av Fredrik Schulte (M)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
I statsbudgeten reserverar regeringen utgifter på mer än 20 miljarder kronor över den kommande mandatperioden under beteckningen ”beräkningsteknisk överföring till hushållen”. Vad detta verkligen innebär ges ingen egentlig förklaring till. I en not på s. 30 i budgeten står det ”Lämnar utrymme för bl.a. avskaffad bortre gräns för sjukförsäkringen”. Med tanke på den enorma omfattningen av beloppet i fråga är det mycket märkligt hur avsikterna för samma pengar inte specificeras närmare. Att det just är den bortre gränsen för sjukförsäkringen man exemplifierar med av alla saker som 20 miljarder kan bekosta kan knappast vara en slump. Regeringen har utställt målet att Sverige ska ha Europas lägsta arbetslöshet. Samtidigt är de enda reformerna i statsbudgeten som har strukturell inverkan på ekonomin skattehöjningar på jobb och företagande samt bidragshöjningar – förslag som har negativ sysselsättningseffekt. Därtill har regeringen beslutat att inte längre upprätthålla ett sysselsättningsmål. Likheterna med Göran Perssons aktiva utslussning av människor från arbetsmarknaden för att dölja arbetslösheten är påtagliga.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
1. Vad är ministerns och regeringens avsikter för posten ”beräkningsteknisk överföring till hushållen”?
2. Är det så att ”beräkningsteknisk överföring till hushållen” i själva verket är en buffert för att hantera en ökning av utanförskapet för att dölja arbetslösheten?