Redogörelse till riksdagen 2014/15:RS2

2014/15:RS2

Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2014

Riksdagsstyrelsen har vid sitt sammanträde den 18 februari 2015 fastställt Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2014.

Urban Ahlin (S)	Tomas Eneroth (S)	Berit Högman (S)
talman (ordförande)
Leif Jakobsson (S)	Eva Sonidsson (S)	Jessica Polfjärd (M)
Ewa Thalén Finné (M)	Hans Wallmark (M)	Mattias Karlsson (SD)
Jonas Eriksson (MP)	Anders W Jonsson (C)

Föredragande i riksdagsstyrelsen

Kathrin Flossing

(riksdagsdirektör)

2014/15:RS2 ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

All offentlig makt i Sverige utgår från folket

Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt och förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick.

Riksdagen är folkets främsta företrädare

Riksdagens uppgift är att stifta lagar, besluta om skatt till staten och bestämma hur statens medel ska användas. Riksdagen ska också granska rikets styrelse och förvaltning.

Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Ordinarie val till riksdagen hålls vart fjärde år. Rösträtt vid val till riksdagen har varje svensk medborgare som har fyllt 18 år och som är eller någon gång har varit bosatt i riket.

Riksdagen består av en kammare med 349 ledamöter. Riksdagen väljer inom sig för varje valperiod en talman och tre vice talmän som leder riksdagens arbete. Riksdagen väljer även 15 fackutskott som bereder ärenden inför beslut i kammaren samt en EU-nämnd för samråd med regeringen i vissa EU-frågor.

Riksdagsförvaltningen är riksdagens förvaltningsmyndighet

Huvuduppgiften för Riksdagsförvaltningen är att biträda vid behandlingen av riksdagens ärenden och tillhandahålla de resurser och den service som behövs för kammarens, utskottens och övriga riksdagsorgans verksamhet.

Riksdagsförvaltningen ska skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete genom att

•svara för väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.

•svara för väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikanslier

•främja kunskapen om riksdagen och riksdagens arbete

•vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar

•vara en väl fungerande och framsynt myndighet och arbetsgivare.

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

2014/15:RS2

Innehållsförteckning


Innehållsförteckning .......................................................................................			3
Året som gått ..................................................................................................			4
Resultatredovisning ........................................................................................			6
1 Utgångspunkter .........................................................................................			6
1.1		Riksdagsförvaltningens uppdrag ..........................................................	6
1.2		Ledning ................................................................................................	6
1.3		Styrning och uppföljning .....................................................................	7
1.4		Personal och organisation ....................................................................	9
2 Sammanfattning – resultat och utveckling 2014......................................			11
3 Uppdrag och resultat per uppdragsområde 2014 .....................................			14
3.1		Kammare och utskott – uppdragsområde A .......................................	14
3.2		Ledamöter och partikanslier – uppdragsområde B.............................	25
3.3		Kunskap om riksdagen – uppdragsområde C .....................................	33
3.4		Riksdagens byggnader och samlingar – uppdragsområde D ..............	41
3.5		Myndighet och arbetsgivare – uppdragsområde E .............................	44
Finansiell redovisning...................................................................................			57
4.1	Resultaträkning.....................................................................................		57
4.2	Balansräkning.......................................................................................		58
4.3	Anslagsredovisning ..............................................................................		60
4.4	Tilläggsupplysningar och noter ............................................................		62
4.5	Sammanställning över väsentliga uppgifter..........................................		76

2014/15:RS2	ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014
	Året som gått
	Under ett valår sätts Riksdagsförvaltningens kompetens och flexibilitet på ex-
	tra prov. Då vässar vi våra insatser för att både stödja den dagliga parlamenta-
	riska processen och ge de bästa förutsättningarna för övergången till en ny
	valperiod.
	Arbetet i samband med riksdagsvalet inleddes redan 2013 och intensifiera-
	des successivt under 2014. Det noggranna planeringsarbetet gjorde att vi
	kunde erbjuda de nyvalda ledamöterna en smidig introduktion till det nya upp-
	draget. Det handlade givetvis om arbetet i kammaren, utskotten och EU-nämn-
	den, men också om it-utrustning, arbetsrum, reseregler och information om
	förvaltningens många tjänster. Det är glädjande att ledamöterna i förvaltning-
	ens utvärdering uppskattat våra insatser.
	Förvaltningens nya intranät, som lanserades under året, fick snabbt en cen-
	tral roll vid valet. Informationen var målgruppsanpassad för ledamöter, parti-
	kanslier och förvaltning.
	När det är val ökar intresset för riksdagen bland allmänheten, medierna och
	skolorna. Det har vi märkt i besöksverksamheten, svarsservicen, på webbplat-
	serna och i antal trycksaksbeställningar. Riksdagens webbplats utvecklas nu
	vidare för att göra information om riksdagens arbete ännu mer tillgänglig. Och
	snart slås portarna upp till den nya Demokrativerkstaden, så att vi kan ta emot
	fler skolungdomar. Intresset för förvaltningens EU-information var också ex-
	tra stort i år, en anledning var valet till Europaparlamentet i maj. Den särskilda
	temasidan på webben fick snabbt många besök.
	Vi har fortsatt arbetet med att utveckla och modernisera it-stödet till den
	parlamentariska processen. Den digitala mötestjänsten som samtliga utskott
	och EU-nämnden har infört under året är ett exempel på stöd som ska under-
	lätta ledamöternas vardag. Numera sänds kallelser och sammanträdeshand-
	lingar ut digitalt i pekplattor och datorer i stället för via papper. Under året har
	jag, med avstamp i den strategiska planen, beslutat om en it-strategi för att ge
	en tydlig inriktning på det långsiktiga arbetet. Jag har också tagit beslut om en
	informationssäkerhetspolicy, frågor som är nära förknippade med it-stödet.
	Färdplan 2014 är samlingsnamnet på det långsiktiga arbete som har bedri-
	vits under valperioden 2010–2014 för att utveckla Riksdagsförvaltningen. Må-
	let har varit att förvaltningen ska vara en tydlig, modern, professionell, enga-
	gerad och delaktig förvaltning som erbjuder ett ännu bättre stöd till den parla-
	mentariska processen. Färdplansarbetet är nu avslutat och många uppdrag har
	genomförts. Nu för vi in utvecklingsarbetet i den löpande verksamheten. Un-
	der 2015 kommer vi bland annat att ägna oss åt frågor som vision, värdegrund
	och principer för förvaltningens utvecklingsarbete.

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

2014/15:RS2

Avslutningsvis vill jag nämna den chefspolicy jag beslutat om och det chefsutvecklingsprogram som har tagits fram. Det är en del i arbetet med att säkra kompetens och utveckling i förvaltningen på längre sikt.

Kathrin Flossing

Riksdagsdirektör

2014/15:RS2	ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014
	Resultatredovisning
	1 Utgångspunkter
	1.1 Riksdagsförvaltningens uppdrag
	Riksdagen är folkets främsta företrädare. Den stiftar lagar, beslutar om skatt
	till staten och bestämmer hur statens medel ska användas.
	Riksdagsförvaltningen är riksdagens förvaltningsmyndighet och har till
	uppgift att stödja riksdagens arbete. Förvaltningen ska se till att kammaren,
	utskotten, EU-nämnden, ledamöterna och övriga riksdagsorgan får det stöd
	och den service de behöver. Riksdagsförvaltningen ska också informera all-
	mänheten om riksdagens arbete och om EU-frågor samt handlägga ärenden
	som rör riksdagens internationella kontakter. Dessutom ansvarar förvaltningen
	för att vårda riksdagens byggnader och samlingar samt för myndighets- och
	förvaltningsuppgifter.
	Förvaltningens uppdrag är formulerat på följande sätt:
	Riksdagsförvaltningen ska skapa bästa möjliga förutsättningar för riksda-
	gens och ledamöternas arbete genom att
	• svara för väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.
	• svara för väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikanslier
	• främja kunskapen om riksdagen och riksdagens arbete
	• vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar
	• vara en väl fungerande och framsynt myndighet och arbetsgivare.
	Riksdagsförvaltningens verksamhet regleras i lagar och föreskrifter. De grund-
	läggande bestämmelserna finns i regeringsformen, riksdagsordningen och la-
	gen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen. Mer detaljerade
	bestämmelser finns i föreskriften om förvaltningens arbetsordning (RFS
	2011:10). I den så kallade REA-lagen finns ekonomiadministrativa bestäm-
	melser.1
	1.2 Ledning
	Riksdagsförvaltningen leds av riksdagsstyrelsen. Styrelsen består av riksda-
	gens talman, som är ordförande, och tio riksdagsledamöter. Riksdagsstyrelsen
	överlägger om planering av riksdagsarbetet och beslutar i större ärenden som
	rör förvaltningen. Vid styrelsens sammanträden deltar även de vice talmännen
	och gruppledarna för de partier som inte är representerade i styrelsen och som
	därmed inte deltar i riksdagsstyrelsens beslut.
	1 Lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvalt-
	ningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

2014/15:RS2

Riksdagsdirektören är chef för myndigheten Riksdagsförvaltningen och är föredragande i styrelsen. Under styrelsen leder riksdagsdirektören ledamotsrådet. I det samråder förvaltningen och ledamöter om administrativa frågor som är av särskilt intresse för ledamöterna, till exempel teknisk utrustning och arbetsrum.

Förvaltningens ledningsgrupp samordnar och planerar övergripande frågor som rör förvaltningen. Gruppen består av riksdagsdirektören och avdelningscheferna samt chefen för ledningsstaben.

1.3 Styrning och uppföljning

Riksdagsförvaltningens verksamhet ska bedrivas effektivt och enligt gällande rätt. Den ska också vara kostnadseffektiv. Förvaltningen arbetar systematiskt med planering och uppföljning för att säkerställa verksamhetens kvalitet och effektivitet.

Planering och beslut

Riksdagsstyrelsen fattar beslut om en strategisk plan, som anger övergripande prioriteringar för de närmaste åren, och om en årlig verksamhetsplan för förvaltningen. I styrelsens uppgifter ingår också att lägga förslag till anslag och besluta om anslagsdirektiv. Planeringsprocessen utgår från de lagar och föreskrifter som gäller för riksdagen och Riksdagsförvaltningen samt de uppgifter och uppdrag som riksdagsstyrelsen beslutar om.

Riksdagsdirektören beslutar om en internbudget, som tillsammans med bland annat verksamhetsplanen och anslagsdirektivet är styrande för verksamheten under året.

Verksamheten är indelad i fem uppdragsområden som utgår från de övergripande uppdrag förvaltningen har:

A.Stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.

B.Stöd och service till ledamöter och partikanslier

C.Kunskap om riksdagen och riksdagens arbete

D.Vård och bevarande av byggnader och samlingar

E.Myndighet och arbetsgivare.

Prioriteringar 2014

Riksdagsstyrelsen beslutade i april 2013 om en strategisk plan för 2014–2017. I juni 2013 beslutade styrelsen om förslag till anslag för 2014 och i december 2013 om verksamhetsplan och anslagsdirektiv för Riksdagsförvaltningen för 2014.

Den strategiska planen och verksamhetsplanen innehåller flera prioriteringar för 2014 som ska förbättra stödet till den parlamentariska processen och göra förvaltningen mer effektiv. It-stödet till arbetet i kammaren och utskotten ska utvecklas, och förvaltningen ska fortsätta att förbereda arbetet inför och efter valet 2014. En viktig komponent är det nya intranätet som förvaltningen

2014/15:RS2	ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014
	utvecklar till ett styrnings- och arbetsverktyg. Arbetet med att öka kommuni-
	kationen och dialogen med allmänheten om riksdagens arbete och beslut ska
	även i fortsättningen vara en prioriterad uppgift.
	Det långsiktiga underhållet av riksdagens fastigheter har fortsatt hög prio-
	ritet. Här ska särskilt ledning och styrning ses över och utvecklas. Riksdags-
	förvaltningens arbete med att utveckla myndigheten ska fortsätta. Arbetet går
	under samlingsnamnet Färdplan 2014 och omfattar områdena styrning, orga-
	nisation, kommunikation och den attraktiva arbetsplatsen. Målet är att förvalt-
	ningen ska erbjuda ett ännu bättre stöd till den parlamentariska processen.
	Riksdagsförvaltningen ska i alla sammanhang särskilt prioritera verksam-
	het inom uppdragsområdet Stöd till arbetet i kammare och utskott m.m. Där-
	efter ska verksamheten inom uppdragsområdet Stöd och service till ledamöter
	och partikanslier prioriteras.
	Resultatet av arbetet med de prioriterade områdena under 2014 redovisas i
	korthet i avsnitt 2 Sammanfattning – resultat och utveckling 2014.
	Uppföljning och kontroll
	Parallellt med planeringsarbetet pågår en kontinuerlig uppföljning och kon-
	troll av verksamheten och budgeten. Den förvaltningsinterna uppföljningen
	resulterar bland annat i tertial- och helårsrapporter samt i årsredovisningen.
	Riksdagsförvaltningen arbetar också med intern styrning och kontroll utifrån
	bestämmelserna i REA-lagen.
	Intern styrning och kontroll är den årliga process som syftar till att med
	rimlig säkerhet säkerställa att en myndighet fullgör sitt verksamhetsansvar.
	Under 2014 har förvaltningen identifierat ett antal risker som bedömts vara
	prioriterade med utgångspunkt från att de kan påverka myndighetens möjlig-
	heter att genomföra sina uppdrag. De prioriterade riskerna och åtgärderna för
	att minska dem har regelbundet redovisats för riksdagsstyrelsen.
	Som ett komplement till riskanalyserna har samtliga budgetansvariga che-
	fer genomfört en självutvärdering av den interna styrningen och kontrollen i
	den egna verksamheten.
	I samband med att årsredovisningen skrivs under intygar myndighetens led-
	ning om den interna styrningen och kontrollen är betryggande och redovisar i
	förekommande fall eventuella brister.
	Revision
	Internrevisionen ska stödja Riksdagsförvaltningens ledning genom att själv-
	ständigt granska, verifiera och bedöma kvaliteten i den interna styrningen och
	kontrollen. Internrevisionen är fristående från förvaltningens operativa verk-
	samhet och bedrivs av ett företag med expertis inom internrevision. I förvalt-
	ningen finns en internrevisionsansvarig som svarar inför riksdagsdirektören
	och ytterst inför riksdagsstyrelsen.

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

2014/15:RS2

Varje år beslutar riksdagsstyrelsen om en internrevisionsplan som pekar ut de verksamheter i förvaltningen som internrevisionen ska granska. Internrevisionen rapporterar till riksdagsstyrelsen två gånger om året.

Den externa revisionen bedrivs av Riksrevisionen enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. Riksrevisionen granskar om Riksdagsförvaltningens årsredovisning är upprättad enligt gällande regelverk, ger en rättvisande bild i de finansiella delarna och i resultatredovisningen samt att anslag och inkomster använts enligt anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten.

Konstitutionsutskottet behandlar Riksdagsförvaltningens årsredovisning i samband med sin behandling av utgiftsområde 1 Rikets styrelse i budgetpropositionen. I utgiftsområdet ingår bland annat riksdagens förvaltningsanslag. Riksdagsdirektören informerar och svarar på ledamöternas frågor vid ett utskottssammanträde inom ramen för utskottets beredning.

1.4 Personal och organisation

För att Riksdagsförvaltningen ska kunna utföra sina uppgifter krävs personal med en rad olika kvalifikationer. Yrkesgrupperna förenas i det gemensamma uppdraget att stödja den parlamentariska processen. Riksdagsförvaltningen är en kunskapsintensiv organisation vars främsta tillgång är en kunnig och skicklig personal. Att kontinuerligt utveckla och höja kompetensen på olika områden är en grundläggande förutsättning för att verksamheten ska kunna ge det stöd och den service som ledamöterna och riksdagsarbetet kräver. Aktuella personaluppgifter och statistik redovisas i avsnitt 3.5.

Riksdagen beslutade den 7 maj 2014 att tidningen Riksdag & Departement inte längre ska ges ut. Verksamheten vid enheten Riksdag & Departement, som har ingått i kommunikationsavdelningen, upphörde den 1 juni 2014.

2014/15:RS2

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

2014/15:RS2

2 Sammanfattning – resultat och utveckling 2014

I detta kapitel redovisas en sammanfattning av resultatet för samtliga uppdragsområden och viktigare utvecklingsinsatser. I kapitel 3 redovisas Riksdagsförvaltningens uppdrag, resultat, kostnader och intäkter för respektive uppdragsområde närmare.

Kammare och utskott – uppdragsområde A

Riksdagsförvaltningen har säkerställt att riksdagen har kunnat fullgöra sina uppgifter enligt bestämmelserna i regeringsformen och riksdagsordningen. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:

•Arbetet i kammaren har genomförts enligt planeringen.

•Riksdagens protokoll har kommit ut i rätt tid.

•Utskotten och EU-nämnden har fått ett väl fungerande stöd.

•Vid inkommande internationella besök har förutsättningarna varit goda för möten av hög kvalitet.

Riksdagsförvaltningen har under 2014 fortsatt att utveckla it-stödet till beslutsprocessen och infört en digital mötestjänst i samtliga utskott och EU-nämnden. Förvaltningen har också bland annat prioriterat arbetet i samband med det svenska ordförandeskapet i Nordiska rådet.

Ledamöter och partikanslier – uppdragsområde B

Riksdagsförvaltningen har säkerställt att ledamöter och partikanslier har fått ett väl fungerande stöd och en god service. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:

•De nyvalda ledamöterna är mycket nöjda med sin introduktion enligt förvaltningens valenkät.

•Efterfrågan på faktaunderlag och utredningstjänster har varit fortsatt hög.

Riksdagsförvaltningen har under 2014 prioriterat arbetet i samband med riksdagsvalet. Under året har också ett nytt intranät lanserats. Det finns tillgängligt i dator, smartmobil och pekplatta. Intranätet har vidareutvecklats för att utgöra ett ännu effektivare arbetsverktyg för ledamöter, partikanslianställda och förvaltningsanställda. Förvaltningen har också upphandlat ett nytt avtal för nyhetsbevakning som ökat tillgången till digitala nyhetskällor.

Kunskap om riksdagen – uppdragsområde C

Riksdagsförvaltningen har säkerställt att allmänheten, massmedier, vidareinformatörer, skolor och speciella målgrupper har getts möjligheter till information och kunskap om riksdagens arbete. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:

•Tillgängligheten till information om riksdagen och riksdagens arbete och beslut har utvecklats i bland annat digitala medier.

2014/15:RS2

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

•Tv-produktionen kring riksdagens arbete har fungerat väl.

•Intresset för skolvisningar inklusive Demokrativerkstaden har varit fortsatt högt.

•Kurser och fortbildningsdagar för externa målgrupper har hållit hög kvalitet.

Riksdagsförvaltningen har under 2014 arbetat med att etablera en ny demokrativerkstad som ska kunna ta emot fler skolklasser. Vidare har arbetet med att ge information till allmänheten om riksdagsvalet och Europaparlamentsvalet prioriterats. Under året har också evenemang som till exempel Ungdomens riksdag genomförts.

Riksdagens byggnader och samlingar – uppdragsområde D

Riksdagsförvaltningen har utvecklat sitt arbete med att vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar på ett systematiskt sätt. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:

•Styrningen och ledningen av fastighetsverksamheten har fortsatt att utvecklas enligt plan.

•Fastighetsprojekten har i huvudsak bedrivits enligt plan.

•Arbetet med att tillgängliggöra äldre riksdagsdokument har fortsatt.

Myndighet och arbetsgivare – uppdragsområde E

Förvaltningen bedömer att den har varit en väl fungerande och framsynt myndighet och arbetsgivare. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:

•Sjukfrånvaron har varit fortsatt låg.

•Förvaltningen har genomfört utvecklingsinsatser för chefer enligt plan.

•Tillgången till it-stöd har varit stabil.

•Riksdagsförvaltningen har nått sina kvantitativa miljömål.

Riksdagsförvaltningen har under 2014 fortsatt sitt arbete med att utveckla styrningen av förvaltningen och lagt grunden för att integrera klarspråksarbetet i hela förvaltningen. Under året har en chefspolicy beslutats och ett chefsutvecklingsprogram tagits fram. Riksdagsförvaltningen har också hälsodiplomerats under året. Utvecklingsarbetet som bedrivits under valperioden 2010– 2014 under namnet Färdplan 2014 har avslutats, och grunden har lagts för nästa fas, vilket innebär ett långsiktigt och hållbart förbättringsarbete som är integrerat i den löpande verksamheten och som involverar alla medarbetare.

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014 2014/15:RS2

Intäkter, kostnader och transfereringar

Tabell 1 Intäkter, kostnader och transfereringar, samtliga uppdragsområden (tkr)

	2014	2013	2012
Intäkter	32 297	34 255	35 043
Kostnader	–1 476 628	–1 611 657	–1 513 515
Nettokostnad	–1 444 331	–1 577 402	–1 478 472
Transfereringar	–490 156	–475 104	–468 709
Totalt	–1 934 487	–2 052 506	–1 947 181

De lägre kostnaderna för 2014 jämfört med 2013 beror främst på att årets förändring av avsättning för framtida pensioner och inkomstgarantier inklusive sociala avgifter har minskat jämfört med föregående år.

2014/15:RS2

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

3 Uppdrag och resultat per uppdragsområde 2014

I detta avsnitt redovisas verksamheten inom respektive uppdragsområde och vilka resultat som har uppnåtts.

3.1 Kammare och utskott – uppdragsområde A

Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område A är att svara för ett väl fungerande stöd till arbetet i kammaren och utskotten m.m. Riksdagens utskott bereder och kammaren beslutar om nya lagar. Tillsammans utgör de kärnan i riksdagens verksamhet, och förvaltningen ska i alla sammanhang särskilt prioritera detta uppdragsområde.

I uppdraget ingår att stödja kammarens, utskottens, EU-nämndens samt talmannens och de vice talmännens arbete samt riksdagens internationella arbete. Förvaltningens produktion och försäljning av riksdagstryck hör också hit.

Resultat och utveckling – sammanfattning

•Arbetet i kammaren har genomförts enligt planeringen.

Tre tekniska avvikelser har dock påverkat kammarens arbete. Arbete pågår för att undvika sådana avvikelser i framtiden.

•Riksdagens protokoll har kommit ut i rätt tid.

Samtliga snabbprotokoll har kommit ut senast dagen efter kammarens sammanträde.

•Utskotten och EU-nämnden har fått ett väl fungerande stöd.

Förvaltningen har bistått vid utskottens och EU-nämndens planering och sammanträden och arbetat för att ytterligare minska sårbarheten i stödet till utskotten och EU-nämnden.

•Vid inkommande internationella besök har förutsättningarna varit goda för möten av hög kvalitet.

Vid samtliga inkommande internationella besök har riksdagens ledamöter träffat sina utländska motsvarigheter.

Riksdagsförvaltningen har under 2014 fortsatt att utveckla it-stödet till beslutsprocessen och infört en digital mötestjänst i samtliga utskott och EU- nämnden. Förvaltningen har också bland annat prioriterat arbetet i samband med det svenska ordförandeskapet i Nordiska rådet.

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014 2014/15:RS2

Tabell 2 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde A (tkr)

	2014	2013	2012
Intäkter	3 772	4 276	4 706
Kostnader	–191 184	–192 715	–191 621
Nettokostnad	–187 412	–188 439	–186 915
Transfereringar	–13 659	–12 830	–12 893
Totalt	–201 071	–201 269	–199 808

Fördelningen för uppdragsområdet bedöms i huvudsak som jämförbar med föregående år.

Talmannen och de vice talmännen

Talmannen leder riksdagsarbetet och har därmed det yttersta ansvaret för hur riksdagsarbetet planeras och bedrivs. Talmannen leder även kammarens sammanträden och är riksdagens främste representant.

Talmannen och de tre vice talmännen utgör tillsammans riksdagens presidium. Presidiet träffas regelbundet för att avhandla frågor som rör ledningen av riksdagens arbete. De vice talmännen kan i talmannens ställe leda riksdagens arbete och kammarens sammanträden. När de inte gör det deltar de vice talmännen i riksdagsarbetet på samma sätt som de andra riksdagsledamöterna. Talmannen har däremot en ersättare i kammaren.

Arbetet i och kring kammaren

Varje år kommer det in ett stort antal ärenden till riksdagen som ska beredas i utskotten och därefter debatteras och beslutas i kammaren.

Kammarkansliet registrerar och kontrollerar alla ärenden och föreslår till vilket utskott ärendena ska hänvisas. Kansliet ansvarar för det löpande arbetet i kammaren, för planeringen av riksdagsarbetet under riksmötet och valperioden samt för granskning av interpellationer, skriftliga frågor, motioner m.m. I kammarkansliet sker också samordningen av EU-arbetet i riksdagen. Kansliet tar emot EU-dokument och ansvarar för att grundläggande skriftlig information om EU-frågor når ut till utskotten och EU-nämnden. Riksdagen har också en representant vid EU:s institutioner.

En viktig uppgift för Riksdagsförvaltningen är att stödja planeringen av arbetet i kammaren. Utgångspunkten är att beslut ska kunna fattas i rätt tid och i rätt ordning, att det ska finnas utrymme för oförutsedda debatter och att arbetsbelastningen är rimlig. Centralt är att kammarplaneringen ska göra det möjligt för riksdagen att fatta beslut om inlämnade, och i utskotten behandlade, propositioner och skrivelser. Arbetet i kammaren har under 2014 genomförts enligt planeringen. Tre tekniska avvikelser har dock påverkat kammarens arbete. Arbete pågår för att undvika sådana avvikelser i framtiden.

2014/15:RS2

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

Kammarplaneringen ska även göra det möjligt för riksdagen att ta ställning till om ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen. Under 2014 har förvaltningen i samtliga fall där utskotten har tagit ställning i subsidiaritetsärenden sett till att det har funnits beslutstillfällen i kammaren efter att utskottet har berett ärendet och innan EU:s fördragsbundna frist på åtta veckor löpt ut.

Kammarplanerna ska också underlätta för ledamöternas planering av eget arbete och ge utrymme för ledamöternas aktiviteter utanför riksdagen, till exempel för arbete i valkretsen.

Kammarens sammanträdestillfällen fastställs i sammanträdesplaner som antas av talmannen efter samråd med riksdagsstyrelsen. För att anpassa kammararbetet efter förändrade förutsättningar har kompletterande ändringar i sammanträdesplanen gjorts under året. Det har till exempel gjorts för att kunna bereda plats för aktuella debatter och för att justera antalet tillfällen för interpellationssvar efter hur många interpellationer som har lämnats in.

Tabell 3 Antal dokument inlämnade till kammarkansliet

	2014	2013	2012
Propositioner	179	148	128
Skrivelser	60	47	58
Framställningar	5	6	9
Redogörelser	21	14	13
Följdmotioner	266	215	222
Motioner från allmänna motionstiden	2 902	3 547	3 244
Händelsemotioner	22	0	13
Interpellationer	523	541	456
Skriftliga frågor	642	834	725
Behandlade betänkanden	369	316	307
Behandlade granskningsutlåtanden	84	13	12
Behandlade prövningsutlåtanden	3	105	206
EU-dokument	2 304	2 704	2 538
EU-dokument hänvisade för granskning	9	12	11
EU-dokument hänvisade för subsidiaritetspröv-	52	130	105
ning
Riksrevisionens granskningsrapporter	27	23	27

Både antalet skriftliga frågor och interpellationer är lägre under 2014 än under de senaste två åren. Antalet inlämnade motioner under allmänna motionstiden har också minskat i jämförelse med föregående år. Däremot har antalet inlämnade propositioner och skrivelser ökat. Det är normalt under ett valår.

2Motionerna hänvisades inte till något utskott.

3Motionen hänvisades inte till något utskott.

4Ett av utlåtandena 2014 behandlade två EU-dokument.

5Ett av utlåtandena 2013 behandlade fem lagförslag.

6Ett av utlåtandena 2012 behandlade två lagförslag.

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

2014/15:RS2

Det totala antalet inkomna EU-dokument under 2014 var lägre i förhållande till tidigare år. Det kan förklaras av att det 2014 dels valdes ett nytt Europaparlament i maj, dels utsågs en ny EU-kommission i november. Institutionernas aktivitet gick då av naturliga skäl ned, vilket påverkar antalet dokument som sänds till riksdagen.

Antalet EU-dokument som hänvisas till utskott för beredning och antalet utlåtanden som behandlas av kammaren kan variera från år till år. Antalet dokument som hänvisades för subsidiaritetsprövning under 2014 var markant lägre än tidigare år. Minskningen torde kunna förklaras av att en avgående och en tillträdande kommission under året presenterat färre lagförslag än tidigare år med normal aktivitet. Detta bekräftar tidigare iakttagelser (jämför med årsredovisningen för 2013) om att variationen från år till år kan vara en naturlig följd av exempelvis kommissionens mandatperiod och EU:s fleråriga budgetplanering.

Under 2014 har Riksdagsförvaltningen genomfört ett projekt för att införa kommissionens nya system för att distribuera kommissionsdokumenten till de nationella parlamenten och andra mottagare. I stället för att distribuera dokument via e-post görs nu dokumenten tillgängliga för riksdagen via en webbportal.

Drygt hälften av tiden i kammaren har ägnats åt att behandla utskottsärenden. Utöver behandlingen av utskottsärenden har det hållits interpellationsdebatter, partiledardebatter, debatter i olika aktuella politiska frågor och utrikespolitiska debatter i kammaren. Nästan en tredjedel av tiden har ägnats åt interpellationsdebatter. En gång i veckan under plenitid har det varit frågestund i kammaren. Då svarar statsråden och statsministern direkt på frågor från riksdagsledamöterna. Vid ett tillfälle under 2014 har regeringen återrapporterat från Europeiska rådets möten, jämfört med tre tillfällen 2013 och fem tillfällen 2012.

Tabell 4 Plenitimmar i kammaren fördelade på typ av aktivitet

	2014	2013	2012
Ärendebehandling	331	347	348
Voteringar	12	15	15,5
Interpellationsdebatter	197,5	204	175,5
Information från regeringen7	2	3,5	5,5
Frågestunder	23	26	27
Partiledardebatter, aktuella debatter m.m.	58	68	45
Övrigt	9,5	7	8,5
Totalt	633	670,5	625

Antalet plenitimmar har sjunkit jämfört med 2013. En förklaring till minskningen är att 2014 var ett valår med uppehåll i kammaren under valrörelsen. Tiden för information från regeringen, som huvudsakligen utgörs av infor-

7 Inklusive återrapportering från Europeiska rådets möten.

2014/15:RS2	ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014
	mation från Europeiska rådets möten, har minskat till följd av att återrappor-
	teringen i högre grad än tidigare år ägt rum i EU-nämnden.
	Teckentolkning har skett vid tio tillfällen, vilket är fyra fler tillfällen än åren
	2013 och 2012.
	Sedan 2011 pågår ett arbete med att certifiera medarbetare som arbetar med
	kammarprocessen. Det övergripande syftet är att definiera ansvarsområden,
	kommunikationsvägar och uppgifter för de olika rollinnehavarna i och runt
	kammaren och att på lång sikt förbättra förmågan att genomföra sammanträ-
	den och hantera incidenter. Arbetet med att certifiera medarbetare har fortsatt
	under 2014.
	Under året har riksdagen antagit en ny riksdagsordning. Det har bland annat
	inneburit att riksdagens ledamöter får ett sammanfattande voteringsunderlag
	inför voteringar i stället för hela betänkanden. Förändringarna i riksdagsord-
	ningen har även gett talmannen möjlighet att besluta om fri replikrätt för för-
	anmälda talare vid arbetsplenum, en möjlighet som användes vid debatten om
	budgetbetänkandet.
	Förvaltningen svarar för att det förs fullständiga protokoll vid kammarens
	sammanträden. Riksdagens protokoll har kommit ut i rätt tid enligt reglerna i
	riksdagsordningen.
	Utskotten och EU-nämnden
	De 15 utskotten bereder bland annat propositioner, skrivelser och motioner.
	Konstitutionsutskottet granskar därutöver statsrådens tjänsteutövning och re-
	geringsärendenas handläggning. Efter beredningen lämnar utskotten betän-
	kanden med förslag till riksdagsbeslut. Utskotten kan även på eget initiativ
	lämna förslag till riksdagen.
	Till utskotten remitteras även EU-dokument som emellanåt innehåller ut-
	kast till lagförslag från EU. Om utskottet efter prövning anser att lagförslaget
	inte följer subsidiaritetsprincipen lämnar utskottet ett utlåtande till kammaren
	med förslag om att riksdagen ska lämna ett så kallat motiverat yttrande till EU.
	Utskottet ska också lämna ett utlåtande till kammaren om minst fem ledamöter
	i utskottet begär det.
	Varje utskott biträds av ett kansli. Kanslierna planerar utskottens verksam-
	het och stöder utskotten genom att ta fram beredningsunderlag och skriva ut-
	skottens ställningstagande till propositioner, motioner, skrivelser m.m. i be-
	tänkanden, yttranden och utlåtanden. Utskottskanslierna stöder också utskot-
	ten i arbetet med EU-frågor. Kanslierna planerar och medverkar även vid ut-
	skottets utfrågningar, studiebesök och resor och stöder utskotten i arbetet med
	uppföljning och utvärdering.
	Utskotten ska följa upp och utvärdera tidigare riksdagsbeslut inom sina re-
	spektive ämnesområden och även arbeta med forsknings- och framtidsfrågor.
	Till stöd för detta arbete finns, utöver utskottskanslierna, utvärderings- och
	forskningssekretariatet. På uppdrag av utskotten arbetar sekretariatet bland an-

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

2014/15:RS2

nat med tematiska uppföljningar, inventeringar och fördjupningsstudier. I arbetet med forsknings- och framtidsfrågor tar sekretariatet i samverkan med utskottskanslier fram forskningsöversikter och framtidsanalyser m.m. och arrangerar seminarier. En översyn av utvärderings- och forskningssekretariatets verksamhet under 2014 har lett till ett ökat fokus på ledamöternas behov och till förstärkt stöd till utskottens arbete med regeringens resultatredovisningar. Ett samverkansprojekt med Regeringskansliet har under året inletts i syfte att vidareutveckla arbetet med resultatredovisningen.

Sammantaget bereder utskotten varje år ett stort antal ärenden. Nedan redovisas antalet ärenden under 2014 uppdelat per utskott och totalt jämfört med föregående år.

Tabell 5 Utskottens ärendehantering och sammanträden 20148

	Proposit-	Motioner9	EU-doku-	Antal	Betänkan-
	ioner, skri-		ment10	samman-	den, utlå-
	velser,			träden	tanden,
	framställ-				yttranden
	ningar, re-
	dogörelser
Konstitu-
tionsutskottet	30	349	2	49	49
Finans-
utskottet	27	168	8	45	40
Skatte-
utskottet	19	305	7	32	37
Justitie-
utskottet	28	365	6	32	42
Civilutskottet	26	305	4	32	40
Utrikes-
utskottet	24	174	1	52	26
Försvars-
utskottet	6	87	1	33	14
Socialförsäk-
ringsutskottet	18	199	5	35	27
Social-
utskottet	17	532	3	36	27
Kultur-
utskottet	6	135	–	33	10
Utbildnings-
utskottet	14	421	1	35	28

8I kolumnerna ett, två och fem redovisas behandlade eller justerade dokument. I kolumn tre anges antal dokument som hänvisats till respektive utskott.

9Avser både motioner som har lämnats vid allmänna motionstiden och följdmotioner. Det totala antalet behandlade motioner överensstämmer inte med det antal som har lämnats till

kammarkansliet (se tabell 3). Det beror dels på att utskotten kan skjuta upp behandlingen av motioner till ett annat riksmöte (till exempel i väntan på en aviserad proposition), dels på att en motion med fler än ett yrkande kan behandlas i olika utskott.

10 Grön- och vitböcker, vissa strategiska dokument och lagstiftningsakter som subsidiaritetsprövas.

2014/15:RS2	ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

		Proposit-	Motioner9	EU-doku-	Antal	Betänkan-
		ioner, skri-		ment10	samman-	den, utlå-
		velser,			träden	tanden,
		framställ-				yttranden
		ningar, re-
		dogörelser
	Trafik-
	utskottet	14	417	1	37	23
	Miljö- och
	jordbruks-
	utskottet	15	370	16	41	29
	Närings-
	utskottet	20	210	4	39	31
	Arbetsmark-
	nadsutskottet	5	199	2	36	15
	Sammansatta
	utrikes- och
	försvarsut-
	skottet	3	3	–	7	3
	Totalt 2014	272	4 239	61	574	441
	Totalt 2013	229	4 179	142	572	414
	Totalt 2012	217	3 684	116	580	410

Mängden ärenden beror på respektive utskotts beredningsområde men också på vilka frågor som är politiskt aktuella. Antalet propositioner, skrivelser, framställningar och redogörelser har varit fler under 2014 jämfört med föregående år. Även antalet motioner och sammanträden liksom det totala antalet betänkanden, utlåtanden och yttranden har ökat. Däremot var antalet EU-ären- den under 2014 markant mindre jämfört med föregående år, i synnerhet när det gäller antalet subsidiaritetsprövningar (tabell 6). Minskningen kan bero på att EU-institutionernas aktivitet minskat under året på grund av val till Europaparlamentet och tillsättningen av en ny kommission. Antalet tillfällen när utskotten överlagt med regeringen om EU-frågor har minskat något under 2014.

Tabell 6 Vissa EU-ärenden 2012–2014

	2014	2013	2012
Subsidiaritetsprövningar	58	122	125
därav prövningar som lett till ett prövningsutlåtande	3	14	21
Granskningsutlåtanden	8	13	11
Överläggningar med regeringen i EU-ärenden	43	55	59

Regeringen samråder med riksdagens EU-nämnd om hur Sverige ska ställa sig i frågor som EU:s ministerråd och Europeiska rådet ska fatta beslut om. Nämnden biträds av ett kansli.

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014 2014/15:RS2

Tabell 7 Antal sammanträden i EU-nämnden 2012–2014

	2014	2013	2012
Sammanträden	57	47	44

Ökningen av antalet sammanträden under 2014 beror dels på ett ökat antal återrapporteringar från Europeiska rådets möten, dels på extrainsatta möten mellan stats- och regeringscheferna samt extrainsatta rådsmöten.

Kanslierna inom utskottsavdelningen har initierat en utvecklad samverkan under 2014. Behovet av samverkan är aktuellt om ett utskottskansli av någon anledning har svårt att bistå utskottets verksamhet, till exempel på grund av sjukdom eller särskilt uppkommen arbetsbelastning. Numera är utskottskanslierna sammankopplade i team som samverkar parvis. Denna samverkan och kansliernas flexibilitet är en förutsättning för att förvaltningen ska kunna bistå utskottens och EU-nämndens planering och sammanträden även vid förändrade förutsättningar, som till exempel vid budgethanteringen i december 2014.

Under 2013 genomförde förvaltningen en utvärdering av utskottens och EU-nämndens utrikes resor 2010–2013. I stort sett samtliga ledamöter som intervjuades ansåg att resultatet av resorna väl motsvarade syftet med och förväntningarna inför resorna. De flesta ledamöter ansåg dock att resorna ska dokumenteras i en reserapport för att underlätta en utvärdering av resorna. Med hänsyn till detta pågår arbete för att ta fram en mall för redovisning av utrikes resor.

Digital mötestjänst

Under 2014 har samtliga utskott och EU-nämnden infört en digital mötestjänst. Numera sänds kallelser och sammanträdeshandlingar ut digitalt i pekplattor och datorer i stället för via papper till ledamöter i utskott och EU-nämn- den. Syftet är bland annat att skapa en enklare hantering för ledamöterna och snabbare distribution av handlingar. Genomförandet följs upp och utvecklas löpande. En uppföljning i april 2014 visade att huvuddelen av ledamöterna är nöjda eller mycket nöjda med mötestjänsten och att den medför en arbetstidsbesparing för utskottskanslierna och en kraftigt minskad pappersanvändning.

It-stöd till beslutsprocessen – projekt Rixrenovering

Riksdagsförvaltningen har under 2014 fortsatt arbetet med att modernisera och effektivisera it-stödet till kammare, utskott, ledamöter och partikanslier. Inom ramen för projekt Rixrenovering har äldre it-lösningar från och med riksmötet 2014/15 ersatts med nya, huvudsakligen webbaserade lösningar.

De nya it-lösningarna stöder utskottens planering och ärendehantering samt ger skrivstöd för betänkanden och utlåtanden. Genom det nya it-stödet effektiviseras planering och förberedelser av kammararbetet liksom arbetet med inkommande förslagsärenden från ledamöterna, regeringen och riksdagsorganen.

2014/15:RS2	ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014
	Från och med riksmötet 2014/15 överförs kammarens beslutsunderlag till
	riksdagens öppna data (data.riksdagen.se) för publicering på webbplatsen.
	Förvaltningen har gjort en genomgripande uppdatering av tekniken för
	webbpublicering av dokument och uppgifter som hämtas i förvaltningens it-
	system.
	Även it-stödet för kammarprotokollet har uppgraderats och började använ-
	das vid början av riksmötet 2014/15.
	Riksdagsledamöterna har i samband med en uppgradering av Office fått
	nya mallar för interpellationer, skriftliga frågor och motioner.
	Internationell verksamhet
	Riksdagen har ett omfattande internationellt besöksutbyte där förvaltningen
	bistår riksdagens ledamöter vid planering, genomförande och uppföljning av
	besök och resor. Det gäller också vid deltagande i internationella parlamenta-
	riska församlingar och i samband med ledamöternas uppdrag som valobserva-
	törer i andra länder.
	Många av de internationella åtaganden som riksdagens ledamöter har ryms
	inom ramen för de interparlamentariska församlingarna. Sammanlagt ingår ett
	hundratal riksdagsledamöter i riksdagens delegationer till de interparlamenta-
	riska församlingarna. Förvaltningen ansvarar för sekretariatsstödet till riksda-
	gens delegationer till Nordiska rådet, Europarådets parlamentariska försam-
	ling, OSSE:s parlamentariska församling (Organisationen för säkerhet och
	samarbete i Europa), den parlamentariska församlingen för Unionen för Me-
	delhavsområdet, Interparlamentariska unionen och Natos parlamentariska för-
	samling (se tabell nedan). Vidare biträder förvaltningen riksdagsledamöterna
	i det arktiska samarbetet, Östersjösamarbetet samt vid en rad andra internat-
	ionella möten och konferenser.
	Förvaltningen har också uppdraget att arbeta med ledamöters deltagande i
	valövervakningar. Under 2014 deltog 49 svenska riksdagsledamöter i över-
	vakning av totalt tio val i följande länder: Serbien, Ungern, Makedonien,
	Ukraina (två val), Turkiet, Bosnien och Hercegovina, Tunisien, USA och Mol-
	davien.

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014 2014/15:RS2

Tabell 8 De interparlamentariska församlingarnas sessioner och större möten samt medel utbetalda av Riksdagsförvaltningen

Interparlamentarisk	Delegation	Antal	Kostnader	Utbetalt
församling		sessioner	(tkr)	bidrag11
		och större		(tkr)
		möten
Nordiska rådet	20 ord.	1 session	1 663	11 761
		4 presidie-
	20 suppl.	och utskotts-
		möten
Europarådets parlamen-	6 ord.	4 sessioner	1 453	–
tariska församling	6 suppl.
	6 suppl.
OSSE:s parlamentariska	8 ord.	1 session	1 455	907
församling	8 suppl.	1 vintermöte
	8 suppl.	1 vintermöte
		1 höstmöte
Interparlamentariska	5 ord.	1 vårsession	577	981
unionen	1 vice tal-	1 höstsession
	1 vice tal-	1 höstsession
	man och 2
	utskottsleda-
	möter12
Den parlamentariska för-	3 ord.	1 session	62	–
samlingen för unionen	3 suppl.
för Medelhavsområdet	3 suppl.
för Medelhavsområdet
Natos parlamentariska	5 ord.	1 höstsession	365	–
församling	5 suppl.	1 vårsession
	5 suppl.	1 vårsession
Cosacsekretariatet13				11
Nordiska rådets 66:e			1 578
session
OSSE PF/Sipriprojekt			678
Särskilda uppdrag inom
de interparlamentariska
församlingarna
			30
Summa 2014			7 861	13 660
Summa 2013			6 394	12 830
Summa 2012			7 128	12 892

11Fördelningsnyckeln för bidragsutbetalningarna till Nordiska rådet, OSSE:s parlamentariska församling och Interparlamentariska unionen beräknas med stöd av ländernas bruttonationalinkomst (BNI).

12Vid Interparlamentariska unionens vårsession utvidgades den fasta delegationen med två

utskottsledamöter. Därutöver leddes riksdagsdelegationen till vårsessionen av en vice talman. 13 Finansiering av Cosacs sekretariat enligt beslut i riksdagsstyrelsen den 23 september 2009, dnr 049-22-2009/10.

2014/15:RS2	ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014
	Under 2014 fortsatte det demokratifrämjande parlamentariska utvecklings-
	samarbetet med Georgiens parlament. Genom att utbyta erfarenheter, parla-
	mentariker till parlamentariker, ska riksdagen bidra till att stärka den parla-
	mentariska demokratin i samarbetslandet. Förvaltningen svarar för kanslistöd
	till planering och programläggning vid den politiska genomförandegrupp som
	har upprättats för projektet.
	Riksdagsledamöter deltar årligen, på regeringens inbjudan, vid FN:s gene-
	ralförsamling i New York, USA. Under den 69:e generalförsamlingen hösten
	2014 deltog tolv ledamöter. Förvaltningen bistod med sekretariatsstöd inför
	uppdraget, vilket innebar att sammanställa underlag och ha kontakt med FN-
	representationen inför programläggningen. Under de två veckor långa pro-
	grammen fick ledamöterna följa arbetet i generalförsamlingen och dess ut-
	skott, vilket gav en fördjupad inblick i FN:s organisation och verksamhet.
	Många riksdagsledamöter är engagerade i de cirka 50 vänskapsföreningar
	som finns i riksdagen för kontakter med andra länder och regioner. Ledamöter
	i vänskapsföreningarna tog under året emot flera delegationsbesök från olika
	länder. Bland annat hölls en Latinamerikadag.
	Internationella besök i riksdagen
	Under 2014 tog riksdagen emot drygt 50 besök från mer än 30 länder världen
	över. Besöken av talmän, statschefer, ministrar, parlamentariker och represen-
	tanter för internationella organisationer är en stor del av den internationella
	verksamheten. Förvaltningen arbetar med att planera, programlägga, genom-
	föra och följa upp den internationella besöksverksamheten. Kostnaden för in-
	kommande besök varierar beroende dels på hur många högnivåbesök som
	hålls per år, dels på hur stora delegationerna är.
	Utgångspunkten för all programplanering är att ge bästa möjliga förutsätt-
	ningar för mötet. Riksdagsledamöterna ska få möjlighet att i första hand möta
	sin motsvarighet från det gästande parlamentet. Det är en princip som alltid
	har tillämpats vid programläggning, men fördes in som ett kvalitetsmått i re-
	dovisningen 2013. Vid samtliga inkommande internationella besök under året
	har riksdagens ledamöter träffat sina utländska motsvarigheter.

Tabell 9 Internationella besök i riksdagen

År	2014	2013	2012
Antal besök	54	73	71
Antal länder	34	44	52
Antal besökare (ca)	547	757	720
Kostnad inkommande
besök (tkr)	441	642	367

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

2014/15:RS2

Så förbereds ett inkommande talmansbesök

Talmansbesöken förbereds oftast i samarbete med det gästande landets ambassad i Stockholm, Utrikesdepartementet och landets parlament. Riksdagsförvaltningen samordnar programinnehållet och logistiska frågor (lokaler, informationsfrågor, säkerhet, hotell, transporter till och från flygplatsen, tolkning, teknik m.m.). Samordningen omfattar många delar av förvaltningens verksamhet. Underlag förbereds och skickas ut till mötesdeltagarna i riksdagen.

Ett talmansbesök brukar utöver möte och måltid med talmannen även innehålla audiens hos kungen samt möten med riksdagsledamöter och ministrar. Om det finns en vänskapsförening för landet i riksdagen kontaktar förvaltningen även den aktuella föreningen inför besöket, med en förfrågan om ett möte med den gästande talmannen.

Riksdagstrycket

Riksdagstrycket är en viktig förutsättning för den parlamentariska beslutsprocessen. Förvaltningen ska se till att riksdagstrycket produceras och distribueras så att kammarens tidsplan kan hållas. Förutom riksdagstrycket produceras rapporter, utredningar, informationsmaterial och böcker om riksdagen.

Tabell 10 Antal originalsidor i riksdagstrycket

	2014	2013	2012
Propositioner	33 700	19 700	15 100
Motioner	11 100	9 800	8 400
Betänkanden	17 600	17 200	16 500
Protokoll	12 200	11 400	10 500
Förslag och redogörelser	2 300	900	1 000
Totalt	76 900	59 000	51 500

Antalet originaltrycksidor är ett mått på hur stor textmängd som producerats i beslutsprocessens olika dokument. Det är de politiska förslagen som styr variationerna i utfallet.

3.2 Ledamöter och partikanslier – uppdragsområde B

Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område B är att svara för ett väl fungerande stöd och service till ledamöterna och partikanslierna. Stödet ska ge riksdagsledamöterna förutsättningar att utföra sitt förtroendeuppdrag i riksdagen. Förvaltningen ska se till att ledamöterna har tillgång till bland annat arbetsrum, teknisk utrustning, utredningstjänster, Intranätet och biblioteket. Dessutom hanterar och betalar förvaltningen ut arvoden, resekostnadsersättningar, traktamenten och pensioner m.m. Förvaltningen ska prioritera detta uppdragsområde efter område A, men före övriga områden.

2014/15:RS2

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

Resultat och utveckling – sammanfattning

Riksdagsförvaltningen har säkerställt att ledamöter och partikanslier har fått ett väl fungerande stöd och en god service. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:

•De nyvalda ledamöterna är mycket nöjda med sin introduktion enligt förvaltningens valenkät.

Alla som svarade på enkäten tycker att det varit lätt eller mycket lätt att ta till sig informationen från förvaltningen och att servicen i den bemannade informationsdisken fungerat bra eller mycket bra. Närmare 90 procent tyckte att stödet för att komma igång med it-utrustningen fungerat bra eller mycket bra.

•Efterfrågan på faktaunderlag och utredningstjänster har varit fortsatt hög.

Utredningstjänsten tog emot 1 766 uppdrag under året. Antalet uppdrag var i nivå med förra året fram till valet. Därefter minskade antalet något, precis som vid tidigare regeringsskiften. Användningen av den nyhetsportal som Riksdagsbiblioteket tillhandahåller har ökat.

Tabell 11 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde B (tkr)

	2014	2013	2012
Intäkter	2 095	1 780	2 238
Kostnader	–796 399	–938 095	–869 470
Nettokostnad	–794 304	–936 315	–867 232
Transfereringar	–474 439	–459 735	–454 363
Totalt	–1 268 743	–1 396 050	–1 321 595

Skillnaden mot förra året beror i huvudsak på att årets förändring av avsättning för framtida pensioner och inkomstgarantier inklusive sociala avgifter har minskat jämfört med föregående år, men samtidigt har kostnaderna varit högre för bland annat arvoden och stödet till partigrupperna.

Administrativt ledamotsstöd

Inom det administrativa ledamotsstödet hanteras riksdagsledamöternas ekonomiska ersättningar, till exempel arvoden, traktamenten, resekostnadsersättningar, inkomstgarantier samt omställningsstödet för avgångna ledamöter.

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

2014/15:RS2

Utbetalningarna för inkomstgarantin, inklusive sociala avgifter, har under 2014 varit högre än under 2013 men lägre än under 2012. Under en valperiod varierar utbetalningarna av inkomstgarantier. Under ett valår brukar kostnaden vara lite högre än året före valåret men långt under det år som följer efter ett valår. Detta hänger samman med kostnaderna för de ett- och tvååriga inkomstgarantierna. Dessa började betalas ut under november 2014.

Riksdagsledamöternas ekonomiska villkor

Ledamöterna får ett grundarvode för sitt förtroendeuppdrag som från och med den 1 november 2014 är 61 000 kronor i månaden. De kan dessutom få tilläggsarvoden för särskilda uppdrag, till exempel i riksdagsstyrelsen och i ledamotsrådet, i utredningar eller som ordförande eller vice ordförande i utskotten. Alla ersättningar är skattepliktiga.

De resor som ledamöterna gör inom ramen för sitt riksdagsuppdrag betraktas som tjänsteresor. Ledamöterna bestämmer själva vilka tjänsteresor de ska göra inom Sverige och vilket färdsätt som är lämpligast med hänsyn till kostnader, tid och miljö. De har rätt till traktamente enligt bestämmelserna i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter.

En ledamot som bor mer än 50 kilometer från Riksdagshuset har rätt till en övernattningsbostad i Riksdagsförvaltningens bostadsbestånd i Stockholm eller till ersättning för en privat övernattningsbostad inom 50 kilometer från Riksdagshuset.

Sedan den 1 maj 2014 finns det två system för avgångsförmåner för ledamöter som ännu inte fyllt 65 år när de slutar sitt uppdrag: inkomstgaranti respektive ekonomiskt omställningsstöd. Båda systemen innebär att riksdagen garanterar en ledamot som har avgått en viss månatlig inkomstnivå. Syftet är att skapa en ekonomisk trygghet i den omställningssituation som uppstår när ledamoten lämnar riksdagen. Systemen är inte avsedda som en varaktig försörjning. Inkomst från andra inkomstkällor minskar garantin enligt särskilda regler.

Inkomstgaranti (det gamla systemet) gäller de ledamöter som valts in i riksdagen före valet 2014. För att vara berättigad till inkomstgaranti krävs att en ledamot haft minst tre års sammanhängande tjänstgöring. Ekonomiskt omställningsstöd (det nya systemet) gäller dem som valdes in i riksdagen för första gången genom valet 2014 eller senare. För att vara berättigad till omställningsstöd krävs att en ledamot haft minst ett års sammanhängande tjänstgöring. Skillnaderna mellan systemen är bland annat att ersättning från det nya systemet inte betalas ut under lika lång tid som från det tidigare systemet.

Båda systemen ger en riksdagsledamot som slutar sitt uppdrag innan ledamoten har fyllt 65 år samma rätt till stödåtgärder för att kunna övergå till yrkesverksamhet. Detta stöd kan bestå av rådgivningsinsatser och kompletterande utbildning.

2014/15:RS2

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

Ledamöter som har fyllt 65 år när de slutar sitt uppdrag omfattas av bestämmelser för ålderspension från riksdagen. Den sistnämnda pensionen är ett komplement till det allmänna pensionssystemet.

Riksdagsstyrelsen beslutade i september 2012 om en översyn av riksdagsledamöternas ekonomiska villkor. En särskild utredare förordnades för uppdraget. Uppdraget redovisades till riksdagsstyrelsen i januari 2014. Ut- redningen har remissbehandlats. I december 2014 beslutade riksdagsstyrelsen att föreslå att riksdagen skulle anta styrelsens förslag till lagar och lagändringar.14 Styrelsen föreslår att lagarna och lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2015. Styrelsens förslag har hänvisats till konstitutionsutskottet för beredning.

Omställningsstöd för övergång till yrkesverksamhet

Omställningsstödet motsvarar det stöd som erbjuds genom trygghetsavtalen på arbetsmarknaden, till exempel via Trygghetsstiftelsen och Trygghetsrådet. Riksdagsförvaltningen ansvarar för att tillhandahålla detta stöd och har upphandlat dessa tjänster. Som framgår ovan kan stödet bestå av både rådgivningsinsatser, till exempel kompetenskartläggning och individuell behovsanalys, och kompletterande utbildning. Utbildningsinsatserna ska godkännas av Riksdagsförvaltningen. Rätten till stödet infördes den 1 maj 2014. Vid årets slut hade totalt 19 avrop om rådgivningsinsatser skett och 5 utbildningsinsatser godkänts.

Förvaltningens arbete i samband med riksdagsvalet

Ett riksdagsval innebär alltid mycket arbete för Riksdagsförvaltningen. Sammanfattningsvis har förvaltningens stöd till nyvalda ledamöter och de som avslutade sitt riksdagsuppdrag fungerat väl. Förberedelsearbetet och planeringen inför valet inleddes redan i början av 2013 och intensifierades i takt med att valdagen närmade sig. Kulmen nåddes veckorna närmast efter valdagen med ett stort antal aktiviteter.

Riksdagsdirektören beslutade i februari 2013 om en arbetsplan för valförberedelser och tillsatte en funktion, en så kallad valsamordning, för att stödja ledningen i planeringen och samordningen av arbetet. Det bestämdes även att förvaltningens ordinarie linjeorganisation skulle hantera alla de arbetsuppgifter som ett val medför. I princip är uppgifterna desamma som normalt utförs inom förvaltningen med skillnaderna att volymerna är ojämförligt mycket större och att tiden är begränsad.

Det praktiska arbetet genomfördes i nära samarbete mellan förvaltningens avdelningar via ett antal utsedda kontaktpersoner inom förvaltningen och partikanslier. I samverkan med Regeringskansliet utsågs kontaktpersoner för en smidig hantering vid ett eventuellt regeringsskifte. Därutöver informerades

14 Framställning 2014/15:RS1.

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

2014/15:RS2

riksdagsstyrelsen, ledamotsrådet och partikanslicheferna löpande om förberedelsearbetet och genomförandet.

Utvärdering

Via en enkät till nyvalda ledamöter har förvaltningen hämtat in synpunkter på valarbetets genomförande.15 Av 103 nyvalda ledamöter svarade 41 procent på enkäten. De som besvarade enkäten lämnade överlag mycket positiva omdömen om introduktionen. En enkät skickades även till ledamöter som avgick vid valet. Svarsfrekvensen blev av olika skäl bara 24 procent, vilket gör att det inte går att bedöma om resultaten är representativa för samtliga ledamöter som avgick.

Information till nyvalda ledamöter

Alla nyvalda ledamöter har i enkäten angett att det varit lätt eller mycket lätt att ta till sig informationen från Riksdagsförvaltningen. Alla tyckte att servicen i den bemannade informationsdisken fungerat bra eller mycket bra.

En valingång lanserades på Intranätet i början av maj med målgruppsanpassad information för ledamöter, partikanslier och förvaltning. Valingången var den viktigaste interna kanalen för förvaltningens valarbete och uppdaterades löpande. Intranätet fanns till skillnad mot vid tidigare val tillgängligt i den bärbara datorn, smartmobil och pekplattan.

Nyvalda ledamöter fick den information de behövde innan uppropet via en så kallad extrawebb, en lösenordsskyddad del av riksdagens webbplats. Extrawebben publicerades redan i augusti för personer som stod på valbar plats och därmed hade en god chans att komma in i riksdagen. Även Regeringskansliet hade tillgång till extrawebben.

Inför valet hade även informationshäftet Ledamotens lathund uppdaterats. Häftet skickades efter valet ut till alla nyvalda ledamöter med posten.

För att ge en god service till medier och allmänhet utarbetade förvaltningen frågor och svar för olika verksamhetsområden och utsåg ett antal talespersoner för att på förfrågningar från medierna uttala sig för förvaltningens räkning.

It-utrustning till nyvalda ledamöter

It-utrustning delades ut till samtliga nyvalda ledamöter samma dag som uppropet genomfördes. Detta medförde att ledamöterna snabbt gavs möjlighet att komma i gång med sitt riksdagsuppdrag. Närmare 90 procent tyckte i enkäten att stödet för att komma igång med it-utrustningen fungerat bra eller mycket bra. Ledamöterna uppskattade till exempel de utsedda it-mentorerna – 95 procent av de som svarade på enkäten tyckte att stödet från it-mentorn fungerade bra eller mycket bra.

15 Dnr 2014:1435.

2014/15:RS2	ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014
	Introduktion för nyvalda ledamöter
	Introduktionen för nyvalda ledamöter delades upp i två delar. Den första delen
	innehöll det mest väsentliga för att komma i gång med riksdagsuppdraget. Det
	handlade bland annat om introduktion till kammarens arbete, it-utrustning, sä-
	kerhetsgenomgång och reseregler.
	Den andra delen av introduktionen startade efter den allmänna motionsti-
	den. Där ingick bland annat presentationer i Bankhallen av olika stödfunkt-
	ioner, till exempel utredningstjänsten, internationella kansliet och Riksdags-
	biblioteket men också föreläsningar om budgetprocessen, lagstiftningsproces-
	sen och riksdagens kontrollmakt.
	Lokaler, övernattningsbostäder
	Efter det att Valmyndigheten lämnat uppgifter om vilka som valts till ledamö-
	ter inleddes ett stort antal omflyttningar i riksdagens fastigheter. Som en följd
	av förändringar i mandatfördelningen mellan partierna omflyttades fyra parti-
	kanslier. Utgångspunkten för dessa omflyttningar är att ledamöterna med till-
	hörande partikansli ska vara samlade på ett ställe så långt det är möjligt. Totalt
	2 094 flyttkartonger transporterades mellan olika lokaler i riksdagen.
	Av riksdagens 254 övernattningsbostäder fick 164 stycken en ny inneha-
	vare.
	Stöd till partigrupper
	Riksdagspartierna får bidrag till partigruppernas och ledamöternas arbete i
	riksdagen genom Riksdagsförvaltningens anslag.16 Bidragen delas ut i form av
	basstöd, stöd till ledamöternas politiska sekreterare och stöd till ledamöternas
	resor utomlands.

	Stödet till partigrupperna i riksdagen
	Basstödet består dels av ett grundbelopp, dels av ett tilläggsbelopp bero-
	ende av antalet riksdagsledamöter. Grundbeloppet är 1,7 miljoner kronor
	per år. En partigrupp som företräder regeringen har rätt till ett grundbelopp.
	Övriga partigrupper har rätt till två grundbelopp. Tilläggsbeloppet är 57 000
	kronor per ledamot och år. (Vid valår gäller särskilda beräkningsregler sep-
	tember–december.)
	Stödet till politiska sekreterare ska bekosta handläggarhjälp åt ledamö-
	terna. De politiska sekreterarna samlar in information, utformar förslag till
	politiska texter, sköter kontakter med medierna, svarar på e-post och fun-
	gerar som rådgivare åt ledamöterna. Partierna beslutar själva hur stödet ska
	användas. Stödet ska motsvara kostnaderna för en politisk sekreterare per
	ledamot. Beloppet 56 600 kronor per politisk sekreterare och månad ligger
	till grund för beräkningen.
	16 Enligt lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i
	riksdagen.

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

2014/15:RS2

Stödet till resor utomlands ges till ledamöter för att till exempel delta i internationella konferenser. Bidraget är 5 000 kronor per ledamot för de första 20 riksdagsplatserna och 2 500 kronor för riksdagsplatser utöver dessa. En ledamot kan dessutom få 2 500 kronor per år för resor som har koppling till samarbetet inom EU.

Tabell 12 Stödet till partigrupperna (tkr)

Parti	Grund-	Tilläggs-	Stöd till	EU-	Rese-	Totalt
	belopp	belopp	politiska	resor	bidrag
			sekrete-
			rare
S	3 116	6 403	76 297	281	331	86 428
M	2 267	5 771	72 674	253	303	81 268
SD	3 400	1 691	20 150	68	118	25 427
MP	3 116	1 425	16 980	63	113	21 697
C	2 267	1 297	15 621	57	107	19 349
V	3 400	1 121	13 357	49	97	18 024
FP	2 267	1 297	16 301	56	106	20 027
KD	2 267	1 040	12 905	46	91	16 349
Totalt
2014	22 100	20 045	244 285	873	1 266	288 569
2013	20 400	19 893	231 178	873	1 267	273 611
2012	20 400	19 893	225 248	871	1 267	267 679

Utredningstjänster

Förvaltningen (riksdagens utredningstjänst) gör utredningar på uppdrag av framför allt ledamöter och partikanslier. Under 2014 har 1 766 uppdrag tagits emot. Detta kan jämföras med 1 980 uppdrag 2013 och 2 098 uppdrag 2012. Minskningen av antalet uppdrag mellan helåren 2013 och 2014 förklaras av en lägre frågetillströmning mot slutet av 2014. År 2013 erhölls 668 uppdrag det tredje tertialet jämfört med 426 uppdrag för samma period 2014. Minskningen mellan 2013 och 2014 hänför sig framför allt till färre uppdrag från partikanslierna. Uppdragen från utskotten och utländska parlament har ökat under 2014.

Nedgången av det totala antalet uppdrag beror sannolikt på det parlamentariska läget efter valet. Uppdragsstatistiken för de två första tertialen visar på ungefär samma antal uppdrag 2013 och 2014. Ett liknande mönster i efterfrågan kan noteras från förra gången det var regeringsskifte. Frågetillströmningen minskade mellan helåren 2005 och 2006.

2014/15:RS2 ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

Tabell 13 Fördelningen av utredningsuppdrag, antal och procent

Uppdragsgivare	2014	%	2013	%	2012	%
	Antal		Antal		Antal
Ledamöter	394	22	457	23	518	24
Partikanslier	1 039	59	1 208	61	1 213	58
Utskott17	13	1	6	0	14	1
Övriga förvaltningen18	44	3	42	2	42	2
Utländska parlament19	255	14	216	11	268	13
Övriga20	21	1	51	3	43	2
Totalt	1 766	100	1 980	100	2 098	100

Riksdagsbiblioteket

På uppdrag av riksdagsledamöter, partikanslier och anställda gör förvaltningen också informationssökningar och tar fram faktaunderlag. Under 2014 har 117 uppdrag utförts. Minskningen jämfört med tidigare år kan bland annat bero på att det varit valår med många skiften av ledamöter.

Tabell 14 Antal uppdrag informationssökningar

	2014	2013	2012
Uppdrag	117	144	181

Förvaltningen har en digital tjänst som innehåller cirka 2 000 dagstidningar från hela världen och som är tillgänglig via ledamöternas pekplattor.

Ledamöterna, partikanslierna och anställda i förvaltningen har också tillgång till en nyhets- och mediebevakningstjänst med möjlighet till individuellt anpassad bevakning. I samband med riksdagsvalet erbjöds alla nya ledamöter introduktion till tjänsterna. Användningen är hög och ökar markant, till exempel har antalet lästa artiklar ökat med 21 procent jämfört med 2013. År 2013 lästes 18 procent fler artiklar än 2012. En anledning kan vara att tillgängligheten till digitala nyhetskällor har ökat genom nya avtal med leverantören. Ett valår innebär också ett ökat nyhetsflöde.

Nytt intranät

I mars lanserades Intranätet som är utvecklat för ledamöter, partikanslianställda och anställda vid förvaltningen. Det nya intranätet är uppgiftsbaserat och rollstyrt i syfte att göra det enklare för alla att hitta det man söker och smidigt kunna lösa en uppgift. Intranätet finns tillgängligt i dator, smartmobil och pekplatta.

Sedan lanseringen i mars har arbetet fortsatt med att vidareutveckla funktionalitet och att göra förbättringar utifrån synpunkter från organisationen och

17Inklusive EU-nämnden.

18Inklusive talmannen.

19Nationella parlament och delstatsparlament, inte Europaparlamentet.

20Med ”övriga” menas ECPRD Summary Reports (från och med 2011), Europaparlamentet, före detta ledamöter, arbetsgruppen för uppförandekod med flera.

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

2014/15:RS2

från användartester. I april startade den första fasen av ett uppföljande projekt som innebar att nyckelfunktioner, till exempel sökfunktionen och prenumerationstjänsten, vidareutvecklades. Startsidan sågs över och ändrades utifrån användarnas behov tillsammans med grafiska justeringar för bättre användbarhet. Under hösten genomfördes den andra uppföljande fasen som bland annat innebar att sidor fick en överskådligare presentation och samlades tydligare i kategorier. Sökfunktionen justerades för att snabbare visa sökträffar när man söker på flera ord eller en fras.

Säkerhetsarbetet

Riksdagen ska vara ett öppet och tillgängligt parlament och samtidigt erbjuda en säker miljö för alla som arbetar där. Riksdagsförvaltningen strävar efter att bedriva ett strukturerat och systematiskt säkerhetsarbete med målet att i första hand förebygga incidenter och i andra hand begränsa konsekvenserna när incidenter inträffar.

En viktig del i säkerhetsarbetet är att kombinera rätt säkerhetsnivå med ett professionellt besöksmottagande. Förvaltningen genomför fortlöpande uppföljningar med hjälp av enkäter till de som varit ansvariga för visningsgrupper i riksdagens lokaler. Det stora flertalet av de som svarar på enkäten tycker att de får ett mycket bra eller bra bemötande.

Ett antal incidenter har inträffat under 2014, bland annat har farliga föremål omhändertagits i säkerhetskontrollen. De personer som haft dessa föremål med sig har gripits och överlämnats till polisen.

Översynen och utvecklingen av säkerhetsarbetet har fortsatt i planerad takt. Trafikbegränsande åtgärder runt riksdagens byggnader har etablerats och togs i drift i början på 2014. Förvaltningen har genomfört säkerhetsutredningar, och resultatet av dessa har diskuterats i riksdagsstyrelsen och i gruppledarkretsen. Förvaltningen planerar att återkomma till riksdagsstyrelsen under 2015 med förslag till beslut om införande av säkerhetsåtgärder på kort och lång sikt.

Förstudie om servicecenter

Under 2014 har förvaltningen genomfört en förstudie om hur ett gemensamt servicecenter kan etableras. I förstudien redovisades hur den service som erbjuds skulle kunna hållas ihop i ett gemensamt servicecenter för att på så sätt underlätta för ledamöter och partikanslier. Representanter från ledamotsrådet och partikanslierna fick möjlighet att lämna synpunkter på de förslag som redovisades i förstudien.

Förvaltningen planerar att under 2015 se över vad som är möjligt att genomföra på kort och lång sikt utifrån förslagen.

3.3 Kunskap om riksdagen – uppdragsområde C

Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område C syftar till att främja kunskap om riksdagen och dess arbete. Detta sker främst genom olika informations-

2014/15:RS2	ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014
	och kommunikationsaktiviteter som riktar sig till prioriterade målgrupper,
	såsom allmänhet, lärare, studerande och journalister. Att sprida riksdagens do-
	kument och göra dem tillgängliga är också en viktig del i detta uppdrag.

	Resultat och utveckling – sammanfattning
	Riksdagsförvaltningen har säkerställt att allmänheten, massmedier, vidare-
	informatörer, skolor och speciella målgrupper har getts möjligheter till in-
	formation och kunskap om riksdagens arbete. Bedömningen baseras i hu-
	vudsak på följande fakta:

•Tillgängligheten till information om riksdagen och riksdagens arbete och beslut har utvecklats i bland annat digitala medier.

Under året har riksdagens webbplats utvecklats, bland annat med förbättrade sökmöjligheter och ny hantering av Aktuellt och webb-tv. An- talet besök ökade kraftigt både på riksdagens webbplats och öppna data. Dessutom har riksdagens Twitterkonto fått många nya följare.

•Tv-produktionen kring riksdagens arbete har fungerat väl.

Inga sändningsavbrott eller andra driftstörningar som påverkat tv-pro- duktionen har inträffat under året.

•Intresset för skolvisningar inklusive Demokrativerkstaden har varit fortsatt högt.

Förvaltningens besöksverksamhet är i princip fullbokad, men antal personer har ökat något inom ramen för de grupper som kommit till visningarna.

•Kurser och fortbildningsdagar för externa målgrupper har hållit hög kvalitet.

97 procent av deltagarna i kurser för lärare tyckte att kurserna som helhet var bra eller mycket bra. När det gäller kurserna för bibliotekarier ansågs kursens olika delar vara relevanta eller mycket relevanta av i genomsnitt 90 procent av deltagarna.

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014 2014/15:RS2

Tabell 15 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde C (tkr)

	2014	2013	2012
Intäkter21	1 354	4 185	4 995
Kostnader	–54 240	–53 737	–50 503
Nettokostnad	–52 886	–49 552	–45 508
Transfereringar	–2 052	–2 533	–1 443
Totalt	–54 938	–52 085	–46 951

Fördelningen för uppdragsområdet bedöms i huvudsak som jämförbar med föregående år. De lägre intäkterna för 2014 jämfört med 2013 beror i huvudsak på att tidningen Riksdag & Departement lades ned under 2014.

Kommunikation i samband med valen

Under ett valår ökar intresset för riksdagen både bland allmänhet, medier och skolor. Många frågor kommer in, och förvaltningen använder samtliga kommunikationskanaler för att ge en god service. I år var också intresset för förvaltningens EU-information extra stort med anledning av valet till Europaparlamentet. Kommunikationsinsatserna i samband med valen beskrivs på de följande sidorna i detta avsnitt. I avsnitt B finns en övergripande beskrivning av Riksdagsförvaltningens samlade arbete i samband med riksdagsvalet.

Ett formkoncept togs fram för att skapa igenkänning i de viktigaste kanalerna inför riksdagsvalet.

Under hösten uppdaterades också allt tryckt informationsmaterial om riksdagen som vänder sig till externa målgrupper – faktablad, skolbroschyrer, broschyren Sveriges riksdag (svenska, engelska, lättläst) och broschyren En guide till Sveriges riksdag på sju olika språk. En årsbok för riksmötet 2013/14 producerades också. Intresset för förvaltningens studiematerial var mycket stort inför valet. Totalt skickades cirka 690 000 broschyrer ut till skolor runt om i Sverige. Detta är en ökning med över 100 000 exemplar jämfört med valet 2010 då 572 000 broschyrer skickades.

Höstens deltagande i Bok- och biblioteksmässan i Göteborg planerades med riksdagsvalet som viktig utgångspunkt. Nytt för i år var bland annat miniföreläsningar om vad som händer i riksdagen i samband med val.

Inför valet till Europaparlamentet lanserades en temasida på eu-upplys- ningen.se. Besöken på webbplatsen ökade med drygt 94 procent jämfört med 2013.

Riksdagens webbplats, riksdagen.se

I mars lanserades en särskild valingång på riksdagens webbplats. Där samlades information om hur ett riksdagsval går till och om riksdagens arbete. Valingången uppdaterades kontinuerligt och fanns även i en engelsk version.

21 Utom intäkter av anslag, avser främst intäkter för tidningen Riksdag & Departement.

2014/15:RS2

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

Sedan mars finns resultaten från kammarens omröstningar, voteringar, samlade under en egen ingång på riksdagen.se. Där finns information om hur partierna och de enskilda ledamöterna har röstat. Voteringarna finns från riksmötet 2002/03 och framåt.

Drygt 27 000 motioner från 1971 till 1990 digitaliserades och publicerades på webbplatsen under året. Publiceringen ingår i ett omfattande och långsiktigt projekt där syftet är att göra riksdagens historiska material tillgängligt i digital form.

Förvaltningen genomförde i början av året en förstudie med förslag till utveckling av riksdagens webbplats. Bakgrunden till förstudien var ett beslut av riksdagsstyrelsen.

Utvecklingsprojektet startade i slutet av mars och ska pågå i ett år. Konceptet och den tekniska plattformen på riksdagen.se ska förnyas och moderniseras. Webbplatsen ska också få mer nyhetskänsla, bland annat genom fler redaktionella texter. I projektet ingår även bland annat att förbättra sökfunktionen, utveckla ny funktionalitet för webb-tv, förbättra presentationen av dokument och beslut samt anpassa webbplatsen till mobila enheter.

I slutet av maj levererades den första etappen enligt plan. I leveransen ingick bland annat en justerad startsida, det redaktionella nyhetsbrevet Riksdagen i veckan och nya förbättrade sökmöjligheter. Dessutom infördes en ny hantering för att presentera utskottens och EU-nämndens resor samt tydligare presentera utskottens arbete med forskning och utvärdering.

Samtidigt påbörjades arbetet med att bygga upp den nya plattformen för nästa version av riksdagens webbplats. En ny teknisk arkitektur för sökplattformen har arbetats fram. Under hösten infördes en ny hantering av Aktuellt på förstasidan och webb-tv på nuvarande webbplats. Nästa steg är att göra en betaversion som är publik, i syfte att kvalitetssäkra den tekniska miljön, informera om utvecklingen och ge användarna möjlighet att testa och lämna synpunkter under utvecklingsfasen.

Tabell 16 Antal besök på riksdagens webbplats, riksdagen.se22

	2014	2013	2012
Antal besök på
www.riksdagen.se	9 824 322	8 155 688	6 607 415

Riksdagens öppna data

Riksdagens öppna data (data.riksdagen.se) lanserades i början av 2010 och har sedan vidareutvecklats. Öppna data ger användare möjlighet att hämta hem och återanvända innehåll från riksdagens databaser. Öppna data är nu enklare att använda, erbjuder mer och tydligare information och fler sätt att hämta data. Utvecklingen innebär att användarna ges ökade möjligheter att analysera riksdagens arbete och att skapa tjänster baserade på riksdagens öppna data.

22 Siffrorna för 2014 är framtagna med ett annat analysverktyg än för 2012 och 2013. Siffrorna är därmed inte helt jämförbara.

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

2014/15:RS2

Antalet besök ökade med drygt 192 procent under 2014 jämfört med 2013. Riksdagens öppna data används också av riksdagens webbplats, Intranätet och kammarappen.

Tabell 17 Antal besök riksdagens öppna data, data.riksdagen.se23

	2014	2013
Antal besök på data.riksdagen.se	844 364	288 509

Twitter

Sveriges riksdag öppnade ett konto på Twitter i februari 2013. Syftet med att Riksdagsförvaltningen använder Twitter är att öka kunskapen om riksdagen och riksdagens arbete. Via kontot @sverigesriksdag kan alla följa och ställa frågor om riksdagen och riksdagens arbete. Under 2014 har Riksdagsförvaltningen skrivit cirka 1 000 tweets och antalet följare har under 2014 ökat med drygt 75 procent till 9 132 jämfört med 2013, då det var drygt 5 200 följare.

Grafisk profil och logotyp

Sveriges riksdags logotyp har setts över. Skälet är att riksheraldikern och Riksarkivet bedömt att kronorna i logotypen inte följer de regler som finns för riksvapnet. Förvaltningen har tagit fram ett förslag till justerad logotyp som innebär att de blå kronorna inte längre ska användas. Vid sidan om detta arbete pågår en justering av hela den grafiska profilen i syfte att göra den tydlig och användbar för såväl digitala som tryckta kanaler.

Riksdagsinformation

Riksdagsförvaltningen har ett 020-nummer dit allmänheten kan ringa för att få svar på frågor om riksdagen och riksdagens arbete och beslut. Förvaltningen svarar på frågor per telefon och e-post. Antalet besvarade frågor per telefon och e-post har ökat under 2014 jämfört med 2013 och 2012. Ökningen mellan 2013 och 2014 är cirka 20 procent, vilket speglar det ökade intresset för information under valår.

Tabell 18 Antal förfrågningar till riksdagsinformation

	2014	2013	2012
Telefonförfrågningar 020-349 000	7 619	6 587	7 044
E-postfrågor	5 655	4 485	4 875
Totalt	13 274	11 072	11 919

23 Statistik för riksdagens öppna data, data.riksdagen.se, togs fram första gången 2013.

2014/15:RS2

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

Information om EU

Syftet med upplysningsverksamheten är att ge allmänheten opartisk och allsidig information om EU, Sveriges medlemskap och EU-arbetet i riksdagen. In- formationen ges via bland annat EU-upplysningens webbplats och svarsservice (telefon och e-post). Det totala antalet förfrågningar till EU-upplysning- ens svarsservice ökade med drygt 2 procent under 2014.

Under 2013 inleddes ett uppdrag att analysera och utvärdera informationen om EU-frågor. I uppdraget ligger att dels analysera och tydliggöra avsändare för Riksdagsförvaltningens EU-information, dels utreda och analysera vilken bredd och vilket djup som informationen ska ha. Arbetet avrapporterades 2014 och fortsätter under 2015.

Tabell 19 Antal förfrågningar till svarsservice om EU

	2014	2013	2012
Telefonförfrågningar 020-250 000	886	787	1 122
E-postfrågor (inkl. brev, fax)	2 841	2 858	3 915
Totalt	3 727	3 645	5 037

Temasidan om och inför Europaparlamentsvalet, www.eu-upplysningen.se/ eu-valet/, lanserades i januari 2014 och blev ganska snabbt den mest besökta sidan på eu-upplysningen.se.

I samverkan med Europaparlamentets informationskontor har förvaltningen deltagit i informationsträffar med lokala redaktioner i Gävle, Göteborg, Malmö och Östersund för att informera om EU och temasidan.

Besöken på eu-upplysningen.se ökade med drygt 94 procent 2014 jämfört med 2013, vilket framför allt beror på intresset för information med anledning av valet till Europaparlamentet.

Under hösten har en mobilanpassad version av eu-upplysningen.se tagits fram. I slutet av januari 2015 kommer den mobila versionen att lanseras.

Tabell 20 Antal besök på eu-upplysningen.se

	2014	2013	2012
Antal besök på	1 271 586	653 724	384 421
www.eu-upplysningen.se

Tv-produktion

Antalet sändningstimmar från riksdagen (tv, webb, bandning) har under 2014 minskat något jämfört med 2013. I likhet med 2012 och 2013 inträffade inga sändningsavbrott eller andra driftstörningar som påverkat tv-produktionen.

Sändningarna från plenisalen omfattar riksdagens sammanträden medan sändningarna från övriga lokaler främst är utskottsutfrågningar och offentliga seminarier. Flera speciella arrangemang har också genomförts, till exempel Ungdomens riksdag och riksdagens värdskap för Nordiska Rådets årliga konferens. Den senare föregicks av Ungdomens Nordiska råds konferens. Det har även hållits extra presskonferenser i samband med valet.

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014 2014/15:RS2

Tabell 21 Sändningstimmar från riksdagen (tv, webb, bandning), antal

	2014	2013	2012
Plenisalen	671	673	631
Förstakammarsalen	34	56	65
Andrakammarsalen	32	70	47
Skandiasalen	54	53	53
Presscenter	19	21	17
Totalt	810	873	813

Riksdagsbibliotekets service för allmänheten

I Riksdagsbibliotekets samlingar finns alla svenska riksdagsdokument, svensk juridik samt dokument och publikationer från internationella och mellanstatliga organisationer. Biblioteket är öppet för allmänheten och hade under året 37 408 besökare, vilket är en minskning jämfört med de två tidigare åren (2013: 41 176, besökare, 2012: 42 099 besökare).24 Samtidigt ökade antalet förfrågningar till bibliotekets svarsservice för allmänheten. Svarsservicen besvarade 3 098 förfrågningar, jämfört med 2 624 året innan.

Tabell 22 Antal förfrågningar till bibliotekets svarsservice

	2014	2013	2012
Telefonförfrågningar	1 690	1 511	1 553
E-postförfrågningar	1 408	1 11325	1 158
Totalt	3 098	2 624	2 711

Riksdagsförvaltningen anordnade, liksom tidigare år, en kurs i riksdagskunskap för bibliotekarier. Kursens olika delar ansågs vara relevanta eller mycket relevanta av i genomsnitt 90 procent av deltagarna (år 2013 låg motsvarande siffra på 99 procent och för 2012 saknas uppgifter). Biblioteket deltog för tredje gången i evenemanget Kulturnatt Stockholm, som Stockholms kulturförvaltning arrangerar årligen. Drygt 1 000 besökare tog del av bibliotekets arrangemang.

Riksdag & Departement

Efter beslut av riksdagsstyrelsen under 2012 har olika alternativ för tidningen Riksdag & Departements framtid utretts. I december 2013 beslutade riksdagsstyrelsen om en framställning till riksdagen om att tidningen inte längre skulle ges ut. Riksdagen beslutade i enlighet med riksdagsstyrelsens förslag. Utgivningen av tidningen upphörde i maj 2014.

24Uppgiften på 47 296 besökare 2012 i tidigare årsredovisningar har räknats om till 42 099 besökare med samma beräkningsmetod som 2013 och 2014.

25Siffrorna för 2013 är korrigerade i mars 2014 efter att ett fel i statistikprogrammet rättats till.

2014/15:RS2

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

Skolverksamhet och besök i riksdagen

Riksdagens skolverksamhet ska främja kunskapen om riksdagen och dess arbete. Verksamheten omfattar dels studiebesök för studerande på gymnasienivå, dels besök i riksdagens demokrativerkstad för elever i årskurs 7–9.

Skolor kan ansöka om resebidrag till studiebesök hos riksdagen för studerande på gymnasienivå när de har bokat ett besök. Under 2014 kom det in 153 ansökningar om resebidrag, vilket är sju fler än 2013 och elva fler än 2012. Av dessa beviljades 129, vilket är 13 färre än 2013 och 28 fler än 2012. Minskningen jämfört med 2013 beror på att fler klasser med långa och dyrare resor beviljades resebidrag. Principen för prioritering är att yrkesförberedande och studieförberedande grupper ska få en proportionell andel av pengarna motsvarande andelen elever i riket. Inom respektive grupp prioriteras sedan de skolor som har längst resväg.

Intresset för att besöka riksdagen är fortsatt stort. Förvaltningens besöksverksamhet är i princip fullbokad, men har ökat något i antal personer inom ramen för de grupper som kommit till skolrespektive gruppvisningar. Under 2014 deltog 66 445 personer, vilket är en ökning med 2 517 personer jämfört med 2013. Förvaltningen utvecklar en helt ny demokrativerkstad för att kunna ta emot fler skolklasser än i dag. Demokrativerkstaden är en upplevelsebaserad besöksverksamhet. Ett nytt spel har skapats, och i början av 2015 installeras teknik och scenografi i renoverade lokaler. Verksamheten startar under våren 2015.

Tabell 23 Besök i riksdagen, antal personer

	2014	2013	2012
Ledamotsgrupper och grupper som
partikanslierna tar emot	17 609	16 743	17 873
Gruppvisningar26	30 056	28 607	27 025
Extravisningar27	2 137	1 997	2 356
Skolvisningar28	16 643	16 581	16 280
Totalt	66 445	63 928	63 534

Riksdagsförvaltningen har genomfört tre tredagarskurser i riksdagskunskap och två fortbildningsdagar för samhällskunskapslärare. Intresset för riksdagens kurser för lärare är stort. Vid utbildningarna deltog totalt 558 lärare.

Alla kurser för lärare har utvärderats. Nästan alla, 97 procent, av de lärare som deltog tyckte att kurserna som helhet var bra eller mycket bra (94 procent 2013). 92 procent skriver att det är troligt eller mycket troligt att de kommer att ha användning av kursen i sin undervisning (92 procent år 2013). För 2012 saknas uppgifter. En av fortbildningsdagarna sändes i efterhand på riksdagens webbplats och på SVT Forum.

26Avser bokade grupper, allmänhetens visningar samt sommar- och konstvisningar.

27Besök till talman, ledamöter, utskott och förvaltning som guiderna har genomfört.

28Avser bokade gymnasie- och högstadieklasser (studiebesök för studerande på gymnasienivå och Demokrativerkstaden).

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

2014/15:RS2

Ungdomens riksdag

I januari genomfördes Ungdomens riksdag för åttonde gången. Då fick 349 elever från 50 orter i Sverige vara ledamöter för en dag.

Till årets Ungdomens riksdag hade 118 gymnasieklasser anmält sig. Som förberedande uppgift skulle klasserna skriva en fristående motion och en följdmotion. Det var 92 klasser som fullföljde uppgiften, och de fick skicka i genomsnitt fyra representanter var till riksdagen.

Eleverna diskuterade sina fristående motioner i utskott under ledning av en ledamot. Därefter följde debatt om följdmotioner i kammaren under ledning av talmannen. Efter den följande voteringen fick eleverna möjlighet att ställa frågor till fem ministrar. Dagen avslutades med att ett retorikpris delades ut till den bästa talaren. Delar av programmet i kammaren direktsändes i SVT Forum.

Utvärderingen visar att målet att minst 90 procent av eleverna och lärarna tycker att Ungdomens riksdag var bra eller mycket bra uppfylldes väl. Målsättningen att 80 procent av eleverna upplever att deras kunskap om riksdagen har ökat uppfylldes också mycket väl. Dessa mål nåddes också förra gången Ungdomens riksdag anordnades, år 2012.

Trots utmärkt resultat från utvärderingen finns det anledning att undersöka om aktiviteten kan utvecklas vad gäller de förberedande uppgifterna som eleverna gör. Lärare och elever har ett mer tidspressat schema i dag beroende på nya kursplaner. Vidare kan kommunikationsinsatserna för att nå målgruppen bli bättre.

3.4 Riksdagens byggnader och samlingar – uppdragsområde D

Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område D är att vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar så att de kan användas i dag och i framtiden. Arbetet omfattar bland annat underhåll, fastighetsförvaltning, renovering av byggnader samt lokalvård och digitalisering av äldre riksdagsdokument.

2014/15:RS2

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

Resultat och utveckling – sammanfattning

Riksdagsförvaltningen har utvecklat sitt arbete med att vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar på ett systematiskt sätt. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:

•Styrningen och ledningen av fastighetsverksamheten har fortsatt att utvecklas enligt plan.

Riksdagsstyrelsen har beslutat att fastställa inriktningen för det fortsatta arbetet med det strategiska lokalprogrammet för riksdagens fastigheter. Förvaltningen har sett över och förbättrat de processer som ingår i uppdragsområdet. Styrdokument för ledning och styrning av fastighetsverksamheten har tagits fram enligt plan.

•Fastighetsprojekten har i huvudsak bedrivits enligt plan.

Förvaltningen har bland annat renoverat kvarteret Mercurius del B och inlett en förstudie inför renoveringen av ledamotshuset.

•Arbetet med att tillgängliggöra äldre riksdagsdokument har fortsatt.

Arbetet med att transkribera handskrivna protokoll har fortsatt och Borgarståndets protokoll 1756–57 har tryckts och getts ut i två band. Förvaltningen arbetar med att kontrollera redan digitaliserat material från enkammarriksdagen och ståndsriksdagen.

Tabell 24 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde D (tkr)

	2014	2013	2012
Intäkter	19	33	42
Kostnader	–138 000	–125 966	–119 910
Nettokostnad	–137 981	–125 933	–119 868
Transfereringar	–	–	–
Totalt	–137 981	–125 933	–119 868

Fördelningen för uppdragsområdet bedöms i huvudsak som jämförbar med föregående år. Uppdragsområdet uppvisar dock ett högre utfall för främst avskrivningar med anledning av att den del av Mercurius som renoverats har tagits i bruk.

Fastigheter och lokaler

Riksdagsförvaltningen förvaltar riksbyggnaderna på Helgeandsholmen, ett antal kontorsfastigheter i Gamla Stan och en kontorsfastighet vid Kungsträdgården. Dessutom förvaltas fastigheter med övernattningsbostäder och ett antal bostadsrättslägenheter som riksdagens ledamöter disponerar. I förvaltningens fastighetsbestånd ingår även Villa Bonnier som bland annat används för talmannens representation.

Riksdagens lokaler ska ha en attraktiv och funktionell interiör med ett gott inomhusklimat. Byggnader och samlingar ska vårdas med hänsyn till bland

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

2014/15:RS2

annat energi, miljö och kulturhistoriska aspekter. Flera av byggnaderna utgör en central del av det svenska kulturarvet. Dessa ska vårdas och bevaras så att de även kan visas upp för allmänheten. Under året har förvaltningen vidtagit ett antal åtgärder för att vårda och bevara fastighetsbeståndet.

Fastighetsprojekt har i huvudsak bedrivits enligt plan. Under året har förvaltningen bland annat renoverat kvarteret Mercurius del B och Demokrativerkstaden, etablerat trafikbegränsande åtgärder och renoverat Sammanbindningsbanan.

I december 2013 gav styrelsen riksdagsdirektören i uppdrag att utreda och lämna förslag på hur tillgången till övernattningsbostäder kan säkerställas på kort och lång sikt. Utredningen pågår enligt plan och förvaltningen planerar att återkomma till riksdagsstyrelsen under 2015 med en redovisning av vad som framkommit i utredningen.

Förvaltningen bedriver ett omfattande arbete med att se över och förbättra de processer som ingår i uppdragsområdet. Styrdokument för ledning och styrning av fastighetsverksamheten har tagits fram enligt plan.

Under året har förvaltningen färdigställt ett strategiskt lokalprogram som sätter ramarna för utvecklingen av riksdagens fastigheter. Inriktningen för det fortsatta arbetet med det strategiska lokalprogrammet beslutades av riksdagsstyrelsen i februari 2014. Vid samma sammanträde beslutade riksdagsstyrelsen att starta en förstudie inför den kommande renoveringen av ledamotshuset.

Renoveringen av Mercurius

Arbetet med att renovera kvarteret Mercurius del B har fortskridit under året. Byggnadsarbetena är nu avslutade. B-delen består av sju hus, byggda under flera olika århundraden – från medeltiden till slutet av 1800-talet. Syftet med den aktuella renoveringen har varit att modernisera byggnaderna, tillgänglighetsanpassa dem och uppfylla dagens energi- och miljökrav.

Förvaltningen har bland annat monterat in en ny hiss och gjort om ramper för att göra huset mer tillgängligt. När renoveringen av Mercurius förbereddes byggde man också om entrén till Riksdagsbiblioteket och tillgänglighetsanpassade den. Den är nu huvudentré för hela huset.

Mercurius har efter renoveringen fått en energieffektiv belysning och de tekniska driftsystemen har förenklats. Genom byte av teknik har inomhusklimatet förbättrats. Riksdagsstyrelsen har beslutat att byggnaderna ska miljöklassas enligt det svenska miljöklassningssystemet Miljöbyggnad nivå brons. Miljöprogrammet för renoveringen omfattar mer än det som krävs för Miljöbyggnad, bland annat ingår skötsel, avfallshantering, vattenanvändning och inköp av inredning. Under året har inflyttning i byggnaden kunnat genomföras enligt plan.

Konst och inredning

Förvaltningen ska vårda och bevara riksdagens konstsamling och inredning. Konstsamlingen omfattar ca 4 000 konstverk varav huvuddelen utgörs av

2014/15:RS2	ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014
	svensk 1900-talskonst. Samlingen består av såväl måleri och skulptur som
	teckningar och textilkonst. Särskilda konstvisningar arrangeras regelbundet
	för allmänheten och speciella grupper. Förvaltningens eget snickeri ansvarar
	för reparation och underhåll av möbler och inventarier. Arbete med att ta fram
	en konstpolicy pågår och beräknas vara klart under 2015.
	Äldre riksdagsdokument
	Under 2014 har arbetet med att transkribera handskrivna protokoll från stånds-
	riksdagen fortsatt. Borgarståndets protokoll 1756–57 har tryckts och getts ut i
	två band. Det tryckta materialet är i bokform och finns på Riksdagsbiblioteket.
	En ny utgivningsplan kommer att tas fram.
	Under 2013 avslutades digitaliseringen av ca 1 850 000 sidor från enkam-
	marriksdagen och ståndsriksdagen. Materialet har levererats i sin helhet under
	2014 och arbete pågår för att kontrollera materialet.
	3.5 Myndighet och arbetsgivare – uppdragsområde E
	Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område E är att vara en väl fungerande
	och framsynt myndighet och arbetsgivare. Syftet är att på bästa sätt kunna
	stödja den parlamentariska processen. Till detta område hör bland annat verk-
	samhetsplanering, budget, uppföljning och redovisning samt kompetensför-
	sörjning. Förvaltningens it-stöd i form av teknik, utrustning och programvaror
	ingår också, liksom administrativa uppgifter och förvaltningsjuridik m.m.
	Dessutom ger Riksdagsförvaltningen stöd till riksdagens myndigheter och
	nämnder.

Resultat och utveckling – sammanfattning

Förvaltningen bedömer att den har varit en väl fungerande och framsynt myndighet och arbetsgivare. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:

•Sjukfrånvaron har varit fortsatt låg.

Den totala sjukfrånvaron var 2,6 procent av tillgänglig tid. Sjukfrånvaron har varit relativt oförändrad de senaste åren.

•Förvaltningen har genomfört utvecklingsinsatser för chefer enligt plan.

Under 2014 har i stort sett alla Riksdagsförvaltningens chefer deltagit i handledningsgrupper. Nya chefer har deltagit i introduktionsutbildningar. Några har även erbjudits en intern mentor. Chefer som är nya i chefsrollen har erbjudits en extern utbildning.

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

2014/15:RS2

•Tillgången till it-stöd har varit stabil.

Antalet allvarliga incidenter har minskat jämfört med tidigare år. De kritiska incidenterna var fler än under 2013, men en större andel har lösts inom utlovad tid.

•Riksdagsförvaltningen har nått sina kvantitativa miljömål.

Förvaltningen har nått sina mål för koldioxidutsläpp, elanvändning, energi för uppvärmning och pappersanvändning. Förvaltningen har fortsatt att reducera antalet tekniska apparater för att minska förekomsten av farliga ämnen i riksdagens hus. Miljöledningssystemet har också vidareutvecklats.

Riksdagsförvaltningen har under 2014 fortsatt sitt arbete med att utveckla styrningen av förvaltningen och lagt grunden för att integrera klarspråksarbetet i hela förvaltningen. Under året har en chefspolicy beslutats och ett chefsutvecklingsprogram tagits fram. Riksdagsförvaltningen har också hälsodiplomerats under året. Utvecklingsarbetet som bedrivits under valperioden 2010–2014 under namnet Färdplan 2014 har avslutats och grunden har lagts för nästa fas, vilket innebär ett långsiktigt och hållbart förbättringsarbete som är integrerat i den löpande verksamheten och som involverar alla medarbetare.

Tabell 25 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde E (tkr)

	2014	2013	2012
Intäkter	25 057	23 981	23 062
Kostnader	–296 805	–301 144	–282 011
Nettokostnad	–271 748	–277 163	–258 949
Transfereringar	–6	–6	–10
Totalt	–271 754	–277 169	–258 959

Fördelningen för uppdragsområdet bedöms i huvudsak som jämförbar med föregående år.

Färdplan 2014 – och det fortsatta utvecklingsarbetet

Färdplan 2014 är samlingsnamnet på det långsiktiga arbete som har bedrivits under valperioden 2010–2014 för att utveckla Riksdagsförvaltningen. Målet har varit att förvaltningen ska vara en tydlig, modern, professionell, engagerad och delaktig förvaltning som erbjuder ett ännu bättre stöd till den parlamentariska processen.

Under 2014 har flera färdplansuppdrag avslutats och övergått till det ordinarie linjearbetet. Det gäller till exempel det nya intranätet, klarspråksarbetet och Riksdagsförvaltningens it-strategi.

2014/15:RS2	ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014
	Under året har också insatser gjorts för att förbättra kvaliteten och effekti-
	viteten i några av förvaltningens vanligaste arbetsprocesser. Här kan nämnas
	en utvärdering av budget- och planeringsprocessen. De förslag som arbets-
	gruppen lade fram ska genomföras och redovisas under 2015.
	Dessutom har en översyn gjorts av arbetet med att förbereda styrelseären-
	den. Översynen har resulterat i en uppdaterad process där alla ärenden bereds
	på ett och samma sätt.
	Färdplan 2014 avslutades i samband med valperiodens slut. Utifrån erfa-
	renheter och lärdomar från färdplanen har arbetet fortsatt med att lägga grun-
	den för ett långsiktigt och hållbart arbete med ständiga förbättringar. Arbetet
	ska integreras i den löpande verksamheten och involvera alla medarbetare.
	Erfarenheterna från färdplansarbetet handlar bland annat om behovet av
	ökad delaktighet, tydligare mål och bättre kommunikation. För att skapa för-
	utsättningar för förbättringsarbetet har förvaltningen under året identifierat ge-
	mensamma utgångspunkter som ska säkerställa att alla små förbättringar som
	görs i det dagliga arbetet samverkar och leder till förbättringar för både leda-
	möterna, allmänheten och förvaltningen. Till dessa utgångspunkter hör bland
	annat en vision, en värdegrund och principer för utvecklingsarbetet. Under
	2015 ska dessa fortsätta att utvecklas så att de på sikt blir ett naturligt stöd för
	hela förvaltningen.
	It-stödet till ledamöter och anställda
	Under året har riksdagsdirektören beslutat om en ny it-strategi för Riksdags-
	förvaltningen. Strategins syfte är att skapa bästa möjliga förutsättningar för
	riksdagens och ledamöternas arbete genom att erbjuda ett modernt, enkelt och
	säkert it-stöd för alla användare i riksdagen. Förvaltningen ska tillhandahålla
	den support och de redskap som ledamöter och anställda behöver när det gäller
	teknik, utrustning och programvaror.
	Tillgången till it-stöd i förvaltningens verksamhet har varit stabil under året.
	Antalet allvarliga incidenter har minskat jämfört med tidigare år. En allvarlig
	incident har registrerats, jämfört med tre stycken 2013 respektive 2012.
	Under året har 18 så kallade prio 1-incidenter registrerats, vilket är ungefär
	lika många som 2012 (17 stycken). År 2013 registrerades fyra prio 1-inciden-
	ter.
	De kritiska incidenterna (allvarliga incidenter och prio 1-incidenter) har va-
	rit fler till antalet än 2013, men en större andel har lösts inom utlovad tid. Nio
	av totalt 19 kritiska incidenter har lösts inom utlovad tid. År 2013 löstes två
	av sju inom utlovad tid och 2012 löstes sex av 20.

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014 2014/15:RS2

Tabell 26 Antal kritiska it-incidenter

	2014	2013	2012
Allvarliga incidenter	1	3	3
Prio 1-incidenter	18	4	17
Summa kritiska incidenter	19	7	20
Varav lösta i tid	9	2	6

Arbetet med att förnya Riksdagsförvaltningens tekniska miljö har fortsatt. Den grundläggande tekniken inom datanätverk, telefoni, serverteknik, lagringslösningar, datahallar och arbetsplatsstöd är modern, säker och anpassad för att klara morgondagens krav.

För att modernisera kontorsprogramvarorna har en uppgradering från version 2003 till version 2013 av Microsoft Office genomförts under året. I samband med uppgraderingen infördes även Microsoft Outlook för att hantera e- post och kalender. En uppgraderad pc-klient med Windows 8 har tagits fram och uppgraderingar sker successivt i organisationen. Under året har en del av förvaltningen använt och utvärderat modern teknik vid möten på distans.

Informationssäkerhet

I mars 2014 beslutade riksdagsdirektören om en informationssäkerhetspolicy för Riksdagsförvaltningen. Under hösten 2014 inleddes den första etappen med att införa ett ledningssystem för informationssäkerhet. Arbetet kommer att fortsätta under 2015.

Under hösten 2014 har internutbildningar genomförts för ledamöter och anställda i Riksdagsförvaltningen och för partigruppernas riksdagskanslier. Syftet har varit att höja medvetenheten om behovet av informationssäkerhet.

Under året har Riksdagsförvaltningens it-miljö förändrats. I samband med detta har informationsklassificeringsanalyser, hot-, risk- och sårbarhetsanalyser och tekniska säkerhetsgranskningar genomförts. Förvaltningen har därigenom minskat sårbarheter i it-miljön.

I december drabbades riksdagens webbplats av en begränsad tillgänglighetsattack. Antalet incidenter är i nivå med de två senaste åren.

Tabell 27 Informationssäkerhet – incidenter och analyser

	2014	2013	2012
Tekniska säkerhetsgranskningar	3	4	3
It-säkerhetsincidenter	116	124	131
Forensiska analyser	–	–	1

Beredskaps-, kris- och kontinuitetsplanering

Under året har krishanterings- och kontinuitetsförmågan utvecklats genom att samverkan och övning med externa intressenter intensifierats.

Under året genomfördes Kraftprov 2014. Kraftprovet är ett total- och funktionstest av förvaltningens UPS- och reservkraftsförsörjning. Testet genomfördes enligt plan. Inga allvarliga fel eller brister upptäcktes under testet, vilket

2014/15:RS2	ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014
	innebär att aggregaten fungerar felfritt och att de försörjer prioriterad verk-
	samhet.
	Genom ovanstående åtgärder bedöms Riksdagsförvaltningen ha utvecklat
	sin krishanterings- och kontinuitetsförmåga.
	Centrala utvecklingsprojekt
	Det finns en särskild budgetpost för Riksdagsförvaltningens större projekt för
	att underlätta prioriteringar av utvecklingsarbetet. Budgetposten omfattar både
	investering och drift. Fastighetsprojekten ingår inte i denna budget utan finan-
	sieras främst från fastighetsanslaget.
	Under året har förvaltningen arbetat med sju förstudier och 15 projekt som
	finansierats ur förvaltningens centrala projektbudget.
	Under 2014 har förvaltningens projektmodell kompletterats med en ny ru-
	tin för att följa upp projekten i halvtid. Tre projekt har hittills följts upp enligt
	den nya rutinen.
	Förvaltningens centrala projektbudget – förbrukade medel redovisat
	per uppdragsområde

A. Stöd till kammare och utskott

Projekt Rixrenovering ska förbättra och modernisera it-stödet till beslutsprocessen i kammaren och utskotten. Genom den digitala mötestjänsten kan ledamöterna arbeta med digitala möteshandlingar i utskott och EU-nämnden. Förstudien Grafik i kammaren utreder hur grafiken kan förbättras i kammaren och i intern-tv för att ge ledamöterna bättre information under kammarens debatter, voteringar m.m.

B. Stöd och service till ledamöter och partikanslier

Intranätet har förbättrats ytterligare för att bli ett bra arbetsverktyg för ledamöter, partikanslier och förvaltningens medarbetare. Ett reseräkningssystem har upphandlats och tagits i bruk. I fastigheten Mercurius har förvaltningen installlerat ny ip-baserad teknik för bland annat intern-tv från kammaren.

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

2014/15:RS2

C. Kunskap om riksdagen och riksdagens arbete

Projekt Utveckling av riksdagen.se syftar bland annat till att bättre levandegöra riksdagens arbete och beslut. Även en förbättring av sökfunktionen och en omfattande uppgradering av den tekniska plattformen ingår i projektet. Ut- vecklingen av Demokrativerkstaden, som är en lärande besöksverksamhet för elever, har fortsatt och verksamheten kommer också att kunna ta emot fler skolklasser än i dag.

E. Myndighet och arbetsgivare

Förvaltningen har utvecklat en enhetlig process och styrmodell för inköp och upphandlingar. En ny avtalsdatabas har tagits i bruk. Projektet Klarspråk har lagt grunden för ett fortsatt systematiskt klarspråksarbete bland annat genom olika former av kompetensutveckling.

Stöd till riksdagens myndigheter

Riksdagsförvaltningen ska enligt förvaltningens instruktion erbjuda stöd till riksdagens myndigheter. I stödet ingår bland annat att upprätta anslagsdirektiv för var och en av riksdagens myndigheter (förutom Riksbanken) och att ingå centrala kollektivavtal. Mot en avgift utför förvaltningen även bland annat administrativa och it-relaterade tjänster för Justitieombudsmannen (JO).

Stöd till riksdagens nämndmyndigheter

Riksdagens nämndmyndigheter är självständiga myndigheter under riksdagen med eget verksamhetsansvar. Nämndernas verksamhet finansieras av Riksdagsförvaltningens anslag.

Riksdagsförvaltningen ska enligt förvaltningens instruktion erbjuda nämndmyndigheterna kanslistöd. Riksdagsförvaltningen följer REA-lagen för den verksamhet som förvaltningen ansvarar för, vilket innefattar även det ekonomiadministrativa stöd som erbjuds nämndmyndigheterna.

Respektive nämndmyndighet lämnar en årlig verksamhetsredogörelse till riksdagen. Redogörelsernas utformning regleras inte i REA-lagen utan kraven framgår av förarbetena till de lagändringar som trädde i kraft den 1 januari 2013. Enligt förarbetena bör verksamhetsredogörelsen innehålla uppgifter om nämndens arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs och de övriga upplysningar som behövs för att ge en rättvisande bild av verksamheten.

För att ge en helhetsbild väljer Riksdagsförvaltningen, liksom tidigare, att lämna nedanstående uppgifter (tabell 28). För ytterligare uppgifter om nämndmyndigheternas verksamhet 2014 hänvisas till respektive nämnds särskilda verksamhetsredogörelse.

2014/15:RS2 ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

Tabell 28 Riksdagens nämndmyndigheter – sammanträden, ledamöter och kostnader (tkr)

	Antal	Antal	Summa
	sammanträden	ledamöter	kostnader

Riksdagens överklagandenämnd	1	5	86
Partibidragsnämnden	3	3	172
Riksdagens arvodesnämnd	7	3	306
Statsrådsarvodesnämnden	3	3	147
Nämnden för lön till riksdagens
ombudsmän och riksrevisorerna	2	3	157
Valprövningsnämnden	15	7	781
Riksdagens ansvarsnämnd	–	5	28

Totalt 2014	31	29	1 677
Totalt 2013	27	29	919
Totalt 2012	46	26	1 126

Översyn av det ekonomiadministrativa regelverket för riksdagens myndigheter

Riksdagsstyrelsen beslutade i mars 2014 att ge en kommitté i uppdrag att se över lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen, kallad REA-lagen. Syftet med översynen är att anpassa regelverket, både i sak och språk, till den utveckling som skett sedan lagen trädde i kraft 2007. I översynen ingår också att bland annat se närmare på regleringen av vissa specifika frågor, till exempel ansvarsförhållandet mellan Riksdagsförvaltningen och riksdagens nämndmyndigheter.

I oktober beslutade styrelsen om ett tilläggsdirektiv samt en förlängning av tiden för redovisning av uppdraget till den 30 oktober 2015.

Personalfrågor

Antalet anställda inom Riksdagsförvaltningen med en tillsvidare- eller tidsbegränsad anställning var 636 vid utgången av 2014, vilket är 18 färre än 2013 (654) och tre färre än 2012 (639). Antalet årsarbetskrafter uppgick till 591, vilket är lägre jämfört med 2013 (608) och 2012 (592).

Antalet anställda har varit lägre under det andra halvåret jämfört med tidigare år. Det är en förklaring till att antalet årsarbetskrafter inte har minskat lika mycket. Det lägre antalet anställda beror bland annat på att tidningen Riksdag & Departement upphörde den 1 juni 2014 men också på att det för tillfället fanns flera vakanser. Åtta medarbetare berördes av att tidningen upphörde. Tre medarbetare kunde erbjudas nya anställningar, två medarbetare kunde inom ramen för trygghetsavtalet få så kallad pensionsersättning fram till ordinarie pensionering, och tre medarbetare valde att avsluta sin anställning.

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

2014/15:RS2

Riksdagsförvaltningens ledningsgrupp har under åren arbetat för att utveckla både den strategiska kompetensförsörjningen och modellen för vakansprövning. Vakansprövningens syfte är ett bättre resursutnyttjande genom att kunna växla kompetenser och omfördela resurser samt att ha en god kontroll över lönekostnaderna. Detta arbete kan ha lett till att antalet anställda är lägre jämfört med tidigare år.

Tabell 29 Antalet anställda fördelat på ålder och kön 2014-12-31

Åldersin-	Kvinnor	Män	Totalt	Ålder, an-	Totalt	Totalt
tervall			antal 2014	del av samt-	antal	antal
				liga (%)	2013	2012
<24 år	–	–	–	–	0	1
25–34 år	28	23	51	8	46	56
35–44 år	120	57	177	28	176	175
45–54 år	143	110	253	40	261	243
55–59 år	47	31	78	12	79	76
>59 år	47	30	77	12	92	88
Totalt	385	251	636	100	654	639

Medelåldern för de anställda var 48,1 år, vilket är en minskning med ett halvt år jämfört med 2013 och en ökning med ungefär ett halvt år jämfört med 2012 (48,6 år respektive 47,7 år). Kvinnornas medelålder var 47,8 år och männens 48,5 år. År 2013 var kvinnornas medelålder 48,5 år och männens 48,9 år. Motsvarande siffror för 2012 var 47,8 respektive 47,6. Andelen som är över 59 år har minskat samtidigt som det finns en liten ökning i gruppen 25–34 år.

Personalomsättningen var 8,2 procent 2014, att jämföra med 7,3 procent 2013 och 9,9 procent 2012. Personalomsättningen ligger något lägre än jämfört med staten totalt (11 procent).

Andelen kvinnor av samtliga anställda var 60,5 procent vid utgången av 2014, vilket är något högre jämfört med 2013 och 2012 (59,3 respektive 59 procent).

Tabell 30 Sjukfrånvaro 2008–2013

	2014	2013	201229	2011	2010	2009
Total sjukfrånvaro i % av
tillgänglig arbetstid	2,6	2,8	2,6	2,4	2,5	2,8
Långtidssjukfrånvaro (60 ka-
lenderdagar) i förhållande till
total sjukfrånvaro i %	36,2	27,5	27,1	34,8	37,2	41,3
Kvinnors sjukfrånvaro i % av
tillgänglig arbetstid	3,1	3,5	2,9	2,9	2,8	3,5
Mäns sjukfrånvaro i % av
tillgänglig arbetstid	1,8	1,8	2,2	1,7	2,2	1,9

29 Värdena är justerade jämfört med de som anges i årsredovisningen för 2012 med anledning av nya beräkningar.

2014/15:RS2	ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

		2014	2013	201229	2011	2010	2009
	Sjukfrånvaro för åldersgrup-
	pen 29 år eller yngre i % av
	tillgänglig arbetstid	1,1	0,7	0,8	0,6	1,9	1,4
	Sjukfrånvaro för åldersgrup-
	pen 30–49 år i % av tillgäng-
	lig arbetstid	2,2	2,4	2,1	2,3	2,3	2,9
	Sjukfrånvaro för åldersgrup-
	pen 50 år eller äldre i % av
	tillgänglig arbetstid	3,1	3,3	3,3	2,6	2,8	2,8

Den totala sjukfrånvaron i procent av tillgänglig arbetstid var 2,6 procent 2014. Sjukfrånvaron har varit relativt oförändrad under de senaste åren och har varierat mellan 2,4 och 2,8 procent. Det var totalt 16 anställda, 14 kvinnor och två män, som var långtidssjukfrånvarande (sjukperiod 60 dagar eller längre) vilket utgjorde 37,2 procent av den totala sjukfrånvaron. Av dem var det åtta anställda som var fortsatt sjukskrivna vid årsskiftet, samtliga kvinnor. En hade sjukfrånvaro på heltid, för övriga varierade frånvaron med mellan 25 och 75 procent.

Kompetensförsörjning

Riksdagsförvaltningen arbetar sedan några år mer strategiskt med kompetensförsörjningsfrågor och påbörjade som ett led i detta under 2014 ett arbete med att systematisera de processer som stöder och utvecklar kompetensförsörjningen. Utgångspunkten har varit den kompetensförsörjningsstrategi som beslutades 2013. Den har styrt årets arbete mot strategins fyra målområden: kompetens, förvaltningen som arbetsgivare, arbetsmiljö och ledarskap. Några områden som särskilt har beaktats är chefsutveckling och attraktiv arbetsgivare. En viktig del har varit ledningsgruppens fördjupade diskussioner kring de strategiska kompetensförsörjningsfrågorna.

Riksdagsförvaltningen har under året genomfört kompetensutvecklingsinsatser i form av bland annat projektutbildning, utbildningar i föredragningsteknik och förvaltningskunskap. Utskottsavdelningen har fortsatt med seminarier i syfte att öka kunskapen om EU-frågorna och även genomfört en seminarieserie om allmänna frågor, till exempel budgetprocessen och det statliga kommittéväsendet. Riksdagsförvaltningen anordnar också språkutbildning för såväl ledamöter som anställda i förvaltningen.

Under våren 2014 inledde förvaltningen och Regeringskansliet ett kompetensutbyte. Syftet var att öka kunskapen om respektive verksamheters arbetsprocesser med utgångspunkt i det nära samspel som finns mellan riksdagen och regeringen. Utbytet, som alla anställda har kunnat anmäla intresse för, har varit på heltid och under 3–6 månader. Under 2014 har tolv personer deltagit. Utbytet fortsätter under 2015 med ytterligare ett tiotal personer.

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

2014/15:RS2

Under året har ett chefsutvecklingsprogram tagits fram och genomförandet påbörjades under hösten. Programmet innehåller såväl generella som individuella inslag, men också en utvecklad och fördjupad introduktion för nya chefer.

Liksom tidigare har en stor del av förvaltningens chefer deltagit i så kallade handledningsgrupper, vilket innebär att chefer träffas i mindre grupper under ledning av en extern handledare. Nya chefer har erbjudits särskilda utbildningar. Några har även erbjudits en intern mentor. Chefer som är nya i chefsrollen har erbjudits en extern utbildning.

Riksdagsförvaltningen har under 2014 haft 66 anställningar utannonserade. Antalet mottagna ansökningar var totalt närmare 4 300, med en variation mellan 10 och 253 per anställning.

Chefer – rekrytering och struktur

Under året har fem chefer rekryterats. Tre av dem arbetade sedan tidigare inom Riksdagsförvaltningen och två på andra myndigheter. Könsfördelningen i chefsgruppen är jämn. Kvinnornas andel är 46 procent, vilket är något lägre jämfört med de senaste åren (52 procent 2013, 51 procent 2012). Medelåldern för cheferna i Riksdagsförvaltningen var 51 år, vilket är oförändrat jämfört med föregående år.

Tabell 31 Antalet chefer fördelade efter ålder och kön 2014-12-31

Åldersintervall	Kvinnor	Män	Totalt	Andel av	Totalt	Totalt
			2014	samtliga	2013	2012
			2014	(%)
				(%)
25–34 år	–	1	1	1	1	–
35–44 år	5	8	13	20	13	12
45–54 år	15	18	33	51	35	30
55–59 år	8	5	13	20	12	11
>59 år	2	3	5	8	6	10
Totalt	30	35	65	100	67	63

Avtal och förhandlingar

Riksdagsförvaltningen och de centrala fackliga organisationerna har under 2014 slutit fyra nya centrala kollektivavtal för arbetstagare hos riksdagens myndigheter.

De fyra avtalen är likalydande med motsvarande avtal som träffats mellan Arbetsgivarverket och de statsanställdas huvudorganisationer. Det innebär att riksdagens myndigheter, i samband med verksamhetsförändringar som innebär att arbetstagare sägs upp på grund av arbetsbrist, kan få stöd av Trygghetsstiftelsen och att arbetstagarna omfattas av samma villkor som anställda vid myndigheter under regeringen. Riksdagens myndigheter kommer vidare att ha samma möjligheter att tillämpa tidsbegränsade anställningar för personer som omfattas av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och för studerande vid högskola.

2014/15:RS2	ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014
	Med stöd av gällande ramavtal om löner har lokala parter inom Riksdags-
	förvaltningen kommit överens om att under perioden den 1 oktober 2013 till
	den 30 september 2016 genomföra tre lönerevisioner. Dessa ska gälla från den
	1 oktober respektive år.
	De lokala parterna inom Riksdagsförvaltningen har arbetat vidare med frå-
	gan att utveckla och modernisera delar av förhandlingsarbetet och informa-
	tionsskyldigheten enligt MBL.
	Arbetsmiljö
	En bra arbetsmiljö bidrar till att göra Riksdagsförvaltningen till en attraktiv,
	utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats. Därför har utvecklingen av arbe-
	tet med handlingsplanerna inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet
	intensifierats under året och förvaltningen har fokuserat på att ytterligare för-
	bättra stödet till enheternas psykosociala ronder. Utöver detta har skyddsom-
	buden vidareutbildats i psykosocial arbetsmiljö.
	I samverkan med de fackliga organisationerna har en ny integrerad policy
	för arbetsmiljö och hälsa tagits fram.
	En medarbetarundersökning har genomförts under hösten och resultatet
	kommer att redovisas i början av 2015.
	Likabehandling
	Våren 2014 beslutade riksdagsdirektören om Riksdagsförvaltningens likabe-
	handlingsplan 2014–2018. Under våren genomfördes också en hbt-utbildning
	(inom homo-, bi- och transfrågor) för grupper av medarbetare som i hög grad
	möter allmänheten. Satsningen är ett led i förvaltningens arbete för att vara en
	inkluderande, modern, engagerad, öppen och attraktiv arbetsplats. Som ett led
	i ambitionen att vara en förvaltning där det är möjligt att se bortom begrän-
	sande och stereotypa könsroller anordnades i november en föreläsning/work-
	shop som utifrån bildanalys behandlade frågor om makt och genus.
	Friskvård
	Målsättningen med Riksdagsförvaltningens friskvård är att bevara det friska
	friskt, öka frisknärvaron, minska antalet arbetsskador och förkorta tiden för
	rehabilitering i samband med sjukskrivning. Vidare ingår att göra ledamöter
	och anställda medvetna om betydelsen av en livsstil som minskar riskerna för
	fysisk och psykisk ohälsa samt stimulera och motivera till vardagsmotion.
	Friskvården inriktas särskilt på att aktivera de som är fysiskt inaktiva, både
	på individ- och gruppnivå. Under 2014 har bland annat följande aktiviteter
	genomförts: hälsoprofiler, coachning, friskvårdsdagar och kurser och rådgiv-
	ning om stress, sömn, avspänning och kost. Vidare har det varit möjligt att
	styrketräna och delta i motions- och gymnastikpass.

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

2014/15:RS2

Riksdagsförvaltningen blev hösten 2014 hälsodiplomerad. Diplomet är ett bevis för ett medvetet och strukturerat hälsoarbete. En hälsodiplomerad arbetsplats har en god arbetsmiljö samt underlättar för och uppmanar sina medarbetare att göra hälsosamma livsstilsval.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Riksdagsförvaltningen arbetar löpande med att förbättra tillgängligheten för personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Myndigheten för delaktighet gör en årlig myndighetsenkät. I den ligger Riksdagsförvaltningen även detta år i topp i jämförelsen mellan myndigheterna.

Under 2014 har riksdagsdirektören beslutat om en ny handlingsplan för tillgänglighet som förvaltningen arbetar efter för att kontinuerligt förbättra tillgängligheten till lokaler och information om verksamheten. I förstudien inför en kommande renovering av ledamotshuset ska tillgänglighetsfrågorna särskilt beaktas. Exempel på övriga åtgärder är att entrén till fastigheten Cephalus har tillgänglighetsanpassats och att ny teknik för tv-sändningar med teckentolkning från Förstakammarsalen har tagits i bruk. Vidare har cirka 50 medarbetare hittills deltagit i en fördjupad utbildning med normkritiskt perspektiv om bemötande av personer med olika former av funktionsnedsättning.

Riksdagsförvaltningens miljöarbete

Riksdagsförvaltningen är miljöcertifierad sedan 2009 enligt ISO 14001. Det betyder att miljöarbetet är systematiserat i ett miljöledningssystem. Riksdagsstyrelsen har fattat beslut om övergripande miljömål för Riksdagsförvaltningen. Målen ställer krav på

•minskat utsläpp av växthusgaser

•minimerad förekomst av farliga ämnen i riksdagens hus

•minskad energianvändning

•minskat avfall

•god inomhusmiljö

•utveckling av miljöledningssystemet.

Utgångspunkten för miljömålen är de nationella miljökvalitetsmål som är fastställda av riksdagen och Riksdagsförvaltningens betydande miljöaspekter.

Riksdagsdirektören har utifrån de övergripande målen fastställt detaljerade miljömål, bland annat mätbara mål för koldioxidutsläpp, elanvändning, energi för uppvärmning och pappersanvändning. Under 2014 nådde förvaltningen dessa miljömål. Förvaltningen har fortsatt att reducera antalet tekniska apparater för att minska förekomsten av farliga ämnen i riksdagens hus. Miljöledningssystemet har också vidareutvecklats.

Utifrån målen planeras och genomförs nödvändiga åtgärder. Miljöarbetet följs upp och redovisas för Riksdagsförvaltningens ledningsgrupp och riksdagsstyrelsen tre gånger om året.

2014/15:RS2

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

2014/15:RS2

Finansiell redovisning

4.1 Resultaträkning

		2014-01-01-	2013-01-01-
(Belopp anges i tkr)	Not	2014-12-31	2013-12-31
Verksamhetens intäkter
Intäkter av anslag	1	1 302 583	1 255 852
Intäkter av avgifter och andra ersättningar	2	31 577	32 909
Intäkter av bidrag	3	116	217
Finansiella intäkter	4	612		1 130
Summa		1 334 889	1 290 108
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal och ledamöter	5	–1 018 372		–1 172 834
Kostnader för lokaler	6	–38 298		–38 246
Övriga driftkostnader		–330 593		–322 435
Finansiella kostnader	7	–14 847		–12 510
Avskrivningar och nedskrivningar		–74 529		–65 634
Summa		–1 476 638		–1 611 657
Verksamhetsutfall		–141 749		–321 550
Transfereringar
Medel som erhållits från statens budget för
finansiering av bidrag		490 156	475 104
Lämnade bidrag	8	–490 156		–475 104
Saldo		0	0
ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING	9	–141 749		–321 550

2014/15:RS2 ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

4.2 Balansräkning

(Belopp anges i tkr)	Not	2014-12-31	2013-12-31
TILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar	10
Balanserade utgifter för utveckling		27 145	19 453
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar		2 060		1 803
Summa		29 205	21 256
Materiella anläggningstillgångar	11
Byggnader, mark och annan fast egendom		1 174 725	910 975
Förbättringsutgifter på annans fastighet		5 513	7 970
Maskiner, inventarier, installationer m.m.		84 498	90 379
Pågående nyanläggningar		12 311		265 056
Summa		1 277 047	1 274 380
Finansiella anläggningstillgångar	12
Andelar i bostadsrättsföreningar		2 159		2 159
Summa		2 159	2 159
Fordringar
Kundfordringar		1 386	1 238
Fordringar hos andra myndigheter	13	18 902	23 548
Övriga fordringar		27		394
Summa		20 315	25 179
Periodavgränsningsposter	14
Förutbetalda kostnader		35 515	37 745
Upplupna intäkter		0		207
Summa		35 515	37 953
Avräkning med statsverket	15	–110 264		–124 696
Kassa och bank
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret		202 495	218 907
Kassa, plusgiro och bank		30		30
Summa		202 525	218 937
SUMMA TILLGÅNGAR		1 456 503	1 455 170

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014 2014/15:RS2

(Belopp anges i tkr)	Not	2014-12-31	2013-12-31
KAPITAL OCH SKULDER
Myndighetskapital	16
Statskapital		853 495	880 874
Donationskapital		2 243	2 263
Balanserad kapitalförändring		–3 920 535		–3 626 754
Kapitalförändring enligt resultaträkningen		–141 749		–321 550
Summa		–3 206 547		–3 065 167
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förplik-
telser	17	4 039 358	3 922 712
Övriga avsättningar	18	4 918		4 997
Summa		4 044 275	3 927 709
Skulder m.m.
Lån i Riksgäldskontoret	19	472 753	402 800
Skulder till andra myndigheter		23 348	31 880
Leverantörsskulder		55 040	84 428
Övriga skulder		15 466		15 259
Summa		566 607	534 367
Periodavgränsningsposter	20
Upplupna kostnader		44 700	49 119
Oförbrukade bidrag		30	0
Övriga förutbetalda intäkter		7 437		9 141
Summa		52 167	58 260
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER		1 456 503	1 455 170

2014/15:RS2

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

4.3 Anslagsredovisning

	Ingående	Årets till-	In-	Totalt	Netto-	Utgående
	över-	delning	drag-	disp. be-	utgifter	överfö-
	förings-	enl.	ning	lopp		ringsbe-
Ramanslag	belopp	anslags-				lopp
2014-12-31	Not	direktiv
(Belopp anges i tkr)		och re-
		glerings-
		brev

Uo 01 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Ap.1 Riksdagens leda-	21	56 409	842 655	0	899 064	–836 908	62 156
möter och partier m.m.	21	56 409	842 655	0	899 064	–836 908	62 156
Uo 01 2:2 Riksdagens
förvaltningsanslag
Ap.1 Förvaltnings-	22	28 731	717 344	0	746 075	–703 162	42 913
kostnader	22	28 731	717 344	0	746 075	–703 162	42 913
Uo 01 2:3 Riksdagens
fastighetsanslag
Ap.1 Riksdagens fastig-	23	51 328	80 000	–46 328	85 000	–70 040	14 960
hetsanslag	23	51 328	80 000	–46 328	85 000	–70 040	14 960
Uo 01 6:6 Stöd till poli-
tiska partier
Ap.1 Stöd till politiska	24	1 347	171 200	–1 347	171 200	–170 006	1 194
partier	24	1 347	171 200	–1 347	171 200	–170 006	1 194
Uo17 13:5 Bidrag till
riksdagspartiers kvinno-
organisationer
Ap.1 Stöd till riksdags-
partiers kvinno-		0	15 000	0	15 000	–15 000	0
organisationer		0	15 000	0	15 000	–15 000	0
SUMMA ANSLAG		137 815	1 826 199	–47 675	1 916 339	–1 795 115	121 224

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014 2014/15:RS2

Redovisning av beställningsbemyndigande i årsredovisningen

	Tilldelat			Utestående
	Tilldelat	Ingående	Utestående	åtaganden
Anslagsbenämning	bemyn-			åtaganden

		åtaganden	åtaganden
	digande	åtaganden	åtaganden
	digande			2015	2016
				2015	2016
Uo 01 6:6 Ramanslag
Stöd till politiska partier
Ap 1 Stöd till politiska partier	171 200	127 389	127 848	127 848
Uo 17 13:5 Ramanslag
Bidrag till riksdagspartiers
kvinnoorganisationer
Ap 1 Stöd till riksdagspartier-
nas kvinnoorganisationer	15 000	15 000	15 000	15 000
Summa	186 200	142 389	142 848	142 848	0

2014/15:RS2

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

4.4 Tilläggsupplysningar och noter

Alla belopp redovisas i tusental kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma.

Redovisningsprinciper

Tillämpade redovisningsprinciper

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen (REA-lagen) samt föreskriften (RFS 2006:10) om tillämpningen av lagen och riktlinjer (2007:1) till föreskriften.

Lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. bedöms inte tillämplig för Riksdagsförvaltningen.

I enlighet med Ekonomistyrningsverkets (ESV) föreskrifter till 10 § FBF tillämpar Riksdagsförvaltningen den 5 januari som brytdag. Efter brytdagen har fakturor som överstiger 100 tkr bokförts som periodavgränsningsposter.

Kostnadsmässig anslagsavräkning

För semesterdagar som har intjänats före 2009 avräknas från och med 2009 anslaget först vid uttaget enligt undantagsbestämmelsen. Utgående balans 2013, 11 772 tkr, har 2014 minskat med 2 007 tkr till 9 765 tkr.

Avsättningar för riksdagsledamöternas pensioner och inkomstgarantier undantas från bestämmelserna om kostnadsmässig anslagsavräkning, i enlighet med finansutskottets betänkande 2008/09:FiU15, riksdagsskrivelse 2008/09:30.

Värderingsprinciper

Anläggningstillgångar

Investeringar som huvudsakligen syftar till att bevara riksbyggnaderna på Helgeandsholmen finansieras med anslag. Övriga investeringar finansieras med lån i Riksgäldskontoret.

Materiella anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar med en anskaffningskostnad på minst 30 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre bokförs som materiell anläggningstillgång. Förbättringsutgifter på annans fastighet bokförs som anläggningstillgång om utgiften överstiger 100 tkr.

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

2014/15:RS2

Immateriella anläggningstillgångar

För immateriella anläggningstillgångar är motsvarande beloppsgräns 500 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre. Förbättringsutgifter på annans fastighet bokförs som anläggningstillgång om utgiften överstiger 100 tkr.

Pågående arbeten

Pågående arbeten värderas med avseende på om de ska bokföras som anläggningstillgång eller inte vid tidpunkten då lån kan tas upp för lånefinansierade anläggningstillgångar. Vid större investeringar ingår även internt nedlagd tid samt ränta på kredit hos Riksgäldskontoret under byggnadstiden; från och med budgetåret 2013 har bestämmelsen om ränta under byggnadstiden tagits bort.

Tillämpade avskrivningstider

Anläggningstillgångarna skrivs av över den bedömda ekonomiska livslängden från den månad som tillgången kan tas i bruk. Investeringar i egna fastigheter skrivs av under den återstående ekonomiska livslängden för de berörda fastigheterna. Avskrivningstiden för renoveringen av fastigheten Mercurius har bedömts till 30 år.

Tabell Tillämpade avskrivningstider

Typ av anläggningstillgång	Avskrivningstid
IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Balanserade utgifter för utveckling	3	år
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar	3–10 år
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Byggnader, mark och annan fast egendom	30–50 år
Byggnadsinventarier	3–30	år
Förbättringsutgifter på annans fastighet	3–10	år
Maskiner, inventarier, installationer m.m.	3–10	år

Bärbara datorer för ledamöter och tjänstemän redovisas inte som en anläggningstillgång eftersom den förväntade ekonomiska livslängden bedöms vara kortare än tre år.

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Pensioner och inkomstgarantier till riksdagsledamöter regleras i stadgan av den 21 februari 1941 (nr 98), ersättningsstadgan (1971:1197), lagen (1988:589) med tillämpningsföreskrifter (RFS 1988:3) och lagen (1994:1065) med tillämpningsföreskrifter (RFS 2006:6).

2014/15:RS2	ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014
	Avsättningar för ledamöternas ålderspensioner, egenlivränta och inkomst-
	garantier redovisades för första gången 2007 som avsättningar i balansräk-
	ningen. Sedan 2009 redovisas EU-parlamentarikernas pensioner m.m. i posten
	Pensionsavsättning till ledamöter som lämnat riksdagen.
	Riksdagsförvaltningen har sedan 2008 förfinat beräkningarna för såväl le-
	damöternas pensioner som inkomstgarantier.
	Sedan 2011 ingår även inkomstgaranti för de sittande riksdagsledamöter
	som har intjänat rätt till inkomstgaranti (latent) samt en avsättning för den in-
	komstgaranti som sökts men inte utnyttjats (vilande).
	Den samlade kostnaden för ledamöternas intjäning av framtida pensioner
	och inkomstgarantier redovisas som en avsättning. Då avsättningen är undan-
	tagen från kostnadsmässig anslagsavräkning medför det att årets förändring av
	avsättningen inte har någon anslagspåverkan, utan det är i årets kapitalföränd-
	ring som förändringen syns. I posten balanserad kapitalförändring redovisas
	den upparbetade skulden från och med 2007 som avser pensioner och inkomst-
	garantier för ledamöterna inklusive sociala avgifter, därmed uppvisar saldot
	ett stort negativt belopp. Enligt den modell som använts för närvarande kom-
	mer de framtida pensionsutbetalningarna att finansieras av anslagsmedel som
	ännu inte har tilldelats. Fram till och med 2013 var den balanserade kapital-
	förändringen –3 626 754 tkr och under 2014 har skulden ökat med –293 781
	tkr till –3 920 535 tkr. I posten Årets kapitalförändring enligt resultaträkningen
	ingår årets kostnader för ledamöternas pensioner och inkomstgarantier som för
	2014 är 113 980 tkr.
	Riksdagsledamöternas pensioner
	Avsättning för pensionsförpliktelser till ledamöter som har lämnat riksdagen
	redovisas till det försäkringstekniska värdet av pensions åtaganden som har
	beräknats av Statens pensionsverk i enlighet med gällande regelverk för af-
	färsverk. De beräkningsgrunder som används per den 31 december 2014 är de
	som gäller för Finansinspektionens så kallade tryggandegrunder (FFFS
	2007:24) när det gäller åtaganden med utfäst indexering. Under tid när för-
	månen indexeras med PBB-index eller följsamhetsindex har bruttoräntan 0,50
	procent använts. Föregående år var bruttoräntan 0,40 procent. Under tid när
	förmånen indexeras med inkomst-/balansindex eller arvodesindex har brutto-
	räntan 0,00 procent använts.
	Avsättning för intjänade pensionsförpliktelser för ledamöter som för närva-
	rande sitter i riksdagen har gjorts enligt samma modell.
	Riksdagsförvaltningen betalar särskild löneskatt på utbetalda pensioner;
	avsättningarna inkluderar därför sociala avgifter.
	Riksdagsledamöters inkomstgarantier
	Avsättningar för beslutade inkomstgarantier (inklusive sociala avgifter) till le-
	damöter har gjorts med ett belopp som motsvarar förväntade framtida utbetal-
	ningar. Avsättningarna baseras på de av ledamöterna anmälda förhållandena

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

2014/15:RS2

och på de inkomstgarantibelopp som gällde i december 2014. Nuvärdesberäkningen utgör en diskontering av det totala åtagandet för vart och ett av åren 2015 till och med 2028. Den räntefot som används per 2014-12-31 är 0,8 procent. Det är den räntefot som gäller för Finansinspektionens så kallade tryggandegrunder (FFFS 2007:24) från och med den 1 januari 2015 avseende åtaganden med utfäst indexering. Inget avdrag för avkastningsskatt eller driftskostnader görs på räntefoten.

Som komplement till avsättningarna för beslutade inkomstgarantier har även en bedömning gjorts av latenta inkomstgarantier, det vill säga för sittande ledamöter. Riksdagsförvaltningen betalar arbetsgivaravgifter på utbetalda inkomstgarantier; avsättningarna inkluderar därför sociala avgifter.

Fordringar

Fordringar har tagits upp med de belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalda. Fordringar i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.

Skulder m.m.

Skulder har tagits upp till nominellt belopp. Skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.

Övriga upplysningar

Riksdagsförvaltning har från och med budgetåret 2014 inte upprättat någon finansieringsanalys eftersom REA-lagen inte kräver det.

2014/15:RS2 ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

Noter

Resultaträkning

		2014-01-01-	2013-01-01-
(Belopp anges i tkr)	Not	2014-12-31	2013-12-31
Not 1 Intäkter av anslag
Utgifter enligt anslagsavräkningen		1 795 115	1 733 444
Minskning av intjänad semesterlöneskuld före 2009		–2 008		–2 392
Inköp tillgångar avräknat mot statskapital		–369		–96
Medel som erhållits från statsbudgeten för
finansiering av bidrag		–490 156		–475 104
Summa		1 302 583	1 255 852
Not 2 Intäkter av avgifter och andra
ersättningar
Intäkter av hyror		19 376	18 277
Intäkter av försäljningsverksamhet		8 745	11 519
Övrigt		3 456		3 113
Summa		31 577	32 909
Not 3 Intäkter av bidrag
Intäkter av bidrag från Arbetsförmedlingen		107	217
Intäkter av bidrag från Kulturfonden		40	0
Periodisering bidrag från Kulturfonden		–30		0
Summa		116	217
Not 4 Finansiella intäkter
Ränteintäkter från Riksgäldskontoret		434	981
Övrigt		178		149
Summa		612	1 130
Not 5 Kostnader för personal och ledamöter
Kostnader för ledamöter (inkl. sociala avgifter)		–572 790		–731 171
Kostnader för personal (inkl. sociala avgifter)		–445 582		–441 663
Summa		–1 018 372		–1 172 834
varav löne- och arvodeskostnader, exkl.
sociala avgifter		–654 024		–781 532

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014 2014/15:RS2

		2014-01-01-	2013-01-01-
(Belopp anges i tkr)	Not	2014-12-31	2013-12-31
Not 6 Kostnader för lokaler
Lokalkostnader		–38 298		–38 246
Summa		–38 298		–38 246
Not 7 Finansiella kostnader
Ränta till Riksgäldskontoret		–1 991		–2 889
Räntekostnader i avsättning för pensioner till
ledamöter		–12 836		–9 583
Övrigt		–18		–38
Summa		–14 847		–12 510

Ökningen av posten Räntekostnader i avsättning för ledamöters pensioner beror på att bruttoräntan enligt Finansinspektionens tryggandegrunder (FFFS 2007:24) har ökat från 0,4 % till 0,5 % för 2014.

Not 8 Lämnade bidrag
Stöd till politiska partier	–170 006	–169 853
Stöd till partigrupperna i riksdagen	–288 569	–273 611
Stöd till riksdagspartiers kvinnoorganisationer	–15 000	–15 000
Nordiska rådet	–11 761	–10 843
IPU	–981	–1 045
OSSE	–907	–844
Skolbidrag	–2 052	–2 533
Övrigt	–882	–1 376
Summa	–490 156	–475 104
Not 9 Årets kapitalförändring
Avskrivningar anslagsfinansierade anläggningstillgångar	–27 769	–27 769
Årets förändring av avsättning för pensioner och inkomstgarantier
till ledamöter	–101 144	–284 198
Räntekostnader för ledamöters pensioner	–12 836	–9 583
Summa	–141 749	–321 550

Skillnaden mellan åren för posten Räntekostnader för ledamöters pensioner beror på att bruttoräntan enligt Finansinspektionens tryggandegrunder (FFFS 2007:24) har ökat från 0,4 % till 0,5 % för 2014. I saldot ingår årets kostnader av avsättningen för ledamöternas pensioner och inkomstgarantier inklusive sociala avgifter (se även sista stycket under rubriken Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser i Tilläggsupplysningar och noter).

2014/15:RS2 ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

Balansräkning

(Belopp anges i tkr)	2014	2013
Not 10 Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för utveckling
IB anskaffningar	63 780	51 339
Årets anskaffningar	15 491	12 991
Årets utrangeringar, anskaffningsvärde	–1 042		–550
Tidigare års avskrivningar	–44 327		–38 666
Årets utrangeringar, avskrivningar	1 042	550
Årets avskrivningar	–7 800		–6 211
Bokfört värde	27 145	19 453
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
IB anskaffningar	3 894	3 224
Årets anskaffningar	857	1 718
Årets utrangeringar, anskaffningsvärde	–754		–1 048
Tidigare års avskrivningar	–2 091		–2 881
Årets utrangeringar, avskrivningar	754	1 048
Årets avskrivningar	–600		–258
Bokfört värde	2 060	1 803
Summa bokfört värde immateriella anläggningstillgångar	29 205	21 256
Not 11 Materiella anläggningstillgångar
Byggnader, mark och annan fast egendom
IB anskaffningar	1 582 258	1 582 239
Årets anskaffningar	39 550	20
Fört från pågående nyanläggningar, avser Mercurius 251 080 tkr och
Trafikbegränsande åtgärder 10 703 tkr	261 783	0
Tidigare års avskrivningar	–671 283		–640 059
Årets avskrivningar	–37 582		–31 224
Bokfört värde	1 174 725	910 975
Taxeringsvärden	225 600	225 600

Flertalet av fastigheterna är taxerade som specialenhet allmän byggnad, vilket innebär att de inte åsatts något taxeringsvärde. Fastigheter med taxeringsvärde är Iason 1, Milon 9, Kvasten 8, Au- rora 2 och Ormsaltaren 6. Taxeringsvärdet beräknades 2013, nytt taxeringsvärde beräknas vart tredje år.

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014				2014/15:RS2

(Belopp anges i tkr)	2014		2013
Förbättringsutgifter på annans fastighet
IB anskaffningar	19 141		14 362
Årets anskaffningar	0		4 778
Tidigare års avskrivningar	–11 171		–9 074
Årets avskrivningar	–2 456		–2 097
Bokfört värde	5 513		7 970
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
IB anskaffningar	347 193		369 246
Årets anskaffningar	20 233		22 198
Årets utrangeringar, anskaffningsvärde	–19 562		–44 241
Tidigare års avskrivningar	–256 814		–275 221
Årets avskrivningar	–26 090		–25 844
Årets utrangeringar, avskrivningar	19 539		44 241
Bokfört värde	84 498		90 379
Pågående nyanläggningar
IB anskaffningar	265 056		109 344
Årets anskaffningar	9 037		155 713
Avslutade, fört till Byggnader, mark och annan fast egendom, avser Mer-
curius 251 090 tkr och Trafikbegränsande åtgärder 10 703 tkr	–261 783		0
Bokfört värde	12 311		265 056
Posten Pågående nyanläggningar består av upparbetade kostnader för
ombyggnation av fastigheterna Cephalus 894 tkr, Ledamotshuset 2 405
tkr och kostnader för Demokrativerkstaden 9 012 tkr
Summa bokfört värde materiella anläggningstillgångar	1 277 047	1 274 380
Not 12 Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i bostadsrättsföreningar, bokfört värde	2 159		2 159
Bokfört värde	2 159		2 159
Not 13 Fordringar hos andra myndigheter
Mervärdesskattefordran	17 167		21 788
Fordran JO, SLA överenskommelse	1 013		1 019
Övrigt	722		741
Summa	18 902		23 548

2014/15:RS2	ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

	(Belopp anges i tkr)	2014	2013
	Not 14 Periodavgränsningsposter
	Förutbetalda hyror	8 831	8 828
	Förutbetalda kostnader, årskort flyg	3 778	2 654
	Förutbetalda kostnader, årskort tåg	12 429	12 664
	Förutbetalda kostnader, datalicenser Crayon	6 782	6 037
	Övriga förutbetalda kostnader	3 695	7 562
	Upplupna intäkter	0		207
	Summa	35 515	37 953
	Not 15 Avräkning med statsverket
	Anslag i icke räntebärande flöde
	Ingående balans	0	0
	Redovisat mot anslag	185 005	184 852
	Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats	–185 005		–184 852
	Fordringar/Skulder avseende anslag i icke räntebärande flöde	0	0
	Anslag i räntebärande flöde
	Ingående balans	–136 468		–108 643
	Redovisat mot anslag	1 610 110	1 548 591
	Anslagsmedel som tillförts räntekonto	–1 639 999		–1 576 416
	Återbetalning av anslagsmedel	46 328	0
	Skulder avseende anslag i räntebärande flöde	–120 028		–136 468
	Fordran semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag
	Ingående balans	11 772	14 164
	Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln	–2 008		–2 392
	Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot
	anslag	9 765	11 772
	Summa avräkning med statsverket	–110 264		–124 696

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014 2014/15:RS2

Not 16 Förändring av myndighetskapitalet

	Stats-	Dona-	Balanserad	Kapital-	Summa
	kapital	tions-	kapital-	föränd-
	kapital		kapital-	föränd-
		kapital	förändring,	ring
			förändring,	enligt
			anslags-	enligt
			anslags-	resultat-
			finansierad	resultat-
			finansierad	räk-
			verksamhet	räk-
			verksamhet	ningen
				ningen
Utgående balans 2013	–880 874	–2 263	3 626 754	321 550	3 065 167
Ingående balans 2014	–880 874	–2 263	3 626 754	321 550	3 065 167
Föregående års kapitalförändring	27 748	20	293 781	–321 550	0
Årets investeringar	–369	0	0	0	–369
Årets kapitalförändring	0	0	0	141 749	141 749
Summa årets förändring	–853 495	–2 243	3 920 535	141 749
Utgående balans 2014	–853 495	–2 243	3 920 535	141 749	3 206 547

Saldot på Balanserad kapitalförändring består uteslutande av kostnader för avsättningar för ledamöternas pensioner och inkomstgarantier inklusive sociala avgifter som ännu inte har utbetalats. Att posten uppvisar ett stort negativt saldo beror på att avsättningarna är undantagna från bestämmelserna om kostnadsmässig anslagsavräkning (se även sista stycket under Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser i Tilläggsupplysningar och noter). I praktiken så innebär det att kostnaderna redovisas löpande men att anslagsavräkningen görs först när utbetalning av pensionerna och inkomstgarantierna sker.

2014/15:RS2	ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

	(Belopp anges i tkr)	2014	2013
	Not 17 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
	Pensioner för tjänstemän
	Ingående avsättning	1 752	1 593
	Årets pensionskostnad	3 367	1 339
	Årets pensionsutbetalningar	–1 222		–1 180
	Utgående avsättning	3 897	1 752
	Tillkommer särskild löneskatt med	945	425
	Pensionsavsättning till ledamöter
	Ingående avsättning	2 536 436	2 307 282
	Varav avgångna ledamöter	1 703 037	1 611 095
	Varav aktiva ledamöter	833 399	696 188
	Avsatt till pensioner	117 189	284 746
	Årets pensionskostnad	43 731	7 573
	Årets pensionsutbetalningar	–66 610		–63 166
	Utgående avsättning	2 630 746	2 536 436
	Varav avgångna ledamöter	2 028 689	1 703 037
	Varav aktiva ledamöter	602 056	833 399
	Tillkommer särskild löneskatt med	638 219	615 339

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014				2014/15:RS2

(Belopp anges i tkr)	2014	2013
Inkomstgaranti för ledamöter som lämnat riksdagen
Ingående avsättning	186 656	209 754
Årets kostnad för inkomstgarantier	157 886	4 245
Årets utgifter för inkomstgarantier	–30 206		–27 343
Utgående avsättning	314 336	186 656
Tillkommer sociala avgifter med	67 068	27 559
Inkomstgaranti för ledamöter i riksdagen
Ingående avsättning	428 727	385 641
Årets kostnad för inkomstgarantier	1 715	4 242
Årets förändring av inkomstgarantier	–133 279		38 844
Utgående avsättning	297 163	428 727
Tillkommer sociala avgifter med	86 984	125 818
Summa avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	4 039 358	3 922 712
Not 18 Övriga avsättningar
Kompetensåtgärder
Ingående balans	2 387	1 558
Årets avsättningar	1 999		829
Utgående balans	4 386	2 387

2014/15:RS2	ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

	(Belopp anges i tkr)	2014	2013
	Övriga avsättningar
	Ingående balans	2 609	3 100
	Årets förändring	–2 078		–491
	Utgående balans	532	2 609
	Skillnaden mellan åren beror på att avsatta medel till förlikningsavtal
	gällande restaurangerna i Mercurius är klara.
	Summa övriga avsättningar	4 918	4 997
	Not 19 Lån i Riksgäldskontoret
	Ingående balans	402 800	245 627
	Under året upptagna lån	116 713	195 039
	Årets amorteringar	–46 760		–37 865
	Utgående balans	472 753	402 800
	Av riksdagen beviljad låneram
	(enl. anslagsdirektivet)	600 000	600 000
	Not 20 Periodavgränsningsposter
	Upplupen semesterlöneskuld inkl. sociala avgifter	27 677	28 413
	Upplupna löner och arvoden inkl. sociala avgifter	7 969	4 860
	Avsättning enligt trygghetsavtalet	0	1 167
	Upplupna kostnader för ombyggnation av Mercurius	0	8 795
	Upplupna kostnader för Trafikbegränsande åtgärder	0	2 107
	Övriga upplupna kostnader	9 053	3 777
	Oförbrukade bidrag från Kulturfonden	30	0
	Förutbetalda intäkter, hyror och prenumerationer	7 437		9 141
	Summa periodavgränsningsposter	52 167	58 260

Avsättning enligt trygghetsavtalet bokförs i sin helhet som en övrig avsättning, enligt ESV:s regler fr.o.m. 2014. Inga upplupna kostnader för Trafikbegränsande åtgärder och Mercurius då de tagits i bruk under 2014.

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014 2014/15:RS2

Anslagsredovisning

(Belopp anges i tkr)				2014	2013
Not 21	Utg.omr. 01	2:1 Ap 1	Riksdagens ledamöter och partier
m.m.
Av riksdagen beviljad anslagskredit (3 % 2013)				25 280	24 657
Not 22	Utg.omr. 01	2:2 Ap 1	Riksdagens förvaltningsanslag
Av riksdagen beviljad anslagskredit (3 % 2013)				21 520	20 536
Not 23	Utg.omr. 01	2:3 Ap 1	Riksdagens fastighetsanslag
Av riksdagen beviljad anslagskredit (3 % 2014)				4 000	3 500

Kommentar till anslagsbehållningen:

För 2014 uppgår utfallet på fastighetsanslaget till 70 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor lägre än anslagsramen på 80 miljoner kronor och 15 miljoner kronor lägre än det disponibla anslaget. Anslagskonstruktionen på fastighetsanslaget är sådan att den avses bestämmas år från år för att kunna hantera variationer i utfallet för fastighetsverksamheten. För 2014 sattes anslagsnivån till 80 miljoner kronor, samtidigt som en stor del av det ackumulerade anslagssparandet lämnades åter. Det låga utfallet för 2014 beror i huvudsak på lägre kostnader än planerat för underhållskostnader och avskrivningar. Anslaget har ännu inte fullt ut belastats med avskrivningskostnader m.m. avseende fastighetsprojektet Mercurius.

Not 24 Utg.omr. 01 6:6 Ap 1 Stöd till politiska partier
Av riksdagen beviljad anslagskredit
(3 % 2013)	5 136	5 136

2014/15:RS2 ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

4.5 Sammanställning över väsentliga uppgifter

(Belopp anges i tkr)	2014	2013	2012	2011	2010
Låneram Riksgäldskontoret
Verksamheten
Beviljad	100 000	100 000	100 000	100 000	130 000
Utnyttjad	59 243	70 472	55 955	58 739	48 065
Fastigheter
Beviljad	500 000	500 000	420 000	200 000	170 000
Utnyttjad	413 511	332 328	189 672	116 175	125 856
Kontokrediter Riksgäldskontoret
Beviljad	163 999	157 642	158 389	151 476	149 208
Maximalt utnyttjad	8 750	0	0	0	0
Räntekonto Riksgäldskontoret
Ränteintäkter	434	981	987	1 475	637
Räntekostnader	1	0	0	0	0
Avgiftsintäkter
Avgiftsintäkter som disponeras
Avgiftsintäkter	31 577	32 909	33 517	33 663	37 939
Beräknat belopp enligt anslagsdirektivet	0	0	0	0	0
Anslagskredit
Beviljad
Riksdagens ledamöter och partier m.m.	25 280	24 657	24 458	41 598	41 434
Riksdagsförvaltningens förvaltnings-
kostnader	21 520	20 536	20 357	34 139	33 169
Stöd till politiska partier	5 136	5 136	5 136	5 136	5 106
Riksdagens fastighetsanslag	2 400	3 500	4 500	–	–
Utnyttjad anslagskredit
Riksdagens ledamöter och partier m.m.	0	0	0	0	0
Riksdagsförvaltningens förvaltnings-
kostnader	0	0	0	0	0
Stöd till politiska partier	0	0	0	0	0
Riksdagens fastighetsanslag	0	0	0	–	–
Anslagssparande
Ramanslag
Riksdagens ledamöter och partier m.m.	62 156	56 409	36 227	12 808	86 647
Riksdagsförvaltningens förvaltningskostnader	42 913	28 731	34 350	61 811	41 495
Stöd till politiska partier	1 194	1 347	598	98	3 646
Riksdagens fastighetsanslag	14 960	51 328	38 066	–	–

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014 2014/15:RS2

(Belopp anges i tkr)	2014	2013	2012	2011	2010
Bemyndiganden
Stöd till politiska partier	171 200	171 200	171 200	171 200	170 200
Utestående åtaganden	127 848	127 389	127 389	128 139	128 389
Stöd till riksdagspartiernas
kvinnoorganisationer	15 000	15 000	15 000	15 000	15 000
Utestående åtaganden	15 000	15 000	15 000	15 000	15 000
Personal
Medelantalet anställda (st)	646	656	636	658	662
Antalet årsarbetskrafter (st)	591	608	592	602	602
Driftkostnad per årsarbetskraft*)	1 276	1 214	1 190	1 095	1 065
Kapitalförändring
Årets	–141 749	–321 550	–260 303	–710 703	–467 823
Balanserad	–3 920 535	–3 626 754	-3 394 641	–2 719 806	–2 280 820

*) Med driftkostnad avses personalkostnader, övriga driftkostnader enligt resultaträkningen exklusive avskrivningar och alla direkt hänförbara kostnader avseende riksdagsledamöter.

2014/15:RS2

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

Riksdagsstyrelsens uppdrag och ersättningar

Nedan redovisas riksdagsstyrelsens ledamöters uppdrag som styrelse- och rådsledamöter i andra statliga myndigheter och uppdrag som styrelseledamöter i aktiebolag samt de ersättningar30 som betalades ut av Riksdagsförvaltningen 2014.

Ersättningar till riksdagsstyrelsens ledamöter den 31 december 2014

Urban Ahlin (S), ordförande		Tomas Eneroth (S), ledamot
Ersättning: 1 195 478 kronor		Ersättning: 831 697 kronor
Berit Högman (S), ledamot		Leif Jakobsson (S), ledamot
Ersättning: 833 713 kronor		Ersättning: 970 526 kronor
Övriga uppdrag:		Övriga uppdrag:
Insynsrådet Länsstyrelsen i Värm-		Sabo AB, ordförande
lands län, ledamot		MKB Fastighets AB, ledamot
		MKB Net AB, ledamot
Eva Sonidsson (S), ledamot		Jessica Polfjärd (M), ledamot
Ersättning: 755 787 kronor		Ersättning: 831 145 kronor
Övriga uppdrag:		Övriga uppdrag:
Kustbevakningens insynsråd,	leda-	Nortuna Herrgård AB, suppleant
mot
Ewa Thalén Finné (M), ledamot		Hans Wallmark (M), ledamot
Ersättning: 833 307 kronor		Ersättning: 747 875 kronor
Övriga uppdrag:		Övriga uppdrag:
Riksbankens Jubileumsfond,	vice	Svenska Medialen AB
ordförande t.o.m. den 3 december,
ledamot fr.o.m. den 4 december
Mattias Karlsson (SD), ledamot		Jonas Eriksson (MP), ledamot
Ersättning: 745 883 kronor		Ersättning: 808 707 kronor

Anders W Jonsson (C), ledamot

Ersättning: 966 485 kronor

Övriga uppdrag:

Randello Invest AB, ordförande Socialstyrelsens insynsråd, ledamot

30 Med ersättning avses summan av ersättningar och andra förmåner som återfinns på kontrolluppgiften från Riksdagsförvaltningen 2014.

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014		2014/15:RS2
Håkan Bergman (S), suppleant	Hannah Bergstedt (S), supple-
Ersättning: 722 715 kronor	ant
	Ersättning: 729 151 kronor
Mattias Jonsson (S), suppleant	Elin Lundgren (S), suppleant
Ersättning: 721 574 kronor	Ersättning: 720 109 kronor
Övriga uppdrag:	Övriga uppdrag:
Älvstranden utveckling AB,	Rikspolisstyrelsens styrelse,
ordförande	ledamot
Cecilia Magnusson (M), suppleant	Cecilia Widegren (M), supple-
Ersättning: 805 530 kronor	ant
Övriga uppdrag:	Ersättning: 826 981 kronor
Göteborgs Hamn AB, ledamot
Per Ramhorn (SD), suppleant	Maria Ferm (MP), suppleant
Ersättning: 718 586 kronor	Ersättning: 744 409 kronor
	Övriga uppdrag:
Ulrika Carlsson i Skövde (C),	Rikspolisstyrelsens styrelse,
suppleant	ledamot
Ersättning: 736 715 kronor	Migrationsverkets insynsråd,
Övriga uppdrag:	ledamot
Sätra Bruk AB, ledamot

Br Johansson Bygghandel AB, suppleant

Avus AB, suppleant

Ramsågen Invest AB, suppleant XL-Bygg Tibro AB, suppleant BJT Hyvel AB, suppleant

Yrkeshögskolemyndighetens insynsråd, ledamot

Kathrin Flossing, riksdagsdirektör

Ersättning: 1 489 624 kronor

Övriga uppdrag:

Klarspråksnämnden, ledamot

2014/15:RS2	ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014
	Ledamöter och suppleanter som har avgått ur riksdagsstyrelsen31

Per Westerberg (M), ordförande t.o.m. den 29 september 2014 Ersättning: 1 614 778 kronor

Karin Åström (S), ledamot t.o.m. den 29 september 2014 Ersättning: 702 224 kronor

Tomas Tobé (M), ledamot t.o.m. den 28 januari 2015 Ersättning: 948 437 kronor

Johan Pehrson (FP), ledamot t.o.m. den 7 oktober 2014 Ersättning: 816 678 kronor

Hans Hoff (S), suppleant t.o.m. den 7 oktober 2014 Ersättning: 728 649 kronor

Pia Nilsson (S), suppleant t.o.m. den 7 oktober 2014 Ersättning: 731 321 kronor

Jan-Evert Rådhström (M), suppleant

t.o.m. den 29 september 2014 Ersättning: 687 293 kronor

Gunvor G Ericson (MP), suppleant t.o.m. den 29 september 2014 Ersättning: 601 829 kronor

Mikael Damberg (S), ledamot t.o.m. den 3 oktober 2014 Ersättning: 623 785 kronor

Anna Kinberg Batra (M), ledamot t.o.m. den 28 januari 2015 Ersättning: 952 901 kronor

Mehmet Kaplan (MP), ledamot t.o.m. den 29 september 2014 Ersättning: 632 913 kronor

Carina Adolfsson Elgestam (S), suppleant

t.o.m. den 29 september 2014 Ersättning: 598 544 kronor

Lars Johansson (S), suppleant t.o.m. den 29 september 2014 Ersättning: 600 425 kronor

Per Bill (M), suppleant t.o.m. den 7 oktober 2014 Ersättning: 835 251 kronor

Henrik von Sydow (M), suppleant t.o.m. den 29 september 2014 Ersättning: 714 147 kronor

Nina Lundström (FP), suppleant t.o.m. den 3 oktober 2014 Ersättning: 768 128 kronor

31 Här redovisas ledamöter och suppleanter som har avgått ur riksdagsstyrelsen och de ersättningar som Riksdagsförvaltningen betalade ut till dem 2014. Med ersättning avses summan av ersättningar och andra förmåner som återfinns på kontrolluppgiften från Riksdagsförvaltningen 2014.

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014

2014/15:RS2

Tryck: Elanders, Vällingby 2015