av Niklas Wykman (M)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Överskottsmålet tjänar Sverige väl. Det ger finanspolitiken förutsättningar att dämpa effekten på tillväxt och sysselsättning under kriser. Överskottsmålet bidrar också till den trovärdighet som behövs för att finans- och penningpolitiken ska kunna verka tillsammans. Vidare bidrar överskottsmålet till jämn och hållbar kvalitet i de offentliga tjänsterna samt stabila villkor för investeringar. Sverige som en liten och öppen ekonomi, med egen valuta och stor finansiell sektor behöver slå vakt om hushållens och marknadens tillit till den ekonomiska politikens hållbarhet. Överskottsmålet tillsammans med bland annat utgiftstaken är också ett viktigt finanspolitiskt riktmärke. Till skillnad från i teoretiska modeller, där utgifter och intäkter snabbt kan justeras, är budgetförändringar i praktiken svåra att genomföra, och ramverket bidrar där till bättre förutsättningar.
Finansminister Magdalena Andersson har sagt: ”Jag är lite gammaldags, jag tycker att man ska hålla sig till regler. Självklart är det rimligt att nå överskottsmålet, hade Socialdemokraterna styrt hade vi nått dit mycket tidigare.” ( SVT den 24 augusti 2014) När Magdalena Andersson presenterade sin budget konstaterade dock Finanspolitiska rådet att hon bröt mot ramverket.
Nu har Magdalena Andersson uppdragit åt Konjunkturinstitutet att utreda överskottsmålet. Samtidigt har hon i SVT:s program Agenda (den 8 mars 2015) sagt att hon tänker följa nuvarande regler till dess att de eventuellt ersätts med andra regler.
Det väcker frågan om huruvida Magdalena Andersson avser att leva upp till överskottsmålet i den ekonomiska vårpropositionen. Regeringen lägger flerårsbudgetar och ska därmed redovisa utgifter för flera år framåt.
Min fråga till finansminister Magdalena Andersson är därför om nästa budget kommer att vara bunden av överskottsmålet och om även de följande redovisade åren syftar till att upprätthålla överskottsmålet.