Regeringens skrivelse 2014/15:130

Redovisning av AP-fondernas verksamhet	Skr.
t.o.m. 2014	2014/15:130

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 21 maj 2015

Stefan Löfven

Magdalena Andersson

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de allmänna pensions- fondernas (AP-fondernas) verksamhet t.o.m. 2014. I redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar för 2014, utvärdering av AP-fondernas verksamhet sedan 2001 och AP-fondernas arbete med hållbarhetsfrågor. Skrivelsen överlämnas årligen till riks- dagen senast den 1 juni.

Under 2014 uppgick det samlade resultatet för Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) till 147 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar en avkastning på 14,1 procent. Detta var det bästa resul- tatet i absoluta termer och det fjärde bästa resultatet i procent sedan starten 2001. En hög andel aktier i portföljerna i kombination med en stark utveckling på aktie- och obligationsmarknaden samt värdeökningar från valutaexponering förklarar merparten av resultatet. Det förvaltade kapitalet i buffertfonderna uppgick till 1 185 miljarder kronor vid 2014 års slut.

Buffertfondernas avkastning har uppvisat stora variationer över åren i takt med utvecklingen på de finansiella marknaderna. Fondernas avkast- ning sedan starten 2001 uppgår till 5,3 procent per år. Det överstiger mer än väl inkomstindex som ökat med 3,1 procent per år under samma period. Inkomstindex ligger till grund för uppräkningen av skulden i inkomstpensionssystemet. Buffertfonderna har därmed bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av det allmänna inkomstpensionssyste- met, vilket var avsikten när det nuvarande AP-fondssystemet infördes 2001.

1

Skr. 2014/15:130 Buffertfondernas redovisade avkastning jämfört med inkomstindex och totalt fondkapital (procent per år och miljarder kronor)

	2014	2013	2012	2011	2010	2001‒2014
Inkomstindex (%)1	0,5	3,7	4,9	1,9	0,3	3,1
Avkastning (%)2	14,1	13,5	11,6	-1,9	10,2	5,3
Avkastning (mdkr)	147	128	101	-17	84
Totalt fondkapital (mdkr)	1 185	1 058	958	873	895

Not 1: Inkomstindex visar genomsnittsinkomstens utveckling och ligger till grund för uppräkning av skulden i inkomstpensionssystemet.

Not 2: Avkastning per fond viktat med genomsnittligt kapital för vartdera år, geometriskt genomsnitt 2001- 2014.

Inkomstpensionssystemet är i huvudsak ofonderat, dvs. utbetalningar till dagens pensionärer finansieras löpande av inbetalda pensionsavgifter från yrkesaktiva. När pensionsutbetalningarna är större än inbetalning- arna, tas medel från buffertkapitalet och vid överskott förs medlen till buffertkapitalet. Under 2014 var det underskott i pensionsbetalningarna och därför överfördes sammanlagt 21 miljarder kronor från Första– Fjärde AP-fonden till inkomstpensionssystemet. Vid 2014 års slut utgjor- des tillgångarna i inkomstpensionssystemet av 86 procent avgiftstill- gångar och 14 procent buffertkapital. Buffertfonderna utgör således en begränsad del av tillgångarna i inkomstpensionssystemet, men har ändå potential att påverka systemet i tider av kraftiga upp- eller nedgångar.

Första–Fjärde AP-fondernas avkastning överstiger i stort sett fondernas interna mål oavsett period. Det förklaras delvis av den övergripande tillgångsallokeringen med en fortsatt hög andel aktier. Första–Fjärde AP- fonderna fortsätter att fokusera på de långsiktiga strategiska besluten, vilket regeringen ser positivt på. Regeringen ser även positivt på Första– Fjärde AP-fonderna har fortsatt att utveckla sina respektive förvalt- ningsmodeller i olika riktningar, vilket har lett till utökad diversifiering. Detta bedöms leda till en bättre riskspridning i förvaltningen av buffert- kapitalet.

Sjätte AP-fonden har i uppdrag att investera fondmedlen på riskkapital- marknaden i Sverige och övriga Norden. Fonden är stängd, dvs. utan betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Under 2014 uppgick fondens avkastning till 6,5 procent, vilket översteg inkomstindex men var lägre än det mål som fondens styrelse fastställt i form av ett index för noterade aktier. Det strategiskifte som fonden genomfört sedan 2011 (ökade investeringar i mogna bolag) är för tidigt att utvärdera, men regeringen ser positivt på det konsekventa genomförandet av denna strategi.

De totala förvaltningskostnaderna för buffertfonderna (Första‒Fjärde och Sjätte AP-fonden) uppgick till 1,7 miljarder kronor under 2014, vilket var 0,2 miljarder kronor mer än föregående år. Som andel av det totala buffertkapitalet uppgick förvaltningskostnaderna till 0,15 procent, vilket är 0,01 procentenheter högre än föregående år.

Sjunde AP-fonden har sin roll inom premiepensionssystemet. Under 2014 avkastade förvalsalternativ (AP7 Såfa) 29,3 procent, vilket var

2

ungefär dubbelt så mycket som den genomsnittliga avkastningen för Skr. 2014/15:130 privata fonder i premiepensionssystemet (15,1 procent).

Regeringen anser att hållbarhet är en viktig aspekt inom AP-fondernas verksamhet och att hållbarhetsaspekter integreras är viktigt för att uppnå långsiktigt hög avkastning och god riskhantering. Det är även viktigt för allmänhetens förtroende för AP-fonderna och för pensionssystemet som helhet. På samma sätt som när det gäller förvaltningsstrategier har AP- fondernas valt olika strategier för att integrera hållbart i sina förvalt- ningsprocesser. Det är av stor vikt att AP-fonderna är fortsatt transparenta när det gäller den klimatpåverkan som dess investeringar finansierar samt att arbetet för att utveckla jämförbarheten i denna redovisning fortsätter.

Pensionsgruppen enades den 12 mars 2014 om vissa förändringar i pensionssystemet. De delar i överenskommelsen som berör AP-fonderna handlar bl.a. om förändring av Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas struktur och placeringsregler samt förändringar som syftar till en mer kostnadseffektiv förvaltning. Regeringen förutsätter att AP-fonderna fullföljer sitt nuvarande uppdrag att förvalta kapitalet till största möjliga nytta för dagens och framtidens pensionärer till dess att det nya regelverket träder i kraft.

3

Skr. 2014/15:130

4

Innehållsförteckning

1	Inledning ...........................................................................................			6
2	AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet.............................			7
	2.1	Inkomstpension ..................................................................		8
		2.1.1	Första–Fjärde samt Sjätte AP-fondernas
			roll .....................................................................	9
		2.1.2	Inkomstpensionssystemets finansiella
			ställning ...........................................................	11
	2.2	Premiepension ..................................................................		13
		2.2.1	Sjunde AP-fondens roll ...................................	13
		2.2.2	Premiepensionssystemets finansiella
			ställning ...........................................................	14
3	Utvecklingen på finansmarknaderna...............................................			15

3.1 Utvecklingen på aktie- och obligationsmarknaderna

	sedan 2001........................................................................	15
3.2	Obligationsmarknaden 2001–2014...................................	16

3.3 Avkastningen på aktie- och obligationsmarknaderna

	2001–2014........................................................................	17
4 AP-fondernas redovisade verksamhet.............................................		18
4.1	Första AP-fondens redovisade resultat.............................	19
4.2	Andra AP-fondens redovisade resultat.............................	22
4.3	Tredje AP-fondens redovisade resultat ............................	25
4.4	Fjärde AP-fondens redovisade resultat.............................	28
4.5	Sjätte AP-fondens redovisade resultat..............................	31

4.6Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas kostnader

		och personal .....................................................................	36
	4.7	Sjunde AP-fondens redovisade resultat............................	39
5	Utvärdering av AP-fondernas verksamhet ......................................		43
	5.1	Buffertfonderna i inkomstpensionssystemet ....................	43

5.2 Utvärdering av Första‒Fjärde AP-fondernas

	förvaltning ........................................................................		52
	5.2.1	Strategisk förvaltning ......................................	52
	5.2.2	Aktiv förvaltning .............................................	61
5.3	Utvärdering av Sjätte AP-fondens förvaltning .................		64
5.4	Utvärdering av Sjunde AP-fondens förvaltning ...............		68
	5.4.1	Strategisk förvaltning ......................................	68
	5.4.2	Aktiv förvaltning .............................................	71
6 Hållbarhet och övriga förvaltningsfrågor........................................			72
6.1	Hållbarhet, ägarstyrning och ersättningar.........................		72
6.2	Övriga förvaltningsfrågor.................................................		80
Bilaga 1	Policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna........		83
Bilaga 2	Placeringsbestämmelser för AP-fondernas
	verksamhet i sammandrag................................................		92
Bilaga 3	Utdrag ur årsredovisning för Första AP-fonden ...............		95
Bilaga 4	Utdrag ur årsredovisning för Andra AP-fonden .............		113

Bilaga 5	Utdrag ur årsredovisning för Tredje AP-fonden............	129
Bilaga 6	Utdrag ur årsredovisning för Fjärde AP-fonden............	145
Bilaga 7	Utdrag ur årsredovisning för Sjätte AP-fonden .............	164
Bilaga 8	Utdrag ur årsredovisning för Sjunde AP-fonden ...........	178
Bilaga 9	Underlag från McKinsey & Company...........................	203
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 maj 2015........		268

Skr. 2014/15:130

5

Skr. 2014/15:130 1

Inledning

Det allmänna statliga ålderspensionssystemet reformerades 1 januari 1999 som ett resultat av en bred partiuppgörelse mellan Socialdemo- kraterna och de fyra borgliga partierna. Det förmånsbestämda pensions- systemet – som omfattade ATP och folkpension – ersattes då av ett avgiftsbestämt system – som omfattar inkomstpension, garantipension och premiepension (se vidare avsnitt 2.1). Inom ramen för det avgifts- bestämda pensionssystemet verkar de allmänna pensionsfonderna (Första, Andra, Tredje, Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fonderna) som statliga myndigheter. Samtliga fonder utom Sjätte AP-fonden regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Sjätte AP- fondens verksamhet startade 1996 och regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden (med ikraftträdande 1 januari 2001).

Enligt lag ska AP-fonderna årligen överlämna en årsredovisning och revisionsberättelse till regeringen. Sjätte AP-fonden ska dessutom lämna en egen utvärdering av fondens förvaltning. Regeringen ska sedan ställa samman fondernas årsredovisningar och utvärdera förvaltningen av fondkapitalet. Regeringens analys och slutsatser, tillsammans med AP-fondernas årsredovisningar, ska överlämnas till riksdagen senast den 1 juni året efter räkenskapsåret.

I denna skrivelse utvärderas AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2014. Avsnitt 2 innehåller en översiktlig beskrivning av AP-fondernas roll i det allmänna pensionssystemet. Avsnitt 3 sammanfattar utvecklingen på de finansiella marknaderna sedan 2001. Avsnitt 4 sammanställer AP- fondernas resultat och kostnader baserat på AP-fondernas årsredovis- ningar. Avsnitt 5 redovisar regeringens utvärdering av AP-fondernas förvaltning. Inledningsvis i kapitlet analyseras buffertfondernas samlade bidrag till inkomstpensionssystemet fr.o.m. 2001, dvs. under den period som de ingått i systemet med nuvarande regler. Därefter utvärderas styrelsernas strategiska förvaltning i ett långsiktigt perspektiv, bl.a. med utgångspunkt i AP-fondernas mål och inkomstindex. Här används långa utvärderingsperioder, främst på tio år. Resultatet av AP-fondernas aktiva förvaltning utvärderas däremot över kortare tidshorisonter. Sjätte AP- fondens långsiktiga avkastning baseras på fondens olika delportföljer och sedan fondens start 1996. Sjunde AP-fonden utvärderas i förhållande till de privata alternativen i premiepensionssystemet. Avsnitt 6 behandlar hållbarhetsfrågor avseende miljö, etik, ersättningar m.m. Avsnittet tar även upp Sjunde AP‒fondens finansiella och de viktigaste iakttagelserna från revisorernas granskning av intern styrning i samtliga AP-fonder.

I bilaga 1 återfinns Regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna. I bilaga 2 återfinns Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i sammandrag. Utdrag ur AP-fondernas årsredovisningar återfinns i bilagorna 3–8. Årsredovisningarna finns i sin helhet på respektive fonds webbplats1. Liksom tidigare år har extern expertis anlitats i arbetet med den årliga utvärderingen av AP-fondernas verksam- het. Konsulterna McKinsey & Company bistår utvärderingen och har

1 www.ap1.se, www.ap2.se, www.ap3.se, www.ap4.se, www.apfond6.se och www.ap7.se.

6

därtill gjort en särskild studie av AP-fondernas arbete i frågor om Skr. 2014/15:130 hållbarhet (bilaga 9). Den årliga revisionen har utförts av revisorer från

Ernst & Young.

Pensionsgruppens överenskommelse 12 mars 2014 om vissa förändringar i pensionsöverenskommelsen

Pensionsgruppen enades den 12 mars 2014 om vissa förändringar i pensionsöverenskommelsen. Pensionsgruppens syn är att pensionssyste- met i grunden fungerar väl, men att förändringar i omvärlden och erfarenheter från de första femton åren av AP-fondssystemet ger skäl till att se över ett antal delar av systemet. Översynen innebär bl.a. att förslag tas fram avseende förändring av AP-fondernas struktur och placerings- regler, en jämnare utveckling av inkomstpensionerna, ett längre arbetsliv och förändring av premiepensionssystemet. Överenskommelsen är av övergripande karaktär och har varierande detaljeringsgrad för de olika delarna. Regeringen förutsätter att AP-fonderna fullföljer sitt uppdrag att förvalta kapitalet till största möjliga nytta för dagens och framtidens pensionärer intill dess det nya regelverket är på plats.

I fråga om premiepensionen framhölls i den nya överenskommelsen att det finns svagheter i premiepensionssystemet relaterade till bristande finansiell kunskap hos sparare, höga kostnader och stor framtida spridning i utfall av premiepensionssparande. Det behöver därför vidtas åtgärder för att förändra premiepensionssystemet. De alternativ som tidigare presenterats i premiepensionsöversynen bör fortsätta beredas inom Regeringskansliet. Ett av underlagen i frågan utgörs av rapporten Vägval för premiepensionen (Ds 2013:35) som presenterades av Finans- departementet i maj 2013.

2 AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet

Det svenska pensionssystemet kan sägas bestå av tre delar. Den första
och grundläggande delen utgörs av det allmänna pensionssystemet, vilket
omfattar samtliga medborgare i Sverige. Den andra delen utgörs av
tjänstepension, vilken bygger på överenskommelser mellan arbetsgivare
och arbetstagare (ofta i form av kollektivavtal). Den tredje delen utgörs
av privat pensionssparande och är helt frivillig. Denna skrivelse behand-
lar endast tillgångar och betalningsflöden inom det allmänna pensions-
systemet. Det är inom detta system som AP-fonderna ingår.
Vårt nuvarande allmänna pensionssystem har sin bakgrund i den
pensionsreform som genomfördes i januari 1999. Reformen innebar att
pensionssystemet gjordes självfinansierande (via avgifter) och att det
infördes en automatik så att pensionerna anpassas till den ekonomiska
tillväxten. Den avgiftsbaserade inkomst- och premiepensionen ersatte
tidigare förmånsbestämda ATP och folkpension. För dem som tjänat in
pension tidigare inrättades övergångsregler (s.k. tilläggspension) och för
den som haft låg eller ingen inkomst infördes garantipension. Garanti-	7

Skr. 2014/15:130 pension är ett grundskydd som finansieras från statsbudgeten. Pensions- reformen var ett resultat av en bred partiuppgörelse mellan Socialdemo- kraterna och de fyra borgliga partierna.2

Figur 2.1 Det allmänna ålderspensionssystemet

2.1 Inkomstpension

Inkomstpensionssystemet är i huvudsak ofonderat, vilket innebär att inbetalda pensionsavgifter används för att finansiera samma års pensionsutbetalningar. För att hantera skillnaderna mellan de löpande pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna finns ett buffertkapital. Buffertkapitalet har även som uppgift att bidra till stabiliteten i pensions- systemets och till dess långsiktiga finansiering.

Avgiften till det allmänna pensionssystemet är fast och uppgår till 18,5 procent av pensionsgrundande inkomster. Pensionsrätten för inkomstpension utgör 16 procent och premiepensionen 2,5 procent. Pensionsrätter beräknas för varje individ utifrån pensionsgrundande inkomster. Dessa ackumuleras successivt under hela livet till den s.k. pensionsbehållningen. Storleken på pensionen beror på pensionsbehåll- ningen och från vilken ålder individen väljer att ta ut sin pension. Pensionen påverkas även av ett stort antal samhällsekonomiska och demografiska faktorer. Både på kort sikt och på lång sikt är sysselsättningens utveckling en viktig faktor. Även demografiska faktorer har stor betydelse på lång sikt. Utvecklingen på kapital- marknaderna och AP-fondernas resultat påverkar värdeutveckling i buffertfonderna, vilket också har betydelse för inkomstpensionen.

2 Sedan Decemberöverenskommelsen från den 26 december 2014 medverkar även

Miljöpartiet i pensionsgruppens arbete.

8

2.1.1

Första–Fjärde samt Sjätte AP-fondernas roll

Skr. 2014/15:130

Det är Första‒Fjärde samt Sjätte AP-fonderna som förvaltar buffert- kapitalet. De kan därför sägas vara buffertfonder. När det nuvarande pensionssystemet infördes 2001, fördelades drygt 130 miljarder kronor till vardera av Första–Fjärde AP-fonden. De fyra fonderna gavs samtidigt ett gemensamt regelverk i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), i vilken även regler avseende Sjunde AP-fonden ingår. Enligt lagen är fondernas uppdrag att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensions-systemet. Förvaltningen ska ta sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande. Målet är att långsiktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket inte ska tolkas som ett mål att minimera risken. Av det följer däremot ett krav på god risksprid- ning. Risk och avkastning ska tolkas i termer av utgående pensioner. Rollen som förvaltare av allmänna pensionsmedel ställer krav på att fonderna uppbär allmänhetens förtroende. Av det skälet är fonderna ålagda att ta hänsyn till miljö och etik i placeringsverksamheten, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning. Fonderna ska inte ha näringspolitiska eller ekonomisk-politiska mål. Var och en av AP-fonderna ska, med förvaltade medel, svara för kostnaderna för sin verksamhet, för revision och för uppföljning av fondförvaltningen. Regeringen utser styrelserna i fonderna och utvärderar förvaltningen årligen.

Sjätte AP-fonden är också en del av buffertfondssystemet men regleras i en egen lag, lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Fonden är stängd, vilket innebär att den inte har betalningsflöden gentemot pensions- systemet. Fondens uppdrag skiljer sig även från de andra buffertfonderna genom att medlen ska placeras på riskkapitalmarknaden. Sjätte AP- fonden har sitt ursprung i Sjätte fondstyrelsen, vilken inrättades 1996. Namnbytet gjordes i samband med pensionsreformen. Sjätte AP-fonden ingick dock inte i pensionsöverenskommelsen, vilket inneburit att fonden har arbetat med väsentligen oförändrade förutsättningar sedan 1996. De tidigare gällande reglerna avseende Sjätte fondstyrelsen överfördes i princip oförändrade till den nu gällande lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Fondens medel har i sin helhet genererats från de 10,4 miljarder kronor som tillsköts i samband med att den dåvarande Sjätte fondstyrelsen bildades 1996.

Rollen som buffert

Pensionsutbetalningarna från inkomstpensionssystemet finansieras löpande av inbetalda pensionsavgifter från de yrkesaktiva. Är pensionsut- betalningarna mindre än inbetalningarna sparas överskottet i Första– Fjärde AP-fonderna. Är det underskott i betalningarna tas medel i stället från kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna. Sjätte AP-fonden är som nämnts också en buffertfond i inkomstpensionssystemet, men då den är stängd har den inga betalningsflöden gentemot pensionssystemet. I figur 2.2 framgår nettoflödet mellan pensionssystemet och AP-fonderna (Första–Fjärde AP-fonden). Nettoflödet utgör skillnaden mellan avgifts- inkomster, pensionsavgifter och administrationsavgifter.

9

Skr. 2014/15:130	Figur 2.2	Nettoflödet mellan pensionssystemet och AP-fonderna
		(mdkr)

Miljarder kronor

20	11,3	6,9	7,3		8,6
10				5,7		5,6	3,2	2,6
0
-10											-5,8
-20									-16,4			-16,0
										-17,0				-21,3
-30
													-28,3		-21,4
																-30,5
-40
																	-37,9
-50																		-43,2
																			-47,7
-60	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019

Källa: Pensionsmyndigheten, februari 2015.

De första åtta åren med det nya pensionssystemet (2001‒2008) var inbetalningarna till pensionssystemet större än utbetalningarna. Netto- flödet var således positivt dessa år och under perioden tillfördes AP-fonderna sammanlagt 51 miljarder kronor. År 2009 vände betalnings- strömmarna. Under åren 2009‒2014 lyftes sammanlagt 105 miljarder kronor från AP-fonden för att finansiera pensionsutbetalningar. För hela perioden 2001‒2014 uppgick således nettoutflödet från AP-fonderna till 54 miljarder kronor.

Underskotten sedan 2009 beror på att den stora 40-talistgenerationen har börjat ta ut pension. Enligt Pensionsmyndighetens prognoser kommer Första–Fjärde AP-fonderna fortsätta att bidra till finansieringen av inkomstpensionerna över överskådlig framtid. Åren 2015‒2019 beräknas underskotten sammanlagt uppgå till 181 miljarder kronor. Inkomstpen- sionssystemet utgör i princip ett i lag fastställt avtal mellan generationer eftersom systemet i huvudsak innebär att de yrkesverksamma finansierar nuvarande pensionsutbetalningar.

Rollen som långsiktig finansiär

Buffertfonderna har även en roll i att generera avkastning till inkomst- pensionssystemets långsiktiga finansiering och stabilitet. Om buffert- fonderna har högre avkastning än den genomsnittliga inkomstutveck- lingen i Sverige, så bidrar fonderna positivt till pensionssystemets lång- siktiga finansiering. Därmed skapas möjligheter för framtida generatio- ner att erhålla en bättre pension samtidigt som risken minskar för att den s.k. automatiska balanseringen i inkomstpensionssystemet aktiveras. Det är också tänkt att buffertfondernas tillgångar i viss utsträckning ska förändras kontracykliskt mot avgiftstillgången och därmed verka stabiliserande.

10

Figur 2.3

Buffertfondernas kapital och avkastning efter kostnader

Skr. 2014/15:130

Miljarder kronor

1400

1200

1000

800

600 546 480

400

200

0 -200 -27 -85

-400

2001

2002

	Totalt kapital					Total avkastning efter kostnader								1185
					898				895	873	958	1058
			765	854			708	827
		641
571
			113					135			101		128		147
80		63							84
				82	36
										-17
							-194
2003		2004	2005	2006	2007		2008	2009	2010	2011	2012		2013		2014

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP-fonderna)

I figur 2.3 framgår hur kapitalet i buffetfonderna (Första–Fjärde AP-fonderna och Sjätte AP‒fonden) och den totala avkastningen efter kostnader utvecklats sedan 2001. Vid 2014 års slut uppgick kapitalet i buffertfonderna till 1 185 miljarder kronor, vilket var mer än dubbelt så mycket som vid slutet av 2001. Den totala avkastningen efter kostnader har uppgått till 647 miljarder kronor under perioden 2001‒2014. Detta motsvarar en genomsnittlig avkastning på 5,3 procent per år, vilket kan jämföras med att inkomstindex under samma period ökade med 3,1 procent per år. Uppgifterna ovan baseras på McKinseys underlag (se bilaga 9).

I förhållande till inkomstpensionssystemets samlade tillgångar utgör dock buffertfondernas tillgångar en förhållandevis begränsad andel (ca 14 procent vid utgången av 2014). Buffertfondernas utveckling har ändå potential att påverka systemet i tider av kraftiga upp- eller nedgångar (se nästa avsnitt).

2.1.2 Inkomstpensionssystemets finansiella ställning

Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder sammanställs i slutet av
varje år. Samtidigt fastställs det s.k. balanstalet som mäter systemets
finansiella ställning. Balanstalet beräknas genom att dividera systemets
tillgångar (avgiftstillgången och buffertkapitalet) med pensionsskulden.
Om balanstalet understiger 1,0000, dvs. om pensionssystemets skulder
överstiger tillgångarna, aktiveras balanseringen i systemet. Balanseringen
innebär att pensionsskulden räknas upp i en långsammare takt, vilket gör
att systemets finansiella ställning stärks. Om balanstalet överstiger
1,0000 blir balanseringseffekten positiv. Pensionsrätterna räknas då upp i
snabbare takt tills systemet är i balans. När systemet är i balans räknas
värdet på pensionsrätterna (pensionsskulden) upp med inkomstindex,
dvs. pensionsrätterna följer då den genomsnittliga löneutvecklingen i
Sverige. Till en början beräknades balanstalet på samma sätt som
pensionssystemets finansiella ställning, dvs. genom att tillgångarna	11

Skr. 2014/15:130 dividerades med pensionsskulden. Sedan 2010 är buffertkapitalet i beräkningarna av balanstalet utbytt mot medelvärdet av de senaste tre årens buffertfondskapital. På så sätt slår inte ett enskilt års förändringar i buffertkapitalet igenom på balanstalet lika mycket.

Tabell 2.1: Inkomstpensionssystemet tillgångar och skulder (mdkr)

Beräkningsår	2014	2013	2012	2011	2010	2009	2008	2007	2006
Balanseringsår	2016	2015	2014	2013	2012	2011	2010	2009	2008
Buffertfonden,	1 067	963	908	865	810	811	821
medelvärde1
Buffertfonden	1 185	1 058	958	873	895	827	707	898	858
Avgiftstillgång	7 380	7 123	6 915	6 828	6 575	6 362	6 477	6 116	5 945
Summa tillgångar	8 565	8 180	7 873	7 700	7 469	7 189	7 184	7 014	6 803
Pensionsskuld	8 141	8 053	7 952	7 543	7 367	7 512	7 428	6 996	6 703
Över-/underskott	423	127	-80	157	103	-323	-243	18	100
Balanstal	1,038	1,004	0,984	1,020	1,002	0,955	0,983	1,003	1,015
Finansiell ställning2	1,052	1,016	0,990	1,021	1,014	0,957	0,967

1 Medelvärdet beräknat på de senaste tre åren.

2 Balanstal enligt tidigare definition (till och med år 2007), enbart beräknat på buffertfondernas marknadsvärde den 31 december respektive år.

Källa: Pensionsmyndighetens årsredovisning för 2014, s 109.

Vid 2014 års slut uppgick tillgångarna i inkomstpensionssystemet till 8 565 miljarder kronor, varav avgiftstillgången stod för 7 380 miljarder kronor och buffertfonderna för 1 185 miljarder kronor. De buffertfonds- tillgångar som räknas in i balanstalet uppgick dock till 1 067 miljarder kronor, eftersom ett treårigt medelvärde används i beräkningarna. Skul- den i inkomstpensionssystemet, dvs. värdet av alla individers pensions- rätter, uppgick samtidigt till 8 141 miljarder kronor.

Balanstalet verkar med två års fördröjning. Balanstalet som baseras på 2014 års tillgångar och skulder avser 2016 och beräknas till 1,0375. Balanstalen för 2015 och 2014 är sedan tidigare fastställda till 1,0040 respektive 0,9837. Som tidigare nämnts påverkas inkomstpensionssyste- mets resultat (balanstalet) av ett stort antal samhällsekonomiska och demografiska faktorer. På kort sikt har sysselsättningens utveckling störst betydelse. Buffertfondernas värdeutveckling har också betydelse vilket i sin tur är kopplat till utvecklingen på kapitalmarknaderna. På lång sikt har demografiska faktorer stor betydelse för utvecklingen i balanstalet.

I figur 2.4 illustreras utvecklingen av tillgångar och skulder i inkomst- pensionssystemet. Avgiftstillgången utgör merparten av tillgångarna i systemet (86,2 procent vid 2014 års slut). Längst ner i diagrammet fram- går att buffertfondernas andel av tillgångarna i systemet har ökat de senaste åren, för att uppgå till 13,8 procent vid 2014 års slut.

12

Figur 2.4	Utveckling av tillgångar och skulder i inkomstpensions-	Skr. 2014/15:130
	systemet

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten)

2.2	Premiepension
Premiepensionssystemet innebär att var		och en själv kan välja hur
2,5 procent	av den pensionsgrundande	inkomsten ska placeras. På

Pensionsmyndighetens fondtorg finns det drygt 800 fonder att välja mellan. Tillgångarna i systemet är fullt fonderade, vilket innebär att upp- och nedgångar i fondandelarnas värden fullt ut påverkar pensionssparar- nas behållningar i systemet.

Premiepension kan antingen tas ut som traditionell försäkring eller som fondförsäkring. Traditionell försäkring innebär att pensionen beräknas som ett livsvarigt garanterat nominellt belopp. Den försäkrades fondan- delar säljs och Pensionsmyndigheten tar över investeringsansvaret och den finansiella risken. Fondförsäkring innebär att den försäkrade behåller sitt sparande i de valfria premiepensionsfonderna. I fondförsäkringen räknas pensionsutbetalningarnas storlek årligen om med utgångspunkt från fondandelarnas värde i december. Följande år säljs det antal fondan- delar som krävs för att finansiera den beräknade premiepensionen. Ökar fondandelarna i värde, säljs färre andelar och minskar fondandelarnas värde säljs fler andelar.

2.2.1 Sjunde AP-fondens roll

Sjunde AP-fonden har som uppgift att förvalta premiepensionen åt de individer som inte själva valt förvaltare för sin premiepension. Medel placeras då i systemets förvalsalternativ, AP7 Såfa (Statens årskullsför- valtningsalternativ där risken förändras med spararnas ålder). Det är även möjligt att välja någon av de fonder som Sjunde AP-fonden förvaltar.

13

Skr. 2014/15:130 Sjunde AP-fonden regleras, liksom Första‒Fjärde AP-fonden, i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Målet för fondens uppdrag är således att långsiktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. I avsnitt 4 beskrivs Sjunde AP-fondens verk- samhet och resultat mer utförligt. I avsnitt 5 redovisas regeringens bedömning av verksamheten.

2.2.2 Premiepensionssystemets finansiella ställning

Vid utgången av 2014 hade premiepensionssystemet 6,6 miljoner sparare och antalet registrerade fonder uppgick till 850. Det totala marknads- värdet på premiepensionskapitalet (fondförsäkringen) uppgick vid samma tidpunkt till 759 miljarder kronor och den traditionella försäk- ringen till 18 miljarder kronor. Under 2014 uppgick värdeutvecklingen för fondförsäkringen till 126 miljarder kronor, vilket motsvarande en genomsnittlig tidsviktad avkastning på 20,7 procent3. Sjunde AP-fonden är den enskilt största fondförvaltaren i premiepensionssystemet. Vid 2014 års slut förvaltade Sjunde AP-fonden 253 miljarder kronor, varav Såfa utgjorde 246 miljarder kronor. Under 2014 hade den genomsnittlige Såfa-spararen en avkastning på 29,3 procent, vilket kan jämföras med att de privata premiepensionsfonderna i genomsnitt gett en avkastning på 15,1 procent. Risken (mätt som standardavvikelse under den senaste 24 månadersperioden) har för AP7 Såfa varit 9,6 procent jämfört med 5,6 procent för de privata premiepensionsfonderna.

Tabell 2.2	Fördelningen av fondplaceringarnas marknadsvärde och
	andel
Fondkategori		2014	2014	2013	2013	2012	2012
		mdkr	andel	mdkr	andel	mdkr	andel
Aktiefonder		295,0	38,9	240,3	39,9	192,6	40,9
Blandfonder		77,3	10,2	62,7	10,4	50,9	10,8
Generationsfonder		114,1	15,0	90,3	15,0	71,3	15,1
Räntefonder		26,9	3,5	27,0	4,5	24,3	5,2
AP7 Såfa		245,7	32,4	181,6	30,2	131,8	28,0
Totalt		759,0	100,0	601,9	100,0	471,0	100,0

Källa: Pensionsmyndighetens årsredovisning för 2014, s 160.

En utförlig beskrivning av det allmänna pensionssystemet finns i Pensionsmyndighetens årsredovisning 2014.

3 Tidsviktad årsavkastning visar årlig avkastning på en krona som satts in i början på

perioden. Hänsyn har inte tagits till om kapitalets storlek förändrats under perioden.

14

3

Utvecklingen på finansmarknaderna

Skr. 2014/15:130

Utvecklingen på de finansiella marknaderna har stor betydelse för resul- tatutveckling och risk i AP-fonderna. Första–Fjärde AP-fonderna förval- tar sedan start över hälften av sitt kapital i aktier och drygt en tredjedel i obligationer, vilket innebär att finansmarknadernas utveckling i grunden är bestämmande för det resultat fonderna uppnår. Sjätte AP-fonden, vars investeringsinriktning är onoterade tillgångar, påverkas i mindre utsträckning av de omedelbara svängningarna på marknaden, men är å andra sidan beroende av fördelaktiga förhållanden på finansmarknaden för en god resultatutveckling i sina innehav. Sjunde AP-fondens expo- nering mot aktiemarknaden är större än det underliggande kapitalet genom användning av hävstång i förvaltningen.

I regel har buffertfondernas resultat en relativt liten påverkan på utfallet inom inkomstpensionssystemet, eftersom fonderna utgör en mindre del av tillgångsmassan (se avsnitt 2). Vid tillräckligt stora variationer i tillgångspriser kan dock fondernas resultat göra skillnad för om den automatiska balanseringen ska aktiveras eller inte

3.1 Utvecklingen på aktie- och obligationsmarknaderna sedan 2001

Det nuvarande allmänna pensionssystemet trädde ikraft under 2000 och nya placeringsregler började gälla för buffertfonderna fr.o.m. 2001. Pensionssystemet sjösattes därmed i en period som inledningsvis kom att präglas av djup ekonomisk nedgång och fallande priser på aktie- marknaden till följd av den spruckna it-bubblan vid millennieskiftet 1999/2000 (se figur 3.1 nedan).

Under 2003 började dock aktiepriserna återigen stiga och i mitten av 2007 nådde Stockholmsbörsen sin dittills högsta notering. År 2008 briserade den amerikanska finans- och bolånekrisen, vilket resulterade i en ny och än större nedgång på aktiemarknaden. Våren 2009 började aktiemarknaderna återhämta sig, bara för att sommaren 2011 åter börja falla. Den här gången var anledningen den europeiska statsskuldskrisen och osäkerhet om dess konsekvenser för den globala tillväxten. 2011 och halva 2012 fortsatte att präglades av ekonomisk osäkerhet och stora prisrörelser på finansmarknaderna. Aktiemarknaderna började stabili- seras först hösten 2012 efter att den Europeiska Centralbanken (ECB) deklarerat att centralbanken tänkte genomföra vilka åtgärder som än krävdes för att hålla eurozonen intakt.

15

Skr. 2014/15:130 Figur 3.1

Utvecklingen i svenskt och globalt aktieindex 2001–2014

250
200
150
100
50
0
2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015

Stockholm Benchmark Index

MSCI World Index (USD)

Not. Avser totalavkastning. Bas 2000-12-31 = 100.

Källa: Bloomberg

Trenden på aktiemarknaden har sedan dess i stort varit uppåtgående, även om Federal Reserves beslut i december 2013 att successivt börja trappa ner stödköpen av obligationer initialt skapade osäkerhet på mark- naden. En kombination av minskad riskaversion, brist på investerings- alternativ med låg risk och rimlig avkastning samt relativt låga värde- ringar på börsen ledde successivt till att förtroendet för aktiemarknaden återvände under senare delen av 2012 och under 2013. Även ljusare konjunkturförväntningar – främst i amerikansk ekonomi men även i stora ekonomier som Storbritannien, Japan och euroområdet – bidrog till ett mer positivt klimat på aktiemarknaden.

Börsåret 2014 har präglats av ökad geopolitisk risk och ökad risk för deflation både Europa och Sverige, vilket lett till en fortsatt gynnsam penningpolitik och lågräntemiljö. Värderingen på aktiemarknaderna har nått nivåer som ur ett historiskt perspektiv är jämförelsevis höga. Den ekonomiska tillväxten i världen förväntas gynnas av återhämtningen i USA. Börsåret 2014 slutade mycket nära årshögsta efter en uppgång på drygt 15 procent i SBX (Swedish Benchmark Index, se nedan).

3.2 Obligationsmarknaden 2001–2014

	På obligationsmarknaderna internationellt och i Sverige har räntorna
	trendmässigt fallit. Allt högre obligationspriser (och därmed avkastning)
	har drivit ned obligationsräntorna. Detta illustreras bl.a. av att svenska
	nominella och reala obligationer haft en ovanligt hög genomsnittlig
	årsavkastning i ett längre tidsperspektiv (se tabell 3.1).
	Under 2013 steg obligationsräntor på längre löptider markant – främst
	med anledning av ljusare konjunkturutsikter i den amerikanska ekonomin
	och Federal Reserves beslut att successivt trappa ned stödköpen av
16	obligationer. Under 2014 har dock ränteskillnaderna mellan amerikanska

och europeiska räntenivåer ökat på grund av att riskerna för deflation har Skr. 2014/15:130 ökat markant i Europa. Den svenska räntan har fallit kraftigt sedan slutet

av 2013. Även den amerikanska räntan har sjunkit till följd av att infla- tionstrycket är fortsatt relativt lågt. De europeiska och svenska 10 årsrän- torna har dock fallit mycket kraftigare på grund av deflationsrisken och fortsatt kraftigt expansiv penningpolitik från både ECB och Riksbanken. Tyska och svenska tioårsräntor har sjunkit med cirka 1,5 procentenheter sedan slutet av 2013. Fallande räntor innebär kursvinster och högre total- avkastning på obligationsinnehav. För 2014 blev totalavkastningen i nominellt obligationsindex drygt 12 procent. (se tabell 3.1).

Figur 3.2 Tioårig obligationsränta i USA, Tyskland och Sverige 2001–2015 (procent)

procent

Källa: Ecowin

3.3 Avkastningen på aktie- och obligationsmarknaderna 2001–2014

Tabell 3.1 visar totalavkastningen för några av de tillgångsslag som AP- fonderna (exklusive Sjätte AP-fonden) placerar i sedan 2001. Svenska aktier har för perioden 2001–2014 haft den bästa årliga totalavkastningen (7,6 procent) följt av svenska nominella och reala obligationer (5,4 –5,6 procent). Utländska aktier har däremot endast avkastat i genomsnitt 3,4 procent per år (mätt i USD). Eftersom den amerikanska dollarn har försvagats mot den svenska kronan sedan 2001, har dock avkastningen på utländska aktier – mätt i svenska kronor – varit än lägre. Avkast- ningen på den globala aktiemarknaden kan därmed i ett svenskt och ett historiskt perspektiv karaktäriseras som svag. Till skillnad från detta framstår avkastningen på den svenska obligationsmarknaden i ett längre perspektiv som stark.

17

Skr. 2014/15:130	Tabell 3.1	Totalavkastning i olika tillgångsslag under 2013,
		tioårsperioden 2004–2013 och 1 juli 2001–2013
		(procent per år)
			2014	2005–2014	2001–2014
	Svenska aktier (SBX)		15,0	10,8	7,6
	Utländska aktier (MSCI World i USD)		2,9	3,9	3,4
	Utländska aktier (MSCI World i SEK)		24,9	5,5	0,9
	Obligationsindex (OMRX)		12,1	4,8	5,4
	Reala obligationer (RXRE)		7,4	4,2	5,6
	Riskfri ränta		0,4	1,7	2,2
	Not. Riskfri ränta är ett vägt genomsnitt av statsskuldsväxlar med 3 och 6 månaders löptid. OMRX-index
	speglar avkastningen på en passiv portfölj av likvida svenska räntepapper.
	Källa: Bloomberg, Ecowin, Riksbanken.
	Vid betraktandet av tioårsperioden 2005−2014 förbättras totalavkast-
	ningen på aktier markant jämfört med obligationer, vilket främst speglar
	att den kraftiga börsnedgången 2000–2002 ligger utanför den studerade
	tidsperioden. Avkastningen på utländska aktier noteras i nivå med
	obligationer – som fortsatt uppvisar en hög avkastning i ett historiskt
	perspektiv. Den riskfria räntan, i det här fallet beräknat med ett genom-
	snitt av svenska statsskuldväxlar, avkastar knappt hälften av vad svenska
	nominella och reala obligationer gör.
	Under 2014 noterades en totalavkastning på omkring 15 procent på den
	svenska aktiemarknaden, medan aktier globalt avkastade cirka 3 procent.
	Försvagningen av kronan under året har dock lett till att tillgångar i andra
	valutor (främst dollar) stigit i värde. Nominella och reala obligationer
	uppvisade en avkastning på 12 procent respektive 7 procent. Under 2014
	var riskfria räntan (vägt genomsnitt av statsskuldväxlar med 3 och 6
	månaders löptid) 0,4 procent.

4 AP-fondernas redovisade verksamhet

	Vid 2014 års slut uppgick det förvaltade kapitalet i buffertfonderna
	(Första–Fjärde och Sjätte AP-fonden) till 1 185 miljarder kronor. Det
	sammanlagda resultatet för Första–Fjärde AP-fonden uppgick till
	147 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar en avkastning på
	14,1 procent. Detta var det bästa resultatet i kronor och det fjärde bästa
	resultatet i procent sedan starten 2001. Under året utbetalades 21,3 mil-
	jarder kronor till inkomstpensionssystemet, dvs. drygt 5 miljarder kronor
	per buffertfond (Första–Fjärde AP-fonden).
	De totala förvaltningskostnaderna för buffertfonderna (Första–Fjärde
	och Sjätte AP-fonden) uppgick till 1,7 miljarder kronor under 2014,
	vilket var 0,2 miljarder kronor mer än föregående år. Som andel av det
	totala buffertkapitalet uppgick de totala förvaltningskostnaderna till
	0,15 procent, vilket är 0,01 procentenheter högre än föregående år.
	Sjunde AP-fondens förvaltade kapital uppgick vid 2014 års slut till
18	253 miljarder kronor. Avkastningen i statens förvalsalternativ (Såfa) var

29,3 procent under 2014, vilket kan jämföras med genomsnittet för de Skr. 2014/15:130 privata premiepensionsfonderna som var 15,1 procent.

Tabell 4.1	AP-fondernas utgående fondkapital och resultat 2014 samt
	avkastningsmål (efter kostnader, mdkr och procent)
	Utgående	Resultat		AP-fondernas avkastningsmål under 2014
	fondkapital1	2014
	(mdkr)	(mdkr)	(%)
Första	284	36,4	14,6	Nominell avkastning 5,5 % per år över
AP-fonden				rullande tioårsperiod
Andra	294	34,3	13,1	Real avkastning på 5,0 % per år under
AP-fonden				minst en tioårsperiod
Tredje	288	35,0	13,7	Real långsiktig avkastning på 4,0 % per år
AP-fonden
Fjärde	295	40,2	15,7	Real långsiktig avkastning på 4,5 % per år
AP-fonden
Sjätte	24	1,4	6,5	Nominell avkastning SIX Nordic200 CAP
AP-fonden				GI+2,5 procentenheter över fem år
Summa	1 185	147,3
Sjunde				Förvalsalternativet (Såfa) avkastning
	253		29,3	minst lika bra som genomsnittet av privata
AP-fonden
				fonder i premiepensionssystemet

Not 1: För Första–Fjärde AP-fonderna avses utgående fondkapital per 31 dec 2014, dvs. efter gjorda transaktioner till inkomstpensionssystemet.

Not 2: Utvärderingen av AP-fondernas verksamhet redovisas i avsnitt 5.

Källa: Första–Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fondernas årsredovisning för 2014, se bil. 3–8.

Det övergripande avkastningsmålet för respektive fond sätts av AP- fondernas styrelse (Första‒Fjärde och Sjunde) utifrån målet i lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder och för Sjätte AP-fonden utifrån målet i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Fondernas placerings- bestämmelser framgår av respektive lag (se bilaga 2).

4.1 Första AP-fondens redovisade resultat

Fondkapital och resultat

Första AP-fondens resultat uppgick till 36,4 miljarder kronor 2014. Resultatet motsvarar en avkastning på 14,6 procent efter kostnader (11,2 procent året innan). Under året överfördes 5,1 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 31,3 miljarder kronor till 283,8 miljarder kronor (tabell 4.2).

19

Skr. 2014/15:130	Tabell 4.2	Första AP-fondens fondkapital (mnkr)
			2014	2013
	Ingående fondkapital		252 507	233 700
	Årets resultat		36 424	25 687
	Överföringar		-5 120	-6 880
	Utgående fondkapital		283 811	252 507

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

Styrelsens avkastningsmål

Under 2013 och 2014 var avkastningsmålet för Första AP-fonden nomi- nell avkastning om 5,5 procent efter kostnader över rullande tioårsperio- der. Före 2013 var målet formulerat över en femårsperiod. Från och med 2015 har AP-fondens styrelse höjt avkastningsmålet till en real avkastning på 4,0 procent efter kostnader över rullande tioårsperioder. Från och med 2015 avser såldes avkastningsmålet för samtliga buffertfonder (Första‒Fjärde) real avkastning.

Investeringsprocess och strategi

För att nå avkastningsmålen inom ramen för fastställd risknivå består Första AP-fondens portfölj av en rad olika tillgångar med olika egen- skaper ur ett investerarperspektiv. Sedan 2009 arbetar fonden efter en investeringsprocess baserad på långsiktighet, fundamental analys och ett ökat inslag av andra investeringar än noterade aktier och räntebärande tillgångar.

Investeringsprocessen består av tre beslutsnivåer; strategisk allokering, strategisk förvaltning och operativ förvaltning. Strategisk allokering omfattar allokering mellan olika tillgångsslag, beslut om storleken på fondens valutaexponering och durationen i ränteportföljen. Strategisk förvaltning omfattar alla beslut om allokering inom tillgångsslag, till exempel allokeringen mellan aktieregioner, allokering mellan kredit- obligationer och statsobligationer och allokering mellan olika valutor. Operativ förvaltning är den förvaltning som fonden bedriver inom varje tillgångsslag utifrån de valda strategierna.

Portföljen

Första AP-fondens portfölj bestod vid 2014 års slut av 46,2 procent aktier, 27,5 procent räntebärande tillgångar, 24,7 procent onoterade placeringar och 1,5 procent kassa/valuta. Jämfört med föregående årsskifte har andelen onoterade placeringar ökat, medan andelarna för de övriga tillgångsslagen minskat något (tabell 4.3).

20

Tabell 4.3	Första AP-fondens portfölj (mdkr respektive procent)					Skr. 2014/15:130
		2014		2013
		mdkr	%	mdkr	%
Aktier Sverige		32,4	11,4	30,1	11,9
Aktier utvecklade länder		70,2	24,7	64,1	25,4
Aktier utvecklingsländer		28,7	10,1	24,2	9,6
Summa aktier		131,3	46,2	118,4	46,9
Räntebärande		78,1	27,5	74,9	29,7
Kassa/valuta		4,3	1,5	4,1	1,6
Fastigheter		25,0	8,8	22,2	8,8
Hedgefonder		16,6	5,9	12,4	4,9
Riskkapitalfonder		12,5	4,4	8,4	3,3
Övriga tillgångar		12,2	4,3	9,5	3,8
Nya investeringar		3,8	1,3	2,6	1,0
Summa onoterade placeringar		70,2	24,7	55,1	21,8
Summa fondkapital		283, 8	100,0	252,5	100,0

Första AP-fonden förvaltar svenska och utländska aktier på utvecklade marknader internt med fokus på stora och medelstora bolag. Tillväxt- marknader och småbolag förvaltas av externa förvaltare. De räntebärande tillgångarna förvaltas i en global ränteportfölj med största delen placerad i utländska tillgångar. Första AP-fonden äger tillgångar utgivna i flera valutor. Valutan behandlas dock som ett eget tillgångsslag, vilket innebär att tillgångars värde omräknas till svenska kronor. Enligt placerings- reglerna får inte den totala valutaexponeringen överstiga 40 procent av portföljen. Merparten av valutapositionen minskas därför med valuta- hedgar.

Bland de onoterade tillgångarna utgör fastigheter den största delen. Första AP-fondens strategi är att öka andelen fastighetsinvesteringar både i Sverige och utomlands. Fastighetsinvesteringarna bygger främst på löpande avkastning från hyresbetalningar och endast till en mindre del av investeringar där en förväntad värdestegring är den viktigaste komponenten. Hedgefonder och riskkapitalfonder utgör också tillgångar som redovisas under onoterade placeringar. Hedgefondstrategin syftar till att dämpa effekten av kraftiga kursrörelser i den övriga portföljen. Riskkapitalfonder investerar i onoterade bolag och förväntas över tid ha en högre avkastning än investeringar i noterade aktier.

Vid slutet 2014 förvaltades 65,4 procent av kapitalet i Första AP-fonden internt, vilket är en ökning med 2,5 procentenheter jämfört föregående årsskifte.

Avkastning

Under 2014 avkastade Första AP-fondens portfölj 14,8 procent före kostnader och 14,6 procent efter kostnader. I tabell 4.4 redovisas avkast- ningen (före kostnader) per tillgångskategori under 2014 och 2013 samt respektive tillgångskategoris bidrag till fondens totala avkastning under

2014.

21

Skr. 2014/15:130	Tabell 4.4	Första AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive
		procentenheter per år)
			2014	2013	Bidrag till totalavkastning
			%	%	2014 (procentenheter)
	Aktier Sverige		13,2	24,0	1,4
	Aktier utvecklade länder		10,4	24,1	2,4
	Aktier utvecklingsländer		21,1	-3,3	1,7
	Aktier		11,2	17,9	5,5
	Räntebärande värdepapper		3,8	1,4	1,1
	Allokering, kassa, valuta		5,6	0,3	5,6
	Fastigheter		11,5	19,2	1,0
	Hedgefonder		11,3	8,2	0,6
	Riskkapitalfonder		20,1	11,0	0,7
	Övriga tillgångar		5,8	-2,7	0,2
	Nya investeringar		2,2	2,9	0,0
	Total avkastning före kostnader		14,8	11,3	14,8

Not. Utländska aktier och räntebärande tillgångar avser valutasäkrad avkastning.

I Första AP-fondens årsredovisning framgår även de olika beslutsnivå- ernas bidrag till fondens totala avkastning. Utvärderingen görs i förhållande till Första AP-fondens startporfölj per den 1 januari 2014. Av den totala avkastningen på 14,8 procent före kostnader bidrog start- portföljen med 9,7 procentenheter. Den operativa förvaltningen bidrog med 5,7 procentenheter, medan den strategiska allokeringen och den strategiska förvaltningen bidrog något negativt med -0,4 respektive -0,3 procentenheter.

I McKinseys utvärdering (bilaga 9) framgår att fondens årliga avkastning efter kostnader var 8,9 procent under den senaste femårsperioden (2010–2014), 6,8 procent under tioårsperioden (2005– 2014) och 5,7 procent under perioden 2001–2014. Detta innebär att Första AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning efter kostnader har även varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

4.2 Andra AP-fondens redovisade resultat

Fondkapital och resultat

Andra AP-fondens resultat uppgick till 34,3 miljarder kronor 2014, vilket motsvarar en avkastning på 13,1 procent efter kostnader (12,7 procent året innan). Under året överfördes 5,1 miljarder kronor till inkomst- pensionssystemet. Fondkapitalet ökade under året med 29,2 miljarder kronor till 293,9 miljarder kronor.

22

Tabell 4.5 Andra AP-fondens fondkapital (mnkr)

	2014	2013
Ingående fondkapital	264 712	241 454
Årets resultat	34 315	30 138
Överföringar	-5 120	-6 880
Utgående fondkapital	293 907	264 712

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

Styrelsens avkastningsantagande

Under 2014 var avkastningsantagandet för Andra AP-fonden att generera en långsiktig årlig real avkastning på 5,0 procent per år. På grund av förväntat lägre globala räntor på lång sikt har antagandet fr.o.m. 2015 justerats ned till 4,5 procent.

Investeringsprocess och strategi

Andra AP-fondens strategi för att nå målet bygger på värdeskapande i flera steg: val av strategisk tillgångsfördelning, val av index och aktiv förvaltning. Till grund för strategin ligger ett antal principer, s.k. Investment Beliefs. Dessa beskriver fondens syn på hur kapitalmark- naden fungerar samt möjligheter och förutsättningar att skapa en god avkastning.

Den strategiska portföljen tas fram med stöd av en internt utvecklad Asset-Liability-Model (ALM), där hänsyn tas till den förväntade lång- siktiga utvecklingen i pensionssystemet och på de finansiella mark- naderna. Detta innebär att fondens strategiska portfölj utgörs av en sammansättning av olika tillgångsslag som fonden bedömt ger den bästa generationsneutrala och långsiktiga tillväxten för framtida pensioner. Valet av index ses som en del av den strategiska placeringsprocessen, där index fastställer ett investeringsurval för den interna och externa förvaltningen. De mer traditionella breda kapitalvägda indexen komplet- teras med specialiserade index. Valen av index styr den aktiva förvalt- ningen, där målsättningen för den interna och externa förvaltningen är att överträffa de index som valts.

Portföljen

Andra AP-fondens portfölj bestod vid 2014 år slut av 48,4 procent aktier (37,3 procent utländska och 10,1 procent svenska), 33,3 procent ränte- bärande instrument och 19,3 procent alternativa placeringar. Jämfört med föregående årsskifte har andelen alternativa placeringar och andelen räntebärande instrument ökat, medan andelen aktier minskat (tabell 4.6).

Skr. 2014/15:130

23

Skr. 2014/15:130	Tabell 4.6	Andra AP-fondens portfölj (mdkr respektive procent)
			2014		2013
			mdkr	%	mdkr	%
	Svenska aktier		29,7	10,1	30,3	11,4
	Utländska aktier		109,6	37,3	105,2	39,7
	Räntebärande		97,9	33,3	86,9	32,9
	instrument
	Alternativa investeringar		56,7	19,3	42,3	16,0
	Summa fondkapital		293,9	100,0	264,7	100,0

Not. Avser exponering, dvs. inklusive positioner i derivat.

Under tillgångsslaget alternativa investeringar ingår onoterade fastigheter (inklusive skogs- och jordbruksfastigheter), riskkapitalfonder, alternativa riskpremier, alternativa krediter samt aktieinvesteringar på den lokala kinesiska aktiemarknaden.

Vid utgången av 2014 förvaltades 72 procent av fondkapitalet internt och 28 procent externt.

Avkastning

Under 2014 avkastade Andra AP-fondens portfölj 13,3 procent före kost- nader och 13,1 procent efter kostnader. I tabell 4.7 redovisas avkast- ningen (före kostnader) per tillgångskategori under 2014 och 2013 samt respektive tillgångskategoris bidrag till fondens totala avkastning 2014.

Tabell 4.7 Andra AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive procentenheter per år)

	2014	2013	Bidrag till totalavkastning
	%	%	2014 (procentenheter)
Svenska aktier	16,8	27,2	1,8
Utländska aktier	26,7	18,4	9,9
Räntebärande instrument	14,4	-0,9	4,7
Viktad avkastning likvid portfölj	13,5	12,7	16,4
Aktiv avkastning före kostnader	0,5	0,4
Alternativa investeringar	12,1	13,4	2,1
Total avkastning före kostnader	13,3	12,8	13,3

Not. Utöver redovisade poster bidrog GTAA med 0,1 procentenheter, Overlay -0,1 procentenheter och FX Hedge - 5,2 procentenheter.

Bland tillgångsslagen hade utländska aktier högst avkastning (26,7 procent) följt av svenska aktier (16,8 procent). Räntebärande till- gångar hade också en för tillgångsslaget anmärkningsvärd hög avkast- ning (14,4 procent), vilket var en följd av fallande marknadsräntor. Alternativa investeringar, dvs. fastigheter, riskkapitalfonder, alternativa krediter, alternativa riskpremier och kinesiska A-aktier avkastade 12,1 procent. Av totalavkastningen på 13,3 procent svarade utländska aktier för den enskilt största delen (9,9 procentenheter).

24

Andra AP-fonden har en valutasäkringspolicy vars syfte är att minska Skr. 2014/15:130 risken i fondens portfölj. Ett systematiskt valutasäkringsprogram som ska

leda till lägre variation i portföljens värde tillämpas. Kronförsvagningen under året bidrog därför med -6,3 procent. Valutarisken i tillväxt- marknader valutasäkras dock inte, eftersom fonden bedömer att den risken över tid kompenseras med en högre avkastning. Då inte hela exponeringen valutasäkras kompenserades den negativa avkastning mer än väl av att tillgångar i utländsk valuta steg i värde.

I McKinseys utvärdering (bilaga 9) framgår att fondens årliga avkastning efter kostnader uppgick till 9,4 procent under den senaste femårsperioden (2010–2014), till 7,1 procent under tioårsperioden (2005–2014) och till 6,0 procent under perioden 2001–2014. Detta innebär att Andra AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkast- ningsantagande under den senaste fem- och tioårsperioden, men inte under perioden sedan fondens start 2001‒2014. Fondens avkastning efter kostnader har dock varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

4.3 Tredje AP-fondens redovisade resultat

Fondkapital och resultat

Tredje AP-fondens resultat uppgick till 35,0 miljarder kronor 2014, vilket motsvarar en avkastning på 13,7 procent efter kostnader (14,1 procent året innan). Under året överfördes 5,1 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fondkapitalet ökade med 29,9 miljarder kronor till 288,3 miljarder kronor.

Tabell 4.8 Tredje AP-fondens fondkapital (mnkr)

	2014	2013
Ingående fondkapital	258 475	232 956
Årets resultat	34 977	32 398
Överföringar	-5 120	-6 880
Utgående fondkapital	288 332	258 475

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.
Styrelsens avkastningsmål
Tredje AP-fonden har ett operationellt mål för fondens avkastning på
4,0 procents realt per år. Styrelsen menar att om målet uppnås ger det en
god balans mellan stabilitet i pensionssystemet på lång sikt och risken för
värdefall i fondförmögenheten på kort sikt. Målet är uttryckt i reala
termer, eftersom det är pensionärernas köpkraft som värnas.
Investeringsprocess och strategi
Tredje AP-fondens investeringsstrategi bygger på en s.k. dynamisk till-
gångsallokering, vilket syftar till att minska risken för stora negativa
utfall. Fondens styrelse utvärderar förvaltningen kontinuerligt med hjälp
av en modell bestående av fyra delkomponenter. Tillsammans ger detta	25

Skr. 2014/15:130 en bild av fondens möjligheter att nå det långsiktiga målet samt hur dessa möjligheter förvaltas.

Tredje AP-fonden investerar i en global portfölj bestående av såväl noterade som onoterade tillgångar. Portföljen är mer robust i perioder av finansiell oro än en traditionell portfölj bestående av enbart noterade aktier och obligationer. Portföljen är indelad i olika riskklasser för att förtydliga investeringsfilosofin som bygger på att diversifiering är ett sätt att risksprida kapitalet. Varje riskklass bygger på en viss typ av under- liggande risk. Den dominerande risken i portföljen utgörs av aktier (efter- som aktieandelen är runt 50 procent) och tillgångsslaget har historiskt den högsta risken bland relevanta tillgångar.

En viktig del av diversifieringstanken är att faktiska investeringsbeslut delegeras till flera medarbetare inom fonden. Inom förvaltningsorganisa- tionen finns tydliga ansvarsområden och befogenheter. För att säkerställa att det delegerade beslutsfattandet är framgångsrikt har Tredje AP-fonden en strukturerad analys och en god riskhantering.

Den övergripande allokeringen av kapitalet är den faktor som över tid har störst betydelse för fondens avkastning och totalrisk. Strategifokus ligger just på detta. En god övergripande riskallokering uppnås genom diversifiering och genom att fonden i ett medellångt perspektiv förändrar allokeringen beroende på förutsättningarna på finansmarknaden, så kallad dynamisk tillgångsallokering.

Portföljen

Tredje AP-fondens portfölj bestod vid 2014 års slut av 45,9 procent aktier (34,9 procent utländska och 11,0 procent svenska), 33,0 procent nominella räntebärande instrument, 5,3 procent reala räntebärande instrument och 15,9 procent alternativa placeringar. Jämfört med föregående årsskifte har andelen nominella räntebärande instrument ökat, medan andelen aktier och reala räntebärande instrument minskat (tabell 4.9).

Tabell 4.9 Tredje AP-fondens portfölj (mdkr respektive procent)

	2014		2013
	mdkr	%	mdkr	%
Svenska aktier	31,7	11,0	32,6	12,6
Utländska aktier	100,5	34,9	95,4	36,9
Nominella räntebärande instrument	95,0	33,0	68,9	26,7
Reala räntebärande instrument	15,3	5,3	21,6	8,4
Alternativa investeringar	45,8	15,9	39,8	15,4
Fondkapital	288,3	100,0	258,5	100,0

Under tillgångsslaget alternativa investeringar utgör fastigheter den största posten (33,4 miljarder kronor vid utgången av 2014). Onoterade aktier inklusive infrastrukturfonder utgjorde 10,6 miljarder kronor.

Tredje AP-fonden har sedan 2005 strävat efter att bredda risktagandet i portföljen för att minska fondens exponering mot noterade aktier. Denna

process fortsatte under 2014. Fonden har även fortsatt att öka andelen

26

nominellt räntebärande instrument genom att öka innehavet av statsobli- Skr. 2014/15:130 gationer med hög kreditvärdighet.

Vid utgången av 2014 förvaltades 66,8 procent av Tredje AP-fondens kapital internt, vilket var en ökning jämfört med föregående årsskifte (64,8 procent).

Avkastning

Under 2014 avkastade Tredje AP-fondens portfölj 13,8 procent före kostnader och 13,7 procent efter kostnader. Tredje AP-fonden delar upp portföljen i sju riskklasser, i stället för kategorier av tillgångar. Syftet med denna uppdelning är att förtydliga och åskådliggöra de risker som fondens portfölj är utsatt för. I tabell 4.10 redovisas avkastning per risk- klass under 2014 och 2013 samt deras respektive bidrag till Tredje AP-fondens totala avkastning under 2014.

Tabell 4.10 Tredje AP-fondens redovisade avkastning (procent

	respektive procentenheter per år)
Riskklass	Tillgångar	2014	2013	Bidrag till totalav-
		%	%	kastning 2014 (p.e.)
Aktie	noterade och	9,9	25,5	4,8
	onoterade aktier
Räntor	statsobligationer	10,0	-0,2	2,2
Kredit	bostads- och	5,1	2,6	0,5
	företagsobligationer
Inflation	realränteobligationer,	8,9	7,8	1,6
	fastigheter
Valuta				4,3
Övrig exponering	konvertibla		24,6	0,2
	skuldebrev,
	försäkringsrisker
Absolutavkastande				0,3
strategier
Total avkastning efter kostnader		13,8	14,2	13,8

Not. Avkastning för riskklasser avser avkastning före kostnader, medan total avkastning är beräknad efter kostnader. Avkastning för utländska aktier och räntebärande värdepapper är beräknad inklusive valutasäkring.

Under 2014 genererade riskklass aktier (investeringar i noterade och
onoterade aktier) en avkastning på 9,9 procent (25,5 procent året innan).
Då aktier utgör det största tillgångsslaget i portföljen var dess bidrag till
totalavkastningen också störst (4,8 procentenheter). Riskklass räntor
genererade en avkastning på 10,0 procent (-0,2 procent året innan) och
gav ett bidrag till totalavkastningen på 2,2 procentenheter. Den samlade
avkastningen för riskklass inflation (investeringar i svenska och
amerikanska realränteobligationer samt fastigheter, skog, jordbruk och
infrastruktur) var 8,9 procent och bidrog med 1,6 procentenheter till fon-
dens totala avkastning. Riskklassen valuta bidrog med 4,3 procentenheter
till fondens totala avkastning. Under året försvagades den svenska
kronan, vilket gjorde att de utländska tillgångar som fonden äger steg i
värde. I slutet av 2014 hade Tredje AP-fonden en öppen valutaposition	27

Skr. 2014/15:130 på totalt 24 procent av fondens totalvärde (20,5 procent vid föregående årsskifte).

I McKinseys utvärdering (bilaga 9) framgår att fondens årliga avkastning efter kostnader uppgick till 8,8 procent under den senaste femårsperioden (2010–2014), till 6,8 procent per år under tioårsperioden (2005–2014) och till 5,8 procent under perioden 2001–2014. Detta inne- bär att Tredje AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastnings- antagande under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning efter kostnader har varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

4.4 Fjärde AP-fondens redovisade resultat

Fondkapital och resultat

Fjärde AP-fondens resultat uppgick till 40,2 miljarder kronor 2014, vilket motsvarar en avkastning på 15,7 procent efter kostnader (16,4 procent året innan). Under året överfördes 5,1 miljarder kronor till inkomstpen- sionssystemet. Fondkapitalet ökade under året med 35,1 miljarder kronor till 294,9 miljarder kronor.

Tabell 4.11 Fjärde AP-fondens fondkapital (mnkr)

	2014	2013
Ingående fondkapital	259 748	229 631
Årets resultat	40 226	36 997
Överföringar	-5 120	-6 880
Utgående fondkapital	294 854	259 748

	Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.
	Styrelsens avkastningsmål
	Fjärde AP-fonden har som mål att totalavkastningen på lång sikt ska
	uppgå till 4,5 procent realt per år i genomsnitt. Målet är satt utifrån
	bedömningen om att det är vad som krävs för att nuvarande pensions-
	systems tillgångar och skulder ska balansera över en 40-årsperiod.
	Investeringsprocess och strategi
	Tillgångarna i Fjärde AP-fondens portfölj förvaltas i delportföljer med
	olika tidshorisonter. Normalportföljen är Fjärde AP-fondens referens-
	portfölj vars tillgångsfördelning beslutas av styrelsen. Normalportföljen
	är fiktiv och består av ett antal olika index. Tidshorisonten är 40 år.
	Tillgångarna förvaltas i den Strategiska och den Taktiska förvaltningen.
	Den Strategiska förvaltningen har en tidshorisont på mellan 3‒15 år och
	den Taktiska förvaltningen på upp till tre år.
	Fjärde AP-fondens affärsfilosofi bygger på fyra hörnstenar: lång-
	siktighet, transparens, affärsmässighet och individ före modell. Fondens
	långsiktiga mandat möjliggör extra positiv avkastning genom att den
	tillåter en något längre placeringshorisont än vad som är vanligt för en
28	genomsnittlig professionell investerare. Strategisk förvaltning är en ytter-

ligare placeringshorisont, vilken ingår i förvaltningsstrukturen sedan Skr. 2014/15:130 2013. Den innebär fler investeringsstrategier och ytterligare risksprid-

ning. Strukturen möjliggör hög mätbarhet och transparens av avkastning, risk och kostnad. Detta gör det lättare för styrelsen och andra intressenter att följa och utvärdera förvaltningen. Utvärderingsperioden för den nya strukturen är rullande fem år med startår 2013, vilket innebär att 2017 kommer att vara det första året med en hel utvärderingsperiod. Affärs- mässighet är ytterligare en hörnsten i fondens affärsfilosofi. I varje beslut och i varje investering eftersträvas det alternativ som är bäst för den svenska pensionären. Det innebär att söka efter de alternativ som ger bäst avkastning till lägst möjliga kostnad. Den fjärde och sista hörnstenen i fondens affärsstrategi är att försöka sätta individen i centrum. Kapital- förvaltningsbranschen har under de senaste decennierna blivit allt mer styrd av modeller. Genom att sätta individen i centrum, i stället för modellen, ökar möjligheten att hitta mervärden på olika ställen och med hjälp av olika metodik.

Portföljen

Fjärde AP-fondens portfölj bestod vid 2014 års slut av 59,0 procent aktier (40,5 procent utländska och 18,5 procent svenska), 33,0 procent räntebärande tillgångar, 5,5 procent fastigheter och 2,7 procent alterna- tiva tillgångar (tabell 4.12). Jämfört med föregående årsskifte har andelen räntebärande tillgångar ökat något, medan andelen aktier och fastigheter minskat marginellt.

Tabell 4.12 Fjärde AP-fondens portfölj (mdkr respektive procent)

	2014		20132
	mdkr	%	mdkr	%
Aktier, totalt	176,2	59,0	153,6	59,5
Globala aktier	121,2	40,5	103,5	40,1
varav strategiskt förvaltat	22,9	7,8	15,1	5,8
varav taktisk förvaltat	98,3	32,8	88,4	34,3
Svenska aktier	55,0	18,5	50,0	19,3
varav strategiskt förvaltat	22,7	7,7	19,3	7,4
varav taktisk förvaltat	32,3	10,8	30,7	11,9
Räntebärande tillgångar	100,2	33,0	83,0	32,0
varav taktisk förvaltat	100,2	33,0	83,0	32,0
Fastigheter	16,3	5,5	14,9	5,7
varav strategiskt förvaltat	16,3	5,5	14,9	5,7
Alternativa tillgångar	7,9	2,7	7,0	2,7
varav strategiskt förvaltat	7,9	2,7	7,0	2,7
Övrigt1	-5,6	-0,2	1,5	0,1
Summa placeringstillgångar	295,0	100,0	259,9	100,0

Not: Underliggande värden för derivat i den passiva allokeringen har fördelats på respektive tillgångsslag.

1 Består av kassa samt strategisk och taktisk tillgångsallokering.

2 Jämförelsetal för 2013 avviker från årsredovisningen 2013 på grund av att indelningen ovan avser tillgångsslag jämfört med i årsredovisningen 2013 där indelningen avsåg förvaltningsenheter.

29

Skr. 2014/15:130 Av de totala tillgångarna förvaltades 24 procent med en strategisk placeringshorisont på 3‒15 år och 76 procent med en taktisk placerings- horisont på upp till tre år. Vid utgången av 2014 förvaltades 69 procent av Fjärde AP-fondens kapital internt, vilket var en minskning med 3 procentenheter jämfört med föregående årsskifte.

Avkastning

Under 2014 avkastade Fjärde AP-fondens portfölj 15,8 procent före kost- nader och 15,7 procent efter kostnader. I tabell 4.13 redovisas avkast- ningen (före kostnader) per tillgångskategori under 2014 och 2013 samt respektive tillgångskategoris bidrag till fondens totala avkastning 2014.

Tabell 4.13 Fjärde AP-fondens redovisade avkastning (procent

	respektive procentenheter per år)
				2014	2013	Bidrag till totalavkastning 2014
Aktier, totalt				11,9	28,0		7,0
Globala aktier				10,0	27,5		4,0
varav strategiskt förvaltat				5,0	33,8		0,4
varav taktisk förvaltat				10,9	27,8		3,6
Svenska aktier				15,7	29,0		3,0
varav strategiskt förvaltat				18,1	43,0		1,3
varav taktisk förvaltat				14,1	26,4		1,7
Räntebärande tillgångar				7,8	-0,2		2,6
varav taktisk förvaltat				7,8	-0,2		2,6
Fastigheter				16,0	27,2		0,9
varav strategiskt förvaltat				16,0	27,2		0,9
Alternativa tillgångar				18,8	16,1		0,5
varav strategiskt förvaltat				18,8	16,1		0,5
Valuta				4,9	-1,0		4,9
Övrigt				-0,2	0,1		-0,1
Summa placeringstillgångar				15,8	16,5		15,8
Under 2014 hade alternativa tillgångar högst avkastning (18,8 procent)
följt av fastigheter (16,0 procent), svenska aktier (15,7 procent) och
globala aktier (10,0 procent). Då aktier utgör det största tillgångsslaget
var dess	bidrag	till	totalavkastningen också störst (globala aktier
4,0 procentenheter och svenska aktier 3,0 procentenheter). Räntebärande
tillgångar	hade	en	avkastning på			7,8 procent	och bidrog	med
2,6 procentenheter till totalavkastningen. På grund av kraftiga valuta-
rörelser var den		öppna		valutaexponeringen mycket			betydelsefull	för

	totalavkastningen och bidrog med 4,9 procentenheter.
	Under 2014 bidrog samtliga delportföljer positivt till totalavkastningen
	på 15,8 procent. Normalportföljen stod för huvuddelen av bidraget med
	14,5 procentenheter. Normalportföljen bedöms på lång sikt svara för
	mellan 80 och 90 procent av totalavkastningen. Strategisk förvaltning
	bidrog med 0,7 procentenheter till totalavkastningen. Sedan starten 2013
30	har den Strategiska förvaltningen gett ett positivt aktivt avkastnings-

bidrag på mer än 0,9 procentenheter i årstakt. Detta överträffar målet om Skr. 2014/15:130 mer än 0,6 procentenheter i genomsnitt för tvåårsperioden 2013‒2014.

Utvärderingen sker dock rullande över en period på fem år, varför tolkningen av utfall för enskilda år bör göras med försiktighet eftersom positionerna är tagna på medellång sikt. Taktisk förvaltning bidrog med 0,6 procentenheter till totalavkastningen. Målet för den Taktiska förvalt- ningen är att generera 0,5 procentenheter per år utöver normalportföljen under en rullande treårsperiod. Det var det tolfte halvåret i följd, sedan den nya förvaltningsorganisationens tillkomst, som Fjärde AP-fondens Taktiska förvaltning levererade ett positivt aktivt resultatbidrag.

I McKinseys utvärdering (bilaga 9) framgår att fondens årliga avkastning efter kostnader uppgick till 10,5 procent den senaste femårs- perioden (2010‒2014), till 7,7 procent under tioårsperioden (2005‒2014) och till 6,0 procent under perioden 2001‒2014. Detta innebär att Fjärde AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsantagande under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning efter kostnader har varit högre än inkomstindex samtliga nämnda perioder.

4.5 Sjätte AP-fondens redovisade resultat

Uppdrag

Sjätte AP-fondens uppdrag är att investera fondmedlen på riskkapital- marknaden i Sverige och i övriga Norden. Utöver placeringsinriktningen skiljer sig Sjätte AP-fonden från de övriga buffertfondena genom att den är stängd, dvs. inga medel förs till eller från pensionssystemet. Fonden har sitt ursprung i den Sjätte fondstyrelsen, vilken inrättades 1996. Sjätte AP-fondens verksamhet styrs i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. I lagen slås det fast att Sjätte AP-fonden ska investera i onoterade bolag och skapa en långsiktigt hög avkastning till en balanserad risk.

Fondkapital och resultat

Sjätte AP-fondens resultat uppgick till 1,4 miljarder kronor 2014 (1,9 miljarder kronor året innan). Detta motsvarar en nominell avkastning på 6,5 procent (9,2 procent året innan). Sedan fonden bildades 1996 har fondkapitalet ökat med 13,2 miljarder kronor, från 10,4 till 23,6 miljarder kronor.

Tabell 4.14 Sjätte AP-fondens fondkapital (mnkr)

	2014	2013
Ingående fondkapital	22 109	20 249
Årets resultat	1 441	1 860
Utgående fondkapital	23 550	22 109

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.
Sjätte AP-fondens mål är att skapa långsiktigt hög avkastning och hålla
en tillfredställande riskspridning genom placeringar på riskkapital-
marknaden. Det faktiska avkastningsmålet utgörs av SIX Nordic 200 Cap	31

Skr. 2014/15:130 GI med påslag för en riskpremie för onoterade bolag om 2,5 procent. För 2014 var avkastningsmålet 19,5 procent, medan den totala avkastningen efter kostnader uppgick till 6,5 procent. För femårsperioden 2010‒2014 var avkastningsmålet 14,7 procent och för tioårsperioden 2005–2014 13,6 procent per år. Avkastningen under dessa perioder uppgick till 5,3 respektive 5,4 procent, vilket innebär att fonden inte har nått upp till styrelsens avkastningsmål under någon av tidsperioderna. Nuvarande avkastningsmål infördes 2012 och är anpassat för investeringsstrategin som infördes 2011 (se nedan). Detta gör att avkastningsmålet är mindre relevant för perioden före 2012.

Tabell 4.15 Sjätte AP-fondens redovisade nominella avkastning efter kostnader (procent per år)

	2014	2013	2010-2014	2005–2014
Total avkastning efter kostnader	6,5	9,2	5,3	5,4
Avkastningsmål fr.o.m. 2012	19,5	30,0	14,7	13,6
Differens	-13,0	-20,8	-9,4	-8,2

Strategin för att nå avkastningsmålet från 2012 fastställdes av den delvis nya styrelsen 2011. Strategin anses nu vara helt implementerad. I strategin fokuseras investeringarna mot buyout-segmentet (mogna bolag) där investeringshistorik gör det rimligt att över tid förvänta sig god avkastning. Investeringar i venture-segmentet (tidig fas) görs endast indirekt via fonder och i mer restriktiv omfattning än tidigare.

Investeringsverksamheten

Investeringsorganisationen hos Sjätte AP-fonden är uppdelad i företags- investeringar (även kallat direktinvesteringar) och fondinvesteringar (även kallat indirekta investeringar). Benämningarna direkt och indirekt avser själva ägandet. Företagsinvesteringar (som motsvarar 63 procent av investeringsverksamheten) innebär att Sjätte AP-fonden får ett direkt ägande i företaget. Investeringar via fonder (som motsvarar 37 procent av investeringsverksamheten) ger ett ägande i de företag som respektive fond valt att investera i. Företagsinvesteringar sker främst genom samin- vesteringar med andra finansiella och industriella partners. Fondinvester- ingar avser förvärv av andelar i fonder som investerar i mogna bolag (buyout capital) och expansionsbolag (venture capital) i Sverige eller övriga Norden. Investeringar görs huvudsakligen i primära fonder, men Sjätte AP-fonden är även aktiv på marknaden där andelar i existerande fonder överlåts. I tabellen nedan redovisas investeringarna uppdelade i de två segment: mogna bolag och expansionsbolag.

32

Tabell 4.16 Sjätte AP-fondens redovisade avkastning (procent per år)			Skr. 2014/15:130
	Avkastning	Avkastningsmål
	2005–2014	2005–2014
Mogna bolag	13,0
Expansionsbolag	-9,9
Avkastning sysselsatt kapital	6,0
Totalt likviditetsförvaltningen	-
Total avkastning efter kostnader	5,4	13,6

Not. Avkastning per segment redovisas före kostnader.

Under perioden 2005‒2014 har investeringar i mogna bolag gett en avkastning på 13,0 procent, medan investeringar i expansionsbolag gett en avkastning på -9,9 procent. Under 2013 och 2014 visade både investeringar i mogna bolag och expansionsbolag positiva resultat (971 respektive 196 miljoner kronor under 2014). Under perioden 2005‒2014 uppgick den totala avkastningen efter kostnader uppgick till 5,4 procent, vilket kan jämföras med avkastningsmålet på 13,6 procent.

Tabell 4.17 Sjätte AP-fondens avkastning och exponering (procent per år respektive mnkr)

	Avkastning före kostnader %	Marknadsvärderat kapital
	2010–2014	Mnkr	%
Företagsinvesteringar	0,8	10 810	46
Fondinvesteringar	12,8	6 284	27
Likviditetsförvaltning	-	6 424	27
Gemensamt kapital	-	32	0
Totalt	5,3	23 550	100

I tabell 4.17 redovisas Sjätte AP-fondens resultat och fondkapital per
affärsområde. Under perioden 2010‒2014 uppgick avkastningen inom
fondinvesteringar till 12,8 procent, medan avkastningen för företagsin-
vesteringar uppgick till 0,8 procent. Det finns såväl mogna bolag som
expansionsbolag inom både företagsinvesteringar och fondinvesteringar.
Affärsområdet företagsinvesteringar visade ett resultat på 372 miljoner
kronor före interna kostnader under 2014 (418 miljoner kronor året
innan). Vid årets slut uppgick företagsinvesteringarnas marknadsvärde
till 10,8 miljarder kronor (9,0 miljarder kronor året innan). Under året
genomfördes ett flertal försäljningar och förvärv. De båda företagen
Holmbergs Childsafety (ledande leverantör av säkerhetsdetaljer till
bilbarnstolar) och Unfors RaySafe (leverantör av utrustning för realtids-
mäting av strålning) såldes för sammanlagt 346 miljoner kronor. Vid
föregående årsskifte värderades bolagen till försäljningspris, varför resul-
tateffekten av försäljningen blev marginell för året. I linje med strategin
genomfördes också flera förvärv under året. I januari 2014 slutfördes
investeringen i det finska bolaget Salcomp. Bolaget är en global
världsledande tillverkare av laddare för mobiltelefoner, surfplattor och
andra mobila enheter. Investeringen innebär att Sjätte AP-fonden ingick i	33

Skr. 2014/15:130 ett ägarsamarbete med Nordstjernan som förblir majoritetsägare. En investering har också genomförts i Tobii Technology, ett svenskt bolag som arbetar med att utveckla och sälja produkter för ögonstyrning och blickmätning (”eye tracking”).

Affärsområdet fondinvesteringar uppvisade ett resultat på 796 miljoner kronor före kostnader under 2014 (763 miljoner kronor året innan). Vid årets slut uppgick fondinvesteringarnas marknadsvärde till 6,3 miljarder kronor (5,9 miljarder kronor året innan). Investeringarna görs främst i fonder med erfarna managementteam, vilka investerar i företag inom marknadssegmenten venture and buyout. Investeringarna görs främst i primärmarknaden, men även i secondary-marknaden genom utfästelser till secondary-fonder och genom förvärv av secondary-andelar. Samtliga investeringar inom den sistnämnda portföljen är gjorda inom segmentet buyout.

Likviditetsreserven

Likviditetsförvaltningen utgör den del av Sjätte AP-fondens kapital som inte är investerat inom investeringsverksamheten. Syftet med likviditets- reserven är att upprätthålla god betalningsberedskap, vilket bl.a. behövs för att kunna genomföra ny- och tilläggsinvesteringar och för att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten. Förvaltningen ska ske med låg risk och god riskspridning. Investeringarna görs främst i räntebärande tillgångar med låg risk, men även i noterade småbolags- fonder. Målsättningen för förvaltningen av räntebärande värdepapper är att uppnå en avkastning i linje med OMRX T-Bill.

Vid 2014 års slut uppgick marknadsvärdet inom likviditetsförvalt- ningen till 6,4 miljarder kronor (7,1 miljarder kronor året innan). Noterade småbolagsfonder utgjorde 1,6 miljarder kronor av marknads- värdet (2,1 miljarder kronor året innan).

Sedan den genomförda strategiförändringen 2011 har Sjätte AP-fonden omstrukturerat portföljen för direktinvesteringar, vilket inneburit att ett antal bolag avyttrats. Samtidigt har mogna bolag inom både företags- och fondinvesteringar fortsatt att leverera stora inflöden. Likviditeten bedöms därför vara större idag än vad som kan anses nödvändig för att parera den totala portföljens in- och utflöden och för att optimera den kortsiktiga avkastningen. Över tid förväntas dock likviditetsreserven att minska, eftersom aktiviteten inom investeringsverksamheten förväntas vara fort- satt hög de kommande åren.

Sjätte AP-fondens utvärdering

Enligt lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden är Sjätte AP-fonden ålagd att utvärdera styrelsens förvaltning av fondmedlen, med utgångspunkt i de mål som fonden har fastställt för sin placeringsverksamhet. Årets utvärdering avser resultatet för 2014 samt analys och uppföljning av fondens mål över femårsperioden 2010–2014, tioårsperioden 2005–2014 och för perioden sedan fondens start 1996–2014. Utvärderingen utgår från de lagstadgade målen för Sjätte AP-fonden och styrelsens tolkning av uppdraget: att Sjätte AP-fonden ska skapa långsiktigt hög avkastning och hålla en tillfredsställande riskspridning genom placeringar på risk-

34

kapitalmarknaden. Utvärderingen sammanställs i en separat rapport Styrelsens utvärdering av Sjätte AP-fondens verksamhet 2014.

Under 2012 implementerade Sjätte AP-fonden ett nytt avkastningsmål. Utgångspunkten var att på bästa sätt reflektera strategisk inriktning samt spegla det som utgör branschpraxis. Syftet var att finna ett index som framställer specifika jämförelsedata för onoterade bolag. Valet blev Handelsbankens Nordix All-Share Portfolio index Total Return. Under 2013 upphörde dock indexet att publiceras externt. Nytt index blev i stället SIX Nordic 200 Cap GI, vilket beräknas exakt på samma sätt som det tidigare. Sjätte AP-fondens mål utgörs av detta index med påslag för en riskpremie för onoterade bolag om 2,5 procent.

Under 2014 uppgick den totala avkastningen till 6,5 procent, vilket var lägre än avkastningsmålet på 19,5 procent (avkastningsmålet utgörs av jämförelseindex som steg med 17,0 procent plus påslaget på 2,5 procent). Jämförelseindex har påverkats av en stark utveckling i samtliga nordiska länder utom Norge. Analys av enskilda sektorer visar att fastigheter och sjukvård utvecklast bäst, med en uppgång på 33 procent. Sämst utveckl- ades energisektorn som gick ner med 23 procent, ett resultat av kraftigt fallande oljepriser. Omställningen av portföljen har skapat en temporär överlikviditet som påverkat den totala avkastningen negativt till följd av det låga ränteläget.

För femårsperioden 2010–2014 var fondens nominella avkastning 5,3 procent per år, medan det nominella avkastningsmålet för perioden var 14,7 procent per år. Investeringar i buyout-segmentet genererade under denna period en avkastning på 11,0 procent. Fondinvesteringar har i detta segment utvecklats starkare än direktinvesteringar (15,1 respektive 8,7 procent).

För tioårsperioden 2005–2014 uppnåddes en genomsnittlig årlig nomi- nell avkastning på 5,4 procent, vilket är lägre än det nominella avkast- ningsmålet för perioden på 13,6 procent per år. Över denna period har investeringar i buyout-bolag genererat en avkastning på 13,0 procent per år. Fondinvesteringar har i detta segment utvecklats starkare än direkt- investeringar (19,7 respektive 9,7 procent).

Sedan starten 1996 har Sjätte AP-fonden som helhet genererat en genomsnittlig årlig nominell avkastning på 4,6 procent, vilket understiger fondens nominella avkastningsmål för perioden på 12,3 procent per år. Avvikelsen förklaras delvis av att Sjätte AP-fonden startade utan några investeringar i portföljen. Investeringarna i buyout-bolag har genererat en avkastning på 15,1 procent i genomsnitt per år, vilket klart överstiger avkastningsmålet. Direktinvesteringar i detta segment har utvecklats starkare än fondinvesteringar (15,2 respektive 14,9 procent).

Utvärdering av avkastningsmål

Sjätte AP-fonden har tidigare konstaterat att ett noterat mål inte är rättvisande för verksamheten, framför allt eftersom det får en begränsad relevans under kortare perioder. Anledningen är att Sjätte AP-fonden investerar i onoterade tillgångar som av naturliga skäl inte speglar den volatilitet och riskprofil som finns i en noterad aktieportfölj och därmed inte i ett enskilt noterat index. Sjätte AP-fondens mål är i stället att befintliga investeringar tillsammans med de som nu successivt genom-

Skr. 2014/15:130

35

Skr. 2014/15:130 förs ska ske med en hög stabil avkastning över tid. Av denna anledning bör en utvärdering mot befintliga mål i stället göras på lång sikt och över flera konjunkturcykler. Målet ska också användas för att utvärdera befintlig strategi som inriktas mot buyout och bör därför inte jämföras med investeringsverksamhetens historiska avkastning för övriga seg- ment. Det pågår ett arbete med att utveckla ett onoterat index hos ett antal leverantörer som Sjätte AP-fonden varit i kontakt med. Sjätte AP-fonden kommer att följa detta arbete. En förnyad analys och diskussion kring ett eventuellt byte av mål kan bli aktuellt när det finns ett alternativ som bättre speglar Sjätte AP-fondens tillgångsslag.

4.6Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas kostnader och personal

Detta avsnitt tar upp buffertfondernas interna och externa förvaltnings- kostnader samt antalet anställda. De interna kostnaderna består av personalkostnader och övriga administrationskostnader. De externa för- valtningskostnaderna utgörs av kostnader för den förvaltning buffert- fonderna köper in och som tas upp i resultaträkningen.

Interna förvaltningskostnader

Under 2014 uppgick de interna kostnaderna för buffertkapitalets förvalt- ning till 843 miljoner kronor (tabell 4.17). Jämfört med föregående år motsvarar detta en ökning med 46 miljoner kronor (5,8 procent). Under 2014 har de interna kostnaderna ökat mest för Första och Andra AP- fonderna, medan kostnaden är oförändrad för den Sjätte AP-fonden. Andra och Fjärde AP-fonderna hade högst interna kostnader (båda 195 miljoner kronor), medan Första och Tredje AP-fonderna hade lägst interna förvaltningskostnader (177 respektive 178 miljoner kronor).

De interna förvaltningskostnaderna reducerar utestående pensions- behållningar men inte utgående inkomstpensioner. De interna förvalt- ningskostnaderna redovisas som rörelsens kostnader i respektive buffert- fonds resultaträkning.

36

Tabell 4.17 Buffertfondernas interna förvaltningskostnader (mnkr)								Skr. 2014/15:130
	2014	2013	2012	2011	2010	2009	2008
Första AP-fonden	177	161	177	155	163	191	180
Andra AP-fonden	195	178	169	159	160	150	159
Tredje AP-fonden	178	173	183	155	154	147	137
Fjärde AP-fonden	195	187	179	179	176	174	157
Sjätte AP-fonden	98	98	116	120	145	130	127
Avvecklingsfonderna		-	-	-	-	-	1
Summa	843	797	824	766	798	792	761

Källor: Respektive AP-fonds årsredovisning för 2014.

Interna och externa kostnader för 2014

Kostnader för extern förvaltning utgörs av fasta provisionskostnader (arvode till externa förvaltare) för noterade och onoterade tillgångar samt depåkostnader (kostnader för förvaring av värdepapper). Dessa kostnader för extern förvaltning tas upp i respektive buffertfonds resultaträkning som en negativ post i rörelsens intäkter.

De sammanlagda kostnaderna för intern och extern förvaltning uppgick till 1 693 miljoner kronor under 2014 (tabell 4.18). Jämfört med 2013 motsvarar detta en ökning med 193 miljoner (13 procent). Första AP-fonden står för den största kostnadsökningen (30 procent), vilken till stor del förklaras av större externa förvaltningsarvoden för onoterade tillgångar. Under 2014 hade Andra AP-fonden högst kostnader, medan Fjärde AP-fonden har lägst kostnader av Första‒Fjärde AP-fonderna. Det är framför allt de externa förvaltningskostnaderna som skiljer sig åt. Sjätte AP-fonden har i stort oförändrade förvaltningskostnader jämfört med föregående år.

Under 2014 uppgick de totala kostnaderna till 0,15 procent som andel av det sammanlagda buffertkapitalet (medelvärdet mellan in- och utgående fondkapital). Detta är 0,01 procentenheter högre än för 2013.

Tabell 4.18 Buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader (mnkr)

		2014			2013
	Interna	Externa	Totalt	Interna	Externa	Totalt
Första AP-fonden	177	279	456	161	189	350
Andra AP-fonden	195	286	481	178	245	423
Tredje AP-fonden	178	162	340	173	155	328
Fjärde AP-fonden	195	101	296	187	90	277
Sjätte AP-fonden	98	22	120	98	24	122
Summa	843	850	1 693	797	703	1500
Andel av fondkapital			0,15%			0,14%

Not. Externa förvaltningskostnader utgörs av depåkostnader och fasta provisionskostnader. Andel av fondkapital beräknas som totala kostnader dividerat med (aritmetiskt) medelvärde av ingående och utgående fondkapital.

Källor: Respektive AP-fonds årsredovisning 2014.

37

Skr. 2014/15:130 Under 2014 har Första AP-fondens förvaltningskostnadsandel stigit till 0,17 procent (från 0,14 procent), medan de övriga AP-fonderna uppvisar lägre eller samma förvaltningskostnadsandel som året innan (tabell 4.19).

Tabell 4.19 Buffertfondernas förvaltningskostnadsandel (procent)

	Kostnadsandel	Kostnadsandel
	2014 (procent)	2013 (procent)
Första AP-fonden	0,17	0,14
Andra AP-fonden	0,17	0,17
Tredje AP-fonden	0,12	0,13
Fjärde AP-fonden	0,11	0,11
Sjätte AP-fonden	0,53	0,57

Källor: Resp. AP-fonds årsredovisning 2014 samt egna beräkningar för Sjätte AP-fonden.

Posten kostnaderna för extern förvaltning är dock inte heltäckande. Sedan 2004 görs en uppdelning av provisionskostnader i fasta avgifter respektive resultatberoende avgifter, varav endast de fasta avgifterna i sin tur redovisas som en provisionskostnad och ingår i de externa förvalt- ningskostnaderna.

Resultatberoende provisionsavgifter utbetalas under förutsättning att den externa förvaltningen överträffat uppställda mål. Avgifterna redu- cerar nettoresultatet för respektive tillgångskategori. Under 2014 ökade de resultatberoende förvaltningsarvodena till sammanlagt 909 miljoner kronor i buffertfonderna (871 miljoner kronor året innan), se tabell 4.20. De resultatberoende arvodena kan delas in i avgifter för noterade respek- tive onoterade tillgångar. En del av arvodena för onoterade tillgångar avser avtal som medger återbetalning av erlagda förvaltararvoden före vinstdelning vid avyttring. Dessa arvoden ingår som del av tillgångens anskaffningsvärde och redovisas därför inte i resultaträkningen.

Tabell 4.20 Resultatberoende förvaltningsarvode för noterade och onoterade tillgångar (mnkr)

		2014			2013
	Externa förv.	Externa förv.	Summa	Externa förv.	Externa förv.	Summa
	arvode för	arvode för	externa	arvode för	arvode för	externa
	noterade	onoterade	förv.	noterade	onoterade	förv.
	tillgångar	tillgångar	arvode	tillgångar	tillgångar	arvode
Första AP-fonden	34	84	118	46	87	133
Andra AP-fonden	88	172	260	74	157	231
Tredje AP-fonden	91	171	262	124	119	243
Fjärde AP-fonden	64	48	112	69	56	125
Sjätte AP-fonden	0	157	157	2	137	139
Summa	277	632	909	315	556	871

Källor: Resp. AP-fonds årsredovisning 2014.

38

Personal	Skr. 2014/15:130
Personalkostnaderna utgör huvuddelen av de interna förvaltningskost-
naderna för AP-fonderna. Vid 2014 års slut var antalet anställda vid
Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna totalt 260, vilket kan jämföras med
252 vid föregående årsskifte. Vid Första–Fjärde AP-fonderna var antalet
anställda mellan 51 och 63 och vid Sjätte AP-fonden 35. Den totala
andelen kvinnor var 37 procent, vilket kan jämföras med 35 procent året
innan. Sjätte AP-fonden har störst andel kvinnor, 46 procent.
Som framgår av tabell 4.21 hade Andra–Fjärde AP-fonderna rörliga
ersättningsprogram för sina anställda. Styrelsen, verkställande direktören
och övriga i ledningsgruppen omfattades inte av programmen. Första och
Sjätte AP-fonderna hade inte några ersättningsprogram.

Tabell 4.21 Antal anställda i buffertfonderna och rörlig ersättning

	Anställda	Andelen kvinnor	Rörlig ersättning
	(antal)	(procent)	(mkr)
Första AP-fonden	51	31	Nej
Andra AP-fonden	63	38	5,3
Tredje AP-fonden	57	35	4,4
Fjärde AP-fonden	54	35	4,8
Sjätte AP-fonden	35	46	Nej
Totalt	260	37

Not. Uppgifter per 31 dec 2014. Första och Sjätte AP-fonderna har inga incitamentsprogram. Programmen i övriga buffertfonder omfattar inte styrelse, VD och ledningsgrupp.

Rörlig ersättning för anställda i Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna är exkl. sociala avgifter. Källor: Respektive AP-fonds årsredovisning 2014.

4.7 Sjunde AP-fondens redovisade resultat

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet inom premiepensions-
systemet. Fonden förvaltar premiepensionen för de sparare som avstått
från att välja fonder och för de sparare som aktivt valt det statliga
alternativet. Sjunde AP-fondens verksamhet styrs av lagen (2000:192)
om allmänna pensionsfonder (AP-fonder).
Sjunde AP-fonden förvaltar två fonder i premiepensionssystemet, de
s.k. byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Byggstens-
fonderna bildades i maj 2010 inom ramen för de förändringar i premie-
pensionssystemet som riksdagen fattade beslut om under 2009 (prop.
2009/10:44 och bet. 2009/10:SfU9). Målsättningen var att den samman-
lagda statliga pensionen skulle bli högre. De två tidigare fonderna
Premiesparfonden (tidigare förvalsalternativet) och Premievalsfonden
(det statliga alternativet på Pensionsmyndighetens fondtorg) ersattes i
och med detta.
Sex nya produkter lanserades, varav AP7 Aktiefond och AP7 Ränte-
fond är valbara på fondtorget. Baserat på dessa två fonder erbjuder
Sjunde AP-fonden ytterligare fyra produkter, vilka är valbara vid sidan
av fondtorget. De fyra produkterna: AP7 Såfa (fondportfölj med
livscykelprofil), AP7 Offensiv (75 procent aktiefond), AP7 Balanserad	39

Skr. 2014/15:130

40

(50 procent aktiefond) och AP7 Försiktig (33 procent aktiefond). Samt- liga består av olika kombinationer av de två byggstensfonderna.

Vid slutet av 2014 förvaltade Sjunde AP-fonden sammanlagt 253 mil- jarder kronor, motsvarande 33 procent av kapitalet i premiepensions- systemet. Av detta fanns 236 miljarder kronor (31 procent) i AP7 Aktiefond och 17 miljarder kronor (2 procent) i AP7 Räntefond.

AP7 Såfa

För de sparare som avstått från att välja fond inom premiepensions- systemet placeras medlen i AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltningsalter- nativ). I denna fond är risknivån relativt hög för yngre pensionssparare men avtar ju äldre spararen blir. För sparare upp till 55 år består Såfa av enbart aktiefonden. Därefter minskar andelen aktiefond med ca tre procentenheter per år för att ersättas av räntefonden. Från det att spararen är 75 år består Såfa till en tredjedel av aktiefonden och till två tredjedelar räntefonden.

Vid utgången av 2014 hade 3,2 miljoner premiepensionssparare förvalsalternativet Såfa, vilket motsvarande ca 48 procent av spararna. Målet för Såfa, som fastställts av fondens styrelse, är att uppnå en avkastning som är minst lika bra som genomsnittet av de privata fonderna i premiepensionssystemet. Det framgår inte för vilken tidsperiod målet ska utvärderas. I årsredovisningen redovisas resultatet för förvalsalternativet från starten hösten 2000 fram till 2014 års slut. Under tidsperioden uppgick avkastningen för förvalsalternativet till 102,6 procent, jämfört med 40,8 procent för de privata pensionsfonderna. Före maj 2010 då Såfa startade följde avkastningen för förvalsalternativet (Premiesparfonden) i stort den genomsnittliga avkastningen de privata alternativen i premiepensionssystemet. Premiesparfonden hade dock en lägre risk än den genomsnittliga risknivån i övriga fonder. Såfa har en högre risk jämfört med den genomsnittliga risknivån i övriga fonder. Detta har resulterat en betydligt högre avkastning, eftersom aktiebörserna har stigit betydligt sedan Såfa introducerades.

Jämförelser med andra fonder i premiepensionssystemet baseras på avkastningen mätt enligt NAV-kursmodellen (dvs. på grundval av fond- kurser som beräknats kl. 16 svensk tid varje dag som handel sker (på engelska net asset value). Denna metod innebär att avkastning mäts efter avdrag av den förvaltningsavgift som betalas till förvaltningsbolaget, i detta fall Sjunde AP-fonden. Vid utvärdering av den operativa förvalt- ningen i förhållande till jämförelseindex beräknas däremot en avkastning enligt stängningskursmodellen (fondernas innehav av värdepapper värderas vid tidpunkten för stängning av respektive marknad, före avdrag av förvaltningsavgift). Genom denna modell erhålls konsistenta jäm- förelser med valt jämförelseindex.

Avkastningen i Såfa är en sammanvägning av resultatet för de ingå- ende byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond enligt den faktiska fördelningen mellan fonderna i Såfa totalt. Under 2014 uppgick avkastning i Såfa till 29,3 procent (32,0 procent året innan) mätt enligt NAV-kursmodellen (tabell 4.22). För de privata fonderna på Pensions- myndighetens fondtorg uppgick avkastningen i genomsnitt till 15,1 procent (15,7 procent året innan).

Från starten hösten 2000 till utgången av 2014 var den genomsnittliga Skr. 2014/15:130 avkastningen för förvalsalternativet 5,9 procent per år. Den genomsnitt-

liga avkastningen i fonderna på Pensionsmyndighetens fondtorg var 3,7 procent per år.

Tabell 4.22 Förvalsalternativets avkastning (NAV-kurser, procent per år)

	2014	2013	2012	2011	2010	2001–2014
Förvalsalternativet, Såfa	29,3	32,0	17,4	-10,5	14,8	5,9
Privata fonder	15,1	15,7	10,5	-10,4	10,3	3,7
Differens	14,2	14,3	6,9	-0,1	4,5	2,2

Not. Förvalsalternativet avser AP7 Såfa från och med den 24 maj 2010, dessförinnan Premiesparfonden. Privata fonder avser genomsnittliga avkastningen i de privata fonderna i premiepensionssystemet. Avkast- ningen för 2000–2014 redovisas i årsredovisningen som total avkastning och genomsnittlig avkastning baserat på en period av tretton år och två månader (skattning av den tidsperiod sedan förvaltningen inom premiepensionssystemet startade hösten 2000).

AP7 Aktiefond

Vid utgången av 2014 uppgick det förvaltade kapitalet i AP7 Aktiefond till 235,7 miljarder kronor (173,5 miljarder kronor året innan). Avkast- ningen enligt NAV-kursmodellen uppgick under året till 31,1 procent (34,0 procent året innan).

För AP7 Aktiefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att fonden, vid den valda risknivån, ska uppnå en långsiktigt hög avkastning som överträffar avkastningen för AP7 Aktiefonds jämförelseindex (1,5 MSCI World). På den grunden har styrelsen beslutat om AP7 Aktie- fonds strategiska inriktning. Strategin är att (i) investera fondkapitalet globalt i aktier och aktierelaterade finansiella instrument med bransch- mässig spridning (basportföljen), (ii) använda hävstång för att öka risken och den förväntade avkastningen (iii) ytterliga öka avkastningsmöjlig- heterna genom aktiv förvaltning på vissa utvalda marknader (alfakällor och taktiska placeringar). Basportföljen består av 97 procent globala aktier (svenska aktier ingår i globala aktier) och 3 procent riskkapital- investeringar. Basportföljen förvaltas i huvudsak passivt genom externa förvaltare. Tillgångsslaget riskkapitalplaceringar omfattar indirekta placeringar i onoterade företag genom olika fondkonstruktioner.

Tillämpning av hävstång i förvaltningen gör att placeringsutrymmet är större än fondkapitalet. Riktmärket för hävstången är att den normalt ska motsvara 50 procent av fondkapitalet. Vid utgången av 2014 motsvarade hävstången 49,2 procent av fondkapitalet (115,7 miljarder kronor).

AP7 Aktiefonds jämförelseindex baseras på ett globalt aktieindex, MSCI ALL Country World Index. Med hänsyn till hävstångens normal- nivå är normalavkastningen lika med jämförelseindexets avkastning multiplicerat med faktorn 1,0 uttryckt i SEK för basportföljen, där indexet är anpassat till AP7:s etik- och miljöpolicy, plus jämförelse- indexets avkastning multiplicerat med 0,5 uttryckt i USD (hävstången) och minskad med finansieringskostnaden för hävstången. I finansierings- kostnaden inräknas även transaktionskostnader. Jämförelseindex ingå- ende komponenter rebalanseras dagligen.

41

Skr. 2014/15:130	Tabell 4.23	Sjunde AP-fondens avkastning före kostnader
		(stängningskurser, procent per år)
		2014	2013
	AP7 Aktiefond	31,1	34,0
	Jämförelseindex	30,8	35,3
	Differens	0,3	-1,3
	AP7 Räntefond	2,8	1,8
	Jämförelseindex	2,9	1,9
	Differens	-0,1	-0,1

Under 2014 uppgick avkastningen i AP7 Aktiefond till 31,1 procent, vilket var 0,3 procentenheter högre än fondens jämförelseindex (mät- ningar enligt stängningskursmodellen). Sjunde AP-fonden förklarar den positiva utvecklingen av uppgången på den globala aktiemarknaden, vilken förstärktes av hävstången samt den svenska kronans försvagning. Överavkastningen i förhållande till jämförelseindex förklaras dels av den aktiva alfaförvaltningen som bidragit med 335 miljoner kronor, dels av att avkastningen för basportföljens globala aktier varit högre än jäm- förelseindex. Det sistnämnda beror främst på att fondens placeringar i riskkapital utvecklats bättre än jämförelseindex.

AP7 Räntefond

Vid utgången av 2014 uppgick det förvaltade kapitalet i AP7 Räntefond till 17,5 miljarder kronor (12,7 miljarder kronor året innan). Avkast- ningen vid utgången av året uppgick till 2,8 procent enligt NAV-kurs- modellen, vilket var 0,1 procentenheter lägre än avkastningen i fondens jämförelseindex (tabell 4.20).

För AP7 Räntefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att fondens avkastning minst ska motsvara avkastningen för jämförelse- index, Handelsbankens ränteindex HMT74 (indexet utgörs av svenska statsobligationer och säkerställda obligationer med en genomsnittlig duration av 2 år). Utifrån målet har Sjunde AP-fondens styrelse beslutat om räntefondens strategiska inriktning. Strategin är att placera fondens tillgångar i svenska ränterelaterade finansiella instrument med låg kreditrisk, så att den genomsnittliga räntebindningstiden normalt är två år. Placeringarna görs genom intern förvaltning och har under 2014 placerats passivt mot fondens jämförelseindex. Detta innebär att placeringarna vid 2014 års slut i huvudsak utgjordes av svenska statsobligationer och svenska säkerställda obligationer. Den modifierade durationen i portföljen var 1,9 procent vid utgången av 2014 (1,8 procent året innan).

Resultat för myndigheten

Under 2014 uppgick Sjunde AP-fondens intäkter av rörelsen till 240,5 miljoner kronor (210,9 miljoner kronor året innan). Kostnaderna, inklusive räntenetto, uppgick till 163,8 miljoner kronor (147,5 miljoner kronor året innan). Resultatet för myndigheten Sjunde AP-fonden blev

76,8 miljoner kronor (63,3 miljoner kronor året innan).

42

Kostnader och personal Skr. 2014/15:130

Fondbolagets faktiska kostnader, inklusive courtage för Aktiefonden, som andel av kapital för Aktiefonden och Räntefonden uppgick till 0,08 procent (0,10 procent året innan).

Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond respektive AP7 Räntefond uppgick till 0,12 procent respektive 0,05 procent av förvaltat kapital (0,14 respektive 0,08 procent året innan). Detta kan jämföras med att den genomsnittliga förvaltningsavgiften var 0,31 procent (0,92 procent före rabatter) för de 850 fonder som ingick i premiepensionssystemet vid 2014 års slut.

I Sjunde AP-fonden förekommer ingen rörlig ersättning till anställda. Vid utgången av 2014 hade fonden 23 anställda, varav 11 kvinnor.

5 Utvärdering av AP-fondernas verksamhet

5.1 Buffertfonderna i inkomstpensionssystemet

Regeringens bedömning: Buffertfonderna gjorde ett samlat resultat på 147 miljarder 2014 och fondkapitalet uppgick i slutet av 2014 till 1 185 miljarder kronor. En stor andel aktier i portföljerna samt en fortsatt mycket stark utveckling av aktie- och obligationsmarknaderna bidrog positivt. Dessutom har Första–Fjärde AP-fonderna under 2014 haft en hög valutaexponering jämfört med tidigare år, vilket har inneburit att samtliga fonder har genererat positiva bidrag från valutaexponering, främst som ett resultat av en stigande dollar- värdering. Buffertfonderna har under perioden 2001‒2014 genererat en avkastning på i genomsnitt på 5,3 procent per år. Det överstiger mer än väl ökningen i inkomstindex (3,1 procent), som styr uppräk- ningen av skulden i inkomstpensionssystemet. Förvaltningen av buffertkapitalet har därmed bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av systemet.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Buffertfonderna gjorde ett samlat resultat på 128 miljarder kronor 2013 och fondkapitalet uppgick till 1 058 miljarder kronor i slutet av året. En hög andel aktier i kombination med en stark utveckling på underliggande aktiemarknader förklarar resultatet.

Buffertfondernas avkastning har uppvisat stora variationer över åren, men uppgår till i genomsnitt 4,7 procent per år för perioden 2001–2013. Resultatet överstiger väl ökningen i inkomstindex, det index som ligger till grund för uppräkningen av skulden i inkomstpensionssystemet. Fonderna har därmed sedan starten 2001 bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av systemet.

Det kan konstateras att trots en mycket krävande utveckling på de finansiella marknaderna under 2000-talet, börjar nu buffertfonderna bidra

43

Skr. 2014/15:130 till förmögenhetsbildningen i inkomstpensionssystemet såsom avsågs när nuvarande AP-fondssystem infördes 2001.

AP-fonderna, liksom andra pensionsförvaltare, tenderar att vara överviktade mot tillgångar på hemmamarknaden jämfört med placeringar i utländska tillgångar. Fonderna bör tydligare redovisa grunderna för detta förhållande, de överväganden som görs i termer av förväntad avkastning och risk samt hur detta är till nytta för det svenska pensions- systemet.

McKinsey: Fram till 2007 balanserade inkomstpensionssystemet varje år (balanstalet översteg 1,0). Skulderna i systemet växte mer än avgifts- tillgångarna fram till 2007, men buffertfondernas utveckling gjorde att systemet balanserade. År 2008 och 2009 balanserade inte systemet (balanstalet understeg 1,0), framför allt till följd av att skulderna i syste- met växte snabbare än avgiftstillgångarna. Utvecklingen i systemet 2008 och 2009 innebar att inkomstpensionen i absoluta tal skrevs ner 2010 och 2011 med 3,0 procent respektive 4,3 procent givet fördröjningen på två år. Åren 2010 och 2011 balanserade systemet igen (balanstalet översteg 1,0) framförallt drivet av att avgiftstillgångarna växte till följd av ökad sysselsättning och att pensionsskulden skrevs ner.

Under 2012 balanserade inte systemet. Trots en stark utveckling av buffertfonderna räckte detta inte till för att kompensera för uppskriv- ningen av pensionsskulden. Under 2013 och 2014 balanserade systemet återigen (balanstalet översteg 1,0). Utveckling 2014 leder till att inkomst- pensionen kommer att skrivas upp med 4,5 procent 2014. Förändringar i pensionsskulden och avgiftstillgångarna har betydande påverkan på systemet som helhet, medan buffertfonderna endast utgör en mindre del av tillgångssidan Dock har buffertfondernas betydelse för systemet ökat något över tid då buffertkapitalets andel av tillgångarna har ökat från 10 procent 2001 till 14 procent 2014.

Sammantaget för hela perioden 2001–2014 har buffertfonderna bidragit positivt till balansen i systemet genom att generera en avkastning som överstiger inkomstindex.

Skälen för regeringens bedömning

Buffertfonderna bidrog till pensionssystemets finansiering

Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna avkastade sammantaget 147 mil- jarder kronor under 2014, vilket innebär att buffertkapitalet – efter över- föring av 21,3 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet – uppgick till 1 185 miljarder kronor i slutet av 2014. Den ackumulerade avkast- ningen sedan 1 januari 2001 är 647 miljarder kronor, vilket motsvarar en genomsnittlig avkastning på 5,3 procent per år. Som jämförelse har inkomstindex under motsvarande period i genomsnitt stigit med 3,1 procent per år. Den långsiktiga avkastningen för buffertfonderna ligger därmed betydligt över det index som ligger till grund för uppräk- ningen av skulden i inkomstpensionssystemet. Buffertfonderna har följaktligen bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering.

44

Tabell 5.1 Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas utveckling 2001–2014 (mdkr och procent)

						Ack. förändring
	2014	2013	2012	2011	2010	och årlig
						avkastning
						2001–2014
Totalt fondkapital (mdkr)1	1185	1058	958	873	895	631
Avkastning (mdkr)	147	128	101	-17	84	647
Avkastning (%)2	14,1	13,5	11,6	-1,9	10,2	5,3
Inkomstindex (%)	0,5	3,7	4,9	1,9	0,3	3,1

Not 1: Totalt utgående fondkapital per 31 december resp. år. För perioden 2001–2014 visas kapitalförändring från 1 jan 2001.

Not 2: Avkastning per fond viktat med genomsnittligt kapital för vartdera år, geometriskt genomsnitt 2001- 2014.

Källa: McKinsey, bilaga 9.

De senaste tre åren har buffertfonderna presterat speciellt starka resultat när det gäller avkastning. Första–Fjärde AP-fondernas strategiska allokeringar bedöms sammantaget ha bidragit till denna höga avkastning.

Buffertfonderna bidrar till riskspridning

Buffertfondernas avkastning har sedan start 2001 uppvisat betydande variationer. Detta visas i figur 5.1 nedan där de stora börsnedgångarna 2001–2002, 2008 och 2011 avtecknar sig tydligt. Första–Fjärde AP-fonderna började placera sina tillgångar 2001 (mitt i den s.k. it-börskraschen). De kraftiga börsfallen 2001 och 2002 innebar att den ackumulerade avkastningen understeg inkomstindex fram till 2004. År 2005–2007 var bidraget från fonderna positivt, men i samband med finanskrisen mer akuta skede 2008 vände utvecklingen för att åter bli lägre än inkomstindex. Från och med 2010 överstiger buffertfondernas långsiktiga avkastning åter igen inkomstindex. För år 2014 överstiger avkastningen av buffertkapitalet om 14,1 procent den relativt marginella uppräkningen i inkomstindex om 0,5 procent

Skr. 2014/15:130

45

Skr. 2014/15:130	Figur 5.1	Buffertfondernas avkastning (fondkapitalets förändring) i
		jämförelse med inkomstindex (mdkr)

1200														1185
1100												1058
1000												958
900							899			895
											873
						858
800									827
					769
700								707
579				646
600	565		577
500
		488
400
2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014
					Inkomstindex			Buffertkapital

Not. Fondkapitalet vid utgången av respektive år.

Källa: Egna beräkningar. Simulerade resultat för inkomstindex baseras på antagandet att fondkapitalet växer med en avkastning som motsvarar inkomstindex och årliga nettoflöden.

Buffertfondernas riskspridning i den övergripande tillgångsallokeringen har bidragit till att dämpa svängningarna i fondkapitalet. Fondernas investeringar i räntebärande tillgångar bidrog med hög avkastning till fondkapitalets utveckling under 2001–2011, eftersom svenska och utländska räntebärande papper då hade högre genomsnittlig avkastning än aktier. Därefter har en stark generell utveckling i aktiemarknaden, och speciellt i den svenska aktiemarknaden, gett ett betydande positivt bidrag till avkastningen. Under 2014 har fortsatt fallande räntor bidragit till stark avkastning för obligationer. Buffertfonderna har fortsatt att sprida riskerna genom att de senaste åren allokera kapital till andra tillgångar än aktier och obligationer, s.k. alternativa tillgångar. och dessa uppgick till 18 procent av det sammanlagda kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna i slutet av 2014 jämfört med 5 procent så sent som 2007. Första–Fjärde AP-fonderna har minskat sina räntebärande tillgångar ned mot den i lag bestämda miniminivån 30 procent.

46

Figur 5.2	Faktisk tillgångsallokering Första till Fjärde AP-fonderna	Skr. 2014/15:130
	(procent av fondernas faktiska portfölj, 100 procent = SEK
	mdkr)

Källa: McKinsey och AP-fonderna.

Buffertfonderna och den automatiska balanseringen i pensionssystemet

Tabell 5.2 nedan visar en analys av buffertfondernas bidrag till inkomst- pensionssystemets finansiering. Kolumn 1 och 2 visar det verkliga utfallet i buffertfondernas resultat i förhållande till det (simulerade) resultat som skulle ha uppkommit om buffertkapitalet i stället hade följt utvecklingen i inkomstindex. Kolumn 3 visar skillnaden mellan det verk- liga utfallet och det simulerade resultatet. Kolumn 4 visar den ackumu- lerade skillnaden i kolumn 3 över tid. Den ackumulerade differensen kan sättas i relation till det av pensionsmyndigheten redovisade över- eller underskottet i inkomstpensionssystemet (kolumn 5).

Trots att buffertfondernas bidrag till pensionssystemet var negativ under åren 2001–2004 (se ackumulerad differens), var pensionssystemet netto ändå i balans. Skillnaden mellan avgiftstillgången (värde av de framtida avgiftsbetalningarna till systemet) och pensionsskulden var då tillräckligt stor för att kunna absorbera förlusterna i buffertfonderna. Däremot var det ackumulerade överskottet från buffertfonderna större än överskottet i pensionssystemet 2005–2007, vilket innebär att buffert- fonderna bidrog till att den automatiska balanseringen inte aktiverades under åren. Detta visar att buffertfonderna, trots sin begränsade andel av tillgångsmassan, kan ha en kontracyklisk karaktär och betydelse för om den automatiska balanseringen aktiveras eller inte.

47

Skr. 2014/15:130

48

Tabell 5.2	Buffertfondernas bidrag till pensionssystemets finansiering
	(mdkr)
	Reslutat	Simulerade		Ackumulerad	Netto
	buffertfonder	resultat	Differens		pensions-
				differens
	(utfall)	(inkomstindex)			systemet
	K1	K2	K3	K4	K5
2001	-26	8	-34	-34
2002	-86	17	-103	-137	60
2003	81	33	47	-90	58
2004	64	23	41	-49	9
2005	114	17	97	48	28
2006	83	20	63	111	100
2007	37	24	13	124	18
2008	-195	35	-230	-106	-243
2009	136	50	86	-20	-323
2010	84	3	81	61	103
2011	-17	16	-33	28	157
2012	101	41	60	88	-80
2013	128	32	96	184	127
2014	147	4	143	327	423

Buffertfondernas negativa resultat 2008 på 195 miljarder kronor bidrog dock till att den automatiska balanseringen i inkomstpensionssystemet aktiverades. Man bör dock notera att påfrestningarna i pensionssystemet var så stora 2008 och 2009 att inte ens ett rimligt positivt resultat i buffertfonderna hade kunnat förhindra den automatiska balanseringen från att aktiveras. Åren 2010 och 2011 var nettot i pensionssystemet återigen positiv med visst bidrag från buffertfonderna. År 2012 bidrog fonderna positivt, men eftersom pensionsskulden skrevs upp rejält (inkomstindex var 4,9 procent 2012) så blev nettot i pensionssystemet negativt och den automatiska balanseringen aktiverades. År 2013 och 2014 års utveckling i buffertkapitalet (avkastning om 128 respektive 147 miljarder kronor) bidrog till att balanseringen inte aktiveras. För att utjämna påverkan på inkomstpension beslutade riksdagen 2009 att balanstaket fr.o.m. 2008 ska räknas på ett genomsnittligt värde på buffertfonderna under tre år. Sammantaget är slutsatsen att buffert- fonderna utgör en mindre del av tillgångarna i inkomstpensionssystemet (14 procent 2014), men utvecklingen i buffertfonderna har vid ett flertal tillfällen haft betydelse för om inkomstpensionerna ska räknas upp med inkomstindex eller inte.

Sedan starten 2001 har avkastningen i buffertfonderna uppgått till i genomsnitt 5,3 procent per år, vilket är 2,2 procentenheter högre än inkomstindex för perioden. Det ackumulerade överskottet i fonderna överstiger uppräkningen enligt inkomstindex med 327 miljarder kronor.

Regeringen kan konstatera att trots en krävande utveckling på de finansiella marknaderna under 2000-talet, bidrar nu buffertfonderna till förmögenhetsbildningen i inkomstpensionssystemet såsom avsågs då nuvarande AP-fondssystem infördes 2001.

Regeringen konstaterar att inkomstpensionsssystemets känsligheten när Skr. 2014/15:130 det gäller AP-fondernas avkastning för närvarande är något högre än

tidigare. Detta är ett resultat av att buffertfondernas andel av tillgångs- sidan i inkomstpensionssystemet har ökat något de senaste åren delvis som ett resultat av stark tillväxt i buffertkapitalet. Det nuvarande lågränteläget innebär även att systemet är något mer känsligt än tidigare för en eventuell negativ utveckling i aktiemarknaden. AP-fondernas räntebärande tillgångar kan inte förväntas mer än i begränsad utsträckning agera buffert när det gäller avkastning i fall aktiemarknaden skulle utvecklas negativt. En alltmer diversifierad allokering av tillgångarna i Första–Fjärde AP-fonderna till en högre andel alternativa tillgångar, kan dock förväntas dämpa effekten av en eventuellt svagare utveckling i aktiemarknaden. Alternativa tillgångar förväntas inte vara direkt korrelerade till aktiemarknadsutvecklingen. Trots diversifieringen av tillgångarna så är fortsatt en betydande andel (ungefär 50 procent) av buffertkapitalet investerat i aktier. En lägre avkastning, påverkad av en svagare utveckling på aktiemarknaden, skulle därför kunna få genomslag för inkomstpensionssystemets beräkningar.

Internationell jämförelse

Buffertfonderna kan jämföras med ett antal utländska pensionsfonder som har liknande uppdrag i respektive lands pensionssystem. En direkt jämförelse försvåras dock av stora skillnader när det gäller organisation, placeringsregler, investeringsinriktning och valutaeffekter (avkastningen redovisas i lokal valuta för respektive pensionsfond) etc. Det innebär en begränsad jämförbarhet mellan pensionsfonderna i urvalet i tabell 5.3. Det finns därför skäl att inte dra för stora växlar på en sådan jämförelse utan det ska snarare betraktas som en indikation på hur väl buffertfondernas presterar.

I det fall en jämförelse ändå görs bör fokus vara på den långsiktiga avkastningen. Under perioden 2005–2014 avkastade buffertfonderna 7,1 procent. Det är jämförbart med den långsiktiga avkastningen i CalPERS (USA) och CPP IB (Kanada) se figur 5.3. Under samma period överträffades buffertfondernas resultat däremot av ATP i Danmark, som generade en avkastning om 9,1 procent. ATP har gynnats av att man haft en stor andel räntetillgångar i portföljen och därmed av trendmässigt fallande räntor. Fortsatt fallande räntor bidrog till den starka avkast- ningen för ATP 2014 om 19,8 procent. Statens pensionsfond utland (SPU) i Norge genererade under samma tidsperiod 6,4 procent i avkast- ning. SPU har en väsentligt avvikande allokering av tillgångarna jämfört med danska ATP, eftersom SPU har en stor andel av tillgångarna investerade i aktier. SPU får däremot inte investera i norska tillgångar utan hela aktieportföljen är placerad i utländska aktier.

49

Skr. 2014/15:130	Figur 5.3	Buffertfondernas avkastning jämfört med valda utländska
		pensionsfonder

Not 1 och 2: Per den 31 december 2014 respektive den 31 december 2013. Not 3: Första-Fjärde AP-fonden och Sjätte AP-fonden.

Not 4: Mörkblått= aktier, grått=räntor, vitt=alternativa tillgångar (inkluderar bl.a. Private Equity, fastigheter, infrastruktur och derivat).

Källor: McKinsey (grunddata från årsredovisningar och Oanda).

Pensionsfonders tendens till övervikt mot hemmamarknader

Regeringen noterar att pensionsfonder har en tendens till att vara överviktade i tillgångar på hemmamarknaden jämfört med placeringar i utländska tillgångar (s.k. home bias). Första–Fjärde AP-fonderna hade vid utgången av 2014 ca 13 procent av de totala tillgångar allokerade till svenska aktier. Det är jämförbart med de utländska pensionsbolagen som McKinsey jämför med i sin rapport, även om spridningen är betydande (mellan 5-25 procent av portföljen i respektive hemmamarknad). Stor- leken när det gäller andel av världsmarknadsindex för de respektive hemmamarknaderna skiljer sig dock åt, och avvikelsen i form av relativt home bias beror på respektive lands marknads storlek. Första–Fjärde AP- fondernas allokering om 13 procent är dock väsentligt mer än vad svensk aktieandel enligt ett världsindex motiverar.4

Regeringen ansåg i föregående års skrivelse (2013/14:130) att det ur ett svenskt perspektiv vore intressant att utröna hur AP-fondernas tendenser till övervikt på den svenska hemmamarknaden (home bias) relaterar till det uppdrag som fonderna har och vilken nytta detta medför för det svenska pensionssystemet. Därför ansåg regeringen att fonderna tydligare bör redovisa grunderna för detta förhållande, de överväganden som görs i termer av förväntad avkastning och risk samt hur detta är till nytta för det svenska pensionssystemet. I Första–Fjärde AP-fondernas årsredovisningar för 2014 samt i McKinseys utvärdering förs det fram resonemang kring de ovan nämnda frågeställningarna, d.v.s. grunden för respektive fonds övervikt mot den svenska aktiemarknaden. Flera av Första–Fjärde AP-fonderna konstaterar att svenska företag är generellt sett mycket välskötta och att det sannolikt är en anledning till en hög

4 McKinsey, bilaga 9.

50

historisk avkastning. Ett argument för övervikt mot den svenska aktie- Skr. 2014/15:130 marknaden som lyfts fram är att svenska företag tar ett stort ansvar för

hållbarhetsfrågor. Första AP-fonden konstaterar även att trots detta värderas det egna kapitalet i dessa företag inte annorlunda än företag i andra delar av världen, vilket fonden anser motiverar en fortsatt övervikt mot den svenska aktiemarknaden. Tredje AP-fonden konstaterar att hänsyn till hållbarhetsfrågor sannolikt kommer bli mer betydelsefullt vid investeringsbeslut framöver, när ökad hänsyn tas för denna typ av aspekter. Fjärde AP-fonden konstaterar även att övervikten mot svenska aktier även innebär ett lägre koldioxidavtryck i en internationell jämförelse, eftersom utsläppsintensiva sektorer utgör en relativt sett liten den av det svenska börsvärdet. Fjärde AP-fonden anser även att ägarstyrningsmodellen och ägarstrukturen i Sverige är en central faktor för en förväntad högre avkastning från en svensk aktieportfölj i relation till en global aktieportfölj.

Andra AP-fonden har som en följd av sin strategi att i större utsträck- ning diversifiera sin portfölj, reducerat sin övervikt mot svenska aktier från 20 till 10 procent sedan 2010, medan framför allt exponering mot tillväxtmarknader men även alternativa tillgångar ökat. Andra AP-fonden anser dock att den kvarvarande övervikten är motiverad.

Regeringen ser positivt på att fonderna i större utsträckning än tidigare motiverat sin övervikt mot svenska aktiemarknaden och ser gärna att fonderna fortsätter att redovisa sina överväganden i frågan med samma tydlighet.

Valutaeffekter 2014

En annan aspekt när det gäller allokering mellan svenska och utländska tillgångar är valutaeffekter. En AP-fond får inte utsätta mer än maximalt 40 procent av sina tillgångar för valutarisk, även om en större andel av kapitalet är investerat i utländska tillgångar. Hur fonderna hanterar sin valutaposition kan få betydande effekter på avkastningen under kortare perioder då valutakurser förändras. Första–Fjärde AP-fonderna hade under 2014 en sammanlagd högre valutaexponering jämfört med tidigare år, även om det inte var fallet för alla AP-fonder. Samtliga fonder har under 2014 generat positiva bidrag från valutaexponeringen i första hand drivet av exponeringen mot en stigande dollarvärdering. En jämförelse fonderna emellan försvåras av att fonderna redovisar valutaeffekter på olika sätt, men samtliga fonder rapporterar positivt bidrag från valutaexponering på omkring 8−15 miljarder kronor per fond under 2014, jämfört med ett negativt eller svag positivt bidrag under 2013. Det innebär att valutaexponeringen har gett ett betydande tillskott till avkastningen under 2014. Uppskattningsvis stod valutaeffekter för mellan en fjärdedel och en tredjedel av bufferfondernas resultat på 147 miljarder kronor under 2014. Detta kan inte förväntas vara uthålligt över tid, vilket bör uppmärksammas vid en analys av resultatet för 2014.

51

Skr. 2014/15:130

52

5.2 Utvärdering av Första‒Fjärde AP-fondernas förvaltning

5.2.1 Strategisk förvaltning

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fondernas avkastning överstiger i stort sett fondernas respektive interna mål oavsett vilken period som väljs, vilket delvis förklaras av den övergripande tillgångsallokeringen med en fortsatt hög andel aktier. Första–Fjärde AP-fonderna fortsätter att fokusera på de långsiktiga strategiska beslutet vilket är positivt. Det är även positivt att Första–Fjärde AP- fonderna har fortsatt att utveckla sina respektive förvaltningsmodeller i olika riktningar, vilket har lett till en utökad diversifiering. Detta bedöms leda till en bättre riskspridning i förvaltningen av buffert- kapitalet.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Efter en genom- gående stark utveckling på aktiemarknaderna överstiger Första–Fjärde AP-fondernas långsiktiga avkastning fondernas interna mål över tioårs- perioden 2004–2013. Fondernas övergripande tillgångsallokering med en hög andel aktier bidrog till de goda resultaten 2012 och 2013.

Det är positivt att Första–Fjärde AP-fonderna alltmer kommit att foku- sera på de mer långsiktiga strategiska besluten. Fonderna bör dock tyd- ligare redovisa de överväganden som ligger till grund för de strategiska allokeringsbeslut som tas. Av särskilt intresse är hur förhållanden och förändringar på finansmarknaderna påverkar synen på avkastning och risk i de strategiska besluten.

Även Första–Fjärde AP-fondernas fortsatta diversifiering av förvalt- ningsmodeller och investeringsstrategier är positiv och bedöms bidra till riskspridning och möjligheter till en mer robust avkastning över tid.

Första–Fjärde AP-fondernas genomsnittliga riskjusterade avkastning steg kraftigt den senaste femårsperioden (2009–2013). Skillnaderna mellan den riskjusterade avkastning i ett längre tidsperspektiv är små.

Eftersom Första–Fjärde AP-fonderna förvaltar allmänna pensions- medel, är det angeläget att fondernas redovisning så långt möjligt är jäm- förbara i termer av avkastning och risk. Det är positivt att fonderna under året fortsatt utveckla gemensamma nyckeltal för detta.

McKinsey: En utvärdering av Första–Fjärde AP-fondernas genom- snittliga årliga avkastning efter kostnader gentemot deras långsiktiga nominella avkastningsmål visar att samtliga fonder har uppnått sina långsiktiga avkastningsmål under den senaste femårsperioden och under den senaste tioårsperioden. Även sedan starten 2001 har alla fonderna förutom Andra AP-fonden uppnått sina långsiktiga avkastningsmål. Det är dock viktigt att notera att orsaken till att Andra AP-fonden inte uppnått sitt avkastningsmål sedan starten är att fonden haft ett högre avkastningsmål än övriga fonder.

Skälen för regeringens bedömning: Styrelserna för respektive Första–Fjärde AP-fonderna sätter det övergripande målet för verksam- heten. Målen skiljer sig åt mellan fonderna, liksom tidshorisonterna för uppföljning. Första AP-fonden har haft som mål att nå en nominell avkastning på 5,5 procent per år. Det målet höjdes under 2014 och Första

AP-fonden har nu fastställt en målsättning i reala termer, (4 procent per Skr. 2014/15:130 år under en rullande tioårsperiod). De andra tre fonderna hade sedan

tidigare reala avkastningsmål. Även Andra AP-fonden har reviderat sitt långsiktiga avkastningsantagande från 5,0 procent till 4,5 procent med hänvisning till det låga ränteläget. Därmed har alla fonderna fr.o.m. 2015 långsiktiga målsättningar på mellan 4,0 procent till 4,5 procent per år i reala termer.

Den starka utvecklingen på aktiemarknaderna de senaste åren, i synnerhet den svenska, innebär att Första–Fjärde AP-fonderna uppnår sina respektive avkastningsmål på de längre fem- och tioårsperioderna. Även sedan starten 2001 har alla fonderna förutom Andra AP-fonden uppnått sina långsiktiga avkastningsmål. Det är dock viktigt att notera att orsaken till att Andra AP-fonden inte uppnått sitt avkastningsmål sedan starten är att fonden haft ett högre avkastningsmål än övriga fonder. Observera att AP-fondernas mål i figur 5.4 nedan i förekommande fall räknats om i nominella termer.

Figur 5.4 Avkastning och mål Första–Fjärde AP-fonden (procent)

Not: Riskjusterad avkastning (sharpekvot) kan skilja sig från redovisade värde då olika riskfria räntor har
använts i beräkningarna
1	1 juli 2001
2	AP-fondernas långsiktiga målsättning skiljer sig över tidsperioderna. AP1 har som målsättning att nå en
nominell avkastning på 5,5% per år. AP2 har som målsättning att nå en real avkastning på 5% sedan
2005, mellan 2001-04 var målsättningen 4% realt. Mellan 2001-2008 omfattade målsättningen den
noterade andelen (96%) av portföljen för AP2. AP3 har som målsättning att nå en real avkastning på 4%.
AP4 har som målsättning att nå en real avkastning på 4,5%
4	Ej applicerbart då avkastningsmålen följs upp på en period som överstiger ett år
Källa: McKinsey, bilaga 9.
Figuren ovan visar att spridningen i avkastning mellan Första–Fjärde
AP-fonderna minskar med tidshorisonten. Under de längre tidsperioderna
är spridningen mellan fonderna begränsad. På femårssikten stiger den till
1,7 procentenheter för att under 2014 uppgå till 2,5 procentenheter (från		53

Skr. 2014/15:130 Andra AP-fondens 13,1 procent till Fjärde AP-fondens 15,6 procent). Detta innebar dock en minskning i spridning jämfört med 2013, då den uppgick till 5,2 procentenheter.

Det är i och för sig naturligt att spridningen i avkastning blir mindre ju längre tidsperiod som betraktas. I viss utsträckning beror dock de senaste årens ökade spridning i avkastning även på fondernas fortlöpande arbete med att utveckla sina förvaltningsmodeller och investeringsstrategier. Sedan 2008 har fonderna genomfört viktiga förändringar, t.ex. vad gäller arbetssätt och ökat fokus på medelfristiga strategiska allokeringsbeslut i förhållande till kortsiktig aktiv förvaltning och ökat mandat för VD att fatta strategiska investeringsbeslut.5

Inom ramen för den samlade förskjutningen i tillgångsallokering – minskad andel räntetillgångar till förmån för investeringar i alternativa tillgångar – så har fonderna alltmer divergerat i hur tillgångarna fördelas mellan olika tillgångsslag. Till exempel har Fjärde AP-fonden 59 procent aktier i portföljen (varav 18 procent svenska aktier) och 9 procent i alternativa tillgångar, medan Första AP-fonden har 46 procent aktier och 25 procent alternativa tillgångar i portföljen. Andra AP-fonden har ökat sina alternativa tillgångar men även gradvis ökat andelen av allokeringen till tillväxtmarknader både när det gäller aktier och obligationer. Tredje AP-fonden, som resonerar i termer av riskklasser i stället för tillgångs- slag, hade fram till 2014 en låg andel räntebärande tillgångar. Alloke- ringen till riskklass räntor ökade dock betydligt under 2014 från 14 till 24 procent, samtidigt som andelen krediter minskade och även aktie- andelen. Effekten av alla fondernas förvaltningsbeslut har blivit en ökad spridning i tillgångsallokeringen mellan fonderna. Sammantaget hjälper ökat strategiskt fokus och strategiska allokeringsförändringar till att förklara utfall och spridning i avkastning de senaste åren.

Regeringen ser positiv på förhållandet att Första–Fjärde AP-fonderna alltmer kommit att fokusera på de mer långsiktiga strategiska besluten i förhållande till de kortfristiga perspektiven. Det är i grunden det strategiska perspektivet och den övergripande tillgångsallokeringen som bestämmer hur avkastning och risk utvecklas i den samlade kapital- förvaltningen.

Regeringen ser positivt på den ovan nämnda divergerande allokering av tillgångarna. Resultatet följer av Första–Fjärde AP-fondernas alltmer diversifierade förvaltningsmodeller. Detta bedöms bidra till ökad riskspridning i buffertkapitalet både när det gäller förvaltning och allokering av tillgångarna.

Första AP-fonden

Första AP-fondens fondkapital uppgick till 284 miljarder kronor vid utgången av 2014. Fondens genomsnittliga avkastning för tioårsperioden 2005–2014 uppgick till 6,8 procent nominellt per år (efter kostnader), vilket översteg Första AP-fondens långsiktiga mål om 5,5 procent nominell avkastning per år. Första AP-fondens styrelse har beslutat om ett nytt mål fr.o.m. 1 januari 2015, om en genomsnittlig avkastning efter kostnader på 4,0 procent per år realt mätt över en tioårsperiod.

5 McKinsey, bilaga 9.

54

Första AP-fonden har under 2014 fortsatt öka allokeringen till alter- Skr. 2014/15:130 nativa tillgångar, och andelen av portföljen steg från 22 till 25 procent

från 2013 till 2014. Alternativa tillgångar inkluderar bl.a. investeringar i hedgefonder, fastigheter, riskkapitalbolag och den s.k. riskparitetsport- följen. Den ökande andelen var främst drivet av en ökad allokering till riskkapital från 3 till 4 procent och till hedgefonder från 5 till 6 procent. Riskparitetsportföljen infördes 2013 och är konstruerad så att varje delkomponent bidrar med lika delar risk till portföljens totala risk. Andelen aktier uppgick till 46 procent i slutet av 2014, vilket var en något minde andel jämfört med 2013.

Första AP-fonden beslutade om, utvecklade och förberedde genom- förandet av en uppdaterad förvaltningsmodell fr.o.m. den 1 januari 2015. Styrelsen har beslutat att öka risken till en övergripande tillgångs- fördelning om 65 procent aktier och 35 procent räntor vilket är en förändring från 60 procent aktier och 40 procent räntor. Denna riskprofil anser fonden bättre möter uppdraget och pensionssystemets behov.

Figur 5.5 Första AP-fondens tillgångsallokering 2001 till 2014 (procent av totala tillgångar, 100 % = SEK miljarder)1, 2

Not 1: 1 juli 2001

Not 2: Den faktiska allokeringen den 31 december varje år

Källa: Första AP-fonden och McKinsey (bilaga 9).

Andra AP-fonden

Andra AP-fondens fondkapital uppgick till 294 miljarder kronor vid utgången av 2014. Fondens genomsnittliga avkastning för tioårsperioden 2005‒2014 uppgick i genomsnitt till 7,1 procent per år (efter kostnader), vilket översteg fondens långsiktiga avkastningsantagande. Under tioårs- perioden har detta mål varierat mellan 4,0‒5,0 procent realt. Med en genomsnittlig inflation om 1,5 procent under tioårsperioden, motsvarar

detta enligt McKinseys beräkningar ett	justerat avkastningsmål om
6,2 procent. Andra AP-fonden har beslutat att fr.o.m. den 1 januari 2015
justera ner det långsiktiga reala avkastningsantagandet från 5 procent till
4,5 procent. Förändringen är en följd av lägre förväntade räntor även i
det långa perspektivet.	55

Skr. 2014/15:130 Andra AP-fonden har under 2014 ökat andelen räntebärande tillgångar i portföljen till 33 procent (31 procent året innan) och minskat andelen aktier till 48 procent (50 procent året innan). Minskningen i aktieandelen beror främst på en generell minskning av andelen utländska aktier medan andelen aktier i tillväxtmarknader fortsatte öka under 2014. Ökningen i de räntebärande tillgångarna beror delvis även den på en ökad allokering till tillväxtmarknader och efter dessa omallokeringar har Andra AP-fonden väsentligt större andelar än vad som ges av den genomsnitt- liga kapitalandelen i index för tillväxtmarknader.

Fonden har även fortsatt att öka vikten av alternativa tillgångar från 16 procent till 19 procent. Detta drevs främst av ökningar inom risk- kapital och jordbruk.

Figur 5.6 Andra AP-fondens tillgångsallokering 2001 till 2014 (procent av totala tillgångar, 100 % = SEK miljarder)1

Not 1: Avser från 1 juli 2001. Den faktiska allokeringen är per den 31 december varje år

Källa: Andra AP-fonden och McKinsey (bilaga 9).

	Tredje AP-fonden
	Tredje AP-fondens fondkapital uppgick till 288 miljarder kronor vid
	utgången av 2014. Fondens genomsnittliga avkastning för tioårsperioden
	2005–2014 uppgick till 6,8 procent per år (efter kostnader), vilket
	översteg fondens långsiktiga mål om 5,5 procent per år. Detta baseras på
	ett underliggande mål om 4,0 procent real avkastning och inflation i
	genomsnitt om 1,5 procent under tioårsperioden.
	Tredje AP-fondens styrelse beslutar om fondens strategiska portfölj
	utifrån sju riskklasser (aktier, räntor, kredit, inflation, valuta, övrig
	exponering och absolutavkastande strategier). Fonden har därmed ett
	koncept som skiljer sig åt mot övriga Första–Fjärde AP-fonderna.
	Fondens VD ges mandat att genomföra strategin inom ramen för vissa
	exponeringsintervall mot en riskklass.
	I termer av riskklasser hade Tredje AP-fonden en fördelning på 48
	procent aktier vid slutet av 2014 vilket var en minskning från 54 procent
56	vid slutet av året före medan allokeringen till riskklassen räntor ökade

betydligt från 14 till 24 procent, samtidigt som allokeringen till riskklass Skr. 2014/15:130 krediter minskade från 12,3 till 5,2 procent. Riskklassen inflation stod för

14,6 procent och utgörs av realränteobligationer samt investeringar i skog, jordbruk, infrastruktur och fastigheter.

En omvandlad, mer traditionell, tillgångsklassificering ser ut enligt nedan. Aktier står då för 45 procent, räntor för 37 procent och alternativa tillgångar för 18 procent.

Figur 5.7 Tredje AP-fondens tillgångsallokering 2001 till 2014 (procent av totala tillgångar, 100 % = SEK miljarder)1

Not 1: Avser från 1 juli 2001. Den faktiska allokeringen är per den 31 december varje år.

Källa: Tredje AP-fonden och McKinsey (bilaga 9).

Fjärde AP-fonden

Fjärde AP-fondens fondkapital uppgick till 295 miljarder kronor vid utgången av 2014. Fondens genomsnittliga avkastning för tioårsperioden 2005‒2014 uppgick till 7,7 procent per år (efter kostnader), vilket översteg fondens långsiktiga mål. Det underliggande målet i form av real avkastning uppgår till 4,5 procent och justerat för 1,5 procents inflation under tioårsperioden motsvarar det ett nominellt mål om 6,0 procent per år.

Fjärde AP-fonden har genomfört en förvaltningsstruktur med syfte att tillvarata affärsmöjligheter med längre placeringshorisonter än tre år. Det nya inslaget är en breddad och utökad strategisk förvaltning.

Fonden arbetar på lång sikt med normalportföljen med en tidshorisont på 40 år, och den beslutas av styrelsen en gång per år. Normalportföljen kompletteras med strategisk förvaltning med en horisont på 3–15 års sikt. Den strategiska förvaltningen utgår från normalportföljen och är baserad på medelfristig marknadsanalys och portföljanalys. Slutligen har den taktiska förvaltningen en tidshorisont på upp till 3 år och målet att i genomsnitt skapa 0,5 procentenheters avkastning per år utöver den strategiska portföljen. Den taktiska förvaltningen utvärderas i avsnitt 5.2.2 (aktiv förvaltning).

Fjärde AP-fondens tillgångsallokering var relativt stabil 2014 jämfört med 2013.

57

Skr. 2014/15:130 Figur 5.8 Fjärde AP-fondens tillgångsallokering 2001 till 2014 (procent av totala tillgångar, 100 % = SEK miljarder)1

Not 1: Avser från 1 juli 2001. Den faktiska allokeringen är per den 31 december varje år.

Källa: Fjärde AP-fonden och McKinsey (bilaga 9).

Första−Fjärde AP-fondernas finansiella risk

För att kunna göra en rättvisande bedömning av Första–Fjärde AP- fondernas avkastning är det viktigt att även studera den finansiella risken. Graden av risktagande kompletterar bilden av deras förvaltning och på vilket sätt fonderna fullgör sina uppdrag inom inkomstpensionssystemet. Nedan redovisas Första–Fjärde AP-fondernas riskjusterade avkastning i termer av sharpekvoter (se faktaruta 5.1), som tar hänsyn till marknads- risken och risken för att värdet på en tillgång förändras av förändringar i värderingen av de underliggande tillgångarna.

Tabell 5.3 Första–Fjärde AP-fondernas riskjusterade avkastning (sharpekvot totalportfölj)1 2014, femårsperiod 2010–2014, tioårsperiod 2005–2014 och juli 2001 till 2014 (procent)

		2014	2013	2010–2014	2005–2014	2001–2014
	AP1	2,6	1,9	1,2	0,7	0,5
	AP2	2,5	2,1	1,3	0,6	0,5
	AP3	2,8	2,6	1,2	0,7	0,5
	AP4	2,5	2,7	1,2	0,7	0,5
	Not 1: Sharpekvot på Första–Fjärde AP-fondernas totalportfölj. Liknande mönster kan utläsas av sharpekvoten
	på fondernas likvidportföljer.
	Not 2: Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, med svensk 12 mån skuldväxel 2001–2010
	och 2-årig statsobligation 2011–2013 samt 260 handelsdagar per år.
	Källa: McKinsey, bilaga 9.
	Spridningen i termer av sharpekvot är högre de senaste två åren jämfört
	med de längre mätperioderna. Förklaringen är den starka utvecklingen på
	aktiemarknaden de senaste åren kombinerat med att fonderna fått bättre
	betalt för de risker de tagit. Tredje AP-fonden nådde högst avkastning
	2014 givet risken i förvaltningen, medan avvikelserna i riskjusterad
58	avkastning under de längre perioderna				varit små. Slutsatsen är att

skillnader mellan fondernas icke riskjusterade avkastning kan i allt Skr. 2014/15:130 väsentligt hänföras till portföljernas finansiella risk.

McKinsey har även studerat portföljernas risk i termer av Value-at- Risk (VaR), som anger den maximala förlust som portföljen med en viss sannolikhet riskerar göra under en viss tidsperiod. Skillnaderna mellan Första–Fjärde AP-fonderna på fem- och tioårshorisonterna är relativt små. Andra och Fjärde AP-fonderna skiljer dock ut sig genom en något högre risk i termer av VaR. Deras relativt sett högre avkastning på längre tidsperioder (se figur 5.9) har därmed skapats genom att ta högre risk. Man kan också notera att samtliga fonder fått en betydligt högre avkastning i förhållande till risk den senaste femårsperioden jämfört med tioårsperioden 2005−2014.

Regeringen anser det positivt att Första–Fjärde AP-fonderna intar olika preferenser för avvägningen mellan avkastning och risk. Sammantaget ökar det riskspridningen och robustheten i statens samlade fonderade buffertkapital.

Figur 5.9 Value-at Risk för Första–Fjärde AP-fondernas likvidportföljer

Not 1: Value at Risk (VaR) är ett riskmått som med 95 procents sannolikhet anger en portföljs maximala förlust under en specifik tidsperiod.

Not 2: Jämförelse visar ungefär samma mönster för totalportföljen. Källa: McKinsey, bilaga 9.

Jämförelser mellan Första–Fjärde AP-fondernas beräkningsmetoder

Regeringen har tidigare efterlyst mer enhetliga metoder och nyckeltal för att öka jämförbarheten och transparensen mellan Första–Fjärde AP-fonderna. Både gällande sharpekvoten och Value-at-Risk har defini- tioner och metoder m.m. i vissa delar skiljt sig åt mellan fonderna men en viss konvergering har skett. Till exempel har AP-fonderna för 2014 använt en gemensam definition av riskfri ränta i beräkningen av Sharpekvoten, i stället för att som tidigare ha använt olika definitioner för den riskfria räntan. Det kvarstår dock skillnader i antaganden och

beräkningsmetoder m.m.

59

Skr. 2014/15:130 Regeringen ser positivt på arbetet med att öka jämförbarheten i AP-fondernas olika nyckeltal, men betonar vikten av att AP-fondernas utveckling av samarbetet i dessa delar fortsätter.

Faktaruta 5.1 Risk- och avkastningsmått

I skrivelsen används vissa riskbegrepp. Risk definieras ofta med utgångspunkt i statistiska spridningsmått som beskriver hur tillgångs- priser eller räntor varierar omkring ett medelvärde. Ett sådant ofta använt spridningsmått är standardavvikelse, som mäts i procent.

Ett vanligt mått på riskjusterad avkastning är Sharpekvoten som är erhållen avkastning utöver riskfria räntan dividerad med avkast- ningens risk, dvs. standardavvikelse. Man kan alternativt uttrycka det som att Sharpekvoten mäter erhållen riskpremie per riskenhet.

Ett riskmått som är viktigt för förvaltare är aktiv risk. Den aktiva risken visar i hur hög grad en förvaltare avviker från jämförelseindex. Den aktiva risken mäts med standardavvikelsen avseende förvaltarens avkastning i förhållande till jämförelseindex. Ett mått på riskjusterad avkastning som utgår från graden av avvikelse från jämförelseindex är informationskvoten som jämför överavkastning (s.k. aktiv avkast- ning) i förhållande till jämförelseindex med aktiv risk. Därmed uttrycker informationskvoten förhållandet mellan aktiv avkastning och aktiv risk.

Avkastningen på det totala fondkapitalet beräknas som en kapital- vägd avkastning i form av en internränta (internal rate of return, IRR). Därmed beaktas inte bara ingående och utgående fondkapital utan också effekterna av alla flöden till och från den aggregerade buffertfonden. Dessa flöden, som i normalfallet består av inbetalning av pensionsavgifter, utbetalning av pensioner samt administrations- kostnader, administreras av Pensionsmyndigheten. Den kapitalvägda avkastningen ger ett korrekt uttryck för den procentuella avkastning som har kommit pensionssystemet till del, justerad för flödeseffekter, och kan därför jämföras med inflationen eller med andra förvaltares resultat. Alternativet är att beräkna en tidsvägd avkastning, som bortser från konsekvenserna av flöden. Den tidsvägda avkastningen mäter den hypotetiska avkastning som skulle ha blivit resultatet om det inte förekommit några flöden alls. Detta senare mått anses vara relevant vid utvärdering av fondförvaltare, eftersom dessa inte rår över andelsägarnas beslut att köpa och sälja fondandelar. AP-fonderna rapporterar en tidsvägd avkastning, eftersom de inte har inflytande över in- och utbetalningar av pensionsavgifter och pensioner.

60

5.2.2	Aktiv förvaltning	Skr. 2014/15:130
Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fondernas aktiva förvalt-
ning brister i jämförbarhet över tid och det är svårt att dra långtgående
slutsatser. Betydelsen av den aktiva förvaltningen bör inte överdrivas,
eftersom resultaten, enligt de beräkningar som McKinsey gör baserat
på det tillgängliga underlaget, utgör en begränsad del av fondernas
samlade resultat. Enligt McKinseys beräkningar uppgick dess andel av
resultatet år 2014 till drygt 4 procent av resultatet, vilket var en ökning
från ett bidrag om 2 procent under 2013. De strategiska besluten och
den övergripande tillgångsallokeringen förklarar i stället den största
delen av utvecklingen av resultat och risk i AP-fondernas kapital-
förvaltning. Första–Fjärde AP-fondernas strävan att i ökad utsträck-
ning fokusera på medelfristiga strategiska allokeringsbeslut i förhål-
lande till kortsiktig aktiv förvaltning välkomnas.
Resultaten som genererats av Första–Fjärde AP-fondernas aktiva
förvaltning har förbättrats de senaste åren, både de årliga utfallen och
på femårssikt. Andra och Fjärde AP-fonderna, som redovisar risk-
justerade mått, har nått sina mål och en överavkastning i förhållande
till tagna risker. Det är viktigt att AP-fonderna är transparenta i
redovisningen av resultatet för den aktiva förvaltning som bedrivs
inom fonderna.
Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Första–Fjärde
AP-fondernas aktiva förvaltning brister i jämförbarhet över tid och det är
svårt att dra långtgående slutsatser. Betydelsen av aktiv förvaltning bör
inte överdrivas, eftersom resultaten utgör en begränsad del av fondernas
samlade resultat. År 2013 utgjorde andelen drygt 2 procent av resultatet.
Det är i stället de strategiska besluten och den övergripande tillgångs-
allokeringen som dominerar utvecklingen av resultat och risk i fondernas
kapitalförvaltning. Första–Fjärde AP-fondernas strävan att i ökad
utsträckning fokusera på medelfristiga strategiska allokeringsbeslut i
förhållande till kortsiktig aktiv förvaltning välkomnas.
Utfallen för Första–Fjärde AP-fondernas aktiva förvaltning har
förbättrats de senaste åren, både de årliga utfallen och på femårssikten.
Andra och Fjärde AP-fonderna, som även redovisar riskjusterade mått,
har nått sina mål och en överavkastning i förhållande till tagna risker.
I övrigt är det viktigt, i den utsträckning aktiv förvaltning faktiskt
bedrivs, att fonderna är transparenta i redovisningen av resultaten.
McKinsey: Första–Fjärde AP-fonderna arbetar i dag på olika sätt med
aktiv förvaltning, vilket försvårar jämförelser mellan fonderna. Föränd-
ringar i fondernas förvaltningsmodell innebär också att definitionen på
aktiv förvaltning förändrats över tid och försvårar historiska jämförelser.
Flera av fonderna har under se senaste åren minskat fokus på traditionell
aktiv förvaltning relativt strategisk och taktisk tillgångsallokering. Under
2014 samt under den senaste femårsperioden generade samtliga fonder
en positiv avkastning från sin aktiva förvaltning före kostnader.
Skälen för regeringens bedömning: Aktiv förvaltning i skrivelsen
definieras i linje med McKinseys grundläggande utvärdering, dvs. aktiv
förvaltning avser avvikelser mot jämförelseindex i syfte att tjäna pengar.
McKinsey	noterar att Första–Fjärde AP-fonderna har olika mål och	61

Skr. 2014/15:130 jobbar med aktiv förvaltning på olika sätt. Därtill har fondernas defini- tioner ändrats vid flera tillfällen, vilket försvårar jämförelse mellan fonderna och över tid. Flera av fonderna har dessutom under de senaste åren minskat fokus på traditionell aktiv förvaltning relativt strategisk och taktisk tillgångasallokering.

Fjärde AP-fonden har som mål att av det totala målet om 4,5 procent, uppnå en genomsnittlig aktiv avkastning om 0,5 procent per år för den aktivt förvaltade likvida portföljen över en rullande treårsperiod.

Även Andra AP-fonden har som ett explicit mål för sin aktiva förvaltning att den ska uppgå till 0,5 procent avkastning. Under 2014 genererade Andra och Fjärde AP-fonderna aktiv avkastning om 0,5 respektive 0,7 procent, vilket innebar att de nådde sitt respektive mål för aktiv avkastning under 2014. Detsamma gäller på femårssikten då den aktiva avkastningen för båda fonderna var 0,6 procent, men däremot uppnår inte Andra och Fjärde AP-fonderna sitt mål för aktiv avkastning under tioårsperioden 2005−2014.

Första och Tredje AP-fonderna säger sig inte bedriva aktiv förvaltning i traditionell mening sedan 2010, men det bör noteras att McKinsey ändå redovisar uppgifter för dessa fonder i de fall där förvaltningssegment passar in i definitionen ovan. I det här sammanhanget ingår t.ex. resul- tatet av Tredje AP-fondens absolutavkastande strategier och avvikelsen från jämförelseindex för betaförvaltningen.

Tabell 5.4 Första–Fjärde AP-fondernas aktiva avkastning 2010–2014 (procentenheter)

	2014	2013	2012	2011	2010	2010–2014
AP1	0,7	0,2	1,2	-0,2	1,1	0,6
AP2	0,5	0,5	1,2	-0,2	0,8	0,6
AP3	0,4	0,4	0,9	0,0	0,4	0,4
AP4	0,7	0,5	1,0	0,2	0,8	0,6

Källa: McKinsey, bilaga 9.

Fondernas aktiva förvaltning gav enligt McKinseys redovisning ett resultatintervall på 0,4–0,7 procent för 2014. Samtliga fonder visar även positiv avkastning på 0,4‒0,6 procent under femårsperioden (2010‒ 2014).

Riskjusterad avkastning i aktiv förvaltning

Ett mer ändamålsenligt sätt att utvärdera den aktiva förvaltningen är att sätta resultatet i förhållande till risken. Informationskvoten anger över- avkastning (s.k. aktiv avkastning) per enhet risk där måttet anger i hur hög grad en förvaltare avviker från ett jämförelseindex (se faktaruta 5.1). En hög informationskvot för en fond indikerar hög överavkastning i förhållande till avvikelserna från jämförelseindex. Det är positivt att Andra och Fjärde AP-fonderna publicerar detta mått, mot bakgrund av den genomlysning av fondernas resultat som detta ger. Andra och Fjärde AP-fondernas informationskvot uppgick i båda fall till 1,8 under perioden 2010–2014. För 2014 var utfallet 1,7 respektive 2,9.

62

Tabell 5.5	Informationskvot avseende Första–Fjärde AP-fondernas							Skr. 2014/15:130
	aktiva förvaltning 2010–2014 och 2005–2014
	2014	2013	2012	2011	2010	2010–2014	2005–2014
AP1	-	-	-	-	1,9	-	-
AP2	1,7	1,6	4,2	-1.0	2,7	1,8	0,9
AP3	-	-	-	-	-	-	-
AP4	2,9	2,0	2,3	0,5	2,6	1,8	0,3

Not. Underlag saknas för att beräkna genomsnittlig informationskvot för Första och Tredje AP-fonderna.

Källa: McKinsey, bilaga 9.

Regeringen har varit tveksam till Första–Fjärde AP-fondernas aktiva förvaltning, främst till den del förvaltningen syftar till att överträffa marknadens genomsnittliga avkastning (s.k. aktiv förvaltning).

Regeringen noterar dock att utfallen för den aktiva förvaltningen har förbättrats de senaste åren – både de årliga utfallen och på femårssikten. Samtliga fonder täcker, enligt den utvärdering som McKinsey redovisar, mer än väl kostnaderna för aktiv (och övrig) förvaltning över den senaste femårsperioden. Andra och Fjärde AP-fonderna, som även redovisar tydliga riskjusterade mål och mått, har nått sina avkastningsmål och en överavkastning i förhållande till de risker de tagit (i termer av informa- tionskvot). Det bör också noteras att det finns kvalitativa argument som talar till förmån för aktiv förvaltning, t.ex. det att fonderna genom förvaltningen även får tillgång till information som kan utnyttjas produktivt i den mer strategiska och långsiktiga tillgångsförvaltningen.

Regeringen kan dock konstatera att det är svårt att dra långtgående slutsatser om utfallen i den aktiva förvaltningen i Första–Fjärde AP- fonderna. Samtliga fonder har under utvärderingsperioden ändrat sina definitioner, vilket minskar jämförbarheten över tid. Dessutom skiljer sig definitionerna åt mellan fonderna.6 En slutsats är att fondernas metoder och redovisning behöver utvecklas framöver om mer kvalificerade bedömningar om resultatbidraget från den aktiva förvaltningen ska kunna göras.

Betydelsen av den aktiva förvaltningen för Första–Fjärde AP-fondernas resultatutveckling bör heller inte överdrivas. Enligt McKinseys uppgifter uppgår resultaten i Första–Fjärde AP-fondernas aktiva förvaltning till 5,7 miljarder kronor 2014, vilket utgör knappa 4 procent av fondernas samlade resultat för året. Det är de strategiska besluten och den övergripande tillgångsallokeringen som dominerar vad gäller hur avkastning och risk utvecklas i den samlade kapitalförvalt- ningen. Det är också tydligt att Första–Fjärde AP-fonderna de senaste åren allt mer kommit att fokusera på de medelfristiga strategiska allokeringsbesluten i förhållande till de mer kortfristiga perspektiven – vilket regeringen välkomnar.

6 McKinsey, bilaga 9.

63

Skr. 2014/15:130 5.3

Utvärdering av Sjätte AP-fondens förvaltning

Regeringens bedömning: Sjätte AP-fondens avkastning på 6,5 pro- cent 2014 översteg inkomstpensionsindex men var lägre än det mål som fondens styrelse har fastställt i form av ett index för noterade aktier. Det strategiskifte som fonden har genomfört sedan 2011 mot investeringar i mogna bolag är för tidigt att utvärdera, men regeringen ser positivt på det konsekventa genomförandet av denna strategi.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Sjätte AP- fondens avkastning på 9,2 procent 2013 bidrog till att lyfta resultaten på längre löptider, men resultatet är fortsatt väsentligt lägre än det nya ambitiösa mål som fondens styrelse fastställde 2012.

Den nya investeringsstrategi som tog form 2011 mot mogna onoterade företag har välkomnats av regeringen. Det är dock fortsatt stor variation i resultatet mellan olika delar av investeringsverksamheten; investeringar i mogna företag presterar bra, men investeringar i expansionsbolag presterar sämre. Strategiskiftet 2011 verkar dock ha gett resultat och tendenser till förbättrad lönsamhet kan skönjas.

Även om Sjätte AP-fondens avkastning inte når upp till målet för verksamheten så överstiger den utvecklingen i inkomstindex – vilket innebär att fonden bidragit till den långsiktiga finansieringen av till- gångarna i inkomstpensionssystemet.

McKinsey: Sjätte AP-fondens utveckling motsvarar en avkastning efter kostnader på 4,6 procent per år för perioden 1997−2014, 5,4 procent per år för perioden 2005−2014 samt 5,3 procent per år för perioden 2010- 2014. Avkastningen under 2014 var 6,5 procent. Detta innebär att fonden inte har nått upp till styrelsens nya avkastningsmål under någon av dessa tidsperioder. Det är värt att notera att det avkastningsmål som infördes 2012 är anpassat för den nya investeringsstrategin som beslutades 2011, vilket gör avkastningsmålet mindre relevant för perioden före 2012. Sjätte AP-fondens uppdrag och portföljsammansättning samt att fonden är stängd försvårar även en direkt jämförelse av fondens avkastning med externa benchmark. Som referens kan dock nämnas att fondens avkastning under den senaste tioårsperioden 2005–2014 varit lägre än index för noterade svenska småbolag (MSCI Swedish Small Cap) och svenska mellanstora bolag (MSCI Swedish Mid Cap), men högre än inkomstindex.

Skälen för regeringens bedömning: Sjätte AP-fonden är en av de fem buffertfonderna i det svenska inkomstpensionssystemet, men skiljer sig från de andra fyra i flera avseenden. Sjätte AP-fondens uppdrag är, enligt styrelsens tolkning, att uppnå långsiktigt hög avkastning med tillfredsställande riskspridning genom att investera i riskkapital främst i onoterade företag i Norden. Sjätte AP-fonden är en stängd fond, vilket innebär att fonden inte har några in- eller utflöden via pensionssystemet.

Sjätte AP-fondens resultat

Sjätte AP-fondens verksamhet har sedan starten 1996 genomgått flera förändringar. År 2011 genomfördes omfattande förändringar i styrelsen,

ledning och organisationsstrukturen och verksamheten fick en tydligare

64

strategisk inriktning. Strategin innebär att AP-fondens investeringar Skr. 2014/15:130 fokuseras på det s.k. buyout-segmentet (mogna bolag) där marknadens,

liksom AP-fondens, historik när det gäller avkastning gör det rimligt att förvänta sig en god avkastning framöver. Fokuseringen fortsatte under 2014 och ett relativt stort antal transaktioner genomfördes under året.

Sjätte AP-fondens kapital har vuxit från 10,4 till 23,6 miljarder kronor under perioden 1996–2014. Portföljen har som helhet genererat en årlig avkastning på 4,6 procent sedan start. Avkastning för 2014 uppgick till 6,5 procent. Sjätte AP-fondens avkastningsmål sedan 2011 är att följa genomsnittsavkastningen för ett nordiskt jämförelseindex (SIX Nordic 200 CAP GI), med påslag för en riskpremie för onoterade bolag om 2,5 procent (rullande femårsperiod). Jämfört med avkastningsmålet har Sjätte AP-fonden underpresterat över samtliga utvärderingsperioder (se figur 5.11). Det bör dock noteras att jämförelsen för perioden före 2012 är mindre relevant på grund av den nya investeringsstrategin som infördes 2012. Dessutom kan det som McKinsey påpekar i sin utvärdering diskuteras om jämförelsen med ett index för noterade aktier är optimal, eftersom de värderingsprinciper som används för onoterade tillgångar tar begränsad hänsyn till börsens utveckling. Detta kan leda till en betydande avvikelse i perioder då aktiemarknaden utvecklas starkt negativt eller positivt. Dessutom försvåras jämförelsen av att Sjätte AP- fonden är en stängd fond, vilket gör att fonden behöver förvalta en likviditetsreserv (uppgående till ca en tredjedel av kapitalet 2014, 6,4 miljarder kronor) och denna bidrar enbart i begränsad utsträckning till avkastningen. Det är svårt att identifiera alternativa målsättningar som inte baseras på noterade index, men regeringen anser att det är av vikt att Sjätte AP-fonden tydligt redovisar avvikelserna från det index som fonden har valt som målsättning och tydligt redovisar skillnaderna mellan förvaltning och värdering av onoterade tillgångar jämfört med förvaltning och värdering av noterade tillgångar.

65

Skr. 2014/15:130	Figur 5.11	Sjätte AP-fondens totala portfölj. Genomsnittlig årliga
		avkastning efter kostnader (procent)

Not 1: Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5 % baserat på fondens riskprofil och kassaallokering

Not 2: Baserat på målet 2003–11: 4,5 % plus reporänta. Före 2003 var målet ett börsindex. Not 3: Total avkastning för MSCI Swedish Mid cap (för svenska mellanstora bolag)

Not 4: Total avkastning för MSCI Swedish Small cap (för svenska småbolag). Källa: McKinsey (bilaga 9) och Sjätte AP-fonden.

Det bör dock noteras att Sjätte AP-fonden för samtliga tidsperioder väl har överträffat inkomstindex – det index som utgör benchmark för buffertfonderna i förhållande till inkomstpensionssystemet. Sjätte AP- fonden har därmed bidragit till den långsiktiga finansieringen av till- gångssidan i inkomstpensionssystemet, även om fonden är sluten och för närvarande inte är en del av flödet inom inkomstpensionssystemet i övrigt.

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet ger i ett avkastningsperspektiv en splittrad bild. Det mogna marknadssegmentet har generellt presterat bra avkastning, runt 15 procent för perioden 1997–2014 för både företagsinvesteringar och fondinvesteringar. För tioårsperioden (2005‒ 2010) uppgick avkastningen till 19,7 procent för fondinvesteringarna och 9,7 procent för företagsinvesteringarna. För femårsperioden (2010–2014) var motsvarande siffror 15,1 respektive 8,7 procent och för 2014 var de 16,0 respektive 3,2 procent. Det betyder att oavsett tidsperiod så har fondinvesteringar genererat en högre avkastning än företagsinvesteringar.

I affärsområdet venture capital (expansionsbolag) har utvecklingen varit negativ för i stort sett alla perioder förutom 2014, då avkastningen uppgick till 9,1 respektive 8,0 procent för fondinvesteringar respektive företagsinvesteringar. Fondinvesteringar i expansionsbolagen klarar sig generellt bättre än företagsinvesteringar, men är negativ för tioårsperio- den och sedan start.

66

Figur 5.12

Resultat Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet (procent) Skr. 2014/15:130

Not 1: Från och med 2012 inkluderas endast investeringar i företag och fond (ej noterade småbolag) i investeringsverksamheten. Den historiska analysen utgår ifrån denna definition.

Not 2: Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5 procent baserat på fondens riskprofil och kassaallokering.

Källa: McKinsey och Sjätte AP-fonden.

Sammantaget för investeringsverksamheten, liksom för totalportföljen, är resultaten under styrelsen nuvarande avkastningsmål. Omriktningen av verksamheten 2011 framstår som välgrundad, eftersom det mogna marknadssegmentet genomgående uppvisat positiva siffror samtidigt som investeringarna i tidig utvecklingsfas (expansionsbolag) har medfört betydligt sämre avkastning. Regeringen välkomnar de förändringar och arbete som gjorts sedan 2011. Detsamma gäller det fortsatt interna utvecklingsarbetet, bl.a. med interna processer och ägarstyrningsfrågor.

Det finns skäl att se positivt på den framtida utvecklingen i Sjätte AP-
fonden. Man ska dock vara medveten om att de fulla effekterna av den
nya strategin inriktad mot det mogna marknadssegmentet kommer att ta
några år att utveckla sin fulla potential.
Faktaruta 5.2 Värdering av onoterade aktier
Enligt lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden ska fondens placerings-
tillgångar marknadsvärderas. Sjätte AP-fondens redovisning, och
regeringens utvärdering av fondens onoterade portfölj, baseras på
IPEV:s riktlinjer (International Private Equity & Venture Capital
Valuation Board). Principiellt gäller att värderingen ska avspegla
verkligt värde. Det finns olika metoder för att fastställa verkligt värde
beroende på vilken information som finns tillgänglig. Om det under
det senaste året har genomförts en transaktion med en tredje part
avseende aktuellt innehav värderas innehavet med ledning av det
priset. Sedan 2011 beaktas även transaktioner där endast befintlig
ägarkrets deltagit (s.k. internrundor). Om denna transaktion indikerar
en nedvärdering görs en mer detaljerad analys. Nedvärdering sker om
försök att få in en extern part har misslyckats eller om intresset för
bolaget på marknaden är mycket litet. I båda fallen justeras	67

Skr. 2014/15:130 värderingen med hänsyn till händelser mellan tidpunkten för transak- tionen och rapporteringstillfället. Värdering sker också baserat på framtida kassaflöde som nuvärdesberäknas med en riskjusterad ränta. En tredje metod baseras på värdering av företagets nettotillgångar. Andra metoder utgår från att använda värderingsmått baserade på finansiella nyckeltal (s.k. multipelvärdering) eller specifika jämförel- ser inom en viss bransch (s.k. industriella benchmarks). De två sist- nämnda metoderna används endast som komplement till värderingar baserade på någon annan metod.

Sjätte AP-fonden genomför även känslighetsanalyser. Om värder- ingen av ett innehav visar stor variation i olika scenario gör fonden en mer restriktiv värdering.

För investeringar i bolag i tidig utvecklingsfas kan det vara svårt att tillämpa någon enskild värderingsmetod. Värdering sker då främst baserat på bolagets utveckling i förhållande till ursprunglig ägarplan. En nedskrivning ska genomföras i det fall en stadigvarande och väsentlig minskning av värdet på investeringen bedöms ha ägt rum (t.ex. konkurs).

Enligt branschpraxis beräknas avkastning avseende onoterade aktier med hjälp av en internränta, dvs. en kapitalvägd avkastning, eftersom förvaltaren bestämmer tidpunkten för nya investeringar och deras omfattning (se även faktaruta 5.1).

5.4 Utvärdering av Sjunde AP-fondens förvaltning

5.4.1 Strategisk förvaltning

Regeringens bedömning: Avkastningen för Sjunde AP-fondens förvalsalternativ (AP7 Såfa) uppgick till 29,3 procent 2014, vilket var ungefär dubbelt så hög avkastning som den genomsnittliga avkast- ningen för privata fonder i premiepensionssystemet. Även över tids- perioden sedan Sjunde AP-fondens förvaltningsmodell förändrades, dvs. under perioden 2010‒2014 överträffade den årliga avkastningen på 16,6 procent snittet för privata fonder som var 8,4 procent. Det kan fortsatt konstateras att förvaltningsmodellen, med hög andel aktier som förstärks av en strategisk hävstång, ger bra resultat i tider av en kraftig uppgång på aktiemarknaden. Det bör dock noteras att den höga aktieandelen kombinerat med en hävstång innebär att AP7 Såfa riskerar att ge en sämre avkastning än index i ett scenario då aktie- marknaden utvecklas svagt.

	Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Avkastningen
	för	Sjunde AP-fondens förvalsalternativ	(AP7 Såfa) uppgick till
	32 procent 2013, vilket var dubbelt så högt som den genomsnittliga
	avkastningen för privata fonder i premiepensionssystemet. Även sett över
	tidsperioden 2010–2013 var avkastningen hög: 13,3 procent jämfört med
	6,6 procent. Det kan konstateras att AP7 Såfas stora aktieexponering,
	förstärkt med en s.k. strategisk hävstång, ger bra utdelning i tider av
	kraftig uppgång på aktiemarknaderna. Man ska dock vara medveten om
68	att	hävstången även verkar vid nedgång	på aktiemarknaden, vilket

innebär att AP7 Såfa riskerar gå sämre än index när aktiemarknaden Skr. 2014/15:130 utvecklas svagt.

Mot bakgrund av att Sjunde AP-fonden är den enskilt största aktören i premiepensionssystemet, finns det skäl att ange andra externa referens- punkter. Sedan start 2001 har den genomsnittliga avkastningen i Sjunde AP-fondens förvalsalternativ väl överträffat utvecklingen i inkomstindex, vilket innebär att pensionssparande i statens förvalsalternativ utvecklats bättre än den genomsnittliga inkomstutvecklingen i samhället.

McKinsey: Sjunde AP-fonden förvaltade vid slutet av 2014 33,4 pro- cent av totala premiepensionssystemets kapital. Under perioden 24 maj 2010 till 31 december 2014 genererade förvalsalternativet AP7 Såfa i genomsnitt en avkastning på 16,6 procent per år, medan premie- pensionsindex hade en genomsnittlig avkastning på 8,4 procent per år. 2014 var avkastningen för Såfa 29,3 procent, jämfört med 15,1 procent för premiepensionsindex. För perioden sedan start, 2001–2014, har Sjunde AP-fondens förvalsalternativ i genomsnitt avkastat 5,8 procent per år jämfört med 3,2 procent per år för premiepensionsindex. Justerat för rabatter var den genomsnittliga avkastningen för Sjunde AP-fondens förvalsalternativ under samma tidsperiod 5,9 procent och för premie- pensionsindex 3,7 procent.

Skälen för regeringens bedömning: I maj 2010 förnyade Sjunde AP-fonden på riksdagens uppdrag det statliga erbjudandet i premie- pensionssystemet med målsättningen att den sammanlagda statliga pensionen ska bli högre (prop. 2009/10:44). I och med detta ersattes Premiesparfonden och Premievalsfonden av byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Sex nya produkter lanserades (kombina- tioner av de två byggstensfonderna), varav AP7 Såfa (Statens Årskulls- förvaltningsalternativ) är förvalsalternativet för dem som inte aktivt väljer en annan förvaltare i premiepensionssystemet.

Sjunde AP-fonden förvaltade i slutet av 2014 drygt 253 miljarder kronor (33,4 procent av medlen i premiepensionssystemet) för ungefär 3,2 miljoner pensionssparare. Målet för förvalsalternativet är att avkast- ningen ska vara minst lika bra som den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna på Pensionsmyndighetens fondtorg.

Vid utgången av 2014 var avkastningen för AP7 Såfa 29,3 procent (efter kostnader), medan genomsnittet för de privata fonderna på Pensionsmyndighetens fondtorg var 15,1 procent.7 Om perioden från införandet av ny förvaltningsmodell i maj 2010 t.o.m. 2014 betraktas är avkastningen i AP7 Såfa 16,6 procent per år, jämfört med de privata fondernas avkastning på 8,4 procent per år (se tabell 5.6). Avkastningen i det statliga förvalsalternativet var därmed ungefär dubbelt så hög jämfört med de privata alternativen.

7 Genomsnittet mäts genom premiepensionsindex, som tas fram av Pensionsmyndigheten.

69

Skr. 2014/15:130	Tabell 5.6	Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell
		maj 2010–2014 och 2001–2014 (procent)
			2013	Maj 2010 - 20143	2005-2014 2001-20144
			(%)	(%)	(%) (justerat, %)
	AP7 (PSF och SÅFA)1		29,3	16,6	10,0	5,9
	Premiepensionsindex2		16,6	8,4	7,9	3,7

Not 1: Utgörs av PSF (Premissparfonden) jan 2001– maj 2010 och SÅFA maj 2010- dec. 2014. SÅFA bestod den 30 dec. 2014 av 93,2% AP7 Aktiefond och 6,8% AP7 Räntefond.

Not 2: I SEK men ej valutasäkrad. Genomsnittlig avkastningen för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive AP7:s produkter).

Not 3: Geometriskt snitt av den årliga avkastningen 24 maj 2010 – 31 dec 2013.

Not 4: Genomsnittlig avkastning för premiepensionsindex justerat för avgift och rabatt. Källa: Pensionsmyndigheten, AP7 Årsredovisning, McKinsey-analys

Sedan start har Sjunde AP-fondens förvalsalternativ genererat en årlig avkastning på 5,9 procent (justerat för rabatter)8 för perioden 2001–2014 samtidigt som genomsnittet för fondtorget avkastat 3,7 procent per år (justerat för rabatter).9 Även i det längre perspektivet framstår därmed förvalsalternativet som förmånligt genom att överträffa snittet på fondtorget.

Regeringens anser det positivt att Sjunde AP-fonden når sitt avkast- ningsmål för förvalsalternativet över samtliga undersökta tidshorisonter, särskilt med beaktande av att fondens förvaltning under perioden 2001 fram till maj 2010 styrdes av regler som angav att risken skulle vara lägre än för genomsnittet av de privata fonderna (vilket, allt annat lika, begränsar möjligheterna till högre avkastning).

Regeringen noterar dock att resultatet för AP7 Såfa bygger på att Sjunde AP-fonden skapar en hög aktierisk genom en kombination av en hög aktieexponering och en strategisk hävstång, Denna metod ställer speciella krav på Sjunde AP-fonden när det gäller kommunikation kring fondens förvaltningsmodell. AP7 Såfa bestod vid årsskiftet 2014/2015 till drygt 93 procent av AP7 Aktiefond (och resten AP7 Räntefond) som har nära 100 procent globala aktier i portföljen och en hävstång på runt 50 procent av värdet på portföljen. Detta ger sammantaget AP7 Såfa en mycket hög exponering mot aktiemarknaden och en hög avkastning när marknaden utvecklas väl (såsom 2014). Å andra sidan är det viktigt att understryka att hävstången verkar även åt andra hållet, dvs. i nedåt- gående marknader presterar AP7 Såfa sannolikt sämre än motsvarande aktieportföljer utan hävstång.

Mot bakgrund av att statens förvalsalternativ utgör drygt 33,4 procent av kapitalet i premiepensionssystemet 2014 och att Sjunde AP-fonden är den enskilt största aktören inom detta system, kan andra jämförelse- normer vara lämpliga att beakta – t.ex. utvecklingen inom ramen för inkomstpensionssystemet. Vid sådana jämförelser är det lämpligt att använda en kapitalviktad avkastning som jämförelsemått, i stället för den

8 Avgiften för Premiesparfonden var 0,5 procent fr.o.m. jan 2001 t.o.m. första kvartalet 2007, samtidigt som den genomsnittliga rabatten var 64,7 procent per år. Från och med andra kvartalet 2007 har avgiften för förvalsalternativet varit 0,15 procent eller 0,12 procent, vilket är under gränsen för när rabatt ska ges till pensionsspararna.

9 Avkastning för Premiesparfonden 2001–maj 2010 och för AP7 Såfa fr.o.m. 24 maj 2010.

70

tidsviktade avkastningen som redovisats i tabell 5.6 ovan. Tidsviktad Skr. 2014/15:130 avkastning används bl.a. vid jämförelser mellan fonder eller fonder mot

index, men har nackdelen att den inte tar hänsyn till flöden av kapital eller storleken på det kapital som genererar avkastning (se även faktaruta 5.1). Kapitalviktad avkastning beaktar å sin sida både kapitalflöden till och från ett konto och flödenas tidpunkt. Kapitalviktad avkastning benämns även internränta (IRR. Internal Rate of Return) och kan jämföras med den ränta som beräknas för ett bankkonto. Mätt som kapitalviktad avkastning har premiepensionsindex avkastat 9,4 procent under perioden december 2000 till 2014, jämfört med 2,4 procent för inkomst/balansindex. Förvaltningsutfallet kan därmed konstateras även i detta perspektiv vara positivt.

Regeringen har i tidigare utvärderingar tryckt på behovet av informa- tion till allmänheten om förvalsalternativets inriktning och risknivå. Det kan konstateras att Sjunde AP-fonden har förstärkt kommunikation kring inriktning och risknivå och t.ex. i årsredovisningen för 2014 ägnas en betydande del till att förklara förvaltningsmodellen och dess risker. Regeringen ser detta som angeläget med tanke på den relativt höga risken i förvaltningsmodellen

5.4.2 Aktiv förvaltning

Regeringens bedömning: Sjunde AP-fonden genererade resultat från alfaförvaltningen inom den aktiva förvaltningen som översteg de internt satta målet, medan utfallet för den taktiska allokeringen var mindre övertygande 2014. Det bör anses angeläget att Sjunde AP- fonden genomför en utvärdering av den taktiska förvaltningen i relation till de interna mål som fonden har satt, så snart detta är möjligt. Fonden bör fortsätta att utveckla redovisningen av resultaten av den aktiva förvaltningen.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Sjunde AP- fondens aktiva förvaltning 2013 har, jämfört med valda jämförelseindex, inte lyckats prestera positiva resultat. Även om den taktiska allokeringen inte fullt ut är mogen för utvärdering så ligger utfallen långt från uppsatt mål.

För att öka transparansen i nyttan av den aktiva förvaltningen bör Sjunde AP-fonden redovisa en utvärdering av den aktiva förvaltningen och dess tre delar (taktisk förvaltning, absolutavkastande alfaförvaltning och förvaltning av onoterade tillgångar).

McKinsey: Den aktiva avkastningen 2014 för Sjunde AP-fondens aktiefond respektive räntefond var 41 respektive minus 3 baspunkter. För perioden 24 maj 2010 till 31 december 2014 var den aktiva avkastingen för aktiefonden och räntefonden minus 9 respektive minus 38 baspunkter per år.

Skälen för regeringens bedömning: Sjunde AP-fondens produkter är till övervägande del passivt förvaltade, men mindre del av kapitalet är aktivt förvaltat. Den aktiva avkastningen för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond var 4 baspunkter respektive negativa 3 baspunkter för 2014.

71

Skr. 2014/15:130 För perioden maj 2010–2013 var motsvarande siffror negativa 9 bas- punkter och negativa 38 baspunkter i genomsnitt per år.

Inom ramen för den aktiva förvaltningen av AP7 Aktiefond har Sjunde AP-fonden mål för medelfristig förvaltning (taktisk allokering), absolutavkastande förvaltning (alfamandat) och onoterade tillgångar (Private Equity).

Med taktisk allokering avses avsteg från hävstångens normalnivå på 50 procent med ett tillåtet avvikelseintervall inom 38–62 procent. I slutet av 2014 motsvarade hävstången 49,2 procent av kapitalet i AP7 Aktiefond. Den taktiska allokeringen bidrog negativt med 19 miljoner kronor för 2014. Det ska jämföras med ett mål om att generera 500 miljoner kronor per år över en rullande femårsperiod i den taktiska förvaltningen. Även om det är tidigt att fullt ut bedöma resultatet i den taktiska allokeringen så är utfallet relativt långt i från det mål som satts upp för verksamheten.

För alfaförvaltning är målet att ge en avkastning på 275 miljoner kronor per år. Utfallet för 2014 var ett positivt bidrag om 335 miljoner, vilket innebar att förvaltningen överträffade målet 2014.

Sjunde AP-fonden har även mål för onoterade aktier att generera en avkastning som överstiger jämförelseindex (MSCI All Country Index) med 2 procentenheter per år över rullande tioårsperioder, men de årliga resultaten för förvaltningen av onoterade aktier redovisas inte i Sjunde AP-fondens årsredovisning eller i McKinseys rapport.

Regeringen konstaterar att Sjunde AP-fondens aktiva förvaltning 2014, jämfört med valda benchmark, lyckades prestera bättre resultat än föregående år och när det gäller alfaförvaltningen även ett resultat som var bättre än målet. Regeringens anser oavsett en bättre avkastning under 2014 att transparensen av nyttan av den aktiva förvaltningen bör öka och önskar en tydligare redovisning av den aktiva förvaltningen och dess tre delar (taktisk allokering, absolutavkastande alfaförvaltning och förvalt- ning av onoterade aktier).

6 Hållbarhet och övriga förvaltningsfrågor

6.1 Hållbarhet, ägarstyrning och ersättningar

Regeringens bedömning: Hållbarhet är en väsentlig aspekt inom AP- fondernas verksamhet och att hållbarhetsaspekter integreras i förvaltningen är viktigt dels för att uppnå långsiktigt hög avkastning och dels god riskhantering. Det är även av betydelse för att allmänhetens förtroende för AP-fonderna och pensionssystemet ska upprätthållas. Årets uppföljning av de rekommendationer som gavs av McKinsey i föregående års utvärdering visar att AP-fonderna har fortsatt arbetet med att integrera hållbarhet i sina förvaltningsprocesser. På samma sätt som när det gäller förvaltningsstrategier så har AP-fonderna valt diversifierade strategier för hållbarhet för att säkra förankring i fondernas respektive

72

investeringsstrategier. Det är angeläget att detta arbete fortsätter och att hållbarhetsfrågor är en integrerad del av fondernas respektive förvaltningsprocess. Första–Fjärde och Sjunde AP-fonderna har nyligen redovisat koldioxidavtrycket i aktieportföljen och Sjätte AP- fonden har genomfört en analys av det koldioxidutsläpp som fondens investeringar leder till. Det är av stor vikt att fonderna fortsätter att vara transparenta när det gäller den klimatpåverkan som respektive fonds investeringar finansierar. Fonderna bör även utveckla jämförbarheten i denna redovisning över tid med de andra AP- fonderna och med andra finansiella aktörer.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Hållbarhets- frågor är centralt för AP-fondernas verksamhet. Integration av hållbarhet är strategiskt viktigt för att uppnå långsiktigt uthållig hög avkastning och en god riskhantering. Det senare är av särskild betydelse för allmän- hetens förtroende för AP-fonderna och för pensionssystemet. Årets granskning visar att AP-fonderna fortsatt utvecklingsarbetet med att integrera hållbarhet i respektive fonds verksamhet. Fonderna kommer väl ut i en internationell jämförelse med andra pensionsfonder som är valda för att de har kommit långt i arbetet med integration av hållbarhet. AP- fondernas arbete hittills inom hållbarhet är positivt och fonderna bör fortsätta att agera som föredömen när det gäller arbetet med att integrera hållbarhet i förvaltningen. Fonderna bör se över möjligheterna för utveckling utifrån de rekommendationer som lämnas av McKinsey och revisorerna.

AP-fondernas väl utarbetade riktlinjer för ägande och ägarrapportering värdesätts. Fonderna kan dock bli tydligare i att lyfta fram vilka huvud- frågor de driver, resultatet av arbetet och eventuella skillnader mellan fondens drivna linje och utfallet. Dessutom finns det anledning för fonderna att samarbeta kring framtagning av metoder för ägarstyrning.

Stor vikt läggs vid ersättningsfrågor. Stickprov samt en uppföljning av kostnader för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänste- resor i revisionen 2013 visar att AP-fonderna följer sina interna riktlinjer. Detsamma gäller även för ersättningar till ledande befattningshavare inom fonderna. Det är angeläget att AP-fonderna fortsatt har starkt fokus på ersättningar, eftersom det är av stor betydelse för allmänhetens förtroende för AP-fonderna.

AP-fonderna kan bli tydligare i redovisningen av hur de agerar gällande ersättningar till ledande befattningshavare i portföljbolagen, t.ex. varför de i vissa fall fullt ut följer regeringens riktlinjer, men i andra fall väljer att avvika. AP-fonderna bör även redogöra för skälen till avvikelserna.

Skälen för regeringens bedömning:

Utveckling av integration av hållbarhetsfrågor

AP-fondernas kontinuerliga arbete med riktlinjer för miljö och etik är ett prioriterat område i regeringens utvärdering av AP-fondernas verksamhet. Syftet är att följa upp utvecklingen i fonderna, med Etik- och miljöutredningen (SOU 2008:107) som grund. Metoden har utvecklats på uppmaning av riksdagen.

Skr. 2014/15:130

73

Skr. 2014/15:130 Modellen för utvärdering bygger på följande huvudsakliga moment:

1. En rättvisande och allsidig utvärdering, t.ex. i form av en offentlig utredning, genomförs när föregående utvärdering har förlorat aktualitet eller relevans.

2. Mellan sådana tillfällen för en genomgripande utvärdering sker en årlig uppföljning av hur fonderna har arbetat med förslag som redan har lagts fram.

3. I förekommande fall uppmärksammas exempel på tillfällen eller händelser som har utgjort risker för allmänhetens förtroende, med utgångspunkt i den utvärdering som föreligger.

4. I tillägg till processen ovan kan avgränsade uppdrag vid lämpliga tillfällen lämnas till den konsultfirma som har uppdrag att lämna underlag till regeringens utvärdering.

AP-fonderna fortsätter att arbeta inom de områden där Etik- och miljöutredningen lämnade rekommendationer, vilket är ett tecken på att utredningen inte har förlorat i aktualitet. Bland utredningens förslag som kan genomföras inom ramen för gällande regelverk ingick följande rekommendationer:

– fondernas arbetssätt, organisation och kommunikation bör utformas med ledning av faktorer som främjar fondernas trovärdighet och – i förlängningen – förtroende (dvs. kompetens, öppenhet, integritet och välvilja),

– den värdegrund som ska ligga till grund för verksamheten bör utvecklas och tydliggöras,

– miljö och etik hanteras bäst genom att integreras i den löpande analysen och förvaltningen,

– miljö och etik kan integreras med fondernas ägarpolicyer,

– sådana ägarpolicyer bör övervägas för alla typer av tillgångar, inte enbart börsnoterade aktier,

– extern utvärdering av styrelsernas arbete bör göras regelbundet,

– det bör avsättas tillräckliga resurser för att säkerställa kvalitet i arbetet med miljö och etik,

–AP-fonderna kan utveckla samarbetet inom miljö och etik,

– principerna för bolagens ersättningsvillkor har viktiga förtroende- dimensioner och är därför en viktig uppgift för fonderna, och

– fondernas arbete med miljö och etik bör utvärderas regelbundet.

	I tidigare års utvärderingar har det lyfts fram vikten av att integrera
	hållbarhetsfrågor i den löpande analysen och förvaltningen. Regeringen
	anser, i linje med Etik- och miljöutredningens bedömning, att detta är det
	bästa sättet att hantera etik- och miljöfrågor. Samlingsbegreppet
	hållbarhet används i denna skrivelse i stället för etik och miljö, eftersom
	detta är ett bredare och mer aktuellt begrepp. Hållbarhet innefattar enligt
	den definition som utarbetats inom regeringskansliet följande områden:
	miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, antikorruption, affärsetik,
	jämställdhet och mångfald.
	Hur långt AP-fonderna kommit i integrationen av hållbarhetsfrågor har
	vissa år utvärderats genom enkäter till fonderna (se punkt 2 ovan), vilket
	även har varit fallet i årets utvärdering. När det gäller förra årets
74	utvärdering gav regeringen ett uppdrag till konsultbolaget McKinsey om

en fördjupningsstudie kring integration av hållbarhet med en särskild Skr. 2014/15:130 djupdykning kring ägarstyrning (i enlighet med punkt 4 ovan).

McKinsey kom i rapporten fram till att Första–Fjärde AP-fonderna, har kommit längre inom vissa områden än de förvaltare som McKinsey valde att jämföra med. Det första området är hållbarhetsinvesteringar, t.ex. gröna obligationer och den koldioxidreducerade portfölj som Fjärde AP- fonden investerat i. Det andra området är att fonderna kommit långt vad gäller nationellt och internationellt samarbete – framför allt när det gäller att utarbeta hållbarhetsstandarder och principer. Det sista området där AP-fonderna enligt McKinsey har kommit långt är i arbetet med att ställa krav på externa förvaltare när det gäller hållbarhet. McKinsey lyfter dock fram områden där de anser att Första–Fjärde AP-fonderna kan utvecklas: 1) investeringsmandatet, 2) investeringsfilosofi och strategi, 3) verktyg och processer, 4) resurser och organisation, 5) uppföljning och 6) extern rapportering.

Som en uppföljning av McKinseys rapport, har AP-fonderna fått svara på en enkät med ett antal frågor. Dessa frågor är baserade på de rekom- mendationer som McKinseys rapport resulterade i. Regeringen kan på detta sätt följa upp hur AP-fonderna under 2014 har fortsatt arbetet med integration av hållbarhet i förvaltningen. Nedan återfinns dessa frågor och en sammanfattning av Första–Fjärde AP-fondernas svar och därefter en sammanfattning av Sjätte och Sjunde AP-fondernas svar. Frågorna till dessa två AP-fonder justerades något för att dels reflektera ett avvikande uppdrag, men även att dessa inte deltar i samarbetet kring Etikrådet.

1. Har fonden tagit beslut om nya mål för arbetet med integration av hållbarhet/ESG sedan årsskiftet 2013/2014?

Första AP-fonden har under 2014 satt upp mål för det interna arbetet med hållbart värdeskapande, såsom t.ex. utbildningsmål samt mål för vidareutveckling av processer. Första AP-fonden avser däremot inte att sätta mål för förvaltningen t.ex. i form av andel riktade investeringar inom hållbarhet/ESG, eftersom fonden anser att sådant mål för investeringsverksamheten medför för stor risk att strävan att uppfylla målet går ut över det övergripande målet om hög avkastning. Sedan tidigare har Andra AP-fonden arbetat med en process där varje avdelning och därmed även hållbarhetsavdelningen tar fram en treårig affärsplan med kort och långsiktiga mål Även samtliga avdelningar inom kapitalförvaltningen har tagit fram mål för ESG-arbetet. Tredje AP-fonden prioriterar arbetet med den fortsatta integrationen av hållbarhet inom hela förvaltningen med målet att hållbarhet ska vara fullt integrerad i alla delar av fondens verksamhet på sikt. Denna inriktning var en del av den affärsplan som Tredje AP- fonden tog fram 2014, men arbetet med integration av hållbarhet hade däremot påbörjats tidigare. Fjärde AP-fonden har satt upp ett konkret mål att den globala aktieportföljen ska vara placerad i koldioxidsnåla strategier år 2020 och fonden har även som långsiktig ambition att hitta koldioxidsnåla strategier inte enbart för aktieportföljen utan för samtliga tillgångsslag och investeringar.

2. Har fonden under 2014 definierat fokusområden inom hållbar-

het/ESG eller vidareutvecklat tidigare fokusområden?

75

Skr. 2014/15:130	Ett fokusområde för Första AP-fonden under 2014 har varit att öka
	kunskap inom hållbart värdeskapande för fondens personal. Första
	AP-fonden deltar i ett klimatprojekt med Mercer (internationellt
	konsultbolag som bl.a. är aktivt inom investeringsområdet) och ett
	tiotal internationella investerare. Syftet är att analysera vilken
	påverkan klimatförändringarna, och möjlig reglering på området kan
	ha på fondens portfölj, för att ge fonden verktyg att integrera
	riskfaktorer kopplade till klimatförändringar i den interna analysen.
	Andra AP-fonden avser att koncentrera arbetet med hållbarhet till ett
	antal fokusområden framöver för att uppnå bästa möjliga resultat av
	detta arbete. För varje fokusområde kommer fonden ta fram mål på
	kort och lång sikt och arbetet med detta har påbörjats under 2014.
	Tredje AP-fonden har under längre tid definierat fokusområden inom
	ramen för ägarstyrningsarbetet, men när det gäller övergripande
	hållbarhetsarbete har fonden valt att inte definiera fokusområden. I
	stället har fonden tagit ett helhetsperspektiv avseende hållbarhet och
	inkluderande alla tillgångar i fonden, vilket anser fonden är en stor
	utmaning på grund av att fondens investeringsstrategi bygger på
	riskspridning och diversifiering. Fjärde AP-fonden har valt att
	definiera två fokusområden, klimatförändring och ägarstyrning. Som
	del av arbetet inom fokusområdet klimatförändring, är fonden aktiv i
	att driva utvecklingen av koldioxidsnåla investeringsstrategier genom
	internationella initiativ, såsom t.ex. Portfolio decarbonization project
	(PDC).

3. Har fonden under 2014 vidareutvecklat interna systematiska proces- ser för integration av hållbarhet/ESG? Om så är fallet ge gärna några konkreta exempel.

Första–Fjärde AP-fonderna har under 2014 eller i samband med årsredovisningen för 2014 beräknat och redovisat koldioxidavtrycket för respektive fonds aktieportfölj i relation till jämförelseindex. När det gäller andra processer har Första AP-fonden utvecklat sin process för s.k. gulflaggade bolag för förvaltningen av aktier och ränte- bärande tillgångar, och som del av detta arbete utvärderar fonden databastjänster för aktier och analystjänster för investeringar i stats- obligationer och krediter. Andra AP-fonden har utökat användningen av databaser och annan extern analys i hållbarhetsarbetet. Sedan hösten 2013 har Andra AP-fonden haft med en intern arbetsgrupp kring fossil energi och klimat. Syftet var att lägga grunden för fondens ställningstagande vad gäller investeringar i fossil energi och resultatet blev att fonden under 2014 beslutade att inte lägre investera i totalt sett 20 energibolag, varav 12 kolbolag. Tredje AP-fonden har arbetat fram en ny internt utvecklad modell som försöker fånga upp bolag, index, sektorer och regioner i portföljen med störst hållbar- hetsrisken. Syftet är att försöka identifiera de innehav med störst hållbarhetsrisk i portföljen och därefter bedöma om dessa bör finnas kvar i portföljen. Analysen kan även utgöra ett bra underlag för att föra en proaktiv dialog med bolagen. Fjärde AP-fonden har framför allt fokuserat arbetat på att ta fram koldioxidsnåla investerings- strategier baserade på nya koldioxidreducerade index. Fonden har

76

som ett led i detta deltagit flitigt i den internationella debatten för att Skr. 2014/15:130 sprida kunskap kring den typen av investeringsstrategier.

4. Har resurstillgången för arbetet med hållbarhet/ESG inom den egna fonden eller inom ramen för det samarbete som sker inom Etikrådet ökat under 2014? Om så är fallet konkretisera gärna.

Generellt sett har resurstillången inom AP-fonderna ökat under 2014 antingen genom att fonderna har nyanställt personal med specialistkompetens inom hållbarhet, eller att existerande personal har ökat andelen tid nedlagd på arbete med hållbarhet. Dessutom har två av AP-fonderna (Första och Tredje) omorganiserat på ett sådant sätt så att resurser inom hållbarhet har överförts från kommunikation till kapitalförvaltningen vilket i sin tur har ökat fokus på hållbarhet. Etikrådet fick dessutom under 2014 en utökad budget för analys och kommunikation och antalet ordinarie ledamöter ökade från en till två personer per fond utan suppleanter. Dessutom har Etikråden genom- fört en upphandling av externa konsulttjänster/screeningstjänster i syfte att ytterligare förstärka analysförmågan inom hållbarhets- området.

5. Har processer för arbetet med externa förvaltare utvecklats under året? Om så är fallet ge gärna konkreta exempel. Har i så fall utvecklingen skett inom ramen för samarbetet i Etikrådet eller enbart inom fonden?

Första AP-fonden har under året utvärderat samtliga externa förvaltare i termer av deras utfästelser när det gäller hållbarhet, integration av hållbarbetsfaktorer i investeringsbesluten, samt deras engagemang som ägare och rapportering. Även Andra AP-fonden har under 2014 begärt in rapportering från samtliga externa förvaltare om hur de arbetar med hållbarhet. Andra AP-fonden har även begärt in utökad rapportering när det gäller fondens investeringar i jord- och skogsbruksfastigheter, och fonden har varit delaktig i att ta fram ”Principer för ansvarsfulla investeringar i jordbruk” som fördes över till PRI 2014. Tredje AP-fonden konstaterar att det i externa mandat inte finns explicita skrivningar men däremot har fonden satt upp tydliga rapporteringskrav för förvaltarna. Fjärde AP-fonden konsta- terar att dess arbete med att utveckla och genomföra koldioxidsnåla strategier har skett i nära samarbete med externa leverantörer såväl som av förvaltning tjänster som av index.

6. Har det under året tagits nya kompetensutvecklingsinitiativ inom hållbarhet/ESG? Om så är fallet ge gärna konkreta exempel. Har i så fall dessa initiativ tagits inom ramen för samarbete i Etikrådet eller inom den egna fonden?

Alla fonderna har fortsatt ett intensivt arbete med kompetensut- veckling både i form av kurser såsom t.ex. utbildning som ges av PRI-Academy när det gäller integrering av hållbarhet i investerings- processen. Fonderna har även haft ett stort antal besökande relevanta externa talare och även deltagit i en mängd forum för diskussion

kring hur en fortsatt utveckling av arbetet med integration av håll-
barhet kan ske. Även inom Etikrådet har det skett en kontinuerlig	77

Skr. 2014/15:130	kompetensutveckling och Etikrådet bjuder in experter inom olika
	områden till sina interna möten. Etikrådet arrangerar även externa
	möten och seminarium, t.ex. bjöd Etikrådet hösten 2014 in ett trettio-
	tal svenska företag till ett seminarium kring hur man ska tolka och
	använda FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättig-
	heter, de s.k. Ruggie-principerna.
	7. Har Första–Fjärde AP-fonderna under året arbetat för att etablera och
	utveckla gemensamma fokusområden för ESG integration inom
	ramen för Etikrådet?
	Nej, Etikrådet har inte arbetat med gemensamma fokusområden
	eftersom Etikrådet inte arbetar med integration av hållbarhet i
	förvaltning. Däremot har Etikrådet under året påbörjat ett arbete med
	att mer strukturerat utarbeta ett antal prioriterade fokusområden i det
	dialogarbete som Etikrådet bedriver. Detta arbete kommer att
	slutföras under 2015.
	8. Har Första–Fjärde AP-fonderna inom ramen för Etikrådet verkat för
	en mer proaktiv kommunikation? Om inte har fonden tagit egna
	initiativ inom detta område?
	Ja, Första–Fjärde AP-fonderna har inom ramen för Etikrådet
	utvecklat en mer proaktiva kommunikation, och som en del av det har
	Etikrådet sett över och förnyat sin hemsida. Representanter för
	Etikrådet har under 2014 deltagit i ett stort att antal seminarier och
	möten och även haft ett betydande antal möten med NGOer och
	media. Dessutom tog Första–Fjärde AP-fonderna under 2014 initia-
	tivet till en gemensam hemsida, www.apfonderna.se för att förtydliga
	informationen kring AP-fonderna.
	Sjätte AP-fonden har under 2014 fortsatt att vidareutveckla processer och
	utvärderingsmetoder kopplade till de fokusområden som tidigare
	beslutats. Utöver integration av hållbarhet i det dagliga investerings-
	arbetet, har ett annat fokusområde varit anti-korruption. För 2015 har
	Sjätte AP-fonden definierat ett antal utvecklingsinitiativ och förbättrings-
	områden som har stämts av med fondens styrelse. Sjätte AP-fonden har
	även vidareutvecklat processer och utvärderingsmetoder avseende
	fondens interna och externa hållbarhetsarbete. Ett konkret exempel är att
	en modell för utvärdering av riskkapitalfonders hållbarhetsarbete har
	konstruerats. Fonden har under året utökat resurser för hållbarhetsarbete
	genom att anställa en specialist med tio års erfarenhet av att arbeta med
	ansvarsfulla och hållbara investeringar. Fonden har fokuserat på
	utbildning för personalen under 2014 och alla investeringsansvariga har
	t.ex. genomgått en utbildning i anti-korruption, människorätt, arbetsvill-
	kor och miljöansvar.
	Sjunde AP-fonden har under 2014 efter kartläggning och dokumenta-
	tion av existerande interna hållbarhetsprocesser genomfört ett omfattande
	utvecklingsarbete för att förtydliga existerande arbetssätt inom hållbarhet
	och tillfoga nya arbetssätt. Den största förändringen är att Sjunde
	AP-fonden vid sidan av den breda normbaserade grundmodellen även har
	börjat arbeta med avgränsade fördjupningsteman. Arbetet med det första
78	sådant tema, att utveckla ESG arbetet i onoterade bolag påbörjades under

2014. Sjunde AP-fonden har ökat både externa och interna resurser inom framför allt påverkan och kommunikation men även att Sjunde AP- fondens medarbetare avsätter mer tid till hållbarhet. Fonden har rekry- terat en hållbarhetsstrateg, och har även anordnat ett antal internutbild- ningar med hela personalen när det gäller hållbarhet under 2014.

Regeringen konstaterar att utvecklingen av hållbarhetsarbetet inom AP-fonderna har fortsatt under 2014 och att AP-fonderna har på olika sätt har tagit utgångspunkt i McKinseys rekommendationer i detta fortsatta arbete. Regeringen tycker detta är positivt och förväntar sig att arbetet att integrera hållbarhet fortsätter att vara en högt prioriterad fråga för AP-fonderna. Regeringen anser att en speciellt viktig del av arbetet är att fonderna kontinuerligt utvärderar de risker som finns när det gäller exponering mot företag med verksamhet inom fossilt bränsle, detta för att säkra pensionskapitalets avkastning.

Regeringen tycker det är av stor vikt att Första–Fjärde och Sjunde AP- fonderna nyligen har redovisat koldioxidavtrycket för respektive fonds aktieportfölj och att Sjätte AP-fonden har genomfört en första klimat- analys av det koldioxidutsläpp som fonden finansiera genom sina inves- teringar trots de utmaningar som finns med att göra en sådan mätning för onoterade tillgångar. Regeringen understryker vikten av fonderna fortsätter att utveckla redovisningen av den klimatpåverkan som respek- tive AP-fonds investeringar finansierar och att fonderna dessutom arbetar aktivt för att redovisningen blir mer jämförbar mellan de övriga AP- fonderna, med andra finansiella aktörer och även över tid med fondens egen historik. Under senare tid har frågan om investeringar i kärnvapenrelaterad industri särskilt uppmärksammats. Regeringen avser återkomma till denna frågeställning.

Ägarstyrning

I McKinseys utökade hållbarhetsrapport från 2013 konstaterades det att Första–Fjärde och Sjunde AP-fonderna ägarpolicyer och Första–Fjärde AP-fondernas ägarrapporter är mer detaljerade och omfattande, än de svenska fonder som McKinsey jämfört med. Detaljnivån ökar transpar- ensen, och det är i linje med regeringens önskan om god transparens när det gäller ägarstyrning. Däremot är det inte helt lätt att utifrån fondernas omfattande publicerade material såsom ägarpolicy och ägarrapport få en tydlig och övergripande bild av ägarstyrningsarbetet, hur strategiskt förankrad processen är i styrelsen, vilka frågor som prioriteras under en viss bolagsstämmosäsong och vad resultatet av arbetet har blivit. Regeringen anser att det är viktigt att ägarstyrningen är transparent, fram- för allt då en stor del av ägarstyrningsarbetet i innehav med betydande inflytande sker i form av muntliga dialoger mellan respektive fond och portföljbolagen. Första–Fjärde AP-fonderna har under 2014 fortsatt att utveckla kommunikation kring hur dialoger förs med svenska bolag och även kring hur fonderna arbetat med ägarstyrning i utländska bolag. Hur detaljerad information som fonderna ger skiljer sig dock fortsatt åt, och även hur den presenteras, vilket gör att det fortsatt inte är lätt tillgängligt att få en tydlig och övergripande bild av AP-fondernas ägarstyrnings- arbete. Regeringen anser att det är betydelsefullt att AP-fonderna

Skr. 2014/15:130

79

Skr. 2014/15:130 fortsätter att utveckla en transparent och jämförbar kommunikation kring hur de agerar som ägare.

När det gäller Sjätte AP-fonden, så är aktiv ägarstyrning och engage- mang i alla innehav kärnan i fondens investeringsstrategi, eftersom deras relativt stora ägarandelar i allmänhet innebär större inflytande. Detta innebär att fonden arbetar på ett annat sätt med ägarstyrning än Första– Fjärde och Sjunde AP-fonderna. Sjätte AP-fonden har under 2014 fortsatt att utveckla sin aktiva ägarstyrningsmodell, framför allt inom hållbarhetsområdet vilket regeringen anser är positivt.

	6.2	Övriga förvaltningsfrågor
	Regeringens bedömning: Det är viktigt att AP-fonderna har en god
	intern styrning och kontroll så att förtroende för fonderna och
	pensionssystemet säkerställs. Därför är de granskningar som görs
	inom området av revisorerna av stor vikt. Det är positivt att revi-
	sorerna i granskningen av den interna kontrollen hade ett begränsat
	antal synpunkter och att fonderna i dessa fall har åtgärdat det som
	revisorerna hade synpunkter kring. Sjunde AP-fonden realiserade
	under 2014 ett överskott i verksamheten för första gången, men trots
	detta är det rimligt att Sjunde AP-fonden bibehåller en viss rörlig
	kreditfacilitet i Riksgäldskontoret. Detta för att minska risken för
	onödig variation i avgiftsuttaget i det korta perspektivet men även för
	att det finns behov av ett balanserat överskott.
	Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Det är viktigt att
	AP-fonderna har en god intern styrning och kontroll så att förtroende för
	fonderna och pensionssystemet säkerställs. Därför är de granskningar
	som görs inom området av revisorerna och, i förekommande fall av
	Riksrevisionen, av stor vikt.
	Riksrevisionen granskade 2013 Sjunde AP-fonden och riktade allvarlig
	kritik mot den interna styrningen och kontrollen i fonden. Det kan dock
	noteras att Sjunde AP-fonden förstärkt dessa funktioner och att intern
	styrning och kontroll i dag är i nivå med vad som gäller för privata
	fondbolag.
	Vad gäller den årliga revisionen ser regeringen allvarligt på de direkt-
	upphandlingar som skett i Fjärde AP-fonden 2013 och utgår i från att
	fonden sett över rutinerna och säkerställt att reglerna för upphandling
	följs framöver.
	Skälen för regeringens bedömning
	Revisorernas kommentarer i den årliga revisionen
	Inom ramen för revisionen, gör revisorerna en bedömning av hur AP-
	fondernas interna kontroll fungerar. Generellt sett konstaterar revisorerna
	att det inte har framkommit något under revisionen för verksamhetsåret
	2014 som tyder på att det skulle föreligga väsentliga brister i fondernas
	interna kontroll. Revisorerna markerar inom ett antal områden om det
	finns iakttagelser och hur signifikanta de är. Under 2014 gjorde revi-
80	sorerna inga signifikanta iakttagelser när det gäller intern kontroll, medan

de gjorde ett fåtal viktiga iakttagelser. I dessa fall har respektive fond vidtagit åtgärder för att åtgärda det som revisorerna har lyft fram. Regeringen anser att det är av stor vikt att AP-fonderna fortsätter att arbeta med kontinuerlig utveckling av alla aspekter av intern kontroll.

Revisorerna har som en del av revisionsuppdraget genomfört en granskning av ersättningar till ledande befattningshavare i AP-fonderna, dels i relation till regeringens riktlinjer som utfärdades den 20 april 2009, dels i enlighet med FARs rekommendationer för ersättningar till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag. Revisorerna noterar att fonderna i allt väsentligt har följt regeringens riktlinjer och att de få avvikelser som finns relaterar till uppsägningstid till ledande befattningshavare med kontrakt skrivna långt före riktlinjerna fastställdes. Regeringen anser det angeläget att AP-fonderna har fortsatt starkt fokus på ersättningar, eftersom det är av stor betydelse för allmänhetens förtroende för AP- fonderna.

Sjunde AP-fondens finansiella ställning

Sjunde AP-fonden får, enligt lagen om allmänna pensionsfonder, ur var och en av de förvaltade fonderna ta ut medel för de förvaltningskostnader som uppkommit för respektive fond. Om kostnaderna avser flera av fonderna, ska de fördelas mellan fonderna på ett skäligt sätt (5 kap. 1 § tredje stycket). I praktiken sker detta uttag på samma sätt som ett fondbolag normalt tar ut sin förvaltningsavgift ur en värdepappersfond. Avgiften uttrycks i form av en procentsats av det förvaltade kapitalet och beräknas dagligen utifrån det aktuella marknadsvärdet. På så sätt blir avgiften rättvist fördelad mellan spararna i en fond som hela tiden är öppen för inlösen och utgivning av fondandelar.

När Sjunde AP-fonden startade sin verksamhet under hösten 2000 fanns det skäl att utjämna avgiftsuttaget över en längre period, eftersom de första årgångarnas sparare annars skulle få bära en oskäligt stor andel av etablerings- och uppbyggnadskostnaderna för verksamheten. Detta hade inte förutsetts i lagstiftning, men efter förslag i budgetpropositioner och beslut av riksdagen har Sjunde AP-fonden sedan starten disponerat en rörlig kredit i Riksgäldskontoret för att finansiera ett balanserat underskott. Avsikten var att det balanserade underskottet skulle vara avvecklat senast år 2020 (prop. 2014/15:1 utgiftsområde 2 s. 56). På så sätt har avgiftsuttaget kunnat hållas på en nivå som inneburit långsiktig kostnadstäckning och samtidigt rättvis fördelning mellan spararna under de första årens verksamhet.

Då krediten nu är amorterad och Sjunde AP-fonden genererat ett överskott redan för år 2014 om 76,6 miljoner, är det rimligt att diskutera behovet av att Sjunde AP-fonden har en kredit hos Riksgäldskontoret. Kostnaderna skulle kunna helt och hållet finansieras genom avgiftsuttag ur de förvaltade fonderna. Dock är det så att eftersom basen för avgiften utgörs av marknadsvärdet av det förvaltade kapitalet som kan förväntas variera betydligt över tiden, riskerar även avgiftsuttaget att variera betydligt framöver. Basen för avgiften påverkas i betydande omfattning av värdeutvecklingen för de tillgångar i vilka fondernas medel är placerade. Dessutom förstärks effekten av Sjunde AP-fondens hävstång som ökar risken i förvaltningen. Utan en kredit eller ett mindre balanserat

Skr. 2014/15:130

81

Skr. 2014/15:130 överskott eller en kombination av de två, riskerar avgiftsuttaget variera onödigt mycket över tid. Detta ska dock ställas mot att det balanserade överskottet endast kan placeras på räntebärande konto hos kreditinstitut. Avkastningen över tid på ett sådant konto kan förväntas vara lägre än avkastningen i fonden.

I en skrivelse till regeringen i februari 2015, har Sjunde AP-fonden anfört att fonden liksom tidigare bör få disponera dels ett räntekonto med kredit på högst 40 miljoner kronor, dels en låneram för finansiering av anläggningstillgångar på fem miljoner kronor. Fonden anser att den är fortsatt sårbar för minskning av förvaltat kapital och att överskottet ännu inte ännu tillräckligt stort för att hantera en kraftig global börsnedgång. Detta är anledningen till att fonden anser att det fortsättningsvis kvarstår ett behov av ett kreditutrymme för att finansiera tillfälliga likviditets- behov, eftersom fonden inte får ta upp banklån. Regeringen instämmer i att det är rimligt att Sjunde AP-fonden, trots att fonden genererat ett överskott 2014, bibehåller en viss rörlig kreditfacilitet i Riksgäldskon- toret, för att på så sätt minska risken för onödig variation i avgiftsuttaget i det korta perspektivet. Detta minskar även behovet av ett balanserat överskott. Sjunde AP-fonden beslutade 2013 som en följd av den starka tillväxten i det förvaltade kapitalet om en avgiftsänkning fr.o.m. 2014 med 0,02 procentenheter till 0,12 procent för AP7 Aktiefond och med 0,03 procentheter till 0,05 procent för AP7 Räntefond.

82

Policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna

Bakgrund

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna motiveras av styrelsernas oberoende och behovet att tydliggöra grunderna för regeringens årliga utvärderingar som ska balansera detta oberoende.

AP-fonderna styrs av lag och är statliga myndigheter. Regeringen utövar inflytande genom att:

1. utse styrelser, inklusive ordförande och vice ordförande,

2. utse revisorer,

3. fastställa fondernas resultat- och balansräkningar, och

4. årligen utvärdera förvaltningen av fondmedlen i efterhand.

Enligt lag och förarbeten ska ledamöter i fondernas styrelser utses på grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen. Fyra ledamöter i var och en av Första–Fjärde AP-fondernas styrelser utses på förslag av arbetsmarknadens organisationer.

Av rätten att utse revisorer och fastställa fondernas resultat- och balansräkningar följer en uttrycklig möjlighet för regeringen att ta ställ- ning till, och bedöma, fondernas räkenskaper. I detta sammanhang är revisorernas granskning särskilt viktig. Enligt rådande praxis lämnar AP-fondernas revisorer en skriftlig och muntlig rapport till Finans- departementet efter varje bokslut. Detta bör gälla även fortsättningsvis.

Regeringens utvärdering av fondernas verksamhet motiveras av statens ansvar för det allmänna pensionssystemet och behovet att balansera fondernas oberoende. Fonderna har bl.a. stor frihet att välja inriktning och risknivå. Av det följer en rätt och ett åliggande för regeringen att avge en opartisk bedömning av fondernas förvaltningsresultat. Reger- ingen har även getts utrymme att förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och uppdraget i övrigt (prop. 1999/2000:46 s. 111 ff.).

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna kan uppfattas som ett sådant förtydligande. En omsorgsfullt formulerad och väl kommunicerad policy ökar tydligheten när det gäller utnyttjandet av de styrinstrument som regeringen har till sitt förfogande och främjar konsistens över tiden. Ökad tydlighet och konsistens över tiden bidrar till att förbättra styrningens effektivitet. En policy har även fördelen att vara oavbrutet aktuell, till skillnad från de årliga utvärderingarna som efter offentliggörandet riskerar att förlora aktualitet i viss mån och därmed relevans.

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna bör givetvis ta sin utgångspunkt i fondernas uppdrag som det har formulerats i lag och förarbeten och samtidigt beakta behovet av konsistens i regeringens samlade styrning av myndigheter, statligt ägda bolag och affärsverk. Det kan därför vara lämpligt att hämta inspiration och viss vägledning från gällande riktlinjer beträffande styrning av statliga bolag och i det sammanhanget även beakta principer och riktlinjer som antagits av

Skr. 2014/15:130

Bilaga 1

83

Skr. 2014/15:130

Bilaga 1

OECD, utan att dessa för den skull ska anses gälla AP-fonderna i sin helhet.

OECD:s riktlinjer för styrning av statsägda företag klargör att dessa är primärt inriktade mot statsägda företag som har en separat juridisk form, skild från staten själv, och som bedriver kommersiell verksamhet, vilket i sin tur definieras som att verksamheten till huvudsaklig del finansieras genom försäljning eller avgifter, oavsett om verksamheten i övrigt tillgodoser ett allmänt intresse eller inte. Riktlinjerna kan också vara användbara för icke-kommersiella statsägda ”företag” som uteslutande tillgodoser allmänna syften, oavsett om detta sker i bolagsform eller inte (OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises, OECD 2005, s. 10 f.). Mot bakgrund av att styrningen inte kan vara direkt rekommenderar riktlinjerna bl.a. att staten, som informerad och aktiv ägare, fastställer en tydlig ägarpolicy som tillförsäkrar att styr- ningen är transparent och säkerställer ansvarsskyldighet (accountable).

AP-fondernas styrelser åtnjuter operationell autonomi genom att ensamma bära ansvaret för fondernas förvaltning. Styrelserna företräder respektive fond också inför domstol. Styrelserna svarar själva för fondernas finansiering med de medel som fonderna förvaltar, vilket liknar den typ av avgiftsfinansiering som bedrivs av exempelvis försäkringsbolag. I dessa avseenden motsvarar AP-fonderna kriterier för statsägda ”företag”. De avgifter som finansierar fondernas verksamhet hämtas dock ur ett fondkapital som tillhör pensionssystemet och som tilldelas AP-fonderna genom lag. Fondkapitalet har därför inte anskaffats under konkurrens på en öppen marknad. Det innebär att avgiftsfinansie- ringen inte är en del av fondernas affärsverksamhet. Fonderna finansieras med offentliga medel, även om beslutanderätten har delegerats till fondernas styrelser. Däremot bedriver fonderna renodlad affärsverksam- het när det gäller placeringsverksamheten.

AP-fonderna har definierats som statliga myndigheter, vilket har implikationer bl.a. genom att regler om offentlig arbetsrätt och offentlig upphandling blir tillämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 133 ff.). Enligt regelverket styrs AP-fonderna inte genom instruktioner, regleringsbrev och regeringsuppdrag.

Styrelsernas roll

Styrelsernas primära ansvar avser det förvaltade kapitalet. Fördelningen av roller och ansvar mellan styrelse och verkställande ledning ska vara tydlig och ansluta till god praxis på området.

Enligt aktiebolagslagen och god styrelsesed ska en styrelse styra och kontrollera bolaget i alla aktieägares intresse. Uppdraget utgår från bolagets bästa. God praxis på området sammanfattas i bl.a. OECD:s principer och Svensk kod för bolagsstyrning.

Eftersom fonderna är statliga myndigheter och inte aktiebolag, kan det behöva klargöras vad som mer precist är föremålet för styrelsernas uppdrag. Eftersom AP-fondernas uppdrag enligt lag och förarbeten utgår

från pensionssystemets intresse, bör styrelsernas uppdrag definieras med

84

samma utgångspunkt. Av det följer att verksamhetens ändamål är det	Skr. 2014/15:130
kapital som styrelsen har fått i uppdrag att förvalta. Fondkapitalet ska	Bilaga 1
förvaltas till största möjliga nytta för pensionssystemet. Regelverket
innehåller inga föreskrifter om hur förvaltningen ska organiseras, med
undantag för regeln att minst tio procent ska förvaltas externt. Enligt
lagens förarbeten har denna regel införts för att understryka vikten av en
kostnadseffektiv förvaltning (prop. 1999/2000:46 s. 112).
OECD:s riktlinjer för styrning av pensionsfonder riktar sig till privata
tjänstepensionsfonder och är därför inte tillämpliga för AP-fonderna i
alla avseenden. Det finns dock skäl att uppmärksamma den övergripande
principen beträffande ramverket för styrning av pensionsfonder
(governance structure) som ska tillförsäkra en tydlig identifiering och
fördelning av ansvar och roller när det gäller översyn och uppföljning å
ena sidan och operativt ansvar å andra sidan (OECD Guidelines for
pension fund governance, OECD 2009). Det är lämpligt att denna
fördelning av roller och ansvar i AP-fondernas fall ansluter till svensk
praxis, exempelvis som denna kommer till uttryck i Svensk kod för
bolagsstyrning. Det är därför styrelsernas ansvar att bl.a. besluta om mål
och strategi samt att fortlöpande utvärdera fondens operativa ledning och
vid behov tillsätta eller entlediga verkställande direktör, medan den
verkställande direktören rapporterar till styrelsen och ansvarar för
fondens löpande förvaltning. Det är av avgörande betydelse att
styrelserna identifierar och upprätthåller en tydlig fördelning av styrande
och operativa roller, eftersom de ensamma har ansvaret för fondernas
löpande förvaltning.

Tillsättning av styrelser

Regeringen ska i sin utnämningspolitik tillse att styrelserna är kvalificerade för sin uppgift och allsidigt sammansatta. Nya ledamöter ska introduceras av huvudmannen, utöver den introduktion som sker genom fondernas försorg. Härutöver ska kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsens ledamöter ha adekvat omfattning, exempelvis genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. En begränsning vid cirka åtta år införs för uppdrag som ledamot i AP-fondernas styrelser.

Ledamöterna i AP-fondernas styrelser tillgodoser höga krav på kompe- tens, erfarenhet och integritet och måste göra detta mot bakgrund av styrelsernas ansvar och uppdragets betydelse i samhället. Ledamöterna ska enligt lag utses på grundval av sin förmåga att främja fondförvalt- ningen, vilket inte bör tolkas alltför snävt. Det är angeläget att styrelserna är allsidigt sammansatta bl.a. avseende bakgrund och erfarenhet. Könsfördelningen ska vara så jämn som möjligt.

Det har blivit praxis att utse ledamöter för ett år i taget, vilket även överensstämmer med praxis i andra sammanhang. Det är t.ex. vanligt att ledamöter i bolagsstyrelser utses för ett år i taget. Skäl saknas att frångå denna ordning beträffande AP-fonderna, även om lagen innehåller en

möjlighet att förordna ledamöter i AP-fondernas styrelser för perioder

85

Skr. 2014/15:130

Bilaga 1

upp till tre år i taget. Däremot bör någon typ av begränsning definieras för uppdragets sammanlagda längd.

Svensk kod för bolagsstyrning har en allmän begräsning vid att hälften av stämmovalda styrelseledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och att frågan ska avgöras efter en samlad bedömning. För statliga myndigheter gäller i regel en gräns vid nio år, vilket är något längre än den praxis som utvecklats inom statligt ägda bolag. Styrelsernas roll som ensamma ansvariga för verksamheten, i kombination med kravet att AP-fonderna ska uppbära allmänhetens förtroende, motiverar att höga krav ställs på ledamöternas oberoende i detta fall. Kravet på oberoende gäller hela styrelsen, inte endast en andel av styrelsen, och begränsningen bör vara någorlunda tydlig för att underlätta praktisk tillämpning. En begränsning vid cirka åtta år ligger väl inom ramarna för vad som i andra sammanhang har ansetts rimligt för att upprätthålla ledamöternas oberoende och bidrar dessutom till att skapa rimliga förväntningar angående uppdragets slutliga varaktighet.

För nytillträdda ledamöter i AP-fondernas styrelser ger huvudmannen en introduktion till styrelseuppdraget. Introduktionsutbildningen är sär- skilt anpassad efter uppdraget som styrelseledamot i en AP-fond och innehåller bl.a. en redogörelse för tillämplig lagstiftning och det övriga regelverk som gäller för AP-fonderna. Mot bakgrund av den specifika och ofta komplexa verksamhet som bedrivs i AP-fonderna, är det angeläget att AP-fonderna själva ger nya ledamöter en introduktion till fondverksamheten.

Kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsernas ordförande och övriga ledamöter bör ha tillräcklig omfattning. Regeringens årliga utvärdering innehåller mycket information vid ett och samma tillfälle. Denna form för styrning kan troligen effektiviseras genom tillräckliga kontakter mellan företrädare för huvudmannen och fondernas styrelser. Återkommande möten med fondernas ordförande är en form för infor- mation och meningsutbyte. Därutöver ska kommunikation upprätthållas med styrelsernas ledamöter genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang.

Ersättningen till styrelsens ledamöter ska avspegla behovet att attrahera och behålla kvalificerade ledamöter mot bakgrund av uppdragets natur och ledamöternas ansvar och med beaktande av den ersättning som staten betalar för motsvarande typ av insatser i andra sammanhang.

Regeringens utvärdering

AP-fondernas mål har uttryckts i allmänna termer, vilket erbjuder sär- skilda utmaningar. Risken att regeringens utvärdering ska baseras på skiftande utgångspunkter och av denna anledning brista i konsistens över tiden, är ett av motiven för en tydlig policy i dessa frågor. Det är lämpligt att fondernas resultat bedöms i ett långsiktigt perspektiv. Detta minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Det är även önskvärt att styrelsernas strategiska beslut uppmärksammas och utvär-

86

deras i tillräcklig omfattning, eftersom dessa beslut erfarenhetsmässigt har stor betydelse för fondernas långsiktiga avkastning.

Styrelsernas frihet att själva besluta om finansiering motiverar att fondernas medelsanvändning är en naturlig del av regeringens gransk- ning. Fondernas förvaltningskostnader ska hållas under fortsatt uppsikt. Vid behov kommer ytterligare åtgärder för att förbättra AP-fondernas kostnadseffektivitet att föreslås.

Regeringens årliga utvärdering har motiverats av behovet att balansera styrelsernas långtgående frihet att själva utforma mål och riktlinjer. Av lagens förarbeten framgår bl.a. att utvärderingen ska avse hur väl de övergripande målen operationaliserats i mer konkreta förvaltningsmål. Regeringen kan vid behov förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och förvaltningsuppdraget i övrigt. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Regeringens utvärdering kan dessutom omfatta fondernas ägarinflytande i portfölj- bolagen och en bedömning av fondernas oberoende sinsemellan, med särskilt avseende på placeringsstrategierna, samt fondernas gemensamma redovisningsprinciper (prop. 1999/2000:46 s. 113 f.).

AP-fondernas uppdrag har formulerats i allmänna termer. Av det följer med automatik en svårighet att bedöma vad som utmärker en god måluppfyllelse. Det faktum att fyra sinsemellan oberoende fonder har försetts med ett identiskt mål, som i sin tur innehåller ett utrymme för tolkning, medför en förhöjd risk för att fonderna (medvetet eller omed- vetet) ska ta intryck av varandras beslut. Strategier som är avvikande i förhållande till andra AP-fonder kan upplevas som en risk på fondnivå men är knappast att betrakta som en risk ur pensionssystemets perspektiv. Därför bör regeringens utvärdering uppmärksamma frågor som har samband med fondernas inbördes oberoende. Enligt lagens för- arbeten är det viktigt att stor försiktighet iakttas så att inte fördelarna med uppdelningen av organisationen på fyra parallella förvaltnings-organisa- tioner försvinner genom en alltför stor likriktning av tillgångsförvalt- ningen (prop. 1999/2000:46 s. 123).

Avkastning och risk kan inte vägas mot varandra på objektiva grunder utan förutsätter ett subjekt som gör avvägningen för egen del. Eftersom regeringens utvärdering bl.a. ska granska hur väl styrelserna har operatio- naliserat de övergripande målen får i slutändan regeringens värdering av avkastning och risk stor betydelse. En god styrning av AP-fonderna förutsätter att regeringens utvärdering så långt som möjligt utmärks av konsistens över tiden. Värderingen av avkastning och risk bör inte variera alltför mycket mellan olika år. Av den anledningen bör utvär- deringen primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonderna ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvär- dering överensstämmer även med fondernas uppdrag.

Vid utvärdering av fondernas operativa förvaltning kan den utvärde- ringshorisont på fem år som tidigare använts bedömas vara en lämplig avvägning mellan önskvärdheten av långsiktighet och behovet av effektiv styrning. Vid utvärdering av styrelsernas strategiska beslut bör den granskade perioden vara längre.

Skr. 2014/15:130

Bilaga 1

87

Skr. 2014/15:130

Bilaga 1

Utvärderingen bör i tillräckligt stor utsträckning inriktas mot styrel- sernas strategiska beslut som erfarenhetsmässigt har avgörande betydelse för den avkastning som därefter realiseras. Behovet av en lång horisont för utvärdering motiveras ytterst av fondernas långsiktiga uppdrag. Utvärderingen måste trots det avse en jämförelsevis begränsad period eftersom det annars kan vara alltför sent att dra slutsatser och att vidta sådana åtgärder som utvärderingen kan komma att motivera. Det faktum att styrelseledamöternas uppdrag är begränsat i tiden talar också för en jämförelsevis begränsad period för utvärdering. Utvärderingen av styrelsernas strategiska beslut kan dock inte upphöra att ta hänsyn till AP-fondernas uppdrag, som det framgår av lag och förarbeten.

Eftersom regeringens utvärdering ska balansera fondernas långtgående självständighet måste även finansieringen, och den resulterande medels- användningen, granskas. Styrelserna har inte endast stor frihet att välja inriktning och risknivå, utan även stor frihet att på egen hand besluta om verksamhetens finansiering. Det bör uppmärksammas att fonderna inte är konkurrensutsatta i denna del, vilket ställer särskilda krav på uppföljning och utvärdering. Normalt baseras regeringens utvärdering på de av styrelserna uppsatta målen. Regeringen har emellertid förbehållit sig rätten att göra en utvärdering mot riktmärken som regeringen själv valt om de riktmärken fonderna fastställt för sin portföljförvaltning bedöms vara uppenbart olämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 114). I samband med utvärdering av kostnader är det angeläget att det även sker en prövning av fondernas val av förvaltningsmodeller. En sådan prövning innefattar såväl kostnader som förväntade resultat där förväntade resultat ska vara rimligt kvalitetssäkrade.

När det gäller AP-fondernas redovisningsprinciper bör dessa överens- stämma med god praxis och möjliggöra rättvisande bedömningar. Det är angeläget att avkastningen redovisas på ett jämförbart sätt. I kommunika- tionen med allmänheten bör avkastningen redovisas efter kostnader, dvs. med korrigering för både interna kostnader och externa provisionskost- nader. Naturligtvis bör fondernas interna och externa kostnader själva ingå i den externa rapporteringen, med bevarad jämförbarhet bakåt i tiden.

En utvärdering av fondernas verksamhet enligt ovan, i kombination med en fortgående dialog, har förutsättningar att bidra till fondernas utvecklingsarbete och till en god måluppfyllelse, vilket kan antas vara till långsiktig nytta för pensionssystemet. Även denna policy kan komma att utvecklas och förbättras i dialog med fondernas styrelser.

Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna

	Inledning
	AP-fondernas tillgångar utgör statliga medel som i lag har avsatts till
	sådan särskild förvaltning som anges i 9 kap. 8 § regeringsformen. AP-
	fondernas styrelser, som utses av regeringen, ansvarar för AP-fondernas
	förvaltning. Rollen som förvaltare av statliga pensionsmedel medför krav
88	på att AP-fonderna uppbär allmänhetens förtroende. Regeringen har

sedan 2001 uttalat att regeringens riktlinjer för incitamentsprogram i	Skr. 2014/15:130
statliga bolag även bör vara vägledande för AP-fonderna (skr.	Bilaga 1
2000/01:131 s. 48). Mot bakgrund av ersättningsvillkorens stora betydel-
se för allmänhetens förtroende anser regeringen att särskilda riktlinjer bör
gälla för AP-fondernas styrelsearbete i frågor som rör anställnings- och
ersättningsvillkor.
Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de
ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent
sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är
rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd, samt bidrar till en god etik
och organisationskultur.
Regeringen kommer att följa upp och utvärdera efterlevnaden av dessa
riktlinjer. Utvärderingen avser att behandla hur AP-fonderna har tilläm-
pat riktlinjerna och levt upp till riktlinjernas ersättningsprinciper. Utvär-
deringen kommer att redovisas i regeringens årliga skrivelse till riks-
dagen med redogörelse för AP-fondernas verksamhet.
Tillämpningsområde
Dessa riktlinjer kompletterar regeringens riktlinjer för anställningsvillkor
för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Genom rikt-
linjer som riktar sig direkt till AP-fonderna bortfaller, för AP-fondernas
del, behovet att hänvisa till regeringens riktlinjer för anställningsvillkor
för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Styrelsen
ansvarar för att tidigare ingångna avtal med ledande befattningshavare
innefattande villkor om rörlig lön omförhandlas så att de överensstämmer
med dessa riktlinjer. Andra ingångna avtal som strider mot dessa rikt-
linjer bör omförhandlas.
Riktlinjerna utgör en del av regeringens policy för styrning och utvär-
dering av AP-fonderna. I företag där AP-fonderna direkt eller genom ett
företag är delägare bör AP-fonderna respektive företaget i dialog med
övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt.
Styrelsens ansvarsområde
Styrelserna i AP-fonderna ska besluta om riktlinjer för ersättning till
ledande befattningshavare. Riktlinjerna ska vara förenliga med reger-
ingens riktlinjer.
Av styrelsens riktlinjer ska bland annat framgå

hur styrelsen säkerställer att ersättningarna följer dessa riktlinjer,

att det ska finnas skriftligt underlag som utvisar AP-fondens kostnad

innan beslut om enskild ersättning beslutas.

Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkstäl- lande direktören. Styrelsen ska även säkerställa att såväl den verkstäl- lande direktörens som övriga ledande befattningshavares ersättningar ryms inom styrelsens riktlinjer.

Styrelsen ska säkerställa att den verkställande direktören tillser att AP- fondens ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna enligt nedan.

89

Skr. 2014/15:130

Bilaga 1

90

Ersättningsprinciper

Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd, och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur. Ersätt- ningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet. Rörlig lön ska inte ges till ledande befattnings- havare. Med beaktande av övriga principer i dessa riktlinjer är det möj- ligt att ge rörlig lön till övriga anställda. Det ställs dock särskilda krav i dessa fall med hänsyn till AP-fondernas roll som förvaltare av statliga pensionsmedel. Som ytterligare förutsättningar för rörlig lön gäller därför att den är begränsad till ett belopp som maximalt motsvarar två månads- löner, att den totala ersättningen alltid ligger inom ramen för styrelsens riktlinjer samt att det finns en objektiv grund för utbetalning av rörlig lön som har kommunicerats tydligt.

Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de inte följer tillämplig kollektiv pensionsplan, och avgiften bör inte överstiga 30 procent av den fasta lönen. I de fall AP-fonden avtalar om en för- månsbestämd pensionsförmån, ska den således följa tillämplig kollektiv pensionsplan. Eventuella utökningar av den kollektiva pensionsplanen på lönedelar överstigande de inkomstnivåer som täcks av planen ska vara avgiftsbestämda. AP-fondens kostnad för pension ska bäras under den anställdes aktiva tid. Inga pensionspremier för ytterligare pensionskost- nader ska betalas av AP-fonden efter att den anställde har gått i pension. Pensionsåldern ska inte understiga 62 år och bör vara lägst 65 år.

Vid uppsägning från AP-fondens sida ska uppsägningstiden inte överstiga sex månader. Vid uppsägning från AP-fondens sida kan även avgångsvederlag utgå motsvarande högst arton månadslöner. Avgångs- vederlaget ska utbetalas månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Vid ny anställning eller vid erhållande av inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från den uppsägande AP-fonden reduceras med ett belopp som motsvarar den nya inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångsvederlag utgår. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

Redovisning

AP-fonderna ska redovisa ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som noterade företag. Det innebär att AP-fonderna ska iaktta de särskilda regler om redovisning av ersättningar till de ledande befattningshavarna som gäller för noterade företag och publika aktiebolag. Reglerna för detta återfinns huvudsakligen i aktiebolagslagen (2005:551) och i årsredovisningslagen (1995:1554). Dessutom ska ersätt- ningen för varje enskild ledande befattningshavare särredovisas med avseende på fast lön, förmåner och avgångsvederlag.

Styrelsen ska i årsredovisningen redovisa om tidigare beslutade rikt- linjer har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Vidare ska AP-fondernas revisorer till revisionsberättelsen foga ett skriftligt och undertecknat yttrande avseende om de anser att de riktlinjer som har gällt för räkenskapsåret har följts eller inte.

Definitioner

Med ledande befattningshavare avses verkställande direktör och andra personer i AP-fondens ledningsgrupp. Denna krets omfattar normalt chefer som är direkt underställda den verkställande direktören.

Med ersättning avses alla ersättningar och förmåner till den anställde, såsom lön, förmåner och avgångsvederlag.

Med förmåner avses olika former av ersättning för arbete som ges i annat än kontanter, exempelvis pension samt bil-, bostads- och andra skattepliktiga förmåner.

Med rörlig lön avses exempelvis incitamentsprogram, gratifikationer, ersättning från vinstandelsstiftelser, provisionslön och liknande ersätt- ningar.

Med avgiftsbestämd pension (premiebestämd pension) avses att pensionspremien är bestämd som en viss procent av den nuvarande fasta lönen.

Med förmånsbestämd pension avses att pensionens storlek är bestämd som en viss procent av en viss definierad fast lön.

Skr. 2014/15:130

Bilaga 1

91

Skr. 2014/15:130

Bilaga 2

Placeringsbestämmelser för AP-fondernas verksamhet i sammandrag

Placeringsbestämmelserna för Fösta–Fjärde och Sjunde AP-fondernas verksamhet regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) medan motsvarande bestämmelser för Sjätte AP-fonden regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

Bilagan ger en sammanfattning av dessa placeringsbestämmelser.

Första–Fjärde AP-fonderna

Enligt gällande regelverk ska Första–Fjärde AP-fonderna förvalta port- följer bestående av främst marknadsnoterade och omsättningsbara värde- papper och aktier. Minst 30 procent av det marknadsvärderade kapitalet ska placeras i räntebärande instrument med låg risk, se tabellen nedan.

I relation till den inhemska aktiemarknaden får var och en av Första– Fjärde AP-fonderna inneha aktier i svenska bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige till ett marknadsvärde som uppgår till högst två procent av det totala marknadsvärdet av sådana aktier. I enskilda bolag får en fond äga aktier i bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad, intill ett belopp som motsvarar högst tio procent av röstetalet för aktierna i bolaget. Maximalt fem procent av det marknadsvärderade fondkapitalet får placeras i onoterade värdepapper (max 30 procent av röstetalet i onoterade riskkapitalbolag). Första–Fjärde AP-fondernas aktieplaceringar i fastighetsbolag är undantagna från begränsningarna avseende marknadsvärde och röstetal. Dessa placeringar begränsas i stället av en generell princip om riskspridning. Högst 40 procent av Första–Fjärde AP-fondernas marknadsvärderade tillgångar får vara utsatta för valutarisk. Minst 10 procent av fondkapitalet ska förvaltas externt.

92

Tabell	Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i sammandrag		Skr. 2014/15:130
			Bilaga 2
Typ av instrument m.m.		Tillåtna placeringar
Generellt		Alla förekommande instrument på kapitalmarknaden.
		Aktier och fordringsrätter ska vara upptagna till
		handel på en reglerad marknad eller motsvarande
		marknad utanför EES (fastighetsaktier undantagna).
Onoterade värdepapper		Högst fem procent av fondkapitalet får vara placerat
		i aktier eller andelar i riskkapitalföretag, alternativt
		fordringsrätter, som inte är upptagna till handel på
		en reglerad marknad eller motsvarande marknad
		utanför EES. Onoterade aktier får endast ägas
		indirekt via fond eller riskkapitalbolag (fastighets-
		aktier undantagna).
Räntebärande		Minst 30 procent av fondkapitalet ska vara placerat i
instrument		räntebärande värdepapper med låg kredit- och
		likviditetsrisk.
Derivat		Främst i syfte att effektivisera förvaltningen eller
		minska risker. Ej derivat med råvaror som under-
		liggande tillgång.
Krediter		Bankinlåning och utlåning på dagslånemarknaden.
		Direktlån till egna fastighetsbolag. Repor och värde-
		papperslån främst i syfte att effektivisera förvalt-
		ningen.
Upplåning		Kortfristig upplåning vid tillfälliga behov. Möjlighet
		till lån i Riksgäldskontoret vid fondtömning.
Utländsk valuta		Högst 40 procent av fondkapitalet får vara exponerat
		för valutarisk.
Stora exponeringar		Högst tio procent av fondkapitalet får vara exponerat
		mot en enskild emittent eller grupp av emittenter
		med inbördes anknytning.
Svenska aktier		Marknadsvärdet av en fonds innehav av aktier i
		svenska bolag som är upptagna till handel på en
		reglerad marknad i Sverige får uppgå till högst två
		procent av värdet av sådana aktier.
Röstetal		Högst tio procent i ett noterat enskilt företag (egna
		fastighetsbolag undantagna). Högst 30 procent i
		onoterade riskkapitalbolag.
Externa		Minst tio procent av fondkapitalet ska läggas ut för
förvaltningsuppdrag		extern förvaltning.

93

Skr. 2014/15:130

Bilaga 2

Sjätte AP-fonden

Sjätte AP-fonden har i uppgift att placera fondkapitalet på den svenska riskkapitalmarknaden med inriktning mot små och medelstora företag.

Sjätte AP-fonden har bl.a. obegränsade möjligheter att investera i onoterade bolag och noterade riskkapitalbolag. Sjätte AP-fonden får äga maximalt 30 procent av röstetalet i svenska eller utländska bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsva- rande marknad utanför EES. Det finns däremot ingen begränsning av Sjätte AP-fondens innehav när det gäller övriga svenska bolag eller riskkapitalbolag som i sin tur investerar i aktier som inte har tagits upp till handel på en reglerad marknad eller motsvarande (onoterade aktier). Sjätte AP-fondens tidigare ensidiga inriktning mot svenska bolag ersattes 2007 av en möjlighet att placera en mindre andel av fondkapitalet utomlands. Detta kommer till uttryck genom att Sjätte AP-fonden får utsätta högst tio procent av fondkapitalet för valutarisk (prop. 2006/07:100 s. 188 f.).

Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden lyder under samma regelverk som gäller för Första– Fjärde AP-fonderna, lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder, som i vissa delar för Sjunde AP-fondens del hänvisar till lagen (2004:46) om investeringsfonder. En skillnad mot övriga investeringsfonder är emeller- tid att Sjunde AP-fonden är förhindrad att förvärva mer än fem procent av röstetalet i ett svenskt eller utländskt aktiebolag och är i normalfallet förhindrad att rösta för aktierna i svenska aktiebolag. Till skillnad från Första–Fjärde AP-fonderna finns inget krav för Sjunde AP-fonden på en minsta andel extern förvaltning. I likhet med Första–Fjärde AP-fonderna ska dock fonden ta hänsyn till miljö och etik i placeringsverksamheten, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning.

94

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

4 | ÅRET I KORTHET

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

ÅRET I KORTHET

Årets utveckling innebär att Första AP-fondens avkastning överträ ar fondens långsik- tiga mål om en genomsnittlig avkastning på 5,5 procent efter kostnader både under 2014 och under tioårsperioden 2005–2014. Sedan starten 2001 har Första AP-fonden avkastat 153,8 mdkr efter kostnader. Fonden har därmed levererat 83 mdkr över inkomstindex.

• Resultatet för 2014 uppgick till 36 424 mkr (25 687) efter kostnader. Det motsvarar en

avkastning på 14,6 procent (11,2) efter kostnader. De senaste tio åren har fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,9 procent efter kostnader.

• Även 2014 var ett år med hög avkastning, främst för fondens investeringar i utvecklingsländer och riskkapitalfonder.

• För sjätte året i rad var nettoflödet till pensions- systemet negativt. Första AP-fonden har betalat ut drygt 21,1 mdkr sedan 2010, varav 5,1 mdkr

under 2014, för att täcka det löpande avgifts- underskottet i inkomstpensionssystemet.

• Fondens förvaltningskostnader var 456 mkr (350) vilket motsvarar 0,17 procent (0,14) av genomsnittligt förvaltat kapital.

• Första AP-fondens styrelse beslutade att höja fondens avkastningsmål till en real avkastning på 4,0 procent efter kostnader över rullande tioårs- perioder. Det nya målet gäller från och med

1 januari 2015.

95

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

ÅRET I KORTHET | 5

Avkastning per tillgångsslag 2014, procent

Aktier Sverige Aktier utvecklade länder Aktier utvecklingsländer Räntebärande värdepapper Fastigheter Hedgefonder Riskkapitalfonder Övriga tillgångar Nya investeringar Valuta

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

22

Femårsöversikt i sammandrag

Mkr	2014	2013	2012	2011	2010
Avkastning före kostnader, %	14,8	11,3	11,4	–1,7	10,3
Förvaltningskostnadsandel, %	0,17	0,14	0,14	0,12	0,13
Avkastning efter kostnader, %	14,6	11,2	11,3	–1,9	10,2
Resultat efter kostnader, mdkr	36,4	25,7	24,2	–4,2	20,5
Nettoflöden, mdkr	–5,1	–6,9	–3,8	–1,2	–4,0
Fondkapital vid årets slut, mdkr	283,8	252,5	233,7	213,3	218,8
Exponering, %
Aktier	48,9	49,2	47,4	49,2	60,3
–varav svenska aktier	11,6	12,0	11,4	12,6	15,7
Räntebärande värdepapper	30,9	31,2	36,4	40,9	32,5
–varav räntebärande inom övriga tillgångar	3,3	1,5
Fastigheter	8,8	8,8	7,7	5,6	5,0
Hedgefonder	5,9	4,9	4,3	0,2	0,3
Riskkapitalfonder	4,4	3,3	3,2	2,8	2,0
Övriga tillgångar	4,3	3,8	0,0	0,0	0,0
Nya investeringar	1,3	1,0	0,7	0,6	0,7
Valuta	35,1	29,2	27,4	21,3	24,0
Andel extern förvaltning, %	34,6	37,1	39,3	41,4	43,7

96

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

22 | RÄKENSKAPER OCH NOTER

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

RESULTATRÄKNING

Mkr	Not	2014-12-31	2013-12-31
Rörelsens intäkter
Räntenetto	1	2 626	3 063
Erhållna utdelningar		3 999	3 451
Nettoresultat, noterade aktier och andelar	2	8 549	16 635
Nettoresultat, onoterade aktier och andelar	3	6 046	4 405
Nettoresultat räntebärande tillgångar		3 888	–2 171
Nettoresultat, derivatinstrument		–2 310	1 462
Nettoresultat, valutakursförändringar		14 082	–811
Övriga intäkter			3
Provisionskostnader	4	–279	–189
Summa rörelsens intäkter		36 601	25 848
Rörelsens kostnader
Personalkostnader	5	–120	–110
Övriga förvaltningskostnader	6	–57	–51
Summa rörelsens kostnader		–177	–161
Resultat		36 424	25 687

97

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

RÄKENSKAPER OCH NOTER | 23

BALANSRÄKNING

Mkr	Not	2014-12-31	2013-12-31
Tillgångar
Aktier och andelar, noterade	7	132 907	119 599
Aktier och andelar, onoterade	8	60 617	45 007
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	9	90 567	82 327
Derivat	10	622	1 926
Kassa och bankmedel		2 112	2 921
Övriga tillgångar	11	162	333
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	12	866	891
Summa tillgångar		287 853	253 006
Skulder
Derivat	10	3 908	241
Övriga skulder	13	89	219
Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader	14	45	39
Summa skulder		4 042	499
Fondkapital	15
Ingående fondkapital		252 507	233 700
Nettobetalningar mot pensionssystemet		–5 120	–6 880
Årets resultat		36 424	25 687
Summa Fondkapital		283 811	252 507
Summa Fondkapital och skulder		287 853	253 006
Poster inom linjen	16	20 142	12 174

98

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

24 | RÄKENSKAPER OCH NOTER

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

NOTER

Första AP-fonden, organisationsnummer 802005-7538, är en av bu€ertfonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i Stockholm. Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 har godkänts av styrelsen den 18 februari 2015. Resultaträkning och balansräkning skall fastställas av regeringen.

REDOVISNINGS OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredovisningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP-fonderna utarbe- tat gemensamma redovisnings- och värderingsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan.

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationella redovisnings- standarden, IFRS. Eftersom IFRS är under omfattande omarbetning, har anpassningen hittills inriktats mot informationskrav enligt IFRS 7 och IFRS 13. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redo- visat resultat och kapital. Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden att koncernredovisning och kassaflöde- sanalys ej upprättas. Redovisningsprinciperna avseende nettoredovisning av ej likviderade fordringar och ej likviderade skulder samt repor och derivatinstrument har anpassats till IFRS (IAS 32) regler. Principförändringen påverkar endast posterna ”Övriga tillgångar” respektive ”Övriga skulder” i balansräkningen. Jämförelsesi€rorna för föregående år har omräknats. Övriga redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade jämfört med föregående år.

A ärsdagsredovisning

Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas i balansräkningen per a€ärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsent- liga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan a€ärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis.

Nettoredovisning

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i ba- lansräkningen när det finns legal rättighet att nettore- dovisa transaktioner och när det finns avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Omräkning av utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs som gäller på transaktions- dagen. På balansdagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakurser.

Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värde- förändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat som uppstår vid förändring av valuta- kurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar.

Aktier i dotterbolag/intressebolag

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dotterbolag/intressebolag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte.

Värdering av finansiella instrument

Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som orealiserade värdeföränd- ringar redovisas i resultaträkningen. I raderna Nettore- sultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade resultat. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar.

Noterade aktier och andelar

För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms

99

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

RÄKENSKAPER OCH NOTER | 25

verkligt värde utifrån balansdagens o•ciella marknads- notering enligt fondens valda indexleverantör (MSCI, SIX,Russel), oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultat- förs under nettoresultat noterade aktier.

Onoterade aktier och andelar

För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering erhållen från mot- parten eller annan extern part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felaktig sker en justering av erhållen värdering.

Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEVs (International Private Equity and Venture Capital Valua- tion Guidelines) principer eller likvärdiga värderingsprin- ciper och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder kan användas.

Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad. En metodutveckling för värdering av innehav i onoterade fastighetsbolag skedde 2013 i syfte att säkerställa värdering till verkligt värde. Från och med 2013 värderas uppskjutna skatteskulder till ett värde som används vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fast- ighetsbolagen. Den ändrade metoden för att beräkna verkligt värde har påverkat 2013 års resultat, se vidare not Nettoresultat Onoterade aktier och andelar.

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde utifrån balansdagens o•ciella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör (Barclays, SEB). Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas instrumentet med hjälp av allmänt veder- tagna värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva.

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt e™ektivräntemetoden baserat på upplupet anska™- ningsvärde. Det upplupna anska™ningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonteringsräntan utgörs av den e™ektiva räntan vid anska™ningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt.

Derivatinstrument

För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknads- priser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata.

Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per ba- lansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs för valutaterminer periodiseras linjärt över terminskontraktets löptid och redovisas som ränta.

Återköpstransaktioner

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta.

Värdepapperslån

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av vär- depapper och/eller kontanter. I de fall Första AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redo- visas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I övriga fall redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper, samt säkerheter för dessa.

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet

In- och utbetalningar som har skett mot pensions- systemet redovisas direkt mot fondkapitalet.

Provisionskostnader

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under rörelsens intäkter. De utgörs av direkta transaktionskostnader såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta av- gifter för noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovi- sas som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen.

Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka återbetalning medges före vinstdelning och där återbetalning bedöms som sannolik, redovisas som anska™ningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. I övriga fall redovisas de som provisionskostnader

100

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

26 | RÄKENSKAPER OCH NOTER

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

Rörelsens kostnader

Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad program- vara kostnadsförs i normalfallet löpande.

Skatter

Första AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige.

Skatt på utdelningar och kupongskatter som påföres i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag.

Fonden är från och med 2012 registrerad till mervär- desskatt och därmed skatteskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost.

NOT 1 Räntenetto

Mkr	2014	2013
Ränteintäkter
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper	2ˆ364	2ˆ484
Derivat	431	733
Övriga ränteintäkter	13	10
Summa ränteintäkter	2 808	3 227
Räntekostnader
Derivat	–182	–164
Övriga räntekostnader	0	0
Summa räntekostnader	–182	–164
Summa räntenetto	2 626	3 063

NOT 2 Nettoresultat, noterade aktier och andelar

NOT 3 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

Mkr	2014	2013
Realisationsresultat	69	986
Orealiserade värdeändringar	5ˆ977	3ˆ419
Nettoresultat, onoterade aktier och andelar	6 046	4 405

En metodutveckling för värdering av innehav i onote- rade fastighetsbolag har skett i syfte att säkerställa en värdering till verkligt värde. Fr.o.m. 2013 värderas därför uppskjuten skatt till ett värde som används vid fastig- hetstransaktioner, vilket skiljer sig från den värdering som sker i fastighetsbolagens balansräkningar. Den ändrade metoden för beräkning av verkligt värde har påverkat 2013 års resultat med 1 175 mkr varav 850 mkr avser tidigare år. Värdeändringen är huvudsakligen hän- förlig till fondens innehav i Vasakronan.

NOT 4 Provisionskostnader

Mkr	2014	2013
Externa förvaltningsarvoden, noterade
tillgångar	–153	–104
Externa förvaltningsarvoden, onoterade
tillgångar	–109	–70
Övriga provisionskostnader, inklusive
depåbankskostnader	–17	–15
Provisionskostnader	–279	–189

I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade kostnader. Dessa har under året uppgått till 34 mkr (46 mkr) och reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats.

Externa förvaltararvoden för onoterade tillgångar redovisas som provisionskostnad i den mån avtalen ej medger återbetalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar. Under året har 84 mkr (85 mkr) redovisats som en del av tillgångens anska›- ningsvärde.

Mkr	2014	2013
Nettoresultat	8ˆ598	16ˆ696
Avgår courtage	–49	–61
Nettoresultat, noterade aktier och andelar	8 549	16 635

NOT 5	Personal
			2014			2013
Antal anställda		Totalt	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor
Medelantal anställda		51	36	15	49	36	13
Antal anställda vid årets utgång1		51	35	16	52	38	14
Antal personer i ledningsgruppen 2014-12-31		5	4	1	6	5	1

1) Vid utgången av 2013 var två personer projektanställda.

101

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

RÄKENSKAPER OCH NOTER | 27

	Löner och	Pensions-	Varav	Sociala
Personalkostnader 2014, tkr	arvoden	kostnader	löneväxling	kostnader1	Summa
Styrelsens ordförande	113			36	149
Övriga styrelseledamöter (8 pers)	511			161	672
VD	2†731	2†369	1†260	1†434	6†534
Ledningsgrupp exklusive VD
Chef Kapitalförvaltning	2†694	437		952	4†083
Chef Ägarstyrning och kommunikaton	1†614	664	13	668	2†946
Chef AŒärsstöd	1†786	1†216	21	857	3†859
Chef HR	1†391	544		570	2†505
Övriga anställda2	56†230	19†572	3†383	21†854	97†656
Summa	67•070	24•802	4•677	26•532	118•404
Övriga personalkostnader					1 936
Summa personalkostnader					120•340
	Löner och	Pensions-	Varav	Sociala
Personalkostnader 2013, tkr	arvoden	kostnader	löneväxling	kostnader1	Summa
Styrelsens ordförande	113			36	149
Övriga styrelseledamöter (8 pers)	508			154	662
VD	2†724	2†387	1†260	1†435	6†546
Ledningsgrupp exklusive VD
Chef Allokering	2†494	676	80	948	4†118
Chef Ägarstyrning och kommunikaton	1†607	640	13	660	2†907
Chef AŒärsstöd	1†531	1†405	252	822	3†758
Chef Extern förvaltning och Alternativa investeringar	2†552	819	302	1†001	4†372
Chef HR	1†320	600	63	560	2†480
Övriga anställda	46†434	17†590	2†041	18†683	82†707
Summa	59•283	24•117	4•011	24•299	107•699
Övriga personalkostnader					2†065
Summa personalkostnader					109 764

1) I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt.

2) Inklusive kostnad för ersättning för utbetald och reserverad lön i samband med avveckling av personal

Första AP-fondens policy för ersättningar till ledande befattningshavare bygger på regeringens riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare och övriga anställda. Inga avvikelser från policyn eller riktlinjerna finns under 2014.

Löner och övriga förmåner

Styrelsearvoden fastställs av regeringen. I fondstyrnings- rapporten redogörs för arvode och närvaro per styrelse- ledamot. Styrelsen fastställer anställningsvillkoren för vd, efter beredning i ersättningsutskottet. Anställningsvillko- ren för fondens ledande befattningshavare beslutas av vd efter beredning i ersättningsutskottet. Samtliga anställda har individuella anställningsavtal. Sedan 1 januari 2010 har Första AP-fonden inga rörliga ersättningar. Uppsäg- ningstid, vid uppsägning från arbetsgivarens sida är för vd 18 månader. För ledningsgrupp och övriga anställda är den mellan 3 och 6 månader. Vissa avtal som ingåtts innan april 2009 innehåller avvikelser. Av kostnadsskäl omförhandlas inte dessa avtal.

Vid uppsägning från fondens sida kan avgångs- vederlag utgå upp till högst 18 månadslöner. Avgångs- vederlaget ska utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Såväl uppsägningslön som avgångsvederlag ska avräknas mot ersättning från ny

anställning eller inkomst av näringsverksamhet under utbetalningsperioden. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder. Chefen för allokering och chefen för extern förvaltning och AI lämnade lednings- gruppen under 2014. En ny chef för kapitalförvaltningen tillträdde och tog plats i ledningsgruppen. Förändringar- na påverkar jämförelsesiŒrorna för 2013 och 2014.

Pensioner och liknande förmåner

I vd:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala 30 procent i pensionspremie. För den del av lönen som ger allmän pensionsrätt reduceras pensionspremien till 11,5 procent.

Första AP-fonden har från och med den 1 februari 2013 övergått till premiebestämd pensionsplan, BTP1, för personal som nyanställs. Pensionsavtalet är tecknat och överenskommet mellan parterna. Det innebär att fonden har två planer för tjänstepension, BTP1 som är premie- bestämd samt BTP2 som är förmånsbestämd.

All personal har möjlighet att löneväxla, bruttolön mot pensionspremie. Premieinbetalningen uppräknas då med fem procent vilket motsvarar skillnaden mellan löneskatt och sociala avgifter. Premieväxlingen är därför kostnads- neutral för fonden. Övriga förmåner är beskattningsbara och uppgår till mindre värden.

102

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

28 | RÄKENSKAPER OCH NOTER

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

NOT 6 Övriga förvaltningskostnader

Tkr	2014	2013
Lokalkostnader1	–10 448	–10 559
Köpta tjänster	–16 382	–11 439
Informations- och datakostnader	–24 298	–21 914
Övriga administrativa kostnader	–5 613	–6 911
Övriga förvaltningskostnader	–56 741	–50 823
I beloppet för köpta tjänster ingår
ersättning till revisionsbyråer enligt
nedanstående fördelning:
Ernst & Young:
Revisionsuppdrag	–929	–1 261
Revisionsverksamhet utanför
revisionsuppdraget	–23	–312
Övriga uppdrag2	–1 704	–584
	–2 656	–2 157
KPMG
Övriga uppdrag3	–168	–155

1) Första AP-fonden hyr kontorslokaler av Vasakronan till markandsmässiga villkor.

2) Rådgivning bolagsstruktur, fastighets- och PE-investeringar samt skatte- rådgivning PE-investeringar.

3) Rådgivning och hantering av återbetalning av källskatt inom EU.

NOT 8 Onoterade aktier och andelar

NOT 7 Noterade aktier och andelar

Marknadsvärde, mkr	2014-12-31 2013-12-31
Svenska aktier	30 158	28 355
Utländska aktier	87 970	75 584
Andelar i svenska fonder		–
Andelar i utländska fonder	14 779	15 660
Totalt marknadsvärde	132 907	119 599

Per 2014-12-31 hade Första AP-fonden utlånat aktier till ett värde av 1,1 mdkr. Som säkerhet har statsobliga- tioner till ett värde av 1,2 mdkr mottagits. Den utlånade positionen och säkerheten marknadsvärderas dagligen. Säkerheten skall uppgå till minst 102 procent.

		Marknads-
Fem största svenska aktieinnehaven	Antal	värde, mkr
Hennes & Mauritz B	12 637 869	4 115
Nordea Bank	34 083 577	3 098
Swedbank	13 290 483	2 598
Atlas Copco A o B	11 184 416	2 355
Skandinaviska Enskilda Banken A	22 606 509	2 251
Totalt		14 417
		Marknads-
Fem största utländska aktieinnehaven	Antal	värde, mkr
Astra Zenaca Plc	1 978 379	1 084
Taiwan Semiconductor	10 436 197	906
ABB AG-Bearer	5 344 913	887
Samsung Electronics Co	163 515	858
Deere & Co	1 209 587	838
Totalt		4 573

En fullständig förteckning över samtliga noterade innehav vid halvårs- och helårsskiften finns på Första AP-fondens webbplats ap1.se

Verkligt värde, mkr					2014-12-31 2013-12-31
Svenska onoterade aktier och andelar: dotter- och intressebolag					14 912	11 010
Utländska onoterade aktier och andelar: dotter- och intressebolag					655	466
Övriga onoterade aktier och andelar					45 050	33 537
Totalt					60 617	45 007
					Ägar-	Verkligt
Intresse- och dotterbolag	Säte	Org.nr		Antal	andel %	värde, mkr
Svenska Aktier och Andelar, intresse- och dotterbolag
Vasakronan Holding AB	Stockholm	556650-4196		1 000 000	25	6 949
Citihold Properties AB	Stockholm	556845-8631		2 820 342	50	2 130
Willhem AB	Göteborg	556797-1295		100 000	100	5 833
Totalt						14 912
Utländska Aktier och Andelar, intresse- och dotterbolag
First Australlan Farmland Pty Ltd	Australien	155 718 013,0	15 000 000		100	213
ASE Holdings S.à.r.l	Luxemburg	B 169327		37 780	38	442
Totalt						655
Fem största innehav onoterade aktier och andelar		Säte	Org.nr	Andel %	Anska—ningsvärde, mkr
Bridgewater Tailored All Weather Fund L.P.		Cayman Öarna		100		9 630
Triangular Fund L.P		Cayman Öarna		100		8 512
Hamilton Lane, Private Equity		USA		99		2 848
LGT, Private Equity		Guernsey		99		2 759
WP North America, Private Equity		USA		99		2 462

En fullständig förteckning över samtliga onoterade aktier och andelar finns på Första AP-fondens webbplats ap1.se

103

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

RÄKENSKAPER OCH NOTER | 29

NOT 9	Obligationer och andra räntebärande tillgångar					NOT 12	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Verkligt värde, mkr			2014-12-31 2013-12-31			Mkr	2014-12-31		2013-12-31
Fördelning på emittenttyp						Upplupna ränteintäkter		753		802
Svenska staten				7 347	9 847	Upplupna utdelningar		103		80
Svenska kommuner				1 131	274	Övriga förutbetalda kostnader och
Svenska bostadsinstitut				7 604	8 220	upplupna intäkter		10		9
Övriga svenska företag						Förutbetalda kostnader och
						upplupna intäkter		866		891
Finansiella företag				11 413	9 705
Icke-finansiella företag				11 117	13 285
Utländska stater				31 855	22 818
Övriga utländska emittenter				20 100	18 178	NOT 13	Övriga skulder
Totalt				90•567	82•327
						Mkr	2014-12-31		2013-12-31
Fördelning på instrumenttyp						Fondlikvider		66		203
						Övrigt		23		16
Realränteobligationer				22 960	20 675
Övriga obligationer				49 838	46 369	Övriga skulder		89		219
Statsskuldsväxlar
Certifikat
Övriga instrument				17 769	15 283
						NOT 14	Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader
Totalt				90•567	82•327
						Mkr	2014-12-31		2013-12-31
						Upplupen prestationsbaserad avgift		0		0
						Upplupna förvaltararvoden		25		26
NOT 10	Derivat
						Övriga upplupna kostnader		20		13
		2014-12-31		2013-12-31		Förutbetalda intäkter och upplupna
						kostnader		45		39
		Nominellt Verkligt		Nominellt Verkligt
Mkr		värde	värde	värde	värde
Derivatinstrument med
positiva verkliga värden
						NOT 15	Fondkapital
Valutaterminer		2 388	479	71 243	1 891
Ränteterminer		3 636		36 557
						Mkr		2014		2013
Aktieterminer		12 476	8	5 967	2
						Ingående fondkapital		252•507		233•700
Swappar		505	6	1	1
						Nettobetalning mot pensionssystemet:
Aktieoptioner
						Inbetalda pensionsavgifter		58 880		56 839
Innehavda, sälj		2 166	22	133	6
						Utbetalda pensionsmedel		–63 775		–63 490
Innehavda, köp		1 642	107	885	26
						Överflyttning av pensionsrätter till EG			–2	–2
SUMMA		22•813	622	114•786	1•926	Reglering av pensionsrätter			1	3
varav clearat		19 079		43 179
						Administrationsersättning till
						Pensionsmyndigheten		–224		–230
Derivatinstrument med						Summa nettobetalning mot
negativa verkliga värden						Pensionssystemet		–5•120		–6•880
Valutaterminer		91 531	3 774	13 918	161	Årets resultat efter kostnader		36 424		25 687
Ränteterminer		22 166		1 866
Aktieterminer		3 884		1 529		Utgående fondkapital		283•811		252•507
Swappar		2 828	99	8	8
Aktieoptioner
Utställda, köp		220	4	186	26	NOT 16	Poster inom linjen
Utställda, sälj		4 360	31	1 229	46
Summa		124•989	3•908	18•736	241	Mkr		2014		2013
varav clearat		30 630		3 395		För egen skuld ställda panter och
						jämförlig säkerhet		inga		inga
Ingen derivatposition med negativt verkligt värde har en						Utlånade värdepapper mot annan säkerhet1		1 092		363
löptid överstigande 12 mån.						Utlämnad säkerhet för terminsažär		2 115		1 678
						Utlämnad säkerhet för OTC-transaktioner2		3 247		136
						Övriga ställd pant och jämförlig säkerhet		6•454		2•177
NOT 11	Övriga tillgångar					Investeringsåtaganden onoterade innehav		13 688		9 997
						Åtaganden		13•688		9•997
Mkr			2014-12-31 2013-12-31
Fondlikvider				26	241	Summa poster inom linjen		20•142		12•174
Fordran utländska skattemyndigheter				127	90	1 Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper:		1 162		383
Övriga tillgångar				9	4
Övriga tillgångar				162	335	2 Erhållna säkerhet för OTC-transaktioner		180		161

104

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

30 | RÄKENSKAPER OCH NOTER

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

NOT 17 Finansiella instrument, pris och värderingshierarki

I denna not lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestäms för de finansiella instrument som fonden använder sig av. Fondernas redovisnings- och värde- ringsprinciper följer den internationella redovisnings- standarden. Syftet är att lämna information om finan- siella tillgångars och skulders verkliga värde samt att säkerställa transparens och jämförbarhet mellan olika bolag. Detta innebär att upplysningarna om värderingen av tillgångar och skulder i balansräkningen tar hänsyn till om handel sker vid en aktiv eller inaktiv marknad samt om noterade priser finns tillgängliga vid värderingen.

Fondkapitalet värdering – marknadsnoterade tillgångar

Den största delen av fondens tillgångar är marknads- noterade med innebörden att de handlas på en aktiv marknad med priser som representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner. Huvuddelen av fondens marknadsnoterade tillgång- ar värderas dagligen till noterade marknadspriser och

utgörs av aktier, obligationer, derivat, fonder och valutor. Några fondinnehav med noterade innehav i underlig- gande värderas mindre frekvent än dagligen, exempelvis veckovis eller varannan vecka. Ett fåtal fondinnehav med noterade innehav i underliggande värderas endast månadsvis.

För så kallade OTC-derivat, baseras värderingen på antingen teoretisk modellvärdering eller på värdering från extern part. För fondens innehav i valutaterminer baseras värderingen på en teoretisk modellvärdering, där modellens subjektiva inslag i dagsläget uteslutan- de är valet av räntekurvor och metod för beräkning och uppskattning av framtida värde (interpolering och extrapolering). Samma metodik används för depositer, kortfristiga certifikat och liknande instrument. För övriga OTC-derivat används uteslutande värdering från extern part som jämförelse mot fondens egna värderingar.

I perioder då likviditet för marknadsnoterade papper saknas på marknaden, krävs en ökad grad av subjektivi- tet vid värdering. Marknaden karaktäriseras vid sådana förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan köp och säljkurser, som även kan skilja markant mellan mark- nadsaktörer. Fonden har vid sådana tillfällen en konser- vativ värderingsansats.

Fondkapitalet värdering – alternativa investeringar

För tillgångar som inte värderas på en aktiv marknad tillämpas olika värderingsmetoder vid bestämning av verkligt värde. Verkligt värde motsvarar det pris som fastställs vid en normal försäljning mellan två oberoende parter. Första AP-fondens onoterade placeringar utgörs av investeringar i hedgefonder, riskparitetsfonder, private equity fonder, fastighetsbolag och fastighetsfonder. Investeringar i onoterade hedgefonder och riskparitets-

fonder värderas vanligtvis med en månads eftersläpning. Dessa fonder investerar i huvudsak i marknadsnotera- de värdepapper. Värdering av fondandelar baseras på samma principer som för marknadsnoterade tillgångar. Investeringar i private equity fonder värderas enligt IPEV:s rekommendationer (International Private Equity and Venture Capital Guidelines) eller likvärdiga principer. Enligt IPEV kan värderingen baseras på genomförda transaktioner, marknadsmässiga multipler vid värdering, nettotillgångarnas värde eller en diskontering av fram- tida kassaflöde. Värderingen av fondens investeringar

i private equity fonder baseras på senaste tillgängliga rapportering. Då rapporteringen från private equity fonder erhålles med en tidsmässig eftersläpning, baseras fondens bokslut i allmänhet på rapportering per den 30 september 2014 justerad för kassaflöden för tiden där- efter och fram till bokslutdagen. I ett läge med lånsiktigt stigande avkastning på aktiemarknader innebär detta att fonden har en lägre värdering i bokslutet än den som senare inrapporteras från private equity förvaltare. Investeringar i fastighetsbolag värderas enligt IFRS och branschpraxis fastställd i IPD:s rekommendationer. Värderingen bygger på en diskontering av framtida hyresintäkter, driftskostnader och försäljningspriser med marknadsmässiga avkastningskrav. Vad gäller värde- ringen av uppskjuten skatt i ett fastighetsbolag värderas denna till verkligt värde, det vill säga en diskontering av framtida skatte˜ekter med en ränta som är relevant för det enskilda bolaget. Investeringar i fastighetsfonder värderas enligt rekommendationer från branschorgan såsom INREV.

Verkligt värde

Verkligt värde för ett finansiellt instrument definieras som det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras. Detta ska ske mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intres-

se av att transaktionen genomförs. Beroende på vilken marknadsdata som finns tillgänglig vid värderingen av de finansiella instrumenten delas dessa in i tre nivåer:

• Nivå 1: Ett finansiellt instrument tillhör nivå 1 om det finns noterade priser på aktiva marknader för identiska tillgångar och skulder och om instrumentet värderas minst var 3:e dag.

• Nivå 2: Finansiella instrument som inte tillhör nivå 1 tillhör istället nivå 2 om det finns noterade priser på inaktiva marknader, om instrumenten värderas mindre frekvent än var 3:e dag, eller om värdet kan härledas från noterade priser.

• Nivå 3: Instrumenten tillhör nivå 3 om de inte kan hänföras till nivå 1 eller nivå 2. I dessa fall kan inte observerbara marknadsdata användas för värderingen. Värderingar baseras på information med hänsyn till omständigheterna och kan kräva ett betydande mått av uppskattningar från fondledningen.

105

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

RÄKENSKAPER OCH NOTER | 31

Aktiv marknad

En aktiv marknad definieras av att noterade priser med lätthet och regelbundenhet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare eller dylikt och att prissättning på trans- aktionerna skett enligt a€ärsmässiga villkor. I princip är det endast aktier för noterade företag, valutor samt rän- tebärande papper som är utgivna av stat, kommun, ban- ker eller större företag som handlas på en aktiv marknad och därmed kan ingå i nivå 1. Att finansiella instrument handlas på en aktiv marknad är dock inte tillräckligt för

att instrumentet ska räknas till nivå 1. Exempelvis handlas valutaderivat på mycket aktiva marknader men räknas till nivå 2 eftersom värdet måste härledas från priser på andra instrument.

Inaktiv marknad

En inaktiv marknad kännetecknas av låg handelsvolym och att handelsaktiviteten är mycket lägre än på en aktiv marknad. Tillgängliga priser varierar kraftigt över tid eller mellan marknadsaktörerna. Priserna är ofta inaktuella.

Finansiella tillgångar och skulder, utgående balans 2014-12-31, mkr	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Finansiella tillgångar
Aktier och andelar, noterade	130Š459	2Š448		132Š907
Aktier och andelar, onoterade			60Š617	60Š617
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	76Š540	9Š117	4Š910	90Š567
Derivat		622		622
Total summa tillgångar värderade till	206 999	12•187	65•527	284•713
Finansiella skulder
Derivat		–3Š908		–3Š908
Total summa skulder värderade till	0	–3•908	0	–3•908
Finansiella tillgångar och skulder	206•999	8•279	65•527	280•805
Finansiella tillgångar och skulder, utgående balans 2013-12-31, mkr	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Finansiella tillgångar
Aktier och andelar, noterade	119Š599		0	119Š599
Aktier och andelar, onoterade	0	722	44Š285	45Š007
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	72Š527	2Š472	7Š328	82Š327
Derivat	0	1Š926	0	1Š926
Total summa tillgångar värderade till	192•126	5•120	51•613	248•859
Finansiella skulder
Derivat		–241		-241
Total summa skulder värderade till	0	–241	0	-241
Finansiella tillgångar och skulder	192•126	4•879	51•613	248•618
Förändring nivå 3, mkr		2014		2013
Aktier och andelar, onoterade, ingående balans		44•285		26•650
Omklassificering från nivå 2, ingående balans 2014		722
Köp		5Š632		14Š429
Sälj		–1Š903		–424
Värdeändring		11Š881		3Š630
Förändring aktier och andelar, onoterade		16•332		17•635
Aktier och andelar, onoterade, utgående balans		60•617		44•285
Obligationer och andra räntebärande tillgångar, ingående balans		7•328		7•655
Köp		673		440
Sälj		–3Š233		–780
Värdeändring		142		13
Förändring obligationer och andra räntebärande tillgångar		–2•418		–327
Obligationer och andra räntebärande tillgångar, utgående balans		4•910		7•328
Summa förändring nivå 3		13•914		17•308

Av ovan redovisad värdeändring var 99% (98%) orealiserat per balansdagen. Fonden har en övervägande andel pla- ceringar i nivå 1 där värderingen är hämtad från oberoende och välrenommerade värderingskällor. Noterade aktier i nivå 2 avser noterade fondandelar, där uppdatering av pris sker mindre frekvent än var tredje dag. Under 2014 har ett

onoterat innehav omklassificerats från nivå 2 till nivå 3. Fyra noterade innehav har omklassificerats från nivå 1 till nivå 2.

106

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

32 | RÄKENSKAPER OCH NOTER

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

Riskprofiler

Alla placeringar på finansiella marknader innebär ett risktagande. De mest betydande riskerna kan delas in i tre grupper: investeringsrisker, förvaltningsrisker och operationella risker. Investeringsriskerna kan dessutom

delas in i marknadsrisk, likviditetsrisk och kreditrisk. Fon- dens viktigaste investeringsrisk är marknadsrisken vilket är risken att värdet på en tillgång förändras. Marknads- risken kan kvantifieras och brukar anges i standardavvi- kelse för avkastningen (volatilitet), value at risk, expected shortfall och andra mått.

Likviditetsrisken är risken att omsättningen i ett in- strument är låg, vilket kan leda till en stor skillnad mellan köp- och säljkurser och därmed höga transaktionskost- nader, eller att det inte är möjligt att sälja instrumentet vid den tidpunkt som önskas. Fondens aktieplaceringar sker på noterade marknader och har i de flesta fall en hög likviditet. Alternativa investeringar har låg likviditet. I tabellen nedan redovisas förfallostrukturen för fondens obligationsportfölj.

Kreditrisk uppstår vid investeringar i obligationer och risken för att emittenten inte kan fullgöra sina skyldig- heter och i värsta fall betalningsinställelse. Kreditrisk uppskattas av kreditratinginstitut. För att begränsa denna risk investerar fonden endast i liten omfattning i obliga- tioner med sämre rating än BBB.

Kreditrisk uppstår även när det föreligger en risk att motparter inte fullgör sina åtaganden mot fonden.

Motpartsrisker uppstår vid handel med värdepapper och OTC kontrakt. För att begränsa denna risk limiteras och diversifieras denna handel. För motparter med handel i OTC kontrakt krävs hög kreditvärdighet från ratinginsti- tut och tecknade nettingavtal (ISDA-avtal).

Känslighetsanalys: Redovisning av marknadsrisk

Prognostiserad risk

Tillgångarnas förväntade marknadsrisk presenteras i känslighetsanalysen enligt tabell nedan. Beräkningarna är gjorda utifrån fondens portföljsammansättning per 31 december 2014 och historiska marknadsavkastningar. Känslighetsanalysen är gjord genom simulering av avkastningsutfall för fondens tillgångar. Genom att den historiska avkastningsfördelningen används för simu- leringen tas hänsyn till eventuella extrema utfall. Det innebär att antaganden om normalfördelning inte behö-

ver göras. Simuleringarna som redovisas i tabellen görs för ett kort riskperspektiv. I simuleringen används ett års datahistorik och risken presenteras för en horisont om en dags värdeförändring. Simuleringen utgår från en ge- mensam standard som Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden enats om.

Simuleringen visas med två olika men relaterade riskmått. Value at Risk visar det resultat som fonden överträ™ar med 95 procents sannolikhet. Måttet Expec- ted Shortfall estimerar storleken på den förlust som kan inträ™a med 5 procents sannolikhet. Expected Shortfall visar den förväntade förlusten givet att förlusten är stör- re än Value at Risk-måttet.

Fondens risk mätt som prognostiserad volatilitet upp- gick till 6,9 procent i årstakt för fondens totala portfölj per den sista december. Tillgångsslaget valuta visar fon- dens sammantagna valutarisk medan övriga tillgångar i tabellen är säkrade för valutarisk. Tabellen visar diver- sifieringsvinsten som kommer av att fonden placerar i olika tillgångar som tillsammans minskar fondens risk för förlust jämfört med tillgångarnas risk var för sig.

Realiserad risk

Beräkningen av genomsnittlig realiserad risk görs utifrån en gemensam standard som Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden enats om och som bygger på princi- pen att riskberäkningen skall återspegla marknadsvärde- ring av fondens samtliga tillgångar. Värderingsfrekven- sen är bestämd till kvartal och perioden för beräkningen bestämd till tio år. För totalportföljen har därför den realiserade standardavvikelsen för de senaste tio åren uttryckt i årstakt beräknas utifrån kvartalsdata.

Första AP-fondens genomsnittliga realiserade risk för den senaste 10 årsperioden var 8,65 procent baserat på denna beräkningsmetodik.

Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden har även överenskommit att redovisa genomsnittlig realiserad risk under det senaste året för totalportföljen och de tillgångar som marknadsvärderas dagligen. För denna beräkning av standardavvikelse används dagsdata. Den genomsnittliga realiserade risken under året var 5,4 procent för totala portföljen respektive 6,4 procent för den dagligt marknadsvärderade delen av portföljen. Andelen av portföljen som marknadsvärderas dagligen var vid utgången av året 77 procent.

107

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

RÄKENSKAPER OCH NOTER | 33

Känslighetsanalys marknadsrisk, per 31 dec
			Volatilitet	Value at Risk			Expected Shortfall				Value at Risk		Expected Shortfall
			Årstakt %	årstakt, mkr				årstakt, mkr			en dag, mkr		en dag, mkr
		2014	2013	2014	2013		2014			2013	2014	2013	2014	2013
Aktier		8,4	9,5	–18 478 –18 481			–27 396		–26 923 –2 005			–1 146	–1 699 –1 670
Räntebärande		1,1	1,8	–1 623 –2 208			–2 080		–3 074 –1 146			–137	–129	–191
Alternativa Investeringar		11,8	9,7	–7 931 –8 792			–10 490 –14 051				–492	–545	–651	–871
Valuta		9,6	9,5	–10 744 –10 656			–13 215 –13 273				–666	–661	–820	–823
Bidrag från Diversifiering		–2,5	–3,7	6 454 15 005			11 767 22 018				400	931	730	1 366
Likvidportföljen		6,8	6,4	–27 250 –20 656			–34 310		–28 846 –1 690			–1 281	–2 128 –1 789
Portföljen Totalt		6,9	6,0	–32•323	–25•132		–41•413		–35•303 –2•005			–1•559	–2•568	–2•189
Likviditetsrisk (förfallostruktur), per 31 dec
Löptid år, mkr	< 1		1 < 3		3 < 5				5 < 10		> 10		Total balans
	2014	2013	2014	2013	2014		2013		2014	2013	2014	2013	2014	2013
Nominellt stat	485	0	526	1 200	8 955		2 303		7 773	9 244	2 668	3 509	20 407 16 256
Nominellt kredit	4 428	1 773	10 277	10 451	10 581	10 406		8 868		10 940	2 508	2 473	36 662 36 043
Realt	2 794	155	3 294	4 860 5 658			3 258		5 413	7 878	5 903	4 611	23 062 20 762
Totalt	7•707	1•928	14•097	16•511	25•194	15•967		22•054		28•062	11•079	10•593	80•131	73•061

Redovisning av förfallostruktur

Förfallostrukturen för obligationer presenteras i tabel- len ovan. Fondens räntebärande tillgångar ger enligt nuvarande förfallostruktur inbetalningar till fonden som överstiger de utbetalningar till pensionssystemet som prognosticeras. Fonden kan därmed möta de prognosti- cerade kraven på utbetalningar till pensionssystemet.

Redovisning av kreditrisk

Kreditrisken för obligationer uppskattas via indelning i olika ratingklasser. Första AP-fonden använder ratingin- stituten Standard & Poor och Moodys. Ratinginstituten lämnar ett omdöme som anger en obligations kreditrisk där högsta kreditrating är AAA. Fonden har ett begrän- sat innehav i obligationer med rating BBB, 10 444 mkr, och innehav med sämre rating,

Kreditrisk, per 31 dec
Rating mkr		AAA		AA	A			BBB			Total balans
	2014	2013	2014	2013	2014	2013	2014	2013	2014	2013	2014	2013
Nominellt stat	7 645	6 704	11 852	7 100	0	0	910	2 453	0	0	20 407 16 256
Nominellt kredit	15 191	11 151	2 053	6 350	7 990	8 651	4 383	3 272	7 045	6 619	36 662	36 043
Realt	11 681	9 243	6 230	7 985	0	0	5 151	3 534	0	0	23 062	20 762
Totalt	34•517	27•098	20•135	21•435	7•990	8•651	10•444	9•259	7•045	6•619	80•131	73•061

1) Redovisning av räntebärande värdepappers kreditrisk utifrån ratingbetyg utgivna av välrenommerade ratinginstitut.

108

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

34 | RÄKENSKAPER OCH NOTER

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

NOT 18 Finansiella tillgångar och skulder som nettas eller lyder under kvittningsavtal

		Nettade	Nettobelopp	Relaterade belopp som inte nettas				Summa
	Brutto-	belopp i	i balans-	Finansiella	Säkerheter	Netto-		i Balans-
2014-12-31, mkr	belopp	Balansräkning	räkningen	Instrument	erhållna	belopp	Övrigt1	räkningen
Tillgångar
Ej likviderade tillgångar	-	-	-	-	-	-	26	26
Derivat	551	-	551	551	0	0	71	622
Summa tillgångar	551	-	551	551	0	0	97	648
Skulder
Ej likviderade skulder	-	-	-	-	-	-	66	66
Derivat	3 873	-	3 873	551	3 247	75	35	3 908
Summa skulder	3 873	-	3 873	551	3 247	75	101	3 974
		Nettade	Nettobelopp	Relaterade belopp som inte nettas				Summa
	Brutto-	belopp i	i balans-	Finansiella	Säkerheter	Netto-		i Balans-
2013-12-31, mkr	belopp	Balansräkning	räkningen	Instrument	erhållna	belopp	Övrigt1	räkningen
Tillgångar
Ej likviderade tillgångar	649	649	0	–	–	0	241	241
Derivat	1ƒ899	–	1ƒ899	170	0	1ƒ729	27	1ƒ926
Summa tillgångar	2†548	649	1†899	170	0	1†729	268	2†167
Skulder
Ej likviderade skulder	651	649	2	–	–	2	201	203
Derivat	223	–	223	170	0	53	18	241
Summa skulder	874	649	225	170	0	55	219	444

1) Övriga instrument i balansräkningen som ej lyder under kvittningsavtal

Tabellen ovan visar finansiella tillgångar och skulder som presenteras netto i balansräkningen eller som har rättigheter förknippade med rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal. Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när fonden har en legal rätt att netta under normala a–ärsförhållanden och i händelse av insolvens, och om det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga

likvid för skulden samtidigt.Finansiella tillgångar och skulder som lyder under rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal som inte presenteras netto i balansräkningen är arrangemang som vanligtvis träder i laga kraft i händelse av insolvens men inte under nor- mala a–ärsförhållanden eller arrangemang där fonden inte har intentionen att avveckla positionerna samtidigt.

109

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

RÄKENSKAPER OCH NOTER | 35

STYRELSENS FÖRSÄKRAN

Härmed försäkras att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överens- stämmelse med god redovisningssed och de av AP-fonderna gemensamt utarbetade redovisnings- och värderingsprinciperna samt att lämnade uppgifter stämmer med faktiska förhållanden och att ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av fonden som skapats av årsredovisningen.

Stockholm den 18 februari 2015
Urban Karlström	Annika Sundén
Ordförande	Vice ordförande
Göran Arrius	Ulf Axelson	Anna Hesselman
Anders Knape	Eva Redhe Ridderstad
Per Nordberg	Ola Pettersson

Vår revisionsberättelse har lämnats den 19 februari 2015

Jan Birgerson	Peter Strandh
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen

110

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

36 | RÄKENSKAPER OCH NOTER

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

REVISIONSBERÄTTELSE

För Första AP-fonden, org. nr 802005-7538.

Rapport om årsredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Första AP-fonden för år 2014. Fondens årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 16–35.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensions- fonder och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentli- ga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisions- sed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkes- etiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåll- er väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder in- hämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur fonden upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att

utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om e’ektiviteten i fondens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsen- ligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräck- liga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

december 2014 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Förvaltningsbe- rättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balans- räkningen fastställes.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även gran- skat inventeringen av de tillgångar som Första AP-fon- den förvaltar. Vi har också granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Första AP-fonden för 2014.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvalt- ningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet av vår granskning och inventeringen av de tillgångar som fonden förvaltar samt om förvaltningen i övrigt på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av tillgångarna har vi granskat fondens inventering samt ett urval av underlagen för denna.

Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i fonden för att kunna bedöma om någon styrelseleda-

mot eller verkställande direktören har handlat i strid med lagen om allmänna pensionsfonder.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckli- ga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträ’ande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

Stockholm den 19 februari 2015

Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i
enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfon-
der och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande
bild av Första AP-fondens finansiella ställning per den 31	Jan Birgerson	Peter Strandh
	Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
	Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen

111

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

Året i korthet

Årets utveckling innebär att Andra AP-fondens avkastning överträffar fondens långsiktiga avkastningsantagande. De senaste fem åren har fondens genomsnittliga årliga reala avkastning uppgått till 8,7 procent och de senaste tio åren har avkastningen varit 6,1 procent. 2014 var ett starkt år, främst för fondens investeringar i såväl onoterade som noterade aktier. För sjätte året i rad var netto ödet till pensionssystemet negativt och fonden har nu totalt betalat ut nästan 25 mdkr för att täcka det löpande underskottet i pensionssystemet.

Fondkapital

293,9 mdkr

Fondkapitalet uppgick till 293,9 (264,7) mdkr den 31 december 2014 och belastades av ett nettout öde till pensionssystemet på –5,1 (–6,9) mdkr.

Avkastning

Svenska aktier

16,8 %

Avkastningen för svenska aktier uppgick till 16,8 (27,2) procent.

Resultat

34,3 mdkr

Årets resultat uppgick till 34,3 (30,1) mdkr.

Relativ avkastning

0,5 %

Den relativa avkastningen för fondens totala portfölj, exklusive alternativa investeringar och kostnader, uppgick till 0,5 (0,4) procent.

Översikt sedan start

Kostnader

0,07 %

Rörelsens kostnader, uttryckt som förvaltningskostnadsandel, var fortsatt låga och uppgick till 0,07 (0,07) procent.

Total avkastning

13,3 %

Avkastningen på den totala portföljen uppgick till 13,3 (12,8) procent, exklusive provisionskostnader och rörelsens kostnader. Inklusive dessa kostnader avkastade portföljen 13,1 (12,7) procent.

	2014	2013	2012	2011	2010	2009	2008	2007	2006	2005	2004	2003	2002	2001
Fondkapital, mnkr	293 907	264 712	241 454	216 622	222 507	204 290	173 338	227 512	216 775	190 593	158 120	140 350	117 090	133 493
Netto öden Pensions-
myndigheten, mnkr	–5 120	–6 880	–3 788	–1 240	–4 041	–3 906	884	2 019	1 676	2 905	1 651	2 567	5 002	4 523
Årets resultat, mnkr	34 315	30 138	28 620	–4 645	22 258	34 858	–55 058	8 718	24 506	29 568	16 119	20 693	–21 405	–5 005
Avkastning total
portfölj före provisions-
och rörelsekostnader, %	13,3	12,8	13,5	–1,9	11,2	20,6	–24,0	4,2	13,0	18,7	11,6	17,8	–15,3	–3,7
Relativ avkastning på noterade
tillgångar, exkl. alternativa
investeringar, provisions- och
rörelsekostnader, %1	0,5	0,4	1,1	–0,3	0,8	0,7	–1,8	–0,4	0,2	0,2	–0,6	–0,5	–0,4	1,7
Aktiv risk ex post, %	0,3	0,3	0,3	0,3	0,3	0,6	1,0	0,7	0,7	0,5	0,5	0,6	1,0	1,7
Valutaexponering, %	24	23	20	16	12	10	12	11	12	11	10	8	7	10
Andel extern förvaltning, %	28	25	29	29	23	24	22	24	17	28	37	45	38	82

1 Relativ avkastning avser skillnad i avkastning mellan en portfölj och dess jämförelse- eller referensindex.

113

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

Räkenskaper

Resultaträkning

Belopp i mnkr	Not	Jan–dec 2014	Jan–dec 2013
Rörelsens intäkter
Räntenetto	1	2 948	3 428
Erhållna utdelningar		4 747	3 317
Nettoresultat, noterade aktier och andelar	2	10 437	24 753
Nettoresultat, onoterade aktier och andelar	3	3 081	3 679
Nettoresultat, räntebärande tillgångar		2 916	–1 913
Nettoresultat, derivatinstrument		577	–278
Nettoresultat, valutakursförändringar		10 090	–2 425
Provisionskostnader, netto	4	–286	–245
Summa rörelsens intäkter		34 510	30 316
Rörelsens kostnader
Personalkostnader	5	–118	–112
Övriga administrationskostnader	6	–77	–66
Summa rörelsens kostnader		–195	–178
ÅRETS RESULTAT		34 315	30 138

52 Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

114

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

Balansräkning

Belopp i mnkr	Not	2014-12-31	2013-12-31
TILLGÅNGAR
Aktier och andelar
Noterade	7	147 040	129 335
Onoterade	8	39 782	30 508
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	9	109 451	91 279
Derivatinstrument	10	2 360	9 631
Kassa och bankmedel		4 818	2 383
Övriga tillgångar	11	97	951
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	12	1 540	1 656
SUMMA TILLGÅNGAR		305 088	265 743
FONDKAPITAL OCH SKULDER
Skulder
Derivatinstrument	10	9 728	946
Övriga skulder	13	1 378	20
Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader	14	75	65
Summa skulder		11 181	1 031
Fondkapital	15
Ingående fondkapital		264 712	241 454
Nettobetalningar mot pensionssystemet		–5 120	–6 880
Årets resultat		34 315	30 138
Summa fondkapital		293 907	264 712
SUMMA FONDKAPITAL OCH SKULDER		305 088	265 743
Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden	16
Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter		10 552	5 075
Åtaganden		21 725	8 650

Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

53

115

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

Redovisnings- och värderingsprinciper

Redovisnings- och värderingsprinciper

Andra AP-fonden, organisationsnummer 857209-0606, är en av buffertfonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i Göteborg. Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 har godkänts av styrelsen den 17 februari 2015. Resultaträkning och balans- räkning ska fastställas av regeringen.

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska års- redovisningen upprättas med tillämpning av god redovisnings- sed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP-fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och värderingsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan.

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas suc- cessivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Efter- som IFRS är under omfattande omarbetning, har anpassningen hittills inriktats mot informationskrav enligt IFRS 7 och IFRS 13. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redo- visat resultat och kapital. Mot nu gällande IFRS är enda större skill- naden att koncernredovisning och kassa ödesanalys ej upprättas. Redovisningsprinciperna avseende nettoredovisning av ej likvide- rade fordringar och ej likviderade skulder samt repor och derivat- instrument har anpassats till IFRS (IAS 32) regler. Principföränd- ringen påverkar endast posterna ”Derivatinstrument” på tillgångs- respektive skuldsidan i balansräkningen. Jämförelsesiff- rorna för föregående år har omräknats. Övriga redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade jämfört med föregående år.

Affärsdagsredovisning

Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarkna- den redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt trans- aktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis.

Nettoredovisning

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräk- ningen när det nns en legal rättighet att nettoredovisa trans- aktioner och det nns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Omräkning av utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs som gäller på transaktionsdagen.

54 Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

På balansdagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakurser.

Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värdeförändringen av till- gången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat som uppstår vid för- ändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar.

Aktier i dotterbolag/intressebolag

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dotter- bolag/intressebolag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte.

Värdering av nansiella instrument

Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade resultat. I de fall hänvisning nedan sker till vald indexleverantör, se sidan 14 i års- redovisningen för information kring aktuella index. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar.

Noterade aktier och andelar

För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en regle- rad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde uti- från balansdagens of ciella marknadsnotering enligt fondens valda indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under netto- resultat noterade aktier.

Onoterade aktier och andelar

För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella kassa öden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felak- tig sker en justering av erhållen värdering.

Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEV:s (Inter- national Private Equity and Venture Capital Valuation Guideli- nes) principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder kan användas.

116

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad. En metodutveckling för värdering av innehav i onoterade fastig- hetsbolag skedde 2013 i syfte att säkerställa värdering till verk- ligt värde. Från och med 2013 värderas uppskjutna skatteskulder till ett värde som används vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fast- ighetsbolagen. Den ändrade metoden för att beräkna verkligt värde påverkar resultatet från och med 2013, se vidare not Nettoresultat onoterade aktier och andelar.

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde utifrån balansdagens of ciella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte nns att tillgå, vär- deras instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderings- modeller som innebär att kassa öden diskonteras till relevant värderingskurva.

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivränte- metoden baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonteringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt.

Derivatinstrument

För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på note- ringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte nns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värde- ringsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata.

Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs för valutaterminer periodiseras linjärt över termins- kontraktets löptid och redovisas som ränta.

Återköpstransaktioner

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta.

Värdepapperslån

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de fall Andra AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontant- säkerhet redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I övriga fall redovisas den erhållna säker- heten inte i balansräkningen utan anges separat under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper, samt säkerheter för dessa.

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet

In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot fondkapitalet.

Provisionskostnader

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under Rörelsens intäkter. De utgörs av direkta transaktionskostnader såsom depåbanksarvoden och fasta arvo- den till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fon- der. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare upp- når en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen.

Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka återbetalning medges före vinstdelning och där återbetalning bedöms som sannolik, redovisas som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. I övriga fall redovisas de som provisionskostnader.

Rörelsens kostnader

Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörel- sens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande.

Skatter

Andra AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige.

Skatt på utdelningar och kupongskatter som påförs i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag.

Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och därmed skattskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

55

117

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

Noter

Noter till resultat- och balansräkningarna

1 Räntenetto

Belopp i mnkr		Jan–dec 2014	Jan–dec 2013
Ränteintäkter
Obligationer och andra
räntebärande tillgångar		2 564	2 248
Derivatinstrument		568	4 458
Övriga ränteintäkter		70	89
Summa ränteintäkter		3 202	6 795
Räntekostnader
Derivatinstrument		–238	–3 318
Övriga räntekostnader		–16	–49
Summa räntekostnader		–254	–3 367
Räntenetto		2 948	3 428
2
	Nettoresultat, noterade aktier och andelar
Belopp i mnkr		Jan–dec 2014	Jan–dec 2013
Resultat noterade aktier och andelar		10 535	24 823
avdrag courtage		–98	–70
Nettoresultat, noterade aktier
och andelar		10 437	24 753

3 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

Belopp i mnkr	Jan–dec 2014	Jan–dec 2013
Realisationsresultat	876	565
Orealiserade värdeförändringar*	2 205	3 114
Nettoresultat, onoterade aktier
och andelar	3 081	3 679

* Orealiserade värdeförändringar inkluderar återbetald management fee om 221 (138) mnkr.

En metodutveckling för värdering av innehav i onoterade fastighetsbolag implementerades 2013 i syfte att säkerställa värdering till verkligt värde. Se fondens redovisnings- och värderingsprinciper sidan 54. Den ändrade metoden för att beräkna verkligt värde påverkade 2014 års resultat med 328 (969) mnkr. Resultateffekten är främst hänförlig till fondens innehav i Vasakronan.

4 Provisionskostnader, netto

Belopp i mnkr	Jan–dec 2014	Jan–dec 2013
Externa förvaltningsarvoden,
noterade tillgångar	262	226
Externa förvaltningsarvoden,
onoterade tillgångar	5	4
Övriga provisionskostnader inklusive
depåbankskostnader	19	15
Summa provisionskostnader	286	245

I Provisionskostnader ingår ej prestationsbaserade kostnader. Prestations- baserade kostnader har under året uppgått till 88 (74) mnkr och reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag. Externa förvaltararvoden för onoterade tillgångar redovisas under provisionskostnader i den mån avta- len ej medger återbetalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar.

Under året har totalt 177 (161) mnkr erlagts i förvaltararvoden avseende onoterade tillgångar. Av dessa avser 172 (157) mnkr avtal som medger åter- betalning av erlagda förvaltningsarvoden före vinstdelning vid avyttring.

Dessa redovisas som en del av tillgångens anskaffningsvärde.

56 Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

118

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

forts. Not 4

Fondkapitalets fördelning mellan externa förvaltningsmandat och intern förvaltning den 31 december 2014, mnkr

			Genomsnittligt för-	2014-12-31*	% av	Extern förvalt-
Mandat		Jämförelseindex	valtat kapital 2014	Marknadsvärde	fondkapital	ningskostnad
Externa diskretionära förvaltningsmandat
Aktiemandat
Aktiv förvaltning
MFS	Globala aktier	MSCI World	7 678	5 498
APS	Kinesiska A-aktier	MSCI China A	713	998
Cephei	Kinesiska A-aktier	MSCI China A	692	1 051
Summa			9 083	7 547	3	44
Räntemandat
Aktiv förvaltning
Rogge	Globalt kreditmandat	Barclays Global Credit	6 360	13 589
Pimco	Globalt kreditmandat	Barclays Global Credit	7 005	–
Standish	Globalt kreditmandat	Barclays Global Credit	7 709	8 780
Summa			21 074	22 369	8	40
Totalt externa diskretionära förvaltningsmandat			30 157	29 916	11	84
Investeringar i noterade externa fonder
Aktiefonder		enligt resp. fond	8 259	9 892
Räntefonder		enligt resp. fond	24 561	25 145
GTAA-fonder		enligt resp. fond	1 354	1 409
Totalt investeringar i noterade externa fonder			34 174	36 446	12	178
Investeringar i onoterade riskkapitalfonder, skogs- och jordbruksfastigheter			12 925	15 063	5	5
SUMMA EXTERNT FÖRVALTAT KAPITAL OCH FÖRVALTNINGSKOSTNADER			77 256	81 425	28	267
Interna förvaltningsmandat
Noterade aktier och andelar		SBX, SEW, CSRX, MSCI World		121 999
Räntemandat		SHB, Barclays, JP Morgan		60 867
Kassa och bankmedel				–791
Onoterade aktier i intressebolag, inklusive förlagslån				30 407
SUMMA INTERNT FÖRVALTAT KAPITAL				212 482	72
Övriga tillgångar och skulder				0
TOTALT FONDKAPITAL				293 907	100

* Marknadsvärde inklusive allokerad likviditet, derivat och upplupna räntor.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

57

119

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

Noter

5 Personal

	2014				2013
Antal anställda	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor

Medelantal anställda	62	38	24	60	38	22
Antal anställda den 31 december*	63	39	24	59	37	22
Antal personer i ledningsgruppen den 31 december	7	5	2	7	5	2

* Vid utgången av 2014 hade fonden 63 tillsvidareanställda.
				Sociala
				kostnader inkl.
Personalkostnader i tkr, 2014	Löner och arvoden	Rörlig ersättning	Pensionskostnader	särskild löneskatt	Summa
Styrelseordförande	115	–	–	37	152
VD	3 211	–	1 356	1 359	5 926
Styrelsen exklusive ordförande	479	–	–	150	629
Ledningsgruppen exkl. VD
Kapitalförvaltningschef	2 727	–	818	1 076	4 621
Chef Affärsstöd	1 494	–	568	617	2 679
Chefstrateg	2 218	–	795	904	3 917
Chefsjurist	2 095	–	615	825	3 535
Chef Kommunikation & HR	1 570	–	694	697	2 961
Chef Risk och Avkastningsanalys	1 553	–	520	614	2 687
Övriga anställda	44 403	5 344	18 368	19 657	87 772
Summa	59 865	5 344	23 734	25 936	114 879
Övriga personalkostnader					3 012
Summa personalkostnader					117 891
				Sociala
				kostnader inkl.
Personalkostnader i tkr, 2013	Löner och arvoden	Rörlig ersättning	Pensionskostnader	särskild löneskatt	Summa
Styrelseordförande	104	–	–	34	138
VD	3 083	–	1 233	1 288	5 604
Styrelsen exklusive ordförande	609	–	–	191	800
Ledningsgruppen exkl. VD
Kapitalförvaltningschef	2 769	–	781	1 080	4 630
Chef Affärsstöd	1 422	–	643	616	2 681
Chefstrateg	2 156	–	792	888	3 836
Chefsjurist	2 039	–	612	807	3 458
Chef Kommunikation & HR	1 572	–	694	697	2 963
Chef Risk och Avkastningsanalys	1 516	–	480	593	2 589
Övriga anställda	43 298	4 466	16 007	18 624	82 395
Summa	58 568	4 466	21 242	24 818	109 094
Övriga personalkostnader					3 283
Summa personalkostnader					112 377

Styrelse

Arvoden och andra ersättningar till styrelseledamöterna bestäms av reger- ingen. Ersättningen uppgår per år till 100 000 kronor för ordföranden, 75 000 kronor för vice ordföranden och 50 000 kronor till övriga ledamöter. Regeringen har fattat beslut om att ersättning kan utgå med sammanlagt 100 000 kronor för kommittéarbete. Inga arvoden har utgått för styrelse- medlemmars arbete i Ersättningskommittén. För arbete i Riskkommittén har utgått ersättning med 30 000 kronor till ordföranden och 25 000 kro- nor till ledamot. För arbete i Revisionskommittén har utgått ersättning med 20 000 kronor till ordföranden och 15 000 kronor till ledamot.

58 Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

Styrelseledamöters övriga styrelseuppdrag

Se sidan 74.

VD

I VD:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala premier för tjänste- pensions- och sjukförsäkring med pensionsålder 65 med en årlig premie motsvarande 30 procent av bruttolönen. Vid uppsägning från fondens sida äger VD rätt till avgångsvederlag, motsvarande 18 månadslöner utöver lön under uppsägningstiden om 6 månader, reducerat med inkomst från ny anställning. Avgångsvederlaget beräknas på den kontanta månadslönen vid uppsägningstidens utgång. Erhållna förmåner för VD uppgår till 67 (66) tkr.

120

Ledningsgrupp

Utöver lön, andra ersättningar och pension har ledningsgruppen erhållit förmåner enligt följande särredovisning: Kapitalförvaltningschef 66 (66) tkr, Chef för Affärsstöd 30 (44) tkr, Chefstrateg 45 (58) tkr, Chefsjurist 55 (58) tkr, Chef Kommunikation & HR 62 (61) tkr, Chef Risk och Avkastningsanalys 1 (1) tkr. Medlemmar i ledningsgruppen omfattas ej av programmet för prestationsbaserad rörlig ersättning. För ledande befattningshavare gäller pensionsavtalet mellan BAO och JUSEK/CR/CF (SACO). Regeringens riktlin- jer anger 6 månaders uppsägningstid med 18 månaders avgångsvederlag för ledande befattningshavare. För två ledande befattningshavare på Andra AP-fonden anställda innan regeringens riktlinjers ikraftträdande gäller 12 månaders uppsägningstid utan avgångsvederlag. Dessa har ej omförhandlats då detta skulle medföra en högre kostnad för fonden.

Löneväxling

Samtliga anställda ges möjlighet att löneväxla lön mot pension.

Rörlig ersättning

Styrelsen har beslutat om ett program för rörlig ersättning i linje med regeringens riktlinjer. Under 2014 innefattade Andra AP-fondens incita- mentsprogram alla medarbetare utom VD och övriga i fondledningen. Programmet innebar att alla övriga medarbetare kunde erhålla maximalt två månadslöner i rörlig ersättning. Programmet är kopplat till långsiktiga mål. En förutsättning för att den rörliga ersättningen ska betalas ut är att fonden redovisar ett positivt totalresultat. Programmets omfattning beskrivs på fondens hemsida www.ap2.se

Berednings- och beslutsprocess

Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Styrelsen fastställer VD:s lön och riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.

Regeringens riktlinjer

Andra AP-fonden har under era år deltagit i Towers Watsons löne- och förmånsundersökning. Syftet med undersökningen är att redovisa mark- nadsmässiga löne- och anställningsvillkor för olika befattningar, baserat på de deltagande företagens information. Denna lönestatistik har Andra AP- fonden använt för att jämföra ersättningsnivåerna för samtliga av fondens medarbetare. För 2014 har fondens ersättningsnivåer jämförts med ett femtontal aktörer inom nansbranschen, bland annat AMF, övriga AP- fonder, Riksbanken och Kammarkollegiet. Utgångspunkten för fondens ersättningar är att de ska ligga runt medianen för jämförelsegruppen i Towers Watsons löne- och förmånsundersökning.

Styrelsens bedömning är att ersättningsnivåerna till såväl ledande befattningshavare som fondens övriga medarbetare är rimliga, väl avvägda, konkurrenskraftiga, takbestämda och ändamålsenliga samt bidrar till en god etik och organisationskultur. Ersättningarna är inte löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet och faller väl inom den utgångspunkt som styrelsen angivit för ersättningar till de anställda. Styrelsen anser att fonden följer regeringens riktlinjer vad avser ersättningar, förutom ovan nämnda undantag om uppsägningstid. Den sammanlagda kostnaden vid en uppsägning ryms dock med god marginal inom regeringens riktlinjer. Mer information nns på www.ap2.se

Övrigt

Enligt hållbarhetsregelverket GRI ska bolag redovisa huruvida fackfören- ingsfrihet råder samt om det nns anställda under 18 år. I enlighet med svensk lag råder fackföreningsfrihet på Andra AP-fonden. Fonden har inga anställda under 18 år.

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

6 Övriga administrationskostnader

Belopp i mnkr		Jan–dec 2014	Jan–dec 2013
Lokalkostnader		5	5
Informations- och IT-kostnader		46	38
Köpta tjänster		14	10
Övriga kostnader		12	13
Summa övriga
administrationskostnader		77	66
Arvoden till revisorerna
Revisionsuppdrag
EY		0,60	0,72
Revisionsverksamhet utöver
revisionsuppdraget
EY		0,14	0,09
Summa ersättning till EY		0,74	0,81
7
	Aktier och andelar, noterade
Belopp i mnkr		2014-12-31	2013-12-31
Svenska aktier		30 992	31 236
Utländska aktier		104 746	89 852
Andelar i utländska fonder*		11 302	8 247
Summa aktier och andelar, noterade		147 040	129 335
* varav andelar i blandfonder		1 409	1 259

Andra AP-fonden bedriver likt andra aktörer inom långsiktig kapitalför- valtning värdepappersutlåning. Utlåningen avser utländska aktier och sker till motparter som har hög kreditvärdighet och som ställer säkerhet mot- svarande cirka 105 procent av utlånade värdepappers marknadsvärde. Administrationen av såväl lån som säkerhetshantering har yttats från fondens depåbank till en extern aktör under 2013 som ett led i att utveckla fondens värdepapperslån till ett mer aktivt affärsområde.

Under 2014 uppgick de totala intäkterna från värdepappersutlåningen till 33 mnkr. Intäkterna gav ett positivt bidrag till fondens relativa avkast- ning och redovisas som ränteintäkter i resultaträkningen. Erhållen säkerhet för utlånade värdepapper redovisas i not 16.

Speci kation över de värdemässigt 20 största svenska och utländska innehaven åter nns på sidorna 67–69.

En komplett förteckning över svenska och utländska innehav åter nns på fondens hemsida www.ap2.se

8 Aktier och andelar, onoterade

Belopp i mnkr	2014-12-31	2013-12-31
Aktier i svenska intresseföretag	14 791	13 682
Aktier i utländska intresseföretag	8 565	4 872
Aktier i övriga onoterade svenska företag	9	10
Aktier i övriga onoterade utländska företag	16 417	11 944
Summa aktier och andelar, onoterade	39 782	30 508

Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

59

121

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

Noter

forts. Not 8

				Ägarandel	2014-12-31	2013-12-31
Belopp i mnkr	Org nr	Säte	Antal aktier	kapital/röster, %	Verkligt värde	Verkligt värde	Eget kapital	Resultat
Svenska aktier och andelar,
intresse- och dotterbolag
Cityhold Property AB	556845-8631	Stockholm	4 105 066	50	2 130	1 406	2 789*	517*
NS Holding AB	556594-3999	Sundsvall	1 819 884	50	5 712	5 266	7 022*	–89*
Vasakronan Holding AB	556650-4196	Stockholm	1 000 000	25	6 949	7 010	23 094**	1 797**
Utländska aktier och andelar,
intresse- och dotterbolag
U.S. Of ce Holdings L.P.		New York, USA		41	3 910	2 785
U.S. Core Of ce APTWO L.P. ***		New York, USA		99	697	–
TIAA-CREF Global Agriculture LLC		New York, USA		23	3 530	2 087
TIAA-CREF Global Agriculture II LLC		New York, USA		54	428	–

*Avser offentliggjorda siffror per 2013-12-31.

**Avser offentliggjorda siffror per 2014-12-31.

***Holdingbolag med 42 procents ägarandel i US Core Of ce Holding L.P. samt minoritetsandelar i andra fastigheter tillsammans med NPS och Tishman Speyer.

			2014-12-31	2013-12-31
		Ägarandel	Anskaff-	Anskaff-
Belopp i mnkr	Säte	i kapital, %	ningsvärde	ningsvärde
Övriga onoterade svenska aktier och andelar
EQT Northern Europe KB	Stockholm	1	56	63
Swedstart Life Science KB	Stockholm	5	7	10
Swedstart Tech KB	Stockholm	3	7	8
Fem största innehaven i övriga onoterade utländska aktier och andelar
Pathway Private Equity Fund IXB	USA	99	1 031	1 158
Pathway Private Equity Fund IXC	USA	99	906	755
Teays River Investments LLC	USA	11	650	650
Pathway Private Equity Fund IX	USA	99	567	634
Nordic Capital VII	Jersey	1	380	376

Se not 3 för ändrad metod år 2013 för beräkning av verkligt värde för onoterade fastighetsbolag.

En komplett förteckning över övriga svenska och utländska onoterade innehav åter nns på fondens hemsida www.ap2.se

9 Obligationer och andra räntebärande tillgångar

	2014-12-31	2013-12-31
Belopp i mnkr	Verkligt värde		Verkligt värde
Svenska staten	10 123	10 208
Svenska kommuner	96	40
Svenska bostadsinstitut	18 039	19 251
Övriga svenska emittenter
Finansiella företag	10 520	11 618
Icke- nansiella företag	3 680	3 012
Utländska stater	9 297	5 059
Övriga utländska emittenter	57 694	40 673
Dagslån	2	1 418
Summa	109 451	91 279
Övriga obligationer	80 654	68 620
Onoterade lån	3 681	3 000
Andelar i utländska räntefonder	25 114	18 241
Dagslån	2	1 418
Summa	109 451	91 279

60 Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

122

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

10 Derivatinstrument

		2014-12-31				2013-12-31
	Nominellt	Verkligt värde	Verkligt värde		Nominellt	Verkligt värde	Verkligt värde
Belopp i mnkr	belopp*	Positivt	Negativt		belopp*	Positivt	Negativt
Aktierelaterade instrument
Optioner, innehavd	61	57	–	3		3	–
Optioner, utställd	60	–	85	3		–	13
Terminer	15	12	96	6		119	10
Avkastningstermin	–	–	–	6 423		7 027	–
Summa	136	69	181	6 435		7 149	23
varav clearat	136			12
Ränterelaterade instrument
Optioner, innehavd	–	–	–	106		29	11
Optioner, utställd	–	–	–	213		16	27
FRA/Terminer	90 635	66	63	122 023		83	57
Swappar	1 000	1	17	1 000		76	–
Summa	91 635	67	80	123 342		204	95
varav clearat	90 626			122 333
Valutarelaterade instrument
Optioner, innehavd	6 330	57	–	6 590		9	–
Optioner, utställd	28 527	–	97	6 239		–	5
Terminer	218 393	2 167	9 370	176 766		2 269	823
Summa	253 250	2 224	9 467	189 595		2 278	828
varav clearat	–				–
Summa derivatinstrument	345 021	2 360	9 728	319 372		9 631	946

* Med nominellt belopp avses antal kontrakt multiplicerat med kontraktsbeloppet för derivatinstrumentens absoluta tal. Beloppet inkluderar därmed såväl köpta som sålda kontrakt brutto.

Samtliga derivat med negativa värden har en löptid understigande ett år. Utställda säljoptioner är del i en strategi som reducerar fondens totala risk. Nettoposition av säljoptioner har en begränsad maxförlust. För sålda valu- taoptioner har fonden alltid ett leveranskrav att uppfylla förpliktelserna enligt optionskontraktet, det vill säga när fonden sålt en valutaoption har köparen rätt att utnyttja den oavsett om det är fördelaktigt eller ej jämfört med aktuell valutakurs. För övriga utställda säljoptioner har fonden inga leveranskrav.

Användning av derivatinstrument

Det primära sättet att valutasäkra fondens portföljer är via derivat. Andra skäl till att använda sig av derivat är för att effektivisera förvaltningen, skapa mervärde och reducera risk. Andra AP-fondens användning av deri- vat regleras i fondens verksamhetsplan. Bland begränsningarna nns att köpoptioner och terminer endast får ställas ut om det nns täckning genom innehav i underliggande tillgångar. Under 2014 användes derivat- instrument företrädesvis inom följande områden:

• Valutaderivat – terminer och optioner – för hantering av fondens valutaexponering.

• Aktiederivat – främst standardiserade aktieindexterminer – för effektiv rebalansering av portföljen och vid positionstagande i den taktiska tillgångsallokeringen.

• Räntederivat – främst standardiserade ränteterminer och ränteswappar

– för rebalansering, taktisk tillgångsallokering och för hantering av fondens ränterisk. Begränsat utnyttjande av ränteoptioner i syfte att positionera fonden mot ränterisk.

• Strukturerade derivat – ej renodlat exponerade mot ett tillgångsslag – exempelvis utdelningsterminer. Derivaten används för att skapa relativ avkastning.

• Inom ramen för fondens GTAA-mandat samt alternativa riskpremie- mandat sker positionstagning med hjälp av derivat. Mandaten tillåts agera med hjälp av korta och långa positioner i de tillåtna tillgångssla- gen. Dock tillåts mandaten inte ha en nettolång position.

Exponering i derivatinstrument följs upp och analyseras löpande. Aktie- och räntederivat handlas företrädesvis på standardiserade marknader i clearade produkter, varför motpartsriskerna enbart är mot clearinginstitu- tet. Handeln med valuta- och kreditmarknadens derivatinstrument är inte standardiserad och därmed nns såväl motparts- som leveransrisker gent- emot fondens motparter.

VD godkänner och sätter limiter för de motparter som fonden använder för ej standardiserade produkter och exponeringen bevakas löpande. För OTC-handel kräver fonden standardiserade avtal såsom ISDA-avtal.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

61

123

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

Noter

11 Övriga tillgångar

Belopp i mnkr

2014-12-31

2013-12-31

Fordringar sålda ej likviderade tillgångar		92	947
Övriga fordringar		5	4
Totalt		97	951
12
	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Belopp i mnkr		2014-12-31	2013-12-31
Upplupna ränteintäkter		1 338	1 496
Upplupna utdelningar		121	77
Restitutioner		63	56
Övriga förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter		18	27
Totalt		1 540	1 656
13
	Övriga skulder
Belopp i mnkr		2014-12-31	2013-12-31
Skulder köpta ej likviderade tillgångar		1 361	5
Leverantörsskulder		7	7
Övriga skulder		10	8
Totalt		1 378	20
14
	Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader
Belopp i mnkr		2014-12-31	2013-12-31
Upplupna externa förvaltararvoden		14	19
Upplupen räntekostnad på valutaterminer		34	20
Övriga upplupna kostnader		27	26
Totalt		75	65
15
	Fondkapital
Belopp i mnkr		2014-12-31	2013-12-31
Ingående fondkapital		264 712	241 454
Nettobetalningar mot
pensionssystemet
Inbetalda pensionsavgifter		58 880	56 839
Utbetalda pensionsmedel till
Pensionsmyndigheten		–63 775	–63 490
Över yttning av pensionsrätter till EG		–2	–2
Reglering av pensionsrätter avseende
tidigare år		1	3
Administrationsersättning till
Pensionsmyndigheten		–224	–230
Summa nettobetalningar mot
pensionssystemet		–5 120	–6 880
Årets resultat		34 315	30 138
Utgående fondkapital		293 907	264 712

62 Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

,16 Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

Belopp i mnkr	2014-12-31	2013-12-31
Övriga ställda panter och
jämförliga säkerheter
Utlånade värdepapper mot erhållen
säkerhet i form av värdepapper och
kontantsäkerhet*	9 724	4 747
Ställda säkerheter avseende
börsclearade derivatavtal	828	328
Åtagande
Åtagande om framtida investeringar
avseende onoterade innehav	17 211	8 650
Teckningsåtagande av certi kat	4 500	–
Garanti av nyemission	14	–

* Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper uppgår till 10 413 (5 061) mnkr.

17 Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

Fondkapitalets värdering – Marknadsnoterade tillgångar

Den största delen av fondens tillgångar är marknadsnoterade med inne- börden att de handlas på en aktiv marknad med priser som representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner. Fondens marknadsnoterade tillgångar värderas dagligen till noterade marknads- priser och utgörs av aktier, obligationer, derivat, fonder och valutor.

För så kallade OTC-derivat baseras värderingen på antingen teoretisk modellvärdering eller på värdering från extern part. För fondens innehav i valutaterminer och ränteswappar baseras värderingen på en teoretisk modellvärdering, där modellens subjektiva inslag i dagsläget uteslutande är valet av räntekurvor och metod för beräkning och uppskattning av framtida värde (interpolering och extrapolering). Samma metodik används för depositer, kortfristiga certi kat och liknande instrument.

För övriga OTC-derivat används uteslutande värdering från extern part utan subjektiva inslag från fonden. Vid utgången av 2014 fanns ett fåtal utestående strukturerade OTC-derivat i fondens portföljer.

I perioder då likviditet för marknadsnoterade papper saknas på markna- den, krävs en ökad grad av subjektivitet vid värdering. Marknaden karak- täriseras vid sådana förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan köp- och säljkurser, som även kan skilja markant mellan marknadsaktörer. Andra AP-fonden har vid sådana tillfällen en konservativ värderingsansats. Vid eventuell avnotering av en tillgång tas hänsyn till marknadsnoteringar på alternativa handelsplatser. Varje enskilt värdepapper bedöms i dessa lägen separat.

Fondkapitalets värdering – Alternativa investeringar

För tillgångar som ej värderas på en aktiv marknad tillämpas olika värde- ringstekniker för framtagande av ett vid värderingstidpunkten verkligt värde.

Värdet bedöms motsvara det pris till vilket en transaktion mellan kun- niga, sinsemellan oberoende, parter kan genomföras. Dessa icke-mark- nadsnoterade tillgångar utgörs för Andra AP-fondens del av onoterade fastigheter (cirka tio procent av den totala portföljen), riskkapitalfonder (knappt fem procent av den totala portföljen) och OTC-derivat.

Riskkapitalfonder värderas enligt IPEV:s principer (International Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) eller likvärdiga värde- ringsprinciper och ska i första hand vara baserade på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder kan användas. Huvudsakli-

124

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

forts. Not 17

Validering av värderingar inom Private equity, mnkr																		Verkligt värde hierarki, mnkr
																				2014-12-31
14 000																						Totalt
																						verkligt
10 500																			Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	värde
																	Värdering vid	Aktier och andelar, noterade	135 714	11 302	24	147 040
																		Aktier och andelar, onoterade	–	–	39 782	39 782
7 000																	rapportering
																	från förvaltare	Obligationer och andra
3 500																	Värdering vid	räntebärande tillgångar	80 594	25 537	3 320	109 451
																	bokslutstillfälle	Derivattillgångar	218	2 142	–	2 360
																	baserat på	Derivatskulder	–332	–9 396	–	–9 728
	0																rapport ett
																	kvartal tidigare	Finansiella tillgångar och
	dec mar jun sep dec mar jun sep dec mar jun sep dec mar jun															sep		skulder värderade till verk-
10		11	11	11	11	12	12	12	12	13	13	13	13	14	14	14
																		ligt värde	216 194	29 585	43 126	288 905*
Analys av resultatpåverkan till följd av rapporteringens tidsförskjutning visar att Andra
AP-fondens värderingar i of ciella bokslut i allt väsentligt ligger lägre än slutrapporterat																				2013-12-31
värde från riskkapitalförvaltarna.
																						Totalt
																						verkligt
gen använder riskkapitalfonderna diskonterade kassa öden, substans-																			Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	värde
värdemetoden och multipelvärdering för beräkning av rättvisande																		Aktier och andelar, noterade	123 747	5 534	54	129 335
marknadsvärden. Värdering av innehaven baseras på de senast erhållna
																		Aktier och andelar, onoterade	–	–	30 508	30 508
kvartalsrapporterna från respektive riskkapitalfond. Kvartalsrapporterna
																		Obligationer och andra
erhålls normalt inom 90 dagar efter ett kvartalsavslut. Detta innebär att
																		räntebärande tillgångar	80 941	7 333	3 005	91 279
vid värdering av fondens innehav per årsskiftet 2014 utnyttjades i huvud-																		Derivattillgångar	202	9 429	–	9 631
sak värdering av riskkapitalfonderna per den 30 september 2014, justerat																		Derivatskulder	–59	–887	–	–946
för in- och ut öden under det fjärde kvartalet. Denna värderingsmetodik
																		Finansiella tillgångar och
har konsekvent tillämpats av Andra AP-fonden sedan start.
																		skulder värderade till verk-
	En analys av hur stor påverkan denna tidsförskjutning haft sedan																	ligt värde	204 831	21 409	33 567	259 807*

december 2010, visar att AP-fondens värdering i of ciella bokslut i allt

väsentligt legat lägre än slutrapporterat värde från riskkapitalförvaltarna.				* Skillnad mot redovisat fondkapital avser poster ej relaterade till nansiella investeringar,
En bedömning från tredje part av marknadsutvecklingen under sista kvar-				såsom interimsposter och övriga tillgångar/skulder.
talet 2014 visar en fortsatt positiv resultatutveckling för riskkapitalfonder				Nivå 1: Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska
på fondens främsta geogra ska marknader under årets sista kvartal.				tillgångar eller skulder.
Verkligt värde				Nivå 2: Andra indata än de noterade priser som ingår i Nivå 1, vilka är
				observerbara för tillgången eller skulden antingen direkt (exklusive
Verkligt värde de nieras som det pris som vid värderingstidpunkten skulle				priser) eller indirekt (härledda från priser).
erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en				Nivå 3: Indata för tillgången eller skulden som inte bygger på observerbar
skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer.				marknadsdata (icke observerbar indata).
Fondens innehav delas därför upp i tre olika nivåer och klassi ceras				Nivå 3 innehåller framför allt fondens innehav i riskkapitalfonder och
baserat på vilken indata som används vid värderingen. Andra AP-fonden
				onoterade fastigheter, där värderingen inte bygger på observerbar
klassi cerar sina tillgångar till verkligt värde enligt följande hierarki.
				marknadsdata.
Förändring under 2014 inom nivå 3, mnkr
					Obligationer och andra
	Aktier och andelar, noterade		Aktier och andelar, onoterade		räntebärande tillgångar	Totalt
Ingående värde januari 2014		54		30 508	3 005	33 567
Köp		–		1 799	310	2 109
Försäljningar		–		–	–	–
Värdeförändringar		–31		7 476	5	7 450
Omklassi ceringar		–		–	–	–
Totalt		23		39 783	3 320	43 126
100 procent av värdeförändringarna är orealiserade per bokslutsdagen.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

63

125

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

Noter

forts. Not 17

Förändring under 2013 inom nivå 3, mnkr

			Obligationer och andra
	Aktier och andelar, noterade	Aktier och andelar, onoterade	räntebärande tillgångar	Totalt
Ingående värde januari 2013	46	25 412	3 781	29 239
Köp	10	2 119	5	2 134
Försäljningar	–4	–2	–781	–787
Värdeförändringar	2	2 979	–	2 981
Omklassi ceringar	–	–	–	–

Totalt

54

100 procent av värdeförändringarna är orealiserade per bokslutsdagen.

Känslighetsanalys onoterade tillgångar

Skogs- och jordbruksfastigheter

Värdeutvecklingen på skogs- och jordbruksfastigheter styrs till stor del av efterfrågan på skogs- och jordbruksrelaterade råvaror. Värden på skogs- och jordbruksmark kan dock variera stort inom samma region och vara i olika hög grad korrelerade med råvarupriserna. Jordbruksfastighetens driftsinriktning, markens kvalitet, fastighetens skogsbestånd, långsiktig avverkningsplan, infrastruktur, topogra samt makroekonomiska faktorer är parametrar som i hög grad påverkar den enskilda fastighetens värde.

På lång sikt styrs värdet på skogs- och jordbruksmark huvudsakligen av framtida förväntade intäkter från jord- och skogsbruket i kombination med räntenivåer. Värdena på skogs- och jordbruksmark tenderar att stiga under förhållanden med låga räntor och höga råvarupriser. På samma sätt tenderar värdet på marken att reduceras genom stigande räntor, eftersom diskonteringen av de framtida intäkterna från brukandet av marken då ökar. Högre räntor sänker priset på skogs- och jordbruksråvaror och ger lägre intäkter för operatörerna och till sist lägre värde på marken. Det krävs dock relativt stora fall i spannmålspriset under en längre tid för att påverka markvärdena signi kant.

Riskkapitalfonder

De enskilda bolagens värderingar i en riskkapitalfond drivs till största del av följande faktorer:

• vinsttillväxt i bolaget, bättre försäljning och EBITDA

• multipelexpansion, bättre marginaler

• skuldminskning

• ökade marknadsandelar, utveckling av produkter och service (geogra sk expansion, tekniska framsteg, unikt/nytt utbud av produkter/service).

18 Finansiella risker

Likviditetsrisken begränsas bland annat genom 30-procentsregeln (externa placeringsregler för Första–Fjärde AP-fonden som anger att minst 30 pro- cent av fondernas totala kapital måste vara placerade i värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk) samt att maximalt fem procent av fondens totala tillgångar får vara investerade i riskkapitalfonder. Under 2014 låg fondens andel i värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk kring 31–35 procent. Likviditetsrisken på skuldsidan är mycket liten och utgörs av derivatskulder.

För ytterligare riskupplysningar se avsnittet ”Stabil risk i en föränderlig omvärld”, sidan 39.

30 508

3 005

33 567

Riktlinjer för värdering till verkligt värde av denna typ av investeringar innefattar värderingsmodeller som i många fall har kopplingar till note- rade bolag i relevanta jämförelsegrupper. Detta medför att bolagens vär- deringar påverkas av noterad marknad men inte med samma genomslag och alltid med tre månaders förskjutning. Andra AP-fondens erfarenhet är att de esta förvaltare generellt har en konservativ värderingsansats, något som är extra synbart på marknader med snabb och kraftig uppåt- gående kursutveckling på börserna.

Konventionella fastigheter

Även om många olika faktorer påverkar fastighetsbolagens resultat ochnansiella ställning, är värdeutvecklingen på bolagens fastigheter det risk- område som har störst påverkan på deras resultat. Fastigheternas mark- nadsvärde påverkas av förändrade antaganden om hyres- och vakans- nivåer samt driftkostnader och direktavkastningskrav. Den ekonomiska tillväxten på de marknader där fastigheterna är belägna utgör grunden för dessa antaganden. Ekonomisk tillväxt antas leda till ökad efterfrågan på lokaler och därmed minskade vakanser, med potential för höjda mark- nadshyror. Enskilt störst påverkan har avkastningskravet. För Andra AP- fondens innehav i konventionella fastighetsbolag bedöms den samlade effekten för fondens resultatandel av en tänkt förändring i direktavkast- ningskrav, om +/–0,25 procent på bolagens redovisade resultat före skatt, uppgå till –1,3 mdkr respektive +1,3 mdkr.

Likviditetsrisk, %

40

35

30

25

20

Q1

Q2

Q3

Q4

Andel räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk

30-procentsregeln

64 Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

126

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

forts. Not 18

Finansiella tillgångar och skulder som nettas i balansräkningen eller lyder under kvittningsavtal

Belopp som inte nettas i balansräkningen

		Nettade belopp i	Nettobelopp i	Kvittning av nansiella	Erhållna	Nettobelopp		Summa i balans-
2014-12-31	Bruttobelopp	balansräkningen	balansräkningen	instrument enligt avtal	säkerheter	efter kvittning	Övrigt*	räkningen
TILLGÅNGAR
Derivat	2 225	–	2 225	–777	–	1 448	135	2 360
Summa	2 225	–	2 225	–777	–	1 448	135	2 360
SKULDER
Derivat	9 484	–	9 484	–777	–	8 707	244	9 728
Summa	9 484	–	9 484	–777	–	8 707	244	9 728
				Belopp som inte nettas
				i balansräkningen
		Nettade belopp i	Nettobelopp i	Kvittning av nansiella	Erhållna	Nettobelopp		Summa i balans-
2013-12-31	Bruttobelopp	balansräkningen	balansräkningen	instrument enligt avtal	säkerheter	efter kvittning	Övrigt*	räkningen
TILLGÅNGAR
Derivat	2 354	–	2 354	–806	–	1 548	7 277	9 631
Summa	2 354	–	2 354	–806	–	1 548	7 277	9 631
SKULDER
Derivat	828	–	828	–806	–	22	118	946
Summa	828	–	828	–806	–	22	118	946

* Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning.

Förvaltningsberättelsen, resultaträkningen, balansräkningen och noterna för 2014 har fastställts av styrelsen.

	Göteborg den 17 februari 2015
Marie S. Arwidson	Sven Björkman	Ola Alfredsson
Ordförande	Vice ordförande
Jeanette Hauff	Ole Settergren	Johnny Capor
Lenita Granlund	Ulrika Boëthius	Christer Käck
Vår revisionsberättelse har lämnats den 17 februari 2015
Jan Birgerson		Peter Strandh
Auktoriserad revisor		Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen		Förordnad av regeringen
		Andra AP-fondens Årsredovisning 2014	65

127

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

Revisionsberättelse

Revisionsberättelse

För Andra AP-fonden, org. nr 857209-0606

Rapport om årsredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Andra AP-fonden för år 2014. Fondens årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta doku- ment på sidorna 29–65.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revi- sion. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkes- etiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säker- het att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegent- ligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur fonden upprättar årsredo- visningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåt- gärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i fondens interna kon- troll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända- målsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder och ger en i alla väsentliga avse- enden rättvisande bild av Andra AP-fondens nansiella ställning per den

31 december 2014 och av dess nansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredo- visningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Andra AP-fonden förvaltar. Vi har också granskat om det nns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Andra AP-fonden för 2014.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räken- skapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet av vår granskning och inventeringen av de tillgångar som fonden förvaltar samt om förvaltningen i övrigt på grundval av vår revision. Vi har utfört revisio- nen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av tillgångarna har vi granskat fondens inventering samt ett urval av underlagen för denna.

Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i fonden för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören har handlat i strid med lagen om allmänna pensionsfonder.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända- målsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande invente- ringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

	Göteborg den 17 februari 2015
Jan Birgerson	Peter Strandh
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen

66 Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

128

Skr. 2014/15:130

Bilaga 5

AP3sglobaltdiversifieradeportföljper31dec2014

Nordamerika

17%

16%

3%

AP3investerarienglobaltdiversifieradportfölj. Bildenvisarenprocentuellfördelningperregionpå marknadsvärdet avinvesteringarnavidårsskiftet2014.

ÅRETISAMMANDRAG | TREDJE AP-FONDEN

Sverige 11%

17%

9% Europa 10%

4%3%

Stillahavsregionen

4% 1%

Tillväxtmarknader

4% 1%

Noteradeaktier

Räntebärandetillgångar

Alternativainvesteringar

2014isammandrag

Fondens resultat uppgick till 34 977 (32 398) miljoner kronor.

AP3s totalavkastning uppgick till 13,8 procent före kostnader och 13,7 procent efter kostnader. Riskklass Aktier och Valuta stod för de största positiva bidragen till fondens resultat.

Fondkapitalet uppgick den 31 december 2014 till 288 332 miljoner kronor, vilket var en ökning med 29 857 miljoner jämfört med årsskiftet 2013.

Avkastningi%

13,7

Resultatimiljonerkronor

34 977

AP3 har gjort utbetalningar till pensionssystemet med 5 120 miljoner kronor.

AP3 har uppnått sitt långsiktiga avkastningsmål om 4 procent realt sedan starten 2001.

AP3 har under den senaste treårsperioden överträffat jämförelseportföljen med 2,5 procent i genomsnitt per år.

Totaltfondkapitalimiljonerkronor

288 332

AP3 integrerade hållbarhetsarbetet ytterligare i kapitalförvaltningen och fonden mätte dessutom aktieportföljens koldioxidavtryck.

Året präglades av måttlig konjunkturutveckling, lätt penningpolitik och stigande tillgångspriser.

Nyckeltal

Utbetalningtillpensionssystemet

imiljonerkronor

5120

	2014	2013	2012	2011	2010
Fondkapital vid årets slut, mdkr	288,3	258,5	233,0	214,1	220,8
Nettoflödenfrånpensionssystemet,mdkr	-5,1	-6,9	-3,8	-1,2	-4,0
Årets resultat, mdkr	35,0	32,4	22,6	-5,5	18,3
Avkastning före kostnader, %	13,8	14,2	10,7	-2,4	9,1
Avkastning efter kostnader, %	13,7	14,1	10,7	-2,5	9,0
Förvaltningskostnadsandel totalt, %	0,12	0,13	0,14	0,11	0,14
Förvaltningskostnadsandel exklusive provisionskostnader, %	0,07	0,07	0,08	0,07	0,07

ÅRSREDOVISNING 2014 | 5

129

Skr. 2014/15:130

Bilaga 5

TREDJE AP-FONDEN | RESULTATRÄKNING

RESULTATRÄKNING

Resultaträkning

RÖRELSENS INTÄKTER
Mkr	Not	2014	2013
äntenetto	2	2764	2909
Erhållnautdelningar		3757	2854
Nettoresultat,noteradeaktiero handelar	3	10948	21709
Nettoresultat,onoteradeaktiero handelar	4	1888	4765
Nettoresultat,ränte ärandetillgångar		6304	-1597
Nettoresultat,derivatinstrument	5	1330	3746
Nettoresultat,valutakursförändringar		8327	-1659
rovisionskostnader,netto	6	-162	-155
Summa rörelsens intäkter		35 155	32 572
RÖRELSENS KOSTNADER
ersonalkostnader	7	-120	-110
vrigaadministrationskostnader	8	-58	-64
Summa rörelsens kostnader		-178	-173
Årets resultat		34 977	32 398

44 | ÅRSREDOVISNING 2014

130

Skr. 2014/15:130

Bilaga 5

BALANSRÄKNING | TREDJE AP-FONDEN

BALANSRÄKNING

Balansräkning

TILLGÅNGAR
Mkr		Not	2014-12-31	2013-12-31
Aktiero handelar
Noterade		9,21	137927	128515
noterade		10,21	32017	29086
ligationero handraränte ärandetillgångar		11,21	154362	107494
erivat		12,21,23	3862	3081
assao h	ankmedel		1664	1443
vrigatillgångar		13,23	10911	11606
Förut etaldakostnadero hupplupnaintäkter		14	1375	1470
S mma	llg ngar		342 118	282 695
FONDKAPITAL OCH SKULDER
Skulder
erivat		12,21,23	10398	1899
vrigaskulder		15,23	43336	22262
Förut etaldaintäktero hupplupnakostnader		16	51	58
Summa skulder			53 786	24 220
Fondkapital
ngåendefondkapital		17	258475	232956
Netto etalningmotpensionssystemet			-5120	-6880
Åretsresultat			34977	32398
Summa fondkapital			288 332	258 475
Summa fondkapital och skulder			342 118	282 695
osterinomlin en		18

ÅRSREDOVISNING 2014 | 45

131

Skr. 2014/15:130

Bilaga 5

TREDJE AP-FONDEN | NOTER

NOTER

Tred eA -fonden,organisationsnummer802014-4120,ärenav u er onderna inomdetsvenskapensionssystemetmedsäteiSto kholm Årsredovisning

förräkenskapsåret2014hargodkäntsavstyrelsenden19fe ruari2015 esultaträkningo h alansräkningskafastställasavregeringen

N T1 Redovisnings oc v rderingsprinciper

Enligtlagen 2000 192 omallmännapensionsfonderskaårsredovisningenupp- rättasmedtillämpningavgodredovisningssed,varviddetillgångarsomfond- medlenpla eratsiskaupptastillmarknadsvärdet eddennautgångspunkthar FörstatillF ärdeA -fondernautar etatgemensammaredovisnings-o hvärde- ringsprin ipervilkahartillämpatso hsammanfattasnedan

Fondernasredovisnings-o hvärderingsprin iperanpassassu essivttillden internationella redovisningsstandarden, F S Eftersom F S är under omfattan- de omar etning, har anpassningen hi lls inriktats mot informationskrav enligt

F S7o h F S13 Enfullständiganpassningtill F	Sskulleinteväsentligtpåverka
redovisatresultato hkapital otnugällande F	Särendastörreskillnadenatt

kon ernredovisning o h kassaflödesanalys e upprättas edovisningsprin iper- na avseende nettoredovisning av e likviderade forderingar o h e likviderade

skulder samt repor o h derivatinstrument har anpassats till	F S AS 32 regler
rin ipförändringenpåverkaringaposteri alansräkningen	vrigaredovisnings-

o hvärderingsprin iperäroförändrade ämförtmedföregåendeår

Arsdagsredovisning

Transaktionerivärdepappero hderivatinstrumentpåpenning-o ho liga- tionsmarknaden,aktiemarknadeno hvalutamarknadenredovisasi alansräk- ningen per a ärsdagen,det vill säga vid den tidpunkt då deväsentliga rä ghe- ternao hdärmedriskernaövergårmellanparterna Fordranpåellerskulden tillmotpartenmellana ärsdago hlikviddagredovisasunderövrigatillgångar respektiveövrigaskulder vrigatransaktioner,framförallttransaktionerav- seendeonoteradeaktier,redovisasi alansräkningenperlikviddagen,vilket överensstämmermedmarknadspraxis

Ne oredovisning

Finansiellatillgångaro hskuldernettoredovisasi alansräkningenärdet nnsen legalrä ghetattnettoredovisatransaktioner o hdet nnsenavsiktatterlägga likvidnettoellerrealiseratillgångeno herläggalikvidförskuldensamtidigt

mr kningav tl ndskval ta

Transaktioneriutländskvalutaomräknastillsvenskakronormeddenvalutakurs somgällerpåtransaktionsdagen å alansdagenräknastillgångaro hskulderi utländskvalutaomtillsvenskakronortill alansdagensvalutakurser

ärdeförändringarpåtillgångaro hskulderiutländskvalutauppdelasiendel somärhänförligtillvärdeförändringenavtillgångenellerskuldenilokalvalutao h endelsomärorsakadavvalutakursförändringen alutakursresultatsomuppstår vidförändringavvalutakursredovisasiresultaträkningenpåradenNettoresultat, valutakursförändringar

Ak erido erbolag intressebolag

Enligtlagenomallmännapensionsfonderupptasaktieridotter olag intresse- olagtillverkligtvärde erkligtvärde estämsenligtsammametodersomtill- lämpasföronoteradeaktiero handelar ravpåattupprättakon ernredovisning föreliggerinte

rderingavfinansiellainstr ment

Fondenssamtligapla eringarvärderastillverkligtvärdevarvidsåvälrealisera- desomorealiseradevärdeförändringarredovisasiresultaträkningen raderna Nettoresultatpertillgångsslagingårsåledessåvälrealiseradesomorealiserade resultat defallhänvisningnedanskertillvaldindexleverantör,sefondenshem- sidaförinformationkringaktuellaindex Nedan eskrivshurverkligtvärdefast- ställsförfondensolikapla eringar

Noteradeaktierochandelar

Föraktiero	handelarsomärupptagnatillhandelvidenregleradmarknadeller
handelspla	orm, estämsverkligtvärdeutifrån alansdagenso iella

marknadsnoteringenligtfondensvaldaindexleverantör,oftastgenomsnitts- kurs nnehav som inte ingåriindex värderastill noteradepriser o server ara i enaktivmarknad Erlagda ourtagekostnaderresulta örsundernettoresultat noteradeaktier

46 | ÅRSREDOVISNING 2014

Onoteradeaktierochandelar

Föraktiero handelarsominteärupptagnatillhandelvidenregleradmarknad ellerhandelspla orm, estämsverkligtvärde aseratpåvärderingerhållenfrån motpartenellerannanexternpart ärderingenuppdaterasdånyvärderinger- hållitso h usterasföreventuellakassaflödenframtill okslutstillfället defall fondenpågodagrunder edömerattvärderingenärfelaktigskeren usteringav

erhållenvärdering	ärderingenavseendeonoteradeandelarföl er E s nter-
national rivateE	uityand enture apital aluation uidelines prin ipereller

likvärdigavärderingsprin ipero hskaiförstahandvara aseratpåtransaktioner medtred epart,menävenandravärderingsmetoderkananvändas

ärderingavonoteradefastighetsaktier aseraspåenvärderingenligtsu - stansvärdemetodenidenmånaktienintevaritföremålförtransaktionerpåen andrahandsmarknad Enmetodutve klingförvärderingavinnehavionoterade fastighets olagskedde2013isyfteattsäkerställavärderingtillverkligtvärde Fråno hmed2013värderasuppsk utnaskatteskuldertillettvärdesoman- vändsvidfastighetstransaktionervilketskil ersigmotdenvärderingsomskeri redovisningenhosfastighets olagen enändrademetodenföratt eräknaverk- ligtvärdepåverkade2013årsresultat,sevidarenot4Nettoresultatonoterade aktiero handelar

Obligationerochandraräntebärandetillgångar
Föro	ligationero handraränte		ärandetillgångar estämsverkligtvärdeuti-
från	alansdagenso	iellamarknadsnotering oftastköpkurs enligtfondens
valdaindexleverantör		nnehavsominteingåriindexvärderastillnoteradepriser
o server araienaktivmarknad			defallinstrumentenintehandlaspåenaktiv

marknado htillförlitligamarknadspriserinte nnsatttillgåvärderasinstrumen- tetmedh älpavallmäntvedertagnavärderingsmodellersominne ärattkassa- flödendiskonterastillrelevantvärderingskurva

Somränteintäktredovisasränta eräknadenligte ektivräntemetoden

aseratpåupplupetanska ningsvärde	etupplupnaanska	ningsvärdetär
detdiskonteradenuvärdetavframtida	etalningar,därdiskonteringsräntan
utgörsavdene ektivaräntanvidanska	ningstidpunkten	ettainne äratt

förvärvadeöver-o hundervärdenperiodiserasunderåterståendelöptideller tillnästaränte usteringstillfälleo hingåriredovisadränteintäkt

Derivatinstrument

Förderivatinstrument estämsverkligtvärde aseratpånoteringarvidåretsslut defallinstrumentenintehandlaspåenaktivmarknado htillförlitligamarknads- priserinte nnsatttillgå,värderasinstrumentetmedh älpavallmäntvedertagna värderingsmodellerdärindatautgörsavo server aramarknadsdata

erivatkontrakt med positivt verkligt värde per alansdagen redovisas som tillgångarmedankontraktmednegativtverkligtvärderedovisassomskulder Skill- naden mellan terminskurs o h avistakurs för valutaterminer periodiseras lin ärt överterminskontraktetslöptido hredovisassomränta

Återköpstransaktioner

idäktaåterköpstransaktion,såkalladrepa,redovisassåldtillgångfortsatti alansräkningeno herhållenlikvidredovisassomskuld etsåldavärdepappret redovisassomställdpantinomlin eni alansräkningen Skillnadenmellanlikvidi avistaledeto hterminsledetperiodiserasöverlöptideno hredovisassomränta

rdepappersl n

tlånadevärdepapperredovisasi alansräkningentillverkligtvärdemedan erhållenersättningförutlåningenredovisassomränteintäktiresultaträkning- en Erhållnasäkerheterförutlånadevärdepapperkan eståavvärdepapper

o h eller kontanter	de fallTred e A	-fonden har rätt att förfoga över erhål-
lenkontantsäkerhetredovisasdennai		alansräkningensomentillgångo h
en motsvarande skuld	övriga fall redovisas den erhållna säkerheten inte i

alansräkningenutanangesseparatunderru riken Ställdapanter,ansvars- för indelser o h Åtaganden nder denna ru rik redovisas även värdet av ut- lånadevärdepapper,samtsäkerheterfördessa

132

Skr. 2014/15:130

Bilaga 5

N T1 orts

Postersomredovisasdirektmot ondkapitalet

n-o hut etalningarsomharskettmotpensionssystemetredovisasdirektmot fondkapitalet

Provisionskostnader

rovisionskostnaderredovisasiresultaträkningensomenavdragspostunder rörelsensintäkter eutgörsavdirektatransaktionskostnadersåsomdepå anks- arvodeno hfastaarvodentillexternaförvaltaresamtfastaavgifterförnoterade fonder restations aseradearvoden,somutgårnärförvaltareuppnårenavkast- ningutöveröverenskommennivådärvinstdelningtillämpas,redovisassomav- gåendepostundernettoresultatföraktuellttillgångsslagiresultaträkningen Förvaltararvodenföronoteradeaktiero handelar,förvilkaåter etalning medgesförevinstdelningo hdäråter etalning edömssomsannolik,redovisas somanska ningskostnado hkommerdärmedingåidetorealiseraderesultatet

övrigafallredovisasdesomprovisionskostnader

	NOT 2 R ntene o	2014	2013
Mkr
RÄNTEINTÄKTER
	ligationero handraränte ärandeintäkter	2397	2046
erivatinstrument		468	1130
ärdepapperslån,aktier		66	67
ärdepapperslån,o ligationer		30	14
vrigaränteintäkter		4	3
Summa ränteintäkter		2 965	3 259
RÄNTEKOSTNADER
erivatinstrument		201	350
vrigaräntekostnader		0	0
Summa räntekostnader		201	350
R ntene o		2 764	2 909

	NOT 3 Ne	ores ltatnoteradeak eroc	andelar
Mkr			2014	2013
esultatnoteradeaktiero handelar			11113	21877
Avgår ourtage			-73	-44
Avgårprestations		aseradearvoden	-91	-124
Ne ores ltat noterade ak er oc andelar			10 948	21 709

	NOT 4 Ne ores ltatonoteradeak eroc	andelar
Mkr		2014	2013
ealisationsresultat		1630	2116
realiseradevärdeförändringar		269	2649
Avgårprestations aseradearvoden		-12	-
Ne ores ltat onoterade ak er oc andelar		1 888	4 765

NOTER | TREDJE AP-FONDEN

Rörelsens kostnader

Samtligaförvaltningskostnader,exklusive ourtage,arvodentillexternaförval- tareo hdepå anksarvoden,redovisasunderrörelsenskostnader nvesteringar iinventariersamtegenutve klado hförvärvadprogramvarakostnadsförsi normalfalletlöpande

Ska er

Tred eA -fondenär efriadfrånallinkomstskattvidpla eringariSverige

Skattpåutdelningaro hkupongskattersompåföresivissaländernettoredo- visasiresultaträkningenunderrespektiveintäktsslag

Fondenärfråno hmed2012registreradtillmervärdesskatto hdärmed skatteskyldigtillmervärdesskattförförvärvfrånutlandet Fondenharinterättatt

återfå etaldmervärdesskatt	ostnadsfördmervärdesskattinkluderasirespektive
kostnadspost
Avr ndningar
Avrundningsdi erenserita	ellerkanförekomma

	NOT 5 Ne ores ltatderivat	2014	2013
Mkr
Aktierelateradederivat		1683	3220
änte-o hkreditrelateradederivat		-353	526
Ne ores ltat derivat		1 330	3 746

NOT 6 Provisionskostnader

Mkr	2014	2013
Externaförvaltningsarvodennoteradetillgångar	130	121
Externaförvaltningsarvodenonoteradetillgångar	18	22
vrigaprovisionskostnaderinkldepå ankskostnader	14	12
S mmaprovisionskostnader	162	155

provisionskostnaderredovisasinteprestations aseradearvodenvilkauppgi ktill 103 124 mkr,varav91 124 mkravsernoteradeaktiero h12 - mkravserono- teradeaktiero handelar essaredovisasdirektmotnettoresultatförrespektive tillgångsslag

nderliggandeavgifterisktotalreturns aps T S 1 redovisasintei provisionskostnaderutansomendelavvärdeförändringenunderNettoresultat, derivatinstrument För2014uppgårunderliggandekostnaderiT Sertill

20 10 mkr

nderårethartotalt171 109 mkrerlagtsiförvaltararvodenavseende onoterade tillgångar Av dessa avser 153 87 mkr avtal som medger åter- etalningaverlagdaförvaltningsarvodenförevinstdelningvidavyttring essa redovisassomendelavtillgångensanska ningsvärde

1 Seordlistas 66

Enmetodutve klingförvärderingavinnehavionoteradefastighets olag implementerades2013isyfteattsäkerställavärderingtillverkligtvärde Fråno h med2013värderasuppsk utnaskatteskuldertillettvärdesomanvändsvidfastig- hetstransaktioner,vilketskil ersigmotdenvärderingsomskeriredovisningenhos fastighets olagen

ÅRSREDOVISNING 2014 | 47

133

Skr. 2014/15:130

Bilaga 5

TREDJE AP-FONDEN | NOTER
		NOT				Personal		2014			2013
										varav			varav
									totalt	kvinnor		totalt	kvinnor
	edelantalanställda							56		18	55		19
	Anställda31 12							57		20	53		17
	Antaliledningsgruppen31 12							5		2	5		1
												So iala												So iala
							öner	örliga		kostnader											öner	örliga		kostnader
	Personalkostnader i tkr,											inkl			Personalkostnader i tkr,									inkl
							o h	ersätt-		ensions-		särskild									o h	ersätt-	ensions-	särskild
2014							arvoden	ningar kostnader			löneskatt		Summa	2013							arvoden	ningar	kostnader	löneskatt	Summa
	Styrelsensordförande,														Styrelsensordförande,
	ärNuder						110				35		145			ärNuder					110			35	145
	vrigast relseledamöter															vrigast relseledamöter
	Sonat			urman- lsson			71				22		94		Sonat			urman- lsson			71			22	94
	örn			ör esson			102				32		133			örn		ör esson			102			32	133
	nga- ill				arl erg		71				22		94			nga- ill			arl erg		71			22	94
	eterEnglund						50				16		66			eterEnglund
	unvorEngström						50				16		66			from uni2013					25			8	33
	arsErnsäter						60				19		79			unvorEngström					50			16	66
	eter			ell		erg	60				19		79			arsErnsäter					60			19	79
	Elisa		eth			nell	50				16		66			eter		ell		erg	60			19	79
	Summa						625				197		822			Elisa	eth			nell	50			16	66
		erstin				essius	4084			1250	1587		6861			ari	ots		erg
																tomma 2013					25			8		33
	edningsgruppene kl D															Summa					625			197	822
	a		as		ylund		1583			413	598		2570			erstin				essius	3891		1209	6001	7006
	ustaf			agerud avgi kur
																edningsgruppene kl D
ledningsgruppennov2014							2940			855	1131		4878
	erim			askal			2684			929	1069		4637			a	as		ylund		1322		365	621	2308
	årten				inde org		2243			614	854		3674			ustaf		agerud			2879		820	1212	9114
	il arås				indgren											hristina				uso sky illesöy	1315		402	779	2495
	fromfe					2014	1107			354	434		1878			erim		askal
Summa ledningsgruppen																fromokt2013					670			211	880
e kl				D			10 557			3 164	4 085		17 638			årten			inde org		2117		586	1053	7563
	vrigaanställda						51118	4376		14967	20699		91388			atarina				tterström
	Summa						65 759	4 376		19 382	26 370		115 887			tommars2013					592		126	271	988
																Summa ledningsgruppen
	vrigapersonalkostnader						3514						3514
																e kl		D			8 894		2 299	4 147	15 339
	Summa personalkostnader						69 898	4 376		19 382	26 567		120 223			vrigaanställda					46811	4157	14141	18260	83369
															Summa						59 595	4 157	17 649	24 007	105 408
																vrigapersonalkostnader					3579				3579
														Summa personalkostnader							63 799	4 157	17 649	24 203	109 808

Styrelse Styrelsearvodenfastställsavregeringen elårsersättningenuppgår sedan2000till100tkrtillstyrelsensordförande,75tkrtillvi eordförandeo h

50tkrtillledamöter egeringenhar	eslutatommö lighetförfondenattersätta
ledamöteristyrelsenförutskottsar	etemedmaximalt100tkrattfördelas

mellanmedlemmarnaiersättnings-o hrevisionsutskottet För2014har100

100 tkr		etalatsutiersättningarförutskottsar		ete
	tsko	Ersättningsutskottetharunderåret		eståttavtreledamötero h
ereder		lafrågoravseende	slöno hförmånersamtlöneraminförlöne-
revision Ersättningsutskottet			eredero ksåfrågorrörandeprogrammetför

prestations aseradrörligersättning eslutidessafrågorfattasavstyrelsen evisionsutskottet eståravtreledamöter evisionsutskottetär evakandeo h eredandeåtstyrelseninomiförstahandområdena nansiellrapportering,

redovisning,internkontroll,riskhanteringo hexternrevision
Dsers ningErsättningtill	fastställsavstyrelsen	sanställningsavtal

för indersigfondenatt etalapremiefört änstepensions-o hs ukförsäkring

uppgåendetill30pro entav ruttolönen Avtaletgällermedenuppsägningstid

frånsåvälfondenssom ssidapå6månader	iduppsägningfrånfondens
sidakanäven18månadersavgångsvederlagut	etalas ppsägningslöno h

avgångsvederlagskaavräknasmoterhållandeavinkomstfrånnyt änsteller

näringsverksamhet			et nnsingetavtalomförtidapension			harerhållit
skattepliktigaförmånertillettvärdeuppgåendetill2 2 tkr						omfattase av
programmetförprestations				aseradrörligersättning
	Ledningsgrupp exkl VD			edningsgruppen estårfrån1novem er2014av
	samt	hefernaför	apitalförvaltning,		hief nvestment	er,A ärsstöd
kontroll		hief isk	ersamt ommunikation Framtillo hmed31okto er
estodledningsgruppenävenavenvi e					o htillikakapitalförvaltnings-

hefsomutgi kurledningenisam andmedattdennevaldeattsägauppsin

anställningpåfondensamt hefenförstrategiskallokeringsom		efordradestill
apitalförvaltnings hef
Fondenäranslutentillkollektivavtalmellan A o h SE		F	SA
Endast	o h hefenför apitalförvaltningsamt hief nvestment		erhar

48 | ÅRSREDOVISNING 2014

134

Skr. 2014/15:130

Bilaga 5

NOTER | TREDJE AP-FONDEN

N T

orts

villkorsomavvikerfrånkollektivavtalet Fondenskapitalförvaltnings hefsamt hief nvestment erharenömsesidiguppsägningstidom6månader id uppsägningfrånfondenssidakanäven6månadersavgångsvederlagut etalas ppsägningslöno havgångsvederlagskaavräknasmoterhållandeavinkomst frånnyt änstellernäringsverksamhet Förövrigamedlemmariledningsgruppen nnsingasärskildaavtalavseendeuppsägningstid,avgångsvederlagellerförtida

pension edlemmarnailedningsgruppenharerhållitskattepliktigaförmåner
tillvärdenmellan0 0 o h5 15 tkr	edlemmariledningsgruppenomfattas
inteavprogrammetförprestations	aseradrörligersättning

Program örpresta onsbaseraders ningStyrelsenhar eslutatomett programförrörligersättningilin emeddestatligariktlin ersomregeringen gavutiapril2009samtmedanpassningarienlighetmeddeallmännarådom ersättningspoli yiförsäkringsföretagmflsomFinansinspektionenpu li erade imars2010 rogrammetgällerför2014o hinne ärattanställdainom apitalförvaltningenharmö lighetatterhållaupptilltvåextramånadslöneri prestations aseradrörligersättningunderförutsättningattiförvägkommuni e- radekriterieräruppfyllda 60%avdenrörligaersättningen etalasutförsttreår efterint änandeåret Anställdainomdeadministrativafunktionernaharmö lig- hetatterhållamotsvarandeenhalvmånadslönirörligersättning Förattrörlig ersättningskakunnautgåtillnågonanställdmåstefondensomhelhetuppvisa

ettpositivtresultat o hmedlemmariledningsgruppenomfattasinteav programmetomrörligprestations aseradersättning För2014harfondenre- serverat4,4 4,2 mil onerkronorförut etalningavrörligersättning aseratpå uppfyllelseavmålienlighetmedavtal etreserverade eloppetmotsvararen rörligprestations aseradersättningpåisnitt1,2 1,2 månadslönerperanställd somomfattasavprogrammet

Sj k r nvaroTotals ukfrånvarounder2014uppgi ktill0,5% 0,6% uppdelat

på0,4% 0,4% förmäno h0,7% 0,8% förkvinnor			ngen 0% avfondens
anställdaharvarits ukskrivenmerän60dagaristrä kunder2014
	vrigt
Enligthåll arhetsregelverket		ska olagredovisahuruvidafa kförenings-
frihetrådersamtomdet nnsanställdaunder18år			enlighetmedsvensklag
råderfa kföreningsfrihetpå A		3 Fondenharingaanställdaunder18år

		NOT	vrigaadministra onskostnader
Mkr				2014	2013
	okalkostnader			10	10
	nformations-o hdatakostnader			30	36
	öptat änster			11	11
	vrigt			7	7
	S mma övriga administra onskostnader			58	64
	köptat änsterovaningårarvodentillrevisions			olag Arvodenförkonsultt äns-
ter eställdaavregeringskanslietuppgårtill0,9				0,3 mkr
Tkr				2014	2013
Revisions			ppdrag
EY				818	1 050
Andra uppdrag
				296	257
EY				23	93
Summa				1 137	1 400

	NOT	Noteradeak		eroc andelar
						2014-12-21	2013-12-31
Mkr						erkligtvärde	erkligtvärde
Svenskaaktier					32966		34126
Andelarisvenskafonder					1567		1387
tländskaaktier					79658		68931
Andelariutländskafonder					23735		24071
S mma noterade ak			er oc	andelar	137 927		128 515
Enförte kningöverfondenstiostörstaaktieinnehav nnspåsid62
åfondenshemsida			ap3 seåter		nnsenförte kningöverfondens
samtligaaktieinnehav

ÅRSREDOVISNING 2014 | 49

135

Skr. 2014/15:130

Bilaga 5

TREDJE AP-FONDEN | NOTER
		NOT 10			Ak	eroc	andelar onoterade
	A 3hadeper31de					2014g ortföl andeinvesteringarionoteradevärdepapperdirekto hviariskkapital olago h
	fonder Spe i				kationnedanvisardefemstörstainnehaven						aseratpåinvesteratkapital Enspe i kationöver
	samtligainnehavmedangivelseavstartårpåinvesteringeno hinvesteringsåtagandeåter nnspå														ap3 se
												2014-12-31			2013-12-31
	Mkr											erkligtvärde			erkligtvärde
	Aktierisvenskadotter-o hintresse								olag				10933		10820
	Aktieriövrigasvenska olag												749		764
	Andelarisvenskariskkapital							olago hfonder					681		1308
	tländskaaktiero handelar												19654		16194
	S mmaak eroc andelar onoterade												32 017		29 086
										rganisa ons							100% eget	100%
											nummer	Säte	Antalak er		Ägarandel kapital	erkligtv rde	kapital 2014	resultat 2013
	noteradeak erido er oc							intressebolag
	asakronan				oldingA					556650-4196		Sto kholm	1000000		25%	6949	23094	1762
	emsöFastighetsA									556779-8169		Sto kholm	700000		70%	2523	2682	-361
	emsö ntressenterA									556917-4336		Sto kholm	25000		50%	527	545	12
	TrophiFastighetsA									556914-7647		Sto kholm	1000000		100%	935	1006	38
	S mmaak erisvenskado						er oc		intressebolag							10 933
																	2014	2013
										rganisa ons							Anska nings	Anska nings
											nummer	Säte	Antalak er		Ägarandel kapital		v rde	v rde
	vrigaonoteradesvenskaak							eroc	oc andelar
	ergvikSkogA									556610-2959		Falun	347		5%		174	174
	em största inne aven i svenska
	riskkapitalbolag oc					onder1
	erdane			apital											10%		139	117
	T roviderFund														17%		127	127
	aledo		artnersFund												20%		122	120
	itorina			apital											11%		103	114
	erdane			apital											15%		44	51
	emstörstainne aveni tl ndska
	riskkapitalbolagoc					onder1
	arl		n												100%		1205	1336
		A													100%		780	807
	erman			etail n ome											92%		751	-
	nnisfree			F Se ondaryFund2 SF2											18%		686	588
	Euro risa														11%		452	472
	Anska		ningsvärderesterandeinnehav														18002	18214
	Totaltanska				ningsv rde												22 585	22 120
	Totaltverkligtv rde																32 017	29 086
	Enspe i			kationöversamtligainnehav nnspå						ap3 se
	1 AvserA 3sinnehavikommandit							olagsstrukturero handraliknandestrukturerdärA				3inteharettväsentligtinflytande
		NOT 11			bliga oneroc andrar nteb rande						llg ngar			NOT 11	forts

OBLIGATIONER OCH ANDRA RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER FÖRDELAT PÅ EMITTENTKATEGORI

	2014-12-31	2013-12-31
Mkr	erkligtvärde		erkligtvärde
Svenskastaten	23683	33446
Svenska ostadsinstitut	6862	8365
vrigasvenskaemittenter
Finansiellaföretag	1515	2159
ke- nansiellaföretag	13984	15372
tländskastater	55817	18420
vrigautländskaemittenter	46073	24979
Summa	147 934	102 741
Räntefonder	6 428	4 753
Summa	154 362	107 494

OBLIGATIONER OCH ANDRA RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER FÖRDELAT PÅ INSTRUMENTKATEGORI

	2014-12-31	2013-12-31
Mkr	erkligtvärde		erkligtvärde
ealränteo ligationer	16522	23350
vrigao ligationer	122667	67438
erti kat	350	3076
noteradereverslån	8395	7341
vrigainstrument	-		1535
Summa	147 934	102 741
Räntefonder	6 428	4 753
Summa	154 362	107 494

Avo ligationero handraränte ärandevärdepapperavser29820 9607 mkr återinvesteringaverhållnakontantsäkerheterrelateradetillvärdepappersutlåning

50 | ÅRSREDOVISNING 2014

136

Skr. 2014/15:130

Bilaga 5

	NOT 12		Deriva nstr mentbr		o	2014-12-31
					Nominellt	ositivt	Negativt
Mkr					värde	verkligtvärde	verkligtvärde
AKTIERELATERADE INSTRUMENT
	ptioner,	T		tställda,köp	-	-	-
				tställda,säl	-	-	-
	ptioner,	learade		nnehavda,köp	159	0	-
				nnehavda,säl	1409	20	-
				tställda,köp	73	-	-2
				tställda,säl	-	-	-
Terminer					35104	376	-219
S	appar				19998	122	-0
Summa					56 743	518	-221
varav learat					36745	396	-221
R	NTE	REDITRE ATERADEINSTR			MENT
	ptioner,	learade		nnehavda,köp	9100	15	-
				nnehavda,säl	918154	57	-141
				tställda,köp	14415	-	-16
				tställda,säl	969356	100	-45
F	A Terminer				115174	77	-131
	S				39334	789	-817
S	appar				67251	63	-201
Summa					2 132 783	1 101	-1 352
varav learat					2026198	249	-333
VALUTARELATERADE INSTRUMENT
	ptioner,	T		nnehavda,köp	27051	1189	-
				nnehavda,säl	41733	724	-
				tställda,köp	34782	-	-1375
				tställda,säl	38891	-	-630
Terminer					140659	329	-6821
S	appar				-	-	-
Summa					283 116	2 243	-8 826
E	ektavnettoredovisning				-	-	-
S mma deriva			nstr ment		2 472 641	3 862	-10 398

NOTER | TREDJE AP-FONDEN

					2013-12-31
				Nominellt	ositivt	Negativt
Mkr				värde	verkligtvärde	verkligtvärde
AKTIERELATERADE INSTRUMENT
	ptioner,	T	tställda,köp	52	-	-7
			tställda,säl	-	-	-
	ptioner,	learade	nnehavda,köp	13	0	-
			nnehavda,säl	25	0	-
			tställda,köp	-	-	-
			tställda,säl	-	-	-
Terminer				23147	646	-349
S	appar			10423	69	-2
Summa				33 660	715	-358
varav learat				23185
R	NTE	REDITRE ATERADEINSTR		MENT
	ptioner,	learade	nnehavda,köp	8586	-	-1
			nnehavda,säl	730238	4	-118
			tställda,köp	173281	6	-1
			tställda,säl	763957	84	-2
F	A Terminer			223288	163	-152
	S			23457	316	-358
S	appar			13940	187	-165
Summa				1 936 747	760	-797
varav learat				1899350
VALUTARELATERADE INSTRUMENT
	ptioner,	T	nnehavda,köp	2298	58	-
			nnehavda,säl	2108	17	-
			tställda,köp	9847	-	-38
			tställda,säl	2305	-	-3
Terminer				100143	1531	-705
S	appar			-	-	-
Summa				116 701	1 606	-745
E	ektavnettoredovisning				-	-
S mma deriva nstr ment				2 087 108	3 081	-1 899

erivatfårenligtfondenspla eringsregleranvändasisyfteatte ektivisera förvaltningenellerhanterarisken

Aktie-o hräntederivathandlasföreträdesvispåstandardiserademarknader i learadeprodukter,varpåmotpartsriskernaen artärgentemot learinghuset

aluta-o hkreditderivatmarknadernaäremellertid	T -marknader,vilket
inne ärattdennahandelinteärstandardiseradeller	learad,varpåmotparts-

o hleveransriskeruppkommergentemotdemotpartersomanlitas Fondens motparterförhandelsome learasgodkännso hlimiterasavfondensstyrelse o hexponeringinomramenfördessalimiter evakaslöpande Fondenanvänder marknadensstandardiseradeavtalför T -handelsåsomexempelvis S A-avtal

tställdasäl optionerärdelpositioneriolikaoptionsstrategiermedsyfteatt hanterariskenipor öl en denmånenutställdoptioninne ärattA 3haren förpliktelseattlevereraettunderliggandevärdepapperharfondenalltidinnehav idettavärdepappersomtä kereventuelltleveranskrav

Förennärmare eskrivningavriskhanteringenmedavseendepå derivatinstrumenthänvisastillfondensriskhanteringsplanpå ap3 se

ÅRSREDOVISNING 2014 | 51

137

Skr. 2014/15:130

Bilaga 5

TREDJE AP-FONDEN | NOTER
		NOT 13	vriga llg	ngar
	Mkr			2014-12-31 2013-12-31
	Fondlikvider			247	472
	Återköpstransaktioner			10664	11134
	vrigatillgångar			-	0
	vrigakor ristigafordringar			0	0
	S mma övriga		llg ngar	10 911	11 606

	NOT 14	ör tbetaldakostnaderoc	ppl pnaint kter
Mkr			2014-12-31 2013-12-31
pplupnaränteintäkter			1155	1304
pplupnautdelningar			84	71
estitutioner			82	45
Förut etaldakostnader			41	45
pplupnapremieraktielån			13	6

	NOT 1	ondkapital
NETTOBETALNINGAR MOT PENSIONSSYSTEMET
Mkr			2014-12-31 2013-12-31
Ing ende ondkapital			258 475	232 956
n etaldapensionsavgifter			58880	56839
t etaldapensionsmedelinnevarandeår			-63776	-63490
verflyttningavpensionsrättertillE			-2	-2
egleringavpensionsrätt			1	3
Administrationsersättningtill ensionsmyndigheten			-224	-230
S mma ne		obetalningar mot pensionssystemet	-5 120	-6 880
Årets resultat			34 977	32 398
tg ende		ondkapital	288 332	258 475

NOT 1 Posterinomlinjen

PANTER OCH DÄRMED JÄMFÖRLIGA SÄKERHETER STÄLLDA FÖR EGNA SKULDER

S mma ör		tbetalda kostnader	1 375	1 470		Mkr	2014-12-31	2013-12-31
och upplupna intäkter
						anterföråterköpstransaktioner
						ottagnasäkerheter	10671	11116
						Avlämnadesäkerheter	2768	6442
						anterförderivathandel
	NOT 15	vrigask lder				Erhållenkontantsäkerhet	0	0
Mkr			2014-12-31	2013-12-31		Ställdkontantsäkerhet	817	89
						tlånadevärdepapperförvilkasäkerhetererhållits
everantörsskulder			7	5		tlånadevärdepapper	39876	14985
Fondlikvider			674	422		Erhållenkontantsäkerhet	39879	15387
öneskatter			0	0		vanståendesäkerheter nnsredovisadeinot11,13samt15
ersonalenskällskatter			3	3
Återköpstransaktioner			2768	6442		ÖVRIGA PANTER OCH JÄMFÖRLIGA SÄKERHETER
ottagnakontantsäkerheter			39879	15387
					Mkr		2014-12-31	2013-12-31
vrigaskulder			6	3
						tlånadevärdepapper moterhållen
S mma övriga sk lder			43 336	22 262	säkerhetiform avvärdepapper
						tlånadevärdepapper	15396	10398
						Erhållensäkerhetiformavvärdepapper	17177	11225

	NOT 1	ör tbetaldaint kteroc	ppl pnakostnader
Mkr			2014-12-31 2013-12-31
pplupnaexternaförvaltningskostnader				29	35
vrigaupplupnakostnader				10	14
örligersättninginklso ialaavgifter				12	9
S	mma ör	tbetaldaint kteroc ppl pnakostnader		51	58
t	etalning av rörlig ersättning för år 2012 ut etalades till 40% under 2013
o h resterande del ut etalas under 2015			t etalning för rörlig ersättning för
år 2013 ut		etalades till 40% under 2014 o h resterande del ut		etalas under
2016 Avsättning för rörlig ersättning har även g orts för år 2014, med 40%
ut	etalning 2015 o h resterande del för ut		etalning 2017

UTESTÅENDE ÅTAGANDEN
Mkr	2014-12-31	2013-12-31
noteradeaktier	4318	2038
Fastighets-o hskogsfonder	1386	1156

N T1 N rst ende

A 3hyrsinalokalerav asakronanA tillmarknadsmässigavillkor

52 | ÅRSREDOVISNING 2014

138

									Skr. 2014/15:130
									Bilaga 5
									NOTER | TREDJE AP-FONDEN
	N T20	Valutaexponering
VALUTAEXPONERADE TILLGÅNGAR PER VALUTA PER 31 DEC 2014					EUR			S	vrigt	Totalt
Mkr
Aktiero handelar					17773	14109	6342	55892	24916	119032
ExponeringgenomSE -noterade olagmedutländskhemvist1					392	678			1055	2125
	ligationero handraränte ärandevärdepapper				3958	10288		49513	2865	66624
erivat					-3208	-563	1	-4851	-277	-8898
vrigapla eringstillgångar					3221	-1723	92	6860	1333	9782
al tae poneringbr			o		22 136	22 789	6 435	107 413	29 892	188 666
urssäkring					-22350	-16157	-6058	-61812	-9777	-116154
Total val tae ponering					-214	6 632	377	45 601	20 115	72 511
VALUTAEXPONERADE TILLGÅNGAR PER VALUTA PER 31 DEC 2013					EUR			S	vrigt	Totalt
Mkr
Aktiero handelar					16 911	11576	7313	43914	26020	105734
ExponeringgenomSE -noterade olagmedutländskhemvist1					435	532			1159	2127
	ligationero handraränte ärandevärdepapper				6915	4542	0	17862	0	29320
erivat					-3880	-484	13	-497	-36	-4883
vrigapla eringstillgångar					1772	-1725	178	6 189	1311	7726
al tae poneringbr			o		22 153	14 442	7 505	67 469	28 455	140 024
urssäkring					-26583	-10526	-5309	-36157	-6708	-85283
Total val tae ponering					-4 430	3 916	2 196	31 311	21 747	54 741
1 Attdennaexponeringansesutsattförvalutariskärenföl davlagkrav
	NOT 21	inansiellainstr ment pris oc v rderings		ierarki
INVESTERINGSTILLGÅNGAR PER VÄRDERINGSKATEGORI PER 31 DEC 2014
			bserverbarapriserien			Modellv rderingmed	Modellv rderingmedej
Mkr				ak	vmarknad	observerbaraindata	observerbaraindata			Totalt
Noteradeaktiero handelar					137927					137927
noteradeaktiero handelar								32017		32017
	ligationero handraränte ärandetillgångar				145357	395		8610		154362
erivat,positivamarknadsvärden					645	3217				3862
S mmainvesterings			llg ngar		283 928	3 612		40 628		328 168
erivat,negativamarknadsvärden					-554	-9845				-10398
Summa					283 374	-6 233		40 628		317 769
INVESTERINGSTILLGÅNGAR PER VÄRDERINGSKATEGORI PER 31 DEC 2013
			bserverbarapriserien			Modellv rderingmed	Modellv rderingmedej
Mkr				ak	vmarknad	observerbaraindata	observerbaraindata			Totalt
Noteradeaktiero handelar					103057	25458		-		128515
noteradeaktiero handelar					-	-		28863		28863
	ligationero handraränte ärandetillgångar				93236	6693		7788		107718
erivat,positivamarknadsvärden					903	2178		-		3081
S mmainvesterings			llg ngar		197 196	34 330		36 651		268 177
erivat,negativamarknadsvärden					-629	-1271		-		-1900
Summa					196 567	33 060		36 651		266 277

ÅRSREDOVISNING 2014 | 53

139

Skr. 2014/15:130

Bilaga 5

TREDJE AP-FONDEN | NOTER

N T21 orts

FÖRÄNDRING AV TILLGÅNGAR UNDER MODELLVÄRDERING MED EJ OBSERVERBARA INDATA 2013 TILL 2014
						bliga		oner
		Noteradeak	er	noteradeak er		och andra ränte-
Mkr		och andelar		och andelar	b	rande	llg ngar		Derivat	Totalt
Redovisatv rdevid	retsing ng		-	28 863				7 788	-	36 651
nvesterat			-	2846				5996	-	8842
Sålt åter etaltunderåret			-	-2786				-5167	-	-7953
ealiseradvärdeförändring			-	254				-	-	254
realiseradvärdeförändring			-	2840				-6	-	2903
Förflyttningfrånnivå1eller2			-	-				-	-	-
Förflyttningtillnivå1eller2			-	-				-	0	0
Redovisatv rdevid	rets tg ng		-	32 017				8 610	0	40 697
FÖRÄNDRING AV TILLGÅNGAR UNDER MODELLVÄRDERING MED EJ OBSERVERBARA INDATA 2012 TILL 2013
						bliga		oner
		Noteradeak	er	noteradeak er		och andra ränte-
Mkr		och andelar		och andelar	b	rande	llg ngar		Derivat	Totalt
Redovisatv rdevid	retsing ng		-	23 103				3 344	-41	26 407
nvesterat			-	4090				3411	-	7502
Sålt åter etaltunderåret			-	-2484				-458	-	-2942
ealiseradvärdeförändring			-	-174				-3	-	-177
realiseradvärdeförändring			-	2616				-6	41	2650
Förflyttningfrånnivå1eller2			-	1712				1500	-	3212
Förflyttningtillnivå1eller2			-	-				-	-	-
Redovisatv rdevid	rets tg ng		-	28 863				7 788	0	36 651

A 3 värderarsamtliga innehavtillverkligtvärde,vilketfastställs utifrånen hierarki av priskällor o h eräkningsmodeller erkligtvärdede nieras som det elopptillvilketen tillgång skullekunna överlåtas eller en skuld regleras i en normaltransaktion mellan marknadsaktörer vid tillfället då värderinggörs nnehavsom nnsrepresenteradeideindexsomfondenanvänderförlikvida investeringariaktiero hränte ärandevärdepappervärderasiförstahandtill

indexleverantörernasvärderingspriser	defalltillgångeninteinkluderasinågot
indexellerdärindexleverantörenspris	edömssomi ketillförlitligt,skervärdering
iställettillnoteradeprisero server araienaktivmarknad edaktivmarknad
menasenhandelsplatsdärpriserställsoftareänengångive kan Attanvända
o server arapriseräralltidförstavaletvidvalavvärderingspriso homfattar

merpartenavA 3stillgångar,mennärdessainte nnsatttillgåtasprisernaenligt nästastegivärderingshierarkin

Förvissainnehav,främstvissaränte ärandevärdepappersamtflertalet derivatsomintehandlasöver örsellerhanterasavett learinghus,saknas

tillförlitliganoteradepriser	ärderingskerdåutifrånvedertagnamodellervilkai
sinturanvändero server	aramarknadsdataförattfastställaettverkligtvärde
ärderingsriskenfördennagrupp edömssom		egränsad dennagrupp
inkluderaso ksåvissatyperavtransaktionerdärA		3är eroendeavprisupp-

gifterfrånenellerettparexternamotparterförattfastställaettverkligtvärde Förtillgångardärtillgängligtpris edömssommindretillförlitligt,texpågrund avlågmarknadsaktivitet,görsenrimlighets edömningavfondensegen värdering aseradpåvärderingerhållenfråntred epart

Slutligen nnsinnehavsommåstemodellvärderasdärvärderingentillstor delär eroendeavi keo server aramarknadsdatao hdärmedinnehåller enstörregradav edömningo hhögreosäkerhet FörA 3sdelärdetfrämst innehaviriskkapitalfondersamtonoteradeinnehavifastighets olagsom åter nnsidennakategori nder2013utve kladesmetodenförvärderingav fastighets olag, se vidare not 4

A 3s värdering av innehav i riskkapitalfonder aseras på den värdering som erhålls av externa förvaltare A 3 ställer krav på att förvaltarna ska föl a E sprin iperförvärderingsamtattfondenreviderasavenvälrenommerad

revisions rma ärdering från förvaltarna erhålls vanligen inom 90 dagar
efter kvartalsslut vilket inne är att värderingarna av A 3s innehav per 31
de em er aseras på rapporter från förvaltarna per 30 septem er, usterat
för kassaflöden under ärde kvartalet En edömning görs av värderingens
tillförlitlighet för att fastställa om eventuella korrigeringar är nödvändiga
för att uppnå ett mer rättvisande verkligt värde	er 31 de em er 2014 hade
inga sådana korrigeringar edömts nödvändiga	ärderingen påverkas i

första hand av de underliggande	olagens resultatutve kling, men o kså av
aktiemarknadens värdering av ämför ara olag Förväntade diskonterade
framtidakassaflödenharmindre	etydelseförvärderingen,dåA 3sriskkapi-

talpor	öl i första hand			estår av mogna olag, s k uyouts
ta	ellen redovisas A			3s samtliga investeringstillgångar fördelade per
värderingskategori 89			74 pro ent av fondens investeringstillgångar kan
värderas till o		server	ara priser i en aktiv marknad En nedvärdering med
10 pro ent av de tillgångar som är mest svår					edömda, dvs modellvärdering
med e o server ar indata, skulle påverka A					3s fondkapital med -1,4 -1,4
pro ent Fondens värderingsrisk edöms som egränsad
nder året har fonder exklusive riskkapitalfonder till ett värde av 31 731
mkr omklassi		erats från modellvärdering med o server ara indata till
o server ara priser i en aktiv marknad, varav 25 303 mkr åter						nns under
noterade aktier o h andelar o h 6 428 mkr åter nns under o						ligationer o h
andraränte ärandetillgångar

54 | ÅRSREDOVISNING 2014

140

Skr. 2014/15:130

Bilaga 5

NOTER | TREDJE AP-FONDEN

NOT 22

inansiellarisker

ENKLA KÄNSLIGHETSMÅTT FÖR AP3S PORTFÖLJ 31 DEC 2014

RISK MÄTT SOM VALUE AT RISK FÖR AP3S PORTFÖLJ

Mkr

10 000

9 286

Mkr

ägsta nivå

ögsta nivå

enomsnitt

31 de

31 de 1

2014

876

2 374

1415

1946

1367

8 000

2013

710

2221

1328

1219

1583

1 olumnenvisar

a

vidlikaviktadhistoriskdata

6 000

Fondens innehav är exponerade mot marknads- o h kreditrisker, vilka kan

4 161

3 502

4 000

inne ära värdeförändringar när t ex aktiekurser, räntor, kreditspreadar o h

valutakurser förändras

A

3 använder alue at

isk

a

för att aggregera risk

2 000

över samtliga risktyper

er årsskiftet uppgi k fondens risk mätt som a

för

totalpor öl en till

1 946 1 219 mkr A 3

eräknar

a

med 95 pro ents kon densintervall o h

0

en tidshorisont på en dag

et inne

är att 19 dagar av 20

ör de negativa

värdeförändringarna i por

öl en inte vara större än

a förutsatt att mark-

nadsförhållandena föl er historiska mönster A

3 aserar

a

- eräkningarna

på historiska marknadsdata för en period om 360 dagar till

aka i tiden

en

reditrisken i A 3s por

öl för ränte ärande fordringar o h derivat kan

eskri-

historiska datan viktas exponentiellt, dvs de senaste 80 dagarnas marknadshän-

vas genom att titta på fördelningen av exponering per ratingkategori Ta

ellen

delser dominerar

eräkningarna

eräkningsmetoden som används är

onte

nedan visar att 72 78

pro ent av fondens kreditriskexponering avser motpar-

arlo-simulering, en slumpmässig simulering av värdeförändringar aserat

ter med en rating från AAA till AA enligt kreditvärderingsinstitutet Standard

på historiska data

ta

ellen visas o kså a

per den 31 de em er där den

oor s

reditriskexponeringen minskas avseende t ex repor o h derivat genom

historiska datan är likaviktad, dvs var e dag under perioden väger lika tungt i

att A 3 erhåller säkerheter motsvarande hela eller del av den fordran som A 3

eräkningen

har på motparten

Fondens risk mätt som a

har varierat mellan 876

710 mkr o h 2 374 2

221 mkr under året Skillnaderna i risknivå förklaras främst av förändrad mark-

EXPONERING MOT KREDITRISK PER 31 DEC 20141

nadsvolatiliteto hmindreavförändringaravpor öl enssammansättning

E

T ET

Ta ellenovanvisarhögstao hlägstanivåpå

a

samtriskenigenomsnitto h

vid slutet av året för A

3s por

öl

å sid 30 visas riskexponeringen fördelad på

Mkr

AAA

AA

A

-2

A 3sriskklasser

Statso

ligationer

41 479

47 858

367

DAG IG A EATRIS AR RAP3SP RT

2014

Mkr

2 500

2 000

1 500

1 000

500

0

änslighetsmått av enkla slag kan användas för att få en förståelse för vilken resultatpåverkan en viss prisförändring skulle få aserat på utestående positio- ner i olika tillgångsslag m samtliga aktiekurser skulle förändras med 5 pro ent skulle det medföra en värdeförändring av A 3s aktiepor öl på 9 286 8 527 mkr En förändring av samtliga räntor med 1 pro entenhet, ett s k parallellskifte

av räntekurvan, skulle medföra en värdeförändring på 4 161	2 364 mkr	å
samma sätt skulle en förändring av samtliga valutakurser mot kronan på 5
pro ent resultera i en värdeförändring på 3 502 1 891 mkr	änslighetsmåt-
ten innehåller ingen edömning av sannolikheten för att något ska inträ		a

o h tar inte hänsyn till hur olika tillgångar rör sig i förhållande till varandra, s k korrelation

ostadso		ligationer		7 188	128	50
Företagso		ligationer		1	5 386	9810	1807	4397
epositioner			repor		6 537	24894
erivat,nettofordran					3	75
r	oe ponering			48 668	59 911	35 196	1 807	4 397
Erhållnasäkerheter						4
Ne	oe ponering			48 668	59 911	35 192	1 807	4 397
EXPONERING MOT KREDITRISK PER 31 DEC 20131
					E	T ET
Mkr				AAA	AA	A		-2
Statso ligationer				54882	4659	212
ostadso		ligationer		8594	148	60		1
Företagso		ligationer		1 096	5 972	8783	2641	3481
epositioner			repor		2 696	10119
erivat,nettofordran					111	926
r	oe ponering			64 572	13 587	20 100	2 641	3 482
Erhållnasäkerheter					999	4335
Ne	oe ponering			64 572	12 588	15 765	2 641	3 482

1 nkluderarpla eringarinoteraderänte ärandevärdepapper,depositionero hrepor,i ke learadederivatdärA 3harenfordranpåmotpartensamtåterinvesteringaverhållna

kontantsäkerheterrelateradetillvärdepappersutlåning åta ellenendastvisarexponering motkreditriskkandene avläsasmot alansräkningen

2 nkluderarävenvärdepapperutanrating

Fondens likviditetsrisk egränsas land annat genom kravet i A -fondslagen avseende att A -fonderna måste hålla minst 30 pro ent av fondkapitalet i ränte ärande fordringar med låg kredit- o h likviditetsrisk nder 2014 har fondens andel i snitt legat på 34,9 32,1 pro ent

ÅRSREDOVISNING 2014 | 55

141

Skr. 2014/15:130

Bilaga 5

TREDJE AP-FONDEN | NOTER

	NOT 23	inansiella llg ngaroc			sk ldersomne	asibalansr kningenellerlyder				nderkvi ningsavtal
									2014-12-31
									vittning
								av	nansiella
					Nettade eloppi	Netto	alansi	instrument		ottagna	Netto	elopp		Summai
Tillg ngar			rutto	elopp	alansräkningen	alansräkningen		enligtavtal		säkerheter	efterkvittning		vrigt1	alansräkningen
	erivat			3217			3217		3171			46	645	3862
Tillgångsrepor				612			612		612	4		0	10052	10664
E likvideradea		ärer											247	247
Summa				3 829	0		3 829		3 783	4		46	10 943	14 773
									vittning
								av	nansiella					Summai
Skulder					Nettade eloppi	Netto	alansi	instrument		Ställda	Netto	elopp
			rutto	elopp	alansräkningen	alansräkningen		enligtavtal		säkerheter	efterkvittning		vrigt1	alansräkningen
	erivat			9845			9845		3171	817		5858	554	10398
Skuldrepor				2768			2768		612			2155		2768
E likvideradea		ärer											674	674
Summa				12 612	0		12 612		3 783	817		8 013	1 228	13 840
1	vriga instrument i alansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning
									2013-12-31
									vittning
								av	nansiella
					Nettade eloppi	Netto	alansi	instrument		ottagna	Netto	elopp		Summai
Tillg ngar			rutto	elopp	alansräkningen	alansräkningen		enligtavtal		säkerheter	efterkvittning		vrigt1	alansräkningen
	erivat			2178			2178		1039			1139	903	3081
Tillgångsrepor				5354			5354		4335			1019	5780	11134
E likvideradea		ärer											472	472
Summa				7 532	0		7 532		5 373	0		2 158	7 155	14 687
									vittning
								av	nansiella					Summai
Skulder					Nettade eloppi	Netto	alansi	instrument		Ställda	Netto	elopp
			rutto	elopp	alansräkningen	alansräkningen		enligtavtal		säkerheter	efterkvittning		vrigt1	alansräkningen
	erivat			1270			1270		1039	89		142	629	1899
Skuldrepor				6442			6442		4335	6		2101		6442
E likvideradea		ärer											422	422
Summa				7 712	0		7 712		5 373	95		2 244	1 051	8 763
1	vriga instrument i alansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning

56 | ÅRSREDOVISNING 2014

142

Skr. 2014/15:130

Bilaga 5

STYRELSENS, VDS OCH REVISORERNAS UNDERSKRIFTER | TREDJE AP-FONDEN

Styrelsenso hverkställandedirektörensunderskrifter

	Sto kholm den 19 fe		ruari 2015
	är Nuder, ord örande		örn	ör esson, viceord örande
Sonat	urman- lsson	nga- ill	arl	erg	eterEnglund
unvorEngström		arsErnsäter			eter ell erg
	Elisa eth nell	erstin	essius,verkställandedirektör
	årrevisions	erättelseharlämnatsden19fe			ruari2015
an	irgerson				eterStrandh
Auktoriseradrevisor					Auktoriseradrevisor
Förordnadavregeringen					Förordnad av regeringen

ÅRSREDOVISNING 2014 | 57

143

Skr. 2014/15:130

Bilaga 5

TREDJE AP-FONDEN | REVISIONSBERÄTTELSE

evisions erättelse

örTredjeAP onden organisa onsn mmer 02014 4120

iharu örtenrevisionavårsredovisningenförTred eA - fondenför2014 Fondensårsredovisningingåridentry kta versionenavdettadokumentpåsidorna34-57

Styrelsensoc verkst llandedirektörensansvar ör rsredovisningen

etärstyrelseno hverkställandedirektörensomharansvaret förattupprättaenårsredovisningsomgerenrättvisande ild enligtlagenomallmännapensionsfondero hfördeninterna kontrollsomstyrelseno hverkställandedirektören edömer ärnödvändigförattupprättaenårsredovisningsominte innehållerväsentligafelaktigheter,varesigdessa erorpå oegentligheterellerpåfel

Revisornsansvar

årtansvarärattuttalaossomårsredovisningenpågrundval avvårrevision iharu örtrevisionenenligt nternational StandardsonAuditingo hgodrevisionssediSverige essa standarderkräverattviföl eryrkesetiskakravsamtplanerar o hu örrevisionenförattuppnårimligsäkerhetattårsredo- visningeninteinnehållerväsentligafelaktigheter

Enrevisioninnefattarattgenomolikaåtgärderinhämta revisions evisom eloppo hannaninformationiårsredovis- ningen evisornväl ervilkaåtgärdersomskau öras, land annatgenomatt edömariskernaförväsentligafelaktigheteri

årsredovisningen,varesigdessa	erorpåoegentlighetereller
påfel iddennarisk edömning	eaktarrevisorndedelar

avdeninternakontrollensomärrelevantaförhurfonden upprättarårsredovisningenförattgeenrättvisande ildi syfteattu ormagranskningsåtgärdersomärändamålsenliga medhänsyntillomständigheterna,meninteisyfteattgöra ettuttalandeome ektivitetenifondensinternakontroll En revisioninnefattaro ksåenutvärderingavändamålsenligheten ideredovisningsprin ipersomharanväntso havrimligheten istyrelsenso hverkställandedirektörensuppskattningari redovisningen,liksomenutvärderingavdenövergripande presentationeniårsredovisningen

ianserattderevisions evisviharinhämtatärtillrä kliga o händamålsenligasomgrundförvårauttalanden

alanden

Enligtvåruppfattningharårsredovisningenupprättatsi enlighetmed ag 2000 192 omallmännapensionsfonder A - fonder o hgereniallaväsentligaavseendenrättvisande ild av Tred eA -fondens nansiellaställningperden31de em er 2014o havdess nansiellaresultatföråretenligtlagenom

allmännapensionsfonder Förvaltnings	erättelsenärförenlig
medårsredovisningensövrigadelar
itillstyrkerdärförattresultaträkningeno		h alans-
räkningenfastställes
Rapportomandrakravenligtlagaroc	ör a	ningar

tövervårrevisionavårsredovisningenharviävengranskat inventeringenavdetillgångarsomTred eA -fondenförvaltar iharo ksågranskatomdet nnsnågonanmärkningiövrigt motstyrelsenso hverkställandedirektörensförvaltningför Tred eA -fondenför2014

Styrelsensoc verkst llandedirektörensansvar

etärstyrelseno hverkställandedirektörensomharansvaret förräkenskapshandlingarnasamtförförvaltningenavfondens tillgångarenligtlagenomallmännapensionsfonder

Revisornsansvar

årtansvarärattmedrimligsäkerhetuttalaossomresultatet avvårgranskningo hinventeringenavdetillgångarsom fondenförvaltarsamtomförvaltningeniövrigtpågrundvalav vårrevision iharu örtrevisionenenligtgodrevisionssedi Sverige

Somunderlagförvårtuttalandeominventeringenavtill- gångarnaharvigranskatfondensinnehavsförte kningsamtett urvalavunderlagenfördenna

Somunderlagförvårtuttalandeomförvaltningeniövrigt harviutövervårrevisionavårsredovisningengranskat väsent liga eslut,åtgärdero hförhållandenifondenföratt kunna edömaomnågonstyrelseledamotellerverkställande direktörenharhandlatistridmedlagenomallmännapensions- fonder

ianserattderevisions evisviharinhämtatärtillrä kliga o händamålsenligasomgrundförvårauttalanden

alanden

evisionenharintegivitanledningtillanmärkning eträf- fandeinventeringenavtillgångarnaelleriövrigtavseende förvaltningen

Sto kholm den19fe	ruari2015
an irgerson	eterStrandh
uktoriseradrevisor	uktoriseradrevisor
Förordnadavregeringen	Förordnadavregeringen

58 | ÅRSREDOVISNING 2014

144

Skr. 2014/15:130

Bilaga 6

AP4 Årsredovisning 2014 I5

Året i korthet – AP4 överträffar målen

AP4 överträffade både kort- och långsiktiga mål. Den aktiva förvaltningen överträffade index för tolfte halvåret i följd. Ett resultat på mer än 40 miljarder kronor ökade fondkapitalet till 295 miljarder kronor, en ny rekordnivå.

 15,7 % i totalavkastning efter kostnader (16,4 procent). Totalavkastningen före kostnader uppgick till 15,8 (16,5) procent. AP4 gynnades av sin höga aktieandel.

 Över 6 % real genomsnittlig avkastning på tio år. AP4 har genererat 7,6 procent i årlig nominell avkastning efter kostnader i genomsnitt över tio år, vilket motsvarar 6,4 procent realt (inflationsjusterat). Sedan utvärderingsstarten (2001-07-01) uppgår den reala avkastningen till 4,7 procent årligen i genomsnitt. Det överträffar AP4:s långsiktiga reala mål om 4,5 procent årligen i genomsnitt.

 Bättre än index tolv halvår i följd. Den Taktiska förvaltningen överträffade jämförelseindex med 0,7 (0,5) procentenheter före kostnader. Det motsvarar 1,4 (0,9) miljarder kronor i extra resultatbidrag.

 40 mdr kr i resultat ökade fondkapitalet till 295 mdr kr. Årets resultat uppgick till 40,2 (37,0) miljarder kronor. Fondkapitalet ökade till 295 (260) miljarder kronor. För de senaste tre åren uppgår det sammanlagda resultatet till över 100 miljarder kronor.

 Låga kostnader på 0,11 %. AP4:s kostnader är låga vid såväl inhemsk som internationell jämförelse. Förvaltningskostnaderna inklusive provisionskostnader uppgick till 0,11 (0,11) procent i årstakt av förvaltat kapital, vilket motsvarar 296 (277) miljoner kronor. Exklusive provisionskostnader uppgick andelen till 0,07 (0,08) procent.

 Mer än 5 mdr kr utbetalades till pensionssystemet. 5,1 (6,9) miljarder kronor betalades ut netto från fondkapitalet för att täcka pensionssystemets underskott mellan ut- och inbetalningar av pensioner. AP4 har totalt sedan 2009, då systemets nettoflöden blev negativa, betalat ut 25 miljarder kronor till pensionssystemet.

Valutaexponeringen var 28,1 (28,6) procent vid årets utgång.

Två fokusområden inom hållbarhet: klimatförändring och ägarstyrning.

AP4:s koldioxidavtryck är 39 % lägre än 2012.

Initiativ med FN för att minska koldioxidutsläpp. Portfolio

Decarbonization Coalition (PDC) syftar till att investerare ska mäta sitt koldioxidavtryck och minska detsamma. Initiativet drivs av AP4 tillsammans med FN, Carbon Disclosure Project (CDP) samt Amundi och lanserades på toppmötet i FN, New York under hösten 2014.

295

miljarder kronor i fondkapital

15,7 %

i totalavkastning efter kostnader

Bättre än index

12 halvår i följd

40

miljarder kronor i resultat, bästa resultatet sedan start

 Utmärkelser för AP4:s förvaltningsstruktur samt miljöarbete.

145

Skr. 2014/15:130

Bilaga 6

Årsredovisning 2014 I62

Resultaträkning

Mkr	Not	2014	2013
RÖRELSENS INTÄKTER
Räntenetto	2	2 736	2 967
Erhållna utdelningar		4 555	3 717
Nettoresultat, noterade aktier och andelar	3	13 295	29 520
Nettoresultat, onoterade aktier och andelar	4	1 109	3 510
Nettoresultat, räntebärande tillgångar		4 978	-2 389
Nettoresultat, derivatinstrument		459	2 316
Nettoresultat, valutakursförändringar		13 390	-2 367
Provisionskostnader	5	-101	-90
Summa rörelsens intäkter		40 421	37 184
RÖRELSENS KOSTNADER
Personalkostnader	6	-125	-116
Övriga administrationskostnader	7	- 70	-71
Summa rörelsens kostnader		-195	-187
ÅRETS RESULTAT		40 226	36 997

Balansräkning

Mkr	Not	2014-12-31	2013-12-31
TILLGÅNGAR
Aktier och andelar, noterade	8	177 065	150 173
Aktier och andelar, onoterade	9	14 696	13 782
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	10	104 030	87 254
Derivatinstrument	11	4 135	6 185
Likvida medel		3 892	2 342
Övriga tillgångar	12	252	338
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	13	1 605	1 719
SUMMA TILLGÅNGAR		305 675	261 793
SKULDER OCH FONDKAPITAL
Skulder
Derivatinstrument	11	10 166	1 755
Övriga skulder	14	566	209
Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader	15	89	81
Summa skulder		10 821	2 045
Fondkapital	16
Ingående fondkapital		259 748	229 631
Nettoutbetalningar till pensionssystemet		-5 120	-6 880
Årets resultat		40 226	36 997
Summa fondkapital		294 854	259 748
SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL		305 675	261 793
Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden	17

146

Skr. 2014/15:130

Bilaga 6

Årsredovisning 2014 I63

Noter till resultat- och balansräkning

Fjärde AP-fonden, organisationsnummer 802005-1952, är en av buffertfonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i Stockholm. Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 har godkänts av styrelsen den 18 februari 2015. Resultaträkning och balansräkning ska fastställas av regeringen.

Not 1. Redovisnings- och värderingsprinciper

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredovisningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP- fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och värderingsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan.

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Eftersom IFRS är under omfattande omarbetning, har anpassningen hittills inriktats mot informationskrav enligt IFRS 7 och IFRS 13. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och kapital. Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden att koncernredovisning och kassaflödesanalys inte upprättas. Redovisningsprinciperna avseende nettoredovisning av ej likviderade fordringar och ej likviderade skulder samt repor och derivatinstrument har anpassats till IFRS (IAS 32) regler. Principförändringen påverkar endast posterna ”Övriga tillgångar” respektive ”Övriga skulder” i balansräkningen. Jämförelsesiffrorna för föregående år har omräknats. Övriga redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade jämfört med föregående år.

Affärsdagsredovisning

Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis.

Nettoredovisning

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Omräkning av utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakurser. Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar.

Aktier i dotterföretag/intresseföretag

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dotterföretag/intresseföretag till verkligt värde. Verkligt värde

bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte.

Värdering av finansiella instrument

Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade resultat. I de fall hänvisning nedan sker till vald indexleverantör, se ordlistan i årsredovisningen för information kring aktuella index. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar.

Noterade aktier och andelar

För aktier och andelar, som är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering enligt fondens valda indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under nettoresultat noterade aktier.

Onoterade aktier och andelar

För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felaktig sker en justering av erhållen värdering.

Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEV:s (International Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder kan användas.

Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad. En metodutveckling för värdering av innehav i onoterade fastighetsföretag skedde 2013 i syfte att säkerställa värdering till verkligt värde. Från och med 2013 värderas uppskjutna skatteskulder till ett värde som används vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fastighetsföretagen. Den ändrade metoden för att beräkna verkligt värde har påverkat 2013 års resultat, se vidare not Nettoresultat Onoterade aktier och andelar.

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva.

147

Skr. 2014/15:130

Bilaga 6

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonteringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt.

Derivatinstrument

För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata.

Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs för valutaterminer periodiseras linjärt över terminskontraktets löptid och redovisas som ränta.

Återköpstransaktioner

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta.

Värdepapperslån

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de fall AP4 har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I övriga fall redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper, samt säkerheter för dessa.

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet

In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot fondkapitalet.

Provisionskostnader

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under rörelsens intäkter. De utgörs av direkta transaktionskostnader såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen.

Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka återbetalning medges före vinstdelning och där återbetalning bedöms som sannolik, redovisas som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. I övriga fall redovisas de som provisionskostnader.

Årsredovisning 2014 I64

Rörelsens kostnader

Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande.

Skatter

Fjärde AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påföres i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag.

Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och därmed skatteskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost.

Belopp i miljoner kronor (mkr), där inget annat anges.

Not 2. Räntenetto

		2014	2013
	Ränteintäkter
	Obligationer och andra räntebärande tillgångar	2 514	2 421
	Derivatinstrument	797	1 051
	Övriga ränteintäkter	63	57
	Summa ränteintäkter	3 374	3 529
	Räntekostnader
	Derivatinstrument	-638	-562
	Övriga räntekostnader	0	0
	Summa räntekostnader	-638	-562
	Räntenetto	2 736	2 967
Not 3. Nettoresultat, noterade aktier och andelar
		2014	2013
	Resultat noterade aktier och andelar	13 395	29 612
	Avgår courtage	-36	-34
	Avgår prestationsbaserade arvoden	-64	-58
	Nettoresultat, noterade aktier och andelar	13 295	29 520
Not 4. Nettoresultat, onoterade aktier och andelar
		2014	2013
	Realiserat resultat	574	644
	Orealiserade värdeförändringar	535	2 877
	Avgår prestationsbaserade arvoden	0	-11
	Nettoresultat, onoterade aktier och andelar	1 109	3 510

En metodutveckling för värdering av innehav i onoterade fastighets- företag skedde 2013 i syfte att säkerställa värdering till verkligt värde. Från och med 2013 värderas uppskjutna skatteskulder till ett värde som används vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fastighetsföretagen. Den ändrade metoden för att beräkna verkligt värde har påverkat 2013 års resultat med 1 063 mkr, varav 853 mkr bedömdes som hänförligt till tidigare år. Resultateffekten var främst hänförlig till fondens innehav i Vasakronan Holding AB.

Not 5. Provisionskostnader

	2014	2013
Externa förvaltningsarvoden, noterade tillgångar	-90	-76
Externa förvaltningsarvoden, onoterade tillgångar	0	-4
Övriga provisionskostnader, inklusive
depåbanksarvoden	-11	-10
Provisionskostnader	-101	-90

148

I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade arvoden. Prestationsbaserade arvoden har under året uppgått till 64 (69) mkr och reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag. Externa förvaltningsarvoden för onoterade tillgångar redovisas under provisionskostnader i den mån avtalen inte medger återbetalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar. Under året har 48 (60) mkr erlagts i förvaltningsarvode avseende onoterade tillgångar. Av dessa avser 48 (56) mkr avtal som medger återbetalning av erlagda förvaltningsarvoden före vinstdelning vid avyttring. Dessa redovisas som en del av tillgångens anskaffningsvärde.

		Skr. 2014/15:130
		Bilaga 6
		Årsredovisning 2014 I65
Not 6. Personal
	2014		2013
Antal anställda	Totalt	Kvinnor	Totalt	Kvinnor
Medelantal anställda	56	20	54	18
Antal anställda den 31 december	54	19	55	20
Antal personer i ledningsgruppen
den 31 december	5	2	5	2

	Löner och	Rörliga	Pensions-	Varav	Sociala
Personalkostnader i tkr, 2014	arvoden	ersättningar	kostnader	löneväxling	kostnader3	Summa
Styrelsens ordförande Monica Caneman 1	117	-	-		37	154
Övriga styrelseledamöter 2	478				139	617
Verkställande direktör Mats Andersson	3 284	-	1 807	731	1 470	6 561
Övrig ledningsgrupp
Vice verkställande direktör och affärschef Magnus Eriksson	1 744	-	2 525	1 485	1 161	5 430
Administrativ direktör Susan Lindkvist	1 541	-	870	261	695	3 106
Chef Affärs- och riskkontroll Nicklas Wikström	1 582	-	672	127	660	2 914
Chefsjurist Ulrika Malmberg Livijn	1 358	-	794	254	619	2 771
Övriga anställda	54 324	4 809	19 046	1 754	22 821	101 000
Summa	64 428	4 809	25 714	4 612	27 602	122 553
Övriga personalkostnader						3 003
Summa personalkostnader						125 557

1 Till Monica Canemans företag har utbetalats 50 TSEK avseende valberedningsarbete för fondens räkning. Posten redovisas under övriga administrationskostnader.

2 Enskilda ledamöters arvode redovisas i fondstyrningsrapporten.

3 I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt.

	Löner och	Rörliga	Pensions-	Varav	Sociala
Personalkostnader i tkr, 2013	arvoden	ersättningar	kostnader	löneväxling	kostnader2	Summa
Styrelsens ordförande Monica Caneman	117	-	-		37	154
Övriga styrelseledamöter 1	507				149	656
Verkställande direktör Mats Andersson	3 098	-	1 787	711	1 407	6 292
Övrig ledningsgrupp
Vice verkställande direktör och affärschef Magnus Eriksson	1 834	-	2 502	1 485	1 183	5 519
Administrativ direktör Agneta Wilhelmson Kåremar	1 397	-	1 402	384	779	3 578
Chef Affärs- och riskkontroll Nicklas Wikström	1 463	-	617	111	609	2 689
Chefsjurist Ulrika Malmberg Livijn	1 311	-	780	254	601	2 692
Övriga anställda	48 653	4 701	16 396	1 001	20 467	90 218
Summa	58 380	4 701	23 484	3 946	25 233	111 798
Övriga personalkostnader						3 731
Summa personalkostnader						115 529

1 Enskilda ledamöters arvode redovisas i fondstyrningsrapporten.

2 I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt.

.

149

Skr. 2014/15:130

Bilaga 6

Kostnader för personalavveckling

För 2014 var kostnaden för personalavveckling 1 787 (-) tkr och avsåg ersättning för lön och sociala avgifter i samband med avveckling av personal.

Löner och arvoden

Styrelsearvoden fastställs av regeringen och är oförändrade mot föregående år. Styrelsen fastställer anställningsvillkoren för VD, efter beredning av ersättningsutskottet. Ersättning till VD, ledande befattningshavare och ansvarig för compliance (regelefterlevnad) utgörs av grundlön. En extern konsult gör årligen, på uppdrag av styrelsen och ersättningsutskottet, en utredning av ersättningsnivåerna för ledande befattningshavare inom fonden och styrelsen kan härigenom konstatera att Fjärde AP-fonden följer regeringens riktlinjer för ledande befattningshavare i AP-fonderna. Läs gärna mer om ersättningar under rubriken Ersättningar på AP4 i årsredovisningen.

Rörliga ersättningar

Planen för rörlig ersättning utgör en del av fondens ersättningspolicy och fastställs årligen av styrelsen. Planen omfattar samtliga anställda med anställning över sex månader, förutom VD, ledande befattningshavare och ansvarig för compliance (regelefterlevnad). Den grundläggande principen är att rörlig ersättning ska utgå för överavkastning i förhållande till jämförelse- och referensindex, under förutsättning att fonden visar positivt resultat för räkenskapsåret. Maximalt utfall för helårsanställd utgör två månadslöner. För 2014 har kostnadsförts 4 809 (4 701) tkr avseende rörlig ersättning, exklusive sociala avgifter.

Pensioner och liknande förmåner

VD:s anställningsavtal innehåller särskilda bestämmelser om pensionsförmåner och avgångsvederlag. Avtalet innebär pensionsrätt vid 65 år, med en pensionsavsättning på 30 (30) procent av lönen. För VD gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Vid uppsägning som är påkallad av fonden har VD dessutom rätt till avgångsvederlag motsvarande 18 månadslöner. Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis och avräknas mot annan inkomst av lön, uppdrag eller egen verksamhet. För vVD gäller enligt anställningsavtalet en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Vid uppsägning som är påkallad av fonden har vVD dessutom rätt till avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis och avräknas mot annan inkomst av lön, uppdrag eller egen verksamhet. vVD har pensionsrätt enligt fondens pensionspolicy.

Övriga i ledningsgruppen samt övriga anställda har individuella anställningsavtal där uppsägningstiden är enligt gällande kollektivavtal mellan BAO och SACO. Pensionsrätten är antingen förmånsbestämd enligt gällande kollektivavtal mellan BAO och SACO eller premiebestämd enligt fondens pensionspolicy som innebär en pensionspremie om 30 procent på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp.

Alla anställda har rätt att göra löneväxling av bruttolön mot pensionspremie. Pensionspremieinbetalningen uppräknas då med 5,8 procent som motsvarar skillnaden mellan fondens kostnad för löneskatt och sociala avgifter. Förfarandet är kostnadsneutralt för fonden.

AP4 Årsredovisning 2014 I66

Samtliga anställda har en sjukvårdsförsäkring. VD och anställda före 1 januari 2007 har förutom ersättning enligt kollektivavtalet en sjuklöneförsäkring som innebär att vid sjukdom längre än 3 månader utgår ersättningen med 90 procent på lönedelar under 20 basbelopp och 80 procent på lönedelar över 20 basbelopp. Maxbeloppet är 40 basbelopp. Det utbetalda beloppet minskas med vad som utbetalas från Försäkringskassan, SPP och eventuella andra försäkringar.

Övriga förmåner

Alla anställda har möjlighet att teckna förmånsbeskattade grupplivförsäkringar. Fonden har också fyra parkeringsplatser som de anställda kan använda och som de då förmånsbeskattas för. Förmånsvärdet av förmånerna uppgick 2014 totalt till 170 (159) tkr.

Not 7. Övriga administrationskostnader

				2014	2013
	Lokalkostnader			12	12
	Informations- och IT-kostnader			41	40
	Köpta tjänster			9	11
	Övriga administrationskostnader			8	8
	Summa övriga administrationskostnader			70	71
	I posten köpta tjänster ingår ersättning till revisionsföretag
	med:
	Revisionsuppdrag, Ernst & Young			0,9	0,8
	Revisionsverksamhet utöver
	revisionsuppdraget, Ernst & Young			0,2	0,3
	Summa ersättning till revisionsföretag			1,1	1,1
Not 8. Aktier och andelar, noterade
		2014-12-31			2013-12-31
		Verkligt värde		Verkligt värde
	Svenska aktier		54 619		48 785
	Utländska aktier		87 450		77 674
	Andelar i svenska fonder		3 925		3 272
	Andelar i utländska fonder		31 071		20 442
	Summa aktier och
	andelar, noterade		177 065		150 173

Omfattningen av utlåning av värdepapper samt erhållna säkerheter för dessa framgår av not 17.

Fullständig innehavsspecifikation återfinns på www.ap4.se.

150

						Skr. 2014/15:130
						Bilaga 6
						AP4 Årsredovisning 2014 I67
Not 8. Forts aktier och andelar, noterade
Fem största innehaven i svenska respektive utländska aktier, 2014-12-31
						Ägarandel i %
		Antal aktier		Verkligt värde		kapital		röster
Svenska aktier:	15 498 436		5 046		0,9%		0,5%
Hennes & Mauritz
Nordea	43 505 395		3 955		1,1%		1,1%
Atlas Copco	14 720 513		3 091		1,2%		1,0%
SEB	22 312 271		2 221		1,0%		1,0%
Investor	7 599 295		2 154		1,0%		1,0%
Utländska aktier:	1 907 642		1 648
Apple
Exxon Mobil Corp.	1 359 097		984
Microsoft	2 464 285		896
Google	181 831		752
Johnson & Johnson	898 642		736
Fem största innehaven i svenska respektive utländska aktier, 2013-12-31
						Ägarandel i %
		Antal aktier		Verkligt värde		kapital		röster
Svenska aktier:	15 128 116		4 481		0,9%		0,4%
Hennes & Mauritz
Nordea	42 244 216		3 660		1,0%		1,0%
Atlas Copco	13 503 833		2 329		1,1%		1,0%
Ericsson	29 318 157		2 299		0,9%		0,6%
TeliaSonera	41 227 869		2 208		1,0%		1,0%
Utländska aktier:	326 289		1 176
Apple
Exxon Mobil Corp.	1 577 709		1 025
Google	97 659		703
Nestlé	1 468 079		692
Microsoft	2 852 438		686

Not 9. Aktier och andelar, onoterade

	2014-12-31	2013-12-31
	Verkligt värde	Verkligt värde
Aktier i svenska intresseföretag	9 413	8 986
Aktier i utländska intresseföretag	579	269
Aktier & andelar i övriga svenska onoterade företag	1 747	1 370
Aktier & andelar i övriga utländska onoterade företag	2 956	3 157
Summa aktier och andelar, onoterade	14 696	13 782

En metodutveckling för värdering av innehav i onoterade fastighetsföretag skedde 2013 i syfte att säkerställa värdering till verkligt värde.

Från och med 2013 värderas uppskjutna skatteskulder till ett värde som används vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fastighetsföretagen. Den ändrade metoden för att beräkna verkligt värde har påverkat 2013 års resultat med 1 063 mkr, varav 853 mkr bedömdes som hänförligt till tidigare år. Resultateffekten var främst hänförlig till fondens innehav i Vasakronan Holding AB. Se vidare not 4.

	Organisations-		Antal	Ägarandel i %		Verkligt		Eget
Aktier i intresseföretag, 2014-12-31	nummer	Säte	aktier	kapital	röster	värde		kapital	Resultat
Aktier i svenska intresseföretag:	556650-4196	Stockholm	1 000 000	25	25	6 949	23 094		1 797
Vasakronan Holding AB
Rikshem Intressenter AB	556806-2466	Stockholm	250	50	50	2 464	4 594		948
Rikshem Intressenter Holding AB	556924-0715	Stockholm	50	100	100	0	0		0
Summa aktier i svenska intresseföretag						9 413
Aktier i utländska intresseföretag:		Luxemburg	1 609 214	38	33	436		Ej publikt	Ej publikt
ASE Holdings S.à.r.l.
ASE Holdings II S.à.r.l.		Luxemburg	1 059 085 500	45	33	143		Ej publikt	Ej publikt
Summa aktier i utländska intresseföretag						579

151

Skr. 2014/15:130

Bilaga 6

Årsredovisning 2014 I68

Not 9. Forts aktier och andelar, onoterade

	Organisations-			Ägarandel i %
Övriga innehav, 2014-12-31	nummer	Säte	Antal aktier	kapital	röster	Anskaffningsvärde
Fem största innehaven i övriga aktier & andelar, svenska
onoterade företag 1)
PCP Debenture IIB	556805-6310	Stockholm		48	-	774
PCP Debenture III	556926-8021	Stockholm		21	-	380
HealthCap Annex Fund I-II KB	969690-2049	Stockholm		20	20	202
Areim Property Holding 5 AB	556963-0261	Stockholm		33	6	140
Priveq Investment Fund III KB	969704-1524	Stockholm		31	31	128
Fem största innehaven i övriga aktier & andelar, utländska
onoterade företag 1)
EQT V (No. 1) L.P.		Guernsey		2	-	357
EQT IV (No. 1) L.P.		Guernsey		4	-	319
Private Equity Multi-Strategy (AP) Offshore L.P.		Caymanöarna		95	-	275
EQT Infrastructure (No. 1) L.P.		Guernsey		3	-	217
Vintage V Offshore L.P.		Caymanöarna		1	-	151

1) Avser AP4:s innehav i kommanditbolagsstrukturer och andra liknande strukturer där AP4 inte har ett väsentligt inflytande.

		Organisations-			Antal	Ägarandel i %		Verkligt			Eget
Aktier i intresseföretag, 2013-12-31		nummer		Säte	aktier	kapital	röster	värde		kapital		Resultat
Aktier i svenska intresseföretag:
Vasakronan Holding AB	556650-4196			Stockholm	1 000 000	25	25	7 010	24 357			3 844
Rikshem Intressenter AB	556806-2466			Stockholm	250	50	50	1 976	3 646			1 432
Rikshem Intressenter Holding AB	556924-0715			Stockholm	50	100	100	0	0			0
Summa aktier i svenska intresseföretag								8 986
Aktier i utländska intresseföretag:								269
ASE Holdings S.à.r.l.				Luxemburg	37 780	38	33			Ej publikt		Ej publikt
Summa aktier i utländska intresseföretag								269
	Organisations-						Ägarandel i %
Övriga innehav, 2013-12-31		nummer		Säte	Antal aktier		kapital	röster			Anskaffningsvärde
Fem största innehaven i övriga aktier & andelar, svenska
onoterade företag 1)
PCP Debenture IIB	556805-6310			Stockholm			48	-				703
Hemfosa Fastigheter AB	556917-4377			Stockholm	3 846 677		15	15				390
Priveq Investment Fund III KB	969704-1524			Stockholm			31	31				139
HealthCap Annex Fund I - II KB	969690-2049			Stockholm			20	20				77
Accent Equity 2003 KB	969694-7739			Stockholm			19	19				63
Fem största innehaven i övriga aktier & andelar, utländska
onoterade företag 1)
EQT IV (No 1) L.P.				Guernsey			4	-				511
EQT V (No 1) L.P.				Guernsey			2	-				347
Private Equity Multi-Strategy (AP) Offshore L.P			Caymanöarna				95	-				313
TMAM-GO Japan Engagement Fund L.P.			Storbritannien				49	-				291
EQT Infrastructure (No. 1) L.P.				Guernsey			3	-				218

1) Avser AP4:s innehav i kommanditbolagsstrukturer och andra liknande strukturer där AP4 inte har ett väsentligt inflytande.

Fullständig aktiespecifikation återfinns på www.ap4.se.

152

Skr. 2014/15:130

Bilaga 6

Årsredovisning 2014 I69

Not 10. Obligationer och andra räntebärande tillgångar

	2014-12-31	2013-12-31
	Verkligt värde	Verkligt värde
Fördelning per emittentkategori
Svenska staten	11 412	7 613
Svenska kommuner	0	543
Svenska bostadsinstitut	22 290	21 234
Övriga svenska finansiella företag	9 606	9 526
Svenska icke-finansiella företag	5 353	6 149
Utländska stater	17 798	18 325
Övriga utländska emittenter	37 571	23 864
Summa räntebärande tillgångar	104 030	87 254
Fördelning per instrumenttyp
Realränteobligationer	169	-
Övriga obligationer	95 433	79 185
Statsskuldväxlar	0	530
Förlagslån	3 281	2 194
Onoterade reverslån	3 000	3 000
Onoterade aktieägarlån	2 146	2 345
Summa räntebärande tillgångar	104 030	87 254

Omfattningen av utlåning av värdepapper samt erhållna säkerheter för dessa framgår av not 17.

Not 11. Derivatinstrument

		2014-12-31		2013-12-31
	Nominella	Verkligt värde		Nominella	Verkligt värde
	belopp	Positivt	Negativt	belopp	Positivt	Negativt
Aktierelaterade instrument:
Optioner, innehavda	-	-	-	3 957	3 957	-
Optioner, utställda	-	-	-	2	-	2
Terminer	18 542	-	-	15 149	-	-
Summa aktierelaterade instrument	18 542	-	-	19 108	3 957	2
varav clearat	18 542			15 149
Ränterelaterade instrument:
FRA / Terminer	421 063	-	-	447 980	-	-
Swappar	26 464	136	287	21 992	91	229
Summa ränterelaterade instrument	447 527	136	287	469 972	91	229
varav clearat	421 063			447 980	-	-
Valutarelaterade instrument:
Optioner	155 655	3 487	3 298	90 789	864	833
Terminer	131 336	512	6 470	109 635	1 273	691
Swappar	773	0	110	-	-	-
Summa valutarelaterade instrument	287 764	3 999	9 879	200 424	2 137	1 524
Summa derivatinstrument	753 833	4 135	10 166	689 504	6 185	1 755
varav clearat	439 605			463 129

Angående derivatinstrumentens användningsområden och riskhantering, se not 20 Risker.

153

Skr. 2014/15:130

Bilaga 6

Löptidsanalys

Merparten av fondens derivat har en löptid kortare än ett år. Endast ett antal valutaoptioner, cross currency basis swappar och credit default swaps har en längre löptid och av dessa är det 22 (40) kontrakt som har ett negativt verkligt värde. Dessa redovisas i tabellerna nedan.

Utställda valutaoptioner, 2014-12-31

	Valutapar	Tid till förfall, år	Verkligt värde, mkr
	USD/JPY	1,7	-128
	USD/JPY	1,3	-84
	USD/JPY	1,3	-84
	USD/JPY	1,7	-60
	USD/JPY	1,3	-34
	USD/JPY	1,3	-34
	EUR/USD	2,0	-16
	EUR/USD	2,0	-16
	EUR/USD	2,0	-16
	Summa		-471
	Cross Currency Basis Swaps, 2014-12-31
	Valutapar	Tid till förfall, år	Verkligt värde, mkr
	USD/SEK	2,5	-97
	USD/EUR	1,7	-13
	Summa		-110
Credit Default Swaps, 2014-12-31
	Valutapar	Tid till förfall, år	Verkligt värde, mkr
	CDS ITRAX	5,0	-88
	CDS ITRAX	5,0	-88
	CDS ITRAX	5,0	-88
	CDS Single	4,7	-4
	CDS Single	2,2	-3
	CDS Single	4,3	-2
	CDS Single	4,0	-2
	CDS Single	5,0	-2
	CDS Single	4,8	-2
	CDS Single	2,5	-2
	CDS Single	2,2	-2
	Summa		-284

AP4 Årsredovisning 2014 I70

Utställda valutaoptioner, 2013-12-31

	Valutapar	Tid till förfall, år	Verkligt värde, mkr
	USD/JPY	1,2	-138
	USD/JPY	1,2	-52
	USD/JPY	1,9	-28
	USD/JPY	2,7	-27
	USD/JPY	1,2	-20
	USD/JPY	1,2	-19
	EUR/USD	1,2	-16
	EUR/USD	1,2	-16
	USD/JPY	2,3	-15
	USD/JPY	2,3	-15
	USD/JPY	1,2	-9
	USD/JPY	1,9	-6
	EUR/SEK	1,1	-1
	USD/JPY	1,2	-1
	EUR/USD	1,2	0
	EUR/USD	1,2	0
	EUR/USD	1,2	0
	EUR/USD	1,2	0
	EUR/USD	1,2	0
	Summa		-363
Credit Default Swaps, 2013-12-31
	Valutapar	Tid till förfall, år	Verkligt värde, mkr
	CDS Index	2,5	-24
	CDS Index	2,5	-24
	CDS Index	5,0	-23
	CDS Index	5,0	-23
	CDS Index	5,0	-19
	CDS Index	5,0	-17
	CDS Index	5,0	-17
	CDS Index	5,0	-17
	CDS Index	2,0	-14
	CDS Index	5,0	-13
	CDS Index	7,6	-10
	CDS Index	7,6	-10
	CDS Single	3,3	-6
	CDS Single	3,5	-3
	CDS Single	3,3	-3
	CDS Single	5,0	-2
	CDS Single	5,0	-1
	CDS Single	1,5	0
	CDS Single	5,0	0
	CDS Single	4,3	0
	CDS Single	4,7	0
	Summa		-228

154

Not 12. Övriga tillgångar

		2014-12-31			2013-12-31
	Ej likviderade fordringar	250			336
	Övriga tillgångar	2			2
	Summa övriga tillgångar	252			338
Not 13. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
		2014-12-31			2013-12-31
	Upplupna ränteintäkter	1 427			1 588
	Upplupna utdelningar och restitutioner	170			124
	Övriga förutbetalda kostnader och
	upplupna intäkter	8			7
	Summa förutbetalda kostnader och
	upplupna intäkter	1 605			1 719
Not 14. Övriga skulder
		2014-12-31		2013-12-31
	Leverantörsskulder	12			7
	Ej likviderade skulder	546			196
	Övriga skulder	8			6
	Summa övriga skulder	566			209
Samtliga skulder har en löptid understigande ett år.
Not 15. Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader
		2014-12-31	2013-12-31
	Upplupna räntekostnader	62			34
	Upplupna personalkostnader	14			14
	Upplupna externa förvaltningsarvoden	9			27
	Övriga upplupna kostnader	4			6

Summa förutbetalda intäkter och

upplupna kostnader 89 81

Samtliga förutbetalda intäkter och upplupna kostnader har en löptid understigande ett år.

Not 16. Fondkapital

2014-12-31 2013-12-31

Ingående fondkapital	259 748		229 631
Nettobetalningar mot pensionssystemet:
Inbetalda pensionsavgifter	58 880		56 839
Utbetalda pensionsmedel till
Pensionsmyndigheten	-63 775		-63 490
Överflyttning av pensionsrätter till EG	-2		-2
Reglering av pensionsrätt	1		3
Administrationsersättning till
Pensionsmyndigheten	-224		-230
Summa nettoutbetalningar till		-5 120		-6 880
pensionssystemet
Årets resultat		40 226		36 997
Utgående fondkapital		294 854		259 748

Skr. 2014/15:130

Bilaga 6

Årsredovisning 2014 I71

Not 17. Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

2014-12-31 2013-12-31

Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter:
Utlånade värdepapper mot erhållen
säkerhet i form av värdepapper1	16 252	13 277
Ställda säkerheter avseende
börsclearade derivatavtal	1 640	1 419
Ställda säkerheter avseende OTC-
derivatavtal2	5 755	1 060
Åtaganden:
Investeringsåtaganden om framtida
betalningar för alternativa och
strategiska investeringar	5 932	4 042
Teckningsåtagande, se not 18	8 000	3 500

1 Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper uppgår till 16 899 (13 882) mkr.

2 Erhållna säkerheter avseende OTC-derivatavtal uppgår till 22

(4 419) mkr.

Not 18. Närstående

Rikshem Intressenter AB som ägs till 50 procent av AP4 och Vasakronan Holding AB som ägs till 25 procent av AP4, har mottagit aktieägartillskott och aktieägarlån.

	2014-12-31	2013-12-31
Rikshem Intressenter AB
Aktieägartillskott	2 464	1 976
Ägarlån	1 569	1 419
Summa	4 033	3 395
Vasakronan Holding AB
Aktieägartillskott	6 849	6 910
Ägarlån	3 000	3 000
Summa	9 849	9 910
	2014	2013
Ränteintäkter
Rikshem Intressenter AB	105	99
Vasakronan Holding AB	233	244

AP4 hyr sina lokaler från Vasakronan till marknadsmässiga villkor. Hyreskostnader uppgår till 11 (11) mkr.

AP4 har åtagit sig att på Rikshems begäran köpa företagscertifikat i bolaget med upp till ett vid var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om 3 500 (3 500) mkr.

AP4 har åtagit sig att på Vasakronans begäran köpa företagscertifikat i bolaget med upp till ett vid var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om 4 500 (-) mkr.

Avseende löner och ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare, se not 6.

155

Skr. 2014/15:130

Bilaga 6

Årsredovisning 2014 I72

Not 19. Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

		2014-12-31
Verkligt värde, Mkr	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Finansiella tillgångar
Aktier och andelar, noterade	141 892	33 896	1 278	177 065
Aktier och andelar, onoterade	0	0	14 696	14 696
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	98 375	160	5 495	104 030
Derivatinstrument	0	4 135	0	4 135
Summa finansiella tillgångar	240 266	38 191	21 469	299 926
Finansiella skulder
Derivatinstrument	0	-10 166	0	-10 166
Summa finansiella skulder	0	-10 166	0	-10 166
Netto finansiella tillgångar och skulder 1	240 266	28 025	21 469	289 760
		2013-12-31
Verkligt värde, Mkr	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Finansiella tillgångar
Aktier och andelar, noterade	148 772	1 401	-	150 173
Aktier och andelar, onoterade	-	-	13 782	13 782
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	81 252	291	5 711	87 254
Derivatinstrument	4 001	2 185	-	6 185
Summa finansiella tillgångar	234 024	3 877	19 493	257 395
Finansiella skulder
Derivatinstrument	-217	-1 538	-	-1 755
Summa finansiella skulder	-217	-1 538	-	-1 755
Netto finansiella tillgångar och skulder 1	233 807	2 339	19 493	255 640

1 Totalbeloppen skiljer sig från balansräkningen då tabellen inte inkluderar upplupen ränta och kassamedel.

Nivå 1. Instrument med publicerade prisnoteringar

Finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad. Marknaden bedöms aktiv om det finns noterade priser som regelbundet uppdateras med högre frekvens än en gång per vecka och om dessa priser används okorrigerat för avslut på marknaden. Här återfinns mer än 80 procent av fondens placeringstillgångar.

Nivå 2. Värderingstekniker baserade på observerbara marknadsdata

Finansiella instrument som handlas på en marknad som inte bedöms aktiv men där det finns noterade priser som används okorrigerat för avslut, eller observerbar indata för indirekt värdering, som regelbundet uppdateras.

Dessutom krävs att det inte finns inlåsningseffekter som har betydande inverkan på värderingen vid en eventuell likvidering. I denna kategori återfinns hos AP4 främst marknadsnoterade aktiefonder med få avslut men med observerbar indata för indirekt värdering samt OTC-derivat såsom valutaterminer och ränteswappar, men även ränteinstrument och fonder, innehållande ränterelaterade instrument, med låg likviditet. OTC-derivat värderas med hjälp av diskonteringskurvor som indirekt baseras på observerbar likvid indata vilken interpoleras eller extrapoleras för att beräkna ej observerbara räntor. Indata till dessa räntor som används för att diskontera instrumentets framtida kassaflöden för värdering är likvid och observerbar vilket dock inte gäller för räntorna. Därför klassificeras dessa instrument till nivå 2.

Nivå 3. Värderingstekniker baserade på icke observerbara marknadsdata

Finansiella instrument som inte kan klassificeras till nivå 1 eller nivå 2. Här återfinns i huvudsak onoterade aktier och ägarlån i direktägda fastighetsbolag samt onoterade aktier i riskkapitalbolag. För riskkapitalbolag används främst IPEV:s principer som ramverk vilket innefattar ett flertal värderingsmetoder såsom värdering baserat på faktiska transaktioner, multipelvärdering substansvärdering och diskonterat kassaflöde. För innehav i direktägda fastighetsbolag används främst principerna från IPD Svenskt Fastighetsindex som ramverk där två grundmetoder är rådande. Dessa är ortsprismetod och indirekt avkastningsmetod (nuvärdesmetod).

Ortsprismetoden innebär att fastighetsinnehav jämförs med liknande objekt som sålts på öppen marknad medan indirekt avkastningsmetod innebär att framtida prognostiserade kassaflöden diskonteras.

Känslighetsanalys

Enligt IFRS ska en känslighetsanalys presenteras med hjälp av en alternativ värdering för tillgångar som återfinns under Nivå 3. Ur ett värderingstekniskt perspektiv är en alternativ värdering av dessa tillgångar förenad med stora svårigheter. Generellt kan sägas att för onoterade fastigheter är direktavkastningskravet av central vikt, men även antaganden kring faktorer som vakanser, driftskostnader, marknads- och vinsttillväxt har stor betydelse. För riskkapitalbolag är vinsttillväxt och börsens multipelvärdering av betydelse. Värderingarna i nivå 3 innehåller normalt en fördröjning som i positivt trendande marknad innebär en försiktig värdering.

Känslighetsanalyser för AP4:s två största fastighetsinnehav, Vasakronan, med ett aktievärde på 5,8 mdkr, och Rikshem, med ett aktievärde på 2,3 mdkr, det vill säga mer än 50 procent av onoterade aktier inom nivå 3, har tagits fram av fastighetsbolagen. Enligt analyserna skulle en förändring av direktavkastningskravet med +/- 0,25 procentenheter förändra värdet på aktieinnehavet i Vasakronan med cirka -0,6/+0,7 mdkr och i Rikshem med cirka -1,1/+1,3 mdkr.

.

För värderingen av AP4:s investeringar i riskkapitalbolag under onoterade aktier, motsvarande 3,2 mdkr, görs väsentliga antaganden om värderingsmultiplar och framtida kassaflöden. Om dessa antaganden ändras med +/- 10 procent skulle värderingen av dessa investeringar förändras med +/- 0,3 mdkr.

Vad gäller AP4:s högavkastande räntebärande tillgångar under noterade aktier baseras värderingen väsentligen på diskonteringsräntor för ränteintäkter och återbetalning av lån. En förändring av diskonteringsräntor med +/- 1 procentenhet för alla löptider skulle medföra värderingsförändringar på -/+ 40 mkr.

156

			Skr. 2014/15:130
			Bilaga 6
			AP4 Årsredovisning 2014 I73
Förändringar i nivå 3
	Obligationer och andra
	räntebärande tillgångar	Aktier och andelar noterade	Aktier och andelar onoterat
Ingående balans 2014-01-01 1	5 711	1 401	13 782
Realiserade och orealiserade vinster (+) eller
förluster (-)i resultaträkningen*	-18	208	655
Köp	488	338	1 139
Försäljning	-686	-669	-880
Utgående balans 2014-12-31	5 495	1 278	14 696
*Varav orealiserat resultat	-18	117	314

1Ingående balans för aktier och andelar noterade har justerats på grund av omklassificering av noterade riskkapitalfonder från nivå 2 till nivå 3.

	Obligationer och andra
	räntebärande tillgångar	Aktier och andelar noterade	Aktier och andelar onoterat
Ingående balans 2013-01-01 1	5 588	-	9 963
Realiserade och orealiserade vinster (+) eller
förluster (-)i resultaträkningen*	26	-	2 797
Köp	795	-	1 634
Försäljning	-697	-	-613
Utgående balans 2013-12-31	5 711	-	13 782
*Varav orealiserat resultat	26	-	2 223

1 Ingående balans för obligationer och andra räntebärande instrument har justerats på grund av en omklassificering av två innehav från nivå 1 till nivå 3.

Not 20. Risker

Se under rubriken Riskhantering i tre steg i årsredovisningen för närmare beskrivning av fondens riskhantering.

Verksamhetens risker

Nedan följer en beskrivning av verksamhetens huvudsakliga risker som utgörs av finansiella och operativa risker.

Operativa risker

Med operativ risk menas "risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser". Definitionen inkluderar legal risk.

AP4:s samtliga enheter ansvarar för att i den dagliga verksamheten leva upp till de krav som ställs på god intern kontroll samt att avsätta tillräckliga resurser för detta. Detta omfattar bl.a. kontroll av efterlevnad av samtliga regelverk som gäller för fonden. Det åligger även var och en inom fondens organisation att fullgöra sina arbetsuppgifter i linje med mål och verksamhetsplaner samt inom ramen för externa och interna restriktioner.

Compliancefunktionen ansvarar för att bevaka de operativa riskerna i placeringsverksamheten samt att i övrigt säkerställa att regler avseende dessa risker efterlevs. Operativa risker utvärderas specifikt i samband med implementering av nya produkter, systemföränd- ringar och organisationsförändringar.

AP4:s juristenhet ansvarar bland annat för legala riskaspekter i avtal och liknande.

Finansiella risker

De finansiella riskerna, där främst marknads-, kredit- och likviditetsrisker ingår, följs upp och kontrolleras i en oberoende enhet, Affärs- och riskkontroll, som rapporterar direkt till VD och styrelse. Förvaltningens målsättning är att endast ta positioner som förväntas generera god avkastning inom fastställda riskmandat. Därför bör de huvudsakliga risker som fonden exponerar sig mot bestå av transparenta finansiella risker och då främst marknadsrisker där det finns goda möjligheter för riskpremier att prognostiseras.

Marknadsrisker

Marknadsrisk utgörs av risken för att värdet av ett instrument påverkas negativt på grund av variationer i aktiekurser, valutakurser eller marknadsräntor. Då fondens innehav i huvudsak består av noterade instrument med daglig prissättning på likvida marknader finns goda möjligheter att löpande mäta och rapportera marknadsrisker genom både prognostiserade och realiserade risktal. Fonden har som mål att hålla en hög andel noterade aktier och räntebärande instrument.

157

Skr. 2014/15:130

Bilaga 6

Aktieprisrisk

Med aktieprisrisk avses förväntad variation i marknadsvärdet hos aktier. Aktieprisrisk hanteras genom diversifiering över regioner, länder och sektorer.

Ränterisk

Endast fondens räntebärande tillgångar ingår vid mätning av ränterisk som avser förväntad variation i marknadsvärdet på fondens räntebärande tillgångar orsakad av nominella ränterörelser på räntemarknaderna. Fonden hanterar ränterisk genom diversifiering över olika regioner och räntekurvor samt begränsning av durationsavvikelsen mellan den taktiska och strategiska förvaltningen.

Placeringstillgångarnas risk 2014-12-31

AP4 Årsredovisning 2014 I74

Valutarisk

Valutarisk uppstår i samband med investeringar noterade i utländsk valuta. Lagen om allmänna fonder begränsar den totala valutaexponeringen i fonden till maximalt 40 procentenheter. AP4:s placeringspolicy fastställer slutlig valutaexponering för varje större valuta i normalportföljen.

Placeringstillgångarnas risk

Ett sätt att beräkna finansiella risker är genom riskmåttet Value at Risk (VaR). Value at Risk definieras som den maximala förlust, som kan uppstå med en given sannolikhet under en given tidsperiod. I tabellen nedan används en analytisk faktormodell för tidsperioden 10 dagar och konfidensgraden 95 procent.

	2014-12-31			2013-12-313
	VaR, ex-ante				Bidrag	VaR,
	Innehavs-	Bidrag	VaR, innehavs-	VaR, ex-ante	volatilitet %	innehavs-
	period	volatilitet %	period	Innehavs-	12 mån	period
Förvaltningshorisonter	10 dagar	12 mån portfölj	1 dag2	period 10 dagar	portfölj	1 dag2
Aktier	7 132	7,51	1 682	6 987	8,36	1 432
Räntebärande	-211	-0,22	-61	-229	-0,27	13
Valuta	-333	-0,35	201	-451	-0,54	132
S:a Normalportfölj	6 589	6,94	1 822	6 307	7,54	1 576
Strategisk Förvaltning1	390	0,41	-27	264	0,32	-103
Taktisk förvaltning	126	0,13	3	224	0,27	7
Summa placeringstillgångar	7 087	7,46	1 797	6 817	8,15	1 481
varav Passiv förvaltning	-18	-0,02		22	0,03

1 För vissa av fondens strategiska tillgångar saknas marknadsnoteringar av tillgångspriser med god periodicitet eller också saknas underliggande innehav till ett index. Detta försvårar möjligheten till att prognosticera riskerna för dessa tillgångar på ett tillfredställande sätt i fondens risksystem BarraOne. Fonden har därför valt att använda alternativa noterade värdepapper som approximationer för dessa innehav. Totalt är det för 15,4 procent av de strategiska tillgångarna som approximationer används. Av detta utgör fastighetsinnehav 5,4 procent och som approximation används svenska noterade fastighetsaktier. Vidare utgör lågkoldioxidmandat 4,3 procent och som approximation används motsvarande regionala MSCI-index. Ytterligare 2,7 procent utgörs av ett externt förvaltat aktiemandat inom tillväxtmarknader och detta approximeras med MSCI Emerging Markets.

2 För att möjliggöra jämförelse med Första, Andra och Tredje AP-fonden har fonden även skattat VaR utifrån en endags innehavsperiod, 95 procents konfidensnivå samt en datalängd om ett år där observationerna ges lika vikt. Här har en simuleringsmetod med historisk avkastningsfördelning använts för beräkningen.

3 För jämförelse visas riskuppgifter enligt årets nya uppställning även för år 2013. Då risken för år 2013 nu prognostiseras i AP4:s risksystem BarraOne erhålls något avvikande värden jämfört med de värden som presenterades i noten i årsredovisningen för 2013. Anledningen är bland annat att riskmodellen, kovariansmatrisen, i BarraOne har uppdaterats sedan dess. Även VaR- prognoserna för 2013, som baseras på ett års daglig data med lika vikt, avviker något från förra årsredovisningen. Detta beror på att en annan prognosmodell, med annan indelning av tillgångarna, används nu jämfört med förra året.

158

Skr. 2014/15:130

Bilaga 6

AP4 Årsredovisning 2014 I75

Valutaexponering

Fonden valutasäkrar hela innehavet av utländska räntebärande tillgångar samt delar av det utländska aktieinnehavet med hjälp av valutaderivat. Fondens valutaexponering var vid årets utgång 28,1 (28,6) procent. I nedanstående tabell presenteras fondens valutaexponering.

Valutaexponering

2014-12-31	USD	EUR	GBP	JPY	Övriga	Summa
Aktier och andelar	74 636	18 620	8 995	9 063	10 763	122 078
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	33 629	13 536	10 432	0	0	57 598
Derivatinstrument, exkl valutaderivat	-767	-65	0	0	0	-832
Övriga fordringar och skulder, netto	2 118	802	195	42	527	3 683
Valutaderivat	-50 602	-21 708	-10 532	-3 186	-13 600	-99 628
Valutaexponering, netto	59 014	11 186	9 089	5 918	-2 309	82 898
2013-12-31	USD	EUR	GBP	JPY	Övriga	Summa
Aktier och andelar	61 372	17 594	8 673	8 376	9 697	105 712
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	24 184	14 046	7 062	0	0	45 292
Derivatinstrument, exkl valutaderivat	-99	-31	0	2	0	-127
Övriga fordringar och skulder, netto	992	492	225	186	276	2 171
Valutaderivat	-34 027	-23 416	-7 584	-3 410	-10 238	-78 675
Valutaexponering, netto	52 422	8 685	8 376	5 154	-265	74 373

Kreditrisker

Med kreditrisk avses risken att en emittent eller motpart inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser.

Kreditexponering avser det värde som, genom avtal med motpart eller emittent, är utsatt för kreditrisk, d v s kreditexponering omfattar både emittent- och motpartsexponering.

Den totala kreditrisken begränsas genom val av ränteindex i normalportföljen och limiter per ratingkategori. Kreditrisk per emittentgrupp/emittent begränsas av limiter vilka omfattar både emittent- och motpartsrisk.

Kreditrisker

VD godkänner samtliga motparter med vilka fonden kan göra affärer (avseende både standardiserade och icke-standardiserade instrument). Vidare fastslås att vid handel med OTC-derivat ska ISDA och CSA finnas med samtliga större motparter.

2014-12-31	Obligationer	Icke standardiserade derivat
Ratingklasser	exponering 2	Verkligt värde2	Pant/säkerhet	Resterande risk
AAA	53 106
AA	32 422	-1 097	1 033	-63
A	7 275	-4 704	4 766	62
BBB	6 691	-224	233	9
Saknar rating 1	5 387
Summa kreditriskexponering	104 881	-6 024	6 032	8
2013-12-31	Obligationer	Icke standardiserade derivat
Ratingklasser	exponering 2	Verkligt värde2	Pant/säkerhet	Resterande risk
AAA	46 807
AA	22 893	172	-15	157
A	6 952	4 394	-4 145	249
BBB	6 096	13	49	62
Saknar rating 1	5 729
Summa kreditriskexponering	88 477	4 579	-4 111	468

1 Avser förlagslån, obligationer samt aktieägarlån inom alternativa investeringar och fastigheter.

2 Verkligt värde, inklusive upplupen ränta.

159

Skr. 2014/15:130

Bilaga 6

Likviditetsrisker

Likviditetsrisker omfattar dels likviditetsrisker som avser kassaflöden respektive likviditetsrisker i finansiella instrument.

Likviditetsrisk i ett finansiellt instrument utgörs av risken för att instrumentet inte kan säljas eller endast säljas till ett väsentlig lägre pris än det marknadsnoterade priset.

En stor del av fondens värdepapper är omedelbart belåningsbara. Eventuella förluster på valutaterminer och aktieindexterminer kan dock vara av en betydande storlek och dagliga prognoser över likviditet i SEK och valuta ska upprättas.

Fondens likviditetsrisk i finansiella instrument begränsas av placeringsuniversum samt val av referensindex för räntebärande värdepapper och noterade aktier. Illikvida finansiella instrument förekommer främst i form av tillgångar i onoterade bolag och fastigheter. Även OTC-derivat och kreditpapper kan från tid till annan vara illikvida och/eller uppvisa stora skillnader mellan köp- och säljkurser.

Likviditetsrisk förfallostruktur

AP4 Årsredovisning 2014 I76

Likviditetsrisken kan även vara hög om det krävs stora nettoutbetalningar från skuldsidan eftersom fonden har betalningsförpliktelse mot Pensionsmyndigheten. Det är då nödvändigt att hålla en stor andel likvida instrument. I dagsläget gör fonden månatliga utbetalningar till Pensionsmyndigheten som i relation till befintligt kapital är relativt små.

Genom lagen om allmänna pensionsfonder begränsas likviditetsrisken dessutom genom att minst 30 procent av fondens totala marknadsvärde måste vara placerat i fordringsrätter med låg kredit- och likviditetsrisk.

I styrelsens regelverk begränsas likviditetsrisker genom särskilda regler för investeringar i räntebärande tillgångar och genom noggrann uppföljning av kassatillgodohavanden. Fonden investerar en stor andel av portföljen i noterade aktier och statsobligationer med god likviditet. Sammantaget bedöms likviditetsrisken i fonden som låg.

I tabellen nedan presenteras en sammanställning över fondens likviditetsrisk i enlighet med förfallostruktur. Obligationer och räntebärande instrument upptagna till verkligt värde, inklusive upplupen ränta.

Likviditetsrisk förfallostruktur 2014-12-31
Löptid	< 1 år	1 < 3 år	3 < 5 år	5 < 10 år	> 10 år	Total
Nominellt stat	561	6 721	5 453	16 614	14 263	43 612
Nominellt kredit	1 672	23 691	27 293	6 612	2 001	61 269
Total	2 233	30 412	32 746	23 226	16 264	104 881
Likviditetsrisk förfallostruktur 2013-12-31
Löptid	< 1 år	1 < 3 år	3 < 5 år	5 < 10 år	> 10 år	Total
Nominellt stat	760	2 476	3 925	16 810	5 126	29 097
Nominellt kredit	1 582	24 557	23 848	8 192	1 201	59 380
Total	2 342	27 033	27 773	25 001	6 327	88 477

Samtliga skulder har en löptid understigande ett år förutom ett fåtal valutaoptioner och kreditderivat (så kallade credit default swaps), se not 11. Det sammanlagda marknadsvärdet på dessa kontrakt är dock begränsat och de har därför utelämnats i ovanstående tabell.

Hantering av derivat

Fonden använder derivat inom de flesta förvaltningsmandaten. Derivaten har flera olika användningsområden och syften där de viktigaste är följande:

Valutasäkring av fondens utländska placeringar, för vilket derivat är det enda alternativet.

Effektivisering av indexförvaltningen, där derivat används för att minimera transaktionskostnader och förenkla hantering.

Effektivisering av den aktiva förvaltningen, där derivat används för att de dels minimerar transaktionskostnader och förenklar hanteringen, dels ger möjlighet att ta positioner som inte kan skapas med andra instrument (korta positioner, volatilitetspositioner med mera).

Reglering av den strategiska portföljens risk med hjälp av strategiska derivatpositioner.

Användningen av derivat begränsas både med avseende på nominellt underliggande värde och med avseende på marknadsrisk. Alla derivatpositioner och därmed sammanhängande risker ingår i den dagliga positions- och riskbevakningen.

VD godkänner samtliga motparter med vilka fonden kan göra affärer, avseende både standardiserade och icke-standardiserade instrument.

Vidare fastslås att vid handel med OTC-derivat ska ISDA, International Swaps and Derivatives Association Credit Support Annex, och CSA, Credit Support Annex, finnas med samtliga större motparter. ISDA-

160

Skr. 2014/15:130

Bilaga 6

Årsredovisning 2014 I77

avtal avser ett standardavtal för att reglera handel med derivat mellan två motparter. CSA-avtal avser en bilaga till ett ISDA-avtal. CSA-avtalet reglerar hur säkerheter ska ställas för utestående skulder i form av likvida medel eller värdepapper.

Not 21. Finansiella tillgångar och skulder som nettas i balansräkningen eller lyder under nettningsavtal

				Belopp som inte nettas i balansräkningen
	Brutto-	Nettade belopp	Nettobelopp	Kvittning av finansiella	Erhållna	Nettobelopp		Summa
2014-12-31	belopp	i balansräkning	i balansräkning	instrument enligt avtal	säkerheter	efter kvittning	Övrigt 1	i balansräkning
Tillgångar	4 135		4 135	3 799				4 135
Derivatinstrument		0			16	320	-
Ej likviderade fordringar	1 035	1 033	1	-	-	1	249	250
Summa	5 170	1 033	4 136	3 799	16	321	249	4 385
Skulder	10 166		10 166	3 799	5 664	703		10 166
Derivatinstrument		0					-
Ej likviderade skulder	1 035	1 033	2	-	-	2	544	546
Summa	11 201	1 033	10 168	3 799	5 664	705	544	10 712
				Belopp som inte nettas i balansräkningen
	Brutto-	Nettade belopp	Nettobelopp	Kvittning av finansiella	Erhållna	Nettobelopp		Summa
2013-12-31	belopp	i balansräkning	i balansräkning	instrument enligt avtal	säkerheter	efter kvittning	Övrigt 1	i balansräkning
Tillgångar					3 974	740
Derivatinstrument	6 185	0	6 185	1 471			-	6 185
Ej likviderade fordringar	260	259	1	-	-	1	335	336
Summa	6 445	259	6 186	1 471	3 974	741	335	6 521
Skulder
Derivatinstrument	1 755	0	1 755	1 471	221	63	-	1 755
Ej likviderade skulder	260	259	1	-	-	1	195	196
Summa	2 015	259	1 756	1 471	221	64	195	1 951

1 Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning.

Tabellen ovan visar finansiella tillgångar och skulder som presenteras netto i balansräkningen eller som har rättigheter förknippade med rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal. Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när fonden har en legal rätt att netta under normala affärsförhållanden och i händelse av insolvens, och om det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt. Finansiella tillgångar och skulder som lyder under rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal som inte presenteras netto i balansräkningen är arrangemang som vanligtvis träder i laga kraft i händelse av insolvens men inte under normala affärsförhållanden eller arrangemang där fonden inte har intentionen att avveckla positionerna samtidigt.

161

Skr. 2014/15:130

Bilaga 6

AP4 Årsredovisning 2014 I78

Styrelsens underskrifter

Stockholm den 18 februari 2015

Monica Caneman	Jakob Grinbaum
STYRELSEORDFÖRANDE	VICE ORDFÖRANDE
Ing-Marie Gren	Sven Hegelund
Heléne Fritzon	Stefan Lundbergh
Erica Sjölander	Maj-Charlotte Wallin
Göran Zettergren	Mats Andersson
	VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR
Vår revisionsberättelse har lämnats den 19 februari 2015
Jan Birgerson	Peter Strandh
AUKTORISERAD REVISOR	AUKTORISERAD REVISOR
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen

162

Skr. 2014/15:130

Bilaga 6

Årsredovisning 2014 I79

Revisionsberättelse

För Fjärde AP-fonden, org. nr 802005-1952

Rapport om årsredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Fjärde AP-fonden för 2014. Fondens årsredovisning återfinns under huvudrubrikerna Förvaltningsberättelse och Räkenskaper, sid 57-78.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedöm-ning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur fonden upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i fondens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovis-ningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Fjärde AP-fonden förvaltar. Vi har också granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Fjärde AP-fonden för 2014.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet av vår granskning och inventering av de tillgångar som fonden förvaltar samt om förvaltningen i övrigt på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av tillgångarna har vi granskat fondens innehavsförteckning samt ett urval av underlagen för denna.

Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i fonden för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören har handlat i strid med lagen om allmänna pensionsfonder.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

Stockholm den 19 februari 2015

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Fjärde AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.

Jan Birgerson AUKTORISERAD REVISOR Förordnad av regeringen

Peter Strandh AUKTORISERAD REVISOR Förordnad av regeringen

163

Skr. 2014/15:130

Bilaga 7

ÅRET I KORTHET <<

ÅRET I KORTHET

		Den genomsnittliga
Årets avkastning	Årets resultat	avkastningen
uppgick till	uppgick till	de senaste 10 åren
6,5 %	1 441 MSEK	uppgick till
		5,4 %
DIREKTINVESTERINGAR	HÅLLBARHET

•Co-investering i Bureau van Dijk med EQT VI. Bola- get är en ledande global aktör som tillhandahåller företagsinformation.

•Co-investering i Siemens Audiology Solutions med EQT VI. Bolaget är en ledande global tillverkare av hörselhjälpmedel.

•Co-investering i Lindorff med Nordic Capital fond VIII. Lindorff är ett ledande europeiskt inkasso- företag med huvudkontor i Oslo.

• Direktinvestering i svenska Tobii Technology. Bola- get är världsledande inom så kallad eye tracking, en teknik som gör att datorn kan avgöra exakt var man tittar.

•Co-investering i Visma med HgCapital. Visma är en av Nordens ledande leverantörer av programvara och tjänster för ekonomisk administration.

• Försäljning av Holmbergs Childsafety. Holmbergs Childsafety är en ledande leverantör av utrustning för barnsäkerhet i bilar.

• Försäljning av Unfors RaySafe till Fluke Corporation. Unfors RaySafe har en världsledande position på marknaden för kvalitetssäkring av röntgenutrustning.

FONDINVESTERINGAR

• Utfästelse till ny fond: Bridgepoint

• Utfästelse till be ntliga fonder: Cubera och Northzone

• AP6 har genomfört sin första klimatanalys, som syftar till att beräkna omfattningen av de koldioxid- utsläpp AP6 nansierar genom sina investeringar. Av praktiska skäl omfattar analysen 80 procent av portföljens värde. Med beaktande av detta är be- dömningen att de mest koldioxidintensiva företagen i portföljen likväl fångas upp.

Resultatet indikerar att AP6:s portfölj är mindre koldioxidintensiv än motsvarande investering i jäm- förelseindex. Uppskattade utsläpp per investerad krona bedöms vara cirka en tredjedel lägre än för motsvarande investering enligt indexet MSCI World.

• Rekrytering av specialistkompetens i syfte att ytter- ligare utveckla arbetet med hållbarhet i portföljen, både hos direktinvesteringar och fondinvesteringar.

• AP6 har tagit fram en egen modell för att mäta fondbolagens arbete med hållbarhet.

• AP6 nominerades till hållbarhetspris vid Responsible Investor Reporting Awards 2014 i London.

INVESTERINGSORGANISATION

• Genom rekrytering av investment director till direkt- investeringar och fondanalytiker till fondinvestering- ar, förstärks investeringsorganisationen ytterligare.

Sjätte AP-fonden 2014 | 1

164

Skr. 2014/15:130

Bilaga 7

RESULTATRÄKNING <<

Resultaträkning

MSEK	Not	2014	2013
Investeringsverksamheten
Nettoresultat noterade aktier och andelar	2	291	751
Nettoresultat onoterade aktier och andelar	3	1 182	1 064
Aktieutdelning		86	31
	4	82	112
Övriga nansiella intäkter och kostnader	5	–80	23
Förvaltningskostnader	6, 8	–72	–71
Gemensamma kostnader	7, 8	–48	–50
Årets resultat		1 441	1 860

Sjätte AP-fonden 2014 | 43

165

Skr. 2014/15:130

Bilaga 7

>> BALANSRÄKNING

Balansräkning

MSEK	Not	2014-12-31	2013-12-31
TILLGÅNGAR
Placeringstillgångar
Aktier och andelar i noterade bolag och fonder	9, 10	1 615	2 193
Aktier och andelar i onoterade bolag och fonder	9, 11	16 785	14 595
Övriga räntebärande värdepapper	9, 12	5 069	5 022
Summa placeringstillgångar		23 469	21 810
Fordringar och andra tillgångar
Derivat för valutasäkring		86	104
Övriga kortfristiga fordringar		1	13
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	13	71	81
Likvida medel		210	179
Summa fordringar och andra tillgångar		368	377
SUMMA TILLGÅNGAR		23 837	22 187
FONDKAPITAL OCH SKULDER
Fondkapital
Grundkapital		10 366	10 366
Balanserat resultat		11 743	9 883
Årets resultat		1 441	1 860
SUMMA FONDKAPITAL		23 550	22 109
Kortfristiga skulder
Derivat för valutasäkring		248	54
Upplupna kostnader		34	16
Övriga kortfristiga skulder	15	5	8
Summa kortfristiga skulder		287	78
SUMMA FONDKAPITAL OCH SKULDER		23 837	22 187
Poster inom linjen
Ansvarsförbindelser		665	535
Åtagande - utfäst, ännu ej utbetalat kapital		5 542	5 567

44 | Sjätte AP-fonden 2014

166

Skr. 2014/15:130

Bilaga 7

NOTER <<

Noter

Alla siffror anges i miljoner kronor om inget annat anges.

Not 1 Redovisningsprinciper

Sjätte AP-fonden (AP6) följer det regelverk som nns i Lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Denna lag trädde i kraft 1 januari 2001. Årsredovisningen har upprättats enligt god redovisningssed. Till följd av den lag som styr AP6, ska samtliga placeringar värde- ras till verkligt värde i AP6:s redovisning. Det har inte skett några förändringar i AP6:s redovisningsprinciper under 2014.

Redovisning enligt IFRS

IFRS är ett regelverk som är internationellt accepterat och AP6 utvärderar därför löpande de förändringar som sker på detta om- råde. Det ska dock poängteras att det inte nns någon möjlighet för AP6 att följa IFRS fullt ut då AP6 enligt lag inte ska upprätta någon koncernredovisning. Som en konsekvens härav så måste AP6 för varje enskild standard avgöra vad som är tillämpligt och därefter bedöma vilka uppgifter som ska presenteras för att en extern läsare ska få en rättvisande bild samtidigt som årsredovis- ningen ska hållas överskådlig. Bedömningen är att årets resultat för AP6 i all väsentlighet överensstämmer med IFRS.

AP6 är en myndighet och således ingen juridisk person och därmed inte heller att anse som ett moderföretag.

Redovisning och värdering av onoterade värdepapper

AP6 värderar samtliga innehav löpande till verkligt värde och använder IPEVs (International Private Equity and Venture Capital Valuation Board, www.privateequityvaluation.com) riktlinjer som ramverk vid värderingen. Principiellt innebär detta att innehaven ska redovisas till verkligt värde. Det ska noteras att det inte är ett krav att följa dessa regler men då de är internationellt acceptera- de samt överensstämmer med hur övriga AP-fonder värderar sina onoterade innehav så har AP6 valt att följa dessa principer. I an- slutning till årsbokslutet genomför AP6 en värdering av respektive bolag inom respektive portfölj. Tyngdpunkten läggs dock på de bolag som har materiella värden i relation till den totala portföljen. Värdering av onoterade innehav innehåller ett stort mått av be- dömning varmed förändringar av gjorda antaganden kan påverka resultatet väsentligt. I varje enskilt fall försöker AP6 avgöra vilken kombination av värderingsmetoder som är bäst lämpad i syfte att visa investeringens verkliga värde. Följande värderingsmetoder används:

Pris enligt senaste investeringsrundan

AP6 har investeringar där det föreligger tredjeparts transaktioner. Om sådana transaktioner skett under räkenskapsåret så utgör detta en viktig del vid värderingen. Beaktas görs även de emissio- ner där endast be ntlig ägarkrets deltar (så kallade internrundor). I de fall där internrundor indikerar en nedvärdering görs en mer de-

taljerade analys och om det är så att bolaget försökt få in extern part men misslyckats så kan detta indikera att intresset för bolaget är mycket litet. I dessa fall övervägs en nedvärdering av innehavet. I samtliga fall beaktas händelser som inträffat mellan tidpunkten för transaktionen och rapporteringstillfället.

Diskonterat kassaflöde

Denna metod utgår från att värdera bolaget baserat på ett diskon- terat framtida löpande kassa öde. Avdrag görs därefter av aktuell räntebärande nettoskuld. De framtida ödena nuvärdesberäknas baserat på en riskjusterad kalkylränta. Det avkastningskrav som används i modellen och därmed på investeringen ska motsvara genomsnittlig förväntad avkastning på marknaden för en portfölj med motsvarande risknivå och tidshorisont. I de fall som investe- ringen vid värderingstillfället ännu inte påvisar ett positivt kassa-öde och det inte nns en gjord alternativ värdering med ett mer rättvisande värde, görs en mer försiktig bedömning av bolagets värde. Investeringens verkliga värde motsvarar då oftast dess anskaffningsvärde eller lägre.

Substansvärdemetoden

Denna metod lämpar sig väl för företag där värdena främst utgörs av bolagets nettotillgångar. AP6 använder denna metod vid värde- ringen av Volvo nans Bank AB samt Fastighetsaktiebolaget Norrporten. För dessa bolag ger metoden en stabil och i nuvaran- de marknadsklimat också en försiktig marknadsvärdering.

Multipelvärdering

Denna värderingsmetod är vanligast förekommande och baseras

-

ring är traditionellt sett enklare att genomföra på mognare bolag då det oftast nns er noterade referensobjekt (peergroups) att tillgå. För enstaka mindre bolag kan det vara svårt att nna lämp- liga referensobjekt för en multipelvärdering. Detta föranleder ofta en mer försiktig värdering som istället baseras på ett diskonterat kassa öde alternativt priset enligt senaste investeringsrundan.

Som en del av AP6:s värderingsprocess stresstestas investe- ringarna i syftet att visa påverkan på värderingsintervallet vid olika scenarier. Visar investeringen stor volatilitet så gör AP6 en mer restriktiv bedömning av värdet. Omvärderingar av onoterade innehav redovisas under rubriken Nettoresultat onoterade aktier och andelar i resultaträkningen och speci ceras även i not 3. Före- ligger däremot en stadigvarande och väsentlig värdeminskning (t ex konkurs) så görs en nedskrivning och då oftast med hela det investerade beloppet. Denna nedskrivning redovisas under rubri- ken Nettoresultat onoterade aktier och andelar i resultaträkningen och speci ceras även i not 3.

Värderingar av innehav i fonder som investerar i onoterade företag baseras främst på erhållna värderingar per 31 december 2014 från respektive fond. För de innehav där AP6 ännu ej har

Sjätte AP-fonden 2014 | 45

167

Skr. 2014/15:130

Bilaga 7

>> NOTER

erhållit värderingar som beaktat utvecklingen under det fjärde kvartalet 2014 så har senast erhållna värdering justerats för faktiska transaktioner.

Köp och försäljning av nansiella instrument redovisas på affärsdagen.

Konvertibla lån ingår i posten Aktier och andelar i onoterade bolag och fonder och redovisas till upplupet anskaffningsvärde.

Med anskaffningsvärde på fond avses alla utbetalningar som gjorts, exklusive externa förvaltningskostnader (vilka nedvärderas), för kvarvarande portföljbolag.

Värdeförändringar på onoterade värdepapper, såväl realise- rade som orealiserade, redovisas över resultaträkningen och ingår i årets resultat. Det realiserade resultatet består av skillnaden mellan försäljningsintäkt och bokfört värde vid avyttringstidpunkten. I det realiserade resultatet ingår också nedskrivningar av bokförda värden vilket kan uppkomma vid exempelvis en konkurs. AP6 hanterar vissa investeringar genom renodlade så kallade holding- bolag. För att ge en rättvisande bild av verksamheten så redovisas en försäljning av holdingbolagets investering som realiserad hos AP6. Försäljningsbeloppet reducerat med anskaffningsvärdet på investeringen utgör således det realiserade resultatet. Därefter värderas holdingbolaget till substansvärdet varmed värdet minskar successivt med de utdelningar som avser försäljningslikviden. För att inte redovisa vinsten vid försäljning av investeringen två gånger så redovisas dessa utdelningar endast över balansräkningen.

Redovisning och värdering av noterade värdepapper

De tillgångar i vilka fondmedel placerats upptas i årsredovisningen till verkligt värde.

Det verkliga värdet baseras på noterade priser vid marknadens stängning på årets sista handelsdag. Transaktioner som avser av- ista, options-, termins- och swapavtal redovisas vid den tidpunkt då de väsentliga riskerna och rättigheterna övergår mellan parterna, det vill säga på affärsdagen. Denna princip omfattar transaktioner på penning- och obligationsmarknaden samt aktiemarknaden.

Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper inklude- rar courtage och andra direkta kostnader i samband med köpet.

Vid beräkning av realisationsvinster och -förluster har genom- snittsmetoden använts.

Värdering sker i första hand till senaste betalkurs under årets sista handelsdag.

Om det vid särskilda förhållanden på viss marknad bedöms att slutkursen (betalkurs) inte är representativ kan kurs vid annan tidpunkt ligga till grund för beräkning av det verkliga värdet.

Positioner i derivatinstrument värderas till verkligt värde där värdeförändringar redovisas i resultaträkningen tillsammans med underliggande tillgångsslag.

Värdeförändringar, såväl realiserade som orealiserade, redovi- sas över resultaträkningen och ingår i årets resultat.

Med realisationsresultat menas skillnaden mellan försäljnings- intäkt och anskaffningskostnad. Realisationsresultat avser resul- tat som uppkommit vid försäljning av tillgångar.

Redovisning och värdering av räntebärande värdepapper

Omfattningen av placeringar i räntebärande värdepapper varierar i takt med förändringen i fondens likviditetsreserv där storleken beror på köp och försäljning av innehav. Vid köp av räntebärande värdepapper redovisas tillgången i balansräkningen under posten övriga räntebärande värdepapper. Finns det vid anskaffningstill- fället en upplupen ränta så redovisas denna som en upplupen

intäkt. För samtliga räntebärande värdepapper som AP6 investerar i, bortsett från rena kontoplaceringar typ deposits, nns noterade

46 | Sjätte AP-fonden 2014

kurser att tillgå. Då AP6:s samtliga tillgångar ska marknadsvär- deras redovisas förändringen av marknadsvärdet i resultatet för noterade tillgångar och speci ceras i not 2. Upplupna räntor på

-kostnader netto och speci ceras i not 4.

Förvaltningskostnader

AP6:s förvaltningskostnader delas upp på externa respektive interna förvaltningskostnader samt gemensamma kostnader. Externa förvaltningskostnader som avser förvaltningsavgifter för noterade innehav, redovisas som en löpande kostnad över resul- taträkningen. Den förvaltningsavgift som betalas till de fonder som investerar i onoterade företag redovisas som en del av an- skaffningskostnaden för respektive fond. Aktiverade förvaltnings- avgifter nedvärderas på bokslutsdagen. Vid utgången av 2014 har samtliga aktiverade förvaltningsavgifter nedvärderats till noll kronor. Inom företagsinvesteringar aktiveras förvaltningskostnader, men nedvärderas däremot endast om de inte ryms inom ramen för verkligt värde. Externa kostnader som uppkommer i samband med köp av bolag aktiveras. Förekommer förvärvsprocesser över ett bokslut så har kostnaderna för dessa aktiverats såtillvida det vid detta tillfälle bedöms som sannolikt att investeringen kommer att genomföras.

Interna förvaltningskostnader, som främst avser kostnader för AP6:s egen personal som arbetar inom investeringsverksamheten, kostnadsförs löpande tillsammans med gemensamma kostnader som främst avser personalkostnader för vd och gemen-samma specialistfunktioner samt kostnader för lokaler, IT och allmänna kontorsomkostnader.

Interna och externa förvaltningskostnader särredovisas i not 6.

Prestationsbaserade ersättningar ingår ej i externa förvalt- ningskostnader utan reducerar realisationsresultatet för den tillgång som förvaltats.

Övriga redovisningsprinciper

Koncernredovisning har ej upprättats då aktier och andelar i dotter- bolag ska värderas till verkligt värde.

AP6 är en myndighet och således ingen juridisk person och därmed inte heller ett moderföretag.

Fordringar upptas till det belopp som de beräknas in yta till. Skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Inventarie- anskaffningar kostnadsförs löpande.

Realiserat respektive orealiserat resultat redovisas netto i resultaträkningen. Bruttovärden anges i not.

AP6 är befriad från inkomstskatt och verksamheten är inte momspliktig. Däremot förvärvsbeskattas AP6 avseende utändska varor och tjänster. Ingående moms får inte lyftas, utan utgör en kostnad i verksamheten.

Fondkapitalet består av grundkapital och balanserade vinst- medel. Grundkapitalet består av en överföring från de tidigare 1:a–3:e Fondstyrelserna samt 366 Mkr som återstod från av- vecklingsstyrelsen för Fond 92–94. På AP6 åligger inga krav på inbetalningar till eller utbetalningar från pensionssystemet.

Poster inom linjen

Vid en investering i en private equity-fond görs en avtalsmässig utfästelse att investera ett visst kapital. Kapitalet investeras efter hand och utbetalningen görs i takt med investeringarna. Skillna- den mellan utfäst kapital och utbetalat kapital, med tillägg av eventuellt återinvesteringsbart belopp, åter nns som ett åtagande under Poster inom linjen.

168

Skr. 2014/15:130

Bilaga 7

NOTER <<

Not 2 Nettoresultat noterade aktier och andelar

Not 5 Övriga finansiella intäkter och kostnader

	2014	2013
Noterade innehav
Aktier och andelar	291	751
Totalt	291	751

	2014	2013
Resultatandelar från kommanditbolag	1	1
Valutakursdifferenser	–81	22
Totalt	–80	23

Not 3 Nettoresultat onoterade aktier och andelar			Not 6 Förvaltningskostnader
	2014	2013		2014	2013
Realiserat			Externa förvaltningskostnader
Intäkter vid avyttring	1 955	2 094	– Noterade innehav	22	24
Investerat kapital	–1 094	–1 788	Interna förvaltningskostnader
Återföring av tidigare bokförda värdeför-			– Personalkostnader	38	34
ändringar avseende avyttrade innehav	–617	–131	– Juridikkonsulter	1	4
Årets nedskrivningar	–20	–118	– Övriga externa tjänster	5	2
Återföring av tidigare bokförda värdeför-			– Resekostnader m.m.	2	2
ändringar avseende nedskrivna innehav	16	71	– Debiterad moms	3	4
	240	128	– Övriga kostnader	1	1
			Totalt	72	71
Orealiserat
Årets värdeförändring på orealiserade			Inga prestationsbaserade kostnader har utgått under 2014 (under
innehav	942	936
	942	936	2013 var motsvarande siffra 2,4 MSEK).
			Externa förvaltningskostnader hänförliga till innehav i onote-
			rade fonder och företag uppgår till 155 MSEK (130) respektive
Totalt	1 182	1 064	2 MSEK (7) och aktiveras löpande som en del av anskaffnings-
			kostnaden för respektive fond. Vid utgången av året har dock
			samtliga aktiverade förvaltningskostnader nedvärderats till noll
			kronor. Nedvärderingen ingår i det orealiserade resultatet.
Not 4 Ränteintäkter/-kostnader, netto
	2014	2013
Ränteintäkter
Konvertibellån	–	3
Övriga ränteintäkter	82	109
	82	112
Räntekostnader
Övriga räntekostnader	0	0
	0	0
Ränteintäkter/-kostnader, netto	82	112

Sjätte AP-fonden 2014 | 47

169

Skr. 2014/15:130

Bilaga 7

>> NOTER

Not 7 Gemensamma kostnader

	2014	2013
Personalkostnader	26	27
Lokalkostnader	6	7
IT-kostnader	5	5
Externa tjänster	2	4
Förvaltningskostnader	2	1
Resekostnader m.m.	1	0
Debiterad moms	3	4
Övriga kostnader	3	2
Totalt	48	50

I gemensamma personalkostnader ingår kostnader för vd och organisation för affärssupport.

I förvaltningskostnader ingår ersättningar till revisionsföretag med:

	2014	2013
Ernst & Young
Revisionsuppdrag	1,0	1,0
Revisionsverksamhet utöver
revisionsuppdrag	0,0	0,0
Övriga tjänster	0,0	0,0
Totalt	1,0	1,0

48 | Sjätte AP-fonden 2014

Not 8 Personal

Regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare

Under 2009 gav regeringen ut nya riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna. Riktlinjerna omfattar bland annat borttagande av rörliga ersättningar, begränsningar i pensionsförmåner samt reglering av pensionsålder. Riktlinjerna omfattar även övriga anställda med undantaget att det är möjligt att utge rörlig ersättning till anställda förutom ledande befattnings- havare, detta tillämpas dock inte av AP6 som inte har några rörliga ersättningar. Som ledande befattningshavare de nieras befattningshavare som ingår i AP6:s ledningsgrupp. Styrelsens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare och övriga anställda på AP6 nns publicerad på www.apfond6.se.

Tillämpade regler för ersättningar och förmåner under 2014

Styrelsen beslutar om den totala årliga lönejusteringen samt even- tuell rörlig ersättning. För 2014 har en jämförelse av ersättningar genomförts mot jämförbara institut, företag och fonder. Styrelsen bedömer, baserat på denna jämförelse, att ersättningar och för- måner till AP6:s ledande befattningshavare och övriga anställda är rimliga, måttfulla och konkurrenskraftiga. Jämförelsen nns redovisad på sidan 36 och på www.apfond6.se.

Samtliga anställda omfattas av kollektivavtal mellan Bank-

-

Lön och förmåner

Lön, arvoden och förmåner till styrelse, vd, övriga ledande befatt- ningshavare samt övriga anställda framgår av tabellen på sidan 49. Ersättning till ledande befattningshavare särredovisas under egen rubrik.

Pensioner

Ledningsgruppen, inklusive vd, har rätt till pension vid 65 års ålder och årliga premiebetalningar har gjorts med ett belopp motsvarande 30 % av pensionsgrundande lön.

AP6 har inte något åtagande om framtida pension och pensionsvillkor.

Avgångsvederlag

Anställningsvillkor förhandlas individuellt. Vid uppsägning från AP6:s sida tillämpas en uppsägningstid på högst sex månader med oförändrad lön och övriga förmåner. Enligt styrelsens riktlinjer kan befattningshavaren få avgångsvederlag motsvarande högst 18 månadslöner, men AP6:s policy är avgångsvederlag motsvaran- de högst sex månadslöner. Undantag från denna policy kan bestå av äldre ingångna avtal. Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis och utgörs av den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Reducering sker för annan ersättning som erhålls under den tid som avgångsvederlaget utbetalas.

Incitamentsprogram

AP6 har inte något incitamentsprogram, vare sig för ledande befattningshavare eller för övriga anställda.

170

Skr. 2014/15:130

Bilaga 7

Beslut om arvoden och ersättningar

Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Ersättningen uppgår per år till 100 000 kronor för ordföranden, 75 000 kronor till vice ordföranden och 50 000 kronor till övriga ledamöter.

Utöver styrelsearvoden har ingen ersättning betalats till AP6:s styrelse.

Styrelsen fastställer årligen verkställande direktörens lön och personalens generella löneutveckling samt eventuellt incitaments- program. Något sådant nns dock inte hos AP6.

Ersättning till styrelse

Under 2014 utbetald ersättning till styrelseledamöter särredovisas enligt följande; Ebba Lindsö 100 000 kronor, Per Strömberg 75 000 kronor, Henrik Dagel 50 000 kronor, Katarina Bonde 50 000 kronor och Olle Larkö 50 000 kronor.

Ersättning till ledande befattningshavare

Löner och ersättningar, pensionskostnad samt övriga förmåner ska enligt regeringens riktlinjer särredovisas också för andra ledande befattningshavare än vd.

Som ledande befattningshavare särredovisas vd och övriga ledningsgruppen vid utgången av 2014; Karl Swartling, Margareta Alestig Johnson, Jonas Lidholm, Karl Falk, Mats Lindahl,

Ulf Lindqvist och Henrik Dahl.

Totalt utbetalda löner och ersättningar särredovisas i nämnda ordning enligt följande: 2,9 MSEK, 1,9 MSEK, 1,6 MSEK,

1,7 MSEK, 1,8 MSEK, 1,5 MSEK och 1,5 MSEK.

Pensioner exklusive löneskatt särredovisas enligt följande: 0,9 MSEK, 0,5 MSEK, 0,5 MSEK, 0,5 MSEK,

0,6 MSEK, 0,4 MSEK och 0,4 MSEK.

Utöver lön, andra ersättningar och pension har förmåner erhållits enligt följande: 492, 14 640, 11 956, 10 220, 21 908, 492 och 21 740 kronor.

		2014	2013
Medelantal anställda	Män	17,6	17,4
	Kvinnor	14,2	13,8
		31,8	31,2
Antal anställda per 2014-12-31	Män	19	18
	Kvinnor	16	15
		35	33
Styrelsen	Män	3	3
	Kvinnor	2	2
		5	5
Ledningsgrupp	Män	6	6
	Kvinnor	1	1
		7	7

		NOTER <<
	2014	2013
Lön och arvoden
Styrelseordförande	0,1	0,1
Styrelsen exkl. ordförande	0,2	0,2
Verkställande direktör	2,9	2,9
Ledningsgruppen
exkl. verkställande direktör
(2013 en person sju mån)	10,0	8,7
Övriga anställda	23,7	23,3
Totalt	36,9	35,2
	2014	2013
Övriga Förmåner
Verkställande direktör	0,0	0,0
Ledningsgruppen
exkl. verkställande direktör	0,1	0,1
Övriga anställda	0,4	0,3
Totalt	0,5	0,4
	2014	2013
Pensionskostnader
Styrelseordförande	–	–
Styrelsen exkl. ordförande	–	–
Verkställande direktör	0,9	0,9
Ledningsgruppen exkl. verkställande
direktör	2,9	2,6
Övriga anställda	7,6	7,1
	11,4	10,6
Sociala kostnader inkl löneskatt
exklusive pensionskostnader	14,3	14,0
Personalkostnader - Totalt	63,1	60,2

Sjätte AP-fonden 2014 | 49

171

Skr. 2014/15:130

Bilaga 7

>> NOTER

Not 9	Finansiella tillgångar och skulder per kategori
		Värderade till		Derivat till	Lånefordringar
		verkligt värde via	verkligt värde via			och övriga	Summa
2014		resultaträkningen	resultaträkningen		fordringar/skulder		redovisat värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar till
verkligt värde		18 400		86		444	18 930	18 930
Övriga omsättningstillgångar		–		–		72	72	72
Kortfristiga placeringar		4 625		–		–	4 625	4 625
Kassa och Bank		210		–		–	210	210
Summa finansiella tillgångar		23 235		86		516	23 837	23 837
Leverantörsskulder		–		–		3	3	3
Övriga skulder		–		248		36	284	284
Summa finansiella skulder		–		248		39	287	287
		Värderade till		Derivat till	Lånefordringar
		verkligt värde via	verkligt värde via			och övriga	Summa
2013		resultaträkningen	resultaträkningen		fordringar/skulder		redovisat värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar till
verkligt värde		16 788		104		194	17 086	17 086
Övriga omsättningstillgångar		–		–		94	94	94
Kortfristiga placeringar		4 828		–		–	4 828	4 828
Kassa och Bank		179		–		–	179	179
Summa finansiella tillgångar		21 795		104		288	22 187	22 187
Leverantörsskulder		–		–		5	5	5
Övriga skulder		–		54		19	73	73
Summa finansiella skulder		–		54		24	78	78
Not 10 Aktier och andelar i noterade bolag och fonder
Innehav		Antal andelar		Kapitalandel, %		Röstandel, % Marknadsvärde, MSEK
Aktier
Datawatch			422 452		3,7		3,7	27
Fonder
Lannebo Micro Cap			659 833					1 588
Totalt								1 615

50 | Sjätte AP-fonden 2014

172

Skr. 2014/15:130

Bilaga 7

NOTER <<

Not 11 Aktier och andelar i onoterade bolag och fonder

I de fall där AP6 äger mer än 50 % av rösterna eller på annat sätt har ett bestämmande in ytande i ett bolag anges också samtliga investeringar gjorda på den nivån samt deras röstandel och kapitalandel. Organisationsnummer respektive säte anges ej för utländska innehav.

		Organisations-	Styrelsens	Antal	Röstandel	Kapitalandel
Bolag	Investering	nummer	säte	andelar	%	%
123 Servicecenters Fastighets AB		556660-4327	Göteborg	1 000	100,0	100,0
Amplico Kapital AB		556703-3161	Göteborg	5 000 000	100,0	100,0
AP Industriinvest AB		556780-7184	Göteborg	1 000	100,0	100,0
	Nya Arvika Gjuteri AB				99,2	99,2
AP Partnerinvest Fashion AB*		556742-8882	Göteborg	1 000	100,0	100,0
AP Partnerinvest MIT AB		556754-4431	Göteborg	1 000	100,0	100,0
AP Partnerinvest Positionering AB		556739-6857	Göteborg	930	93,0	100,0
AP Partnerinvest Sec AB		556754-2583	Göteborg	100 000	100,0	100,0
AP Partnerinvest Sport AB		556736-6934	Göteborg	90 001	90,0	100,0
AP Riskkapital AB		556711-0407	Göteborg	1 000	100,0	100,0
Aumar AB		556631-5932	Göteborg	7 149	53,2	53,2
DAWA Däck AB		556437-9344	Göteborg	20 000	100,0	100,0
Energy Potential AB		556614-9000	Uppsala	432 781	3,6	15,0
EQT Yellow Maple Co-Investment
L.P. (Bureau Van Dijk)						11,2
Gar Förvaltnings AB*		556312-2968	Göteborg	10 000	100,0	100,0
Gnosjögruppen AB		556742-8411	Gislaved	1 000	100,0	100,0
HgCapital Gabriel Co-Invest L.P.
(Visma)						12,1
Industrial Equity (I.E.) AB		556599-9702	Göteborg	1 000	100,0	100,0
	Accumulate AB				23,0	23,0
	Applied Nano Surfaces Sweden AB				18,0	18,0
	Bokadirekt i Stockholm AB				29,0	29,0
	CombiQ AB				26,0	26,0
	Digital ADTV AB				17,0	17,0
	Flexion Mobile Ltd				13,0	13,0
	FPV Holding AB				99,0	99,0
	myFC Holding AB				8,0	8,0
	Nodais AB				49,0	49,0
	Oricane AB				19,0	19,0
	The Local Europe AB				29,0	29,0
	Yanzi Networks AB				34,0	34,0
Innoventus AB**		556602-2728	Uppsala	4 662	33,3	33,3
Iqube Holding AB		556676-0764	Stockholm	226 889	13,2	13,2
Johanneberg Campusbo AB		556658-6730	Göteborg	800	80,0	80,0
Johanneberg Campusbo KB		969704-9451	Göteborg			79,2
Krigskassa Blekinge AB		556709-7992	Ronneby	30 000	50,0	50,0
NCS Invest AB (Aibel)		556914-7530	Stockholm	360 000	36,0	36,0
NetSys Technology
Group Holding AB		556550-2191	Mölndal	100 000	100,0	100,0
Neqst 3 AB		556920-9504	Stockholm	38 075	6,4	25,5
	RP1 Holding AB				100,0	100,0
Neqst Partner 3 AB		556920-9470	Stockholm	23 101	18,1	18,1
Nordia Innovation AB		556228-6855	Stockholm	3 496 919	15,0	15,0

Sjätte AP-fonden 2014 | 51

173

Skr. 2014/15:130

Bilaga 7

>> NOTER
		Organisations-	Styrelsens	Antal	Röstandel	Kapitalandel
Bolag (forts.)	Investering	nummer	säte	andelar	%	%
Nordic Capital VIII UF Alexander
Co-Invest L.P. (Lindorff)						13,1
Nordic Capital VIII UF Co-invest
Beta, L.P. (Unifeeder)						23,3
Norstel AB		556672-5346	Norrköping	21 447	0,0	0,0
				403 585
NS Holding AB		556594-3999	Sundsvall	1 819 884	50,0	50,0
	Norrporten AB				50,0	50,0
Primelog Holding AB		556680-6914	Stockholm	331 552	53,4	53,4
	ARRIGO Logistics Consultants AB				100,0	100,0
	Capacent Holding AB				30,5	30,5
	Financial Industrial (FIND) Consulting AB				100,0	100,0
	Primelog Services AB				100,0	100,0
	Primelog Software AB				100,0	100,0
Primelog Intressenter AB		556727-5135	Stockholm	224	11,5	11,5
Salcomp Holding AB		556868-7999	Stockholm	225 000	45,0	45,0
SLS Invest AB		556730-2038	Stockholm	500	100,0	100,0
	AdvanDx Inc				45,6	45,6
	Biopheresis Technologies Inc**				32,2	32,2
	Gyros AB				96,8	96,8
	Light Sciences Oncology Inc				21,7	21,7
	Medical Vision AB				79,4	79,4
	Nuevolution A/S				1,3	1,3
	ONCOlog Medical QA AB**				81,7	81,7
	Precisense A/S**				32,0	32,0
	Carlsson Research AB				n/a	n/a
Tobii Technology AB		556613-9654	Danderyd	5 000 000	6,9	6,9
Unfors Holding AB		556701-5747	Göteborg	163 332	71,2	71,2
Vega Ronneby AB		556762-7798	Ronneby	2 017 365	25,0	25,0
Volvo nans Bank AB		556069-0967	Göteborg	400 000	40,0	40,0

Totalt anskaffningsvärde på aktier och andelar i bolag uppgår till 8 823 MSEK (6 959).

I de fall namnet på den legala enheten genom vilken fondinvesteringen gjorts inte speglar den faktiska investeringen så anges namnet på denna inom parentes.

			Kapitalandel	Anskaffnings-
Fonder	Organisationsnummer	Styrelsens säte	%	värde
AEP 2003 KB	969694-5196	Stockholm	15,8	0
Accent Equity 2003 KB	969694-7739	Stockholm	65,6	133
Accent Equity 2012 L.P.			10,0	81
AE Intressenter KB (Accent Equity 2008)	969724-7873	Järfälla	100,0	313
Auvimo AB	556587-9565	Göteborg	100,0	0
Auvimo KB	969621-7729	Göteborg	100,0	164
			9,7	85
Bridgepoint Europe V L.P.			n/a	0
CapMan Buyout IX Fund A L.P.			8,5	173
CapMan Buyout VIII Fund B KB	969705-5342	Stockholm	100,0	288
CapMan Equity Sweden KB	969683-1321	Stockholm	96,5	97
CapMan Technology Fund 2007 B KB	969720-4288	Stockholm	100,0	93

52 | Sjätte AP-fonden 2014

174

			Skr. 2014/15:130
			Bilaga 7
				NOTER <<
			Kapitalandel	Anskaffnings-
Fonder	Organisationsnummer	Styrelsens säte	%	värde
Chalmers Innovation Seed Fund AB	556759-5003	Stockholm	23,7	22
Creandum Advisor AB	556644-0300	Stockholm	34,0	1
Creandum I Annex Fund AB	556759-5623	Stockholm	49,3	25
Creandum II KB	969708-0274	Stockholm	98,5	135
Creandum III L.P.			18,6	69
Creandum KB	969690-4771	Stockholm	49,3	33
Cubera VI L.P.			9,0	32
Cubera VII L.P.			15,0	74
EQT IV (No. 1) L.P.			2,4	108
EQT V (No. 1) L.P.			3,5	489
EQT VI (No. 1) L.P.			1,6	356
EQT Expansion Capital II (No. 1) L.P.			4,2	120
EQT Mid Market (No. 1) Feeder L.P.			8,1	283
EQT Opportunity (No. 1) L.P.			18,9	61
Femfond KB (Nordic Capital V, L.P.)	969687-5062	Stockholm	100,0	53
FSN Capital IV L.P.			7,1	77
Fyrfond AB	556591-7027	Göteborg	100,0	0
Fyrfond KB	969661-3109	Göteborg	100,0	499
Fyrsikten KB (Nordic Capital VI, L.P)	969712-1029	Stockholm	100,0	389
HealthCap 1999 KB	969656-1647	Stockholm	10,5	0
HealthCap Annex Fund I-II KB	969690-2049	Stockholm	38,9	194
HealthCap III Sidefund KB	969699-4830	Stockholm	22,7	0
HitecVision IV L.P.			1,4	15
HitecVision V L.P.			0,8	28
InnKap 2 Partners KB**	969661-4735	Göteborg	5,9	0
InnovationsKapital Fond I AB**	556541-0056	Göteborg	31,3	0
Innoventus Life Science I KB**	969677-8530	Uppsala	32,7	37
Intera Fund I KY			12,0	80
Intera Fund II KY			10,0	85
IT Provider Century Annex Fund KB	969728-8109	Stockholm	98,5	6
IT Provider Century Fund KB	969673-0853	Stockholm	98,5	10
IT Provider Fund IV KB	969687-5468	Stockholm	59,1	40
Nordic Capital III			9,4	1
Nordic Capital VII Beta, L.P.			2,8	381
Nordic Capital VIII Beta, L.P.			4,4	266
Northern Europe Private Equity KB
(EQT III UK (No. 7) L.P.)	969670-3405	Stockholm	69,1	66
Northzone VII L.P.			8,0	31
Norvestor V, L.P.			8,5	50
Scope Growth II L.P.			24,1	152
Scope Growth III L.P.			16,7	55
Sustainable Technologies Fund I KB	969734-9620	Stockholm	100,0	95
Swedestart Life Science KB**	969675-2337	Stockholm	16,3	23
Swedestart Tech KB**	969674-7725	Stockholm	20,6	22
Triton Fund IV L.P.			1,3	132
Valedo Partners Fund I AB	556709-5434	Stockholm	25,0	74
Totalt fonder				6 096
Totalt anskaffningsvärde				14 919
TOTALT MARKNADSVÄRDE				16 785
* Bolaget är vilande.
** Bolaget är under likvidation.

Sjätte AP-fonden 2014 | 53

175

Skr. 2014/15:130

Bilaga 7

>> NOTER

Not 12 Övriga räntebärande värdepapper			Not 14 Skulder till kreditinstitut
	2014	2013		2014	2013
Dagslån	1 475	1 900	Beviljad kreditlimit	2 000	2 000
Korta räntebärande värdepapper	3 150	2 928	Outnyttjad del	–2 000	–2 000
Lån till onoterade bolag	444	194	Utnyttjat kreditbelopp	0	0
Totalt	5 069	5 022
			Utnyttjat kreditbelopp ses som en kortfristig och tillfällig nansie-
			ring med en uppskattad förfallotidpunkt inom ett år.
			Beviljad kreditlimit inom koncernkontostrukturen uppgår till
			2 miljarder kronor.

Not 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	2014	2013
Upplupna ränteintäkter	51	54
Förutbetald management fee	11	18
Övriga förutbetalda kostnader och intäkter	9	9
Totalt	71	81

Not 15 Övriga kortfristiga skulder

	2014	2013
Leverantörsskulder	3	5
Övrigt	2	3
Totalt	5	8

	Göteborg den 19 februari 2015
Ebba Lindsö		Per Strömberg
Styrelseordförande		Vice styrelseordförande
Henrik Dagel	Olle Larkö	Katarina G Bonde
Ledamot	Ledamot	Ledamot
	Karl Swartling
	Verkställande direktör
54 | Sjätte AP-fonden 2014

176

Skr. 2014/15:130

Bilaga 7

Revisionsberättelse

För Sjätte AP-fonden, org. nr 855104-0721

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sjätte AP-fonden för 2014. Sjätte AP-fondens årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 37–55.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder krä- ver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revi- sionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna risk- bedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur Sjätte AP-fonden upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om e ektiviteten i Sjätte AP- fondens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärde- ring av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:193) om Sjätte AP-fondens och ger en i alla väsent- liga avseenden rättvisande bild av Sjätte AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat

REVISIONSBERÄTTELSE <<

för året enligt lagen om Sjätte AP-fonden. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Sjätte AP-fonden förvaltar. Vi har också granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Sjätte AP-fonden för 2014.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av Sjätte AP- fondens tillgångar enligt lagen om Sjätte AP-fonden.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet av vår granskning och inventering av de tillgångar som Sjätte AP- fonden förvaltar samt om förvaltningen i övrigt på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av tillgång-

arna har vi granskat Sjätte AP-fonden innehavsförteckning samt ett urval av underlagen för denna.

Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i Sjätte AP-fonden för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören har handlat i strid med lagen om Sjätte AP-fonden.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträ ande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

Göteborg den 19 februari 2015

Jesper Nilsson	Jan Birgerson
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen
	Sjätte AP-fonden 2014 | 55

177

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

Årsredovisning 2014

Sjunde AP-fonden

Organisationsnummer 802406-2302

Förvaltningsberättelse

Sjunde AP-fondens uppdrag

I det svenska allmänna pensionssystemet ingår att en del av pensionsavgiften avsätts till premiepension och förvaltas i värde- pappersfonder efter individuella val av pensionsspararna. Premiepensionssystemet administreras av den statliga Pensionsmyn- digheten som fungerar på samma sätt som ett fondförsäkringsbolag. Sjunde AP-fonden, som också är en statlig myndighet, fungerar inom detta system på samma sätt som ett fondbo- lag med förvaltning av värdepappersfonder. För de personer som avstår från att välja någon annan fond i premiepensionssystemet ska medlen av Pensionsmyndigheten placeras i förvalsalternativet AP7 Såfa (statens årskulls- förvaltningsalternativ).

Denna förvaltningsberättelse behandlar verk- samheten i ”fondbolaget” Sjunde AP-fonden, inklusive de produkter Sjunde AP-fonden till- handahåller via de två byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond.

Sjunde AP-fondens verksamhet med kapitalförvaltning startade hösten 2000

i samband med att det första fondvalet inom premiepensionssystemet ägde rum.

Det statliga erbjudandet – produkterna

Byggstensfonderna

AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond är de byggstensfonder som övriga fyra AP7-produk- ter skapas med. Fonderna tillförs årligen kapital, främst genom att Pensionsmyndig- heten fördelar nya årgångar av premie- pensionsmedel på fonder. För detaljerad information om utvecklingen för dessa fonder hänvisas till särskilda årsberättelser för fonderna.

Direktval av byggstensfonderna

AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond är fullt ut valbara hos Pensionsmyndigheten och kan också, till skillnad från AP7 Såfa och de statliga fondportföljerna, kombineras med andra fonder i premiepensionssystemet.

AP7 Såfa

AP7 Såfa är ingen fond utan en instruktion till Pensionsmyndigheten hur placeringar för respektive sparare ska göras i byggstens- fonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond.

AP7 | 20

AP7 Såfa består av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond i olika proportioner som förändras över tiden enligt en livscykelprofil som grundas på spararens ålder. Fram till och med 55 års ålder består AP7 Såfa av 100 % AP7 Aktiefond. Mellan 56 års ålder och 75 års ålder trappas årligen andelen AP7 Aktiefond ned och ersätts med AP7 Räntefond, så att fördelningen från och med 75 års ålder är 33 % AP7 Aktiefond och 67 % AP7 Räntefond. Den fördelningen ligger sedan fast vid högre ålder. AP7 Såfa är fullt ut valbar hos Pensionsmyndigheten, men den kan inte kombineras med några andra fonder i premiepensionssystemet.

Tre statliga fondportföljer

Genom att kombinera AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond på olika sätt skapas också tre fondportföljer med olika risknivåer. De tre statliga fondportföljerna är AP7 Försiktig, AP7 Balanserad och AP7 O•ensiv.

AP7 Försiktig består av 33 % AP7 Aktiefond och 67 % AP7 Räntefond

AP7 Balanserad består av 50 % AP7 Aktie- fond och 50 % AP7 Räntefond

AP7 O•ensiv består av 75 % AP7 Aktiefond och 25 % AP7 Räntefond

De statliga fondportföljerna är, var och en för sig, fullt ut valbara hos Pensionsmyndigheten, men de kan inte kombineras med några andra fonder i premiepensionssystemet.

Förvaltat kapital och avkastning

Förvaltat kapital 2014

Under 2014 placerade Pensionsmyndigheten premiepensionsmedel för 2013 års pensions- rätter. Inflödet av kapital genom köp av andelar i fonderna uppgick till 14,9 miljarder kronor (14,5 miljarder kronor 2013). Utflödet av kapital genom inlösen av andelar, främst på grund av att premiepensionssparare bytte till andra fon- der, uppgick till sammanlagt cirka 2,5 miljarder kronor (2,7 miljarder kronor) under året.

Vid utgången av 2014 förvaltade Sjunde AP-fonden sammanlagt cirka 253,2 miljarder kronor (186,2 miljarder kronor), varav cirka 235,7 miljarder kronor i AP7 Aktiefond, och cirka 17,5 miljarder kronor i AP7 Räntefond. Ökningen av det totala förvaltade kapitalet beror främst på en positiv börsutveckling på de globala aktiemarknaderna under 2014 och på inflöden till fonderna under året.

Avkastning 2014

Under 2014 har den starka utvecklingen på de globala aktiemarknaderna fortsatt, vilket har lett till positiv avkastning för samtliga Sjunde AP-fondens produkter.

AP7 Såfa har en livscykelprofil. Det innebär att fördelningen mellan aktie- och ränteplace- ringar är olika för olika årskullar. Därför blir också avkastningen olika för sparare i olika åldrar. Den genomsnittlige Såfa-spararen har under 2014 haft en avkastning på 29,3 %.

Under samma period har de privata premie- pensionsfonderna i genomsnitt gett en avkast- ning på 15,1 %. Risken (mätt som standard- avvikelse under den senaste 24-månaders- perioden) har för AP7 Såfa varit 9,6 %, jämfört med 5,6 % för genomsnittet för de privata premiepensionsfonderna1. AP7 Såfas högre risk förklaras till stor del av att andelen sparare över 55 år fortfarande är liten och att andelen AP7 Räntefond därmed också är liten. Fram- över kan andelen AP7 Räntefond förväntas öka i takt med att spararna i premiepensions- systemet blir äldre.

Sedan starten 2000 har förvalsalternativet2 gett en ackumulerad avkastning på 102,6 %, jämfört med 40,8 % för genomsnittet av de privata premiepensionsfonderna. Detta innebär att förvalsalternativet har gett en genomsnittlig årlig avkastning på 5,1 %, jämfört med 2,4 % för de privata premiepensionsfonderna. Sedan AP7 Såfas start i maj 2010 har den ackumule- rade avkastningen varit 103,1 %, jämfört med 46,1 % för de privata premiepensionsfonderna.

En typisk premiepensionssparare som sedan 2000 haft sitt kapital investerat hos Sjunde AP-fonden har fått en kapitalviktad avkast- ning på 9,4 % per år. Kapitalviktad avkastning anger genomsnittlig årlig utveckling för en genomsnittlig persons konto och kan jämföras med räntan på ett bankkonto. En sparare som investerar i aktiemarknaden förväntas ha en avkastning som överstiger en ränteplacering. Förvalsalternativets kapitalviktade avkastning om 9,4 % per år kan jämföras med motsvarande si•ra för inkomstindex/balansindex som uppgår till 2,4 % per år.

Statens fondportföljer har under 2014 gett följande avkastning:

AP7 Försiktig	12,0 % (38,8 % sedan
	starten i maj 2010)
AP7 Balanserad	16,7 % (54,8 % sedan
	starten i maj 2010)
AP7 O•ensiv	23,9 % (81,2 % sedan
	starten i maj 2010)

1 Morningstar beräknar på AP7:s uppdrag ett index som återspeglar utvecklingen för fonder valbara på Pensionsmyndighetens fondtorg, exklusive AP7:s produkter. Indexet är kapitalviktat och inkluderar inte rabatter som fonderna lämnar i premie-pensionssystemet.

2 Premiesparfonden t o m maj 2010 och därefeter AP7 Såfa

178

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2014

Byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har under 2014 gett följande avkastning:

AP7 Aktiefond	31,1 %
AP7 Räntefond	2,8 %

Deras jämförelseindex har gett en avkastning på 30,8 % respektive 2,9 %. Ytterligare infor- mation om AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond ges i årsberättelserna för respektive fond.

Verksamheten

Resultat

Under 2014 uppgick Sjunde AP-fondens intäkter av rörelsen till 240,5 miljoner kronor (210,9 miljoner kronor 2013). Kostnaderna, inklusive räntenetto, uppgick till 163,8 miljoner kronor (147,6 miljoner kronor). Resultatet för myndigheten Sjunde AP-fonden år 2014 blev således 76,8 miljoner kronor (63,3 miljoner kronor). Det balanserade resultatet vid årets slut var 76,6 miljoner kronor (- 0,1 miljoner kronor). Detta betyder att det initiala lån som upptogs när Sjunde AP-fonden startade sin verksamhet är återbetalt. Detta lån syftade till att finansiera uppbyggnaden av fonden när det förvaltade kapitalet var litet. Även fort- sättningsvis kan ett kreditbehov finnas vid exceptionella förhållanden.

Sjunde AP-fondens intäkter är helt beroende av det förvaltade kapitalets storlek, medan kostnaderna är det till ungefär hälften. De kapitalberoende kostnaderna utgörs av avgifter till externa kapitalförvaltare och till depåbanken. Genom att det förvaltade kapitalet under stora delar av året har varit större än föregående år har de kapitalbero- ende kostnaderna ökat under 2014.

Administration

Under 2014 har ett projekt i syfte att ytterligare förstärka Sjunde AP-fondens interna styrning och kontroll givits prioritet i verksamheten.

Detta har bland annat resulterat i en ny organisationsstruktur där säkerställande av tydliga roller och ansvar, liksom kontroll- funktionernas (d v s risk och regelefterlevnad) oberoende ställning från verksamheten, har stått i centrum. För att säkerställa att kontroll- funktionerna ska kunna verka oberoende från verksamheten har dessutom resursförstärk- ningar tillförts verksamhetens riskfunktioner under året, samtidigt som fondens verksam- hetskritiska processer har gåtts igenom och dokumenterats. Som ett led i projektarbetet har också en översyn av fondens samtliga styrande dokument gjorts.

Bland genomförda upphandlingar inom det administrativa området kan nämnas upp- handling av juridiska tjänster, upphandling av leverantör för tjänstepensionsrådgivning samt upphandlingar av konsulttjänster inom webb- och kommunikationsområdet.

Ett nytt risksystem har också upphandlats och implementerats under året, vilket på sikt möjliggör en tydligare delegering av risk- mandat, framåtblickande riskmätning samt möjlighet till utveckling av förvaltningsverk- samheten då risksystemet på ett bättre sätt än tidigare ger stöd för att utveckla olika alternativa strategier i den aktiva och taktiska förvaltningen.

Ägarstyrningsfrågor har prioriterats och ansvarig inom Sjunde AP-fonden har sett över processer samt identifierat områden som kan vidareutvecklas. Detta har resulterat i att Sjunde AP-fonden framöver kommer att arbeta med olika “teman” inom ägarstyrning- och hållbarhetsområdet. Även inom detta

Nyckeltal för AP7:s produkter – översikt (%)

		Genomsnittlig	Total risk
		årsavkastning	(standard-
	2013-12-30	sedan start	avvikelse
	– 2014-12-30	(2010-05-24)	24-mån)
AP7 Aktiefond	31,1	17,5	10,2
AP7 Räntefond	2,8	2,2	0,8
AP7 Såfa	29,3	16,6	9,6
Privata fonder	15,1	8,6	5,6
AP7 Försiktig	12,0	7,4	3,8
AP7 Balanserad	16,7	9,9	5,4
AP7 O¡ensiv	23,9	13,9	7,8

Avkastning för förvalsalternativet jämfört med genomsnittet för de privata premiepensionsfonderna (%)

	Ackumulerad	Genomsnittlig	Genomsnittlig
	avkastning	årsavkastning	årsavkastning
	sedan start	sedan start	senaste
	år 2000	år 2000	10 åren
Förvalsalternativet	102,7	5,1	9,9
Privata fonder	40,8	2,4	7,4

område har resursförstärkning gjorts under året.

Det arbete som sedan några år bedrivits

i syfte att ytterligare förbättra informationen till ickeväljarna har fortsatt och ges hög prioritet i verksamheten också under kommande år.

Kapitalförvaltningen

Inom kapitalförvaltningsverksamheten har fondens nya organisationsstruktur inneburit att all kapitalförvaltningsverksamhet sedan januari 2014 samlas under en ansvarig chef. Rekryteringar till förvaltningsorganisationen har också gjorts under året, vilket ger verksam- heten möjlighet att på ett mer strukturerat sätt följa upp, utvärdera och hantera verksamhetens risker.

Arbetet med att ta fram och implementera nya strategier för den aktiva och taktiska förvaltningen har fortsatt.

Under året har upphandling av externa passiva förvaltare samt private equityförvaltare inletts och dessa upphandlingar kommer att slutföras under 2015. För information om aktuella förvaltningsmandat hänvisas till Sjunde AP-fondens webbsida; www.ap7.se.

Extern kapitalförvaltning

Sjunde AP-fonden har en liten men högt kvalificerad organisation. Därutöver utnyttjas externa tjänster på de områden där det är lämpligt för att säkerställa hög kompetens, låga kostnader och liten sårbarhet. Denna modell innebär att det är en viktig uppgift för organisationen att fungera som en kvalificerad beställare och att ha en e¡ektiv och fort- löpande kvalitets- och kostnadskontroll över de utlagda uppdragen.

Eftersom en stor del av tillgångarna förvaltas externt lägger Sjunde AP-fonden ned ett betydande arbete för att systematiskt följa upp och utvärdera de externa förvaltarna. Utvärderingen avser såväl förvaltningsresultat som efterlevnad av administrativa rutiner och bestämmelser. Som en följd av denna utvärde- ring har två externa förvaltningsmandat avslutats under året.

Organisation

Ledning

Verkställande direktören har inrättat fyra lednings- och samordningsgrupper.

För kapitalförvaltningen finns dels en place- ringskommitté, som under 2014 bestod av tre personer (verkställande direktören, chefen för förvaltning (tillika vice verkställande direktör) och den administrative chefen), dels en risk- hanteringskommitté, som bestod av fyra personer (verkställande direktören, chefen för administration, riskansvarig och regelverks- ansvarig). Medlemmarna i placeringskommittén utgörs av Sjunde AP-fondens ledande befatt- ningshavare (två män och en kvinna).

För övergripande frågor som inte avser

21 | AP7

179

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2014

kapitalförvaltningen finns en administrativ ledningsgrupp som under 2014 bestod av fem personer (verkställande direktören, chefen för förvaltning, chefen för administration, chefen för kommunikation och ägarstyrning samt regelverksansvarig).

I tillägg till dessa ledningsgrupper har verkställande direktören under året inrättat en strategisk ledningsgrupp med ansvar för att formulera en strategisk plan med femårs- horisont. Gruppen består av verkställande direktören, chefen för förvaltning, chefen för administration, chefen för kommunikation och ägarstyrning, riskansvarig samt regel- verksansvarig.

Personal

Antalet tillsvidareanställda var under större delen av 2014 nitton personer (åtta kvinnor och elva män). Vid utgången av året var, till följd av nyrekryteringar under året, antalet tillsvidareanställda tjugotre personer (elva kvinnor och tolv män).

En person (man) lämnade sin anställning under året och fem personer (fyra kvinnor och en man) anställdes.

Styrning och kontroll

Styrelsens arbete

Under 2014 har ingen förändring av samman- sättningen i Sjunde AP-fondens styrelse skett.

Styrelsen hade under 2014 sex ordinarie sammanträden.

Styrelsen har inrättat ett arbetsutskott som består av ordföranden, vice ordföranden och verkställande direktören. Arbetsutskottet beslutar i de frågor som styrelsen delegerar till arbetsutskottet, däribland exkludering av bolag Sjunde AP-fonden inte investerar

i enligt Sjunde AP-fondens riktlinjer för ägar- styrning. Arbetsutskottet fungerar också som ersättningskommitté, vilken har till uppgift att säkerställa att regeringens riktlinjer för anställningsvillkor till ledande befattnings- havare efterlevs. I ersättningskommittén deltar inte verkställande direktören i frågor som rör ersättning till verkställande direktören, och är i övriga frågor enbart adjungerad.

Som stöd och rådgivare åt verkställande direktören vid olika verksamhetsbeslut och som rådgivande organ åt den interna kapital- förvaltningen finns ett konjunkturråd inrättat. Konjunkturrådet bestod under 2014 av

tre styrelseledamöter och två anställda (verkställande direktören och vice vd/förvalt- ningschefen).

Styrelsen har också inrättat ett revisions- utskott. Revisionsutskottet bestod under 2014 av tre styrelseledamöter. Till revisionsutskottets möten adjungeras normalt intern- och extern- revisorer samt fyra anställda (verkställande direktören, chefen för administration, risk- ansvarig samt regelverksansvarig).

Under 2014 var de externa revisorerna dessutom närvarande vid ett styrelse- sammanträde.

Ägarfrågor

Med ägarfrågor avses hur AP7 ska utöva den ägarfunktion som följer av aktieinnehaven

i AP7 Aktiefond. Som en del av verksamhets- planen fastställs årligen riktlinjer för ägar- styrning för Sjunde AP-fonden. I riktlinjerna anges hur Sjunde AP-fonden ska utöva sin ägarfunktion i kraft av de stora aktieinnehaven.

Sjunde AP-fonden tillämpar sedan 2012 riktlinjer som innebär att ägarstyrning genom röstning på bolagsstämma kan göras för utländska aktier. Under året röstade AP7 på 3095 av 3137 möjliga bolagsstämmor, vilket motsvarar 98,7 %. Sjunde AP-fonden är enligt lag normalt förhindrad att rösta för svenska aktier.

Under året har ansvaret för ägarstyrnings- frågor övergått från chefen för förvaltning till chefen för kommunikation och ägarstyrning.

Den översyn av ägarstyrningsfrågor som har gjorts under året har bland annat resul- terat i att styrelsen i december 2014 fastställt förändrade riktlinjer för ägarstyrningsområdet. Dessa innebär bland annat att Sjunde AP-fonden i ägarstyrnings- och hållbarhets- frågor arbetar med tre parallella ”teman”

i treårs-cykler. Detta innebär att fördjupning inom vissa utvalda fokusområden görs, vid sidan av de fyra verktyg som används i verk- samheten (uteslutning, dialog, röstning och juridiska processer).

AP7 | 22

180

			Skr. 2014/15:130
			Bilaga 8
		Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2014
Resultaträkning
Samtliga belopp i tusentals kronor
Not		2014	2013
	Rörelsens intäkter
	Förvaltningsavgifter	240 547	210 922
		240 547	210 922
	Rörelsens kostnader
1	Personalkostnader	-43 433	-41 162
2	Övriga externa kostnader	-120 064	-106 068
5	Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar	-282	-255
		-163 779	-147 485
	Rörelseresultat	76 768	63 437
	Resultat från finansiella poster
3	Ränteintäkter och liknande	195	395
4	Räntekostnader och liknande	-208	-567
		-13	-172
	Resultat efter finansiella poster	76 755	63 265
	Årets resultat	76 755	63 265
Balansräkning
Samtliga belopp i tusentals kronor
Not		2014-12-31	2013-12-31
	Tillgångar
	Anläggningstillgångar
5	Inventarier	309	480
	Summa anläggningstillgångar	309	480
	Omsättningstillgångar
6	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	25 524	22 341
7	Övriga fordringar	1 779	1 504
	Kassa och bank	98 767	28 150
	Summa omsättningstillgångar	126 070	51 995
	Summa tillgångar	126 379	52 475
	Eget kapital och skulder
	Eget kapital
	Balanserat resultat	-108	-63 373
	Årets resultat	76 755	63 265
	Summa eget kapital	76 647	-108
	Skulder
8	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	45 459	38 209
9	Krediter i Riksgäldskontoret	0	8 619
	Leverantörsskulder	1 520	3 104
	Övriga skulder	2 753	2 651
	Summa skulder	49 732	52 583
	Summa eget kapital och skulder	126 379	52 475
	Ställda panter	Inga	Inga
	Ansvarsförbindelser	Inga	Inga

23 | AP7

181

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2014

Redovisningsprinciper

Sjunde AP-fonden följer de regler som finns i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Redovisningsprinciperna har inte ändrats i förhållande till föregående år.

Intäktsredovisning

Intäkterna består av fasta förvaltningsavgifter som erhålls från de förvaltade fonderna. Dessa intäktsförs löpande i den period de avser.

Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar värderas till anska¢ningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar.

Avskrivning görs med procentsatser enligt nedan:

	2014	2013
Datautrustning	33 %	33 %
Övriga inventarier	20 %	20 %

Avskrivningar framgår av not för balansposten.

Värderingsprinciper m.m.

Tillgångar och skulder har värderats till anska¢ningsvärden om inget annat anges nedan. Fordringar och skulder i utländsk valuta har upptagits till balansdagens kurs.

Fordringar

Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta.

Not 1 – Personalkostnader

Samtliga belopp i tusentals kronor		2014	2013
Antal anställda
Medeltal anställda		19	19
Anställda 31 december		23	19
Antal ledande befattningshavare (per 31 december)		3	4
Löner och arvoden
Styrelseordförande		112	112
Styrelsen exkl. ordförande		509	509
VD	3 342		3 227
Placeringskommitté exkl. VD	3 709		5 213
Övriga anställda	17 021		13 674
Summa	24 693		22 735

Ersättning till ledande befattningshavare 2014:

	2014	2013
Pensionskostnader
VD	1 002	950
Placeringskommitté exkl.VD	1 238	1 755
Övriga anställda	5 535	5 143
Summa	7 775	7 848
Sociala kostnader
Styrelseordförande	35	35
Styrelse exkl. ordförande	144	144
VD	1 051	1 021
Placeringskommitté exkl. VD	1 166	1 640
Övriga anställda	7 194	6 070
Summa	9 590	8 910

	Fast lön	Bilförmån	Övriga	Pension	Summa
Verkställande direktör	3 342	0	3	1002	4 347
Vice verkställande direktör/chef förvaltning	2 179	0	2	620	2 801
Administrativ chef	1 530	0	0	618	2 148
	7 051		5	2 240	9 296
Ersättning till ledande befattningshavare 2013:
	Fast lön	Bilförmån	Övriga	Pension	Summa
Verkställande direktör	3 227	18	2	950	4 197
Vice verkställande direktör	2 119	0	2	632	2 753
Administrativ chef	1 326	0	2	583	1 911
Chef förvaltning3	1 768	0	3	540	2 311
	8 440	18	9	2 705	11 172

Sjunde AP-fonden tillämpar kollektivavtalet mellan BAO och JUSEK/CR/CF (SACO) samt regeringens riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Styrelsen för Sjunde AP-fonden har beslutat om riktlinjer för ersättning för ledande befattningshavare och anställda.

Ingen anställd har lön som innehåller någon rörlig komponent. För verkställande direktören och vice verkställande direktören gäller därutöver följande. Pensionsåldern är 65 år. Verkställande direktören och vice verkställande direktören undantas från den pensionsplan som gäller enligt kollektivavtalet och erhåller i stället individuella pensions- försäkringar till en kostnad motsvarande 30 % av den fasta lönen. Uppsägningstiden är 6 månader. Om uppsägning sker från arbetsgiva- rens sida kan, efter uppsägningstiden, avgångsvederlag utbetalas under 18 månader motsvarande den fasta månadslönen. Avräkning sker mot utgående lön och inkomst av förvärvsverksamhet.

För ledande befattningshavare, utom verkställande direktör och vice verkställande direktör, kan pensionsavsättningarna överstiga 30 % av lön. Detta följer av tillämplig kollektivpensionsplan, BTP1 alternativt BTP2. BTP1 är premiebestämd medan BTP2 huvudsakligen är förmånsbestämd.

I regeringens riktlinjer för ledande befattningshavare anges att ersättningar ska vara måttfulla och inte löneledande, samtidigt som de behöver vara konkurrenskraftiga för att inte bli ett hinder i komptens- försörjningen. Denna målsättning uppnås genom en tydlig process där Sjunde AP-fondens ersättningskommitté (ordförande, vice ordförande och verkställande direktör (adjungerad)) bereder löneramen för samt- liga medarbetare, ersättningar till ledande befattningshavare samt förhandlar lön och övriga villkor med verkställande direktören.

Hela styrelsen fattar beslut i ersättningsfrågor efter beredning av ersättningskommittén. Den nedre gränsen för ersättningarnas

AP7 | 24

3 Slutade sin anställning under 2014

182

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

konkurrenskraft påverkas bland annat av krav på senioritet och beställarkompetens. Kraven är i sin tur en följd av att verksamheten sköts av en liten organisation och många underleverantörer. Ersätt- ningsnivåerna för Sjunde AP-fondens anställda kan inte heller ligga väsentligt under de ersättningsnivåer som erbjuds av privata kapital- förvaltningsbolag. Under 2014 genomfördes en jämförelsestudie av det oberoende internationella konsultföretaget Tower Watson, vilken omfattade både AP-fonder, andra myndigheter och branschen i stort. Resultaten visade att Sjunde AP-fondens ersättningsnivåer är måttfulla och inte på något område löneledande. Generellt ligger

Not 2 – Övriga externa kostnader

Samtliga belopp i tusentals kronor		2014	2013
Revision		823	913
Externa förvaltare och depåbank		81 460	73 140
Externa tjänster		27 948	23 136
Övriga kostnader		9 833	8 879
Summa övriga externa kostnader	120 064		106 068
Arvoden till revisionsbolag (EY)
Revisionsuppdrag		788	811
Revisionsverksamhet utanför revisionsuppdraget		35	102
Skatterådgivning		-	-
Övriga tjänster		-	-
Summa arvoden		823	913

Med revisionsuppdrag avses revisors arbete med den lagstadgade re- visionen och med revisionsverksamhet olika typer av kvalitetssäkrings- tjänster. Övriga tjänster är sådant som inte ingår i revisionsuppdrag, re- visionsverksamhet eller skatterådgivning.

Not 3 – Ränteintäkter och liknande

Samtliga belopp i tusentals kronor	2014	2013
Ränteintäkter	195	395
Valutakursvinster	0	0
	195	395
Not 4 – Räntekostnader och liknande	2014	2013
Samtliga belopp i tusentals kronor
Räntekostnader	-43	-565
Valutakursförluster	-165	-2
	-208	-567
Not 5 – Inventarier	2014-12-31	2013-12-31
Samtliga belopp i tusentals kronor
Ingående anska—ningsvärde	22 121	22 121
Inköp	111	0
Utgående ackumulerade anska‚ningsvärden	22 232	22 121
Ingående avskrivningar	-21 641	-21 386
Årets avskrivningar	-282	-255
Utgående ackumulerade avskrivningar	-21 923	-21 641
Utgående bokfört värde	309	480

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2014

ersättningsnivån under snittet och i många fall i den undre kvartilen. Sjunde AP-fondens styrelse gör därför bedömningen att Sjunde AP- fondens ersättningsnivåer total sett ligger i nivå med – eller under – de ersättningsnivåer som erbjuds av de privata marknadsaktörerna och att regeringens riktlinjer därmed har följts under 2014.

Styrelsens arvoden beslutas av regeringen. Utöver de av regeringen fastställda arvodena har sammanlagt 96 000 kronor utbetalats till de styrelseledamöter som också ingår i konjunkturrådet, revisions- utskottet eller arbetsutskottet.

Not 6 – Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Samtliga belopp i tusentals kronor	2014-12-31	2013-12-31
Upplupna fondavgifter	23 692	20 869
Övriga interimsfordringar	1 832	1 472
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	25 524	22 341

Not 7 – Övriga fordringar

Samtliga belopp i tusentals kronor	2014-12-31	2013-12-31
Skattefordran ingår med	1 779	1 458

Not 8 – Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Samtliga belopp i tusentals kronor	2014-12-31	2013-12-31
Upplupna personalkostnader	4 881	4 366
Upplupna kostnader externa
förvaltare och depåbank	39 221	32 365
Övriga interimsskulder	1 357	1 478
Summa upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter	45 459	38 209

Not 9 – Krediter i Riksgäldskontoret

Samtliga belopp i tusentals kronor
		2014-12-31		2013-12-31
		Total ram Utnyttjad		Total ram Utnyttjad
Rörlig kredit på räntekonto		40 000	0	105 000	8 118
Lån för finansiering av
	anläggningstillgångar	5 000	0	5 000	501
	Krediter i
	Riksgäldskontoret	45 000	0	110 000	8 619

Lån för finansiering av anläggningstillgångar har samma löptid som avskrivningstiden för de tillgångar som lånen avser. Räntan på den rörliga krediten och lånen för finansiering av anläggningstillgångar är rörlig och baserad på reporäntan.

Under 2015 disponerar Sjunde AP-fonden ett räntekonto med kredit på högst 40 miljoner kronor och en låneram på 5 miljoner kronor för finansiering av anläggningstillgångar.

25 | AP7

183

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2014

	Stockholm den 6 februari 2015
	Adine Grate Axén
	Vice ordförande
Kerstin Hermansson	Mats Kinnwall	Robert Stenram
	Rose Marie Westman

Vår revisionsberättelse har avgivits den 9 februari 2015
	Peter Strandh
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen

AP7 | 26

184

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

185

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

Årsberättelse 2014

AP7 Aktiefond

Organisationsnummer 515602-3862

Förvaltningsberättelse

Placeringsinriktning

AP7 Aktiefond är en viktig komponent för att skapa en livscykelprofil i förvalsalternativet AP7 Såfa och därmed en byggsten i det allmänna pensionssystemets premiepensions- sparande. Fonden ingår också i statens fond- portföljer.Mer information om dessa produkter finns i årsredovisningen för Sjunde AP-fonden.

Målet för AP7 Aktiefond är att vid den valda risknivån uppnå en långsiktigt hög avkastning som överträ‰ar avkastningen för jämförelse- index (se förklaringar till nyckeltal nedan). För att nå dit har vi valt följande strategi:

Placera fondens tillgångar globalt i aktier och aktierelaterade finansiella instrument med bred branschmässig spridning (basportföljen).

Använda hävstång för att öka risken och den förväntade avkastningen.

Ytterligare öka avkastningsmöjligheterna genom aktiv förvaltning på vissa utvalda marknader (alfakällor och taktiska placeringar).

AP7 Aktiefond är en global aktiefond där hävstång används i förvaltningen. Genom hävstången skapas ett placeringsutrymme som är större än fondkapitalet. Då stora kurs- rörelser på världens börser kraftigt påverkar AP7 Aktiefonds avkastning – i positiv eller negativ riktning – är risknivån hög. Men risken ska ses i skenet av den låga risk spararen har i inkomstpensionen, som i huvudsak är att likna vid ränteplaceringar. Sparare i AP7 Såfa

över 55 år har en reducerad total risk, eftersom de via AP7 Såfa har sitt premiepensions- sparande fördelat mellan AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond.

Basportföljen

Basportföljen består av

97 % globala aktier

3 % private equity (normvärde)

Tillgångsslaget globala aktier ska ge en expo- nering som motsvarar fondens jämförelse- index. Förvaltningen sker i huvudsak passivt genom externa förvaltare.

Tillgångsslaget private equity omfattar indirekta placeringar i onoterade företag genom olika fondkonstruktioner.

Derivatinstrument och aktielån

Fondbestämmelserna tillåter att derivat- instrument används som ett led i placerings- inriktningen. Under 2014 har denna möjlighet utnyttjats i den löpande förvaltningen via aktieterminer och valutakontrakt. Genom icke- börshandlade finansiella derivatinstrument (Total Return Swaps) skapas också hävstång i förvaltningen. Hävstången ska normalt motsvara 50 % av fondkapitalet (se nedan under aktiv förvaltning).

Vid utgången av 2014 motsvarade hävstången 49,19 % av fondkapitalet (115,7 miljarder kronor).

Under 2014 har AP7 Aktiefonds samman- lagda exponeringar1 i genomsnitt uppgått till 53,3 % (103,9 miljarder kronor) av fond- förmögenheten. De sammanlagda expone- ringarna har som lägst varit 52,17 % (128 mil- jarder kronor) och som högst 54,8 % (122,6 miljarder kronor).

Vid beräkningen av AP7 Aktiefonds sammanlagda exponeringar vid användning av derivatinstrument används vid riskbedöm- ningen den s.k. åtagandemetoden, vilket inne- bär att derivatinstrument tas upp till den underliggande tillgångens exponering.

Upplåning av aktier för så kallad äkta blankning förekommer inom ramen för alfa- förvaltningen (se nedan). För att ytterligare öka avkastningsmöjligheterna har fonden ett aktivt aktieutlåningsprogram via depåbanken Bank of New York Mellon. Detta program har under året gett en nettointäkt på 33,9 miljoner kronor. Kostnaden för programmet har uppgått till 6,0 miljoner kronor.

Aktiv förvaltning

Den aktiva förvaltningen består framförallt av taktisk allokering och förvaltning av aktier enligt förvaltningsmodellen ”lång/kort”

(så kallad ren alfaförvaltning). Förvaltningen omfattar även valutor.

Taktisk allokering innebär främst avsteg från hävstångens normalnivå och att storleken på hävstången tillåts variera inom intervallet 38–62 procent. Avsteg från hävstångens normalnivå har skett i begränsad omfattning under året.

Med aktieförvaltning enligt modellen ”lång/kort” menas att långa positioner tas i form av vanliga placeringar i aktier och att

korta positioner tas i form av äkta blankning, som innebär att aktier lånas in för att omedel- bart säljas. De långa positionerna finansieras genom den försäljningslikvid som blank- ningen ger. På det sätter behöver inte något fondkapital avsättas till den rena alfaförvalt- ningen. Förvaltning enligt denna modell har under 2014 i huvudsak skett i Sverige, Europa och Japan. Fonden har under året lånat in aktier från SEB, SHB och UBS.

Väsentliga händelser efter balansdagen

Under januari och februari har de globala börserna haft fortsatta uppgångar. Detta har inneburit att andelskursen för AP7 Aktiefond till dags dato (den 4 februari, 2015) har stigit med 6,1 % sedan årsskiftet.

Väsentliga risker per balansdagen

AP7 Aktiefond är en global aktiefond där hävstång används i förvaltningen. Utveck- lingen på marknaden utgör den enskilt största risken och ett betydande kursfall på de globala aktiemarknaderna kan leda till kraftigt för- sämrad avkastning. I och med att majoriteten av fondens tillgångar är placerade utanför Sverige, och inga tillgångar valutasäkras, är fonden utsatt för stor valutarisk.

1 Avser fondens hävstång och övriga derivat som används i förvaltningen av AP7 Aktiefond och beräknas i enlighet med “CESR’s Guidelines on Risk Measurement	29 | AP7
and the Calculation of Global Exposure and Counterparty Risk for UCITS”. För närmare information, se www.esma.europa.eu/system/files/10_788.pdf.

186

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2014

Resultatutveckling

Totalavkastningen för AP7 Aktiefond var under 2014 31,1 % (NAV-kursberäknad avkast- ning), vilket var 0,3 procentenheter bättre än Jämförelseindex.

Den positiva utvecklingen för fonden förkla- ras av uppgången på den globala aktiemark- naden under 2014, vilken förstärktes av hävs- tången samt den svenska kronans försvagning.

Överavkastningen mot index förklaras av att den aktiva alfaförvaltningen bidragit positivt med 335 miljoner kronor,

avkastningen för basportföljens globala aktier har varit högre än jämförelseindex, vilket främst beror på att fondens placeringar i private equity utvecklats bättre än jämförelseindex,

Nyckeltal

Fondförmögenhet (Mkr)

Antal andelar (tusental)

Andelskurs (kr)

Avkastning

Total NAV-kursberäknad (%)

Jämförelseindex (%)

Genomsnittlig avkastning3,4

2 år (%)

Sedan fondstart (%)

Riskmått3,4

Totalrisk fonden (%)

Totalrisk jämförelseindex (%)

Aktiv risk (%)

Omsättningshastighet (%)

Avgifter

Förvaltningsavgift (%) Årlig avgift (%)4 Avgift insättning/uttag

Transaktionskostnader

Totalt (Tkr)

Andel av omsättning (%)

Engångsinsättning 10 000kr (kr)

Den taktiska allokeringen har däremot bidragit			Fondens tio största innehav i % av
negativt med 19 miljoner kronor1 under året.			fondkapitalet vid utgången av 2014
Dessutom ingår förvaltningsavgiften (0,12 %)			(exklusive placeringar i private equity)
i fondens avkastning, medan den är exkluderad
i jämförelseindex.			Apple Computer		1,8
			Exxon Mobil		1,1
Inflödet av kapital till fonden uppgick 2014 till			Microsoft		1,0
9,8 miljarder kronor genom att Pensions-			Johnson and Johnson		0,8
myndigheten placerat 2013 års pensionsrätter.			Wells Fargo		0,7
Utflödet av kapital genom inlösen av andelar,			General Electric		0,7
främst på grund av att premiepensionssparare			Procter and Gamble		0,7
bytte till andra fonder, uppgick till 1,9 miljarder			Nestle		0,6
kronor.			JP Morgan		0,6
			Novartis		0,6
			Summa tio största innehav		8,6
2014	2013		2012	2011	20102
235 725	173 493		123 348	98 857	104 123
1 184 861	1 143 683	1 089 848		1 034 877	966 368
198,93	151,71		113,18	95,52	107,88
31,1	34,0		18,5	-11,5	14,3
30,8	35,3		17,5	-10,5	14,1
32,6	26,0		2,4	-	-
17,5	14,0		7,2	-	-
10,2	11,4		16,0	-	-
9,4	10,5		14,8	-	-
2,6	2,7		2,6	-	-
19,3	22,9		28,7	44,6	13,3
0,12	0,14		0,15	0,15	0,15
0,15	0,17		0,19	0,20	0,19
Inga	Inga		Inga	Inga	Inga
93 702	73 188		65 214	81 236	48 464
0,10	0,08		0,08	0,09	0,14
13,5	16,5		17,0	14,1	9,0

2 Avser perioden 2010-05-24–2010-12-31.

3 Risk- och avkastningsmått är baserade på två års historisk månadsavkastning och beräknas i enlighet med Fondbolagens Förenings riktlinjer. För närmare information se www.fondbolagen.se. 4 Inkluderar avgift för alternativa investeringar.

Förvaltningsavgift

AP7 Aktiefond betalar sista dagen i varje månad en förvaltningsavgift till Sjunde AP-fonden. Avgiften beräknas dagligen med 1/365-del av fondens värde och täcker kostnader för bland annat förvaltning,

administration, redovisning, förvaring av värdepapper, revision, information och tillsyn. Under 2014 uppgick avgiften till 0,12 % per år av fondens förmögenhet.

Transaktionskostnader i form av courtage till mäklare och avgifter till depåbanker för

värdepapperstransaktioner belastar AP7 Aktie- fond direkt och ingår inte i förvaltningsavgiften. Avgift som betalas till förvaltare av fondens innehav i private equity ingår inte heller

i förvaltningsavgiften utan belastar AP7 Aktie- fond direkt.

AP7 | 30

1Detta beror på att fonden har haft en lägre global aktieexponering än fondens jämförelsenorm på 150 %. Därmed har också fondens risknivå minskat.

187

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

Förklaringar till nyckeltalen

Avkastnings- och riskberäkningar: AP7 Aktie- fonds avkastning och risk beräknas genom att spegla värdeutvecklingen från pensions- spararens perspektiv och grundas på fondens NAV-kurs (Net Asset Value), som används vid köp och inlösen av andelar. Denna metod inne- bär att avkastningen redovisas efter avdrag av den förvaltningsavgift som AP7 Aktiefond betalar till Sjunde AP-fonden. Vid NAV-kurs- värderingen används de priser på fondens tillgångar som gäller kl. 16.00 svensk tid.

Jämförelseindex: Avkastning och risk ställs

i relation till ett jämförelseindex som utgörs av MSCI All Country World Index1 (”gross” för alla aktier med undantag för tillväxtmarknader och Europa, där index är ”net”). Med hänsyn till hävstångens normalnivå är normavkast- ningen lika med jämförelseindexets avkastning multiplicerad med faktorn 1,0 uttryckt i SEK för basportföljen, där indexet är anpassat till AP7:s etik- och miljöpolicy, plus jämförelse- indexets avkastning multiplicerad med 0,5 uttryckt i USD (hävstången) och minskad med finansieringskostnaden för hävstången.

I finansieringskostnaden inräknas även transaktionskostnader.

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2014

”Net” = inklusive återinvesterad utdelning med avdrag för källskatt på utdelningar.

”Gross” = inklusive återinvesterad utdelning utan avdrag för definitiv källskatt på utdelningar.

Totalrisk (standardavvikelse): Ett mått på hur mycket andelsvärdet har varierat under en viss period. Stora variationer i andelsvärdet innebär oftast en högre risk men också chans till bättre värdetillväxt. Måttet baseras på fondandelarnas och index utveckling under de senaste två åren.

Aktiv risk: Ett mått på hur mycket en fonds andelsvärde varierat jämfört med sitt jäm- förelseindex. En hög aktiv risk innebär att fondens placeringar avvikit mycket från jämförelseindex under perioden. Avkast- ningen för en portfölj med hög aktiv risk kan vara avsevärt större eller mindre än avkast- ningen för index. Måttet baseras på fond- andelarnas och index utveckling under de senaste två åren.

Omsättningshastighet: Mäter hur många gånger värdepapper har köpts eller sålts

i förhållande till fondförmögenheten. Beräknas genom att det lägsta värdet av summa köpta

och summa sålda värdepapper under perioden divideras med den genomsnittliga fondför- mögenheten och anges i procent.

Årlig avgift (%): Avser fondens förvaltnings- avgift och kostnader för alternativa investe- ringar, som belastat fonden under de senaste 12-månaderna, uttryckt i procent av fondför- mögenheten. Den årliga avgiften beräknas enligt ”CESR’s guidelines on the methodology for calculation of the ongoing charges figure in the Key Investor Information Document”. För närmare information se www.esma.europa.eu/system/files/10_674.pdf.

Transaktionskostnad: Courtage till mäklare och transaktions-avgifter till depåbank.

Kostnad för engångsinsättning, 10 000 kr:

Förvaltnings-kostnad enligt resultaträkningen i kronor som under året är hänförlig till ett andelsinnehav som vid årets ingång uppgick till 10 000 kronor och som behållits i fonden hela året.

1 A custom index calculated by MSCI based on the stock selection as defined by AP7 (MSCI beräknar ett skräddarsytt index baserat på	31 | AP7
den etiska granskning som exkluderar bolag från investeringar)

188

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2014

Balansräkning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Not			2014-12-31		2013-12-31
	Tillgångar		%		%
1	Överlåtbara värdepapper	231 005 357	98,0	172 890 559	99,7
	OTC-derivatinstrument med positivt marknadsvärde	1 052 068	0,4	1 279 365	0,7
	Övriga derivatinstrument med positivt marknadsvärde	51 552	0,0	51	0,0
	Summa finansiella instrument med positivt marknadsvärde	232 108 977	98,4	174 169 975	100,4
	Bankmedel och övriga likvida medel	6 877 660	2,9	1 470 017	0,9
	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	102 309	0,0	70 431	0,0
	Övriga tillgångar	142 889	0,1	908 310	0,5
	Summa tillgångar	239 231 835	101,5	176 618 733	101,8
	Skulder
	OTC-derivatinstrument med negativt marknadsvärde	676 937	0,3	321 833	0,2
	Övriga derivatinstrument med negativt marknadsvärde	4 668	0,0	3 046	0,0
	Övriga finansiella instrument med negativt marknadsvärde	2 530 070	1,1	2 480 079	1,4
	Summa finansiella instrument med negativt marknadsvärde	3 211 675	1,4	2 804 958	1,6
	Upplupna kostnader och förutbetalda skulder	26 768	0,0	23 492	0,0
	Övriga skulder	268 270	0,1	297 730	0,2
	Summa skulder	3 506 713	1,5	3 126 180	1,8
2	Fondförmögenhet	235 725 122	100,0	173 492 553	100,0

Som särskild bilaga finns en innehavsförteckning över samtliga finansiella instrument.

Poster inom linjen	2014-12-31	2013-12-31
Utlånade värdepapper och mottagna säkerheter
Utlånade finansiella instrument	1 511 246	361 779
Mottagna säkerheter3 för utlånade finansiella instrument	1 600 425	408 137
Mottagna säkerheter (likvida medel) för OTC-derivatinstrument*	687 653	1 496 762
Inlånade värdepapper och ställda säkerheter
Inlånade finansiella instrument	6 296 321	5 886 427
Ställda säkerheter (aktier) för inlånade finansiella instrument	6 276 400	6 166 600
Ställda säkerheter (likvida medel) för OTC-derivatinstrument	0	0
Ställda säkerheter (likvida medel) för övriga derivatinstrument	336 535	65 053
Utestående åtaganden
Kvarstående investeringslöften i private equity	6 324 633	3 800 036

* Beloppet avser mottagna säkerheter för värdet på transaktionerna per senaste bankdag innan bokslutsdag.

AP7 | 32

3 Statsobligationer med erhållen kreditrating om minst AA.

189

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2014

Resultaträkning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Not		2014-12-31	2013-12-31
	Intäkter och värdeförändring
3	Värdeförändring på överlåtbara värdepapper	44 143 354	24 317 574
4	Värdeförändring på OTC-derivatinstrument	4 547 937	14 215 553
5	Värdeförändring på övriga derivatinstrument	640 263	288 485
6	Ränteintäkter	6 614	6 057
7	Utdelningar	4 562 217	3 485 134
8	Valutakursvinster och -förluster netto	804 106	-42 965
9	Övriga finansiella intäkter	138 340	119 141
10	Övriga intäkter	263	4
	Summa Intäkter och värdeförändring	54 843 094	42 388 983
	Kostnader
11	Förvaltningskostnader	-233 992	-203 509
12	Övriga finansiella kostnader	-165 327	-158 143
13	Övriga kostnader	-41 458	-38 575
	Summa Kostnader	-440 777	-400 227
	Periodens resultat	54 402 317	41 988 756

Redovisningsprinciper

Årsberättelsen för fonden har upprättats enligt lagen om värde- pappersfonder samt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:9) och allmänna råd.

A•ärsdagsredovisning tillämpas, vilket innebär att transaktionerna påverkar balansräkningen på a•ärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna.

Samtliga finansiella instrument värderas till verkligt värde. Det innebär att noterade aktierelaterade värdepapper, inklusive noterade aktieindexterminer och derivatinstrument som handlas på en reglerad marknad , värderas till senaste betalkurs kl. 16.00 den sista handelsdagen under redovisningsperioden.

Utländska finansiella instrument räknas om till svenska kronor med senaste betalkurs kl. 16.00 på balansdagen.

Valutaderivat värderas utifrån senaste valutakurser den sista handelsdagen under redovisningsperioden.

Onoterade aktierelaterade värdepapper, som utgörs av indirekta placeringar i private equityfonder, värderas enligt senaste tillgängliga information om verkligt värde med daglig justering

Not 1 – Överlåtbara värdepapper

Samtliga belopp i tusentals kronor

Överlåtbara värdepapper Överlåtbara värdepapper – Onoterade

Summa Överlåtbara värdepapper

utifrån hur ett relevant index baserat på private equity bolag har utvecklats.

OTC-derivat (Total Return Swaps) värderas enligt en modell med ledning av marknadsnoterade räntor och uppgifter från index- leverantören om utvecklingen av relevant aktieindex kl 16.00 den sista handelsdagen under redovisningsperioden.

Vid beräkning av realisationsvinster och realisationsförluster används genomsnittsmetoden.

Inlånade värdepapper redovisas inte i balansräkningen, men tas upp inom linjen. Betalda premier (utgiftsränta) för inlånade värde- papper redovisas som övriga finansiella kostnader.

Utlånade värdepapper ingår i balansräkningen. Marknadsvärdet, samt erhållna säkerheter, framgår av poster inom linjen. Erhållna premier för utlånade värdepapper redovisas som övriga finansiella intäkter.

Skatt

AP7 Aktiefond är inte skattskyldig i Sverige. För placeringar i utlandet kan i vissa fall finnas skattskyldighet i form av s.k. definitiv källskatt på utdelningar.

	2014-12-31		2013-12-31
	%		%
225 124 076	95,5	168 588 290	97,2
5 881 281	2,5	4 302 269	2,5
231 005 357	98,0	172 890 559	99,7

33 | AP7

190

		Skr. 2014/15:130
		Bilaga 8
AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2014
Not 2– Förändring av fondförmögenhet
Samtliga belopp i tusentals kronor
	2014-01-01	2013-01-01
	– 2014-12-31	– 2013-12-31
Fondförmögenhet vid periodens början	173 492 553	123 348 400
Andelsutgivning	9 761 572	10 474 015
Andelsinlösen	-1 931 320	-2 318 618
Periodens resultat enligt resultaträkning	54 402 317	41 988 756
Fondförmögenhet vid periodens slut	235 725 122	173 492 553

Not 3 – Specifikation av värdeförändring på överlåtbara värdepapper

Samtliga belopp i tusentals kronor
	2014	2013
Realiserat kursresultat	4 656 429	2 988 076
Realiserat valutaresultat	-799 573	-2 194 313
Orealiserat kursresultat	11 843 458	27 620 066
Orealiserat valutaresultat	28 443 040	-4 096 255
Summa	44 143 354	24 317 574

Not 4 – Specifikation av värdeförändring på OTC-derivatinstrument

Samtliga belopp i tusentals kronor
	2014	2013
Realiserat kursresultat	5 159 704	13 133 706
Orealiserat kursresultat	-611 767	1 161 136
Ränta	0	-79 289
Summa	4 547 937	14 215 553

Not 5 – Specifikation av värdeförändring på övriga derivatinstrument

Samtliga belopp i tusentals kronor
	2014	2013
Realiserat kursresultat	622 628	279 496
Realiserat valutaresultat	-32 244	5 536
Orealiserat kursresultat	49 879	3 453
Summa	640 263	288 485

Not 6 – Specifikation av ränteintäkter

Samtliga belopp i tusentals kronor
	2014	2013
Korta ränteplaceringar	6 530	5 936
Bankkonton	84	121
Summa	6 614	6 057

Not 7 – Specifikation av utdelningar

Samtliga belopp i tusentals kronor
	2014	2013
Utdelning	4 807 923	3 662 342
Kupongskatt	-314 671	-221 039
Restitution	68 965	43 831
Summa	4 562 217	3 485 134

Not 8 – Specifikation av valutakursvinster och –förluster netto

Samtliga belopp i tusentals kronor
	2014	2013
Valutaderivat	2 425	-77 917
Bankkonton	801 681	34 952
Summa	804 106	-42 965

Not 9 – Specifikation av övriga finansiella intäkter

Samtliga belopp i tusentals kronor
	2014	2013
Premier utlånade aktier	33 930	28 755
Intäkt i samband med bolagshändelse	83 558	73 985
Övriga finansiella intäkter	20 852	16 401
Summa	138 340	119 141

Not 10 – Specifikation av övriga intäkter

Samtliga belopp i tusentals kronor
	2014	2013
Insättning från förvaltare	263	4
Summa	263	4

Not 11 – Specifikation av förvaltningskostnad

Ersättning till Sjunde AP-fonden för förvaltning har betalats med 0,12% per år på det förvaltade kapitalet. Detta ger för helåret 2014 en förvaltningskostnad på 233 992 tkr (203 509 tkr). Förvaltningsavgiften täcker kostnader för bl a förvaltning, administration, redovisning, förvaring av värdepapper, revision, information och tillsyn.

Not 12 – Specifikation av övriga finansiella kostnader

Samtliga belopp i tusentals kronor
	2014	2013
Premier aktieinlåning	-37 297	-30 620
Erlagd ersättning för utdelning vid
inlåning av aktier	-113 083	-123 530
Övriga finansiella kostnader	-14 947	-3 993
Summa	-165 327	-158 143

Not 13 – Specifikation av övriga kostnader

	Samtliga belopp i tusentals kronor
		2014	2013
Courtage		-37 957	-34 200
	Transaktionsavgifter till BNY Mellon	-3 501	-4 375
	Summa	-41 458	-38 575

AP7 | 34

191

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2014

	Stockholm den 6 februari 2015
	Adine Grate Axén
	Vice ordförande
Kerstin Hermansson	Mats Kinnwall	Robert Stenram
	Rose Marie Westman

Vår revisionsberättelse har avgivits den 9 februari 2015
	Peter Strandh
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen

35 | AP7

192

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

193

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

Årsberättelse 2014

AP7 Räntefond

Organisationsnummer 515602-3870

Förvaltningsberättelse

Placeringsinriktning

AP7 Räntefond är en viktig komponent för att skapa en livscykelprofil i förvalsalternativet AP7 Såfa och därmed en byggsten i det allmänna pensionssystemets premiepensions- sparande. Fonden ingår också i statens fond-

portföljer. Mer information om dessa produkter finns i årsredovisningen för Sjunde AP-fonden.

AP7 Räntefond bedöms ha en låg risknivå. Sparare som via AP7 Såfa har sitt premie- pensionssparande fördelat mellan AP7 Aktie- fond och AP7 Räntefond har en högre total risk eftersom aktierisk tillkommer.

Målet för AP7 Räntefond är att avkast- ningen minst ska motsvara avkastningen för jämförelseindex (se förklaringar till nyckeltal nedan).

Strategin är att placera fondens tillgångar

i svenska ränterelaterade finansiella instrument med låg kreditrisk, så att den genomsnittliga räntebindningstiden normalt är två år.

Placeringar

Placeringarna görs genom intern förvaltning och har under 2014 placerats passivt mot fondens jämförelseindex. Det innebär att de för närvarande i huvudsak utgörs av svenska statsobligationer och svenska säkerställda obligationer. Den modifierade durationen (se under förklaringar till nyckeltalen) i port- följen var 1,9 % vid utgången av 2014.

Derivatinstrument

Derivatinstrument får enligt fondbestämmel- serna användas som ett led i placerings- inriktningen. Under 2014 har inte denna möjlighet utnyttjats.

Väsentliga risker per balansdagen

Den enskilt största risken i förvaltningen av fonden utgörs av marknadsrisk, vilket innebär att stigande räntenivåer riskerar att påverka fondens avkastning negativt.

Resultatutveckling

Under 2014 var totalavkastningen för AP7 Räntefond 2,8 % (NAV-kursberäknad avkast- ning; se förklaring till nyckeltalen), vilket var 0,1 procentenheter sämre än jämförelseindex. Genom att marknadsräntorna har sjunkit

AP7 | 38

under året, har avkastningen varit positiv. Under 2014 har fonden tillförts 5,1 miljarder

kronor genom att Pensionsmyndigheten pla- cerat 2013 års pensionsrätter och genomfört rebalansering av AP7 Såfa. Den mycket goda utvecklingen för AP7 Aktiefond innebar att det belopp som tillfördes AP7 Räntefond

i samband med rebalanseringen av AP7 Såfa var större än under tidigare år. Utflödet av kapital genom inlösen av andelar, främst på grund av att premiepensionssparare bytte till andra fonder, uppgick till 0,6 miljarder kronor.

Fondens tio största innehav i % av fondkapitalet vid utgången av år 2014

Stadshypotek 1578	10,5
Svenska staten 1051	10,4
Stadshypotek 1579	9,8
Swedbank Hypotek 185	9,1
Nordea Hypotek 5527	9,0
Swedbank Hypotek 184	8,3
Svenska staten 1050	8,0
SEB 569	7,2
SEB 570	5,6
Nordea Hypotek 5528	4,9
Summa tio största innehav	82,8

194

				Skr. 2014/15:130
				Bilaga 8
			AP7 Räntefond | Årsberättelse 2014
Nyckeltal	2014	2013	2012	2011	20101
Fondförmögenhet (Mkr)	17 532	12 689	8 872	6 657	6 034
Antal andelar (tusental)	158 315	117 791	83 793	64 649	60 605
Andelskurs (kr)	110,74	107,73	105,86	102,97	99,57
Avkastning2
Total NAV-kursberäknad (%)	2,8	1,8	2,8	3,4	-,05
Jämförelseindex (%)	2,9	1,9	3,0	5,2	-0,3
Genomsnittlig avkastning2
2 år (%)	2,3	2,3	3,1	-	-
Sedan fondstart (%)	2,2	2,1	2,2	-	-
Riskmått2
Totalrisk fonden (%)	0,8	0,9	0,8	-	-
Totalrisk jämförelseindex (%)	0,8	0,9	0,7	-	-
Aktiv risk (%)	0,1	0,1	0,6	-	-
Omsättningshastighet (%)	101,0	88,1	68,2	100,9	97,5
Modifierad duration (%)	1,9	1,8	1,8	1,9	1,8
Avgifter
Förvaltningsavgift (%)	0,05	0,08	0,09	0,09	0,09
Årlig avgift (%)	0,05	0,08	0,09	0,09	0,09
Avgift insättning/uttag	Inga	Inga	Inga	Inga	Inga
Transaktionskostnader
Totalt (Tkr)	10	9	9	7	18
Andel av omsättning (%)	0,00	0,04	0,00	0,00	0,00
Engångsinsättning 10 000kr (kr)	5,1	8,1	9,2	9,1	5,5

1 Perioden för avkastningsberäkningarna 2010 startade den 24 maj 2010, när kapital från de avvecklade fonderna Premiesparfonden och Premievalsfonden hade överförts till AP7 Räntefond. Stängningskursberäknad avkastning 2010 utgår ifrån stängning den 24 maj. NAV-kursberäknad avkastning utgår ifrån stängning den 21 maj.

2 Risk- och avkastningsmått är baserade på två års historisk månadsavkastning och beräknas i enlighet med Fondbolagens Förenings riktlinjer. För närmare information se www.fondbolagen.se.

Förvaltningsavgift

AP7 Räntefond betalar sista dagen i varje månad en förvaltningsavgift till Sjunde AP-fonden. Avgiften beräknas dagligen med 1/365-del av fondens värde och täcker

kostnader för bland annat förvaltning, admi- nistration, redovisning, revision, förvaring av värdepapper, information och tillsyn. Under 2014 uppgick avgiften till 0,05 % per år av fondens förmögenhet. Transaktionskostnader

såsom avgifter till depåbanker för värde- papperstransaktioner belastar AP7 Räntefond direkt och ingår inte i förvaltningsavgiften.

39 | AP7

195

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

AP7 Räntefond | Årsberättelse 2014

Förklaringar till nyckeltalen

Avkastnings- och riskberäkningar: AP7 Ränte- fonds avkastning och risk beräknas genom att spegla värdeutvecklingen från pensions- spararens perspektiv och grundas på fondens NAV-kurs (Net Asset Value), som används vid köp och inlösen av andelar. Denna metod innebär att avkastningen redovisas efter avdrag av den förvaltningsavgift som AP7 Räntefond betalar till Sjunde AP-fonden. Vid NAV-kurs- värderingen används de priser på fondens tillgångar som gäller kl. 16.00 svensk tid.

Modifierad duration: Anger den procentuella förändringen i pris om marknadsräntan går upp med en procentenhet.

Jämförelseindex: Handelsbankens ränteindex HMT 74, som utgörs av svenska stats- obligationer och säkerställda obligationer med en genomsnittlig duration av 2 år.

Totalrisk (standardavvikelse): Ett mått på hur mycket andelsvärdet har varierat under en viss period. Stora variationer i andelsvärdet innebär oftast en högre risk men också chans till bättre värdetillväxt. Måttet baseras på fond- andelarnas och index utveckling under de senaste två åren.

Aktiv risk: Ett mått på hur mycket en fonds andelsvärde varierat jämfört med sitt jämförelseindex. En hög aktiv risk innebär att fondens placeringar avvikit mycket från

jämförelseindex under perioden. Avkastningen för en portfölj med hög aktiv risk kan vara avsevärt större eller mindre än avkastningen för index. Måttet baseras på fondandelarnas och index utveckling under de senaste två åren.

Omsättningshastighet: Mäter hur många gånger värdepapper har köpts eller sålts

i förhållande till fondförmögenheten. Beräknas genom att det lägsta värdet av summa köpta och summa sålda värdepapper under perioden divideras med den genomsnittliga fondförmö- genheten och anges i procent.

AP7 | 40

Årlig avgift (%): Avser fondens förvaltnings- avgift som belastat fonden under de senaste 12-månaderna, uttryckt i procent av fondför- mögenheten. Den årliga avgiften beräknas enligt ”CESR’s guidelines on the methodology for calculation of the ongoing charges figure in the Key Investor Information Document”. För närmare information se www.esma.europa.eu/system/files/10_674.pdf.

Transaktionskostnad: Transaktionsavgifter till depåbank.

Kostnad för engångsinsättning, 10 000 kr:

Förvaltningskostnad enligt resultaträkningen i kronor som under året är hänförlig till ett andelsinnehav som vid årets ingång uppgick till 10 000 kronor och som behållits i fonden hela året.

196

				Skr. 2014/15:130
				Bilaga 8
		AP7 Räntefond | Årsberättelse 2014
Balansräkning
Samtliga belopp i tusentals kronor
Not			2014-12-31		2013-12-31
	Tillgångar		%		%
1	Överlåtbara värdepapper	17 523 963	99,9	12 662 453	99,8
	Summa finansiella instrument med positivt marknadsvärde	17 523 963	99,9	12 662 453	99,8
	Bankmedel och övriga likvida medel	8 892	0,1	27 714	0,2
	Summa tillgångar	17 532 855	100,0	12 690 167	100,0
	Skulder
	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	660	0,0	802	0,0
	Övriga skulder	0	0,0	0	0,0
	Summa Skulder	660	0,0	802	0,0
2	Fondförmögenhet	17 532 195	100,0	12 689 365	100,0
	Poster inom linjen		Inga		Inga

Som särskild bilaga finns en innehavsförteckning för samtliga finansiella instrument.

Resultaträkning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Not		2014	2013
	Intäkter och värdeförändring
3	Värdeförändring på överlåtbara värdepapper	-149 930	-194 265
4	Ränteintäkter	508 085	361 828
	Övriga intäkter	0	0
	Summa Intäkter och värdeförändring	358 155	167 563
	Kostnader
5	Förvaltningskostnader	-6 555	-7 359
6	Övriga kostnader	-10	-9
	Summa Kostnader	-6 565	-7 368
	Periodens resultat	351 590	160 195

Redovisningsprinciper

Årsberättelsen för fonden har upprättats enligt lagen om värde- pappersfonder samt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:9) och allmänna råd.

Samtliga finansiella instrument värderas till verkligt värde kl. 16.00 den sista handelsdagen under redovisningsperioden. Det innebär att

ränterelaterade värdepapper värderas till senaste betalkurs. Vid beräkning av realisationsvinster och realisationsförluster används genomsnittsmetoden.

Skatt

AP7 Räntefond är inte skattskyldig i Sverige.

41 | AP7

197

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

AP7 Räntefond | Årsberättelse 2014

Not 1 – Överlåtbara värdepapper

Samtliga belopp i tusentals kronor
		2014-12-31		2013-12-31
		%		%
Överlåtbara värdepapper	17 523 963	99,9	12 662 453	99,8
Summa Överlåtbara värdepapper	17 523 963	99,9	12 662 453	99,8

Not 2– Förändring av fondförmögenhet

	Samtliga belopp i tusentals kronor
		2014-01-01	2013-01-01
		–2014-12-31	–2013-12-31
Fondförmögenhet vid periodens början		12 689 365	8 872 177
Andelsutgivning		5 075 993	4 012 356
Andelsinlösen		-584 753	-355 363
	Periodens resultat enligt resultaträkning	351 590	160 195
	Fondförmögenhet vid periodens slut	17 532 195	12 689 365

Not 3 – Specifikation av värdeförändring			Not 5 – Specifikation av förvaltningskostnad
på överlåtbara värdepapper			Ersättning till Sjunde AP-fonden för förvaltning har betalats med
Samtliga belopp i tusentals kronor			0,05 % per år på det förvaltade kapitalet. Detta ger för helåret 2014
	2014	2013	en förvaltningskostnad på 6 555 tkr (7 359 tkr). Förvaltningsavgiften
			täcker kostnader för bl a förvaltning, administration, redovisning,
Realiserat kursresultat	-152 468	-159 586	revision, förvaring av värdepapper, information och tillsyn.
Orealiserat kursresultat	2 538	-34 679
Summa	-149 930	-194 265

Not 6 – Specifikation av övriga kostnader

Samtliga belopp i tusentals kronor

Not 4 – Specifikation av ränteintäkter				2014	2013
Samtliga belopp i tusentals kronor
	2014	2013	Transaktionsavgifter till BNY Mellon	-10	-9
			Summa	-10	-9
Obligationer	507 142	355 488
Korta ränteplaceringar	906	6 340
Ränta repor	37	0
Summa	508 085	361 828

AP7 | 42

198

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

AP7 Räntefond | Årsberättelse 2014

	Stockholm den 6 februari 2015
	Adine Grate Axén
	Vice ordförande
Kerstin Hermansson	Mats Kinnwall	Robert Stenram
	Rose Marie Westman

Vår revisionsberättelse har avgivits den 9 februari 2015
	Peter Strandh
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen

43 | AP7

199

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

200

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2014

FINANSDEPARTEMENTET

SLUTRAPPORT

11 mars 2015

201

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Innehållsförteckning
1.	Angreppssätt för utvärderingen .........................................................	1
2.	AP-fondernas roll, utveckling och omvärld 2001-2014 ......................	3
3.	Sammanfattning och identifierade frågeställningar..........................	11
4.	Grundläggande utvärdering av Första AP-fonden ...........................	23
5.	Grundläggande utvärdering av Andra AP-fonden............................	31
6.	Grundläggande utvärdering av Tredje AP-fonden ...........................	38
7.	Grundläggande utvärdering av Fjärde AP-fonden ...........................	45
8.	Grundläggande utvärdering av Sjätte AP-fonden ............................	52
9.	Grundläggande utvärdering av Sjunde AP-fonden ..........................	58

i

202

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

1. Angreppssätt för utvärderingen

1

203

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

2

204

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

2.AP-fondernas roll, utveckling och omvärld 2001-2014

AP-FONDERNAS ROLL I DET SVENSKA PENSIONSSYSTEMET
Bild 1
	AP-fondernas roll i svenska pensionssystemet
		Privat
		pension
					Ålderspensionsavgift 18,5%			Statsbudgeten
		Tjänstepension		16%			2,5%
						Pensionsmyndigheten2
			Första till Fjärde
			AP-fonderna samt
			Sjätte AP-fonden			Sjunde AP-fonden/
							Privata fondbolag
		Allmän pension
			Inkomstpension				Premiepension	Garantipension1
	1 Garantipension för de med låg eller ingen inkomst som finansieras med skatter
	2 1 januari 2010 togs Premiepensionsmyndighetens (PPM) uppgifter över av Pensionsmyndigheten
	KÄLLA: Försäkringskassan

1 Av dessa 18,5% går maximalt 7,5 inkomstbasbelopp (SEK 426 750 år 2014) till pensionssystemet, medan ett eventuellt överskott går till statskassan

3

205

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

2 Även premiepensionen är självfinansierad

4

206

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

BUFFERTFONDERNAS UTVECKLING OCH OMVÄRLD 2001-2014

3 Dessa fem fondportföljer är valbara på fondtorget, medan AP7 Såfa ligger utanför fondtorget

5

207

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 2

Buffertfondernas utveckling 20011–2014	Total 2001-2014
Första till Fjärde och Sjätte AP-fonderna

Totalt kapital
31 december, SEK miljarder			641	765	854	898	708	827	895	873	958	1 058	1 185
5461	480	571

Total avkastning efter kostnader						135			128	147
SEK miljarder		80	63	113	82		84	101
						36				647
-27	-85							-17
						-194

Total avkastning efter kostnader2						19,4
Procent	16,4	11,0	17,5	10,7			11,6	13,5	14,1
					4,3	10,2
									Ø 5,3
-4,9							-1,9
	-15,0
						-21,6

Nettoflöde3

SEK miljarder

17,4	18,5	9,2	5,7	10,6	5,5	7,0	2,6
										-5,8				Ø -2,0
								-16,5	-17,2		-16,2		-21,3
Inkomstindex												-27,9
Procent
1,4	2,9	5,3	3,4	2,4	2,7	3,2	4,5	6,2	0,3	1,9	4,9	3,7	0,5
														Ø 3,14
2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014

1 31 december 2001. Totalt kapital 1 januari 2001 SEK 554 miljarder,	2 Avkastning per fond viktat med genomsnittligt kapital för vardera år, geometriskt snitt 2001-2014
3 Inkluderar även vissa kostnadsposter,	4 Geometriskt snitt
KÄLLA: AP-fonderna; McKinsey-analys
4 Pensionsmyndighetens februariprognos, publicerad 20 februari 2015
		6

208

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 3

Utveckling av tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet

% Buffertfondernas andel av tillgångarna

Skulder2

Buffertfonderna

																						Balanstalet3		Avgiftstillgångar1
Tillgångar1/skulder2
SEK tusen miljarder																								Balanstal3
	1,033																				1,0204			1,0374
12			1,011		1,010			1,001		1,005		1,015		1,003		0,9834			1,0024			0,9844	1,004	4
11																								1
10																	0,9554
9																							8,1 8,2	8,6
8																	7,5			7,5	7,5 7,7	8,0 7,9		8,1
													7,0	7,0	7,4	7,2		7,2	7,4			1,0	1,1	1,2
											6,7	6,8								0,9	0,9
7									6,5	6,5						0,7		0,8
						6,0	6,2	6,3						0,9
					6,0							0,9
		5,6	5,7	5,8						0,8
6	5,4							0,6
		0,6		0,5		0,6
5
4																						6,9	7,1	7,4
																6,5		6,4		6,6	6,8
3										5,7		5,9		6,1
				5,3		5,5		5,6
		5,0
2
1
0	2001		2002		2003		2004		2005		2006		2007		2008		2009		2010		2011	2012	2013	2014
	10%		8%		10%		10%		12%		13%		13%		10%		11%		12%		11%	12%	13%	14%

1	Bestäms av befolkningstillväxt, arbetskraftsdeltagande, ekonomisk tillväxt och löneökningstakt
2	Bestäms av antal pensionärer, genomsnittlig livslängd och löneökningstakt
3	Balanstalet = buffertfonderna plus framtida inbetalningar dividerat med framtida utbetalningar för inkomstpension. Balanstalet ligger till grund för pensionsutbetalningar två år senare
4	Uträkningen ändrades i proposition 2008/09:219 genom att värdet på buffertfonderna räknas som genomsnitt av de 3 senaste åren. Enligt den tidigare definitionen var balanstalet 1,0139
	2010, 1,0208 2011, 0,9900 2012, 1,0158 2013 samt 1,0520 2014
KÄLLA: Försäkringskassan; Pensionsmyndigheten; McKinsey-analys

5 Alternativa tillgångar inkluderar till exempel fastigheter och PE. Fondernas definition av alternativa tillgångar skiljer sig något, exempelvis räknar vissa fonder in hedgefonder i alternativa tillgångar medan andra inkluderar hedgefonder i likvidportföljen. I vissa fonder inkluderas även övriga tillgångsslag såsom alternativa riskpremier, alternativa krediter och infrastruktur.

6 Inkluderar t.ex. kassa, hedge och overlay (negativ för 2014 till stor del drivet av icke-realiserade förluster från valutahedge).

7

209

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

					,
Bild 4
Buffertfondernas allokering och utveckling på underliggande marknader
	Buffertfondernas1
	kapitalallokering 31
	december 2014	Utveckling på underliggande marknader 20012-20147
	100% = SEK 1 185 miljarder	Index = 100 år 20012
			Svenska statsobligationer3	US statsobligationer3		Tillväxtmarknadsaktier3	Genomsnittlig årlig avkastning

			Svenska aktier3							Globala aktier3							SEK		USD
																	2001-		2001-
		350														Tillväxtmark-	20142	20146	20142	20146
Alternativa Övrigt5																	8.7%	21.5%	11.3%	0.2%
tillgångar4	Svenska	300														nadsaktier
-1 12	aktier															Svenska aktier	8.5%	16.3%8
19		250
	29	200														Svenska	5.1%	8.3%
																statsobligationer
33	Globala	150														Globala aktier	3.5%	28.7%	6.0%	6.2%
7																US stats-
																	2.3%	24.7%	4.8%	2.9%
	aktier															obligationer
Räntor Tillväxt-
		100
marknader
		50
		0
		2001	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12	13	14	15

1 AP 1-4 och AP6
2	29 juni 2001 till 2 januari 2015
3	Aktier Stockholmsbörsen (SIX RX) i SEK, globala aktier (MSCI World) i SEK, obligationsindex Sverige (Svenska Statsobligationer 5 år) i SEK,
	utländskt obligationsindex (US 5 year Government bonds) i SEK, aktier i tillväxtmarkander (MSCI Emerging Markets) i SEK
4	Inkluderar AP6
5	Overlaymandat, TAA, etc.
6	3 januari 2014 till 2 januari 2015
7	Total indexutveckling inklusive utdelning
8	Motsvarande utveckling för Svenska aktier exklusive utdelning är 12,6% (SIX GX) i SEK från 3 januari 2014 till 2 januari 2015
KÄLLA: Affärsvärlden; MSCI; OMX; Datastream; Statistiska Centralbyrån; Svenska Försäkringskassan; McKinsey-analys

7 Till exempel: Svenska aktier genererade 16,0% per år 1985-2001 jämfört med 9,7% per år för den 5-åriga svenska statsobligationsräntan. Amerikanska aktier genererade 15,4% per år 1980-2001 jämfört med 9,1% för den 5-åriga amerikanska statsobligationsräntan (Källa: Datastream)

8

210

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

8 Baserat på fondernas rapporterade avkastning i lokal valuta, vilket bedöms mest relevant för att jämföra fondernas prestation givet deras mandat och hemmamarknad

9 En jämförelse för 2014 är mindre relevant givet skillnader i räkenskapsår och datatillgänglighet 10 Baserat på tillgänglig publicerad data (alla fonder redovisar ej kring detta)

9

211

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 5

Buffertfondernas avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

	Förvaltat		Rapporterad årlig nominell
	kapital
			avkastning
	2014
			Procent (lokal valuta)
	SEK
	miljarder	2014								2010-2014								2005-2014
ATP1	898								19,8						11,6								9,1
(Danmark)
ABP1 (Neder-	3 267						14,5						10,4									7,3
länderna)
CalPERS5	2 516							18,4									12,5					7,2
(Kalifornien)
CPP IB	1 9301															11,78					7,18
							16,58
(Kanada)
Buffert-fonder-	1 185					14,1						9,3									7,1
na1,3 (Sverige)
SPU9	5 913				10,0						8,8									6,4
(Norge)
CDPQ	1 44210													10,410					6,310
				6,710
(Kanada)
		Ø 14,3								Ø 10,7								Ø 7,2

Aktier Räntor Alt tillgångar4 Medelvärde

Tillgångsallokering
Procent (lokal valuta)							Beskrivning/uppdrag
							Placera kapital på bästa sätt till låg risk för
317	657				47			det obligatoriska danska
								tjänstepensionssystemet
35	39			26				Förvalta pensionen för holländska
								medborgare anställda inom offentlig sektor
								och utbildningssektorn
53		19	28					Buffertfond i det statliga pensionssystemet
								med uppgift att förvalta kapital för långsiktig
								hållbarhet
461		341		201			Buffertfond som, tillsammans med CDPQ,
								utgör och förvaltar Kanadas obligatoriska
49		33		19				tjänstepensionsplaner
								Buffertfonder i Sveriges
								inkomstpensionssystem
61			37			1		Garantera statliga pensionsåtaganden,
								fördela Norges oljeförmögenhet på framtida
472		352		182				generationer
								Förvalta pensioner för statligt anställda i

Kalifornien

1	Per den 31 Dec. 2014; 2 Per den 31 Dec. 2013; 3 AP1-4 och AP6; 4 Alternativa tillgångar inkluderar bland annat private equity, fastigheter, infrastruktur, samt derivat; 5 Per 30 Juni
	2014; 6 Data gällande förvaltat kapital tillgängligt, avkastning och tillgångsallokering ej tillgängligt; 7 Fördelning avser investeringsportfölj;
8	Per 31 Mars 2014; 9 Per 30 Sep. 2014, siffran för 2014 är Q4 2013-Q3 2014; 10 Halvårsresultat för per 30 Juni 2014 vilket tas hänsyn till i beräkning av årsmedelvärden

KÄLLA: Årsredovisningar; Oanda; McKinsey-analys

10

212

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

3. Sammanfattning och identifierade frågeställningar

FÖRSTA TILL FJÄRDE AP-FONDERNA 200111–2014

11 Avser 1 juli 2001

12 Lagen om allmänna pensionsfonder (2000:192), Propositionen om AP-fonden i det reformerade pensionssystemet (1999/2000:46)

11

213

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 6

Viktiga händelser under 2014 för Första till Fjärde AP-fonderna

	Beslutat om, utvecklat och förberett implementering av uppdaterad förvaltningsmodell som tas i bruk 1 januari
		2015, med övergripande tillgångsfördelning 65% aktier och 35% räntor (från 60% resp. 40%)
	Beslutat om nytt mål fr.o.m. 1 jan 2015: 4,0% realt (övergång till realt mål, i linje med övriga fonder)
AP1		Integration av hållbarhetsaspekter i all investeringsanalys och tillsättning av hållbarhetsanalytiker i förvaltningen
	Utvecklat en mer generell riskhanteringsplan med tydligare processer och beslutsstrukturer
	Införande av enheterna Hållbart värdeskapande, Kvantitativ analys och Alternativa investeringar
	Ökat andelen alternativa tillgångar från 22% till 25%, främst drivet av PE och hedgefonder
		Förändrat långsiktigt avkastningsantagande från 5% till 4,5% per år, till följd av lägre förväntade räntor på lång
		sikt, fr.o.m. 1 januari 2015
		Fortsatt internalisering av förvaltningen (tillväxtmarknadsobligationer i hårdvaluta) och förberedelser för
		internalisering av globala kreditobligationer (planerat genomförande 2015)
AP2		Rekryterat en ytterligare investerare inom tillväxtmarknader (räntor) samt en hållbarhetsanalytiker
		Ökat fokus på risk, inkl. kartläggning av investeringsprocessen och nytt risksystem
		Utvecklat hållbarhetsstrategin, t.ex. sålt av fossilbolag, mätt portföljens koldioxidutsläpp, ökat investeringar i
		gröna obligationer och gjort första investeringar i sociala obligationer
		Ökat andelen alternativa tillgångar från 16% till 19% och minskat andelen utländska aktier (inkl.
		tillväxtmarknader) från 39% till 38%
		Enheten Alternativa investeringar har flyttats och inordnats direkt under CIO:n
	Fortsatt satsning på en europeisk large cap-portfölj med 40-60 aktier
	Förberett ökade investeringar i europeisk infrastruktur
AP3		Fortsatt fokus på integration av hållbarhetsfrågor, t.ex. utbildning, verktyg, tydligare resursallokering, mätning
		av portföljens koldioxidavtryck, hållbarhetsrapport
	Ökat allokeringen till räntor från 14% till 24% och minskat allokeringen till aktier från 54% till 48%
	Ökat valutaexponeringen från 20% till 24% av totalportföljen
		Anställt ny adminchef
		Har etablerat fokusområden för ESG-investeringar: governance och low-carbon; samt tillsammans med FN,

AP4	Amundi och CDP bildat ”Portolio Decarbonization Coalition”, PDC, med syfte att investerare världen över till
	klimatmötet i Paris 2015 ska mäta, publicera och minska koldioxidavtrycket

Ökat andelen räntor från 32% till 34%

Ökat allokeringen till små och medelstora bolag samt till low-carbon (från ca. 5% till 10% av globala aktier)

KÄLLA: AP-fonderna; intervjuer; årsredovisningar; hemsidor; McKinsey-analys

13 Fonderna har enligt uppdrag utvärderats sedan start, över den senaste tioårsperioden samt över den senaste femårsperioden (det är värt att notera att fondernas långsiktiga avkastningsmål ej är definierade enligt dessa tidshorisonter)

12

214

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

14 Definieras som risken att värdet på en tillgång förändras drivet av förändringar i värderingen av de underliggande tillgångarna. Fondernas utsätter sig också för andra risker, till exempel motpartsrisker, operationella risker och systemrisker

15 Sharpekvoten beräknas som skillnaden mellan fondens avkastning och den riskfria räntan dividerat med fondens volatilitet och benämns oftast riskjusterad avkastning

16 Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel 2001-10 och 2-årig svensk statsobligation 2011-13, samt antagande om 260 handelsdagar

17 En sammansatt ränteportflj (YCGT0021) som år 2014 ger en riskfri ränta på 0,8281%

18 Fondernas riskjusterade avkastning är något högre 2014 jämfört med 2013, framför allt drivet av högre avkastning (volatiliteten har också varit något högre 2014 jämfört med 2013). Skillnaden i sharpekvot fonderna emellan är något mindre 2014 än 2013, givet mindre skillnader i avkastning.

13

215

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 7

Jämförelse mellan avkastning och mål Första till Fjärde AP-fonderna

Period

Sedan start (20011-2014)

10 år

(2005-2014)

5 år

(2010-2014)

1 år

(2014)

	Genomsnittlig årlig avkastning													Nominellt långsiktigt										Riskjusterad										AP1
	efter kostnader													avkastningsmål2								Uppnått		avkastning										AP2
	Procent													Procent								avkastningsmål?		(sharpekvot3)										AP3
AP1		5,7																	5,5							0,5								AP4
AP2			6,0																		6,2					0,5
AP3			5,8															5,4									0,5
AP4			6,0																		5,9				0,5
AP1				6,8															5,5									0,7
AP2					7,1																6,2							0,6
AP3			6,8															5,2											0,7
AP4						7,7														5,7									0,7
AP1								8,9											5,5											1,2
AP2									9,4											5,8											1,3
AP3							8,8										4,8														1,2
AP4										10,5								5,3													1,2
AP1												14,6							5,5				n/a4									2,6
AP2										13,1							5,0						n/a4									2,5
AP3											13,7				4,0								n/a4										2,8
AP4													15,6			4,5							n/a4								2,5

Not: Riskjusterad avkastning (sharpekvoter) kan skilja sig från redovisade värden då olika riskfria räntor har använts i beräkningarna
1	1 juli 2001
2	AP-fondernas långsiktiga målsättning skiljer sig över tidsperioderna. AP1 har som målsättning att nå en nominell avkastning på 5,5% per år. AP2 har som målsättning att nå en real

avkastning på 5% sedan 2005, mellan 2001-04 var målsättningen 4% realt. Mellan 2001-2008 omfattade målsättningen den noterade andelen (96%) av portföljen för AP2. AP3 har som målsättning att nå en real avkastning på 4%. AP4 har som målsättning att nå en real avkastning på 4,5%

3	Avser sharpekvoten för totalportföljen. Liknande mönster för AP1-4 kan utläsas i jämförelser av likvidportföljers sharpekvot
4	Ej applicerbart då avkastningsmålen följs upp på en period som överstiger ett år
KÄLLA: Första till Fjärde AP-Fonden; McKinsey-analys

19 Med 95% sannolikhet. VaR drivs huvudsakligen av volatiliteten i marknaden, korrelationen mellan tillgångsslagen och positionsförändringar i portföljen

14

216

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 8

Jämförelse mellan risk och avkastning för Första till Fjärde AP-fonderna

Jämförelse av VaR och total avkastning, Procent	Indikerar	2005-2014
	önskvärd	2010-2014
	position
Totalportfölj	Likvidportfölj
Genomsnittlig årlig nominell avkastning efter kostnader	Genomsnittlig årlig nominell avkastning efter kostnader

12							12
11							11
10		AP4					10
9	AP3	AP2					9
		AP1
8							8
				AP4
7							7
			AP1	AP2
6		AP3					6
5							5
4							4
3							3
2							2
1							1
0							0
0,5	0,6	0,7	0,8	0,9	1,0	1,1	1,2

			AP4
			AP2
		AP1	AP3	AP4
			AP1
		AP3		AP2
0,5	0,6	0,7	0,8	0,9	1,0	1,1	1,2

	Genomsnittlig VaR som andel av portfölj	Genomsnittlig VaR som andel av portfölj
Not: Value at Risk (VaR) är ett riskmått som med 95% sannolikhet anger en portföljs maximala förlust under en specifik tidsperiod. VaR har uppskattats ex-post på daglig basis baserat på
1 års rullande avkastningshistorik (i procent) med antagande om 260 handelsdagar per år. Det genomsnittliga värdet för VaR över tidsperioder beräknas som genomsnittet av dagliga
värden under tidsperioden. En enhetlig definition av Value at Risk har använts tvärs AP1-4
KÄLLA: Första till Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys

15

217

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 9

Faktisk tillgångsallokering Första till Fjärde AP-fonderna

% av fondernas faktiska portfölj; 100 % = SEK miljarder

Övrigt

Alternativa tillgångar

Räntebärande tillgångar Aktier

Total tillgångsallokering1 för AP1-4
100% = 529		469	557	627	750	839	881	691	809	875	854	938	1,036 1,161
Övrigt (TAA etc)2	3 0	4 0	3 1	3 1	3 0	4 1	5 1	2	1	1	1	2	2
Alt tillgångar3								8	9	10	11	14	15	18

Räntor

Aktier i tillväxt- marknader

Utländska aktier (exkl. tillväxt- marknader)

Svenska aktier

38		39		38		39		38		39		38		38		35		34
																				37
																						35		32		33
	1				2		2		2
			2								3
													5				6		7
38		39		39		39		40		37		37			4						7		8		7		7
																		31
														35		33
																				29		29		30		30

19	16	17	17	17	17	15	14	16	17	14	13	14	13
													-1

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 20104 20114 20124 20134 20144

Tillgångsallokering 31 dec 2014
284	294	288	295
0		0	9
255	19	~18
			34
29	33	~37
			4
10	10	~4	37
25	28	~30
11	10	~11	18
	-1		-2
AP1	AP2	AP34	AP4

1	Årlig genomsnittlig tillgångsallokering
2	Overlaymandat, TAA, etc.
3	Alternativa tillgångar omfattar fastigheter, private equity, hedgefonder, konvertibler, jordbruk, infrastruktur, alternativa riskpremier mm.
4	Tillgångsallokeringen för AP3 2010-14 är indikativ då en exakt konvertering av riskklasser till tillgångsklasser ej kan göras
5	Under 2013 infördes en riskparitetsportfölj. Riskparitetsportföljen innehöll 2014 53 % räntebärande papper, vilket gör att den totala ränteexponeringen för AP1 uppgår till 31,3%
KÄLLA: AP-fonderna; McKinsey-analys

16

218

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

SJÄTTE AP-FONDEN 1997-2014

20 Sjätte AP-fondens uppdrag beskrivs lagarna 2000:193 och 2007:709 samt tillhörande förarbeten

21 Inkluderar sedan 2012 noterade småbolag

17

219

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 10
Resultat Sjätte AP-fondens totala portfölj
Genomsnittlig årlig avkastning efter totala kostnader; Procent
		2014						2010-2014					2005-2014						1997-2014
	AP6									5,3					5,4							4,6
					6,5
	Avkastnings-						19,5					14,7					13,6								12,3
	mål1
	Avkastnings-
	mål enl.			5,0				5,5						6,2									7,0
	tidigare mål-
	sättning2
	Inkomst-		0,5						2,2					3,0							2,9
	index
	Noterade
Externa	svenska					9,1					11,5					12,0								11,2
index	mellan-
	stora bolag3
	Noterade						19,7											16,4
	svenska små-											16,8								N/A
	bolag4
1 Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic				200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5% baserat på fondens riskprofil och kassaallokering
2 Baserat på den målsättning som användes 2003-11: 4,5 % plus reporänta. Före 2003 var målet ett börsindex. Under 2014 var reporäntan 0,47%, under 2010-2014 var reporäntan 1,03%,
under 2005-2014 var reporäntan 1,73% samt under 1997 var reporäntan 2,53%
3 Total avkastning för MSCI Swedish Mid cap (för svenska mellanstora bolag)
4 Total avkastning för MSCI Swedish Small cap (för svenska småbolag)
KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys
																										18

220

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

SJUNDE AP-FONDEN 2001-2014

22 Såfa står för Statens Årskullsförvaltningsinitiativ. Statens icke-valsalternativ var fram till maj 2010 Sjunde AP-fondens Premiesparfond. Såfan kan också aktivt väljas

23 Premiepensionsindex definieras som den genomsnittliga fondavkastningen i premiepensionssystemet exklusive AP7:s produkter genom hela rapporten

19

221

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 11

Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell 24 maj 2010 – 31 dec 2014

Årlig avkastning; procent

2014

Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell mot benchmark

2010-20148

Utveckling för AP7s förvals-alternativ mot Premiepensions-index9 2001-2014

29,3			30,3	30,1	27,1
16,6 15,1			17,6	17,8	11,9			AP77	5,8
		8,4
						2,9 2,3	2,9 2,7
								Justerat	5,9
SÅFA	10	Premie-	AP7	Bench-	MSCI All	AP7	Bench-	AP712
		pen-	Aktie-	mark	Country	Ränte-	mark
		sions-	fond	för AP7	World	fond	för AP7
		index3		Aktie-	Index3		Ränte-	Premie-
				fond6			fond5	pensions-	3,2
Benchmark					Byggstensfonder			index 9

253,24

235,74

17,54

Justerat

Premie-

3,7

Antal

pensions-

~3,150,0002

~35,0002

~5,0002

sparare

index 11

1 Fondförmögenhet den 31 december 2014;

2 31 december 2014. Avser de sparare som aktivt valt att investera hela eller delar av sin portfölj i en av byggstensfonderna (investeringar via

Såfa och statens fondportföljer ej inkluderade); 3 I SEK men ej valutasäkrat; 4

Övrigt kapital investerat via Försiktig, Balanserad och Offensiv;

5 HMSC13 för 2010 och HMT74 för

2011; 6 AP7:s benchmark för AP7 Aktiefond kommer ett normalår bestå av 1 x MSCI ACWI (i SEK) + 0,5 x MSCI ACWI (i USD) samt justering för finansiering av hävstång. För 2010 är

benchmark anpassat för hävstångens successiva uppbyggnad under året;

7 Utgörs av PSF jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010-dec 2014;

8

Geometriskt snitt av den årliga

avkastningen 24 maj 2010-31 dec 2014; 9

Genomsnittlig avkastning för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive AP7:s produkter);

10

SÅFA bestod den 30 december 2014 av

93,1% AP7 Aktiefond och 6,9% AP7 Räntefond; 11 Genomsnittlig avkastning för premiepensionsindex justerat för avgifter och rabatter; 12

Utgörs av PSF jan 2001-maj 2010 och Såfa

maj 2010-dec 2014, justerat för avgifter och rabatter

KÄLLA: Sjunde AP-fonden; Pensionsmyndigheten; AP7 Årsredovisning; McKinsey-analys

24 Premiesparfonden jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010- dec 2013

25 Premiesparfonden hade mellan perioden jan 2001 och första kvartalet 2007 en avgift på 0,5% och lämnade under den tiden en genomsnittlig rabatt på 64,7% per år. Från och med andra kvartalet 2007 har Premiesparfonden och sedan Såfa alltid legat under det fria uttaget om 0,15%. Den genomsnittliga förvaltningsavgiften har under perioden 2001-2013 varit 0,32%

26 Fonderna i premiepensionssystemet (Såfa och statens fondportföljer ej inkluderade) har under perioden 2001-2013 haft en genomsnittlig årlig förvaltningsavgift om 0,89% med en genomsnittlig rabatt om 54%

20

222

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

IDENTIFIERADE FRÅGESTÄLLNINGAR BASERAT PÅ ÅRETS

UTVÄRDERING

27 Negativ avvikelse från jämförelseindex 2014 till följd av att jämförelseindex ej gick att replikera fullt ut

21

223

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

22

224

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

4. Grundläggande utvärdering av Första AP- fonden

FÖRSTA AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH

NYCKELHÄNDELSER 2014

28 Avser 1 juli 2001

23

225

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 12

Beskrivning av Första AP-fonden 2014

Aktier	Alternativa tillgångar
Räntebärande tillgångar	Övrigt

Uppdrag och mål

Uppdrag

Förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå

Inte ta någon närings- eller ekonomipolitisk hänsyn

Ta miljö- och etikhänsyn i placeringsverksamheten, dock utan att ge avkall på det övergripande målet om hög avkastning

Mål

Maximera avkastningen till låg risk mätt i utbetalade pensioner

Genomsnittlig avkastning efter kostnader på 5,5 procent per år mätt över en rullande tioårsperiod på den totala portföljen

Fr.o.m,1 januari 2015: genomsnittlig avkastning efter kostnader på 4,0 procent per år realt mätt över en rullande tioårsperiod

Förvaltningsstrategi

Investeringsfilosofin bygger på ledorden lång placeringshorisont, fundamental analys och intern kompetens med fokus på en robustare portfölj (som bättre tål skilda makroscenarier) och totalavkastning

Fonden arbetar med en strategisk vy som uttrycks med olika tidshorisonter

– Strategisk inriktning (5 års sikt) – långsiktig strategisk inriktning

– Planeringsportfölj (1-1,5 års sikt) – konkret strategisk inriktning som anger styrningen av den existerande portföljen

– Interna och externa mandat (löpande) – används av VD för att styra förvaltningen

Baserat på den strategiska inriktningen och planeringsportföljen ger styrelsen ett riskmandat till VD

– Riskmandatet är uttryckt som ett allokeringsmandat runt den faktiska portföljen och planeringsportföljen samt avvikelser inom tillgångsslagens mot respektive index i planeringsportföljen

Förvaltningen av kapital sker utifrån interna och externa mandat kopplade till både absolut och relativ avkastning

Uppdaterad förvaltningsmodell fr.o.m, 1 januari 2015

Faktiskt innehav per tillgångsslag 31 december 2014

100% = SEK 284 miljarder

Övrigt Svenska aktier

0

11

Alt. tillgångar

25

29

10

25 Globala aktier

Räntebärande

Aktier i tillväxtmarknader

tillgångar1

Organisation

51 anställda 2014

VD

(52 år 2013) varav

Compliance

26 (24 år 2013) i

förvaltningen

Kommunikation &

ägarstyrning

HR

Affärschef (CIO)

Hållbart värde-

Affärsstöd

skapande

Kvanti

Till-

Aktie-

Ränte-

Extern

Alt,

IT

Juridik

Back

Middle

-tativ

gångs-

förvalt

och

förvalt-

inv,

office &

office

analys

alloke-

-ning

valuta

ning

eko-

ring

förvalt-

nomi

ning

1 Inklusive kassa, TAA och SAA; Riskparitetsportföljen innehåller 53% räntebärande papper, vilket gör att den totala ränteexponeringen uppgår till 31,3%. Fonden redovisar 30,9% vilket är den del av ränteportföljen som faller under kriteriet säkra obligationer

KÄLLA: Första AP-fonden

Bild 13

Första AP-fondens förvaltningsmodell 2014

Investeringsfilosofi

Lång placeringshorisont och helhetssyn genomsyrar verksamheten

En lång placerings-horisont kräver uthållighet

Analys och framförhållning är en förutsättning för proaktivt agerande

En robust portfölj underlättar långsiktigt agerande

Investeringarna styrs av fundamental analys

Förväntad avkastning och fondens riskprofil är viktigt

Intern förvaltning utgör basen för fondens verksamhet

Självständig och oberoende analys

Tydliga ansvar och mål, Beslut fattas av individer

Engagerad ägare

Extern förvaltning är ett komplement

Hållbarhetsfaktorer ingår i investeringsanalysen

Förvaltningsmodellens byggpelare

Lång sikt – Strategisk inriktning ~ 5 års sikt

Medelfristig sikt – Planeringsportföljen 1-1,5 års sikt

Kort sikt – beslutsprocessen 1-3 månaders sikt

Tre beslutsnivåer för lång, medelfristig och kort sikt

Utvärdering

Den strategiska inriktningen tar avstamp i ALM-analysen (~40 års sikt) och utgör de två första stegen i strategiprocessen:

–ALM-analys fördjupas genom att tillgångsslag som inte har kontinuerliga marknadspriser modelleras för optimering i jämvikt

– En konjunkturell analys genomförs

De två perspektiven sammanvägs sedan i den strategiska inriktningen som sätts samman av VD i Portföljgruppen1, varefter styrelsen beslutar om strategin

Utvärderas en gång per år och anger inriktningen för Planeringsportföljen

Planeringsportföljen är den medelfristiga portföljen som anger inriktningen för förvaltningen

– Portföljen visar prognosen för önskad portfölj om 1-1,5 år

– Planeringsportföljen baseras på ALM och konjunkturella analyserna samt en bedömning om möjlig implementering (hänsyn tas till marknadspriser, likviditet, kostnader och andra restriktioner för allokering av portföljen)

Fastställs av VD årligen, eller vid behov, och används för att röra sig mot den strategiska inriktningen

Utifrån den strategiska inriktningen och Planeringsportföljen ger styrelsen ett riskmandat till VD, Planeringsportföljen används som indexportfölj vid styrelserapportering för riskuppföljning

VD /CIO styr och leder förvaltningen med interna och externa mandat som berör strategisk allokering, strategisk förvaltning och operativ förvaltning, Affärsansvarig beslutar om strategi i portföljgruppen efter en bred beredningsprocess i organisationen

Investeringsprocessen baseras på tre olika beslutsnivåer:

– Strategisk allokering: beslut om tillgångsfördelningen mellan aktier, räntor samt fastigheter, hedgefonder, riskkapitalfonder, riskparitetsportföljen2 och nya investeringar samt storleken på valutaexponeringen och portföljens duration

– Strategisk förvaltning: beslut om allokeringen, strategier och förvaltningsformer inom respektive tillgångsslag

– Operativ förvaltning: beslut i den faktiska förvaltningen i förhållande till valda strategier

För att beskriva portföljens resultat sker en utvärdering på flera nivåer med olika tidshorisonter

– Totala portföljen i förhållande till mål, inkomstindex, och jämförbara kapitalförvaltare, utvärderingshorisont 5 år respektive 10 år

– Totala portföljen i förhållande till möjliga portföljer inom VD:s riskmandat, utvärderingshorisont 5 år

– Affärsenheters förvaltning i förhållande till utfärdade mandat, utvärderingshorisont 3-5 år

1	Portföljgruppen består av CIO samt chefen för Strategisk tillgångsallokering samt förvaltningsansvariga
2	En riskparitetsportfölj är en portfölj där varje portföljskomponent bidrar med lika mycket risk till portföljens totala risk

KÄLLA: Första AP-fonden

24

226

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 14

Första AP-fondens investeringsprocess 2014

Implementering av

Alternativa investeringar

Räntor

Aktier

strategier och positioner

223	253	23	Marknadsanalys	20	Fördjupad	ALM
30			Begränsningar	30	analys	analys
	294	34
47	46	43		50

	Faktisk	Faktisk			Planerings		Strategisk
	portfölj	portfölj		Interna och	portfölj1		inriktning
	31/12 2013	31/12 2014		externa mandat
Tidshorisont				Löpande		1-1,5 år		5 år		~40 år
Syfte med portfölj		VD/CIO:s verktyg att styra			Anger inriktning för		Långsiktig inriktning		ALM-portföljen är
			Strategisk allokering		förvaltningen på		som förvaltningen		utgångspunkten för
			Strategisk förvaltning		medellång sikt		förväntas röra sig		arbetet med den
			Operativ förvaltning				mot		strategiska inriktningen
Frekvens per år		Löpande			1 gång		1 gång		Vart femte år med årlig
									avstämning
Beslut av		VD/CIO efter samråd med			VD/CIO efter samråd		Styrelsen		VD/CIO efter samråd
		portföljgruppen2			med portföljgruppen2				med portföljgruppen2
					varefter styrelsen				fastslår förslag,
					beslutar om VD:s				styrelsen ställer sig
					riskmandat				bakom
1 Planeringsportfölj som trädde i kraft den 31/12 2012
2 CIO och chefen för Strategisk tillgångsallokering samt förvaltningsansvariga
3 Alternativa investeringar (~25%) bestod av fastigheter, hedgefonder och private equity (~20%), riskparitetsportföljen (~4%) och försäkringskassan (~0%) den 31 december 2014
4 Inklusive kassa, TAA och SAA; Riskparitetsportföljen innehåller 53 % räntebärande papper, vilket gör att den totala ränteexponeringen uppgår till 31,3%. Fonden redovisar 30,9% vilket är
den del av ränteportföljen som faller under kriteriet säkra obligationer
KÄLLA: Första AP-fonden

29 Asset Liability Modelling-analys: handlar om att hitta den kombination av finansiella tillgångar som bäst matchar de pensionsutbetalningar fonden kommer behöva göra över tid. Analyshorisonten är därför mycket lång, upp till 40 år.

30 Riskmandatet är uttryckts som bandbredd mellan tillgångsslagen, statistiska riskmått för respektive tillgångsslag (prognostiserad tracking error för aktier och räntor, VaR för valuta) och strategiska inriktningar inom tillgångsslaget alternativa investeringar

25

227

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

31 Fastigheter, PE, hedgefonder, riskparitetsportföljen och nya investeringar

26

228

KÄLLA: Första AP-fonden

FÖRSTA AP-FONDENS RESULTAT 200132-2014

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 15

Första AP-fondens nya förvaltningsmodell (fr.o.m. 1 januari 2015)

			Styrande	Verkställande				Alternativa investeringar	Räntor		Aktier
		35
		65
	Övergripande			Strategisk		Strategisk				Operativ
	tillgångsfördelning			allokering		förvaltning			förvaltning
Investerings-		10 år			10 år		5 år			0–3 år
horisont

Beslutas av	Styrelsen	VD	VD eller den VD utser
Utvärderas mot	Pensionssystemets krav	Övergripande	Strategisk
	och behov	tillgångsfördelning	tillgångsfördelning
Består av	Globala aktie- och	Globala aktie-, ränte-,	Mer specifika indexval
	ränteindex på aggregerad	kreditindex på aggregerad	som reflekterar
	nivå samt öppen (ohedgad)	nivå, olika AI-index samt	förvaltningsinriktningsval
	valutaposition	öppen valutaposition

VD eller den VD utser

Strategisk förvaltnings- portfölj

Diversifierad portfölj av en uppsättning olika förvaltningsuppdrag inom olika tillgångsklasser

Beslutsunderlag	Analys av pensions-	Riskbudgetering av	Långsiktig (strategisk)	Kortsiktig (cyklisk/
	systemets krav och behov	betaindex samt robust mot	marknads och portföljanalys:	konjunkturell) marknads-
	samt långsiktiga (10 år)	osäkerhet i skattningar och	riskbudgetering med	analys: taktiska
	kapitalmarknads-	marknadsscenarier,	finmaskigare indexval inklusive	allokeringsmandat som
	förutsättningar	Kapitalmarknads-	strategi/faktorindex	overlay samt individuella
		förutsättningar som	(förvaltningsinriktning, t,ex,	aktivt förvaltade mandat
		föregående	value) 5-åriga kapitalmarknads-
			förutsättningar inkl, värdering
			samt alfaantaganden
Egenskaper/	Enklast möjliga	Väldiversifierad	Överavkastning relativt	Överavkastning relativt
mål aktiv	ändamålsenliga portfölj	måluppfyllande portfölj	strategisk allokering	strategisk förvaltning
avkastning		robust mot osäkerhet

32 Avser 1 juli 2001

33 Nedbrytning av avkastningen är redovisade värden och adderar inte exakt ihop till avkastningen beroende på avrundningar samt eventuella periodiseringseffekter

27

229

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 16
	Första AP-fondens totala avkastning 20011–2014	AP1	##	Kostnad3
Total nominell avkastning efter kostnader; Procent				för likvidportfölj4
		Inkomstindex	##	Sharpekvot

AP1 mål2

Avkastning 20011–2014 per år
		16,4		17,4				20,1
													14,6
			11,3		9,6				10,2		11,3	11,2
						4,6
-3,4										-1,9			0,16
	-14,0
							-21,9
Riskjusterad avkastning (sharpekvot5) 20011–2014 per år
				3,5
								2,0					2,6
		1,7	1,7		1,2				1,3		1,9	1,96
neg	neg					0,0	neg			neg
2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	13	2014
													1,8

Genomsnittlig avkastning

5,7 3,1 5,5	6,8 3,0 5,5	8,9	5,5
		2,2

0,15	0,14	0,14
Genomsnittlig riskjusterad avkastning
(sharpekvot)
		1,2
0,5	0,7
20011-14	2005-14	2010-14
0,4	0,6	1,0

1	1 juli 2001 (för 2001 anges annualiserad avkastning)
2	Första AP-fondens målsättning är att nå en genomsnittlig årlig nominell avkastning på 5,5% efter kostnader, mätt över rullande tioårsperiod
3	Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde)
4	Likvidportföljen inkluderar noterade tillgångsslag inkl, aktier, räntebärande tillgångar, samt kassa
5	Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar, Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel 2001-10 och
	2-årig svensk statsobligation 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) från 2013-12-31 för år 2014 för samt antagande om 260 handelsdagar
6	Beräknade sharpekvoter avviker från redovisade värden på 2,1 för totalportföljen då fonden använt en annan metod
Not: Sharpekvoten definieras som riskpremien (fondens avkastning minus den riskfria räntan) dividerat med fondens risk (mäts med standardavvikelsen)
KÄLLA: Första AP-fonden; Försäkringskassan; McKinsey-analys

34 Nedbrytning av avkastningen är redovisade värden och adderar inte exakt ihop till avkastningen beroende på avrundningar samt eventuella periodiseringseffekter

35 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika)

28

230

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 17

Första AP-fondens faktiska tillgångsallokering 20011-2014

% av totala tillgångar Första AP-fonden2; 100% = SEK miljarder

Övrigt Alternativa tillgångar Räntebärande tillgångar Aktier

															Differens
															Procentenheter
100% = 131		117	139	157	187	207	219	172	202	219	214	234	253	284	20011–14	2013–14
Övrigt	3 0	3 0	2 0	2 0	2 0	3 0	3 0	5 0	5 0	0	0	1	1	0	0,0	-0,9
exkl kassa										8	9	16
Alt. tillgångar4													22	255
															+21,8	+2,9

Räntor3	39	43		41		40		38		40		39		37			34
														42			41
																				37			30
																									29	-9,7	-1,4
Aktier i tillväxt-	6				5		5		5		5		6			8
marknader																	10
			5
															6
Utländska																			9		10		10		10	+4,4	+0,5
aktier (exkl,	41			39		40		41		39		39		36			32
tillväxt-		38
														36				28
marknader)																						25
																				25				25		-15,8	-0,6

Svenska	12	11	12	12	12	13	13	10	14	16	12	11	12	11	-0,7	-0,5
aktier

		20011	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014
1	1 juli 2001;	2 Den faktiska allokeringen den 31 december varje år
3	Inklusive kassa, TAA och SAA; Riskparitetsportföljen innehåller 53 % räntebärande papper, vilket gör att den totala ränteexponeringen uppgår till 31,3%. Fonden redovisar 30,9% vilket är
	den del av ränteportföljen som faller under kriteriet säkra obligationer
4	Alternativa tillgångar inkluderar bland annat investeringar i hedgefonder, fastigheter, PE								och riskparitetsportfölj, Riskparitetsportföljen infördes under 2013, En riskparitetsportfölj är en
	portfölj där varje portföljskomponent bidrar med lika mycket risk till portföljens							totala risk
5	Alternativa tillgångar (~25%) bestod av fastigheter (~9%), hedgefonder (~6%) och private equity (~4%) samt riskparitetsportföljen (~4%) den 31 december 2014

KÄLLA: Första AP-fonden; McKinsey-analys

FÖRSTA AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 200136-2014

36 Avser 1 juli 2001

29

231

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 18

Första AP-fondens aktiva avkastning 20011–2014

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent2

Utveckling aktiv avkastning per år 20011– 2014	Total aktiv avkastning
	2010-14: SEK 5,8 miljarder

			1,5		0,8	1,1	1,2		0,7
0,7			0,6	0,4
		0						0,2
Historisk
utveckling av	-0,6	-0,3			-0,8		-0,2
den aktiva
avkastningen

Genomsnittlig3 aktiv avkastning

0,4

0,6

0,6

20011	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	20011-14	2005-14	2010-14
0,7	neg,	neg,	neg,	3,8	1,3	0,8	neg,	1,1	1,9	n/a	n/a	n/a	n/a	n/a	n/a	n/a

Informationskvot4

Aktiv avkastning per tillgångsslag 2014

0,6

0

0,7

0

0

Definition och

nedbrytning

-0,1

0,2

av aktiv

avkastning

Räntor

Svenska

Aktier I

Utländska

Valutor

Övriga

Total aktiv

aktier

tillväxt-

aktier (exkl.

strategier

avkastning

marknader

tillväxt-

marknader)

~0,0

~-0,3

~0,5

~0,1

~1,7

~0,0

~2,1

Miljarder SEK

Informationskvot4

Definition av aktiv avkastning AP1

2001-09:

Aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exkl. alternativa investeringar)

Avkastning från overlaymandat

Allokeringseffekter

2010-14:

Differens mot mandatspecifika jämförelseindex för de portföljmandat där jämförelseindex är tillämpbara

För 2011 inkluderas även indexval (+0,26%),

Traditionell aktiv avkastning för totalportföljen redovisas ej sedan 2010

1	1 juli 2001
2	Beräknas mot likvidportföljen som bas 2001-09, 2010-14 används den del av portföljen med jämförelseindex som bas
3	Geometriskt snitt av den årliga aktiva avkastningen
4	Annualiserad informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar, Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens
	aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett, Informationskvoten redovisas ej 2011-14 då den ej bedöms vara jämförbar med andra AP fonder, 2001-
	10 var informationskvoten 0,4

KÄLLA: Första AP-fonden; McKinsey-analys

30

232

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

5. Grundläggande utvärdering av Andra AP- fonden

ANDRA AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH

NYCKELHÄNDELSER 2014

37 Avser 1 juli 2001

38 Fonden arbetar med ett avkastningsantagande om 5% per år givet fondens mål att "minimera konsekvenserna av den automatiska balanseringen genom att skapa god avkastning på kapitalet"

39 Asset Liability Modelling. Analysmodell för att fastställa fondens strategiska portfölj. Studien, som kontinuerligt revideras, syftar till att fastställa den optimala sammansättningen av fondens olika tillgångsslag som bäst motsvarar fondens långsiktiga åtaganden gentemot det svenska pensionskollektivet

40 Fonden varierar risktagandet i den strategiska portföljen i förhållande till hur fonden bedömer de långsiktiga marknadsförutsättningarna utvecklas över tid

31

233

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 19

Beskrivning av Andra AP-fonden 2014

Aktier	Alternativa tillgångar
Räntebärande tillgångar	Övrigt

Uppdrag och mål

Uppdrag

Förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå

Inte ta någon närings- eller ekonomipolitisk hänsyn

Ta miljö- och etikhänsyn i placeringsverksamheten, dock utan att ge

avkall på det övergripande målet om hög avkastning

Mål

Minimera de negativa konsekvenserna på framtida pensioner av att ”bromsen” aktiveras

Långsiktig realt avkastningsantagande med 5,0% per år (4,5% från den strategiska portföljen; 0,5% från aktiv avkastning)

Historiskt realt avkastningsantagande på 4,0% för 2001-05 samt 5,0% för 2006-14 (4,8% i snitt 2001-14)

Fr.o.m.1 jan 2015: långsiktigt realt avkastningsantagande om 4,5%

Förvaltningsstrategi

Två grundkällor till värdeskapande:

– Exponering gentemot systematiska riskpremier

– Aktiv förvaltning

Långsiktig strategi implementeras genom strategisk portfölj

– Beslut implementeras främst genom long-only mandat

AP2 fattar inga medelfristiga beslut som kan särskiljas från de långsiktiga besluten, Fonden har en TAA-grupp1 som kan föreslå större förändringar i den strategiska portföljen då förändringar i de långsiktiga marknadsförutsättningarna motiverar detta

28% extern förvaltning (25% 2013)

1 Fattade beslut om ny enhet 2012, implementerades 2013

KÄLLA: Andra AP-fonden

Marknadsvärde per tillgångsslag 31 december 2014

100% = SEK 294 miljarder

PE Övrigt

Fast+Jordbruk

4

Svenska aktier

5

10

inkl jordbruk

10

28 Globala aktier

Räntebärande tillgångar

33

10

Tillväxtmarknader

Organisation

VD

63 (59 år 2013)

& HR

VD-assistent

Kommunikation

medarbetare

varav 32 (29 år

Personal

Kontorsstöd

2013) inom

Juridik

kapitalförvaltning

Kapital-

Affärsstöd

Risk- och av-

förvaltning

kastningsanalys

Extern förvaltning

Ränte-

Affärskontroll

Risk

förvaltning

management

Investerings-

Aktie-

Ekonomi

Avkastnings-

strategi

förvaltning

analys

Tillväxtmarknads-

Kvantitativ

IT

förvaltning3

förvaltning

Strategisk

Kapital-

exponering

förvaltnings-

& trading

system

Bild 20

Andra AP-fondens förvaltningsmodell 2014

Investeringsfilosofi

Förvaltningsmodellens byggpelare

			Långfristiga
Två grundkällor till			beslut
			~ 10 års sikt
värdeskapande:
	Systematisk
	exponering mot
	riskpremier
	–	Diversifiering
	–	Dynamiskt
		förhållningssätt,
		med avseende	Aktiva beslut
		på tidsvarierande
			<1 års sikt
		riskpremier och
		nya strategier
	Aktiv avkastning
	–	Endast när
		förutsättningarna
			Extern vs intern
		finns
			förvaltning

Utvärdering

Fördelning av vikter mellan tillgångar och strategier som utgör fondens strategiska portfölj inom ramen för ALM (Asset-Liability-Model) analys

Fondens strategiska portfölj utvärderas på tidshorisonter om minst 10 år, medan ALM-studien har en tidshorisont på 30 år,

Förändringar av strategisk portfölj beslutas av styrelsen,

Implementeras till största del genom long-only positioner i tillgångsslag,

Fonden kan fatta beslut på kortare sikt inom ramen för den strategiska portföljen, men dessa beslut särskiljs ej från de långsiktiga besluten och tas också av styrelsen

Implementering av aktiva mandat sker företrädesvis genom long-only mandat men kapitallösa mandat förekommer också,

TAA (Tactical Asset Allokering) är en grupp (CIO, chefsstrateg, makroansvarig samt tillgångslagsansvariga) som träffas regelbundet för att besluta taktiska positioner (~3-12 månaders sikt) inom ramen för den aktiva riskbudgeten,

TAA-gruppens arbete kan också leda fram till förslag på förändringar i den strategiska portföljen om förändringar i de långsiktiga marknadsförutsättningarna bedöms motivera detta

28% av totalt kapital förvaltas genom externa förvaltare (25% 2013)

Fonden utvärderas utifrån två perspektiv

– Strategiska portföljen på minst 10 års sikt med de avkastnings- antaganden som ligger till grund för ALM-analysen som jämförelse

– Aktiva beslut på < 1 års sikt med strategiska portföljen som jämförelseindex

KÄLLA: Andra AP-fonden

32

234

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

41 Från och med 2010 består TAA-gruppen av CIO, chefsstrateg, makroansvarig samt tillgångslagsansvariga

42 Mandat som baseras på handel utan kapitalinsats, till exempel med derivatkontrakt eller finansiering av värdepappersköp genom belåning

43 Andelen extern förvaltning ökade dock totalt sett under 2014 (från 25% till 28%), drivet av ökad allokering till ett antal externt förvaltade tillgångsslag, till exempel alternativa riskpremier, kinesiska A-aktier och alternativa krediter

44 I den strategiska portföljen ökade allokeringen till alternativa tillgångar (från 17% till 19%) och aktier i tillväxtmarkander (från 9% till 11%), medan allokeringen till utländska aktier i mogna markander minskade (från 29% till 26%)

33

235

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

ANDRA AP-FONDENS RESULTAT 200145-2014

45 Avser 1 juli 2001

46 Nedbrytning av avkastningen är redovisade värden och adderar inte exakt ihop till avkastningen beroende på avrundningar samt eventuella periodiseringseffekter

47 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika)

34

236

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 21

Andra AP-fondens totala avkastning 20011–2014	AP2	##	Kostnad5
	Inkomstindex
Total nominell avkastning efter kostnader; Procent		##
	AP2 målsättning2		för likvidportfölj3
			Sharpekvot

Avkastning 20011–2014 per år							Genomsnittlig avkastning
17,6	18,5		20,4
		12,8		13,3		13,1
	11,4		11,0		12,7					9,4
							6,0 3,1 6,2	7,1	3,0 6,2
		4,0								2,2	5,8
-1,5				-2,1		0,17	0,18	0,17		0,17
-15,5

-24,1	Genomsnittlig riskjusterad avkastning
Riskjusterad avkastning (sharpekvot4) 20011–2014 per år	(sharpekvot)

				3,7
		1,8	1,7					1,8			2,0	2,36	2,57
					1,5				1,3							1,3
0,1	neg.					0,1	neg.			neg.				0,5	0,6
20011	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008 2009		2010	2011	2012	2013	2014	20011-14	2005-14	2010-14
													2,1	0,5	0,6	1,0

1 1 juli 2001 (för 2001 anges annualiserad avkastning)
2 Andra AP-fondens genomsnittliga målsättning. 2013 var målsättningen 5% i real avkastning. Under 2001-2013 har målsättningen fluktuerat mellan 4,0 och 5,0% i real avkastning med en
genomsnittlig inflation på ~1,2%. Avkastningsmålet är justerat för att omfatta 96% av portföljen 2001-2008 och 100% av portföljen 2009-2014
3 Likvidportföljen inkluderar noterade tillgångsslag inkl. svenska och globala aktier, räntebärande tillgångar, samt overlaymandat
4 Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar, Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel 2001-10 och
2-årig svensk statsobligation 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) från 2013-12-31 för år 2014 för samt antagande om 260 handelsdagar
5 Provisions- och rörelsekostnad som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde)
6 Avviker från redovisad sharpekvot på 2,4 då fonden använt en annan riskfri ränta
7 Avviker från redovisad sharpekvot på 2,6 för totalportfölj
KÄLLA: Andra AP-fonden; Försäkringskassan; McKinsey-analys
Bild 22
Andra AP-fondens faktiska tillgångsallokering 20011–2014																					Övrigt
																					Alternativa tillgångar
% av totala tillgångar Andra AP-fonden2,3; 100% = SEK miljarder																					Räntebärande tillgångar
																					Aktier
																					Differens
																					Procentenheter
100% = 134			117	140		158		191		217		228		173	204	223	217	242	2654	294	20011–14	2013–14
																					-0,7	-2,5
Övrigt	4	0	4 0	3	0	3	1	4	0	5	0	5	0	2	2	2	2	4	2
(TAA etc.)														10	10	11	12		16	19	+15,8	+3,3
Alt. tillgångar5																		15
Räntor	35		36	36		36		37		39		35
														35	34	33	35		31	33	-2,2	+1,6
																		33
Aktier i tillväxt-
		0			2
marknader			1			3			4
													5
											5
														4	6	5
Utländska
																	9		9
aktier																		9		10	+10,4	+1,2
	40		39	39		36
(exkl. tillväxt-								34				34
										31
marknader)														33	29	28
																	28	28	30	28	-12,5	-2,6
Svenska aktier	21		19	20		21		21		20		20		16	18	20	14	11	11	10	-10,7	-1,0
																				-1
	20011		2002	2003		2004		2005		2006		2007		2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014

1	Avser 1 juli 2001; 2 Faktisk allokering den 31 december varje år
3	Tillgångsfördelning kan avvika från den redovisade fördelningen då terminsexponeringen summeras separat och ej som en del av tillgångsslagens marknadsvärden
4	Avviker med SEK 87 miljoner från det redovisade värdet, främst orsakat av periodiseringseffekter; 5 I alternativa tillgångar ingår sedan 2013 kinesiska A-aktier

KÄLLA: Andra AP-fonden; McKinsey-analys

35

237

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

ANDRA AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 200148-2014

48 Avser 1 juli 2001

49 Från och med 2009 särredovisas implementeringseffekter och fondens strategiska portfölj har rörliga vikter, vilket gör att oönskade allokeringseffekter ej uppstår

36

238

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 23
Andra AP-fondens aktiva avkastning 20011–2014
Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent2
Utveckling aktiv avkastning per år 20011– 2014										Total aktiv avkastning				Genomsnittlig3 aktiv avkastning
1,7										2010-14: SEK 5,5 miljarder
								1,2			1,2
									0,8			0,5	0,5			0,6
				0,2	0,2									0,2	0,2
Historisk										-0,2
utveckling av	-0,4	-0,5	-0,6			-0,4
den aktiva							-1,8
avkastningen
20011	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	20011-14	2005-14	2010-14
0,1	neg.	neg.	neg.	0,4	0,3	neg.	neg.	1,3	2,7	neg.	4,2	1,6	1,7	0,5	0,9	1,8
					Informationskvot5										Informationskvot5

Aktiv avkastning per tillgångsslag 2014

0,2

0,5

0,0

0,5

0,4

0,2

0,2

Definition

och

nedbrytning

av aktiv

Utländska

Räntor

Kapitallösa

Svenska

Aktiv

Implem-

Relativ

avkastning

aktier

mandat

aktier

avkastning

enterings-

avkastning6

(GTAA)

effekter

0,8

-0,4

0,3

0,3

1,1

0,0

1,0

Miljarder SEK

Definition av aktiv avkastning AP2

2001-08:

Aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exkl. alternativa investeringar)

Avkastning från overlaymandat

Allokeringseffekter (inkl. implementeringseffekter)

2009-14:

Aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exkl. alternativa investeringar)

Avkastning från overlaymandat

1	1 juli 2001
2	Beräknas mot likvidportföljen som bas
3	Geometriskt snitt av den årliga aktiva avkastningen
4	Från 2009 och framåt redovisas aktiv avkastning endast på årsbasis (tidigare beräknades aktiv avkastning på dagsbasis)
5	Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett. Annualiserad
	informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar
6	Fonden redovisar relativ avkastning, beräknat som den aktiva avkastning från förvaltningen justerat för implementeringseffekter, vilket inkluderar effekter från avvikelser mot den
	strategiska portföljen, avvikelser i allokering mellan olika index inom tillgångsslag, resultat från valutaderivat samt likviditet som ej speglas i jämförelseindex

KÄLLA: Andra AP-fonden; McKinsey-analys

37

239

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

6. Grundläggande utvärdering av Tredje AP- fonden

TREDJE AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH

NYCKELHÄNDELSER 2014

50 Avser 1 juli 2001

51 Value at Risk (VaR), är ett riskmått som med en bestämd (vanligen 95% eller 99%) sannolikhet anger en portföljs maximala förlust under en specifik tidsperiod.

52 Dynamic Asset Allocation

38

240

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 24

Beskrivning av Tredje AP-fonden 2014

Uppdrag och mål

Uppdrag

Förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå

Inte ta någon närings- eller ekonomipolitisk hänsyn

Ta miljö- och etikhänsyn i placeringsverksamheten, dock utan att ge avkall på det övergripande målet om hög avkastning

Marknadsvärde per riskklass 31 december 20142

100% = SEK 288 miljarder

Övrig exponering				Absolutavkastande strategier
Valuta
Inflation	3		0
17		1

Mål
Långsiktig real avkastning om minst 4% per år samt kostnadseffektiv	Krediter 8	48 Aktier
förvaltning

– Absolutavkastande strategier ska generera SEK 700 miljoner per år mätt över en rullande treårsperiod (VaR 100-150 miljoner)

– Betaförvaltningen ska vara kostnadseffektiv (VD har satt ett mål	24
på 5 punkter över jämförelseindex, 3 månaders tracking error är	Räntor
0,1-0,3%)
Förvaltningsstrategi	Organisation
Fokus på totalportföljens förväntade avkastning och risk på	57 (53 år 2013) anställda	Styrelse	Compliance
absolutnivå, ingen uppdelning på statisk jämviktsportfölj och	varav 31 arbetar direkt med	VD	officer
medelfristiga relativa avvikelser	förvaltningen (30 år 2013)

Totalportföljens förväntade avkastning och risk anpassas dynamiskt

till det övergripande avkastningsmålet, utifrån både långsiktiga och				CIO		Kommunikation &
						hållbara investeringar
medelfristiga prognoser
Allokering till riskklasser istället för tillgångsklasser			Alternativa			Personal
Investering i absolutavkastande strategier helt separerad från beta-			investeringar
risk genom investering i kapitallösa mandat i overlay-strukturer				Chef för		CRO - Chef Affärsstöd &
54% (57% 2013) av kapitalet i externa beta-portföljen förvaltas semi-			kapitalförvaltning			Kontroll
passivt1, i övrigt förvaltas beta-portföljen passivt
	Strategisk				Extern-	Backoffice	Risk
25% (28% 2013) extern förvaltning av beta-portföljen	allokering				förvaltning
Av fondens aktiva och kapitallösa mandat (alfa) har externa förvaltare							Juridik
		Beta-
stått för 49% (53% 2013) av den aktiva risken	förvaltning
	Alfaförvaltning					IT

1 Enhanced beta (förvaltningsstil som med små avvikelser från index (liten aktiv risk) försöker överträffa index-avkastning) 2 Summerar till 101% på grund av avrundning (valuta 2,6%; övrig exponering 0,6%)

KÄLLA: Tredje AP-fonden

39

241

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 25

Tredje AP-fondens förvaltningsmodell 2014

Investeringsfilosofi

Risktagande

Risktagande på de finansiella marknaderna ger över tid en positiv avkastning

Prognosförmåga

Med hjälp av strukturerad analys kan avkastning och risk på olika finansiella tillgångar prognosticeras

Riskspridning

Genom att diversifiera risktagandet kan den riskjusterade avkastningen höjas

Tidsdiversifiering

Genom att kombinera investeringsbeslut med lång, medellång respektive kort placeringshorisont, erhålls en högre, riskjusterad avkastning

Förvaltningsmodellens byggpelare

Långfristiga beslut (beta)

>5 års sikt

Medelfristiga beslut

1-5 års sikt

Aktiv (alfa) förvaltning (<1 år)

Extern vs, intern förvaltning

Utvärdering

Dynamisk allokeringsprocess (DAA) som inkluderar både lång- och medelfristiga beslut med löpande anpassning av totalportföljens förväntade avkastning och risk till det övergripande avkastningsmålet

Beslut implementeras genom investering i riskklasser

Beslut baseras på långsiktiga prognoser på olika riskklassers avkastnings- potential och risk, tillsammans med medelfristiga prognoser baserade på makroekonomisk analys samt marknadens värdering och riskaptit/sentiment

VD ges mandat att implementera och förvalta portföljens risk inom av styrelsen givet mandat uttryckt i exponeringsintervall per riskklass

Tre sätt att genomföra både långsiktiga och medelfristiga beslut beroende på vad som bedöms som mest effektivt

– Placering i faktiska tillgångar inom betaförvaltningen (påverkar även betaförvaltningens jämförelseindex) och alternativa investeringar

– Kapitallösa mandat genom overlay-strukturer inom dynamisk allokering

– Placering i faktiska tillgångar inom dynamisk allokering

Investering i absolutavkastande strategier helt separerad från beta-risk genom investering i kapitallösa mandat i overlay-strukturer

54% (57% 2013) av kapitalet i externa beta-portföljen förvaltas semi-passivt1

25% extern förvaltningav betaportföljen (28% 2013)

Av fondens aktiva och kapitallösa mandat (alfa) har externa förvaltare stått för 49% av den aktiva risken (53% 2013)

Styrelsen ger fonden mandat uttryckt som risk- och exponeringsintervall per riskklass som rapporteras löpande till styrelsen

Ny integrerad utvärderingsmodell av den dynamiska portföljen uppdelad i fyra delar togs i bruk 2012

– Fondens långsiktiga mål om 4% real avkastning per år i snitt

– Jämförelse mot andra aktörer med liknande uppdrag

– Långsiktig statisk portfölj över en konjunkturcykel

– Intern kvalitativ utvärdering av allokeringsbeslut

1 Enhanced beta (förvaltningsstil som med små avvikelser från index (liten aktiv risk) försöker överträffa index-avkastning)

KÄLLA: Tredje AP-fonden

Bild 26

Översikt över Tredje AP-fondens riskklasstruktur

Likvid

Mindre likvid

				AP3 total
						Övrig		Absolut-
Aktier		Räntor	Krediter	Inflation	Valuta			avkastande
						exponering		strategier
	Sverige	Sverige	Bostäder	Realräntor			Försäkrings-	Intern
							relaterade

Nordamerika	USA	Investerings-	Fastigheter	Volatilitet	Extern
		grad

Europa	Europa	Hög-	Jordbruk	Riskpremie-
		avkastande		strategier
Japan	Storbritannien	Banklån	Skog	Makro
Asien	Japan		Infrastruktur

Tillväxt- marknader

Life science

Onoterade aktier

KÄLLA: Tredje AP-fonden

40

242

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

TREDJE AP-FONDENS RESULTAT 200154-2014

53 Förvaltning som försöker överträffa index med liten aktiv risk (små avvikelser från index)

54 Avser 1 juli 2001

55 Nedbrytning av avkastningen är redovisade värden och adderar inte exakt ihop till avkastningen beroende på avrundningar samt eventuella periodiseringseffekter

41

243

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 27
Tredje AP-fondens totala avkastning 20011–2014	AP3	##	Kostnad3
	Inkomstindex
Total nominell avkastning efter kostnader; Procent		##
	AP3 målsättning2		för likvidportfölj4
			Sharpekvot

Avkastning 20011–2014 per år
15,7	17,8		16,4		14,1	13,7
	11,1	9,6	9,0	10,7
			5,0
-2,1				-2,5		0,12
-12,2
			-19,8

Riskjusterad avkastning (sharpekvot6) 20011–2014 per år

Genomsnittlig avkastning5

5,8 3,1 5,4	6,8 3,0 5,2	8,8	4,8
		2,2

0,14

0,13

0,12

Genomsnittlig riskjusterad avkastning (sharpekvot)

				3,7
								2,0				2,67	2,8
		1,7	1,8								1,9					1,2
					1,2				1,2
															0,7
						0,3								0,5
neg.	neg.						neg.			neg.
20011	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12	13	2014	20011-14	2005-14	2010-14
													2,3	0,4	0,7	0,9

1	1 juli 2001,	2 Målsättning på 4,0% i real avkastning, Den genomsnittliga årliga inflationen under 2001-14 har varit ~1,2% baserat på inflationstakt mätt månadsvis från SCB
3	Provisions- och rörelsekostnad som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde)
4	Likvidportföljen exkluderar investeringar i onoterade aktier, fastigheter, jordbruk, skog, infrastruktur, konvertibler, divergerande strategier samt makro
5	Nominell avkastning sedan fondens start (2001-2014), senaste tio åren (2005-2014) samt senaste fem åren (2010-2014)
6	Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar, Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel 2001-10 och
	2-årig svensk statsobligation 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) från 2013-12-31 för år 2014 för samt antagande om 260 handelsdagar
7	Beräknad sharpekvot avviker från redovisat värde på 2,8 för totalportföljen då fonden använder en annan riskfri ränta

KÄLLA: Tredje AP-fonden; Riksbanken; SCB; McKinsey-analys

56 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om den genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika)

42

244

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 28

Tredje AP-fondens faktiska tillgångsallokering 20011–2014	Övrigt
	Alternativa tillgångar
% av totala tillgångar Tredje AP-fonden2; 100% = SEK miljarder	Räntebärande tillgångar
	Aktier

Marknadsvärde baserad på tillgångsslag
																Differens
																Procent-
100% = 133 121 143 160 192 212							225 181 207 221 214 233 258 288									enheter
																20011–14
Övrigt	3 0	0	4 0	4 0	3 0	4 0	6	3	4	1	0	0	0	0	0	+0,2
(TAA etc.)								7	13	16	~14 ~16		~18	~17	8
Alt. tillgångar															18	+15,3
Räntor	45	40	41	42	40	40
								41		34	~36 ~36 ~33 ~34
									37						37	-8,0
Aktier i	0	0	0	0	0	3
tillväxt-
marknader								4	3	6	~6	~6	~6	~6		+3,6
Utländska															4
aktier	34	40	39	38	41
(exkl, tillväxt-						39				30	~29 ~29 ~31 ~31
marknader)								36	33						30	-3,9
Svenska	18	16	16	17	15	13				13	~15 ~13 ~11 ~12
aktier								10	10						11	-7,1
	20011	02	03	04	05	06		07	08	09	107	117	127	137	14

Marknadsvärde baserad på riskklasser

207	221	214	233	258	288 = 100%
1	0 1	0 1	0 5	0 1	0 3	Absolutavkast-
13	14	18		20	17	ande strategier
			17			0

		13										Övrig
				14		13		11		8		exponering4
31												Inflation5
		16		12				14		24		Krediter6
						15
	55	55		54				54				Räntor6
						51				48	Aktier
20093		10	11		12		13		2014

1 1 juli 2001; 2 2010 skedde en övergång från tillgångsallokering till allokering enligt riskklass;	3 Allokering baserad på riskklass enligt 2010 års förvaltningsmodell
4 Inom övrig exponering ingår upparbetade resultat från valutaexponering, indexlänkade tillgångar, konvertibler, divergerande- och makrostrategier;		5 Inflation utgörs av
realränteobligationer samt investeringar i skog, jordbruk, infrastruktur och fastigheter; 6 Uppdelningen mellan räntor och krediter fastställdes under 2010, Krediter består huvudsakligen av
bostads- och företagsobligationer, För 2009 redovisas därför den sammanlagda allokeringen och för 2010 och framåt visas den uppdelade ; 7 Tillgångsallokeringen för 2010-2014 är
indikativ då en exakt konvertering av riskklasser till tillgångsklasser ej kan göras ; 8 Alternativa investeringar (18,3%) består av fastigheter (10,7%), private equity (4,6%) samt nya
strategier (3,0%) som i sin tur består av life sciences, hedge, agri, valuta och övrig exponering
KÄLLA: Tredje AP-fonden; McKinsey-analys

TREDJE AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 200157-2014

57 Avser 1 juli 2001

43

245

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 29

Tredje AP-fondens aktiva avkastning 20011–2014

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent2

Utveckling aktiv avkastning per år 20011– 2014

Total aktiv avkastning

									2,2	2010-14: SEK 5,0 miljarder
Historisk	0,2	0,5			1,3					0,44		0,94	0,44	0,44
											0,04
utveckling av			-0,0	-0,0		-0,2	-0,3
den aktiva
avkastningen								-1,3
	20011	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014
	0,1	0,5	neg.	neg,	2,3	neg.	neg.	neg.	3,5	n/a	n/a	n/a	n/a	n/a
						Informationskvot5

	Aktiv avkastning per tillgångsslag6 2014
									0,4	0,4
				0	0		0	0
Definition	0
och		Räntor		Utländska	Svenska		Aktier i	Total Beta-	Total	Total
nedbrytning
av aktiv				aktier	aktier		tillväxt-	förvaltning	absolut-
avkastning							marknader		avkastande
									strategier
	0,0		0,1		-0,1	0,1		0,1	1,1	1,1

Miljarder SEK

Genomsnittlig3 aktiv avkastning

0,3

0,4

0,4

20011-14 2005-14 2010-14

n/a

n/a

n/a

Informationskvot5

Definition av aktiv avkastning AP3

2001-09:

Aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exkl, alternativa investeringar)

Avkastning från overlaymandat

Allokeringseffekter

2010-14:

Resultatet från absolutavkastande strategier

Avvikelsen från jämförelseindex för betaförvaltningen

Traditionell aktiv förvaltning bedrivs ej sedan 2010

1	1 juli 2001,	2 Beräknas mot likvidportföljen som bas,	3 Geometriskt snitt av den årliga aktiva avkastningen,		4 För 2010-2014 definieras procentuell årlig aktiv
	avkastning som den aktiva avkastningen (beräknat som summan av den dagliga avkastningen) i förhållande till medel av ingående och utgående balans
5	Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett, Annualiserad
	informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar,			6 Beräknas genom överavkastningen från jämförelseindex för varje tillgångsslag

KÄLLA: Tredje AP-fonden; McKinsey-analys

44

246

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

7. Grundläggande utvärdering av Fjärde AP- fonden

FJÄRDE AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH

NYCKELHÄNDELSER 2014

58 Avser 1 juli 2001

59 Asset Liability Management – analys för att komma fram till den bästa tillgångsfördelningen för fonden på 40-års sikt, Normalportföljen, givet hur pensionssystemets skulder och tillgångar förväntas utvecklas under denna period

45

247

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 30

Beskrivning av Fjärde AP-fonden

Uppdrag och mål

Uppdrag

Fungera som buffert i pensionssystemet

Maximera avkastningen till låg risk

Inte ta någon närings- eller ekonomiskpolitisk hänsyn

Ta hänsyn till etik och miljö i placeringsverksamheten utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning

Mål

Fondens reala, det vill säga inflationsjusterade totala avkastning, ska uppgå till i genomsnitt 4,5% per år sett över lång tid

Genomsnittlig avkastning på strategisk förvaltning om 0,75% per år över en rullande femårsperiod

Genomsnittlig aktiv avkastning om 0,75% per år över en rullande treårsperiod

Förvaltningsstrategi

Avkastning skapas i tre integrerade steg

– Normalportfölj (40 år) genom ALM för att reflektera bästa ”buy- and-hold” på 40 års sikt

– Strategisk förvaltning (3-15 år) som delas in i makro- och faktorförvaltning

– Taktisk förvaltning (<3 år) för aktiv förvaltning i globala & svenska aktier, Fi/FX och Aktieindex/Cross market

– Utgångspunkt ska vara att fonden endast ska förvalta tillgångar aktivt då det finns goda förutsättningar att skapa överavkastning

– Idag förvaltas 63% av den totala portföljen aktivt. Förutom globala aktiers alfa-förvaltning är den likvida aktiva förvaltningen intern

Avvägningen mellan intern och extern förvaltning görs med hänsyn till förväntad avkastning och kostnader, idag 31% externt

Marknadsvärde tillgångsallokering 31 december 2014

100% = SEK 295 miljarder

Strategiskt förvaltade				Övrigt		Svenska aktier
					-2	11
tillgångar
	24
								33 Globala aktier
	34
	Räntebärande
Organisation
							VD
54 anställda (55 år 2013)
varav 25 inom förvaltnings-									Juridik
organisationen (23 år 2013)
									Ägarstyrning
									Administration
			Affärschef (CIO)						Riskkontroll
Svenska		Globala		Strategiska				Global
aktier		aktier		investeringar				makro
		Räntor			Valuta			Cross		Aktieindex
								market

KÄLLA: Fjärde AP-fonden

36

46

248

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 31

Fjärde AP-fondens förvaltningsstruktur 2014

Normal-	Aktier		Statsobligationer	Duration	Valuta		40 år
portfölj
	Makro
	Aktier		Statsobligationer	Duration	Valuta	Portfölj-skydd
	Faktor
Strategisk	Riskkapital-	Fastigheter	Kreditobligationer				3-15 år
	fonder
förvaltning
	Små-och	Svenska	Högavkastande
	medelstora
		bolag	räntebärande
	bolag
	Hållbarhet	Absolutavkastande
Taktisk	Globala	Svenska	Räntebärande		Valuta	Allokering	Upp till
förvaltning	aktier	aktier					3 år

KÄLLA: Fjärde AP-fonden

Bild 32

Fjärde AP-fondens förvaltningsmodell 2014

Investeringsfilosofi

AP4:s affärsfilosofi bygger på 4 hörnstenar:

Långsiktighet: tål volatilitet, fokus på hållbarhet

Transparens: enkla och tydliga lösningar

Individ före modell: individen skapar resultatet

Affärsmässighet, vad är bäst för pensionären?: högst avkastning till lägsta möjliga kostnad

Förvaltningsbeslut i tre steg

Tidsdiversifiering –

Fondens långa mandat utnyttjas genom nedbrytning av investeringshorisonten i tre tidsintervall. Långfristiga-, strategiska- samt taktiska beslut.

Aktiv eller passiv förvaltning – Fonden ska bara förvalta tillgångar aktivt när det finns goda förutsättningar att nå en positiv aktiv avkastning

Extern eller intern förvaltning – Valet styrs av förväntad avkastning och kostnader

KÄLLA: Fjärde AP-fonden

Förvaltningsmodellens byggpelare

Långfristiga beslut

>40 års sikt

Strategiska beslut

3-15 års sikt

Taktiska beslut

Upp till 3 års sikt

Aktiv vs. passiv Förvaltning

Extern vs. Int- ern förvaltning

Utvärdering

Normalportfölj baserad på ALM-analys med 40 års sikt

– Sammansatt endast av index

– Bestämmer den långsiktiga tillgångs- och valutafördelningen

Utgör jämförelseindex för den strategiska förvaltningen

Beslutas av styrelsen

Strategisk förvaltning med 3-15 år sikt baserad på medelfristig marknadsanalys och portföljanalys. Uppdelad i strategisk makroförvaltning och strategisk faktorförvaltning.

– Makroförvaltningen tar aktiva positioner inom tillgångsslag som återfinns i normalportföljen såsom globala aktier, statsobligationer, duration och valutor. Sammansatt av index samt derivatpositioner.

– Faktorförvaltningen tar aktiva positioner i tillgångsslag/riskklasser som i huvudsak inte återfinns i normalportföljen. Investeringarna är indelade i underportföljer såsom bland annat fastigheter, kreditobligationer, hållbarhet (miljö, etik och ägarstyrning) och riskkapitalfonder.

Strategiska portföljen utgör jämförelseindex för den taktiska förvaltningen

VD-mandat att frångå normalportföljen med 5,0% tracking error – alla strategiska förändringar rapporteras till styrelsen

Den taktiska förvaltningen med upp till 3 år sikt sker i likvida aktier, obligationer, derivat etc.

VD (eller den VD utser) beslutar om investeringar (2,5% tracking error från den strategiska portföljen)

– Främsta bidraget från den taktiska förvaltningen 2014 från räntebärande

Förvaltningen sker genom aktiva eller passiva positioner.

63% av tillgångarna förvaltades aktivt (58% 2013)

31% av tillgångarna förvaltas externt (28% 2013), främst genom indexförvaltning av globala aktier

Fonden utvärderas utifrån tre perspektiv

– Normalportföljen på 40 års sikt (utvärderas på lång sikt och sedan start)

– Strategisk förvaltning på rullande 5 års perioder med normalportföljen som jämförelseindex

– Taktisk förvaltning på rullande 3 års perioder med strategiska portföljen som jämförelseindex

36

47

249

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

FJÄRDE AP-FONDENS RESULTAT 200160-2014

60 Avser 1 juli 2001

61 Nedbrytning av avkastningen är redovisade värden och adderar inte exakt ihop till avkastningen beroende på avrundningar samt eventuella periodiseringseffekter

48

250

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 33

Fjärde AP-fondens totala avkastning 20011–2014	AP3	##	Kostnad3
Total nominell avkastning efter kostnader; Procent			för likvidportfölj4
	Inkomstindex	##	Sharpekvot

AP3 målsättning2

Avkastning 20011–2014 per år					Genomsnittlig avkastning
16,8	16,8	21,5
			16,4	15,6				10,5
10,5	10,5	10,9	11,2		6,0 3,1 5,9	7,7	5,7
								2,2 5,3
	2,4					3,0
-4,4			-0,7	0,107	0,12	0,10		0,10
-17,0		-20,9

	Genomsnittlig riskjusterad avkastning
Riskjusterad avkastning (sharpekvot5) 20011–2014 per år	(sharpekvot)

				3,3
												2,66	2,5
		1,7	1,5					1,9			1,8					1,2
									1,3
					1,2
															0,7
														0,5
neg	neg					0,0	neg			neg
2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	13	2014	20011-14	2005-14	2010-14
													2,3	0,4	0,5	1,1

1	1 juli 2001,	2 Fjärde AP-fondens genomsnittliga målsättning är 4,5% real avkastning över en 10-årsperiod. Den genomsnittliga årliga inflationen under 2001-14 har varit ~1.2%
	baserat på inflationstakt mätt månadsvis från SCB
3	Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde)
4	Likvidportföljen omfattar placeringstillgångar exkl. investeringar i alternativa tillgångar, inkl. PE och fastigheter, samt högavkastande räntebärande tillgångar
5	Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar, Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel 2001-10 och
	2-årig svensk statsobligation 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) från 2013-12-31 för år 2014 för samt antagande om 260 handelsdagar
6	Beräknade sharpekvoter avviker från redovisade värden på 2,8 för totalportföljen samt 2,5 för likvidportföljen givet antagande om 260 handelsdagar (se not 5 för definition i denna rapport)
7	Kostnad skiljer sig från redovisat värde från fond på 0,11 givet skillnad i datum för beräkning av genomsnitt

KÄLLA: Fjärde AP-fonden; Riksbanken; SCB; McKinsey-analys

62 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika)

49

251

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 34

	Övrigt
Fjärde AP-fondens faktiska tillgångsallokering 20011–2014	Alternativa tillgångar

% av totala tillgångar Fjärde AP-fonden2; 100% = SEK miljarder	Räntebärande tillgångar
	Aktier

																										Marknadsvärde baserad
Marknadsvärde baserad på tidigare förvaltningsmodell																										på ny förvaltningsmodell
																									Differens
																									Procentenheter
100% = 132			114		136		152		180		201		207		165		196		213	210	230	260		295	20011–14	230 260 295
Övrigt	0	1	0	0	0	2	0	1	0	0	1	2	1	0	0	4	0	3	0 4	0 4	3 1	6	1	6	-2,5	1	1		Strate-
Fastigheter		3		3		2		2		2		2		2	1		1		2	2	5			3	+2,6	11
																					33	3					22	24	giska
Alt. till-																									+2,6				Invester-
gångar	34		37		34		36		35		35		37				35		34					34					ingar4
exkl.															36					37		32
																					36
fastig-																									+0,1
heter	0
			0		0		0		0		0		3				5							4
Räntor															2				6			4			+4,2
																				5	5
Aktier i
tillväxt-	38								42		40															88			Taktisk
marknader			40		41		42																					78
													38		38		37		35			36		37	-1,5		78		Förvalt-
Utländska																				33	32								ning
aktier exkl.
tillväxt-
marknader
Svenska	24		19		20		19		20		20		19		18		18		19	18	18	19		19	-5,5
aktier
																								-2			-2		Övrigt
	20011		02		03		04		05		06		07		08		09		10	11	12	13	2014			2012	13	2014

1	Avser 1 juli 2001,	2 Den faktiska allokeringen den 31 december varje år
3	Tillgångsallokeringen till fastigheter samt andra alternativa tillgångar 2012 är ej helt jämförbar med 2011 då fastighetsinvesteringar motsvarande SEK 900miljoner klassificerades om från
	alternativa tillgångar	till fastigheter vid årsskiftet 2011/12
4	Omfattar fastigheter,	svenska strategiska aktier, aktier i tillväxtmarknader, private equity, ESG-investeringar, absolutavkastande strategier, högavkastande räntebärande

KÄLLA: Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys

FJÄRDE AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 200163-2014

67 Avser 1 juli 2001

50

252

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 35

Fjärde AP-fondens aktiva avkastning 20011–2014

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent2

Utveckling aktiv avkastning per år 20011– 2014	Total aktiv avkastning	Genomsnittlig3 aktiv avkastning
	2010-14: SEK 6,0 miljarder

									1,4	0,8		1,0		0,7			0,6
													0,5
Historisk	0,1				0						0,2				0	0,2
utveckling av			-0,3	-0,2
den aktiva						-0,5		-0,5
avkastningen		-1,1					-1,2
	20011	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	20011-14	2005-14	2010-14
	0,1	neg.	neg.	neg.	0,0	neg.	neg.	neg.	3,0	2,6	0,5	2,3	2,0	2,9	0,0	0,3	1,8
							Informationskvot4									Informationskvot4

	Aktiv avkastning per tillgångsslag 2014
			0,3			0,1			0		0
												0,7
Definition		0,6
och
nedbrytning
av aktiv	Räntebärande		Globala		Svenska			Valuta		Allokering			Total
avkastning
		tillgångar	aktier		aktier
	1,1		0,5	-0,2			0,0			0,0		1,4

Miljarder SEK

Definition av aktiv avkastning AP4

2001-07:

Förvaltning inom noterade tillgångsslag

Avkastning från overlaymandat5

Allokeringseffekter

2008-11 (tydligare aktiva mandat):

Förvaltning inom noterade tillgångs- slag med investeringshorisont 0-1 år

Avkastning från overlaymandat5

2012-14:

Resultat från den taktiska förvaltningen:

– Förvaltning inom tillgångsslag med investeringshorisont upp till 3 år

– Avkastning från overlaymandat5

1	1 juli 2001
2	Beräknas mot noterade tillgångar som bas 2001-11. Från och med 2012 beräknas den aktiva avkastningen mot den taktiska portföljen som bas
3	Geometriskt snitt av den dagliga aktiva avkastningen
4	Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett. Annualiserad
	informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar
5	Utgörs av aktiv valutaförvaltning samt taktisk allokering

KÄLLA: Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys

51

253

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

8. Grundläggande utvärdering av Sjätte AP- fonden

SJÄTTE AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH

NYCKELHÄNDELSER 2014

64 Enligt styrelsens tolkning av lagstadgat mandat

65 Sjätte AP-fondens definition på venture capital-bolag är företag som vid investeringstidpunkten har en årlig omsättning på under SEK 200 miljoner och som har negativt kassaflöde alternativt behöver tillförsel av ägarkapital för fortsatt tillväxt

52

254

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

53

255

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 36

Organisation

	Styrelse
	VD
Hållbarhet, IT,		Assistent
administration
Juridik		Investeringskommitté
Kommunikation		Etikkommitté
Ekonomi, business		Nominerings- och
control		ersättningskommitté
		Värderingskommitté
Företagsinvesteringar		Fondinvesteringar

RESULTAT FÖR SJÄTTE AP-FONDENS TOTALA PORTFÖLJ 1997-2014

66 Inkluderar från och med 2012 även noterade småbolag

67 Fondens resultat 2014 påverkas av nedskrivningar om SEK 20 miljoner (SEK 118 miljoner 2013)

68 Jämförelsen försvåras då detta i praktiken innebär att Sjätte AP-fonden behöver hålla en likviditetsreserv

54

256

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 37
	Portföljutveckling Sjätte AP-fonden 1996–2014			genomsnittligt förvaltat kapital2
			x Totala kostnader som andel av
Totala tillgångar Sjätte AP-fonden1; SEK miljarder				Procent
		Fondkapital 2012 -2014
	Utveckling av fondkapital per år 2001 – 2012 enligt tidigare definition	enligt ny definition3

																				23,6
																			22,1	0	Övrigt
																			0,1
														19,9		20,2		20,2			rörelsekapital
											19,6		18,2							6,4	Likviditets-
			19,0	18,6										0,0	18,5
											2,6		-0,4				Likviditets-		7,1		förvaltningen
										17,2					1,2	4,9
					16,8							16,4						6,5
																	portfölj4
									15,1	2,1		0,5
							12,7	13,9	2,3											6,3	Fond-
	11,4	12,3				11,6															investeringar
10,4				14,7	10,8														5,9
			16,3				5,5	5,5						19,9				5,7
													18,6				Inves-
						6,0					17,1	15,9			17,3
		11,2								15,1						15,4	teringsver-
10,4	10,9								12,8								ksamheten			10,8	Företags-
								8,4										8,0	9,0		investeringar
					6,1	5,6	7,2
				3,9
			2,7
	0,4	1,1
1996	97	98	99	00	01	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	20125		2012	13	2014
0,04	0,32	0,53	0,72	0,67	0,89	1,08	1,37	1,14	0,91	0,93	0,97	0,80	0,84	0,88	0,74			0,71	0,57	0,53

1	AP6 redovisningsprinciper inom tillgångsslaget Private Equity: i) värdering görs vid årets utgång som inkluderar kvartal fyra, ii) försiktiga värderingsprinciper av direktinvesteringar i
	onoterade tillgångar samt kostnadsfört samtliga tillgångsförda kostnader (inklusive förvaltningskostnader) och därmed införlivat dessa i resultatet
2	Totala kostnader enligt definition i fondens årsredovisning; externa management fees redovisas som del i anskaffningsvärdet
3	Enligt den nya definitionen redovisas fond- och företagsinvesteringar separat. Noterade småbolag redovisas som en del av likviditetsförvaltningen. Sedan 2014 ingår även hedger i
	investeringsverksamheten vilka tidigare tillhört internbanken
4	Sedan 2003 internbanken. I internbanken ingår förutom kreditutnyttjande även korta tillgångar/skulder samt eventuellt övrigt kapital som inte är klassificerat att ingå i
	investeringsverksamheten. För år 2014 ingår noterade småbolag 25%, räntebärande papper 72% och likvida medel 3% i likviditetsportföljen
5	Redovisas enligt tidigare definition för jämförbarhet med historisk utveckling

KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys

55

257

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 38

Resultat Sjätte AP-fondens totala portfölj

Genomsnittlig årlig avkastning efter totala kostnader; Procent

		2014						2010-2014						2005-2014						1997-2014
	AP6									5,3						5,4							4,6
					6,5
	Avkastnings-						19,5					14,7						13,6							12,3
	mål1
	Avkastnings-
	mål enl.			5,0				5,5						6,2						7,0
	tidigare mål-
	sättning2
	Inkomst-		0,5						2,2						3,0							2,9
	index
	Noterade
Externa	svenska					9,1					11,5						12,0							11,2
index	mellan-
	stora bolag3
	Noterade
	svenska små-						19,7						16,8						16,4		N/A
	bolag4
1 Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic				200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5% baserat på fondens riskprofil och kassaallokering

2 Baserat på den målsättning som användes 2003-11: 4,5 % plus reporänta. Före 2003 var målet ett börsindex. Under 2014 var reporäntan 0,47%, under 2010-2014 var reporäntan 1,03%, under 2005-2014 var reporäntan 1,73% samt under 1997 var reporäntan 2,53%

3 Total avkastning för MSCI Swedish Mid cap (för svenska mellanstora bolag) 4 Total avkastning för MSCI Swedish Small cap (för svenska småbolag)

KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys

RESULTAT FÖR SJÄTTE AP-FONDENS INVESTERINGSVERKSAMHET 1997-2014

56

258

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 39

Resultat Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet1																		Företagsinvesteringar
IRR (efter externa kostnader); Procent								#	Andel av den totala investerings-									Fondinvesteringar
									verksamheten 2014									Total fond- och företagsinvesteringar
	2014							2010-2014					2005-2014					1997-2014
Buyout	58										8,7					9,7					15,2
		3,2
	29					16,0						15,1						19,7		14,9
Venture	5				8,0			-21,9					-17,1					-17,5
	7				9,1					5,9			-3,7					-3,1
	63		3,6						0,8					3,7					4,2
Total investerings-	37					14,4					12,8				9,1				7,5
verksamhet
	100			7,5					5,0						6,0				5,7
Avkastningsmål2												14,7					13,6			12,3
							19,5

1 Från och med 2012 inkluderas endast investeringar i företags- samt fondinvesteringar (ej noterade småbolag) i investeringsverksamheten. Den historiska analysen utgår ifrån denna definition (noterade småbolag är ej inkluderade)

2 Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5% baserat på fondens riskprofil och kassaallokering

KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys

57

259

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

9. Grundläggande utvärdering av Sjunde AP-fonden

SJUNDE AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH

NYCKELHÄNDELSER 2014

69 Net Asset Value

70 Flytt av kapital skedde den 21 maj och 22-23 maj var ej handelsdagar

71 Till följd av en lagändring (på förslag av regeringen)

72 Inkomstpensionen har därmed en låg risk

58

260

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 40

Beskrivning av Sjunde AP-fonden 2014

Uppdrag och mål

Uppdrag

AP7 förvaltar sedan november 2000 förvalsalternativet i premiepensionssystemet:

– Premiesparfonden fram till den 21 maj 2010

– AP7 SÅFA (som är en kombination av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond) sedan den 24 maj 2010

AP7 tillhandahåller ytterligare 3 fondportföljer samt AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond

Fondmedlen skall, vid vald risknivå, placeras så att långsiktigt hög avkastning uppnås

Andel av kapitalet i premiepensionssystemet (31 december 2014)

100 % = SEK 759 miljarder

AP7 Aktiefond

31

Mål

Styrelsen i AP7 fastställer avkastningsmålen för respektive fond

– AP7 SÅFA; Avkastningen ska minst motsvara genomsnittet för fonderna i premiepensionssystemet

– AP7 Aktiefond: Överträffa jämförelseindex1

– AP7 Räntefond: Följa jämförelseindex (HMT74)

Mål för aktiv avkastning i 3 delar: taktisk allokering, alfamandat, PE

67	2	AP7 Räntefond
Övriga Fonder

Förvaltningsstrategi

Grundfilosofin för AP7 är passiv förvaltning

Två av AP7:s ledstjärnor är

– Stordriftsfördelar (AP7 har endast 2 underliggande fonder: AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond)

– Hänsyn till den totala statliga pensionen (innebär att AP7 har en hög risk och använder en hävstång för ökad aktieexponering)

AP7 Aktiefond:

– Global inriktning (97 % globala aktier)

– Hävstång (USD-finansierad) som innebär en strategisk aktieexponering på 150 % (150 % MSCI World Index)

– Aktiv förvaltning på utvalda marknader (fokus på kort till medellång sikt)

AP7 Räntefond:

– Främst svenska ränterelaterade instrument med låg kreditrisk

– Genomsnittlig räntebindningstid normalt 2 år

Extern förvaltning: ~96% (AP7 Aktiefond) 0% (AP7 Räntefond)

Aktiv förvaltning: ~10% (AP7 Aktiefond), 0% (AP7 Räntefond)

Organisation

23 anställda (19 år 2013) varav 7 inom förvaltningen (5 år 2013)

			VD
	Compliance				Kommunikation
					Ägarstyrning
	CRO					HR
	Chef					Chef
	Förvaltning				Administration
Strategisk			Middle	Back		IT	Ekonomi	Kontors
Portfölj			Office	Office				service
Alfa	Beta	Risk

1 Det benchmark som används består av 1 x MSCI World (omräknat i SEK) + 0,5 x MSCI World (i USD) samt justering för finansiering av hävstång

KÄLLA: Sjunde AP-fonden

73 1 x MSCI World (omräknat i SEK) + 0,5 x MSCI World (i USD) samt justering för finansiering av hävstång

74 Högre risk möjliggör en högre förväntad avkastning över tid

59

261

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

SJUNDE AP-FONDENS RESULTAT 2001-2014

75 Avsteg från den strategiska hävstången på 50%

60

262

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 41

Utveckling av det totala kapitalet i premiepensionssystemet 2000–2014

Andel av det totala kapitalet i premiepensionssystemet per 31 december3

Procent; 100% = SEK miljarder

AP7 Aktiefond (PSF) AP7 Räntefond (PVF)

Övriga fonder

																				Förändring
100% = 53				65	59	94	125	192	267	308	230	340	3465		408	393	471	602	759	2013–14, %
Premiespar														AP7
Fonden			29,5	29,3	31,5	31,8	32,2	30,2	29,5	28,4	27,2	26,4	25,53		25,5	25,0	25,2	28,1	31,1
(PSF)														Aktiefond						+3,0
														AP7 Ränte-
Premievals-			1,1	1,0				0,9	0,9	0,9	0,7	0,7	0,73		1,5	1,7	1,9	2,1
Fonden					1,0	1,0	1,0							fond					2,3
(PVF)																				+0,2
Övriga			69,4	69,7	67,5			68,9	69,6	70,8	72,1	72,9	73,8	Övriga	73,0	73,3	72,9	69,8
						67,2	66,9							fonder					66,6
fonder1
																				-3,2
Kostnader														Kostnader
Baspunkter			2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	20105	Baspunkter	20104	2011	2012	2013	2014
Premie-	FK	2	n/a	17	16	16	15	15	15	15	15	15	n/a	AP7	15	15	15	14	12
sparfonden														Aktiefond
Premie	FK	2	n/a	27	25	25	32	30	29	18	15	15	n/a	AP7	9	9	9	8	5
valsfonden														Räntefond

				Faktisk
				kostnad i	N/A	15	11	10	8
				förhållande
				till kapital6
1 ~850 valbara fonder per 31 december 2014,		2 FK: förvaltningskostnader; 3	För 2010: 21 maj 2010
4 31 december 2010;	5 31 maj 2010; 6 Kapital för aktiefond och räntefond 31 December 2014
KÄLLA: Sjunde AP-fonden; Pensionsmyndigheten; Försäkringskassan; McKinsey-analys

61

263

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 42

Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell 24 maj 2010 – 31 dec 2014

Årlig avkastning; procent		Utveckling för AP7s
		förvals-alternativ mot
	2014	Premiepensions-index9
Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell mot benchmark		2001-2014
	2010-20148

Benchmark

Byggstensfonder

Antal

253,24

235,74

17,54

~3,150,0002

~35,0002

~5,0002

sparare

1 Fondförmögenhet den 31 december 2014;

2 31 december 2014. Avser de sparare som aktivt valt att investera hela eller delar av sin portfölj i en av byggstensfonderna (investeringar via

Såfa och statens fondportföljer ej inkluderade); 3 I SEK men ej valutasäkrat; 4

Övrigt kapital investerat via Försiktig, Balanserad och Offensiv; 5 HMSC13 för 2010 och HMT74 för

2011; 6 AP7:s benchmark för AP7 Aktiefond kommer ett normalår bestå av 1 x MSCI ACWI (i SEK) + 0,5 x MSCI ACWI (i USD) samt justering för finansiering av hävstång. För 2010 är

benchmark anpassat för hävstångens successiva uppbyggnad under året;

7

Utgörs av PSF jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010-dec 2014;

8 Geometriskt snitt av den årliga

avkastningen 24 maj 2010-31 dec 2014; 9 Genomsnittlig avkastning för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive AP7:s produkter);

10

SÅFA bestod den 30 december 2014 av

93,1% AP7 Aktiefond och 6,9% AP7 Räntefond; 11 Genomsnittlig avkastning för premiepensionsindex justerat för avgifter och rabatter;

12

Utgörs av PSF jan 2001-maj 2010 och Såfa

maj 2010-dec 2014, justerat för avgifter och rabatter

KÄLLA: Sjunde AP-fonden; Pensionsmyndigheten; AP7 Årsredovisning; McKinsey-analys

76 Premiesparfonden jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010- dec 2014

77 Rabatterna är baserade på data över historiska förvaltningsavgifter och rabattnivåer från Pensionsmyndigheten. Genomsnittlig förvaltningsavgift för premiepensionsindex 2002 har approximerats genom medelvärdet av förvaltningsavgifterna för 2001 och 2003

78 Rabatten har under denna period varit 61,3% för premiepensionsindex och 14,7% för Såfa Premiesparfonden jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010- dec 2014

79 Rabatten har under denna period varit 65,1% för premiepensionsindex och 0% för Såfa Premiesparfonden jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010- dec 2014

62

264

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

SJUNDE AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 2001-2014

Bild 43

Aktiv avkastning AP7 24 maj 2010 – 31 dec 2014

2014 2010-20142

AP7 total aktiv avkastning6	Hävstång1 i AP7 Aktiefond
Baspunkter	Procent

41

AP7 Aktiefond

-9

-3

AP7 Räntefond3

-38

AP7 Aktiefond – årlig avkastning taktisk
allokering och alfaförvaltning, SEK miljoner			XX Mål4
Absolutavkastande			335
alfaförvaltning		98	275
Taktisk allokering	-19
		955	500

70 %

60 %

50 % 40 %

30 %			Från fondens start
			(24 maj 2010) ökade den
20 %			strategiska hävstången
			inklusive dynamisk hävstång
			successivt för att uppnå den
10 %			långsiktiga strategiska
			exponeringen på 50%
0 %
May-	Dec-	Dec-		Dec-	Dec-	Dec-
2010	2010	2011		2012	2013	2014

1	Inkluderar strategisk samt dynamisk hävstång. 31 dec 2014 var den strategiska hävstången ~49.2% (exponering SEK ~116 miljarder). Den dynamiska hävstången var vid samma tidpunkt
	~0.0% (exponering SEK ~3 miljoner).
2	Geometriskt snitt baserat på skillnaden mellan den årliga avkastningen för aktie- eller räntefonden samt respektive benchmark. Ett aritmetiskt snitt ger -10 bps för AP7 Aktiefond samt -35
	bps för AP7 Räntefond
3	AP7 Räntefond förvalts passivt sedan början av 2012. Negativ avvikelse mot jämförelseindex 2010-2014 till följd av att jämförelseindex ej gick att replikera fullt.
4	Absolutavkastande alfaförvaltning har ett årligt avkastningsmål medan den taktiska allokeringen utvärderas i genomsnitt över en 5-årsperiod
5	Mandatet infördes under 2012, den genomsnittliga avkastningen om SEK 95 miljoner gäller för perioden 2012-2014
6	Aktiv avkastning före kostnader. Fonden har under 2014 ändrat definitionen på aktiv avkastning i AP7 Aktiefond till att inkludera även PE och kassa. Motsvarande justering har gjorts vid
	beräkning av aktiv avkastning för tidigare år.

KÄLLA: Sjunde AP-fonden; McKinsey-analys

80 Räntefonden förvaltas passivt sedan 2012. Negativ avvikelse från jämförelseindex till följd av att jämförelseindex ej gick att replikera fullt ut

63

265

Skr. 2014/15:130

266

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 maj 2015

Närvarande: Statsministern S Löfven, ordförande, och statsråden

Å Romson, Y Johansson, M Johansson, I Baylan, K Persson, S-E Bucht, I Lövin, Å Regnér, M Andersson, A Ygeman, A Johansson, M Kaplan, A Bah Kuhnke, A Strandhäll, A Shekarabi, G Fridolin, G Wikström,

A Hadzialic

Föredragande: statsrådet M Andersson

Regeringen beslutar skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2014