av Helena Bouveng (M)
till Statsrådet Åsa Regnér (S)
Statistiska centralbyrån har i rapporten Barns fritid (Statistiska centralbyrån, Levnadsförhållanden rapport 116, 2009) kommit fram till att barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll har begränsade möjligheter till en aktiv fritid. Rapporten visar också att barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll tenderar att i mindre utsträckning än andra barn spela instrument och vara med i musikskolan. Mot bakgrund av att barn och unga i ekonomiskt utsatta hushåll är underrepresenterade i organiserade fritidsaktiviteter ansåg alliansregeringen att det fanns starka skäl att förstärka möjligheten för barn i dessa hushåll att få en aktiv fritid.
Alliansregeringen beslutade därför den 27 maj 2014 om att införa en fritidspeng för barn i hushåll med försörjningsstöd. Förslaget trädde i kraft den 1 juli 2014. Syftet med fritidspengen är att förbättra möjligheterna för barn i ekonomiskt utsatta familjer att delta i organiserade fritidsaktiviteter i samma utsträckning som andra barn. Målgruppen för fritidspengen är alltså barnen.
Nu vill regeringen avskaffa fritidspengen. Regeringen menar att de utsatta barnens behov av fritidsaktiviteter ska tillgodoses genom att i stället använda de medel som i dag avsatts för fritidspengen till att höja försörjningsstödet.
Hälften av remissinstanserna avstyrker regeringens förslag. Remissinstanserna kan bland annat inte se hur en höjning av försörjningsstödet skulle ha avgörande betydelse för det område och det behov som nu regleras genom fritidspengen. Dessutom framförs att regeringen, innan ett beslut om avskaffande av fritidspengen fattas, bör presentera andra mer precisa insatser och utvärdera fritidspengens påverkan på utsatta barns deltagande i fritidsaktiviteter.
Jag vill därför fråga statsrådet Åsa Regnér (S):
På vilket sätt menar statsrådet att ett avskaffande av fritidspengen kommer att öka utsatta barns deltagande i fritidsaktiviteter?