Skatt, tull och	3
exekution

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Förslag till statens budget för 2015

Skatt, tull och exekution

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut ......................................................................................		7
2	Skatt, tull och exekution ........................................................................................		9
	2.1	Omfattning.........................................................................................	9
	2.2	Utgiftsutveckling...............................................................................	9
	2.3	Mål för utgiftsområdet ....................................................................	10
	2.4	Resultatredovisning .........................................................................	10
	2.4.1	Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder ......................	11
	2.5	Resultat.............................................................................................	11
	2.5.1	Analys och slutsatser .......................................................................	11
	2.6	Politikens inriktning........................................................................	11
3	Skatt.......................................................................................................................		13
	3.1	Mål för skatt.....................................................................................	13
	3.2	Resultatredovisning .........................................................................	13
	3.2.1	Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder ......................	13
	3.2.2	Resultat.............................................................................................	14
	3.2.3	Analys och slutsatser .......................................................................	19
	3.3	Politikens inriktning........................................................................	20
	3.4	Budgetförslag ...................................................................................	21
	3.4.1	1:1 Skatteverket................................................................................	21
4	Tull.........................................................................................................................		23
	4.1	Mål för tull........................................................................................	23
	4.2	Resultatredovisning .........................................................................	23
	4.2.1	Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder ......................	23
	4.2.2	Resultat.............................................................................................	24
	4.2.3	Analys och slutsatser .......................................................................	27
	4.3	Politikens inriktning........................................................................	28
	4.4	Budgetförslag ...................................................................................	28
	4.4.1	1:3 Tullverket ...................................................................................	28
5	Exekution..............................................................................................................		31
	5.1	Mål för exekution.............................................................................	31
	5.2	Resultatredovisning .........................................................................	31
	5.2.1	Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder ......................	31
	5.2.2	Resultat.............................................................................................	32

3

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

5.2.3	Analys och slutsatser........................................................................	34
5.3	Politikens inriktning.........................................................................	34
5.4	Budgetförslag....................................................................................	35
5.4.1	1:2 Kronofogdemyndigheten...........................................................	35

4

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Tabellförteckning
Anslagsbelopp...................................................................................................................	7
Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution..............	9
Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2015–2018. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och
exekution...............................................................................................................	10
Tabell 2.3 Ramnivå 2015 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och
exekution...............................................................................................................	10
Tabell 3.1 Eftersträvade skatte- och avgiftsintäkter säkerställs ...................................	15
Tabell 3.2 Förebygga och motverka brottslighet inom skatteområdet .......................	16
Tabell 3.3 Förtroende för Skatteverkets verksamhet....................................................	17
Tabell 3.4 Resursanvändning ..........................................................................................	19
Tabell 3.5 Anslagsutveckling 1:1 Skatteverket ..............................................................	21
Tabell 3.6 Offentligrättslig verksamhet Skatteverket...................................................	21
Tabell 3.7 Uppdragsverksamhet Skatteverket...............................................................	21
Tabell 3.8 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:1 Skatteverket .....................	21
Tabell 4.1 Eftersträvade tull-, skatte- och avgiftsintäkter säkerställs ..........................	24
Tabell 4.2 Förebygga och motverka brottslighet inom tullområdet............................	25
Tabell 4.3 Förtroende för Tullverkets verksamhet........................................................	26
Tabell 4.4 Resursanvändning ..........................................................................................	27
Tabell 4.5 Anslagsutveckling 1:3 Tullverket ..................................................................	28
Tabell 4.6 Offentligrättslig verksamhet Tullverket .......................................................	28
Tabell 4.7 Uppdragsverksamhet Tullverket...................................................................	28
Tabell 4.8 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:3 Tullverket .........................	29
Tabell 5.1 Upprätthålla en god betalningsvilja och motverka överskuldsättning .......	32
Tabell 5.2 Förtroende för Kronofogdemyndighetens verksamhet ..............................	33
Tabell 5.3 Resursanvändning ..........................................................................................	34
Tabell 5.4 Anslagsutveckling 1:2 Kronofogdemyndigheten ........................................	35
Tabell 5.5 Offentligrättslig verksamhet Kronofogdemyndigheten .............................	35
Tabell 5.6 Uppdragsverksamhet Kronofogdemyndigheten .........................................	35
Tabell 5.7 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:2 Kronofogdemyndigheten 36

5

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 3
Diagramförteckning
Diagram 3.1 Uppbörd fördelad på inkomsttitlar ..........................................................	14
Diagram 3.2 Totala utgifter fördelat på verksamhet......................................................	19

6

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. för budgetåret 2015 anvisar ramanslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt följande uppställning:

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

1:1	Skatteverket	7 091 609
1:2	Kronofogdemyndigheten	1 807 030
1:3	Tullverket	1 682 337
Summa		10 580 976

7

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

2 Skatt, tull och exekution

2.1 Omfattning

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution omfattar huvuduppgifterna beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Nära knutet till och starkt integrerade finns verksamheter med andra syften som antingen följer av eller direkt stödjer arbetet med huvuduppgifterna exempelvis folkbokföring, id-kort, fastighetstaxering, bouppteckningar, gränsskydd och verkställighet av enskildas betalningsanspråk. Inom skatte-, tull- och

exekutionsområdet bedrivs även brottsbekämpning.

Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket är förvaltningsmyndigheter för respektive huvuduppgift. Kustbevakningen bedriver viss verksamhet inom utgiftsområdet genom att medverka i övervaknings- och kontrollverksamheten och ansvara för tullkontrollen till sjöss.

2.2 Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2013	2014 1	2014	2015	2016	2017	2018
1:1 Skatteverket	6 934	7 042	6 864	7 092	7 154	7 280	7 474
1:2 Kronofogdemyndigheten	1 794	1 797	1 780	1 807	1 819	1 849	1 898
1:3 Tullverket	1 660	1 752	1 692	1 682	1 714	1 735	1 748
Totalt för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution	10 388	10 591	10 336	10 581	10 686	10 865	11 121

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

9

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2015–2018. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Miljoner kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	10 516	10 516	10 516	10 516
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	79	195	382	670
Beslut	-14	-24	-32	-65
Överföring
till/från andra
utgifts-
områden
Övrigt
Ny ramnivå	10 581	10 686	10 865	11 121

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2014. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2016–2018 är preliminär.

I budgetpropositionen för 2014 beräknades utgiftsområdet att öka med 133 miljoner kronor. Nu föreslås utgiftsområdet öka med 65 miljoner kronor. Huvudanledningen är pris- och löneuppräkningen som för 2015 är 79 miljoner kronor, 60 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i budgetpropositionen 2014.

I syfte att bidra med finansiering till prioriterade satsningar minskas alla anslag som pris- och löneomräknas. Under utgiftsområdet minskas av detta skäl samtliga tre anslag varaktigt med sammanlagt 9,4 miljoner kronor 2015 och med 36,3 miljoner kronor fr.o.m. 2016. Minskningen fördelas i proportion till anslagets storlek. Vidare minskas utgiftsområdet med sammanlagt 1,5 miljoner kronor varaktigt. Under åren 2015–2018 ska dessa medel finansiera gemensam e-förvaltning.

Med anledning av att regeringen föreslår ny ersättning för höga sjuklönekostnader ökas

Skatteverkets	anslag		engångsvis	med
2,4 miljoner kronor		2015	och varaktigt	med
0,6 miljoner kronor		fr.o.m. 2016. Vad		gäller

Tullverket upphör planenligt tillfälliga medel om 5 miljoner kronor för satsning mot grov organiserad brottslighet. I budgetpropositionen 2014 tillfördes Tullverket tillfälliga medel t.o.m. 2017 för arbetet med införande av ny unionstullkodex (UCC). Arbetet med att utveckla nya effektiva arbetsprocesser och bygga nya it-system till följd av UCC är omfattande och komplext. Utvecklingsplanen har fått revideras och tidspressen har ökat. Det är angeläget att förändringsarbetet genomförs skyndsamt så att

det gamla tulldatasystemet kan avvecklas, bl.a. för att undvika dubbla system under lång tid och övergångslösningar baserade på gammal teknik. Anslaget behöver därför tillföras ytterligare medel. Tullverkets anslag ökas engångsvis med 75 miljoner kronor enligt propositionen Höständringsbudget för 2014.

Tabell 2.3 Ramnivå 2015 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Miljoner kronor

	2015
Transfereringar 1	85
Verksamhetsutgifter 2	10 475
Investeringar 3	21
Summa ramnivå	10 581

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2013 samt kända förändringar av anslagens användning.

1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.

2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

Utgiftsområdets utgifter utgörs i huvudsak av verksamhetsutgifter.

2.3 Mål för utgiftsområdet

Målet för utgiftsområdet är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv samt motverka brottslighet (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:SkU1, rskr. 2008/09:87).

2.4 Resultatredovisning

En övergripande resultatbedömning av utgiftsområdet görs i huvudsak utifrån målet för utgiftsområdet och bygger på resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder. Stöd för resultatbedömningen är bl.a. respektive myndighets årsredovisning, utvärderingar, rapporter och Riksrevisionens iakttagelser. En detaljerad resultatredovisning och bedömning följer under delområdena skatt, tull respektive exekution.

10

2.4.1 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

En utgångspunkt är att bedömningsgrunder snarare än resultatindikatorer har använts för att analysera och bedöma utvecklingen. Detta då det är förknippat med stora osäkerheter att isolera enskilda företeelser som förklaringar till en förändring. Även om indikatorerna inte ger någon fullständig bild av utgiftsområdets i många fall komplexa verksamhet tillför de relevant information för att göra en bedömning av hur utgiftsområdet har utvecklats. På grund av myndigheternas olika karaktär och verksamheternas omfattning presenteras indikatorerna och bedömningsgrunderna i sitt sammanhang för respektive delområde.

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för verksamheten som används för samlad analys och slutsatser för utgiftsområdet är

– total uppbörd och indrivet belopp,

– uppbördsförlustens storlek,

– skattefelets utveckling,

– brottsbekämpande insatser,

– samhällsnyttovärde,

– antal kontakter via telefon och e-post,

– svenskt kvalitetsindex ranking, och

– uttalande från Riksrevisionen.

2.5 Resultat

Resultatindikatorerna och bedömningsgrunderna presenteras i sitt sammanhang under delområdena skatt, tull respektive exekution. Där återfinns en mer detaljerad resultatredovisning, analys och bedömning av resultatet.

2.5.1 Analys och slutsatser

Regeringens samlade bedömning är att samtliga myndigheters måluppfyllelse är god och att myndigheterna i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet.

Respektive myndighet har tagit in skatt, tull och avgifter samt drivit in skulder till staten på ett för samhället effektivt sätt. De informations- och kunskapsinsatser samt kontrollåtgärder som har genomförts av myndigheterna under 2013

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

bedöms ha bidragit till att minimera eller begränsa skattefelet dvs. skillnaden mellan de fastställda beloppen och de teoretiskt riktiga.

Inom utgiftsområdet är användningen av elektroniska lösningar hög, vilket har bidragit till ökad enhetlighet, kvalitet och effektivitet. Vidare innebär användning av elektroniska lösningar förenklingar för medborgare och företag i att fullfölja sina skyldigheter.

Gemensamt för Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är fokus på insatser för att förenkla regelverk och förebygga fel så att det blir rätt från början. Regeringens bedömning är att verksamheten inom utgiftsområdet har bidragit till att systemen inte utnyttjas på icke avsett sätt.

Samtliga myndigheter deltar utifrån sina kompetensområden i arbetet mot grov organiserad brottslighet (GOB). Under 2013 har fokus för samarbetet legat på insatser mot företag som används i kriminell verksamhet och flera bedrägeriärenden har drivits där framförallt Skatteverket och Kronofogdemyndigheten har deltagit. Tullverket har inom ramen för den brottsbekämpande verksamheten slagit ut ett kriminellt nätverk vars verksamhet varit så betydande att beslagen har minskat. Regeringens samlade bedömning är att insatserna för att bekämpa brottslighet har bidragit till att upprätthålla systemen.

Regelbundna undersökningar visar att medborgarnas och företagens förtroende för myndigheterna sammantaget är högt. Regeringen gör bedömningen att samtliga myndigheter bedriver ett positivt och långsiktigt arbete med att stärka medborgarnas och företagens förtroende för myndigheterna.

2.6 Politikens inriktning

Myndigheterna inom utgiftsområdet ska underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig. Medborgare och företag som kommer i kontakt med myndigheterna ska få en enhetlig behandling och de ska känna förtroende för rättssäkerheten i regelsystemen. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter och villkor vid kontakter med myndigheterna.

De regelverk och rutiner som myndigheterna själva disponerar över ska vara så enkla som möjligt. Regeringen understryker betydelsen av

11

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

det fortsatta förenklingsarbetet och att myndigheterna aktivt bidrar med att utarbeta förslag till förenklingar av de nationella och internationella regelverken, med beaktande av behovet av kontrollmöjligheter.

Fortsatta förändringar och rationaliseringar är nödvändiga för att klara av framtidens krav. Standardisering och automatisering av arbetsflöden liksom utveckling av elektroniska tjänster för att effektivisera är av stor betydelse. Utvecklingen måste ske tillsammans med de insatser som görs för att förbättra servicen till medborgare och företagen och i lämpliga delar bygga på gemensamma lösningar för statsförvaltningen.

Kontroller och sanktioner syftar till att förstärka och upprätthålla normer och att se till att regelverken följs. Det är viktigt att säkerställa att systemen inte utnyttjas på icke avsett sätt. Myndigheterna ska kontinuerligt följa samhällets utveckling och styra resurserna till prioriterade områden. Det är därför viktigt att myndigheterna har ändamålsenliga interna system för att löpande följa upp verksamheten.

12

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

3 Skatt

3.1 Mål för skatt

För Skatteverket ska målet för utgiftsområdet uppnås genom att

– eftersträvade skatte- och avgiftsintäkter säkerställs rättssäkert och på ett för samhället ekonomiskt effektivt sätt samt på ett sätt som är kostnadseffektivt och enkelt för medborgare och företag,

– brottslighet inom skatteområdet förebyggs och bekämpas, och

– medborgare och företag har förtroende för Skatteverkets verksamhet. Kvinnor och män ges samma möjligheter och villkor vid kontakter med myndigheten.

3.2 Resultatredovisning

Resultatbedömning av delområde skatt görs i huvudsak utifrån målet för delområdet. Till stöd för regeringen att bedöma resultatet finns bl.a. Skatteverkets årsredovisning, rapporter och Riksrevisionens iakttagelser.

3.2.1 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Ett urval av indikatorer har använts i syfte att ge en övergripande bild av delområdet och beskriva hur det har utvecklats under året. De indikatorer som även redovisas för utgiftsområdets utveckling har markerats inom parentes. De övriga indikatorerna används specifikt för att belysa

och fördjupa redovisningen vad gäller utvecklingen inom delområde skatt.

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för verksamheten som syftar till att eftersträvade skatt- och avgiftsintäkter säkerställs på ett rättssäkert och effektivt sätt är

– total uppbörd (UO),

– uppbördsförlustens storlek (UO),

– skattefelets utveckling (UO),

– användning av elektroniska tjänster och enkelt att göra rätt från början,

– antal revisioner,

– andel revisioner som resulterar i ändring,

– antal rättsliga externa ställningstaganden, och

– andel överprövningsärenden i domstol som innebär ändring.

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för verksamheten som syftar till att förebygga och motverka brottslighet inom skatteområdet är

– antal dagar brottsutredning (UO),

– antal inkomna brottsutredningar,

– antal avslutade brottsutredningar, och

– antal beslag.

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för verksamheten som syftar till att medborgare och företag ska ha förtroende för Skatteverkets verksamhet är

– antal kontakter via telefon och e-post (UO),

– andel medborgare och företag som instämmer med att det är lätt att få information av Skatteverket,

13

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

– andel medborgare och företag som instämmer med att det är lätt att göra rätt för sig med skatterna,

– svenskt kvalitetsindex ranking (UO), och

– andel medborgare och företag som instämmer med att de har förtroende för Skatteverkets sätt att sköta sin uppgift.

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder som syftar till god resursanvändning är

– total resursförbrukning,

– antal anställda,

– andel sjukfrånvaro, och

– uttalande från Riksrevisionen (UO).

Diagram 3.1 Uppbörd fördelad på inkomsttitlar

Andel i procent

Övr. skatter på varor och tjänster

Mervärdes- 6%

skatt1, netto

16% Fysiska personer

inkomstskatt 39%

Arbetsgivar-		Övr. skatter,
avgift	Juridiska	skattetillägg,
28%		försenings-
	personers	avgifter m.m.
	inkomstskatt	1%
	10%

1 Mervärdesskatt som tas ut på import av varor från länder utanför EU fastställs av Tullverket.

Källa: Skatteverket

3.2.2 Resultat

Eftersträvade skatte- och avgiftsintäkter säkerställs

Skatteverket fastställer och redovisar den stora merparten av de skatter som betalas i Sverige. Under 2013 betalades det in 1 536 miljarder kronor i skatt. Det är en ökning med ca två procent jämfört med 2012, vilket motsvarar 33 miljarder kronor. Efter utbetalningar av kommunalskattemedel m.m. var dock nettouppbörden ca fyra miljarder kronor lägre än 2012. Uppbördens förändring beror främst på förhållanden som ligger utanför Skatteverkets inflytande. Det handlar t.ex. om förändringar av skatteregler, löner, priser och konjunkturläge. Uppbördens sammansättning framgår av diagram 3.1.

Uppbördsförlusten, d.v.s. fastställda skatter som inte har betalats till Skatteverket, uppgick 2013 till ca sex miljarder kronor.

Skattefelet är skillnaden mellan de fastställda beloppen och de teoretiskt riktiga. Skatteverket har under 2013 lämnat en bedömning av hur skattefelet utvecklats under perioden 2007–2012 (dnr Fi2014/50). I rapporten konstaterar Skatteverket att det inte går att beräkna nivån på skattefelet utifrån gjorda undersökningar. Myndighetens samlade bedömning utifrån tillgängligt underlag är dock att skattefelet i procent av BNP har minskat mellan 2007 och 2012.

Skatteverkets enkätundersökningar visar att medborgare och företag uppfattar att förekomst av skattefusk och svartarbete har minskat sedan 2006. Skatteverket menar vidare att ökad tillgång till information från tredje part för kontroll och fastställande av skatt har bidragit till att risken för skattefel har minskat under perioden. De analyser som Skatteverket har genomfört avseende lagändringar som i olika hög grad syftat till att minska svartarbete och fusk såsom kassaregister, personalliggare i restaurang-, frisör- och tvätteribranschen samt sänkt restaurangmoms visar på ett minskat skattefel.

För att begränsa skattefelet måste vissa grundläggande funktioner i myndigheten hålla hög kvalitet. Det handlar t.ex. om effektiv ärendehantering, väl fungerande it-system och god registerkvalitet. Att uppgifterna i folkbokföringen speglar befolkningens verkliga bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden är inte bara en förutsättning för Skatteverkets fastställande av skatter utan även för att andra samhällsfunktioner har ett korrekt underlag för beslut och åtgärder.

14

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Tabell 3.1 Eftersträvade skatte- och avgiftsintäkter säkerställs

	2011	2012	2013
Uppbörd, brutto (mdkr)	1 494	1 503	1 536
Uppbörd, netto (mdkr)	898	856	852
Uppbördsförlusten (%)	0,39	0,36	0,37
Skattefelets utveckling (bedömning)	minskar	minskar	i.u.
Användning av e-tjänster och enkelt att göra rätt från början
Andel privatpersoner utan näringsverksamhet som lämnade sin inkomstdeklaration elektroniskt (%)	72	75	77
Andel privatpersoner med näringsverksamhet som lämnade sin inkomstdeklaration elektroniskt (%)	15	19	22
Andel företag som lämnade skattedeklaration elektroniskt (%)	60	67	75
Andel förtryckta deklarationer (Ink 1) utan ändring i förtrycket (%)	73	72	75
Behov att rätta formella fel avseende moms och arbetsgivaravgifter (index 2011=100)	100	88	83
Antal kontroller inom bosättning, folkbokföringsregistret	110 987	117 842	126 086
Beslutade belopp efter självrättelser av oredovisade tillgångar och inkomster utomlands (mnkr)	500	401	317
Kontrollverksamhet
Antal revisioner	3 512	3 054	3 488
Andel revisioner som resulterar i ändring (%)	79	81	80
Rättssäkerhet och enhetlighet
Rättsliga externa ställningstaganden (antal)	98	80	76
Andel överprövningsärenden i domstol som innebär ändring (%)	17	17	18

Under slutet av 2012 och början av 2013 analyserade Skatteverket och Statistiska centralbyrån folkbokföringsfelet. Resultatet visade att folkbokföringsregistret håller en god kvalitet. De felaktigheter som uppstår hänförs i synnerhet till när en person inte bor i Sverige men är folkbokförd här p.g.a. att personen utvandrat utan att detta rapporterats eller registrerats. Under 2013 vidtogs åtgärder inom de riskområden som identifierades i form av fler kontroller. Skatteverket bedömer dock att antalet kontroller totalt sett är för få.

Under 2013 har Skatteverket slutfört en allmän fastighetstaxering av landets hyreshus-, industri-, elproduktions-, special- och täktenheter samt inlett arbetet med lantbrukstaxeringen 2014. På samma sätt som folkbokföringen är taxeringsvärden på fastigheter av vikt för andra ändamål än skatteberäkning. Lantmäteriet har exempelvis en kopia av Skatteverkets fastighetstaxeringsregister som del av sitt fastighetsregister. Lantmäteriet har redovisat kvaliteten på uppgifterna i sitt fastighetsregister (dnr S2013/7533). I rapporten gör Lantmäteriet bedömningen att Skatteverkets fastighetstaxe-

ringsregister är av god kvalitet. Även Statistiska centralbyrån har uttalat att uppgifterna om antalet taxeringsenheter och enheternas taxeringsvärden är av god kvalitet.1

Enkelt att göra rätt från början

En huvudinriktning inom skatteverksamheten är att förenkla och underlätta så att medborgare och företag gör rätt från början. En ökad användning av elektroniska tjänster bidrar till detta. Skatteverket har under 2013 haft fortsatt fokus på att utveckla elektroniska tjänster såväl inom myndigheten som gemensamt med andra inom den statliga förvaltningen.

Användningen av de elektroniska tjänsterna ökar. Trenden att fler privatpersoner valde att lämna inkomstdeklaration och fler företag valde att lämna skattedeklaration elektroniskt fortsatte 2013. Även om användningen av elektroniska tjänster bland privatpersoner med näringsverksamhet ökar är användargraden låg. Vidare visar indikatorerna att felen minskar. Både andelen förtryckta deklarationer utan ändring i för-

1 Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok 2012 (Statistiska centralbyrån

2012).

15

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

trycket och behovet av att rätta formella fel avseende mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter minskar.

Under 2013 infördes möjligheten att växla mellan olika elektroniska tjänster utan krav på ny inloggning. Det innebär att 14 av Skatteverkets elektroniska tjänster kan nås genom en enda inloggning. Dessutom är det via Verksamt.se2 möjligt att nå både Skatteverkets och Bolagsverkets elektroniska tjänster med en enda inloggning.

Totalt beslutat belopp efter självrättelser av oredovisade tillgångar och inkomster utomlands har minskat sedan 2011. Antalet självrättelser har dock ökat under 2013. Förklaringen till minskningen i beslutat belopp är sannolikt att förmögenhetsskatten inte längre är aktuell i besluten. Totalt har självrättelser inneburit tillkommande skatt om drygt en miljard kronor under perioden 2011–2013.

Kontrollverksamheten, rättssäkerhet och enhetlighet

Den löpande ärendehanteringen har effektiviserats genom att ett nytt it-stöd infördes 2013. Till följd av detta har den löpande ärendehanteringen minskat. Dessa resurser har bl.a. omfördelats till kontrollverksamheten som därmed uppgick till 60 procent av resurserna inom beskattningsområdet, vilket är en ökning med fyra procentenheter jämfört med 2012.

Efter 2012 års minskade antal revisioner är dessa åter i nivå med 2011. Det förklaras av att färre tillsynsbesök av kassaregister och personalliggare har genomförts till förmån för andra fördjupade kontroller däribland revisioner. Kontrollverksamheten innefattar andra utredningsformer än revisioner och Skatteverket eftersträvar att använda den mest effektiva formen i det enskilda ärendet. Kontrollerna ska ske mot områden där risken för skattefel är högst. Under 2013 har kontrollverksamheten i kontanthandeln haft fortsatt hög prioritet. En förskjutning har dock gjorts från tillsynsbesök till fördjupade kontroller i syfte att motverka illojal konkurrens. Insatser har också skett under året mot mer avancerat skattefusk och annat

2 En gemensam webbplats där Tillväxtverket, Bolagsverket och Skatteverket samlat information och e-tjänster till företag.

skatteundandragande. Särskilt fokus har varit svenska aktörer som via utländska företag försöker dölja anställningsförhållanden och transaktioner. Vidare har punktskattepliktiga varor prioriterats. Att en hög andel av genomförda revisioner leder till ändring tyder på att kontrollresurserna används effektivt.

Rättsliga ställningstaganden är ett verktyg som Skatteverket använder för att säkerställa att ärendehantering, kontroller och rättstillämpning utförs korrekt och enhetligt så att alla behandlas lika. Fram t.o.m. 2013 har över 1 300 rättsliga ställningstaganden publicerats. Skatteverket har i enlighet med uppdrag i regleringsbrevet för 2013 studerat 760 domstolsprocesser, i vilka Skatteverket har varit part, i syfte att undersöka om myndigheten har fattat materiellt och formellt riktiga beslut samt följt riktlinjer och ställningstaganden (dnr Fi2013/4600). Kartläggningen visade att så var fallet i 96 procent av fallen. Skatteverkets jämförelse mellan domstolens och myndighetens bedömning i sakfrågan i de granskade ärendena visade att bedömningen överensstämde helt eller delvis i 89 procent av fallen.

Om domstolarna ändrade en hög andel beslut där rättsläget var känt skulle det vara ett tecken på bristande kvalitet i Skatteverkets beslut. Andelen överprövningsärenden i domstol som innebär ändring har de senaste fem åren varit på en stabil nivå om 16–18 procent.

Förebygga och motverka brottslighet inom skatteområdet

Tabell 3.2 Förebygga och motverka brottslighet inom

skatteområdet

	2011	2012	2013
Antal dagar brottsbekämpning	36 751	39 025	36 719
Antal inkomna brottsutredningar	2 037	1 844	1 532
Antal avslutade brottsutredningar	2 099	1 786	1 834
Antal beslag	369	527	547
varav mängdärenden1	19	18	18
varav projekt- och särskilt	350	509	529
krävande ärenden2

1 Mindre omfattande bokföringsbrott och okomplicerade skattebrott.

2 Projektärenden avser medelsvåra ärenden, särskilt krävande ärenden avser kvalificerad brottslighet, juridiskt komplicerade ärenden och ärenden av stor omfattning.

Skattebrottsenheternas verksamhet består i huvudsak av att biträda åklagare i förundersökningar om misstänkta enligt skattebrottslagen

16

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

och bokföringsbrott. Sedan den 1 juli 2013 leder enbart Ekobrottsmyndighetens åklagare arbetet med förundersökningar vid skattebrottsenheterna.

Ärendeinflödet till skattebrottsenheterna har fortsatt att minska. Skatteverket uppger att Högsta domstolens beslut i juni 2013 om förbudet mot dubbla förfaranden har minskat ärendeinflödet i mindre omfattning än vad som initialt förutsågs. Högsta domstolens beslut innebär att man i vissa fall inte kan åtalas för skattebrott om skattetillägg redan har påförts för den oriktiga uppgiften.

Antalet avslutande brottsutredningar och beslag har varit i nivå med 2012. Tyngdpunkten i arbetet ligger på ärenden som avser kvalificerad brottslighet, är juridiskt komplicerade eller av stor omfattning.

Ett flertal myndigheter kraftsamlar gemensamt inom ramen för samarbetet mot grov organiserad brottslighet (GOB) för att förhindra och bekämpa den organiserade och storskaliga brottsligheten.

Under 2013 har fokus för GOB varit företag som används i kriminell verksamhet. Skatteverket bidrog genom att kontrollera avancerat skattefusk och initiera betalningssäkringar samt genom skattebrottsenheternas underrättelsearbete och deltagande i förundersökningar.

Skatteverket deltar även i regeringsuppdraget med att förbättra rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). För Skatteverkets del innebär det t.ex. att utveckla it-stöd för brottsanmälan och brottsutredning där myndigheten kan hantera uppgifter om misstänkta personer och brott samt utbyta uppgifter med åklagare. Under 2013 har systemet utvecklats så att elektroniskt utbyte med åklagare kan ske i stort sett alla ärendetyper.

Av Skatteverkets totala kostnader avser drygt två procent brottsbekämpning. Kostnaderna har ökat p.g.a. förvaltning och utveckling av it-stöd, emellertid har den nedlagda tiden i ärendehanteringen minskat.

Förtroende för Skatteverkets verksamhet

Tabell 3.3 Förtroende för Skatteverkets verksamhet

	2011	2012	2013
Förebygga och möjliggöra rätt från början
Skatteupplysningen (antal telefonsamtal och e-post)	4 805 178	4 769 377	4 286 166
Andel medborgare som instämmer med att det är lätt att få information av Skatteverket (%)	60	59	67*
– kvinnor	61	63	65
– män	60	56	69
Andel företag som instämmer med att det är lätt att få information av Skatteverket (%)	64	61	60
Andel medborgare som instämmer med att det är lätt att göra rätt för sig med skatterna (%)	68	70	77*
– kvinnor	69	76	77
– män	66	65**	76
Andel företag som instämmer med att det är lätt för företag att göra rätt för sig med skatterna (%)	68	68	66
Svenskt kvalitetsindex (indexvärde)	67,0	67,2	67,4
Andel medborgare som instämmer med att de har förtroende för Skatteverkets sätt att sköta sin	64	65	71*
uppgift (%)
– kvinnor	62	66	73
– män	65	63	69
Andel företag som instämmer med att de har förtroende för Skatteverkets sätt att sköta sin uppgift	69	68	70
(%)

*Skillnaden mellan 2013 och ett viktat jämförelsetal av data från 2011 och 2012 är statistiskt säkerställd. **Skillnaden mellan kvinnor och män är statistsikt säkerställd.

17

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Som tidigare har nämnts ska Skatteverket göra det så enkelt som möjligt för företag och medborgare att göra rätt från början. Information och service ska därför vara behovsanpassad och lättillgänglig. Ett sätt är via elektroniska tjänster, ett annat är service via telefon och e-post. Skatteverkets undersökningar visar att medborgarna i större utsträckning än tidigare upplever att det är lätt att få information av Skatteverket.

När det gäller bemötandet uppger 95–96 procent att detta är bra vid kontakt med Skatteupplysningen via telefon och e-post. Detsamma gäller bemötandet vid servicekontoren som medborgare och företag kan besöka för att få hjälp i ärenden som rör Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket.

Allt fler medborgare instämmer även i att det är lätt att göra rätt för sig med skatterna.

Andelen som	instämmer har	ökat med
sju procentenheter jämfört med 2012.
Världsbanken3	har studerat	det svenska

företagsklimatet och hur det förhåller sig i en internationell jämförelse. Världsbanken konstaterar att Sverige har ett relativt enkelt och transparent system för att hantera skattskyldighet med få skatteinbetalningar. Samtidigt ägnar dock svenska företag mer tid åt skatteadministrativt arbete än flera jämförbara länder (t.ex. Norge och Finland).

Skatteverket har under 2013 infört en ny elektronisk tjänst för att minska företagens administrativa börda vid inlämning av punktskattedeklaration. Nya regler i skatteförfarandelagen innebär att punktskattedeklaration måste vara inlämnad innan mervärdesskatten utbetalas. De företag som använder den elektroniska tjänsten kan få mervärdesskatten utbetald tidigare. Dessutom har Skatteverket, i enlighet med uppdrag i regleringsbrevet för 2013, undersökt möjligheten att tillhandahålla ett enkelt redovisningssystem som förenklar överföring av data och elektronisk information för de minsta företagen. Skatteverket konstaterade efter sin förstudie att marknaden är bäst lämpad att utveckla sådana redovisningssystem (dnr Fi2013/3926). Skatteverket för en dialog med

programvaruföretagen om att integrera redovisning och deklaration i billiga och enkla programvaror.

Vidare har Skatteverket under 2013 undersökt möjligheten att utveckla ett system för ett effektivt uppgiftslämnande mellan företagets dator och Skatteverkets it-system (dnr Fi2013/3926). En stor del av uppgifterna som företag lämnar till Skatteverket i dag lämnas redan via filöverföring och elektroniska tjänster, men dessa går att utveckla vidare både för att förenkla för företagen och för att förbättra kvaliteten på de uppgifter som lämnas in till myndigheten. Skatteverket har i förstudierapporten identifierat ett antal förslag till åtgärder som myndigheten arbetar vidare med utifrån förhållningssättet att uppgiftslämnandet måste anpassas till olika företags behov och förutsättningar.

Medborgare och företagens förtroende för Skatteverket påverkar viljan att göra rätt för sig och efterlevnad av skattereglerna positivt. Det är därför viktigt att ärendehantering, kontroller och rättstillämpning utförs korrekt och enhetligt så att alla behandlas lika.

Skatteverkets betyg i svenskt kvalitetsindex ligger på en stabil och hög nivå. Ett indexvärde över genomsnittet (index 63) visar att förtroendet för Skatteverket är högt. Den undersökning avseende medborgare som genomförts under 2013 visar att förtroendet för Skatteverket ökar. En större andel av medborgare uppgav att de har förtroende för Skatteverkets sätt att sköta sin uppgift. Bland företagen är andelen som instämmer med att de har förtroende för Skatteverkets sätt att sköta sin uppgift på en stabil och hög nivå.

3 Sweden’s Business Climate – Opportunities for Entrepreneurs through Improved Regulations (The World Bank 2014).

18

Resursanvändning

Tabell 3.4 Resursanvändning

	2011	2012	2013
Resursförbrukning1	6 666	6 910	6 934
(mnkr)
Antal anställda	10 267	10 463	10 371
– andel kvinnor (%)	66	66	66
– andel män (%)	34	34	34
Sjukfrånvaro (%)	3,1	3,3	3,8
– kvinnor	3,6	4,0	4,6
– män	2,0	2,1	2,3
Uttalande från	rättvisande	rättvisande	rättvisande
Riksrevisionen

1 Utöver detta disponerar Skatteverket anslaget 9:2 ap.2 Stöd till trossamfund under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, anslaget 1:11 ap.2 Trängselskatt i Stockholm och anslag 1:14 ap.3 Trängselskatt i Göteborg under utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Verksamheten finansieras i huvudsak via anslag om ca sju miljarder kronor. Bidrag och avgifter uppgick till drygt en miljard kronor. Ungefär 70 procent av utgifterna utgörs av personalkostnader.

Diagram 3.2 Totala utgifter fördelat på verksamhet

Andel i procent
Fastighets-		Brotts-
	taxering
		bekämpning
Folkbokföring	2%
		4%
12%

Id-kort bouppteckning äktenskapsregister

2%

Beskattning

80%

Källa: Skatteverket

Av verksamhetens totala utgifter avsåg merparten beskattningsverksamheten. Det är i denna verksamhet som de resurser om 120 miljoner kronor som tillfördes Skatteverket tillfälligtvis på höständringsbudgeten har använts4. Med anledning av nya och förändrade skatteregler har myndigheten bl.a. utvecklat nya it-system, utbildat personal, genomfört informationsinsatser

4 Regeringens proposition Höständringsbudget 2013 (prop. 2013/14:2).

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

samt vidtagit åtgärder för att säkerställa möjligheten att bedriva verksamheten i övrigt.

Skatteverket har under 2013 bibehållit en snabb och effektiv hantering av boupptecknings- och äktenskapsregisterärenden. Kostnaden per utfärdat id-kort ökade 2013 med 15 kronor jämfört med 2012. Driftsättning av en ny id-kort- lösning innebar att leveranserna av id-kort försenades. Åtgärder för att hantera problemen vidtogs dock under 2013.

Under 2013 utbetalades stöd till forskning inom skatteområdet genom bidrag om fem miljoner kronor till Riksbankens jubileumsfond. Skatteverket har i juni 2014 lämnat en redovisning avseende satsningen på skatteforskning under perioden 2011–2013 (dnr Fi2014/2288). Av redovisningen framgår att skatteforskningen har bidragit till en kvalitetshöjning av analysverksamheten och därmed av Skatteverkets beslutsunderlag.

Antal anställda i Skatteverket uppgick vid årets slut till 10 371, vilket är något färre än 2012. Sjukfrånvaron har ökat och är högre än genomsnittlig sjukfrånvaro i de statliga myndigheterna (3,2 procent). Det är långtidssjukfrånvaron som har ökat och kvinnors sjukfrånvaro är högre än männens.

Riksrevisionen har granskat Skatteverkets årsredovisning och denna har bedömts som i allt väsentligt rättvisande.

3.2.3 Analys och slutsatser

Regeringens samlade bedömning är att Skatteverkets måluppfyllelse är god och att Skatteverket i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet.

Regeringen delar Skatteverkets samlade bedömning att skattefelet har minskat 2007–2012. Ökad tillgång till information från tredje part samt lagändringar som i olika hög grad syftat till att minska svartarbete och fusk har bidragit till att skattefelet utvecklats i en fördelaktig riktning.

Det är viktigt att skattereglerna följs och att resurserna i kontrollverksamheten koncentreras till de områden med högst risk för fel och fusk. Genom att följa skattefelets utveckling kan brister och områden med hög risk identifieras. Regeringen avser att följa Skatteverkets arbete med att utveckla modellen för bedömning av skattefelets utveckling. Stödet till forskning

19

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

inom skatteområdet som regeringen avsatt 2011–2013 har bidragit till utveckling av analysverksamheten och förstärkt kunskapsbasen. För att säkerställa en hög kvalitet bör analysarbetet även i fortsättningen bygga på ett samspel med forskarsamhället.

Regeringens bedömning är att Skatteverkets inriktning att prioritera utveckling av elektroniska system, internt och externt samt i samverkan med andra, är den rätta. Regeringen anser att en ökad användning av elektroniska tjänster bidrar till förenklingar för medborgare och företag i att fullfölja sina skyldigheter. Att riktad och behovsanpassad information samt medborgarnas och företagens uppgiftslämnande i första hand ska ske genom elektroniska lösningar bidrar till ökad rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet.

Regeringen anser att Skatteverkets registerkvalitet i huvudsak är bra, men den kan bli ännu bättre för att säkerställa ett korrekt underlag för beslut och åtgärder.

Regeringen gör bedömningen att Skatteverket bedriver ett positivt och långsiktigt arbete med att stärka medborgarnas och företagens förtroende för myndigheten.

3.3 Politikens inriktning

Skatteverket ska fortsätta att utveckla och förbättra service och information till företag och medborgare. Medborgare och företagens uppgiftslämnande ska i första hand ske genom elektroniska lösningar eftersom det bidrar till ökad rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. Det är centralt att utvecklingen av elektroniska lösningar fortsätter såväl inom myndigheten som gemensamt med andra inom den statliga förvaltningen. Det är viktigt att Skatteverkets arbete med att bl.a. utveckla de elektroniska tjänsterna för företagen fortsätter utifrån förhållningssättet att uppgiftslämnandet måste anpassas till olika företags behov och förutsättningar.

De öppna gränserna och en alltmer globaliserad ekonomi gör att hoten mot skattebasen ökar. Det är därför fortsatt viktigt att Skatteverket samverkar med andra myndigheter, såväl svenska som utländska. Vidare är det angeläget att Skatteverket använder den information som erhålls via informationsutbyten på ett effektivit sätt. Regeringen understryker vikten av att

Skatteverket prioriterar utveckling av systemstöd och kompetensutveckling.

För att medborgare och företag ska känna stort förtroende för verksamheten är det väsentligt att medborgare och företag behandlas enhetligt och rättssäkert. Det gäller t.ex. handläggningstider, rättstillämpning och kontrollnivåer. Skatteverket ska därför fortsätta att prioritera insatser för att ytterligare förbättra enhetligheten och rättssäkerheten. Vidare har myndigheten omfattande kontakter med medborgare och företag. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter och villkor. Ett led i detta är att vidareutveckla myndighetens statistik och fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering.

Syftet med kontroll och sanktioner är att förstärka och upprätthålla normer. Kontroller ska i huvudsak riktas mot att upptäcka och åtgärda avsiktliga fel och träffsäkerheten måste därför vara hög. För att öka de allmänpreventiva effekterna ska sådana områden prioriteras där risken för allvarliga fel är hög och där fusk är särskilt förtroendeskadligt. För att öka den individualpreventiva effekten ska kontrollen ske tidigt och följas upp genom återkommande kontroller. Regeringen kommer att ge Skatteverket i uppdrag att se över om personalliggare kan användas i fler branscher och att motverka svartarbete och social dumpning.

Skatteverket är en viktig samverkanspart i myndigheternas gemensamma satsning mot att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Det är viktigt att de möjligheter som finns till samverkan med andra myndigheter i detta arbete tillvaratas och vidareutvecklas.

En väl fungerande ledning, intern styrning och uppföljning är grunden för en effektiv verksamhet. En förutsättning för detta är att arbetet med urvals- och riskanalyser liksom uppföljningssystem fortsätter att utvecklas. I detta sammanhang är Skatteverkets insatser för att kontinuerligt kunna följa skattefelets utveckling över tid särskilt viktiga.

20

3.4 Budgetförslag

3.4.1 1:1 Skatteverket

Tabell 3.5 Anslagsutveckling 1:1 Skatteverket

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	6 934 365		sparande	132 272
			1	Utgifts-
2014	Anslag	7 042 240		prognos	6 864 335
2015	Förslag	7 091 609
2016	Beräknat	7 153 731	2
2017	Beräknat	7 280 404	3
2018	Beräknat	7 474 329	4

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 7 072 077 tkr i 2015 års prisnivå.

3 Motsvarar 7 072 521 tkr i 2015 års prisnivå.

4 Motsvarar 7 073 127 tkr i 2015 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Skatteverkets förvaltningsutgifter inklusive vissa nämnder och bidrag till vissa internationella organisationer inom skatteområdet samt maximalt 30 000 000 kronor i ersättningsbelopp enligt vissa lagar.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 3.6 Offentligrättslig verksamhet Skatteverket

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel1	som får		(intäkt -
verksamhet	(som inte får	disponeras2		kostnad)
	disponeras)
Utfall 2013	7 785	62 593	62 593	0
Prognos 2014	8 000	62 250	62 250	0
Budget 2015	8 000	58 250	58 250	0

1 Avser intäkter av avgifter för förhandsbesked samt ansökningsavgift för äktenskapsregistret och gåvomottagare.

2 Avser ansökningsavgift för prissättningsbesked, intäkter av aviseringssystemet, avgifter för ID-kort och kopior av allmänna handlingar.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Tabell 3.7 Uppdragsverksamhet Skatteverket

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet1	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2013	995 251	1 013 080	-17 829
(varav tjänsteexport)	(11 119)	(17 620)	(-6 501)
Prognos 2014	884 300	869 300	15 000
(varav tjänsteexport)	(16 000)	(16 000)	(0)
Budget 2015	876 300	869 300	7 000
(varav tjänsteexport)	(16 000)	(16 000)	(0)

1 Avser pensionsadministration för AP-fonderna och premiepensionssystemet, resurssamordning med verksamhetsstöd till Kronofogdemyndigheten och Statens servicecenter, servicekontosamverkan med Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten, tjänsteexport, SPAR, försäljning av uppgifter ur dataregister samt offentlig inköps- och resurssamordning.

Regeringens överväganden

Tabell 3.8 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:1 Skatteverket

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	7 042 240	7 042 240	7 042 240	7 042 240
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	54 308	136 244	262 897	456 838
Beslut	-4 939	-24 753	-24 733	-24 749
Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	7 091 609	7 153 731	7 280 404	7 474 329

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2014. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2016–2018 är preliminär.

Med anledning av att regeringen föreslår ny ersättning för höga sjuklönekostnader ska Skatteverket ta emot uppgifter från arbetsgivare och vidareförmedla dessa till Försäkringskassan. Därför ökas Skatteverkets anslag engångsvis med 2,4 miljoner kronor 2015 och varaktigt med 0,6 miljoner kronor fr.o.m. 2016.

Anslaget minskas med 6,3 miljoner kronor 2015 respektive 24,3 miljoner kronor fr.o.m. 2016 varaktigt för att bidra med finansiering till prioriterade satsningar. Vidare minskas anslaget med 1,1 miljoner kronor varaktigt som under åren 2015–2018 ska finansiera gemensam e-förvaltning.

21

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Regeringen föreslår att 7 091 609 000 kronor anvisas under anslag 1:1 Skatteverket för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 7 153 731 000 kronor, 7 280 404 000 kronor respektive 7 474 329 000 kronor.

22

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

4 Tull

4.1 Mål för tull

För Tullverket ska målet för utgiftsområdet uppnås genom att

– eftersträvade tull-, skatte- och avgiftsintäkter, liksom efterlevnaden av in- och utförselrestriktioner säkerställs rättssäkert och på ett för samhället ekonomiskt effektivt sätt samt på ett sätt som är kostnadseffektivt och enkelt för medborgare och företag med beaktande av behovet av enkla tullförfaranden,

– säkerhet i leveranskedjan främjas,

– brottslighet inom tullområdet förebyggs och bekämpas, och

– medborgare och företagare har förtroende för Tullverkets verksamhet. Kvinnor och män ges samma möjligheter och villkor vid kontakter med myndigheten.

4.2 Resultatredovisning

Resultatbedömning av delområde tull görs i huvudsak utifrån målet för delområdet. Till stöd för regeringen att bedöma resultatet finns bl.a. Tullverkets årsredovisning, rapporter och Riksrevisionens iakttagelser.

4.2.1 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Ett urval av indikatorer har använts i syfte att ge en övergripande bild av delområdet och beskriva hur det har utvecklats under året. De indikatorer

som även redovisats för att belysa utvecklingen för hela utgiftsområdet har markerats inom parentes. De övriga indikatorerna används specifikt för att belysa och fördjupa redovisningen vad gäller utvecklingen inom delområde tull.

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för verksamheten som syftar till att eftersträvade tull-, skatt- och avgiftsintäkter säkerställs rättssäkert och kostnadseffektivt är

– total uppbörd (UO),

– uppbördsfelets storlek (UO),

– skattefelets utveckling (UO),

– antal klareringar,

– antal kontroller vid klarering, och

– antal kontroller i efterhand. Resultatindikatorer och bedömningsgrunder

för verksamheten som syftar till att förebygga och motverka brottslighet inom tullområdet är

– samhällsnyttovärde narkotika (UO),

– samhällsnyttovärde alkohol och tobak (UO),

– antal utslagna eller allvarligt störda kriminella nätverk,

– antal inledda förundersökningar avseende tullrelaterad ekonomisk brottslighet, och

– antal fysiska kontroller.

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för verksamheten som syftar till att medborgare och företag ska ha förtroende för Tullverkets verksamhet är

– svenskt kvalitetsindex ranking (UO),

– antal kontakter via telefon och e-post (UO), och

– antal kurser och informationsträffar.

23

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder som syftar till god resursanvändning är

– total resursförbrukning,

– antal anställda,

– andel sjukfrånvaro,

– uttalande från Riksrevisionen (UO).

4.2.2 Resultat

Eftersträvade tull-, skatte- och avgiftsintäkter säkerställs

Tabell 4.1 Eftersträvade tull-, skatte- och avgiftsintäkter säkerställs

	2011	2012	2013
Uppbörd (mdkr)	67	64	57
Uppbördsfelet (%)	0,14	0,86	0,18
Skattefelets utveckling	oförändrat	oförändrat	i.u.
(bedömning)
Klarering (antal)	5 710 797	5 698 819	6 144 813
Kontroller vid klarering	30 957	30 385	43 120
(antal)
Kontroller i efterhand (antal)	6 580	6 649	5 656

Tullverket fastställer och tar ut tullar, skatter samt avgifter i samband med import och export. Under 2013 säkerställde myndigheten ca 57 miljarder kronor, vilket är en minskning med elva procent jämfört med 2012. Den främsta orsaken är att varuimporten minskat med ca elva procent. Närmare 90 procent av den uppbörd Tullverket tagit in är mervärdesskatt. Den näst största inkomsten är tull, som motsvarar cirka nio procent av den totala uppbörden. Tullar utgör s.k. traditionella egna medel och ingår i systemet för finansiering av EU-budgeten.

Fastställda belopp ska betalas i sin helhet och inom utsatt tid och skillnaden, dvs. den icke influtna uppbörden av den debiterade uppbörden, är det som benämns som uppbördsfelet. Uppbördsfelet bedöms ligga inom den normala variationen. Det markant högre utfallet 2012 beror på ett stort tullrevisionsärende från 2006. Sammanlagt har ca 97 miljoner kronor inte betalats till Tullverket.

Skattefelet är skillnaden mellan de fastställda och de teoretiskt riktiga beloppen. Det är angeläget att följa skattefelet för att fånga upp brister av olika slag och för att kunna vidta åtgärder. För 2013 har Tullverket valt att använda en ny

modell för att bedöma förändringen. Modellen påminner om Skatteverkets men behöver kompletteras innan en helhetsbedömning av skattefelets utveckling kan göras. Olika undersökningar har dock gjorts för att bedöma bl.a. kvaliteten. Mätningen av kvaliteten på lämnade handelsstatistiska uppgifter visar att andelen deklarationer som är riktiga och fullständiga är i nivå med 2012 och andelen deklarationer utan allvarliga fel ligger på en fortsatt hög nivå.

Klarering av gods omfattar klarering av transportmedel, hantering av tulldeklarationer och omprövningar varav tulldekarationer utgör merparten av ärendena. Under 2013 ökade klareringsvolymen med åtta procent jämfört med 2012 och en anledning till det är att fler tulldeklarationer lämnas till ett lägre statistiskt värde. Detta beror på förändrade mönster i företagens hantering såsom mer plocklager och just-in-time leveranser men även förändrade tillståndskrav.

I samband med klareringen görs vissa fördjupade kontroller på ett urval av tulldeklarationerna t.ex. dokumentkontroll, klareringskontroll eller varuundersökning. Till följd av en satsning riktade mot specifika riskområden såsom utlämning från lager, produktsäkerhet och immaterialrätt har dessa kontroller ökat.

Efterkontroller görs för att granska att rätt uppgifter har lämnats och att tull, skatt och avgifter har betalats på rätt sätt. Detta behöver inte göras i direkt anslutning till gränspassagen, vilket även bidrar till ett smidigt godsflöde. Dessa kontroller omfattar tullrevisioner, eftergranskningar, kvalitetsrevisioner, tillståndsövervakningar, tillståndsuppföljningar, kvalitetsmätningar och handelsstatistikärenden. Volymerna har sjunkit med ca 15 procent jämfört 2012. Det beror på att antalet handelsstatistikutredningar är betydligt färre. Tullverket har istället gjort fler dokumentkontroller i samband med klareringen för att bl.a. säkerställa en korrekt handelsstatistik. Samtliga övriga kontroller i efterhand har ökat, förutom kvalitetsmätningen som är oförändrad.

Vikten av ett smidigt godsflöde jämförs ofta internationellt avseende hur enkelt det är att bedriva handel i olika länder. Under våren 2014 har två rapporter presenterats med koppling till

24

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

tullhanteringen och hur smidigt den bedöms vara. Tullverket placeras bland de högsta av de rankade länderna5.

Den nya unionstullkodexen beslutades 2013 och ska börja tillämpas 1 maj 2016. Syftet med förändringen är att modernisera tullhanteringen, öka säkerhetsnivån vid EU:s yttre gräns och underlätta för näringslivet. En viktig förändring är att all tullhantering ska ske elektroniskt.

För att genomföra dessa förändringar tilldelades Tullverket tillfälliga medel vid ändringsbudgeten 2013 och i budgetpropositionen för 2014 om sammanlagt 102 miljoner kronor t.o.m. 20176. Under året har Tullverket etablerat en tillfällig organisation för att hantera förändringsarbetet så att de nya arbetsprocesserna och it-systemen kommer att levereras i rätt tid, till rätt kostnad och i enlighet med den EU-gemen- samma tidplanen. De första it-projekten påbörjades under 2013. Tullverket har prioriterat de områden där det idag saknas elektronisk kommunikation.

Förebygga och motverka brottslighet inom tullområdet

Tabell 4.2 Förebygga och motverka brottslighet inom tullområdet

	2011	2012	2013
Samhällsnytta av	854	1 566	1 481
narkotikabeslag (mnkr)
Samhällsnytta av alkohol- och	73	121	109
tobakbeslag (mnkr)
Utslagna eller allvarligt störda	17	10	11
kriminella nätverk (antal)
Inledda förundersökningar vad	16	16	73
avser tullrelaterad ekonomisk
brottslighet (antal)
Fysiska kontroller (antal)	88 222	99 336	96 557

Tullverket beräknar samhällsnytta av beslagtagen narkotika respektive beslagtagen och om-

5 Doing Business 2013 - Smarter Regulations for Small and Medium-Size Enterprises (The World Bank 2014) och Global Enabling Trade Report 2014 (World Economic Forum, WEF).

6 Regeringens proposition Höständringsbudget 2013 (prop. 2013/14:2) respektive prop. 2013/14:1 utg.omr. 3 avsnitt 4:4.

händertagen alkohol och tobak7. Att förhindra narkotika vid in- och utförsel ska ha högsta prioritet enligt regeringens styrning. Samhällsnyttan har minskat med fem procent, men samtidigt har antal beslag minskat med 16 procent. Minskningen av beslag beror dels på en prioritering mot det tyngre godsflödet som tar längre tid att kontrollera och därmed kan färre kontroller genomföras, dels på att antal beslag i post- och kurirflödet har minskat. Minskningen av mängden beslagtagen narkotika kan ha flera orsaker, men Tullverket framhåller två förklaringar. Den ena förklaringen är att mängden beslagtagen kat fortsätter att minska till följd av att Holland införde ett importförbud 2012. Den andra förklaringen är att Tullverket slog ut ett stort kriminellt nätverk som handlade med dopingsmedel och narkotiska tabletter vilket gett effekt på beslagtagna mängder. Att samhällsnyttan trots detta är relativt hög beror på att Tullverket fortsatt beslagtagit stora mängder preparat som har högre farlighetsgrad t.ex. opium och kokain.

Vad gäller samhällsnytta av beslagtagen alkohol och tobak är beslagsvärdet det samma som skattebortfallet. Tullverket ska, enligt regeringens styrning, ge hög prioritet åt att förhindra storskalig och frekvent införsel av alkohol och tobak. Storskalig införsel avser volymer i transportmedel som är avsedda för kommersiella transporter. Frekvent införsel avser regelbunden införsel, oberoende av volymer och transportmedel. År 2013 har skattebortfallet minskat med ca 10 procent. Skattebortfallet för alkohol har ökat medan skattebortfallet för tobak har minskat. En förklaring till minskningen är, så som tidigare nämnts, att Tullverket har styrt verksamheten mot den tunga godstrafiken, vilken tar längre tid att kontrollera. Under 2013 har Tullverket dessutom fått utökade kontrollbefogenheter och kan numera även utföra kontroller av de lager där punktskattepliktiga varor förvaras under av-, på- och omlastning för vidare transport till mottagaren. Förändringen innebär att transportkontrollerna blir mer effektiva och ger kontrollmöjligheter i hela transportkedjan. Mängderna

7 Modellen utgår från den som presenterades i En gräns – en myndighet (SOU 1998:18).

25

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

omhändertagen internetbeställd alkohol har exempelvis ökat som en effekt av den nya kontrollbefogenheten. Majoriteten av de omhändertaganden som gjorts av internetbeställd alkohol är gjord på av-, på- och omlastningsplatser.

Ett flertal myndigheter kraftsamlar gemensamt inom ramen för samarbetet mot grov organiserad brottslighet (GOB) för att förhindra och bekämpa den organiserade och storskaliga brottsligheten. Tullverket deltar i operationer som är tullrelaterade och där myndighetens kompetens behövs. Under 2013 har fokus för GOB varit företag som används i kriminell verksamhet och flera bedrägeriärenden har drivits. Myndighetens deltagande har minskat jämfört med tidigare år tillföljd av att flera GOB ärenden har varit av sådan karaktär att de fallit utanför Tullverkets ansvarsområde. Under 2013 har, så som tidigare nämnts, ett av de kriminella nätverken som Tullverket slagit ut varit så betydande att det har haft påverkan på beslagsstatistiken. Nätverket har varit nationellt spritt, haft en omsättning som uppgått till 45 miljoner kronor under perioden 2009-2011 och pågått under många år. Tullverket har kartlagt tillgångarna i ärendet och tillgångar till ett värde av ca tio miljoner kronor har förverkats.

Arbetet med att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet har under 2013 haft ett genombrott. Efter ett antal år av uteblivna resultat har 73 förundersökningar inletts. Av dessa har tio ärenden lämnats över till åklagare och åtta åtal har väckts. För de ärenden där åtal

har väckts	handlar	det	om	sammanlagt
20 miljoner kronor i undandragna avgifter.
Fysiska kontroller omfattar punktskatte-
kontroller,	resandekontroller, godskontroller,
kontrollvisitationer		och	övriga	kontroller.

Verksamheten styrs av prioriteringar utifrån resurser och tillgänglig information. Under 2013 har kontrollerna minskat med tre procent då Tullverket har valt att styra kontrollvisitationer mot det tunga godsflödet, vilket har medfört en minskning av resandekontroller och kontrollvisitationer av personbilar och tåg. Kontrollerna utförs av myndighetens gränsskyddsgrupper som även utför varuundersökningar (i samband med klarering) och rattfyllerikontroller. Rattfyllerikontroller genomförs i samband med alla tullinitierade kontroller med förare av motordrivna fordon. Antal rattfyllerikontroller 2013

ökade med elva procent till 47 000 stycken bl.a. till följd av Tullverkets prioritering mot det tunga godsflödet.

Förtroende för Tullverkets verksamhet

Tabell 4.3 Förtroende för Tullverkets verksamhet

	2011	2012	2013
Svenskt kvalitetsindex	66	66	73
företag (indexvärde)
Tullsvar (antal e-post och	121 386	115 233	108 815
telefonsamtal)
Kurser och infoträffar	227	329	437
(antal)

Efterlevnaden av in- och utförselregler påverkas positivt av att medborgare och företag har ett högt förtroende för Tullverket. Därför är det viktigt att handläggningstider hålls nere, att rättstillämpning håller hög kvalitet och att kontroller utförs korrekt och enhetligt så att alla behandlas lika. Sedan 2007 har Tullverket låtit Svenskt kvalitetsindex mäta hur företagen upplever Tullverket och dess verksamhet. Tullverket har sedan dess utvecklats från index 65 till index 73. Det senaste är det högsta någonsin bland de myndigheter som ingår och genomsnittet ligger på index 63. Den största förändringen noteras vad avser image samt service- och produktkvalitet.

Till Tullsvar kan företag och medborgare vända sig för att få tullinformation via telefon och e-post. Av resultatet framgår att antal telefonsamtal fortsätter att minska. En anledning till det kan vara att Tullverket har arbetat med informera företagen om andra sätt att hitta information, bl.a. på webbplatsen och via självservicetjänster. Däremot har antal kurser och informationsträffar ökat. Detta förklaras av att Tullverket sedan augusti 2012 informerar om kurserna till de företag som ringer med frågor som handlar om ansökning för tillstånd till förenklade förfaranden. Av de undersökningar som gjorts om kvaliteten på kurserna svarar 96 procent att kursen motsvarar förväntningarna och ligger på rätt nivå och att utbildarna har rätt kompetens.

26

Resursanvändning

Tabell 4.4 Resursanvändning

	2011	2012	2013
Resursförbrukning	1 570	1 619	1 660
(mnkr)
Antal anställda	2 154	2 122	2 096
- kvinnor (%)	47	48	48
- män (%)	53	52	52
Sjukfrånvaro (%)	3,0	3,2	3,1
- kvinnor	4,0	3,9	3,9
- män	2,2	2,5	2,4
Uttalande från	rättvisande	rättvisande	rättvisande
Riksrevisionen

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

ansåg kommissionen bl.a. att det fanns brister i Tullverkets system och man rekommenderade myndigheten att förbättra kontrollmöjligheterna. I den andra rapporten pekade kommissionen bl.a. på brister i de tillstånd Tullverket utfärdat och ansåg att myndighetens kontroll och övervakning var otillräcklig. Tullverket har vidtagit åtgärder med anledning av granskningarna. För rapporten om införsel av varor till EU är Tullverket i vissa delar beroende av de nya it-system som håller på att tas fram inom ramen för unionstullkodexen. Fram till att dessa är på plats genomförs kontroller för att säkerställa att de manuella rutinerna följs.

Verksamheten finansieras i huvudsak via anslag om ca 1,6 miljarder kronor, bidrag och avgifter uppgick till ca 15 miljoner. Ungefär 74 procent av utgifterna utgörs av personalkostnader. Av verksamhetens totala utgifter avsåg 62 procent brottsbekämpningen och 38 procent effektiv handel. Vid årets slut hade myndigheten ett underskott om ca tio miljoner kronor.

Antal anställda i Tullverket uppgick vid årets slut till 2 096 och könsfördelningen är jämn mellan män och kvinnor. Sjukfrånvaron har sjunkit något. Jämfört med staten som helhet ligger Tullverket strax under genomsnittet på 3,2 procent. Myndigheten verkar i hela landet, men har personal framförallt på de tre huvudorterna Stockholm, Göteborg och Malmö samt vid gränsorter med större godsflöden där mycket trafik passerar.

Riksrevisionen har granskat Tullverkets årsredovisning och denna har bedömts som i allt väsentligt rättvisande. Vidare gör kommissionen löpande granskningar av medlemsstaternas tullmyndigheter i syfte att försäkra sig om att medlemsstaterna följer det gemensamma regelverket och därmed skyddar de traditionella egna medlen. Under 2013 har kommissionen genomfört två granskningar av Tullverket. Den första granskningen behandlade införsel av varor till EU och syftade till att granska att handläggningen följer regelverket. Den andra granskningen behandlade gynnsam behandling i tullhänseende – användning för särskilda ändamål, vilket innebär att man under vissa förutsättningar får importera vissa varor med nedsatt tull eller tullbefrielse. Kommissionens bedömning för respektive granskning är att hanteringen är delvis tillfredsställande. I den första rapporten

4.2.3 Analys och slutsatser

Regeringens samlade bedömning är att Tullverkets måluppfyllelse är god och att Tullverket i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet.

Det är viktigt att reglerna om in- och utförsel följs och att resurserna i kontrollverksamheten koncentreras till områden med högst risk för fel och fusk. Genom att följa skattefelets utveckling kan brister och områden med hög risk identifieras. Regeringen avser att följa Tullverkets arbete med att utveckla modellen för bedömning av skattefelets utveckling.

Regeringens bedömning är att den brottsbekämpande verksamheten utgör ett betydande hinder för storskalig smuggling. Myndighetens ingripande mot kriminella och beslag av varor har försvårat för illegala varor att nå den svenska marknaden.

Tullverkets unika kunskap om varuflödet måste förvaltas och vidareutvecklas. Det är positivt att myndighetens insatser för att utveckla arbetssättet vad gäller att upptäcka ekonomisk brottslighet har gett resultat. Regeringens bedömning är att ansträngningarna måste fortsätta och avser även att följa utvecklingen noga.

Vad avser de granskningar som kommissionen har genomfört ser regeringen positivt på att Tullverket har vidtagit åtgärder och betonar vikten av att de brister som har identifierats åtgärdas.

Regeringens bedömning är att Tullverket på ett positivt sätt arbetar med att stärka medborgarnas och näringslivets förtroende för myndigheten.

27

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

4.3 Politikens inriktning

Tullverket ska fortsätta att utveckla och förbättra service till företag och medborgare. Myndigheten har omfattande kontakter med medborgare och företag. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter och villkor. Ett led i detta är att vidareutveckla myndighetens statistik. Regeringen avser att återkomma i denna fråga.

Arbetet med förenklingar av regler och tullförfaranden ska fortsätta och balanseras mot krav på säkerhet i leveranskedjan samt behovet av en god tullövervakning. Detta ställer höga krav på Tullverkets arbetsmetoder, kompetens och stödsystem. Det är centralt att myndigheten tillvaratar den fördel som det innebär att man har kompetens inom såväl fiskal som brottsbekämpande verksamhet. Därför är det angeläget att Tullverket fortsätter att integrera olika verksamheter inom myndigheten och har en helhetssyn på varuflödet.

Det pågående arbetet med att ta fram de EU- gemensamma lösningarna för e-tull och den kommande unionstullkodexen kommer leda till stora förändringar för såväl Tullverket som för företagen. Förändringsarbetet löper över flera år och myndigheten måste hantera omfattande utvecklingsarbete och samtidigt bibehålla kvaliteten i verksamheten i övrigt. Det är därför viktigt att Tullverket fortsätter att förbättra och effektivisera verksamheten genom en målmedveten prioritering och styrning. Regeringen har för avsikt att följa arbetet nogsamt.

Kontroller ska genomföras i syfte att säkerställa korrekt uppbörd och att regelverken följs. Det är angeläget att fortsätta arbetet med att utveckla moderna och effektiva systemstöd inom områdena riskanalys-, underrättelse- och kontrollverksamheten. Regeringen understryker vikten av att Tullverket prioriterar insatser för att standardisera, automatisera och selektera.

Tullverket ska fortsätta att utveckla sin brottsbekämpande verksamhet. Det är viktigt att de möjligheter som finns till samverkan med andra myndigheter i arbetet med att bekämpa grov organiserad brottslighet tillvaratas och vidareutvecklas. Att förhindra narkotika att komma in i Sverige ska även fortsättningsvis vara den högst prioriterade uppgiften. Hög prioritet ska ges till att förhindra den storskaliga och frekventa illegala införseln av alkohol och tobak.

4.4 Budgetförslag

4.4.1 1:3 Tullverket

Tabell 4.5 Anslagsutveckling 1:3 Tullverket

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	1 659 942		sparande	-10 377
			1	Utgifts-
2014	Anslag	1 751 630		prognos	1 691 708
2015	Förslag	1 682 337
2016	Beräknat	1 713 674	2
2017	Beräknat	1 735 328	3
2018	Beräknat	1 748 214	4

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 1 695 883 tkr i 2015 års prisnivå.

3 Motsvarar 1 688 231 tkr i 2015 års prisnivå.

4 Motsvarar 1 657 152 tkr i 2015 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Tullverkets förvaltningsutgifter.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 4.6 Offentligrättslig verksamhet Tullverket

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)

Utfall 2013	7 020	92	7 112	0
Prognos 2014	7 400	105	7 505	0
Budget 2015	7 800	105	7 905	0
Tabell 4.7 Uppdragsverksamhet Tullverket
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet	Intäkter		Kostnader	Resultat
				(intäkt -
				kostnad)
Utfall 2013	1 072		1 583	-511
(varav tjänsteexport)	(235)		(746)	(-511)
Prognos 2014	963		1 043	-80
(varav tjänsteexport)	(120)		(200)	(-80)
Budget 2015	943		1 023	-80
(varav tjänsteexport)	(120)		(200)	(-80)

28

Regeringens överväganden

Tabell 4.8 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:3 Tullverket

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	1 676 630	1 676 630	1 676 630	1 676 630
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	12 627	30 349	59 752	105 454
Beslut	-6 920	6 695	-1 054	-33 870
Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	1 682 337	1 713 674	1 735 328	1 748 214

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2014. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2016–2018 är preliminär.

I budgetpropositionen 2014 tillfördes Tullverket tillfälliga medel t.o.m. 2017 för arbetet med införande av ny unionstullkodex (UCC). Arbetet med att utveckla nya effektiva arbetsprocesser och bygga nya it-system till följd av UCC är omfattande och komplext. Utvecklingsplanen har fått revideras och tidspressen har ökat.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Det är angeläget att förändringsarbetet genomförs skyndsamt så att det gamla tulldatasystemet kan avvecklas, bl.a. för att undvika dubbla system under lång tid och övergångslösningar baserade på gammal teknik. Anslaget behöver därför tillföras ytterligare medel. Tullverkets anslag ökas engångsvis med 75 miljoner kronor enligt propositionen Höständringsbudget för 2014.

Tillfälliga medel om 5,2 miljoner kronor för satsning mot grov organiserad brottslighet upphör planenligt 2015. Anslaget minskas vidare med 0,2 miljoner kronor 2015 respektive 5,8 miljoner kronor fr.o.m. 2016 varaktigt för att bidra med finansiering till prioriterade satsningar. Vidare minskas anslaget med 0,2 miljoner kronor varaktigt som under åren 2015–2018 ska finansiera gemensam e-förvaltning.

Regeringen föreslår att 1 682 337 000 kronor anvisas under anslag 1:3 Tullverket för 2015. För

2016, 2017	och 2018	beräknas anslaget till
1 713 674 000 kronor,		1 735 328 000 kronor
respektive 1	748 214 000 kronor.

29

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

5 Exekution

5.1 Mål för exekution

För Kronofogdemyndigheten ska målet för utgiftsområdet uppnås genom att

– upprätthålla en god betalningsvilja i samhället, motverka företeelser som kan leda till överskuldsättning samt underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig, och

– medborgare och företag har förtroende för Kronofogdemyndighetens verksamhet. Kvinnor och män ges samma möjligheter och villkor vid kontakter med myndigheten.

5.2 Resultatredovisning

Resultatbedömning av delområde exekution görs i huvudsak utifrån målet för delområdet. Till stöd för regeringen att bedöma resultatet finns bl.a. Kronofogdemyndighetens årsredovisning, rapporter samt Riksrevisionens iakttagelser.

5.2.1 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Ett urval av indikatorer har använts i syfte att ge en övergripande bild av delområdet och beskriva hur det har utvecklats under året. De indikatorer som även används för att belysa utvecklingen för hela utgiftsområdet har markerats inom parentes. De övriga indikatorerna används specifikt för att belysa och fördjupa redo-

visningen vad gäller utvecklingen inom delområde exekution.

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för verksamheten som syftar till att upprätthålla en god betalningsvilja och motverka överskuldsättning är

– indrivet belopp (UO),

– antal allmänna och enskilda mål,

– antal ansökningar om betalningsförelägganden och handräckning,

– antal ansökningar om skuldsanering,

– antal ärenden konkurstillsyn,

– antal timmar brottsbekämpning GOB (UO), och

– total belopp betalningssäkringar. Resultatindikatorer och bedömningsgrunder

för verksamheten som syftar till att underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig och ha förtroende för Kronofogdemyndighetens verksamhet är

– svenskt kvalitetsindex ranking (UO),

– antal kontakter via telefon och e-post (UO).

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder som syftar till god resursanvändning är

– total resursförbrukning,

– antal anställda,

– andel sjukfrånvaro, och

– uttalande från Riksrevisionen (UO).

31

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

5.2.2 Resultat

Upprätthålla en god betalningsvilja och motverka överskuldsättning

Tabell 5.1 Upprätthålla en god betalningsvilja och motverka överskuldsättning

	2011	2012	2013
Indrivet belopp (mdkr)	10,0	9,7	9,9
Inkomna allmänna och	2 190 385	2 200 078	2 221 059
enskilda mål (antal)
- varav allmänna	1 610 425	1 614 444	1 635 094
- varav enskilda	579 933	585 634	574 965
- avhysningsmål1	9 224	8 814	8 490
Inkomna betalnings-	1 167 097	1 193 340	1 204 171
förelägganden och
handräckningar (antal)
Inkomna	10 728	11 910	12 346
skuldsaneringsärenden
och omprövningar (antal)
- varav omprövningar	2 276	2 842	3 162
Inkomna konkursärenden	7 298	7 851	8 140
(antal)
Inkomna lönegaranti-	118	162	146
procesesser (antal)
Brottsbekämpning inom	233	1 082	1 059
ramen för GOB (timmar)
Säkrat belopp	196	233	134
betalningssäkring (mnkr)

1 Avhysningsmål ingår i enskilda mål.

Kronofogdemyndighetens huvuduppgift är att driva in skulder. Under 2013 drev myndigheten in nästan tio miljarder kronor varav ca sex miljarder drevs in till staten (allmänna mål) och ca fyra miljarder till privata borgenärer (enskilda mål). Totalt har ca 1,2 miljoner mål blivit fullbetalda, vilket är en minskning jämfört med 2012. Det tyder på att det har blivit svårare för den som har en skuld att bli skuldfri. Dessutom har antalet gäldenärer som har blivit skuldfria till följd av preskriberade mål minskat. Vid utgången av 2013 fanns sammanlagt ca en halv miljon gäldenärer med skuld i Kronofogdemyndighetens register vilket är en ökning med två procent. Antalet barn som är gäldenärer i Kronofogdemyndighetens register minskade med 18 procent och uppgick vid årets slut till 994 stycken. Kronofogden har i samverkan med Skatteverket och andra ingivare agerat för att stärka föräldrarnas kunskaper om de regler som gäller.

Inflödet av mål för verkställighet och indrivning har varit i nivå med de senaste åren.

Antalet inkomna mål som gäller avhysningar har minskat med fyra procent och antalet verkställda avhysningar är det lägsta under 2000-talet. Myndigheten har under året arbetat med att informera hyresvärdar och socialtjänst om hur de kan arbeta med vräkningsförebyggande insatser för att minska antalet avhysningar och särskilt sådana där barn är inblandade. Antalet barn som berörts av verkställda avhysningar har minskat med elva procent jämfört med 2012.

Summarisk process är ett förenklat förfarande där myndigheten istället för domstol i otvistiga ärenden kan besluta om exempelvis någons rätt att kräva betalning. Den vanligaste formen av mål är betalningsförelägganden. Ansökningar om betalningsförelägganden utgjorde 96 procent av de inkomna målen. En förändring som noterades redan 2012 var att inflödet av elektroniska ansökningar minskat. Detta berodde på att flera av de stora ingivarna ökat andelen manuella ansökningar. I dialog med de större ingivarna har Kronofogdemyndigheten arbetat för att öka antalet elektroniska tjänster och genomfört möten med leverantörer av inkassosystem för att verka för att dessa anpassas så att ingivarna enkelt kan kopplas på Kronofogdemyndighetens elektroniska tjänster. Andelen elektroniska ansökningar har åter ökat och uppgick 2013 till 79 procent.

Antalet ansökningar om skuldsanering var det högsta någonsin under ett enskilt år. I detta ingår även omprövningar som har ökat med elva procent. Den ökade andelen omprövningar förklaras dels av ett högt antal pågående skuldsaneringar, dels av att det är relativt vanligt att personer som har beviljas skuldsanering har osäkra inkomstförhållanden vilket därmed kan leda till omprövningar under skuldsaneringsperioden. Andelen ansökningar om skuldsanering som beviljas är ca 60 procent och en skuldsanering pågår i normalfallet i fem år. Vid utgången av 2013 hade ca 24 000 personer en pågående skuldsanering.

Kronofogdemyndigheten är tillsynsmyndighet i konkurser vilket innebär att myndigheten bedriver tillsyn över konkursförvaltarnas arbete. Inflödet av konkursärenden har ökat med fyra procent. Ökningen är störst i tjänsteföretag inom teknikbranschen. Vad avser lönegarantiärenden har antalet konstaterade lönegarantibedrägerier ökat. Bedrägerierna är mer organiserade med bl.a. falska lönegarantibeslut. I några fall har utbetalningar skett, men i de flesta

32

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

fall har felet upptäckts innan utbetalningar gjorts. Myndigheten har sedan tidigare tagit fram en modell för kvalitetssäkring av konkursförvaltarna som man följer. Utifrån den kvalitetssäkring som har gjorts bedömer Kronofogdemyndigheten att förvaltarnas hantering av den ekonomiska redovisningen i huvudsak fungerar väl.

Kronofogdemyndigheten ingår i samarbetet mot grov organiserad brottslighet (GOB) och bidrar med att bl.a. säkra tillgångar. Inom ramen för detta har myndigheten kunnat säkra tillgångar för 25 miljoner kronor. Vidare har samarbetet inom brottsutbytesfrågor med andra myndigheter inneburit att betalningssäkringar av skatt och avgifter för 134 miljoner kronor kunnat göras. Som stöd till andra myndigheter i detta arbete har Kronofogdemyndigheten haft en jourtelefon för att utanför ordinarie öppettider omedelbart kunna säkerställa fordringar i tillgångar som de samverkande myndigheterna påträffat hos gäldenärer som misstänks för grov organiserad brottslighet eller gäldenärer som har samröre med sådan brottslighet.

Vidare har myndigheten även arbetat med åtgärder mot penningtvätt. När betalning tas emot i kontanter granskar myndigheten om betalningen skäligen kan antas utgöra penningtvätt. Belopp över 30 000 kronor uppmärksammas särskilt. Under 2013 har myndigheten anmält 88 ärenden till Finanspolisen med anledning av stora kontanta inbetalningar, vilket är en ökning jämfört med 2012 då 75 ärenden anmäldes.

Förtroende för Kronofogdemyndighetens verksamhet

Tabell 5.2 Förtroende för Kronofogdemyndighetens verksamhet

	2011	2012	2013
Svenskt kvalitetsindex	54,4	51,8	58,1
privatpers. (indexvärde)
NKI (indexvärde)	65	-	68
Kundservice (antal)	1 108 080	1 192 949	1 432 989
- telefonsamtal	1 033 233	1 085 939	1 280 750
- e-post	74 847	107 010	152 239

skett en förbättring bekräftas även av den kundundersökning, NKI, som myndigheten har låtit ett externt företag göra i syfte att identifiera styrkor och förbättringsområden. Jämfört med 2011 har resultatet förbättrats för hela myndigheten. Det område som förbättrats mest var tillgängligheten och de områden där det finns utrymme för förbättring berör framförallt information om nästa steg i processen, stöd och vägledning samt snabb handläggning.

Antalet kundkontakter via telefon och e-post fortsätter att öka. Telefonservicen har vidareutvecklats så att talsvar numera är indelat i olika kundgrupper. Därmed kan kunderna kopplas till medarbetare med mer kompetens inom den specifika kundgruppen t.ex. om det är en borgenär eller gäldenär som ringer. Under 2013 har kundservice tillförts utökade arbetsuppgifter. Ett syfte har varit att snabba på handläggningen så att kunden får sitt ärende uträttat direkt.

Det förebyggande arbetet utgår från att kunskap är avgörande för förmågan att kunna hantera en ekonomi i obalans. Genom olika aktiviteter, i egen regi och med andra aktörer, kan Kronofogdemyndigheten bidra till ökad kunskap och därmed minska riskerna för överskuldsättning. Detta arbete omfattar även sådant som återfinns i borgenärens processer och som riskerar leda till skuldsättning för gäldenären och utebliven betalning för borgenären. En av de mest prioriterade åtgärderna 2013 var att inom ramen för samarbetet ”Gilla din ekonomi” hålla utbildningar för lärare i skolan. Vidare sker förebyggande arbete inriktat på att minska antal ärenden som kommer in till myndigheten. Ett exempel på det är ett samverkansprojekt med Telekområdgivarna och de fyra största mobiltelefonoperatörerna. Syftet är att minska antalet inkommande ansökningar om betalningsförelägganden som rör mobiltelefoniskulder. Samverkan har lett till att branschen ändrat synsätt vad gäller obetalda fakturor och att ”sälja på för mycket” till unga kunder. Även insatser mot avhysningar, som tidigare nämnts, hänförs till detta område.

Svenskt kvalitetsindex inom samhällsservice för 2013 visar att Kronofogdemyndigheten har ökat med 6,3 enheter sedan föregående år. Att det

33

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Resursanvändning

Tabell 5.3 Resursanvändning

	2011	2012	2013
Resursförbrukning	1 671	1 743	1 794
(mnkr)
Antal anställda	2 057	2 127	2 261
- kvinnor (%)	66	66	67
- män (%)	34	34	33
Sjukfrånvaro (%)	3,4	3,7	4,0
- kvinnor	3,8	4,2	4,6
- män	2,4	2,9	2,8
Uttalande från	rättvisande	rättvisande	rättvisande
Riksrevisionen

Verksamheten finansieras i huvudsak via anslag om ca 1,8 miljarder kronor. Vid årets slut hade myndigheten ett överskott om knappt 14 miljoner kronor. För att stärka styrningen av it-verksamheten har myndigheten under 2013 etablerat en egen it-verksamhet avseende förvaltning och utveckling av verksamhetsnära it-system. Tidigare köptes tjänsterna av Skatteverkets it-avdelning. I samband med förändringen erbjöds de medarbetare och konsulter som arbetat med Kronofogdemyndighetens system hos Skatteverket att flytta över.

Enhetligheten bedöms överlag vara god vad gäller handläggning och handläggningstider. Viss försämring har noterats inom vissa områden, bl.a. vad avser tid till första försäljningsförsök av fastigheter. Granskningar av kvalitet visar på viss försämring inom verkställigheten, men i övrigt är kvaliteten oförändrad.

Av antalet anställda var 67 procent kvinnor och andelen chefer som var kvinnor uppgick till 54 procent. Kronofogdemyndigheten bedriver sin verksamhet från 39 orter i landet och är indelad i tre verksamhetsområden och huvudkontor. Sjukfrånvaron har ökat och det gäller framförallt kvinnors sjukfrånvaro. Jämfört med staten som helhet ligger Kronofogdemyndigheten över genomsnittet på 3,2 procent.

Riksrevisionen har granskat Kronofogdemyndighetens årsredovisning och har bedömt den som i allt väsentligt rättvisande.

5.2.3 Analys och slutsatser

Regeringens samlade bedömning är att Kronofogdemyndighetens måluppfyllelse är god och

att Kronofogdemyndigheten i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet.

Lågkonjunkturen har inneburit ett ökat inflöde av ärenden och det har blivit svårare för den som har skulder att bli skuldfri. En viktig utgångspunkt för att förebygga överskuldsättning är kunskap. För att åstadkomma ett mer stärkande och aktiverande arbetssätt har ett antal anpassningar gjorts i verksamheten. Regeringens bedömning är att myndighetens förebyggande arbete för att på längre sikt minska antalet överskuldsatta i samhället är av stor betydelse. De åtgärder som myndigheten vidtar bidrar till att upprätthålla en god betalningsvilja i samhället.

Det är viktigt att myndigheten fortsätter att underlätta och förenkla för företag och medborgare att göra rätt för sig.

Regeringen anser att myndigheten kontinuerligt genomför förbättringar för att effektivisera verksamheten. Det är viktigt att myndigheten möjliggör för medborgare och företag att i hög grad använda elektroniska lösningar. Det är även viktigt att myndigheten internt har ändamålsenliga it-system. Därför är det positivt att myndigheten förstärkt sin it-styrning och regeringen understryker vikten av att förändringen leder till ökad effektivitet och snabbare handläggning. Regeringen avser att följa utvecklingen noga.

De undersökningar som har gjorts tyder på att förtroendet för myndigheten har ökat. Regeringen ser positivt på utvecklingen och betonar vikten av att myndigheten omhändertar de förbättringsområden som har identifierats.

Det är viktigt att myndigheten fortsätter att förbättra de möjligheter till samverkan, informations- och erfarenhetsutbyte som finns med andra myndigheter både nationellt och internationellt. Myndighetens samverkan med andra aktörer och myndigheter behöver fortsätta och vidareutvecklas.

5.3 Politikens inriktning

Kronofogdemyndigheten ska fortsätta att utveckla och förbättra service till företag och medborgare. Kronofogdemyndigheten ska på ett effektivt, partsneutralt och förtroendeingivande sätt verkställa och driva in skulder. Myndigheten har en betydande funktion i arbetet med att

34

upprätthålla god betalningsvilja i samhället. Insatser som underlättar för medborgare och företag att göra rätt för sig ska därför prioriteras.

Kronofogdemyndigheten har omfattande kontakter med medborgare och företag. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter och villkor. Ett led i detta är att vidareutveckla myndighetens statistik. Regeringen avser att återkomma i denna fråga.

I arbetet med att förebygga och motverka långvarig överskuldsättning är det viktigt att myndigheten tidigt identifierar företeelser och fenomen av betydelse och att förebyggande insatser vidtas. I detta arbete bör särskilt åtgärder för att förbättra hanteringen av skulder till det allmänna uppmärksammas. Hanteringen av denna typ av skulder kan bidra till betalningsproblem för vissa hushåll. Det finns därför anledning att verka för en utveckling som innebär att de debiterande myndigheterna minskar antalet krav som överlämnas till Kronofogdemyndigheten för verkställighet. Regeringen avser att ge myndigheter som ofta överlämnar fordringar i uppdrag att i samråd med Kronofogdemyndigheten undersöka möjligheterna att minska uppkomsten av skulder inom sitt verksamhetsområde.

Myndigheten ska fortsätta arbetet med att effektivisera och utveckla arbetsmetoderna. Regeringen understryker vikten av att detta arbete leder till ökad effektivitet och snabbare handläggning. Därför är det centralt att myndigheten prioriterar utveckling av it-system och automatisering. Vidare är det viktigt att myndigheten möjliggör för medborgare och företag att i högre grad använda elektroniska lösningar.

Det är viktigt att de möjligheter som finns till samverkan med andra myndigheter i arbetet med att bekämpa grov organiserad brottslighet tillvaratas och vidareutvecklas.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

5.4 Budgetförslag

5.4.1 1:2 Kronofogdemyndigheten

Tabell 5.4 Anslagsutveckling 1:2 Kronofogdemyndigheten

Tusental kronor

			Anslags-
2013	Utfall	1 793 832	sparande	14 432
			Utgifts-
2014	Anslag	1 796 653	prognos	1 780 004
2015	Förslag	1 807 030
2016	Beräknat	1 818 633	1
2017	Beräknat	1 849 358	2
2018	Beräknat	1 898 356	3

1 Motsvarar 1 802 508 tkr i 2015 års prisnivå.

2 Motsvarar 1 802 620 tkr i 2015 års prisnivå.

3 Motsvarar 1 802 775 tkr i 2015 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Kronofogdemyndighetens förvaltningsutgifter samt för forskning inom exekutionsområdet.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 5.5 Offentligrättslig verksamhet

Kronofogdemyndigheten

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)

Utfall 2013	1 710 654	3 100	-3 100	0
Prognos 2014	1 460 000	3 100	-3 100	0
Budget 2015	1 460 000	3 100	-3 100	0
Tabell 5.6 Uppdragsverksamhet Kronofogdemyndigheten
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet		Intäkter	Kostnader	Resultat
				(intäkt -
				kostnad)
Utfall 2013		14 250	-15 583	-1 333
(varav tjänsteexport)		3 787	-4 616	-829
Prognos 2014		14 700	-17 000	-2 300
(varav tjänsteexport)		5 400	-5 400	0
Budget 2015		16 700	-15 600	1 100
(varav tjänsteexport)		4 400	-4 400	0

35

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Regeringens överväganden

Tabell 5.7 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:2 Kronofogdemyndigheten

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	1 796 653	1 796 653	1 796 653	1 796 653
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	12 203	28 385	59 103	108 107
Beslut	-1 826	-6 405	-6 398	-6 404
Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	1 807 030	1 818 633	1 849 358	1 898 356

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2014. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2016–2018 är preliminär.

Anslaget minskas med 1,6 miljoner kronor 2015 respektive 6,2 miljoner kronor fr.o.m. 2016 varaktigt för att bidra med finansiering till prioriterade satsningar. Vidare minskas anslaget med 0,2 miljoner kronor varaktigt som under åren 2015–2018 ska finansiera gemensam e-förvaltning.

Regeringen föreslår att 1 807 030 000 kronor anvisas under anslag 1:2 Kronofogdemyndigheten för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 1 818 633 000 kronor, 1 849 358 000 kronor respektive 1 898 356 000 kronor.

36