Interpellation 2014/15:34 Nedläggning av Miljömålsberedningen

av Johan Hultberg (M)

till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

 

Miljömålsberedningen inrättades av alliansregeringen 2010 för att nå långsiktighet och bred politisk samsyn kring miljöfrågorna. Beredningen är parlamentariskt sammansatt med representanter från sju riksdagspartier samt ämnesexperter och sakkunniga från myndigheter, näringslivet och intresseorganisationer.

Miljömålsberedningens syfte är att lämna förslag till regeringen om hur Sveriges miljökvalitetsmål och generationsmål kan nås. Det gör den genom att föreslå övergripande strategier, såsom etappmål, styrmedel och åtgärder. Beredningen ska ta hänsyn till långsiktiga politiska avvägningar och samhällsekonomiska intressen. Uppdraget är att fokusera på frågor som berör flera politikområden samt vilka frågor som ska drivas inom EU och internationellt. Dessutom arbetar beredningen med samråd och förankring av förslagen.

Miljömålsberedningens mandat gäller fram till år 2020 och under kommande år ska beredningens arbete utvärderas. Statsministern lät meddela i regeringsförklaringen att regeringen har för avsikt att inrätta ett miljömålsråd. Det väcker frågor om Miljömålsberedningens framtid.

Redan 2010 valde alliansregeringen att ersätta det dåvarande Miljömålsrådet med Miljömålsberedningen. Syftet var att tydliggöra skillnaden mellan uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen, som bör vara en myndighetsuppgift för Naturvårdsverket, och det strategiska arbete som kräver politiska avvägningar. I och med att Miljömålsberedningen fick ta över ansvaret för att lägga fram förslag på prioriteringar, etappmål och styrmedel till regeringen blev beslutsunderlaget tydligt förankrat i riksdagen och därigenom mer långsiktigt.

Med anledning av detta vill jag fråga klimat- och miljöminister Åsa Romson:

Avser klimat- och miljöministern att avsluta Miljömålsberedningens långsiktiga, breda arbete med miljökvalitetsmålen? 

Hur ska Miljömålsrådet i så fall utformas så att riksdagen även fortsättningsvis kan ha lika stort inflytande över regeringens arbete med miljökvalitetsmålen?