Skattebefriade bränslen i industriella processer, så kallade råvarubränslen
ISSN
ISBN
Riksdagstryckeriet, Stockholm, 2015
2014/15:RFR10
Förord
Som ett led i skatteutskottets arbete med uppföljning och utvärdering av riksdagsbeslut och fördjupning och kunskapsinhämtning inom utskottets beredningsområde, beslutade skatteutskottets dåvarande grupp för uppföljning och utvärdering våren 2013 att kartlägga vad en eventuellt slopad skattebefrielse för s.k. råvarubränslen skulle betyda för de företag som omfattas av skattebefrielsen och som står utanför EU:s handelssystem för utsläppsrätter. Som råvarubränslen brukar man vanligen benämna fossila bränslen som används i vissa industriella processer för att uppnå höga temperaturer och som åstadkommer kemiska eller fysikaliska förändringar av det ingående materialet.
Riksdagens utredningstjänst har i en inledande kartläggning (pm den 20 mars 2014, dnr 2013:1923) redovisat hur många företag som får en skattebefrielse för råvarubränsle, värdet på detta bränsle och vilka mängder bränsle det rör sig om. Skatteutskottets utvärderingsgrupp gav därefter i uppdrag åt Joakim Skotheim vid utskottsavdelningens utvärderings- och forskningssekretariat att komplettera granskningen med ett par ytterligare frågeställningar.
I samband med att den nyvalda riksdagen samlades och började sitt arbete hösten 2014 utsåg skatteutskottet en ny grupp för uppföljning och utvärdering. I gruppen har ingått Sara Karlsson (S), ordförande, Erik Andersson (M), David Lång (SD), Rasmus Ling (MP), Daniel Sestrajcic (V), Mats Persson (FP) och Aron Modig (KD). Utvärderingsgruppen har fullföljt granskningen av skattebefrielsen för råvarubränslen.
I följande rapport redovisas resultatet av granskningen.
| Stockholm i mars 2015 | |
| Per Åsling | Leif Jakobsson |
| Ordförande | Vice ordförande |
| Anna Wallin | |
| Kanslichef |
3
2014/15:RFR10
| Innehåll | ||
| Förord ............................................................................................................. | 3 | |
| 1. | Bakgrund .................................................................................................... | 5 |
| 2. | Syfte............................................................................................................ | 6 |
3.Skattebefrielse på fossila bränslen som förbrukas i vissa industriella processer utanför EU:s system för handel med
| utsläppsrätter ............................................................................................... | 7 | ||
| 4. | Effekter av en slopad skattefrihet för råvarubränslen ................................. | 9 | |
| 4.1 | Skattebefriade bränsleinköp, uteblivna skatteintäkter .......................... | 10 | |
| 4.2 | Effekter på företagsnivå ....................................................................... | 14 | |
| 5. | Teknikutveckling och möjlighet till bränslesubstitution........................... | 16 | |
| 5.1 | Substitution mellan olika fossila bränslen ............................................ | 17 | |
| 5.2 | Pågående forskning .............................................................................. | 19 | |
| 6. | Referenser................................................................................................. | 22 | |
4
2014/15:RFR10
1. Bakgrund
Energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt ska betalas för bl.a. eldningsolja, diesel, gasol, naturgas och kolbränslen. När bränslena används för uppvärmning eller som motorbränsle är de skattepliktiga.
I samband med budgetpropositionen för 2010 beslutade riksdagen om förändringar av koldioxid- och energibeskattningen på fossila uppvärmningsbränslen i vissa sektorer.1 Det beslutades att koldioxidskatten på bränslen för uppvärmning och drift av stationära motorer inom industrin utanför handelssystemet samt
Det beslutades att energiskatt skulle införas på fossila bränslen för uppvärmning och drift av stationära motorer både inom och utom handelssystemet. Man beslutade att höja energiskatten på uppvärmningsbränslen till 30 procent av den generella energiskattenivån fr.o.m. den 1 januari 2011.
Bränslen som förbrukas i vissa industriella processer, s.k. råvarubränslen, är skattebefriade. Råvarubränslen används främst i metallurgiska och mineralogiska processer. Skattebefrielsen omfattar endast förbrukning i ugnar i vilka det ingående materialet genomgår kemiska eller fysikaliska förändringar.
1 Prop. 2009/10:41, bet. 2009/10:SkU21.
5
2014/15:RFR10
2. Syfte
Skatteutskottet har tidigare gett riksdagens utredningstjänst (RUT) i uppdrag att kartlägga betydelsen av skattebefrielsen för råvarubränslen för företag som står utanför EU:s utsläppshandel och som skulle påverkas av en slopad skattebefrielse. I rapporterna redogörs för hur många företag som får en skattebefrielse för råvarubränslen, värdet på detta bränsle, för vilka mängder bränsle skattebefrielsen gäller och hur stor kostnaden är för skattebefrielse för råvarubränslen i industriella processer för de företag som inte ingår i EU:s handelssystem för utsläppsrätter.
Utskottets utvärderingsgrupp har begärt ytterligare information om följande frågeställningar:
•Vad skulle det betyda för berörda företag om skattefriheten slopades? Ut- gör den tillkommande kostnaden en stor del av omsättningen?
•Innebär skattefriheten att gamla produktionsmetoder bibehålls? I vilken mån skulle de aktuella fossila bränslena kunna ersättas av alternativa bränslen?
6
2014/15:RFR10
3. Skattebefrielse på fossila bränslen som förbrukas i vissa industriella processer utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter
Bränslen som används i vissa energiintensiva industriella processer är befriade från både koldioxid- och energiskatt. Skattefriheten är konstruerad efter den ram för beskattning som ges av energiskattedirektivet.2
Energiskattedirektivet 2003/96/EG artikel 2.4 b undantar energiprodukter som används till annat än uppvärmning och drift av stationära motorer från den harmoniserade minimiskattesatsen på energiprodukter.
4.Detta direktiv skall inte tillämpas på
a)outputbeskattning av värme och beskattning av produkter som omfattas av
b)följande användningar av energiprodukter och elektricitet:
–Energiprodukter som används för andra ändamål än som motorbränslen eller som bränslen för uppvärmning.
–Dubbel användning av energiprodukter.
En energiprodukt har dubbel användning när den används både som bränsle för uppvärmning och för andra ändamål än som motorbränsle och bränsle för uppvärmning. Användning av energiprodukter i kemisk reduktion, elektrolys och i metallurgiska processer skall anses som dubbel användning.
–Elektricitet som i huvudsak används för kemisk reduktion och i elektrolytiska och metallurgiska processer.
–Elektricitet när den utgör mer än 50 % av en produkts kostnad.
Med en produkts kostnad avses summan av totala inköp av varor och tjänster, plus personalkostnader, plus kapitalförslitning, på företagsnivå, enligt definitionen i artikel 11. Denna kostnad beräknas som ett genomsnitt per enhet. Med kostnaden för elektricitet avses elektricitetens faktiska inköpsvärde eller produktionskostnaden för egenproducerad elektricitet.
– Mineralogiska processer.
Med mineralogiska processer avses processer klassificerade enligt
5.Hänvisningar till nummer i den kombinerade nomenklaturen,
2 Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003.
7
2014/15:RFR10
8
3. SKATTEBEFRIELSE PÅ FOSSILA BRÄNSLEN SOM FÖRBRUKAS I VISSA INDUSTRIELLA PROCESSER UTANFÖR EU:S SYSTEM FÖR HANDEL MED UTSLÄPPSRÄTTER
rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om gemensamma tulltaxan. (3)
31.10.2003 SV Europeiska unionens officiella tidning L 283/53 (1) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. (2) EGT L 293, 24.10.1990, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 29/2002 (EGT L 6, 10.1.2002, s. 3).
(3) EGT L 279, 23.10.2001, s. 1. Varje år skall beslut om uppdatering av
Råvarubränslen används främst i metallurgiska och mineralogiska processer. Skattebefrielsen omfattar endast förbrukning i ugnar i vilka det ingående materialet genomgår kemiska eller fysikaliska förändringar. Flertalet företag som använder råvarubränslen i metallurgiska och mineralologiska processer återfinns inom jord- och stenindustrin samt metallverk och gjuterier.3
Metallurgiska processer innebär t.ex. tillverkning av råjärn i masugnar samt smältning av järn, stål och andra metaller. Mineralogiska processer innebär framställning av andra mineraliska ämnen än metaller och omfattar bl.a. tillverkning av cement, kalk, glas, mineralull, tegel, expanderad lera och keramik.
I EU:s system för handel med utsläppsrätter ingår koldioxidutsläpp från råvarubränslen förutsatt att anläggningen överskrider vissa kapacitetsgränser. Detta innebär att det inte finns något ekonomiskt styrmedel för minskade utsläpp av koldioxid för de anläggningar som inte omfattas av handelssystemet.
Riksdagen ställde sig hösten 2009 bakom regeringens bedömning i proposition 2009/10:41 Vissa punktskattefrågor med anledning av budgetpropositionen för 2010 om att vidare undersöka förutsättningarna för att utvidga koldioxidskatten till att gälla även fossila bränslen som förbrukas i vissa industriella processer utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter.4 För närvarande har emellertid ingen närmare analys av frågan initierats av regeringen.5
3Näringsdepartementets pm Den icke handlande industrins energianvändning och effekter av en förändrad
4Prop. 2009/10:41.
5Finansdepartementet, telefonintervju den 7 maj 2014.
2014/15:RFR10
4. Effekter av en slopad skattefrihet för råvarubränslen
Vilken effekt skattehöjningar på energi- och miljöområdena får för företag beror på hur fossilbränsleintensiv produktionen är. Andra betydelsefulla faktorer är i vilken utsträckning företagen kan6
•byta till andra bränslen som inte beskatta högre
•effektivisera bränsleanvändningen
•övervältra kostnaden så att lönekostnaden reduceras
•övervältra kostnaden på köparen.
Det är generellt sett enklare att byta från fossila bränslen till alternativa bränslen, t.ex. biobränslen, när bränslet används för uppvärmning än när det används i industriprocesser eller som råvara i en produkt. I vilken utsträckning företagen påverkas av en skattehöjning beror på om de verkar på en konkurrensutsatt internationell marknad med begränsad möjlighet att övervältra kostnaden på köparen. Därtill är en avgörande omständighet om konkurrerande företag i andra länder har motsvarande miljöreglering för koldioxidutsläpp. En icke önskvärd effekt ur klimatsynpunkt är att produktionsförutsättningarna försämras i Sverige så att verksamhet flyttas utomlands, dvs. att ett s.k. koldioxidläckage uppstår.
Med anledning av regeringens bedömning att förutsättningarna för att utvidga koldioxidskatten till att också inkludera fossila bränslen som förbrukas i vissa industriella processer ska undersökas vidare anförde Statens energimyndighet och Jernkontoret i sina remissvar att det är viktigt att eftersträva konkurrensneutralitet mellan industrier som bedriver likartad verksamhet. Jernkontoret ansåg vidare att det är orimligt att mindre anläggningar som kan komma att uteslutas ur utsläppshandelssystemet ska påläggas en skatt. Svenskt Näringsliv avstyrkte under remissförfarandet bedömningen om att undersöka möjligheterna att utvidga koldioxidskatten. Svenskt Näringsliv ansåg att det handlar om små utsläpp där det skulle krävas stora investeringar för att byta uppvärmningsmetod, om det ens alltid är möjligt. Slutligen påtalades risken för en snedvridning av konkurrensen.7
Skattefriheten är enligt Jernkontoret och Innovations- och kemiindustrierna i Sverige (IKEM) 8 ett sätt att ta hänsyn till den globala konkurrens som den europeiska industrin verkar inom. Ett viktigt perspektiv är att de nämnda undantagen avser användning av energiprodukter som är absolut nödvändiga för att företagens huvudprocesser ska kunna drivas, t.ex. reduktionskol i masugnar eller el i elektrolyser och elektroreduktioner. Företagen har i dessa fall en
6Ds 2009:24, Effektivare skatter på klimat- och energiområdet.
7Prop. 2009/10:41.
8Jernkontoret, intervju den 30 april 2014 och IKEM, intervju den 8 maj 2014 samt
den 21 maj 2014.
9
| 2014/15:RFR10 | 4. EFFEKTER AV EN SLOPAD SKATTEFRIHET FÖR RÅVARUBRÄNSLEN |
| mycket begränsad möjlighet att svara på beskattningens styrsignal på annat | |
| sätt än att begränsa produktionen. Mot bakgrund av beskattningens systema- | |
| tiska uppbyggnad är det enligt IKEM ologiskt med en särskild behandling av | |
| de företag som inte omfattas av handelssystemet. | |
| När det gäller bränslen som används för uppvärmning och drift av statio- | |
| nära motorer finns det ett större utrymme för företagen att svara på beskatt- | |
| ningens styrsignal eftersom uppvärmningsbehovet kan tillgodoses med flera | |
| olika bränslen. Självfallet förekommer det uppvärmning som är direkt knuten | |
| till huvudprocessen och där effektiviteten i energianvändningen talar för att | |
| restenergin återvinns i stället för att uppvärmningen sker med hjälp av nytt | |
| bränsle. | |
| IKEM anser sammanfattningsvis att skattesystemet styr mot effektiv ener- | |
| gianvändning i de fall där företagen har möjlighet att svara på styrsignalen, | |
| vilket kan ske när bränslen beskattas i samband med uppvärmning och drift av | |
| stationära motorer och när beskattningen inte skapar produktionsbegräns- | |
| ningar i de processer där företagen har liten möjlighet att påverka vilka bräns- | |
| len som kan användas. |
4.1 Skattebefriade bränsleinköp, uteblivna skatteintäkter
Beräkningar av effekterna av en höjning av koldioxidskatten (till 30 procent respektive 50 procent) visar enligt promemorian Effektivare skatter på klimat- och energiområdet (Ds 2009:24) att koldioxidskatten utgör en liten andel av förädlingsvärdet för företag verksamma inom jord- och stenindustrin samt metallverk och gjuterier.
Enligt RUT:s beräkningar9 var 85 företag 2010 skattebefriade för råvarubränslen antingen som skattebefriade förbrukare, efter avdrag i skattedeklaration eller genom återbetalning i efterhand. Utöver detta var 18 företag skattebefriade förbrukare men saknades i energistatistiken eftersom de hade färre än tio anställda. Av dessa sysslade 13 företag med tillverkning av buteljer, glasförpackningar och husgeråd av glas, dvs. SNI 23130 enligt svensk näringsgrensindelning.
Enligt RUT:s analys förekommer ca 70 av de skattebefriade företagen utanför handelssystemet med utsläppsrätter. I tabellen nedan visas mängden av och värdet på det bränsle som dessa företag köpt in för processändamål.
9 Regeringen bedömde att det främst skulle vara ett antal mindre gjuterier (ca 160) och vissa mindre glastillverkare som inte omfattades av handelssystemet och som därmed skulle vara skattebefriade (Ds 2009:24). I RUT:s rapporter framkom att det 2010 fanns sammanlagt 103 företag som var skattebefriade för råvarubränslen, antingen som skattebefriad förbrukare, efter avdrag i skattedeklaration eller genom återbetalning i efterhand. Därutöver fanns det samma år 138 företag som hade samma
10
4. EFFEKTER AV EN SLOPAD SKATTEFRIHET FÖR RÅVARUBRÄNSLEN
Tabell 1 Företag utanför handelssystemet för utsläppsrätter, skattebefriat bränsleinköp för ändamål inom vissa industriella processer, mängd i m3 och ton och värde i tusental kronor, 2010
| Processändamål | Kostnad bränsle- | |
| inköp | ||
| Dieselbrännolja | 119 | 1 702 |
| Eldningsolja 1 | 5 883 | 45 960 |
| Eldningsolja 2, inkl. WRD | 110 | 957 |
| Eldningsolja |
10 462 | 38 781 |
| Gasol | 12 329 | 131 483 |
| Naturgas (1 000 m3) | 180 | 1 |
| Koks (ton) | 5 852 | 10 |
| Kol (ton) | 6 776 | 5 |
Källa: RUT (2013) baserat på uppgifter hämtade från Frida 2010.
I tabell 2 redovisas RUT:s beräkningar av vad skattenedsättningen innebär i uteblivna skatteintäkter totalt, per bränsle och per punktskatt. För koks har man antagit samma skatt som för kol. Enligt RUT:s beräkningar skulle företagen utanför handelssystemet med utsläppsrätter betala sammanlagt drygt 191 miljoner kronor om full energiskatt och koldioxidskatt skulle betalas för dessa kvantiteter bränslen 2015 (koldioxidskatt 131 miljoner kronor och energiskatt 60 miljoner kronor). Om samma skattenedsättning skulle gälla som för övrig industri utanför handelssystemet skulle företagen betala sammanlagt drygt 95 miljoner kronor (koldioxidskatt 78 miljoner kronor och energiskatt 17 miljoner kronor).10
10 RUT:s rapporter 2013:1923 och 2014:478.
2014/15:RFR10
11
| 2014/15:RFR10 | 4. EFFEKTER AV EN SLOPAD SKATTEFRIHET FÖR RÅVARUBRÄNSLEN |
Tabell 2 Företag utanför handelssystemet för utsläppsrätter, beräknade kostnader för staten för skattebefriat bränsleinköp för ändamål inom vissa industriella processer 2015 (tusental kronor)
| Beräknad | Beräknad | Summa | Reducerad | Reduce- | Summa | Skillnad | |
| hel energi- | hel koldi- | skatt | energiskatt, | rad koldi- | skatt | skatter, | |
| skatt, | totalt | oxidskatt, | totalt | ||||
| totalt | totalt | totalt | |||||
| Dieselbrännolja (m3) | 101 | 383 | 484 | 30 | 230 | 260 | |
| Eldningsolja 1 (m3) | 10 784 | 18 931 | 29 715 | 3 235 | 11 359 | 14 594 | |
| Eldningsolja 2, inkl. | |||||||
| WRD (m3) | 248 | 354 | 602 | 75 | 212 | 287 | |
| Eldningsolja |
|||||||
| (m3) | 23 634 | 33 667 | 57 300 | 7 090 | 20 200 | 27 290 | |
| Gasol (ton) | 13 463 | 41 734 | 55 197 | 4 039 | 25 040 | 29 079 | |
| Naturgas (1 000 ton) | 169 | 434 | 603 | 51 | 260 | 311 | |
| Kol (ton) | 5 495 | 16 386 | 21 881 | 1 134 | 9 831 | 10 965 | |
| Koks (ton) | 6 363 | 18 973 | 25 335 | 1 313 | 11 384 | 12 697 | |
| Summa | 60 257 | 130 861 | 191 118 | 16 967 | 78 516 | 95 484 |
Källa: RUT (2104a).
I en separat rapport redovisar RUT uppgifter om nettoomsättning, vinst och förlust, personalkostnader samt antal anställda för företag utanför handelssystemet med utsläppsrätter som är skattebefriade för användning av bränslen i industriella processer.11 Samtliga uppgifter är hämtade från databasen Frida med uppgifter från bolagens deklarationer och avser 2011. Sammanlagt gäller uppgifterna 69 företag.12 Av dessa redovisade 57 företag vinst och 12 förlust 2011. För 39 företag översteg vinsten 1 miljon kronor, och för 5 företag översteg vinsten 100 miljoner kronor.
11RUT:s rapport 2014:967.
12Totalt 15 företag ingår i handelssystemet med utsläppsrätter. Ett företag hade ingen omsättning 2001 och exkluderades av den anledningen. Detta innebär att totalt 85 företag hade skattebefrielse för råvarubränslen, vilket överensstämmer med det antal företag som ingår i
RUT:s övriga rapporter.
12
| 4. EFFEKTER AV EN SLOPAD SKATTEFRIHET FÖR RÅVARUBRÄNSLEN | 2014/15:RFR10 |
Tabell 3 Uppgifter (2011) om företag utanför handelssystemet för utsläppsrätter som skattebefriats för bränsleinköp för ändamål inom vissa industriella processer 2010
| Antal företag | Medel | Median | Min. | Max. | |
| Nettoomsättning (mnkr) | 69 | 402,7 | 99,6 | 5,4 | 3 323,9 |
| Vinst (mnkr) | 57* | 28,5 | 3,0 | 0,0 | 537,1 |
| Förlust (mnkr) | 12* | 32,1 | 4,3 | 0,2 | 214,2 |
| Personalkostnader (mnkr) | 69 | 75,5 | 26,0 | 0,0 | 617,0 |
| Antal anställda | 69 | 146 | 50 | 0 | 1 067 |
*Uppgifterna om vinst respektive förlust är beräknade för respektive grupp separat. Källa: RUT (2014b).
Tabell 4 Uppgifter(2011) om företag utanför handelssystemet för utsläppsrätter som skattebefriats för bränsleinköp för ändamål inom vissa industriella processer 2010, företagen som redovisade förlust
| Antal företag | Medel | Median | Min. | Max. | |
| Nettoomsättning (mnkr) | 12 | 655 | 306,3 | 7,9 | 3 323,9 |
| Vinst (mnkr) | 12 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Förlust (mnkr) | 12 | 32,1 | 4,3 | 0,2 | 214,2 |
| Personalkostnader | |||||
| (mnkr) | 12 | 129,8 | 112,4 | 3,6 | 415,4 |
| Antal anställda | 12 | 248 | 195 | 0 | 739 |
Källa: RUT (2014b).
Tabell 5 Uppgifter (2011) om företag utanför handelssystemet för utsläppsrätter som skattebefriats för bränsleinköp för ändamål inom vissa industriella processer 2010, företagen som redovisade vinst
| Antal företag | Medel | Median | Min. | Max. | |
| Nettoomsättning (mnkr) | 57 | 349,6 | 86,0 | 5,4 | 3 295,8 |
| Vinst (mnkr) | 57 | 28,5 | 3,0 | 0,0 | 537,1 |
| Förlust (mnkr) | 57 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Personalkostnader | |||||
| (mnkr) | 57 | 64,1 | 23,3 | 0,0 | 617,0 |
| Antal anställda | 57 | 125 | 47 | 6 | 1 067 |
Källa: RUT (2014b).
En påförd skatt för företagen så att samma skattenedsättning skulle gälla som för övrig industri utanför handelssystemet skulle i genomsnitt innebära ökade kostnader på 1,4 miljoner kronor per företag (95 mnkr/69). Detta motsvarar 1,9 procent av företagens genomsnittliga personalkostnader (95/75,5). En påförd skatt förefaller således ha en mindre betydelse på branschnivå.
13
2014/15:RFR10
14
4. EFFEKTER AV EN SLOPAD SKATTEFRIHET FÖR RÅVARUBRÄNSLEN
4.2 Effekter på företagsnivå
En brist med att endast analysera de sammanlagda effekterna av en slopad skattefrihet är att beräkningarna blir alltför grova och bortser från hur enstaka företag påverkas. Näringsdepartementet lyfte fram denna problematik i samband med arbetet med promemorian Effektivare skatter på klimat- och energiområdet och menade att sektorsindelningen enligt
Tabell 6 Skattekostnad som procent av förädlingsvärdet för ett litet gjuteriföretag (26 anställda)
| Skattenivå (procent av | Skattekostnad | Procent av förädlings- |
| koldioxidskatt) | värde | |
| 0 | 0 | 0 |
| 30 | 72 500 kr | 0,56 |
| 60 | 145 000 kr | 1,12 |
Källa: Ds 2009:24.
Scana Steel Söderfors AB är en specialiserad tillverkare av stål som är högpresterande, har hög renhet och är höglegerat för krävande applikationer. Företaget exporterar merparten av sin omsättning till framför allt kunder i Europa men också Kina, Japan och USA.14
Energiskatteåterbäringen för 2013 var för olja 7 831 000 kronor och för gasol 2 332 000 kronor (dvs. 100 procent återbäring). En påförd skatt skulle enligt företaget motsvara årskostnaden för
Surahammars bruk producerar årligen ca 70 000 ton elektroplåt som används i elektriska maskiner som t.ex. motorer, generatorer och transformatorer, varav 85 procent exporteras. Företaget har 125 anställda, och omsättningen är ca 650 miljoner kronor.16 Beroende på produktionsvolymen skulle kostnaderna för företaget öka med ca
13Ds 2009:24.
14
15Scana Steel Söderfors AB, telefonintervju den 6 maj 2014 och
16http://www.sura.se/Sura/hp_main.nsf/startupFrameset?ReadForm.
| 4. EFFEKTER AV EN SLOPAD SKATTEFRIHET FÖR RÅVARUBRÄNSLEN | 2014/15:RFR10 |
årsanställningar, vilket motsvarar en minskning av antalet sysselsatta inom företaget med 6,5 procent.17 Enligt företaget skulle det innebära en inte försumbar risk för s.k. koldioxidläckage, dvs. att verksamheten läggs ned och flyttas utomlands, om skatt påförs på användningen av råvarubränslen.
17 Surahammars bruk,
15
2014/15:RFR10
5. Teknikutveckling och möjlighet till bränslesubstitution
Återstår att besvara frågan om skattefriheten leder till att gamla produktionsmetoder bibehålls och vilka möjligheter det finns att ersätta de aktuella fossila bränslena med alternativa bränslen. Regeringen anför i proposition 2009/10:41 Vissa punktskattefrågor med anledning av budgetpropositionen för 2010 att koldioxidskatt bl.a. stimulerar till teknikutveckling för en reduktion av utsläppen av växthusgaser. Skälet är att det då sätts ett pris på utsläppen som påverkar de privatekonomiska kostnaderna. Ju högre dessa kostnader är, desto större blir drivkrafterna till teknikutveckling. Enligt propositionen hävdar många att ekonomiska styrmedel inte i tillräcklig utsträckning kan stimulera teknikutvecklingen. Teknikutveckling kan vara resurskrävande för enskilda företag. Skatter och utsläppshandel kan styra företag att byta till redan existerande teknik, men kan inte ensamma driva fram ny teknik.18
Som en del av arbetet med promemorian Ds 2009:24 gav Energimyndigheten teknikkonsultbolaget ÅF i uppdrag att analysera konsekvenserna av en höjd koldioxidskatt i den icke handlande delen av industrin. Uppdraget inkluderade en analys av energianvändningen i de näringar som hade en nedsättning av koldioxidskatten samt möjligheten att minska koldioxidutsläppen i dessa näringar.19 Därtill innehöll studien också en analys av konsekvenserna av en slopad skattenedsättning.
En slutsats i rapporten var att mindre företag generellt sett drabbas värre av ökade energikostnader än stora företag då de är mindre flexibla och har mindre möjlighet att göra de investeringar som är nödvändiga vid byte av bränsle i processer. Detta torde därför gälla för de företag som i dag använder skattebefriade råvarubränslen i sina processer. ÅF menade att intresset för att ersätta fossila bränslen med biobränsle i de undersökta branscherna var relativt svalt. Detta berodde till stor del på att det saknades ekonomiska incitament. Samtidigt betonade ÅF att det i flera processer inte är möjligt att ersätta fossila bränslen med biobränslen.
ÅF menar att konkurrenskraften skulle försämras kraftigt för de metallverk och gjuterier som har stor smältkapacitet, som nyttjar naturgas eller gasol i smältugnar och som inte kan substituera användningen av fossilt bränsle om metallurgiska processer skulle omfattas av en skattehöjning.
”Biobränsle används inte i branschen idag och bedöms inte öka i någon nämnvärd utsträckning av en skattehöjning. Ingen av de kontaktade företagen ansåg att biobränsle var ett intressant alternativ till de fossila bränslen som används i processerna idag.”20
18Prop. 2009/10:41.
19ÅF den 3 maj 2007, Konsekvenser av en höjd koldioxidskatt i den icke handlande delen av industrin.
20Ibid, s. 94.
16
| 5. TEKNIKUTVECKLING OCH MÖJLIGHET TILL BRÄNSLESUBSTITUTION | 2014/15:RFR10 |
Tre av de kontaktade företagen i ÅF:s studie, som samtliga hade stor fossilbränsleanvändning i smältugnar men också värmebehandling i skänkar, uppgav att en höjning av koldioxidskatten skulle ha en stor påverkan på konkurrenskraften. Det var enligt ÅF troligt att stora kostnadsökningar för dessa företag skulle leda till att produktionen lades ned. De övriga företagen uppgav att en höjning av koldioxidskatten på s.k. råvarubränslen skulle få en liten påverkan eller negativ påverkan på lång sikt.
Denna bild bekräftas av Jernkontoret som betonar att en skatt på råvarubränslen skulle innebära en unik skatt för svenska företag och i förlängningen ökade kostnader. Det går inte att utesluta att sådana kostnader skulle få stor betydelse för företagens beslut om var de väljer att förlägga sina investeringar och i förlängningen i vilka länder företag väljer att placera sin verksamhet.
5.1 Substitution mellan olika fossila bränslen
Enligt Jernkontoret sker för närvarande en substitution mellan bränslen, men det sker mellan olika fossila alternativ. Allt fler företag börjar gå över till naturgas när det finns tillgängligt i flytande form (LNG, liquefied natural gas).21 Industrin kan inte använda vilket bränsle som helst, men i framtiden kan det vara möjligt att gå över till förnybara alternativ om alternativen finns.
Det pågår för närvarande en konvertering från olja till naturgas vid flera anläggningar inom stålindustrin. Uddeholm i Hagfors byter ut all olja och det mesta av gasolen till LNG, och SSAB AB i Borlänge konverterar en ugn från olja till LNG. Scana i Björneborg har bytt ut olja mot LNG, och Scana i Söderfors förbereder också ersättning av all olja i processerna med LNG. Det finns flera skäl till att detta genomförs.22
•Tillgången till LNG. Utvecklingen av teknik för att göra naturgas flytande och transportera den samt de senaste årens marknadsutveckling för LNG i mindre skala med ökande antal leverantörer gör att användning av LNG blivit möjlig.
•Utsläppen av kväveoxider. De förbränningstekniska åtgärder genom avancerad processutveckling och ny förbränningsteknik som har vidtagits för befintliga bränslen har nått gränsen för vad som är möjligt för att minska utsläppen av kväveoxider. För att ytterligare reducera utsläppen krävs reningsanläggningar eller bränslebyte.
•Försämrat utbud av olja. Utbudet av de oljeprodukter som företagen använder, t.ex. eldningsolja 5 och 3 med låga svavelhalter, kommer att försämras till följd av ändringar inom raffinaderibranschen samt genom beslutet om svavelkontrollområden (SECA) som omfattar Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen.
•Utvecklingen av brännartekniken. Bolagens konkurrenter använder nästan uteslutande naturgas i motsvarande typ av ugnar, och all teknisk utveckling
21Naturgasledningar finns bara på västkusten.
22Jernkontoret, intervju den 30 april 2014 och
17
2014/15:RFR10
18
5. TEKNIKUTVECKLING OCH MÖJLIGHET TILL BRÄNSLESUBSTITUTION
av brännare sker därför för naturgas. Om olja ska användas måste modifieringar göras för anpassning till olja som bränsle.
•Minskade koldioxidutsläpp. Byte till naturgas innebär minskade koldioxidutsläpp. När konverteringen av ugnsutrustning har gjorts för att kunna använda LNG ger det möjlighet att i framtiden använda flytande biogas utan några ytterligare förändringar.
•Övriga utsläpp. Byte till naturgas innebär även minskade utsläpp av svavel och stoft samt innebär en säkrare arbetsmiljö.
Scana Steel Söderfors menar att det i dag inte finns några alternativ till de fossila bränslena. Detta innebär dock inte att företaget försöker hålla fast vid gamla produktionsmetoder. Företaget håller på att gå över från eldningsolja EO4 till LNG i ugnarna. Företaget har under de senaste två månaderna fått bygglov, miljötillstånd och tillstånd för brandfarlig vara och planerar att börja använda LNG som råvarubränsle efter semestern. Det har tagit flera år att genomföra detta projekt, och företaget planerar att på sikt även byta ut gasolen mot LNG. Scana Steel Söderfors betonar att det tar lång tid och kräver stora investeringar att göra omställningar mellan olika bränsleslag. Det är därför nödvändigt med en långsiktig och förutsägbar politik när det gäller skatter på klimat- och energiområdet. Enligt företaget innebär substitutionen till LNG att man i teorin har möjlighet att gå över till biogas. Anledningen till att företaget inte kan göra det redan i dag är att biogas inte finns tillgängligt i flytande form. Leveranser i flytande form är en förutsättning för både lönsamhet och praktiskt genomförande. Andra alternativa biobränslen under rådande marknadsförutsättningar inte är praktiskt eller ekonomiskt genomförbara.23
Surahammar bruk använder flytande gasol (LPG, liquefied petroleum gas) för värmning av ugnar. Företaget har delvis förberett för användningen av LNG men avvaktar då det råder viss osäkerhet om prissättning och distributionsled. Biobränslen är i dagsläget inget alternativ eftersom företagets pannor inte är kompatibla med sådan användning. Huvudprioritet för företaget är att kontinuerligt försöka förbättra energieffektiviteten. Under 2012 genomförde bruket en större modernisering av en ugn, vilket innebar att förbrukningen av gasol minskade kraftigt. Stålindustrin är för närvarande under hård press, vilket begränsar investeringsmöjligheterna.24
Jernkontoret bekräftar svårigheterna att gå över till biobränslen. Biogas är ett möjligt alternativ, men projekt med biogas genererar inte tillräckligt stora kvantiteter. Det är inte uteslutet att företagen kommer att gå över till t.ex. biogas i framtiden. En förutsättning är att företagen får de kvantiteter de behöver till ett konkurrenskraftigt pris som inte försämrar konkurrenskraften i förehållande till företag i andra länder.25
23Scana Steel Söderfors AB, telefonintervju den 6 maj 2014 och
24Surahammars bruk,
25Jernkontoret, intervju den 30 april 2014.
| 5. TEKNIKUTVECKLING OCH MÖJLIGHET TILL BRÄNSLESUBSTITUTION | 2014/15:RFR10 |
IKEM anser att ensidiga kostnadsökningar endast i begränsad utsträckning kan flyttas vidare till kunderna och i allt väsentligt resulterar i en sämre konkurrenskraft för företaget. Konkurrenskraft skapar möjlighet till långsiktig tillväxt och förmåga att investera i teknik. Ensidigt ökade kostnader innebär minskad lönsamhet och att förutsättningarna för teknikutveckling riskerar att försämras.26
5.2 Pågående forskning
Förutom att sätta ett pris på utsläppen behövs en politik som stöttar och uppmuntrar innovation och utveckling av koldioxidsnål teknik.27
I strategiprogrammet Metallurgi – en del av innovativa Sverige anför regeringen att ”ett systematiskt miljöarbete och ökad kompetens inom företagen, bl.a. till följd av lagkrav och ekonomiska styrmedel, har bidragit till att minska utsläpp och energiförbrukning”.28
Ekonomiska styrmedel kan alltså bidra till normförändringar inom företag och driva på verksamheten åt ett visst önskat håll, t.ex. ändrade produktionsmetoder. Men för att företagen ska kunna byta produktionsmetoder krävs alternativa metoder.
Det är svårare att ersätta fossila bränslen när de används som råvaror inom industriella processer än när de används som energibärare.29 Inom järn- och stålindustrin pågår forskning för att kunna minska användningen av kol och koks i masugnar. Svensk forskning är framför allt inriktad på att energioptimera själva masugnen för att använda minimalt med kol och koks eller möjligheten att introducera förnybara bränslen.
Det är främst Swerea MEFOS AB, finansierade av Energimyndigheten, som bedriver forskning om möjligheten att byta fossila bränslen mot andra alternativ. Ett projekt som påbörjades i mars 2014 handlar om utbyte av fossila bränslen mot biomassa vid masugnsinjektioner. Projektet syftar till att reducera koldioxidutsläppen från varm metallproduktion genom att byta ut fossila injektionsmaterial mot uppgraderad biomassa. Projektet planeras pågå till mitten av september 2014 och har en budget på 132 500 kronor.30
Vid sidan av detta projekt pågår också en förundersökning om och utvärdering av nyttjandet av biomassa i masugnar. I projektet analyseras effekten av användningen av biomassa i masugnar för att undersöka eventuell påverkan
26IKEM,
27Stern review (2006) The economics of climate change, http://webarchive.nation-
port.htm.
28Regeringskansliet, Metallurgi – en del av innovativa Sverige, s.
29Energimyndigheten,
30Swerea MEFOS AB, Utbyte av fossila bränslen mot biomassa vid masugninjektion. Projektbeskrivning finns att hämta på http://www.energimyndigheten.se/Forskning/Projektdata-
bas/.
19
2014/15:RFR10
20
5. TEKNIKUTVECKLING OCH MÖJLIGHET TILL BRÄNSLESUBSTITUTION
på det integrerade stålverket när det gäller energianvändning, koldioxidutsläpp och kostnader. Projektet ska pågå t.o.m. september 2014.31
Swerea bedrev under 2013 projektet Minimering av koksmängd genom optimering av permeabilitet och förgasning av injicerade reduktionsmedel. Projektet syftade till att hitta ett sätt att sänka koksmängden och energianvändningen vid råjärnsproduktion i masugnar. Projektet hade en budget på 41 892 kronor.
Det pågår även internationell forskning som är inriktad på möjligheten att använda infångning och lagring av koldioxid (CCS, carbon dioxide capture and storage) i masugnar. Två sådana projekt är Ulcos och Course 50.
Ulcos
•
•gasbaserad
•
•
Det japanska projektet Course 50 (CO2 Ultimate Reduction in Steelmaking Process by Innovative Technology for Cool Earth 50) syftar också till att utveckla teknik som minskar koldioxidutsläppen från masugnar genom att fånga upp, separera och ta till vara koldioxid från masugnars gas.33 Första fasen i projektet pågick mellan 2008 och 2012. Den nya tekniken planeras finnas färdig 2030 och ha överförts till industrin till 2050.34
Forskningen om möjligheten att substituera fossila bränslen som används som råvaror inom industriella processer befinner sig alltjämt i ett tidigt skede, och för närvarande finns det begränsade möjligheter att minska användningen av fossila bränslen i processer. Energimyndigheten bekräftar att implementeringen av ny teknik i syfte att minska användningen av kol och koks i mas-
31Swerea MEFOS AB, Förundersökning och utvärdering av nyttjande av biomassa i masugn. Beskrivning finns att hämta på http://www.energimyndigheten.se/Forskning/Projektdatabas/.
32Energimyndigheten,
33Watakabe, Shiro (november 2013) Current Progress on COURSE 50 Project – Recent Re- sults on H2 Reduction Including LKAB’s EBF Experiments and CO2 Capture, presentation för Tokyo Institute of Technology, http://www.ieaghg.org/docs/General_Docs/Iron%20and%20Steel%202%20Secured%20presentations/1300%20Shiro%20Watakabe.pdf.
34http://www.jisf.or.jp/course50/outline/index_en.html, den 8 maj.
| 5. TEKNIKUTVECKLING OCH MÖJLIGHET TILL BRÄNSLESUBSTITUTION | 2014/15:RFR10 |
ugnar inom järn- och stålindustrin troligen ligger långt fram i tiden. Forskningen är inriktad på att energioptimera själva masugnen för att använda minimalt med kol och koks eller att på längre sikt kunna introducera förnybara bränslen.35
35 Energimyndigheten,
21
2014/15:RFR10
6. Referenser
Riksdagstryck
Betänkande 2009/10:SkU21 Vissa punktskattefrågor med anledning av budgetpropositionen för 2010
Proposition 2009/10:41 Vissa punktskattefrågor med anledning av budgetpropositionen för 2010
Övriga skriftliga referenser
Ds 2009:24 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet Energiskattedirektivet, Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003
European Commission (2012), ULCOS – a
Näringsdepartementet, den 1 oktober 2008, Promemoria: Den icke handlande industrins energianvändning och effekter av en förändrad
RUT (2013) Rapport från utredningstjänsten: Skattebefriade bränslen i industriella processer, dnr 2013:1923
RUT (2014a) Rapport från utredningstjänsten: Skattebefriad användning av bränslen i industriella processer, dnr 2014:478
RUT (2014b) Rapport från utredningstjänsten: Företag med skattebefriad användning av bränslen i industriella processer
Stern review (2006) The economics of climate change
ÅF, den 3 maj 2007, Konsekvenser av en höjd koldioxidskatt i den icke handlande delen av industrin
Intervjuer och
Energimyndigheten,
Innovations- och kemiindustrierna i Sverige (IKEM), intervju den 8 maj 2014 och
Jernkontoret, intervju den 30 april 2014 och
Scana Steel Söderfors AB, telefonintervju den 6 maj 2014 och
Surahammars bruk,
22
| 6. REFERENSER | 2014/15:RFR10 |
Webbplatser
Energimyndigheten
http://www.energimyndigheten.se/Global/Forskning/Industri/Metallurgi_innovativa_Sverige.pdf
http://www.energimyndigheten.se/Forskning/Projektdatabas/
Scan Steel Söderfors
Surahammars bruk http://www.sura.se/Sura/hp_main.nsf/startupFrameset?ReadForm
Watakabe, Shiro, Current Progress on COURSE 50 Project – Recent Results on H2 Reduction Including LKAB’s EBF Experiments and CO2 Capture, presentation för Tokyo Institute of Technology
http://www.ieaghg.org/docs/General_Docs/Iron%20and%20Steel%202% 20Secured%20presentations/1300%20Shiro%20Watakabe.pdf
23
| RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN | 2012/13 | |
| 2012/13:RFR1 | FINANSUTSKOTTET | |
| Statlig styrning och ansvarsutkrävande | ||
| 2012/13:RFR2 | FINANSUTSKOTTET | |
| Utfrågningsprotokoll EU, euron och krisen | ||
| 2012/13:RFR3 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Trafikutskottets offentliga utfrågning den 29 mars 2012 om framtida | ||
| godstransporter | ||
| 2012/13:RFR4 | MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET OCH | |
| NÄRINGSUTSKOTTET | ||
| Uppföljning av vissa frågor inom landsbygdsprogrammet | ||
| 2012/13:RFR5 | FÖRSVARSUTSKOTTET FöU | |
| Forskning och utveckling inom försvarsutskottets ansvarsområde | ||
| 2012/13:RFR6 | CIVILUTSKOTTET | |
| Kontraheringsplikt vid tecknandet av barnförsäkringar | ||
| 2012/13:RFR7 | KU, FiU, KrU, UbU, MJU och NU | |
| Öppet seminarium om riksdagens mål- och resultatstyrning: vilka | ||
| mål, vilka resultat? | ||
| 2012/13:RFR8 | UTBILDNINGSUTSKOTTET | |
| Utbildningsutskottets offentliga utfrågning om gymnasiereformen | ||
| 2012/13:RFR9 | UTBILDNINGSUTSKOTTET | |
| Förstudier om | ||
| – Förskolan | ||
| – Utbildning för hållbar utveckling inklusive entreprenöriellt lärande | ||
| 2012/13:RFR10 | UTBILDNINGSUTSKOTTET | |
| Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan | ||
| 2012/13:RFR11 | SOCIALUTSKOTTET | |
| Socialutskottets öppna seminarium om folkhälsofrågor onsdagen | ||
| den 27 mars 2013 | ||
| 2012/13:RFR12 | ARBETSMARKNADSUTSKOTTET | |
| Mogen eller övermogen? – arbetsmarknadsutskottets offentliga se- | ||
| minarium om erfaren arbetskraft | ||
| 2012/13:RFR13 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Offentlig utfrågning om sjöfartens kapacitetsmöjligheter | ||
| 2012/13:RFR14 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Offentlig utfrågning om flygtrafikledningstjänsten – har vi landat i | ||
| den bästa lösningen? | ||
| 2012/13:RFR15 | MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET | |
| Offentlig utfrågning om oredlighet i livsmedelskedjan | ||
| 2012/13:RFR16 | UTBILDNINGSUTSKOTTET | |
| Utbildningsutskottets offentliga utfrågning om hur ny kunskap | ||
| bättre ska kunna komma till användning i skolan | ||
| 2012/13:RFR17 | NÄRINGSUTSKOTTET | |
| Näringsutskottets offentliga utfrågning om en fossiloberoende for- | ||
| donsflotta | ||
| RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN | 2013/14 |
| 2013/14:RFR1 | SOCIALUTSKOTTET |
| Etisk bedömning av nya metoder i vården | |
| – en uppföljning av landstingens och statens insatser | |
| 2013/14:RFR2 | KULTURUTSKOTTET |
| Uppföljning av regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17 | |
| Kultur, medier, trossamfund och fritid | |
| 2013/14:RFR3 | KULTURUTSKOTTET |
| En bok är en bok är en bok? | |
| – en fördjupningsstudie av |
|
| 2013/14:RFR4 | KULTURUTSKOTTET |
| Offentlig utfrågning om funktionshindersperspektiv i kulturarvet | |
| 2013/14:RFR5 | TRAFIKUTSKOTTET |
| Hela resan hela året! – En uppföljning av transportsystemets | |
| tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning | |
| 2013/14:RFR6 | FINANSUTSKOTTET |
| Finansutskottets offentliga utfrågning om ändring av riksdagens be- | |
| slut om höjd nedre skiktgräns för statlig inkomstskatt | |
| 2013/14:RFR7 | SKATTEUTSKOTTET |
| Inventering av skatteforskare 2013 | |
| 2013/14:RFR8 | ARBETSMARKNADSUTSKOTTET |
| Ett förlängt arbetsliv – forskning om arbetstagarnas och | |
| arbetsmarknadens förutsättningar | |
| 2013/14:RFR9 | SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTET |
| Offentlig utfrågning om vårdnadsbidrag och jämställdhetsbonus | |
| 2013/14:RFR10 | KONSTITUTIONSUTSKOTTET |
| Subsidiaritet i EU efter Lissabon | |
| 2013/14:RFR11 | SKATTEUTSKOTTET |
| Utvärdering av skattelättnader för utländska experter, specialister, | |
| forskare och andra nyckelpersoner | |
| 2013/14:RFR12 | UTBILDNINGSUTSKOTTET |
| Utbildningsutskottets offentliga utfrågning om |
|
| 2013/14:RFR13 | SOCIALUTSKOTTET |
| Socialutskottets öppna kunskapsseminarium om icke smittsamma | |
| sjukdomar | |
| – ett ökande hot globalt och i Sverige (onsdagen den 4 december 2013) | |
| 2013/14:RFR14 | KULTURUTSKOTTET |
| För, med och av | |
| – en uppföljning av tillgängligheten inom kulturen | |
| 2013/14:RFR15 | SKATTEUTSKOTTET |
| Skatteutskottets seminarium om OECD:S handlingsplan mot | |
| skattebaserodering och vinstförflyttning | |
| 2013/14:RFR16 | TRAFIKUTSKOTTET |
| Framtidens flyg |
| RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN | 2013/14 | |
| 2013/14:RFR17 | KONSTITUTIONSUTSKOTTET | |
| Översyn av ändringar i offentlighets- och sekretesslagstiftningen | ||
| 2013/14:RFR18 | SOCIALUTSKOTTET | |
| Socialutskottets öppna kunskapsseminarium om socialtjänstens ar- | ||
| bete med barn som far illa | ||
| 2013/14:RFR19 | UTBILDNINGSUTSKOTTET | |
| Utbildningsutskottets seminarium om utbildning för hållbar | ||
| utveckling inklusive entreprenöriellt lärande | ||
| 2013/14:RFR20 | KULTURUTSKOTTET | |
| Offentlig utfrågning | ||
| För, med och av – en uppföljning av tillgänglighet inom kulturen | ||
| 2013/14:RFR21 | UTBILDNINGSUTSKOTTET | |
| Autonomi och kvalitet – ett uppföljningsprojekt om implementering | ||
| och effekter av två högskolereformer i Sverige | ||
| Delredovisning 1: Skrivbordsstudie om autonomi- och | ||
| kvalitetsreformerna | ||
| 2013/14:RFR22 | UTBILDNINGSUTSKOTTET | |
| Autonomi och kvalitet – ett uppföljningsprojekt om implementering | ||
| och effekter av två högskolereformer i Sverige | ||
| Delredovisning 2: Intervjuundersökning med rektorer | ||
| 2013/14:RFR23 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Trafikutskottets hearing om framtidens luftfart – Har vi luft under | ||
| vingarna? | ||
| 2013/14:RFR24 | JUSTITIEUTSKOTTET | |
| Offentlig utfrågning med anledning av |
||
| lagringsdirektivet | ||
| RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN | 2014/15 | |
| 2014/15:RFR1 | MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET | |
| Stöd till lokala åtgärder mot övergödning | ||
| 2014/15:RFR2 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Hållbara analyser? | ||
| Om samhällsekonomiska analyser inom transportsektorn med sär- | ||
| skild hänsyn till hållbar utveckling | ||
| 2014/15:RFR3 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| 2014/15:RFR4 | FÖRSVARSUTSKOTTET | |
| Blev det som vi tänkt oss? | ||
| En uppföljning av vissa frågor i det försvarspolitiska inriktningsbe- | ||
| slutet 2009 | ||
| 2014/15:RFR5 | UTBILDNINGSUTSKOTTET | |
| Autonomi och kvalitet – ett uppföljningsprojekt om implementering | ||
| och effekter av två högskolereformer i Sverige | ||
| Huvudrapport | ||
| 2014/15:RFR6 | UTBILDNINGSUTSKOTTET | |
| Autonomi och kvalitet – ett uppföljningsprojekt om implementering | ||
| och effekter av två högskolereformer i Sverige | ||
| Delredovisning 3: Enkätundersökning till studieansvariga | ||
| 2014/15:RFR7 | UTBILDNINGSUTSKOTTET | |
| Autonomi och kvalitet – ett uppföljningsprojekt om implementering | ||
| och effekter av två högskolereformer i Sverige | ||
| Delredovisning 4: Den fallstudiebaserade undersökningens första fas | ||
| 2014/15:RFR8 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Seminarium om samhällsekonomiska analyser | ||
| 2014/15:RFR9 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Sjöfartsnäringen och dess konkurrenskraft | ||