av Katarina Brännström (M)
till Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Den senaste månaden har varit en dyster tid med flera stora varsel om uppsägningar som lämnats. Det är mycket stora varsel inom telekombranschen. Sony varslade 1 000 personer i Lund. Senare varslade Ericsson 2 200 anställda, som i en förlängning kan innebära total nedläggning av arbetsplatser. På några dagar har över 4 000 personer varslats om uppsägning i branschen.
Även mindre varsel kan få stora konsekvenser. På SSAB i Borlänge är det 210 varslade och 130 anställda på ett plåtföretag i Vaggeryd. Effekten av dessa varsel är ofta kännbara för hela bygden, inte bara de uppsagda och deras familjer. I flera fall är samhället beroende av företagets etablering, och liknande arbeten finns ej att få.
Svensk arbetsmarknad går igenom snabba omställningar. Automatisering, digitalisering, hård konkurrens från länder med billigare arbetskraft och mindre efterfrågan är några orsaker. Svenska storföretag växer mer utomlands än i Sverige. Svensk industri är inte längre vad den varit, branscher försvinner, andra omvandlas och utvecklingen går snabbt. Detta ställer stora krav på omställning och nya chanser för de anställda men också omställning för företag så att nya jobb växer fram.
Därmed ställs också krav på politiken om ett gynnsamt företags- och arbetsgivarklimat. Förslagen är tyvärr mycket få från regeringen. Det har talats om försämringar, olika skattehöjningar och att det blir dyrare att anställa med mera. Arbetsförmedlingens arbete kritiseras, och vi vet att deras effektivitet inte är god överallt.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknadsminister Ylva Johansson:
Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att skapa goda förutsättningar för nya jobb i Sverige?
Hur avser ministern att se till att Arbetsförmedlingens resurser används så att omställningen för dem som står utan arbete blir bra och effektiv?