av Mikael Oscarsson (KD)
till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
Regeringen avser att trappa ned medfinansieringen av bekämpningen av stickmyggan vid nedre Dalälven. Det var budskapet vid interpellationsdebatten den 14 november med klimat- och miljöminister Åsa Romson.
Klimat- och miljöminister Åsa Romson yttrade vidare i interpellationsdebatten att bekämpning med BTI inte är en långsiktigt hållbar lösning och att det därför bör vidtas alternativa åtgärder som hanteras på regional och lokal nivå.
På ett seminarium i riksdagen den 28 januari där Jan Lundström, som är bekämpningsledare på Biologisk myggbekämpning, den enhet som jobbar för Nedre Dalälvens utvecklingsbolag (Nedab), medverkade framkom det att det årliga budgetbehovet ligger på 12,5 miljoner per år.
Myggbekämpningen är en verksamhet som kräver att det finns en buffert av resurser eftersom behovet av insatser skiljer sig mycket från år till år och kan komma plötsligt. De pengar som inte används sparas till nästa år.
Mindre anslag betyder att bufferten är mindre och att möjligheten att klara en svår myggsommar minskar drastiskt. Beredskapen kan inte fungera utan framförhållning.
Alltsedan myggbekämpningsprojektet startades av förre miljöministern Kjell Larsson (S) har staten bidragit med ca 50 procent av kostnaden. Resten har de berörda kommunerna betalat. Det betyder att regeringen skulle behöva öka stödet till dryga 6 miljoner. Att regeringen nu i stället sänker stödet gör människor i området mycket oroliga. Jag anser att man måste ta dessa människors oro på absolut största allvar. Stickmyggsinvasioner gör det omöjligt att ha ett normalt liv. Att vistas utomhus är i princip omöjligt, och de gånger befolkningen måste ut för vardagliga bestyr blir livet en plåga.
Stickmyggan är ett känt hälsoproblem, inte bara i delar av Sverige. Många delar av världen hade varit odrägliga att vistas i om inte stora insatser att bekämpa myggen hade gjorts.
Tyskland, Grekland, Schweiz, Spanien, Italien, Tjeckien, Polen, Kroatien, Serbien, Turkiet och Israel har sedan länge etablerade organisationer som specifikt arbetar med bekämpning av stickmyggor. Under det senaste decenniet har även Holland, Belgien och Österrike etablerat myggbekämpning. Den nordamerikanska kontinenten har ett stort antal specialiserade myggbekämpningsorganisationer inom samtliga stater i USA samt i Kanada och Mexiko. Även ett flertal länder i Sydamerika, Afrika och Asien har myggbekämpningsorganisationer. Omfattande bekämpning av stickmyggor utförs också av flera myggbekämpningsorganisationer i olika delar av Australien.
I dagsläget finns ingen alternativ metod som kan ersätta BTI, bara komplettera. Att dra ned anslagen innan någon annan bekämpningsmetod etablerats är helt fel väg att gå.
Det finns en ny, lovande metod som benämns Mygg-SIT (sterile insect technique) och bygger på att stickmyggshonor bara parar sig en gång, men om hon parat sig med en steril hanne så kläcks inga larver från hennes ägg. Genom att släppa ut stora mängder sterila hannar i ett område reduceras honornas faktiska fertilitet till en nivå där myggpopulationen reduceras mycket kraftigt. SIT är den i särklass miljövänligaste av alla bekämpningsmetoder, har visats vara extremt effektiv mot ett par arter av flugor och är nu på god väg att bli en realitet även för bekämpning av vissa arter stickmyggor. Experiment pågår eller kommer att startas i flera länder inom det närmaste året.
När metoden fungerar fullt ut blir det en utsläckning av målartens lokala population. Detta är en mycket högre grad av kontroll än vad som normalt kan uppnås med andra former av biologiska och miljövänliga bekämpningsmetoder. SIT är dessutom långsiktig då metoden inte leder till resistens och inte har några negativa miljöeffekter.
Enligt expertisen ligger kostnaderna för FoU-fasen på 5–6 miljoner per år, och fasen sträcker sig över cirka fem år. Enligt min bedömning skulle det vara en god investering i en lovande forskning – som skulle kunna öppna för en utveckling mot minskande behov av biologiskt bekämpningsmedel i såväl Sverige som andra delar av världen. Satsar Sverige på att utveckla en fungerade Mygg-SIT-metod mot översvämningsmyggan Aedes sticticus så ger det också erfarenheter som underlättar metodutvecklingen mot andra arter av översvämningsmyggor.
Jag vill utifrån det ovan anförda fråga klimat- och miljöminister Åsa Romson följande:
Vilka skäl ligger till grund för beslutet att trappa ned medfinansieringen av myggbekämpningen vid nedre Dalälven?
Avser klimat- och miljöministern att vidta några åtgärder för att utveckla SIT-metoden?