av Maria Malmer Stenergard (M)
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Allt fler småföretagare satsar på produktion av alkoholhaltiga drycker och då främst öl och vin. I andra delar av Europa är gårdsförsäljning av drycker viktigt för att profilera bygder och skapa matupplevelser som utvecklar måltidsnäringen. De svenska gårdsproducenterna har en stor potential att bidra till ökad turism och till att marknadsföra Sverige och svensk måltidskultur samt att bidra till ökad sysselsättning på landsbygden.
Medan andra gårdsproducenter kan sälja sina egna produkter så måste vin- och ölproducenterna hänvisa till närmaste systembolag. Sverige är i dag det enda land i EU där gårdsförsäljning av alkoholdrycker inte är tillåtet.
I dagarna har Gabriel Wikström meddelat att han helt stänger dörren för gårdsförsäljning av alkohol genom att lägga delbetänkandet Gårdsförsäljning SOU 2010:98, till handlingarna. Han gör det med hänvisning till folkhälsan, trots att utredarna gjort bedömningen att ”om man inför utredningens modell för gårdsförsäljning kommer det inte att leda till några negativa konsekvenser för folkhälsan av betydelse”.
Genom att stänga dörren till gårdsförsäljning stänger regeringen också en väg till en mer levande landsbygd med möjligheten till större sysselsättning utanför städerna.
Jag vill därför ställa följande fråga till statsrådet Gabriel Wikström:
Varför stänger statsrådet och regeringen dörren till gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker med motivet att man vill värna folkhälsan, trots att den statliga utredningen kommit fram till att dess modell för gårdsförsäljning inte skulle leda till några negativa konsekvenser för folkhälsan av betydelse?