av Anti Avsan (M)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
De fruktansvärda terrordåd som drabbade Frankrike och Danmark i januari och februari 2015 aktualiserar risken för liknande attacker i hela Europa och i Sverige. Det är därför viktigt med en sammanhållen politik för att stärka svenska myndigheters – och ytterst samhällets – förmåga och kapacitet att motverka våldsbejakande extremism och att förhindra terrorattacker såväl i Sverige som i Europa och generellt i världen.
Åtminstone en av attentatsmännen i Paris, samt attentatsmannen i Köpenhamn, radikaliserades under avtjänandet av fängelsestraff. Det finns en berättigad oro för att det även i svenska kriminalvårdsanstalter kan förekomma radikalisering av intagna. Sådana processer kan vara svåra att upptäcka för Kriminalvården, och det har i vart fall tidigare många gånger funnits en förhållandevis naiv inställning till att sådana processer skulle kunna äga rum i svenska kriminalvårdsanstalter.
Det gemensamma EU-samarbetet Radicalisation Awareness Network (RAN) utgör sedan 2007 riktlinjerna för hur Kriminalvården arbetar för att upptäcka radikaliserade grupper i fängelser. Det har, enligt företrädare för Kriminalvården, förekommit att man har splittrat grupper eller konstellationer för att på det sättet motverka radikalisering.
Arbetet mot radikalisering i anstaltsmiljö är ett viktigt arbete och får inte stagnera. Troligen behöver det utvecklas i inte obetydlig omfattning. Det finns därför anledning att se över om det inom Kriminalvården görs tillräckligt för att förhindra radikalisering och om kunskaperna och metoderna för att upptäcka, förebygga och åtgärda sådana företeelser är tillräckliga. Man kan exempelvis ställa sig frågan om Kriminalvårdens egen underrättelsetjänst har de ingångsvärden och förutsättningar som behövs för ett framgångsrikt arbete.
I Danmark har man gått i längre i sitt förebyggande arbete jämfört med Sverige. För att kunna förebygga radikalisering i danska anstalter har personalen utbildats om hur radikalisering ska kunna upptäckas. Det handlar bland annat om att upptäcka varningssignaler om att radikalisering pågår eller att det finns en risk för radikalisering. När unga män som avtjänar fängelsestraff i Danmark börjar uttrycka anmärkningsvärda åsikter noteras dessa uppgifter i ett datasystem, vilket innebär att kriminalvården i Danmark på detta sätt får tillgång till information som kan användas i arbetet mot radikalisering.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag rikta följande frågor till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson: