prop 2014/15 1 d19

Kultur, medier,

trossamfund och fritid

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Förslag till statens budget för 2015

Kultur, medier, trossamfund och fritid

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................		15
2	Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.................................		19
	2.1	Omfattning.......................................................................................	19
	2.2	Utgiftsutveckling.............................................................................	20
	2.3	Skatteutgifter....................................................................................	20
	2.4	Mål för utgiftsområdet ....................................................................	22
	2.5	Resultatredovisning .........................................................................	24
	2.5.1	Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder ......................	24
	2.5.2	Sammanfattande slutsatser ..............................................................	24
	2.6	Politikens inriktning........................................................................	27
	2.6.1	Utgångspunkter ...............................................................................	27
	2.6.2	Prioriteringar avseende kultur, film, medier och idrott ................	35
3	Kulturområdesövergripande verksamhet............................................................		49
	3.1	Omfattning.......................................................................................	49
	3.2	Utgiftsutveckling.............................................................................	49
	3.3	Mål ....................................................................................................	50
	3.4	Resultatredovisning .........................................................................	50
	3.4.1	Bedömningsgrunder.........................................................................	50
	3.4.2	Resultat.............................................................................................	50
	3.4.3	Analys och slutsatser .......................................................................	63
	3.5	Budgetförslag ...................................................................................	67
	3.5.1	1:1 Statens kulturråd........................................................................	67

3.5.21:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt

		internationellt kulturutbyte och samarbete ...................................	68
	3.5.3	1:3 Skapande skola ...........................................................................	68
	3.5.4	1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet .....	70
	3.5.5	1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler ...........................................	71
	3.5.6	1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet.......................................	72
	3.5.7	1:7 Myndigheten för kulturanalys ..................................................	73
	3.5.8	Bidrag till kulturverksamhet från AB Svenska Spel.......................	74
4	Teater, dans och musik .........................................................................................		75
	4.1	Omfattning.......................................................................................	75
	4.2	Utgiftsutveckling.............................................................................	75

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4.3	Mål.....................................................................................................	76
4.4	Resultatredovisning..........................................................................	76
4.4.1	Bedömningsgrunder .........................................................................	76
4.4.2	Resultat .............................................................................................	76
4.4.3	Analys och slutsatser........................................................................	80
4.5	Budgetförslag....................................................................................	80

4.5.12:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens hus,

		Drottningholms slottsteater och Voksenåsen ................................	80
	4.5.2	2:2 Bidrag till vissa teater - , dans - och musikändamål .....................	82
	4.5.3	2:3 Statens musikverk .......................................................................	83
5	Litteraturen, läsandet och språket........................................................................		85
	5.1	Omfattning .......................................................................................	85
	5.2	Utgiftsutveckling ..............................................................................	85
	5.3	Mål .....................................................................................................	86
	5.4	Resultatredovisning ..........................................................................	86
	5.4.1	Bedömningsgrunder .........................................................................	86
	5.4.2	Resultat .............................................................................................	86
	5.4.3	Analys och slutsatser ........................................................................	90
	5.5	Budgetförslag ....................................................................................	91
	5.5.1	3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter .................................	91
	5.5.2	3:2 Myndigheten för tillgängliga medier .........................................	92
	5.5.3	3:4 Institutet för språk och folkminnen .........................................	93
6	Bildkonst, arkitektur, form och design................................................................		95
	6.1	Omfattning .......................................................................................	95
	6.2	Utgiftsutveckling ..............................................................................	95
	6.3	Mål .....................................................................................................	96
	6.4	Resultatredovisning ..........................................................................	96
	6.4.1	Bedömningsgrunder .........................................................................	96
	6.4.2	Resultat .............................................................................................	96
	6.4.3	Analys och slutsatser ........................................................................	99
	6.5	Budgetförslag ..................................................................................	101
	6.5.1	4:1 Statens konstråd .......................................................................	101
	6.5.2	4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön .............	101
	6.5.3	4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor ................................................	102
	6.5.4	4:4 Bidrag till bild - och formområdet ...........................................	102
7	Kulturskaparnas villkor.......................................................................................		105
	7.1	Omfattning .....................................................................................	105
	7.2	Utgiftsutveckling ............................................................................	105
	7.3	Mål ...................................................................................................	106
	7.4	Resultatredovisning ........................................................................	106
	7.4.1	Bedömningsgrunder .......................................................................	106
	7.4.2	Resultat ...........................................................................................	106
	7.4.3	Analys och slutsatser ......................................................................	109
	7.5	Budgetförslag ..................................................................................	109
	7.5.1	5:1 Konstnärsnämnden ..................................................................	109
	7.5.2	5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer ...................................	110
8	Arkiv	....................................................................................................................	113
	8.1 .....................................................................................	Omfattning	113

		PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
	8.2	Utgiftsutveckling...........................................................................	113
	8.3	Mål ..................................................................................................	114
	8.4	Resultatredovisning .......................................................................	114
	8.4.1	Bedömningsgrunder.......................................................................	114
	8.4.2	Resultat...........................................................................................	114
	8.4.3	Analys och slutsatser .....................................................................	116
	8.5	Budgetförslag .................................................................................	117
	8.5.1	6:1 Riksarkivet................................................................................	117
9	Kulturmiljö..........................................................................................................		119
	9.1	Omfattning.....................................................................................	119
	9.2	Utgiftsutveckling...........................................................................	119
	9.3	Mål ..................................................................................................	120
	9.4	Resultatredovisning .......................................................................	120
	9.4.1	Bedömningsgrunder.......................................................................	120
	9.4.2	Resultat...........................................................................................	120
	9.4.3	Analys och slutsatser .....................................................................	123
	9.5	Budgetförslag .................................................................................	123
	9.5.1	7:1 Riksantikvarieämbetet .............................................................	123
	9.5.2	7:2 Anslag till kulturmiljövård ......................................................	124
	9.5.3	7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning....................................................	126
10	Museer och utställningar....................................................................................		127
	10.1	Omfattning.....................................................................................	127
	10.2	Utgiftsutveckling...........................................................................	127
	10.3	Mål ..................................................................................................	128
	10.4	Resultatredovisning .......................................................................	128
	10.4.1	Bedömningsgrunder.......................................................................	128
	10.4.2	Resultat...........................................................................................	128
	10.4.3	Analys och slutsatser .....................................................................	131
	10.5	Budgetförslag .................................................................................	132
	10.5.1	8:1 Centrala museer: Myndigheter ...............................................	132
	10.5.2	8:2 Centrala museer: Stiftelser ......................................................	133
	10.5.3	8:3 Bidrag till vissa museer ............................................................	134
	10.5.4	8:4 Riksutställningar ......................................................................	135
	10.5.5	8:5 Forum för levande historia......................................................	136

10.5.68:6 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa

		kulturföremål .................................................................................	137
11	Trossamfund .......................................................................................................		139
	11.1	Omfattning.....................................................................................	139
	11.2	Utgiftsutveckling...........................................................................	139
	11.3	Mål ..................................................................................................	140
	11.4	Resultatredovisning .......................................................................	140
	11.4.1	Bedömningsgrunder.......................................................................	140
	11.4.2	Resultat...........................................................................................	140
	11.4.3	Analys och slutsatser .....................................................................	140
	11.5	Budgetförslag .................................................................................	141
	11.5.1	9:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfund ...........................	141
	11.5.2	9:2 Stöd till trossamfund ...............................................................	141
12	Film .....................................................................................................................		143

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

	12.1	Omfattning .....................................................................................	143
	12.2	Utgiftsutveckling ............................................................................	143
	12.3	Mål ...................................................................................................	144
	12.4	Resultatredovisning ........................................................................	144
	12.4.1	Bedömningsgrunder .......................................................................	144
	12.4.2	Resultat ...........................................................................................	144
	12.4.3	Analys och slutsatser ......................................................................	148
	12.5	Budgetförslag ..................................................................................	149
	12.5.1	10:1 Filmstöd ..................................................................................	149
13	Medier	..................................................................................................................	151
	13.1 .....................................................................................	Omfattning	151
	13.2 ............................................................................	Utgiftsutveckling	151
	13.3 ...................................................................................................	Mål	152

13.3.1Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka

		skadliga inslag i massmedierna.......................................................	152
	13.4	Resultatredovisning........................................................................	152
	13.4.1	Bedömningsgrunder .......................................................................	152
	13.4.2	Resultat ...........................................................................................	153
	13.4.3	Analys och slutsatser......................................................................	159
	13.5	Budgetförslag..................................................................................	161
	13.5.1	11:1 Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland...........	161
	13.5.2	11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen.......	161
	13.5.3	11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet................	162
	13.5.4	11:4 Statens medieråd.....................................................................	162
	13.5.5	11:5 Stöd till taltidningar ...............................................................	163
	13.6	Radio och tv i allmänhetens tjänst.................................................	164
14	Ungdomspolitik..................................................................................................		167
	14.1	Omfattning .....................................................................................	167
	14.2	Utgiftsutveckling............................................................................	167
	14.3	Mål...................................................................................................	168
	14.4	Resultatredovisning........................................................................	168
	14.4.1	Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder.....................	168
	14.4.2	Resultat ...........................................................................................	168
	14.4.3	Analys och slutsatser......................................................................	172
	14.5	Budgetförslag..................................................................................	173
	14.5.1	12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor..........	173

14.5.212:2 Bidrag till nationell och internationell

		ungdomsverksamhet.......................................................................	174
15	Politik för det civila samhället............................................................................		177
	15.1	Omfattning .....................................................................................	177
	15.2	Utgiftsutveckling............................................................................	177
	15.3	Mål...................................................................................................	178
	15.4	Resultatredovisning........................................................................	178
	15.4.1	Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder.....................	178
	15.4.2	Resultat ...........................................................................................	178
	15.4.3	Analys och slutsatser......................................................................	182
	15.5	Idrottsfrågor ...................................................................................	183
	15.5.1	Mål...................................................................................................	183
	15.5.2	Resultatredovisning........................................................................	183

		PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
	15.6	Friluftslivspolitik ...........................................................................	191
	15.6.1	Mål för friluftslivspolitiken ...........................................................	191
	15.6.2	Resultatredovisning .......................................................................	192
	15.6.3	Politikens inriktning......................................................................	194
	15.7	Budgetförslag .................................................................................	195
	15.7.1	13:1 Stöd till idrotten.....................................................................	195
	15.7.2	13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler .....................................	196
	15.7.3	13:3 Bidrag för kvinnors organisering ..........................................	197
	15.7.4	13:4 Stöd till friluftslivsorganisationer .........................................	198
	15.7.5	13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer ................	199
	15.7.6	13:6 Insatser för den ideella sektorn.............................................	200
16	Folkbildning........................................................................................................		201
	16.1	Omfattning.....................................................................................	201
	16.2	Utgiftsutveckling...........................................................................	201
	16.3	Mål ..................................................................................................	202
	16.4	Resultatredovisning .......................................................................	202
	16.4.1	Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder ....................	202
	16.4.2	Resultat...........................................................................................	205
	16.4.3	Analys och slutsatser .....................................................................	208
	16.5	Budgetförslag .................................................................................	210
	16.5.1	14:1 Bidrag till folkbildningen ......................................................	210
	16.5.2	14:2 Bidrag till kontakttolkutbildning..........................................	211
17	Tillsyn över spelmarknaden ...............................................................................		213
	17.1	Omfattning.....................................................................................	213
	17.2	Mål ..................................................................................................	213
	17.3	Resultatredovisning .......................................................................	213
	17.3.1	Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder ....................	213
	17.3.2	Spelmarknadens utveckling ...........................................................	213
	17.3.3	Tillsyn över spelmarknaden...........................................................	215
	17.3.4	Analys och slutsatser .....................................................................	216
	17.4	Budgetförslag .................................................................................	217
	17.4.1	15:1 Lotteriinspektionen ...............................................................	217

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabellförteckning

Anslagsbelopp..................................................................................................................	16
Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 17, Kultur medier, trossamfund
och fritid ................................................................................................................	20
Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2015–2018. Utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid..........................................................................................	20
Tabell 2.3 Ramnivå 2015 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid.............................................................................	20
Tabell 2.4 Skatteutgifter inom utgiftsområde 17...........................................................	21
Tabell 2.5 Kulturbudgetens utveckling 2010–2015........................................................	28
Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom Kulturområdesövergripande verksamhet,
utgiftsområde 17 ...................................................................................................	49
Tabell 3.2 Skapande skola 2011–2013.............................................................................	50
Tabell 3.3 Fördelning av kultursamverkansmedel, verksamhetsbidrag 2013 samt
fördelning till Stockholm .....................................................................................	52
Tabell 3.4 Länsvis fördelning av utvecklingsbidrag 2013 ..............................................	53
Tabell 3.5 Statens kulturråds bidrag till internationellt kulturutbyte och samarbete
2011–2013..............................................................................................................	54
Tabell 3.6 Svenskt deltagande i projekt finansierade av EU:s kulturprogram 2011–
2013........................................................................................................................	54
Tabell 3.7 Kulturaktörers arbete för ökad tillgänglighet 2013 (inom Statens
kulturråds bidragsgivning) ...................................................................................	58
Tabell 3.8 Länsmuseers och länsstyrelsers arbete för ökad tillgänglighet för
personer med funktionsnedsättning....................................................................	59
Tabell 3.9 Statliga kulturmyndigheters grundläggande tillgänglighet för personer
med funktionsnedsättning 2013...........................................................................	59
Tabell 3.10 Kulturbryggans bidrag 2011–2013...............................................................	60
Tabell 3.11 Statliga medel till kulturverksamheter, fördelat per län och per invånare
2012–2013..............................................................................................................	62
Tabell 3.12 Hyreskostnader m.m. för vissa kulturinstitutioner 2011–2013 ................	66
Tabell 3.13 Anslagsutveckling.........................................................................................	67
Tabell 3.14 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:1 Statens kulturråd............	67
Tabell 3.15 Anslagsutveckling.........................................................................................	68
Tabell 3.16 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:2 Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och s
amarbete.................................................................................................................	68
Tabell 3.17 Anslagsutveckling.........................................................................................	68
Tabell 3.18 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:3 Skapande skola......................	69
Tabell 3.19 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:3 Skapande skola ...............	70
Tabell 3.20 Anslagsutveckling.........................................................................................	70
Tabell 3.21 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:4 Forsknings- och
utvecklingsinsatser inom kulturområdet.............................................................	70
Tabell 3.22 Anslagsutveckling.........................................................................................	71

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Tabell 3.23 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:5 Stöd till icke-statliga
kulturlokaler .........................................................................................................	72
Tabell 3.24 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:5 Stöd till icke-statliga
kulturlokaler .........................................................................................................	72
Tabell 3.25 Anslagsutveckling ........................................................................................	72
Tabell 3.26 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:6 Bidrag till regional
kulturverksamhet..................................................................................................	73
Tabell 3.27 Anslagsutveckling ........................................................................................	73
Tabell 3.28 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:7 Myndigheten för
kulturanalys...........................................................................................................	73
Tabell 4.1 Utgiftsutveckling inom Teater, dans och musik, utgiftsområde 17' ...........	75
Tabell 4.2 Prestationer Kungliga Operan AB 2011–2013.............................................	76
Tabell 4.3 Prestationer Kungliga Dramatiska teatern AB 2011–2013..........................	77
Tabell 4.4 Prestationer Statens musikverk: Besökare till Musik- och teatermuseet
2011–2013 .............................................................................................................	77
Tabell 4.5 Prestationer Statens musikverk: Statsbidrag till musiklivet 2011–2013 .....	77
Tabell 4.6 Prestationer Dansens Hus: Besökare och föreställningar 2011–2013........	77
Tabell 4.7 Prestationer Dansnät Sverige/Dansens hus .................................................	77
Tabell 4.8 Prestationer Drottningholms Slottsteater 2011–2013.................................	78
Tabell 4.9 Prestationer Riksteatern 2011–2013 medlemmar, produktioner och
publik.....................................................................................................................	78
Tabell 4.10 Stöd till den fria scenkonsten 2011–2013...................................................	79

Tabell 4.11 Andel statligt bidrag till barn och ungdomsverksamhet fördelat på teater

dans och musik .....................................................................................................	79
Tabell 4.12 Andel medverkande kvinnor i verksamheter som beviljats bidrag 2011–
2013 .......................................................................................................................	80
Tabell 4.13 Anslagsutveckling ........................................................................................	80
Tabell 4.14 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 2:1 Bidrag till Operan,
Dramaten, Riksteatern, Dansens hus, Drottningsholms slottsteater och
Voksenåsen............................................................................................................	81
Tabell 4.15 Sammanställning av medelstilldelningen 2014 och 2015 till Operan,
Dramaten, Riksteatern, Dansens hus, Drottningholms Slottsteater och
Voksenåsen............................................................................................................	81
Tabell 4.16 Anslagsutveckling ........................................................................................	82
Tabell 4.17 Beställningsbemyndigande för 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans-, och
musikändamål .......................................................................................................	82
Tabell 4.18 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 2:2 Bidrag till vissa teater-,
dans- och musikändamål......................................................................................	83
Tabell 4.19 Anslagsutveckling ........................................................................................	83
Tabell 4.20 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 2:3 Statens musikverk..........	83
Tabell 5.1 Utgiftsutveckling inom Litteraturen, läsandet och språket,
utgiftsområde 17...................................................................................................	85
Tabell 5.2 Prestationer talböcker 2011–2013.................................................................	87
Tabell 5.3 Prestationer punktskriftsböcker 2011–2013 ................................................	87
Tabell 5.4 Bidrag till litteratur, kulturtidskrifter och läsfrämjande 2011–2013
(beviljade medel) ..................................................................................................	88
Tabell 5.5 Kulturrådets bidrag till internationellt litteratursamarbete.........................	89
Tabell 5.6 Anslagsutveckling ..........................................................................................	91
Tabell 5.7 Beställningsbemyndigande för anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och
kulturtidskrifter....................................................................................................	92

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Tabell 5.8 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 3:1 Bidrag till litteratur och
kulturtidskrifter ....................................................................................................	92
Tabell 5.9 Anslagsutveckling...........................................................................................	92
Tabell 5.10 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 3:2 Myndigheten för
tillgängliga medier.................................................................................................	93
Tabell 5.11 Anslagsutveckling.........................................................................................	93
Tabell 5.12 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 3:4 Institutet för språk och
folkminnen ............................................................................................................	93
Tabell 6.1 Utgiftsutveckling inom Bildkonst, arkitektur, form och design,
utgiftsområde 17 ...................................................................................................	95
Tabell 6.2 Förvärv och donationer vid Moderna museet ..............................................	96
Tabell 6.3 Anslagsutveckling.........................................................................................	101
Tabell 6.4 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 4:1 Statens konstråd.............	101
Tabell 6.5 Anslagsutveckling.........................................................................................	101
Tabell 6.6 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 4:2 Konstnärlig gestaltning
av den gemensamma miljön................................................................................	101
Tabell 6.7 Anslagsutveckling.........................................................................................	102
Tabell 6.8 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 4:3 Nämnden för
hemslöjdsfrågor...................................................................................................	102
Tabell 6.9 Anslagsutveckling.........................................................................................	102
Tabell 6.10 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 4:4 Bidrag till bild- och
formområdet .......................................................................................................	103
Tabell 7.1 Utgiftsutveckling inom Kulturskaparnas villkor, utgiftsområde 17 .........	105
Tabell 7.2 Konstnärsnämnden stipendie- och bidragsärenden 2011–2013 ................	107
Tabell 7.3 Konstnärsnämnden – beslutade stipendier och bidrag 2011–2013............	107
Tabell 7.4 Anslagsutveckling.........................................................................................	109
Tabell 7.5 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 5:1 Konstnärsnämnden........	110
Tabell 7.6 Anslagsutveckling.........................................................................................	110
Tabell 7.7 Beställningsbemyndigande för anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till
konstnärer............................................................................................................	111
Tabell 7.8 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 5:2 Ersättningar och bidrag
till konstnärer......................................................................................................	111
Tabell 8.1 Utgiftsutveckling inom Arkiv, utgiftsområde 17 .......................................	113
Tabell 8.2 Prestationer inom God arkivhantering och tillsyn 2011–2013..................	114
Tabell 8.3 Prestationer inom Ta emot, bevara och vårda 2011–2013
(statligt material).................................................................................................	115
Tabell 8.4 Prestationer inom Tillhandahålla och tillgängliggöra.................................	115
Tabell 8.5 Anslagsutveckling.........................................................................................	117
Tabell 8.6 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 6:1 Riksarkivet......................	117
Tabell 9.1 Utgiftsutveckling inom Kulturmiljö, utgiftsområde 17.............................	119
Tabell 9.2 Antal besökare Glimmingehus och Gamla Uppsala museum 2011–2013 122
Tabell 9.3 Anslagsutveckling.........................................................................................	123
Tabell 9.4 Uppdragsverksamhet ...................................................................................	124
Tabell 9.5 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 7:1 Riksantikvarieämbetet ...	124
Tabell 9.6 Anslagsutveckling.........................................................................................	124
Tabell 9.7 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 7:2 Bidrag till
kulturmiljövård ...................................................................................................	124
Tabell 9.8 Beställningsbemyndigande för anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård ...	125
Tabell 9.9 Anslagsutveckling.........................................................................................	126
Tabell 9.10 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 7:3 Kyrkoantikvarisk
ersättning.............................................................................................................	126

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Tabell 10.1 Utgiftsutveckling inom Muser och utställningar, utgiftsområde 17 ......	127
Tabell 10.2 Anslagsutveckling ......................................................................................	132
Tabell 10.3 Sammanställning över medelstilldelningen till Centrala museer:
Myndigheter .......................................................................................................	132
Tabell 10.4 Sammanställning över avgiftsintäkterna1 till Centrala museer:
Myndigheter .......................................................................................................	132
Tabell 10.5 Uppdragsverksamhet Cosmonova............................................................	132
Tabell 10.6 Uppdragsverksamhet Vasamuseet.............................................................	133
Tabell 10.7 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 8:1 Centrala museer:
Myndigheter .......................................................................................................	133
Tabell 10.8 Anslagsutveckling ......................................................................................	133
Tabell 10.9 Sammanställning över medelstilldelningen till Centrala museer:
Stiftelser ..............................................................................................................	133
Tabell 10.10 Sammanställning över avgiftsintäkterna 1 till Centrala museer:
Stiftelser ..............................................................................................................	133
Tabell 10.11 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 8:2 Centrala museer:
Stiftelser ..............................................................................................................	134
Tabell 10.12 Anslagsutveckling ....................................................................................	134
Tabell 10.13 Sammanställning över medelstilldelningen för Bidrag till vissa
museer1 ................................................................................................................	135
Tabell 10.14 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 8:3 Bidrag till vissa
museer .................................................................................................................	135
Tabell 10.15 Anslagsutveckling ....................................................................................	135
Tabell 10.16 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 8:4 Riksutställningar........	135
Tabell 10.17 Anslagsutveckling ....................................................................................	136
Tabell 10.18 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 8:5 Forum för levande
historia.................................................................................................................	136
Tabell 10.19 Anslagsutveckling ....................................................................................	137
Tabell 10.20 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 8:6 Statliga
utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål....................................	137
Tabell 11.1 Utgiftsutveckling inom Trossamfund, utgiftsområde 17........................	139
Tabell 11.2 Anslagsutveckling ......................................................................................	141
Tabell 11.3 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 9:1 Nämnden för statligt
stöd till trossamfund ..........................................................................................	141
Tabell 11.4 Anslagsutveckling ......................................................................................	141
Tabell 11.5 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 9:2 Stöd till trossamfund...	142
Tabell 12.1 Utgiftsutveckling inom Film, utgiftsområde 17......................................	143
Tabell 12.2 Premiärsatta långfilmer på biograf 2011–2013.........................................	145
Tabell 12.3 Textade och syntolkade visningar på biograf 2011–2013 ........................	146
Tabell 12.4 Andel kvinnor som fått produktionsstöd till lång spelfilm 2011–20131	147
Tabell 12.5 Anslagsutveckling ......................................................................................	149
Tabell 12.6 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 10:1 Filmstöd .....................	149
Tabell 13.1 Utgiftsutveckling inom Medier, utgiftsområde 17 ..................................	151
Tabell 13.2 Sveriges Radios programutbud i FM-radio, fördelat på
programområden ................................................................................................	153
Tabell 13.3 Sveriges Televisions programutbud, fördelat på utbudskategorier.........	154
Tabell 13.4 Antal dagstidningar med driftsstöd 2011–2013 .......................................	156
Tabell 13.5 Antal dagstidningar och exemplar med distributionsstöd samt
kostnader 2011–2013..........................................................................................	156
Tabell 13.6 Antal taltidningar 2011–2013....................................................................	157
Tabell 13.7 Antal taltidningsabonnenter 2011–2013 ..................................................	157

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Tabell 13.8 Anslagsutveckling.......................................................................................	161
Tabell 13.9 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 11:1 Utbyte av
tv-sändningar mellan Sverige och Finland.........................................................	161
Tabell 13.10 Anslagsutveckling.....................................................................................	161
Tabell 13.11 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 11:2 Forskning och
dokumentation om medieutvecklingen.............................................................	162
Tabell 13.12 Anslagsutveckling.....................................................................................	162
Tabell 13.13 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 11:3 Avgift till Europeiska
audiovisuella observatoriet .................................................................................	162
Tabell 13.14 Anslagsutveckling.....................................................................................	162
Tabell 13.15 Offentligrättslig verksamhet....................................................................	163
Tabell 13.16 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 11:4 Statens medieråd ......	163
Tabell 13.17 Anslagsutveckling.....................................................................................	163
Tabell 13.18 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 11:5 Stöd till taltidningar.163
Tabell 13.19 Distributionskontots utveckling 2010–2013 ..........................................	165
Tabell 14.1 Utgiftsutveckling inom område Ungdomspolitik, utgiftsområde 17.....	167
Tabell 14.2 Anslagsutveckling.......................................................................................	173
Tabell 14.3 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 12:1 Myndigheten för
ungdoms- och civilsamhällesfrågor....................................................................	174
Tabell 14.4 Anslagsutveckling.......................................................................................	174
Tabell 14.5 Beställningsbemyndigande för anslaget 12:2 Bidrag till nationell och
internationell ungdomsverksamhet ...................................................................	175
Tabell 14.6 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 12:2 Bidrag till nationell
och internationell ungdomsverksamhet ............................................................	175
Tabell 15.1 Utgiftsutveckling inom område Politik för det civila samhället,
utgiftsområde 17 .................................................................................................	177
Tabell 15.2 Styrelseledamöter i specialidrottsförbundens styrelser ...........................	187
Tabell 15.3 Anslagsutveckling.......................................................................................	195
Tabell 15.4 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 13:1 Stöd till idrotten.........	195
Tabell 15.5 Anslagsutveckling.......................................................................................	196
Tabell 15.6 Beställningsbemyndigande för anslaget 13:2 Bidrag till allmänna
samlingslokaler....................................................................................................	196
Tabell 15.7 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 13:2 Bidrag till allmänna
samlingslokaler....................................................................................................	197
Tabell 15.8 Anslagsutveckling.......................................................................................	197
Tabell 15.9 Beställningsbemyndigande för anslaget 13:3 Bidrag för kvinnors
organisering.........................................................................................................	198
Tabell 15.10 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 13:3 Bidrag för kvinnors
organisering.........................................................................................................	198
Tabell 15.11 Anslagsutveckling.....................................................................................	198
Tabell 15.12 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 13:4 Stöd till
friluftsorganisationer ..........................................................................................	198
Tabell 15.13 Anslagsutveckling.....................................................................................	199
Tabell 15.14 Beställningsbemyndigande för anslaget 13:5 Bidrag till allmänna
riksdagspartiers kvinnoorganisationer...............................................................	200
Tabell 15.15 Anslagsutveckling.....................................................................................	200
Tabell 15.16 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 13:6 Insatser för den
ideella sektorn .....................................................................................................	200
Tabell 16.1 Utgiftsutveckling inom Folkbildning, utgiftsområde 17.........................	201
Tabell 16.2 Indikatorer för att mäta hur folkbildningens syften uppnås ...................	203
Tabell 16.3 Folkbildningsrådets fördelning av bidrag till studieförbunden

	PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
2011–2013 (tkr)..................................................................................................		205
Tabell 16.4 Anslagsutveckling ......................................................................................		210
Tabell 16.5 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 14:1 Bidrag till
folkbildningen.....................................................................................................		210
Tabell 16.6 Anslagsutveckling ......................................................................................		211
Tabell 16.7 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 14:2 Bidrag till
kontakttolkutbildning........................................................................................		211
Tabell 17.1 Spelmarknadens bruttoomsättning...........................................................		214
Tabell 17.2 Marknadsandelar av nettoomsättningen ..................................................		214
Tabell 17.3	De omsättningsmässigt största spelformerna..........................................	215
Tabell 17.4	Anslagsutveckling ......................................................................................	217
Tabell 17.5	Offentligrättslig verksamhet.....................................................................	217
Tabell 17.6	Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 15:1 Lotteriinspektionen...	217

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Diagramförteckning
Diagram 6.1 Fördelning av de beviljade bidragen till området bild- och formkonst,
museer och utställningar.......................................................................................	98
Diagram 10.1 Utveckling museibesök 2009–2013 ......................................................	128
Diagram 10.2 Besöksutveckling barn och unga vid de centrala museerna
2009–2013............................................................................................................	129
Diagram 10.3 Könsfördelning museibesökare 2009–2013..........................................	130
Diagram 15.1 Fördelning av organisations- och verksamhetsbidrag respektive
projektbidrag.......................................................................................................	180
Diagram 15.2 Aktivitetsnivån i barn- och ungdomsidrotten i relation till
förändringar i befolkningen................................................................................	185

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 1:3 Skapande skola besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2016 (avsnitt 3.5.3),

2.bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 1:5 Stöd till icke-statliga kultur- lokaler besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 000 000 kronor 2016 och 2017 (avsnitt 3.5.5),

3.godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2015 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett bidrag för konst, teater och andra kulturella ändamål som motsvarar 1/26 av bolagets överskott 2014 från Nya Penninglotten samt att bidraget ska fördelas enligt de närmare anvisningar som beslutas av regeringen (avsnitt 3.5.8),

4.bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans-

och musikändamål besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 137 000 000 kronor 2016 och 2017 (avsnitt 4.5.2),

5.bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kultur- tidskrifter besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kronor 2016 (avsnitt 5.5.1),

6.bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 136 000 000 kro- nor 2016–2025 (avsnitt 7.5.2),

7.bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 80 000 000 kronor 2016– 2018 (avsnitt 9.5.2),

8.godkänner förslaget att ett mål för området medier ska vara att motverka skadlig medie- påverkan och att målet att motverka skad- liga inslag i massmedierna ska upphöra att gälla (avsnitt 13.3.1),

9.godkänner förslaget till medelstilldelning för 2015 från rundradiokontot till Sveriges Radio AB med 2 787 000 000 kronor, till Sveriges Television AB med 4 566 000 000 kronor och till Sveriges Utbildningsradio AB med 403 100 000 kronor (avsnitt 13.6),

10.godkänner förslaget till medelstilldelning 2015 från rundradiokontot till budgetens inkomstsida med 8 700 000 kronor för den verksamhet som bedrivs av Myndigheten för radio och tv (avsnitt 13.6),

11.bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 12:2 Bidrag till nationell och inter- nationell ungdomsverksamhet besluta om bidrag som medför behov av framtida

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

anslag på högst 100 000 000 kronor 2016 (avsnitt 14.5.2),

12.bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlings- lokaler besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 32 000 000 kronor 2016–2019 (avsnitt 15.7.2),

13.bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 13:3 Bidrag för kvinnors organi- sering besluta om bidrag som medför behov

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

av framtida anslag på högst 29 000 000 kronor 2016 (avsnitt 15.7.3),

14.bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 000 000 kronor 2016 (avsnitt 15.7.5),

15.för budgetåret 2015 anvisar ramanslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning:

1:1	Statens kulturråd	42 559
	Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och
1:2	samarbete	382 488
1:3	Skapande skola	198 571
1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet		37 979
1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler		9 875
1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet		1 293 948
1:7	Myndigheten för kulturanalys	15 439
	Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och
2:1	Voksenåsen	983 660
2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål		191 064
2:3	Statens musikverk	110 516
3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter		138 060
3:2 Myndigheten för tillgängliga medier		108 189
3:4 Institutet för språk och folkminnen		57 993
4:1	Statens konstråd	8 130
4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön		33 025
4:3	Nämnden för hemslöjdsfrågor	11 463
4:4 Bidrag till bild- och formområdet		28 135
5:1	Konstnärsnämnden	18 871
5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer		345 601
6:1	Riksarkivet	370 001
7:1	Riksantikvarieämbetet	215 822
7:2	Bidrag till kulturmiljövård	251 133
7:3	Kyrkoantikvarisk ersättning	460 000
8:1	Centrala museer: Myndigheter	1 090 957
8:2	Centrala museer: Stiftelser	245 877
8:3 Bidrag till vissa museer		48 617
8:4	Riksutställningar	43 261
8:5 Forum för levande historia		54 416
8:6 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål		80

		PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
9:1	Nämnden för statligt stöd till trossamfund	8 242
9:2	Stöd till trossamfund	71 092
10:1	Filmstöd	309 644
11:1	Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland	21 774
11:2	Forskning och dokumentation om medieutvecklingen	2 648
11:3	Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet	383
11:4	Statens medieråd	17 101
11:5	Stöd till taltidningar	60 056
12:1	Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor	33 336
12:2	Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet	260 440
13:1	Stöd till idrotten	1 705 751
13:2	Bidrag till allmänna samlingslokaler	32 164
13:3	Bidrag för kvinnors organisering	28 163
13:4	Stöd till friluftsorganisationer	27 785
13:5	Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer	15 000
13:6	Insatser för den ideella sektorn	24 758
14:1	Bidrag till folkbildningen	3 671 432
14:2	Bidrag till kontakttolkutbildning	16 769
15:1	Lotteriinspektionen	48 673
Summa		13 150 941

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

2 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

2.1Omfattning

Utgiftsområdet är underindelat i följande om- råden:

–Kulturområdesövergripande verksamhet

–Teater, dans och musik

–Litteraturen, läsandet och språket

–Bildkonst, arkitektur, form och design

–Kulturskaparnas villkor

–Arkiv

–Kulturmiljö

–Museer och utställningar

–Trossamfund

–Film

–Medier

–Ungdomspolitik

–Politik för det civila samhället

–Folkbildning

–Tillsyn över spelmarknaden

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

2.2Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 17, Kultur medier, trossamfund och fritid

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2013	2014 1	2014	2015	2016	2017	2018
Kulturområdesövergripande verksamhet	1 810	1 839	1 794	1 981	2 007	2 042	2 087
Teater, dans och musik	1 251	1 278	1 272	1 285	1 282	1 288	1 299

Litteraturen, läsandet och språket	268	283	276	304	305	308	312

Bildkonst, arkitektur, form och design	81	81	79	81	81	81	82
Kulturskaparnas villkor	351	364	355	364	364	369	378

Arkiv	361	356	342	370	372	378	388

Kulturmiljö	932	931	923	927	928	931	937
Museer och utställningar	1 365	1 387	1 368	1 483	1 488	1 505	1 557
Trossamfund	79	85	83	79	72	61	55

Film	332	317	302	310	295	295	295
Medier	163	125	118	102	117	124	125
Ungdomspolitik	281	293	287	294	294	295	296

Politik för det civila samhället	1 830	1 833	1 831	1 834	1 834	1 834	1 834
Folkbildning	3 563	3 642	3 642	3 688	3 706	3 756	3 852

Tillsyn över spelmarknaden	46	48	49	49	49	50	51

Äldreanslag	17	17	17	0	0	0	0
Totalt för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund
och fritid	12 730	12 880	12 737	13 151	13 193	13 317	13 547

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2015–2018. Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Miljoner kronor

2015

2016

2017

2018

Tabell 2.3 Ramnivå 2015 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Miljoner kronor

2015

Anvisat 2014 1	12 880	12 880	12 880	12 880
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	62	106	235	453
Beslut	197	195	189	204

Överföring
till/från andra
utgifts-
områden	12	13	13	13

Övrigt		-1	1	1
Ny ramnivå	13 151	13 193	13 317	13 547

Transfereringar 1	9 750
Verksamhetsutgifter 2	3 375
Investeringar 3	26
Summa ramnivå	13 151

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2013 samt kända förändringar av anslagens användning.

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.

2Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsombyggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2014. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2016–2018 är preliminär.

2.3Skatteutgifter

Samhällets stöd till företag och hushåll inom utgiftsområde 17 redovisas i huvudsak på stats- budgetens utgiftssida. Vid sidan av dessa stöd finns det även stöd på budgetens inkomstsida i form av avvikelser från en likformig beskattning,

s.k. skatteutgifter. En skatteutgift uppstår om skatteuttaget för en viss grupp eller en viss kategori av skattebetalare är lägre än vad som är normen inom ett visst skatteslag. Förutom skatteutgifter redovisas även skattesanktioner, där skatteuttaget är högre än den angivna nor- men inom skatteslaget. Många av skatteutgift- erna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika områden som t.ex. kon- junktur-, bostads-, miljö- eller arbetsmark- nadspolitik. Dessa skatteutgifter påverkar stats- budgetens saldo och kan därför jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. En utförlig beskrivning av redovisningen av skatteutgifterna finns i regeringens skrivelse Redovisning av skatteutgifter 2014 (skr. 2013/14:98). I det följande redovisas de skatteutgifter som är hänförbara till utgiftsområde 17.

Tabell 2.4 Skatteutgifter inom utgiftsområde 17

Miljoner kronor

			Prognos 2014	Prognos 2015
Bidrag till Tekniska museet och			0	0
Svenska Filminstitutet

Försäljning av konstverk <300 000			–1	–
kr/år

Allmänna nyhetstidningar och tid-			1 590	1 700
skrifter

Böcker och broschyrer			890	950
Entréavgiftsbelagda	kulturella	före-	1 880	2 000
ställningar
Kommersiell idrott			3 730	4 110

Upphovsrätter			430	450

Entré djurparker			80	90
Försäljning av konstverk >300 000			20	20
kr/år
Ersättning till idrottsutövare			–	–

Omsättning i ideella föreningar			290	300

Skattereduktion för gåvor till ideell			270	270
verksamhet

Stiftelser, ideella	föreningar	och	–	–
registrerade trossamfund
Totalt för utgiftsområde 17			9 180	9 890

1 Ett ”–” innebär att skatteutgiften inte kan beräknas.

Bidrag till Stiftelsen Tekniska museet och Stiftelsen Svenska Filminstitutet

Enligt 16 kap. 10 och 11 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, får avdrag göras för bidrag som lämnas till Tekniska museet och för sådana bidrag och avgifter till Svenska Film- institutet som avses i filmavtalet. Skatteutgiften

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

Försäljning av konstverk <300 000 kr/år

Vid försäljning av konstverk för under 300 000 kronor per år är enligt 1 kap. 2 a § mervärdes- skattelagen (1994:200), förkortad ML, försälj- ningsbeloppet undantaget från mervärdesskatt under förutsättning att upphovsmannen eller dennes dödsbo vid försäljningen äger konst- verket. Undantaget ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

Allmänna nyhetstidningar och tidskrifter

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för tidningar och tidskrifter nedsatt till 6 procent. Skattesatsen gäller även radiotidningar för syn- skadade och andra varor som gör skrift tillgäng- lig för personer med läsnedsättning. Den ned- satta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

Böcker och broschyrer

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för böcker, broschyrer, häften, musiknoter, kartor och liknande alster nedsatt till 6 procent. Detta gäller även bilderböcker, ritböcker och målar- böcker för barn. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervär- desskatt.

Entréavgiftsbelagda kulturella föreställningar

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för entréavgift till konserter, biograf-, cirkus-, teater-, opera- och balettföreställningar eller liknande föreställningar nedsatt till 6 procent. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

Kommersiell idrott

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för omsättning av tjänster inom idrottsområdet där verksamheten bedrivs kommersiellt, t.ex. i bo- lagsform, nedsatt till 6 procent. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avse- ende mervärdesskatt.

Upphovsrätter

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för upphovsrätter nedsatt till 6 procent. Skattesatsen gäller för upplåtelse eller överlåtelse av vissa upphovsrättsligt skyddade litterära eller konst- närliga verk. Nedsättningen gäller inte för upp- låtelse eller överlåtelse av fotografier, reklam-

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

produkter, system och program för automatisk databehandling eller film eller liknande upptag- ning av information. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervär- desskatt.

Entré till djurparker

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för entréavgift till djurparker nedsatt till 6 procent. Nedsättningen gäller även för guidning i djur- parker. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

Försäljning av konstverk ≥300 000 kr/år

Enligt 7 kap. 1 § ML är skattesatsen för försälj- ning av konstverk för 300 000 kronor per år eller mer nedsatt till 12 procent. Detta gäller om konstverket vid försäljningen ägs av upphovs- mannen eller dennes dödsbo. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avse- ende mervärdesskatt.

Ersättning till idrottsutövare

Ersättning som en idrottsutövare erhåller från en skattebefriad ideell förening med huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet och som under året inte uppgår till ett halvt prisbasbelopp är enligt 2 kap. 19 § socialavgiftslagen (2000:980) undantagen från socialavgifter. Ersättningen är inte förmånsgrundande. Skatteutgiften avser därför särskild löneskatt.

Omsättning i ideella föreningar

Omsättning av vara eller tjänst i en ideell verk- samhet räknas inte som ekonomisk verksamhet om föreningen är befriad från inkomstskatt för omsättningen ifråga. Av 4 kap. 8 § ML följer att denna verksamhet inte är skattskyldig. Detta ger upphov till en skatteutgift avseende mervär- desskatt.

Skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet

Fysiska personer som ger gåvor till vissa stiftel- ser, ideella föreningar och registrerade trossam- fund som godkänts av Skatteverket kan få en skattereduktion motsvarande 25 procent av gå- vans värde som dras av mot slutgiltig skatt. Gåvounderlaget som berättigar till skattere- duktion får uppgå till högst 6 000 kronor per person och år, vilket innebär att skattereduk- tionen får uppgå till högst 1 500 kronor per per- son och år. Bestämmelserna om skattereduktion för gåvor till godkända gåvomottagare finns i lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomot-

tagare vid skattereduktion för gåva, förord- ningen (2011:1295) om godkännande av gåvo- mottagare vid skattereduktion för gåva samt i 67 kap. 20–26 §§ IL.

Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund

Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund är, om bestämmelserna i 7 kap. 3– 11 §§ IL är uppfyllda, befriade från skatt- skyldighet för all inkomst utom vissa rörelse- inkomster. Från och med 2014 infördes en- hetliga bestämmelser om allmännyttiga ändamål för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund, vilket bl.a. innebär att stiftelser som främjar kultur och idrott har fått inskränkt skattskyldighet.

2.4Mål för utgiftsområdet

Kultur

Riksdagen beslutade i december 2009 (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145) om nationella kulturpolitiska mål.

Målen är att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrande- friheten som grund, att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kultur- politiken:

–främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor,

–främja kvalitet och konstnärlig förnyelse,

–främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas,

–främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan,

–särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.

Det finns även riksdagsbundna mål inom litteratur och läsfrämjande, inom arkitektur, formgivning och design, inom arkivområdet samt inom kulturmiljöområdet. Dessa mål anges i respektive underindelat avsnitt där resultaten för dessa områden redovisas.

Medier

Målen för medieområdet är att stödja yttrande- frihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadliga inslag i massmedierna (prop. 2008/09:1 utg. omr. 17, bet. 2008/09:KrU1, rskr. 2008/09:92).

Regeringen föreslår i denna proposition att ett mål för området medier ska vara att motverka skadlig mediepåverkan och att målet att mot- verka skadliga inslag i massmedierna ska upphöra att gälla (se avsnitt 13.3.1).

Målen för medieområdet kommer därmed att vara att stödja yttrandefrihet, mångfald, mass- mediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadlig mediepåverkan.

Trossamfund

Riksdagen har antagit mål för statens bidrag till trossamfund, som har införts i 2 § lagen (1999:932) om stöd till trossamfund (prop. 1998/99:124, bet. 1999/2000:KU5, rskr. 1999/2000:45). Stödet ska bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg.

Ungdomspolitik

Arbetet med ungdomspolitiken är sektorsöver- gripande och omfattar alla statliga beslut och insatser som berör ungdomar mellan 13 och 25 år. I enlighet med den förra regeringens förslag i propositionen Med fokus på unga – en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande har riksdagen beslutat om ett nytt mål för ungdoms- politiken (prop. 2013/14:191, bet. 2013/14:KrU9, rskr. 2013/14:354). Målet är att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhälls- utvecklingen. Regeringen avser att överväga att se över målet för ungdomspolitiken.

De övergripande mål som gällde för ungdoms- politiken fram till 17 juni 2014 var att

–alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd, och

–alla ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande (bet. 2007/08:KrU1, rskr. 2007/08:58).

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Politik för det civila samhället

–utveckla det civila samhällets möjligheter att göra människor delaktiga utifrån enga- gemanget och viljan att påverka den egna livssituationen eller samhället i stort,

–stärka förutsättningarna för det civila sam- hället att bidra till samhällsutvecklingen och välfärden både som röstbärare och opini- onsbildare och med en mångfald verksamheter, och

–fördjupa och sprida kunskapen om det civila samhället.

Målet beslutades av riksdagen i samband med beslutet angående propositionen En politik för det civila samhället (prop. 2009/10:55, bet. 2009/10:KrU7, rskr. 2009/10:195).

Idrott

Riksdagen har beslutat om målen för den statliga idrottspolitiken (prop. 2008/09:126, bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2008/09:243). Mål och syfte med statsbidraget är att ge möjligheter för flickor och pojkar, kvinnor och män att motion- era och idrotta för att främja en god folkhälsa, att stödja en fri och självständig idrottsrörelse samt att ge flickor och pojkar, kvinnor och män positiva upplevelser av idrott som underhållning.

Stöd till barn och ungdomar ska lämnas till verksamhet som bedrivs ur ett barnrätts- perspektiv. Stöd kan även lämnas till sådan verksamhet som stärker idrottsutövares inter- nationella konkurrenskraft.

Friluftslivspolitik

Målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund för friluftslivet (prop. 2009/10:238, bet. 2010/11:KrU3, rskr. 2010/11:37 och 2010/11:38). Alla människor ska ha möjlighet till

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

naturupplevelser, välbefinnande, social gemen- skap och ökad kunskap om natur och miljö.

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att komplettera det översiktliga målet för frilufts- livspolitiken med ett antal mätbara mål. Rege- ringen återrapporterade till riksdagen i december 2012 i skrivelsen Mål för friluftslivspolitiken (skr. 2012/13:51, bet. 2012/13:KrU4, rskr. 2012/13:278).

Vad gäller statsbidragens användning har Riksdagen beslutat (prop. 2009/10:238, bet. 2010/11:KrU3, rskr. 2010/11:37 och 2010/11:38).

De tio målen för friluftslivspolitiken är:

–tillgänglig natur för alla,

–starkt engagemang och samverkan där personligt och ideellt engagemang står i centrum,

–allemansrätten är grunden för friluftslivet.

–tillgång till natur för friluftslivet,

–att det finns attraktiv tätortsnära natur för friluftslivet,

–friluftslivet bidrar till en hållbar landsbygds- utveckling och regional tillväxt,

–skyddade områden är en resurs för frilufts- livet,

–ett rikt friluftsliv i skolan,

–goda förutsättningar skapas för att människor kan vara regelbundet fysiskt aktiva i natur- och kulturlandskapet,

–att det finns god kunskap om friluftslivet.

Som ett stöd i genomförandet och uppfölj- ningen av friluftslivsmålen anges ett antal preci- seringar.

Folkbildning

Målet för vuxenutbildningen är att alla vuxna ska ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt en rättvis fördelning (prop. 2000/01:72, bet. 2000/01:UbU15, rskr. 2000/01:229).

Genom att fatta beslut i enlighet med förslagen i propositionen Allas kunskap – allas bildning (prop. 2013/14:172, bet. 2013/14:KrU8,

rskr. 2013/14:379) har riksdagen för första gången fastställt ett eget mål för folkbildnings- politiken. Det nya målet lyder:

Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.

Tillsyn över spelmarknaden

Målet är en sund och säker spelmarknad där sociala skyddsintressen och efterfrågan på spel tillgodoses under kontrollerade former (prop. 2002/03:93, bet. 2002/03:KrU8, rskr. 2002/03:212).

2.5Resultatredovisning

2.5.1Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Resultatindikatorerna och bedömningsgrund- erna för utgiftsområdet lämnas i respektive underindelat avsnitt där resultatredovisningen också finns. I detta avsnitt redovisas endast sammanfattande resultatbedömningar för utgiftsområdet.

2.5.2Sammanfattande slutsatser

Kultur

De statliga insatserna och stöden till kulturen bidrar till att främja medborgarnas möjligheter till ett aktivt deltagande i kulturlivet och i samhällsutvecklingen i alla delar av landet. Genom öppna och rättvisa ersättnings- och stödsystem ges förutsättningar för kulturskapare att utveckla sin kreativitet och försörja sig på sin konstnärliga verksamhet.

Europeiska kommissionens Eurobarometer om kulturdeltagandet inom EU från 2013 visar att Sverige har högst deltagande i kulturella aktiviteter. Deltagandet har även ökat sedan den senaste undersökningen 2007. Inom samtliga konst- och kulturformer och för samtliga ålders- kategorier har Sveriges deltagande ökat (mät- ningen omfattar personer i åldern 15 år och

äldre). Regeringen bedömer dock att det fortfarande finns stora skillnader i kultur- deltagandet mellan olika grupper och att det finns behov av att förbättra tillgängligheten.

Förmågan och lusten till läsning spelar en avgörande roll för människors möjlighet att ta del av kultur och vara aktiva medborgare. Den nya bibliotekslagen (2013:801) lyfter fram bibliotekens viktiga roll för att främja barns och ungdomars språkutveckling och stimulera till läsning. Barns och ungas läsning lyfts även fram i de nya målen som riksdagen beslutat för litteratur- och läsfrämjande. Bibliotekens arbete i detta avseende behöver fördjupas, genom bl.a. ökad samordning och utökat erfarenhetsutbyte.

Skapande skola har fr.o.m. 2013 byggts ut till att även omfatta förskoleklass. För 2013 sökte 89 procent av landets kommuner bidrag.

Kultursamverkansmodellen, där samtliga län utom Stockholms län ingår fr.o.m. 2013, har bidragit till en ökad samverkan mellan aktörer och till att kulturens betydelse för samhället och den regionala utvecklingen fått ökat genomslag.

Arbetet med att åstadkomma ökad tillgäng- lighet till kulturen står på olika sätt i fokus för regeringens prioriteringar. En utvecklad digitali- sering är en förutsättning för ett modernt och dynamiskt kulturliv. Det omfattande digitali- seringsarbete som pågår innebär att kulturella verksamheter, samlingar och arkiv i ökad utsträckning bevaras digitalt och tillgängliggörs för allmänheten. På arkivområdet är i dag en stor del av det mest efterfrågade materialet tillgäng- ligt i digital form. Av landets kommuner har 83 procent minst en digitaliserad biograf. Även inom scenkonsten har insatser gjorts för att främja digitaliseringen.

Tillgängligheten för personer med funktions- nedsättning har förbättrats. Den uppföljning Myndigheten för delaktighet har gjort visar att kulturområdet nått långt vad gäller tillgänglig- hetsfrågor i jämförelse med andra politik- områden. När det gäller de statliga kulturmyn- digheternas grundläggande tillgänglighet visar dock uppföljningen att det återstår arbete för att uppnå målet att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet.

Internationella utbyten och samarbeten är nödvändiga för utvecklingen av kulturlivet och för att ge kulturskapare möjligheter att nå ut till en vidare publik.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Medier

Regeringen bedömer att målen för medie- området sammantaget har uppfyllts bl.a. genom en väl fungerande oberoende radio och tv i allmänhetens tjänst, ekonomiskt stöd till pressen samt den verksamhet som bedrivits av myndig- heter och institutioner på medieområdet till främjande av mångfald, tillgänglighet, skydd av barn, medie- och informationskunnighet samt öppenhet kring mediers roll och villkor i samhället. Det EU-harmoniserade regelverket för tv-sändningar och beställ-tv bidrar till mer lika konkurrensvillkor mellan de europeiska aktörerna.

Trossamfund

Regeringen bedömer att statens stöd till tros- samfunden bidrar till att främja den religiösa mångfalden och att statens stöd till trossamfund används i enlighet med målen för stödet.

Ungdomspolitik

Unga kvinnor och unga män i Sverige har i dag i många avseenden goda levnadsvillkor. Rapporter visar att unga kvinnors och unga mäns hälsa och sociala förhållanden generellt är goda, särskilt jämfört med andra länder. Samtidigt finns det stora utmaningar som möter unga kvinnor och unga män eller grupper av ungdomar. Exempel- vis är arbetslösheten bland unga betydligt högre än bland den övriga befolkningen. Egen försörj- ning är en central del av ungas livsvillkor. Möjligheten till egen försörjning påverkar indi- viders politiska självförtroende, benägenhet att rösta och intresse för inflytande.

Unga kvinnors och unga mäns självupplevda psykiska ohälsa har ökat under de senaste decennierna samtidigt som det inte har tagits fram någon systematisk kunskap som klargör hur ungdomar själva ser på sin psykiska ohälsa.

I propositionen Med fokus på unga – en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande (prop. 2013/14:191) ingår ett ungdomspolitiskt handlingsprogram med insat- ser inom områden som rör ungdomars infly- tande, egen försörjning och psykiska hälsa.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Politik för det civila samhället

Det statliga stödet till det civila samhällets organisationer ligger på en jämn och hög nivå och utgör på så sätt en stabil grund för bidragsberättigade organisationer att bedriva sin verksamhet. Den höga andelen organisations- bidrag och liknande generella bidrag innebär goda förutsättningar för organisationerna att verka fritt och självständigt.

Regeringskansliet har under de senaste tre åren genomfört ett flertal dialoger och samråd med det civila samhällets organisationer. Dia- logen är omfattande. Tre exempel som särskilt kan lyftas fram är de dialoger som genomförts och lett fram till överenskommelserna mellan staten, idéburna organisationer och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) på det sociala området respektive på integrationsområdet, samt en bred dialog på kulturområdet. Den nationella överenskommelsen har inspirerat lokala och regionala efterföljare.

Anslaget för forskning om det civila samhället är relativt litet, men kan ändå betraktas som ett viktigt steg i riktning mot en samlad och ökad kunskap om det civila samhället. En viktig del i kunskapsutvecklingen är också SCB:s uppdrag att utveckla och förbättra statistiken om det civila samhället.

En konkret fråga som organisationer har lyft fram i dialog var önskemålet om att tillsätta en statlig utredning för att genomlysa villkoren för det civila samhällets organisationer. I mars 2014 beslutade den förra regeringen kommitté- direktiven Ett stärkt och självständigt civil- samhälle (dir. 2014:40).

Idrott

Svenskar motionerar mest i EU enligt 2013 års Särskilda Eurobarometer 412 om idrott och fysisk aktivitet, som är unionens andra mätning av vuxnas motions- och idrottsvanor inom medlemsstaterna. Hela 70 procent av svenskarna uppger att de idrottar eller motionerar minst en gång per vecka. Genomsnittet för EU är 41 procent. Undersökningen visar dock på stora socioekonomiska skillnader i deltagandet där det främst är arbetslösa som uppger att de sällan eller aldrig motionerar. Sverige ligger även i topp när det gäller ideellt engagemang inom idrotten, där var fjärde person över 15 år uppger att de arbetat ideellt inom idrottsrörelsen. Genomsnittet för medlemsstaterna ligger på 7 procent.

Trots att idrotten fortsätter att på bred front engagera människor i fysisk aktivitet och ideellt arbete ser vi en minskning i antalet deltagar- tillfällen inom barn- och ungdomsidrotten. Idrotten är öppen för alla men det finns fort- farande grupper som i mindre utsträckning del- tar inom idrotten. En orsak kan vara att avgif- terna för att delta har ökat. Regeringen väl- komnar att det inom idrottsrörelsen nu pågår ett aktivt arbete för att inkludera fler grupper i den idrottsliga gemenskapen.

Andra utmaningar som idrottsrörelsen står inför är jämställdhet i beslutande organ och inom idrotten i stort, arbetet mot uppgjorda matcher och insatser mot dopning. Idrotts- rörelsen har även andra etiska frågor som måste synliggöras och hanteras. Trots att idrotts- rörelsen har utmaningar att fortsätta arbeta aktivt med är regeringens bedömning att idrotts- politikens mål i många delar är uppfyllda.

Folkbildning

Folkbildningen är med sin pedagogiska inrikt- ning och särart en viktig del av utbildnings- väsendet och en betydelsefull aktör för att höja kunskapsnivån i samhället. Folkhögskolans pedagogik, som i hög grad bygger på samtal och erfarenhetsutbyte i mindre studiegrupper, kan ge det stöd och den stimulans som många som inte har lyckats i det reguljära utbildningssystemet kan behöva.

Riksdagen beslutade i juni 2014 i enlighet med förslagen i propositionen Allas kunskap – allas bildning (prop. 2013/14:172, bet. 2013/14:KrU8, rskr. 2013/14:379). Genom riksdagens beslut gäller nu ett särskilt mål för folkbildnings- politiken. Utöver detta mål har riksdagen även beslutat om fyra syften för statens stöd till folkbildningen (se vidare avsnitt 16.4.1). Ett antal indikatorer har valts ut för att följa folk- bildningens utveckling och resultat i förhållande till dessa syften. Indikatorerna belyser folkhög- skolornas och studieförbundens omfattning och utbredning i landet och folkbildningens del- tagare med avseende på olika bakgrundsfaktorer. Vidare redovisas genom indikatorerna omfatt- ningen av utfärdade grundläggande behörigheter och intyg om avslutad eftergymnasial utbildning samt deltagandet i folkbildningens kulturella verksamheter (se även avsnitt 16.4.1).

Tillsyn över spelmarknaden

Spelmarknaden präglas av en ökad konkurrens med allt fler bolag som verkar i Sverige utan till- stånd samt med en mer omfattande marknads- föring. Regeringens bedömning är att det finns goda nationella möjligheter att bedriva en effektiv tillsyn och omfattande kontroller.

2.6Politikens inriktning

2.6.1Utgångspunkter

Kultur

Ett demokratiskt samhälle är ett samhälle där yttrandefriheten ständigt bevakas och främjas. Kulturell bildning och kulturellt deltagande är grundförutsättningar för att ständigt återerövra yttrandefriheten och upprätthålla demokratin. Alla människor ska därför ha rätt och möjlighet att utöva kultur i alla delar av landet.

Ett levande och oberoende kulturliv är viktigt för välfärden och demokratin. Kulturen skänker upplevelser och stimulerar intellekt och skapar- kraft. Konstnärliga uttryck är en spegling av samhället och ger oss djupare förståelse för vår samtid och historia. Ett levande kulturliv tillhör grunden i ett socialt och ekologiskt hållbart sam- hälle.

Regeringen sätter stor tilltro till värdet av att människor erbjuds möjligheter att utveckla sin skapande förmåga. Därför bör det finnas förut- sättningar för alla människor att utveckla sin kreativitet genom eget skapande. Detta kan för- verkligas genom regeringens prioriteringar vad gäller estetiska ämnen i skolan, kultur- och musikskolor, bibliotek, folkbildning och studie- förbund.

Kulturen utgör en mötesplats som spänner över nationsgränser, samhällsåskådningar och generationer. Genom kulturen sker nya möten och relationer skapas. På kulturens arenor möts olika perspektiv som skapar förutsättningar för samförstånd, tillit och respekt. Kulturen är på så sätt ett forum för demokratisk utveckling

För att ny konstnärlig mark ska brytas måste den konstnärliga friheten försvaras. Det innebär att konsten inte helt kan lämnas till marknadens villkor. Kulturpolitiken måste skapa förutsätt- ningar för konstnärlig frihet, så att utövande

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

konstnärer får möjlighet att oberoende skapa normbrytande, ifrågasättande och provocerande konst. Det konstnärliga innehållet ska dock inte styras genom politiska beslut. Det måste också finnas kultur och kulturella arenor som står fri från kommersiella intressen.

Sverige har lyckats skapa förutsättningar för en god kreativ tillväxt genom att en kulturell infrastruktur gjorts tillgänglig. Kulturskolor, studieförbund och en väl utbyggd infrastruktur för digitalisering och it har i kombination med en aktiv kulturpolitik visat sig vara en god jordmån för det breda kulturutövandet, och i vissa fall har våra talanger utvecklats till exportsuccéer. Kulturella och kreativa näringar blir alltmer betydelsefulla och Sverige har genom en aktiv kulturpolitik lyckats ligga i utveck- lingens framkant. Möjligheten för alla att ägna sig åt skapande och kulturella verksamheter skapar förutsättningar för att en del människor kan utveckla sina förmågor till en mycket hög nivå. Bredd ger spets.

För att lyckas skapa ett vitalt kulturliv är det viktigt att kulturskaparna kan arbeta under rimliga villkor. De offentliga trygghetssystemens utformning är en grundläggande del av de stat- liga insatserna. Regeringen tillför i denna pro- position ytterligare medel för att förstärka scenkonstallianserna. Satsningarna regeringen föreslår i denna proposition vad gäller kultur i miljonprogramsområden och Skapande skola bidrar till fler arbetstillfällen för kulturskapare. Frågan om scenkonstpensionerna måste komma till en lösning. Den konst vi i dag njuter av vid institutionerna, har i de flesta fall en gång startat som ett initiativ från en enskild konstnär. Goda arbetsvillkor för de fria utövarna är därför en viktig jordmån för ett vitalt kulturliv.

Kulturarvet är vårt gemensamma arv. Kultur- historiskt värdefulla byggnader, minnesmärken och andra miljöer, såväl i städer och tätorter som på landsbygden, bör bevaras och vårdas för fram- tiden.

I jämförelse med 2014 föreslås i denna proposition en ökning av kulturbudgeten med 252 miljoner kronor, inklusive anslagens pris- och löneomräkning som uppgår till ca 41 mil- joner kronor.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 2.5 Kulturbudgetens utveckling 2010–2015

Miljoner kronor

Budgetår	Kulturbudget
2010	6 415

2011	6 488

2012	6 593
2013	6 729

2014	6 853

2015	7 105

Medier

Fria och självständiga medier med granskande journalistik och allsidig nyhetsförmedling är en förutsättning för en modern demokrati. För att ge förutsättningar för en fri åsiktsbildning, fritt utbyte av idéer och reella möjligheter att granska olika företeelser och verksamheter i samhället behövs en mångfald av medier av hög kvalitet. Samtidigt är medielandskapet under stark för- ändring vilket medför stora demokratiska utmaningar. För svensk dagspress var 2013 det ekonomiskt sämsta året i modern tid. Särskilt landsortspressen drabbas av neddragningar. Antalet lokalredaktioner blir allt färre. I det frag- menterade informationssamhället, där den lokala och regionala nyhetsbevakningen minskar sam- tidigt som det totala medieutbudet är större än någonsin, blir radio och tv i allmänhetens tjänst oumbärlig. Allmänheten har rätt till saklig och opartisk nyhetsförmedling och ett mångsidigt radio- och tv-utbud, tillgängligt för alla, som speglar hela landet och präglas av oberoende och stark integritet.

Ibland väcks kritik om att den starka ställning som radio och tv i allmänhetens tjänst har på mediemarknaden innebär en snedvridning av konkurrensen. Regeringen anser att själva syftet med radio och tv i allmänhetens tjänst är att den ska erbjuda ett utbud av hög kvalitet. Med det följer oundvikligen en viss marknadspåverkan. Exempelvis kan kvaliteten i de kommersiella mediernas utbud höjas i konkurrensen med radio och tv i allmänhetens tjänst om tittarna.

Det förändrade medielandskapet ställer nya och högre krav på allmänhetens förståelse för mediernas logik och funktionssätt. Det handlar om förmåga att hitta och tillgodogöra sig information och att analysera innehållet i denna, förmåga att använda medier för kommunikation samt att skapa medialt innehåll. Medie- och informationskunnighet är en viktig del av en

demokratisk medvetenhet och kompetens, sär- skilt när det gäller barn och unga.

Regeringen avser att återkomma med förslag på det mediepolitiska området.

Trossamfund

Trossamfunden erbjuder en möjlighet för män- niskor att ge uttryck för andliga och existentiella behov och frågeställningar. Trossamfunden kan genom sin verksamhet bidra till kunskap, för- ståelse och respekt för olika trosinriktningar.

Social oro och förtroendekriser kan komma att bli än viktigare områden för preventiv krishantering när globala intressekonflikter får sociala konsekvenser även i vårt land. Att ge människor som invandrar till Sverige möjlig- heten att finna en trygghet här genom sin kultur och religion har betydelse för integrationen. I det mångreligiösa Sverige är kunskap, förståelse och samverkan nödvändiga för att människor av olika tro ska kunna leva tillsammans.

Religions-, samvets- och tankefriheten är cen- trala i ett öppet samhälle och finns uttryckt i internationella konventioner men även i den svenska grundlagen. Det är viktigt att vi slår vakt om dessa friheter i såväl Sverige som i vår omvärld. Den senaste tiden har flera fall av skadegörelse av religiösa lokaler rapporterats. Det är oacceptabelt och ska med all kraft mot- verkas. Händelser då människor på grund av sin religiösa tro ofredats har också uppmärksammats vilket föranleder verkningsfulla politiska åt- gärder. I Sverige bör det vara en självklarhet att var och en fritt kan gå till sin religiösa samlings- lokal utan att vara rädd för att möta en lokal som skadegjorts. På samma sätt är det en självklarhet att var och en i samhället ska kunna bära religiösa symboler utan att behöva ta emot glåpord eller utstå andra typer av våldshandlingar. I ett fritt och öppet samhälle är det allas vårt ansvar att motverka denna typ av agerande.

I samband med större olyckor och kriser i samhället blir kyrkor och sjukhuskyrkor natur- liga samlingspunkter och stöd för många. Den andliga vården inom sjukvården, traditionellt kallad sjukhuskyrkan, är en viktig resurs så väl för sjukhusen som för den enskilde.

Det övergripande syftet med statens stöd till trossamfund är att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva långsiktig religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård,

undervisning och social omsorg m.m. Genom samverkan och dialog mellan Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) och tros- samfunden behandlas angelägna frågeställningar kring bl.a. värderingar, respekt, tolerans och demokrati. SST har en viktig roll i att vara expert i allmänna religions- och trossamfundsfrågor. Regeringen avser att ge SST ett fortsatt uppdrag att stimulera ett arbete med demokrati, demo- kratiska värderingar och att motverka antidemo- kratiska yttringar.

Regeringen har fortlöpande dialog med tros- samfunden genom ett särskilt råd, Regeringens råd för kontakt med trossamfunden, som består av representanter från staten och samfunden.

Ungdomspolitik

Ungdomspolitiken är sektorsövergripande och behandlar ungdomars villkor inom områden som utbildning, arbete, försörjning, bostad, hälsa, inflytande, kultur och fritid. Regeringen påbörjar ett reformarbete för bättre och mer jämlik utbildning, minskad arbetslöshet och ökad jäm- ställdhet och som möter utmaningarna inom miljöområdet. Regeringen kommer att ha ett starkt fokus på att stärka ungas situation i samhället. Det sker inte minst genom viktiga utbildningsreformer som syftar till att alla ungdomar ska kunna fullfölja en gymnasie- utbildning och åtgärder för att minska antalet ekonomiskt inaktiva unga, t.ex. unga som varken arbetar eller studerar.

Många unga riskerar i dag att inte komma in på arbetsmarknaden och att fastna i arbetslöshet. Den höga ungdomsarbetslösheten är en av regeringens högst prioriterade arbetsmarknads- politiska utmaningar. Det är av central betydelse för ett samhälle att unga kan etablera sig och därmed bidra på arbetsmarknaden och växa till självständiga individer och samhällsmedborgare. Regeringen är övertygad om att framgång i kampen mot ungdomsarbetslösheten förutsätter bred mobilisering och samverkan. För att få fler ungdomar i arbete och för att stärka ungas kompetens inför regeringen stegvis från 2015 en 90-dagarsgaranti där det sätts en bortre gräns för hur länge en ung person ska kunna vara arbetslös, innan han eller hon erbjuds ett jobb, en insats som leder till jobb eller en utbildning. Denna bortre gräns ska successivt kortas till 90 dagar. Garantin ska omfatta alla arbetslösa

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ungdomar, även de med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Som en viktig del av 90-dagarsgarantin införs traineejobb samt utbildningskontrakt för unga arbetslösa som inte fullföljt sin gymnasieutbildning.

I förhållande till den övergripande politiska inriktningen att bekämpa ungdomsarbetslös- heten bidrar ungdomspolitiken specifikt med kunskaper om ungas villkor, bland annat vad gäller gruppen unga som varken arbetar eller studerar. Dessutom bidrar ungdomspolitiken med underlag för ökad samverkan för insatser som rör unga.

Riksdagen fattade beslut i enlighet med förslagen i propositionen Med fokus på unga – en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande den 17 juni 2014 (prop. 2013/14:191, bet. 2013/14:KrU9, rskr. 2013/14:354). Därigenom har ett nytt mål för ungdoms- politiken fastställts. Målet är att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Målet gäller för alla statliga beslut och insatser som berör ungdomar mellan 13 och 25 år. Regeringen avser att överväga att se över det nya målet för ungdomspolitiken.

Ett nytt kunskapslyft

Det krävs investeringar i utbildning för att ge människor i alla åldersgrupper den kompetens som behövs på dagens och framtidens arbets- marknad. Regeringen föreslår därför att ett nytt och stadigvarande kunskapslyft med permanenta utbildningsplatser införs. Platserna föreslås omfatta högskoleutbildning, utbildning inom yrkeshögskolan och folkhögskolan samt både allmänna ämnen och yrkesämnen inom kom- munal vuxenutbildning (komvux).

Ungdomspolitiskt handlingsprogram

I ovan nämnda proposition ingår ett handlings- program med insatser inom områdena ungas inflytande, psykiska hälsa och egen försörjning. Dessutom tydliggörs att uppföljningssystemet bör utvecklas genom bl.a. en databas om ungas levnadsvillkor. Ungas och ungdomsorganisatio- nernas perspektiv i uppföljningen kommer att stärkas.

Inflytande

I handlingsprogrammet ingår en omfattande satsning på unga kvinnors och mäns inflytande i samhället. Flera uppdrag har lämnats till Myn-

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

digheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor inom detta område.

Som ett led i handlingsprogrammet har myn- digheten bl.a. i uppdrag att under 2015 stärka kunskapen om barn- och ungdomsperspektiv och dialog med barn och ungdomar i lokalt arbete. Myndigheten kommer dessutom att under 2015 fördela stöd till kommuner och landsting som arbetar på innovativa sätt med att stärka ungas inflytande.

Unga är en underrepresenterad grupp bland förtroendevalda. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har fått i uppdrag att arbeta med stöd för unga politiker i syfte att fler unga kvinnor och unga män ska ta på sig uppdrag som förtroendevalda och motverka att unga politiker väljer att lämna sina uppdrag i förtid.

Det är av stor betydelse för barn- och ung- domsorganisationer, liksom för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, att få en ökad förutsägbarhet i medelstilldelningen så att verksamheten kan planeras och bedrivas effektivt. Myndigheten för ungdoms- och civil- samhällesfrågor bör kunna besluta om bidrag för 2016 under 2015. Regeringen föreslår därför ett beställningsbemyndigande för att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor ska kunna besluta om bidrag till barn- och ungdoms- organisationer som medför behov av framtida anslag. Detta innebär i praktiken att myndig- heten kan fatta beslut om bidrag till barn- och ungdomsorganisationer inför kommande budgetår.

Psykisk hälsa

Regeringen prioriterar unga kvinnors och unga mäns psykiska hälsa. Det är vanligare att unga kvinnor upplever psykiska besvär än att unga män gör det. Det är också vanligare att unga hbtq-personer har sämre psykisk hälsa jämfört med övriga unga i befolkningen. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor genomför en jämställdhetssatsning med fokus på att främja unga kvinnors och unga mäns psykiska hälsa, trygghet och välbefinnande. Myndigheten har även i uppdrag att beskriva och föreslå modeller för hur samhällets stöd till unga med psykisk ohälsa och som varken arbetar eller studerar kan organiseras. Utformning av samverkan mellan olika aktörer för att förbättra stödet för dessa unga är prioriterat.

Egen försörjning

Området ungdomars egen försörjning omfattar frågor om ungas utbildning, arbete, ekonomiska situation och boende. En gymnasieutbildning är inträdesbiljetten till arbetsmarknaden och till egen försörjning för ungdomar. Situationen för unga i åldern 15–24 år som varken arbetar eller studerar ska därför förbättras. Som ett första steg förtydligas det så kallade informations- ansvaret för icke skolpliktiga ungdomar och benämns i stället aktivitetsansvar för ungdomar (prop. 2013/13:191). Ansvaret innebär att kom- munerna har i uppgift att erbjuda de ungdomar som berörs lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand motivera till utbild- ning. Kommunerna ska föra ett register över de ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret för ungdomar. Insatserna för dessa ungdomar ska dokumenteras på lämpligt sätt. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2015. Åtgärder kom- mer även att genomföras för att förbättra regis- ter och statistikuppföljning inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret.

Med anledning av förslagets effekter på kom- munernas verksamhet föreslår regeringen att kommunernas verksamhet tillförs 10 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2015. Regeringen avser vidare att erbjuda kommunerna att tillsammans med Arbetsförmedlingen ta aktiv del i genom- förandet av den tidigare beskrivna 90-dagars- garantin för arbetslösa ungdomar (se utg.omr. 14, avsnitt 4.5).

Europeiskt samarbete

Ett nytt integrerat utbildnings-, ungdoms- och idrottsprogram, Erasmus+, har lanserats inom EU 2014. Programmet har ersatt bl.a. EU- programmet Ung och Aktiv i Europa. Det nya integrerade programmet innebär att möjlig- heterna till samarbete avseende utbildning, yrkesutbildning, idrott och ungdomsfrågor har stärkts. Erasmus+ innebär möjligheter för drygt fyra miljoner ungdomar, studenter och vuxna att studera, praktisera eller arbeta som volontärer i och utanför EU. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har från och med 2014 i uppdrag att fungera som nationellt kontor för ungdomsdelarna i programmet. Vid genom- förande av programmet bör myndigheten foku- sera på unga kvinnor och unga män som står långt från arbetsmarknad och utbildning.

Jämställdhet

Ungdomspolitiken ska vara utformad så att unga kvinnor och unga män ges samma möjligheter och förutsättningar i samhället. Som framgått ovan fokuserar arbetet inom ungdomspolitiken på områdena unga kvinnors och unga mäns inflytande, egen försörjning och psykiska hälsa. Rapporter från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor visar att flickor och pojkar, unga kvinnor och unga män, begränsas i sam- hället på grund av rådande brist på jämställdhet. Det är därför angeläget att unga omfattas av jämställdhetsinsatser och involveras i jämställd- hetsarbete. Genom att indikatorerna i upp- följningen av ungdomspolitiken utvecklas skapas bättre underlag för analyser av unga kvinnors och unga mäns villkor när det gäller bl.a. inflytande, egen försörjning och psykisk hälsa. Detta gör att de jämställdhetsutmaningar som finns på dessa områden tydligare går att identifiera och följa upp. Det ungdomspers- pektiv, som ska genomsyra all politik som berör gruppen unga kvinnor och män, betonar att unga ska betraktas som en mångfald av individer. Statistiskt underlag ska presenteras, kommen- teras och analyseras efter kön och ålder. Där så är möjligt ska även andra bakgrundsfaktorer beaktas.

Strategisk myndighet för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck

Sedan 2014 fungerar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor som strategisk myndighet för att främja ungas rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Syftet är att säkerställa grunden för ett långsiktigt arbete inom detta område.

Tematisk analys

Regeringen avser att ge Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor i uppdrag att under 2015 genomföra en tematisk analys av ungdomars sexuella och reproduktiva rättig- heter.

Politik för det civila samhället

Det civila samhället är en del av välfärds- samhällets grund. Deltagande i gemenskaper som ideella organisationer skapar mening, delaktighet och utveckling för många män-

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

niskor. Därigenom bidrar det civila samhällets organisationer till att stärka demokratin, bl.a. som röstbärare och opinionsbildare. Delar av det civila samhället har dessutom en roll som utförare av välfärdstjänster. Välfärdens verk- samheter är dock ingen marknad. Människor är medborgare i förhållande till välfärden, inte konsumenter. En nationell strategi för idéburen välfärd ska tas fram. Icke-kommersiella aktörer ska få möjlighet att växa och utvecklas. Deras självständighet ska värnas. Regeringen anser att integration av miljöhänsyn och sociala hänsyn i offentliga upphandlingar bör främjas.

Målet för politiken för det civila samhället är att villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin ska förbättras. Detta ska ske i dialog med det civila samhällets organisationer. Målet beskrivs i propositionen En politik för det civila samhället (prop. 2009/10:55). En hög grad av deltagande i det civila samhället är eftersträvansvärt bl.a. på grund av det civila samhällets betydelse för demokratin. Forskningen tyder på att såväl demokratin som tillväxten påverkas positivt av socialt kapital – tilliten och kontakterna människor emellan – vilket i sin tur gynnas av om många människor deltar i det civila samhällets organisationer.

Politiken för det civila samhället ska vara utformad så att kvinnor och män oavsett ålder och funktionsförmåga ges samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare. Det civila samhället bidrar till delaktighet i samhällslivet och genom organisationer och andra aktörer i det civila samhället ges kvinnor och män möjlighet till inflytande över det offentliga beslutsfattandet.

Möjlighet för det civila samhället att utvecklas

I mars 2014 gavs en särskild utredare i uppdrag att undersöka möjligheterna att på olika sätt underlätta för det civila samhällets organisa- tioner att bedriva sin verksamhet, att utvecklas och att därigenom bidra till demokrati, välfärd, folkhälsa, gemenskap och social sammanhållning (dir. 2014:40). Utredaren ska brett undersöka möjligheterna att underlätta för det civila samhällets organisationer att bedriva sina verk- samheter och bl.a. lämna förslag om hur organisationernas möjligheter att delta i offentlig upphandling kan förbättras. Regeringen avser att överväga behovet av en förändrad inriktning på uppdraget.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Sedan 2012 har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (f.d. Ungdoms- styrelsen) fungerat som stöd för frågor som ryms inom politiken för det civila samhället. Sedan den 1 april 2014 avspeglar sig detta även i myndighetens namn.

Överenskommelserna med idéburna organisationer

Den överenskommelse som slöts 2008 mellan regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och idéburna organisationer inom det sociala området har varit viktig för att förbättra de idéburna organisationernas förutsättningar som röstbärare, liksom deras möjligheter att erbjuda välfärdstjänster. Idéburna organisationer

– sociala företag, kooperativ, samfund, stiftelser, ideella föreningar – representerar en viktig resurs i samhället. Flera av dessa organisationer är en viktig röst för grupper som annars kan ha svårt att komma till tals. De medverkar dessutom till utvecklingen av välfärdstjänsternas kvalitet i förhållande till brukarnas behov och önskemål. Regeringen anser att de idéburna aktörernas förutsättningar att verka inom välfärden ytterligare kan stärkas. Behovet av att samordna arbetet och stödja insatser som stimulerar fram- växten av lokala och regionala överenskom- melser kvarstår.

Arbetet med överenskommelsen från 2010 med idéburna organisationer och SKL inom integrationsområdet står inför en fortsatt ut- veckling. Under 2015 kan det finnas behov av att se över formerna för detta arbete.

Kunskap om det civila samhället

Det är angeläget att ny kunskap om det civila samhällets roll, sammansättning och verksamhet tas fram. Kunskapen utvecklas kontinuerligt genom det forskningsprogram som Vetenskaps- rådet hanterar, Statistiska centralbyråns (SCB) årliga statistikuppföljning och det stöd för studier om det civila samhället som fördelas av Myndigheten för ungdoms- och civilsam- hällesfrågor. SCB kommer under hösten 2014 att på nytt publicera aktuell statistik om det civila samhället. Från Ersta Sköndals högskola väntas en ny rapport om frivilliga insatser i det civila samhället under 2015.

Allmänna samlingslokaler

Möjligheten för organisationer inom det civila samhället att ha tillgång till samlingslokaler är av stor vikt för att uppfylla målet för politiken för

det civila samhället. Regeringen föreslår därför att utgiftsnivån för bidrag till allmänna samlingslokaler bibehålls.

Kvinnors organisering

Principerna om självständighet och oberoende samt långsiktighet berör frågor om det civila samhällets möjlighet till en stabil grund för sin verksamhet. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor fördelar bidrag enligt förordningen (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organisering. Det är av stor betydelse för dessa organisationer, liksom för Myndig- heten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, att få en ökad förutsägbarhet i medelstilldelningen så att verksamheten kan planeras och bedrivas effektivt. Regeringen föreslår därför ett beställ- ningsbemyndigande som möjliggör för myndig- heten att besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag. I praktiken innebär detta att myndigheten under ett år kan fatta beslut om bidrag för kvinnors organisering inför kom- mande budgetår.

Idrott

Regeringen vill stödja en stark och självständig idrottsrörelse som engagerar många och är en betydelsefull del i vår gemensamma välfärd. En viktig utgångspunkt för regeringen är att idrotten är inkluderande och öppen för alla, oavsett ålder, kön, könsidentitet eller könsut- tryck, sexuell läggning, livsåskådning, social, etnisk och kulturell bakgrund, eller funktions- nedsättning.

Alla barn och unga har rätt till idrott

Regeringen strävar efter att fler barn och ungdomar ges möjlighet att delta i idrotts- föreningarnas verksamhet och menar att en viktig förutsättning är att avgifterna hålls på en låg nivå. Regeringen verkar i hela sin politik för ökad jämställdhet och förväntar sig att idrottsrörelsen på olika nivåer förstärker sina ansträngningar att nå en jämställd idrott – en idrott där personer i beslutande ställning på alla nivåer inom idrotten och aktiva ges samma möjlighet att förverkliga sitt intresse att delta, oberoende av kön.

Sammanfattning av idrottspolitiska prioriteringar

Att bidra till att stärka folkhälsan är centralt i fördelningen av statsbidraget till idrott. Rege- ringen anser att idrottsrörelsen genom att

utveckla en inkluderande verksamhet har en viktig roll och kan bidra till att minska hälso- klyftorna i samhället. Ett ökat och mer jämlikt och jämställt deltagande inom föreningsidrotten är viktigt. Den kommande redovisningen från Centrum för idrottsforskning om hur olika delar av idrottsrörelsen väljer att fastställa nivån på sina medlems- och träningsavgifter kan ge ett viktigt kunskapsunderlag för att bedöma hur ett ökat deltagande inom idrotten kan uppnås.

Friluftslivspolitik

Se avsnitt 15.6 Friluftslivspolitik.

Folkbildning

Folkbildningen, såväl folkhögskolor som studie- förbund, bidrar till mer aktiva samhällsmed- borgare, ökad bildning och personlig utveckling. Folkbildningen är med sin pedagogiska inrikt- ning och särart också en viktig del av utbild- ningsväsendet och en betydelsefull aktör för att höja kunskapsnivån i samhället. Ökad folk- bildning har även positiva effekter för individers ställning i samhället och på arbetsmarknaden.

Eget mål och tydligare inriktning

Genom att riksdagen beslutade i enlighet med förslagen i propositionen Allas kunskap – allas bildning (prop. 2013/14:172, bet. 2013/14:KrU8, rskr. 2013/14:379) har riksdagen för första gången fastställt ett eget mål för folkbildnings- politiken. Målet är att folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Målet klargör statens intentioner med folkbildningspolitiken och stödet till folkbildningen samtidigt som folkbild- ningens särskilda karaktär lyfts fram. Målet förtydligar också att folkbildningens målgrupp är bredare än den målgrupp som vuxen- utbildningen har. Folkbildningen har en viktig och växande uppgift att möta unga som behöver en väg till vidare studier och arbete. Vidare framhäver målet folkbildningens metodik och demokratiska engagemang.

Statens syften med bidraget till folkbildningen

Riksdagens beslut i enlighet med förslagen i propositionen Allas kunskap – allas bildning (prop. 2013/14:172, bet. 2013/14:KrU8, rskr.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

2013/14:379) innebär vidare att den statliga styrningen av bidraget till folkhögskolor och studieförbund blir mer entydig. Statens fyra syften med statsbidraget till folkbildningen gäller även fortsättningsvis, medan de sju verksam- hetsområden som tidigare angetts som särskilda motiv för statens stöd har upphävts. En justering har gjorts av ett av syftena så att det framgår att statens stöd ska möjliggöra för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen.

Kunskapslyft

Arbetslösheten har bitit sig fast på en hög nivå. Det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och sysselsättning. Personer med kort tidigare utbildning – det vill säga förgymnasial utbildning – är i högre utsträckning arbetslösa än personer med gymnasial eller högre utbildning. Detta gäller för alla åldersgrupper och är särskilt allvarligt eftersom det blir allt färre arbetstillfällen med låga eller inga krav på utbildning.

Mot denna bakgrund avser regeringen att öka ambitionerna inom vuxenutbildningsområdet. För att ge fler möjlighet att kunna ta del av utbildning som skapar vägar in i arbetslivet bör ett nytt och stadigvarande kunskapslyft med permanenta utbildningsplatser införas. Rege- ringens satsning på kunskapslyftet bör bli en viktig del av det livslånga lärandet och syfta till att stärka medborgarnas kompetens och möjligheter på arbetsmarknaden samt bidra till att förkorta tiden för etablering i samhället och på arbetsmarknaden för många nyanlända. Platserna föreslås omfatta högskoleutbildning, utbildning inom yrkeshögskolan och folk- högskolan samt både allmänna ämnen och yrkesämnen inom kommunal vuxenutbildning (komvux).

Folkhögskolans pedagogik, som i hög grad bygger på samtal och erfarenhetsutbyte i mindre studiegrupper, kan ge det stöd och den stimulans som många som inte har lyckats i det reguljära utbildningssystemet kan behöva. För att ge fler i denna grupp möjlighet att få gymnasiekom- petens föreslår regeringen att ytterligare medel till statsbidraget till folkbildningen tillförs så att folkhögskolans allmänna kurser kan utökas med 1 500 utbildningsplatser 2015. Regeringen beräknar att ytterligare medel för statsbidraget därefter tillförs så att antalet utbildningsplatser

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

kan utökas med 2 000 i folkhögskolans allmänna kurs fr.o.m. 2016. .

Utbildningskontrakt

Arbetslösheten bland unga utan gymnasieexamen är mer än dubbelt så hög som bland dem som har examen. För att stödja arbetslösa ungdomar som inte har fullföljt sina gymnasiestudier avser regeringen att, stegvis från 2015, införa en 90-dagarsgaranti. Som en viktig del av 90-dagarsgarantin avser regeringen att införa utbildningskontrakt för unga arbetslösa som inte fullföljt sin gymnasieutbildning. Som ett led i införandet av utbildningskontrakt föreslås att den möjlighet som finns i dag till studiemotiverande kurs på folkhögskola förlängs och att medel avsätts för 1 600 utbildningsplatser på dessa studiemotiverande folkhögskolekurser årligen.

Många av deltagarna i studiemotiverande kurs fortsätter sin utbildning i folkhögskolans allmänna kurs, där de kan få motsvarande gymnasiekompetens och grundläggande behörighet till högskolestudier.

Utbildningar för nyanlända

Från 2014 kan nyanlända invandrare inom etableringsuppdraget delta i särskilt anpassade sammanhållna utbildningar på folkhögskola som finansieras genom att Arbetsförmedlingen lämnar bidrag till Folkbildningsrådet. Satsningen inom etableringsuppdraget på anpassade sam- manhållna utbildningar på folkhögskola fort- sätter 2015–2017.

Folkhögskolan som egen utbildningsform

I folkbildningspropositionen görs bedömningen att folkhögskolan som en egen utbildningsform i utbildningssystemet bör ses över och tydlig- göras. Utbildningsformen folkhögskola om- fattas inte av skollagen. Vissa ramar för folk- högskolan anges i förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen och i de villkor och riktlinjer som Folkbildningsrådet fastställer för verksamheten. I övrigt ansvarar varje enskild folkhögskola för utbildningens kursplaner och utformning. Det finns i detta sammanhang även skäl att se över regleringen av Folkbildnings- rådets uppgifter och roll.

Statlig utvärdering av folkbildningen

Det är angeläget att få till stånd en både oberoende och regelbunden utvärdering av den verksamhet som anordnas av folkhögskolor och

studieförbund. Genom att besluta i enlighet med förslagen i propositionen Allas kunskap – allas bildning (prop. 2013/14:172, bet. 2013/14:KrU8, rskr. 2013/14:379) har riksdagen fastställt att statliga myndigheter ska ansvara för utvärderingen av folkbildningen. Under 2015 bör genomförandet av en regelbunden och oberoende utvärdering av folkbildningen påbörjas. I enlighet med vad som anges i propositionen kommer Statskontoret att få i uppdrag att genomföra en första samlad utvärdering av folkbildningen utifrån de fyra syften för statsbidraget som riksdagen har fastställt och bland annat Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvär- dering kommer att kunna förse Statskontoret med underlag. Underlag för Statskontorets utvärdering kan också lämnas av andra aktörer, främst Folkbildningsrådet.

Vidare bör Folkbildningsrådets uppföljnings- ansvar förtydligas i syfte att få fram ett bättre underlag för redovisningen till riksdagen genom att rådets uppföljning bör utgå ifrån de fyra syften som gäller för stödet till folkbildningen.

Idrottens bildningsverksamhet mottar ett särskilt statsbidrag inom folkbildningen. Statsbidraget fördelas av SISU Idrottsutbildarna. Även denna del av folkbildningen kommer att omfattas av den statliga utvärderingen.

Folkbildningens arbete med mänskliga rättigheter och jämställdhet

Folkhögskolor och studieförbund utför en viktig uppgift i sin påverkan på kvinnors och mäns grundläggande värderingar om bl.a. mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan könen. Därför genomför Folkbildningsrådet en utbildningsinsats inom folkhögskolor och studieförbund, med inriktning på mänskliga rättigheter. Folkbildningsrådet genomför vidare en studie om jämställdhet i folkbildningen. Syftet med studien är att undersöka hur jäm- ställdhetsperspektivet är integrerat inom folk- bildningen och hur folkbildningen förhåller sig till de jämställdhetspolitiska målen.

Tolkutbildningar

I propositionen Allas kunskap – allas bildning (prop. 2013/14:172, bet. 2013/14:KrU8, rskr. 2013/14:379) gjordes bedömningen att över- syner behöver göras av såväl teckenspråks- tolkutbildningen som kontakttolkutbildningen. Det saknas en samlad och kontinuerlig kunskap av samhällets behov av tolkar för döva, hörsel-

skadade och personer med dövblindhet liksom behovet av kontakttolkar.

Tillsyn över spelmarknaden

Regleringen på spelområdet ska eftersträva att skadeverkningarna av överdrivet spelande mins- kar och skapa förutsättningar för en sund och säker spelmarknad. Den övervägande majori- teten av det totala spelandet sker i reglerade former hos spelaktörer som har tillstånd i Sverige, samtidigt som spelandet över internet visar en något annorlunda bild. För att undvika att åtgärder vidtas som leder utvecklingen åt fel håll vill regeringen skaffa sig ytterligare besluts- underlag gällande en eventuell större förändring av spelregleringen.

När det gäller skydd och ansvar för spelarna har ett antal länder som ändrat sin reglering de senaste åren studerats t.ex. avseende hur reg- leringen påverkat möjligheten för olika aktörer att verka på marknaden, mängden spel, mark- nadsföring och fördelningen mellan olika spelformer, utvecklingen av andelen farliga spel samt om regleringen haft någon effekt på antalet spelberoende personer. Utvecklingen av mark- naden i Danmark, Norge och Finland följs särskilt.

Förutsättningarna för de statligt kontrollerade bolagen att få tillstånd ska vara tydligt reglerade. Tillståndsprövningen bör därför flyttas från regeringen till Lotteriinspektionen. Regeringen avser också ta ett mer samlat grepp över förebyggande och behandling av spelberoende. Lotterilagen bör kompletteras med regler som syftar till att tillgodose sociala skyddshänsyn, inklusive marknadsföring. Lagen bör också kompletteras med effektiva sanktioner för att säkerställa att kraven efterlevs. Vidare bör obligatoriska krav på anordnarna införas att erbjuda spelarna att sätta gränser i fråga om tid och pengar vid onlinespel. Därtill bör övervägas om och på vilket sätt det ska ställas krav på verktyg där spelarna online kan bedöma om deras spelande är i riskzonen för att vara skadligt.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

2.6.2Prioriteringar avseende kultur, film, medier och idrott

Fri entré vid vissa statliga museer

Regeringen beräknar att de statliga museimyn- digheterna tillförs 80 miljoner kronor fr.o.m. 2015 för att införa fri entré på vissa statliga museer.

Reformen med fri entré på de statliga muse- erna som pågick 2005 samt 2006 möjliggjorde för många fler grupper i samhället att ta del av det gemensamma kulturarvet. Inte minst möjlig- gjorde reformen att grupper som aldrig tidigare besökt ett museum, t.ex. barnfamiljer med låga inkomster, kunde besöka våra museer.

När fri entré avskaffades av den förra regeringen 2007 minskade antalet besök vid de statliga museerna som haft fri entré med närmare 1,7 miljoner jämfört med 2006. Det är nu dags att återigen öppna de statliga museerna för alla. Lika tillgång till vårt gemensamma kulturarv bör ses som en demokratisk rättighet.

Kultur i miljonprogramsområden

Regeringen beräknar att under 2015–2018 tillföra totalt 230 miljoner kronor till kultur- verksamhet i miljonprogramsområden och till konstnärlig gestaltning av områdenas boende- miljöer. Kultursatsningen är ett initiativ som ska samordnas med regeringens insatser för att bidra till att miljonprogramsområden moderniseras på ett socialt och miljömässigt hållbart sätt. Under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsför- sörjning och byggande samt konsumentpolitik föreslås bl.a. ett investeringsbidrag för reno- veringar av flerbostadshus i miljonprograms- områdena som bl.a. bidrar till energieffekti- visering.

Satsningen på en upprustning av miljon- programmets flerbostadshus skapar möjligheter att ta ett helhetsgrepp om livsmiljön i dessa bostadsområden. Detta inbegriper skapandet av fler mötesplatser för kulturella aktiviteter och upplevelser samt insatser för att öka möjligheten för invånarna att påverka hur dessa områden utvecklas. Avsikten är att skapa resurser för lokala civilsamhällesorganisationer att tillsam- mans med kommunala och privata aktörer utveckla t.ex. teater, hemslöjd eller annan konst- närlig verksamhet. Möjligheten till en menings-

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

full fritidssysselsättning och tilltalande och intressanta boendemiljöer är avgörande inte bara för den enskildes välmående utan också för känslan av egenmakt och engagemang. Kulturen utgör en viktig demokratisk mötesplats där olika samhällsåskådningar bryts mot varandra och där förutsättningar för tillit och respekt skapas. Möjligheten att påverka satsningens genomför- ande främjar demokratisk inkludering.

Centralt för satsningen är att den ska utgå från de boendes behov och önskemål. En viktig utgångspunkt är att sträva efter ett brett deltagande hos olika grupper och att nå ut även till dem som i dag saknar resurser för att delta i eller saknar erfarenhet av organisationslivet. Utvärderingen (dnr U2014/5179) av Myndig- heten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors satsning på engagemangsguider, där Riksteatern på olika sätt varit stödjande och särskilt fokus har legat på kvinnors och ungdomars deltagande, visar på vikten av lokal förankring på individnivå för liknande satsningar. För att de medel som regeringen beräknar fördela till kulturverksam- heter i miljonprogramsområden ska kunna uppnå sitt syfte är det viktigt att ta vara på såväl det befintliga engagemanget i områdena som den kunskap som byggts upp kring former för deltagande, demokratisk delaktighet och infly- tande på kulturens arena och i andra samman- hang. Såväl tillfälliga satsningar som mer lång- siktigt syftande arbete ska kunna få stöd.

Statens kulturråd ges därför i uppdrag att i dialog med berörda myndigheter, kommuner, institutioner, organisationer i det civila sam- hället, boende och andra relevanta aktörer ta fram former för hur de tilldelade medlen ska fördelas samt hur satsningen ska följas upp och utvärderas. Statens konstråd ges i uppdrag att på initiativ av och tillsammans med lokala organi- sationer i det civila samhället arbeta fram praktiska exempel på hur miljonprogrammets olika miljöer kan berikas konstnärligt. De konstnärliga projekt som utförs ska präglas av ett starkt medborgarinflytande.

Kulturskolan

Regeringen beräknar att under 2015–2018 avsätta totalt 400 miljoner kronor för att bl.a. stärka den kommunala musik- och kulturskolan. Syftet är att ge barn och unga likvärdig tillgång till kultur och kulturutövande. Bidraget ska bl.a.

möjliggöra sänkta taxor i musik- och kultur- skolan. Regeringen avser att återkomma om formerna för satsningen.

Musik- och kulturskolan ger barn och ungdomar möjlighet att utveckla sitt estetiska skapande. Inom ramen för verksamheten kan de t.ex. få ägna sig åt musik, drama, dans eller måleri. Musik- och kulturskolan är en mycket uppskattad del av kommunernas verksamhet och köerna kan vara långa. Det är i dag frivilligt för kommunerna att driva musik- och kulturskola, vilket har fått konsekvensen att det finns skillnader mellan kommunerna; vissa kommuner har höga avgifter, andra har låga eller inga avgifter. I några kommuner saknas helt musik- och kulturskola. Det saknas också särskilda ut- bildningar för undervisning i kulturskola vilket försvårar lärarrekrytering och relevant kompe- tensutveckling och forskning.

Trots den kommunala musik- och kultur- skolans stora betydelse saknas en övergripande strategi för samordning och utvärdering av verksamheten. Regeringen avser att tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram förslag till en nationell strategi för musik- och kulturskolorna.

Samverkan för kultur i skolan

Regeringen beräknar att insatsen inom ramen för Skapande skola tillförs 25 miljoner kronor för 2015 och omfattar därmed 199 miljoner kronor. Insatsen förstärks sedan ytterligare och tillförs 30 miljoner kronor årligen mellan 2016–2018.

Skapande skola infördes 2008 och har i delar varit framgångsrik men satsningen är fortfarande i behov av utveckling. Regeringen föreslår att insatsen breddas och fördjupas och att det skapas möjlighet för kommunal musik- och kulturskola att fungera som samarbetspart.

För att ytterligare stärka kulturens roll i skolan avser regeringen att tillsätta en arbets- grupp som genom statliga satsningar främjar samverkan mellan bl.a. grundskolan, kommunala musik- och kulturskolan samt kulturlivet.

Satsning på scenkonstallianserna

Regeringen beräknar att allianserna inom teater-, dans- och musikområdena tillförs ytterligare 20 miljoner kronor fr.o.m. 2015 och statsbidraget uppgår därmed till 82 miljoner kronor.

Arbetsmarknaden för yrkesverksamma inom teater, dans- och musikområdet kännetecknas av få fasta anställningar och en stor andel tidsbe- gränsade uppdrag. För att förbättra förutsätt- ningarna för scenkonstnärerna har scenkonst- allianser inrättats där professionella skådespelare, dansare och musiker kan få anställning och ersättning under perioder då de saknar uppdrag inom scenkonstområdet. Det finns i dag tre scenkonstallianser, Teateralliansen, Dansallian- sen och Musikalliansen som tillsammans har ca 315 anställda.

Statens stöd till allianserna syftar till att bl.a. öka frilansande scenkonstnärers sociala och ekonomiska trygghet, avlasta arbetslöshets- kassan, utveckla matchning och förmedling samt stimulera den konstnärliga utvecklingen. Allianserna erbjuder också strategisk kompe- tensutveckling som även är tillgänglig för professionella utövare som inte har anställning vid allianserna.

Riksdagens kulturutskott har utvärderat scenkonstallianserna och bedömer att allians- verksamheterna väl möter både kulturpolitiska och arbetsmarknadspolitiska målsättningar och bidrar till att öka den sociala och ekonomiska tryggheten hos de anställda (2011/12:RFR10). Det finns mot den bakgrunden skäl för att bygga ut alliansverksamheten och möjliggöra att antalet anställda kan öka.

Bibliotek, litteratur och läsfrämjande

Riksdagen har antagit nationella mål för litteratur- och läsfrämjande. Statens kulturråd har också fått ett utvidgat uppdrag att ta initiativ till, samordna och följa upp läsfrämjande insatser av nationellt intresse. Statens kulturråd har även fått i särskilt uppdrag att genomföra en läsfräm- jandesatsning där idrottsföreningar ska samverka med bibliotek för att göra litteratur mer till- gänglig för idrottande pojkar och flickor.

I den nya bibliotekslagen (2013:801) som trädde i kraft den 1 januari 2014 förstärks bibliotekens läsfrämjande uppdrag. Folkbiblio- teken får i uppdrag att ägna särskild uppmärk- samhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Det är dock nödvändigt att ta ytterligare steg för att förbättra läsförståelse och främja läslust.

I en tid då medieutbudet är större än någonsin blir också förmågan till urval, analys och käll-

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

kritik allt viktigare. Bibliotekens kvalitet avgörs inte främst av antalet böcker utan av det arbete som utförs av kompetent bibliotekspersonal.

Bibliotekariernas arbete och kompetens kommer att vara avgörande för hur framtidens bibliotek lyckas uppnå målsättningen om att fungera som en arena för bildning och demo- krati.

En nationell biblioteksstrategi

Regeringen föreslår att en nationell biblioteks- strategi tas fram för att främja samverkan och kvalitetsutveckling inom hela biblioteksväsendet. Under 2015–2018 avsätts totalt 10 miljoner kronor årligen i detta syfte. Av dessa medel beräknar regeringen att 6 miljoner kronor avsätts till Kungl. biblioteket för framtagandet av en nationell biblioteksstrategi och för att tillgäng- liggöra e-böcker via den nationella katalogen Libris. Vidare avsätts 4 miljoner kronor till Kulturrådet för att främja läsfrämjande i samar- bete med biblioteken.

Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska, enligt den nya bibliotekslagen (2013:801), verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken ska även främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt.

Biblioteksområdet står inför ett antal utmaningar framöver. Läsförmågan sjunker och klyftan i kunskap och utbildning ökar. Biblio- teken har en viktig roll att spela för att ändra denna utveckling och det är angeläget att biblio- teken är tillgängliga och att deras fulla potential tas till vara.

Teknikutvecklingen går snabbt framåt, och med den skiftar människors medievanor. Under senare tid har antalet biblioteksbesök minskat, många delar av folkbibliotekens verksamheter i kommunerna har avvecklats och boklånen minskar. Det är viktigt att boende i både stora och små kommuner i hela landet har en god tillgång till biblioteksverksamhet.

Ett av problemen med nuvarande litterära, kulturella och mediala konsumtionsmönster är den bristande jämlikheten avseende tillgänglighet till medier och kultur. Regeringens ambition är att motverka regionala skillnader i fråga om såväl tillgänglighet som utbud. Det går också att skönja en bristande likvärdighet grundat på socioekonomiska faktorer och skillnader mellan

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

könen. Personer med högre utbildning tillgodo- gör sig mer litteratur, kvinnor läser mer än män.

Bibliotekspolitiken ska bidra till ett medie- utbud som präglas av allsidighet, mångfald, kvali- tet och tillgänglighet i alla delar av landet. Det är i allra högsta grad en fråga om demokratisk utveckling. Det allmänna biblioteksväsendet ska vara en mötesplats som underlättar kunskaps- förmedling och fri åsiktsbildning, den ska främja förmågan till urval, kritisk analys och källkritik. Den ska vara öppen för alla oavsett vem man är eller var i landet man befinner sig.

I syfte att långsiktigt bibehålla och utveckla en biblioteksverksamhet av hög kvalitet som är förberedd för framtidens utmaningar krävs därför en nationell samsyn och en gemensam strategi.

Kungl. biblioteket har sedan 2011 i uppdrag att ha en nationell överblick över det allmänna biblioteksväsendet och främja samverkan och utveckling inom området. Regeringen bedömer därför att Kungl. biblioteket bör ges i uppdrag att efter samråd med Statens kulturråd och andra berörda aktörer utarbeta en nationell bibliotek- strategi för att främja bibliotekens planering, styrning och uppföljning. Strategin ska också innehålla en fördjupad omvärldsanalys.

Lättläst litteratur och nyhetsförmedling

Regeringen beräknar att Myndigheten för till-

gängliga	medier	(MTM)	tillförs	ca
19 miljoner kronor		fr.o.m. 2015	för att	överta

det statliga ansvaret för lättläst litteratur och nyhetsförmedling. I beloppet ingår 2 miljoner kronor för att främja lättläst litteratur i skolan som omprioriteras från utgiftsområde 16.

Riksdagen antog propositionen Lättare att läsa (prop. 2013/14:134) den 18 juni 2014 (bet. 2013/14:KrU11, rskr. 2013/14:356). I propositionen föreslås att statens stöd till Centrum för lättläst avvecklas. MTM bedöms fr.o.m. den 1 januari 2015 ansvara för statens insatser för lättläst litteratur och även bli ett nationellt kunskapscenter för lättläst och övriga tillgängliga medier. Myndigheten bör också stödja utgivning och distribution av den obe- roende lättlästa nyhetstidningen 8 SIDOR. Staten bör fortsätta att stödja utgivning och distribution av lättläst litteratur och nyhets- förmedling inom de områden där utbudet inte kan tillgodoses av marknaden.

Under behandlingen av propositionen läm- nade riksdagen ett tillkännagivande (bet.

2013/14:KrU11, rskr. 2013/14:356) om att regeringen skyndsamt bör utreda tidningen 8 SIDOR:s framtid inom ramen för ett public service-uppdrag. Kulturdepartementet har i pro- memorian Tidningen 8 SIDOR:s möjliga framtid inom ramen för ett public service- uppdrag (dnr Ku2014/1281) analyserat möjlig- heten att säkerställa en fortsatt utgivning av 8 SIDOR inom ramen för ett public service- uppdrag. Promemorian har remitterats och rege- ringen konstaterar att en utgivning av 8 SIDOR inom SR, SVT eller UR inte är förenligt med nuvarande reglering av public service-verksam- heten. I flera remissvar kritiserades också det upphandlingsförfarande som aviserats i propo- sitionen. Regeringen anser att det är av stor vikt att utgivningens kontinuitet inte störs vid över- flyttningen av Centrum för lättläst till MTM. Mot denna bakgrund anser regeringen att tidningen 8 SIDOR tillfälligt ska ges ut av MTM. Regeringen avser att noga följa 8 SIDOR:s situation och att utreda tidningens hemvist ytterligare.

Biblioteksersättning

Sedan mitten av 1980-talet finns en överens- kommelse mellan regeringen å ena sidan och Sveriges författarförbund, Föreningen Svenska Tecknare och Svenska Fotografers förbund å andra sidan om rätt till förhandlingar om biblioteksersättningens grundbelopp. Förhand- lingar förs årligen mellan parterna. Vid för- handlingarna avseende 2015 års grundbelopp har överenskommelsens medlingsmöjlighet utnytt- jats. Utifrån en bedömning av medlingens resultat avser regeringen att återkomma med storleken på grundbeloppet för 2015.

Riksdagen har mot bakgrund av propo- sitionen Läsa för livet (2013/14:3) beslutat att inriktningen för den framtida biblioteks- ersättningen ska vara att de litterära upphovs- männen ska ersättas för att deras verk lånas ut vid folk- och skolbibliotek och att biblioteks- ersättningen ska bidra till att förbättra författa- rnas ekonomiska villkor (bet. 2013/14:KrU4, rskr. 2013/14:117).

Regeringen gör bedömningen att en ny över- enskommelse med företrädare för upphovsmän inom ordområdet om fastställandet av grund- beloppets storlek bör slutas och att förordningen (1962:652) om Sveriges författarfond ska ses över. Arbetet med översyn av förhandlings-

ordning och förordning pågår för närvarande i Regeringskansliet.

Att författare och andra litterära upphovs- personer har rimliga ersättningar och goda villkor för sitt skapande arbete är av stor betydelse för kulturlivet och samhällsdebatten – och i förlängningen för vår demokrati.

Forum för levande historia

Regeringen beräknar att Forum för levande historia tillförs totalt 25 miljoner kronor under perioden 2015–2017 för att i samarbete med Statens skolverk genomföra en stor utbildnings- insats om olika former av rasism i historien och i dag. Satsningen ska vara riktad till samtliga grund- och gymnasieskolor.

Forum för levande historia har till uppgift att främja arbete med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen. Myndigheten har till särskild uppgift att informera om Förintelsen och kommunismens brott mot mänskligheten och bedriver utåtriktad verksamhet med inriktning på kunskap, kultur och fortbildning.

Vidare avser regeringen att se över behovet av och formerna för ett nationellt kunskaps- och resurscentrum om rasism, bl.a. för att sprida de lyckade modeller som finns för att minska rekryteringen av människor till rasistiska organi- sationer.

Myndigheten för kulturanalys

Inom statsförvaltningen finns ett antal utvärderings- och granskningsmyndigheter, däri- bland Myndigheten för kulturanalys som bilda- des 2011. De sektorsspecifika utvärderingsmyn- digheterna bedriver analysverksamhet som delvis kan överlappa den analysverksamhet som ansva- riga myndigheter på området själva bedriver. Mot den bakgrunden bedömer regeringen att Myndigheten för kulturanalys ska avvecklas under 2015.

Regeringen avser att återkomma avseende det långsiktiga åtagandet för och finansieringen av vissa av de uppgifter som i dag ligger hos Myndigheten för kulturanalys. Det gäller främst ansvaret för den officiella statistiken inom kulturområdet samt övergripande uppföljning och analys av kulturpolitikens utfall.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Nytt pensionssystem på scenkonstområdet

Det nuvarande pensionssystemet på scenkonst- området är inte anpassat till att det allmänna pensionssystemet har reformerats och att de fasta anställningarna vid institutionerna har minskat. Systemet är svårförutsägbart för både arbetsgivare och arbetstagare.

Riksdagen har som sin mening gett regeringen till känna att regeringen inom ramen för den ordinarie budgetprocessen, gärna i budget- propositionen för 2013, ska återkomma till riksdagen med besked om hur scenkonst- pensionsfrågan kan och bör lösas på ett stats- finansiellt ansvarsfullt sätt (bet. 2011/12:KrU1, rskr. 2011/12:74). I budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1 utg.omr. 17) aviserades att arbetsmarknadens parter bör ta över ansvaret för att genom kollektivavtal reglera pensions- villkoren på scenkonstområdet.

Regeringens bedömning är att den nuvarande statliga regleringen av tjänstepensionerna avvecklas fr.o.m. den 1 januari 2015 och ersätts med en kollektivavtalsreglerad pensionsordning.

Förhandlingarna ges en ekonomisk ram på 240 miljoner kronor 2015 som kommer att sjunka i takt med att nuvarande pensionssystem fasas ut. I dag avsätts ca 300 miljoner kronor till pensionspremier på scenkonstområdet. Inom ramen för ett reformerat pensionssystem bör det finnas möjlighet till omställning och karriär- växling för yrkesgrupper som av konstnärliga och fysiska skäl inte kan arbeta inom sina konstnärliga yrken till 65 år. En utgångspunkt för omfattningen av den framtida statliga finan- sieringen är ett system som främjar att berörda personer i möjligaste mån kan försörja sig genom arbete och att en hög konstnärlig kvalitet möjliggörs vid institutionerna. I övrigt ska den nya pensionsordningen motsvara pensions- system på den övriga arbetsmarknaden.

De medel som frigörs vid övergången till ett nytt pensionssystem, 60 miljoner kronor för 2015, omfördelas till kvalitetssatsningar på scenkonstområdet. Medlen kommer att fördelas inom berörda anslag och regeringen kommer att ha en fortsatt dialog med områdets aktörer om inriktningen på de kvalitetsförstärkande insats- erna inom scenkonstområdet.

Regeringen anser det vara mycket angeläget att scenkonstnärerna får goda villkor för omställning, karriärväxling och kompetens-

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

utveckling. Regeringen avser att noga följa utvecklingen på scenkonstområdet.

En ny politik för arkitektur, form och design

I budgetpropositionen för 2014 aviserades en översyn av de mål och det handlingsprogram som riksdagen beslutade om för arkitektur, formgivning och design 1998. I maj 2014 beslutade den förra regeringen att tillsätta utredningen Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design (dir. 2014:69) med uppdrag att föreslå en ny statlig politik för arkitektur, form och design. Syftet med upp- draget är att stärka arkitekturens, formens och designens värden och betydelse för individen, livsmiljön och den hållbara samhällsutveck- lingen. Direktiven tar sin utgångspunkt i ett antal stora samhällsutmaningar som berör flera politikområden och som kräver tvärsektoriella perspektiv och en helhetssyn på vår livsmiljö. Utredningen ska lämna sitt betänkande i oktober 2015.

Utformningen av våra gemensamma miljöer är en fråga som angår alla. Regeringen vill i sin kulturpolitik lyfta fram arkitekturens och formens roll för ett demokratiskt och hållbart samhälle.

Statens centrum för arkitektur och design har i uppdrag att vara ett statligt museum och en mötesplats för arkitektur, form och design. Moderna museet har en lång tradition av gränsöverskridande utställningar och publik verksamhet och redan i dag är myndigheten en mötesplats där konst, arkitektur, form och design samspelar. Moderna museet och Statens centrum för arkitektur och design har i sin verksamhet många beröringspunkter och delar även på vissa gemensamma lokaler och admi- nistrativa funktioner. Regeringen bedömer att det kan finnas fördelar med att samla upp- gifterna för Moderna museet och Statens centrum för arkitektur och design i en gemen- sam myndighet. Ett arbete med att analysera och belysa förutsättningarna för en organisations- förändring har inletts inom Regeringskansliet.

En ny opera i Operan

I december 2013 gavs Statens fastighetsverk i uppdrag att i nära samarbete med Kungliga

Operan AB genomföra en förstudie för en renovering och ombyggnad av Kungliga Ope- rans byggnad. Av uppdraget framgår att för- studien ska utgå från Kungliga Operan AB:s behov av att skapa bättre förutsättningar för den konstnärliga verksamheten och öka tillgäng- ligheten för publiken. Den totala kostnaden för ombyggnads- och renoveringsarbetet inklusive kostnader för bl.a. förstudie, projektering och byggnadsanknutna inventarier får inte uppgå till mer än 2 miljarder kronor.

Statens fastighetsverk lämnade en delrapport till regeringen (Kulturdepartementet) i juni 2014 och där återfinns konstnärliga, publika och stadsbyggnadsmässiga mål för projektet, liksom mål som är kopplade till effektivitet. Vidare har ombyggnads- och renoveringsbehov identifie- rats. En viktig del i uppdraget är att ta hänsyn till att de ombyggnader som ska göras ska hålla hög arkitektonisk kvalitet.

Avsikten med ombyggnaden och renove- ringen är att ge Kungliga Operan de bästa förut- sättningarna att långsiktigt bedriva opera- och balettverksamhet av högsta klass. Statens fastig- hetsverk konstaterar också att till byggnadens främsta kulturhistoriska värden hör dess funktion.

Förstudien ska slutredovisas senast den 15 maj 2015.

Ett tillgängligt och hållbart kulturarv

Den kyrkoantikvariska ersättningen

För att säkerställa det långsiktiga bevarandet av de kyrkliga kulturminnena föreslår regeringen att den kyrkoantikvariska ersättningen 2015 ska vara 460 miljoner kronor. Det är regeringens avsikt att detta belopp ska utgå årligen t.o.m. 2019. Härigenom ges Svenska kyrkan goda och stabila planeringsförutsättningar att göra de bedömningar och prioriteringar som är nöd- vändiga för ett långsiktigt bevarande av de kyrk- liga kulturminnena.

Det kyrkliga kulturarvet i Sverige har byggts upp under tusen år. Det är ett i högsta grad dynamiskt och levande kulturarv som var och en har möjlighet att uppleva och berikas av. Det kyrkliga kulturarvet präglas av historiskt djup och rymmer centrala berättelser om samhällets utveckling. De kyrkliga kulturminnena är också bärare av starka konstnärliga och arkitektoniska uttryck. Det är av stor betydelse för alla i sam-

hället att detta kulturarv bevaras, används och utvecklas för dagens och kommande genera- tioner.

Svenska kyrkan har enligt kulturmiljölagen (1988:950) rätt till viss ersättning av staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kultur- minnena (den s.k. kyrkoantikvariska ersättnin- gen). Ersättningen är en följd av skydds- bestämmelserna i kulturmiljölagen, som innebär fördyringar och inskränkningar vid förvalt- ningen av de kyrkliga egendomarna.

Riksdagen har tidigare beslutat om ersätt- ningens storlek under perioden 2002−2014.

I anslutning till stat–kyrka-reformen träffade staten och Svenska kyrkan en långsiktig överens- kommelse i frågor som rör de kulturhistoriska värdena inom Svenska kyrkan. Under överens- kommelsens löptid ska s.k. kontrollstationer läggas in. Kontrollstationerna ska infalla vart femte år. Den första kontrollstationen inföll 2009 och den andra 2014.

Regeringen lämnade den 18 mars 2014 en skrivelse till riksdagen om den kyrkoantikvariska ersättningen (skr. 2013/14:152). I skrivelsen redovisas hur den kyrkoantikvariska ersättnin- gen har använts under perioden 2002–2012.

Riksdagen har behandlat skrivelsen (bet. 2013/14:KrU10, rskr. 2013/14:355).

Sveriges hembygdsgårdar

Under 2015–2018 avsätts medel för en betydande satsning på Sveriges hembygdsgårdar inom ramen för Landsbygdsprogrammet 2014– 2020.

Statens jordbruksverk har fått i uppdrag att genom informationsinsatser, riktade utlysningar eller på annat sätt genomföra en satsning så att medel allokeras till projekt som syftar till att ta tillvara och vårda kulturhistoriskt värdefulla byggnader på hembygdsgårdar inklusive därtill kopplad trädgård och gårdsmiljö så att de kan utvecklas som mötesplatser, mål för turism och andra verksamheter och därmed bidra till social sammanhållning och en levande landsbygd. Erfarenheterna från arbetet med projektet Hus med historia ska utgöra grund för uppdraget.

Det immateriella kulturarvet

Nya resurser för arbetet med det immateriella kulturarvet skapas genom en satsning på traditionell småskalig matkultur inom ramen för Landsbygdsprogrammet 2014–2020. Under 2015–2018 ska Statens jordbruksverk genomföra

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

en omfattande satsning för projekt som syftar till att ta tillvara och utveckla immateriellt kulturarv och kulturmiljöer kopplade till mat- och livsmedelsframställning.

Möjligheterna som denna satsning ger bör tas tillvara inom ramen för arbetet med att utveckla tillämpningen av Unescos konvention om tryggandet av det immateriella kulturarvet. Sats- ningen är ett exempel på att det immateriella kulturarvet utgör en viktig resurs inom många sektorer och det finns god grund för utveck- lingsarbete. Regeringen avser också att ge i uppdrag till Statens jordbruksverk, Institutet för språk och folkminnen, Riksantikvarieämbetet och Sametinget att samverka för att synliggöra, tillvarata och utveckla kunskap kopplad till traditionell småskalig matkultur.

Institutet för språk och folkminnen har i enlighet med sin instruktion ansvar för att på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om immateriella kulturarv i Sverige. Institutet har därigenom viktiga uppgifter rör- ande tillämpningen av Unescos konvention om tryggandet av det immateriella kulturarvet. Ansvaret för tillämpningen av konventionen delas av ett antal myndigheter och institutioner vars ansvarsområden på olika sätt omfattar frågor om det immateriella kulturarvet, t.ex. Riksantikvarieämbetet, Stiftelsen Nordiska museet, Nämnden för hemslöjdsfrågor och Statens musikverk. Institutet för språk och folk- minnen har på regeringens uppdrag arbetat med att utveckla tillämpningen av konventionen och i detta sammanhang lämnat ett antal förslag om hur arbetet kan utvecklas. Regeringen bedömer att det inte finns skäl att utifrån dessa förslag ytterligare reglera arbetet med konventionen. Regeringen gör vidare bedömningen att det fortsatta löpande arbetet med konventionen ska bedrivas inom befintliga ekonomiska och organi- satoriska ramar. Regeringen avser att noga följa det samlade arbetet med det immateriella kulturarvet.

Översyn av den statliga museipolitiken

I januari 2014 tillsattes en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av den statliga museipolitiken (dir. 2014:8). Utredaren ska framför allt se över de statliga museernas upp- drag, myndighets- och institutionsstruktur och regeringens styrning av dem och lämna förslag på nationella museipolitiska mål. Uppdraget ska redovisas senast den 15 oktober 2015.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Överföring av förvaltningsansvar för Riksantikvarieämbetets fastigheter till Statens fastighetsverk

Frågan om att samla den statliga förvaltningen av kulturhistoriskt värdefulla fastigheter har disku- teras under en längre tid.

Riksantikvarieämbetet och Statens fastighets- verk har gett in en begäran om att regeringen ska godkänna en överföring av förvaltningsansvar för fastigheter från Riksantikvarieämbetet till Statens fastighetsverk.

Regeringen har för avsikt att godkänna denna överenskommelse och ansvaret för förvaltningen av Riksantikvarieämbetets fastigheter övergår därmed till Statens fastighetsverk den 1 januari 2015. I samband med detta föreslås anslaget Bidragsfastigheter inom utgiftsområde 2 Sam- hällsekonomi och finansförvaltning ökas med 5 miljoner kronor och anslag 7:1 Riksantikvari- eämbetet minskas med motsvarande belopp.

Prins Eugens Waldemarsudde

Regeringen föreslår i denna proposition att de byggnader och inventarier vid Prins Eugens Waldemarsudde som testamenterats av Prins Eugen ska anses utgöra stiftelsens tillgångar och att staten bör avstå sina anspråk och bidra till att äganderätten kan överföras till Stiftelsen Prins Eugens Waldemarsudde (se även utgiftsområde 2, avsnitt 9.5.4).

Mediakonverteringscentrum

Vid Riksarkivets avdelning Mediakonverterings– centrum i Fränsta bedrivs digitalisering av arkivhandlingar och annat kulturarvsmaterial i stordrift för myndigheter och andra offentliga organ. Verksamheten har inledningsvis byggts upp kring två stora uppdrag kring folkbok– föringsmaterialet och Lantmäteriets förrätt- ningsarkiv. Ett senare projekt, Digidaily, som digitaliserade två stora dagstidningars hela ut- givning, bedömdes av internationella digitali- seringsexperter ha levererat resultat av världs- klass. Sedan starten 1991 har Mediakonverte- ringscentrum digitaliserat mer än 200 miljoner bilder.

Under 2014 avslutas folkbokföringsprojektet och modern utrustning och en infrastruktur för storskalig digitalisering frigörs för andra upp- drag. Vid flertalet kulturarvsmyndigheter finns ett stort behov av digitaliseringsinsatser för att öka tillgängligheten till samlingarna. Regeringen bedömer att det är rimligt att detta så långt som möjligt görs samordnat för ökad effektivitet.

Regeringen avser därför att undersöka förutsätt- ningarna för att utveckla Mediakonverterings- centrum till en gemensam resurs för kulturarvs- institutionerna.

Riksarkivet

Regeringen beräknar att Riksarkivet tillförs 3 miljoner kronor fr.o.m. 2015 för bevarande och tillgängliggörande av arkivmaterial från statliga verksamheter. Det särskilda räntekontot avslutas och innestående medel betalas in på inkomsttitel.

Det särskilda räntekontot i Riksgälden, som inrättades 1996 för att täcka Riksarkivets lång- siktiga kostnader för att bevara och tillgäng- liggöra arkivmaterial från statliga verksamheter, avvecklas fr.o.m. år 2015. Enligt villkor i Riks- arkivets regleringsbrev får myndigheten använda den årliga avkastningen (sedan en viss del avsatts för värdesäkring) till löpande kostnader för bevarande och tillgängliggörande. Avkastningen på det särskilda räntekontot har minskat mycket kraftigt under senare år till följd av ränteut- vecklingen. Det har lett till att avkastningen i dag inte motsvarar kostnaderna för de aktuella arkiv- leveranserna.

Kulturfastigheter

Kulturfastigheterna är en betydelsefull del av kulturarvet. Regeringen arbetar fortsatt med att säkerställa en långsiktig och hållbar vård och förvaltning av de fastigheter som bl.a. inrymmer museer och scenkonstverksamhet.

Riksdagen gav 2009 regeringen till känna att regeringen bör vidta vissa åtgärder som rör kulturinstitutionernas lokalkostnader (bet. 2009/10:KrU1, rskr. 2009/10:144). Med anledning av bl.a. riksdagens tillkännagivande och med utgångspunkt i förslaget i betänkandet Staten som fastighetsägare och hyresgäst (SOU 2011:31) har Statens fastighetsverk fått i uppdrag att förbereda arbetet med att omförhandla hyresavtalen för de kulturinstitutioner som har kostnadshyra i syfte att förändra principerna för hyressättningen.

Statens fastighetsverk har lämnat en slutrapport innehållande nya hyressättnings- principer för hyresavtalen för huvudbyggnaderna vid de fem institutionerna Kungliga Operan, Kungliga Dramatiska teatern, Naturhistoriska riksmuseet, Nationalmuseum och Historiska museet. De förändrade principerna för hyres- sättningen för de berörda institutionerna avser att ge en mer ändamålsenlig hyressättning. Företrädare för institutionerna har varit del-

aktiga i ärendets beredning. Statens fastighets- verk föreslår i sin slutrapport att regeringen ska fastställa grunden för den ränteberäkning som ska ske på det hyresgrundande kapitalet. I regleringsbrev 2014 för Statens fastighetsverk behandlas ärendet och det klargörs att med avkastningspliktigt myndighetskapital för myn- digheten avses myndighetskapitalet reducerat med det kapital som utöver vissa andra fastigheter även avser kostnadshyresmodell- fastigheter (dvs. huvudbyggnaderna för Kungliga Operan, Kungliga Dramatiska teatern, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet och Historiska museet). Frågan om ränte- beräkningen för det belånade kapitalet bereds vidare inom Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan.

Kulturarv i skogen

Regeringen vill understryka betydelsen av att bevara skogens kulturarv och att den enskilde ska kunna fullgöra sitt ansvar enligt kulturmiljö- lagen. Det gemensamma arbete som Skogs- styrelsen och Riksantikvarieämbetet bedrivit under 2014 inom projektet ”Bevara kultur- miljövärdena i skogen” bör, tillsammans med beslutade målbilder för hänsyn till kulturmiljöer i skogen, utgöra bas för fortsatt samverkan i arbetet med skydd av fornlämningar i skogen. Insatser rörande utbildning och information tillsammans med praktiskt stöd i skogsbruket är också av stor betydelse. Inom ramen för det nya Landsbygdsprogrammet 2014–2020 finns medel som kan främja denna inriktning.

Regeringen avser att följa utvecklingen inom området noga och kommer att ge i uppdrag till Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen att i en särskild rapport redovisa hur man verkat för att minska antalet skador på kulturmiljöer i samband med skogsbruksåtgärder (se även utgiftsområde 23).

Fortsatt utveckling av kultursamverkan

Regeringen bedömer att statliga, regionala och lokala aktörer tillsammans med det civila samhället och professionella kulturskapare gör viktiga insatser för kulturens utveckling inom ramen för kultursamverkansmodellen. Modellen ska bidra till ökad uppfyllelse av de nationella kulturpolitiska målen och även till ökat

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

genomslag för regionala prioriteringar och varia- tioner som för kulturen närmare medborgarna.

Inom ramen för modellen ska landstingen fördela statligt stöd till bl.a. regional biblioteks- verksamhet. Regeringen bedömer att medlen inom modellen fr.o.m. 2015 även ska kunna fördelas till litteratur och läsfrämjande verk- samheter inom ramen för modellen.

Vidare bedömer regeringen att dialog- och samrådsprocesserna med det civila samhället och även med de professionella kulturskaparna bör vidareutvecklas och tydliggöras utifrån de erfarenheter som aktörer inom modellarbetet hittills förvärvat. Även statens övergripande strategiska roll och uppgifter bör förtydligas utifrån hittills vunna erfarenheter. Statens kulturråd får därför möjlighet att inom ramen för anslaget utveckla sitt arbete med modellen.

Kulturbryggan

Att främja förnyelse och nyskapande inom kulturområdet är en mycket viktig förutsättning för återväxten och utvecklingen av framtidens kulturyttringar. Kommittén Kulturbryggan har sedan 2011 årligen fördelat 25 miljoner kronor till sådana satsningar.

I delbetänkandet Att angöra en kulturbrygga (SOU 2012:16) föreslogs att Kulturbryggans verksamhet bör bedrivas som egen myndighet. Av den remissbehandling som skett framgår att majoriteten av instanserna är positiva till Kultur- bryggans verksamhet, men att instanserna inte instämmer i behovet av att skapa en ny myndighet för denna verksamhet.

Regeringen bedömer att kommittén bör förlängas t.o.m. utgången av 2015. Regeringen avser att återkomma med förslag till vidare hantering av frågan.

Arbetet för homo- och bisexuella, transpersoner och queera personer (hbtq) ska stärkas inom kulturområdet

Regeringen beräknar att Statens kulturråd tillförs 500 000 kronor fr.o.m. 2015 för att inom kulturområdet ha ett samlat ansvar för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.

Diskriminering av människor på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

står i strid med den grundläggande principen om alla människors lika värde och rättigheter. För att skapa ett öppet och inkluderande samhälle fritt från diskriminering behöver normer kunna ifrågasättas, mångfalden synliggöras och för- domar bemötas öppet. Det är ett arbete som behöver bedrivas inom alla delar av samhället. Kultursektorn är en viktig arena för diskussion, påverkan och förändring.

Statens kulturråd kommer att vara en strategisk myndighet för att i enlighet med regeringens ambition för fokusområdet, bidra till ökad mångfald och öppenhet genom att synlig- göra och utmana normer som begränsar människor. Även andra myndigheter, såsom Forum för levande historia och Riksut- ställningar, har direkta uppdrag på området. Syftet är att säkerställa grunden för ett kraftfullt och långsiktigt arbete för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, köns- identitet eller könsuttryck.

Ny filmpolitik

De senaste årens omvärldsförändringar och tekniska utveckling har kraftigt påverkat filmen och filmbranschen i hela världen. Vi ser mer film än någonsin, men i nya kanaler och samman- hang. Utvecklingen av bredbandskapacitet har inneburit att utbudet av video-on-demand- tjänster, såväl legala som illegala, växer snabbt på bekostnad av en minskande dvd-marknad. Sam- tidigt ligger biografbesöken på en relativt stabil nivå. Sammantaget innebär utvecklingen stora möjligheter men också nya utmaningar för den svenska filmproduktionen. Den minskande dvd- försäljningen och den ökande illegala strea- mingen av film har inneburit försämrade eko- nomiska förutsättningar för filmproduktion och distribution. Det medför i sin tur en risk för en filmproduktion som i allt högre grad präglas av likriktning och som till allt större del består av uppföljare eller bygger på kända förlagor. Unika berättelser och nyskapande projekt riskerar att få svårare att hitta finansiering.

Genom filmavtalet stödjer staten och branschen tillsammans produktion, distribution och visning av svensk film. Regeringen och branschen enades den 8 september 2014 om att förlänga 2013 års avtal i ett år, t.o.m. den 31 december 2016. Syftet med förlängningen är att skapa förutsättningar och tid för att tillsammans

med branschen utveckla framtidens filmstöd så att dessa fortsatt förmår stödja och stärka den svenska filmen. Målet är att utveckla en film- politik som bidrar till goda förutsättningar för filmbranschen att möta utmaningarna, ta tillvara möjligheterna och därmed stärka kvaliteten i svensk film.

Ett jämställt kulturliv

Regeringen avser att driva en feministisk kultur- politik. Det innebär att förutsättningar ska ges för att alla ska få möjlighet att utveckla sin skapande förmåga och vara aktiva deltagare i kulturlivet. Kvinnors och mäns berättelser och erfarenheter ska likvärdigt belysas, gestaltas och representeras inom kulturens alla områden.

För att bidra till att uppnå det kulturpolitiska målet om allas möjlighet att delta i kulturlivet har samtliga myndigheter inom kulturområdet i uppgift att integrera ett jämställdhetsperspektiv i sina verksamheter. Två kulturmyndigheter, Konstnärsnämnden och Statens musikverk, har dessutom fått i uppdrag att bedriva ett utveck- lingsarbete för jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheterna ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen.

Jämlikhet

Alla människor, oavsett ålder, kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning, livsåskåd- ning, social, etnisk och kulturell bakgrund eller funktionsnedsättning, ska ha rätt att på likvär- diga villkor kunna delta i vårt kulturliv. Fördomar, stereotypa normer, socioekonomiska och regionala skillnader står i dag i allt för stor utsträckning i vägen för detta mål. Därför anser regeringen att insatser ska prioriteras för att alla människor ska beredas fullt tillträde till vårt gemensamma kulturliv. Stereotypa normer och föreställningar ska inte få utgöra hinder för individens möjligheter att utöva sina kulturella rättigheter. Därför ska regeringens kulturpolitik präglas av normkritisk analys.

Medier

Evenemangslista

Riksdagen gav 2012 regeringen till känna att regeringen borde tillsätta en utredning om utformningen av en evenemangslista (bet. 2011/12:KU16, rskr. 2011/12:224). Den förra regeringen gav 2013 Myndigheten för radio och tv i uppdrag att analysera och lämna förslag till hur en evenemangslista kan utformas. Myndig- hetens förslag redovisades i november 2013 och har därefter remissbehandlats. I maj 2014 gav riksdagen regeringen till känna att regeringen vid den fortsatta beredningen av myndighetens förslag borde beakta vissa synpunkter på försla- get som konstitutionsutskottet anfört, bl.a. att kraven bör skärpas så att en högre andel av allmänheten än den av myndigheten föreslagna (minst 80 procent) får tillgång till de evenemang som listan omfattar (bet. 2013/14:KU28, rskr. 2013/14:230).

Med anledning av riksdagens båda tillkänna- givanden i ärendet vill regeringen anföra följande. Radio- och tv-lagens (2010:696) bestämmelser om hur exklusiva rättigheter till tv-sändningar får utnyttjas innebär en möjlighet för regeringen att utforma föreskrifter om vilka evenemang som är av särskild vikt för det svenska samhället (evenemangslista). Bestäm- melserna har funnits i svensk lag sedan 1999, utan att någon lista hittills har införts. Det har inte ansetts finnas behov av en lista över skyddade evenemang. Regeringen konstaterar att remissutfallet är delat när det gäller frågan om en evenemangslista bör införas eller inte. Av dem som är för införandet av en lista anser dock flertalet, i likhet med konstitutionsutskottet, att myndighetens förslag till täckningskrav är otillräckligt. Regeringen avser att återkomma i denna fråga.

Annonstider i radio och tv

Riksdagen gav 2012 regeringen till känna att regeringen borde genomföra en allsidig ut- värdering av effekterna av den ändring av radio- och tv-lagen som genomfördes 2008 och som innebar en ökning av den högsta tillåtna annons- tiden till tolv minuter per timme (bet. 2011/12:KU16, rskr. 2011/12:224). Den förra regeringen gav i december 2013 Myndigheten för radio och tv i uppdrag att genomföra en sådan utvärdering. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 december 2014.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Radio och tv i allmänhetens tjänst

Riksdagen beslutade den 21 november 2013 om villkor och riktlinjer för radio och tv i all- mänhetens tjänst under tillståndsperioden 2014– 2019 (prop. 2012/13:164, bet. 2013/14:KrU3, rskr. 2013/14:60). Beslutet innebär bl.a. att medelstilldelningen till Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) höjs med 2 procent per år under tillståndsperioden under förutsätt- ning att antalet avgiftsbetalare inte minskar i någon större omfattning.

Riksdagen har i behandlingen av riktlinjerna och villkoren för innevarande tillståndsperiod gett regeringen till känna att den ska överväga en förändring som gör det möjligt för program- företagen att inom ramen för nuvarande regle- ring i praktiken få tillgodoräkna sig verksamhet på internet som en del av public service- uppdraget (bet. 2013/14:KrU3, rskr. 2013/14:60). Regeringen avser att närmare ut- reda frågan, bl.a. med avseende på konse- kvenserna av den förändring som riksdagen lyfter fram. Ärendet bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Åldersgränser för film

Den 8 september 2014 överlämnades utred- ningen System för att fastställa åldersgränser för film som ska visas offentligt (SOU 2014:64). I utredningen konstateras att det nuvarande systemet för att fastställa åldersgränser för film fungerar väl och har hög trovärdighet såväl bland föräldrar som bland företrädare för film- branschen. Till följd av barns och ungas förändrade medievanor behöver systemet dock utvecklas för att det ska behålla sin trovärdighet och bli mer ändamålsenligt och effektivt. Utred- ningen bedömer bl.a. att fler distributions- plattformar än biograf bör omfattas men konstaterar att en sådan förändring ska baseras på egenåtgärder från branschen.

Utredningen bedömer vidare att det finns goda möjligheter att på sikt gå över från lagreglering till självreglering när det gäller att fastställa åldersgränser för film som ska visas offentligt. En sådan övergång bör dock ske stegvis och först när branschen byggt upp en organisation för detta ändamål som har bred acceptans inom sektorn.

I utredningen föreslås även ett nytt avgiftssystem för att bekosta verksamheten att fastställa åldersgränser för film. Det nya avgifts-

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

systemet ska gälla fram till dess att det är möjligt att övergå till ett självregleringssystem.

Utredningen bereds inom Regeringskansliet.

Idrott

Staten ger ett betydande stöd till idrotten för att främja att idrotten ska vara öppen för alla, oavsett ålder, kön, könsidentitet eller köns- uttryck, sexuell läggning, livsåskådning, social, etnisk och kulturell bakgrund, eller funktions- nedsättning. Regeringen kommer att i dialog med Riksidrottsförbundet arbeta för att fler ska inkluderas i idrotten. Regeringen kommer även att analysera utvecklingen när det gäller avgifter inom barn- och ungdomsidrotten och dess inverkan på förutsättningen för en idrott som är öppen för alla.

Internationellt samarbete

I de kulturpolitiska mål som riksdagen fastställde 2009 anges att kulturpolitiken ska främja inter- nationellt och interkulturellt utbyte och samverkan.

Kulturens roll i och för andra samhälls- sektorer uppmärksammas alltmer, såväl interna- tionellt som nationellt. Det handlar bl.a. om kulturens roll i en inkluderande och hållbar samhällsutveckling.

Kulturlivets internationalisering

Samhällets ökande internationalisering omfattar inte minst kultursektorn. Den konstnärliga ut- vecklingen stärks av ökat samarbete och kontakter mellan kulturlivet i Sverige och övriga världen. Det är en prioriterad fråga för rege- ringen att stimulera internationaliseringen av kulturlivet och att öka internationella kultur- utbyten. De senaste åren har de internationella kontakterna på kulturområdet blivit alltmer intensiva och utbredda. Regeringen bedömer att denna utveckling är av avgörande betydelse för det svenska kulturlivets möjlighet till utveckling. Samtliga myndigheter inom kulturområdet har i uppgift att integrera ett internationellt och inter- kulturellt perspektiv i sina verksamheter. Det är väsentligt att alla berörda aktörer tar sitt ansvar för internationaliseringen och att den inter- nationella aspekten får genomslag i kultur- samverkansmodellen. Det är även viktigt att

Statens kulturråd följer upp effekterna av arbetet med att stimulera internationaliseringen inom kulturområdet.

Det svenska kulturlivet är i hög grad beroende av internationella kontakter och samarbeten för att fortsatt kunna utvecklas. Globaliseringen har också gjort att kulturen har fått en allt större roll i relationsskapandet med andra länder.

Kulturdepartementet är huvudman för de utsända kulturråden. I dag finns kulturråd placerade, i Berlin, Bryssel, Istanbul, London, Moskva, Peking och Washington. Kulturråd med Svenska institutet som huvudman finns även i Paris.

Kulturrådens övergripande uppgift är att föra fram kulturens roll i kontakterna med andra länder och stimulera den kulturella dialogen. Det svenska kultur- och samhällslivets intressen främjas såväl genom ömsesidigt utbyte som genom att svensk kultur presenteras utomlands.

Europeiska unionen

Inom ramen för EU pågår ett arbete med en mer sammanhängande strategi för kulturen i EU:s och medlemsstaternas utrikes relationer. De grundläggande principerna om ömsesidighet, långsiktighet och respekt för konstnärernas integritet samt målet om kvalitet är här viktiga att värna. Initiativ har också tagits för att betona kulturarvets samhälleliga betydelse, vilket välkomnas av regeringen.

Under hösten 2014 kommer rådets nya arbetsplan för kultur att förhandlas och beslutas. Arbetsplanen är vägledande för kulturminist- rarnas arbete. Upphovsrätten har stor betydelse för kultur- och medieområdet. Kulturdeparte- mentet har här ett särskilt intresse av att nära följa utvecklingen på EU-nivå.

Det nya kultur- och medieprogrammet Krea- tiva Europa kommer att färga samarbetet inom EU och dess grannländer under de kommande sex åren. Det påbörjade arbetet att främja ett ökat svenskt deltagande i programmet fortsätter.

Övrigt multilateralt kultursamarbete

Strategin för Sveriges samarbete med Unesco gäller för perioden 2014–2017. Inom kultur- området utgör kulturkonventionerna en central del. I relation till kulturfrågorna lyfts även vikten av yttrandefrihet och säkerhet för författare, översättare, konstnärer och andra kulturskapare.

Världsarvskonventionens framtid, en inte- grerad natur- och kultursyn samt en hållbar utveckling är prioriterade frågor. Ambitionen är

att motverka de tendenser till politisering av konventionen som förekommit.

Institutet för språk och folkminnen har arbetat med att utveckla tillämpningen av Unescos konvention om skydd av det immateriella kulturarvet.

Det nationella arbetet med tillämpningen av Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar bör inriktas på informationsspridning och att öka kunskapen om och förståelsen för kulturens roll för hållbar utveckling. Statens kulturråd utgör konventionens nationella kontaktpunkt och är ledamot i regeringskommittén för konventionen under perioden 2011–2014.

Det nordiska kultursamarbetet är omfattande. Regeringen kommer verka för att Nordiska ministerrådets strategi för det nordiska kultursamarbetet 2013–2020 blir tongivande för arbetet vid alla berörda organ. Kartläggningen av initiativ och forskning inom området ”Kultur och hälsa” i Norden är av vikt även för det nationella arbetet. Erfarenheterna från den gemensamnordiska kulturfestivalen Nordic Cool i Washington 2013 bekräftar betydelsen av att kultursamarbeten och kulturutbyten byggs upp långsiktigt och ömsesidigt. I detta samman- hang finns också anledning att påminna om den betydelse svenska kulturskapare som verkar i internationella sammanhang har för att synlig- göra såväl Sverige som Norden som region.

Medier

I det internationella samarbetet, bl.a. i Europa- rådet och Unesco, verkar regeringen generellt för att främja yttrandefrihet, fria medier, medie- mångfald och ett fritt och tillgängligt informa- tionsflöde. Här har Unesco en särskilt viktig roll, bland annat vad gäller journalisters säkerhet men även att säkerställa att samma rättigheter gäller i tryckta och digitala medier.

Medielandskapets förändringar, som känne- tecknas av digitalisering, konvergens, ökad globalisering och ökad mobilitet, har medfört en ökad konkurrens som satt de traditionella massmedierna i Europa och övriga världen under stor press. Effekten av nationella lagstiftnings- och stödåtgärder på medieområdet påverkas i allt större utsträckning av sådana förändrade villkor i omvärlden som ligger bortom den nationella politikens räckvidd.

Genomförandet av EU:s digitala agenda medför att en rad initiativ tas på EU-nivå med

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

målet att skapa en digital inre marknad med goda villkor för marknadens aktörer. Bland annat finns förväntningar att direktivet om audio- visuella medietjänster och EU:s rambestäm- melser för upphovsrätt nu ska ses över. Parallellt pågår diskussioner om mediefrihet och mång- fald, liksom om frågor kring nätneutralitet och integritetsskydd. Regeringen avser att aktivt delta i detta arbete.

Idrott

Regeringens internationella arbete på idrotts- området utgår från principen om en fri och självständig idrottsrörelse som även inter- nationellt har ett betydande eget ansvar. Den internationella idrottens ansvarstagande för framför allt mänskliga rättigheter, arbetsrätt, antikorruption, jämställdhet och miljö bör enligt regeringens bedömning stärkas. Med beaktande av idrottens självständighet anser regeringen att frivilliga avtal på internationell nivå som ställer krav på dessa områden är en möjlig väg att gå. Som förebild kan FN:s Global Compact tjäna, ett frivilligt avtal som ställer grundläggande krav om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, antikor- ruption och miljö och som över 7 000 företag i 145 länder har anslutit sig till.

Inom EU-arbetet kommer regeringen även fortsättningsvis att betona subsidiaritetsprin- cipen och vikten av att gemensamma insatser på området har ett tydligt mervärde av att genom- föras på unionsnivå.

Världsantidopningsbyrån (WADA) har antagit en ny Världsantidopningskod som träder i kraft den 1 januari 2015. Sveriges Riksidrotts- förbund har beslutat att förbundet och därigenom svensk idrott ska följa bestäm- melserna i den nya koden. Regeringen anser att svensk idrott även framöver ska bedriva en betydande antidopningsverksamhet av hög kvalitet. Genom svensk idrotts internationella engagemang bidrar idrotten aktivt till att säkerställa att Sverige fullföljer sina åtaganden i de internationella antidopningskonventionerna inom idrotten i Unesco och Europarådet.

Kulturens roll i biståndet

I den förra regeringens skrivelse Biståndspolitisk plattform (rskr. 2013/14:131) anges, som ett av delmålen, en inriktning med fokus på stärkt demokrati och jämställdhet, ökad respekt för mänskliga rättigheter och frihet från förtryck. Ett livskraftigt och pluralistiskt civilsamhälle och stärkta förändringsaktörer är av särskild vikt för

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

att kunna nå målet. I skrivelsen slås det fast att svenskt bistånd genomgående ska verka för att identifiera, främja, skydda och stärka demo- kratiska förändringsaktörer och försvarare av mänskliga rättigheter.

Till förändringsaktörerna hör aktörer i det civila samhället som bl.a. kan vara verksamma inom fri media och inom kulturlivet. Fristads- författare utgör centrala förändringsaktörer inom kulturområdet. Statens kulturråd har i uppdrag att verka för att fler fristäder kommer till stånd för förföljda konstnärer. Kulturrådets verksamhet med fristadsförfattare synliggör tydliga synergier mellan kulturpolitiska insatser och det biståndspolitiska målet.

Av särskild betydelse för demokratiserings- processen i ett land är också en stärkt tillgång till fria och oberoende nya och traditionella medier. Stöd till mediernas granskande roll kan bidra till att vitalisera demokratin. Yttrandefrihet och framväxten av fria, oberoende och ansvarsut- krävande medier ska främjas av svenskt bistånd. Svenskt bistånd ska även verka för en gynnsam lagstiftning och politik som möjliggör fria medier, kulturell mångfald, rätt till kulturella uttryck och användande av fri, öppen och säker informations- och kommunikationsteknologi. Här ingår kvinnors och flickors tillgång till medier samt tillgång till och utövande av kultur.

Regeringen avser att fortsätta arbetet med att få till stånd och konkretisera synergier mellan kulturpolitiken och biståndsmålen.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

3 Kulturområdesövergripande verksamhet

3.1Omfattning

Avsnittet omfattar myndigheterna Statens kulturråd och Myndigheten för kulturanalys samt bidrag till kulturområdesövergripande ändamål. I det innefattas bidrag till regional kulturverksamhet, Skapande skola, bidrag till allmänkulturella ändamål, utvecklingsverk-

3.2Utgiftsutveckling

samhet och internationellt kulturutbyte, forsknings- och utvecklingsinsatser inom kultur- området samt stöd till icke-statliga kulturlokaler. I avsnittet behandlas även tvärgående frågor som omfattar hela kulturområdet samt internationellt samarbete som är gemensamt för kultur- och medieområdet.

Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom Kulturområdesövergripande verksamhet, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2013	2014 1	2014	2015	2016	2017	2018
1:1 Statens kulturråd	51	47	46	43	43	44	45

1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling
samt internationellt kulturutbyte och samarbete	245	244	238	382	393	398	404

1:3 Skapande skola	169	173	168	199	207	211	216
1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom
kulturområdet	36	38	37	38	38	39	40
1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler	10	10	10	10	10	10	10

1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet	1 286	1 313	1 280	1 294	1 316	1 341	1 372

1:7 Myndigheten för kulturanalys	12	15	15	15	0	0	0
Summa Kulturområdesövergripande verksamhet	1 810	1 839	1 794	1 981	2 007	2 042	2 087

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

3.3Mål

I avsnitt 2.4 anges målen för den nationella kulturpolitiken som riksdagen beslutat.

3.4Resultatredovisning

3.4.1Bedömningsgrunder

Utgångspunkter för kulturområdet

Huvuddelen av resultatinformationen, som be- dömningarna grundar sig på, utgörs av åter- rapporteringar, uppföljningar och utvärderingar från myndigheter och institutioner.

Resultaten av de statliga insatserna kan vara svåra att avgränsa från andra offentliga insatser för bl.a. verksamheter som finansieras gemen- samt med kommuner och landsting.

De bedömningsgrunder som är specifika för respektive område inom kulturområdet redo- visas i respektive avsnitt. Gemensamma utgångs- punkter för bedömningen inom kulturområdet som helhet är bl.a. redovisad statistik, uppfölj- ningar och insatser avseende barn och unga, jämställdhet, tillgänglighet, kvalitet samt för- nyelse och utveckling av verksamheten.

Kulturområdesövergripande verksamhet

Bedömningen av resultatet för kulturområdes- övergripande verksamhet utgår från:

–bidragsgivning inom ramen för Skapande skola samt verksamhet för att främja barns och ungas tillgång till kultur,

–bidragsgivning inom ramen för kultur- samverkansmodellen,

–främjande av kulturlivets internationali- sering och internationellt samarbete,

–främjande av kulturella och kreativa näringar,

–forskning inom kulturområdet,

–bidragsgivning inom området kultur och hälsa,

–tillgänglighetsarbete utifrån både uppfölj- ning av målen inom funktionshinders- strategin och digitalisering av kulturom- rådet,

–Myndigheten för kulturanalys uppfölj- ningar och utvärderingar av kulturpolitiken.

3.4.2Resultat

Barn och unga

Statens kulturråd har arbetat aktivt för att ut- veckla dialog och samverkan på olika nivåer för att stärka barns och ungdomars kulturella rättigheter, i linje med den nationella kultur- politiken. Kulturrådet har på ett framgångsrikt sätt byggt upp och spridit kunskap om olika metoder och arbetssätt för att stärka barns och ungas rätt till kultur.

Skapande skola

Statens kulturråd fördelade i början av 2014 drygt 179 miljoner kronor till Skapande skola- verksamhet. Det innebar att av 372 ansökningar beviljades 369 bidrag och sammanlagt 768 757 elever omfattas av de beviljade ansökningarna. Bidraget söktes i år av 89 procent av landets kommuner. Sammanlagt beviljades 256 kommu- ner och 102 friskolor stöd.

År 2013 var det första året som även elever i förskoleklass omfattades av bidraget. Samman- lagt 332 skolhuvudmän i samtliga 21 län har utnyttjat den möjligheten. Under 2013 minskade antalet ansökningar något och den tydligaste minskningen står friskolorna för. Fler elever än tidigare nås dock av Skapande skola-medel. In- satser görs inom samtliga konst- och kulturfor- mer. Sedan 2012 finns en ökning av ansökning- arna inom ämnen som rör litteratur, berättande och skrivande. Konst, drama och dans är de populäraste områdena för Skapande skola.

Tabell 3.2 Skapande skola 2011–2013

	2011	2012	2013
Beviljade bidrag (mkr)	150	156	175

Antal beviljade ansökningar	366	398	379

- varav kommuner	236	252	257

Antal elever som omfattas av
beviljade ansökningar
(tusental)	602	622	703

Källa: Statens kulturråd

En forskningsutvärdering av Skapande skola

Myndigheten för kulturanalys presenterade i december 2013 en utvärderingsrapport om Skap- ande skola. I rapporten konstateras att bidragets utformning utgår från tanken om alla barns rätt till kultur. Det genomförs, enligt rapporten, lyckade Skapande skola-projekt med god lokal förankring och bred delaktighet i planering och genomförande av såväl lärare och elever som kulturaktörer. Myndigheten pekar på vissa svag- heter, bl.a. att skillnaderna mellan skolor är stora och att det finns brister i förankringsprocessen. I rapporten lämnas en rad rekommendationer, bl.a. föreslås att Skapande skola-medel ska bevil- jas för längre tid än ett år.

Goda exempel på Skapande skola

Statens skolverk har på den förra regeringens uppdrag tagit fram fyra exempelsamlingar där framgångsrika sätt att arbeta med Skapande skola utifrån olika teman lyfts fram. Exempel- samlingarna bedöms kunna fungera som värde- fulla verktyg för skolorna i arbetet med kultur i undervisningen.

Barn- och ungdomsstrategier

Sammanlagt 29 institutioner och myndigheter på Kulturdepartementets område fick inför 2011 i uppdrag att formulera strategier för att tydlig- göra målen för verksamheten för barn och unga under åren 2012–2014. Kulturdepartementet har genomfört en uppföljning av uppdraget. Upp- följningen visar sammanfattningsvis att myndig- heterna och institutionerna anser att uppdraget gett positiva effekter och att strategierna som sådana är effektiva verktyg för institutionerna.

Barnperspektiv i Statens kulturråds bidragsgivning

Under 2013 fördelades 37 procent av de direkta bidragen från Statens kulturråd till verksamheter som rör barn och unga (dvs. exklusive kultur- samverkansmodellen). Av de bidrag som bevilja- des till scenkonst och musik gick 20 procent till barn och unga och när det gäller litteratur, bilio- tek och kulturtidsskrifter var andelen 38 procent. Störst andel av bidragsgivningen till barn och unga hade den konstområdesöver- gripande verksamheten på grund av anslaget till Skapande skola.

Läsfrämjande insatser för barn och unga redo- visas i avsnitt 5 Litteratur, läsande och språket.

Insatser för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare redovisas i avsnitt 13.4.2.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Kultursamverkansmodellen – kulturen närmare medborgarna

Samtliga län utom Stockholms län ingår fr.o.m. 2013 i kultursamverkansmodellen. Modellen ska bidra till ökad uppfyllelse av de nationella kultur- politiska målen och ge ökat genomslag för regionala prioriteringar och variationer. Genom modellen förs kulturen närmare medborgarna. Inom ramen för modellen har landstingen tagit fram regionala kulturplaner som ska innehålla hur länen avser att arbeta med de sju ändamål som de statliga medlen ska fördelas till. Många län har kulturplaner som har en bredare omfatt- ning än de verksamheter som de statliga medlen kan fördelas till.

Totalt fördelade Statens kulturråd cirka 1,2 miljarder kronor till landstingen, som i sin tur fördelar de statliga medlen vidare till bidrags- mottagare inom sju olika konst- och kulturom- råden. Den länsvisa fördelningen framgår av tabell 3.3.nedan.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 3.3 Fördelning av kultursamverkansmedel, verksamhetsbidrag 2013 samt fördelning till Stockholm

Total bidragsfördelning per län och fördelning i procent per konst- och kulturområde

Län	Tkr	TDM 1	Museer	KK-främjande 2	Arkiv	Film	Hemslöjd	Bibliotek
Blekinge	16 020	49,1	28,1	3,6	3,3	se Kalmar3	3,8	12,2
Dalarna	31 493	69,1	17,3	2,4	1,4	3,8	2,0	4,0

Gotland	21 959	62,1	28,6	0,4	Statligt	2,2	2,8	3,8
Gävleborg	36 677	46,5	24,6	20,1	3,2	se KK-	se KK-	5,5
						främjande	främjande

Halland	23 888	61,7	25,6	6,1	1,9	se KK-	se KK-	4,7
						främjande	främjande
Jämtland	27 228	56,8	30,5	2,5	1,1	2,8	2,2	4,2
Jönköping	29 653	68,5	20,6	3,7	1,0	se KK-	2,1	4,1
						främjande
Kalmar	28 298	55,4	32,1	1,1	1,0	4,2	2,2	4,0
Kronoberg	32 746	76,5	19,3	0,9	1,3	se Kalmar 3	1,9	se Blekinge 3
Norrbotten	39 562	78,0	10,0	1,7	1,1	3,0	1,5	4,7
Skåne	178 980	82,0	13,4	0,5	0,2	1,0	0,7	2,3
Södermanland	24 464	64,6	19,9	2,6	3,2	2,4	2,6	4,7

Uppsala	37 860	79,1	12,1	1,7	1,2	1,1	1,6	3,2
Värmland	48 514	78,7	12,8	1,0	0,9	2,4	1,3	3,0

Västerbotten	75 047	85,1	9,0	1,3	0,6	1,3	0,8	1,9
Västernorrland	41 808	81,7	11,3	1,7	1,1	se TDM	1,5	2,7
Västmanland	29 317	73,2	14,4	2,3	1,6	2,0	2,1	4,5
Västra	298 470	80,1	12,7	4,5	0,3	0,5	0,6	1,3
Götaland

Örebro	35 928	77,5	13,8	1,6	1,2	1,3	1,3	3,2
Östergötland	65 301	84,6	9,9	0,5	0,7	0,9	0,9	2,6

Delsumma	1 123 212	76,1	15,1	2,9	0,8	1,2	1,1	2,8

Stockholm	89 972	89,3	5,7	0,0	0,5	1,4	0,7	2,4


Totalt	1 213 184	77,1	14,4	2,7	0,8	1,2	1,1	2,7

Källa: Statens kulturråd

1TDM avser teater, dans och musik.

2Avser konst- och kulturfrämjande.

3Bidraget ingår i fördelning till annat län.

Av tabellen framgår att scenkonsten och muse- erna utgör de två största områdena inom model- len. Sammantaget fördelas över 90 procent av modellens medel till dessa områden.

Inom ramen för anslaget 1:6 Bidrag till reg- ional kulturverksamhet som går till kultursam- verkansmodellen och institutioner i Stockholm län kan Statens kulturråd även fördela tidsbe- gränsade utvecklingsbidrag. År 2013 fördelades totalt nära 45 miljoner kronor till 113 projekt runt om i landet, se tabell 3.4 nedan. I detta belopp ingår de 25 miljoner kronor som rege- ringen årligen förstärkt de regionala kulturverk- samheterna med 2012–2014.

En stor del av utvecklingsbidragen har riktats till bl.a. dans, bild och form samt till museer.

Tabell 3.4 Länsvis fördelning av utvecklingsbidrag 2013

Tusental kronor

Län	2011	2012	2013
Blekinge	100	300	300

Dalarna	400	650	950
Gotland	1 200	600	400
Gävleborg	1 050	1 100	600
Halland	1 375	3 125	2 420

Jämtland	850	2 140	1 790
Jönköping	1 500	3 375	1 925
Kalmar	750	1 205	1 770
Kronoberg	1 500	1 340	2 800
Norrbotten	2 900	3 800	3 280
Skåne	3 690	6 785	5 170

Södermanland	550	2 580	1 780
Uppsala	300	1 150	650

Värmland	650	1 550	1 465
Västerbotten	2 060	7 190	6 050
Västernorrland	1 050	850	1 245
Västmanland	350	600	750

Västra	4 975	3 730	4 400
Götaland
Örebro	1 150	2 175	1 700
Östergötland	1 250	2 350	2 400
Totalt i	27 650	46 595 1	41 845 1
modellen


Stockholm	3 000	2 250	3 050
Total summa	31 000	48 845	44 895
riket

1 Den tillfälliga förstärkningen på 25 miljoner kronor per år ingår i beloppen för 2012-2013.

Uppföljning

Statens kulturråd presenterade i november 2013 en övergripande nationell uppföljning av mo- dellen 2012 med fokus på de sju verksamhets- områden som medlen kan fördelas till. Uppfölj- ningen visar bl.a. att det statliga stödet till länen i snitt uppgick till 31 procent av de totala offentliga intäkterna 2012. Vidare framgår att det statliga stödet till scenkonsten och musei- området utgör över 90 procent av modellens samtliga medel. Även i de län som inte ingår i modellen fördelas över 90 procent av de statliga medlen till dessa områden. Kulturrådet betonar vikten av att utformningen av uppföljningen inte ska upplevas som styrande för modellens verk- samheter. Kulturrådet arbetar för att, i dialog med landstingen, förenkla formerna för uppfölj- ningen på både nationell och regional nivå.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Utvärdering

Myndigheten för kulturanalys har i uppdrag att löpande utvärdera samverkansmodellen. Tidigare utvärderingar som Myndigheten för kulturanalys genomfört (rapporterna 2012:1, 2013:2 och 2013) pekar på att modellen i stora delar landat väl. Utvärderingen visar dock att utveckling behövs avseende bl.a. ökad tydlighet när det gäller samverkansrådet och uppföljningen sam- tidigt som man konstaterar att några större om- prioriteringar ännu inte ägt rum.

Myndigheten för kulturanalys presenterade i november 2013 rapporten Samverkan ligger i tiden som visar att samverkan ökat, men att dialogen med det civila samhället behöver vidareutvecklas. Under hösten 2014 presenter- ades en ytterligare rapport om Länsteatrarna och kultursamverkansmodellen (2014:3). Rapporten fokuserar bl.a. på principen om armlängds avstånd, länsteatrarnas roll som regional resurs och teaterchefernas roll. Under våren 2014 presenterade föreningen Ideell kulturallians en rapport där fem läns arbete med kulturplanerna och formerna för dialogen belyses. Ideell kultur- allians drar slutsatsen att dialogformerna bör utvecklas och få ökad tydlighet.

Kulturlivets internationalisering

Internationalisering och interkulturellt samar- bete är en prioriterad del av och ett mål för kulturpolitiken samt utgör ett perspektiv som genomsyrar alla kulturområden.

Kulturpolitiken har stimulerat det svenska kulturlivets internationalisering, bl.a. har samt- liga myndigheter i uppgift att integrera ett inter- nationellt och interkulturellt perspektiv i sina verksamheter. Myndigheterna har utvecklat sina internationella kontakter och det internationella kulturutbytet har ökat.

Sedan oktober 2013 är Kulturdepartementet representerat i Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet och deltar därmed i de strategiska dis- kussionerna kring främjandet av Sverige i utlan- det vilket även innefattar främjandet av interna- tionella kultursamarbeten.

Statens kulturråd främjar internationalisering

Sedan Statens kulturråd 2012, genom en änd- ring i instruktionen fått ett övergripande upp- drag som gäller kulturlivets internationali- sering har myndighetens representation och

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

uppgifter i internationella sammanhang ökat. Under 2013 har myndighetens närvaro vid internationella mässor varit hög. Bland annat samordnade Statens kulturråd 2013 den svenska närvaron på scenkonstmässan APAP i New York.

Statens kulturråd bedriver också ett aktivt ar- bete med att främja ansökningar från svenska aktörer till EU:s kulturprogram, se nedan.

Av tabellen nedan framgår hur myndighetens bidragsgivning till internationellt kulturutbyte och samarbete 2011–2013 har fördelat sig på olika konstområden.

Tabell 3.5 Statens kulturråds bidrag till internationellt

kulturutbyte och samarbete 2011–2013

Tusental kronor

Konstområde	2011	2012	2013
Teater, dans och musik	5 967	7 718	9 418

Bild och form	1 884	1 914	1 808

Konstområdesövergripande	2 874	1 164	465
verksamhet

Totalt	10 725	10 766	11 691

Tabellen visar att scenkonstområdet fortsatt har tilldelats en stor andel av bidragsmedlen. År 2013 låg det totala beloppet högre än 2011 och 2012 vilket är en återspegling av den ökade efterfrågan på internationella medel. Andelen ansökningar med barn och unga som målgrupp är fortsatt relativt låg inom bidragen till inter- nationellt kulturutbyte.

Redovisning av Statens kulturråds bidragsgiv- ning till internationellt litteratursamarbete åter- finns under avsnitt 5.4.2, tabell 5.5.

Svenskt deltagande i EU:s kulturprogram

Statens kulturråd har, i egenskap av nationell kontaktpunkt för EU:s kulturprogram, under 2013 fortsatt arbetet med att främja ansök- ningar om bidrag från svenska kulturaktörer för bl.a. samarbetsprojekt med andra europe- iska parter. Antalet beviljade ansökningar minskade något mellan 2012 och 2013 medan det totala beviljade beloppet ligger kvar på samma nivå som 2012, ca 11,3 miljoner euro. Antalet svenska aktörer som är koordinatörer för samarbetsprojekten ökade från två till fyra mellan 2012 och 2013.

Kulturprogrammet löpte ut 2013 och följs av det nya kultur- och medieprogrammet Kreativa Europa 2014–2020.

Tabell 3.6 Svenskt deltagande i projekt finansierade av EU:s kulturprogram 2011–2013

	2011	2012	2013
Totalt antal aktörer	22	29	25

- varav huvudsökande	8	8	7

- varav medarrangör	14	21	18
Beviljade medel i miljoner
euro	7,0	11,3	11,3

De utsända kulturråden

Sverige har i dag åtta utsända kulturråd placerade i olika delar av världen. För kulturlivet utgör kulturråden en viktig länk mellan Sverige och de länder där kulturråden finns placerade. Kultur- departementet är huvudman för de utsända kulturråden som för närvarande finns vid Sveriges ambassader i Berlin, London, Moskva, Peking och Washington samt vid Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen i Bryssel. Chefen för Svenska kulturhuset i Paris är samtidigt också kulturråd vid ambassaden, men anställd i UD/Svenska institutet. Hösten 2013 inrättade den förra regeringen en ny kulturrådstjänst vid Sveriges generalkonsulat i Istanbul. Ambitionen är att kultursamarbetet mellan Sverige och Turkiet därmed ska intensifieras och stärkas.

Kulturrådens nyhetsbrev som funnits sedan 2006 övergick i februari 2013 till en blogg – kulturrådsbloggen. Besöksfrekvensen på bloggen ökar stadigt och bedöms vara en viktig kanal för att kommunicera kulturrådens verksamhet.

Internationellt samarbete

Europeiska unionen

Europeiska unionens insatser ska bidra till kulturens och den audiovisuella sektorns (film, tv och video) utveckling och främja samarbete mellan medlemsstaterna. Kulturpolitiken faller huvudsakligen under nationell behörighet, men vid behov kan EU stödja och komplettera med- lemsstaternas insatser.

Det nya programmet för kultur- och medie- området, Kreativa Europa, trädde i kraft den 1 januari 2014. Den totala budgeten för program- met, som har tillförts en ny lånegarantikompo- nent, uppgår till 1,46 miljarder euro för hela programperioden 2014–2020, vilket motsvarar en ökning med nio procent jämfört med föregå- ende programperiod. Kulturrådet är tillsammans med Svenska Filminstitutet nationell kontakt-

punkt för detta EU-program som har en inrikt- ning på de kulturella och kreativa näringarna.

En halvtidsutvärdering av rådets arbetsplan för kultur 2011–2014 visade bl.a. att den s.k. öppna samordningsmetoden med fristående expertgrupper fungerat väl. Särskilt uppmärk- sammades de goda och användbara resultaten, även om det finns utmaningar i hur dessa sprids nationellt.

Arbetet med och förhandlingarna om rådets kommande arbetsplan för kultur som ska gälla från 2015 och framåt har inletts.

Slutligt beslut om utformningen av en unions- insats för evenemanget Europeisk kulturhuvud- stad för åren 2020–2033 togs våren 2014. Nästa gång Sverige innehar Europeisk kulturhuvudstad är 2029. Vidare har en omarbetning av ett direk- tiv från 1993 om återlämnande av kulturföremål som olagligen förts bort från en medlemsstats territorium genomförts.

Under 2014 har frågan om kulturarvets bety- delse för samhällsutvecklingen lyfts. Förutom rådsslutsatser om kulturarvet som strategisk resurs för ett hållbart Europa har EU-kommiss- ionen kommit med ett meddelande om en inte- grerad kulturarvsstrategi.

Inom ramen för den öppna samordningsme- toden har bl.a. en arbetsgrupp behandlat export- frågor med direkt koppling till de kulturella och kreativa näringarna. Sverige har i gruppen repre- senterats av Tillväxtverket och Statens kulturråd i samverkan.

Resultat för EU:s tidigare Medieprogram återfinns under avsnitt 13.4.2 Internationellt.

Umeå kulturhuvudstad

I budgetpropositionen för 2013 avsattes 75 mil- joner kronor till Umeå kulturhuvudstad 2014, varav 37 miljoner kronor för 2013 och 38 miljo- ner kronor för 2014. Medlen har fördelats av Statens kulturråd. Därutöver har Statens kultur- råd fram till augusti 2014 beviljat ca 18,5 miljo- ner kronor av egna medel till olika kulturhuvud- stadsprojekt. Ett tjugotal myndigheter och in- stitutioner på kulturområdet har i uppdrag att senast den 1 mars 2015 slutredovisa genomförda projekt och aktiviteter som har bedrivits i sam- arbete med Umeå kulturhuvudstad 2014. Statens kulturråd har i uppdrag att bl.a. på basis av dessa slutredovisningar göra en sammanställning av de statliga insatserna. Statskontoret har fått i upp- drag att genomföra en utvärdering av de statliga insatserna för Umeå kulturhuvudstad 2014.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Utvärderingen syftar till att bedöma hur de stat- liga insatserna för Umeå kulturhuvudstad bidra- git till de nationella kulturpolitiska målen samt till relevanta tillväxtpolitiska och utrikespolitiska mål. Utvärderingen ska även bidra till att skapa ökat kunskapsunderlag om betydelsen av denna typ av statliga insatser för kulturlivets utveckling och samhället i stort. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2015.

EU:s strukturfondsprogram och landsbygdspro- grammet

Under 2013 tilldelades svenska projekt med kulturanknytning totalt 104 miljoner kronor från strukturfondsprogrammen och landsbygds- programmet. Under 2012 uppgick motsvarande belopp till 336 miljoner kronor.

Unesco

Under perioden 2014–2017 är Sverige ledamot i Unescos styrelse. För samma period gäller Strategin för Sveriges samarbete med Unesco som ska bidra till en samordnad politik för hela det svenska engagemanget i Unesco.

I strategin pekas tre kulturkonventioner ut som centrala. Dessa är konventionen om skydd för världens kultur- och naturarv, konventionen om skydd för och bevarande av det immateriella kulturarvet samt konventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar.

Regeringens engagemang i arbetet med Unescos konvention om skydd för världens kultur- och naturarv fortsätter. Sverige ska även fortsätta verka för att konventionens och världs- arvens betydelse för ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling tillvaratas och utvecklas.

Inom ramen för arbetet med Unescos kon- vention om skydd av det immateriella kultur- arvet som Sverige undertecknade 2011 har Insti- tutet för språk och folkminnen under 2011–2013 haft i uppdrag att utveckla arbetet med tillämp- ningen av konventionen. Myndigheten lämnade sin slutrapport i februari 2014.

Sverige är under perioden 2011–2014 ledamot i regeringskommittén för konventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar. I regeringskommittén represen- teras Sverige av Statens kulturråd som också är nationell kontaktpunkt för konventionen.

Europarådet

Styrkommittén för kultur, kulturarv och land- skap (CDCPP) har antagit ett arbetsprogram för

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

2014 och 2015. Programmet återspeglar den ministerkonferens med tema främjandet av till- gång till kultur, som hölls i Moskva 2013. En inriktning i verksamheten tar sikte på utveckling av indikatorer för värdering av kulturens roll i demokratiseringsprocesser.

Resultatet för samarbetet inom området me- dier och information redovisas under avsnitt 13.4.2 Internationellt samarbete.

Nordiska ministerrådet

Under 2013 var Sverige ordförande i Nordiska ministerrådet. Ett flertal aktiviteter inom ramen för Ministerrådet för kultur genomfördes under ordförandeåret. Dit hör ett expertmöte om mediekunnighet som nyckel till yttrandefrihet och demokrati samt två konferenser; Unga läsare i Norden respektive Öppna kulturarvsdata i Norden. Vidare har Sverige varit ordförande i KreaNord som är Nordiska ministerrådets fler- åriga satsning på de kulturella och kreativa näringarna – en satsning som inneburit en gemensam kunskapsuppbyggnad och lett till ökad samverkan såväl mellan länderna som mellan de olika politikområdena. Därutöver har ytterligare ett antal möten hållits, bl.a. om konstnärernas villkor i Norden, fristäder för konstnärlig yttrandefrihet och om hållbar arki- tektur och design. Flera av dessa möten har särskilt fokuserat på att utveckla de nordiska nätverken mellan nationella myndigheter och aktörer. Den nordiska kulturfestivalen Nordic Cool som genomfördes på Kennedy Center i Washington i februari och mars 2013 synlig- gjorde Norden i världen.

En ny strategi för det nordiska kultursamar- betet 2013–2020 lanserades under det svenska ordförandeskapet. Strategin har fem teman: det hållbara Norden, det kreativa Norden, det inter- kulturella Norden, det unga Norden och det digitala Norden. Strategin syftar till att ge sam- arbetet ännu tydligare kontinuitet och fokus. Nordiska ministerrådets institutioner på kultur- området utgår nu från strategin i sina egna verk- samheter.

Under det svenska ordförandeskapsåret dela- des Nordiska rådets nya barn- och ungdomslit- teraturpris ut för första gången.

Ett beslut om en förlängning av det nordisk– baltiska mobilitetsprogrammet i sin nuvarande form för 2015–2017 togs också under året.

Island innehar ordförandeskapet under 2014. En utvärdering av de nordiska husen och insti-

tutens verksamheter har genomförts och utvär- deringsrapportens rekommendationer kommer att följas upp av Nordiska ministerrådets sekre- tariat. En kartläggning av initiativ och forskning på området kultur och hälsa har inletts och kommer att slutredovisas i november 2014.

Kulturella och kreativa näringar

Arbetet med att fördjupa kunskap om och för- ankring av de kulturella och kreativa näringarna i myndighetsstrukturer och regelverk har fortsatt under 2013. Det strukturella och implemente- rande arbetet har skett på fyra parallella arenor; EU-nivån, nordisk nivå, nationell samt regional nivå. På EU-nivån har det framför allt handlat om att slutföra budgetarbetet med kultur- och mediaprogrammet Kreativa Europa för 2014– 2020 som omfattar ca 1,4 miljarder euro, och som har fått en profil med starkt fokus på kultu- rella och kreativa näringar. Ett särskilt låne- garantiinstrument på ca 120 miljoner euro som riktas direkt mot de kulturella och kreativa näringarna sjösätts från 2016. De kulturella och kreativa näringarna lyfts även fram i de doku- ment som ska vara vägledande för bl.a. de euro- peiska struktur- och investeringsfondernas verk- samhet i Sverige.

På nordisk nivå har arbetet inom KreaNord fortsatt med sikte på att samordna insatser, kartläggningar m.m. inom de kulturella och kreativa näringarna med ett nordiskt mervärde som målsättning. Under 2013 har Kulturdepar- tementet och Näringsdepartement under ett delat ordförandeskap lett det nordiska arbetet. Under året har Generator, en organisation för kulturella och kreativa näringar, avvecklat sin verksamhet för att ge regionala företrädare en möjlighet att utveckla en ny form av samordning på området.

På nationell nivå har implementeringen av Kreativa Europa präglat insatserna. Statens kulturråd och Svenska Filminstitutet är till- sammans kontaktkontor som har till uppgift att informera om programmet och ansöknings- förfarandet. Vidare har Kulturrådet tillsammans med Tillväxtverket deltagit som experter i utredningsgrupper på EU-nivå avseende kultur- ella och kreativa näringar. Även Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet, Nämnden för hemslöjds- frågor, Konstnärsnämnden och Tillväxtverket har haft regeringens uppdrag att utveckla och

medverka i insatser för att främja kulturella och kreativa näringar.

Myndigheten för kulturanalys omvärldsbevakning, utvärderingar och analyser av kulturområdet

Myndigheten för kulturanalys har under året publicerat ett flertal rapporter samt bedrivit egeninitierade och utåtriktade aktiviteter och medverkat i andra aktörers seminarier. Två ut- värderingar har genomförts, av Skapande skola respektive kultursamverkansmodellen. Sam- manlagt nio rapporter har levererats till Kultur- departementet. Tre underlagsrapporter har be- ställts av externa forskare. Fler rekommenda- tioner lämnades till regeringen än föregående år. Under 2013 har nya strategier tagits fram för analysarbetet avseende mångfald, tillgänglighet och jämställdhet samt av hur integrering av dessa perspektiv i myndighetetens egen verksamhet genomförs. Revidering har också skett av arbetet med den officiella statistiken, av strategier för kommunikation, omvärldsanalys och utvärde- ring av kultursamverkansmodellen.

Tyngdpunkten för myndighetens verksamhet under 2013 har legat på utvärdering av kultur- samverkansmodellen, Skapande skola, den förra regeringens satsningar på jämställdhet samt två omvärldsanalyser.

Forskning inom kulturområdet

Staten ger stöd till forsknings- och utvecklings- arbete inom kultursektorn. År 2013 uppgick stödet till 36,3 miljoner kronor via anslaget 1:4

Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kultur- området. Medlen används för projekt inom de centrala museernas, Riksarkivets, Riksantikvarie- ämbetets och Institutet för språk och folkminn- ens ansvarsområden. Vidare används medlen för grundforskning inom naturvetenskap vid Natur- historiska riksmuseet.

Statens kulturråd fördelar den del av anslaget som används till forskning och utveckling vid centrala museer. År 2013 fördelades ca 3,4 mil- joner kronor till nio projekt vid Statens centrum för arkitektur- och design, Statens försvarshisto- riska museer, Nordiska museet, Nationalmuse- um med Prins Eugens Waldemarsudde, Statens historiska museum, Statens maritima museer och Statens musikverk.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Riksarkivet är en central del av forskningens infrastruktur, särskilt på det humanistiska områ- det. Myndigheten samverkar nationellt och internationellt med forskare inom flera veten- skapsområden. Forsknings- och utvecklings- anslaget för 2013, totalt 10 miljoner kronor, har använts i syfte att uppnå fyra av myndighetens strategiska mål: En resurs för förvaltningen, En roll som basresurs, En ökad användning och Ett rationellt bevarande. Ett mindre belopp har, som ett led i myndighetens övergripande ledning, styrning och samordning, använts för att utreda frågan om öppna data.

Riksantikvarieämbetets forsknings- och ut- vecklingsprogram för kulturmiljöområdet 2012– 2016 har sex forskningsteman: Kulturarvets betydelse, Tillståndet för kulturarvet, Förutsätt- ningar för kulturarvsarbetet, Samverkan och dialog med andra aktörer och det civila sam- hället, Kulturarvsinformation och Styrmedel. År 2013 fördelades ca 13 miljoner kronor till totalt 26 projekt. Liksom tidigare år gick den största andelen av anslaget till projekt vid universitet och högskolor.

Institutet för språk och folkminnen bedriver forskningsverksamhet i olika projekt inom om- råden som dialekter, folkminnen, namn, svensk och allmän språkvård samt minoritetsspråk. Flera projekt sker i samverkan med andra arkiv samt med universitet och högskolor. Flera av myndighetens medarbetare anlitas av universitet och högskolor inom och utom landet för under- visning och i olika nätverk.

Naturhistoriska riksmuseet har en särställning bland museerna genom sin omfattande forsk- ningsverksamhet. Museet är erkänt som en av landets främsta institutioner för forskning om biologisk och geologisk mångfald samt samspe- let mellan naturmiljö och människa. Liksom under tidigare år beviljades museets forskning 2013 omfattande externa bidrag.

Forskning inom kulturområdet stöds även via Vetenskapsrådet (utgiftsområde 16). Även andra forskningsfinansiärer som t.ex. Riksbankens jubileumsfond och Kungl. Vitterhetsakademien har stor betydelse som stöd för forskningen inom kulturområdet.

Kultur och hälsa, kultur för äldre

För tredje året i rad har Statens kulturråd förde- lat särskilda medel till verksamhet som främjar

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

äldre människors delaktighet i kulturlivet genom såväl kulturupplevelser som eget skapande i gemenskap med andra. År 2013 fick Statens kulturråd i uppdrag att fördela 30 miljoner kro- nor från anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgär- der inom äldrepolitiken under utgiftsområde 9.

Statens kulturråd redovisade i december 2013 en uppföljning av de bidrag som lämnats för att främja kultur för äldre under 2011 och 2012. Utvärderingen visar på en rad positiva effekter av bidraget. Bland annat konstateras att det främjat ökad delaktighet i kulturlivet, nått den tänkta målgruppen, bidragit till att bryta isolering, öpp- nat ett nytt arbetsfält för kulturskapare samt utvecklat samverkan mellan nya parter.

Jämställdhet

För att uppnå det kulturpolitiska målet om allas möjligheter att delta i kulturlivet ska samtliga myndigheter integrera ett jämställdhetsperspek- tiv i sina verksamheter. Resultat av arbetet med jämställdhet redovisas under respektive områ- desavsnitt.

Hbtq-frågor

I januari 2014 presenterades en strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell lägg- ning, könsidentitet eller könsuttryck. Syftet med strategin är att främja lika rättigheter och möjlig- heter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Strategin omfattar sex fokus- områden där kulturområdet ingår. Statens kulturråd har fått i uppdrag att vara strategisk myndighet för kulturområdet.

Funktionshinderspolitik

Kulturutskottet lämnade i mars 2014 rapporten För, med och av – en uppföljning av tillgänglig- heten inom kulturen (2013/14:RFR14). I rapporten görs bedömningen att det under lång tid genomförts omfattande insatser för att öka tillgängligheten inom kulturområdet. Det omfat- tande arbete som Statens kulturråd gör inom sitt ansvarområde bedöms som positivt. Samma sak gäller för de förbättringar som gjorts av länssty- relser och länsmuseer inom de områden som Riksantikvarieämbetet ansvarar för.

Rapporten visar samtidigt att det finns arbete kvar att göra för att uppnå det kulturpolitiska målet om att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. En bedömning i rapporten är att mer fokus behöver läggas på att personer med funktionsnedsättning ska betraktas som aktörer och inte bara som mottagare av kultur. Rappor- ten belyser även att de statliga kulturinstitution- erna behöver förbättra sin grundläggande till- gänglighet.

I maj 2014 presenterade Myndigheten för del- aktighet rapporten Hur är läget 2014? Uppfölj- ning av funktionshinderspolitiken (2014:6). I den framgår att kulturområdet är det politik- område som har nått längst i sitt arbete med till- gänglighetsfrågor.

I Statens kulturråds uppföljning konstateras att det är många aktörer inom kulturlivet som, trots begränsade resurser, gör stora insatser för att nå och inkludera målgrupper som annars skulle ha svårigheter att få tillgång till kultur- verksamhet. Inom ramen för kultursamverkans- modellen har samtliga kulturinstitutioner tagit fram handlingsplaner för ökad tillgänglighet. Detta innebär att ett av Kulturrådets tre delmål enligt funktionshindersstrategin 2011–2016 är uppnått. Av Kulturrådets uppföljning framgår att 96 procent av de kulturaktörer som svarat på Kulturrådets enkät helt eller delvis har inventerat enkelt avhjälpta hinder. Endast 17 procent av dessa anger dock att enkelt avhjälpta hinder är fullständigt avhjälpta. Vidare framgår att sammanlagt 37 procent följer den internationella standarden för tillgänglighet på webben, WCAG 2.0, helt eller delvis, se tabell 3.7.

Tabell 3.7 Kulturaktörers arbete för ökad tillgänglighet 2013 (inom Statens kulturråds bidragsgivning)

Andel (procent)

	2012	2013
Har en handlingsplan för ökad tillgänglighet	-	100
Inventerat enkelt avhjälpta hinder helt eller	89	96
delvis
Åtgärdat enkelt avhjälpta hinder fullständigt	64	71
eller till stor del
Webbplatsen följer helt eller till viss del	35	37
internationell standard för tillgänglighet
Information finns på webbplats om	45	43
tillgänglighet

Källa: Statens kulturråd, Kultur för alla – inget hinder 2014, Kultur för alla – inget hinder 2013

I Riksantikvarieämbetets uppföljning framgår bl.a. att myndigheten under 2013 har tagit fram

riktlinjer för digitalisering av kulturarvsmaterial, vilka spridit sig till andra i kulturarvssektorn. Under 2013 lanserades också den nya tjänsten Samla som syftar till att tillgängliggöra myndig- hetens öppna arkiv.

Riksantikvarieämbetets handbok Tillgängliga natur- och kulturområden (2013) har också spridits till samtliga länsstyrelser samt andra viktiga aktörer inom kulturarvsområdet.

Myndighetens uppföljning av länsstyrelsernas och länsmuseernas arbete med tillgänglighet visar sammantaget att det har skett en avsevärd förbättring sedan 2012, se tabell 3.8. Rapporten visar exempelvis att 56 procent av länsstyrelserna och länsmuseerna har genomgått kompetensut- veckling på området under 2013. Vidare har 36 procent utsett en särskild ansvarig för till- gänglighetsfrågor och 47 procent svarar att en- kelt avhjälpta hinder har åtgärdats.

Tabell 3.8 Länsmuseers och länsstyrelsers arbete för ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Andel (procent)

	2012	2013
Genomgått kompetensutveckling	8	56

Utsett särskild ansvarig för	11	36
tillgänglighetsfrågor

Åtgärdat enkelt avhjälpta hinder	19	47

Har eller delvis har en handlingsplan för	15	15
ökad tillgänglighet

Källa: Riksantikvarieämbetet, Kulturarv för alla 2013

Myndigheten för delaktighet genomför årliga öppna jämförelser av hur tillgängliga våra statliga myndigheter är. Uppföljningen visar att sju kulturmyndigheter förbättrat sig sedan föregå- ende år samtidigt som sex myndigheter försäm- rat sig, se tabell 3.9. Detta uppmärksammades också i den ovan nämnda rapporten För, med och av – en uppföljning av tillgängligheten inom kulturen (2013/2014:RFR14).

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 3.9 Statliga kulturmyndigheters grundläggande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 2013

Maxpoäng 13

	2012	2013
Myndigheten för tillgängliga medier	12	13
Statens kulturråd	11	12

Forum för levande historia	10	11

Statens maritima museer	-¹	11
Livrustkammaren, Skoklosters slott med	8	10
Stiftelsen Hallwylska museet
Nationalmuseum med Prins Eugens	11	10
Waldermars udde
Riksantikvarieämbetet	4	10

Riksutställningar	8	10

Statens försvarshistoriska museer	11	10
Statens centrum för arkitektur och design	9	9

Riksarkivet	7	9

Institutet för språk och folkminnen	9	8
Naturhistoriska riksmuseet	8	8

Statens musikverk	-	8

Moderna museet	7	7
Statens museer för världskultur	7	5

Statens historiska museer	6	6

Statens konstråd	4	3

Källa: Handisam

¹ Ett ”-” innebär att uppgift saknas.

I mars 2013 lämnade Statens kulturråd rapporten Digitalisering och tillgänglighet till Kultur- departementet. Rapporten ger exempel på hur digitala lösningar har ökat tillgången till kultur för personer med funktionsnedsättning. Exem- pel på digitala lösningar som lyfts fram i rappor- ten är digital distribution av konstnärliga scen- konstbaserade produktioner, e-böcker och till- gängliggörande av kulturarvets samlingar på webben. En slutsats i rapporten är att digitali- sering kan öka tillgängligheten till kultur, men att digitala lösningar inte är tillgängliga per auto- matik. En förutsättning är ofta fysisk tillgäng- lighet.

Det civila samhället

Av den årliga uppföljningen av politiken för det civila samhället för 2013 framgår att de statliga insatserna inom kulturområdet liksom tidigare år är omfattande.

Kultursamverkansmodellen innebär att lands- tingen ska arbeta fram kulturplaner i samverkan med bl.a. det civila samhället. Denna samverkan

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

möjliggör för det civila samhällets organisationer att påverka kulturens utveckling i länen och samverka kring denna. Myndigheten för kultur- analys presenterade i november 2013 rapporten Samverkan ligger i tiden. Rapporten visar att samverkan ökat i och med kultursamverkans- modellen, men att samverkan med det civila samhället behöver vidareutvecklas.

Från och med 2014 får Statens kulturråd för- dela medel från anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet till det civila samhällets organi- sationers medverkan i arbetet med framtagande av och genomförande av regionala kulturplaner.

Flertalet av civilsamhällets organisationer inom kulturområdet är medlemmar i paraply- organisationen Ideell kulturallians. I december 2012 beviljade regeringen Ideell kulturallians medel för vissa utvecklingsprojekt vad gäller det civila samhällets medverkan i kultursamverkans- modellen. Medlen användes bl.a. till att arbeta fram den rapport som redogörs för under rubriken Kultursamverkansmodellen ovan.

Stiftelsen Arbetets museum erhöll 2013 ett statligt bidrag om 1 miljon kronor per år i tre år för en försöksverksamhet med ett kunskapscent- rum för arbetslivsmuseer. Syftet med bidraget är att uppmärksamma det ideella arbete som bed- rivs av de närmare 1 500 arbetslivsmuseerna runt om i landet. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2016.

Riksantikvarieämbetet har under ett antal år fördelat bidrag till ideella organisationer inom kulturmiljöområdet. Som ett led i arbetet med att de bidrag som går till det civila samhällets organisationer bör regleras genom förordningar trädde en ny förordning om statsbidrag till ide- ella organisationer inom kulturmiljöområdet i kraft den 1 juni 2014.

Kulturbryggan

Kommittén Kulturbryggan har sedan 2011 för- delat 25 miljoner kronor årligen till nyskapande kultur, se tabell 3.10 nedan. Bidragsgivningen ska främst inriktas på det fria kulturlivet. Kom- mittén har även i uppgift att främja samverkan med andra finansiärer.

Tabell 3.10 Kulturbryggans bidrag 2011–2013

	2011	2012	2013
Antal ansökningar	1251	630	829

Antal beviljade ansökningar	147	101	138

Andel beviljade ansökningar (%)	12	16	17
Medfinansiering (i mnkr)	42,8	31,7	34,5

Källa: Kulturbryggan

Av tabellen ovan framgår att söktrycket är stort och medfinansieringen god.

Även det ekonomiska söktrycket är högt. Under 2013 omfattade det totala söktrycket dryga 160 miljoner kronor, vilket innebär att det beviljade beloppet på 25 miljoner kronor utgör 16 procent av de sökta medlen.

Den geografiska fördelningen visar att 23 pro- cent av bidragen fördelas utanför de tre stor- stadsområdena.

Nationella minoriteters kultur

Statens kulturråd fördelar särskilda medel för att främja det samiska folkets och övriga nationella minoriteters kulturverksamhet. Merparten av bidragen fördelades 2013 som verksamhets- bidrag till fem verksamheter, Uusi Teatteri, Tor- nedalsteatern, Sverigefinska biblioteket i Stock- holm, Judiska biblioteket samt Romska kultur- centret i Malmö. Övriga medel fördelades som projektbidrag där barn- och ungdomsverksam- het och insatser som stärker de nationella mino- riteternas egna kulturella strukturer har priorite- rats. Utöver dessa medel har verksamheter med utgångspunkt i nationella minoriteters kultur även beviljats medel via andra stödformer, t.ex. inom den fria scenkonsten. Summan av beviljade bidrag till nationella minoriteters kulturverk- samhet, kulturtidskrifter och litteratur uppgick 2013 till ca 12,3 miljoner kronor, att jämföra med ca 9,5 miljoner kronor för 2012.

Under 2013 har Statens kulturråd genom en- käter följt upp effekterna av den konferens om romsk kultur som myndigheten genomförde 2012. Av enkätsvaren framgår att konferensen inspirerat kulturinstitutioner till aktiviteter samt bidragit till ökad kunskap och breddade nätverk. Det framgår också att verksamheterna är spridda runt om i landet och att ambitionen att synlig- göra romsk kultur inte är begränsad till stor- stadsregionerna. Samtidigt är det svårt att visa

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

om effekterna är ett resultat av konferensen eller om även andra skeenden påverkat utvecklingen.

Statens kulturråd bevakar och främjar de nat- ionella minoriteternas språk och kultur bl.a. genom kultursamverkansmodellen. Frågan tas upp i den dialog som Kulturrådet kontinuerligt för med länen. Det finns också skrivningar om de nationella minoriteternas kultur i missivet till besluten om stöd till landstingen.

Bidrag till samisk kultur fördelas även av Sametinget vars bidragsgivning 2013 uppgick till ca 14,2 miljoner kronor. Bidraget används för verksamhet med en samisk bibliotekskonsulent, för bidrag till Sámi Teáther (Giron Sámi Teát- her) samt till bidrag inom samiskt konst- och kulturliv.

Regional fördelning av statligt stöd

Statens kulturråd redovisar årligen det regionala utfallet av myndighetens bidragsgivning. År 2013 uppgick detta stöd till ca 1,2 miljarder kro- nor. Det regionala utfallet för 2012 och 2013 framgår av tabell 3.11 nedan. Den regionala för- delningen 2013 visar att storstadslänen Västra Götaland, Skåne och Stockholm tilldelas mest bidrag mätt i kronor medan stödet per invånare är högst i Västerbotten, Gotland och Jämtland. I snitt ligger det statliga stödet 2012 och 2013 på 165 respektive 172 kronor per invånare. Ök- ningen i Västerbottens län mellan 2012 och 2013 speglar det ökade statliga stödet inför genomfö- randet av Umeå som en av EU:s kulturhuvud- städer 2014.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 3.11 Statliga medel till kulturverksamheter, fördelat per län och per invånare 2012–2013.

Tusental kronor (totalt) och kronor (per invånare), löpande priser.

	2012		2013
Län	Totalt	Kr/inv.	Totalt	Kr/inv.
Stockholm	180 465	85	185 359	86
Uppsala	49 950	137	48 586	141

Södermanland	32 372	118	32 295	116
Östergötland	83 461	192	86 950	199
Jönköping	43 574	128	42 602	125

Kronoberg	38 269	206	40 578	217

Kalmar	35 007	150	38 130	163

Gotland	24 168	422	24 431	427

Blekinge	20 129	132	20 599	135

Skåne	234 145	185	236 934	186
Halland	35 4845	117	37 490	122

Västra Götaland	360 286	225	370 240	229

Värmland	54 583	200	59 285	217
Örebro	43 133	152	45 765	160

Västmanland	35 695	139	38 423	148
Dalarna	37 188	134	41 159	148
Gävleborg	42 890	155	44 683	161

Västernorrland	49 297	204	49 678	205

Jämtland	31 912	253	33 414	264

Västerbotten	95 539	367	131 432	503

Norrbotten	50 208	202	53 925	216

Summa	1 574 754	165	1 661 955	172
Medel som inte har	358 910		325 384
fördelats regionalt
Totalt	1 933 644		1 987 339

Källa: Statens kulturråd

3.4.3Analys och slutsatser

Barn och unga

Den forskningsutvärdering som Myndigheten för kulturanalys har redovisat avseende Skapande skola visar att bidraget fått stort genomslag på relativt kort tid. Myndigheten fastslår att mo- dellen är utformad för att nå alla barn i skolan men att det kan finns skäl att göra vissa juste- ringar för att bättre nå de uppsatta målen. Bland annat lämnar myndigheten förslag om att Skap- ande skola-medel ska kunna beviljas för längre tid än ett år. Regeringen föreslår att riksdagen fattar ett beslut om bemyndigande för anslaget 1:3 Skapande skola.

Kulturdepartementet har genomfört en upp- följning av det uppdrag som inför 2011 gavs till institutioner och myndigheter på Kulturdepar- tementets område om att utforma och därefter arbeta efter strategier på barn- och ungdomsom- rådet. Uppföljningen visar att uppdraget gett frågorna ökad förankring och att man i organisa- tionen fått en förbättrad implementering och effektivitet. I enkäten framkom idéer om hur institutionerna skulle kunna arbeta vidare med frågan och flera institutioner och myndigheter har ställt sig positiva till ett ökat samarbete dem emellan. Kulturdepartementet planerar för ett uppföljningsmöte med samtliga institutioner och myndigheter under våren 2015.

Kultursamverkansmodellen – kulturen närmare medborgarna

Regeringen bedömer att kultursamverkansmo- dellen har mottagits väl i hela landet. Alla län förutom Stockholms län ingår i modellen, som bidragit till ökad samverkan mellan aktörer och till att kulturen kommit högre upp på de region- ala politiska dagordningarna. Modellen bidrar till att kulturen kommer närmare medborgarna och de regionala prioriteringarna och variationerna kan ges ökat genomslag.

Regeringen anser att statliga, regionala och lo- kala aktörer tillsammans gör viktiga insatser för kulturens utveckling inom modellen. Det är viktigt att vunna erfarenheter av modellarbetet som pågått sedan 2011 tas tillvara och vidare- utvecklas för att modellen i fortsatt ökad grad ska bidra till de nationella kulturpolitiska målens uppfyllelse, med hänsyn till regionala priorite- ringar och variationer.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Kulturlivets internationalisering

Det svenska kulturlivet är i hög grad beroende av internationella kontakter och samarbeten för att fortsatt kunna utvecklas. Kulturskapare inom de olika fälten får genom internationella kontakter inte bara en ny publik och därmed exponering på nya marknader utan även kunskap och influenser att ta med sig hem.

Regeringen bedömer att de utsända kulturrå- dens verksamhet utgör en viktig länk mellan kulturlivet i Sverige och de länder som kulturrå- den är stationerade i. Den nyinrättade kultur- rådstjänsten i Istanbul bedöms bidra till intensi- fierade kontakter på kulturområdet mellan Sve- rige och Turkiet.

Internationellt samarbete

EU-programmet Kreativa Europa har genomgått en policy- och inriktningsförändring där de kulturella och kreativa näringarna inlemmats i programmet på ett tydligare sätt än tidigare.

För att fullt ut utnyttja de möjligheter för stöd och utveckling som programmet erbjuder har här Statens kulturråd och Stiftelsen Svenska Filminstitutet en särskild roll. Samtidigt är det viktigt att alla berörda myndigheter utvecklar och ökar sin kunskap inom området.

Arbetet med kulturfrågorna inom ramen för den s.k. öppna samordningsmetoden har kons- taterats vara framgångsrikt. Kulturfrågor som behandlats har kunnat tydliggöras och resultaten har kunnat tas tillvara. Det kommande EU- arbetet inom ramen för nästa arbetsplan för kultur kommer därför att fortsatt innefatta den öppna samordningsmetoden.

Det svenska medlemskapet i Unescos styrelse 2014–2017 ökar förväntningarna på Sveriges arbete och engagemang. I enlighet med den svenska Unescostrategins mål för kulturområdet ska Unesco vid utgången av 2017 bl.a. ha moder- niserat och effektiviserat arbetsmetoderna i styr- elserna och kommittéerna för de centrala kultur- konventionerna, väsentligt ha stärkt kvaliteten i beslutsfattandet i Världsarvskommittén, och ha stärkt sitt arbete för kulturskapares arbetsför- hållanden och rättsäkerhet.

Genom att Statens kulturråd representerar Sverige i regeringskommittén för konventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar har det nationella arbetet med dessa mångfaldsfrågor fått en närmare koppling till det internationella samarbetet.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Kulturella och kreativa näringar

Under 2015 kommer det att vara nödvändigt att implementera och följa upp arbetet med ut- veckling av de kulturella och kreativa näringarna inom ramen för det nya EU-programmet Krea- tiva Europa och inom eventuella projekt finan- sierade via de europeiska struktur- och investe- ringsfonderna. Vidare är det viktigt att inleda arbetet för att ta tillvara den potential som EU:s nya lånegarantiinstrument erbjuder från 2016. Sammantaget bedömer regeringen att de olika insatserna bidrar till att skapa en hållbar och långsiktig utveckling av de kulturella och krea- tiva näringarna.

Forskning inom kulturområdet

Forskning och kunskapsuppbyggnad är centrala och grundläggande frågor för statligt finansi- erade kulturinstitutioner och kanske i synnerhet för minnesinstitutionerna. Kulturinstitutionerna bedöms generellt sett ha ett gott samarbete med universitet och högskolor, men det finns ett behov av att stärka samverkan mellan kulturom- rådet och relevanta forskningsdiscipliner. En indikation på att sådan samverkan finns är den relativt omfattande externt finansierade forsk- ning som initieras av kulturinstitutionerna. An- slaget 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet har, enligt regeringens be- dömning, en strategisk betydelse inte bara för förutsättningarna att bygga verksamheterna utifrån aktuellt kunskapsläge, utan skapar också en grund för den externa finansieringen och därmed sambanden med universitet och hög- skolor.

Kultur och hälsa, kultur för äldre

I vård och omsorg kan kulturen bidra till per- sonlig utveckling, höjd livskvalitet och välbefin- nande. När det gäller kultur för äldre visar den utvärdering som lämnats till den förra regeringen att de verksamheter som beviljats stöd från Statens kulturråd har haft en rad effekter som är eftersträvansvärda inom äldrevården. Verksam- heten har bidragit till att bryta isolering och ge en känsla av delaktighet samt utvecklat samverk- an mellan nya parter.

Jämställdhet

Regeringen bedömer att arbetet med jämställd- hetsintegrering i myndigheter inom kulturområ- det samt de särskilda satsningarna på jämställd- het har bidragit till att utvecklingen inom områ-

det går i rätt riktning och att medvetenheten om jämställdhetsfrågorna har ökat.

Myndigheten för kulturanalys har i rapporten Bland förebilder och föreställningar utvärderat flera av de särskilda satsningarna på jämställdhet 2011–2014. Till de goda resultat som lyfts fram hör bl.a. Stiftelsen Svenska Filminstitutets arbete med att förbättra möjligheterna för unga kvinnor att göra film och skapa egna nätverk (se avsnitt 12, Film).

Resultatet av arbetet med jämställdhet redovi- sas under respektive områdesavsnitt.

Funktionshinderspolitik

Uppföljningar visar att tillgängligheten till kultur för personer med funktionsnedsättning förbätt- rats avsevärt de senaste åren. De sektorsansvariga myndigheterna på kulturområdet, Statens kulturråd och Riksantikvarieämbetet, har arbetat strategiskt och systematiskt under året för att nå respektive delmål enligt funktionshindersstrate- gin 2011–2016. Detta har bl.a. resulterat i att Kulturrådet uppnått ett av sina tre delmål och att länsmuseerna och länsstyrelserna förbättrat sig avsevärt under 2013 när det gäller tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

Myndigheten för delaktighets uppföljning av de statliga kulturmyndigheternas grundläggande tillgänglighet visar dock att det återstår mycket arbete för att uppnå målet att alla ska ha möjlig- het att delta i kulturlivet. Resultatet av uppfölj- ningen har analyserats inom Regeringskansliet.

Det civila samhället

Det civila samhället är en förutsättning för ett mångfacetterat och vitalt kulturliv i hela landet. Statens bidrag till och samverkan med det civila samhället har stor betydelse både för den utöv- ande kulturen och kulturarvsområdet och bidrar till att de nationella kulturpolitiska målen upp- nås. Regeringen anser att det är viktigt att formerna för samråd och dialog mellan det civila samhället, kommunerna, landstingen och staten fortsätter att utvecklas.

Kulturbryggan

Kommittén Kulturbryggans verksamhet har bidragit till att nya idéer och innovationer prövas, vilket främjar kulturens återväxt och ut- veckling i hela landet. Söktrycket på kulturbryg- gans bidragsgivning visar att det finns ett stort behov av denna typ av tidig finansiering inom kulturområdet.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Nationella minoriteters kultur

De nationella minoriteternas kultur ska beaktas i kulturpolitiken. Genomförandet av kultursam- verkansmodellen har skapat större möjligheter för nationella minoriteters kulturverksamhet på regional nivå. Även om länen har kommit olika långt i sitt arbete med att främja de nationella minoriteternas språk och kultur kunde Statens kulturråd under 2013 se att både intresse och kompetens stigit på regional nivå.

Regional fördelning av Statens kulturråds bidragsgivning

Statens kulturråds fördelning visar att statens medel kommer hela landet till del. Bidragens storlek varierar vilket återspeglar olika regionala förutsättningarna för att driva kulturverksam- heter, samt även på demografiska och geogra- fiska skillnader.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Redovisning av vissa kulturinstitutioners hyreskostnader

Tabell 3.12 Hyreskostnader m.m. för vissa kulturinstitutioner 2011–2013

Tusental kronor

Myndighet/Institution	Hyreskostnad inkl. uppvärmning				Anslag/bidrag		Hyreskostnad inkl. uppvärmning och el,			Förändring i
		och el						andel av anslag/bidrag		procent 2011–
	2011	2012	2013	2011	2012	2013	2011	2012	2013	20131
	2011	2012	2013	2011	2012	2013	2011	2012	2013
Riksteatern	29 555	31 481	27 521	251 889	253 353	256028	11,7 %	12,4 %	10,7 %	-1,0
Kungliga Operan AB	51 600	51 700	53 800	432 206	433 408	435 497	11,9 %	11,9 %	12,4 %	+0,5

Kungliga Dramatiska	34 751	34 197	33 712	217 306	221 042	222 588	16,0 %	15,5 %	15,1 %	-0,9
teatern AB

Dansens hus	8 657	8 901	8 557	22 642	22 921	23 158	38,2 %	38,8 %	37,0 %	-1,2

Riksarkivet och	108 263	108 975	110 210	343 653	346 188	361 804	31,5 %	31,5 %	30,5 %	+1,0
landsarkiven

Institutet för språk	6 266	6 970	6 952	52 855	53 379	54 672	11,9 %	13,1 %	12,7 %	+0,8
och folkminnen

Riksantikvarie-	57 012	56 797	55 440	210 510	213 657	215 241	27,1 %	26,6 %	25,3 %	-1,8
ämbetet

Statens historiska	23 747	25 326	23 034	83 493	84 617	85 262	28,4 %	29,9 %	27,0 %	-1,4
museer

Nationalmuseum	36 080	39 237	29 564	110 891	127 443	138 486	32,5 %	30,8 %	21,3 %	-11,2
med Prins Eugens
Waldemarsudde
Naturhistoriska	49 485	49 720	53 456	157 545	158 965	160 408	31,4 %	31,3 %	33,3 %	+1,9
riksmuseet
Statens museer för	61 233	59 551	60 905	152 225	152 271	154 576	40,2 %	39,1 %	39,4 %	-0,8
världskultur
Livrustkammaren,	14 180	13 797	13 898	41 393	41 762	42 083	34,3 %	33,0 %	33,0 %	-1,3
Skoklosters slott och
Hallwylska museet

Statens maritima	64 489	62 967	67 011	113 636	114 483	117 475	56,8 %	55,0 %	57,0 %	+0,2
museer

Statens centrum för	13 521	13 121	14 196	44 935	45 501	49 736	30,1 %	28,8 %	28,5 %	-1,6
arkitektur och design

Statens musikverk	20 665	23 434	22 857	84 444	104 062	104 699	24,5 %	22,5 %	21,8 %	-2,7

Statens försvars-	36 357	37 138	37 824	106 143	106 966	109 051	34,3 %	34,7 %	34,7 %	+0,4
historiska museer

Moderna museet	46 200	46 400	46 600	122 671	124 612	128 315	37,7 %	37,2 %	36,3 %	-1,4

Nordiska museet	36 101	29 806	32 933	108 942	110 145	111 209	33,1 %	27,1 %	29,6 %	+2,5

Tekniska museet	16 466	16 105	15 790	44 903	45 339	45 694	36,7 %	35,5 %	34,6 %	-2,1

Arbetets museum	2 581	2 473	3 900	14 105	14 237	14 378	18,3 %	17,4 %	27,1 %	+8,8

Dansmuseet	4 002	4 032	5 295	8 743	8 376	9 476	41,6 %	48,1 %	55,9 %	+14,3

Drottningholms	501	478	487	10 777	10 881	11 516	4,7 %	4,4 %	4,2 %	-0,5
slottsteater

Forum för levande	5 054	5 452	5 054	43 345	43 747	44 069	11,7 %	12,6 %	11,5 %	-0,2
historia

Källa: uppgifter kommer från respektive myndighet/institution. 1 Hyreskostnadens andel av anslaget.

Ovan framgår hyreskostnader m.m. för vissa kulturinstitutioner i förhållande till det anslag eller bidrag som respektive institution erhåller. Variationen är stor avseende institutionernas hyreskostnader som andel av anslag eller bidrag, vilket bl.a. beror på skiftande lokaliseringar, lokalernas karaktär och ålder samt verksamhet- ernas specifika behov. Vid en jämförelse av ut- vecklingen över tid från 2011 till 2013 är föränd- ringarna avseende hyreskostnadernas andel med några få undantag små. De institutioner som skiljer ut sig är Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde och Dansmuseet. Nat- ionalmuseums minskade hyreskostnad 2013 beror på en hyresreduktion på 6,5 miljoner kro- nor avseende avräkning för tidigare år enligt kostnadshyresmodellen. Dansmuseets ökade hyreskostnad 2013 beror på flytt till nya lokaler.

3.5Budgetförslag

3.5.11:1 Statens kulturråd

Tabell 3.13 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2013				Anslags-
	Utfall	50 948		sparande	411
			1	Utgifts-
2014	Anslag	46 676	1	prognos	45 912
2015	Förslag	42 559
2016	Beräknat	43 026	2

2017	Beräknat	43 820	3

2018	Beräknat	44 995	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 42 442 tkr i 2015 års prisnivå.

3Motsvarar 42 445 tkr i 2015 års prisnivå.

4Motsvarar 42 448 tkr i 2015 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Statens kulturråds förvaltningsutgifter.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 3.14 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:1 Statens kulturråd

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	46 676	46 676	46 676	46 676
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	425	1 074	1 951	3 251
Beslut	-4 542	-4 724	-4 807	-4 932

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	42 559	43 026	43 820	44 995

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2014. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2016–2018 är preliminär.

Statens kulturråd har utsetts till att vara strate- gisk myndighet i enlighet med regeringens strategi för lika rättigheter och möjligheter oav- sett sexuell läggning, könsidentitet eller könsut- tryck. Från utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet, anslaget 2:2 Åtgärder mot diskrimi- nering och rasism m.m., överförs 500 000 kronor till utgiftsområde 17, anslaget 1:1 Statens kultur- råd fr.o.m. 2015.

Anslaget minskas med 5 000 000 kronor till följd av en omprioritering inom utgiftsområdet. Statens kulturråd ges dock ökad möjlighet att inom ramen för respektive sakanslag utveckla myndighetens egna insatser för bedömning, uppföljning och främjande.

Anslaget minskas med 42 000 kronor för 2015 för att bidra till att finansiera prioriterade sats- ningar. För 2016, 2017 och 2018 uppgår minsk- ningen till 162 000 kronor, 162 000 kronor respektive 162 000.

Regeringen föreslår att 42 559 000 kronor an- visas under anslaget 1:1 Statens kulturråd för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 43 026 000 kronor, 43 820 000 kronor re- spektive 44 995 000 kronor.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

3.5.21:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete

Tabell 3.15 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2013				Anslags-
	Utfall	244 718		sparande	179
			1	Utgifts-
2014	Anslag	243 668	1	prognos	237 566
2015	Förslag	382 488

2016	Beräknat	393 039	2
2017	Beräknat	397 735	3

2018	Beräknat	404 278	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 391 786 tkr i 2015 års prisnivå.

3Motsvarar 392 594 tkr i 2015 års prisnivå.

4Motsvarar 392 612 tkr i 2015 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. An- slaget får användas för utgifter för administra- tion, uppföljning och genomförande av verksam- heten.

Regeringens överväganden

Tabell 3.16 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	243 668	243 668	243 668	243 668
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	0	779	3 191	7 240
Beslut	138 820	148 592	150 877	153 370
Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	382 488	393 039	397 735	404 278

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2014. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2016–2018 är preliminär.

Regeringen	beräknar att	anslaget tillförs
100 000 000	kronor årligen	mellan 2015–2018

för att stärka verksamheten inom de kommunala musik- och kulturskolorna.

Regeringen beräknar att anslaget tillförs 50 000 000 kronor 2015 och 60 000 000 kronor årligen mellan 2016–2018 för att främja kultur-

verksamhet i miljonprogramsområden.
Regeringen beräknar	att anslaget tillförs
20 000 000 kronor årligen	fr.o.m. 2015 för en

förstärkning av allianserna inom teater-, dans- och musikområdena.

Anslaget tillförs 10 000 000 kronor årligen mellan 2015–2018 för framtagandet av och ar- betet med en nationell biblioteksstrategi.

Anslaget minskas med 41 000 000 kronor till följd av att satsningen på Umeå kulturhuvudstad 2014 och Bokens ställning löper ut.

Anslaget minskas med 179 000 kronor för 2015 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. För 2016, 2017 och 2018 uppgår minskningen till 691 000 kronor, 688 000 kronor respektive 682 000 kronor.

Regeringen föreslår att 382 488 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 393 039 000

kronor,	397 735 000	kronor	respektive
404 278 000 kronor.

3.5.31:3 Skapande skola

Tabell 3.17 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2013				Anslags-
	Utfall	169 444		sparande	-361
			1	Utgifts-
2014	Anslag	172 755	1	prognos	168 092
2015	Förslag	198 571
2016	Beräknat	206 609	2

2017	Beräknat	210 622	3

2018	Beräknat	215 686	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 202 532 tkr i 2015 års prisnivå.

3Motsvarar 202 543 tkr i 2015 års prisnivå.

4Motsvarar 202 557 tkr i 2015 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Skapande skola för barn i förskoleklass, grundskola och motsvarande skolformer. Ansla-

get får även användas för utgifter för administ- ration, främjande, uppföljning och genom- förande av verksamheten.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:3 Skapande skola be- sluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2016.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Skälen för regeringens förslag: Inom anslaget fördelas stöd till kulturverksamhet i skolan som innefattar ett samarbete mellan konstnärer eller institutioner och skolan. För att ge skolhuvud- män och kulturaktörer bättre planeringsförut- sättningar föreslås ett bemyndigande för anslaget 1:3 Skapande skola.

Regeringen bör därför bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:3 Skapande skola besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2016.

Tabell 3.18 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:3 Skapande skola

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2013	2014	2015	2016	2017	2018

Ingående åtaganden	–	–	–	–	–	–
Nya åtaganden	–	–	100 000	–	–	–

Infriade åtaganden	–	–	–	-100 000	–	–

Utestående åtaganden	–	–	100 000	–	–	–
Erhållet/föreslaget bemyndigande	–	–	100 000	–	–	–

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 3.19 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:3 Skapande skola

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	172 755	172 755	172 755	172 755
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	970	4 467	7 900	12 230
Beslut	24 846	29 387	29 967	30 701

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	198 571	206 609	210 622	215 686

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2014. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2016–2018 är preliminär.

Anslaget ökar med 25 000 000 kronor för 2015 för att förstärka insatsen Skapande skola. Anslaget tillförs 30 000 000 kronor årligen 2016– 2018 för att ytterligare förstärka och utveckla verksamheten. Syftet är att bredda och fördjupa insatsen och skapa möjligheter för kommunal musik- och kulturskola att fungera som samar- betspart.

Anslaget minskas med 154 000 kronor för 2015 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. För 2016, 2017 och 2018 uppgår minskningen till 613 000 kronor, 614 000 kronor respektive 614 000 kronor.

Regeringen föreslår att 198 571 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Skapande skola för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 206 609 000 kronor, 210 622 000 kronor respektive 215 686 000 kronor.

3.5.41:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

Tabell 3.20 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2013				Anslags-
	Utfall	36 082		sparande	625
			1	Utgifts-
2014	Anslag	37 636	1	prognos	37 305
2015	Förslag	37 979
2016	Beräknat	38 181	2

2017	Beräknat	38 812	3

2018	Beräknat	39 835	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 37 884 tkr i 2015 års prisnivå.

3Motsvarar 37 887 tkr i 2015 års prisnivå.

4Motsvarar 37 888 tkr i 2015 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för forsk- nings- och utvecklingsinsatser inom kulturom- rådet. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksam- heten.

Regeringens överväganden

Tabell 3.21 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	37 636	37 636	37 636	37 636
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	377	675	1 306	2 330
Beslut	-34	-130	-130	-131
Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	37 979	38 181	38 812	39 835

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2014. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2016–2018 är preliminär.

Anslaget minskas med 34 000 kronor för 2015 för att bidra till att finansiera prioriterade sats- ningar. För 2016, 2017 och 2018 uppgår minsk-

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ningen till 130 000 kronor, 130 000 kronor respektive 131 000 kronor.

Regeringen föreslår att 37 979 000 kronor an- visas under anslaget 1:4 Forsknings- och utveckl- ingsinsatser för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 38 181 000 kronor, 38 812 000 kronor respektive 39 835 000 kronor.

3.5.51:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler

Tabell 3.22 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2013				Anslags-
	Utfall	9 898		sparande	0
			1	Utgifts-
2014	Anslag	9 884	1	prognos	9 637
2015	Förslag	9 875
2016	Beräknat	9 851

2017	Beräknat	9 851
2018	Beräknat	9 852

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till icke-statliga kulturlokaler för ändring, till- byggnad och handikappanpassning av sådana lokaler.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 000 000 kronor 2016 och 2017.

Skälen för regeringens förslag: Projekt som ryms inom stödet till icke-statliga kulturlokaler kan sträcka sig över flera kalenderår. Stöd betalas ut när projekten är avslutade. Bemyndigande- ramen föreslås vara oförändrad för 2015. Rege- ringen bör därför bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 000 000 kronor 2016 och 2017.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 3.23 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2013	2014	2015	2016	2017	2018

Ingående åtaganden	7 350	9 000	9 000	–	–	–
Nya åtaganden	9 000	5 000	5 000	–	–	–

Infriade åtaganden	-7 350	-5 000	-5 000	-7 350	-1 650	–

Utestående åtaganden	9 000	9 000	9 000	–	–	–
Erhållet/föreslaget bemyndigande	9 000	9 000	9 000	–	–	–

Regeringens överväganden

Tabell 3.24 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	9 884	9 884	9 884	9 884
Förändring till följd av:

Beslut	-9	-33	-33	-32

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	9 875	9 851	9 851	9 852

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3.5.61:6 Bidrag till regional kulturverksamhet

Tabell 3.25 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2013				Anslags-
	Utfall	1 286 137		sparande	-366
			1	Utgifts-
2014	Anslag	1 313 461	1	prognos	1 279 963
2015	Förslag	1 293 948
2016	Beräknat	1 316 065	2

2017	Beräknat	1 340 933	3

2018	Beräknat	1 372 191	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 1 290 615 tkr i 2015 års prisnivå.

3Motsvarar 1 290 695 tkr i 2015 års prisnivå.

4Motsvarar 1 290 801 tkr i 2015 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget minskas med 9 000 kronor för 2015 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. För 2016, 2017 och 2018 uppgår minskningen till 33 000 kronor, 33 000 kronor respektive 32 000 kronor.

Regeringen föreslår att 9 875 000 kronor anvi- sas under anslaget 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 9 851 000 kronor, 9 851 000 kronor respektive 9 852 000 kronor.

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till regionala och lokala kulturverksamheter inom följande områden:

–professionell teater-, dans-, och musikverk- samhet,

–museiverksamhet,

–bibliotek-, läs- och litteraturfrämjande verksamhet,

–konst- och kulturfrämjande verksamhet,

–regional enskild arkivverksamhet,

–filmkulturell verksamhet,

–främjande av hemslöjd,

Anslaget får användas för utgifter för tids- begränsade utvecklingsinsatser samt för bidrag till det civila samhället och de professionella kulturskaparnas medverkan i arbetet med att ta fram och genomföra regionala kulturplaner. An- slaget får även användas för Kungl. bibliotekets

genomförande av det samlade ansvaret för statens stöd och samordning inom biblioteksväsendet. Anslaget får även användas för kvalitetsstärkande insatser inom scenkonst- området samt för Statens kulturråds arbete med bedömning, uppföljning och främjande inom ramen för kultursamverkansmodellen.

Regeringens överväganden

Tabell 3.26 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	1 313 461	1 313 461	1 313 461	1 313 461
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	7 372	33 418	58 782	90 656
Beslut	-26 885	-30 814	-31 310	-31 927

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	1 293 948	1 316 065	1 340 933	1 372 191

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2014. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2016–2018 är preliminär.

Anslaget minskas med ca 25 000 000 kronor till följd av att den tidsbegränsade satsningen Håll- bar tillväxt i alla delar av landet 2012–2014 löper ut.

Anslaget minskas med 1 146 000 kronor för 2015 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. För 2016, 2017 och 2018 uppgår minskningen till 4 567 000 kronor, 4 569 000 kronor respektive 4 564 000 kronor.

Regeringen föreslår att 1 293 948 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 1 316 065 000 kronor, 1 340 933 000 kronor respektive 1 372 191 000 kronor.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

3.5.71:7 Myndigheten för kulturanalys

Tabell 3.27 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2013				Anslags-
	Utfall	12 391		sparande	1 315
			1	Utgifts-
2014	Anslag	15 362	1	prognos	15 160
2015	Förslag	15 439

2016	Beräknat	0	2
2017	Beräknat	0	3

2018	Beräknat	0	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 0 tkr i 2015 års prisnivå.

3Motsvarar 0 tkr i 2015 års prisnivå.

4Motsvarar 0 tkr i 2015 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Myndigheten för kulturanalys förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för forsknings- och utvecklingsinsatser.

Regeringens överväganden

Tabell 3.28 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:7 Myndigheten för kulturanalys

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	15 362	15 362	15 362	15 362
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	91	237	502	920
Beslut	-14	-15 053	-16 646	-17 083
Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt		-546	782	801

Förslag/
beräknat
anslag	15 439	0	0	0

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2014. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2016–2018 är preliminär.

Anslaget minskas med 14 000 kronor för 2015 för att bidra till att finansiera prioriterade sats- ningar.

Eftersom Myndigheten för kulturanalys av- vecklas under 2015 upphör anslaget vid utgången av 2015.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringen föreslår att 15 439 000 kronor an- visas under anslaget 1:7 Myndigheten för kultur- analys för 2015.

3.5.8Bidrag till kulturverksamhet från AB Svenska Spel

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2015 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett bidrag för konst, teater och andra kulturella ändamål som motsvarar 1/26 av bolagets över- skott 2014 från Nya Penninglotten samt att bidraget ska fördelas enligt de närmare anvis- ningar som beslutas av regeringen.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4 Teater, dans och musik

4.1Omfattning

Avsnittet omfattar statens bidrag till Kungliga Operan AB, Kungliga Dramatiska teatern AB,

4.2Utgiftsutveckling

Riksteatern, Stiftelsen Dansens hus, Drottning- holms Slottsteater och Voksenåsen AS. Vidare omfattas det statliga stödet till den fria scen- konsten och Statens musikverk.

Tabell 4.1 Utgiftsutveckling inom Teater, dans och musik, utgiftsområde 17'

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2013	2014 1	2014	2015	2016	2017	2018
2:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern,
Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och
Voksenåsen	958	979	979	984	981	985	993
2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål	190	189	184	191	191	191	191

2:3 Statens musikverk	104	110	109	111	111	112	115

Summa Teater, dans och musik	1 251	1 278	1 272	1 285	1 282	1 288	1 299

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4.3Mål

I avsnitt 2.4 anges målen för den nationella kulturpolitiken som riksdagen beslutat.

nå nya publikgrupper bl.a. genom differentierade priser, ändrade öppettider och närvaro inom olika medier och digitala plattformar.

Tabell 4.2 Prestationer Kungliga Operan AB 2011–2013

2011 2012 2013

4.4Resultatredovisning

Antal föreställningar, stora scenen	204	220	194
Antal besökare (tusental)	260	290	291

4.4.1Bedömningsgrunder

Bedömningen av resultatet inom teater, dans och musik utgår från:

–fördelade bidrag till statliga och regionala kulturinstitutioner samt till utövare inom den fria sektorn,

–statistik avseende utvecklingen av besöks- siffror, antalet föreställningar, andel besök- are som utgörs av barn och unga och könsfördelning vad gäller bidragsgivning till den fria scenkonsten,

Andel besökare barn och ungdomar	15%	14%	16%

Snittbeläggning opera	83%	87%	96%

Snittbeläggning balett	95%	98%	100%

Källa: Kungliga Operan AB

I december 2013 fick Statens fastighetsverk i uppdrag att i nära samarbete med Operan genomföra en förstudie för en renovering och ombyggnad av Kungliga Operans byggnad. En delrapport lämnades till Kulturdepartementet den 19 juni 2014 och i den formuleras mål för ombygganden och renoveringen. Vidare identi- fieras byggnadens och verksamhetens behov.

–fördelade bidrag och insatser kring inter- Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 maj

nationell och interkulturell verksamhet.

Bedömningen görs vidare utifrån resultat relate- rade till relevanta bedömningsgrunder gemen- samma för kulturområdet (se avsnitt 3.4.1).

4.4.2Resultat

Nationella scenkonstinstitutioner

Kungliga Operan AB och Kungliga Dramatiska teatern AB

Kungliga Operan AB (Operan) hade 291 043 besökare under 2013 och trots att institutionen hade en förlängd stängningsperiod under som- maren och därmed färre antal föreställningar lockade föreställningarna en stor publik. Belägg- ningen för opera- och balettföreställningarna uppgår till närmare hundra procent. Även före- ställningar som riktar sig till barn och unga har hög beläggning. Antalet barn- och ungdoms- föreställningar var färre än året innan men antalet besökare ökade med närmare 10 000 under 2013 jämfört med 2012. Operan hade fyra radiout- sändningar och tre sändningar över det digitala biografnätet under 2013. Operan erbjuder en varierad repertoar av opera, klassisk balett och modern dans med såväl klassiska som nyskrivna verk. Operan arbetar med olika strategier för att

2015.

Antalet produktioner och antalet besökare samt föreställningarnas genomsnittliga belägg- ning befinner sig på en hög och jämn nivå vid Kungliga Dramatiska teatern AB (Dramaten). Sammanlagt har 252 144 personer besökt teatern under 2013. Dramaten hade två TV-utsänd- ningar och två radioutsändningar under 2013. Dramaten erbjuder en varierad repertoar med såväl nyskriven dramatik som klassiska verk och med en repertoar som vänder sig till såväl barn och unga som vuxna. Antalet besökare till Unga Dramaten, som är Dramatens satsning på scen- konst för barn och unga, har ökat något efter föregående års nedgång. En genomtänkt rekryte- ring av personal till produktionerna, allt från upphovspersoner och skådespelare till hantver- kare, är en del av Dramatens strategi i arbetet för att nå de mål om förnyelse och nyskapande som ingår i deras uppdrag. Dramaten driver ett aktivt arbete för att nå nya publikgrupper bl.a. genom en satsning på sociala medier och sändningar med ny teknik.

Tabell 4.3 Prestationer Kungliga Dramatiska teatern AB 2011–2013

	2011	2012	2013
Antal föreställningar	1061	1005	1069
Antal besökare (tusental)	238	262	252

Antal biljetter barn och ungdom	49 451	41 890	45 388

Snittbeläggning	75 %	81 %	77 %

Källa: Kungliga Dramatiska teatern AB

Statens musikverk

Statens musikverk ska främja utvecklingen av ett professionellt svenskt musikliv och bevara, ut- veckla och tillgängliggöra teaterns, dansens och musikens kulturarv. Under 2013 och 2014 deltar myndigheten i regeringens pilotsatsning JiM, jämställdhetsintegrering i myndigheter.

Antalet besökare till Musik- och teatermuseet har legat på en stabil nivå med ca 80 000 besö- kare per år under de senaste tre åren, se tabell 4.4 nedan. Från och med våren 2014 hålls museet stängt för ombyggnad i cirka två år. För det nya museet, som även fortsättningsvis kommer att inrymmas i fastigheten Kronobageriet, har en vision formulerats som innebär att museet ska omfatta hela scenkonstområdets kulturarv.

Tabell 4.4 Prestationer Statens musikverk: Besökare till Musik- och teatermuseet 2011–2013

	2011	2012	2013
Antal besökare (avrundat)	78 200	80 200	80 300

Antal visningar för barn och unga	706	788	717

Källa: Statens musikverk

Den årliga bidragsgivningen på ca 25 miljoner kronor till samverkansprojekt inom främst det fria kulturlivet har fördelats till 112 bidragsmot- tagare, se tabell 4.5.

Tabell 4.5 Prestationer Statens musikverk:

Statsbidrag till musiklivet 2011–2013

	2011	2012	2013
Antal ansökningar	273	1 145	495

Sökta medel (mnkr)	88,6	254	132
Antal beviljade ansökningar	54	117	112

Beviljade medel totalt (mnkr)	10	27,6	25,3
Källa: Statens musikverk
Under 2013 har myndigheten		även	fördelat

2 miljoner kronor inom ramen för regeringens särskilda jämställdhetssatsning inom kulturlivet 2011–2014.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Stiftelsen Dansens Hus

Dansens Hus är en gästspelsscen för såväl svenska som utländska dansensembler inom samtida dans. Det totala antalet besökare har ökat under 2011–2013, se tabell 4.6 nedan. Var femte besökare var under 26 år under 2013. Av de verk som visades var hälften skapade av kvin- nor och hälften av män. Nio grupper deltog i residensverksamhet.

Tabell 4.6 Prestationer Dansens Hus:

Besökare och föreställningar 2011–2013

	2011	2012	2013
Antal besökare	93 600	99 200	108 800

Varav föreställningsbesökare	49 400	59 200	58 600
Antal gästspel	37	48	46

Varav utländska	18	20	20

Snittbeläggning (procent)	72	80	71

Källa: Dansens hus

Dansens Hus har en bred samverkan med aktör- er på nationell och internationell nivå. Bland annat deltar Dansens Hus i två EU-projekt, ENPARTS och Modul Dance samt i den nord- iska plattformen ICE HOT. Vidare har under 2013 en samverkan skett med aktörer i Sydaf- rika. Verksamheten för barn och unga har ut- vecklats, bl.a. genom skolföreställningar, Urban Connection och Söndagsbus för de allra minsta.

Dansens hus rymmer också kansliverksamhet för Dansnät Sverige som är ett nätverk för tur- néer och aktiviteter inom samtida dans.

Tabell 4.7 Prestationer Dansnät Sverige/Dansens hus

	2011	2012	2013
Antal parter i nätverket	12	12	13
Antal besökare	4 800	10 026	8 100
dansföreställningar
Antal besökare kringaktiviteter	1 079	14 171	10 700

Antal turnerande produktioner	9	15	13
Antal orter som tagit emot turnéer	22	27	27

Källa: Dansens hus

Drottningholms Slottsteater

Verksamheten vid Drottningholms Slottsteater omfattar både föreställningar på och visningar av teatern, som sedan 1991 är klassad som ett av Unescos världsarv. Teatern har under 2013 ar- betat aktivt med att utveckla verksamheten och dess konstnärliga innehåll för att öppna teatern för nya publikgrupper. Arbetet med detta inled- des under 2012.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Det totala antalet besökare på föreställningar och evenemang har ökat från 15 031 personer 2012 till 16 431 personer 2013. Antalet besökare till visningar ökade med 189 personer till 21 966 personer. Beläggningsgraden ökade marginellt under 2013 och uppgick till 77 procent. Samti- digt har antalet föreställningar minskat från 37 stycken 2012 till 33 stycken 2013.

Tabell 4.8 Prestationer Drottningholms Slottsteater 2011–

2013

	2011	2012	2013
Antal föreställningar	20	37	33
Publikantal föreställningar	10 238	15 031	16 431
och evenemang (total)
- Antal besök till Esprit!	-	4 222	4 589

- Antal besök övriga	2 556	3 220	3 268
arrangemang inkl.
generalrepetitioner
Beläggningsgrad	92 %	74 %	77 %

Antal besök till visningar	25 490	21 777	21 966

Källa: Drottningholms Slottsteater

Publikarbetet har haft fokus på nya och yngre målgrupper, bl.a. genom Esprit!-evenemangen. Antalet besökare till Esprit! har ökat med 367 personer sedan 2012. Den nya strategin för barn och unga började tillämpas under säsongen, vilket bl.a. resulterat i en familjeföreställning och en visningsföreställning. Teatern har även ut- vecklat sina samproduktioner och samarbeten. Ett exempel är samarbetena med Sveriges Radio och Sthlm Early Music festival. Östersjöfestiva- len är ytterligare ett exempel på nytt samarbete.

Nationalgåvan Voksenåsen

Voksenåsen, som är en kurs- och konferensan- läggning i Oslo, är Norges nationalgåva till Sve- rige. Voksenåsen ska genom sin programverk- samhet stärka samhörigheten mellan svenskar och norrmän samt öka den ömsesidiga kun- skapen om ländernas samhällsliv, språk och kultur samt spegla Sveriges och Norges engage- mang internationellt. Anläggningen ska erbjuda sina gäster en boendemiljö som hävdar sig väl i konkurrens med liknande anläggningar i Oslo- området med bibehållen respekt för Voksen- åsens grundläggande syfte.

Programverksamheten under 2013 var varie- rad, vände sig till såväl ungdomar som vuxna och innehöll relevanta teman för båda länderna. Beläggningen ökade 2013, men Voksenåsen har

fortsatt kommersiella utmaningar i hotellbran- schen.

Riksteatern med Cullbergbaletten

Riksteaterns verksamhet når en publik på drygt en miljon besökare, se tabell 4.9 nedan. Den scenkonst som produceras av Riksteatern når en publik på ca 475 000 besökare. Den nationella scenkonstproduktionen når ca 226 000 barn och ungdomar.

Riksteaterns verksamhet har störst genomslag i Jämtland och Västerbotten där 16–17 procent av länsinvånarna tar del av Riksteaterns verk- samhet. Minst andel invånare nås i Stockholms, Sörmlands och Gotlands län där 3–5 procent av befolkningen tar del av verksamheten, (exklusive Södra Teaterns publik).

Under 2013 har Riksteaterns ägardirektiv till det helägda dotterbolaget Södra Teatern AB förnyats och förtydligats.

Riksteatern driver ett brett och aktivt arbete för barn och unga, även i samverkan med skol- världen. Vidare pågår många verksamheter som bidrar till ett integrerat internationellt och inter- kulturellt perspektiv.

Totalt har publiksiffrorna minskat med 16 procent mellan 2011–2013, se tabell 4.9.

Den förra regeringen har i samband med bidragstilldelningen för 2014 förtydligat upp- giften att Riksteatern ska vara en aktör för kom- petensutveckling och expertstöd i frågor om scenkonst.

Cullbergbaletten turnerade 2013 med nio produktioner och gav 76 föreställningar. Riks- teatern har våren 2014 lämnat en redovisning om Cullbergbalettens fortsatta utveckling. Arbetet har utförts i dialog med Statens kulturråd och Konstnärsnämnden.

Tabell 4.9 Prestationer Riksteatern 2011–2013 medlemmar, produktioner och publik

		2011	2012	2013
Lokala riksteaterföreningar		235	232	231

Anslutna föreningar		54	60	61

Publik totalt (tusental)		1 237	1 079	1 036

1	varav Södra teatern	264,7	246,6	191,4
	(tusental)

2	varav Cullberg	25 300	21 200	25 400
3	Varav Tyst teater	8 500	6 300	4 400

Källa: Riksteatern

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

I maj 2015 äger nästa kongress rum, där Riks- teatern beslutar om föreningens strategiska mål och riktlinjer för kommande fyra år.

Regionala scenkonstinstitutioner

Från och med 2013 är alla län utom Stockholms län med i kultursamverkansmodellen, se avsnitt 3.4.2. Till Stockholms åtta regionala institutioner fördelade Statens kulturråd totalt nära 90 miljo- ner kronor i verksamhetsbidrag, varav 80 miljo- ner kronor till scenkonstinstitutioner. Därutöver fördelades dryga 2,5 miljoner kronor i utveckl- ingsbidrag.

Den fria scenkonsten

Stöd till fria aktörer inom scenkonsten fördelas till produktion, presentation och främjande. De fria grupperna och aktörerna är en viktig del av det svenska scenkonstutbudet. Det statliga stö- det till den fria scenkonsten uppgick 2013 till 189,5 miljoner kronor.

Av tabell 4.10 nedan framgår hur det statliga stödet har fördelats av Statens kulturråd på olika verksamheter under 2011–2013.

Tabell 4.10 Stöd till den fria scenkonsten 2011–2013

	2011	2012	2013
Vissa aktörer av kulturpolitiskt	19,2	19,1	22,8
intresse

Samarbete med tonsättare	6,7	8,1	7,7

Teatergrupper	51,0	50,6	47,7
Dansgrupper/koreografer	23	23,3	32,3

Musikgrupper	16,5	16,6	16,5

Arrangörs- och turnéstöd dans	7,4	16	-
Musikarrangörer och	26,8	37,3	32,2
konstområdesövergripande
arrangörer

Fonogramstöd	8,0	8,3	7,9
Projektstöd	7,9	10,2	22,4

Totalt	158,6	189,5	189,5

Källa: Statens kulturråd

En förstärkning med 26 miljoner kronor av det statliga stödet till den fria scenkonsten gjordes 2012, dvs. en ökning med 19,5 procent sedan 2011. Av dessa medel fördelas 3 miljoner kronor separat till internationellt utbyte. Under 2013 har söktrycket varit högst inom musikområdet

och då särskilt fonogramstödet. Från och med 2013 ingår arrangörsstödet för dansen i den samlade bidragsgivningen. Skillnaden på siffror- na för dansgrupper/koreografer och projektstöd beror därför främst på den förändrade fördel- ningsmodellen.

Dansområdet befinner sig i ett starkt ut- vecklingsskede runt om i landet där den fria sektorn har spelat och kommer att spela en stor roll för områdets utveckling. Detta konstaterar Statens kulturråd och Konstnärsnämnden i en delrapport (dnr Ku2014/1036) till regeringen utifrån det uppdrag som gavs i regleringsbrevet 2014 om att se över de statliga insatserna inom dansområdet. Vidare belyser rapporten bl.a. att regionala infrastruktursatsningar i form av resi- dens och gästspelsscener behöver spridas till fler delar av landet. Myndigheterna ska slutredovisa uppdraget i oktober 2014.

Barn och unga

Enligt Statens kulturråds strategi för barn- och ungdomskultur ska minst 30 procent av Kultur- rådets totala bidragsgivning komma barn och unga till del. Under 2013 gick 37 procent av Kulturrådets direkta bidrag till denna målgrupp. Enligt tabellen nedan har andelen bidrag till barn- och ungdomsverksamhet inom dansen minskat något jämfört med tidigare år.

Tabell 4.11 Andel statligt bidrag till barn och ungdomsverksamhet fördelat på teater dans och musik

	2011	2012	2013
Teater	53 %	56 %	53 %

Dans	31 %	26 %	22 %

Musik	12 %	15 %	14 %

Källa: Statens kulturråd

Jämställdhet

Jämställdhetsperspektivet finns med som en bedömningsfaktor i Kulturrådets beslutsprocess kring bidragsgivningen där målet är att könsför- delningen ska ligga i intervallet 40–60 procent för de stöd som beviljats. Enligt tabellen nedan uppfylls det målet för danskoreografer och ton- sättare. Inom fria musikgrupper har antalet med- verkande kvinnor ökat något men uppfyller inte målet. Andelen kvinnor i konstnärlig ledning i de fria musikgrupperna har dock ökat bland de som beviljats stöd.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 4.12 Andel medverkande kvinnor i verksamheter som beviljats bidrag 2011–2013

	2011	2012	2013
Koreografer	63 %	69 %	58 %
Tonsättare	34 %	36 %	45 %

Fria musikgrupper	29 %	32 %	33 %

Musikarrangörers	29 %	33 %	-
evenemang

Källa: Statens kulturråd.

Tillgänglighet

Enligt Statens kulturråds enkätundersökning av de fria gruppernas tillgänglighetsarbete 2013 framgår att 98 procent av aktörerna helt eller delvis inventerat enkelt avhjälpta hinder i de publika delarna av lokalerna. Av aktörerna anger 67 procent att enkelt avhjälpta hinder fullstän- digt eller till stor del är åtgärdade.

Vidare framgår att endast 25 procent av de fria grupperna följer den internationella standarden, WCAG 2.0, för tillgänglighetsanpassade webb- platser.

Ytterligare uppgifter om Kulturrådets arbete med tillgänglighetsfrågor finns i avsnitt 3.4.2.

Internationellt

Mot bakgrund av ett ökat intresse i kulturlivet för internationella satsningar har Statens kultur- råd under 2013 fortsatt prioriterat det fria kulturlivets internationalisering, genom bl.a. medel till internationella turnéer och gästspel. Cirka 9,4 miljoner kronor eller 80 procent av Kulturrådets internationella bidrag riktades 2013 till den fria scenkonsten vilket är en ökning med 10 procent jämfört med året innan.

4.4.3Analys och slutsatser

Regeringen bedömer mot bakgrund av resultatet att den statligt stödda scenkonsten har en bredd, mångfald och kvalitet som lockar en stor och växande publik i hela landet och även internat- ionellt.

Kungliga Operan AB och Kungliga Drama- tiska teatern AB uppfyller sina uppdrag som nationalscener väl. Vid sidan om att erbjuda en repertoar i enlighet med de riktlinjer som gäller för verksamheten arbetar de för att nå nya publikgrupper, bl.a. genom nya medier.

Statens musikverk, Dansens Hus och Riks- teatern är strategiska aktörer för medborgarnas tillgång till levande scenkonst och scenkonstens

kulturarv i hela landet. Regeringen anser att Riksteatern bör vidareutveckla genomförandet av riktlinjerna för det statliga bidraget. Av rikt- linjerna framgår att verksamheten bl.a. ska vara ett expertstöd och en kompetensutvecklare samt en stödjande aktör inom spridning av scenkonst i hela landet.

Stiftelsen Drottningholms Slottsteater har fortsatt arbetet för förnyelse och utveckling av teaterns verksamhet. Regeringen avser att följa arbetet med att tillgängliggöra teatern för en bredare målgrupp och för att nå de uppsatta målen för teaterns verksamhet.

Den fria scenkonsten är ett viktigt komple- ment till institutionernas verksamhet och de internationella inslagen blir allt tydligare.

Statens kulturråd har beviljat vissa aktörer ut- vecklingsbidrag för att främja digitaliseringen inom scenkonsten. En ökad digitalisering bidrar till att scenkonsten kan nå ut till en ännu bredare publik i hela landet.

4.5Budgetförslag

4.5.12:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen

Tabell 4.13 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2013				Anslags-
	Utfall	958 042		sparande	0
			1	Utgifts-
2014	Anslag	978 904	1	prognos	978 904
2015	Förslag	983 660
2016	Beräknat	980 932	2

2017	Beräknat	985 006	3

2018	Beräknat	992 753	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 981 199 tkr i 2015 års prisnivå.

3Motsvarar 981 262 tkr i 2015 års prisnivå.

4Motsvarar 981 343 tkr i 2015 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Kungliga Operan AB, Kungliga Dramatiska teatern AB, Riksteatern (ideell förening), Stiftel- sen Dansens hus, Stiftelsen Drottningholms Slottsteater och Voksenåsen AS. Anslaget får

även användas för kvalitetsstärkande insatser inom scenkonstområdet.

Regeringens överväganden

Tabell 4.14 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för

2:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	978 904	978 904	978 904	978 904
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	5 627	5 359	9 383	17 074
Beslut	-871	-3 331	-3 281	-3 225

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	983 660	980 932	985 006	992 753

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2014. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2016–2018 är preliminär.

Anslaget minskas med 871 000 kronor för 2015 för att bidra till att finansiera prioriterade sats- ningar. För 2016, 2017 och 2018 uppgår minsk- ningen till 3 331 000 kronor, 3 281 000 kronor respektive 3 225 000 kronor. Se nedan för information om anslagsförändringarna institu- tionsvis.

Tabell 4.15 Sammanställning av medelstilldelningen 2014 och 2015 till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens hus, Drottningholms Slottsteater och Voksenåsen

Tusentals kronor

	2014	2015
Operan	446 302	448 959

Dramaten	227 038	228 099

Riksteatern	260 122	261 009
Dansens hus	23 377	23 429

Drottningholms Slottsteater	11 666	11 732

Voksenåsen	10 399	10 432
Summa	978 904	983 660

Operan

Regeringen beräknar att bidraget till Operan ökar med 3 144 000 kronor till följd av pris- och löneomräkning.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Bidraget minskas med 487 000 kronor för 2015 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. Sammantaget uppgår bidraget till Operan till 448 959 000 kronor för 2015.

Dramaten

Regeringen beräknar att bidraget till Dramaten ökar med 1 255 000 kronor till följd av pris- och löneomräkning.

Bidraget minskas med 194 000 kronor för 2015 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. Sammantaget uppgår bidraget till Dramaten till 228 099 000 kronor för 2015.

Riksteatern

Regeringen beräknar att bidraget till Riksteatern ökar med 1 050 000 kronor till följd av pris- och löneomräkning.

Bidraget minskas med 163 000 kronor för 2015 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. Sammantaget uppgår bidraget till Riksteatern till 261 009 000 kronor för 2015.

Dansens Hus

Regeringen beräknar att bidraget till Dansens Hus ökar med 61 000 kronor till följd av pris- och löneomräkning.

Bidraget minskas med 9 000 kronor för 2015 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. Sammantaget uppgår bidraget till Dansens Hus till 23 429 000 kronor för 2015.

Drottningholms Slottsteater

Regeringen beräknar att bidraget till Drottning- holms Slottsteater ökar med 78 000 kronor till följd av pris- och löneomräkning.

Bidraget minskas med 12 000 kronor för 2015 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. Sammantaget uppgår bidraget till Drottningholms Slottsteater till 11 732 000 kronor för 2015.

Voksenåsen

Regeringen beräknar att bidraget till Voksenåsen hus ökar med 39 000 kronor till följd av pris- och löneomräkning.

Bidraget minskas med 6 000 kronor för 2015 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. Sammantaget uppgår bidraget till Voksenåsen till 10 432 000 kronor för 2015.

Regeringen föreslår att 983 660 000 kronor anvi- sas under anslaget 2:1 Bidrag till Operan, Dra- maten, Riksteatern, Dansens hus, Drottningholms

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Slottsteater och Voksenåsen för 2015. För 2016, 2017, och 2018 beräknas anslaget till 980 932 000 kronor, 985 006 000 kronor respektive 992 753 000 kronor.

4.5.22:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål

Tabell 4.16 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2013				Anslags-
	Utfall	189 522		sparande	-19
			1	Utgifts-
2014	Anslag	189 233	1	prognos	184 493
2015	Förslag	191 064
2016	Beräknat	190 586

2017	Beräknat	190 599

2018	Beräknat	190 614

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till det fria kulturlivet, arrangörer, fonogram- verksamhet och vissa andra aktörer av kultur- politiskt intresse inom teater, dans och musik.

Anslaget får även användas för utgifter för administration, uppföljning och genomförande av verksamheten.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 2:2 Bidrag till vissa tea- ter-, dans- och musikändamål besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 137 000 000 kronor 2016 och 2017.

Skälen för regeringens förslag: Inom anslaget beviljas bidrag till den fria scenkonsten samt fonogramstöd. För att skapa goda planerings- förutsättningar för de fria grupperna bör beslut om bidrag kunna fattas som medför utfästelser om utgifter för kommande år.

Anslaget används huvudsakligen för bidrags- givning till fria scenkonstgrupper. Dessa grup- per är oftast små och har små ekonomiska resurser. Statens andel av deras offentliga finansiering är betydande och en viktig förut- sättning för dem att finna övrig finansiering. Grupperna bedriver omfattande turnéverk- samhet, både i Sverige och i utlandet, vilket medför behov av goda planeringsförutsätt- ningar.

Regeringen bör därför bemyndigas att under 2015 för anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför be- hov av framtida anslag på högst 137 000 000 kronor 2016 och 2017.

Tabell 4.17 Beställningsbemyndigande för 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans-, och musikändamål

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2013	2014	2015	2016	2017	2018
Ingående åtaganden	85 855	102 970	107 000	–	–	–

Nya åtaganden	102 970	107 000	137 000	–	–	–
Infriade åtaganden	-85 855	-102 970	-107 000	-103 500	-33 500	–

Utestående åtaganden	102 970	107 000	137 000	–	–	–

Erhållet/föreslaget bemyndigande	107 000	137 000	137 000	–	–	–

Regeringens överväganden

Tabell 4.18 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	189 233	189 233	189 233	189 233
Förändring till följd av:
Beslut	1 831	1 353	1 366	1 381

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	191 064	190 586	190 599	190 614

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Anslaget ökar med 2 000 000 kronor fr.o.m. 2015 till följd av att en tidsbegränsad neddragning av anslaget löper ut.

Anslaget minskas med 169 000 kronor för 2015 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. För 2016, 2017 och 2018 uppgår minskningen till 647 000 kronor, 634 000 kronor respektive 619 000 kronor.

Regeringen föreslår att 191 064 000 kronor anvisas under anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans-, och musikändamål för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 190 586 000 kronor, 190 599 000 kronor respektive 190 614 000 kronor.

4.5.32:3 Statens musikverk

Tabell 4.19 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2013				Anslags-
	Utfall	103 673		sparande	1 273
			1	Utgifts-
2014	Anslag	110 242	1	prognos	108 882
2015	Förslag	110 516

2016	Beräknat	110 851	2

2017	Beräknat	112 456	3
2018	Beräknat	115 133	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 110 239 tkr i 2015 års prisnivå.

3Motsvarar 110 247 tkr i 2015 års prisnivå.

4Motsvarar 110 255 tkr i 2015 års prisnivå.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Ändamål

Anslaget får användas för Statens musikverks förvaltningsutgifter och för utgifter för stats- bidrag till musiklivet. Anslaget får även användas för utgifter som uppkommer till följd av att Stiftelsen Svenska rikskonserter avvecklats, så som pensionskostnader som regleras retroaktivt.

Regeringens överväganden

Tabell 4.20 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 2:3 Statens musikverk

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	110 242	110 242	110 242	110 242
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	372	986	2 589	5 266
Beslut	-98	-377	-375	-375
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	110 516	110 851	112 456	115 133

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2014. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2016–2018 är preliminär.

Anslaget minskas med 98 000 kronor för 2015 för att bidra till att finansiera prioriterade sats- ningar. För 2016, 2017 och 2018 uppgår minskningen till 377 000 kronor, 375 000 kronor respektive 375 000 kronor.

Regeringen föreslår att 110 516 000 kronor anvisas under anslaget 2:3 Statens musikverk för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 110 851 000 kronor, 112 456 000 kronor respektive 115 133 000 kronor.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

5 Litteraturen, läsandet och språket

5.1Omfattning

Avsnittet omfattar Statens kulturråds och Kungl. bibliotekets bidragsgivning och verk- samhet som rör bibliotek, litteratur och kultur-

5.2Utgiftsutveckling

tidskrifter. Vidare omfattas Myndigheten för tillgängliga medier, Institutet för språk och folkminnen och Stiftelsen för lättläst nyhetsin- formation och litteratur (Centrum för lättläst).

Tabell 5.1 Utgiftsutveckling inom Litteraturen, läsandet och språket, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2013	2014 1	2014	2015	2016	2017	2018
Litteraturen, läsandet och språket
3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter	124	137	134	138	138	138	138
3:2 Myndigheten för tillgängliga medier	86	88	87	108	109	110	113

3:4 Institutet för språk och folkminnen	58	58	55	58	59	60	61

Summa Litteraturen, läsandet och språket	268	283	276	304	305	308	312
Äldreanslag
2014 3:3 Bidrag till Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur	17	17	17	0	0	0	0

Summa Äldreanslag	17	17	17	0	0	0	0

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

5.3Mål

I avsnitt 2.4 anges målen för den nationella kulturpolitiken som riksdagen beslutat.

Riksdagen har även antagit följande nationella mål för politiken för litteratur- och läsfrämjande (prop. 2013/14:3, bet. 2013/14:KrU4, rskr. 2013/14:117):

Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsätt- ningar, ges möjlighet att utveckla en god läsför- måga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet.

5.4Resultatredovisning

5.4.1Bedömningsgrunder

Bedömningen av resultatet inom litteraturen, läsandet och språket utgår från:

–bidragsgivning till biblioteksverksamhet samt övriga biblioteksfrämjande insatser,

–bidragsgivning till litteratur och kulturtid- skrifter och internationellt litteratursam- arbete,

–insatser för att främja ett ökat läsande,

–produktion och utlåning av tillgängliga medier,

–insatser inom språkområdet med utgångs- punkt bl.a. i språklagen (2009:600),

bl.a. att biblioteken i det allmänna biblioteks- väsendet ska verka för det demokratiska sam- hällets utveckling genom att bidra till kun- skapsförmedling och fri åsiktsbildning.

Av lagen framgår att det allmänna biblioteks- väsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, de nation- ella minoriteterna och åt personer som har annat modersmål än svenska, bl.a. genom att erbjuda litteratur på relevanta språk och på lättläst svenska. Folkbiblioteken ska också ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Grundläggande kvalitetskrav har införts när det gäller folkbibliotekens utbud av medier och tjänster – det ska präglas av allsidighet och kvalitet.

Bestämmelserna om avgiftsfrihet vid folk- biblioteken har utvidgats. Allmänheten ska av- giftsfritt få låna litteratur oavsett publicerings- form, det vill säga oavsett om den tillhandahålls i fysisk form eller digitalt som t.ex. e-böcker.

Bibliotekssamverkan

Kungl. biblioteket har sedan 2011 ett samverk- ans- och utvecklingsansvar för det allmänna biblioteksväsendet. I och med att den nya biblio- tekslagen trädde i kraft den 1 januari 2014 är uppgiften lagreglerad.

Under 2013 har den samverkansgrupp som Kungl. biblioteket bildat med den regionala biblioteksverksamheten fokuserat sitt arbete på att ta fram idéskrifter (Biblioteksplan 2.0 och

–Centrum för lättlästs verksamhet för anpas- Nyckeltal 1.0) till de kommunala bibliotekens

sad litteratur och nyhetsinformation,

–könsfördelning bland upphovspersoner som beviljats litteraturstöd.

Bedömningen görs vidare utifrån resultat relate- rade till relevanta bedömningsgrunder gemen- samma för kulturområdet (se avsnitt 3.4.1 Kulturområdesövergripande verksamhet).

5.4.2Resultat

Bibliotek och tillgängliga medier

Ny bibliotekslag

Den 1 januari 2014 trädde en ny bibliotekslag (2013:801) i kraft. Lagen gäller både för de kommunala folkbiblioteken och för andra offentligt finansierade bibliotek. I lagen anges

arbete med att ta fram biblioteksplaner. Kom- muner och landsting ska, enligt bibliotekslagen, anta biblioteksplaner för sin verksamhet på bib- lioteksområdet. Omkring 15 procent av kom- munerna har i dag ingen biblioteksplan och när- mare hälften av kommunerna har en inaktuell plan.

Antalet folkbibliotek som vill delta i den nat- ionella katalogen Libris har fortsatt att öka under 2013. Överenskommelser har träffats med 16 bibliotek under året och fler bibliotek har visat intresse för deltagande. Kungl. biblioteket har under 2013 också fått i uppdrag att inleda en försöksverksamhet med att tillgängliggöra e- böcker via Libris. Myndigheten tillfördes 2 mil- joner kronor för uppdraget. Kungl. biblioteket har tidigare visat i en förstudie att det mest effektiva för både bibliotek och låntagare när det

gäller distribution av e-böcker är att utgå från Librissystemen.

Kungl. biblioteket har under 2013 fördelat närmare 15 miljoner kronor inom ramen för det nationella bibliotekssamverkansuppdraget. Internationella biblioteket och Sveriges depåbib- liotek har fått en förstärkning för att arbeta med frågor om medieförsörjning och kataloger. Reg- ionbibliotek Stockholm och Malmö stadsbib- liotek är inte längre depåbibliotek utan har fått avgränsade uppdrag kring webbtjänster och metoder för kvalitetsutveckling. Därutöver har Staten kulturråd fördelat 1,9 miljoner kronor i utvecklingsbidrag till biblioteksområdet i syfte att stärka bibliotekens läs- och litteratur- främjande.

Under utgiftsområde 16 Utbildning och uni- versitetsforskning, avsnitt 8 Forskning redogörs för Kungl. bibliotekets uppdrag som national- bibliotek och forskningsbibliotek m.m.

Biblioteksverksamhet i kultursamverkansmodellen

Statligt stöd till regional biblioteksverksamhet ingår sedan 2011 i kultursamverkansmodellen. Totalt fördelade landstingen ca 31,5 miljoner kronor i statliga medel till biblioteksverksamhet under 2013. Stockholms län, som inte ingår i kultursamverkansmodellen, fick 2,2 miljoner kronor för ändamålet. Därutöver har Statens kulturråd fördelat 1,9 miljoner kronor i ut- vecklingsbidrag till biblioteksområdet. Se vidare avsnitt 3.4.2 Kultursamverkansmodellen.

Myndigheten för tillgängliga medier

Myndigheten för tillgängliga medier har till upp- gift att i samverkan med landets bibliotek tillgo- dose de behov av litteratur som personer med läsnedsättning har. Under 2013 lanserade myn- digheten det digitala biblioteket legimus.se som genom en webbsida och en applikation för smarta telefoner och surfplattor fungerar som navet i biblioteksverksamheten.

Myndighetens samlade produktion och för- värv av talböcker uppgick under 2013 till 2 621 titlar för biblioteksservice och 1 753 titlar för studielitteratur, totalt 4 374 titlar. Samtliga titlar som producerats eller förvärvats har gjorts till- gängliga för nedladdning. Det totala antalet nedladdningar av talböcker under 2013 uppgick till 519 690 jämfört med 434 760 år 2012. Bibliotekens nedladdning har minskat med 4,3 procent, medan de enskilda låntagarnas nedladd- ningar genom legimus har ökat med 38 procent.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 5.2 Prestationer talböcker 2011–2013

	2011	2012	2013
Antal producerade och	3 189	3 221	2 621
förvärvade talböcker
Antal förmedlande bibliotek	14 393	12 780	13 786
och studerande som är
registrerade vid MTM

Antal låntagare som lånar	2 470	1 928	1 457
fysiskt från MTM

Antal enskilda låntagare	11 750	25 681	40 776
som laddar ned från MTM

Källa: Myndigheten för tillgängliga medier Kommentar: Minskningen av produkt- ion och förvärv 2013 beror på att externa förvärv av talböcker har minskat. (Detta beror på minskat inflöde av titlar från Celia och färre titlar av engelska talböcker från Royal National Institute for Blind People, RNIB.)

Myndighetens produktion och förvärv av punkt- skriftsböcker ökade 2013 med 16,1 procent till 765 titlar. Beståndet av taktila bilderböcker för barn ökade med 5 procent till 78 titlar. Utveck- lingen på punktskriftsområdet redovisas i tabell 5.3. Under 2013 har 39 procent av punktskrifts- titlarna för det allmänna biblioteket kunnat framställas internt genom en automatiserad process till en lägre kostnad och med förkortad produktionstid.

Tabell 5.3 Prestationer punktskriftsböcker 2011–2013

	2011	2012	2013
Antal producerade och för-	782	659	765
värvade punktskriftsböcker

Antal utlånade	18 170	19 432	18 499
punktskriftsböcker
– varav för barn	4 492	4 206	4 073
	4 492	4 206	4 073

Bestånd av taktila	67	74	78
bilderböcker

Källa: Myndigheten för tillgängliga medier

Litteratur, läsfrämjande och kulturtidskrifter

Läsa för livet

I september 2013 presenterade regeringen pro- positionen Läsa för livet, som senare antogs av riksdagen (prop. 2013/14:3, bet. 2013/14:KrU4, rskr. 2013/14:117). I propositionen lämnades en rad förslag och bedömningar gällande den nat- ionella politiken för litteratur- och läsfrämjande. Bland annat föreslogs nya nationella mål för litteratur- och läsfrämjande som riksdagen antog i december 2013, se ovan avsnitt 5.3.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Litteraturstöd

Statens kulturråd fördelar flera bidrag som syftar till att dels stödja utgivning och distribution av litteratur och kulturtidskrifter, dels främja läs- ning och litteraturförmedling, särskilt bland barn och unga. Av tabell 5.4 nedan framgår att den största delen går till stöd för produktion av litte- ratur och kulturtidskrifter.

Tabell 5.4 Bidrag till litteratur, kulturtidskrifter och läsfrämjande 2011–2013 (beviljade medel)

	2011	2012	2013
Efterhandsstöd till	36 428	38 098	36 930
litteratur (tkr)

Antal ansökningar om	1 606	1 738	1 850
litteraturstöd

Antal beviljade ansökningar	755	803	793
Läsfrämjandebidrag (tkr)	10 548	10 331	10 837

Antal ansökningar om	124	128	175
läsfrämjandebidrag

Antal beviljade ansökningar	70	74	87

Litterära evenemang (tkr)	2 169	3 696	3 555
Inköpsstöd till folk- och	25 480	24 800	24 160
skolbibliotek (tkr)
Internationellt	5 420	4 665	5 311
litteratursamarbete
(projektbidrag och
översättningsstöd) (tkr)

Kulturtidskrifter (stöd till	22 255	21 352	21 575
produktion, utveckling och
tidskriftsverkstäder) (tkr)
Litteraturpriset till Astrid	5 000	5 000	5 000
Lindgrens minne (Alma)
(tkr)

Alla tiders klassiker (tkr)	1 248	527	73
Övrigt (planerad utgivning,	3 491	2 514	1 229
fristadsförfattare,
författarverkstäder m.m.)
(tkr)

TOTALT (tkr)	112 039	110 983	108 670

Källa: Statens kulturråd

För att bidra till ökad spridning av kvalitetslitte- ratur distribueras samtliga litteraturstödda titlar till bl.a. landets huvudbibliotek. Under 2013 beviljades också tolv ansökningar om stöd till planerad utgivning, ett förhandsstöd för större särskilt kostnadskrävande utgivningsprojekt. Kulturrådet har under 2013 fortsatt att stödja digitalisering av förlagens äldre titlar för att sti- mulera den inhemska markanden och öka möj- ligheten att ta del av kvalitetslitteratur i digital form. Kulturrådet har också fördelat stöd till litterära evenemang i bokhandeln för att stödja

nya sätt att arbeta i bokhandeln där det fysiska rummets potential utnyttjas.

Män som upphovspersoner är överrepresente- rade när det gäller såväl antal inkomna som beviljade ansökningar. Det gäller samtliga kate- gorier utom barn- och ungdomslitteratur där kvinnor utgör en majoritet. År 2013 var det endast inom facklitteratur som andelen verk som skrivits helt eller delvis av kvinnor understeg 40 procent av beviljat litteraturstöd.

Läsfrämjande insatser

Bidrag till läsfrämjande insatser fördelas huvud- sakligen till projekt och verksamheter med barn och unga som målgrupp. Antalet ansökningar ökade under 2013 jämfört med året innan. Se tabell 5.4 för bidragets utveckling.

Statens kulturråd har enligt vad den förra re- geringen aviserade i propositionen Läsa för livet (prop. 2013/14:3) fått ett utökat uppdrag att ta initiativ till, samordna och följa upp läsfrämjande insatser av nationellt strategiskt intresse. Myn- digheten har tillförts 15 miljoner kronor för uppdraget fr.o.m. 2014. I maj 2014 lämnade Kulturrådet en delrapport med anledning av det handlingsprogram som myndigheten ska ta fram för det läsfrämjade arbetet (dnr Ku2014/977). Arbetet med handlingsprogrammet har bedrivits i samverkan med en rad aktörer och Kulturrådet ser bl.a. insatser för att stödja små barns språkut- veckling som ett viktigt strategiskt utvecklings- område. Även insatser för att nå vuxna läsare lyfts fram i delrapporten.

I juni 2013 fick Kulturrådet i uppdrag att genomföra en läsfrämjande satsning där idrotts- föreningar samverkar med bibliotek för att till- gängliggöra litteratur för idrottande pojkar och flickor. Totalt fördelas 4,9 miljoner kronor un- der 2013 och 2014. Satsningen har väckt stort intresse och ett samarbete har inletts med Riks- idrottsförbundet.

Under 2013 utsågs författaren och bloggaren Johanna Lindbäck till ny läsambassadör med uppdrag att främja läslust och sprida medveten- het om hur viktigt det är med litteratur för unga.

Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne

Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA) uppgår till 5 miljoner kronor. Målet för ALMA-kansliets arbete med att utse prista- gare är att stärka intresset för ungas läsande genom att ge priset och pristagarna ökad upp- märksamhet nationellt och internationellt.

Under 2013 har uppföljningen av ALMA-priset utvecklats.

År 2013 tilldelades priset bilderbokskonstnä- ren Isol från Argentina och 2014 gick priset till den svenska författaren Barbro Lindgren.

Svensk litteratur i utlandet och internationellt litteratursamarbete

Statens kulturråd verkar för att stärka den svenska kvalitetslitteraturen i utlandet genom projekt- och översättningsstöd samt egenini- tierad verksamhet. Se tabell 5.5 för fördelning av bidrag inom området.

Tabell 5.5 Kulturrådets bidrag till internationellt litteratursamarbete

Tusental kronor

	2011	2012	2013
Internationellt	3 587	2 958	3 207
översättningsstöd

Nordiskt översättningsstöd	781	514	561

Litterära projekt/evenemang i	1 052	1 193	1 461
utlandet

Totalt	5 420	4 665	5 229

Källa: Statens kulturråd

Kulturrådet prioriterar insatser för att stärka och utöka översättarkåren genom att bl.a. stödja och i vissa fall arrangera översättarseminarier i olika delar av världen. Under hösten 2013 inleddes ett arbete med att stärka svensk dramatik i utlandet samt arbetet med en informationsskrift om svensk dramatik. Kulturrådet har fr.o.m. 2014 fått i uppdrag att hantera resestipendier till över- sättare av svensk litteratur, ett bidrag som tidi- gare hanterats av Sveriges författarfond.

Kulturrådet har under 2013 fortsatt arbetet med att stödja fristadsförfattare och verka för en utvidgning av fristadssystemet. Myndigheten ordnade bl.a. ett expertmöte inom ramen för Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrå- det för att bredda fristadsfrågan.

Konstnärsnämnden har fått i uppdrag att ut- forma ett internationellt utbytesprogram för litterära upphovsmän. Konstnärsnämnden har lämnat en delredovisning av uppdraget (dnr Ku2014/960). Slutredovisning ska lämnas senast den 22 februari 2015.

Kulturtidskrifter

Under 2013 fördelades ca 19,8 miljoner kronor i stöd till kulturtidskrifter, se tabell 5.4 ovan. Andelen ansökningar och beviljade stöd till

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

elektroniskt utgivna tidskrifter har ökat under 2013 men utgör fortfarande en begränsad del.

Andelen kvinnliga skribenter vid tidskrifter med produktionsstöd var 47 procent under 2013. För att bidra till goda villkor för konstnär- ligt skapande har Kulturrådet särskilt beaktat ersättningar och arvoden till medverkande i kulturtidskrifterna.

Lättläst litteratur och nyhetsförmedling

Målet för statens bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (Centrum för lättläst) är att personer med utvecklingsstörning och vissa andra grupper med lässvårigheter ska tillgodoses med nyhetsinformation och littera- tur. Under 2013 har möjligheten att ta del av tidningen 8 SIDOR digitalt vidareutvecklats. Webbsidan 8sidor.se hade 367 626 unika besö- kare under 2013, vilket är en ökning med drygt 6,5 procent jämfört med 2012. Den tryckta upplagan av tidningen 8 SIDOR har dock fort- satt att minska.

LL-förlaget har haft en bred och varierad ut- givning både i fråga om genrer och i svårighets- nivå. Förlaget har producerat totalt 34 titlar under 2013 (att jämföra med 26 titlar 2012). Försäljningen har dock sjunkit de senaste åren.

När det gäller utvecklingen av digitala medier har insatser gjorts under året med fler ljud- och e-böcker och med digitalt kommentarsfält till tidningen 8 SIDOR.

Språk och immateriellt kulturarv

Institutet för språk och folkminnen har i upp- drag att bl.a. följa tillämpningen av språklagen (2009:600), att bedriva språkvård samt att öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och immateriella kulturarv i Sverige. Under 2013 har t.ex. en ny modell för uppföljning av språklagen utvecklats, en lägesrapport om översättning och tolkning sammanställts och en språkpolitisk omvärlds- rapport publicerats. Klarspråksarbetet har nått fler myndigheter, kommuner och landsting än tidigare.

Institutet för språk och folkminnen har verkat för att stärka det svenska teckenspråkets ställ- ning och arbetet med språkvård för de nationella minoritetsspråken. Som exempel på insatser kan nämnas arbetet med en storordbok för meänkieli och sammanställningen av romska ordlistor med

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

samhällsord. I syfte att stärka de språkvårdande insatserna för de nationella minoritetsspråken, det svenska teckenspråket och för svenskar med annat modersmål än svenska, har anslaget för Institutet för språk och folkminnen höjts fr.o.m. 2014.

I arbetet med revitalisering av nationella mi- noritetsspråk har institutet bl.a. delat ut 3,5 mil- joner kronor i projektbidrag för att bedriva språkvård för de nationella minoritetsspråken (Utgiftsområde 1, anslag 7:1 Åtgärder för nation- ella minoriteter). Insatserna syftar till att ge en- skilda förutsättningar för att tillägna sig språk. Projekt riktade till barn och ungdomar samt läsfrämjande projekt har särskilt prioriterats.

I enlighet med budgetpropositionen för 2014 genomför Regeringskansliet en uppföljning av initiativ tagna efter språklagens ikraftträdande.

Institutet för språk och folkminnen har fort- satt att prioritera utvecklingen av forsknings- arbetet, som utgör en integrerad del i alla delar av institutets verksamhet. De samlingar som Insti- tutet för språk och folkminnen förvaltar utgör myndighetens infrastruktur för arbete med de immateriella kulturarven och för språkvårdens utveckling. Under 2013 har arbetet med att digi- talisera samlingarna och stärka kvaliteten fort- satt. Äldre samlingar har kompletterats och gjorts tillgängliga för forskare och allmänhet.

Sverige ratificerade 2011 Unescos konvention om tryggandet av det immateriella kulturarvet. Den 14 februari 2014 avrapporterade Institutet för språk och folkminnen ett regeringsuppdrag om förslag till tillämpning av konventionen.

För att främja utveckling av en nationell språkinfrastruktur för talbaserade tjänster har den förra regeringen uppdragit åt Post- och telestyrelsen att, i dialog med bl.a. Institutet för språk och folkminnen och med Sveriges Tele- vision AB, genomföra ett pilotprojekt som ska utreda förutsättningarna för en heltäckande nationell språkresursbank samt utveckla en begränsad prototyp. Uppdraget finansieras med 10 miljoner kronor inom utgiftsområde 22 och ska redovisas senast den 31 mars 2016.

5.4.3Analys och slutsatser

Att förbättra barns och ungdomars läsförmåga är en viktig för demokratin. Genom att tidigt i livet ta del av litteratur och utveckla den egna kreativiteten stärks kunskaps- och bildnings-

nivån. Litteratur och läsning hjälper oss också att förstå världen och oss själva. Statens kulturråds läsfrämjande arbete bidrar till målet att alla ska ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Den nya bibliotekslagen har också tydliggjort biblio- tekens uppgift att främja barns och ungas språk- utveckling och stimulera till läsning. Kulturrå- dets stöd till litteratur och kulturtidskrifter har också stor betydelse för att främja utgivning och spridning av kvalitetslitteratur.

När det gäller att tillgängliggöra litteratur för personer med funktionsnedsättning har användningen av tillgängliga medier förändrats de senaste åren. Allt fler låntagare laddar ned sina talböcker själva och utlåningen av fysiska talböcker fortsätter att minska. Genom tjänsten Egen nedladdning har talböckerna nått nya låntagare. Det är också en tjänst som lockar yngre åldersgrupper, vilket visas av att det på folkbiblioteken är fler under 18 år än vuxna som laddar ned talböcker själva. Det kontinuerliga utvecklingsarbetet av sådana tjänster som genomförs av Myndigheten för tillgängliga medier är betydelsefullt, inte minst för arbetet med att tillgängliggöra litteratur för barn och unga.

Tillgång till språk är även det ytterst en fråga om demokrati. De insatser och det arbete som Institutet för språk och folkminnen bedriver har bidragit till att utveckla språkvården.

5.5Budgetförslag

5.5.13:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

Tabell 5.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2013				Anslags-
	Utfall	123 694		sparande	-12
			1	Utgifts-
2014	Anslag	137 182	1	prognos	133 747
2015	Förslag	138 060

2016	Beräknat	137 715
2017	Beräknat	137 724

2018	Beräknat	137 735

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till litteratur, kulturtidskrifter, läsfrämjande och ett litteraturpris till Astrid Lindgrens minne. Anslaget får användas för utgifter för administ- ration, uppföljning, främjande och genomför- ande av verksamheten.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter besluta om bidrag som inklu- sive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kronor 2016.

Skälen för regeringens förslag: Inom anslaget fördelas stöd till utgivning och spridning av litteratur och kulturtidskrifter. För att skapa goda planeringsförutsättningar för aktörerna inom området bör beslut om bidrag kunna fattas som medför utfästelser om utgifter för kom- mande år. Statens kulturråd har också behov av att fatta beslut om översättningsstöd i förskott eftersom stödets konstruktion innebär att ingen del av det beslutade bidragsbeloppet betalas ut innan det aktuella stödobjektet (boken) är fär- digproducerat.

Regeringen bör därför bemyndigas att under 2015 för anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter besluta om bidrag som inklusive

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

tidigare gjorda åtaganden medför behov av fram- tida anslag på högst 25 000 000 kronor 2016.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 5.7 Beställningsbemyndigande för anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2013	2014	2015	2016	2017	2018–2020

Ingående åtaganden	19 000	19 025	25 000	–	–	–
Nya åtaganden	19 025	25 000	25 000	–	–	–

Infriade åtaganden	-19 000	-19 025	-25 000	-25 000	–	–

Utestående åtaganden	19 025	25 000	25 000	–	–	–
Erhållet/föreslaget bemyndigande	20 000	25 000	25 000	–	–	–

Regeringens överväganden

Tabell 5.8 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	137 182	137 182	137 182	137 182
Förändring till följd av:

Beslut	878	533	542	553
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	138 060	137 715	137 724	137 735

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

5.5.23:2 Myndigheten för tillgängliga medier

Tabell 5.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2013				Anslags-
	Utfall	86 198		sparande	1 014
			1	Utgifts-
2014	Anslag	88 173	1	prognos	86 962
2015	Förslag	108 189
2016	Beräknat	108 719	2

2017	Beräknat	110 491	3
2018	Beräknat	113 390	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 107 924 tkr i 2015 års prisnivå.

3Motsvarar 107 930 tkr i 2015 års prisnivå.

4Motsvarar 107 940 tkr i 2015 års prisnivå.

Anslaget ökar med 1 000 000 kronor fr.o.m. 2015 till följd av att en tidsbegränsad neddragning av anslaget löper ut.

Anslaget minskas med 122 000 kronor för 2015 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. För 2016, 2017 och 2018 uppgår minskningen till 467 000 kronor, 458 000 kronor respektive 447 000 kronor.

Regeringen föreslår att 138 060 000 kronor anvisas under anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 137 715 000 kronor, 137 724 000 kronor respektive 137 735 000 kro- nor.

Ändamål

Anslaget får användas för Myndigheten för till- gängliga mediers förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för kostnader relaterade till avvecklingen av Stiftelsen för lättläst nyhets- information och litteratur (Centrum för lättläst).

Regeringens överväganden

Tabell 5.10 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	88 173	88 173	88 173	88 173
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	965	1 622	3 080	5 466
Beslut	-94	-362	-362	-361

Överföring
till/från andra
anslag	19 145	19 286	19 599	20 112
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	108 189	108 719	110 491	113 390

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2014. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2016–2018 är preliminär.

Anslaget tillförs ca 19 miljoner kronor fr.o.m. 2015 då myndigheten fr.o.m. den 1 januari 2015 ansvarar för statens insatser för lättläst litteratur och nyhetsförmedling. Av dessa medel är 2 mil- joner en överföring från utgiftsområde 16.

Anslaget minskas med 94 000 kronor för 2015 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. För 2016, 2017 och 2018 uppgår minskningen till 362 000 kronor, 362 000 kronor respektive 361 000 kronor.

Regeringen föreslår att 108 189 000 kronor anvisas under anslaget 3:2 Myndigheten för till- gängliga medier för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 108 719 000 kronor, 110 491 000 kronor respektive 113 390 000 kro- nor.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

5.5.33:4 Institutet för språk och folkminnen

Tabell 5.11 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2013				Anslags-
	Utfall	57 888		sparande	-2 717
			1	Utgifts-
2014	Anslag	57 623	1	prognos	54 999
2015	Förslag	57 993
2016	Beräknat	58 537	2

2017	Beräknat	59 582	3
2018	Beräknat	61 170	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 57 847 tkr i 2015 års prisnivå.

3Motsvarar 57 851 tkr i 2015 års prisnivå.

4Motsvarar 57 856 tkr i 2015 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Institutet för språk och folkminnens förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till terminologiskt arbete.

Regeringens överväganden

Tabell 5.12 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 3:4 Institutet för språk och folkminnen

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	57 623	57 623	57 623	57 623
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	421	1 113	2 157	3 745
Beslut	-51	-199	-198	-198

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	57 993	58 537	59 582	61 170

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2014. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2016–2018 är preliminär.

Anslaget minskas med 51 000 kronor för 2015 för att bidra till att finansiera prioriterade sats- ningar. För 2016, 2017 och 2018 uppgår minsk- ningen till 199 000 kronor, 198 000 kronor respektive 198 000 kronor.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringen föreslår att 57 993 000 kronor an- visas under anslaget 3:4 Institutet för språk och folkminnen för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 58 537 000 kronor, 59 582 000 kronor respektive 61 170 000 kronor.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

6 Bildkonst, arkitektur, form och design

6.1Omfattning

Avsnittet omfattar Statens kulturråds bidrags- givning inom bild- och formområdet samt Statens konstråds insatser för den konstnärliga gestaltningen av den gemensamma miljön. Vidare omfattas Statens centrum för arkitektur och design, vars verksamhet även redovisas i avsnitt 10, Svensk form och Nämnden för hem- slöjdsfrågor.

Verksamhet inom bild- och formområdet bedrivs dessutom av Moderna museet,

6.2Utgiftsutveckling

Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemars- udde, Riksutställningar och Konstnärsnämnden. Moderna museets och Nationalmuseums verk- samheter redovisas dels i detta avsnitt, dels i avsnitt 10, Riksutställningars verksamhet redovi- sas endast i avsnitt 10 och Konstnärsnämndens verksamhet redovisas i avsnitt 7.

Statliga medel till bildkonst, form och design fördelas via kultursamverkansmodellen till bl.a. länsmuseer, konsthallar och andra regionala och lokala organisationer.

Tabell 6.1 Utgiftsutveckling inom Bildkonst, arkitektur, form och design, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2013	2014 1	2014	2015	2016	2017	2018
4:1 Statens konstråd	8	8	8	8	8	8	9

4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma
miljön	33	33	32	33	33	33	33

4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor	11	11	11	11	11	12	12
4:4 Bidrag till bild- och formområdet	28	28	27	28	28	28	28

Summa Bildkonst, arkitektur, form och design	81	81	79	81	81	81	82

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

6.3Mål

I avsnitt 2.4 anges de nationella målen för kulturpolitiken som riksdagen beslutat.

Riksdagen har även antagit mål för statens ar- bete med arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225). Målen är följande:

–Arkitektur, formgivning och design ska ges goda förutsättningar för sin utveckling.

utgångspunkt i en jämn könsfördelning mellan konstnärerna),

–bidragsgivning till konstnärliga organisa- tioner med utgångspunkt i områdets förny- else och utveckling.

Bedömningen görs vidare utifrån resultat relate- rade till relevanta bedömningsgrunder gemen- samma för kulturområdet (se avsnitt 3.4.1).

–Kvalitet och skönhetsaspekter ska inte underställas kortsiktiga ekonomiska över- väganden.

–Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer ska tas till vara och för- stärkas.

–Intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning, design och offentlig miljö ska stärkas och breddas.

6.4.2Resultat

Bildkonst

Moderna museet

Under 2013 hade Moderna museet totalt 614 000 besökare till museerna i Stockholm och Malmö, en ökning med 3 procent jämfört med föregående år. Däremot har antalet betalande besökare inte ökat jämfört med föregående år.

–Offentligt och offentligt understött byg- Den uppmärksammade utställningen Hilma af

gande, inredande och upphandlande ska på ett föredömligt sätt behandla kvalitetsfrå- gor.

–Svensk arkitektur, formgivning och design ska utvecklas i ett fruktbart internationellt samarbete.

6.4Resultatredovisning

6.4.1Bedömningsgrunder

Bedömningen av resultatet inom bildkonst, arki- tektur, form och design utgår från:

–främjande av intresse för och kunskap om bildkonst, arkitektur, form och design (t.ex. besöksstatistik, programverksamhet och forskningsprojekt),

–förvaltning av samlingar och tillgänglighet (bl.a. förvärv, konservering och digitali- sering),

–insatser för att berika den gemensamma miljön med konst, form och design och för att stärka arkitekters och konstnärers med- verkan i stadsutveckling,

–insatser för att stärka konstnärernas arbets- marknad (konstinköp och uppdragsgivning eller beställning av nya konstverk med

Klint – abstrakt pionjär, som genomfördes 2013, är en av museets internationellt sett mest om- skrivna produktioner hittills. Totalt genomförde museet 22 utställningar varav 12 i Stockholm och 10 i Malmö. För fjärde året i rad gjordes något fler separatutställningar med kvinnliga än med manliga konstnärer. Fem av utställningarna har gått på turné i Europa.

Under 2013 har antalet donationer och för- värv varit på en högre nivå än på mycket länge. Samlingen har utökats med 244 verk fördelat enligt följande:

Tabell 6.2 Förvärv och donationer vid Moderna museet

	2010	2011	2012	2013
Inköpta verk	12	14	67	126

Donationer	29	99	64	109
Överfört från	4	8	2	9
Statens
konstråd

SUMMA	45	121	133	244

Källa: Moderna museet

Det sammanlagda värdet på årets nyförvärv be- räknas till 39 miljoner kronor (inklusive gåvor och donationer). Ökningen kan förklaras av ett gott samarbete med donatorer samt en god eko- nomi.

Museet har fortsatt sin omfattande verksam- het för barn och unga och ökningen av antalet besökare under 19 år fortsätter. Antalet

visningar för besökare med olika funktions- nedsättningar har ökat och en projektgrupp har tillsatts för att lyfta tillgänglighetsperspektivet i museets verksamhet.

Verksamheten i Malmö bedrivs på ett aktivt sätt med stor bredd i egenproducerade utställ- ningar och programpunkter.

Under sommaren 2013 genomfördes sam- manslagningen av Fotografibiblioteket vid Mo- derna museet och Konstbiblioteket vid Nation- almuseum till ett gemensamt bibliotek för konst, fotografi och design som ska drivas av båda museerna. Öppnandet planeras till hösten 2014. Museet strävar efter att låta konstarterna mötas i utställningarna och i annan programverksamhet. Som exempel kan nämnas Stockholm litteratur- festival, utställningen om Le Corbusier och museets årliga samarbete med festivalen Music & Arts.

Statens konstråd

Under 2013 har Statens konstråd genomfört en omvärldsanalys och påbörjat en omorganisation i syfte att möjliggöra utvecklingen av två nya verksamhetsgrenar, dels Tillfälliga projekt, dels Stadsutveckling, som är en vidareutveckling av regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer som gavs 2010 till Statens konstråd, Boverket, Statens centrum för arkitek- tur och design och Riksantikvarieämbetet. Upp- draget slutrapporterades i februari 2014 och resultatet presenterades i boken Konsten att gestalta offentliga miljöer – Samverkan i tanke och handling samt vid en stor konferens på Statens centrum för arkitektur och design. Myn- digheterna har uttryckt sin avsikt att fortsätta sin samverkan på strategiska områden.

Under 2013 har tio byggnadsanknutna konst- projekt slutbesiktigats inom det statliga området och sex nya har anmälts. Inom ramen för upp- draget om Samverkan om gestaltning av offent- liga miljöer har Konstrådet under 2013 fokuserat på metodutveckling och spridning av goda exempel. Tretton samverkansprojekt har genom- förts.

Efterfrågan från statliga myndigheter på konstkollektioner är fortsatt hög. Totalt har 2 153 konstverk placerats på statliga myndig- heter under 2013 till ett sammanlagt värde av 10,7 miljoner kronor. Antalet inköpta konstverk har minskat jämfört med 2012 och fokus har legat på att minska antalet lagerställda konstverk genom att placera flera av de långvarigt lager-

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ställda konstverken (längre än tre år) i nya konstkollektioner. Statens konstråd strävar efter en jämn fördelning mellan kvinnliga och manliga konstnärer både vid uppdragsgivning och vid inköp av verk.

År 2013 fick Statens konstråd i uppdrag att kostnadsfritt överlåta viss grafisk konst ur myn- dighetens samlingar till kommunala och fri- stående skolor. Pilotprojektet Grafik i Dalarna har inletts för att undersöka formerna för upp- dragets genomförande. Samtliga 15 kommuner i Dalarnas län har ingått i samarbetet och mottagit konst till 25 skolor. Projektet kommer att fort- sätta under åren 2014 och 2015 och successivt utökas till att gälla hela landet. Med stöd av Riksantikvarieämbetet har Statens konstråd slut- fört ett treårigt forsknings- och utvecklings- projekt om 1900-talets offentliga konst som kulturarv, och presenterat resultatet vid ett antal konferenser.

Statens kulturråd

Statens kulturråd har fördelat bidrag som verk- samhetsstöd till konsthantverkskooperativ, främjandeorganisationer, utställningsarrangörer och utrustningsbidrag till kollektivverkstäder. Under 2013 beviljades 21 ansökningar inom bild- och formområdet för internationellt utbyte till en summa om totalt 1 806 000 kronor. An- delen bidrag som riktas till barn och unga vid stöd till utställningsarrangörer har dock minskat.

Inom museiområdet har Statens kulturråd fördelat verksamhetsbidrag till de museer som inte ingår i kultursamverkansmodellen och ut- vecklingsbidrag till landets länsmuseer samt utvecklingsbidrag och forskningsbidrag till de statliga centrala museerna. Statens Kulturråds regionala museibidrag till museiområdet redovi- sas även under avsnitt 3.4.2 Kultursamverkans- modellen.

Bidrag till bild- och formområdet utgjorde cirka 3 procent eller cirka 61 miljoner kronor av Statens kulturråds totala bidragsgivning 2013, exklusive de medel som fördelas inom ramen för kultursamverkansmodellen. Inklusive de medel som fördelas inom ramen för modellen utgjorde bidrag till området cirka 13 procent eller cirka 258 miljoner av Statens kulturråds bidragsgiv- ning.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Diagram 6.1 Fördelning av de beviljade bidragen till området bild- och formkonst, museer och utställningar

Museiområdet

Övrigt 15,0% 27,0%

Internationellt kulturutbyte 5,0%

Fria aktörer 53,0%

Källa: Statens kulturråd

Statliga utställningsgarantier har beviljats 34 utställningar vilket är något fler än 2012. Av ansökningarna kom 55 procent från Stock- holmsregionen och 30 procent från utställare utanför storstadsregionerna. Ingen utbetalning av garanti har blivit aktuell under året.

Bild- och formkonstnärernas ekonomiska förutsättningar har kunnat stärkas bl.a. genom medel för utställningsersättning som ingår i Statens kulturråds ordinarie bidragsgivning. Under året har myndigheten gjort en översyn av det statliga avtalet om konstnärers medverkan och ersättning (MU-avtalet) och fått i uppdrag av regeringen att omförhandla avtalet med be- rörda konstnärsorganisationer. Regeringen har godkänt Statens kulturråds förslag på reviderat MU-avtal och det nya avtalet trädde i kraft den 1 juni 2014 (se även avsnitt 7 Kulturskaparnas villkor).

Arkitektur, form och design

Statens centrum för arkitektur och design

Myndigheten har en programverksamhet som ofta går utöver de traditionella gränserna för arkitektur-, form- och designområdet. Under 2013 samverkade myndigheten exempelvis med Lava Dansproduktion i ett projekt med barn boende på institutioner i Moldavien, Vitryssland och Ukraina.

Myndigheten har förbättrat klimat- och belys- ningsförhållandena i utställningslokalerna för att uppfylla de normer som krävs för att visa utställningar med originalmaterial. Under 2013 visades bl.a. den internationella utställningen The Fashion World of Jean Paul Gaultier: From

the Sidewalk to the Catwalk. Dessutom inleddes projektet Blockholm – den fantastiska staden, i vilket allmänheten fick bygga upp huvudstaden på nytt i dataspelet Minecraft. Med tillhörande programverksamhet såväl på plats som digitalt, drog de båda projekten stor publik utanför de traditionella besöksgrupperna.

Under 2013 har Statens centrum för arkitek- tur och design visat elva utställningar, varav sju egenproduktioner. Med 152 359 besökare har myndigheten ökat sina besökstal jämfört med året innan.

År 2013 fick Statens centrum för arkitektur och design i uppdrag att, i samverkan med Riks- utställningar, utveckla sin kommunikativa verk- samhet. Uppdraget, vilket bl.a. inkluderade ar- bete med en kommunikationsplattform och starten på en varumärkesprocess, slutfördes i december 2013.

I den nya instruktionen för Statens centrum för arkitektur och design som trädde i kraft i maj 2013 ges myndigheten uppdraget att vara en nationell mötesplats för aktörer inom sitt om- råde samt att verka för att de mål för arkitektur, form och design som riksdagen fastställt uppnås.

Nämnden för hemslöjdsfrågor

Nämnden för hemslöjdsfrågor främjar utveck- lingen av slöjden genom att göra strategiska insatser och svara för nationell samordning. Nämnden sitter i samverkansrådet för kultur- samverkansmodellen vid Statens kulturråd.

Under 2013 har nämnden riktat fokus på näringsfrågor. Med särskilda resurser från Tillväxtverket och Jordbruksverket har målsätt- ningen varit att förbättra förutsättningarna för företagsutveckling inom branschen. Ett annat fokusområde har varit barn och unga där nämnden bl.a. drivit Slöjdinkubator, en nationell platsobunden inkubator för unga slöjdare, designers och hantverkare.

Nämndens projekt Den internationella och interkulturella slöjden avslutades med slut- rapporten Den gränslösa slöjden som ger verk- tyg för hur man kan arbeta med interkulturella frågor i slöjden. Medel som fördelats till projekt inom hemslöjdsområdet uppgick till 1 533 000 (1 425 000 under 2012). Fokus har legat på att stötta projekt som stärker förnyelsen och ut- vecklingen inom hemslöjden.

Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde

Nationalmuseums huvudbyggnad stängde i feb- ruari 2013 för publik verksamhet och en stor del av verksamheten har därefter varit inriktad på att genomföra evakueringen av föremål till externa magasin. I juni öppnade museet en tillfällig verk- samhet i Konstakademien i Stockholm för ut- ställningar, barnverkstad och museibutik. Under evakueringsperioden genomför Nationalmu- seum utställningssamarbeten med ett flertal institutioner inom och utom landets gränser. Till hösten 2014 planeras ytterligare en tillfällig ut- ställningslokal att öppnas i Kulturhuset i Stock- holm med inriktning på modern och samtida form och design. Som en följd av stängningen av huvudbyggnaden har antalet besökare till Nat- ionalmuseums utställningar i Stockholm mins- kat. Återflyttning till och öppning av museet beräknas äga rum 2017. Prins Eugens Waldemar- sudde, som består av flera delar – slottet med sin samling och tillfälliga utställningar, trädgården med växter, skulpturer och växthuset – har un- der 2013 utökats med en museipedagogisk verk- samhet för barn och unga i Gamla husets nedre våning. Museet arbetar aktivt för att stärka in- tresset för verksamheten hos den yngsta publi- ken.

Svensk Form

Föreningen Svensk Forms fokus på internation- alisering under de senaste åren fortsätter. Under 2013 har ett flertal internationella samarbeten och satsningar ägt rum. Föreningen har, bl.a. i samverkan med privata och offentliga aktörer, genomfört den stora designsatsningen Swedish Design Goes Milan. Under London Design Festival i september gjorde Svensk Form i sam- arbete med Sveriges ambassad i London och Svenska institutet en satsning på svensk design och mode under namnet Swedish Design goes London. I New York bidrog Svensk Form till att uppmärksamma svenskt mode i samband med modemässan Capsule.

Svensk Form bjuder kontinuerligt in inter- nationella tongivande aktörer inom designområ- det till Sverige. Föreningen bedömer att synlig- heten för svensk design har ökat och att den efterfrågas internationellt i allt högre grad.

Föreningen arbetar övergripande med att främja, lyfta fram och synliggöra formgivare, designers och modeskapare samt verkar för att förbättra villkoren för dessa.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Svensk Form har ansvar för två priser, UNG och Design S samt förvaltar tre stipendieformer. Svensk Form har elva regionalföreningar.

6.4.3Analys och slutsatser

Bildkonst

De statliga insatserna på bildkonstområdet bi- drar till att medborgarna får ta del av konst av hög kvalitet. Detta möjliggörs genom en rik museiverksamhet, att den offentliga miljön beri- kas med konst och en bidragsgivning som ut- vecklar och förnyar området. Vidare bidrar de statliga insatserna inom området (bl.a. genom konstinköp, beställning av nya konstverk, upp- drag och bidrag) till att förbättra arbetsvillkoren för bildkonstnärer.

Statens konstråd bidrar till de offentliga rum- mens utveckling samt arbetar aktivt för att för- nya sin verksamhet för att följa med den ut- veckling som sker i samtidskonsten. Inom ra- men för huvudverksamheten Konstnärlig gestal- tning av den gemensamma miljön har Statens konstråd proriterat platser med hög offentlighet samt strävat efter att skärpa de processer som garanterar konstnärlig kvalitet. Regeringen kommer fortsatt att följa den viktiga utveckl- ingsverksamhet inom området Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer som drivs till- sammans med Boverket, Statens centrum för arkitektur och design och Riksantikvarieämbetet och som syftar till att stärka den konstnärliga, arkitektoniska och formgivna kvaliteten och helhetsverkan i den byggda miljön.

Moderna museets arbete med att bygga broar mellan konstarterna och att arbeta tvärdiscipli- närt bidrar till en positiv utveckling på konstom- rådet. Antalet besökare ligger fortfarande på en hög nivå och verksamheten riktad till barn och unga är omfattande. Det är positivt att myndig- heten arbetar aktivt med att lyfta fram kvinnliga konstnärer i utställningar och vid inköp av verk eftersom kvinnliga konstnärskap genom histo- rien uppmärksammats i mindre utsträckning än manliga. Nedgången av besökstalet vid Moderna museet Malmö bör analyseras närmare av myn- digheten.

Statens kulturråds bidragsgivning bidrar till att utveckla utbudet av och tillgängligheten till pro- fessionell bild- och formkonst i hela landet. Regeringen avser dock att fortsätta arbetet med

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

att modernisera aktuella bidragsförordningar i syfte att på ett bättre sätt kunna följa områdets utveckling och även erbjuda stöd för nya och oetablerade organisationer. Regeringen avser vidare att fortsätta arbeta med användningen och tillämpningen av det statliga avtalet för medver- kans- och utställningsersättning till konstnärer (MU-avtalet).

Arkitektur, form och design

I budgetpropositionen för 2014 aviserades att regeringen kommer att se över de mål och det handlingsprogram som riksdagen beslutade om för området 1998. Regeringen beslutade i maj 2014 att tillsätta en utredning (dir. 2014:69) med uppdrag att föreslå en ny statlig politik för arki- tektur, form och design. Syftet är att stärka ar- kitekturens, formens och designens värden och betydelse för individen, livsmiljön och den håll- bara samhällsutvecklingen. Uppdraget berör flera politikområden och utgår från tvärsektori- ella perspektiv och en helhetssyn på vår livsmiljö. Utredningen ska lämna sitt betänkande i oktober 2015.

Arkitektur-, form- och designområdet är dy- namiskt och omfattar många olika intressen. Den förra regeringen har bedömt att det skulle stärka områdets utveckling om en stark, tydlig och tillgänglig aktör skulle kunna utgöra en mötesplats för områdets aktörer och gentemot en bredare allmänhet. Detta uppdrag gick 2010 till Statens centrum för arkitektur och design. I maj 2013 beslutades en ny instruktion och ett nytt namn för myndigheten för att förtydliga dess roll och uppgifter. Regeringen bedömer dock att det funnits brister i myndighetens ekonomistyrning och i samarbetet med andra aktörer inom området. Det är regeringens be- dömning att det krävs bättre organisatoriska förutsättningar för verksamheten för att förvalta uppdraget på bästa sätt. Bland annat därför bedömer regeringen (i avsnitt 2.6 Politikens inriktning) att det eventuellt kan finnas fördelar med att samla uppgifterna för Moderna museet och Statens centrum för arkitektur och design i en gemensam myndighet.

Under året med stängd huvudbyggnad har Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemars- udde visat viktiga utställningar och verk ur sam- lingarna genom framgångrika samarbeten med Konstakademien och Kulturhuset/Stadsteatern i

Stockholm och i andra delar av landet. Detta innebär att verk ur samlingarna blir tillgängliga för besökare på nya platser och i nya samman- hang. Museet stärker också sin närvaro på inter- net, bl.a. inom sociala medier med flera nya pro- jekt. Under renoveringsperioden står museet i nära kontakt med Statens fastighetsverk om utvecklingen av museibyggnaden och bedriver ett internt arbete med analys av hur en förnyad museiverksamhet ska möta publiken 2017 när museet öppnar på nytt.

Nämnden för hemslöjdsfrågor har arbetat målinriktat för att utveckla sin roll som strate- gisk samordnare samt stödfunktion inom hem- slöjdsområdet sedan kultursamverkansmodellen infördes. Nämndens fokus på näringsfrågor bedöms som mycket relevant eftersom området har en ekonomisk betydelse för den regionala tillväxten och rör frågor om företagsutveckling och entreprenörskap. Nämndens anslag dispone- ras av Tillväxtverket som är nämndens värdmyn- dighet. Nämnden undantas från att lämna resul- taträkning. Med anledning av detta har Riks- revisionen inte kunnat revidera nämndens års- redovisning. Eftersom nämnden granskas inom ramen för Tillväxtverkets verksamhet finns det skäl att se över nämndens redovisning och rapportering till regeringen.

Föreningen Svensk form bedriver ett angelä- get arbete för att uppmärksamma frågor om design och för att synliggöra svensk formgivning såväl nationellt, internationellt som regionalt. Föreningen är en aktör som har en stor kunskap om området vilken efterfrågas i allt högre grad. Regeringen bedömer även att föreningens verk- samhet bidrar till att öka möjligheterna för svensk design och mode att synas i internation- ella sammanhang.

Svensk Forms insatser för affärsutveckling och främjande av medverkan för små modeföre- tag på internationella arenor bedöms ha bidragit till att efterfrågan på svenskt mode ökat.

Politiken, myndigheterna och institutionerna på området bildkonst, arkitektur, form och de- sign stärker tillgången till samt intresset och förståelsen för de värden som området innebär för samhället, de offentliga rummen och livs- miljön.

100

6.5Budgetförslag

6.5.14:1 Statens konstråd

Tabell 6.3 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2013				Anslags-
	Utfall	7 967		sparande	-151
			1	Utgifts-
2014	Anslag	8 086	1	prognos	7 800
2015	Förslag	8 130
2016	Beräknat	8 187	2

2017	Beräknat	8 326	3

2018	Beräknat	8 547	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 8 109 tkr i 2015 års prisnivå.

3Motsvarar 8 109 tkr i 2015 års prisnivå.

4Motsvarar 8 110 tkr i 2015 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Statens konstråds för- valtningsutgifter.

Regeringens överväganden

Tabell 6.4 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 4:1 Statens konstråd

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	8 086	8 086	8 086	8 086
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	51	129	269	489
Beslut	-7	-28	-29	-28
Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	8 130	8 187	8 326	8 547

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2014. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2016–2018 är preliminär.

Anslaget minskas med 7 000 kronor för 2015 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. För 2016, 2017 och 2018 uppgår minskningen till 28 000 kronor, 29 000 kronor respektive 28 000 kronor.

Regeringen föreslår att 8 130 000 kronor anvi- sas under anslaget 4:1 Statens konstråd för 2015.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 8 187 000 kronor, 8 326 000 kronor respektive 8 547 000 kronor.

6.5.24:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Tabell 6.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2013				Anslags-
	Utfall	32 984		sparande	-783
			1	Utgifts-
2014	Anslag	33 054	1	prognos	32 177
2015	Förslag	33 025

2016	Beräknat	32 942
2017	Beräknat	32 944

2018	Beräknat	32 947

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för Statens konstråds utgifter för konstnärlig gestaltning av den ge- mensamma miljön. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomfö- rande av verksamheten.

Regeringens överväganden

Tabell 6.6 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	33 054	33 054	33 054	33 054
Förändring till följd av:

Beslut	-29	-112	-110	-107

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	33 025	32 942	32 944	32 947

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Anslaget minskas med 29 000 kronor för 2015 för att bidra till att finansiera prioriterade sats- ningar. För 2016, 2017 och 2018 uppgår minsk- ningen till 112 000 kronor, 110 000 kronor re- spektive 107 000 kronor.

101

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringen föreslår att 33 025 000 kronor an- visas under anslaget 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 32 942 000 kronor, 32 944 000 kronor respektive 32 947 000 kronor.

6.5.34:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor

Tabell 6.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2013				Anslags-
	Utfall	11 497		sparande	12
			1	Utgifts-
2014	Anslag	11 447	1	prognos	11 173
2015	Förslag	11 463
2016	Beräknat	11 467	2

2017	Beräknat	11 638	3

2018	Beräknat	11 940	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 11 434 tkr i 2015 års prisnivå.

3Motsvarar 11 435 tkr i 2015 års prisnivå.

4Motsvarar 11 436 tkr i 2015 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Nämnden för hem- slöjdsfrågors förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbund, rikshemslöjdskonsulenternas verksamhet och för projekt inom hemslöjdsområdet.

Regeringens överväganden

Tabell 6.8 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	11 447	11 447	11 447	11 447
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	26	59	230	532
Beslut	-10	-39	-39	-39

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	11 463	11 467	11 638	11 940

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2014. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2016–2018 är preliminär.

Anslaget minskas med 10 000 kronor för 2015 för att bidra till att finansiera prioriterade sats- ningar. För 2016, 2017 och 2018 uppgår minsk- ningen till 39 000 kronor, 39 000 kronor respek- tive 39 000 kronor.

Regeringen föreslår att 11 463 000 kronor an- visas under anslaget 4:3 Nämnden för hemslöjds- frågor för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräk- nas anslaget till 11 467 000 kronor, 11 638 000 kronor respektive 11 940 000 kronor.

6.5.44:4 Bidrag till bild- och formområdet

Tabell 6.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2013				Anslags-
	Utfall	28 171		sparande	28
			1	Utgifts-
2014	Anslag	28 160	1	prognos	27 457
2015	Förslag	28 135

2016	Beräknat	28 065

2017	Beräknat	28 067
2018	Beräknat	28 069

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till organisationer inom bild- och formområdet,

102

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

utställare, konsthantverkskooperativ samt ut- rustningsbidrag till kollektivverkstäder. Anslaget får även användas för statsbidrag till folkpar- kerna och vissa samlingslokalhållande organi- sationer för konstförvärv.

Regeringens överväganden

Tabell 6.10 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 4:4 Bidrag till bild- och formområdet

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	28 160	28 160	28 160	28 160
Förändring till följd av:

Beslut	-25	-95	-93	-91
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	28 135	28 065	28 067	28 069

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Anslaget minskas med 25 000 kronor för 2015 för att bidra till att finansiera prioriterade sats- ningar. För 2016, 2017 och 2018 uppgår minsk- ningen till 95 000 kronor, 93 000 kronor respek- tive 91 000 kronor.

Regeringen föreslår att 28 135 000 kronor an- visas under anslaget 4:4 Bidrag till bild- och formområdet för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 28 065 000 kronor, 28 067 000 kronor respektive 28 069 000 kronor.

103

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

7 Kulturskaparnas villkor

7.1Omfattning

Avsnittet omfattar de statliga ersättningar och bidrag som i huvudsak riktar sig till kultur-skap- are samt andra insatser som har direkt inverkan på kulturskapares villkor. Området behandlar särskilt Konstnärsnämnden och dess ersätt- ningar, stipendier och bidrag inom bild och form-, musik-, teater-, dans- och filmområdet. I avsnittet behandlas också nämndens internatio- nella konstnärsutbytesverksamhet och

7.2Utgiftsutveckling

bevakning av konstnärernas sociala och ekono- miska villkor samt löpande bevakning av trygg- hetssystemens utformning i förhållande till konstnärlig verksamhet.

Vidare omfattas bl.a. Sveriges författarfonds verksamhet, med i första hand fördelning av biblioteksersättning till konstnärer inom ord- området, och fördelning av den individuella visningsersättningen till bildkonstnärer som den ekonomiska föreningen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS) ansvarar för.

Tabell 7.1 Utgiftsutveckling inom Kulturskaparnas villkor, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2013	2014 1	2014	2015	2016	2017	2018
Kulturskaparnas villkor
5:1 Konstnärsnämnden	19	20	20	19	19	19	20

5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer	333	345	336	346	345	349	358

Summa Kulturskaparnas villkor	351	364	355	364	364	369	378

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

105

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

7.3Mål

I avsnitt 2.4 anges målen för den nationella kulturpolitiken som riksdagen beslutat.

7.4Resultatredovisning

7.4.1Bedömningsgrunder

Bedömningen av resultatet inom kulturskapar- nas villkor utgår från:

–fördelade bidrag och ersättningar inom de olika konstområdena nationellt och inter- nationellt,

–arbete med att bevaka och informera om konstnärernas sociala och ekonomiska vill- kor,

mellan konstområdena. Inom musiken är flest män aktiva med 65 procent av ansökningarna och 62 procent av beviljade medel. Inom dansen kommer 75 procent av ansökningarna från kvin- nor, som får 70 procent av beviljat belopp. Inom både musik och dans gör Konstnärsnämnden en mindre justering av beviljat bidrag i förhållande till andelen ansökningar för att stödja det under- representerade könet. Konstnärsnämnden har fått i uppdrag att bedriva ett utvecklingsarbete för jämställdhetsintegrering i syfte att verksam- heten ska bidra till att nå de jämställdhetspoli- tiska målen. Genomförandet ska ske i enlighet med Konstnärsnämndens plan för jämställd- hetsintegrering (dnr Ku2013/1850).

Konstnärsnämnden har undersökt myndig- hetens bidragsgivning 2001, 2006 och 2011 ur ett mångfaldsperspektiv men också fördelningen mellan män och kvinnor.

Undersökningen visar bl.a. att andelen bevil-

–insatser för att stärka konstnärernas arbets- jade ansökningar till personer med utländsk

marknad,

–fördelade stipendier och bidrag utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Bedömningen görs vidare utifrån resultat relate- rade till relevanta bedömningsgrunder gemen- samma för kulturområdet (se avsnitt 3.4.1).

7.4.2Resultat

Konstnärsnämnden

Stipendier och bidrag

Under 2013 behandlades 8 233 ansökningar, vilket är i nivå med 2012 då det största antalet ansökningar någonsin togs emot. Cirka 18 pro- cent av ansökningarna beviljades, vilket är unge- fär samma andel som året innan.

Konstnärsnämnden beslutade om stipendier och bidrag till ett belopp om 124,9 miljoner kronor. Störst andel går till bild- och formom- rådet.

Antalet ansökningar har ökat inom alla konstområden utom inom dansen och musiken. Könsfördelningen är fortsatt jämn när det gäller antalet ansökningar sett till alla konstområden. Kvinnors andel av antalet ansökningar är 55 procent och av beviljade medel får kvinnor 53 procent. Liksom tidigare år skiljer det sig åt

bakgrund har ökat sedan 2001. Andelen som har utländsk bakgrund bland ansökarna har alla tre åren varit ca 20 procent. Skillnaderna mellan könen har minskat sedan 2001.

106

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 7.2 Konstnärsnämnden stipendie- och bidragsärenden 2011–2013

Antal ansökningar

		2011			2012			2013
	Kvinnor	Män	Totalt	Kvinnor	Män	Totalt	Kvinnor	Män	Totalt

Inkomna	4 276	3 632	7 908	4 589	3 728	8 317	4 502	3731	8 233
ansökningar

Beviljade	715	683	1 398	775	682	1 457	779	707	1486
ansökningar

Avslagna	3 561	2 949	6 510	3 814	3 046	6 860	3 723	3 024	3 747
ansökningar

Källa: Konstnärsnämnden

Tabell 7.3 Konstnärsnämnden – beslutade stipendier och bidrag 2011–2013

Tusentalkronor

	2011	2012	2013
Bild och form	71 863	68 837	69 267
Musik	20 901	22 246	22 113

Teater	6 525	7 090	7 343

Dans	8 129	8 655	8 653
Film	8 507	9 188	9 416

Övrigt1	11 284	8 120	8 202
Totalt	127 210	124 137	124 994

1 I övrigt ingår bl.a. statliga ålderspensionsavgifter, som varierar mellan åren på grund av förskottsinbetalningar, och medel till Sveriges författarfond för lång- tidsstipendier till författare och översättare.

Särskilt om internationellt utbyte

Konstnärsnämnden antog 2013 en strategi för Konstnärsnämndens internationella arbete 2013−2015. Strategin betonar att ett internatio- nellt och interkulturellt perspektiv ska prägla all verksamhet inom nämnden.

Intresset för internationellt kulturutbyte fort- sätter att öka och området stod för 43 procent av myndighetens behandlade ansökningar under 2013. För 2012 var siffran 35 procent. Inom dansområdet utgör ansökningar som berör in- ternationellt kulturutbyte 70 procent av det totala antalet ansökningar.

Intresset för utbyten med andra länder i Europa är fortsatt stort, men har minskat något till förmån för andra världsdelar. Intresset har ökat generellt för utbyte med Latinamerika, Mellanöstern och Asien. Stipendier har beviljats 120 konstnärer inom alla konstområden för resor eller utbyten i de länder där Sida har upp- drag.

Andelen kvinnliga sökande inom det inter- nationella området är 56 procent, en minskning med 3 procentenheter jämfört med året innan.

Totalt omfattade den internationella verk- samheten 37,6 miljoner kronor under 2013.

Största delen (ca 23,3 miljoner kronor) går till Iaspis, det internationella programmet för bild och form. Konstnärsnämnden har också sär- skilda internationella program för dansområdet (KID) och musikområdet (KIM).

Under 2013 genomförde Konstnärsnämnden en enkätundersökning med syfte att undersöka de långsiktiga effekterna av bidragen till inter- nationellt utbyte. Omkring 96 procent svarade att utbytet påverkat det egna konstnärskapet. Nästan 57 procent svarade att utbytet inneburit kontakter som lett vidare till nya uppdrag eller samarbeten.

Analys- och bevakningsuppdraget

I december 2013 presenterade Konstnärsnämn- den rapport Ingen regel utan undantag – Enpro- centsregeln för konstnärlig gestaltning av den offentliga miljön. I arbetet deltog bl.a. Statens konstråd och Sveriges Kommuner och Lands- ting. Enprocentregeln är den ekonomiska prin- cipen som anger att en procent av den samlade kostnaden vid offentligt finansierad ny-, om- och tillbyggnad ska avsättas för konstnärlig ge- staltning. Rapporten visar att en majoritet av kommunerna tillämpar enprocentregeln och nästan alla landsting, men det finns frågetecken kring hur den ska tillämpas. Rapporten visar bl.a. att konstnärlig gestaltning av offentlig miljö är en tydligt definierad och ekonomiskt betydel- sefull arbetsmarknad för bild- och formkonstnä- rer. Enligt rapporten fick minst 300 konstnärer gestaltningsuppdrag och minst 50 konstnärer deltog i planerings- och byggprojektgrupper under 2011. Intresset för offentlig miljö, stora ombyggnadsbehov och kultursamverkansmo- dellen har också skapat ett nyväckt intresse för enprocentregeln. Rapporten utgör ett viktigt kunskapsunderlag för vidare diskussion kring hinder och möjligheter i implementeringen av regeln.

107

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Konstnärsnämnden har under året också ar- rangerat en nordisk expertkonferens om konst- närspolitik inom ramen för Sveriges ordförande- skap i Nordiska ministerrådet. Myndigheten har därutöver arbetat vidare med att komplettera Konstnärsguiden, en webbportal med informa- tion till konstnärer om trygghetssystemen m.m.

Den förra regeringen gav därefter Kulturrådet i uppdrag att revidera avtalet för att bl.a. göra avtalet mer lättillämpat. Statens kulturråd inkom med förslag till reviderat avtal som skrevs under av alla berörda parter i december 2013 (dnr Ku2013/ 2363). Det nya avtalet trädde i kraft den 1 juli 2014.

Insatser för att stärka kulturskaparnas arbetsmarknad

Scenkonstallianserna och centrumbildningarna

Under 2013 fördelades 62 miljoner kronor till teater-, dans- och musikallianserna i syfte att bl.a. öka frilansande scenkonstnärers sociala och ekonomiska trygghet, avlasta arbetslöshetskas- san, utveckla matchning och förmedling samt stimulera den konstnärliga utvecklingen. Allian- serna har ca 300 anställda.

Centrumbildningarna, som samlar drygt 8 000 fria professionella kulturutövare i Sverige, arbe- tar med arbetsförmedling genom att förmedla uppdrag och med kompetensutveckling. De spelar en viktig roll för frilansande konstnärliga yrkesutövares arbetsmöjligheter. Statens kultur- råd har under 2013 fördelat nästan 26 miljoner kronor till 13 centrumbildningar.

Medverkans- och utställningsersättning

Avtalet om medverkans- och utställningsersätt- ning, MU-avtalet, trädde i kraft den 1 januari 2009 och reglerar vilka villkor och ersättningsni- våer som ska gälla då statliga institutioner ställer ut verk som ägs av konstnären.

Statens kulturråd har tillsammans med par- terna genomfört en uppföljning av hur MU- avtalet tillämpats. Uppföljningen redovisades 2013 (dnr Ku2013/1327). Undersökningen vi- sade bl.a. att det finns områden i MU-avtalet som kunde förbättras och förtydligas för att främja en ökad tillämpning. Utifrån enkätsvar kunde även konstateras att det fanns ett behov av fortsatta informationsinsatser om MU-avtalet främst till statliga och fria arrangörer samt reg- ionala och lokala politiker och huvudmän. Undersökningen visade också att det finns be- hov av resursförstärkning på bred nivå för att arrangörer ska kunna tillämpa avtalet i högre grad. MU-avtalet bedömdes i övrigt fungera väl för större delen av de svarande som tillämpade avtalet.

Övriga ersättningar och bidrag till kulturskapare

Inom det kulturpolitiska området finns ett flertal ersättningar som syftar till att ge kulturskapare betalt för redan utfört konstnärligt arbete, men också stödordningar som leder till möjligheter att fördjupa och utveckla sitt konstnärskap. Utöver de ersättningar som redovisas nedan fördelas också talboksersättningen till författare och översättare för nyttjandet av deras verk i form av talböcker. Ersättningen fördelas av Sve- riges Författarförbund och uppgick 2013 till 9 miljoner kronor.

Fonogramersättningen fördelas av STIM och SAMI som kompensation för att musikaliska verk på fonogram och i tryckt form lånas ut genom folk- och skolbibliotek. Under 2013 fördelades 5 miljoner kronor i fonogram- ersättning.

Biblioteksersättningen

Sveriges författarfond ansvarar för att fördela biblioteksersättningen till upphovsmän till litte- rära verk – författare, översättare, tecknare och fotografer – för användning av deras verk genom de svenska folk- och skolbiblioteken. Grundbe- loppet per utlån för 2013 fastställdes till 1 krona och 37 öre och den totala biblioteksersättningen uppgick till 133 746 000 kronor. För 2014 har grundbeloppet fastställts till 1 krona och 41 öre. Den totala ersättningen uppgår till 139 229 000 kronor, vilket är en höjning med 5,5 miljoner kronor jämfört med 2013.

Under 2013 har 4 295 individuella ersättningar fördelats till ett belopp mellan 1 640 kronor och 233 835 kronor. Därutöver har 174 särskilda författarpenningar fördelats om 181 000 kronor per person.

Författarfonden fördelar även bidrag till för- fattare, översättare, kulturjournalister och dra- matiker om ca 9 miljoner kronor.

Riksdagen har mot bakgrund av proposi- tionen Läsa för livet (prop. 2013/14:3) beslutat att inriktningen för den framtida biblioteks-

108

ersättningen ska vara att de litterära upphovs- männen ska ersättas för att deras verk lånas ut vid folk- och skolbibliotek och att biblioteks- ersättningen ska bidra till att förbättra förfat- tarnas ekonomiska villkor (bet. 2013/14:KrU4, rskr. 2013/14:117).

Individuell visningsersättning

Individuell visningsersättning (IV) fördelas av Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS) till bild- och formkonstnärer som ersättning för att verk som ägs av offentliga institutioner visas för all- mänheten. Under 2013 uppgick den totala er- sättningen till cirka 35 miljoner kronor.

Under 2013 ökade antalet mottagare till totalt 3 673 konstnärer, vilket innebär att 50 fler konstnärer beviljats stöd jämfört med 2012. Av de som söker beviljades drygt 90 procent ersätt- ning, med ett belopp mellan 500 kronor och 42 000 kronor.

Kvinnorna utgjorde cirka 58 procent av de sö- kande. Av de nya konstnärer som kommer in i systemet ökade kvinnliga sökanden tio gånger mer än manliga sökanden. När det gäller ersätt- ningsnivån är kvinnorna fler i de lägre ersätt- ningsnivåerna och männen dominerar i de grup- perna med höga ersättningar. Skillnaderna har till stor del att göra med ålder, eftersom lång yrkes- verksamhet ger fler möjligheter att sälja konst- verk till offentliga institutioner. Kvinnorna do- minerar bland de yngre ersättningsmottagarna och män i de äldre åldersspannen.

7.4.3Analys och slutsatser

Konstnärsnämndens verksamhet har under 2013 fortsatt att utvecklas i positiv riktning genom ett målmedvetet arbete för att, utöver bidrags- fördelningen, även öka det utåtriktade arbetet och analysverksamheten.

Myndighetens undersökningar visar bl.a. att bidrag och stipendier bidrar till konstnärlig ut- veckling och ökade möjligheter att försörja sig på sin konstnärliga verksamhet. De senaste åren har antalet ansökningar som rör internationellt utbyte ökat och området har prioriterats inom bidragsfördelningen. Gränserna för kulturskap- arnas arbetsmarknad suddas ut allt mer och den ökade internationaliseringen är ett sätt att vidga nätverk och möjliggöra nya uppdrag och sam- arbeten.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Övriga ersättningsordningar spelar också en viktig roll för möjligheterna att bedriva och ut- veckla konstnärlig verksamhet.

MU-avtalet är en viktig insats för att tillför- säkra konstnärsgrupperna skälig ersättning för att deras verk ställs ut vid statliga institutioner. Det reviderade avtal som trädde i kraft 1 juli 2014 är mer lättillämpat för både utställare och konstnärer. Det är angeläget att andelen offent- liga och andra utställare som tillämpar MU-av- talets principer ökar.

Regeringen bedömer att scenkonstallianserna bidrar till att uppfylla både kulturpolitiska- och arbetsmarknadspolitiska målsättningar och ökar den sociala och ekonomiska tryggheten hos frilansande scenkonstnärer.

Riksdagen beslutade 2010 att inkomstgaran- tier för konstnärer successivt skulle avvecklas (prop. 2009/10:183, bet. 2009/10:KrU12, rskr. 2009/10:285). Konstnärsnämnden har därefter inkommit med förslag till ändring av regleringen kring inkomstgarantierna (dnr Ku2011/944). Eftersom inkomstgarantiordningen är under avveckling bedömer regeringen att det inte finns skäl att gå vidare med förslaget.

7.5Budgetförslag

7.5.15:1 Konstnärsnämnden

Tabell 7.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2013				Anslags-
	Utfall	18 633		sparande	247
			1	Utgifts-
2014	Anslag	19 771	1	prognos	19 519
2015	Förslag	18 871

2016	Beräknat	19 010	2
2017	Beräknat	19 336	3

2018	Beräknat	19 849	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 18 823 tkr i 2015 års prisnivå.

3Motsvarar 18 824 tkr i 2015 års prisnivå.

4Motsvarar 18 826 tkr i 2015 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Konstnärsnämndens förvaltningsutgifter.

109

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 7.5 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 5:1 Konstnärsnämnden

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	19 771	19 771	19 771	19 771
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	123	320	664	1 204
Beslut	-1 023	-1 081	-1 099	-1 126

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	18 871	19 010	19 336	19 849

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2014. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2016–2018 är preliminär.

Anslaget minskas med 1 000 000 kronor till följd av att en tillfällig satsning på internationellt ut- byte för litterära upphovsmän löper ut.

Anslaget minskas med 17 000 kronor för 2015 för att bidra till att finansiera prioriterade sats- ningar. För 2016, 2017 och 2018 uppgår minskningen till 65 000 kronor, 65 000 kronor respektive 65 000 kronor.

Regeringen föreslår att 18 871 000 kronor an- visas under anslaget 5:1 Konstnärsnämnden för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 19 010 000 kronor, 19 336 000 kronor re- spektive 19 849 000 kronor.

7.5.25:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer

Tabell 7.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	332 589		sparande	-84
			1	Utgifts-
2014	Anslag	344 560	1	prognos	335 962
2015	Förslag	345 601	2
2016	Beräknat	344 508	3

2017	Beräknat	349 204	4
2018	Beräknat	358 125	5

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2För 2015 uppgår beräknad statlig ålderspensionsavgift till 0 kronor eftersom regleringsbeloppet för 2012 (- 4 513 628 kronor) överstiger den preliminära statliga ålderspensionsavgiften för 2015.

3Motsvarar 344 734 tkr i 2015 års prisnivå.

4Motsvarar 344 754 tkr i 2015 års prisnivå.

5Motsvarar 344 782 tkr i 2015 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag och ersättningar till konstnärer och upphovsmän inom bild-, form-, musik-, teater-, dans-, ord- och filmområdet. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför be- hov av framtida anslag på högst 136 000 000 kronor 2016–2025.

Skälen för regeringens förslag: inom anslaget fördelar Konstnärsnämnden bidrag och stipen- dier som sträcker sig upp till tio år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2015 för ansla- get 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 136 000 000 kronor 2016–2025.

110

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 7.7 Beställningsbemyndigande för anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2013	2014	2015	2016	2017	2018–2025
Ingående åtaganden	117 050	125 544	136 000	–	–	–

Nya åtaganden	63 313	70 000	60 000	–	–	–

Infriade åtaganden	-55 819	-59 544	-60 000	-30 000	-30 000	-76 000
Utestående åtaganden	124 544	136 000	136 000	–	–	–

Erhållet/föreslaget bemyndigande	136 000	136 000	136 000	–	–	–

Regeringens överväganden

Tabell 7.8 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018

Anvisat 2014 1	344 560	344 560	344 560	344 560
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	3 446	3 218	7 938	16 913
Beslut	-2 405	-3 269	-3 294	-3 348

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	345 601	344 508	349 204	358 125

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2014. Övriga föränd- ringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2016–2018 är preliminär.

Anslaget minskas med ca 2 miljoner kronor till följd av att en tidsbegränsad satsning på inter- nationellt kulturutbyte på musikområdet löper ut.

Anslaget minskas med 306 000 kronor för 2015 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. För 2016, 2017 och 2018 uppgår minskningen till 1 172 000 kronor, 1 168 000 kronor respektive 1 1167 000 kronor.

Regeringen föreslår att 345 601 000 kronor anvisas under anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 344 508 000 kronor, 349 204 000 kronor respektive 358 125 000 kronor.

111

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

8 Arkiv

8.1Omfattning

Avsnittet omfattar myndigheten Riksarkivet och bidrag till regional arkivverksamhet.

8.2Utgiftsutveckling

Tabell 8.1 Utgiftsutveckling inom Arkiv, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2013	2014 1	2014	2015	2016	2017	2018
Arkiv
6:1 Riksarkivet	361	356	342	370	372	378	388

Summa Arkiv	361	356	342	370	372	378	388

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

113

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

8.3Mål

I avsnitt 2.4 anges målen för den nationella kulturpolitiken som riksdagen beslutat.

Riksdagen har även antagit mål för den statliga arkivverksamheten som kommer till uttryck i arkivlagen (1990:782) (prop. 1989/90:72, bet. 1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:307). Målen syftar bl.a. till

–att öka möjligheterna att ta del av allmänna handlingar och annat arkivmaterial,

–att tydliggöra och förstärka arkivens bety- delse som källa till information och kun- skap om samhället och dess utveckling,

–metod- och kunskapsutveckling inom arkivområdet.

8.4Resultatredovisning

8.4.1Bedömningsgrunder

Bedömningen av resultatet för arkiv utgår från:

–Riksarkivets centrala uppgifter vad gäller att ha ett särskilt ansvar för den statliga arkiv- verksamheten och för arkivvården i landet,

–informationshantering och tillsynsverksam- het, t.ex. inspektioner, rådgivning, utbild- ning och utarbetande av föreskrifter,

–bevarande och tillgängliggörande av arkiv, t.ex. arkivleveranser, forskarbesök, fram- tagna volymer och besvarade förfrågningar,

–digitalisering och e-förvaltning.

Bedömningen görs vidare utifrån resultat relate- rade till relevanta bedömningsgrunder gemen- samma för kulturområdet (se avsnitt 3.4.1).

8.4.2Resultat

Riksarkivet införde den 1 juli 2012 en ny organi- sation. Syftet har varit att skapa en enhetlig struktur med arbetsformer som gäller för hela den numera sammanslagna myndigheten och som bidrar till att uppfylla verksamhetens mål. Riksarkivet arbetar aktivt med att integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv i verksamheten.

Riksarkivets strategi för barn- och ungdoms- verksamhet 2012–2014 syftar till att öka arkivens tillgänglighet för barn och unga, såväl analogt som digitalt. Över hela landet tar myndighetens avdelningar emot besökande skolklasser och samverkar med grundskolan och lärarutbild- ningar. Inom arbetet med Svenskt biografiskt lexikon är jämställdhets- och mångfaldsperspek- tiv, t.ex. i urvalet av artiklar, ständigt aktuella.

God arkivhantering och tillsyn

Myndigheten har i sin nya organisation etablerat en tillsynsavdelning med inriktning på att införa ett samordnat tillsynsarbete. Under året har ett arbete inletts med att ta fram metoder för en breddad och effektiviserad tillsyn och med att identifiera dels interna mätbara indikatorer som ska vara ett stöd för uppföljningen av verksam- heten, dels externa indikatorer för bedömningen av förvaltningens arkivhantering. Inom rådgiv- ningsverksamheten har myndigheten utvecklat arbetet med att ta fram föreskrifter och vägled- ningar samt med att förmedla kunskaper om informationshantering till både statliga myndig- heter och det kommunala området. För att sprida kunskap om myndighetens regelverk har ett flertal kurser och informationstillfällen hål- lits.

Tabell 8.2 Prestationer inom God arkivhantering och tillsyn 2011–2013

	2011	2012	2013
Antal inspektioner (tillsyn)
vid statliga myndigheter	97	87	118
Antal besök med rådgivning	322	282	150
Antal kurser (statliga,
kommunala, enskilda m.fl.)	21	20	27

Källa: Riksarkivet

Under treårsperioden 2011–2013 har antalet inspektioner hos statliga myndigheter ökat me- dan den uppsökande rådgivningen minskat. Arbetet har inriktats mer på generella föreskrif- ter och allmänna råd.

Samverkan med andra myndigheter och orga- nisationer har utvecklats, t.ex. inom E-delega- tionen, med fokus på metodstöd för utveckling och genom samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor gällande bl.a. gallring.

Myndighetens främjande arbete med arkiv- hantering har utvecklats och effektiviserats, bl.a.

114

har hanteringen av enskilda arkiv inom myndig- heten kartlagts, en förvärvspolicy för enskilda arkiv tagits fram och utformandet av enhetliga rutiner för mottagande av enskilda arkiv inletts. Inom kultursamverkansmodellen för fördelning av bidrag till regional kulturverksamhet har myndigheten ingått i det samverkansråd för kultursamverkansmodellen som är knutet till Statens kulturråd.

Ta emot, bevara och vårda

Riksarkivet har infört en enhetlig leveranspro- cess i hela organisationen, vilket lett till utveck- lade rutiner både när det gäller e-arkiv och övriga handlingar. Vidare har ett leveransråd inrättats för ökad samordning och stöd.

Bestånden hos myndigheten av såväl statligt som enskilt arkivmaterial har ökat fortlöpande som en följd av inkommande leveranser. Under perioden 2011–2013 har det statliga materialet utgjort ca 90 procent av mängden pappers- material och det enskilda materialet drygt 10 procent. Arkivbestånden är av mycket skiftande omfattning och beskaffenhet och t.ex. mängden kartor och ritningar som levereras växlar betyd- ligt. En långsiktig omfördelning från analoga till digitala handlingar kan förutses, men antalet leveranser av elektroniskt material är ännu ganska litet.

Tabell 8.3 Prestationer inom Ta emot, bevara och vårda 2011–2013 (statligt material)

	2011	2012	2013
Antal leveranser av
arkivmaterial	661	719	547

Mottagna
pappershandlingar
(hyllmeter)	8 605	7 126	12 262

Antal mottagna kartor och
ritningar	26 412	76 256	26 004

Källa: Riksarkivet

Inom området långsiktigt digitalt bevarande samarbetar myndigheten med Centrum för lång- siktigt digitalt bevarande vid Luleå tekniska uni- versitet och det digitala bevarandet har utveck- lats genom plattformen RADAR (Riksarkivets lösning för E-arkiv).

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tillhandahålla och tillgängliggöra

Insatserna under perioden 2011–2013 visar bl.a. att digitaliseringen ökat med nästan 25 procent mätt i antalet exponeringar. I samarbete med FamilySearch har t.ex. bouppteckningar från tiden före 1860 digitaliserats från mikrofilm och publicerats på Riksarkivets webbplats.

Tabell 8.4 Prestationer inom Tillhandahålla och tillgängliggöra

	2011	2012	2013
Digitalisering, antal expo-
neringar	23 945 125	20 176 504	29 564 072

Källa: Riksarkivet

Andra tydliga tendenser under treårsperioden är att antalet forskarbesök och antalet framtagna volymer minskar. En förklaring kan vara att många forskare nu ägnar sina besök åt att foto- grafera materialet i stället för att studera det på plats på arkivinstitutionen. Ambitionen är att vidareutveckla lokalerna till stimulerande mötes- och arbetsplatser för forskare och att ge mer plats åt besöksgrupper och utställningar.

På Riksarkivets nya webbplats finns en sök- tjänst som sammanför Nationella arkivdatabasen (NAD) och Svensk arkivinformations (SVAR:s) digitala forskarsal med andra databaser. Avsikten är också att öka mängden information i NAD från andra arkivinstitutioner än Riksarkivet, och målet är även att ansluta samtliga medverkande arkivinstitutioner i NAD till Archives Portal Europe.

Samordningssekretariatet Digisam

Samordningssekretariatet för digitalisering, di- gitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande – Digisam – har under året fokuserat på arbetet med bl.a. myndighets- och institutionsvisa pla- ner för digitalisering, infrastruktur, digitalt beva- rande och fördjupad samverkan på nationell, nordisk och europeisk nivå. Arbetet har skett i nära samverkan med de statliga kulturarvsmyn- digheterna och -institutionerna.

Digisam har lett en arbetsgrupp som tagit fram ett underlag som stöd för och koordination av myndigheternas och institutionernas arbete med att utarbeta planer för den egna organisa- tionen. Ett nätverk med representanter för myn- digheter och institutioner har bildats som stöd

115

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

för arbetet. Inom ramen för det svenska ordfö- randeskapet i Nordiska ministerrådet arrange- rade Digisam under våren 2013 en konferens på temat öppna länkade data, där samarbete mellan de nordiska länderna i frågor rörande digitali- sering av kulturarvet initierades.

Samverkan

Riksarkivets samverkan, nationellt och interna- tionellt, är en del i myndighetens dagliga verk- samhet. Nationellt har Riksarkivet samverkan och erfarenhetsutbyte med hela den statliga sektorn, särskilt i samband med tillsyn, rådgiv- ning, inkommande arkivleveranser och heral- diska frågor. Sedan 2011 samarbetar Riksarkivet med Svenska Migrationscentret i syfte att för- enkla forskningen kring svensk migration. Sam- arbetet, vilket har utvidgats till att även omfatta Arbetsförmedlingen, förmedlar arbetskraft till registreringen av uppgifter i arkiven vilket bidrar till att kunskap sprids om svensk migrations- historia och till att bryta utanförskap och främja integration. Samverkan med kommunerna sker t.ex. genom rådgivning, men även när det gäller heraldiska frågor och i samband med Arkivens dag. Riksarkivets avdelningar samverkar också med bibliotek, museer och släktforskar- och hembygdsrörelserna samt svarar på frågor från allmänheten gällande arkivmaterialet.

Internationellt arbete

Internationellt samverkar Riksarkivet med andra nationalarkiv, särskilt i Norden, samt med inter- nationella arkivorganisationer.

Det internationella samarbetet är omfattande när det gäller digitalt bevarande, tillgängliggö- rande och tillhandahållande och Riksarkivet deltar bl.a. i EU-projekten APEX (Archives Portal Europe) och Linked Heritage. APEX- projektet är kopplat till den europeiska kultur- arvsplattformen Europeana vars övergripande syfte är att samordna och sprida informationen om europeiska arkiv. Riksarkivet är koordinator för EU-projektet PREFORMA gällande sam- verkan om formatfrågor för digitalt bevarande.

Riksarkivet ingår också i det internationella projektet YEAH!, som finansieras av Vinnova och som är ett samarbetsprojekt mellan Luleå tekniska universitet och de svenska, isländska

och estniska riksarkiven. Projektet syftar till att utveckla e-tjänster som förbättrar medborgarnas tillgång till offentlig information som finns i våra arkiv.

8.4.3Analys och slutsatser

Regeringen bedömer att Riksarkivet genom sitt arbete främjar att kulturarvet kan bevaras, an- vändas och utvecklas. De statliga insatserna på arkivområdet gör det möjligt för allmänheten att ta del av allmänna handlingar och att behovet av information tillgodoses för t.ex. rättskipningen och forskningen. Myndighetens verksamhet bidrar även till att främja möjligheten till bild- ning och kulturupplevelser samt till att ge in- formation och kunskap om samhällsutveck- lingen.

Bedömningen är att Riksarkivet arbetar på ett ändamålsenligt sätt med bevarandefrågor, tillsyn och leveranser av arkivmaterial. Myndighetens kärnverksamhet kräver dock kontinuerligt ökande insatser, mycket beroende på den ökande volymen moderna arkivhandlingar.

Bedömningen är vidare att myndighetens arbete med att tillgängliggöra arkiv är bra och en stor del av det mest efterfrågade materialet finns numera tillgängligt i digital form. Myndigheten har lanserat en ny webbplats under året med utökad söktjänst och antalet besökare ökar på myndighetens webbplatser.

Inom kultursamverkansmodellen, som bl.a. syftar till att främja regional arkivverksamhet och att bättre integrera arkivområdet i den reg- ionala kulturpolitiken, har Riksarkivets sam- arbete intensifierats, t.ex. med Folkrörelsernas arkivförbund och Näringslivsarkivens förening som representerar hundratals medlemsföre- ningar över hela landet.

Regeringen bedömer att Riksarkivet arbetar aktivt med att skapa förutsättningar för att nå ut till nya användargrupper.

116

8.5Budgetförslag

8.5.16:1 Riksarkivet

Tabell 8.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	361 492		sparande	-13 562
2014	Anslag	356 359	1	Utgifts-	341 617
2014	Anslag	356 359	1	prognos	341 617
2015	Förslag	370 001
2016	Beräknat	371 945	2

2017	Beräknat	377 648	3

2018	Beräknat	387 610	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 369 082 tkr i 2015 års prisnivå.

3Motsvarar 368 682 tkr i 2015 års prisnivå.

4Motsvarar 368 714 tkr i 2015 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Riksarkivets förvalt- ningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till restaurering, arkive- ring och arkivförvaltning av kulturhistorisk, försvarsanknuten film, för statsbidrag till en- skilda arkiv samt för det svenska bidraget till Europeana.

Regeringens överväganden

Tabell 8.6 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 6:1 Riksarkivet

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018

Anvisat 2014 1	356 359	356 359	356 359	356 359
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	11 022	13 872	19 956	29 850
Beslut	2 620	1 714	1 333	1 401

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	370 001	371 945	377 648	387 610

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2014. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2016–2018 är preliminär.

Anslaget ökar med 3 000 000 kronor fr.o.m. 2015 för bevarande och tillgängliggörande av

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

arkivmaterial från statliga verksamheter som en följd av att myndighetens särskilda räntekonto i Riksgälden ska avslutas och medlen betalas in till inkomsttitel på statens budget.

Anslaget minskas med 325 000 kronor för 2015 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. För 2016, 2017 och 2018 uppgår minskningen till 1 254 000 kronor, 1 250 000 kronor respektive 1 252 000 kronor.

En omfördelning av 55 000 kronor görs från anslaget för finansiering av gemensam e- förvaltning under åren 2015–2018. Alla myndig- heter med över 500 årsarbetare, exklusive uni- versitet och högskolor m.fl. samt ett antal utpekade myndigheter med färre än 500 års- arbetare, ingår.

Anslaget minskar med 435 000 kronor fr.o.m. 2017 till följd av att tillskottet för förvaltningen av Estoniasamlingen upphör.

Regeringen föreslår att 370 001 000 kronor anvisas under anslaget 6:1 Riksarkivet för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 371 945 000 kronor, 377 648 000 kronor respek- tive 387 610 000 kronor.

117

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

9 Kulturmiljö

9.1	Omfattning	miljövård och kyrkoantikvarisk ersättning samt i
		viss utsträckning det regionala kulturmil-
Avsnittet omfattar myndigheten Riksantikva-		jöarbetet som bedrivs av länsstyrelserna.
rieämbetet. Vidare omfattas bidragen till kultur-

9.2Utgiftsutveckling

Tabell 9.1 Utgiftsutveckling inom Kulturmiljö, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2013	2014 1	2014	2015	2016	2017	2018
Kulturmiljö
7:1 Riksantikvarieämbetet	221	220	215	216	217	221	227

7:2 Bidrag till kulturmiljövård	251	251	248	251	251	251	251

7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning	460	460	460	460	460	460	460
Summa Kulturmiljö	932	931	923	927	928	931	937

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

119

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

9.3Mål

I avsnitt 2.4 anges målen för den nationella kulturpolitiken som riksdagen beslutat.

Riksdagen har även antagit nationella mål för kulturmiljöarbetet (prop. 2012/13:96, bet. 2012/13:KrU9, rskr. 2012/13:273). I enlighet med målen ska det statliga kulturmiljöarbetet främja

–ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och ut- vecklas,

–människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön,

–ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser, och

–en helhetssyn på förvaltningen av land- skapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen.

9.4Resultatredovisning

9.4.1Bedömningsgrunder

Bedömningen av resultatet inom kulturmiljöom- rådet utgår från det nationella och det regionala kulturmiljöarbetets verksamhet inom centrala uppgifter såsom:

–kunskapsuppbyggnad,

–tillämpning av lagstiftning,

–bidragsgivning,

–arbete för att öka tillgängligheten till kulturmiljöer och kulturarvsinformation.

Bedömningen görs vidare utifrån resultat relate- rade till relevanta bedömningsgrunder gemen- samma för kulturområdet (se avsnitt 3.4.1).

9.4.2Resultat

Riksantikvarieämbetets verksamhet handlar till stor del om samverkan med andra aktörer. Syftet är att öka kunskapen om och förståelsen för kulturarvet och kulturarvsarbetets förutsätt- ningar i samhället. Samverkan med länsstyrel-

serna har fortsatt att utvecklas utifrån den mo- dell som etablerats inom ramen för tidigare rege- ringsuppdrag. Ett annat exempel på utvecklade samverkansformer är en ny överenskommelse om regional utvecklingssamverkan som under 2013 ingåtts med länsstyrelsen och landstinget i Västernorrlands län.

Riksantikvarieämbetet har deltagit i interna- tionellt samarbete och EU-anknutna nätverk. Dessa aktiviteteter har bl.a. stärkt omvärldsbe- vakningen.

För forskning och utveckling har 14,7 miljo- ner kronor fördelats. Verksamheten har bedrivits inom ramen för Riksantikvarieämbetets FoU- program 2012–2016 (se även avsnitt 3.4.2).

En mångfaldsplan med titeln Det pluralistiska perspektivet – grunden för Riksantikvarieämbe- tets arbete med kulturmiljö och mångfald har tagits fram.

Riksantikvarieämbetet har som sektorsmyn- dighet ett särskilt ansvar för att genomföra funktionshinderspolitiken, vilket t.ex. får ge- nomslag i bidragsgivningen och i verksamheten vid myndighetens besöksmål (se även avsnitt 3.4.2).

I samband med budgetpropositionen för 2012 genomfördes en satsning på utvecklingsanställ- ningar inom Kulturarvslyftet för personer som lämnat sjukförsäkringen. Riksantikvarieämbetet har i enlighet med detta disponerat medel för bidrag enligt förordningen (2011:1560) om statsbidrag till kostnader för verksamheten Kulturarvslyftet. Riksantikvarieämbetet har under året informerat om projektet och fördelat bidrag.

Vid slutet av 2013 hade totalt 386 personer anvisats till en anställning inom Kulturarvslyftet. Utfallet av satsningen har därmed blivit väsent- ligt sämre än förväntat. (Kulturarvslyftet redovi- sas även i utg. omr. 14).

Kulturmiljöarbete

Riksantikvarieämbetet har varit ett centralt stöd för de regionala aktörerna inom kulturmiljöom- rådet. Insatserna har bl.a. handlat om fortsatt stöd och vägledning till länsstyrelsernas arbete och syftar till en mer enhetlig tillämpning av kulturmiljölagen (1988:950) och miljöbalken. Omfattande arbete har bl.a. genomförts med anledning av ikraftträdandet av ändringar i kulturmiljölagen. Arbetet har genomförts i

120

samråd och i samverkan med berörda aktörer, framför allt länsstyrelserna. Samarbetet med Skogsstyrelsen om kulturarv i skogen har utvecklats under året. Samarbetet har bl.a. handlat om samordnad och effektiviserad handläggning och att öka kunskapen om fornlämningar och kulturlämningar i skogsmark.

Riksantikvarieämbetet har färdigställt en ny vägledning för tillämpningen av 3 kap. kultur- miljölagen om byggnadsminnen. En överens- kommelse har också träffats med Statens fastig- hetsverk för att stärka samverkan kring hante- ringen av de statliga byggnadsminnena.

Samhällsbyggnad

Inom området samhällsbyggnad har insatser gjorts för att lyfta fram kulturarvsperspektivet i arbetet med bl.a. landsbygdsutveckling och pla- nering av bebyggelse och transporter.

Under 2013 har bl.a. ett projekt pågått rö- rande hanteringen av kulturmiljövårdens riks- intressen. Samverkan med andra myndigheter rörande kulturarvets bidrag till en hållbar sam- hällsutveckling har utvecklats och stärkts. Riksantikvarieämbetet har t.ex. tillsammans med Boverket tagit fram en webbaserad vägledning om kulturmiljön i samhällsbyggandet. Arbetet med aktuella och ändamålsenliga kunskapsun- derlag har intensifierats.

Arkeologisk uppdragsverksamhet

Den arkeologiska uppdragsverksamheten (UV) vid Riksantikvarieämbetet har under 2013 ge- nomfört flera omfattande undersökningar av stor betydelse för den arkeologiska kunskaps- uppbyggnaden. Ett exempel är den undersök- ning som UV utfört i samarbete med flera andra aktörer i Gamla Uppsala med anledning av en järnvägsutbyggnad, och undersökningen av ett större gravfält från yngre järnåldern vid Bäckby i Västerås.

Det ekonomiska resultatet för UV under 2013 blev positivt med ett överskott om 5,2 miljoner kronor. Den totala omsättningen inom den arkeologiska uppdragsverksamheten uppgick till 169,5 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 142 miljoner kronor under föregående år.

Riksantikvarieämbetet har initierat ett arbete för att stärka ekonomin inom den arkeologiska

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

uppdragsverksamheten så att kravet på full kost- nadstäckning långsiktigt kan uppfyllas.

I propositionen Kulturmiljöns mångfald (prop. 2012/13:96) gjordes bedömningen att den statliga arkeologiska uppdragsverksamheten bör flyttas från Riksantikvarieämbetet till Statens historiska museer. Riksantikvarieämbetet får genom förändringen en renodlad myndighetsroll och därmed förbättrade förutsättningar för att genom vägledning, tillsyn och uppföljning arbeta med att stärka och utveckla det uppdragsarkeo- logiska området. De respektive myndigheterna har fått i uppdrag att genomföra förändringen den 1 januari 2015.

Kulturarvsförvaltning och besöksmål

Riksantikvarieämbetet har ett samordnings- uppdrag för vård och konserveringsfrågor för byggnader, fornlämningar, föremål och annat kulturhistoriskt material.

Flera större konferenser har arrangerats och handböcker och informationsblad har publice- rats. Genom webbforumet Kulturvårdsforum samlas över tusen aktörer för informations- och erfarenhetsutbyte och etablering av samarbeten. Myndigheten har också deltagit i flera nationella och internationella konferenser, dels som samar- betspartner, dels för att ta del av nya resultat inom forskning och metodutveckling.

Riksantikvarieämbetets verksamhet inom Svensk museitjänst är lokaliserad i Tumba, i två fastigheter som är utrustade för att kunna hyra ut högklassiga föremålsmagasin till i första hand museer.

Riksantikvarieämbetet förvaltar ca 70 kultur- historiska platser, vilka till största delen består av mark och fornlämningsområden. I Gamla Upp- sala och Glimmingehus bedriver Riksantikva- rieämbetet omfattande publik verksamhet som bl.a. innefattar aktiviteter för barn och unga.

Från och med 2015 förs ansvaret för förvalt- ningen av dessa fastigheter över till Statens fas- tighetsverk.

Myndigheten avslutade 2013 projektet att konservera materialet från Riksantikvarieämbe- tets Gotlandsundersökningar. Arbetet har be- drivits under fyra år och totalt har över 11 000 fynd hanterats.

121

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 9.2 Antal besökare Glimmingehus och Gamla Uppsala museum 2011–2013

Antal besökare

	2011	2012	2013
Glimmingehus	48 758	45 359	40 948
Gamla Uppsala museum	16 316	15 340	21 825

Källa: Riksantikvarieämbetet

Tillgänglig kulturarvsinformation

För att kulturarvsinformationen ska vara så till- gänglig och användbar som möjligt har Riks- antikvarieämbetet flera e-tjänster. E-tjänsterna ska stödja såväl det professionella kulturarvs- arbetet som medborgarnas möjlighet att vara delaktiga i kulturarvsarbetet genom att göra det lätt att söka, förstå, ladda hem och tillföra kulturmiljöinformation. Basen för e-tjänsterna är de informationssystem och databaser som myndigheten förvaltar. Myndighetens långsiktiga strategi är att satsa på öppna data för att nå fler användare oavsett vilka de är och var de befinner sig. Förvaltningen av K-samsök innebär att samhällsnytta skapas genom att information mer effektivt kan tillföras olika kunskapsprocesser och genom att många kan utnyttja och samverka kring gemensamma lösningar.

Under 2013 har arbete inletts med en rad för- studier rörande digitala arkeologiska processer. Arbetet syftar till att lösa kvalitetsfrågor, effekti- visera handläggning och informationshantering samt öka användbarheten för den information som skapas inom arkeologin.

Arkiv- och bibliotekssamlingarna omfattar drygt sju hyllkilometer publikationer, fyra hyllkilometer arkivhandlingar och cirka fem miljoner foton och bilder. Samlingarna tillgäng- liggörs för närvarande i huvudsakligen analog form. Digitala sökregister och ingångar finns också för större delen av samlingarna.

Runt om i Europa arrangeras årligen kultur- arvsdagar i Europarådets projekt European He- ritage Days, med olika teman i respektive land. Riksantikvarieämbetet är samordnare för Kultur- arvsdagen i samarbete med Sveriges Hem- bygdsförbund. Kulturarvsdagen 2013 genom- fördes i september med temat Människors mö- tesplatser.

I över 30 år har det årliga höstmötet genom- förts på området. Höstmötet är en viktig arena för dialog kring sektorns gemensamma frågor. Innehållet ska spegla både aktuella och långsik-

tiga frågor. Höstmötet handlade 2013 om kulturarvet i samhällsutvecklingen.

Regionalt kulturmiljöarbete

På den regionala nivån ansvarar länsstyrelserna för de statliga myndighetsuppgifterna inom kulturmiljöområdet. Även länsmuseerna har en viktig roll i det regionala kulturmiljöarbetet, bl.a. rörande uppbyggnad och förmedling av kun- skap.

Insatserna under 2013 visar sammantaget att det fortsatt finns en tydlig ambition inom läns- styrelserna att utveckla kulturmiljöarbetet för att möta utmaningarna i dagens samhälle. Länssty- relserna har gemensamt arbetat för att hitta nya effektiva samverkansformer. Ett exempel på samverkan som länsstyrelserna arbetat med un- der en följd av år är projektet Kalejdoskop. Pro- jektet har handlat om hur kulturarv skapas, för- ändras och används samt hur länsstyrelsen kan bidra till att fler människor inkluderas i dessa processer.

Bidrag till kulturmiljövård

Inom ramen för bidraget till kulturmiljövård har Riksantikvarieämbetet genom länsstyrelserna medverkat till finansiering av projekt inom föl- jande områden; vård av byggnader, fornläm- ningar och landskap, information och tillgäng- liggörande, arkeologi samt kunskapsunderlag.

Av anslaget till bidrag för kulturmiljövård har 251 miljoner kronor betalats ut. Årets tillgäng- liga medel har uppgått till 250 miljoner kronor, vilket innebär att en anslagskredit på 1,1 miljoner kronor har tagits i anspråk.

Under året har en ny fördelningsmodell til- lämpats för att möjliggöra en förenklad, mer förutsägbar och mer effektiv bidragsfördelning. Den nya modellen möjliggör ett långsiktigt och strategiskt arbetssätt för både länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet.

Exempel på kulturmiljöer där större projekt genomförts under 2013 med stöd av bidraget till kulturmiljövård är Nora veteranjärnväg i Örebro län, världsarvet Varbergs radiostation i Grimeton i Hallands län, Norrby kulturreservat i Gotlands län, Wrams Gunnarstorp i Skåne län och världs- arvet Hällristningsområdet i Tanum i Västra Götalands län.

122

Under 2013 har Riksantikvarieämbetet även fördelat 6 miljoner kronor som bidrag till ar- betslivsmuseer.

Kyrkoantikvarisk ersättning

Svenska kyrkan får ersättning från staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av kyrkliga kulturmin- nen. Den kyrkoantikvariska ersättningen uppgår till 460 miljoner kronor per år. Ersättningen bidrar till att det kyrkliga kulturarvet kan beva- ras, användas och utvecklas långsiktigt och håll- bart. I arbetet med den kyrkoantikvariska ersätt- ningen samråder och samarbetar Svenska kyrkan med Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna.

Exempel på projekt som genomförts under 2013 med stöd av den kyrkoantikvariska ersätt- ningen är renovering av taken till kyrkorna i Färila och Gnarp, Uppsala stift, konservering och stöldsäkring av skulptur i Steninge kyrka, Göteborgs stift och orgelrenovering i Östra Husby kyrka, Linköpings stift.

Riksdagen har behandlat skrivelsen (bet. 2013/14:KrU10, rskr. 2013/14:355).

9.4.3Analys och slutsatser

Regeringen bedömer att de statliga insatserna på kulturmiljöområdet bidrar till att främja ett le- vande kulturarv som bevaras, används och ut- vecklas.

Mot bakgrund av den verksamhet som re- dovisats för 2013 är bedömningen att Riks- antikvarieämbetet och länsstyrelserna fortsatt har arbetat strategiskt för att utveckla kultur- miljöarbetet och dess samverkansformer.

I juni 2013 beslutade riksdagen om nya nat- ionella mål för kulturmiljöarbetet. Riksantikva- rieämbetet och länsstyrelserna har ett särskilt ansvar för målens uppfyllelse. I detta ansvar ingår att överväga hur målen kan brytas ned i uppföljningsbara delar och att använda målen som utgångspunkt i såväl planering som upp- följning av verksamheten.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

9.5Budgetförslag

9.5.17:1 Riksantikvarieämbetet

Tabell 9.3 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	220 959		sparande	-2 505
		219 510	1	Utgifts-	215 360
2014	Anslag	219 510	1	prognos	215 360
2015	Förslag	215 822
2016	Beräknat	217 246	2

2017	Beräknat	220 936	3

2018	Beräknat	226 794	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 215 269 tkr i 2015 års prisnivå.

3Motsvarar 215 284 tkr i 2015 års prisnivå.

4Motsvarar 215 302 tkr i 2015 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Riksantikvarieämbe- tets förvaltningsutgifter. Anslaget får även an- vändas för utgifter för statsbidrag till ideella organisationer inom kulturmiljöområdet, samt till utgifter för statsbidrag till löner för arbets- ledare inom ramen för Kulturarvs-IT.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Myndighetens avgiftsinkomster uppgick under 2013 till ca 189 miljoner kronor, varav ca 164 miljoner kronor avser arkeologisk uppdragsverk- samhet. Förutom dessa inkomster rör det sig framför allt om avgiftsinkomster avseende Svensk museitjänst samt entréavgifter och in- komster av försäljning.

Den arkeologiska uppdragsverksamheten inom Riksantikvarieämbetet innefattar under- sökningar och utredningar som föranleds av kulturmiljölagen (1988:950) och som utförs av Riksantikvarieämbetets avdelning för arkeolo- giska undersökningar (UV) mot avgift.

123

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Avgiftsfinansierad verksamhet vid

Riksantikvarieämbetet

Tabell 9.4 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)
Utfall 2013	189 187	183 556	5 630

Prognos 2014	180 242	180 242	0
Budget 2015 1	25 300	25 300	0

1 Fr.o.m. 2015 överförs den arkeologiska uppdragsverksamheten till Statens historiska museer.

9.5.27:2 Anslag till kulturmiljövård

Tabell 9.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	251 074		sparande	-1 111
		251 355	1	Utgifts-	247 900
2014	Anslag	251 355	1	prognos	247 900
2015	Förslag	251 133

2016	Beräknat	250 505
2017	Beräknat	250 522

2018	Beräknat	250 542

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Regeringens överväganden

Tabell 9.5 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 7:1 Riksantikvarieämbetet

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	219 510	219 510	219 510	219 510
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	1 508	3 537	7 311	13 305
Beslut	-196	-755	-754	-754

Överföring
till/från andra
anslag	-5 000	-5 046	-5 131	-5 267

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	215 822	217 246	220 936	226 794

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2014. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2016–2018 är preliminär.

Anslaget minskar med 5 000 000 kronor från och med 2015 när ansvaret för Riksantikvarie- ämbetets fastigheter överförs till Statens fastig- hetsverk.

Anslaget minskas med 196 000 kronor för 2015 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. För 2016, 2017 och 2018 uppgår minskningen till 755 000 kronor, 754 000 kronor respektive 754 000 kronor.

Regeringen föreslår att 215 822 000 kronor anvisas under anslaget 7:1 Riksantikvarieämbetet för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 217 246 000 kronor, 220 936 000 kronor respektive 226 794 000 kronor.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till kulturmiljövård. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till arbetslivsmuseer.

Regeringens överväganden

Tabell 9.7 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 7:2 Bidrag till kulturmiljövård

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	251 355	251 355	251 355	251 355
Förändring till följd av:
Beslut	0	0	0	0

Överföring
till/från andra
anslag	-222	-850	-833	-813

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	251 133	250 505	250 522	250 542

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Anslaget minskas med 222 000 kronor för 2015 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. För 2016, 2017 och 2018 uppgår minskningen till 850 000 kronor, 833 000 kronor respektive 813 000 kronor.

Regeringen föreslår att 251 133 000 kronor anvisas under anslaget 7:2 Bidrag till kultur- miljövård för 2015. För 2016, 2017 och 2018

beräknas anslaget	till 250 505 000 kronor,
250 522 000 kronor	respektive 250 542 000
kronor.

124

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 7:2 Bidrag till kultur- miljövård besluta om bidrag som inklusive tidi- gare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 80 000 000 kronor 2016–2018.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Skälen för regeringens förslag: Projekt inom kulturmiljövårdsområdet sträcker sig ofta över flera kalenderår. Regeringen bör därför bemyn- digas att under 2015 för anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 80 000 000 kronor 2016–2018.

Tabell 9.8 Beställningsbemyndigande för anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2013	2014	2015	2016	2017	2018
Ingående åtaganden	73 277	70 750	77 978	–	–	–

Nya åtaganden	61 023	70 444	85 200	–	–	–
Infriade åtaganden	-63 550	-63 216	-85 200	-55 400	-12 000	-10 578

Utestående åtaganden	70 750	77 978	77 978	–	–	–

Erhållet/föreslaget bemyndigande	100 000	100 000	80 000	–	–	–

125

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

9.5.37:3 Kyrkoantikvarisk ersättning

Tabell 9.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	460 000		sparande	0
		460 000	1	Utgifts-	460 000
2014	Anslag	460 000	1	prognos	460 000
2015	Förslag	460 000

2016	Beräknat	460 000
2017	Beräknat	460 000

2018	Beräknat	460 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för kyrkoan- tikvarisk ersättning enligt kulturmiljölagen (1988:950) i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena. Den kyrkoantikva- riska ersättningen får användas till kyrkobygg- nader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser, och ska fördelas av Svenska kyrkan efter samråd med myndigheter inom kulturmiljöområdet.

Regeringens överväganden

Tabell 9.10 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018

Anvisat 2014 1	460 000	460 000	460 000	460 000

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	460 000	460 000	460 000	460 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 460 000 000 kronor anvi- sas under anslaget 7:3 Kyrkoantikvarisk ersätt- ning för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 460 000 000 kronor, 460 000 000 kronor respektive 460 000 000 kronor.

126

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

10 Museer och utställningar

10.1Omfattning

Avsnittet omfattar statens stöd till museer och utställningsverksamhet. De myndigheter som är verksamma inom detta område är Livrustkam- maren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet, Moderna museet (se även avsnitt 6), Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde (se även avsnitt 6), Naturhisto- riska riksmuseet, Statens centrum för arkitektur och design (se även avsnitt 6), Statens försvars- historiska museer, Statens historiska museer, Statens maritima museer och Statens museer för världskultur. I avsnittet behandlas även Forum för levande historia och Riksutställningar och

10.2Utgiftsutveckling

delar av verksamheten inom Statens musikverk (se även avsnitt 4).

Därutöver ingår statlig bidragsgivning till föl- jande institutioner; Stiftelsen Arbetets museum, Stiftelsen Nordiska museet, Stiftelsen Skansen, Stiftelsen Tekniska museet, Stiftelsen Dans- museifonden för Dansmuseet, Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem, Stiftelsen Thielska galleriet, Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna, Stif- telsen Strindbergsmuseet, Ájtte – Svenskt fjäll- och samemuseum, Nobelmuseet AB, Judiska museet, Bildmuseet, Zornsamlingarna, Röhsska museet och Riksförbundet Sveriges museer.

Även stödet till inköp av vissa kulturföremål omfattas av detta avsnitt.

Tabell 10.1 Utgiftsutveckling inom Muser och utställningar, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2013	2014 1	2014	2015	2016	2017	2018
Museer och utställningar
8:1 Centrala museer: Myndigheter	991	1 006	988	1 091	1 096	1 113	1 139
8:2 Centrala museer: Stiftelser	240	245	245	246	245	248	255

8:3 Bidrag till vissa museer	47	48	48	49	48	49	71

8:4 Riksutställningar	44	43	43	43	43	45	46
8:5 Forum för levande historia	45	44	44	54	55	50	47

8:6 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa
kulturföremål	0	0	0	0	0	0	0

Summa Museer och utställningar	1 365	1 387	1 368	1 483	1 488	1 505	1 557

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

127

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

10.3Mål

I avsnitt 2.4 anges målen för den nationella kulturpolitiken som riksdagen beslutat.

10.4Resultatredovisning

10.4.1 Bedömningsgrunder

Bedömningen av resultatet inom museer och utställningar utgår bl.a. från:

–publik verksamhet, t.ex. i form av utställ- ningar, pedagogisk verksamhet, digital kommunikation, programaktiviteter och besöksstatistik,

–förvaltning av samlingarna.

Bedömningen görs vidare utifrån resultat relate- rade till relevanta bedömningsgrunder gemen- samma för kulturområdet (se avsnitt 3.4.1).

10.4.2 Resultat

Museerna är kunskapsintensiva institutioner som utgör en väsentlig del av samhällets kollek- tiva minne. De är samtidigt platser för reflektion kring samhällets utveckling och framtid. En viktig demokratifråga är att museer kan vara en angelägenhet för alla genom att olika perspektiv beaktas och återspeglas.

I dag står museisektorn inför en rad utma- ningar som ytterst har sin grund i pågående och snabba samhällsförändringar. En utredning har därför fått i uppdrag att se över den statliga museipolitiken (Ku2014:01).

Besöksutveckling och publik verksamhet

Museerna under anslag 8:1 Centrala museer: Myndigheter och 8:2 Centrala museer: Stiftelser har tillsammans redovisat 6,7 miljoner besök under 2013, vilket är en minskning med 364 000 besök jämfört med 2012. Minskningen under 2013 kan förklaras av att Vasamuseet och Nat- ionalmuseum har varit stängda under längre perioder för ny- och ombyggnation. Det innebär att övriga centrala museer sammantaget har upprätthållit samma besöksnivå som 2012. Öv- riga museer med statligt anslag (anslag 8:3 Bidrag

till vissa museer) har rapporterat in drygt 700 000 besök (Dansmuseet har p.g.a. flytt varit stängt under delar av året).

Diagram 10.1 Utveckling museibesök 2009–2013

Antal besök i tusental

10000
9000		Centrala museer			Övriga statliga museer



8000
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
0
09	10		11	12		13

Källa: Myndigheten för kulturanalys. Övriga statliga museer innefattar statligt för- valtade museer som inte räknas som centrala museer. Hit räknas t.ex. verksmuseer och universitetsmuseer.

Av Myndigheten för kulturanalys rapport Be- söksutveckling för de centrala museerna, Forum för levande historia och Riksantikvarieämbetets besöksmål 2013 om besöksutvecklingen framgår att besökarnas medianålder är 35 år och medelål- dern är 38 år. I analysen har myndigheten komp- enserat för att enkätsvar från barn under 15 år är underrepresenterade i publikundersökningarna. Viktningen resulterar bl.a. i lägre medianålder och medelålder än tidigare rapporterat.

Publikt framgångsrika tillfälliga utställningar har bl.a. varit Hilma af Klint – en abstrakt pion- jär (Moderna museet), utställningen om Jean Paul Gaultiers modeskapande (Statens centrum för arkitektur och design) och utställningen Game On (Tekniska museet).

Exempel på programaktiviteter som erbjudits vid de centrala museerna under 2013 är bl.a. Skeppen kommer! om vikingaskepp och medel- tida båtar (Statens maritima museer) och Confusion – ett tredagarskonvent kring öst- asiatisk populärkultur (Statens museer för världskultur).

Den digitala utvecklingen har lett till att mu- seerna alltmer använder digital teknik och media och det blir allt svårare att definiera gränserna mellan det fysiska erbjudandet och det digitala. Den digitala kommunikationen är viktig för att både enskilda och specifika målgrupper, särskilt barn och unga, i hela landet ska kunna ta del av de centrala museernas verksamhet. Wikipedia, Flickr, Facebook, Instagram, Skype m.fl. tjänster

128

används av museerna parallellt med den egna webbplatsen.

Riksutställningar bidrar till utvecklingen av utställningsmediet och bistår museisektorn med omvärldsbevakning både nationellt och inter- nationellt. Myndigheten var under 2013 bl.a. medarrangör till konferensen Nodem om digi- tala medier och teknik i museer och utställ- ningar. Inom ramen för Riksutställningars sam- tidskonstuppdrag har bl.a. Samtidskonstdagarna genomförts i samband med Göteborgs inter- nationella konstbiennal.

De centrala museerna har haft drygt en miljon besök till verksamhet i andra kommuner än Stockholm. Till museer under anslag 8:3 Bidrag till vissa museer har drygt 400 000 besök (uppgift saknas från Àjtte svenskt fjäll- och samemu- seum) gjorts utanför Stockholms kommun. Därutöver rapporterar Nationalmuseum att drygt 400 000 besök har gjorts till besöksmål, framför allt kungliga slott, där stora delar av inventarierna och visade föremål hör till museets samlingar.

Med anledning av riksdagens tillkännagivande (bet. 2011/12:KrU1 s. 94–95, rskr. 2011/12:74) har Myndigheten för kulturanalys studerat be- söksmönstren vid de centrala museerna under 2012 i relation till besöksmönstren under fri entré-reformen 2005 och 2006 och redovisar resultatet i rapporten Vem besöker de centrala museerna?

Barns och ungas rätt till kultur

Samtliga centrala museer anordnar särskilda aktiviteter riktade till barn och unga. Skolan är en prioriterad målgrupp och museerna vänder sig både till lärare och direkt till eleverna genom pedagogiska visningar, kompetensutveckling och tillhandahållande av pedagogiskt material som lärare kan använda i sin egen undervisning. Un- der 2013 har även en större internationell konfe- rens om barn och museer – Explore! – genom- förts i Stockholm. Sammanlagt har det enligt Myndigheten för kulturanalys under 2013 gjorts ca 1,5 miljoner besök av barn och unga under 19 år vid de centrala museerna (69 procent av dessa har varit vid något av följande museer: Skansen, Naturhistoriska riksmuseet, Tekniska museet och Vasamuseet) varav ca 340 000 besök gjordes genom ett skolgruppsbesök. Totalt har antalet besök minskat med ca 120 000 jämfört med 2012

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

varav 90 000 kan hänföras till färre besök av skolgrupper.

Barn eller barnfamiljer är primär målgrupp för flera av museerna, bl.a. Naturhistoriska riks- museet och Tekniska museet, där i båda fallen mer än hälften av besöken gjorts av barn och unga under 19 år. Störst andel barn och unga har Forum för levande historia där andelen utgjorde 72 procent under 2013.

Diagram 10.2 Besöksutveckling barn och unga vid de centrala museerna 2009–2013

Antal i tusental

2 000
1 800	Totalt		I skolgrupp
1 600
1 400
1 200
1 000
800
600
400
200
0
09	10	11	12	13

Uppgift om totalt antal besök av barn och unga under 19 år saknas samtliga år för Arbetets museum.

Källor: Uppgifter från Myndigheten för kulturanalys för åren 2010-2013 och Statens kulturråd. för år 2009 samt egna beräkningar.

Forum för levande historia har funnits i tio år som egen myndighet. Lärare är en prioriterad målgrupp för Forum för levande historias arbete för att nå fram till eleverna och myndighetens lärarfortbildning är en angelägen och efterfrågad verksamhet. Under 2013 genomfördes 36 fort- bildningar med sammanlagt 1 687 deltagare.

Jämställdhet

Kvinnor stod enligt Myndigheten för kultur- analys i likhet med tidigare år för en något högre andel (60 procent) av samtliga museibesök än män och andelen har ökat något under de sen- aste fem åren. Andelen varierar från ca 15 pro- cent till närmare 80 procent mellan olika museer. Det är bara vid tre museer – Marinmuseum, Flygvapenmuseum och Armémuseum – och vid Forum för levande historia som andelen män överstiger kvinnornas andel.

129

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Diagram 10.3 Könsfördelning museibesökare 2009–2013

Andel i procent

70
60	Män		Kvinnor



50
40
30
20
10
0
09		10		11	12	13

Källor: Uppgifter från Myndigheten för kulturanalys för åren 2012-2013. Statens kulturråd för åren 2009, 2010 och 2011.

Myndigheten för kulturanalys har under 2013 utvärderat de satsningar som gjorts på jämställd- het inom kulturområdet, däribland projekt initi- erade av arbetsgruppen JÄMUS vid Statens hi- storiska museer. Myndigheten konstaterar i sin rapport Bland förebilder och föreställningar, Jämställdhetsarbete på kulturområdet att posi- tiva effekter är att arbetet har stärkt och synlig- gjort det ordinarie arbetet med jämställdhet både inom den egna myndigheten och inom musei- sektorn i stort. Erfarenheter och kunskaper av genomförda projekt har fortsatt att spridas efter redovisningen av uppdraget.

Undanröjande av funktionshinder

Av Myndigheten för delaktighets öppna jämfö- relser 2012 och 2013 framgår att det för många av de centrala museerna kvarstår arbete med att undanröja funktionshinder. Ingen av museimyn- digheterna uppfyller samtliga tretton kriterier för grundläggande tillgänglighet. Av uppfölj- ningen för 2013 framgår dock att de statliga museerna arbetar bättre och mer systematiskt med tillgänglighet till lokaler, information och verksamhet än vissa andra myndigheter. Åtta av tio museimyndigheter har åtgärdat alla hinder i den fysiska miljön i samtliga sina publika lokaler.

Projektet HAIKU (Handikapphistoria i kulturarvet, ett samarbete mellan Stiftelsen Nordiska museet och Handikapphistoriska föreningen) med den digitala insamlingen av levnadsberättelser i Livsbild lyfts fram som ett viktigt bidrag för att ge personer med funktionsnedsättning en tydligare plats i museernas dokumenterande och kommunicer- ande verksamhet.

Förvaltning av samlingarna

Magasin med goda klimatförhållanden är avgö- rande för museernas förmåga att långsiktigt bevara sina samlingar. Inför renoveringen av Nationalmuseums lokaler har hela byggnaden under 2013 tömts och en total genomgång av samlingarna har genomförts. Större insatser med flytt till nya magasin, eller iordningställande av magasin, har även gjorts vid Flygvapenmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Nordiska museet och Statens maritima museer.

Etnografiska museet har under hela 2013 ar- betat med renoverings- och konserveringsåtgär- der efter de brand- och vattenskador som in- träffade hösten 2012. Tekniska museet drabba- des 2013 av en vattenläcka i ett magasin, vilket krävt konservering av föremål samt rivning och återuppbyggnad av lokalen.

Av de centrala museernas samlingar förvaltas ca två tredjedelar av Statens historiska museer och Naturhistoriska riksmuseet. Digitaliserings- läget vid dessa museer ger därmed stor effekt på det sammanvägda resultatet. Vid dessa myndig- heter pågår arbete som syftar till att öka både digitaliseringens takt och kvalitet.

Flera centrala museer uppger att föremåls- samlingarna i stor utsträckning är digitalt regi- strerade, men att posterna behöver kompletteras med bilder eller omarbetas för att höja kvaliteten på informationen.

Statens maritima museer och Statens histo- riska museer har under 2013 förberett övergång till nya system för sin samlingsförvaltning som bl.a. medger webbpublicering av samlingsin- formation. De svenska naturhistoriska museerna har lanserat en gemensam sökportal, naturarv.se, utvecklad av Naturhistoriska riksmuseet. Liv- rustkammaren och Skoklosters slott med Stiftel- sen Hallwylska museet har via webben öppnat sitt bildarkiv med ca 40 000 bilder för fri an- vändning.

Flera centrala museer, bl.a. Statens musikverk, Naturhistoriska riksmuseet och Statens centrum för arkitektur och design, har under året anlitat Riksarkivets Mediekonverteringscentrum i Fränsta för digitaliseringsuppdrag.

Anslaget för inköp av vissa kulturföremål har inte utnyttjats under året.

130

Kunskapsuppbyggnad och forskning

Kunskapsuppbyggnad och forskning är tillsam- mans med samlingarna grundläggande för att museerna ska kunna utföra sitt uppdrag.

Verksamhetens omfattning och förutsätt- ningar skiljer sig stort mellan de centrala muse- erna, men gemensamt är att samlingarna utgör grunden genom att föremålen kan tillföra in- formation som inte finns i skriftliga källor. Som en internationellt framgångsrik forsknings- institution har Naturhistoriska riksmuseet en särställning bland museerna. Inom det human- istiska området bedrivs forskning bl.a. vid Statens historiska museer, Nationalmuseum, Statens maritima museer och Tekniska museet.

Samverkan

De centrala museerna samverkar inom ett stort antal områden och har under 2013 bl.a. genom- fört en gemensam upphandling av bevaknings- tjänster. Ett annat exempel är att Nationalmu- seum och Moderna museet under 2013 har slagit samman sina bibliotek till ett gemensamt speci- albibliotek.

Riksförbundet Sveriges museer är en samlande kraft för museisektorn och har under 2013 ar- betat med bl.a. mångfalds- och toleransfrågor och vägledning för gallring. Riksförbundet har också påbörjat ett gemensamt visionsarbete för museisektorn.

10.4.3 Analys och slutsatser

Regeringen bedömer att resultatet avseende de centrala museernas publika verksamhet under året är bra och speglar en stor bredd i utbudet. Det kvarstår dock arbete för att de centrala museerna ska nå grupper som är tydligt under- representerade bland museibesökarna. Införande av fri entré på vissa statliga museer kommer att underlätta museernas arbete genom att det undanröjer en av de faktorer som kan utgöra ett hinder för den som är museiovan. Regeringen bedömer att även andra museer på sikt kommer att gynnas av en sådan reform eftersom den kan få fler personer att upptäcka museer som besöks- mål. Vidare ger fri entré en viktig signal om att kulturarvet ska vara tillgängligt för alla.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Antalet besök i skolgrupp visar en stadigt minskande trend under de senaste fem åren trots att skolan är en prioriterad målgrupp för de cen- trala museerna med många riktade insatser. Centralmuseerna bör särskilt överväga vilka insatser som krävs för att vända denna trend.

Mot bakgrund av resultaten från Myndigheten för delaktighets uppföljning av myndigheternas arbete med att undanröja funktionshinder be- dömer regeringen att det finns anledning för flera av de centrala museerna att öka sitt fokus på att förbättra tillgängligheten.

De centrala museerna gör omfattande insatser med ett förebyggande arbete för att säkerställa samlingarnas långsiktiga bevarande, t.ex. genom att förbättra lokalerna. Regeringens bedömning är att de centrala museerna har uppnått ett bra resultat inom detta område 2013.

Regeringen vill även framhålla vikten av att museerna fortsatt verkar för ökad kunskap grundad på forskning och samverkan med bl.a. universitet och högskolor. Kvalificerad kunskap har byggts upp inom museerna under lång tid. Att denna kunskap förvaltas och att fortsatt kunskapsutveckling sker på vetenskaplig grund är nödvändigt. Centralmuseerna har ett särskilt ansvar för detta.

Regeringen ser positivt på en ökande grad av samverkan mellan de centrala museerna och på utvecklingen inom Riksförbundet Sveriges museer.

131

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

10.5Budgetförslag

10.5.1 8:1 Centrala museer: Myndigheter

Tabell 10.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	990 934		sparande	8 719
	Anslag	1 006 469	1	Utgifts-	987 798
2014	Anslag	1 006 469	1	prognos	987 798
2015	Förslag	1 090 957
2016	Beräknat	1 096 089	2

2017	Beräknat	1 112 570	3

2018	Beräknat	1 139 327	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 1 087 820 tkr i 2015 års prisnivå.

3Motsvarar 1 086 620 tkr i 2015 års prisnivå.

4Motsvarar 1 084 738 tkr i 2015 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för förvaltningsutgifter för följande centrala museer som är myndig- heter: Statens historiska museer, Nationalmu- seum med Prins Eugens Waldemarsudde, Natur- historiska riksmuseet, Statens museer för världs- kultur, Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet, Statens mari- tima museer, Statens centrum för arkitektur och design, Statens försvarshistoriska museer och Moderna museet. Anslaget får även användas av nämnda myndigheter för utgifter för statsbidrag till ändamål inom museiområdet.

Tabell 10.3 Sammanställning över medelstilldelningen till Centrala museer: Myndigheter

Tusental kronor

	2014	2015
Statens historiska museer	91 420	91 706
Nationalmuseum med Prins Eugens	142 115	142 826
Waldemarsudde
Naturhistoriska riksmuseet	163 749	164 472

Statens museer för världskultur	156 646	157 160

Livrustkammaren och Skoklosters slott
med Stiftelsen Hallwylska museet	43 952	44 141

Statens maritima museer	119 644	120 433
Statens centrum för arkitektur och
design	50 488	50 724
Statens försvarshistoriska museer	110 231	110 865

Moderna museet	128 224	128 630

Till regeringens disposition för fri entré	–	80 000
vid vissa centrala museer

Summa	1 006 469	1 090 957

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 10.4 Sammanställning över avgiftsintäkterna1 till Centrala museer: Myndigheter

Tusental kronor

	2012	2013
Statens historiska museer	12 680	15 347

Nationalmuseum med Prins Eugens
Waldemarsudde	57 895	44 222

Naturhistoriska riksmuseet2	31 500	33 561
Statens museer för världskultur	20 866	18 315

Livrustkammaren och Skoklosters slott
med Stiftelsen Hallwylska museet	17 291	17 856

Statens maritima museer3	33 088	27 810
Statens centrum för arkitektur och
design	5 649	8 502

Statens försvarshistoriska museer	19 334	20 033
Moderna museet	55 103	63 607

Summa	253 406	249 253

1I myndigheternas avgiftsintäkter ingår bl.a. entré- och visningsintäkter samt intäkterav försäljning, ev. sponsring och lokaluthyrning m.m.

2Intäkterna för Cosmonovas verksamhet redovisas i separat tabell 10.5.

3Intäkterna för Vasamuseets verksamhet redovisas separat i tabell 10.6.

Tabell 10.5 Uppdragsverksamhet Cosmonova

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)
Utfall 2013	13 364	13 635	-271

Prognos 2014	15 000	16 208	-1 208

Budget 2015	15 000	15 000	0

132

Tabell 10.6 Uppdragsverksamhet Vasamuseet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)
Utfall 2013	102 603	95 54	7 549

Prognos 2014	106 900	106 900	0

Budget 2015	110 000	110 000	0

Regeringens överväganden

Tabell 10.7 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 8:1 Centrala museer: Myndigheter

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	1 006 469	1 006 469	1 006 469	1 006 469
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	5 383	13 072	29 547	56 304
Beslut	79 105	77 156	78 465	80 580

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	1 090 957	1 096 089	1 112 570	1 139 327

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2014. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2016–2018 är preliminär.

Regeringen beräknar att anslaget tillförs 80 000 000 kronor årligen fr.o.m. 2015 för att finansiera fri entré vid vissa centrala museer som är myndigheter.

Anslaget minskas med 895 000 kronor för 2015 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. För 2016, 2017 och 2018 uppgår minskningen till 3 452 000 kronor, 3 446 000 kronor respektive 3 447 000 kronor.

Regeringen föreslår att 1 090 957 000 kronor anvisas under anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter för 2015. För 2016, 2017 och 2018

beräknas anslaget till	1 096 089 000 kronor,
1 112 570 000 kronor	respektive 1 139 327 000
kronor.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

10.5.2 8:2 Centrala museer: Stiftelser

Tabell 10.8 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	239 538		sparande	0
	Anslag	244 614	1	Utgifts-	244 614
2014	Anslag	244 614	1	prognos	244 614
2015	Förslag	245 877

2016	Beräknat	245 040	2
2017	Beräknat	248 365	3

2018	Beräknat	254 715	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 245 261 tkr i 2015 års prisnivå.

3Motsvarar 245 275 tkr i 2015 års prisnivå.

4Motsvarar 245 296 tkr i 2015 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för statsbidrag till följande centrala museer som är stiftelser: Nordiska mu- seet, Skansen, Tekniska museet och Arbetets museum.

Tabell 10.9 Sammanställning över medelstilldelningen till Centrala museer: Stiftelser

Tusental kronor

	2014	2015
Nordiska museet	113 373	113 983
Skansen	69 981	70 367

Tekniska museet	46 634	46 845

Arbetets museum	14 626	14 682
Summa	244 614	245 877

Avgiftsintäkterna för de centrala museerna som är stiftelser uppgick 2013 till ca 204,5 miljoner kronor.

Tabell 10.10 Sammanställning över avgiftsintäkterna 1 till Centrala museer: Stiftelser

Tusental kronor

	2012	2013
Nordiska museet	34 332	31 098

Skansen	128 688	138 821
Tekniska museet	26 499	28 645

Arbetets museum	6 082	5 900

Summa	195 601	204 464

1 I stiftelsernas avgiftsintäkter ingår bl.a. entré- och visningsintäkter samt intäkter av försäljning, ev. sponsring och lokaluthyrning m.m.

133

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 10.11 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 8:2 Centrala museer: Stiftelser

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	244 614	244 614	244 614	244 614
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	1 481	1 260	4 582	10 931
Beslut	-218	-834	-831	-830

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	245 877	245 040	248 365	254 715

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2014. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2016–2018 är preliminär.

Anslaget minskas med 218 000 kronor för 2015 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. För 2016, 2017 och 2018 uppgår minskningen till 834 000 kronor, 831 000 kronor respektive 830 000 kronor.

Regeringen föreslår att 245 877 000 kronor anvisas under anslaget 8:2 Centrala museer: Stif- telser för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräk- nas anslaget till 245 040 000 kronor, 248 365 000 kronor respektive 254 715 000 kronor.

10.5.3 8:3 Bidrag till vissa museer

Tabell 10.12 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	46 639		sparande	0
	Anslag	48 392	1	Utgifts-	48 392
2014	Anslag	48 392	1	prognos	48 392
2015	Förslag	48 617

2016	Beräknat	48 457	2
2017	Beräknat	49 117	3

2018	Beräknat	71 094	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 48 495 tkr i 2015 års prisnivå.

3Motsvarar 48 498 tkr i 2015 års prisnivå.

4Motsvarar 68 453 tkr i 2015 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till museer och liknande institutioner.

134

Tabell 10.13 Sammanställning över medelstilldelningen för Bidrag till vissa museer1

Tusental kronor

	2014	2015
Dansmuseet	10 095	10 137
Millesgården	4 030	4 049

Thielska galleriet	5 990	6 003

Föremålsvård i Kiruna	13 773	13 915
Nobelmuseet	4 952	4 952

Svensk Form	3 420	3 929

Röhsska museet	1 002	502
Strindbergsmuseet	581	581

Judiska museet	1 602	1 602

Bildmuseet	743	743
Zornsamlingarna	204	204

Ájtte, Svenskt fjäll- och
samemuseum	500	500

Riksförbundet Sveriges museer	1 500	1 500

Summa	48 392	48 617

1 Medelstilldelningen för 2015 är preliminär.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringen föreslår att 48 617 000 kronor an- visas under anslaget 8:3 Bidrag till vissa museer för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 48 457 000 kronor, 49 117 000 kro- nor respektive 71 094 000 kronor.

10.5.4 8:4 Riksutställningar

Tabell 10.15 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	43 550		sparande	928
	Anslag	43 163	1	Utgifts-	42 991
2014	Anslag	43 163	1	prognos	42 991
2015	Förslag	43 261
2016	Beräknat	43 388	2

2017	Beräknat	44 578	3
2018	Beräknat	45 743	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 43 153 tkr i 2015 års prisnivå.

3Motsvarar 43 654 tkr i 2015 års prisnivå.

4Motsvarar 43 658 tkr i 2015 års prisnivå.

Regeringens överväganden

Tabell 10.14 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 8:3 Bidrag till vissa museer

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	48 392	48 392	48 392	48 392
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	268	230	889	2 146
Beslut	-43	-165	-164	20 556

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	48 617	48 457	49 117	71 094

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2014. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2016–2018 är preliminär.

Anslaget minskas med 43 000 kronor för 2015 för att bidra till att finansiera prioriterade sats- ningar. För 2016, 2017 och 2018 uppgår minsk-

ningen till 165 000 kronor,	164 000	kronor
respektive 232 000 kronor.
Regeringen beräknar att	anslaget	tillförs

20 000 000 kronor under åren 2018–2020 för det nya Nobel Prize Center.

Ändamål

Anslaget får användas för Riksutställningars förvaltningsutgifter.

Regeringens överväganden

Tabell 10.16 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 8:4 Riksutställningar

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018

Anvisat 2014 1	43 163	43 163	43 163	43 163
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	136	372	1 053	2 204
Beslut	-38	-147	362	376

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	43 261	43 388	44 578	45 743

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2014. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2016–2018 är preliminär.

Anslaget minskas med 38 000 kronor för 2015 för att bidra till att finansiera prioriterade sats-

135

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ningar. För 2016, 2017 och 2018 uppgår minskningen till 147 000 kronor, 149 000 kronor respektive 149 000 kronor.

Anslaget ökar med 512 000 kronor fr.o.m. 2017 när medel som tidigare omprioriterats inom utgiftsområdet förs tillbaka till anslaget.

Regeringen föreslår att 43 261 000 kronor an- visas under anslaget 8:4 Riksutställningar för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 43 388 000 kronor, 44 578 000 kronor respektive 45 743 000 kronor.

10.5.5 8:5 Forum för levande historia

Tabell 10.17 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	44 850		sparande	434
	Anslag	43 787	1	Utgifts-	44 121
2014	Anslag	43 787	1	prognos	44 121
2015	Förslag	54 416
2016	Beräknat	54 663	2

2017	Beräknat	50 315	3
2018	Beräknat	46 506	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 54 304 tkr i 2015 års prisnivå.

3Motsvarar 49 195 tkr i 2015 års prisnivå.

4Motsvarar 44 311 tkr i 2015 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Forum för levande historias förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för såväl prissumma som omkostnader för prisutdelning för ett pris för humanitära och demokratifrämjande insatser.

Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till den fond som inrättats av Task Force for International Cooperation on Holo- caust Education, Research and Remembrance, fr.o.m. 2013 benämnt International Holocaust Remembrance Alliance.

Tabell 10.18 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 8:5 Forum för levande historia

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	43 787	43 787	43 787	43 787
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	668	962	1 680	2 871
Beslut	9 961	9 914	4 848	-152
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	54 416	54 663	50 315	46 506

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2014. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2016–2018 är preliminär.

Forum för levande historia tillförs 10 miljoner kronor per år för åren 2015 och 2016 samt 5 miljoner för 2017, sammanlagt 25 miljoner kro- nor, för att genomföra en utbildningsinsats om olika former av rasism.

Anslaget minskas med 39 000 kronor för 2015 för att bidra till att finansiera prioriterade sats- ningar. För 2016, 2017 och 2018 uppgår minskningen till 152 000 kronor, 151 000 kronor respektive 151 000 kronor.

Regeringen föreslår att 54 416 000 kronor an- visas under anslaget 8:5 Forum för levande histo- ria för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 54 663 000 kronor, 50 315 000 kro- nor respektive 46 506 000 kronor.

136

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

10.5.68:6 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål

Tabell 10.19 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	-79		sparande	159
	Anslag	80	1	Utgifts-	78
2014	Anslag	80	1	prognos	78
2015	Förslag	80
2016	Beräknat	80

2017	Beräknat	80
2018	Beräknat	80

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för utställ- ningsgarantier. Anslaget får även användas för utgifter för inköp av kulturföremål som har sådant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de införlivas med offentliga samlingar.

Regeringens överväganden

Tabell 10.20 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 8:6 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	80	80	80	80
Förändring till följd av:
Beslut

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	80	80	80	80

Anvisat 2014 1	80	80	80	80

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 80 000 kronor anvisas under anslaget 8:6 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål för 2015. För

2016, 2017 och	2018	beräknas	anslaget till
80 000 kronor,	80 000	kronor	respektive
80 000 kronor.

137

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

11 Trossamfund

11.1Omfattning

Avsnittet omfattar myndigheten Nämnden för statligt stöd till trossamfunds verksamhet och stödet till trossamfunden.

11.2Utgiftsutveckling

Tabell 11.1 Utgiftsutveckling inom Trossamfund, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2013	2014 1	2014	2015	2016	2017	2018
Trossamfund
9:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfund	7	7	7	8	8	8	9
9:2 Stöd till trossamfund	72	78	76	71	64	53	46

Summa Trossamfund	79	85	83	79	72	61	55

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

139

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

11.3Mål

I avsnitt 2.4 anges målen för det statliga stödet till trossamfund som riksdagen beslutat.

11.4Resultatredovisning

11.4.1Bedömningsgrunder

Bedömningen av resultatet utgår från statligt stöd till andra trossamfund än Svenska kyrkan som lämnas i form av statsbidrag och avgifts- hjälp, se lagen om stöd till trossamfund. Be- dömningen baseras på uppgifter om bl.a.:

–fördelat stöd i form av organisations-, verksamhets- och projektbidrag,

–trossamfundens roll i krisberedskapssam- ordning,

–samverkan med andra myndigheter och organisationer i frågor som rör trossamfun-

den.

Bedömningen utgår vidare från gjorda insatser för att främja kvalitet och förmågan att förnya och utveckla verksamheten.

11.4.2 Resultat

Statligt stöd till andra trossamfund än Svenska kyrkan lämnas i form av statsbidrag och avgifts- hjälp, se lagen om stöd till trossamfund. Nämn- den för statligt stöd till trossamfund (SST) för- delade under 2013 ca 75 miljoner kronor som stöd till trossamfund och samverkansorgan i form av organisations-, verksamhets- och pro- jektbidrag.

SST har under året fördelat bidrag till 41 tros- samfund med ca 750 000 bidragsgrundande per- soner.

År 2000 inrättades Regeringens råd för kon- takt med trossamfunden. Syftet med rådet är att det ska vara ett forum för löpande kontakter samt ett utbyte av kunskap och erfarenheter. Ordförande i rådet är det statsråd som ansvarar för frågor om trossamfund. Rådet består av re- presentanter för staten och trossamfunden. Vid sina sammanträden under 2013 har aktuella frå- gor med koppling till trossamfunden diskuterats, t.ex. frågeställningar om det religiösa landskapet

i Sverige och trossamfundens roll i det civila samhället.

Den ökade efterfrågan på kunskap om tros- samfunden och deras verksamhet och villkor i olika sammanhang har även inneburit att SST i fortsatt stor omfattning varit remissinstans när det gäller t.ex. utredningsförslag men även anli- tats som expert när det gäller allmänna tros- samfunds- och religionsfrågor.

För att tillgodose behovet av expertkunskap i allmänna religions- och trossamfundsfrågor har SST bl.a. förstärkt kansliet med en handläggar- tjänst med fördjupad kompetens inom de mus- limska och ortodoxa trossamfunden.

SST har en konsulenttjänst för lokal krisbe- redskap som har till uppgift att utveckla och samordna trossamfundens lokala organisation inom krisberedskap samt att uppmärksamma kommuner på behovet av kontaktnät som även omfattar församlingar knutna till SST. Inrikt- ningen är att hitta lokala arbetsmodeller och lyfta fram goda exempel. I Södertälje har arbetet med att bygga upp ett trossamfundsråd påbörjats och utbildningsinsatser genomfördes under hösten 2013 i samverkan med myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

För att möta det ökande behovet att stödja trossamfunden tillfördes anslaget 9.2 Stöd till trossamfund 15 miljoner kronor fr.o.m. 2013.

11.4.3 Analys och slutsatser

Den religiösa mångfalden i samhället, liksom engagemanget för etiska och existentiella frågor, medför ökad uppmärksamhet för och förvänt- ningar på insatser från trossamfunden. Tros- samfunden kan genom sin verksamhet bidra till större kunskap, förståelse och respekt för olika trosinriktningar. Kontakter och samverkan mel- lan olika trossamfund, liksom trossamfundens egen medverkan inom olika samhällsområden, är värdefull. Trossamfunden erbjuder värdefulla mötesplatser där människor kan få ge uttryck för andliga och existentiella behov och frågeställ- ningar. Trossamfundens roll och arbete i krisbe- redskap är mycket betydelsefull och SST:s upp- gift att samordna lokal krisberedskap fyller en viktig roll.

Regeringen bedömer att statens stöd till tros- samfunden bidrar till att främja den religiösa mångfalden och att statens stöd till trossamfund används i enlighet med målen för stödet.

140

11.5Budgetförslag

11.5.19:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfund

Tabell 11.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	7 230		sparande	-39
			1	Utgifts-
2014	Anslag	7 196	1	prognos	6 978
2015	Förslag	8 242

2016	Beräknat	8 294	2
2017	Beräknat	8 432	3

2018	Beräknat	8 655	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 8 223 tkr i 2015 års prisnivå.

3Motsvarar 8 223 tkr i 2015 års prisnivå.

4Motsvarar 8 224 tkr i 2015 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Nämnden för statligt stöd till trossamfunds förvaltningsutgifter.

Regeringens överväganden

Tabell 11.3 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 9:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfund

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	7 196	7 196	7 196	7 196
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	52	114	236	432
Beslut	-6	-25	-25	-25

Överföring
till/från andra
anslag	1 000	1 009	1 025	1 052

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	8 242	8 294	8 432	8 655

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2014. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2016–2018 är preliminär.

Nämnden för statligt stöd till trossamfund kommer fr.o.m. 2015 att hantera bidragsfördel- ningen till andlig vård i sjukvården. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att 1 000 000 kro- nor årligen fr.o.m. 2015 tillförs anslaget för att finansiera samordningen av arbetet med den

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

andliga vården inom sjukvården. Förslaget finan- sieras genom att anslag 9:2 Stöd till trossamfund minskas med motsvarande belopp.

Anslaget föreslås minska med 6 000 kronor 2015 och beräknas minska med 25 000 kronor fr.o.m. 2016 per år för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.

Regeringen föreslår att 8 242 000 kronor anvi- sas under anslaget 9:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfund under 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 8 294 000 kronor, 8 432 000 kronor respektive 8 655 000 kronor.

11.5.2 9:2 Stöd till trossamfund

Tabell 11.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	71 651		sparande	3 581
			1	Utgifts-
2014	Anslag	77 662	1	prognos	75 724
2015	Förslag	71 092
2016	Beräknat	63 894

2017	Beräknat	52 913

2018	Beräknat	45 919

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till trossamfund. Anslaget får användas för ut- gifter för Skatteverkets avgiftshjälp.

Kompletterande information

I förordningen (1999:974) finns bestämmelser om statsbidrag till trossamfund.

141

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 11.5 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 9:2 Stöd till trossamfund

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	77 662	77 662	77 662	77 662
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	-	-	-	-
Beslut	-5 570	-12 768	-23 749	-30 743

Överföring
till/från andra
anslag	-1 000	-1 000	-1 000	-1 000
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	71 092	63 894	52 913	45 919

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 1 000 000 kronor från anslaget 9:2 Stöd till trossamfund förs till anslag 9:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfund för att finansiera samordningen av arbetet med den andliga vården inom sjukvården.

Regeringen föreslår att anslaget minskas med 5 570 000 kronor 2015, 12 768 000 kronor 2016, 23 749 000 kronor 2017 och 30 743 000 kronor från och med 2018 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.

Regeringen föreslår att 71 092 000 kronor an- visas under anslaget 9:2 Stöd till trossamfund för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 63 894 000 kronor, 52 913 000 kronor respektive 45 919 000 kronor.

142

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

12 Film

12.1Omfattning

Avsnittet omfattar statens stöd till filmpro- duktion och filmkulturella insatser som fördelas via Stiftelsen Svenska Filminstitutet samt Konstnärsnämndens filmstöd.

12.2Utgiftsutveckling

Tabell 12.1 Utgiftsutveckling inom Film, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2013	2014 1	2014	2015	2016	2017	2018
Film
10:1 Filmstöd	332	317	302	310	295	295	295

Summa Film	332	317	302	310	295	295	295

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

143

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

12.3Mål

I avsnitt 2.4 anges målen för den nationella kulturpolitiken som riksdagen beslutat.

Inriktningen för filmpolitiken presenterades i propositionen Bättre villkor för svensk film (prop. 2012/13:22, bet. 2012/13:KrU2, rskr. 2012/13:112). Utgångspunkten är att de statliga insatserna för filmen bör ha kvalitet, förnyelse och tillgänglighet som övergripande inriktning och syfta till att främja

–produktion och utveckling av värdefull svensk film,

–spridning och visning av värdefull film i olika visningsformer i hela landet,

–ett levande filmarv som bevaras, används och utvecklas,

–internationellt utbyte och samverkan på filmområdet,

–barns och ungas kunskap om film och rör- lig bild och deras eget skapande, och

–jämställdhet och mångfald på filmområdet.

–Statskontorets analys av Filminstitutets verksamhet.

Bedömningen görs vidare utifrån resultat relate- rade till relevanta bedömningsgrunder gemen- samma för kulturområdet (se avsnitt 3.4.1).

12.4.2 Resultat

Den statliga filmpolitiken består av två delar; filmavtalet och filmkulturella insatser. Genom det avtal som ingåtts mellan staten, filmbran- schen och flera tv-företag bidrar staten med medel – 200 miljoner kronor 2013 – till svensk filmproduktion samt till viss distribution och visning av film i hela landet. Insatser för olika filmkulturella ändamål – ca 117 miljoner kronor 2013 – sker helt genom statlig finansiering. De filmpolitiska insatserna genomförs främst av Stiftelsen Svenska Filminstitutet (Filminstitu- tet), men visst stöd fördelas även av Konstnärs- nämnden.

Utvecklingen på filmområdet

12.4Resultatredovisning

12.4.1 Bedömningsgrunder

Bedömningen av resultatet inom film utgår från:

År 2013 var ett jubileumsår för svensk film; filmavtalsmodellen fyllde femtio år, liksom Filminstitutet, som sedan 1963 har främjat svensk film, bl.a. genom fördelning av stöd. Filmåret 2013 kännetecknades också av att ett

–insatser för att sprida, visa och tillgänglig- nytt filmavtal, 2013 års filmavtal, började gälla

göra film t.ex. i form av fördelade statsbi- drag till digitalisering av biografer, stöd för att underlätta tillgången till film för perso- ner med funktionsnedsättning, stöd till filmpedagogiska projekt samt stöd till lan- sering av film i utlandet,

–antalet filmer ur det svenska filmarvet som har gjorts tillgängliga genom t.ex. digitali- sering och på webbplatsen filmarkivet.se,

–fördelning av stöd inom ramen för 2013 års filmavtal,

–könsfördelningen när det gäller mottagare av produktionsstöd,

–fördelning av stöd för att främja unga kvin- nors filmskapande samt utvärderingar av satsningar för ökad jämställdhet inom film- området,

och att svensk film stod stark i konkurrensen. Som första svenska långfilm sedan Ingmar

Bergmans Fanny och Alexander belönades do- kumentären Searching for Sugarman av Malik Bendjelloul med en Oscar. Antalet biobesök på svensk film (drygt 4,1 miljoner) och svensk films marknadsandel (25 procent) nådde de högsta nivåerna sedan 2009. Monica Z var årets mest sedda svenska film, med nära 517 000 besök.

Antalet svenska premiärfilmer var 49 stycken (35 spelfilmer och 14 dokumentärer), det högsta antalet under hela 2000-talet. Filmerna utgjorde knappt 20 procent av det totala antalet premiär- filmer, vilket är en liten förbättring jämfört med 2012. Cirka 63 procent av filmerna hade fått del av filmavtalets förhandsstöd. Andelen debute- rande regissörer var hög, över 50 procent.

Det totala antalet premiärsatta långfilmer på biograf 2013 var 248 stycken, det högsta antalet sedan 2009. Det gjordes totalt ca 16,6 miljoner

144

biobesök, vilket är en minskning jämfört med 2012 (knappt 18 miljoner) men fler än 2011 och 2010. Antalet långfilmer som varje person i ge- nomsnitt ser på bio per år är fortfarande knappt två, övriga 78 filmer ses på tv, filmkanaler, be- ställtjänster etc.

De stora teknikförändringarna präglade 2013 i hög grad och fortsätter att göra så. När digitali- seringen av biograferna i stort sett hade slutförts i början av året upphörde i princip distributionen av analoga filmkopior.

Medan läget på biografmarknaden är relativt stabilt fortsätter marknaden för hyr- och köp- film på dvd och BluRay att minska i snabb takt och intäkterna har nästan halverats jämfört med 2009. Olika digitala beställtjänster, både legala och illegala, tar över, men intäkterna därifrån kompenserar inte bortfallet för dvd och BluRay.

Tillgänglighet till film

Digitalisering av biografer

Vid årsskiftet 2013/14 var drygt 91 procent av alla biografsalonger i Sverige digitala, jämfört med 82 procent ett år tidigare och 17 procent vid årsskiftet 2010/11. Ungefär 61 procent av de digitaliserade salongerna kan visa filmer i 3D- format.

Den förra regeringen inledde 2011 en satsning på digitalisering av biografer. Statsbidraget han- teras av Filminstitutet och under 2011–2013 har ca 33 miljoner kronor beviljats till 130 salonger.

Filminstitutet har genomfört riktade insatser för att nå de ca 75 salonger som fortfarande inte har övergått till digital visning. Biografernas arbete med att ordna den egna delen av finansie- ringen har ofta tagit längre tid än beräknat. Denna försening, i kombination med sänkta kostnader för den tekniska utrustningen, har påverkat utfallet under 2012 och 2013.

Utbudet av film i hela landet

Den nya tekniken påverkar även utbudet av film i Sverige. Filminstitutet presenterar i rapporten Efter digitaliseringen en första studie av digitali- seringens effekter. Tillgången till film har ökat på både större och mindre orter, framför allt har antalet premiärsalonger ökat markant. Antalet titlar i utbudet och antalet speldagar för varje film minskade 2012 jämfört med tidigare år. Under 2013 ökade antalet titlar igen, medan den negativa utvecklingen när det gäller antalet spel-

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

dagar bestod. Det återstår för den lokala biogra- fen att hitta en balans mellan en ökad tillgång till nya filmer och möjligheten till flexibilitet i pro- gramsättning och utbud.

Den hårda konkurrensen om biografernas re- pertoar har ökat efterfrågan på stöd till lanse- ringsinsatser. I och med att distributionen av analog film i stort sett upphört minskade beho- vet av stöd till s.k. parallelldistribution. Genom en ändring i filmavtalet överfördes en del av medlen i stället till stödet till lansering och spridning av svensk film, bl.a. i syfte att gynna film för barn och unga.

Tabell 12.2 Premiärsatta långfilmer på biograf 2011–2013

Procent

	2011	2012	2013
USA	46,2	41,1	45,2

Europa	30,0	36,1	28,6

Sverige	15,8	19,2	19,7

Övriga världen	7,9	3,7	6,5

Källa: Filminstitutet och egna beräkningar

Amerikansk film dominerar fortfarande utbudet och besöken, medan europeisk film har minskat. Antalet premiärfilmer från övriga världen dub- blerades dock jämfört med 2012, från åtta till sexton, och återgick därmed till en nivå jämför- bar med perioden 2009–2011. För att balansera utbudet av importerad film ger Filminstitutet stöd främst till icke-engelskspråkig film, med särskild prioritet åt film för barn och unga.

Filmfestivaler och visningsorganisationer är betydelsefulla för en mångfald i utbudet av film i hela landet, inte minst för filmer från övriga världen. Filminstitutet har därför under 2013 förstärkt stödet till visningsorganisationer, för att satsa särskilt på projekt om mångfald, jäm- ställdhet och barn och ungdom.

Textning och syntolkning

Det har skett en avsevärd förändring på kort tid när det gäller textning av svensk film. Både an- talet textade visningar och besökssiffrorna har mer än tredubblats mellan 2012 och 2013. Tex- tade versioner av film kan ligga på samma kopia som de otextade, vilket har gjort textningen betydligt billigare för distributörerna. Den flex- iblare programsättning som är möjlig med den nya tekniken, förbättrar dessutom förutsättning- arna för ett aktivt och målgruppsanpassat publikarbete. Ett nytt krav för att filmer ska kunna få produktionsstöd enligt 2013 års film-

145

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

avtal är att de ska kunna visas med svensk text. Effekten av detta krav kan dock inte utläsas ännu.

Tabell 12.3 Textade och syntolkade visningar på biograf 2011–2013

Antal visningar och besökare

		2011	2012	2013
Textning	Visningar	1 356	3 202	9 873

	Besökare	24 829	91 166	280 389
Syn-	Visningar	99	147	160
tolkning
	Besökare	1 300	1 600	1 570

Källa: Filminstitutet

Syntolkad film har blivit mer lättillgänglig, både på dvd och på biograf, även om antalet biograf- visningar har ökat i relativt begränsad omfatt- ning eftersom det är en resurskrävande verksam- het att ha en syntolk närvarande.

Den digitala tekniken inspirerar också till nya lösningar för att göra film tillgänglig för perso- ner med olika funktionsnedsättningar. Filmin- stitutet och Post- och telestyrelsen redovisade i maj 2013 resultaten av regeringsuppdraget Till- gänglig bio (dnr Ku2011/977), som syftade till att utveckla de tekniska förutsättningarna för syntolkning på digitala biografer (dnr Ku2013/1357). Inom uppdraget utformades tre tekniska lösningar för visningar med syntolkning och uppläst textremsa. Målgruppen är personer med synnedsättningar och/eller läs- och skriv- svårigheter. En viktig del av projektet var att involvera berörda parter, både målgrupperna och aktörer i filmbranschen från produktionsdelen, distributörer och biografägare, för att skapa ömsesidig förståelse och lägga grunden för ett framtida samarbete.

I november 2013 fick Filminstitutet och Post- och telestyrelsen i uppdrag (dnr Ku2013/1813) att fortsätta arbetet med att skapa förutsätt- ningar för reguljära visningar med syntolkning och uppläst svensk text på biograf, bl.a. genom att vidareutveckla tekniska lösningar. Uppdraget ska redovisas i mars 2015.

Film för barn och unga

Den försiktigt positiva utvecklingen för svensk film för barn och unga fortsätter. Antalet filmer ökade under året och nådde i flera fall även en stor publik: Lasse-Majas detektivbyrå – von Broms hemlighet hade nära 220 000 besök. Flera barnfilmer har haft framgångar i utlandet på festivaler och i försäljning.

Filminstitutets första analyser av digitali- seringens effekter visar att barnfilm är den enda genre som har ökat antalet speldagar på biograf (2012). Flera av de aktuella filmerna har varit publikdragande titlar, men utvecklingen visar också att barnfilmer generellt fungerar bra för den digitala biografens flexiblare repertoar där filmer kan få en längre livslängd.

Intresset för film i skolan är fortsatt stort, både när det gäller att se på film och som en del av skolornas arbete med medie- och informa- tionskunskap. Svensk barn- och ungdomsfilm är särskilt efterfrågad. De senaste årens trend av filmvisning i skolan i stället för på biograf har förstärkts och antalet biografvisningar för skolor har minskat kraftigt i hela landet under 2013. De flesta ansökningarna till Filminstitutet om stöd till filmkulturell verksamhet för barn och unga handlar i dag om lärarfortbildning och eget skap- ande.

För att möta det ökade intresset för filmpeda- gogik har Filminstitutet fördjupat sitt arbete med tematiska satsningar, t.ex. Boken på duken, som har ett läsfrämjande syfte, och 15plus, om tonåringar i dagens Sverige.

Internationellt

Antalet förfrågningar om att få visa svensk film vid internationella festivaler har ökat ytterligare under 2013, i synnerhet för dokumentärfilm.

I linje med filmavtalets mål fokuserar Film- institutet sitt lanseringsarbete på att svensk film ska vara representerad vid de tio högst priorite- rade internationella filmfestivalerna. Målet upp- fylldes under 2013 och flera av filmerna har dessutom vunnit priser, t.ex. Anna Odells Åter- träffen.

Lång spelfilm visades vid 218 festivaler (177 festivaler 2012), dokumentärfilm visades vid 122 festivaler (110 festivaler 2012) och kortfilm vid 172 festivaler (170 festivaler 2012).

Exporten av ny svensk film fortsätter att vara framgångsrik och även målet att sälja minst 20 svenska titlar till utlandet uppfylldes. Kina, Tyskland, Frankrike och Brasilien var de stark- aste marknaderna.

EU:s Mediaprogram avslutades 2013. Insat- serna för utveckling, distribution och mark- nadsföring av europeisk film i syfte att stärka den europeiska audiovisuella branschens kon- kurrenskraft och öka spridningen av europeiska verk ligger nu inom ramprogrammet Kreativa Europa. Under 2013 tilldelades svenska projekt

146

knappt 2,4 miljoner euro, vilket är ett ovanligt lågt resultat (för 2012 och 2011 var summan knappt 3,4 respektive 3,2 miljoner euro). Särskilt inom ramen för producentstöd minskade antalet ansökningar. En första analys pekar på att det har varit svårt att få ihop nationell medfinansie- ring.

Två positiva resultat är att svenska aktörer för första gången på flera år fått stöd inom ramen för pilotprojekt; Cinetopia, en sorts beställtjänst för filmvisningar samt för marknadsstöd – Finansieringsforum för barnfilm i Malmö.

Ett filmarv som bevaras, används och utvecklas

I budgetpropositionen för 2014 aviserades en satsning om 40 miljoner kronor under perioden 2014–2018 för att säkra digitaliseringen av minst 500 filmer ur det svenska filmarvet. Film för barn och unga ska prioriteras.

Filminstitutet har under 2013 förberett det intensifierade digitaliseringsarbetet genom att se över sin tillgång på teknisk utrustning och per- sonalkompetens, samt fastställa kriterier för det redaktionsråd som tar hand om urvalet av de filmer som ska prioriteras. Under året digitali- serades 18 filmer, bland andra Barnen från Frostmofjället av Rolf Husberg (1945) och Hugo och Josefin av Kjell Grede (1967).

Det fotokemiska laboratorium som Filmin- stitutet har byggt upp i Rotebro är i dag ett av få i världen av sitt slag. Förutom att hantera filmar- kivets egna samlingar utförs beställningar från flera utländska arkiv. För att föra vidare kompe- tensen till nya generationer har ett praktikant- program och en lärlingsplats införts vid laborato- riet.

Filminstitutet gör filmarvet tillgängligt genom utlåning av arkivets filmer, både analoga och digitala, samt av material från Sveriges enda spe- cialbibliotek för film. Cinematekets visnings- verksamhet bygger till stor del på arkivets filmer och besökssiffrorna har ökat på alla tre visnings- orterna; Stockholm, Göteborg och Malmö. Webbplatsen filmarkivet.se har uppnått sitt mål att lägga ut ca 300 nya filmer (kort-, dokumen- tär-, journal- och reklamfilm) per år. Filmarkivet.se innehöll vid årsskiftet nära 900 filmer, tre gånger så många som vid invigningen i februari 2011. En särskild satsning på aktivt publikarbete via t.ex. sociala medier har gett resultat; antalet unika besökare nära fördubbla-

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

des under 2013. En användarundersökning gav också positiv respons.

Jämställdhet och mångfald

Att främja jämställdheten och mångfalden i filmbranschen och i filmutbudet är en central del av filmpolitiken. Det krävs dock ett aktivt och uthålligt arbete för att bättre återspegla den mångfald som råder i samhället och i filmpubli- ken avseende exempelvis ålder, kön, könsidenti- tet eller könsuttryck, sexuell läggning, livsåskåd- ning, social, etnisk och kulturell bakgrund eller funktionsnedsättning.

Filminstitutet tog 2012 fram en handlingsplan för ökad jämställdhet och under 2013 har arbetet med en mångfaldsplan inletts och ska avslutas under 2014. Mångfald är dock redan ett viktigt begrepp i stödgivningen, t.ex. för stöd till distri- bution och visning, och i olika urvalsprocesser för exempelvis skolbiofilmer, Cinemateket och digitalisering av filmarvet.

I 2013 års filmavtal har jämställdhetsmålet skärpts jämfört med tidigare avtal till att för- handsstöden, räknat i antalet projekt som får stöd, vid avtalsperiodens slut ska ha fördelats jämnt mellan kvinnor och män. Målet gäller för var och en av filmkategorierna långfilm, barn- och ungdomsfilm respektive kort- och doku- mentärfilm.

När det gäller de 13 långa spelfilmer som fick förhandsstöd av konsulent under 2013 var ande- len kvinnor bland regissörerna 38 procent, ma- nusförfattarna 46 procent och producenterna 60 procent. Det är en klar förbättring jämfört med föregående år för alla kategorier. Även för dokumentärfilm (lång och kort) syns samma positiva trend. För kortfilm har könsfördelningen legat stabilt mellan 40 och 55 procent för alla kategorier under senare år.

Tabell 12.4 Andel kvinnor som fått produktionsstöd till lång spelfilm 2011–20131

Procent

	2011	2012	2013
Regi	29	32	38

Manus	38	35	46

Producent	48	33	60

Antal filmer	21	23	13

1 Avser det år produktionsstöd erhållits. Automatiskt förhandsstöd ingår inte. Källa: Filminstitutet

147

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Filmavtalets nya automatiska förhandsstöd till filmer med förväntad stor publik godkändes av EU-kommissionen i januari 2014 och kunde då delas ut till fem filmer. Dessa filmer ingår inte i statistiken i tabell 12.4. Ingen av filmerna hade en kvinna som regissör eller manusförfattare, däremot var andelen kvinnor bland producen- terna 40 procent. Detta ligger i linje med resul- taten från de senaste två filmavtalsperioderna (2000–2005 och 2006–2012), som visar att an- delen kvinnor i de tre kategorierna är betydligt lägre för filmer som inte har fått konsulentstöd. Andelen kvinnor har till och med minskat om man jämför de två avtalsperioderna, med un- dantag för producentkategorin.

Regeringens satsning om totalt ca 8,3 miljoner kronor på unga kvinnors filmskapande under åren 2010–2014 syftar till att öka jämställdheten i filmbranschen. Under 2013 fördelades ca 1,5 miljoner kronor av Filminstitutet till nio regio- nala projekt riktade till unga, filmintresserade kvinnor. Myndigheten för kulturanalys presente- rade under våren 2014 en rapport där bl.a. Film- institutets jämställdhetsprojekt utvärderades. Trots att projektet ännu inte är slutfört konsta- terades ett antal positiva resultat i rapporten, bl.a. ett lyckat samarbete mellan Filminstitutet och de regionala aktörerna och förbättrade möj- ligheter för unga kvinnor att pröva på att göra film och skapa egna nätverk. En nära koppling till jämställdhetsmålet i filmavtalet och till Filminstitutets ordinarie jämställdhetsarbete bedöms också som betydelsefullt.

Filminstitutets jämställdhetsarbete har även kommit till uttryck i ett förändringsprogram, Moviement, där femton kvinnor som regisserat minst en långfilm eller tv-serie får tillfälle till individuell utveckling och ömsesidigt utbyte och lärande. I samband med femtioårsjubileet lyftes jämställdhetsfrågor fram, t.ex. vid filmfestivalen i Cannes där Filminstitutets handlingsplan pre- senterades för en internationell publik.

12.4.3 Analys och slutsatser

Regeringens samlade bedömning är att resulta- ten av de statliga insatserna är i linje med den inriktning som har fastställts för filmpolitiken.

Statsbidraget till digitalisering av biografer har bidragit till att biografer i alla delar av Sverige fått möjligheten att ställa om till den nya visnings- tekniken. Utmaningen är nu att använda sig av

tekniken på ett sätt som gynnar tillgängligheten till film i hela landet, en bredd och mångfald i utbudet samt en utveckling av det lokala publik- arbetet.

Tillgängligheten till film för personer med funktionsnedsättning har förbättrats i och med digitaliseringen. Antalet textade visningar och antalet besökare vid sådana visningar har ökat väsentligt. Digitaliseringen har också drivit på utvecklingen av tekniska lösningar som kan underlätta för personer med synnedsättningar och läs- och skrivsvårigheter, t.ex. de lösningar som utformas inom ramen för Filminstitutets och Post- och telestyrelsens projekt.

Det fokus på barn och unga som uttalas i filmpolitikens inriktning, i 2013 års filmavtal och i Filminstitutets handlingsplan för barn och unga har fått genomslag i hela organisationen och kommer till uttryck i satsningar på fler pro- duktioner, prioritering av målgruppen överlag i stödgivningen och utveckling av Filminstitutets arbete med filmpedagogik och Cinemateksverk- samhet.

Framtidens filmskapare har också stärkts av satsningen på jämställdhet i filmbranschen, där unga kvinnor – amatörer och professionella, skolbarn och högskoleutbildade – deltagit i kur- ser, byggt nätverk och fått mentorsstöd. Jäm- ställdhetsarbetet har, på samma sätt som arbetet med fokus på barn och unga, generellt fått en framträdande plats i Filminstitutets arbete både internt och externt. Regeringens bedömning är att arbetet har gett ett tydligt resultat.

148

12.5Budgetförslag

12.5.1 10:1 Filmstöd

Tabell 12.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	332 084		sparande	-14 940
2014	Anslag	317 144	1	Utgifts-	302 144
2014	Anslag	317 144	1	prognos	302 144
2015	Förslag	309 644
2016	Beräknat	294 644

2017	Beräknat	294 644

2018	Beräknat	294 644

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för statsbidrag till svensk filmproduktion i enlighet med 2013 års filmavtal. Anslaget får även användas för statsbidrag till filmkulturella åtgärder.

Regeringens överväganden

Tabell 12.6 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 10:1 Filmstöd

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018

Anvisat 2014 1	317 144	317 144	317 144	317 144
Förändring till följd av:
Beslut	-7 500	-22 500	-22 500	-22 500

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	309 644	294 644	294 644	294 644

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Anslaget minskas med 15 miljoner kronor från 2015 då satsningen på digitalisering av biografer avslutas 2014. Anslaget tillförs 7,5 miljoner kro- nor årligen för perioden 2015–2018 för digitali- sering av filmarvet. Eftersom filmavtalet har förlängts att gälla t.o.m. 2016 avser regeringen att återkomma i budgetpropositionen för 2016 angående finansieringen av detta.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringen föreslår att 309 644 000 kronor an- visas under anslaget 10:1 Filmstöd för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 294 644 000 kronor, 294 644 000 kronor respek- tive 294 644 000 kronor.

149

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

13 Medier

13.1Omfattning

Avsnittet omfattar myndigheterna Presstöds- nämnden, Myndigheten för radio och tv och Statens medieråd samt presstödet och stödet till taltidningar. Avsnittet omfattar även Sveriges

13.2Utgiftsutveckling

Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Budgetförslagen avseende Presstödsnämnden, presstödet och Myndigheten för radio och tv redovisas dock under utgiftsom- råde 1.

Tabell 13.1 Utgiftsutveckling inom Medier, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2013	2014 1	2014	2015	2016	2017	2018
11:1 Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och
Finland	21	22	21	22	22	22	22

11:2 Forskning och dokumentation om
medieutvecklingen	2	3	3	3	3	3	3

11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet	02	03	04	05	05	05	05
11:4 Statens medieråd	17	17	17	17	17	17	18
11:5 Stöd till taltidningar	122	83	77	60	75	82	82

Summa Medier	163	125	118	102	117	124	125

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Utfallet för 2013 var 295 000 kronor.

3Budget för 2014 är 383 000 kronor.

4Prognos för 2014 är 373 000 kronor.

5Förslag för 2015 och beräknat fr.o.m. 2016 är 383 000 kronor.

151

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

13.3Mål

Resultatredovisningen görs med utgångspunkt i målen för området, vilka är att stödja yttrande- frihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadliga inslag i massmedierna (prop. 2008/09:1 utg.omr. 17, bet. 2008/09:KrU1, rskr. 2008/09:92).

13.3.1Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna

Ärendet och dess beredning: I Myndigheten för radio och tv:s regleringsbrev för 2012 gavs myn- digheten ett särskilt uppdrag att dels ta fram förslag till resultatindikatorer för att följa upp de riksdagsbundna målen inom medieområdet, dels att bedöma de föreslagna indikatorernas konse- kvenser för de berörda myndigheternas arbete. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) den 31 oktober 2012 genom slutrapporten Resultatindikatorer för medieområdet (dnr Ku2012/1658).

Med utgångpunkt i bl.a. slutrapporten från Myndigheten för radio och tv utarbetade Kulturdepartementet promemorian Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna. Promemorian har remissbehandlats. En remissammanställning finns tillgänglig i Kulturdepartementet(dnr Ku2014/772).

Regeringens förslag: Ett mål för området medier ska vara att motverka skadlig mediepåverkan. Målet att motverka skadliga inslag i massmedi- erna ska upphöra att gälla.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att in- vända mot förslaget i promemorian.

Skälen för regeringens förslag: Målen för området Medier är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadliga inslag i massmedierna (prop. 2000/01:1, utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59 och prop. 2008/09:1, utg.omr. 17, bet. 2008/09:KrU1, rskr. 2008/09:92). Målen är beslutade av riksdagen.

Det är regeringens uppfattning att det nu gäl- lande målet att motverka skadliga inslag i mass- medierna kan uppfattas som en vilja att påverka ett faktiskt medieinnehåll. Genom att i stället formulera ett mål om att motverka skadlig mediepåverkan betonas att det handlar om att motverka effekterna av ett medialt innehåll, inte innehållet i sig.

Utgångspunkten för regeringens arbete med att skydda barn och unga mot skadlig mediepå- verkan är barnkonventionen. Den föreskriver att barn har en generell rätt till yttrande- och in- formationsfrihet, men samtidigt att barn ska skyddas mot information och material som är till skada för deras välbefinnande. Den föreslagna ändringen av målet överensstämmer väl med barnkonventionens krav. Den stämmer också, i högre grad än nu gällande mål, överens med Statens medieråds uppdrag att verka för att stärka barn och unga som medvetna medie- användare och skydda dem från skadlig medie- påverkan liksom med uppdraget för granskningsnämnden för radio och tv vid Myndigheten för radio och tv att granska om tv- program följer reglerna som rör bl.a. ingående våldsskildringar och pornografiska bilder.

Målet att motverka skadliga inslag i massme- dierna bör därför ändras på så sätt att det tar sikte på att motverka skadlig mediepåverkan.

13.4Resultatredovisning

13.4.1 Bedömningsgrunder

Huvuddelen av resultatinformationen som be- dömningarna grundar sig på utgörs av åter- rapporteringar, uppföljningar och utvärderingar från myndigheter och institutioner.

Bedömningen av resultatet inom medier utgår från

–granskningsnämndens bedömning av om programföretagen i allmänhetens tjänst har uppfyllt sina public service-uppdrag,

–antalet ärenden i granskningsnämnden för radio och tv, samt andelen fällande beslut,

–antalet tillstånds- och tillsynsärenden rö- rande radio och tv,

–antalet ärenden om utgivningsbevis för databaser,

152

–utbetalat presstöd i form av driftsstöd och distributionsstöd, fördelat på antalet tid- ningar,

–antalet utgivna taltidningar samt kostnader och antalet abonnenter för dessa,

–hur tillgängligheten till tv för personer med funktionsnedsättning utvecklats,

–insatser för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem mot skadlig mediepåverkan.

Myndigheterna på medieområdet har i maj 2014 redovisat de uppdrag som gavs i regleringsbreven för 2014 att föreslå resultatindikatorer för att följa upp de mediepolitiska målen inom sina respektive ansvarsområden.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Sveriges Radio AB

SR sänder analog FM-radio i fyra rikstäckande och 25 lokala radiokanaler samt ytterligare tre kanaler i Stockholm och Malmö. Dessutom sänder SR ett antal kanaler via digitalradio (DAB) som kan nås av ungefär 35 procent av befolkningen. Härutöver har SR ett omfattande programutbud tillgängligt via webben, för lyss- ning såväl direkt som i efterhand.

SR har 35 nyhetsredaktioner. Av allmänpro- duktionen producerades 56 procent utanför Stockholm 2013. Företaget använde 439 miljo- ner kronor till inköp av rättigheter och utom- ståendes medverkan, vilket är något mindre än 2012.

Tabell 13.2 Sveriges Radios programutbud i FM-radio, fördelat på programområden

13.4.2 Resultat

Radio och tv i allmänhetens tjänst

Den nuvarande tillståndsperioden för program- företagen Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Te- levision AB (SVT) och Sveriges Utbildningsra- dio AB (UR) inleddes den 1 januari 2014 och löper till och med den 31 december 2019.

Enligt programföretagens sändningstillstånd ska verksamheten präglas av oberoende och stark integritet och bedrivas självständigt i för- hållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället. Sändningarna ska vara tillgängliga i hela landet och programmen ska utformas så att de genom tillgänglighet och mångsidighet tillgo- doser skiftande förutsättningar och intressen hos befolkningen i hela landet. Programföretagen ska beakta programverksamhetens betydelse för den fria åsiktsbildningen och utrymme ska ges åt en mångfald av åsikter och meningsyttringar. Hänsyn ska tas till mediets särskilda genom- slagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av pro- grammen. Dessa övergripande villkor ingick även i föregående periods sändningstillstånd.

SR, SVT och UR följer varje år upp hur upp- draget genomförts i redovisningar som lämnas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) och granskningsnämnden för radio och tv. De sen- aste redovisningarna avser 2013 och är kopplade till de då gällande sändningstillstånden och an- slagsvillkoren.

Sänd tid i timmar	2012	2013
Nyheter	16 657	16 275

Samhälle	14 893	14 738
Livsstil	3 796	3 735

Kultur	6 907	7 211

Sport	4 226	4 058
Underhållning	5 574	5 568

Musik	61 970	61 918

Service	3 065	3 058
Totalt	117 088	116 561

Källa: Sveriges Radios public service-redovisning 2013

Av tabell 13.2 framgår hur SR:s förstasändningar i FM fördelade sig på olika programområden 2012 och 2013. SR sände därutöver 6 012 timmar repriser i FM under 2013. Musik är den största kategorin och utgjorde 2013, liksom föregående år, ca 53 procent av utbudet i FM. Antalet sända timmar inom områdena nyheter, samhälle och sport har minskat något, medan kulturutbudet har ökat, bl.a. genom fler sändningar av nyhets- programmet Kulturnytt.

Utbudet för barn och unga har minskat totalt sett de senaste åren, framför allt på grund av att tre webbexklusiva kanaler har lagts ned.

SR:s förstasändningar på nationella minori- tetsspråk i FM och DAB uppgick till totalt 8 453 timmar 2013. Utbudet på samiska har ökat.

En central del av SR:s verksamhet för att öka tillgängligheten till programmen för personer med funktionsnedsättning är att öka hörbar- heten, vilket har fortsatt under 2013 bl.a. genom olika tekniska åtgärder.

153

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Sveriges Television AB

SVT sänder tv-program i fem kanaler; SVT1, SVT2, SVT24, Barnkanalen och, tillsammans med UR, Kunskapskanalen. Kanalerna sänds till hela landet via marknät, satellit och sedan början av 2013 över det öppna internet. Samtliga kanaler vidaresänds via kabel och ip-tv. SVT1 och SVT2 sänds även i högupplöst kvalitet (hd-tv) i mark- nätet. Därutöver sänds kanalen SVT World till utlandet via satellit och ip-tv. Sändningarna av SVT World till Finland ingår i ett särskilt utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland som också ger tv-tittare i Storstockholm, Uppsala och Västerås möjlighet att fritt ta emot Sverige- finska Riksförbundets sändningar av TV Fin- land. För kanalens innehåll ansvarar det finska programföretaget YLE. I början av 2014 upp- hörde direktsända program, bl.a. nyhetssänd- ningar, i TV Finland. Efter kritik från berörda har nyhetssändningar delvis återinförts. YLE:s nyhetssändningar finns även tillgängliga via webben för alla i Sverige som har tillgång till internet.

Majoriteten av SVT:s utbud finns tillgängligt som beställ-tv genom webbtjänsten SVT Play. Under 2013 har en ökande andel av SVT:s äldre tv-program gjorts tillgängliga via tjänsten Öppet arkiv på internet.

Tabell 13.3 Sveriges Televisions programutbud, fördelat på

utbudskategorier

Sänd tid i timmar	2012	2013
Sänd tid i timmar
Rikssänt utbud
Fiktion	5 999	6 430

Underhållning	3 526	2 998

Sport	1 852	1 391
Kultur och musik	1 712	1 896

Fakta	6 760	7 051

Nyheter	2 114	2 182
Övrigt	1 490	1 538

Totalt rikssänt utbud	23 454	23 486

Totalt regionalt utbud	2 500	2 549
Totalt SVT World	8 784	8 760

Källa: Sveriges Televisions public service-redovisning 2013
Som framgår av tabellen	ovan sändes	totalt

23 486 timmar rikstäckande utbud i de fem pro- gramkanalerna under 2013. Av dessa var 8 250 timmar förstasändningar, varav 62 procent ut- gjordes av egenproduktion, en ökning jämfört med 2012. Av allmänproduktionen har

53 procent sitt ursprung från produktionsorter utanför Stockholm.

Av tabellen framgår också hur det rikssända utbudet fördelade sig på olika utbudskategorier 2013. Under året ökade framför allt utbudet av fiktion och fakta, medan underhållnings- och sportutbudet minskade.

Under 2013 sände SVT 5 319 timmar program för barn och ungdom, vilket är ungefär i nivå med 2012. Detta inkluderar 133 timmar på mi- noritetsspråk. Totalt sändes 559 timmar på nationella minoritetsspråk och teckenspråk 2013, vilket är en ökning med 28 timmar jämfört med 2012.

Det har också skett en förbättring när det gäller att tillgodose behoven hos personer med funktionsnedsättning. Totalt textades 74 procent av utbudet på svenska 2013, att jämföra med 71 procent 2012. Andra tillgänglighetstjänster som erbjuds är teckenspråkstolkning, uppläst text- remsa och syntolkning. Dessutom bedrivs ett aktivt arbete för ökad hörbarhet.

Sveriges Utbildningsradio AB

UR producerar utbildnings- och folkbildnings- program. Programverksamheten ska bedrivas inom utbildningsområdena barn- och ungdoms- utbildning samt högskole- och annan utbildning och inriktas på att förstärka, bredda och kom- plettera de insatser som görs av andra på dessa områden. UR sänder sina program i SR:s och SVT:s kanaler. Sändningstiderna fastställs genom överenskommelser mellan bolagen. I Kunskaps- kanalen, som är en av UR och SVT gemensamt driven kanal, svarade UR för 67 procent av ut- budet under 2013, att jämföra med 57 procent under föregående år.

UR:s radio- och tv-program finns också till- gängliga på webben. Med hjälp av en extra till- delning från rundradiokontot 2012 har företaget kunnat öka tillgängligheten till programmen via denna plattform. Skolor och andra utbildnings- anordnare har även tillgång till materialet via mediecentraler och slutna nätverk.

UR utökade under 2013 sändningstiden för såväl radio- som tv-programmen. Totalt sändes 3 932 timmar tv, varav 27 procent förstasänd- ningar, och 376 timmar radio, varav 59 procent förstasändningar.

Under 2013 sände UR 253 timmar nyprodu- cerade radio- och tv-program för barn och unga, vilket är något lägre än 2012. Av dessa var ande- len egenproduktion ca 62 procent. UR sände

154

totalt 76 timmar program i radio och tv på nat- ionella minoritetsspråk och teckenspråk under 2013, vilket är mer än 2012.

Av den totala sändningsvolymen i tv textades 95,5 procent på svenska 2013, vilket är en ökning jämfört med 2012. UR har liksom SVT även sänt syntolkade och teckenspråkstolkade tv-program och arbetat aktivt med frågor om hörbarhet.

Granskningsnämndens bedömningar

Granskningsnämnden för radio och tv vid Myn- digheten för radio och tv granskar SR:s, SVT:s och UR:s s.k. public service-redovisningar och bedömer om företagen har uppfyllt sina uppdrag i allmänhetens tjänst. Granskningsnämndens senaste rapport (dnr Ku2014/1157) avser före- tagens redovisningar för 2013.

Vid en sammantagen bedömning finner granskningsnämnden att programföretagen får anses ha uppfyllt sina uppdrag i allmänhetens tjänst 2013. På vissa specifika områden anser nämnden dock att villkoren inte är uppfyllda. Enligt nämnden har SVT inte uppfyllt kravet på utbud av nyheter samt kulturella och konstnär- liga upplevelser för ungdomar. UR och SR har enligt nämnden inte särskilt prioriterat tillgäng- ligheten till program för barn och unga med funktionsnedsättning. Inget av programföreta- gen bedöms ha uppfyllt kravet på utbud till barn och unga inom språkgruppen romani chib. Vidare bedömer nämnden att UR och SVT inte har uppfyllt kravet på särställning för meänkieli och romani chib i programverksamheten. SVT har inte nått målet att texta alla program på svenska. SVT har inte heller uppfyllt kravet på att andelen av allmänproduktionen som produceras utanför Stockholm ska vara minst 55 procent.

Nämnden finner att SVT och UR med viss tvekan har uppfyllt kravet på särskild hänsyn till språkliga behov hos barn och ungdomar som har teckenspråk som första språk, samt att SVT med viss tvekan har uppfyllt kravet på att särskilt prioritera tillgängligheten till program för barn och unga med funktionsnedsättning. Nämnden anser vidare att SVT med viss tvekan har uppfyllt kraven på mångsidighet och spegling av hela landet.

Nämnden redovisar, liksom föregående år, att programföretagens verksamhet på internet inte beaktas av nämnden mot bakgrund av gällande reglering.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Slutligen konstaterar granskningsnämnden att den under hela tillståndsperioden 2010–2013 har ansett att programföretagen huvudsakligen har uppfyllt sina uppdrag i allmänhetens tjänst.

Kommersiell radio och tv m.m.

Under 2013 återkallades fyra tillstånd att sända analog kommersiell radio på tillståndshavarens egen begäran. Dessa tillstånd kommer att utlysas på nytt. Antalet tillstånd vid årets slut var 99 (föregående år 103).

I oktober 2014 meddelade Myndigheten för radio och tv 25 tillstånd att sända digital kom- mersiell radio. Av dessa var 21 nationella och fyra regionala/lokala. Tillstånden fördelas på totalt sex olika bolag. Enligt tillståndsvillkoren ska sändningarna ha inletts senast den 1 oktober 2015, för att sedan stegvis byggas ut fram till och med den 1 juli 2018, då de nationella sändning- arna ska kunna tas emot i områden där minst 70 procent av Sveriges befolkning är bosatt.

Nya tillstånd att sända tv i marknätet för andra än SVT och UR gäller för perioden 1 april 2014–31 mars 2020. Tillstånd har getts av Myn- digheten för radio och tv till sändningar av 51 nationella och sex regionala/lokala tv-kanaler. Sex av de nationella kanalerna ska sändas med högupplöst bild (hd-tv), övriga med standard- upplöst bild. Ytterligare kanaler kommer att få börja sändas som hd-tv under tillståndsperioden.

Myndigheten för radio och tv har tidigare be- slutat om skyldigheter för kommersiella pro- gramföretag att tillgängliggöra tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning under peri- oden 1 juli 2011–30 juni 2016. För program- tjänster med en tittartidsandel över en procent gäller särskilda skyldigheter, för övriga generella skyldigheter. Beslutet omprövas varje år beträf- fande vilka programtjänster som ska omfattas av respektive skyldighet. På regeringens uppdrag har myndigheten även kartlagt vilka tekniska lösningar som finns för att tillgängliggöra inter- aktiva televisionstjänster för personer med funktionsnedsättning samt hur samarbetet mel- lan leverantörer av tjänster och utrustning ser ut. Myndigheten har även utvärderat olika lösning- ars användarvänlighet samt vilka förutsättningar de har att nå användarna. Uppdraget redovisades i rapporten Tillgänglig tv den 1 oktober 2013 och kommer att utgöra underlag vid myndighet- ens fortsatta arbete med tillgänglighetsfrågor.

155

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Myndigheten för radio och tv prövar även frå- gor om utgivningsbevis för databaser eller webb- platser. Under 2013 kom det in 245 ärenden, vilket är 99 ärenden fler än föregående år. Av det totala antalet ärenden rörde 127 ansökningar om utgivningsbevis. Vid utgången av 2013 fanns 883 gällande utgivningsbevis, vilket är en ökning med 40 stycken jämfört med 2012.

vilket är något lägre än tidigare år, då andelen har uppgått till mellan fem och tio procent.

Under 2013 ansökte granskningsnämnden om påförande av särskild avgift i tolv fall, vilket är två fler än året innan.

Efter att från 2010 ha ökat kraftigt minskade åter antalet anmälningar från 2 892 stycken 2012 till 2 421 stycken 2013.

Lokal icke-kommersiell radio och tv

Presstöd

Närradion är det lokala föreningslivets radio. Vid utgången av 2013 hade 806 föreningar sänd- ningstillstånd, en minskning med 25 sedan 2012. Antalet tillståndshavare har minskat successivt sedan 2004, då det fanns 1 164 stycken. Tillstån- den 2013 fördelades på 153 sändningsområden, en ökning med två områden sedan föregående år. Det fanns vid årsskiftet 24 förordnade kabelsän- darorganisationer i Sverige, vilket är oförändrat jämfört med 2012.

Granskning av program

Granskningsnämnden för radio och tv har till uppgift att, genom granskning i efterhand, över- vaka om program som har sänts i radio och tv eller tillhandahållits i beställ-tv står i överens- stämmelse med radio- och tv-lagen (2010:696) och de programrelaterade villkor som gäller för tjänsterna. Innehållsregler i sändningstillstånd finns för public service-företagen och, i begrän- sad utsträckning, för TV4 AB och de övriga svenska kanaler som sänder i marknätet, bl.a. regler om saklighet och skydd för privatlivet. För public service-företagen finns därutöver särskilda bestämmelser för sändningsverksam- heten i allmänhetens tjänst.

Under 2013 har 1 307 granskningsärenden di- arieförts, varav 1 296 avser anmälningar och 11 egna initiativ från nämnden. Cirka 84 procent (1 096 ärenden) gäller de tre public service-före- tagens sändningar, vilket är ungefär i nivå med tidigare år.

Totalt har 1 318 ärenden avgjorts under 2013, varav 166 ärenden beslutades vid sammanträde i nämnden. Övriga beslut har fattats av nämndens ordförande. Granskningsnämnden beslutade i 49 procent av inkomna ärenden att dessa inte skulle leda till någon prövning. Andelen fällande beslut av den totala mängden ärenden var fyra procent,

Syftet med presstödet är att värna mångfalden på dagstidningsmarknaden. Presstödet lämnas i form av driftsstöd och distributionsstöd.

Presstödet har under 2013 uppgått till totalt ca 518 miljoner kronor.

Tabell 13.4 Antal dagstidningar med driftsstöd 2011–2013

Frekvens

2011

2012

2013

1-2 nr/vecka	66	67	68

3-5 nr/vecka	5	5	5

6-7 nr/vecka	18	16	14
Samtliga	89	88	87

Källa: Presstödsnämnden

Driftsstödet har för 2013 uppgått till ca 460 miljoner kronor (474 miljoner kronor 2012) och betalats ut till 87 tidningar, varav 19 är hög- och medelfrekventa och 68 är lågfrekventa. Tre nya tidningar med utgivning en gång per vecka har beviljats stöd under året.

Tabell 13.5 Antal dagstidningar och exemplar med distributionsstöd samt kostnader 2011–2013

	2011	2012	2013
Antal	135	135	134
tidningar

Antal	764	725	673
exemplar
(miljoner)

Kostnad	65,3	61,3	57,6
(mnkr)

Källa: Presstödsnämnden

Under 2013 betalades 57,6 miljoner kronor ut i distributionsstöd till 134 tidningar, varav 95 är hög- och medelfrekventa och 39 lågfrekventa.

År 2013 fanns det, enligt TS Mediefakta AB, 176 unika dagstidningstitlar på den svenska marknaden. Antalet tidningstitlar uppgick till 178 under 2012 och 181 under 2011.

156

Under 2013 har flera omfattande redaktionella samarbeten ingåtts bland högfrekventa drifts- stödstidningar med samma ägare på samma ut- givningsort. Numera finns det endast tre från lokala konkurrenter helt fristående andratid- ningar med 6- eller 7-dagarsutgivning.

Dagstidningarnas sammanlagda upplaga har minskat under flera år. Trenden har fortsatt under 2013.

Nedgången i dagspressens vinstnivåer har för- stärkts ytterligare under 2013, som är det sämsta året under de 38 år som mätningarna gjorts. Under 2013 har den genomsnittliga rörelsemar- ginalen för första gången slutat på minus även för de tidningsföretag som inte får driftsstöd. Resultatnivåerna för landets andratidningar är betydligt sämre än i övriga grupper.

Utgifterna för presstödet var under 2013 cirka 18 miljoner kronor lägre än under 2012. Utgif- terna för driftsstöd har minskat med 14 miljoner kronor 2013 jämfört med 2012. De minskade kostnaderna förklaras bl.a. av nedtrappningen av stödet till storstadstidningar och sjunkande upplagor för många tidningar. Utgifterna för distributionsstödet 2013 är 3,7 miljoner kronor lägre än för 2012. Av denna minskning förklaras 1,5 miljoner kronor av sjunkande upplagor. Resterande belopp åsyftar stöd som avser 2013 men som kommer att belasta 2014 eftersom det utbetalades efter årsskiftet.

Presstödsnämnden har gjort bedömningen att de tidningar som beviljats presstöd använt medlen för avsedda ändamål.

Presstödsnämndens uppföljning av kostnader för tidningsdistributionen samt distributions- företagens prissättning av distributionstjänsten 2012 visar att distributionsstödet täcker drygt två procent av distributionskostnaderna.

Taltidningar

Taltidningarna täcker i det närmaste hela lan- det och mer än hälften av landets dagstid- ningar ges ut som taltidning. Utgifterna för taltidningsverksamheten uppgick 2012 till drygt 122 miljoner kronor, vilket var 4,5 mil- joner kronor högre än 2013.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 13.6 Antal taltidningar 2011–2013

	2011	2012	2013
Radiotidningar	66	65	39
Cd-tidningar	14	12	6

Talsyntestidningar	22	22	22
RATS

Taltidning med text	-	-	34

Totalt	102	99	101

Källa: Myndigheten för tillgängliga medier

Vid utgången av 2013 gavs sammanlagt 101 taltidningar ut (tabell 13.6). Av dessa gavs 45 ut som inlästa taltidningar (39 radiotidningar och 6 cd-tidningar), 22 som s.k. RATS-tid- ningar (en äldre typ av talsyntestidning) och 34 som taltidningar med text (en ny typ av talsyntestidning som togs i bruk 2013).

Tabell 13.7 Antal taltidningsabonnenter 2011–2013

	2011	2012	2013
Radiotidningar	6309	5759	2523
Cd-tidningar	400	392	207

Kassettidningar	87	109	0

Talsyntestidningar	852	782	731
Taltidning med text	-	-	2449

Totalt	7648	7042	5910

Källa: Myndigheten för tillgängliga medier

Antalet taltidningsabonnenter har fortsatt att minska. Den fortsatta minskningen av antalet taltidningsabonnenter kan bl.a. förklaras av att verksamheten befinner sig i ett förändringsskede med fokus på den kommande teknikomlägg- ningen.

Könsfördelningen bland abonnenterna är re- lativt jämn, även om män är något överrepre- senterade när det gäller talsyntestidningar.

I december 2013 slutredovisade Myndigheten för tillgängliga medier det uppdrag om den framtida taltidningsverksamheten som rege- ringen gav 2010. Redovisningen visade att kost- naden för det nya taltidningssystemet blir lägre än vad som först beräknats. Myndigheten ut- vecklar nu det nya taltidningssystemet baserat på produktion med talsyntes och distribution via internet. Med de nya taltidningarna blir hela dagstidningen tillgänglig och inte enbart en 90 minuters inläst version. Det nya systemet med- för också större flexibilitet gällande hur, när och var prenumeranten kan ta del av sin taltidning. Myndigheten för tillgängliga medier inledde

157

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

under 2013 teknikskiftet och hade vid årets slut skiftat över 34 tidningar till det nya systemet. Regeringen beslutade den 17 januari 2013 för- ordningen (2013:9) om taltidningar och motta- garutrustning, som trädde i kraft den 1 mars 2013 och som reglerar förutsättningarna för taltidningsstöd.

Skydd av barn och unga mot skadlig mediepåverkan

Att skydda barn och unga mot skadlig mediepå- verkan handlar i dag till stor del om att genom ökad medie- och informationskunnighet stärka dem som medvetna medieanvändare. Under 2013 fortsatte Statens medieråd detta arbete. En webbaserad läroplattform, MIK-rummet, utar- betades under året i samarbete med Sveriges Utbildningsradio, Konsumentverket och Svensk biblioteksförening i syfte att samla och sprida pedagogiskt material på området. Plattformen lanserades i januari 2014.

Inom ramen för samarbetet i Nordiska mi- nisterrådet arrangerade myndigheten under 2013 ett nordiskt expertmöte i Stockholm om medie- och informationskunnighet.

Statens medieråd har också genomfört ett an- tal regeringsuppdrag, bl.a. en svensk version av Europarådets kampanj No Hate Speech Move- ment.

Av de 225 överklagningsbara beslut om fast- ställande av åldersgränser för film som myndig- heten fattade under året med stöd av lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt överklagades tio, varav tre änd- rades i högre instans.

Granskningsnämnden för radio och tv med- delade fyra fällande beslut på grund av att sänd- ningarna innehöll våldsskildringar i strid med bestämmelsen om mediets särskilda genom- slagskraft. Granskningsnämnden anmälde även till Justitiekanslern ett ärende som omfattade flera sändningar med våldsskildringar i strid med radio- och tv-lagens bestämmelse om ingående våldsskildringar av verklighetstrogen karaktär.

Sammanställning och spridning av information om utvecklingen inom medieområdet

Flera aktörer arbetar med att ta fram och sprida information om mediemarknadens aktörer och

utvecklingen inom medieområdet. Detta arbete bidrar till att öka kunskapen om såväl mediean- vändningen i Sverige som mediebranschens ut- veckling och förutsättningar.

Nordiskt Informationscenter för Medie- och kommunikationsforskning (Nordicom) vid Göteborgs universitet följer medieutvecklingen, tar fram mediestatistik, kartlägger mediemark- naden samt analyserar aktuella trender. Nordi- com genomför årligen den s.k. Mediebarome- tern.

Myndigheten för radio och tv har till uppgift att följa utvecklingen och branschstrukturen inom medieområdet och sprida kunskap om den till allmänheten. Som ett led i detta publicerar myndigheten varje år rapporterna Medieut- veckling och Svenskt medieutbud för att infor- mera om hur den svenska mediemarknaden ser ut.

Statens medieråd har ett särskilt ansvar att följa medieutvecklingen när det gäller barn och unga. Som en del i detta ger myndigheten bl.a. vartannat år ut publikationen Ungar och medier. Myndigheten har även särskilda uppdrag relate- rade till handlingsplanen Värna demokratin mot våldsbejakande extremism (skr. 2011/12:44). Myndigheten överlämnade i juni 2013 rapporten Våldsbejakande och antidemokratiska budskap på internet som fick stort medialt genomslag och resulterade i att myndigheten fick ytterligare ett uppdrag med utgångspunkt i resultaten från studien. Inom ramen för det nya uppdraget har Statens medieråd tagit fram ett digitalt utbild- ningsmaterial med samlingsnamnet MIK för mig (Statens medieråd 2014) som syftar till att öka ungas medie- och informationskunnighet och därigenom stärka dem mot antidemokratiska budskap på internet och i sociala medier som uppmanar till våld och hot för en politisk eller ideologisk sak. På den förra regeringens uppdrag genomförde myndigheten under 2013 en kvali- tativ studie av barns och ungas användning av sociala mötesplatser på internet ur ett jämställd- hetsperspektiv, vilken redovisades i rapporten Duckface/Stoneface i januari 2014.

Internationellt samarbete

Europeiska unionen

Inom EU inleddes under året en bred allmän diskussion om konsekvenserna av den pågående omvandlingen av det audiovisuella medieland-

158

skapet genom grönboken Förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld: tillväxt, skapande och värderingar. I grönboken ställer kommissionen frågor för att analysera vilket behov som finns av åtgärder för att främja eko- nomisk tillväxt och företagsinnovation. Kom- missionen försöker också utröna hur respekten för grundläggande värderingar som yttrandefri- het, mediemångfald, kulturell mångfald samt skydd av konsumenter, inklusive utsatta grupper som minderåriga och personer med funktions- nedsättning, ska kunna tillgodoses i det konver- gerade medielandskapet.

Vid kulturministermötet i november 2013 antogs rådsslutsatser om mediefrihet och medie- mångfald i den digitala miljön. I slutsatserna betonas vikten av skydd mot otillbörlig påverkan av journalister och källskydd. Rådsslutsatserna innehåller också formuleringar om mediekon- centration som tar sikte på behovet av transpa- rens kring ägarförhållanden inom mediesektorn.

Europarådet

Arbetet med medier och information inom Europarådet sker sedan 2012 i styrkommittén för media och informationssamhället (CDMSI). Styrkommitténs mandat omfattar även ett ansvar för uppföljning av den strategi för internets styrning som antogs av ministerkommittén i mars 2012. Ett särskilt fokus läggs på rätten till yttrandefrihet på internet och rätten att meddela och ta emot information oberoende av gränser. Den 7 och 8 november 2013 hölls en konferens i Belgrad för ministrar ansvariga för medie- och informationssamhället. Vid konferensen, som förberetts av CDMSI, antog ministrarna en politisk deklaration om yttrandefrihet och de- mokrati i den digitala eran jämte tre resolutioner om frihet på internet, bevarande av medias väsentliga roll i den digitala eran och journa- listers säkerhet.

13.4.3 Analys och slutsatser

Radio- och tv-lagen har skapat goda villkor för företag på radio- och tv-marknaderna vilket leder till större mångfald. Samtidigt har ny teknik och nya distributionsvägar medfört att den andel medieinnehåll, bl.a. i form av beställ-tv, som levereras direkt till konsumenterna från leve- rantörer i utlandet har ökat. Denna utveckling

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

innebär att det internationella samarbetet blir alltmer betydelsefullt.

Myndigheten för radio och tv arbetar fortsatt med att förbättra tillgängligheten till tv-innehåll för personer med funktionsnedsättning. Arbetet bedrivs främst genom myndighetens årliga be- slut om tillgänglighet samt den kartläggning som sker av tekniska lösningar på området och hur samarbetet mellan olika teknik- och tjänsteleve- rantörer ser ut. Även om antalet föreningar som sänder närradio har minskat över tid är lokal icke-kommersiell radio och tv alltjämt betydel- sefull för att olika intressen och åsikter ska kunna göra sig hörda och främjar på så sätt ytt- randefrihet och mångfald i samhället.

Genom den efterhandsgranskning som granskningsnämnden gör säkerställs att radio- och tv-lagen samt bestämmelserna i sändnings- tillstånden följs. Den låga andelen fällande beslut tyder på att efterlevnaden av reglerna för radio och tv är god.

Radio och tv i allmänhetens tjänst

Utifrån granskningsnämndens rapport bedömer regeringen att SR, SVT och UR i huvudsak uppfyller sina uppdrag i allmänhetens tjänst.

Regeringen noterar dock att gransknings- nämnden framför kritik på vissa punkter, när det gäller utbud för barn och unga, program på minoritetsspråk, SVT:s textning och hur stor del av SVT:s allmänproduktion som produceras utanför Stockholm. Som även nämnden konsta- terar har vissa synpunkter varit återkommande under tillståndsperioden. Nämnden har ansett att SR och SVT bör utveckla redovisningen av uppdraget att spegla hela landet. Det har skett en positiv utveckling av programverksamheten för äldre barn och ungdomar, även om SVT fortfarande inte uppfyllt kravet på utbud av nyheter samt kulturella och konstnärliga upp- levelser för ungdomar. Det har skett en ökning av tv-utbudet på meänkieli och romani chib, men utbudet är alltjämt begränsat. SVT har under tillståndsperioden ökat andelen textade program, men inte nått målet att samtliga program på svenska ska textas.

Under den nya tillståndsperioden 2014–2019 gäller skärpta villkor och krav på flera av de om- råden där granskningsnämnden framfört kritik. Det speglingsuppdrag som gäller för SR och SVT har i de nya sändningstillstånden ändrats så att det framgår att programutbudet ska spegla förhållanden i hela landet och den variation som

159

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

finns i befolkningen. Vidare ska programföreta- gens utbud på nationella minoritetsspråk öka årligen jämfört med 2013 och ökningen vara betydande. Regeringen har vidare fattat särskilda beslut med krav på tillgänglighet till tv-sänd- ningar för personer med funktionsnedsättning. Bland annat ska SVT och UR öka andelen tex- tade och tolkade program.

Regeringen kommer att noga följa utveck- lingen under den nya tillståndsperioden när det gäller de områden där nämnden påtalat brister.

Som redovisas i avsnitt 2.6.2 bereds i Rege- ringskansliet, med anledning av riksdagens till- kännagivande, frågan om möjligheten att inom ramen för nuvarande reglering låta programfö- retagen få tillgodoräkna sig verksamhet på inter- net som en del av public service-uppdraget.

Enligt regeringens bedömning fungerar utby- tet av tv-sändningar mellan Sverige och Finland väl.

Presstöd

Dagspressen genomgår en svår ekonomisk situ- ation och de driftsstödsberättigade tidningarna hör till de mest drabbade. Under 2013 har ut- vecklingen med fler redaktionella samarbeten fortsatt. Krav på redaktionell självständighet för att säkerställa en redaktionell mångfald har där- för aktualiserats. Distributionsstödet har sjunkit under flera år, vilket innebär att stödets relativa betydelse har minskat. Regeringen bedömer att Presstödsnämndens arbete bidrar till att värna mångfalden på dagstidningsmarknaden. Det bör emellertid beaktas att det nuvarande presstöds- systemet utformades i en tid då förutsättning- arna för dagspressen var helt andra än i dag. Regleringens utformning är därför inte optimal. Regeringen avser återkomma med förslag för att säkra att vi har ett väl fungerande presstöd.

Presstödskommittén har haft i uppdrag att göra en översyn av det statliga stödet till dags- pressen utifrån en bred genomlysning av dagens konkurrensförutsättningar på mediemarknaden och behoven av stöd till dagspressen (dir. 2011:112). Presstödskommittén lämnade i sep- tember 2013 sitt slutbetänkande Översyn av det statliga stödet till dagspressen (SOU 2013:66). Slutbetänkandet innehåller bl.a. förslag till ut- formning av framtida stödsystem. Betänkandet har remitterats och bereds inom Regerings- kansliet.

Taltidningar

Stödet till taltidningar garanterar utgivning av och tillgång till taltidningar för synskadade, personer med funktionsnedsättning som inte förmår hålla i eller bläddra i en tidning, afatiker eller dyslektiker. Stödet fyller därför en viktig funktion i samhället och bidrar till att öka medi- ernas tillgänglighet.

Det nya systemet för produktion och distri- bution av taltidningar som börjat införas av Myndigheten för tillgängliga medier innebär en möjlighet att utveckla taltidningsverksamheten, förbättra tillgängligheten och nå fler användare till en lägre kostnad jämfört med tidigare system. Därmed kommer teknikomläggningen på sikt att leda till utgiftsminskningar för staten.

Skydd av barn

Statens medieråds och även Nordicoms verk- samhet för att sprida kunskap ger lärare, lärarut- bildare och andra som arbetar med barn och unga kunskap om barns och ungas medievanor och om hur man kan stärka dem som medvetna medieanvändare.

Åldersgränser för film är en viktig del av arbetet för att skydda barn och unga mot skadlig mediepåverkan. Statens medieråds beslut när det gäller att fastställa åldersgränser för film överkla- gas sällan. Av överklagandena är det en klar majoritet som avslås, vilket innebär att Statens medieråds beslut kvarstår.

Den fortsatta tillgången till högkvalitativ forskning och dokumentation om medieut- vecklingen är väsentlig och det är av stor vikt att denna garanteras även i framtiden. Tillgång till ny kunskap på detta område skapar förutsätt- ningar för beslut som åstadkommer en starkare mediemarknad präglad av tillgänglighet, mång- fald och konkurrens.

Det är dessutom av största vikt att barn och ungdomar får tillgång till bra verktyg för att stärka sin medie- och informationskunnighet bl.a. för att stärka dem mot antidemokratiska budskap, främlingsfientlighet, sexism och lik- nande former av intolerans på internet eller i sociala medier.

160

13.5Budgetförslag

13.5.111:1 Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland

Tabell 13.8 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	21 293		sparande	0
2014	Anslag	21 793	1	Utgifts-	21 249
2014	Anslag	21 793	1	prognos	21 249
2015	Förslag	21 774

2016	Beräknat	21 710	2
2017	Beräknat	21 852	3

2018	Beräknat	22 123	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 21 719 tkr i 2015 års prisnivå.

3Motsvarar 21 721 tkr i 2015 års prisnivå.

4Motsvarar 21 723 tkr i 2015 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Sveriges Television AB och till Sverigefinska Riksförbundet för sändningsverksamhet för utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Fin- land.

Regeringens överväganden

Tabell 13.9 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 11:1 Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	21 793	21 793	21 793	21 793
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	0	-9	132	402
Beslut	-19	-74	-73	-72
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	21 774	21 710	21 852	22 123

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2014. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2016–2018 är preliminär.

Anslaget minskas med 19 000 kronor för 2015 för att bidra till att finansiera prioriterade sats- ningar. För 2016, 2017 och 2018 uppgår minsk-

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ningen till 74 000 kronor, 73 000 kronor respek- tive 72 000 kronor.

Regeringen föreslår att 21 774 000 kronor an- visas under anslaget 11:1 Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 21 710 000 kronor, 21 852 000 kronor respektive 22 123 000 kronor.

13.5.211:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen

Tabell 13.10 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	2 193		sparande	0
2014	Anslag	2 624	1	Utgifts-	2 624
2014	Anslag	2 624	1	prognos	2 624
2015	Förslag	2 648
2016	Beräknat	2 668	2

2017	Beräknat	2 714	3

2018	Beräknat	2 786	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 2 641 tkr i 2015 års prisnivå.

3Motsvarar 2 642 tkr i 2015 års prisnivå.

4Motsvarar 2 642 tkr i 2015 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för informa- tion om forskningsresultat för att utarbeta medi- estatistik och dokumentera ägar- och mark- nadsförhållanden inom svenska massmedier vid den svenska avdelningen av Nordiskt informa- tionscenter för Medie- och Kommunikations- forskning (Nordicom).

161

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 13.11 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	2 624	2 624	2 624	2 624
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	26	53	99	171
Beslut	-2	-9	-9	-9

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	2 648	2 668	2 714	2 786

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2014. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2016–2018 är preliminär.

Anslaget minskas med 2 000 kronor för 2015 och med 9 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.

Regeringen föreslår att 2 648 000 kronor anvi- sas under anslaget 11:2 Forskning och doku- mentation om medieutvecklingen för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 2 668 000 kronor, 2 714 000 kronor respektive 2 786 000 kronor.

13.5.311:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet

Tabell 13.12 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	295		sparande	88
2014	Anslag	383	1	Utgifts-	373
2014	Anslag	383	1	prognos	373
2015	Förslag	383

2016	Beräknat	383
2017	Beräknat	383

2018	Beräknat	383

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Europeiska audiovisuella observatoriet.

Regeringens överväganden

Tabell 13.13 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	383	383	383	383
Förändring till följd av:
Beslut

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	383	383	383	383

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 383 000 kronor anvisas under anslaget 11:3 Avgift till Europeiska audio- visuella observatoriet för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 383 000 kronor, 383 000 kronor respektive 383 000 kronor.

13.5.4 11:4 Statens medieråd

Tabell 13.14 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	17 115		sparande	74
2014	Anslag	17 023	1	Utgifts-	16 868
2014	Anslag	17 023	1	prognos	16 868
2015	Förslag	17 101

2016	Beräknat	17 205	2

2017	Beräknat	17 493	3
2018	Beräknat	17 956	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 17 059 tkr i 2015 års prisnivå.

3Motsvarar 17 059 tkr i 2015 års prisnivå.

4Motsvarar 17 061 tkr i 2015 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Statens medieråds förvaltningsutgifter.

162

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 13.15 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)
Utfall 2013	6 399	0	3 557	2 842

Prognos 2014	3 500	0	3 600	-100

Budget 2015	4 000	0	4 000	0

För fastställande av åldersgränser ska Statens medieråd ta ut avgifter enligt lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offent- ligt. Intäkterna redovisas på budgetens inkomst- sida under inkomsttitel 2522 Fastställande av åldersgränser för framställning i film. Statens medieråd får inte disponera intäkterna. Avgifts- intäkterna ska motsvara kostnaderna för verk- samheten.

Regeringens överväganden

Tabell 13.16 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 11:4 Statens medieråd

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018

Anvisat 2014 1	17 023	17 023	17 023	17 023
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	93	240	528	991
Beslut	-15	-58	-58	-58

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	17 101	17 205	17 493	17 956

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2014. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2016–2018 är preliminär.

Anslaget minskas med 15 000 kronor för 2015 och med 58 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.

Regeringen föreslår att 17 101 000 kronor an- visas under anslaget 11:4 Statens medieråd för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 17 205 000 kronor, 17 493 000 kronor re- spektive 17 956 000 kronor.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

13.5.5 11:5 Stöd till taltidningar

Tabell 13.17 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	122 378		sparande	-4 334
2014	Anslag	83 456	1	Utgifts-	77 148
2014	Anslag	83 456	1	prognos	77 148
2015	Förslag	60 056

2016	Beräknat	75 056
2017	Beräknat	82 056

2018	Beräknat	82 056

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till taltidningar. Anslaget får även användas för vissa förvaltningsutgifter samt för utgifter för införandet av ett nytt taltidningssystem.

Regeringens överväganden

Tabell 13.18 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 11:5 Stöd till taltidningar

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	83 456	83 456	83 456	83 456
Förändring till följd av:
Beslut	-23 400	-8 400	-1 400	-1 400
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	60 056	75 056	82 056	82 056

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Anslaget minskas med 23 400 000 kronor 2015 till följd av förväntade kostnadsminskningar med anledning av teknikutvecklingen på taltidnings- området. För 2016, beräknas anslaget minskas med 8 400 000 kronor och för 2017 och 2018 med 1 400 000 kronor.

Regeringen föreslår att 60 056 000 kronor an- visas under anslaget 11:5 Stöd till taltidningar för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 75 056 000 kronor, 82 056 000 kronor respektive 82 056 000 kronor.

163

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

13.6Radio och tv i allmänhetens tjänst

Verksamheten i Sveriges Radio AB (SR), Sveri- ges Television AB (SVT) och Sveriges Utbild- ningsradio AB (UR), inklusive dotterbolagen, finansieras i huvudsak med radio- och tv-avgifts- medel som anvisas av riksdagen från rundra- diokontots resultatkonto (rundradiokontot). Även verksamheten i Myndigheten för radio och tv finansieras delvis med radio- och tv-avgifts- medel.

Medelsberäkningar för 2015

Regeringens förslag: Från rundradiokontot till- delas Sveriges Radio AB 2 787 000 000 kronor, Sveriges Television AB 4 566 000 000 kronor och Sveriges Utbildningsradio AB 403 100 000 kronor för 2015. För den verksamhet som bed- rivs av Myndigheten för radio och tv anvisas 8 700 000 kronor från rundradiokontot till bud- getens inkomstsida.

Skälen för regeringens förslag: För 2015 före- slås att de tre programföretagen i allmänhetens tjänst tilldelas sammanlagt 7 756 100 000 kronor från rundradiokontot. Enligt förslaget fördelas de samlade medlen med 2 787 000 000 kronor till SR, 4 566 000 000 kronor till SVT och 403 100 000 kronor till UR.

Medelstilldelningen för SR och UR har räk- nats upp med 2 procent i förhållande till 2014 i enlighet med riksdagens beslut med anledning av propositionen Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst 2014–2019 (prop. 2012/13:164, bet. 2013/14:KrU3, rskr. 2013/14:60).

SVT har i ett kompletterande budgetunderlag äskat en extra nivåhöjning om 1,25 procent för medelstilldelningen 2015. Begäran motiveras av de merkostnader för utsändningen av SVT och UR som uppkommer under tillståndsperioden till följd av den förra regeringens beslut den 27 februari 2014 om sändningsutrymme för tv (dnr Ku2014/486). Regeringen bedömer att beslutet medför merkostnader för SVT vilka inte kunde förutses vid riksdagens beslut om medelstilldelning. Med anledning av osäkerhet om rundradiokontots utveckling och med hänsyn till att merkostnaderna huvudsakligen

torde uppkomma efter 2015, avser regeringen att återkomma i frågan om eventuell kompensation till SVT.

En förutsättning för den 2-procentiga upp- räkningen av medelstilldelningen ska enligt riks- dagens beslut vara att antalet radio- och tv-av- gifter inte minskar i någon större omfattning. Högsta förvaltningsdomstolens dom den 13 juni 2014, vilken innebär att innehav av dator med internetuppkoppling inte medför en skyldighet att betala radio- och tv-avgift, har fått konse- kvensen att ett stort antal personer har sagt upp sitt tv-innehav och slutat betala avgift. Mot bak- grund av prognoser från Radiotjänst i Kiruna AB bedömer regeringen dock att antalet avgifter inte kommer att minska i någon större omfattning under 2014. Den förutsättning som riksdagen har angett kommer därmed att vara uppfylld detta år.

Myndigheten för radio och tv finansieras del- vis över statens budget, delvis med medel från rundradiokontot som anvisas till budgetens inkomstsida. Regeringens förslag till medelstill- delning till Myndigheten för radio och tv lämnas under utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslaget 8:3 Myndigheten för radio och tv. Regeringen föreslår att 8 700 000 kronor ska anvisas från rundradiokontot till budgetens inkomstsida.

Regeringen avser att återkomma när det gäller radio- och tv-avgiftens nivå de kommande åren.

Distributionskonto för finansiering av kostnader för tv-distribution

Riksdagen beslutade 2001 att införa ett särskilt distributionskonto för finansering av kostnader för tv-distribution (prop. 2000/01:94, bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268). Bakgrunden var att distributionskostnaderna för televisionen i allmänhetens tjänst under en övergångsperiod skulle bli höga på grund av att distributionen förväntades ske parallellt med både äldre analog och ny digital sändningsteknik. Till distribu- tionskontot har förts medel från rundradiokon- tot som motsvarar kostnaderna för SVT:s och UR:s tidigare analoga distribution. Från distri- butionskontot har det under perioden 2002– 2007 förts medel till programföretagen som motsvarar kostnaderna för tv-distribution via både analoga och digitala marksändningar för SVT och UR. Det successivt ökande under- skottet på distributionskontot som har upp-

164

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

kommit under uppbyggnadsskedet har täckts genom lån i Riksgäldskontoret.

Återbetalningen av skulden inleddes under 2008 då övergången från analog till digital tv var helt genomförd. Betalningarna från rundradio- kontot till distributionskontot har fortsatt till utgången av 2013 då underskottet, enligt den plan som tidigare redovisats, var återbetalt. I tabell 13.19 redovisas distributionskontots ut- veckling under perioden 2010–2013.

Tabell 13.19 Distributionskontots utveckling 2010–2013

Miljoner kronor

	2010	2011	2012	2013
Medel från	520	530	541	335
rundradio-
kontot
Medel till	260	265	271	276
SVT och
UR

Årligt	260	265	270	59
resultat

Ränte-	3	8	3	1
kostnader

Utgående	583	326	58	0
skuld

Då underskottet på distributionskontot har återbetalts används kontot inte längre. Medel för SVT:s och UR:s tv-distributionskostnader till- delas från och med 2014 direkt från rundradio- kontot (prop. 2012/13:164 s. 84).

165

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

14 Ungdomspolitik

14.1Omfattning

Ungdomspolitiken omfattar frågor om unga kvinnors och unga mäns levnadsvillkor. Ung- domspolitiken omfattar också statsbidrag och visst övrigt stöd till nationell och internationell ungdomsverksamhet, bl.a. ett ungdomspolitiskt handlingsprogram.

14.2Utgiftsutveckling

Arbetet med ungdomspolitiken är sektorsöver- gripande och omfattar alla statliga beslut och insatser som berör ungdomar mellan 13 och 25 år. Det ungdomspolitiska arbetet förutsätter insatser på såväl nationell, regional och lokal som internationell nivå. Till området hör Myndig- heten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (f.d. Ungdomsstyrelsen).

Tabell 14.1 Utgiftsutveckling inom område Ungdomspolitik, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2013	2014 1	2014	2015	2016	2017	2018
Ungdomspolitik
12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles-	32	33	33	33	34	34	35
frågor
12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdoms-	249	260	254	260	260	260	260
verksamhet
Summa Ungdomspolitik	281	293	287	294	294	295	296

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

167

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

14.3Mål

Målet för ungdomspolitiken återfinns i den in- ledande sammanfattningen i avsnitt 2.4, Utgifts- område 17, Kultur, medier, trossamfund och fritid.

14.4Resultatredovisning

14.4.1Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Bedömningen av resultat inom ungdomspoliti- ken utgår från:

–Statistik som presenteras inom de fem huvudområdena för analys.

–Rapporter från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), bl.a. Unga med attityd 2013 – Ungdomsstyrelsens attityd- och

värderingsstudie (2013:3), som pre- senterades i slutet av 2013.

I propositionen Med fokus på unga – en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande (prop. 2013/14:191), som överlämnades till riksdagen den 14 mars 2014, anges att en utveckling av vilka indikatorer som ska ingå i uppföljningen av ungdomars levnadsvillkor, attityder och värderingar ska ske. Arbete med detta pågår på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

I enlighet med förslaget i propositionen har riksdagen beslutat att de fem huvudområden för analys, samordning och redovisning som ung- domspolitiken tidigare redovisats mot inte längre ska gälla (prop. 2013/14:191, bet. 2013/14:KrU9, rskr. 2013/14:354). Därför kommer redovisningen i kommande budget- propositioner inte längre att utgå utifrån dessa huvudområden utan i stället ge en mer översikt- lig bild av ungas levnadsvillkor i förhållande till det ungdomspolitiska målet, bl.a. utifrån indi- katorer.

I förevarande budgetproposition, där resulta- ten för 2013 redovisas, används dock de huvud- områden som hittills har gällt som grund för redovisningen. Dessa är utbildning och lärande, arbete och försörjning, hälsa och utsatthet, in- flytande och representation samt kultur och fritid.

14.4.2 Resultat

Unga kvinnor och unga män i Sverige har i dag i många avseenden goda levnadsvillkor. Rapporter från Myndigheten för ungdoms- och civilsam- hällesfrågor, Folkhälsomyndigheten och Social- styrelsen visar att unga kvinnors och unga mäns hälsa och sociala förhållanden generellt är goda, särskilt jämfört med andra länder, även om det finns vissa skillnader mellan olika grupper. Sam- tidigt finns det utmaningar som möter unga kvinnor eller unga män eller grupper av ungdo- mar.

Utbildning och lärande

Av de elever som avslutade grundskolans års- kurs 9 läsåret 2012/13 var totalt 87,6 procent behöriga till ett yrkesprogram. Av flickorna var 89 procent behöriga och av pojkarna 86,3 pro- cent.

Av de elever som fick slutbetyg från gymna- sieskolan läsåret 2012/13 var det totalt 86,9 procent (90,2 procent bland unga kvinnor och 83,7 procent bland unga män) som upp- nådde grundläggande behörighet till högskole- utbildning på grundnivå (Statens skolverk, Sveriges officiella statistik, se vidare utgiftsområde 16, kap. 4).

Enligt betänkandet Ungdomar utanför gym- nasieskolan – ett förtydligat ansvar för stat och kommun (SOU 2013:13) är det årligen cirka 30 000 ungdomar som avbryter sin gymnasieut- bildning. Gruppen utgörs av ungefär lika många unga män som unga kvinnor.

Studien Unga med attityd 2013 – Ungdoms- styrelsens attityd- och värderingsstudie (2013:3) visade att unga (16–29 år) vill studera vidare främst för att få ett bra arbete.

Arbete och försörjning

Arbete

Bland ungdomar i åldern 20–24 år är 59 procent av männen och 58 procent av kvinnorna syssel- satta. Med sysselsatta avses personer som arbetar eller deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska pro- gram. Unga kvinnor och unga män som studerar ingår inte i denna grupp. Tidsbegränsade anställ- ningar är vanligast förekommande bland unga. I den yngsta åldersgruppen, 15–19 år, är nära

168

80 procent av anställningarna tidsbegränsade. I åldersgruppen 20–24 år uppgår andelen till om- kring 50 procent. Motsvarande siffra för arbets-

tagare i åldersgruppen	35–64 år är under
10 procent. De som har	en tidsbegränsad an-

ställning har en mer osäker plats på arbetsmark- naden än de med tillsvidareanställning.

Under 2013 var arbetslösheten i genomsnitt 23,6 procent i åldersgruppen 15–24 år. Andelen arbetslösa unga män var något högre än andelen arbetslösa unga kvinnor. Drygt hälften av de unga i åldern 15–24 år som var arbetslösa under 2013 var heltidsstuderande som sökte arbete, t.ex. extraarbete under helger och lov. Det finns dock ungdomar som står utanför studier och arbetsmarknaden. Under 2013 var det enligt Arbetskraftsundersökningarna i genomsnitt 7,5 procent av alla ungdomar i åldern 15–24 år som varken arbetade eller studerade. Denna grupp utgörs av ungefär lika många unga kvinnor som unga män. Utrikes födda ungdomar samt ungdomar som saknar fullföljd gymnasieutbild- ning är överrepresenterade bland de unga som varken arbetar eller studerar. Enligt utredningen Unga som varken arbetar eller studerar – sta- tistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74) var det under 2012 endast 35 procent av dem i åldern 20–24 år som varken arbetade eller studerade som hade slutbetyg från gymnasieskolan.

Att skaffa sig ekonomisk trygghet och tills- vidareanställning är viktigt för majoriteten av de unga. Enligt rapporten Unga med attityd – Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstu- die (2013:3) anser 65 procent av personer mellan 16 och 29 år att detta är mycket viktigt eller allra viktigast just nu. Det är i princip lika viktigt för unga män som för unga kvinnor. De unga som studerar lägger minst vikt vid detta (53 procent) medan unga som är arbetslösa lägger mest vikt vid detta (83 procent). Det finns också en tydlig skillnad mellan inrikes födda och utrikes födda. 64 procent av unga inrikes födda anser att det är mycket viktigt eller allra viktigast att skaffa sig ekonomisk trygghet och fast arbete medan 73 procent av unga utrikes födda har denna uppfattning.

Boende

Ungdomar har ofta svårt att etablera sig på bo- stadsmarknaden. I 2014 års upplaga av Boverkets bostadmarknadsenkät bedömer över hälften av landets kommuner att de har brist på bostäder som ungdomar efterfrågar. Kommunerna iden-

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

tifierar ett behov av små och billiga bostäder. Enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsam- hällesfrågors rapport Ung idag 2013 (2013:2), bodde 34 procent av unga i åldern 20–25 år kvar i föräldrahemmet åren 2010–2011. Bland unga kvinnor var 30 procent kvarboende i föräldra- hemmet och bland unga män var det 38 procent. Bland unga utrikes födda var andelen kvarboende 45 procent och bland unga inrikes födda var det 32 procent. Vidare visar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles- frågors tematiska analys Fokus 12 att unga med funktionsnedsättning har flyttat hemifrån i mindre utsträckning än andra unga.

Hälsa och utsatthet

De flesta ungdomar mår bra. Andelen unga i åldern 16–24 år som enligt Statistiska central- byråns undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) uppskattade sitt hälsotillstånd som bra uppgick 2012–2013 i genomsnitt till 90,6 procent bland unga kvinnor och till 92,5 procent bland unga män. Dock upplevde 27 procent av unga kvinnor i åldern 16–24 år besvär av ängslan, oro eller ångest jämfört med 15 procent av männen i samma ålder. Av de unga kvinnorna upplevde 8 procent svåra besvär av ängslan, ångest eller oro jämfört med 5 procent av de unga männen. Andelen unga med upplevda psykiska besvär hade minskat något sedan 2010–2011 medan andelen med svåra psykiska besvär hade ökat. Enligt rapporten Hon hen han – en analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner (Ung- domsstyrelsen 2010:2) har unga hbt-personer generellt sett sämre hälsa än övriga unga i be- folkningen.

Enligt studien Unga med attityd 2013 – Ung- domsstyrelsens attityd- och värderingsstudie (2013:3) hade 40 procent av unga i gruppen 16– 29 år 2013 känt sig stressade varje dag eller flera gånger i veckan det senaste halvåret. Bland kvin- norna i denna ålder hade 51 procent känt sig stressade jämfört med 29 procent bland männen.

Inflytande och representation

Formerna för det politiska engagemanget bland unga har förändrats under senare år. Det är framför allt färre unga som väljer att bli med-

169

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

lemmar i politiska partier. Unga använder däre- mot i större utsträckning än andra internet och sociala medier för politiska aktiviteter.

Av unga i åldern 16–25 år var 3,9 procent medlemmar i en politisk organisation 2010/11. Andelen var 3,7 procent bland unga män och 4,2 procent bland unga kvinnor. Andelen som var medlemmar i en politisk organisation var högre bland unga med utländsk bakgrund och bland boende i storstadsområden. Andelen unga medlemmar i politiska organisationer har sjunkit sedan början av 1990-talet (1992/93 låg siffran på 5,2 procent), men ligger sedan drygt tio år rela- tivt stabilt från år till år.

Andelen unga som deltog i politiska aktivite- ter under 2012 var 71 procent. Att stötta en åsikt i en samhällsfråga på internet var den vanligaste politiska aktiviteten. Av unga i åldern 16–25 år angav 50 procent att de hade gjort det.

När det gäller inflytande i skolan anser 33 procent av eleverna i grundskolans årskurs 7– 9 samt i gymnasieskolan att de kan vara med och bestämma om vad de ska lära sig. Redovisningen baseras på Statens skolverks attitydundersökning för grundskola och gymnasieskola som genomförs vart tredje år.

Undersökningen Ung idag 2013 (Ungdoms- styrelsen 2013:2) visar att det stora flertalet unga upplever att de inte kan utöva något inflytande över politiska beslut i Sverige eller i sina hem- kommuner. Andelen unga som upplever att de kan påverka beslut har emellertid inte minskat under senare år. Upplevelsen av att kunna utöva inflytande skiljer sig mellan olika ungdomsgrup- per. Unga med föräldrar som har en ekonomiskt utsatt situation har ett betydligt svagare politiskt självförtroende. Detta gäller även unga med funktionsnedsättning. Det politiska självförtro- endet skiljer sig dock inte mellan unga kvinnor och unga män.

Vad gäller inflytande i arbetslivet visar Ung idag 2013 att över hälften av alla unga upplever att de har litet inflytande över sin arbets- situation. Den visar även att det bland både kvinnor och män är vanligare att yngre anser sig ha möjlighet att varje vecka lära sig nya saker och utvecklas i yrket än äldre.

Kultur och fritid

Studien Unga med attityd – Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie (2013:3) visar att

unga på flera sätt värderar sin fritid högt. På frågan om vad som är viktigast just nu bland unga 16–19 år och 20–24 år värderas fritiden högst tillsammans med andra områden som parförhållanden, fast arbete och att bilda familj. Rapporten Fokus 13 – Unga och jämställdhet (Ungdomsstyrelsen 2013:4) visar att 67 procent av de unga i åldern 16–25 år minst en gång i veckan ägnar sig åt idrott och motion utanför organiserade idrottsföreningar. Andra aktiviteter som många unga uppger att de ägnar sig åt minst en gång i veckan är idrott och motion inom idrottsföreningar, kulturaktiviteter som sång, musik, dans och teater samt läsning. Tre femte- delar av 10–18-åringar uppger att de deltar i idrottsaktiviteter minst en gång i veckan. Här syns socioekonomiska skillnader, då barn i familjer med låg inkomst och högst förgymnasial utbildning mer sällan deltar i idrottsaktiviteter.

Fler unga kvinnor än unga män ägnar sig åt att läsa och skriva på sin fritid. Rapporten visar också att av de unga i åldern 16–25 år är det 8 procent av de unga kvinnorna och 14 procent av de unga männen som besöker en fritidsgård eller ett ungdomens hus minst en gång i veckan. Samma undersökning visar att 61 procent av de unga kvinnorna och 57 procent av de unga männen aldrig deltar i föreningsverksamhet.

Det finns tecken på att föreningsdeltagande bland unga har minskat över tid och är lägre än bland äldre. Enligt Statistiska centralbyråns Undersökning av levnadsförhållandena (ULF) från 2010–2011 var andelen som var medlem i en förening 50 procent bland unga 16–25 år och 81 procent bland 35–74-åringar. År 2004–2005 var det 64 procent bland de unga som var med i en förening och 88 procent bland dem över 35 år.

När det gäller mötesdeltagande i föreningar, bortsett från politiska och fackliga möten, är det 32 procent av de unga som har varit på ett sådant möte under de senaste 12 månaderna. Andelen unga män som går på sådana möten är högre än andelen unga kvinnor. Utrikes födda unga kvin- nor och unga män deltar generellt sett i mindre grad än inrikes födda i föreningsmöten. Det är cirka 15 procent av de unga kvinnorna och 20 procent av de unga männen bland utrikes födda som deltar i föreningsmöten.

Antalet medlemmar är en grund för bidrags- givningen till barn- och ungdomsorganisationer. Sammanlagt har organisationerna uppgivit att de har drygt 663 000 medlemmar (en person kan

170

vara medlem i flera organisationer). Av de som var bidragsgrundande medlemmar i de barn- och ungdomsorganisationer som fick statsbidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles- frågor under 2013, uppgavs 55 procent vara unga män och 43 procent vara unga kvinnor (två pro- cent av medlemmarna angav inte kön). 2010 var 53 procent av organisationernas medlemmar unga män och 47 procent unga kvinnor.

Insatser inom politikområdet

Ungdomspolitiken är sektorsövergripande och behandlar frågor om ungdomars villkor inom områden som utbildning, arbete, försörjning, bostad, hälsa, inflytande, kultur och fritid. Ut- över det sektorsövergripande arbetet omfattar ungdomspolitiken vissa frågor inriktade specifikt mot gruppen unga kvinnor och unga män, såsom inflytande och delaktighet, organisering och fritidsverksamhet. Att ha detta dubbla angrepps- sätt med såväl sektorsövergripande som sektors- specifikt arbete är nödvändigt för att effektivt bidra till uppfyllelse av målet.

I enlighet med vad som aviserats i det hand- lingsprogram som ingår i den ungdomspolitiska propositionen (prop. 2013/14:191) har insatser för att stärka unga kvinnor och mäns inflytande genomförts. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor fördelar bidrag enligt förord- ningen (2011:65) om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer. Denna förordning till- lämpades för första gången under bidragsåret 2013. Syftet med bidraget är att stödja barns och ungdomars självständiga organisering och infly- tande i samhället. Under 2014 beviljades 102 organisationer organisationsbidrag från myndig- heten.

I samband med både EU-valet i maj 2014 och riksdagsvalet i september 2014 har stöd lämnats för skolval och andra insatser för demokrati och inflytande. Kommuner och landsting som arbe- tar på innovativa sätt för att stärka unga kvinnors och unga mäns inflytande i den lokala demokra- tin kan efter ansökan få särskilt stöd för denna verksamhet av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, som ska fördela statsbidrag för sådan verksamhet under 2014 och 2015. Myndigheten har även fått i uppdrag att sprida ett stödmaterial till lärare i grund- och gymnasie- skolan för att hantera politisk information och närvaro av politiska partier i skolan. Vidare har

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

myndigheten fått i uppdrag att lämna stöd till unga politiker och att verka för förbättrad kän- nedom bland unga om medborgarförslag.

I syfte att bl.a. se över individens möjligheter till deltagande och inflytande i politiska besluts- processer under mellanvalsperioder, utvärdera befintliga former för deltagardemokrati och se över frågor om ungas deltagande och inflytande har en utredning tillsatts (dir. 2014:111).

Den 1 april 2014 bytte Ungdomsstyrelsen namn till Myndigheten för ungdoms- och civil- samhällesfrågor. Under 2013 presenterade myn- digheten ett antal viktiga utredningar och rapporter inom ungdomspolitiken. Utredning- arna har bidragit med kunskap om unga kvinnors och unga mäns levnadsvillkor och har identifierat viktiga kunskapsluckor och utvecklingsbehov. I Fokus 13 – Unga och jämställdhet (Ungdomsstyrelsen 2013:4) görs en bred beskrivning av jämställdhet bland unga. Rapporten visar att situationen bland unga kvinnor och unga män i flera avseenden inte är jämställd. Det är svårt att tala om entydiga trender då det finns både positiva och negativa förändringar på jämställdhetsområdet för unga.

Myndigheten för ungdoms- och civilsam- hällesfrågor har under 2013 arbetat med att öka kunskapen om pojkars och unga mäns attityder och värderingar till jämställdhet, maskulinitet och våld. För att förebygga poj- kars och unga mäns utsatthet för och använd- ning av våld har myndigheten tagit fram kun- skap inom området, informerat andra myndig- heter samt utbildat yrkesverksamma som möter unga om förekomsten av våld, ungas attityder och användbara metoder för att före- bygga våld bland unga. Myndigheten för ung- doms- och civilsamhällesfrågor fortsatte även under 2013 arbetet med att förebygga och motverka att unga blir sexuellt utnyttjade på internet eller via andra interaktiva medier. Inom ramen för uppdraget tar myndigheten fram kunskap inom området och utbildar per- soner som möter unga i sin vardag om möjlig- heter och risker med internet. Vidare genom- för myndigheten en kartläggning av före- ningslivets arbete med att förebygga sexuella övergrepp och kränkningar mot flickor och pojkar. Kartläggningen ska även innefatta vilka insatser som vidtas inom föreningar i olika delar av föreningslivet för att stödja barn och unga när övergrepp mot någon medlem i före- ningen har uppdagats samt i vilken omfattning

171

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

övergrepp anmäls till socialtjänsten och till polisen. Uppdraget pågår t.o.m. 2014.

Mot bakgrund av rapporten Hon hen han – en analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt för unga transperso- ner (Ungdomsstyrelsen 2010:2) hade myndig- heten t.o.m. 2013 i uppdrag att genomföra ut- bildningsinsatser för personal som arbetar inom fritidsverksamheter i syfte att stärka kompeten- sen för att skapa öppna och fördomsfria fritids- verksamheter för unga. Myndigheten för ung- doms- och civilsamhällesfrågor ska i samråd med Statens skolverk genomföra insatser för att skapa en öppen och inkluderande miljö i skolan för unga hbt-personer (dnr U2013/7806). Vidare är Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles- frågor sedan 2014 strategisk myndighet för att främja ungas rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.

Myndigheten för ungdoms- och civilsam- hällesfrågor genomför en kartläggning av unga kvinnors och unga mäns självupplevda psykiska hälsa (dnr S2013/6261). Flickor och unga kvinnor, unga hbt-personer och ungdomar som tillhör de nationella minoriteterna ska särskilt uppmärksammas eftersom psykisk ohälsa före- kommer i högre utsträckning i dessa grupper. Uppdraget ska redovisas i mars 2015.

Bland ungdomar som varken arbetar eller stu- derar förekommer upplevd psykisk ohälsa i högre grad än bland andra ungdomar. Myndig- heten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor ska därför föreslå en eller flera modeller för att orga- nisera samhällets stöd till unga kvinnor och unga män med psykisk ohälsa och som varken arbetar eller studerar för att de ska återkomma i aktivitet (dnr S2014/6311).

Unga som inte fullgör en gymnasieutbildning har sämre möjligheter att etablera sig i arbetslivet. För att stärka insatserna för denna grupp föreslogs i den ungdomspolitiska propositionen vissa ändringar i skollagen för att förtydliga kommunernas ansvar för de ungdomar som inte går i gymnasieskolan. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2015. Det så kallade informationsansvaret för icke skolpliktiga ungdomar benämns istället aktivi- tetsansvar för ungdomar. Ansvaret innebär att kommunerna har i uppgift att erbjuda berörda ungdomar lämpliga individuella åtgärder. Dessa åtgärder ska i första hand motivera till utbild- ning. Kommunerna ska även föra register över de ungdomar som omfattas av ansvaret och

dokumentera sina insatser på lämpligt sätt. För att ge kommunerna bättre möjligheter att full- göra sitt ansvar ska också huvudmän för gymna- sieskolor och gymnasiesärskolor snarast meddela hemkommunen om en elev utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning.

Internationellt samarbete

Sverige deltar i internationellt ungdomspolitiskt samarbete inom EU, FN, Europarådet, Nor- diska ministerrådet och Barentsrådet. Samarbetet i EU har under 2013 främst präglats av förhand- lingarna om ett nytt integrerat utbildnings-, ungdoms- och idrottsprogram som ersätter EU- programmet Ung och aktiv i Europa, vilket av- slutades 2013. Beslut om det nya EU-program- met, Erasmus+, fattades den 11 december 2013. Under det avslutande programåret för EU-pro- grammet Ung och aktiv i Europa deltog totalt 5 200 unga och ungdomsledare i programmets aktiviteter. Totalt beviljades under 2013 medel för 186 projekt. Av dessa projekt riktade sig 61 procent till unga med begränsade möjligheter.

Det ungdomspolitiska arbetet inom EU ska genomföras i dialog med unga och ungdoms- organisationer. Detta görs genom den så kallade strukturerade dialogen. Den nationella arbets- gruppen för den strukturerade dialogen leds av Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU). Arbetsgruppen har under 2013 samord- nat arbetet med konsultationer om ungas sociala integration med inriktning på kvalitativt ung- domsarbete och ungdomar som varken arbetar eller studerar.

Nordiska barn- och ungdomskommittén (NORDBUK) är Nordiska ministerrådets råd- givande och samordnande organ i barn- och ungdomspolitiska frågor. NORDBUK har un- der 2013 haft särskilt fokus på att alla barn och unga ska ha goda uppväxtvillkor samt att infly- tande och ungas aktiva deltagande ska främjas i samhället. Den nuvarande handlingsplanen för NORDBUK har utvärderats och ett förslag till en ny handlingsplan för perioden 2014–2017 har beslutats.

14.4.3 Analys och slutsatser

Ungdomspolitiken ska vara utformad så att den ger unga kvinnor och unga män samma möjlig- heter och förutsättningar till goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över sam-

172

hällsutvecklingen. Den 14 mars 2014 överlämna- des propositionen Med fokus på unga – en poli- tik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande (prop. 2013/14:191) till riksdagen. Riksdagen har beslutat i enlighet med de förslag som läm- nades i propositionen (bet. 2013/14:KrU9, rskr. 2013/14:354). Därmed har riksdagen fastställt att ungdomspolitiken är sektorsövergripande och ska behandla frågor om ungdomars villkor inom områden som utbildning, arbete, försörj- ning, bostad, hälsa, inflytande, kultur och fritid. De fem huvudområdena för analys, samordning och redovisning av politiken som tidigare har funnits har upphävts. I propositionen anges att alla insatser som berör ungdomar bör ha ett ungdomsperspektiv. Genomförandet, samord- ningen och uppföljningen av ungdomspolitiken bör utvecklas.

Förändringarna innebär också att uppgifterna för Myndigheten för ungdoms- och civilsam- hällesfrågor utvecklas på flera sätt. Myndighetens uppdrag förtydligas gentemot kommuner och landsting på så sätt att myndighetens rapporter ska bli mer användbara för kommuner och landsting och i högre grad beskriva metoder och konkreta erfarenheter från lokala förhållanden. Att arbeta mer strukturerat med metodfrågor blir ett nytt uppdrag för myndigheten. Kunskapen om insatser och metoder som främjar ungdomars levnadsvillkor, makt och inflytande bör fördjupas och spridas. Myndigheten får vidare som ny uppgift att arbeta med frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), med fokus på rättighetsfrågorna. Slutligen ska uppföljnings- systemet inom ungdomspolitiken utvecklas.

Unga kvinnor och unga män står i dag inför ett antal utmaningar som påverkar deras möjlig- heter till goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Exempelvis är arbetslösheten bland unga betyd- ligt högre än bland den övriga befolkningen. Egen försörjning är, utöver dess uppenbara eko- nomiska betydelse, avgörande för socialiseringen och påverkar individers politiska självförtroende, benägenheten att rösta och intresse för infly- tande. Unga kvinnors och unga mäns självupp- levda psykiska ohälsa har ökat under de senaste decennierna samtidigt som det inte har tagits fram någon systematisk kunskap som klargör hur ungdomar själva ser på sin psykiska ohälsa. Därför innehåller propositionen även ett ung- domspolitiskt handlingsprogram med insatser

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

inom tre områden – ungdomars inflytande, egen försörjning och psykiska hälsa.

14.5Budgetförslag

14.5.112:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor1

Tabell 14.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	31 840		sparande	854
			1	Utgifts-
2014	Anslag	32 663	1	prognos	32 681
2015	Förslag	33 336
2016	Beräknat	33 594	2

2017	Beräknat	34 177	3

2018	Beräknat	35 086	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 33 254 tkr i 2015 års prisnivå.

3Motsvarar 33 256 tkr i 2015 års prisnivå.

4Motsvarar 33 258 tkr i 2015 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Myndigheten för ung- doms- och civilsamhällesfrågors förvaltningsut- gifter.

1 Anslaget ändrar från och med 2015 namn från Ungdomsstyrelsen.

173

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 14.3 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	32 663	32 663	32 663	32 663
Förändring till följd av:
Pris- och löne-	202	538	1 112	2 008
omräkning 2
Beslut	471	393	402	415

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/	33 336	33 594	34 177	35 086
beräknat
anslag

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2014. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2016–2018 är preliminär.

Anslaget används för förvaltningsutgifter för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles- frågor.

Myndigheten för ungdoms- och civilsam- hällesfrågor har utsetts till att vara strategisk myndighet i enlighet med regeringens strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexu- ell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Med anledning härav föreslår regeringen att 500 000 kr överförs från utgiftsområde 13 Inte- gration och jämställdhet, anslaget 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. till anslaget 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsam- hällesfrågor fr.o.m. 2015.

Anslaget föreslås minskas med 29 000 kronor 2015 och beräknas minskas med 112 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera priori- terade satsningar.

Regeringen föreslår att 33 336 000 kronor an- visas under anslaget 12:1 Myndigheten för ung- doms- och civilsamhällesfrågor för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 33 594 000 kronor, 34 177 000 kronor respektive 35 086 000 kronor.

14.5.212:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet

Tabell 14.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	248 843		sparande	1 597
2014	Anslag	260 440	1	Utgifts-	253 941
2014	Anslag	260 440	1	prognos	253 941
2015	Förslag	260 440
2016	Beräknat	260 440

2017	Beräknat	260 440
2018	Beräknat	260 440

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till ungdomsorganisationer. Anslaget får använ- das för utgifter för statsbidrag och visst övrigt stöd till nationell och internationell ungdoms- verksamhet för ungdomspolitikens genom- förande. Anslaget får användas för sådana admi- nistrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.

Kompletterande information

Reglerna för statsbidrag till barn- och ungdoms- organisationer finns i förordningen (2011:65) om statsbidrag till barn- och ungdomsorgani- sationer.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2016.

Skälen för regeringens förslag: För att nå en ökad förutsägbarhet och effektivitet i medelstill- delningen som avser statsbidrag i form av orga- nisationsbidrag till barn- och ungdomsorgani- sationer bör Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor kunna handlägga stödet för 2016 under 2015. Detta innebär att åtaganden om bidrag till nationell och internationell ung-

174

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

domsverksamhet beslutas under 2015 för det kommande året och därmed medför behov om framtida anslag. Regeringen bör därför bemyn- digas att under 2015 för anslaget 12:2 Bidrag för

nationell och internationell ungdomsverksamhet besluta om bidrag som medför behov av fram- tida anslag på högst 100 000 000 kronor 2016.

Tabell 14.5 Beställningsbemyndigande för anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2013	2014	2015	2016	2017	2018–2019

Ingående åtaganden	–	–	–	100 000	–	–
Nya åtaganden	–	–	100 000	–	–	–

Infriade åtaganden	–	–	–	-100 000	–	–

Utestående åtaganden	–	–	100 000	–	–	–
Erhållet/föreslaget bemyndigande	–	–	100 000	–	–	–

Regeringens överväganden

Tabell 14.6 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverk- samhet

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018

Anvisat 2014 1	260 440	260 440	260 440	260 440

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	260 440	260 440	260 440	260 440

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Anslaget ökades med 10 000 000 kronor perma- nent 2014 för genomförandet av handlingspro- grammet i den ungdomspolitiska propositionen som presenterades 2014 (prop. 2013/14:191).

Regeringen föreslår att 260 440 000 kronor anvisas under anslag 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet för 2015. För 2016–2018 beräknas anslaget till 260 440 000 kronor årligen.

175

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

15 Politik för det civila samhället

15.1Omfattning

Det civila samhället är en arena, skild från staten, kommuner, landsting, marknaden och det en- skilda hushållet, där människor organiserar sig och agerar tillsammans för gemensamma intres- sen. I det civila samhället ingår allt från nätverk, tillfälliga sammanslutningar och frivilliga insatser till ideella föreningar, registrerade trossamfund, stiftelser, kooperativ m.m. Politiken på området omfattar generella frågor om det civila samhället och dess villkor, bl.a. möjligheter att bilda orga- nisationer, att erhålla statligt stöd, att bedriva ideell verksamhet och att göra människor del- aktiga. Vidare omfattas organisationernas sam- verkan med den offentliga sektorn genom dialog och samråd och arbetet med regeringens över-

15.2Utgiftsutveckling

enskommelser med idéburna organisationer och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Om- rådet omfattar även forskning samt annan kun- skapsutveckling om det civila samhällets omfatt- ning, roll, sammansättning, verksamhet och utveckling.

Idrottspolitiken utgör en specifik del av poli- tiken för det civila samhället. Idrottsfrågorna inrymmer verksamheter som främjar idrott och motion och som samtidigt bidrar till förbättrad folkhälsa.

Politiken för det civila samhället omfattar dessutom stöd till allmänna samlingslokaler och till friluftsorganisationer, bidrag för kvinnors organisering samt bidrag till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer.

Tabell 15.1 Utgiftsutveckling inom område Politik för det civila samhället, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2013	2014 1	2014	2015	2016	2017	2018
Politik för det civila samhället
13:1 Stöd till idrotten	1 705	1 705	1 705	1 706	1 706	1 706	1 706

13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler	31	32	31	32	32	32	32

13:3 Bidrag för kvinnors organisering	28	28	27	28	28	28	28
13:4 Stöd till friluftsorganisationer	28	28	28	28	28	28	28

13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer	15	15	15	15	15	15	15

13:6 Insatser för den ideella sektorn	23	25	24	25	25	25	25
Summa Politik för det civila samhället	1 830	1 833	1 831	1 834	1 834	1 834	1 834

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

177

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

15.3Mål

Målet för politiken för det civila samhället åter- finns i den inledande sammanfattningen i avsnitt 2.4, Utgiftsområde 17, Kultur, medier, trossam- fund och fritid.

15.4Resultatredovisning

15.4.1Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Resultatredovisningen sker med utgångspunkt i målet för politiken för det civila samhället. Uppföljningen av politiken för det civila sam- hället genomförs utifrån de sex principer som är centrala inom politiken för det civila samhället; självständighet och oberoende, dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet och insyn samt mång- fald (prop. 2009/10:55, bet. 2009/10:KrU7, rskr. 2009/10:195).

15.4.2 Resultat

En rad faktorer påverkar villkoren för det civila samhällets organisationer och deras möjligheter att utvecklas och verka. De effekter som insatser inom politiken för det civila samhället ger på dessa villkor är svåra att mäta och avgränsa från effekterna av insatser som görs inom andra verk- samhetsområden.

En arbetsgrupp inom Regeringskansliet har bl.a. till uppgift att följa utvecklingen och utgöra en referensgrupp för beredningen av generella frågor om det civila samhället och dess villkor. Arbetsgruppen genomför en årlig uppföljning av politiken för det civila samhället i förhållande till politikens mål och de sex principer som be- handlas närmare nedan. Denna uppföljning an- vänds som grund för resultatredovisningen. Uppföljningen ska följa utvecklingen över tid vad gäller statlig bidragsgivning, dialog och sam- råd med det civila samhällets organisationer, samt övriga insatser för att förbättra det civila samhällets villkor.

Statistiska centralbyrån (SCB), Vetenskapsrå- det och Myndigheten för ungdoms- och civil- samhällesfrågor (f.d. Ungdomsstyrelsen) lämnar viktiga underlag för bedömningen av politikom- rådets måluppfyllelse. Huvuddelen av resultat-

informationen utgörs av återrapporteringar från dessa myndigheter samt från Regeringskansliets egen uppföljning.

Självständighet och oberoende

Principen om självständighet och oberoende avspeglar det civila samhällets centrala betydelse för demokratin och innebär att organisationerna inom det civila samhället självständigt ska kunna formulera sitt uppdrag i samhället utifrån sina egna värdegrunder.

För att det civila samhällets organisationer både självständigt och långsiktigt ska kunna upprätthålla funktioner utan något större inslag av offentlig styrning bör en övervägande del av bidragen till det civila samhällets organisationer vara organisationsbidrag och liknande generella bidrag, dock med utrymme för flexibilitet med hänsyn till varje bidragssystem och områdes karaktär (prop. 2009/10:55). Drygt 10,9 miljar- der kronor fördelades under 2013 i statligt stöd till det civila samhällets organisationer, vilket är likvärdigt med tidigare år.

Dialog och samråd med det civila samhällets organisationer

Principen om dialog mellan regeringen och det civila samhällets organisationer syftar bl.a. till att bredda och fördjupa underlag för offentligt beslutsfattande.

Det formella remissförfarandet behöver ibland kompletteras genom att information och synpunkter inhämtas även på andra sätt från det civila samhällets organisationer. Under 2013 fanns i Regeringskansliet 50 fasta forum för samråd med det civila samhällets organisationer. Omkring 800 organisationer medverkade i mer än 100 möten. Utöver de fasta forumen för sam- råd anordnade Regeringskansliet också under 2013 ett stort antal möten (konferenser, hea- rings, m.m.) för samråd med det civila samhällets organisationer i specifika frågor. Ett stort antal organisationer har medverkat.

Partsgemensamt forum

Partsgemensamt forum utgör en plattform för dialog på nationell nivå mellan regeringen och det civila samhällets organisationer. Ett syfte med forumet är att följa upp och utveckla politi-

178

ken för det civila samhället. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har sedan 2011 haft i uppdrag att genomföra Partsgemen- samt forum för dialog mellan regeringen och det civila samhället. I forumet ingår representanter från ett sextontal idéburna organisationer från olika områden. Vidare inbjuds Sveriges Kom- muner och Landsting (SKL) att delta. Under 2013 genomfördes fem möten i detta forum. För varje möte fanns ett övergripande tema. Bland annat behandlades det civila samhällets demo- krati- och röstbärarroll, särart och kvalitet, dia- log och jämbördighet samt kunskap om det civila samhället.

Samverkan inom kulturområdet

Kultursamverkansmodellen innebär att lands- tingen ska arbeta fram kulturplaner i samverkan med bl.a. det civila samhället (se avsnitt 3.4.2). Denna samverkan möjliggör för det civila sam- hällets organisationer att påverka kulturens ut- veckling i länen och samverka kring denna. Myndigheten för kulturanalys presenterade i november 2013 rapporten Samverkan ligger i tiden. Rapporten visar att samverkan har ökat i och med kultursamverkansmodellen, men att samråd med det civila samhället behöver vidare- utvecklas.

Förändringar i instruktioner för myndigheter på kulturområdet

För att betona det civila samhällets betydelse för kulturområdet har det uppdrag om samverkan med det civila samhället som tidigare funnits i det årliga regleringsbrevet för flera myndigheter förts in i 19 kulturmyndigheters instruktioner. Förändringarna i instruktionerna trädde i kraft den 15 maj 2014.

Kvalitet

Principen om kvalitet syftar till att belysa den särskilda kvalitet som det civila samhällets orga- nisationer har vid bl.a. utförandet av välfärds- tjänster. Principen omfattar också frågor om kunskap om det civila samhället.

Utredningen Ett stärkt civilsamhälle (dir. 2014:40) har bl.a. i uppdrag att analysera och bedöma om organisationernas särart och ställ- ning i förhållande till nationell lagstiftning och EU-rätt kan och bör utvecklas eller tydliggöras.

Frågan om den särskilda kvaliteten i de tjänster som organisationerna tillhandahåller blir

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ofta aktuell i samband med upphandling. Utredningen ska därför även lämna förslag om hur organisationernas möjligheter att delta i offentlig upphandling kan förbättras.

Forskning och statistik

Vetenskapsrådet ansvarar sedan 2009 för ett flervetenskapligt forskningsprogram om det civila samhället. Inom ramen för forskningspro- grammet pågår för närvarande 15 forsknings- projekt. Under 2013 anordnades en internationell vetenskaplig konferens inom ramen för programmet och en utlysning av projektbidrag med relevans för det civila samhället genomfördes. Av totalt 56 inkomna ansökningar beviljades fyra nya projekt bidrag. De beviljade projekten omfattade olika forskningsinriktningar. Ett exempel är ett filosofiskt projekt som studerar fackföreningars dubbla roll som frivilligorganisationer och politiska aktörer.

Vidare fördelade Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor under 2013 medel till studier inom identifierade behovsområden avse- ende det civila samhället. De 39 ansökningar som kom in från 15 universitet prövades av en veten- skaplig beredningsgrupp. Tre ettåriga projekt fick stöd med teman som pensionärsorganisa- tionernas inflytande på äldreomsorgen, civilsam- hällets roll i socialt utsatta bostadsområden samt hur väl intresseorganisationer representerar medborgares åsikter i sin kommunikation med den nationella politiken. Ett projekt om jäm- ställdhetsarbete inom idéburna organisationer tilldelades utvecklingsstöd.

Under året genomförde Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor även ett kun- skapsseminarium i syfte att sprida forskning och annan vetenskapligt grundad kunskap om det civila samhället.

Statistiska centralbyrån (SCB) lämnade 2012 rapporten Det civila samhället 2010 – ett rege- ringsuppdrag med undersökningar från Statitiska centralbyrån. I rapporten redovisas statistik om organisationernas ekonomi på ett sätt som anpassats till FN:s statistiksystem för satellit- räkenskaper om ideella organisationer, Interna- tional Classification of Non Profit Organisat- ions (ICNPO), för att bättre beskriva det civila samhället. Det finns anledning att använda denna statistik för fördjupad analys och jämförelser mellan områden inom det civila samhället samt att ge statistiken en vidare spridning. SCB har

179

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

under 2013 fortsatt att utveckla statistiken om det civila samhället och kommer att redovisa en uppdaterad version av sin statistikrapport under 2014.

Långsiktighet

Principen om långsiktighet syftar till att för- bättra organisationernas möjligheter att planera, bedriva och utveckla sin verksamhet på ett lång- siktigt sätt.

Ett generellt stöd, såsom organisations- och verksamhetsbidrag, gör det möjligt för det civila samhällets organisationer att på ett långsiktigt sätt upprätthålla basfunktioner utan något större inslag av offentlig styrning.

Diagram 15.1 Fördelning av organisations- och verksamhetsbidrag respektive projektbidrag

Procent

100

	organisations/verksamhetsbidrag		projektbidrag

2011

2012

2013

År

Statligt stöd till det civila samhällets organisationer

Statsbidrag om sammanlagt cirka 10,9 miljarder kronor fördelas till det civila samhällets organisa- tioner inom flertalet verksamhetsområden. I området politiken för det civila samhället ingår stöd till idrotten, bidrag till allmänna samlings- lokaler, bidrag för kvinnors organisering, stöd till friluftsorganisationer samt bidrag till riks- dagspartiers kvinnoorganisationer. I avsnitten 15.5 respektive 15.6 redogörs närmare för stödet till idrotten och bidraget till friluftsorganisation- erna.

Boverkets samlingslokaldelegation fördelar medel som investeringsbidrag. Investeringsbi- drag kan ges till nybyggnad, ombyggnad och inköp av allmän samlingslokal, samt till stan-

dardhöjande reparationer och tillgänglighets- skapande åtgärder. Sammanlagt 90 föreningar med projekt spridda över hela landet beviljades bidrag under 2013. Stödet gick i första hand till åtgärder som är miljövänliga, sparar energi och förbättrar tillgängligheten samt höjer lokalernas standard. 51 procent av projekten syftade till att förbättra tillgängligheten genom åtgärder för personer med funktionshinder.

Boverkets samlingslokaldelegation fördelade även bidrag till 16 projekt för utveckling av ung- domsverksamhet i allmänna samlingslokaler 2013. Vidare fördelades bidrag till samlingslokal- hållande föreningars riksorganisationer, dvs. Riksorganisationen Folkets Hus och Parker, Bygdegårdarnas Riksförbund och Våra Gårdar.

Myndigheten för ungdoms- och civilsam- hällesfrågor har i uppdrag att årligen lämna en sammanfattande redogörelse för vissa av de bi- drag som myndigheten hanterar. Redogörelsen omfattar bl.a. statsbidrag för kvinnors organise- ring, bidrag till jämställdhetsprojekt och bidrag till verksamheter mot rasism och liknande for- mer av intolerans. Organisationer på nationell nivå kan söka organisationsbidrag från Myndig- heten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor för sin ordinarie verksamhet. Sammanlagt 264 orga- nisationer lämnade in ansökningar och 221 av dem beviljades organisationsbidrag 2013.

Av statsbidraget till kvinnors organisering som Myndigheten för ungdoms- och civilsam- hällesfrågor fördelade under 2013 utbetalades 74 procent som organisations- eller etablerings- bidrag, vilket är en högre andel än tidigare. Vidare fördelade Partibidragsnämnden stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer 2013. Stödet fördelades till samtliga åtta riksdagsparti- ers kvinnoorganisationer.

En ny förordning (2014:108) om statsbidrag till ideella organisationer inom kulturmiljöområ- det trädde i kraft den 1 juni 2014.

Öppenhet och insyn

Principen om öppenhet och insyn betonar det civila samhällets viktiga roll som opinionsbildare i demokratin. Det är angeläget att viktigare be- slut föregås av en transparent process där det civila samhället har möjlighet till insyn och dia- log, särskilt i frågor som rör det civila samhällets villkor.

180

Remissförfarandet

Remissförfarandet är en samrådsform som an- vänds för att uppfylla regeringsformens krav på beredning av regeringsärenden. Synpunkter inhämtas från myndigheter, kommuner och landsting men även från det civila samhällets organisationer. Totalt har 200 remisser skickats ut till fler än 4 000 organisationer under 2013. 44 procent av organisationerna svarade på remisserna. Utöver de inbjudna inkom ytterligare sammanlagt 210 organisationer med synpunkter.

Europarådets kod för idéburna organisationer

År 2009 utvecklade Europarådet tillsammans med idéburna organisationer en kod för främ- jande av idéburna organisationers medverkan i offentliga beslutsprocesser, Code of Good Practice on Civil Participation. Koden ger exem- pel på hur medborgare genom engagemang i idéburna organisationer kan delta i den politiska beslutsprocessen. Den är ett verktyg som myn- digheter, kommuner och föreningar kan använda för att planera och utvärdera sin samverkan. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles- frågor har under 2013 spridit ytterligare infor- mation till idéburna organisationer och offent- liga aktörer om koden. Som exempel kan näm- nas Myndigheten för delaktighet (tidigare Han- disam) som har använt koden som utgångspunkt för den överenskommelse myndigheten har slutit med funktionshindersorganisationerna för att bl.a. definiera ramarna för samråd i myndig- hetens funktionshindersråd. Myndigheten har även tagit fram en vägledning för samråd med funktionshindersrörelsen.

Överenskommelserna

I oktober 2008 slöts en överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting (dnr IJ2008/2110). Drygt 70 organi- sationer från det civila samhället har anslutit sig till den nationella överenskommelsen och ställt sig bakom de gemensamma åtaganden och principer som överenskommelsen innehåller.

Under 2014 har bidrag fördelats av Myndig- heten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor till nio projekt för att idéburna organisationer med lokal förankring tillsammans med kommuner och landsting ska kunna stimulera framväxten av lokala och regionala överenskommelser.

En överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och idéburna

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

organisationer inom integrationsområdet har också ingåtts 2010. Till denna överenskommelse har över 40 nationella organisationer anslutit sig, däribland ett flertal paraplyorganisationer.

Riksrevisionen har granskat i vilken mån staten har lyckats undanröja hinder och skapat förutsättningar för det civila samhällets medver- kan på integrationsområdet. (Staten och det civila samhället i integrationsarbetet, RiR 2014:3) och lämnat rekommendationer om det fortsatta arbetet. Riksrevisionens rapport har föranlett en skrivelse till riksdagen (skr. 2013/14:244).

Mångfald

Principen om mångfald handlar om mångfald både av och inom organisationer i det civila sam- hället. Principen betonar att det civila samhället i sig bör ge utrymme för mångfald och erbjuda lika möjligheter till delaktighet och inflytande för människor oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan livsåskådning, funktionsned- sättning, könsöverskridande identitet eller ut- tryck, sexuell läggning eller ålder.

Engagemangsguider för ökad delaktighet

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles- frågor har under 2013 fördelat stöd till engage- mangsguider (dnr U2014/2392). Av totalt 37 ansökningar beviljades 13 bidrag. Riksteatern beviljades stöd för fjärde året för att sprida och ta fram erfarenheter som gjorts i satsningen. Dessa erfarenheter och exempel redovisas nu på en särskild webbplats. Exempel på effekter av bidraget är att det har bildats nya organisationer som ungdomar själva driver och att utbudet av aktiviteter för målgruppen har ökat i de bostads- områden som omfattats av verksamheterna. Uppskattningsvis har 1 700 personer engagerat sig lokalt på ett organiserat sätt utan att bli medlemmar.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Den 1 april 2014 bytte Ungdomsstyrelsen namn till Myndigheten för ungdoms- och civilsam- hällesfrågor. Därmed överensstämmer myndig- hetens namn även med dess uppgift att ansvara för frågor som rör det civila samhället.

181

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Myndigheten för ungdoms- och civilsam- hällesfrågor har i uppdrag att varje år ta fram en rapport om det civila samhällets villkor. Hösten 2012 genomfördes en enkätstudie som riktade sig till 1 600 ideella föreningar. Den har legat till grund för den uppföljningsrapport av det civila samhällets villkor som redovisades i april 2013. I rapporten Dialog, självständighet och långsiktiga förutsättningar – en uppföljning med ideella föreningar i fokus (Ungdomsstyrelsen, 2013) följs tre av principerna inom politiken för det civila samhället upp. Undersökningen visar att föreningar med offentliga uppdrag inte i någon större utsträckning upplever sig vara styrda av myndigheter. Två tredjedelar av föreningarna har haft kontakt med den offentliga sektorn. De har då diskuterat frågor som rör den egna verksam- heten men har också deltagit i samråd, varit re- missinstanser och deltagit i samverkansprojekt. Undersökningen visar vidare att de allra flesta föreningar upplever att deras ekonomi är till- räckligt god för organisationers kärnverksamhet. Däremot anser föreningarna att det är svårare att få ekonomin att räcka till utveckling av verksam- heten. Nästan 40 procent av föreningarna anser att det ekonomiska läget har försämrats de senaste tre åren. Offentliga bidrag och medlemsintäkter dominerar föreningarnas inkomster. Ett antal indikatorer lyfts fram i rapporten som syftar till att ge en tydligare bild av föreningarnas villkor.

I en uppföljande rapport, Villkor för organi- sationer inom det civila samhället som bedriver näringsverksamhet, avseende verksamhetsåret 2013 har Myndigheten för ungdoms- och civil- samhällesfrågor särskilt fokuserat på aktörer inom det civila samhället som bedriver närings- verksamhet. En enkät har skickats till 1 800 stif- telser, aktiebolag med särskild vinstutdelnings- begränsning, ekonomiska föreningar och näringsidkande ideella föreningar. Enligt de preliminära resultaten är det en något större andel, cirka 40 procent, av stiftelserna, aktiebolagen och de ekonomiska föreningarna som bedriver verksamhet på offentligt uppdrag jämfört med knappt 30 procent av de närings- idkande ideella föreningarna. Drygt hälften av stiftelserna och föreningarna uppger att de är beroende av offentliga medel för att bedriva sin kärnverksamhet. Bland aktiebolagen är det en något mindre andel som uppger ett sådant beroende. Generellt sett svarar kring 70 procent av företagen och organisationerna i under-

sökningen att de haft ekonomiska förut- sättningar att genomföra sin kärnverksamhet under 2013. Stiftelser avviker dock genom att en något större andel, 80 procent, uppger sig ha sådana förutsättningar. Mellan 60 och 70 procent av de näringsidkande civilsamhällesorganisa- tionerna har fört någon form av dialog med myndigheter under 2013. Aktiebolagen avviker här genom att en något större andel, drygt 80 procent, har haft dialog med myndigheter under året.

15.4.3 Analys och slutsatser

Självständighet och oberoende

En jämn nivå på det statliga stödet ger en stabil grund för bidragsberättigade organisationer att bedriva sin verksamhet. Den höga andelen orga- nisationsbidrag och liknande generella bidrag innebär goda förutsättningar för organisation- erna att verka fritt och självständigt. Enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles- frågors rapport Dialog, självständighet och lång- siktiga förutsättningar – en uppföljning med ideella föreningar i fokus upplever sig det civila samhällets organisationer inte styrda av staten.

I Partsgemensamt forum förs en dialog där parterna utbyter erfarenheter och synpunkter med varandra för att följa upp och utveckla poli- tiken för det civila samhället. En fråga som idéburna organisationer har lyft fram i Parts- gemensamt forum är önskemålet om en statlig utredning för att genomlysa villkoren för det civila samhällets organisationer att verka och växa. I mars 2014 beslutades kommittédirektivet Ett stärkt och självständigt civilsamhälle (dir. 2014:40). En särskild utredare ska undersöka möjligheterna att underlätta för det civila sam- hällets organisationer att bedriva sin verksamhet, att utvecklas och att därigenom bidra till demo- krati, välfärd, folkhälsa, gemenskap och social sammanhållning.

Dialog

Det kan konstateras att Regeringskansliet under de senaste sju åren har genomfört en stor mängd dialoger och samråd med det civila samhällets organisationer. Dialogen är både tät och omfat- tande. Tre exempel som särskilt kan lyftas fram är de dialoger som genomförts med anledning av överenskommelserna mellan staten, idéburna organisationer och SKL på det sociala området

182

respektive på integrationsområdet, samt en bred dialog på kulturområdet.

Kvalitet

Jämfört med vissa andra statliga forskningsanslag är anslaget för forskning om det civila samhället relativt litet, men kan ändå betraktas som ett viktigt steg i riktning mot en samlad och ökad kunskap om det civila samhället. Här kan också tilläggas att SCB har fått i uppdrag att utveckla och förbättra statistiken om det civila samhället. Arbetet genomförs i samarbete med en referens- grupp med representanter från bl. a. det civila samhällets organisationer. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors bidrag för behovsinriktad forskning är också en satsning för att förstärka ett forskningsfält under ut- veckling.

Långsiktighet

En övervägande del av bidragen till det civila samhällets organisationer bör vara generella bidrag (prop. 2009/10:55). 80,4 procent av de statliga bidragen är generella bidrag, såsom verk- samhets- och organisationsbidrag. Utvecklingen av förhållandet mellan å ena sidan de generella bidragen av mer långsiktig karaktär och å andra sidan projektfinansiering av mer kortsiktiga insatser, visar att andelen generella bidrag ligger på en jämn och hög nivå över tid.

Öppenhet och insyn

Organisationerna inom det civila samhället ut- nyttjar i hög utsträckning de möjligheter som finns för att göra sin röst hörd och vara med och påverka inför t.ex. regeringsbeslut.

De överenskommelser som ingåtts med idéburna organisationer och SKL följs upp regelbundet. Den nationella överenskommelsen på det sociala området har också inspirerat lokala och regionala efterföljare.

Den enkätundersökning som Regerings- kansliet genomfört visar att många myndigheter samverkar i hög grad med det civila samhällets organisationer, men att det samtidigt finns en möjlighet att förtydliga detta samverkansarbete ytterligare.

Mångfald

Satsningen på stöd till engagemangsguider har pågått under 2010–2013 och har nu avslutats. Under de år som satsningen pågick har olika typer av organisationer med skilda verksamheter bedrivit projekt och nått bl.a. kvinnor, nyanlända

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

eller ensamkommande unga kvinnor och män. Personer som deltagit i projekten anser sig ha hittat meningsfull verksamhet tack vare den matchning som engagemangsguiderna har gjort mellan deras intressen och föreningslivet (Bred- dat engagemang – verksamheter med engage- mangsguider, Ungdomsstyrelsen, 2013). Myn- digheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har genomfört en utvärdering av satsningen som har redovisats i september 2014 (dnr U2014/5179). Utvärderingen visar att föreningsrepresentanter i de lokala projekten hittat metoder för att sänka trösklarna för att kunna engagera fler. Det civila samhällets bety- delse och kapacitet har synliggjorts och jäm- ställdhetsfrågorna har ställts i fokus.

15.5Idrottsfrågor

15.5.1 Mål

I avsnitt 2.4 anges målen för den statliga idrotts- politiken som riksdagen beslutat.

15.5.2 Resultatredovisning

Bedömningsgrunder

Bedömningen av resultatet utgår främst från rapporten Statens stöd till idrotten, uppföljning 2013, från Centrum för idrottsforskning vid Gymnastik- och idrottshögskolan (CIF) och statistikuppgifter från Riksidrottsförbundet (RF). CIF har i uppdrag att årligen följa upp statens stöd till idrotten. I sin rapport för 2013 redovisar CIF sammanlagt 22 indikatorer, för- delade över fem målområden. Resultatredovis- ningen nedan utgår från dessa fem målområden, där de mest centrala indikatorerna redovisas. Indikatorsystemet är i huvudsak uppbyggt på befintlig statistik från olika källor. CIF:s rapport för 2013 baseras på statistik från 2012.

Bedömningen baseras bl.a. på uppgifter om

–medlemskap och det ideella engagemanget i idrottsrörelsen,

–aktivitetsnivån och könsfördelningen bland barn och unga inom idrottsrörelsen,

–barns och ungas förutsättningar för delta- gande inom idrottsrörelsen,

183

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

–svenska folkets motionsvanor,

–könsfördelningen i idrottsförbundens styrelser,

–ideella ledares utbildning,

–insatser mot dopning,

–RF:s strategiska arbete,

–etiken inom idrottsrörelsen.

Resultat

Statens stöd till idrotten uppgick 2013 till 1 705 miljoner kronor, vilket är en liten ökning i jäm- förelse med 2012.

Idrotten som folkrörelse

Medlemmar i idrottsrörelsen

Idrottsrörelsen har en betydelsefull roll i vårt samhälle. RF består av ca 20 000 föreningar spridda över hela landet, organiserade i 70 speci- alidrottsförbund. Skateboardförbundet var det sjuttionde förbundet som röstades in på RF:s stämma 2013.

År 2012 uppgavs 3,2 miljoner människor vara medlemmar i en idrottsförening. Detta motsva- rar 42,3 procent av befolkningen i åldersspannet 7–70 år. Av dessa uppgavs 2,4 miljoner vara aktiva såsom idrottsutövare, ledare eller funktionärer. Antalet medlemmar har enligt detta underlag minskat sedan 2002. Minskningen har dock främst skett inom gruppen passiva medlemmar medan det totala antalet aktiva idrottsutövare har legat förhållandevis konstant.

Könsfördelningen bland medlemmarna 2012 var 47 procent flickor eller kvinnor respektive 53 procent pojkar eller män. Fördelningen bland de medlemmar som var aktiva som idrottsutövare, ledare eller funktionärer var jämn mellan könen.

Det finns aktiva och passiva medlemmar i alla åldersgrupper, men andelen aktiva är störst bland barn och ungdomar och minskar sedan i takt med stigande ålder. En jämförelse mellan åren 2002 och 2012 indikerar framför allt ett minskat aktivt medlemskap inom idrottsrörelsen i ålders- kategorin unga vuxna (20–39 år).

En jämförelse av den könsmässiga fördel- ningen mellan olika idrotter och förbund visar att ridsport, konståkning och gymnastik är tre idrotter där andelen kvinnliga medlemmar upp- går till mellan 77 och 90 procent. Flest antal

kvinnliga medlemmar återfinns inom friidrott och fotboll. På motsvarande sätt är antalet man- liga medlemmar högst inom fotboll och golf. Andelen manliga medlemmar är däremot störst i idrotter som ishockey, amerikansk fotboll och flygsport, där mer än 90 procent är män. Denna könsfördelning mellan idrotterna har varit tämli- gen konstant under senare år.

Aktivitetsnivån i barn- och ungdomsidrotten

Den tidigare regeringen har genom Idrottslyftet fortsatt satsningen Handslaget med svensk idrott, som inleddes 2003 och pågick till 2007. Idrottslyftet har sedan 2007 uppgått till 500 miljoner kronor årligen och det främsta syftet är att få fler barn och ungdomar att idrotta och att idrotta högre upp i åldrarna. Idrottslyftet utgår ifrån ett barnrättsperspektiv och inom ramen för Idrottslyftet har barn och unga fått möjlighet att prova på olika idrotter. RF har bl.a. som mål att idrottsrörelsen ska öka i antalet aktiviteter och utövare, samt att tillgången till anläggningar och idrottsmiljöer ska öka. Inom ramen för Idrotts- lyftet erbjuder RF stöd till sina förbund och föreningar så att de kan utveckla sin barn- och ungdomsverksamhet för att uppnå målen. När Idrottslyftet startade 2007 var könsfördelningen jämnare bland de barn och ungdomar som deltog i Idrottslyftets aktiviteter än vid mätningen 2011/2012.

I arbetet med Idrottslyftet uppmanas special- och distriktsidrottsförbunden att stimulera sina föreningar att initiera samverkan med andra organisationer för att bredda verksamheten. Det är vanligast att samverkan sker med kommunal verksamhet och då framförallt skola och fritids- gård, men även t.ex. gruppboenden. I övrigt sker samverkan med andra ideella föreningar inom det civila samhället, exempelvis Friluftsfrämjan- det, Scouterna, invandrarföreningar och andra lokala sammanslutningar. Andra samverkans- partners som förekommer i föreningar- nas/förbundens verksamhet är kyrka, polis och Migrationsverket.

Bidraget till idrottsrörelsens barn- och ung- domsverksamhet i form av lokalt aktivitetsstöd (LOK-stöd) uppgick 2013 till drygt 614 miljo- ner kronor, vilket var något lägre än föregående år. Bidraget utgår för antal deltagartillfällen och sammankomster. De data som finns angående LOK-stödet utgår således från antalet deltagar- tillfällen, inte från antalet enskilda deltagare.

184

Fram till 2013 gällde att bidragsberättigade deltagare var barn och ungdomar i åldern 7–20 och ledare i åldern 13–20 år. För deltagare och ledare inom handikappidrott finns ingen övre åldersgräns. Riksidrottsförbundet beslutade om nya regler för stödet fr.o.m. 2014, däribland att åldern för bidragsberättigade deltagare höjs från 20 till 25 år.

Diagram 15.2 Aktivitetsnivån i barn- och ungdomsidrotten i relation till förändringar i befolkningen

Procent								År
105%
		Befolkning			Deltagartillfällen
100%
95%
90%
85%
80%
04	05	06	07	08	09	10	11	12

Pojkar och flickor 7–20 år (%), 2004–2012. Källa: Statligt lokalt aktivitetsstöd (LOK), CIF:s rapport Statens stöd till idrotten, uppföljning 2013.

Under en följd av år har antalet redovisade LOK-stödsberättigade deltagartillfällen minskat vilket inte kan förklaras av minskade barnkullar. Sedan 2010 går det att urskilja en viss utpla- ningstendens såtillvida att antalet deltagartill- fällen har förblivit relativt oförändrat, trots att barnkullarna har fortsatt att krympa. Enligt 2012 års LOK-statistik beviljades idrottsföreningar aktivitetsbidrag för knappt 53 miljoner deltagar- tillfällen, vilket är en nedgång jämfört med 2004. I fråga om sammankomster har det skett en motsvarande minskning med drygt 15 procent från 2004 till 2012.

En granskning uppdelat efter kön av antalet deltagartillfällen 2012 visar att flickor svarade för 39 procent och pojkar för 61 procent. Denna fördelning har varit förhållandevis konstant sedan 2002, även om könsfördelningen bland de rapporterade deltagartillfällena utjämnades något mellan 2003 och 2008. Därefter har skillnaderna åter ökat. Statistiken indikerar att pojkar redan i unga år är mer aktiva inom idrottsrörelsen än flickor och att skillnaderna därefter tilltar under ungdomsperioden. Detta betyder inte nödvän- digtvis att det är fler pojkar än flickor som idrottar inom idrottsrörelsen, utan det kan bero

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

på att pojkar är aktiva fler gånger per vecka än flickor.

Den totala nedgången i antalet deltagartill- fällen kan förklaras av en minskad aktivitetsnivå hos äldre ungdomar (17–20 år). Minskningen av deltagartillfällen är större bland flickor än bland pojkar. Redan i åldern 13–16 år går det att se ett minskat deltagande bland flickor som inte enbart kan förklaras med förändringar i ålderspopula- tionen. Denna nedgång tilltar därefter i åldern 17–20 år.

Minskningen i antalet deltagartillfällen inom idrottsrörelsen de senaste åren sker från höga nivåer. Studier visar dock att ungdomar i de nordiska länderna ägnar sig åt idrott och fysisk aktivitet i betydligt större utsträckning än det europeiska genomsnittet.

Ideellt ledarskap

Ett av de mest grundläggande kännetecknen på en folkrörelse är förekomsten av frivilligt och oavlönat föreningsarbete. Detta är inte minst tydligt på idrottens område.

År 2012 hade 655 000 personer i åldern 7–70 år ett uppdrag i en idrottsförening som ledare, tränare eller styrelseledamot. Den största ande- len idrottsledare finns i åldersgrupperna 15-19 år och 40-49 år. Andelen med ledaruppdrag ökar till viss del med utbildningsnivå. Den köns- mässiga fördelningen var 43 procent kvinnor och 57 procent män.

Enligt 2013 års Särskilda Eurobarometer 412 om idrott och fysisk aktivitet, EU:s andra mät- ning av vuxnas motions- och idrottsvanor inom medlemsstaterna, ligger Sverige i topp när det gäller ideellt engagemang inom idrotten. Av den svenska befolkningen engagerar sig 25 procent ideellt inom idrottsrörelsen. Nivån kan jämföras med Nederländerna som kom på andra plats, där motsvarande siffra var 18 procent. EU-genom- snittet i den aktuella mätningen var sju procent. Eurobarometerns fråga är mer öppet ställd än i de svenska mätningarna och omfattar därför andra former av engagemang än bara uppdrag som ledare, tränare och styrelseledamot.

Idrottens betydelse för folkhälsan

Fysisk aktivitet har positiva effekter för folkhäl- san. Enligt Folkhälsomyndigheten skulle svenska folkets hälsa förbättras och sjukvårds-

185

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

kostnaderna minska om alla följde rådet att ägna sig åt minst en halvtimmes motion varje dag.

Personer som motionerar regelbundet

Att undersöka människors motionsvanor är svårt. Svaren varierar beroende på hur deltagaren definierar den fysiska aktivitetens ansträngnings- grad och regelbundenhet. Av RF:s enkätstudie Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2012, som undersöker personers deltagande i organiserade motionsaktiviteter, framgår att 44 procent av de tillfrågade mellan 7–70 år deltog i tre motionsaktiviteter (på minst 20 minuter vardera) i veckan. Den nivån har varit konstant sedan 2002. Kvinnor motionerar i högre ut- sträckning än män. Tre av fyra personer uppgav i undersökningen att de motionerar minst en gång i veckan. Yngre sade sig motionera i högre ut- sträckning än äldre. Dessutom framkom socio- ekonomiska skillnader såtillvida att motioneran- det ökar i takt med hushållsinkomsten.

I Eurobarometerns mätning av medborgarnas motions- och idrottsvanor 2013 rankades Sverige högst av alla medlemsstater. Av den vuxna be- folkningen i Sverige uppgavs 70 procent motio- nera minst en gång i veckan. Undersökningen visar dock på stora socioekonomiska skillnader i deltagandet, samt på en låg aktivitetsnivå bland män i åldersgruppen 17–25 år.

Fysisk aktivitet hos vuxna på fritiden

Folkhälsomyndigheten genomför årligen en rikstäckande undersökning om folkhälsa, Nat- ionella folkhälsoenkäten. Undersökningen visar hur befolkningen mår och följer upp föränd- ringar i hälsa över tid. Frågeställningarna om fysisk aktivitet på fritiden är medvetet brett formulerade, med följd att fysisk aktivitet inbe- griper alltifrån rena idrotts- och träningsaktivi- teter till trädgårdsarbete och tyngre hushålls- arbete.

Graden av fysisk aktivitet är som störst i unga år. I de yngsta och äldsta åldersgrupperna, 16–29 år respektive 65–84 år, uppger sig män vara mer fysiskt aktiva än kvinnor. Det här resultatet skiljer sig från Eurobarometerns resultat. I inter- vallet 30–64 år är skillnaderna mindre. Förhål- landevis många i den svenska befolkningen – mer än hälften i varje ålderskategori – säger sig leva upp till rekommendationen om måttlig fysisk aktivitet på minst 30 minuter om dagen. Betyd- ligt färre säger sig vara fysiskt aktiva på hög nivå, motsvarande minst 60 minuter om dagen.

I genomsnitt är det cirka 13 procent som uppger sig ha en i huvudsak stillasittande fritid. En jämförelse av olika redovisningsgrupper visar på socioekonomiska mönster. Andelen aktiva ökar tydligt i takt med ökad utbildningsnivå, bättre ekonomi och position i arbetslivet. Likaså är andelen med stillasittande fritid högre hos personer med utländskt ursprung.

Allas lika förutsättningar för deltagande

Barns och ungdomars deltagande i föreningsidrott

Statistiska centralbyrån (SCB) genomför sedan 1975 årliga undersökningar av det svenska folkets levnadsförhållanden (ULF). Syftet är framför allt att belysa välfärdens fördelning mel- lan olika grupper i befolkningen. Sedan 2001 har ULF kompletterats med intervjuer av barn i åldrarna 10–18 år rörande deras levnadsförhål- landen (Barn-ULF).

När det gäller barns idrottande i relation till faktorer som hushållens ekonomi, utbildnings- nivå och utländsk bakgrund indikerar statistiken att barn till högskoleutbildade idrottar i större utsträckning än barn till föräldrar med endast gymnasieutbildning. Vidare idrottar barn i tjänstemannahushåll i högre omfattning än barn i företagar- eller arbetarhushåll. Det framkom- mer inga skillnader i idrottsdeltagande för pojkar med svensk respektive utländsk bakgrund. Flickor med utländsk bakgrund uppger sig dock idrotta i mindre utsträckning än flickor med svensk bakgrund.

Kvinnor och män på ledande positioner

År 2012 var det endast 18 av RF:s då 69 special- idrottsförbund som hade en jämställd förbunds- styrelse, det vill säga att båda könen uppgår till minst 40 procent bland ledamöterna. Tre för- bund – Svenska Skolidrottsförbundet, Svenska Konståkningsförbundet och Svenska Handi- kappidrottsförbundet – var kvinnodominerade såtillvida att andelen män understeg 40 procent. I resterande 48 förbund var situationen den mot- satta, det vill säga att andelen kvinnor understeg 40 procent.

Sett till styrelsemedlemmarnas kön och ålder kan konstateras att kvinnor dominerar i den yngsta ålderskategorin men att män i övriga ålderskategorier utgör majoriteten. Det kan noteras att könsfördelningen i de yngre ålders- kategorierna var mer jämnt fördelad 2009. Bland

186

ledamöter över 60 år finns det endast 14 kvinn- liga ledamöter jämfört med 81 manliga leda- möter. Detta är dock en förbättring från 2009.

Tabell 15.2 Styrelseledamöter i specialidrottsförbundens styrelser

Styrelseledamöter fördelat på ålder och kön i absoluta tal och procent av ålderskategori (anges inom parentes) år 2012.

Ålder	Kvinnor		Män	Totalt
< 30 år	27 (68)	13	(32)	40

30 – 45 år	61 (36)	109	(64)	170

46 – 60 år	81 (33)	165	(67)	246
> 60 år	14 (15)	81	(85)	95

Totalt	183 (33)	368 (67)		551

Källa: Specialidrottsförbunden, CIF:s rapport Statens stöd till idrotten, uppföljning 2013.

Skolning i demokrati, ansvarstagande och etik

En utgångspunkt för statens idrottspolitik är antagandet att föreningsidrotten genererar posi- tiva externa effekter i form av demokratisk skol- ning och delaktighet, jämställdhet och sunda etiska ideal. Det är dock svårt att belägga direkta orsakssamband mellan föreningsidrott och dessa önskade effekter.

Ungdomar och uppdrag som ledare

I RF:s årliga undersökning Svenska folkets täv- lings- och motionsvanor från 2012 angav 88 000 unga att de hade olika former av ledaruppdrag inom idrotten. Det var framför allt äldre ung- domar som gjorde insatser som ledare. I ung- domsgruppen 15–19 år var 10,5 procent av ung- domarna aktiva som ledare.

Ideella ledares utbildning

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie-, bildnings- och utbildnings- organisation. Omfattningen på SISU:s studie- verksamhet, som främst riktar sig till förbund och föreningar inom RF, är ett intressant mått på idrottsrörelsens insatser för att utbilda sina ideella ledare. SISU:s studieverksamhet har ökat markant och kontinuerligt sedan 2009. År 2012 var antalet arrangemang, deltagare och studie- timmar det högsta under 2000-talet.

Dopning

I Sverige är det RF som ansvarar för antidop- ningsarbetet inom idrottsrörelsen. Alla special- idrottsförbund har egna antidopningsprogram

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

och RF:s 21 distriktsförbund arbetar förebyggande mot dopning. RF:s statistik i fråga om dopningsprover och bestraffningar speglar i första hand den egna antidopningsverksamheten

– det är inte ett mått på det allmänna bruket av dopningsmedel varken inom idrottsrörelsen eller i det omgivande samhället.

Antalet utförda kontroller 2012 var 3 668 stycken vilket ungefär motsvarar det genom- snittliga antalet utförda kontroller sedan 2002. Totalt fälldes 2012 sammanlagt 34 personer för dopningsförseelser, jämfört med nio personer 2002. Ökningen beror troligen på att fler kon- troller görs på motionsnivå, främst på gym- och träningsanläggningar i föreningar anslutna till Svenska Friidrottsförbundet. Av de idrottare som fällts för dopningsbrott under den senaste tioårsperioden har 98 procent varit män och två procent kvinnor. Fortfarande ligger dock ande- len fällda av det totala antalet testade på en låg nivå, mellan 0,5 och 1 procent.

Arbetet med att förbereda en från RF fri- stående nationell antidopningsorganisation fort- går. Som grund för det arbetet finns betänkandet Antidopning Sverige – En ny väg för arbetet mot dopning (SOU 2011:10). Betänkandet bereds i Regeringskansliet. RF har medverkat i utform- ningen av en ny världsantidopningskod som antogs i anslutning till världsantidopningskonfe- rensen 2013. Den nya koden träder i kraft 2015 och ersätter den nuvarande koden som gäller sedan 2009. Koden är det internationella regel- verk som styr arbetet mot dopning inom den organiserade idrotten. Såväl RF som Sveriges Olympiska Kommitté har skrivit under och därigenom förpliktat sig att följa koden. Under året har frågor relaterade till den nya koden fått särskild uppmärksamhet.

Idrottens internationella konkurrenskraft

Medaljer i internationella mästerskap

Det är svårt att jämföra idrottsliga prestationer såväl mellan nationer som mellan idrotter. Många idrotter anordnar inte världsmästerskap (VM) eller andra mästerskap varje år. Möjlig- heten att tävla och utmärka sig varierar därmed över tid. Med den reservationen kan följande nämnas. År 2012 deltog 140 landslagstrupper i ett VM eller motsvarande. Totalt vanns 216 medaljer varav 67 guld, 74 silver och 75 brons.

187

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Internationellt samarbete

Inom EU har det nya programmet för utbild- ning, ungdom och idrott, Erasmus+, beslutats. Under den sjuåriga programperioden 2014–2020 är 265 miljoner euro avsatta för insatser inom idrottsområdet med en särskild inriktning mot idrott på gräsrotsnivå. Stödberättigad verksam- het är bl.a. gränsöverskridande samarbetspart- nerskap och ideella europeiska idrottsevene- mang. Det nya programmet innebär att idrott för första gången ges ett permanent budgetut- rymme i EU. Regeringens hållning om att idrottspolitiken först och främst är en nationell angelägenhet kvarstår.

Riksidrottsförbundets arbete

Hbtq och mångfald

Den idrott som bedrivs med statligt stöd ska vara öppen för alla. Studier visar dock att hbtq- personer föreningsidrottar i lägre utsträckning än andra. I mars 2014 presenterade RFSL – Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter en studie som de gjort på uppdrag av RF över hur hbtq-ungdomar upplever föreningsidrotten, Hbtq och idrott – ungdomars erfarenheter och villkor inom svensk idrott. Studien, som är den första kvalitativa studien på området, visar att idrotten i många avseenden utan reflektion utgår från att de aktiva och ledarna är heterosexuella, vilket får negativa konsekvenser för hbtq-personer. Med utgångs- punkt i studien har RF i samarbete med SISU Idrottsutbildarna tagit fram ett diskussions- underlag riktat till idrottsföreningarna.

En arbetsgrupp som har arbetat med mång- faldsfrågor har i en rapport definierat fem områ- den som är angelägna för RF att arbeta mer aktivt med, för att öka mångfalden inom idrotten. Områdena är flickor födda utanför Europa, tränare och ledare, förtroendevalda och anställda, tävlingsregler samt ensamkommande barn.

Uppgjorda matcher

Under våren 2013 inledde RF ett samarbete med Svenska Spel för att stärka det förebyggande arbetet mot uppgjorda matcher.

Fokus har under året varit att sprida kunskap och information, ge stöd till specialidrotts- förbunden samt att öka samverkan med polis

och åklagare och andra aktörer genom återkommande möten och seminarier.

Strategiarbetet

Mot bakgrund av de förändrade förutsättning- arna för föreningsidrotten har RF tillsammans med samtliga 70 förbund inlett ett strategiarbete kring föreningsidrottens framtida förutsätt- ningar. Uppdraget beslutades på Riksidrotts- stämman 2013 och siktet är inställt på 2025. Arbetet syftar till att utveckla svensk idrotts verksamhet och organisation för att möta män- niskors önskemål och behov, utan att göra avkall på idrottsrörelsens grundläggande värderingar. Vidare avser RF att inom ramen för arbetet titta närmare på hur fler, oavsett socioekonomiska förhållanden, kan få del av föreningsidrotten, samt öka kännedomen om demokrati- och före- ningskunskap för att få fler medlemmar att delta och aktivt engagera sig i föreningarna.

Centrum för idrottsforsknings fördjupade analys

God etik inom idrotten

Under 2013 har CIF haft i uppdrag att genom- föra en fördjupad analys av vad som känneteck- nar god etik inom idrotten. Regeringen noterar att CIF i sin analys uttyder en viss tröghet i idrottens och samhällets bemötande av etiska utmaningar, men betonar att olika frågor dock kräver olika lösningar.

CIF bedömer att det inte finns några enskilda problem eller utmaningar som skulle kunna rasera förtroendet för idrotten i sin helhet. Den mångfald och bredd som kännetecknar den svenska idrottsrörelsen är så pass omfattande att hela dess samhällslegitimitet inte faller med en- skilda missförhållanden. Däremot menar CIF att idrottsrörelsen måste uppvisa en genuin strävan efter att komma till rätta med de etiska proble- men. Om idrottsrörelsen uppvisar en ovilja eller oförmåga att ta sig an sina etiska utmaningar kan det utmynna i en mer djupgående idrottslig förtroendekris. CIF:s uppmaning till idrottsrö- relsen är därför att inte tveka inför svåra frågor, synliggöra de frågor och problem som uppstår och uppmuntra till dialog och debatt.

Föreningsidrottens småskalighet

I en undersökning som CIF har låtit göra bland landets idrottsföreningar svarar drygt två av tio att de har högst 50 medlemmar och en majoritet att de har färre än 200 medlemmar. Huvuddelen

188

av verksamheten vänder sig till barn och ungdo- mar samt till vuxna som utövar idrott för att det är roligt och stimulerande. Knappt en fjärdedel svarar att de bedriver elitverksamhet på senior- nivå och en ungefär lika stor andel att de bedri- ver elitverksamhet på ungdomsnivå.

Studien visar också att idrottsföreningarnas professionaliseringsgrad i allmänhet är låg. Åtta av tio föreningar omsätter högst en miljon kro- nor om året. För många är omsättningen betyd- ligt lägre än så. En majoritet av föreningarna verkar dessutom på helt ideell basis. Endast tre av tio har anställd personal. Sex av tio förenings- kassörer säger sig även sakna professionell erfa- renhet av att arbeta med ekonomi och bokfö- ring.

I en enkätundersökning som CIF lät göra bland landets idrottsföreningar uppgav 54 pro- cent av de tillfrågade kassörerna att de tror att det är mycket eller ganska vanligt med omed- vetna regelbrott som är orsakade av t.ex. okun- skap, slarv eller brist på tid. Det resultatet bör kopplas till att de tillfrågade kassörerna har upp- gett att de har en låg formell kompetens i frågor som rör ekonomi och bokföring. Av kassörerna uppgav 23 procent att de tror att det är vanligt med medvetna regelbrott i syfte att gynna den egna föreningen. Vidare uppgav 6 procent att de tror att det är mycket eller ganska vanligt med medvetna regelbrott för personlig vinnings skull.

Nationell samordning för att stärka den positiva supporterkulturen och motverka idrottsrelaterad brottslighet

Den förra regeringen tillsatte 2011 en särskild utredare (nationell samordnare) med uppdrag att motverka brottslighet i samband med idrotts- arrangemang (dir. 2011:22). Utredaren lämnade i april 2012 delbetänkandet Mindre våld för peng- arna (SOU 2012:23). I mars 2013 lämnades slut- betänkandet Mera glädje för pengarna (SOU 2013:19) och en hearing för att diskutera betän- kandet genomfördes i oktober 2013.

Med anledning av delbetänkandets förslag vidtog den förra regeringen ett antal åtgärder. Den 1 januari 2014 togs ersättningsskyldigheten för kostnader för polisbevakning bort (prop. 2013/14:1). Ändringen innebär att den som anordnar match i normalfallet inte längre behö- ver betala för polisens insatser. Statskontoret har

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

fått i uppdrag att utvärdera effekterna av refor- men.

Den längsta tid som ett tillträdesförbud vid idrottsarrangemang kan meddelas har förlängts från ett år till tre år (prop. 2013/14:68). Lagänd- ringen trädde i kraft den 1 april 2014.

Den förra regeringen har i september i år överlämnat en proposition med förslag om ett nationellt register över tillträdesförbud vid idrottsarrangemang (prop. 2013/14:254). Lagändringen föreslås träda ikraft den 1 april 2015. Enligt förslaget ska idrottsorganisationer ha att rätt att ta del av och behandla uppgifter som finns i registret i syfte att hindra att personer med tillträdesförbud kommer in på arenorna. Vidare har en utredare fått i uppdrag att utreda om det bör införas ett maskeringsförbud för att förhindra ordningsstörningar vid idrottsarrangemang. Uppdraget ska redovisas i december 2014.

I september 2013 utsågs en nationell samord- nare för att stärka den positiva supporter- kulturen och motverka idrottsrelaterad brotts- lighet. En redovisning av det genomförda arbetet ska lämnas senast den 31 december 2014.

Analys och slutsatser

Sveriges största folkrörelse, idrotten, fortsätter att engagera på bred front. Det ideella arbetet är omfattande och andelen barn och unga som är med i en idrottsförening är stort.

Statens stöd till idrotten har varit stabilt under de senaste fyra åren. Av stödet har 500 miljoner kronor årligen varit öronmärkt till Idrottslyftet med syfte att attrahera fler barn att delta i före- ningsidrotten. Mot bakgrund av det statistiska underlag som LOK-stödet ger kan konstateras att antalet deltagartillfällen har minskat och det är främst flickors deltagande som har minskat. Det underlag som finns att tillgå ger ingen tydlig bild, men en förklaring till detta kan vara att pojkar deltar vid fler tillfällen i veckan än flickor.

En anledning till att deltagandet inom före- ningsidrotten över tid minskar bland ungdomar kan vara att utbudet och deltagandet i icke-före- ningsdrivna motionsaktiviteter ökar. Av RF:s mätningar framgår att de tio mest populära motions- och idrottsaktiviteterna för barn och ungdomar 2013 var löpning, promenad/power walk, fotboll, styrketräning, cykling/mountain- bike, simning, gruppträning/aerobics, dans,

189

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

skidor/snowboard och innebandy. En stor del av dessa motionsaktiviteter bedrivs enskilt eller i andra former än föreningsform. Detta kan bero på att föreningsidrotten inte alltid erbjuder verk- samhet på en nivå som passar ungdomsgruppens förändrade ambitioner och livssituation.

Regeringen noterar även att kostnaderna för att delta i barn- och ungdomsidrotten har ökat, bl.a. genom tillkommande avgifter för exempel- vis cuper och träningsläger. Det kan även vara så att föreningarnas krav på det idrottsliga engage- manget hos den enskilde deltagaren har ökat.

Ur ett folkhälsoperspektiv är det positivt att människor motionerar, oavsett form. Förenings- idrotten har dock andra mervärden, så som demokratisk delaktighet, social gemenskap och idealitet, vilket färre får ta del av om deltagandet inom föreningsidrotten minskar. Idrottsrörelsen fyller även en mycket viktig funktion genom att lägga en grund för framtida motionsvanor. Där- för är det viktigt att så många som möjligt får möjlighet att delta inom idrotten. CIF ska i maj 2015 rapportera till regeringen resultatet av en fördjupad analys av i vilken utsträckning idrotts- rörelsen gör det möjligt för alla människor att utöva idrott och motion. I det ingår att särskilt analysera utifrån vilka kriterier och synsätt olika delar av idrottsrörelsen väljer att fastställa nivån på sina medlems- och träningsavgifter. Idrotts- rörelsens egen inriktning på verksamheten är betydelsefull för att få fler att delta och motion- era längre upp i åldrarna.

Ur ett europeiskt perspektiv rör svenska be- folkningen på sig i stor utsträckning och det är förhållandevis många som väljer att motionera flera gånger i veckan.

En av utgångspunkterna för statens stöd till idrotten är att idrotten ska vara öppen för alla, oavsett ålder, kön, könsidentitet, könsuttryck, sexuell läggning samt social, etnisk och kulturell bakgrund och funktionsnedsättning. Trots detta är det många grupper som inte deltar i före- ningsidrotten. Det finns en tendens att socio- ekonomiskt svaga grupper redan i unga år faller utanför idrottsrörelsens verksamhet. Mot bak- grund av det minskande deltagandet, den fort- satta ojämställdheten och ojämlikheten inom föreningsidrotten bedömer regeringen att det strategiska arbete som RF har påbörjat är mycket angeläget. Arbetet för att stärka barn- rättsperspektivet inom barn- och ungdoms- idrotten och arbetet med att attrahera personer från socioekonomiska grupper som i dag är

underrepresenterade inom föreningsidrotten, samt arbetet med hbt-frågor, bedömer regeringen vara av särskild vikt.

Idrottens föreningar och förbund är olika i storlek och förutsättningar. Enligt CIF:s analys är svensk idrott alltjämt en påtagligt småskalig och ideell folkrörelse. CIF konstaterar att den svenska idrottsrörelsen har en rad frågor som måste hanteras för att undvika en förtroendekris för den svenska föreningsidrotten. Den upplevda nivån av regelbrott i samband med hanteringen av föreningarnas ekonomi, vilket i stor utsträck- ning verkar bero på bristande kunskap bland kassörer, är en allvarlig signal. Information och utbildning är viktiga redskap för att minska ris- ken för ekonomiska regelbrott i idrottsför- eningar. Idrottsrörelsen bör öppet och aktivt diskutera och arbeta för att stävja de negativa konsekvenserna för både idrottsrörelsen och samhället av ekonomiska regelbrott. Regeringen kommer att följa utvecklingen på området.

Den förhållandevis jämställda fördelning som kännetecknar idrottsrörelsens aktiva medlemmar återspeglas inte i styrelserummen. Som ett led i idrottsrörelsens arbete med att förverkliga mål- sättningarna om demokrati, delaktighet och allas rätt att vara med är denna fråga något som idrotten måste fortsätta att arbeta med.

Idrottens antidopningsarbete är viktigt för att stärka idrottens grundläggande värden där dop- ning är ett oacceptabelt fusk, som förutom att skada idrottens själ och trovärdighet även hotar utövares liv och hälsa. RF pekar på att brist på resurser medför att antalet dopningskontroller fortsätter att minska och att bildandet av en ny nationell antidopningsorganisation är angeläget. Vidare pågår ett intensivt arbete med att införa den nya världsantidopningskoden i idrottens regelverk. Det är viktigt att idrottens antidop- ningsverksamhet fortsätter och utvecklas.

Den nationella samordnaren har arbetat för att stärka den goda supporterkulturen och att motverka brottslighet i anslutning till idrottsar- rangemang. Rikspolisstyrelsen har tillsammans med samordnaren och andra berörda intressen- ter utarbetat en nationell strategi för att be- kämpa idrottsrelaterad brottslighet. Den nation- ella strategin ska gälla mellan 2014-2017. Brotts- lighet i anslutning till idrottsevenemang har varit ett stort problem under lång tid. Frågan är alltjämt aktuell.

Mot bakgrund av den senaste tidens rapporter om uppgjorda matcher bedömer regeringen att

190

det fortsatta arbetet för att stävja detta problem är av stor vikt. Ett brett samarbete mellan här berörda aktörer, såväl nationellt som internat- ionellt, bedöms nödvändigt.

Avslutningsvis konstaterar regeringen att det statliga stöd som RF har att fritt disponera ger idrottsrörelsen ett utrymme och ett ansvar att aktivt arbeta med ovanstående frågor. Rege- ringen kommer mot denna bakgrund att följa det fortsatta arbetet med dessa frågor.

15.6Friluftslivspolitik

Riksdagen antog i december 2010 mål för fri- luftslivspolitiken (prop. 2009/10:238, bet. 2010/11:KrU3, rskr. 2010/11:37 och 2010/11:38). Friluftslivspolitikens övergripande mål är att stödja människors möjligheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv där allemans- rätten är en grund för friluftslivet. Alla männi- skor ska ha möjlighet till naturupplevelser, väl- befinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö. Riksdagen gav den förra regeringen i uppdrag att komplettera det över- siktliga målet för friluftslivspolitiken med ett antal mätbara mål. Den förra regeringen åter- rapporterade till riksdagen i december 2012 i skrivelsen Mål för friluftslivspolitiken (skr. 2012/13:51, bet. 2012/13:KrU4, rskr. 2012/13:278).

Naturvårdsverket är ansvarig myndighet för friluftslivsfrågor. Naturvårdsverkets roll har stärkts och myndighetens uppdrag att samordna friluftslivet på myndighetsnivå har förtydligats. Naturvårdsverket ska enligt förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsver- ket verka för att förutsättningarna för friluftsli- vet bevaras och utvecklas. Naturvårdsverket ska vidare samordna myndigheternas arbete när det gäller friluftsliv och samverka med andra berörda organisationer. Naturvårdsverket redovisar årli- gen till Regeringskansliet hur arbetet med sam- ordningen av berörda myndigheters friluftslivs- arbete utvecklas, liksom utvecklingen av samver- kan med andra aktörer såsom friluftslivsorgani- sationerna.

Vad gäller statsbidragens användning har riks- dagen beslutat (prop. 2009/10:238, bet. 2010/11:KrU3, rskr. 2010/11:37 och 2010/11:38) att hanteringen av ansvaret för för- delning och utbetalning av statsbidrag till fri-

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

luftsorganisationer ska ligga hos samarbetsorga- nisationen Svenskt Friluftsliv. Lagen (2010:1539) om överlämnande av vissa förvalt- ningsuppgifter till den ideella föreningen Svenskt Friluftsliv trädde i kraft den 1 januari 2011. Syf- tet med statsbidraget är att stödja att människor organiserar sig för vistelse i naturen och utö- vande av friluftsliv med allemansrätten som grund samt att ge alla människor möjlighet att genom friluftsliv få naturupplevelser, välbefin- nande, social gemenskap och ökad kunskap om naturen och miljön.

15.6.1 Mål för friluftslivspolitiken

Den förra regeringen fastställde tio mål för fri- luftslivspolitiken:

–Tillgänglig natur för alla.

–Starkt engagemang och samverkan där personligt och ideellt engagemang står i centrum.

–Allemansrätten är grunden för friluftslivet.

–Tillgång till natur för friluftslivet.

–Att det finns attraktiv tätortsnära natur för friluftslivet.

–Friluftslivet bidrar till en hållbar lands- bygdsutveckling och regional tillväxt.

–Skyddade områden är en resurs för friluftslivet.

–Ett rikt friluftsliv i skolan.

–Goda förutsättningar skapas för att männ- iskor kan vara regelbundet fysiskt aktiva i natur- och kulturlandskapet.

–Att det finns god kunskap om friluftslivet.

Som ett stöd i genomförandet och uppföljningen av friluftslivsmålen anges ett antal preciseringar. Genom preciseringarna förtydligas innebörden av målen. Preciseringarna utgör även ett un- derlag för såväl mätbarhet och uppföljning som det fortsatta arbetet med att utveckla friluftslivs- politiken.

Riksdagen har beslutat om ett generationsmål för miljöarbetet och om 16 miljökvalitetsmål som uttrycker den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling (prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rksr. 2009/10:377). Flera av miljökvalitetsmålen har även preciseringar som

191

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

rör friluftslivet (se utgiftsområde 20 Allmän	ta aktiv del i att nå målen genom att genomföra
miljö- och naturvård).	olika delar av åtgärderna (skr. 2012/13:51).
Varje friluftslivsmål berör flera olika myndig-	Naturvårdsverket är ansvarigt för att sam-
heter och organisationer. För vart och ett av dem	ordna uppföljning och utvärdering av frilufts-
utpekas en till två myndigheter som ansvariga	livsmålen. Uppföljningen ska samordnas med
för uppföljning och utveckling av respektive mål.	miljömålsuppföljningen. Den första rapporte-
Regeringen anser att alla involverade myndig-	ringen sker 2015. Arbetet med måluppfyllelse
heter och organisationer bör ta aktiv del i att nå	och uppföljning behöver utvecklas kontinuerligt.
målen genom att genomföra olika delar av åtgär-	Naturvårdsverket redovisar årligen till Rege-
derna (skr. 2012/13:51). Naturvårdsverket är	ringskansliet hur arbetet med samordningen av
samordnande myndighet.	berörda myndigheters friluftslivsarbete utveck-
Uppföljning ska samordnas med miljömåls-	las, liksom samverkan med andra aktörer såsom
uppföljningen. Arbetet med måluppfyllelse och	friluftslivsorganisationerna.
uppföljning behöver utvecklas kontinuerligt.

15.6.2 Resultatredovisning

Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

De tio mätbara målen för friluftslivspolitiken redovisas ovan.

Första återrapporteringsåret för målen är hösten 2015. Då kommer berörda myndigheter rappor- tera om måluppfyllelse enligt de preciseringar som anges i regeringsskrivelse 2012/13:51 Mål för friluftslivspolitiken. I år används därför inga dataserier i resultatredovisningen. I år, i likhet med tidigare år, redovisas användningen och där så är möjligt effekterna av de utbetalade statsbi- dragen.

Den förra regeringen beslutade om precise- ringar till de tio friluftslivsmålen (skr. 2012/13:51). Genom preciseringarna förtydligas innebörden av målen. Preciseringarna är inte indikatorer, utan de utgör även ett underlag för såväl mätbarhet och uppföljning som det fort- satta arbetet med att utveckla friluftslivsmålen och -politiken. Ett viktigt syfte med friluftslivs- målen och preciseringarna av dem är att de ska vara vägledande för arbetet med friluftslivsfrågor på alla nivåer i samhället.

Varje friluftslivsmål berör flera olika myndig- heter och organisationer. För vart och ett av dem utpekas en till två myndigheter som ansvariga för uppföljning och utveckling av respektive mål. Ansvaret för måluppfyllelsen bör dock delas mellan samtliga myndigheter som deltar i arbetet. I skrivelsen betonades att alla involverade myndigheter och organisationer bör

Resultat

Resultatredovisningen för statsbidragens an- vändning görs med utgångspunkt i förordningen (2010:2008) om statsbidrag till friluftsorgani- sationer och det övergripande målet för frilufts- liv som riksdagen beslutat för den statliga fri- luftslivspolitiken (prop. 2009/10:238, bet. 2010/11:KrU3, rskr. 2010/11:37 och 2010/11:38). Syftet med bidraget är att stödja att människor organiserar sig för vistelse i naturen och utövande av friluftsliv med allemansrätten som grund samt att ge alla människor möjlighet att genom friluftsliv få naturupplevelser, välbe- finnande, social gemenskap och ökad kunskap om naturen och miljön.

Under 2013 tog Statens jordbruksverk tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten fram en strategi för att främja utvecklingen av fritidsfiske och fisketurism. Strategin syftar även till att stödja ett hållbart nyttjande av fiskeresurserna i hav, sjöar och vattendrag. Åtgärder kommer att konkretiseras i en handlingsplan 2015.

I propositionen Framtidens friluftsliv (prop. 2009/10:238) aviserades satsningar för att fort- sätta att utveckla friluftslivspolitiken. I skrivelsen Mål för friluftslivspolitiken (skr. 2012/13:51) redovisades åtgärder som utförts och initiativ som tagits av regering och myndigheter och som berör friluftslivspolitikens utveckling och ge- nomförande.

Resultat – friluftsorganisationernas arbete

Statsbidrag till friluftsorganisationer fördelas och betalas ut av samarbetsorganisationen Svenskt

192

Friluftsliv. Statsbidrag lämnas antingen som organisationsbidrag eller verksamhetsbidrag. Med organisationsbidrag avses stöd till organi- sationer i förhållande till organisationens med- lemsantal och aktivitetsnivå och med verksam- hetsbidrag avses stöd till organisationer för en specifik verksamhet efter särskild prövning.

År 2013 fördelade Svenskt Friluftsliv 27,8 miljoner kronor i bidrag till sammantaget 25 friluftsorganisationer, varav 18,9 miljoner kronor avsåg organisationsbidrag till 14 organisationer och 8,9 miljoner kronor avsåg verksamhetsbi- drag till projekt vid 19 organisationer. Sju orga- nisationer fick endast organisationsbidrag, elva andra organisationer fick endast verksamhetsbi- drag, och åtta organisationer fick bidrag till både organisationen och verksamheter. Organisat- ionsbidragen ger nödvändig grund för friluftsor- ganisationerna att kunna erbjuda sina medlem- mar service och stöd. 32 procent av bidragen fördelades som verksamhets- eller projektbidrag vilka är förenade med resultatkrav.

Under 2013 har organisationsbidrag och verk- samhetsbidrag lämnats till Friluftsfrämjandet, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Svenskt Friluftsliv, Svenska Livräddningssäll- skapet, Svenska Turistföreningen, Riksförbundet Hälsofrämjandet, Naturskoleföreningen och Kryssarklubben. Endast organisationsbidrag har lämnats till Cykelfrämjandet, Båtunionen, Sveri- ges Ornitologiska Förening, Svenska Botaniska Föreningen, Svenska Folksportförbundet och Cykelsällskapet. Endast verksamhetsbidrag har lämnats till Fältbiologerna, Svenska Scoutrådet (Scouterna), Svenska Gång- och Vandrarför- bundet, Svenska Orienteringsförbundet, Riks- förbundet Sveriges 4H, Svenska Naturskydds- föreningen, Svenska Klätterförbundet, Svenska Kanotförbundet, Svenska Jägareförbundet, För- bundet Skog och Ungdom och Hembygdsför- bundet.

Genom bidragsverksamheten nås stora grup- per av människor som ges möjlighet att få ett upplevelserikt frilutsliv. Organisationsbidragen till friluftsorganisationerna möjliggör stor verk- samhet med många deltagare i olika aktiviteter. Till exempel har Svenska Livräddningssällskapets sommarsimskolor besökts av över 20 000 barn, en ökning med 2 500 deltagare jämfört med år 2012. Därutöver har 358 simlärare utbildats. Arbetshäftet Barnens livräddningsskola har skickats ut i 56 000 exemplar till skolor. Sport- fiskarna bedömer att 10 000-tals barn och unga

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

engageras i fiske genom de nästan 400 till för- bundet anslutna föreningarna. Cykelfrämjandet har med organisationsbidragets stöd arbetat för att förbättra cykelvägar till skolor och arbetsplat- ser samt för att få bra motions- och rekreations- cykelvägar.

År 2013, i likhet med tidigare år, prioriterades särskilt satsningar på verksamheter för barn och ungdomar. Nyskapande projekt har lyfts fram och försök har gjorts att nå nya föreningar för att få fler aktörer inom friluftslivet. Några pro- jekt har syftat till att utbilda ledare vilket gynnar möjligheten att i följande aktiviteter öka antalet deltagare. En positiv medlemsutveckling rapporteras av flera organisationer. Bland andra Sportfiskarna, Fältbiologerna, Svenska Livrädd- ningssällskapet och Förbundet Skog och Ung- dom har ökat medlemsantalen för de som är under 19 år. Fältbiologerna, i samarbete med skolor i Malmö, har i projektet Mötesplats i Naturen gett barn och unga en introduktion till vistelse i naturen. Vidare har Svenska Jägarför- bundet genom projektet Nya svenskar i naturen nått cirka 600 ungdomar i åldern 15–19 år.

Flera projekt fokuseras på förskole- och skol- verksamhet i utomhusmiljö eller på fortbildning av lärare. Till exempel har 181 pedagoger i 15 kommuner genom Naturskyddsföreningens projekt Mer friluftsliv i skolan fått fortbildning i utomhuspedagogik. Därutöver har Natur- skyddsföreningen genomfört fortbildningsdagar för pedagoger i projektet Skogen som klassrum. Öppna skogsgläntan är ett projekt, startat av Friluftsfrämjandet, som kan jämföras med Öppna förskolan, fastän bedrivet utomhus. Ge- nom pilotprojektet år 2013 utbildades 29 ledare och 190 familjer (cirka 250 barn) deltog i pro- jektet. Friluftsfrämjandet bedömer att Öppna skogsgläntan kommer att bli en ordinarie del av deras verksamhet. Vidare har Orienteringsför- bundet genomfört fortbildningsdagar för 256 lärare för att kunna bedriva enkel och rolig kart- kunskap i skolan. Inom Sportfiskarnas projekt Klassdraget, där 350 skolklasser har deltagit, ges en lärarhandledning.

Dialog

Våren 2014 anordnade Naturvårdsverket till- sammans med Miljödepartementet och ett tjugo- tal myndigheter en tvådagars tankesmedja om friluftsliv på temat Vägar ut – Friluftslivets för-

193

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

utsättningar. Tankesmedjan fokuserade på tre olika förutsättningar: Fysiska – om leder, anlägg- ningar, planering och tätortsnära natur. Rättsliga

– om lagarnas möjligheter för att främja frilufts- liv. Känslomässiga – om kunskapen och känslan för naturen.

Årets tankesmedja syftade till att diskutera vad som kan göras för att underlätta för fler människor att komma ut i friluftslivet och vad som behöver utvecklas som stöd. Tankesmedjan ska återkomma och vara en mötesplats där fri- luftslivets aktörer samlas till dialog i syfte att utveckla friluftslivet och friluftslivspolitiken.

Analys och slutsatser

Det är viktigt att förutsättningarna för männi- skor att utöva friluftsliv utvecklas och stärks, oavsett ålder, kön, sexuell läggning, könsidenti- tet, könsuttryck, livsåskådning, etnisk eller social bakgrund, eller funktionshinder. Vistelse i natur och grönområden skapar förutsättningar för av- koppling och gemenskap. Det är även viktigt att tillgänglighet till naturen skapas för fler besö- kare. En av grundförutsättningarna för friluftsli- vet är att naturen ska vara tillgänglig för alla. Alla människor, oavsett förutsättningar, ska ha möj- ligheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv med allemansrätten som grund.

Det är av stor betydelse att det finns attraktiva och upplevelserika naturmiljöer i alla delar av landet, inte minst i tätorternas närhet. Läns- styrelsernas program för skydd av tätortsnära natur bidrar bl.a. till detta.

Friluftsorganisationerna är viktiga för att skapa intresse och möjlighet för såväl barn och ungdomar som vuxna att utöva friluftsaktivite- ter. De bedriver en verksamhet som bl.a. främjar folkhälsan och möjliggör för olika grupper av människor att få del av motion och naturupple- velser. Andra viktiga uppgifter är att skapa mö- tesplatser i naturen för människor med olika etnisk bakgrund och med olika förutsättningar att vistas ute i naturen samt att uppmuntra barns utevistelse.

Vad gäller statsbidragens effekt har Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer nära två mil- joner medlemmar som är aktiva och erbjuds ett rikt friluftsliv av dessa föreningar och organisat- ioner. En undersökning som Svenskt Friluftsliv utförde 2011 visar att organisationerna skapar åtminstone 50 miljoner aktivitetstimmar för

medlemmarna och ytterligare cirka 10 miljoner aktivitetstimmar åt övriga samhället.

Sammanfattningsvis konstaterar regeringen att Svenskt Friluftslivs bidrag till frilufts-organi- sationer under 2013 väl uppfyller bidragens syfte och, att anslaget ger goda effekter för samhället. Bidragen har möjliggjort verksamhet som orga- niserat stora grupper människor, särskilt barn och ungdomar. Regeringen bedömer att bidraget ger stor nytta.

Se även utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

15.6.3 Politikens inriktning

Friluftsliv är ett allmänt intresse som har stor samhällsnytta. Målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund för friluftslivet. Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefin- nande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö (prop. 2009/10:238). Staten har ett ansvar att skapa förutsättningar för ett rikt och varierat friluftsliv och att försäkra tillgång och förbättra tillgänglighet till naturen. Alle- mansrätten är av avgörande betydelse för ett fritt friluftsliv och är en unik grundlagsfäst rätt som ska värnas. Den ger oss tillgång till naturen och en möjlighet att ta del av det som Sveriges natur erbjuder på ett ansvarsfullt sätt. Allemansrätten är en viktig tillgång för både stad och land, reg- ional utveckling och lokala turism- och fri- luftsentreprenörer. En grundförutsättning för rekreation och friluftsliv är tillgång till attraktiva natur- och kulturmiljöer. En rik tillgång och mångfald på natur, allemansrätt, individens in- tresse och ideella organisationers engagemang är grunden för människors möjligheter att bedriva friluftsliv i alla delar av landet. Sveriges stora arealer av skogar, våtmarker, fjäll, sjöar, skärgår- dar och unika tillgång till stadsnära natur ger stora möjligheter för ett aktivt friluftsliv.

Alla människor, oavsett förutsättningar, ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefin- nande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö. Friluftslivspolitiken ska stödja alla människors möjligheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv. Det är angeläget att förut- sättningarna för människor att utöva friluftsliv utvecklas och stärks, oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet och eventuellt funktionshinder.

194

I statens arbete med att utveckla friluftslivs- politiken har mål för friluftslivet etablerats. Dessa rapporterades till riksdagen i december 2012 i skrivelsen Mål för friluftslivspolitiken (skr. 2012/13:51).

Friluftslivet är brett och spänner över flera politikområden, där naturvårdspolitik, regional tillväxtpolitik, folkhälsopolitik, näringspolitik, jordbruks- och skogspolitik, politik för lands- bygdens utveckling, kulturpolitik samt utbild- nings- och forskningspolitik är några exempel. Regeringen anser att friluftslivets folkhälsoa- spekter är en mycket central del av det hälso- främjande arbetet. Även kulturlivet och sam- hällsplaneringen är viktiga delar. För att värna tätortsnära natur har den kommunala plane- ringen en nyckelroll, inte minst när det gäller upprättande av naturreservat. Kommunalt arbete för att bevara och vårda naturmiljöer ökar den lokala delaktigheten i naturvårdsarbetet, skapar förankring och bidrar till att integrera värnandet av biologisk mångfald och naturmiljöer i plan- arbetet. I skogsområden av stor betydelse för re- kreation och friluftsliv bör större hänsyn tas till dess sociala värden. Friluftsliv samt exempelvis natur-, eko-, mat-, kulturturism samt samisk turism bidrar till att stärka den lokala och reg- ionala attraktiviteten och medverkar till en stark och hållbar utveckling.

Friluftsliv tillsammans med rekreation, tur- ism, estetiska värden och kulturarv, är exempel på värdet av naturen och dess ekosystemtjänster. Ekosystemtjänsternas betydelse för samhället har belysts i propositionen En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (prop. 2013/14:141). Friluftslivet utgör en viktig del i det samhällsekonomiska värde ekosystemtjäns- terna har.

Friluftsorganisationernas verksamhet är mycket viktig för möjligheten att bedriva fri- luftsliv. Det är bl.a. genom att människorna utövar friluftsliv som kunskap och intresse för naturvård, kulturmiljöer och folkhälsa upprätt- hålls och utvecklas. Därför är det också en ange- lägenhet för staten att stödja organisationer och enskilda i friluftsarbetet.

Svenskt Friluftsliv, som är en samarbetsorga- nisation för 24 ideella friluftsorganisationer, fördelar fr.o.m. 2011 statsbidragen till frilufts- organisationer. Regeringen konstaterar att de fördelade bidragen till friluftsorganisationer under 2013 väl uppfyller bidragens syfte, att

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

anslaget ger goda effekter för samhället och att bidragen ger stor nytta.

15.7Budgetförslag

15.7.1 13:1 Stöd till idrotten

Tabell 15.3 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	1 705 145		sparande	6
2014	Anslag	1 705 451	1	Utgifts-	1 705 451
2014	Anslag	1 705 451	1	prognos	1 705 451
2015	Förslag	1 705 751
2016	Beräknat	1 706 051

2017	Beräknat	1 706 051
2018	Beräknat	1 706 051

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till idrotten. Anslaget får även användas för ut- gifter för statsbidrag till specialidrott inom gym- nasieskolan, idrottsforskning och insatser mot dopning.

Regeringens överväganden

Tabell 15.4 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 13:1 Stöd till idrotten

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018

Anvisat 2014 1	1 705 451	1 705 451	1 705 451	1 705 451
Förändring till följd av:
Beslut

Överföring
till/från andra
anslag	300	600	600	600
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	1 705 751	1 706 051	1 706 051	1 706 051

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Anslaget ökar med 300 000 kronor i nivå årligen 2015–2016 för platser för funktionshindrade elever vid riksrekryterande idrottsgymnasier.

Regeringen föreslår att 1 705 751 000 kronor anvisas under anslaget 13:1 Stöd till idrotten för

195

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 1 706 051 000 kronor, 1 706 051 000 kronor respektive 1 706 051 000 kronor.

15.7.213:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler

Tabell 15.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	31 355		sparande	809
2014	Anslag	32 164	1	Utgifts-	31 361
2014	Anslag	32 164	1	prognos	31 361
2015	Förslag	32 164
2016	Beräknat	32 164

2017	Beräknat	32 164

2018	Beräknat	32 164

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Kompletterande information

I förordningen (1996:1593) om bidrag till all- männa samlingslokaler finns bestämmelser om bidrag till allmänna samlingslokaler.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 32 000 000 kronor 2016–2019.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till allmänna samlingslokaler. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Bygde- gårdarnas Riksförbund, Folkets Hus och Parker och Riksföreningen Våra Gårdar för organisationernas information, rådgivning, utvecklingsarbete och arbete gällande ansökningar om statligt stöd.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds bl.a. för investeringsbidrag till fleråriga projekt. Detta innebär att bidragen betalas ut ett eller flera år efter det år då projektbidrag beslu- tats. Regeringen bör därför bemyndigas att un- der 2015 för anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 32 000 000 kronor 2016–2019.

Tabell 15.6 Beställningsbemyndigande för anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2013	2014	2015	2016	2017	2018–2019
Ingående åtaganden	–	26 560	28 037	–	–	–

Nya åtaganden	–	22 894	25 380	–	–	–

Infriade åtaganden	–	-21 417	-21 417	-18 000	-9 000	-5 000
Utestående åtaganden	26 560	28 037	32 000	–	–

Erhållet/föreslaget bemyndigande	32 000	32 000	32 000	–	–	–

196

Regeringens överväganden

Tabell 15.7 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	32 164	32 164	32 164	32 164

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	32 164	32 164	32 164	32 164

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Kompletterande information

I förordningen (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organisering finns bestämmelser om statsbidrag för kvinnors organisering.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 13:3 Bidrag för kvinnors organisering besluta om bidrag som medför be- hov av framtida anslag på högst 29 000 000 kronor 2016.

Regeringen bedömer att anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 2015 bör ligga på oför- ändrad nivå jämfört med innevarande år.

Regeringen föreslår att 32 164 000 kronor an- visas under anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler för 2015. För 2016–2018 beräk- nas anslaget till 32 164 000 kronor årligen.

15.7.313:3 Bidrag för kvinnors organisering

Tabell 15.8 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	27 679		sparande	484
2014	Anslag	28 163	1	Utgifts-	27 460
2014	Anslag	28 163	1	prognos	27 460
2015	Förslag	28 163
2016	Beräknat	28 163

2017	Beräknat	28 163

2018	Beräknat	28 163

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag för kvinnors organisering.

Skälen för regeringens förslag: För att nå en ökad förutsägbarhet och effektivitet i medelstill- delningen till kvinnors organisering bör Myn- digheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor kunna handlägga stödet för 2016 under 2015. Detta innebär att åtaganden om bidrag för kvin- nors organisering beslutas under 2015 för det kommande året och därmed medför behov om framtida anslag. Regeringen bör därför bemyn- digas att under 2015 för anslaget 13:3 Bidrag för kvinnors organisering besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 29 000 000 kronor 2016.

197

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 15.9 Beställningsbemyndigande för anslaget 13:3 Bidrag för kvinnors organisering

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2013	2014	2015	2016	2017	2018–2019

Ingående åtaganden	–	–	–	29 000	–	–
Nya åtaganden	–	–	29 000	–	–	–

Infriade åtaganden	–	–	–	-29 000	–	–

Utestående åtaganden	–	–	29 000	–	–	–
Erhållet/föreslaget bemyndigande	–	–	29 000	–	–	–

Regeringens överväganden

Tabell 15.10 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 13:3 Bidrag för kvinnors organisering

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018

Anvisat 2014 1	28 163	28 163	28 163	28 163

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/

28 163

beräknat anslag

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen bedömer att anslaget 13:3 Bidrag för kvinnors organisering 2015 bör ligga på oföränd- rad nivå jämfört med innevarande år.

Regeringen föreslår att 28 163 000 kronor an- visas under anslaget 13:3 Bidrag för kvinnors organisering 2015. För 2016–2018 beräknas an- slaget till 28 163 000 kronor årligen.

15.7.413:4 Stöd till friluftslivsorganisationer

Tabell 15.11 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	27 785		sparande	0
			1	Utgifts-
2014	Anslag	27 785	1	prognos	27 785
2015	Förslag	27 785
2016	Beräknat	27 785

2017	Beräknat	27 785
2018	Beräknat	27 785

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till friluftsorganisationer.

Kompletterande information

I förordningen (2010:2008) om statsbidrag till friluftsorganisationer finns bestämmelser om statsbidragens hantering.

Regeringens överväganden

Tabell 15.12 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 13:4 Stöd till friluftsorganisationer

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	27 785	27 785	27 785	27 785

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	27 785	27 785	27 785	27 785

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 27 785 000 kronor anvi- sas under anslaget 13:4 Stöd till friluftsorganisat- ioner under 2015. För 2016, 2017 och 2018 be- räknas anslaget till 27 785 000 kronor, 27 785 000 kronor respektive 27 785 000 kronor.

198

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

15.7.513:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer

Tabell 15.13 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	15 000		sparande	0
2014	Anslag	15 000	1	Utgifts-	15 000
2014	Anslag	15 000	1	prognos	15 000
2015	Förslag	15 000
2016	Beräknat	15 000

2017	Beräknat	15 000
2018	Beräknat	15 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer i enlighet med lagen (2010:473) om statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 13:5 Bidrag till riksdags- partiers kvinnoorganisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 000 000 kronor 2016.

Skälen för regeringens förslag: För att Parti- bidragsnämndens administration ska kunna bed- rivas effektivt bör stödet till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer handläggas samtidigt som stödet till de politiska partierna enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier. Detta innebär att åtaganden om stöd till riks- dagspartiernas kvinnoorganisationer beslutas under hösten för det kommande året och där- med medför behov om framtida anslag. Rege- ringen bör därför bemyndigas att under 2015 för anslaget 13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinno- organisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av fram- tida anslag på högst 15 000 000 kronor 2016.

199

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 15.14 Beställningsbemyndigande för anslaget 13:5 Bidrag till allmänna riksdagspartiers kvinnoorganisationer

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2013	2014	2015	2016	2017	2018–2019
Ingående åtaganden	–	15 000	15 000	15 000	–	–

Nya åtaganden	–	15 000	15 000	–	–	–

Infriade åtaganden	–	-15 000	-15 000	-15 000	–	–
Utestående åtaganden	15 000	15 000	15 000	–	–	–

Erhållet/föreslaget bemyndigande	15 000	15 000	15 000	–	–	–

15.7.613:6 Insatser för den ideella sektorn

Tabell 15.15 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	22 700		sparande	58
2014	Anslag	24 758	1	Utgifts-	24 140
2014	Anslag	24 758	1	prognos	24 140
2015	Förslag	24 758
2016	Beräknat	24 758

2017	Beräknat	24 758
2018	Beräknat	24 758

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Regeringens överväganden

Tabell 15.16 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 13:6 Insatser för den ideella sektorn

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018

Anvisat 2014 1	24 758	24 758	24 758	24 758

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/

24 758

beräknat anslag

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Anslaget får användas för utgifter för bidrag till forskning samt annan kunskapsutveckling som avser det civila samhället. Anslaget får även an- vändas för utgifter för uppföljning och annan verksamhet för genomförandet av politiken för det civila samhället samt för sådana administra- tiva utgifter som är en förutsättning för genom- förandet av insatser inom området.

Anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn

ökades med 2 000 000 kronor permanent fr.o.m. 2014.

Regeringen föreslår att 24 758 000 kronor an- visas under anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn för 2015. För 2016–2018 beräknas ansla- get till 24 758 000 kronor årligen.

200

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

16 Folkbildning

16.1Omfattning

Till folkbildningen räknas folkhögskolor, studie- förbund och studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Inom folkbildningen lämnas

dessutom särskilda statsbidrag för viss tolkut- bildning.

16.2Utgiftsutveckling

Tabell 16.1 Utgiftsutveckling inom Folkbildning, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2013	2014 1	2014	2015	2016	2017	2018
Folkbildning
14:1 Bidrag till folkbildningen	3 547	3 625	3 625	3 671	3 689	3 739	3 835

14:2 Bidrag till kontakttolkutbildning	17	17	17	17	17	17	17

Summa Folkbildning	3 563	3 642	3 642	3 688	3 706	3 756	3 852

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

201

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

16.3Mål

Målet för folkbildningspolitiken återfinns i den inledande sammanfattningen i avsnitt 2.4, Utgiftsområde 17, Kultur, medier, trossamfund och fritid.

16.4Resultatredovisning

16.4.1Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

De resultatindikatorer som används för folk- bildningens område är i huvudsak kvantitativa och beskriver främst den verksamhet som ge- nomförts i form av bl.a. antal deltagare vid folk- högskolor och studieförbund. Underlag för de befintliga indikatorerna samt för övriga bedöm- ningar av folkbildningens verksamhet har häm- tats från Folkbildningsrådets och SISU:s årsre-

dovisningar samt från de utvärderingar som Folkbildningsrådet genomför inom folkbild- ningens områden. Vidare har uppgifter inhäm- tats från vissa myndigheters årsredovisningar, bl.a. årsredovisningar som lämnats av Myndig- heten för yrkeshögskolan och Specialpedago- giska skolmyndigheten.

I enlighet med förslag i propositionen Allas kunskap – allas bildning (prop. 2013/14:172, bet. 2013/14:KrU8, rskr. 2013/14:379) har riksdagen i juni 2014 beslutat om en ny modell för statlig utvärdering av folkbildningen. Utvärderingarna ska syfta till att ge svar på i vilken utsträckning syftena med statens stöd till folkbildningen upp- nås. Under 2015 kommer därmed ett arbete att inledas med att utveckla resultatredovisningen.

I tabellen nedan redovisas aktuella indikatorer i förhållande till de syften som riksdagen fast- ställt för statens bidrag till folkbildningen (prop. 2013/14:172, bet. 2013/14:KrU8, rskr. 2013/14:379).

202

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 16.2 Indikatorer för att mäta hur folkbildningens syften uppnås

1. Bidra till att stärka och

2. Bidra till att göra det

3. Bidra till att utjämna

4. Bidra till att bredda

utveckla demokratin.

möjligt

för

ökad

utbildningsklyftor

och

intresset för och delaktig-

mångfald

människor

att

höja bildnings- och ut-

heten i kulturlivet.

påverka

sin

livssituation

bildningsnivån

sam-

och

skapa

engagemang

hället.

att delta i samhällsut-

vecklingen.

Antalet

folkhögskolor

Deltagare i folkhögskole-

Andel

deltagare

utan

Antal deltagare i folk-

och

studieförbund

kurs efter ålder och kön.

gymnasieutbildning.

högskolors

och

studie-

landet.

2013

var

medelåldern

2013 (ht) hade 81 procent

förbunds kulturprogram.

2013

(liksom

2012

och

bland deltagarna på all-

deltagarna

allmän

2013 anordnade studieför-

2011) fanns det 150 folk-

män kurs 27,7 år (22,7 år

kurs

endast förgymnasial

bunden

359 000

kultur-

högskolor och 11 studie-

på extraplatser på

allmän

utbildning

(grundskola

program med 19 milj. del-

förbund

inkl.

SISU

kurs) och 33,1 år på sär-

eller folkskola). På särskild

tagare och 242 600 delta-

Idrottsutbildarna.

skild kurs. 2012 var me-

kurs gällde detta för 17

gare (ej

unika

personer)

delåldern 27,6 resp. 33 år

procent av deltagarna och

deltog

kulturprogram

och 2011 var medelåldern

bland studiecirkeldeltagare

anordnade

folkhög-

28,3 resp. 32,4 år.

för 20 procent.

skolor.

På

folkhögskolans

långa

2012 (ht) hade 80 procent

2012

anordnade

studie-

kurser var 61 procent av

deltagarna

allmän

förbunden 340 900 kultur-

deltagarna kvinnor och 39

kurs och 19 procent av del-

program

med

milj.

procent män 2013.

tagarna i särskild kurs för-

deltagare och 236 920 del-

procent av deltagarna

gymnasial

utbildning.

tagare (ej unika) deltog i

var kvinnor och 37 pro-

Bland

kulturprogram

anordnade

cent män i folkhögskolans

studiecirkeldeltagare gällde

av folkhögskolor.

långa

kurser

2012

och

detta för 22 procent.

2011 anordnade studieför-

2011.

Ht 2011 hade 78 procent

bunden

331 800

kultur-

deltagarna

allmän

program

med

17,2

milj.

kurs och 17 procent av del-

deltagare

och

239 160

tagarna i särskild kurs för-

deltagare (ej unika) deltog

gymnasial

utbildning.

i kulturprogram

anord-

Bland

nade av folkhögskolor.

studiecirkeldeltagare gällde

detta för 22 procent.

Fördelning

folkhög-

Unika

Antal utfärdade intyg om

Andel kvinnor resp. män

skolor och studieförbund

studiecirkeldeltagare efter

grundläggande

behörig-

i kulturprogram.

i landet.

ålder och kön.

het

bland

deltagare på

Av deltagarna i studie-

2013 erbjöd folkhögskolor-

2013

var

medelåldern

folkhögskolans

långa

förbundens kulturprogram

na långa kurser i 137

bland

unika

studie-

kurser.

var 56

procent

kvinnor

kommuner

och

studieför-

cirkeldeltagare 51,8 år och

2013

utfärdades

2 245

och 44 procent män 2013,

bunden hade studiecirklar

42,1

år

annan

intyg

grundläggande

57 procent kvinnor och 43

i alla kommuner.

folkbildningsverksamhet.

behörighet.

2012

uppgick

procent män 2012 samt 56

2012 erbjöd folkhögskolor

2013 var 62 procent av

detta antal till 2 145 och

procent kvinnor

och 44

långa kurser i 138 kom-

unika studiecirkeldeltagare

2011 till 2 388.

procent

män

2011

(ej

muner och

studieförbun-

kvinnor

och

procent

unika personer).

den

studiecirklar

alla

män. 2012 och 2011 var

På

folkhögskolornas

kommuner.

procent

unika

kulturprogram

var

an-

2011

erbjöd folkhögskolor

studiecirkeldeltagare kvin-

kvinnor 57

procent

långa kurser i 137 kom-

nor.

2013, 56 procent 2012 och

muner och studieförbund-

53 procent 2011 (ej unika

en studiecirklar

alla

personer).

kommuner.

203

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

1. Bidra till att stärka och

2. Bidra

till

att

göra

det

3. Bidra till att utjämna

4. Bidra till att bredda

utveckla demokratin.

möjligt

för

ökad

utbildningsklyftor

och

intresset för och delaktig-

mångfald

människor

att

höja bildnings-

och

ut-

heten i kulturlivet.

påverka

sin

livssituation

bildningsnivån

sam-

och

skapa

engagemang

hället.

att delta i samhällsut-

vecklingen.

Andel

utlandsfödda

Antal utfärdade intyg om

deltagare

folkhögsko-

avslutad

eftergymnasial

lans långa kurser och i

yrkesutbildning

på

sär-

studiecirklar.

skild kurs.

Andelen

utlandsfödda

Bland

deltagarna

uppgick 2013 (ht) till 38

särskilda

kurserna

fick

procent bland unika del-

1 282

personer

intyg

tagare i allmän kurs, 7

avslutad

eftergymnasial

procent bland unika del-

utbildning 2013. 2012 fick

tagare i särskild kurs och

1 209

personer ett

sådant

17 procent

bland

unika

intyg och 2011 fick 1 363

studiecirkeldeltagare.

personer ett sådant intyg.

2012 (ht) uppgick andelen

utlandsfödda

personer till

30 procent i allmän kurs, 8

procent i särskild kurs och

16,2 procent bland studie-

cirkeldeltagarna (unika).

2011

(ht)

var

andelen

utlandsfödda 30 procent i

allmän kurs, 7 procent i

särskild

kurs

och

15,6

procent

studiecirkel-

deltagare (unika).

Andel

deltagare

med

funktionsnedsättning

långa kurser resp. studie-

cirklar.

2013 (ht) uppgick andelen

deltagare

med

funktions-

nedsättning

(ej

unika) i

folkhögskolans

långa

kur-

ser till 31 procent. 2012

gällde motsvarande för 31

procent och 2011 för 30

procent. Andelen deltagare

med

funktionsnedsättning

bland deltagare i studie-

förbundens

studiecirklar

uppgick

till

7,8

procent

2013, 8,1 procent 2012 och

8,2

procent

2011

(ej

unika).

204

16.4.2 Resultat

Proposition om folkbildningspolitiken

Genom att riksdagen i juni 2014 beslutade i en- lighet med förslagen i propositionen Allas kun- skap – allas bildning (prop. 2013/14:172) gäller nu ett särskilt mål för folkbildningspolitiken och en ny modell för statlig utvärdering av folkbild- ningen ska införas. I propositionen aviserades även andra åtgärder, bl.a. en översyn av regle- ringen av Folkbildningsrådets roll och uppgifter och hur dessa kan tydliggöras.

Statens stöd till folkbildningen

För statens stöd till folkbildningen anvisade riksdagen 3 625 miljoner kronor 2014, en ökning med 78 miljoner kronor jämfört med 2013. Folkbildningsrådet fördelade för 2013 års verk- samhet 1 667 miljoner kronor till folkhögsko- lorna och 1 670 miljoner kronor till studieför- bunden. SISU Idrottsutbildarna får inte del av det bidrag till studieförbunden som Folkbild- ningsrådet fördelar utan får ett särskilt verksam- hetsstöd. SISU fördelade 2013 totalt 115 miljo- ner kronor till idrottens statsbidragsberättigade studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet.

Under 2013 deltog i genomsnitt 28 465 per- soner per termin i folkhögskolans långa kurser. Vidare deltog i genomsnitt 42 715 personer per termin i korta kurser. Av dessa var det 6 490 personer som deltog i olika slag av uppdragsut- bildning, t.ex. studiemotiverande folkhögskole- kurs.

Under 2013 deltog 648 700 unika personer i olika former av studiecirkelverksamhet. Vidare deltog 380 500 personer i annan folkbildnings- verksamhet anordnad av studieförbunden. 2013 anordnade studieförbunden 271 200 studiecirk- lar, 59 200 arrangemang i form av annan folk- bildningsverksamhet och 359 100 kulturpro- gram.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 16.3 Folkbildningsrådets fördelning av bidrag till studieförbunden 2011–2013 (tkr)

Tusental kronor

Studieförbund	2011	2012	2013
Arbetarnas	466 772	469 071	468 892
bildningsförbund

Studieförbundet Bilda	105 546	106 898	107 701
Folkuniversitetet	107 635	108 410	107 222

Ibn Rushd
studieförbund	14 157	15 342	15 637

Studieförbundet
Medborgarskolan	136 396	137 119	136 601

Nykterhetsrörelsens
Bildningsverksamhet	104 285	105 937	106 657

Sensus Studieförbund	166 505	164 266	161 707

Studiefrämjandet	218 800	220 660	223 621
Studieförbundet
Vuxenskolan	313 942	318 886	327 224
Kulturens
Bildningsverksamhet	9 900	13 200	15 032
Summa	1 643 936	1 659 789	1 670 294

Stärka och utveckla demokratin

Statens stöd till folkbildningen har till syfte att bidra till att stärka och utveckla demokratin, vilket bygger på att folkhögskolor och studie- förbund har en god spridning över landet och att de utövar en pedagogik som deltagare med olika bakgrund och förutsättningar kan tillgodogöra sig.

I landet finns det totalt 150 folkhögskolor. Hösten 2013 erbjöd folkhögskolorna långa kur- ser i 137 av landets kommuner. Detta är en minskning med sju kommuner sedan 2003 och med en sedan 2012. Vidare finns det 11 studie- förbund i landet (inklusive SISU idrottsutbil- darna). Studieförbunden har cirkelverksamhet i alla kommuner även om de olika studieförbun- den har olika spridning över landet. I relation till kommunernas invånarantal är antalet deltagare i studiecirklar och långa folkhögskolekurser störst i landets glesbygdskommuner.

Nästan 90 procent av folkhögskolornas peda- gogiska personal har eftergymnasial utbildning och nästan två tredjedelar är lärarutbildade.

Av de 23 nya folkhögskolor som har startats under den senaste 20-årsperioden har 13 etable- rats i någon av landets större städer. Dessutom har åtta av folkhögskolorna flyttat sin verksam- het från landsbygd till stad och jämförelsevis många folkhögskolor har etablerat filialer i stä- der. Sedan 2009 har antalet deltagare och delta-

205

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

garveckor i allmän kurs ökat i landets förorts- kommuner och minskat i de glesbefolkade de- larna av landet. Deltagarveckorna har blivit fler i glesbygden, i storstäder och förortskommuner och minskat i övriga kommuner. Sammantaget har denna utveckling lett till att 50 procent av folkhögskolornas deltagare 2013 fanns på långa kurser i storstäder, förortskommuner eller större städer.

Folkbildningsrådet har inrättat Folkhög- skolornas studeranderättsliga råd i syfte att stärka det studeranderättsliga arbetet inom folkhögskolan. År 2013 var totalt 118 folkhögskolor anslutna till det studerande- rättsliga rådet. Folkbildningsrådet har 2013 infört ett villkor om att folkhögskolor ska ha en tydlig ordning för studeranderättsliga frågor för att få statsbidrag.

Påverka livssituationen och delta i samhällsut- vecklingen

Statens stöd till folkbildningen syftar också till att göra det möjligt för en ökad mångfald männi- skor att påverka sin livssituation och skapa enga- gemang att delta i samhällsutvecklingen. Folk- bildningen attraherar kvinnor och män i olika åldrar samt personer med olika nationaliteter och personer med olika funktionsnedsättningar. Folkhögskolornas och studieförbundens verk- samhet ger möjlighet till olika grupper av delta- gare att mötas och utvecklas och stimulerar människor att påverka den egna livssituationen och att delta i samhällsutvecklingen. Det har dock visat sig att deltagare med olika bakgrund inte alltid möts i folkbildningen utan återfinns på olika folkhögskolor, i olika kurser och i olika studiecirklar.

Kvinnorna är generellt fler än männen inom folkbildningen. År 2013 var 61 procent av folk- högskolornas deltagare i långa kurser och 64 procent av studieförbundens deltagare kvinnor. Bland de yngre cirkeldeltagarna i åldern 20–24 år var dock andelen män 51 procent 2013.

Folkhögskolornas deltagare är i allmänhet yngre än studieförbundens och deltagarna i all- män kurs är yngst. Medelåldern var 28 år bland deltagarna i allmän kurs och 33 år bland delta- garna i särskild kurs 2013. Medelåldern bland studieförbundens deltagare samma år var nästan 48 år. Deltagarna i annan folkbildningsverksam- het är i allmänhet yngre än cirkeldeltagarna.

Andelen utrikes födda ökar inom folkhög- skolans långa kurser. På folkhögskolans all-

männa kurs var 38 procent av deltagarna utrikes födda 2013 och på de särskilda kurserna var andelen utrikes födda 17 procent. Inom studie- förbundens studiecirklar var 16 procent av delta- garna utrikes födda och inom annan folkbild- ningsverksamhet anordnad av studieförbunden var 10 procent av deltagarna detta år utrikes födda.

31 procent av deltagarna i allmän kurs och 13 procent av deltagarna i särskild kurs under höst- terminen 2013 hade någon form av funktions- nedsättning.

Andelen kvinnor och män, andelen utrikes födda deltagare, deltagargruppernas ålderssam- mansättning och deltagarnas utbildningsbak- grund varierar stort mellan olika studieförbund, folkhögskolor och kurser. Hälften av studieför- bundens studiecirklar 2013 var så gott som en- könade, dvs. det överrepresenterade könet ut- gjorde minst omkring 90 procent av deltagarna. Detta gällde bl.a. för studiecirklar i improvisato- risk musik där männen dominerade och för stu- diecirklar med inriktning på textila konsthant- verksämnen, keramik och porslinsmålning, där kvinnorna dominerade. I annan folkbildnings- verksamhet utgjorde de nästan enkönade arrangemangen 28 procent. Andelen kvinnor på folkhögskolornas långa kurser varierade mellan olika folkhögskolor från 31 till 99 procent.

Varje år tar mer än 90 000 kvinnor och män på sig ansvaret att som studiecirkelledare leda andra, lyssna, engagera sig och entusiasmera, vilket utgör en resurs för det demokratiska samhället. Med den omfattningen får cirkelledarskapet betydelse både för ledarskapet inom det civila samhället och för arbetslivet. Samhällsengage- manget är stort bland cirkelledare. Av cirkel- ledarna är 94 procent medlem i minst en förening. Studiecirkelledarna utmärktes av en relativt jämn könsfördelning. 2011 var 54 pro- cent av cirkelledarna kvinnor och 46 procent män.

Höja bildnings- och utbildningsnivån

Ett viktigt syfte med statsbidraget till folkbild- ningen är att bidra till att utjämna utbildnings- klyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället.

Folkhögskolans deltagare har kortare formell utbildningsbakgrund än befolkningen i genom- snitt, vilket till del är en naturlig följd av att många deltar på folkhögskolans allmänna kurs på grund av att den är behörighetsgivande för vidare

206

studier. Hösten 2013 hade 81 procent av delta- garna på folkhögskolans allmänna kurs endast förgymnasial utbildning, dvs. kortare utbildning än två års gymnasiestudier. På de särskilda kur- serna hade 17 procent endast förgymnasial ut- bildning. Många av studieförbundens deltagare var välutbildade. Andelen med endast för- gymnasial utbildning uppgick till 20 procent bland studieförbundens deltagare jämfört med 24 procent bland befolkningen som helhet. Andelen med eftergymnasial utbildning uppgick till 41 procent bland studieförbundens deltagare jämfört med 32 procent bland befolkningen som helhet.

Under kalenderåret 2013 utfärdades 2 245 in- tyg om grundläggande behörighet från folkhög- skolans långa kurser jämfört med 2 145 sådana intyg under 2012. Under 2013 fick vidare 1 282 studerande vid folkhögskolans långa kurser intyg om avslutad eftergymnasial yrkesutbildning jämfört med att 1 209 personer fick sådant intyg 2012.

Studiemotiverande folkhögskolekurs är en arbetsmarknadspolitisk insats som sedan 2010 genomförs av folkhögskolorna i nära samverkan med Arbetsförmedlingen. De studiemotiverande folkhögskolekurserna vänder sig till arbets- sökande som varken har grundläggande högskolebehörighet eller gymnasieexamen i syfte att underlätta för deltagaren att påbörja eller återgå till reguljär utbildning. Målgrupperna är dels arbetslösa ungdomar mellan 16 och 24 år, dels deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin som fyllt 25 år. Under 2013 deltog 5 167 personer i en studiemotiverande folkhögskole- kurs, fördelade på 121 folkhögskolor. Under 2012 deltog 3 888 personer i en sådan kurs. Enligt Arbetsförmedlingen hade 38 procent av de som gått kursen 2012 studerat vidare inom en 12-månadersperiod. Vidare hade 14 procent fått arbete sex månader efter avslutad kurs. Av de som gick studiemotiverande kurs under 2013 hade 34 procent studerat vidare per den 31 januari 2014.

Bredda intresset för och öka delaktigheten i kultur- livet

Det fjärde syftet med statens stöd till folkbild- ningen är att bredda intresset för och öka del- aktigheten i kulturlivet. Folkbildningen möjlig- gör genom en omfattande kulturell verksamhet att människor i olika samhällsgrupper kan utveckla sitt kulturella engagemang, delta i

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

meningsfulla möten mellan människor och få en meningsfull fritid.

Totalt engagerades 1 315 200 medverkande i studieförbundens kulturprogram under 2013, enligt en särskild utvärdering som Folkbildningsrådet har genomfört (Kultur- programmens betydelse för kulturutövarna – Folkbildningsrådet utvärderar No 4 2014). Av de medverkande var ungefär 529 200 yrkesutövande kulturarbetare, i första hand musiker och sångare. Cirka 648 300 var semiprofessionella eller amatörer. En dryg halv miljon uppdrag per år är ett stort bidrag till kulturarbetarnas arbetsmarknad. Studieför- bunden är en stor uppdragsgivare för landets kulturarbetare.

Förstärkningsbidrag och specialpedagogiskt stöd

Nästan en tredjedel av deltagarna i folkhögsko- lornas långa kurser har en funktionsnedsättning. Ett särskilt utbildningsstöd för personer med funktionsnedsättning riktas därför till folkhög- skolorna. Under 2013 fördelade Specialpedago- giska skolmyndigheten totalt 146 miljoner kro- nor i särskilt utbildningsstöd i syfte att under- lätta studier för personer med funktionsnedsätt- ning. Den större delen av statsbidraget, 136 mil- joner kronor, lämnades till folkhögskolor medan 5,5 miljoner kronor lämnades till universitet och högskolor. Av det beviljade bidraget till folkhög- skolor gick 74 procent till bidrag till stödperso- ner medan 26 procent gick till andra särskilda utbildningsinsatser. Vidare fördelades 3,8 mil- joner kronor till Synskadades Riksförbund för teknisk anpassning av studiematerial för synskadade och dövblinda.

I genomsnitt kunde 4 936 deltagare per termin studera på folkhögskola med hjälp av stödperso- ner. Den största gruppen var deltagare med neu- ropsykiatrisk funktionsnedsättning

Folkbildningsrådet fördelade härutöver totalt 169 miljoner kronor till folkhögskolorna som kostnadsrelaterat bidrag riktat till deltagare med funktionsnedsättning och till deltagare som är utrikes födda med brister i det svenska språket. Till studieförbunden fördelas ett motsvarande förstärkningsbidrag som 2013 uppgick till 99 miljoner kronor.

Utbildningar för nyanlända

I takt med en större invandring växer folkhög- skolans roll i arbetet med etablering av nyan- lända. Från 2014 kan nyanlända invandrare inom etableringsuppdraget delta i särskilt anpassade

207

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

sammanhållna utbildningar på folkhögskola som finansieras genom att Arbetsförmedlingen läm- nar bidrag till Folkbildningsrådet. Till och med den sista mars 2014 hade 603 nyanlända anvisats till en sådan utbildning. Könsfördelningen är jämn. Summan som Arbetsförmedlingen högst får lämna som bidrag till Folkbildningsrådet för dessa utbildningar ökades med 20 miljoner kro- nor till totalt 60 miljoner kronor under 2014.

SISU Idrottsutbildarna

SISU Idrottsutbildarna är idrottsrörelsens stu- die-, bildnings- och utbildningsorganisation. Verksamhetsstödet till SISU uppgick 2013 till 160,6 miljoner kronor. SISU fördelar detta statsbidrag i enlighet med riktlinjer som rege- ringen beslutar varje år. SISU har tagit fram en ny modell för fördelning av statsbidraget till distrikten som började tillämpas 2013.

En intern utvärdering visar att 70 procent av de SISU-föreningar som haft verksamhet arbetar med värdegrundsfrågor. Föreningarna har ut- vecklat styrdokument som inkluderar förening- ens värdegrund.

Den 1 juni 2014 trädde en ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltnings- uppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde i kraft. Därmed finns lagstöd för SISU:s uppgift att fördela statsbidrag till idrottens studie-, bildnings- och utbildnings- verksamhet. Samtidigt trädde ändringar i förord- ningen (1991:977) om statsbidrag till folkbild- ningen i kraft som närmare reglerar denna upp- gift.

Utbildning till tolk för döva och hörselskadade personer, personer med dövblindhet samt skrivtolk

Utbildning till tolk för döva och hörselskadade personer, personer med dövblindhet samt skrivtolk bedrivs inom folkhögskolor med sär- skilt statligt stöd. 2013 lämnade Myndigheten för yrkeshögskolan 27 miljoner kronor i bidrag till folkhögskolor för dessa tolkutbildningar.

Utbildningen till teckenspråks- och döv- blindtolk genomförs till sin större del som en fyraårig utbildning. Antalet i genomsnitt ut- nyttjade årsstudieplatser i utbildning till tecken- språks- och dövblindtolk samt skrivtolk uppgick 2013 till 302 jämfört med 311 under 2012. Totalt slutförde 49 personer tolkutbildning under 2013 och lika många under 2012.

Kontakttolkutbildning

Kontakttolkutbildningen syftar till att utbilda tolkar i invandrar- och minoritetsspråk, s.k. kontakttolkar. Utbildning till kontakttolk bed- rivs av fyra folkhögskolor och tre studieförbund (fr.o.m. 2015 fyra studieförbund). Utbildning- arna vid studieförbund genomförs som ettåriga sammanhållna grundutbildningar på halvtid. Utbildningarna vid folkhögskolor genomförs som distansutbildningar, ett år på halvtid eller två år på kvartsfart. Myndigheten för yrkeshög- skolan betalade 2013 ut bidrag om 15,3 miljoner kronor till folkhögskolor och studieförbund för detta ändamål.

Under 2013 studerade i genomsnitt 173 per- soner per termin på den sammanhållna grundut- bildningen till kontakttolk jämfört med 156 personer 2012. År 2013 fick 85 deltagare utbild- ningsbevis efter genomgången sammanhållen kontakttolkutbildning jämfört med 67 personer under 2012. Kostnader för utbildning till tolk för döva och hörselskadade personer, personer med dövblindhet samt skrivtolk och kontakttolk redovisas under utgiftsområde 16 avsnitt 6 om eftergymnasial utbildning.

16.4.3 Analys och slutsatser

Måluppfyllelse

Folkbildningen uppfyller de syften som gäller för statens bidrag till folkbildningen. Folkbild- ningen utgör en mötesplats för människor med olika förutsättningar och bakgrund. Gränser mellan människor och grupper måste fortsätta att överskridas. Därför behöver den uppdelning av människor och grupper som sker i delar av verksamheten uppmärksammas. Folkbildningen är med sin pedagogiska inriktning och särart en viktig aktör för att höja kunskapsnivån i sam- hället.

Eget mål för folkbildningspolitiken

Genom att riksdagen fattade beslut i enlighet med förslagen i propositionen Allas kunskap – allas bildning (prop. 2013/14:172, bet. 2013/14:KrU8, rskr. 2013/14:379) finns det nu en stabil och tydlig grund för folkbildningspolitiken och för folkbildningens utveckling. De sju verksamhetsområden som tidigare gällde för statsbidraget till folkbildningen har nu upphävts. Detta kan bidra till en mer övergripande men samtidigt tydligare

208

styrning som fokuserar på folkbildningens syften i stället för på vilka områden som ska prioriteras.

Utvärdering av folkbildningen

Med hänsyn till det omfattande statliga stödet till folkbildningen är det angeläget att folkbild- ningen blir föremål för en regelbunden och obe- roende utvärdering. Riksdagens beslut om folk- bildningspropositionen innebär att en ny modell för statlig utvärdering av folkbildningen införs.

Bredda intresset för och öka delaktigheten i kultur- livet

Folkbildningen har en viktig roll i att stimulera till ökad bildning och ökat deltagande i kultur- livet. Folkbildningen är Sveriges största kultur- arena, både när det gäller att erbjuda kultur- upplevelser och möjligheter till eget skapande. Kulturprogrammen innebär att samhällets kulturutbud breddas och vitaliseras genom att kulturprogrammen involverar nya deltagar- grupper, alternativa kulturinriktningar och nya föreningar. Vidare är studieförbunden en stor uppdragsgivare för landets kulturarbetare. En enkätundersökning i Folkbildningsrådets utvär- dering av kulturprogrammens betydelse för kulturutövarna (Folkbildningsrådet utvärderar No 4 2014) visar att medverkan i folk- bildningens kulturprogram också har betydelse för kulturarbetare genom att en väg in på den konstnärliga arbetsmarknaden kan öppnas.

Jämställdhet i utbildningen

En av de mer centrala frågorna inom jäm- ställdhetspolitiken är jämställdhet i utbildningen. Samhällets behov av att ta tillvara på olika kompetenser gynnas av studerandes möjligheter att göra studieval utifrån sina preferenser och oberoende av stereotypa könsroller. Inom folkbildningen tenderar kvinnor att vara i majo- ritet inom traditionellt ”kvinnliga” utbildningar med inriktning på bl.a. dans, klädsömnad och handarbete medan män dominerar inom musik- verksamheten samt inom bl.a. träslöjd, skogs- bruk och fiske. Det är angeläget med en minskad könssegregering inom folkbildningen.

Utbildning till tolk för döva eller hörselskadade personer samt personer med dövblindhet

Det saknas uppföljning av hur stort behovet av tolkning för döva eller hörselskadade personer samt dövblinda personer är. Det framstår därför som angeläget att undersöka vilket behov sam-

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

hället och brukarna har av tolkar inom detta område.

Teckenspråkstolkutbildningen är heller inte föremål för någon tydlig reglering. Det finns därför skäl för att överväga om det bör tydlig- göras vilka kunskaper och färdigheter tecken- språkstolkar m.fl. bör ha utöver kunskaperna i teckenspråk.

För närvarande saknas utbildning av tecken- språkstolklärare.

I propositionen Allas kunskap – allas bildning (prop. 2013/14:172, bet. 2013/14:KrU8, rskr. 2013/14:379) görs därför bedömningen att det finns behov av en översyn av dimensioneringen av och innehållet i teckenspråkstolkutbildningen liksom behovet av en teckenspråkstolklärar- utbildning.

Kontakttolkutbildning

Samhällets behov av kontakttolkar har ökat väsentligt i takt med den ökade invandringen till Sverige. För att möjliggöra en väl fungerande etablering av invandrare behövs kontakttolkar med kompetens att tolka inom ett antal olika samhällsområden.

Antalet deltagare på folkhögskolornas och studieförbundens kontakttolkutbildningar lik- som antalet deltagare som får utbildningsbevis har ökat under senare år. Dessutom har Arbets- förmedlingen anordnat kontakttolkutbildning. Det har från flera myndigheter framförts att det i dagsläget råder brist på kvalificerade tolkar. Bland annat har skärpta regler om tolkning vid straffrättsliga förfaranden införts 2013. Dessa innebär att tolk, om möjligt auktoriserad, ska anlitas om en misstänkt eller tilltalad i brottsmål inte behärskar svenska (prop. 2012/13:132, bet. 2012/13:JuU23, rskr. 2012/13:286). Detta har ökat efterfrågan på auktoriserade tolkar. I propositionen Allas kunskap – allas bildning (prop. 2013/14:172, bet. 2013/14:KrU8, rskr. 2013/14:379) aviseras därför ett uppdrag till Myndigheten för yrkeshögskolan att utöver en pågående översyn av kontakttolkutbildningens innehåll även se över kontakttolkutbildningens omfattning.

Stöd till deltagare med funktionsnedsättning

Folkhögskolorna har goda möjligheter att anpassa utbildningen till olika målgrupper. En målgrupp är personer med funktionsnedsättning, som utgör en förhållandevis hög andel av folkhögskolans elever. Folkhögskolan har även en lång tradition av samarbete med

209

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

funktionshindersorganisationer, som i vissa fall även är huvudmän för folkhögskolor. Flera skolor har utvecklat verksamhet anpassad till deltagare med specifika funktionsnedsättningar medan andra skolor har blandade grupper av deltagare med olika funktionsnedsättningar. Deltagarna med funktionsnedsättning, inklusive dyslexi, utgjorde 31 procent av deltagarna i allmän kurs höstterminen 2013 och på de särskilda kurserna uppgick motsvarande andel till 13 procent.

I syfte att öka förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning att kunna delta och genomföra sina studier vid folkhögskola fördelar Specialpedagogiska skolmyndigheten statsbidrag för särskilt utbildningsstöd till folkhögskolor. Specialpedagogiska skolmyndigheten planerar att göra en särskild revision på två folkhögskolor för att få bättre kunskap om statsbidragets användning.

16.5Budgetförslag

16.5.1 14:1 Bidrag till folkbildningen

Tabell 16.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	3 546 705		sparande	0
		3 624 840	1	Utgifts-	3 624 840
2014	Anslag	3 624 840	1	prognos	3 624 840
2015	Förslag	3 671 432
2016	Beräknat	3 689 234	2

2017	Beräknat	3 739 285	3
2018	Beräknat	3 834 861	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 3 692 554 tkr i 2015 års prisnivå.

3Motsvarar 3 692 764 tkr i 2015 års prisnivå.

4Motsvarar 3 693 066 tkr i 2015 års prisnivå

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till folkbildningen. Anslaget får även användas för statsbidrag till Föreningen Nordiska Folkhögskolan i Genève samt för utgifter för statsbidrag i form av det särskilda verksam- hetsstödet till SISU Idrottsutbildarna. Vidare får anslaget användas för utgifter för utvärdering av folkbildningen.

Kompletterande information

I förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen finns bestämmelser om stats- bidrag till folkbildningen.

Regeringens överväganden

Tabell 16.5 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 14:1 Bidrag till folkbildningen

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	3 624 840	3 624 840	3 624 840	3 624 840
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	20 096	16 819	66 015	160 043
Beslut	26 496	47 575	48 430	49 978
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	3 671 432	3 689 234	3 739 285	3 834 861

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2014. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2016–2018 är preliminär.

Inom ramen för regeringens nya satsning på ett kunskapslyft föreslås att antalet platser på folkhögskolans allmänna kurser utökas med 1 500 utbildningsplatser 2015. Detta innebär att anslaget ökas med 90 000 000 kronor 2015. Vidare beräknar regeringen att antalet utbildningsplatser på folkhögskolans allmänna kurs bör utökas med 2 000 fr.o.m. 2016, dvs. en ytterligare ökning med 500 utbildningsplatser. Anslaget beräknas därför öka med 120 000 000 kronor fr.o.m. 2016.

Anslaget föreslås	vidare minskas med
3 171 000 kronor 2015	och beräknas minskas

med 12 146 000 kronor 2016, 12 098 000 kronor 1017 och 12 092 000 kronor 2018 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.

Regeringen föreslår att 3 671 432 000 kronor anvisas under anslaget 14:1 Bidrag till folk- bildningen för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 3 689 234 000 kronor, 3 739 285 000 kronor respektive 3 834 861 000 kronor.

210

16.5.214:2 Bidrag till kontakttolkutbildning

Tabell 16.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	16 597		sparande	198
		16 776	1	Utgifts-	16 776
2014	Anslag	16 776	1	prognos	16 776
2015	Förslag	16 769
2016	Beräknat	16 933	2

2017	Beräknat	17 171	3
2018	Beräknat	17 493	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 16 727 tkr i 2015 års prisnivå.

3Motsvarar 16 728 tkr i 2015 års prisnivå.

4Motsvarar 16 728 tkr i 2015 års prisnivå.

Anslaget får användas för statsbidrag till kon- takttolkutbildning. Anslaget får i begränsad om- fattning även användas för utgifter för admin- istration, utveckling och rekryteringsfrämjande insatser.

Kompletterande information

I förordningen (2012:140) om statsbidrag för viss utbildning som rör tolkning och tecken- språk finns bestämmelser om bidrag till kontakt- tolkutbildning.

Regeringens överväganden

Tabell 16.7 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 14:2 Bidrag till kontakttolkutbildning

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	16 776	16 776	16 776	16 776
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	8	215	453	775
Beslut	-15	-58	-58	-58

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	16 769	16 933	17 171	17 493

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2014. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2016–2018 är preliminär.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Anslaget 14:2 Bidrag till kontakttolkutbildning bör ligga på motsvarande nivå jämfört med inne- varande år. Anslaget sänks i någon mån genom att ett avdrag görs för finansiering av statens gemensamma e-förvaltning. Vidare föreslås anslaget minskas med 15 000 kronor 2015 och beräknas minskas med 58 000 kronor 2016, 58 000 kronor 2017 och 58 000 kronor 2018 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.

Regeringen föreslår att	16 769 000 kronor
anvisas under anslaget 14:2	Bidrag till kontakt-

tolkutbildning för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 16 933 000 kronor, 17 171 000 kronor respektive 17 493 000 kronor.

211

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

17 Tillsyn över spelmarknaden

17.1Omfattning

Området omfattar frågor om tillsyn och regle- ring av spelmarknaden.

Lotteriinspektionen är tillsynsmyndighet på spel- och lotteriområdet. Myndighetens upp- gifter innefattar bl.a. att säkerställa en enhetlig tillämpning av spelregleringen, tillståndsgivning och tillsyn av spelmarknaden.

17.2Mål

Målet är en sund och säker spelmarknad där sociala skyddsintressen och efterfrågan på spel tillgodoses under kontrollerade former

(prop. 2002/03:93, bet. 2002/03:KrU8, rskr. 2002/03:212).

17.3Resultatredovisning

17.3.1Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

De indikatorer och bedömningsgrunder för spelmarknaden som används för att redovisa resultaten är följande:

–Andel upptäckta fel genom tillsynsinsatser.

–Ökade kunskaper genom informationsin- satser.

–Korrekt tillståndsprövning.

Tillsynsinsatser syftar till att upptäcka fel med möjlighet att korrigera dessa. Det övergripande målet är att skapa rättsäkerhet och trygghet i samhället där spelmarknaden är en del. I till- synsinsatserna inbegrips även kontroll av illegalt spel.

Informationsinsatser förväntas leda till ökad kunskap om risker för spelberoende; hur farliga olika spel är samt hur stor sannolikheten är att vinna. Målet är att spelverksamheten ska vara sund och säker med kunskap om risker kopplat till spelande.

Korrekt tillståndsprövning avser att granska och pröva ansökningar om speltillstånd i förhållande till regelverket. Även denna indikator används för att säkerställa en sund och ordnad spelmarknad.

17.3.2 Spelmarknadens utveckling

Spelmarknaden

Utvecklingen på den svenska spelmarknaden tenderar att gå från traditionella lotterier och vadhållning till att spelet sker över internet. Un- der 2013 omsatte den reglerade svenska spel- marknaden ca 46,8 miljarder kronor brutto.

Utöver den reglerade marknaden förekommer spel på utländska webbplatser. Marknadsandelen för bolag utan tillstånd i Sverige är ca 15 procent av den totala kända spelmarknaden, vilket motsvarar ca 2,6 miljarder kronor. Utvecklingen på spelmarknaden visar på förskjutning från traditionellt spel till spel över internet och från reglerade spelbolag till oreglerade. Reglerade bolag står dock för 85 procent av den totala spelmarknaden och tillväxten för oreglerade

213

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

bolag uppskattas till 1–2 procentenheter per år för de kommande åren.

Marknadsföringen har ökat vad gäller oreg- lerade aktörer som agerar från andra länder och utgör mer än 55 procent av den samlade rekla- men från samtliga spelbolag. Regeringen ser en utmaning i att möta en spelmarknad under stän- dig förändring men bedömer att nödvändiga åtgärder kan vidtas för att hantera utvecklingen.

Omsättningen på den reglerade svenska spel- marknaden minskade 2013 med ca 155 miljoner kronor jämfört med 2012. I tabell 17.1 redovisas den svenska reglerade spelmarknadens brutto- omsättning uppdelat på olika spelanordnare.

Antalet personer som spelar regelbundet har sedan 2006 minskat med 20 procent samtidigt som omsättningen ökat med nästan 30 procent. Detta bekräftar tendenser som undersökningar visar att färre spelar för mer pengar.

I år redovisas för första gången bruttoom- sättningen för Casino Cosmopol. Med anled- ning av den nya redovisningsmetoden av brutto- omsättningen för Casino Cosmopol revideras tidigare uppgifter för att återspegla Casino Cosmopols bruttoomsättning.

I tabell 17.1 redovisas spelmarknadens brutto- omsättning uppdelat på olika spelanordnare.

Tabell 17.1 Spelmarknadens bruttoomsättning

Miljoner kronor

	2009	2010	2011	2012	2013
Svenska Spel	26 854	26 452	27 030	27 528	27 336
inkl. poker och
kasino

ATG	12 687	12 804	13 111	12 420	12 155

Folkrörelsernas	5 400	6 100	6 456	6 560	6 898
spel och lotterier

Restaurangkasino	525	511	500	495	458
Totalt	45 466	45 867	47 097	47 003	46 848

Källa: Lotteriinspektionen.

Under 2009–2013 har bruttoomsättningen ökat med 5,7 procent. I denna beräkning ingår bruttoomsättningen för samtliga spelformer med undantag för Svenska Spels internetpoker. För internetpoker redovisas den s.k. pokerraken, dvs. den avgift bolaget tar ut av spelarna. Det innebär att bruttoomsättningen på den reglerade svenska spelmarknaden är något högre än vad som redovisats ovan.

Omsättningen efter utbetalda vinster var sammanlagt drygt 17 miljarder kronor under 2013. I genomsnitt använder svenska folket 2,6 procent av sin disponibla inkomst till spel,

räknat på omsättningen före utbetalda vinster. Det motsvarar drygt 6 000 kr per år och person över 18 år. Siffran är, ställt i relation till exem- pelvis årlig alkoholkonsumtion per person, hög. Detta är ännu en indikation på att få spelar för mycket pengar.

I tabell 17.2 redovisas olika spelanordnares marknadsandelar.

Tabell 17.2 Marknadsandelar av nettoomsättningen

Procent av nettoomsättningen

	2009	2010	2011	2012	2013
Svenska Spel	59,3	56,8	56,1	57,1	56,2
inkl. poker och
kasino

ATG	22,6	22,5	22,6	21,5	20,9
Folkrörelsernas	14,1	17,6	18,0	18,0	21,8
spel och lotterier
Restaurangkasino	1,4	1,3	1,2	1,4	1,1

Källa: Lotteriinspektionen.

Svenska Spel har, jämfört med 2012, ökat bruttoomsättningen med ca en procent. Omsätt- ningen, exklusive Casino Cosmopol, uppgick till ca 21,6 miljarder kronor. Bruttoomsättningen för Casino Cosmopol uppgick före utbetalda vinster till ca 5,8 miljarder kronor. Svenska Spels omsättning av spel via internet, inklusive poker- raken, uppgick till ca 3,4 miljarder kronor eller 11,4 procent av bolagets totala omsättning.

AB Trav och Galopps (ATG) bruttoom- sättning minskade 2013 med 2,1 procent och uppgick till ca 12,2 miljarder kronor att jämföra med ca 12,4 miljarder kronor föregående år. Spelformen V75 är fortfarande bolagets största produkt med en bruttoomsättning på 4,6 mil- jarder kronor. Försäljningen via internet fort- sätter att öka och uppgick till 42,6 procent av den totala omsättningen. Det traditionella ban- spelandet och ombudsspelet fortsätter att minska. Under 2013 har ATG betalat ca 1,3 miljarder kronor i lotteriskatt. När spelvinster och lotteriskatt betalats samt driftkostnaden för ATG täckts går överskottet från bolagets verksamhet till trav- och galoppsporten. Under 2013 tilldelades trav- och galoppsporten ca 1,6 miljarder kronor. Vidare erhöll Hästnäringens nationella stiftelse 50 miljoner kronor.

Folkrörelsernas spel och lotterier utgör 22 procent av spelmarknaden. Lotterier via internet fortsatte att öka under 2013. De privata företag som bedriver restaurangkasinospel har de senaste åren haft en minskad omsättning och har upp- skattningsvis en procent av spelmarknaden.

214

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

I tabell 17.3 redovisas de tolv spelformerna med störst omsättning 2013.

Tabell 17.3 De omsättningsmässigt största spelformerna

Brutto, miljoner kronor.

	2008	2013	Förändring
Värdeautomatspel – Vegas	7 371	6 820	-551

Casino Cosmopol	6 059	5 777	-282

V75	4 258	4 556	298
Triss	3 291	3 299	8

Lotto	2 658	3 163	505

Postkodlotteriet	1 601	3 404	1 803
Oddset	2 944	2 824	-120

V64/V65/V86	2 047	2 007	-40

Dagens Dubbel	1 913	1 501	-412
Vinnare, Plats	1 630	1 543	-87

Keno	1 403	1 228	-175

Bingo	1 402	1 122	-280

Källa: Lotteriinspektionen.

Av spelmarknadens aktörer med tillstånd har Svenska Spel, ATG, Folkspel, Miljonlotteriet, Postkodlotteriet och Kombispel under 2013 erbjudit spel över internet. Dessa aktörers sammanlagda försäljning över internet uppgår till 8,8 miljarder kronor. Det motsvarar drygt 19 procent av den totala bruttoomsättningen på den reglerade svenska spelmarknaden.

Statliga inkomster från spelverksamheten

De statliga inkomsterna från spelverksamheten består huvudsakligen av överskott från Svenska Spel AB och lotteriskatt från ATG. Därtill finns mindre inkomster från lotteriavgifter och skatt på spel. De sammantagna inkomsterna i statens budget från spel uppgick 2013 till ca 6,6 miljarder kronor varav överskottet från Svenska Spel uppgick till ca 5,3 miljarder kronor och lotteriskatten från ATG uppgick till ca 1,3 miljarder kronor.

Spelreglering

Flera länder i Europa inför nya regelverk på spelområdet. Syftet är bl.a. att återta initiativet på den egna spelmarknaden. Flera länder inom EU har infört blockeringar av IP-adresser och för- bud att genomföra betalningar till spelbolag för att försöka stänga ute aktörer som saknar till-

stånd. De senaste avgörandena från EU- domstolen har bekräftat att medlemsstaterna har ett betydande utrymme att själva reglera spel- politiken inom ramen för Fördraget om Euro- peiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). I Sverige beslutade emellertid Högsta domstolen i ett mål den 21 december 2012 (NJA 2012 s. 1073) att straffsanktionen som är kopplad till främjandeförbudet enligt 54 § andra stycket lotterilagen strider mot EU-rättens diskrimi- neringsförbud. Åtalet mot Expressens och Aftonbladets före detta chefredaktörer för brott mot lotterilagen (1994:1000) ogillades därför.

EU-kommissionen beslutade i november 2013 om ett kompletterande motiverat yttrande till Sverige. Enligt yttrandet anser kommissionen att lotterilagens förbud att anordna spel inte är förenligt med EUF-fördraget. Regeringen har svarat kommissionen genom att beskriva det svenska regelverket såsom konsistent och förenligt med EU-rätten. En jämförelse av spelregleringen i andra länder har genomförts inför beslut om framtida omreglering på spel- området i Sverige. Som en del i detta och en följd av HD:s ovan nämnda dom har en särskild ut- redare getts i uppdrag att se över och föreslå lagändringar så att utformningen av främ- jandeförbudet inte ska göra åtskillnad mellan svenska och utländska lotterier. Utredaren ska även ta ställning till utformningen av straffansvar för främjande i 54 § andra stycket lotterilagen så att straffansvaret avser alla överträdelser av främ- jandeförbudet, oavsett om främjandet avsett ett svenskt eller utländskt lotteri. Ett system med direktverkande vitesförelägganden ska också övervägas. Kommissionen beslutade den 16 oktober 2014 att gå vidare i ärendena och väcka talan mot Sverige inför EU-domstolen.

Regeringen skärpte under 2013 villkoren för hur Svenska spel och ATG får marknadsföra sina tjänster. Om bolagen har marknadsföring på nätet ska de exempelvis inte kunna ha en direktlänk till onlinespel. Anledningen till att regeringen har infört ett sådant villkor för just onlinespel beror på dessa spels farlighetsgrad ur beroendehänseende.

17.3.3 Tillsyn över spelmarknaden

Syftet med kontroll- och tillsynsverksamheten på området är att spelmarknaden ska präglas av

215

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

hög säkerhet och att skadeverkningarna ska minimeras.

De oreglerade aktörernas expansion och övergången till allt mer spel över internet innebär nya förutsättningar för Lotteri- inspektionens tillsynsverksamhet. Oreglerade aktörer, som agerar från andra länder, har på senare år tagit marknadsandelar från aktörer med tillstånd i Sverige. De reglerade bolagen står dock fortfarande för 85 procent av den totala spelmarknaden. De oreglerade aktörerna står naturligt nog utanför svensk tillsyn.

Lotteriinspektionens uppgift är att se till att anordnaren bedriver sin spelverksamhet på ett korrekt sätt i enlighet med villkoren i det tillstånd eller den koncession som Lotteri- inspektionen eller regeringen lämnat. Tillsyn är en av Lotteriinspektionens främsta uppgifter. De två senaste åren har Lotteriinspektionen genom- fört drygt 18 500 kontroller av den legala spel- marknaden, främst av automater och lotterier, med ökat fokus på teknisk tillsyn. Lotteri- inspektionen har under den senaste tvåårs- perioden beviljat drygt 4 500 tillstånd samt bedrivit en omfattande informationsverksamhet om spelmarknaden och spelregleringen, främst riktad mot kommuner. Informationsinsatser har även genomförts gentemot spelaktörer och stat- liga myndigheter. Myndighetens insatser för tillståndsgivning och tillsyn har varit stabil över tid.

Under 2013 har ökat fokus lagts på frågor om åldersgränser och spelansvar samt åtgärder för att motverka olagligt spel.

Den tekniska utvecklingen har medfört en förändrad spelmarknad, vilket har inneburit att tillsynen ställts inför nya uppgifter. Arbetet med uppföljning av den olagliga spelmarknaden har främst inriktats på de områden som medför störst risk för spelberoende och kriminalitet, för närvarande pokerspel och spelautomater. Kon- troller sker både preventivt och i uppföljnings- syfte.

Under 2013 har Lotteriinspektionen inrättat en särskild funktion med fokus på skyddshänsyn och riskminimering inom spelområdet (SKRIM). Myndigheten har även lagt särskilt fokus på tillsyn av den illegala spelmarknaden genom rapporter om illegal automatspels- verksamhet och uppgjorda matcher samt genom att delta i framtagande av en rapport om penningtvätt.

Andelen spelberoende personer (ca 164 000 personer 2013) har i stort sett varit oförändrad över tid men har skiftat vad gäller spelformer och personernas ålder. Spel över internet har ökat och personer som hamnat i spelberoende är ofta yngre än tidigare.

Socialstyrelsen redovisade i rapporten Vård och behandling av spelberoende den 31 maj 2013 (dnr 33356/12) förslag för att stärka vård och behandling av spelmissbruk och spelberoende. Bland annat framhålls att spelberoende bör inkluderas i ANDT-strategin (prop. 2010/11:47 En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitik), otydligheter i lagstiftningen bör ses över och datainsamlingen bör utvidgas för att bättre följa utvecklingen. Rapporten bereds i Regeringskansliet. En slutsats är att behandling av spelberoende bör integreras i det ordinarie arbetet inom social- tjänsten och hälso- och sjukvården.

17.3.4 Analys och slutsatser

Spelmarknaden präglas av en ökad konkurrens med allt fler bolag som verkar i Sverige utan tillstånd samt med en mer omfattande marknadsföring. En annan tendens är att allt färre personer spelar, men för allt mer pengar. Regeringens bedömning är att det finns goda nationella möjligheter att bedriva en effektiv tillsyn och omfattande kontroller.

Under 2013 har 41 procent av den tillgängliga tiden hos Lotteriinspektionen ägnats åt kontroll och tillsyn av den legala spelmarknaden, 11 procent åt kontroll av den illegala spelmark- naden, 25 procent åt tillstånd och normgivning samt 23 procent åt information.

Regeringen bedömer att Lotteriinspektionens fördelning av resurser och dess prioriteringar är rimliga med hänsyn till utvecklingen på spel- marknaden och utifrån utformningen av nu- varande spelreglering. Det samlade resultatet ger också vid handen att målen för verksamheten är uppfyllda. Inom Regeringskansliet pågår en översyn av regelverket med syftet att minimera skadeverkningar av spel. Förslag kommer att tas fram om lagändringar för att tillgodose sociala skyddshänsyn, en måttfull marknadsföring om spel samt om hur tillståndsgivningen för de kontrollerade bolagen kan regleras. Vidare ska en översyn av automatspelslagen göras.

216

17.4Budgetförslag

17.4.1 15:1 Lotteriinspektionen

Tabell 17.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	45 986		sparande	2 737
			1	Utgifts-
2014	Anslag	48 422	1	prognos	48 658
2015	Förslag	48 673
2016	Beräknat	49 010	2

2017	Beräknat	49 845	3

2018	Beräknat	51 166	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 48 552 tkr i 2015 års prisnivå.

3Motsvarar 48 554 tkr i 2015 års prisnivå.

4Motsvarar 48 558 tkr i 2015 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Lotteriinspektionens förvaltningsutgifter.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 17.5 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)

Utfall 2013	32 787	10	46 069	-13 270
Prognos 2014	28 000	20	48 400	-20 380

Budget 2015	33 000	20	51 700	-18 680

Verksamhetens kostnader täcks endast delvis med avgifter som redovisas mot inkomsttitel 9455 Lotteriavgifter. De åtgärder som närmast är av direkt rättsvårdande karaktär, och som syftar till att motarbeta illegalt spel, är sedan den 1 januari 2007 anslagsfinansierade. Detsamma gäller den egeninitierade utbildnings- och infor- mationsverksamhet som myndigheten bedriver där ett naturligt avgiftskollektiv saknas.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 17.6 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 15:1 Lotteriinspektionen

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	48 422	48 422	48 422	48 422
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	294	754	1 589	2 911
Beslut	-43	-166	-166	-167

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	48 673	49 010	49 845	51 166

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2014. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2016–2018 är preliminär.

Anslaget föreslås minskas med 43 000 kronor 2015 och beräknas minska med 166 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra med finansiering till prioriterade satsningar. Regeringen föreslår att 48 673 000 kronor anvisas under anslaget 15:1 Lotteriinspektionen för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 49 010 000 kronor, 49 845 000 kronor respektive 51 166 000 kronor.

217