Regeringens skrivelse 2014/15:114
Strategisk exportkontroll 2014 – krigsmateriel |
Skr. |
och produkter med dubbla användningsområden |
2014/15:114 |
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 12 mars 2015
Stefan Löfven
Peter Hultqvist
(Utrikesdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen redogör regeringen för den svenska exportkontrollpolitiken i fråga om krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under år 2014. Skrivelsen innehåller också en redovisning av den export som har förekommit under år 2014. Dessutom beskrivs samarbetet inom EU och i andra internationella forum i frågor som rör strategisk exportkontroll av såväl krigsmateriel som produkter med dubbla användningsområden.
1
Skr. 2014/15:114 Innehållsförteckning
1 |
Regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll ......................... |
3 |
|
2 |
Krigsmateriel .................................................................................... |
5 |
|
|
2.1 |
Bakgrund och regelverk ..................................................... |
5 |
|
2.2 |
Exportens roll ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv.............. |
8 |
2.3Samarbetet inom EU om exportkontroll av
krigsmateriel..................................................................... |
10 |
2.4Internationellt samarbete om exportkontroll av
|
krigsmateriel..................................................................... |
15 |
3 Produkter med dubbla användningsområden .................................. |
18 |
|
3.1 |
Bakgrund och regelverk ................................................... |
18 |
3.2Samarbete inom de internationella
exportkontrollregimerna................................................... |
21 |
3.3Samarbetet inom EU om produkter med dubbla
användningsområden........................................................ |
24 |
3.4FN:s säkerhetsråds resolution 1540 och
|
|
Proliferation Security Initiative (PSI)............................... |
26 |
4 |
Ansvariga myndigheter................................................................... |
26 |
|
|
4.1 |
Inspektionen för strategiska produkter ............................. |
26 |
|
4.2 |
Strålsäkerhetsmyndigheten............................................... |
30 |
5 |
Statistik och begrepp....................................................................... |
32 |
|
Bilaga 1 Export av krigsmateriel......................................................... |
35 |
||
Bilaga 2 Export av produkter med dubbla användningsområden........ |
57 |
||
Bilaga 3 Regelverk i urval................................................................... |
78 |
||
Bilaga 4 |
Förklaringar .......................................................................... |
85 |
|
Bilaga 5 |
Förkortningar ........................................................................ |
87 |
|
Bilaga 6 Vägledning till andra källor .................................................. |
89 |
||
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 2015......... |
90 |
2
1 |
Regeringens skrivelse |
Skr. 2014/15:114 |
|
om strategisk exportkontroll |
|
I denna skrivelse redovisar regeringen sin politik när det gäller den strategiska exportkontrollen under år 2014 – dvs. exportkontrollen av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Kontrollen av export av krigsmateriel är nödvändig för att uppfylla både våra nationella målsättningar och våra internationella åtaganden, genom att säkerställa att de produkter som förs ut ur Sverige går till för oss acceptabla mottagarländer enligt fastställda riktlinjer. Krigsmateriel får endast exporteras om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Tillståndsprövningen sker i enlighet med både de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport, och EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport. Sedan juni 2014 prövas utförselansökningar också enligt kriterierna i Förenta nationernas (FN:s) vapenhandelsfördrag (eng. Arms Trade Treaty, ATT).
De multilaterala avtalen och instrumenten om nedrustning och icke- spridning av massförstörelsevapen är viktiga uttryck för statssamfundets arbete med att förhindra spridning och okontrollerad handel med produkter med dubbla användningsområden (PDA) som kan användas för framställning av massförstörelsevapen, ett arbete vars målsättningar Sverige fullt ut delar. Det krävs dock att avtalen kompletteras med en strikt och effektiv nationell exportkontroll för att de uppställda målen ska uppnås. Exportkontrollen är därför ett centralt instrument som möjliggör för enskilda stater att uppfylla sina internationella åtaganden på icke- spridningsområdet.
Detta är trettioförsta gången som regeringen i en skrivelse till riksdagen redogör för sin exportkontrollpolitik. Den första skrivelsen överlämnades år 1985. Sverige var då ett av de första länderna i Europa som på ett öppet sätt började redovisa det gångna årets aktiviteter på exportkontrollområdet. Förutom att bidra till parlamentarisk insyn i Sveriges exportkontrollpolitik syftar skrivelsen till att bidra med underlag till en bredare diskussion om frågor relaterade till exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.
Skrivelsen har genom åren utvecklats från en kortfattad sammanställning av svensk krigsmaterielexport utan längre förklaringar, till en relativt omfattande redogörelse för svensk exportkontrollpolitik i sin helhet. Fler statistiska uppgifter kan i dag lämnas tack vare bättre informationsbehandlingssystem och en öppnare politik. Parallellt med den svenska redovisningen har medlemstaterna i EU sedan år 2000 gradvis utvecklat en gemensam, detaljerad redovisning. Regeringen eftersträvar kontinuerligt ökad öppenhet på exportkontrollområdet.
Skrivelsen består av tre delar och ett statistikavsnitt. Den första delen består av en redogörelse för svensk exportkontroll av krigsmateriel. Den andra behandlar om svensk exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden. I den tredje delen redogör regeringen för ansvariga myndigheter på området. Därefter följer ett avsnitt där statistik över bl.a. svensk krigsmaterielexport och export av produkter med dubbla
3
Skr. 2014/15:114 användningsområden redovisas. På regeringens begäran lämnar Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) underlag till skrivelsen. Statistiken i skrivelsen kompletterar den information som lämnas i myndigheternas egna publikationer.
Viktigare händelser under året
Efter riksdagsbehandling av prop. 2013/14:190 Sveriges tillträde till FN:s vapenhandelsfördrag ratificerade Sverige detta fördrag den 10 juni 2014. Regeringen beslutade samtidigt att Sverige skulle börja tillämpa fördragets centrala bestämmelser omedelbart. Efter att 50 ratifikationer hade uppnåtts under hösten trädde fördraget formellt i kraft den 24 december 2014. Under 2014 påbörjades också förberedelserna för fördragets första statspartskonferens som är tänkt att äga rum under sensommaren 2015. Sverige har deltagit aktivt i arbetet och har även lanserat en svensk kandidat till posten som chef för det sekretariat som ska beslutas vid och inrättas efter den första statspartskonferensen.
Som en följd av vapenhandelsfördragets ikraftträdande fortsatte även arbetet med att uppdatera den användarhandbok som kompletterar rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel.
I december överlämnade Krigsmaterielexportöversynskommittén (KEX) ett delbetänkande med bl.a. förslag om införande av s.k. sanktionsavgifter för överträdelser av regelverken för exportkontroll. Regeringen har gett utredningen förlängd tid till och med den 15 april 2015 att slutredovisa sitt uppdrag.
Under år 2014 togs nästa steg i den pågående översynen av EU:s gemensamma regelverk för exportkontroll av PDA, genom att kommissionen presenterade ett meddelande och rådet antog rådsslutsatser som vägledning för det fortsatta arbetet med översynen. I kommissionens arbetsdokument Strategisk exportkontroll: säkerhet och konkurrenskraft i en föränderlig värld sammanfattas resultatet av den breda offentliga konsultation som genomförts.
Sammanfattning av det statistiska underlaget
Redovisningen av den svenska krigsmaterielexporten under år 2014 görs i en bilaga till denna skrivelse. Statistik visas även från de senaste åren, eftersom enstaka försäljningar och leveranser av större system kan orsaka kraftiga svängningar i den årliga statistiken. Uppgifterna i skrivelsen baseras på lagstadgad årlig rapportering från de krigsmateriel- exporterande företagen och myndigheterna för år 2014 som sammanställts av ISP.
Under år 2014 tog 54 länder samt
Värdet av de faktiska exportleveranserna av krigsmateriel under år 2014 var ca 8 miljarder kronor. Den totala exporten har därmed minskat
med ca 33 procent jämfört med 2013. Av den faktiska exporten 2014 bör
4
dock noteras att drygt 600 miljoner kronor är sådan materiel (tekniskt Skr. 2014/15:114 bistånd och pansarplåt) som innan den 30 juni 2012 inte var exportkontrollerad i Sverige. Under 2014 har andelen leveranser av större
system minskat vilket får stort genomslag i statistiken. Största enskilda mottagarländer för svensk krigsmateriel år 2014 var, Amerikas förenta stater (1 318 miljoner kr), Norge (1 269 miljoner kr), Thailand (532 miljoner kr) Storbritannien (527 miljoner kr) och Indien (468 miljoner kr). Till USA levererades främst ammunition, och marina delsystem (vapen samt ledningssystem). Till Norge fortsatte leveranser av Stridsfordon 90. Exporten till Thailand gällde främst vidmakthållande av levererade flygsystem samt ammunition. Till Storbritannien levererades främst reservdelar till fordon samt ammunition. Exporten till Indien dominerades av följdleveranser till tidigare exporterad armémateriel, framför allt ammunition men även kompletterande beställningar på reservdelar samt komponenter. När det gäller traditionella samarbetsländer kan konstateras att även exporten till Frankrike, Tyskland, Australien och Kanada varit omfattande.
Värdet av de beviljade utförseltillstånden år 2014 uppgick till 4,5 miljarder kr, vilket är en minskning med 54 procent jämfört med år 2013 (ca 9,8 miljarder kronor).
I statistikredovisningen återfinns också en beskrivning av den svenska exporten av produkter med dubbla användningsområden (PDA). Till skillnad mot krigsmaterielexporten lämnas inga leveransdeklarationer av berörda företag. Antal ärenden för PDA samt sanktionsärenden har under 2014 fortsatt att öka. Andelen ärenden som rör finansiella transaktioner som rör sanktioner ökade under 2014 med ca 150 procent (se tabell 1 i bilaga 2).
2 |
Krigsmateriel |
2.1 |
Bakgrund och regelverk |
Kontrollen vid export av krigsmateriel är nödvändig för att säkerställa att |
|
de produkter som förs ut ur Sverige går till för oss acceptabla |
|
mottagarländer. Det svenska exportkontrollregelverket består av lagen |
|
(1992:1300) om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om |
|
krigsmateriel samt av regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport vilka |
|
har godkänts av riksdagen. Krigsmateriel får endast exporteras om det |
|
finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och om det inte strider |
|
mot Sveriges utrikespolitik. Därutöver ska även EU:s gemensamma |
|
ståndpunkt om vapenexport (2008/944/Gusp) tillämpas vid den |
|
nationella tillståndsprövningen liksom, sedan juni 2014, FN:s |
|
vapenhandelsfördrag. ISP har som fristående myndighet till uppgift att |
|
pröva ansökningar om tillstånd i enlighet med regelverket. |
|
Kontrollen enligt lagen om krigsmateriel omfattar tillverkning, |
|
tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel liksom vissa avtal om |
|
tillverkningsrätt m.m. avseende sådan materiel. Enligt samma lag krävs |
|
även tillstånd för att bedriva militärt inriktad utbildning. Lagen gäller |
5 |
|
Skr. 2014/15:114
6
dels materiel som är utformad för militärt bruk och som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel, dels tekniskt stöd avseende krigsmateriel som enligt regeringens föreskrifter utgör tekniskt bistånd. Förteckningen över krigsmateriel och tekniskt bistånd i bilagan till krigsmaterielförordningen överensstämmer med EU:s gemensamma militära förteckning, sånär som på tre nationella tillägg; kärnladdningar och speciella delar till sådana, befästningsanläggningar m.m. samt vissa kemiska stridsmedel.
Det är främst genom krigsmaterielförordningen som Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen har genomförts i svensk rätt.
Parlamentarisk kommitté för översyn av exportkontrollen av krigsmateriel
Regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag till en ny krigsmateriellagstiftning i syfte att skärpa exportkontrollen gentemot
I utrikesutskottets betänkande 2010/11:UU3 tillkännagav riksdagen som sin mening att regeringen skulle återkomma till riksdagen med förslag till ny krigsmateriellagstiftning i syfte att skärpa exportkontrollen gentemot
Den 1 juni 2012 beslutade den dåvarande regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté för översyn av exportkontrollen av krigsmateriel. Kommittén, som består av representanter från samtliga åtta riksdagspartier, har som uppgift att utreda den framtida svenska exportkontrollen av krigsmateriel och ramarna kring den. Det huvudsakliga syftet med utredningen är att lämna förslag till ny krigsmateriellagstiftning i syfte att skärpa exportkontrollen gentemot
Utgångspunkten för utredningen utgörs av de förutsättningar som gäller för den svenska
Utredningsuppdraget består av två huvudsakliga delar. En del avser den övergripande frågan om en skärpt exportkontroll avseende krigsmateriel gentemot
Kommittén redovisade i ett delbetänkande den 12 december 2014 sitt förslag till hur sanktionssystemet kan förbättras. Kommittén fann bl.a. att det nuvarande sanktionssystemet i krigsmateriellagen och i
tillämpbart, särskilt mot mindre allvarliga överträdelser. Kommittén Skr. 2014/15:114 föreslog att det i krigsmateriellagen och i
sanktionsväxling. Sanktionsväxlingen består i att straffrättsliga sanktioner ersätts eller kompletteras med administrativa sanktioner. Enligt kommitténs bedömning skulle den föreslagna förändringen leda till att tilltron till och efterlevnaden av exportkontrollagstiftningen förbättras. Man föreslår också vissa andra ändringar som avser tillsynen.
Den 27 november 2014 beslutade regeringen att ge utredningen ytterligare tid för uppdraget (dir 2014:148). Utredningen ska nu slutredovisa sitt uppdrag senast den 15 april 2015.
Exportkontroll och politiken för global utveckling
Regeringen vill se en nystart för den gemensamma politiken för en rättvis och hållbar global utveckling. Sveriges politik för global utveckling, PGU (prop. 2002/03:122), ger regeringens samtliga politikområden uppdraget att formulera och genomföra politik på ett sätt som stärker det svenska bidraget till en rättvis och hållbar global utveckling. PGU bygger på tanken om att globala utvecklingsutmaningar kräver gemensamma lösningar där alla tar ett ansvar. Politiken ska präglas av ett rättighetsperspektiv och av de fattigas perspektiv på utveckling.
En nystart för PGU innebär att politiken ska ha en central plats i regeringens arbete. Genomförandet av nya globala hållbarhetsmål efter 2015 utgör ramen för detta arbete. Samstämmighet kring de tre dimensionerna av hållbar utveckling (den sociala, den ekonomiska och den miljömässiga) är centralt. Regeringen kommer också framgent att stärka arbetet med att hantera s.k. mål- och intressekonflikter inom PGU.
Regeringens strävan är att effekter av den svenska krigsmaterielexporten som är negativa för ansträngningarna att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling ska undvikas. Vissa aspekter som avser PGU vägs in i de bedömningar som görs när det gäller svensk krigsmaterielexport, exempelvis genom tillämpningen av EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport, vars åttonde kriterium lyfter fram mottagarländers tekniska och ekonomiska förmåga samt behovet av att beakta huruvida den hållbara utvecklingen riskerar att allvarligt hindras. Till den gemensamma ståndpunkten hör även en användarguide som mer i detalj anger hur ståndpunktens kriterium bör tillämpas. Regeringen arbetar för att den svenska krigsmaterielexporten ska ta hänsyn till PGU:s mål om rättvis och hållbar global utveckling. Krigsmaterielexportöversynskommittén kommer även att beakta Politiken för global utveckling (PGU) och svensk exportkontroll. Kommittén kommer att undersöka hur detta område omvandlats i praxis och hur förändringar skett över tid.
Korruptionsbekämpning inom internationell handel med vapen
Såväl givande som tagande av muta är sedan länge straffbelagt i svensk lagstiftning. Vid reformen av mutbrottslagstiftningen 2012 infördes dessutom en bestämmelse som straffbelägger vårdslös finansiering av mutbrott. Bestämmelsen tar sikte på t.ex. fall där ett moderbolag i
7
Skr. 2014/15:114 Sverige av oaktsamhet skapar förutsättningar för mutbrott som begås inom ramen för ett dotterbolags verksamhet utomlands.
Regeringen tar starkt avstånd från varje form av korruption i internationella affärstransaktioner. Sverige arbetar aktivt i olika internationella forum för att konventioner som förbjuder givande av muta i internationella affärstransaktioner tillämpas på ett effektivt sätt. Det gäller bl.a. OECD:s konvention om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsförhållanden från år 1997 och FN:s konvention mot korruption från år 2005. Sverige granskades 2013 i en s.k.
Regeringen uppmanar företag att följa principerna i FN:s Global Compact som handlar om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption och att tillämpa OECD:s riktlinjer för multinationella företag.
Regeringen välkomnar att initiativ tagits av tillverkare av krigsmateriel, först på europeisk basis genom den europeiska branschorganisationen AeroSpace and Defense Industries Association of Europe (ASD) och sedan gemensamt med dess amerikanska motsvarighet, för att utveckla och tillämpa en internationell uppförandekod inklusive nolltolerans mot korruption. Den största svenska branschorganisationen, Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF) som organiserar mer än 95 procent av företagen inom försvarsindustrin i Sverige, ställer också krav på att företag undertecknar och följer en uppförandekod för att få vara medlemmar.. Försvarsexportmyndigheten (FXM) och SOFF har också tagit fram en webbaserad antikorruptionsutbildning.
2.2Exportens roll ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv
Grunden för den moderna svenska försvarsindustrin lades under det kalla kriget. Sveriges neutralitetspolitik, såsom den utformades efter andra världskriget, byggde på en stark försvarsmakt och en stark nationell försvarsindustri. Ambitionen var att Sverige skulle vara oberoende av utländska leverantörer. Försvarsindustrin blev således en viktig del av den svenska säkerhetspolitiken.
Strävan efter oberoende vad gäller tillgången till krigsmateriel för det svenska försvaret har sedan kalla krigets slut gradvis ersatts av ett växande behov av materielsamarbete med likasinnade stater och grannar. Både Sverige och dess samarbetsländer är ömsesidigt beroende av avtalsförpliktelser och leveranser av komponenter, delsystem och färdiga system, liksom produkter som är tillverkade i respektive land.
Försvarsberedningen slår i Försvaret av Sverige, Starkare försvar för en osäker tid (Ds 2014:20) fast att Sveriges säkerhet byggs solidariskt
tillsammans med andra och att hot mot fred och säkerhet bäst kan
8
avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder och Skr. 2014/15:114 organisationer. Det ligger i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att värna
om ett långsiktigt och kontinuerligt samarbete i materielfrågor med traditionella samarbetsländer. Detta ömsesidiga samarbete bygger på såväl export som import av krigsmateriel.
Det ligger likaledes i Sveriges utrikes- och säkerhetspolitiska intresse att kunna bidra till internationell fred och säkerhet genom en aktiv medverkan i internationell fredsfrämjande verksamhet. Den svenska förmågan att kunna verka effektivt inom sådana insatser är beroende av att vår materiel är kan fungera tillsammans med samarbetspartnernas materiel, liksom att den är tekniskt mogen, funktionssäker och tillgänglig. Detta är i många fall viktigare än att den har högsta tekniska prestanda.
I budgetpropositionen för år 2015 (prop. 2014/15:1) framhåller regeringen att försvaret är en nationell angelägenhet och att EU- medlemsstaternas val av säkerhetspolitisk lösning återspeglas i materielförsörjningen, t.ex. när det gäller synen på försörjningstrygghet och upprätthållandet av strategiska kompetenser för militära förmågor. Det fortsatta arbetet med industri- och marknadsfrågor inom EU bör därför beakta försvarsmaterielmarknadens särart och behovet att tillgodose medlemstaternas säkerhetsintressen inom ramen för den gemensamma marknaden. I detta sammanhang ska också möjligheten att upprätthålla den transatlantiska länken beaktas.
Regeringen anser vidare att deltagande i bilaterala och multilaterala materielsamarbeten tydligt bör bidra till Försvarsmaktens operativa förmåga på ett kostnadseffektivt sätt.
I takt med att
En viktig fråga under kommande år blir den uppföljning av Europeiska rådets diskussion i december 2013 om den gemensamma försvars- och säkerhetspolitiken, och dess betydelse för materielförsörjningen, som ska ske vid Europeiska rådets möte sommaren 2015.
Sverige deltar i olika samarbetsprojekt som den Europeiska försvarsbyrån (EDA) bedriver. Regeringens grundläggande inställning är att Sverige ska medverka i och påverka de processer som sätts igång för att gå vidare i det europeiska samarbetet, vilket också avser arbetet inom den Europeiska försvarsbyrån. Samarbetet inom EDA har inneburit bättre möjligheter för Försvarsmakten att verka effektivt, och även förbättrat förutsättningarna för en mer effektiv materielförsörjning.
Genom att delta i det s.k. sexnationsinitiativet mellan de sex stora försvarindustristaterna i Europa (Framework Agreement/Letter of Intent, FA/LoI) kan Sverige vara med och påverka den försvarsindustri- och exportpolitik som utvecklas i Europa. Det ger direkt och indirekt ett större inflytande på EU:s framväxande försvars- och säkerhetspolitik.
9
Skr. 2014/15:114 Samarbeten kring multilaterala ramverk ger utdelning avseende resursutnyttjande ur ett europeiskt perspektiv och för en mer harmoniserad och förbättrad europeisk och transatlantisk samverkans- förmåga. EDA och Nato/Partnerskap för fredssamarbetet utgör här grundbultar tillsammans med
Verksamhetsområden
De viktigaste militära produktområdena inom de svenska försvars- och säkerhetsföretagen är i dag:
•stridsflygplan, bemannade och obemannade,
•ytfartyg och ubåtar,
•stridsfordon, bandvagnar,
•vapensystem med kort respektive lång räckvidd; mark- och sjöbaserade samt flygburna,
•fin- och grovkalibrig ammunition,
•intelligent artilleriammunition,
•mark- och sjöbaserade samt flygburna radar- och
•telekrigssystem; passiva och aktiva,
•telekommunikationssystem, inklusive teleskydd,
•ledningssystem för
•system för övning och utbildning,
•signaturanpassning (t.ex. kamouflagesystem och radar),
•system för samhällssäkerhet,
•kryptoutrustning,
•torpeder,
•vidmakthållande och underhåll av flygmotorer,
•krut och annat pyrotekniskt material,
•tjänster och konsultverksamhet,
•stödsystem för drift och underhåll.
2.3 Samarbetet inom EU om exportkontroll av krigsmateriel
|
EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport |
|
EU:s medlemsländer har nationella regler när det gäller |
|
krigsmaterielexport. Medlemsländerna har emellertid också i viss |
|
utsträckning valt att samordna sin exportkontrollpolitik. EU:s |
|
uppförandekod för vapenexport som antogs 1998 innehöll gemensamma |
|
kriterier för export av krigsmateriel, som ska tillämpas vid den nationella |
|
prövningen av exportansökningar. Medlemsländerna kan fortfarande ha, |
|
egna striktare riktlinjer. Uppförandekoden stärktes år 2005 och antogs |
|
som gemensam ståndpunkt år 2008 (2008/944/Gusp). |
|
Den gemensamma ståndpunkten tillämpas av alla EU:s |
|
medlemsländer. Även vissa länder som inte är medlemmar i EU har |
10 |
officiellt anslutit sig till kriterierna och principerna i ståndpunkten, såsom |
|
Bosnien och Hercegovina, Kanada, f.d. jugoslaviska republiken Skr. 2014/15:114 Makedonien, Island, Montenegro och Norge.
Den gemensamma ståndpunktens första del innehåller åtta kriterier som vart och ett ska beaktas innan ett beslut tas om att tillåta vapenexport till ett land. Dessa kriterier handlar om
•situationen i mottagarlandet,
•situationen i mottagarlandets region och
•avsändarlandets och mottagarlandets internationella åtaganden.
När det gäller situationen i mottagarlandet ska hänsyn tas till respekten för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt, huruvida det råder spänningar eller väpnad konflikt i det mottagande landet, risken för att vapnen kommer på avvägar eller vidareexporteras och huruvida exporten allvarligt skulle störa landets hållbara utveckling. Situationen i regionen avser stabiliteten i området och risken för att mottagaren skulle kunna använda vapnen i en regional konflikt. Slutligen ska beaktas exportlandets och mottagarlandets internationella åtaganden, t.ex. genom att vapenembargon måste respekteras, hänsyn tas till medlemsstaternas nationella säkerhet samt mottagarlandets uppträdande i det internationella samfundet. Det sistnämnda handlar bland annat om landets attityd till terrorism, vilket slags allianser det har, samt hur väl det respekterar folkrätten. Ståndpunktens sjunde kriterium avser risken för avledning till en icke avsedd mottagare. Dess åttonde kriterium föreskriver att den exporterade militära tekniken eller materielen skall vara förenlig med mottagarlandets tekniska och ekonomiska förmåga. Till den gemensamma ståndpunkten hör även en förteckning över de produkter som omfattas av ståndpunkten (EU:s gemensamma militära lista) samt en användarguide som mer i detalj anger hur ståndpunktens överenskommelser om informationsutbyte och konsultationer ska genomföras och hur dess kriterier för exportkontroll ska tillämpas. Användarguiden uppdateras löpande.
Utbyte av information om avslag
Enligt den gemensamma ståndpunktens tillämpningsbestämmelser ska medlemsstaterna utbyta underrättelser om avslag på ansökningar om exporttillstånd. Om en annan medlemsstat överväger att bevilja tillstånd för en i huvudsak identisk transaktion ska konsultationer genomföras innan tillstånd kan beviljas. Den konsulterande medlemsstaten ska även meddela den underrättande staten sitt beslut. Utbytet av underrättelser om avslag och konsultationerna kring underrättelserna gör att exportpolitiken inom EU blir öppnare och mer enhetlig. Konsultationerna leder även till en mer gemensam syn på olika exportdestinationer. Genom att medlemsländerna informerar varandra om de exportaffärer som nekas minskar också risken att något annat medlemsland beviljar exporten. Tanken med systemet är alltså att när ett avslag som avser en viss export har meddelats övriga medlemsländer, ska inte samma export godkännas av ett annat medlemsland. ISP ansvarar för underrättelserna om svenska avslag och genomför konsultationer.
11
Skr. 2014/15:114 Under 2014 tog Sverige emot 397 underrättelser om avslag från övriga medlemsstater samt Norge. Sverige lämnade 23 underrättelser om avslag. De gällde Algeriet, Bahrain, Colombia, Egypten, Elfenbenskusten, Förenade Arabemiraten, Indien, Indonesien, Iran, Israel, Kazakstan, Kuwait, Libanon, Myanmar (Burma), Paraguay, Ryssland, Saudiarabien (2), Serbien, Thailand, Tunisien, Turkiet och Ukraina.
Som en del av översynen av den gemensamma ståndpunkten kom EU:s medlemsländer under 2013 överens om att dela med sig av underrättelser i fler situationer än tidigare. Antalet underrättelser är därför inte helt jämförbart med tidigare års siffror.
Det faktum att export till ett visst mottagarland nekas i ett fall innebär inte att landet inte kan komma i fråga för svensk export i andra fall. Den svenska exportkontrollen tillämpar inte ett system med landlistor, dvs. i förväg fastställda listor över godkända respektive icke godkända mottagarländer. Varje enskild utförselansökan prövas individuellt från fall till fall mot de riktlinjer som regeringen fastställt för krigsmaterielexporten samt EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport och FN:s vapenhandelsfördrag.
Arbetet inom COARM
EU:s medlemsstater diskuterar regelbundet tillämpningen av den gemensamma ståndpunkten om vapenexport inom EU:s rådsarbetsgrupp för frågor om export av konventionella vapen (Coarm). Här utbyter medlemsstaterna även information om synen på exportdestinationer. En redogörelse för arbetet, överenskommelser som har träffats och statistik över medlemsstaternas export av krigsmateriel offentliggörs i en årlig
Eftersom kriterierna i den gemensamma ståndpunkten spänner över en rad olika politikområden är målsättningen att uppnå en ökad och tydlig samstämmighet mellan dessa. Sverige verkar aktivt för att nå en gemensam syn bland medlemsländerna.
Inom ramen för dialogen i Coarm sker också ett fortlöpande utbyte av information mellan EU:s medlemsstater vad avser de internationella samarbeten som finns på området. Strävan är att finna gemensamma linjer som kan stärka medlemsstaternas agerande i andra forum. Ett exempel på detta var den långtgående samordning som präglade medlemsstaternas deltagande i förhandlingarna i FN 2010 – 2013 om vapenhandelsfördraget .Under året har gruppens arbete fokuserat på en uppdatering av ståndpunktens användarguide för att anpassa denna till ikraftträdandet av FN:s vapenhandelsfördrag. Användarguiden kommer att uppdateras med antagandet av rådslutsatser när översynen formellt är avslutad.
Medlemsländerna har också fortsatt överläggningarna om en möjlighet till utökad delgivning av exportkontrollpraxis mellan medlemsstaterna, i vissa särskilt känsliga situationer. Diskussionerna har ännu inte lett till ett färdigt förslag.
12
Arbetet med |
Skr. 2014/15:114 |
överföring av krigsmateriel inom Gemenskapen |
|
Under det svenska ordförandeskapet år 2009 antog EU ett direktiv (2009/43/EG) med syfte att underlätta överföringar av krigsmateriel i Europa, det s.k.
Kontroll av vapenförmedling
För att angripa problemet med
Artikel 10 i FN:s vapenprotokoll
År 2012 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (FN:s protokoll om skjutvapen), och om införande av exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition. Förordningen och FN:s protokoll syftar till att motverka brottslighet genom en minskad tillgång till skjutvapen. Med export avses i förordningen utförsel ur EU, vilket för svenskt vidkommande dels handlar om utförsel ur Sverige till tredjeland, dels om utförsel ur annan medlemsstat till tredjeland för det fall leverantören är etablerad i Sverige.
Förordningen omfattar vapen m.m. för civilt bruk. Den tillämpas inte på vapen m.m. särskilt utformade för militär användning eller på helautomatiska vapen. Vidare är bilaterala statliga transaktioner, skjutvapen m.m. avsedda för de väpnade styrkorna, polisen eller de offentliga myndigheterna i medlemsstaterna, samlare och organ som ägnar sig åt kulturella och historiska aspekter av skjutvapen m.m.,
13
Skr. 2014/15:114 skjutvapen som har gjorts obrukbara samt antika skjutvapen och replikvapen till dessa undantagna från tillämpningsområdet.
De skjutvapen m.m. som omfattas av
Förordningen gäller direkt i Sverige och tillämpas från och med den 30 september 2013. Kompletterande bestämmelser till
Vapenembargon m.m.
Inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) genomför EU embargon mot bl.a. handel med vapen och produkter med dubbla användningsområden vilka har beslutats av FN. EU kan med enhällighet också besluta om vissa embargon som går utöver vad FN:s säkerhetsråd har beslutat. Dessa beslut av Europeiska unionens råd är ett utslag av medlemsstaternas vilja att agera gemensamt i olika säkerhetspolitiska frågor. Ett vapenembargo beslutat av EU genomförs genom tillämpning av respektive medlemsstats nationella regelverk för exportkontroll. EU:s vapenembargon omfattar normalt även förbud mot att lämna tekniska och finansiella tjänster med anknytning till krigsmateriel. Dessa förbud regleras i
Ett beslut av FN:s säkerhetsråd, av EU eller av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) om ett vapenembargo utgör ett ovillkorligt hinder mot svensk export enligt de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport. Om ett vapenembargo även gäller import utfärdas i Sverige särskilda föreskrifter om förbudet. Sådana finns sedan tidigare för Iran, Libyen och Nordkorea. Med anledning av EU:s sanktioner mot Ryska federationen beslöt regeringen i december 2014 att inleda ett sådant totalt embargo mot Ryssland.
Det finns för närvarande formella
14
krigsmaterielexport till Kina. Enligt beslut av OSSE finns Skr. 2014/15:114 vapenembargon också mot Armenien och Azerbajdzjan.
Utrikesdepartementet har sammanställt information om vilka restriktiva åtgärder (sanktioner) mot andra länder som finns inom EU och som därigenom gäller i Sverige. Informationen finns på webbplatsen www.regeringen.se/sanktioner. Där redovisas också de vapenembargon eller embargon avseende produkter med dubbla användningsområden som är i kraft gentemot enskilda länder. På webbplatsen finns även länkar till EU:s rättsakter om sanktioner och, i förekommande fall, till de
En förteckning över EU:s samtliga gällande rättsakter om sanktioner inklusive de som rör vapenembargon och embargon gällande produkter med dubbla användningsområden finns på den europeiska utrikestjänstens webbplats.
2.4Internationellt samarbete om exportkontroll av krigsmateriel
Öppenhet i handeln med konventionella vapen
FN:s generalförsamling antog år 1991 en resolution om öppenhet i vapenhandeln. Resolutionen uppmanar FN:s medlemsländer att årligen frivilligt redovisa såväl import som export av konventionella vapensystem till ett register som administreras av FN:s institut för nedrustningsforskning (Unidir).
Rapporteringen avser handeln med följande sju materielkategorier: stridsvagnar, bepansrade stridsfordon, grovt artilleri, stridsflygplan, attackhelikoptrar, stridsfartyg och robotar/robotlavetter. Efter översyner i FN, senast år 2006, har definitionerna av de olika kategorierna utvidgats så att flera vapensystem ingår och möjlighet ges att frivilligt även rapportera om små och lätta vapen (SALW). Särskild vikt läggs numera vid bärbara luftförsvarssystem (Manpads) som sedan år 2003 ingår i kategorin robotar/robotlavetter. I den frivilliga rapporteringen ingår även uppgifter om staters innehav av ifrågavarande vapen och upphandlingar från den egna försvarsindustrin. I samråd med Försvarsdepartementet och ISP sammanställer Utrikesdepartementet aktuella uppgifter som i enlighet med resolutionen årligen överlämnas till FN.
Eftersom det finns rapporter från alla större exportörer och från de flesta större importörer beräknas merparten av världens handel med tunga konventionella vapensystem omfattas av registret.
Sveriges andel av världshandeln med tunga vapensystem är begränsad. I den rapportering som Sverige kommer att lämna till FN:s vapenregister för år 2014 redovisas export till Tyskland (Stridsvagn Leopard 2), Norge (Stridsfordon 90), Finland (Bandvagn 308 samt Granatkastarsystem AMOS), Brasilien (Robot 70) och till Singapore (Robot 70).
Till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) redovisas årligen handeln med tunga vapensystem på samma sätt som till FN.
15
Skr. 2014/15:114
16
Rapporteringsmekanismen i
FN:s vapenhandelsfördrag (ATT)
Den 2 april 2013 antog FN:s generalförsamling genom omröstning det internationella vapenhandelsfördraget ATT (eng. Arms Trade Treaty) med röstsiffrorna 154 ja, 23 avståenden och 3 nej. Genom fördraget skapades ett internationellt bindande instrument med krav på dess statsparter att upprätthålla en effektiv nationell kontroll över den internationella handeln med försvarsmateriel och normer för vad denna kontroll ska innefatta.
Sverige och övriga
Under våren 2014 lade regeringen fram en proposition om införlivandet av FN:s vapenhandelsfördrag. Med riksdagens godkännande ratificerade Sverige vapenhandelsfördraget den 10 juni 2014. I samband med detta beslöt regeringen också att fördragets artikel 6 och 7 skulle tillämpas omedelbart av Sverige, även om fördraget då ännu inte hade trätt i kraft.
EU:s medlemsstater har under 2014 fortsatt att samordna sitt agerande rörande vapenhandelsfördraget i rådsarbetsgruppen Coarm. Betydande ansträngningar görs för att i dialog med andra länder och regionala grupperingar främja en universell anslutning till fördraget. EU:s ministerråd har vidare anslagit medel för ett treårigt program för att stödja andra länders genomförande av vapenhandelsfördraget och därmed deras möjlighet att tillträda fördraget. Implementeringsstödet påbörjades under andra halvåret 2014. Även inom FN har en fond inrättats för samarbete om vapenreglering (Unscar) för bl.a. projekt till stöd för genomförande av vapenhandelsfördraget. Sverige är ett av ett tiotal länder som har bidragit till denna fond.
I och med att FN:s vapenhandelsfördrag har trätt i kraft har arbetet inletts för att genomföra fördraget. Enligt detta ska ett första statspartsmöte hållas inom ett år från ikraftträdandet. Intensiva förberedelser sker för att bereda väg för detta möte. Ett internationellt sekretariat för fördraget avses upprättas. En fortsatt dialog i dessa och andra frågor förs med det civila samhället och industriföreträdare, både internationellt, på
Regeringen fäster stor vikt vid en bred anslutning till och ett effektivt genomförande av vapenhandelsfördraget. Sverige har aktivt bidragit till
dess tillblivelse och kommer fortsatt stödja fördraget. Det är regeringens Skr. 2014/15:114 bedömning att ett universellt, juridiskt bindande fördrag som globalt
stärker kontrollen av handeln med konventionella vapen utgör en effektiv väg att komma tillrätta med den gränsöverskridande illegala vapenhandeln som på många håll i världen föder väpnat våld och väpnade konflikter, som i sin tur leder till instabilitet på regional eller nationell nivå, orsakar ett omfattande humanitärt lidande och försvårar eller omintetgör ekonomisk utveckling.
Små och lätta vapen
Uttrycket små och lätta vapen (Small Arms and Light Weapons, SALW) omfattar i princip handeldvapen som kan bäras och avfyras av en person, liksom vapen som är avsedda att bäras och användas av flera personer. Exempel på den förra kategorin är pistoler och automatkarbiner. Exempel på den senare är kulsprutor, granatgevär och bärbara luftvärnsrobotar. I olika internationella forum, såsom FN, EU och OSSE, pågår arbete för att förebygga och bekämpa destabiliserande anhopningar och okontrollerad spridning av små och lätta vapen. Inga andra typer av vapen orsakar fler dödsoffer och mer lidande än dessa som dagligen används i lokala och regionala konflikter, inte minst i utvecklingsländerna.
År 2001 antog FN ett handlingsprogram för att bekämpa illegal handel med små och lätta vapen. FN:s arbete syftar bl.a. till att öka medvetenheten om den destabiliserande verkan som dessa vapen har i konfliktregioner.
EU reviderade senast år 2002 sin gemensamma åtgärd om bekämpning av destabiliserande anhopningar och olaglig spridning av små och lätta vapen. Den
Rådets slutsatser från år 2008 om införande av en särskild SALW- klausul i samarbetsavtal mellan EU och tredjeland reviderades på svenskt initiativ år 2014 för att även återspegla ikraftträdandet av vapenhandelsfördraget avseende regleringen av laglig vapenhandel.
Sverige har under året rapporterat export av SALW till FN:s vapenhandelsregister liksom till OSSE:s register över handel med konventionella vapen. Även inom
17
Skr. 2014/15:114 Sexnationsinitiativet (Letter of Intent, LoI)
De sex stora försvarsindustrinationerna i Europa (Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland) ingick år 2000 ett försvarsindustriellt samarbetsavtal på regeringsnivå(Framework
Agreement). Avtalet framförhandlades som en följd av den avsiktsförklaring ländernas försvarsministrar ingick år 1998, det s.k. sexnationsinitiativet eller Letter of Intent (LoI). Avtalet syftar till att underlätta rationalisering, omstrukturering och drift av den europeiska försvarsindustrin. Verksamheten inom sexnationsinitiativet och dess arbetsgrupper har berört leveranssäkerhet, exportkontroll, säkerhetsskydd,
3 Produkter med dubbla användningsområden
3.1 Bakgrund och regelverk
|
Frågan om |
|
den internationella dagordningen. Fokus har framförallt legat på att |
|
förhindra att ytterligare stater anskaffar massförstörelsevapen, men efter |
|
terrordåden den 11 september 2001 har stort fokus också riktats mot |
|
|
|
Det finns inte någon juridisk definition av vad som avses med |
|
massförstörelsevapen. Vanligen avses dock kärnvapen samt kemiska och |
|
biologiska stridsmedel. I modern terminologi anses ibland radiologiska |
|
vapen vara ett stridsmedel som omfattas av begreppet. I arbetet för att |
|
hindra spridningen av massförstörelsevapen inkluderas också vissa |
|
vapenbärare som är i stånd att bära sådana vapen, såsom ballistiska |
|
missiler med lång räckvidd och kryssningsmissiler. |
|
Multilaterala åtgärder för att förhindra spridning av massförstörelse- |
|
vapen har framför allt tagit sig uttryck i ett antal internationella avtal |
|
samt samarbete inom ett antal exportkontrollregimer där många av de |
|
viktigare producentländerna samarbetar för att effektivisera icke- |
|
spridningsarbetet. |
|
Produkter med dubbla användningsområden (PDA) är produkter som |
|
tillverkas för ett legitimt civilt bruk, men som också kan användas för |
18 |
tillverkning av massförstörelsevapen eller krigsmateriel. Såsom PDA |
|
klassificeras också vissa andra produkter som har särskild strategisk betydelse, t.ex. kryptosystem. Det internationella samfundet har under de senaste decennierna utvecklat en rad samarbetsformer för att kontrollera spridningen av dessa produkter. För
EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen från år 2003 innehåller ett åtagande att stärka effektiviteten i exportkontrollen av
Inom de internationella exportkontrollregimerna har det utarbetats kontrollistor som fastställer vilka produkter som ska vara underställda tillståndsprövning. Behovet grundar sig på att en del länder bedriver program för framtagning av massförstörelsevapen, trots att de har undertecknat internationella avtal som förbjuder eller reglerar sådan verksamhet, eller för att de står utanför de avtal som förbjuder eller reglerar sådan verksamhet. Dessa länder har ofta stärkt sin kapacitet genom att importera civila produkter som sedan använts för militära syften. Historien har visat att de länder som på detta sätt skaffat sig en militär kapacitet importerat produkterna från företag som inte varit medvetna om att de bidrog till utvecklande av t.ex. massförstörelsevapen. Ofta sänds samma inköpsförfrågan till företag i olika länder. Tidigare kunde ett land neka export samtidigt som ett annat land tillät den. Behovet av ett utökat samarbete och informationsutbyte mellan exporterande länder var därför uppenbart. Detta var grunden för skapandet av exportkontrollregimerna. Behovet av kontroll har ytterligare understrukits på senare år med anledning av terroristhotet.
Att en
Av
En stor del av arbetet inom EU och inom regimerna är en omfattande informationsverksamhet både internt och externt, (outreach), riktad till
Skr. 2014/15:114
19
Skr. 2014/15:114 den egna industrin och till andra länder, om behovet av exportkontroll och utveckling av exportkontrollsystem.
Nationellt regleras exportkontroll av
En samlad bild av industrin som arbetar med PDA i Sverige är svår att ge då en betydande del av sålda produkter går till
Därutöver finns ytterligare fem generella tillstånd
Till skillnad från företag som faller under krigsmateriellagstiftningen krävs inga grundläggande tillstånd enligt exportkontrollagstiftningen för företag som tillverkar eller på andra sätt handlar med
Om ett företag skulle känna till att en
Av de
20
Embargon på handel med
embargon är genom
3.2Samarbete inom de internationella exportkontrollregimerna
Internationella avtal
När det gäller de internationella avtalen bör särskilt nämnas 1968 års fördrag om förhindrande av spridning av kärnvapen (icke- spridningsavtalet, NPT), 1972 års konvention om förbud mot utveckling, framställning och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen samt om deras förstöring (BTWC) samt 1993 års konvention om förbud mot utveckling, produktion, innehav och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring (CWC). Sverige är part i alla tre konventionerna (jfr SÖ 1970:12, SÖ 1976:18 samt SÖ 1993:28).
Genom NPT förpliktar sig
I BTWC åtar sig parterna bl.a. att varken direkt eller indirekt överföra utrustning som kan användas för produktion av biologiska stridsmedel.
Likaledes föreskriver CWC att dess parter varken direkt eller indirekt ska överföra kemiska stridsmedel till någon annan stat.
Även om de internationella avtalens primära syfte är att förhindra spridning av massförstörelsevapen och främja nedrustning så innehåller de också bestämmelser om att parterna ska främja handel för fredliga ändamål. Detta beror på att en betydande del av de aktuella produkterna och teknologierna har dubbla användningsområden.
De internationella exportkontrollregimerna
För att förstärka det internationella samarbetet för
samman i fem internationella exportkontrollregimer:
21
Skr. 2014/15:114 (ZC), Nuclear Suppliers Group (NSG), Australiengruppen (AG), Missil- teknologikontrollregimen (MTCR) och
Regimernas syfte är att identifiera varor och teknologier som kan användas i samband med massförstörelsevapen och att skapa större enhetlighet i deltagande länders exportkontroll av dessa. Till stöd för detta arbete har respektive regim en lista med produkter som är under kontroll. Listorna revideras regelbundet. Arbetet omfattar även utbyte av information om nekade exporter, spridningsrisker samt kontakter med tredjeland för att främja regimernas
Grunden för samarbetet i exportkontrollregimerna är en gemensam politisk vilja att förhindra spridning av massförstörelsevapen. Detta uppnås genom en nationell lagstiftning som möjliggör exportkontroll av de varor och teknologier som har identifierats såsom strategiska. Deltagande i regimerna underlättar samtidigt uppfyllandet av de folkrättsliga förpliktelserna i internationella avtal om att inte direkt eller indirekt bistå en annan stat att anskaffa massförstörelsevapen.
Nuclear Suppliers Group
Nuclear Suppliers Group (NSG) har sitt ursprung i den s.k. Londonklubben som bildades i mitten av
Under 2014 fortsatte den tekniska expertgruppen (TEG) under svenskt ordförandeskap, sitt arbete med tekniska förslag och uppdatering av innehållet i kontrollistorna. I april hölls ett större
regimens webbplats.
22
Australiengruppen
Australiengruppen (AG) bildades år 1985 på initiativ av Australien. Dess verksamhet syftar till att harmonisera medlemsländernas exportkontroll för att förhindra spridning av kemiska och biologiska vapen. Ursprungligen omfattade gruppens verksamhetsområde endast kemikalier och kemisk tillverkningsutrustning. År 1990 beslutades dock att kontrollistorna skulle utökas till att även omfatta mikroorganismer, toxiner samt viss tillverkningsutrustning för biologiska stridsmedel. Under 2014 har AG fortsatt sitt arbete med information till stater som inte är medlemmar av regimen. Vid plenarmötet 2014 antogs en rad förslag i syfte att stärka regimens arbete, bl.a. för att uppmuntra ökad anslutning till regimens riktlinjer och kontrollistor och höja medvetenheten om spridningsrisker hos industri och akademi. Plenarmötet enades också om att inleda en översyn av regimens riktlinjer.
Missilteknologikontrollregimen
Missilteknologikontrollregimen (MTCR) grundar sig på ett amerikanskt initiativ från år 1982. Dess verksamhet gäller främst exportkontroll av fullständiga missilsystem (inklusive ballistiska missiler och bärraketer för rymduppskjutningar samt sondraketer) och andra obemannade luftfarkoster (inklusive kryssningsmissiler, mål- och spanings- plattformar) med en räckvidd på 300 kilometer eller mer. Därutöver kontrolleras komponenter till sådana system samt andra produkter som kan användas för produktion av missiler och även mindre obemannade luftfarkoster konstruerade för att kunna sprida aerosoler.
Under 2014 fortsatte arbetet inom MTCR med att bl.a. se över innehållet i listorna med kontrollerade produkter, utbyta information om känslig spridning av missilutrustning, teknologisk utveckling, nationella vapenprogram och upphandlingsstrategier, samt bedriva utåtriktad verksamhet till en rad länder. Plenarmötet för år 2014 hölls i Oslo under norskt ordförandeskap. Utmaningarna kopplade till ITT (Intangible Technology Transfers) fick stort utrymme. Också medlemskapsfrågan diskuterades. Ett flertal
Sverige kommer också fortsättningsvis att besätta posten som medordförande
(Cocom). Arrangemangets arbetsfält omfattar kontrollen av konventionella vapen samt varor och teknologier med dubbla användningsområden som inte kontrolleras i andra regimer. Det utgör därmed ett viktigt komplement till arbetet i övriga regimer vilka uteslutande fokuserar på massförstörelsevapen samt vissa vapenbärare.
Syftet med regimens verksamhet är att bidra till regional och internationell säkerhet och stabilitet genom att främja öppenhet och ett ansvarsfullt agerande rörande överföringar av konventionella vapen och
Skr. 2014/15:114
23
Skr. 2014/15:114 produkter med dubbla användningsområden och därigenom undvika destabiliserande ansamlingar. Grundsynen i WA är att handel med de varor som återfinns på kontrollistorna ska vara tillåten, men att den måste ske under kontrollerade former.
WA håller årliga plenarmöten på senhösten. Under dessa möten behandlas frågor av principiell betydelse för samarbetets fortsatta utveckling. På grundval av löpande tekniskt arbete under året beslutas också om uppdateringar av kontrollistorna som återspeglar den tekniska utvecklingen av konventionella vapen m.m. och massförstörelsevapen. I december 2014 hölls plenarmötet under ordförandeskap av Estland. Nya
Konsulär vaksamhet
Ett element i arbetet med att begränsa riskerna för spridning av kärnvapen och andra massförstörelsevapen är s.k. konsulär vaksamhet. Sverige har både rättsligt bindande åtaganden beslutade av FN och EU, samt politiska åtaganden inom ramen för exportkontrollregimerna som syftar till att begränsa spridningen av känslig information och teknik. Ett sätt att sprida känslig information är genom kunskapsöverföring. Frågan aktualiseras vid prövning av antagning samt uppehållstillstånd för studier som rör sådan känslig information och teknik. Under 2014 fortsatte samarbetet mellan berörda myndigheter, som bl.a. syftar till en ökad medvetenhet kring spridningsrisker i fråga om känsliga högskoleutbildningar eller forskningssamarbeten.
3.3Samarbetet inom EU om produkter med dubbla användningsområden
Exportkontrollregimerna och EU
Arbetet inom EU på området exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden
förordningen). I det följande behandlas arbetet i WPDU.
24
Enligt EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen ska Skr. 2014/15:114 medlemsstaterna arbeta för att bli en ledande samarbetspartner när det
gäller exportkontrollregimerna, bl.a. genom samordning av EU:s stånd- punkter inom regimerna. EU:s uppfattning är sedan länge att alla EU:s medlemsstater ska erbjudas medlemskap i alla exportkontrollregimerna. Huvudskälet är strävan att upprätthålla en för alla
Genom beslut i Nuclear Suppliers Group (NSG) och Australien- gruppen (AG) är samtliga
Årets arbete med kontrollistorna
De förändringar som görs i regimernas kontrollistor under året lyfts in i bilaga I till den ovan nämnda rådsförordningen och blir därmed juridiskt bindande för EU:s medlemsstater. I enlighet med sina delegerade befogenheter (Förordning (EU) nr 599/2014), fattade kommissionen den 22 oktober 2014 beslut om uppdatering av bilaga I, i enlighet med de ändringar som beslutats i exportkontrollregimerna (C (2014)7567). Ändringarna trädde i kraft vid årsskiftet.
Arbetet inom WPDU
Verksamheten inom WPDU under år 2014 har dominerats av den pågående översynen av EU:s exportkontrollregelverk för PDA. I april presenterade kommissionen ett meddelande (KOM(2014)244) med alternativ för hur systemet kan utvecklas och stärkas för att möta nya hot och spridningsrisker, teknikutveckling och förändrade handelsmönster, öka harmoniseringen inom EU samt säkra EU:s externa konkurrenskraft. Rådet antog 21 november rådsslutsatser, i syfte att ge övergripande vägledning i det fortsatta arbetet (15926/14). Kommissionen avser att presentera konkreta lagstiftningsförslag och förslag till andra åtgärder under 2016.
Arbetet inom koordinationsgruppen (artikel 23)
Verksamheten inom koordinationsgruppen syftar till att samordna tillämpningen av förordningen. Under året har en ny undergrupp etablerats, i syfte att titta specifikt på övervakningsteknologier och analysera behovet av nya kontroller.
25
Skr. 2014/15:114 3.4 |
FN:s säkerhetsråds resolution 1540 |
|
och Proliferation Security Initiative (PSI) |
FN:s säkerhetsråd antog i april 2004 resolution 1540. Med stöd av kapitel VII i
Genom resolution 1540 fattades också beslut om att inrätta en kommitté med uppgift att rapportera till säkerhetsrådet om genomförandet av resolutionen. FN:s medlemsländer uppmanas att rapportera till kommittén om åtgärder som de vidtagit för att genomföra resolutionen. Mandatet för
Under året har ett arbete inletts för att uppdatera Sveriges rapportering om genomförandet av resolution 1540.
En internationell verksamhet som har beröringspunkter med, och är delvis överlappande med resolution 1540, är Proliferation Security Initiative (PSI). EU och Sverige stöder detta initiativ som syftar till att, inom ramen för folkrätten och nationell rätt stärka det internationella samarbetet och att bättre kunna förhindra transporter till obehöriga mottagare av massförstörelsevapen och insatsvaror till sådana. Det nationella arbetet med att upprätthålla nödvändig beredskap och agera i ett akut ärende är fördelat mellan berörda myndigheter i enlighet med ordinarie ansvarsprinciper.
4 Ansvariga myndigheter
4.1Inspektionen för strategiska produkter
Inspektionen för strategiska produkter (ISP) är förvaltningsmyndighet för ärenden och tillsyn enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, i det senare fallet om inte någon annan myndighet har detta till uppgift. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har sådant ansvar när det gäller särskilt känsliga kärntekniska produkter.
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Försvarets radioanstalt (FRA) bistår ISP med teknisk specialistkompetens och bl.a. Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must), Säkerhetspolisen (Säpo) och FRA bistår ISP med information. ISP har även ett etablerat samarbete med Tullverket. Vissa av ISP:s tillsynsbesök genomförs som gemensamma tillsynsbesök med Tullverket och myndigheterna utbyter även information om utförseltillstånd.
26
Genom regeringsbeslut har ISP utsetts att som s.k. behörig myndighet Skr. 2014/15:114 fullgöra vissa angivna uppgifter enligt rådsförordningar om sanktioner
som beslutats av Europeiska unionen. ISP har också vissa tillsynsuppgifter i förhållande till särskilda förbudsföreskrifter som regeringen meddelat med stöd av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner.
ISP, som är nationell myndighet under 1992 års konvention om förbud |
|
mot kemiska vapen (CWC), utför de uppgifter som följer av lagen |
|
(1994:118) om inspektioner enligt denna konvention. Den verksamheten |
|
hos ISP behandlas inte i denna skrivelse. |
|
ISP är tillståndsmyndighet från 30 september 2013 för ärenden enligt |
|
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 258/2012 av den 14 mars |
|
2012 som reglerar tillstånd att exportera civila skjutvapen, delar till |
|
skjutvapen och ammunition utanför EU samt vissa import- och |
|
transiteringsåtgärder. |
|
Myndighetens uppgifter framgår av förordningen (2010:1101) med |
|
instruktion för Inspektionen för strategiska produkter. Instruktionen har |
|
under 2014 ändrats med anledning av Sveriges tillträde till FN:s |
|
vapenhandelsfördrag. |
|
Kontakter med företagen |
|
ISP har löpande kontakter med de företag som berörs av |
|
kontrollverksamheten. Företagens skyldigheter regleras i lagen om |
|
krigsmateriel och i förordningen om krigsmateriel. När det gäller krigs- |
|
materiel ska företagen på regelbunden basis till ISP redovisa den |
|
marknadsföring som de har bedrivit utomlands. Dessa rapporter ligger |
|
till grund för ISP:s återkommande genomgångar med företagen om deras |
|
exportplaner. ISP kan lämna positiva eller negativa s.k. förhandsbesked |
|
till företagen avseende känsliga eller tidigare oprövade destinationer. |
|
Förutom att fatta beslut i utförselärenden granskar ISP de |
|
underrättelser som tillverkare av krigsmateriel är skyldiga att lämna |
|
senast fyra veckor innan ett anbud lämnas eller ett avtal ingås om export |
|
av, eller annan utlandssamverkan om, krigsmateriel. ISP har i detta skede |
|
möjlighet att meddela förbud mot att den föranmälda åtgärden |
|
genomförs. Slutligen ska de krigsmaterielexporterande företagen |
|
rapportera om de leveranser som genomförts med stöd av lämnade |
|
tillstånd. |
|
Till skillnad från krigsmateriel krävs enligt exportkontrollagstiftningen |
|
inget tillstånd för att tillverka |
|
huvudregel inte tillstånd för försäljning inom EU (tillstånd krävs endast |
|
för s.k. bilaga |
|
förordning (EG) nr 428/2009 |
|
produktområden som omfattas av tillståndskrav för export utanför EU. |
|
Vid klassificering huruvida en produkt är att betrakta som |
|
eller inte, är det i första hand företagen som ska klassificera sina |
|
produkter. När ett företag är osäkert på om dess produkt omfattas av |
|
kontroll eller inte kan företaget lämna in en produktförfrågan till ISP. |
|
Mot denna bakgrund ser ISP:s kontakter med |
|
än vad som gäller krigsmateriel. Med undantag för ett fåtal företag möter |
|
ISP |
27 |
|
Skr. 2014/15:114 I sin tillsynsroll genomför ISP tillsynsbesök hos företag för att följa upp deras interna exportkontrollorganisation. Under år 2014 genomförde ISP 15 tillsynsbesök.
Finansiering
Regler om ISP:s finansiering framgår av regeringens förordning (2008:889) om finansiering av verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter. En stor del av myndighetens verksamhet avgifts- finansieras. Förordningen föreskriver att kretsen av avgiftsskyldiga fördelas på tre avgiftskollektiv: krigsmateriel, produkter med dubbla användningsområden och produkter enligt lagen om inspektioner enligt FN:s konvention om förbud mot kemiska vapen.
När ISP genom förordningen (2013:707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition fick till uppgift att pröva ärenden om exporttillstånd enligt förordningen (EU) nr 258/2012, gavs ISP också rätt att ta ut avgifter för prövning av ansökningarna.
Delar av ISP:s internationella verksamhet och arbete avseende internationella sanktioner anslagsfinansieras via Utrikesdepartementet.
ISP:s tjänsteexport ska i huvudsak finansieras av någon annan part än ISP.
Exportkontrollrådet (EKR)
Riksdagen beslutade år 1984, på grundval av prop. 1984/85:82 om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport, att en rådgivande nämnd i krigsmaterielfrågor skulle inrättas. Regeringen ombildade nämnden till Exportkontrollrådet (EKR) i samband med inrättandet av ISP år 1996. Regler för rådets sammansättning och verksamhet finns i ISP:s instruktion. Samtliga riksdagspartier är representerade i EKR. ISP:s generaldirektör är dess ordförande. En lista över rådets ledamöter under år 2014 finns nedan.
ISP:s generaldirektör ansvarar för urvalet av ärenden som görs till föremål för samråd med Exportkontrollrådet. Ofta sker samråd innan förhandsbesked lämnas till ett företag. Därutöver ska generaldirektören samråda med rådet innan ISP lämnar över ett ärende till regeringen för dess prövning enligt lagen om krigsmateriel eller enligt lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd.
Vid EKR:s sammanträden redovisar
Ledamöterna ges full insyn i handläggningen av utförselärenden. Generaldirektören redovisar fortlöpande samtliga utförselbeslut avseende export, liksom även beslutade förhandsbesked som inte tidigare redovisats i EKR och ärenden beslutade efter riktlinjepraxis
(anbudsunderrättelser och samarbetsavtal). Från och med 2005 har ISP
28
även redovisat samtliga beredningsärenden avseende produkter med Skr. 2014/15:114 dubbla användningsområden i EKR.
Sammantaget säkerställer detta system en parlamentarisk insyn i tillämpningen av exportkontrollregelverket.
Avsikten med det svenska systemet, som vid en internationell jämförelse är unikt på så sätt att företrädare för de politiska partierna i förväg får tillfälle att diskutera tänkbara exportaffärer, är att skapa en bred förankring av exportkontrollpolitiken och främja kontinuitet i den förda politiken. Till skillnad från flera andra länder, behandlas ärenden i Exportkontrollrådet på ett tidigt stadium innan en konkret affär blir aktuell. Eftersom det skulle vara kommersiellt skadligt för export- företagen om deras avsikter blev kända innan en affär kommit till stånd, är diskussionerna i rådet inte offentliga. De bedömningar som görs av enskilda länder omfattas normalt av utrikessekretess.
Exportkontrollrådet ersätter inte Utrikesnämnden i sådana ärenden som regeringen enligt regeringsformen ska överlägga med Utrikesnämnden om. Under 2014 höll Exportkontrollrådet åtta sammanträden.
År 2011 beslutade regeringen att förordna nedanstående personer att vara ledamöter i Exportkontrollrådet. Ledamöternas förordnande löpte ut vid utgången av 2014:
riksdagsledamoten Torbjörn Björlund (V) riksdagsledamoten Carina Adolfsson Elgestam (S) riksdagsledamoten Annicka Engblom (M) riksdagsledamoten Mikael Jansson (SD) riksdagsledamoten Lars Johansson (S) riksdagsledamoten
riksdagsledamoten Caroline Szyber (KD)
tidigare riksdagsledamoten Göran Lennmarker (M) tidigare riksdagsledamoten Lennart Rohdin (FP) tidigare riksdagsledamoten Tone Tingsgård (S)
Samverkansrådet (SVR)
För samverkan mellan myndigheter i
Det
För att bistå ISP:s generaldirektör i frågor med beredningen av ärenden som rör klassificering av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden är ett
29
Skr. 2014/15:114
30
4.2Strålsäkerhetsmyndigheten
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) är, enligt förordningen (2008:452) med instruktion till Strålsäkerhetsmyndigheten, förvaltningsmyndighet för frågor om skydd av människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av joniserande och
SSM:s uppgifter inom
SSM är utsedd genom regeringsbeslut att vara behörig myndighet och fullgöra uppgifter avseende tillståndsprövning kopplat till rådets förordning (EU) nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran samt rådets förordning (EG) nr 329/2007 om restriktiva åtgärder mot Nordkorea.
Inom området nukleär
SSM samarbetar med andra myndigheter i exportkontrollfrågor, framför allt Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och Tullverket. SSM får också stöd med teknisk specialistkompetens från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), men har själv en hög specialkompetens inom det kärntekniska området.
Kontroll av kärnteknisk export
Kärnämne (uran, plutonium och torium) och kärntekniska produkter klassas som
Vid en ansökan om tillstånd till export av kärnbränsle prövar SSM parallellt frågan om eventuell överlåtelse av kärnämnet enligt lagen (1984:3) och förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet. För använt kärnbränsle granskar SSM även frågan om hur materialet slutligt ska tas om hand. I fråga om använt kärnbränsle som härrör från en kärnteknisk verksamhet i Sverige ska ansökan bl.a. innehålla en försäkran att den som för ut materialet kommer att återta materialet, om det inte kan tas om hand på avsett sätt. SSM beslutar därutöver om
transporten av kärnämne i syfte att förhindra radiologiska olyckor och för att tillse att adekvat fysiskt skydd finns.
De villkor som ställs vid beslut om exporttillstånd utgår från de riktlinjer som överenskommits inom Nuclear Suppliers Group (NSG). Däri ingår att inhämta vissa angivna försäkringar från mottagarlandets regering, innan ett exporttillstånd kan beviljas. Försäkran ska avse att produkterna är för fredlig användning, att IAEA har full kontrollrätt i landet, samt att kärnämne i landet har adekvat fysiskt skydd. Därutöver ska det garanteras att vidareexport inte kommer att ske utan motsvarande försäkringar. SSM gör detta vid upprepade affärer med ett land. SSM har i uppdrag att å regeringens vägnar inhämta försäkran från det mottagande landets regering vid kärnteknisk export, samt att utforma och avlämna Sveriges regeringsförsäkran till det exporterande landets regering vid import av sådant material. Vid en första affär inhämtar dock Utrikesdepartementet försäkran vid export eller avger försäkran vid import.
EU:s samtliga medlemsländer har anslutit sig till fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget) vars syfte bl.a. är att upprätta en gemensam marknad för speciella material och utrustning inom kärnenergiområdet och att garantera att kärnämne inte används för andra ändamål än vad det är avsett för. Samtliga EU:s medlemsländer har också anslutit sig till Icke- spridningsavtalet (NPT) och har slutit kontrollavtal med IAEA med tillhörande tilläggsprotokoll. Regeringen anser att det tillstånds- förfarande som finns för handel inom EU enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 och medlemsländernas åtaganden inom ramen för Euratom i normalfallet ger tillräcklig säkerhet vid överföringar av kärnämne och kärntekniska produkter mellan
EU har inom ramen för Euratomfördraget rätt att ingå avtal med tredjeland. Bilaterala avtal om kärnenergins fredliga användning har ingåtts mellan EU och Australien, Japan, Kanada, Ukraina, USA, respektive Uzbekistan. Ett motsvarande avtal mellan EU och Sydafrika förväntas träda i kraft 2015.
Samtliga medlemsländer i EU har förbundit sig att till IAEA rapportera all utförsel av kärnämne och kärnteknisk utrustning, enligt Tilläggsprotokollet till kontrollavtalet med IAEA, för Sveriges del INFCIRC/193/Add.8. För Sverige innebär det att
Under år 2014 hanterade SSM 43 exportansökningar. Dessa utgjordes till ungefär en fjärdedel av kärnämne och till ungefär hälften av zirkoniumkomponenter, styrstavar och andra produkter för användning i kärnreaktor. Uppgifter om SSM:s beviljade exporttillstånd återfinns i bilaga 2, tabell 5.
SSM har utefter behov kontakter med de företag som berörs av kontrollverksamheten. I sin tillsynsroll genomför SSM besök hos företag
Skr. 2014/15:114
31
Skr. 2014/15:114 för att se till att dessa är medvetna om och uppfyller de krav som ställs på företagen vid överföring inom EU eller export ut ur EU av PDA- produkter. Under 2014 genomfördes två tillsynsbesök.
5 Statistik och begrepp
Inspektionen för strategiska produkter (ISP) följer kontinuerligt marknadsföring och export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden och förser regeringen med det statistiska underlaget för redovisningen av den svenska exporten av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.
De företag som har tillstånd att tillverka och tillhandahålla krigsmateriel – för närvarande ca 130 varav 54 företag har exporterat under 2014 – är skyldiga att lämna redovisningar i olika hänseenden till ISP.
Redovisningen av den svenska krigsmaterielexporten under år 2014 finns i bilaga 1. Statistik visas även från de senaste åren, eftersom enstaka försäljningar och leveranser av större system kan orsaka kraftiga svängningar i den årliga statistiken. Uppgifterna i skrivelsen baseras på lagstadgad årlig rapportering från de krigsmaterielexporterande företagen och myndigheter för år 2014 som sammanställts av ISP.
SSM följer den kärntekniska utvecklingen i Sverige och bidrar med statistiskt underlag till regeringen om export av kärntekniska produkter med dubbla användningsområden. Redovisningen finns i bilaga 2.
Kategorier av krigsmateriel
Efter genomförandet av direktiv 2009/43/EG om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen är den svenska krigsmaterielförteckningen numera likalydande med EU:s militära lista, med tre nationella tillägg (kärnladdningar,fortifikatoriska anläggningar och vissa kemiska stridsmedel). I EU:s militära lista görs ingen uppdelning mellan krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK). Den svenska krigsmaterielförteckningen är därför också kompletterad med en uppdelning på KS och ÖK. I skrivelsen redovisas uppdelningen både på KS/ÖK samt krigsmaterielförteckningens beteckningar (ML) och nationella tillägg (NL) i förekommande fall. Kategorin krigsmateriel för strid omfattar materiel med förstörelsebringande verkan inklusive sikten för sådan materiel samt materiel för eldledning. Kategorin övrig krigsmateriel omfattar delar och komponenter till krigsmateriel för strid samt materiel som inte har direkt förstörelsebringande verkan i en stridssituation.
När det i en tabell anges att utförseltillstånd beviljats eller export skett inom en viss kategori innebär detta att en eller flera av kategorins produkter avses, eller delkomponenter till dessa. Det betyder dock inte att utförseltillstånd har beviljats för eller export skett av samtliga produkter inom varje materielkategori.
32
Det bör även observeras att EU:s militära lista innehåller ett antal Skr. 2014/15:114 kategorier som inte tidigare har varit under kontroll. Den årsvisa
statistiken är därför inte fullt jämförbar.
Faktiska leveranser
Utförselstatistiken från ISP grundar sig på exportföretagens och myndigheternas lagstadgade redovisning av det fakturerade värdet av levererad materiel och tekniskt bistånd.
Förändringar från ett år till ett annat i den statistik som redovisas ger i sig inte underlag för en mer långsiktig bedömning av utvecklingstendenser. En enstaka större leverans ett år kan som nämnts medföra kraftiga utslag i statistiken.
Den svenska krigsmaterielexporten redovisas även i den allmänna utrikeshandelsstatistiken, som grundas på Tullverkets uppgifter till Statistiska centralbyrån (SCB). Statistiken från SCB skiljer sig dock från den som redovisas av ISP. I SCB:s statistik, som redovisas under rubriken Vapen och ammunition, ingår både produkter som klassificeras som krigsmateriel och civila produkter. Militära flygplan, fordon och fartyg redovisas under andra rubriker. Vidare omfattar SCB:s statistik produkter som passerat gränsen för reparationer i Sverige eller i utlandet. I ISP:s statistik redovisas dessa inte som export för försäljning. SCB:s siffror är således inte jämförbara med ISP:s statistik och redovisas inte i denna skrivelse.
Följdleveranser
Det kan ibland vara av intresse att närmare studera hur stor andel av utförseltillstånden för försäljning till ett visst land som avser s.k. följdleveranser. I statistikredovisningen lämnas en sådan redogörelse för länder utanför EU/OECD. Där redovisas också vilken typ av materiel som omfattas av nya tillstånd.
Leasing
Svensk försvarsindustri och Försvarets materielverk (FMV) samt Försvarsexportmyndigheten (FXM), har under de senaste åren alltmer kommit att sluta olika former av leasingavtal med utländska kunder. Bakgrunden till detta kan sökas i den internationella utveckling där internationella operationer ofta innebär omedelbara operativa behov av materiel där normala upphandlingsformer avseende köp inte klarar kraven tidsmässigt.
Modern materiel tillverkad för det svenska försvaret har också blivit tillgänglig för andra länder som ett resultat av den minskade organisationen samt den förändrade hotbilden utan omedelbara hot mot Sverige. Ett exempel är den leasing som genomfördes till Storbritannien, Kanada samt Italien av artillerilokaliseringsradar.
Under år 2005 levererade FMV 14 JAS 39 Gripen till Tjeckien som ett resultat av det leasingavtal för perioden
33
Skr. 2014/15:114 Under 2007 slutlevererade FMV 14 JAS 39 Gripen till Ungern. Leasingavtalet med Ungern avseende JAS 39 Gripen omförhandlades i januari 2012 med en förlängning till år 2026 då avtalet övergår i köp.
Under 2014 inkom inga ärenden och inga tillstånd beviljades.
I nuläget inkluderas inte leasingavtal med utländska kunder i under- laget för exportstatistik.
Upplåtelse av tillverkningsrätt, samarbete m.m.
Under 2014 har 4 tillstånd lämnats för upplåtelse av tillverkningsrätt avseende krigsmateriel utanför Sverige.
Vidare har under samma år 29 samarbetsavtal om tillhandahållande av tekniskt bistånd, gemensam utveckling eller produktion granskats och godkänts. Prövningen av ärenden som rör upplåtelse av tillverkningsrätt och samarbete med utländsk part sker, oavsett materieltyp, med de strängare kriterier som gäller för export av krigsmateriel för strid, eftersom sådant samarbete i regel medför en mer långsiktig bindning än regelrätt export. Sådana avtals omfattning, deras utsträckning i tiden, vidareexportklausuler m.m. granskas då i detalj.
Regeringen har med stöd av lagen (1992:1300) om krigsmateriel föreskrivit en skyldighet att, för den som har upplåtit tillverkningsrätt avseende krigsmateriel till någon i utlandet eller som ingått avtal om samarbete med någon i utlandet, årligen redovisa om avtalen fortfarande är i kraft, om tillverkning eller annat samarbete alltjämt förekommer samt hur samarbetet bedrivs. Under 2014 har 7 företag redovisat ägande i 76 utländska rättssubjekt i 35 länder. 9 företag har redovisat 67 upplåtna tillverkningsrätter i 35 länder. Under 2014 har 4 tillstånd beviljats till 4 länder. 12 företag och 1 myndighet redovisade sammanlagt 78 samarbetsavtal i 19 länder samt 3 organisationer. Under 2014 har 29 tillstånd beviljats till 14 länder samt 2 organisationer.
Militärt inriktad utbildning
Militärt inriktad utbildning av utländska medborgare får enligt lagen om krigsmateriel inte bedrivas inom eller utom landet utan tillstånd av ISP. Förbudet gäller inte utbildning som är knuten till försäljning av krigsmateriel som man fått utförseltillstånd för .
Inget tillstånd för militärt inriktad utbildning utfärdades under år 2014.
34
Skr. 2014/15:114
Bilaga 1
Export av krigsmateriel
Tabell 1. Antal inkomna ärenden m.m. rörande export av krigsmateriel
Ärendetyp |
2012 |
2013 |
2014 |
Förhandsbesked |
19 |
19 |
39 |
Anbudsärenden |
275 |
313 |
254 |
Utförseltillstånd |
1244 |
1247 |
1043 |
Tabell 2. Värdet av beviljade utförseltillstånd under
År |
Värde i löpande priser, mnkr |
|
Förändring i procent |
|
|||||
|
Totalt |
KS |
|
ÖK |
|
Totalt |
KS |
|
ÖK |
2010 |
13 228 |
|
9 501 |
|
3 727 |
+19 |
+123 |
|
|
2011 |
10 898 |
|
2 960 |
|
7 937 |
|
+113 |
||
2012 |
7 936 |
|
5 147 |
|
2 789 |
+74 |
|
- 65 |
|
2013 |
9829 |
|
6339 |
|
3490 |
+24 |
+23 |
|
+25 |
2014 |
4481 |
|
1349 |
|
3132 |
|
Tabell 3. Värdet av utförseltillstånd uppdelat på krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK)
14000
12000
10000
8000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ÖK |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
6000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
KS |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
4000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
|
|
|
|
35
Skr. 2014/15:114
Bilaga 1
Tabell 4. |
Faktisk krigsmaterielexport |
||||||||||
|
|
total varuexport |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
År |
Sveriges |
|
Krigsmaterielexport |
|
|
|
|
|
|
||
|
totala |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varu- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
export |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(löpande |
Andel av |
Löpande |
|
|
Förändring i |
|
||||
|
varu- |
priser, mnkr |
|
Procent |
|
|
|||||
|
priser) |
|
|
|
|
||||||
|
|
exp. % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
mnkr |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Total |
|
KS |
ÖK |
Total |
|
KS |
ÖK |
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
1 138 900 |
|
1,21 |
13745 |
|
6747 |
6998 |
+1 |
|
+12 |
|
2011 |
1 212 600 |
|
1,15 |
13914 |
|
5840 |
8074 |
+ 1 |
|
+15 |
|
2012 |
1 170 100 |
|
0,83 |
9760 |
|
3746 |
6014 |
|
|||
2013 |
1 090 500 |
|
1,10 |
11942 |
|
5554 |
6388 |
+22 |
|
+48 |
+6 |
2014 |
1 129 900 |
|
0,70 |
7958 |
|
3258 |
4700 |
|
Tabell 5. Faktisk krigsmaterielexport
16000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ÖK |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
8000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
6000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
KS |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
4000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
36
|
|
|
|
Skr. 2014/15:114 |
Tabell 6. |
Kategorier av försvarsrelaterade produkter |
Bilaga 1 |
||
|
|
|
|
|
EU |
KS klassade produkter |
Omfattning i stort av |
|
|
ML |
(övriga är ÖK) |
vapenkategori |
|
|
1 |
ML 1 a utom revolvrar och pistoler |
Slätborrade vapen med en kaliber |
|
|
|
samt vapen utformade för jakt och |
som understiger 20 mm, andra |
|
|
|
sportskytte. |
vapen och automatvapen med en |
|
|
|
Slutstycken, eldrör (pipor), mantlar |
kaliber på högst 12,7 mm (0,50 |
|
|
|
tum) samt tillbehör, enligt |
|
||
|
och lådor. |
följande, och särskilt utformade |
|
|
|
ML 1c |
|
komponenter för dessa vapen. |
|
|
|
|
|
|
2 |
ML 2 a utom signaturdämpande |
Slätborrade vapen med en kaliber |
|
|
|
anordningar. |
på minst 20 mm, andra vapen |
|
|
|
|
|
eller utrustning med en kaliber |
|
|
Eldrör, mekanismer, markplattor och |
som överstiger 12,7 mm (0,50 |
|
|
|
rekylhäminrättningar. |
tum), kastare samt tillbehör, |
|
|
|
|
|
enligt följande, liksom särskilt |
|
|
ML 2d |
|
utformade komponenter för dessa |
|
|
|
|
vapen. |
|
3 |
ML 3 a utom rök, lys och |
Ammunition och temperingsdon |
|
|
|
övningsammunition samt ammunition |
enligt följande samt särskilt |
|
|
|
med expanderande kula av typ som |
utformade komponenter för |
|
|
|
används för jakt eller sportskytte. |
sådana. |
|
|
|
Projektiler, granatkroppar, målsökare |
|
|
|
|
och stridsdelar. |
|
|
|
4 |
ML 4 a utom rökbehållare, patroner |
Bomber, torpeder, raketer, |
|
|
|
och simulatorer. |
missiler, andra anordningar och |
|
|
|
Målsökare, stridsdelar, tändrör, zonrör, |
laddningar med sprängverkan |
|
|
|
samt tillhörande utrustning och |
|
||
|
motorer, styrsystem, eldrör och |
tillbehör, enligt följande, och |
|
|
|
lavetter. |
|
särskilt utformade komponenter |
|
|
ML 4 b. Endast aktivering, avfyring, |
för sådana. |
|
|
|
|
|
||
|
läggning, detonering samt avlossning |
|
|
|
|
av KS definierad utrustning. |
|
|
|
5 |
ML 5 a) |
|
|
|
|
|
|
varningsutrustning samt |
|
|
ML 5 b endast målfångnings, |
relaterade system, utrustning för |
|
|
|
målangivnings- samt |
försök och skottställning samt |
|
|
|
målföljningssystem. |
motmedelsutrustning, enligt |
|
|
|
|
|
följande, som utformats särskilt |
|
|
|
|
för militär användning samt |
|
|
|
|
komponenter och tillbehör som |
|
|
|
|
utformats särskilt för dessa. |
|
6 |
ML 6 a med begränsning till not 1 a) |
Markfordon och komponenter. |
|
|
|
och b) |
|
|
|
|
|
|
|
|
7 |
ML 7 a), b) och e) |
Kemiska eller biologiska toxiska |
|
|
|
|
|
agens, "agens för kravall- |
|
|
|
|
hantering", radioaktiva material, |
|
|
|
|
tillhörande utrustning, |
|
|
|
|
komponenter och material. |
37 |
|
|
|
|
Skr. 2014/15:114
Bilaga 1
|
EU |
KS klassade produkter |
Omfattning i stort av |
|
ML |
(övriga är ÖK) |
vapenkategori |
|
8 |
ML 8 a), b) och c) |
"Energetiska material", och |
|
|
|
besläktade substanser. |
|
9 |
ML 9 a) 1, 2a) och b) |
Krigsfartyg (ytfartyg eller |
|
|
|
undervattensfarkoster), särskild |
|
|
|
marin krigsmateriel, tillbehör, |
|
|
|
komponenter och andra ytfartyg. |
|
10 |
ML 10 a) stridsflygplan samt c) UAV |
"Luftfartyg", "lättare än luft- |
|
|
med beväpning |
farkoster", ”obemannade |
|
|
|
luftfartyg” (”UAV”), flyg- |
|
|
|
motorer och utrustning för |
|
|
|
”luftfartyg”, tillhörande |
|
|
|
utrustning samt komponenter, |
|
|
|
enligt följande, som särskilt |
|
|
|
utformats för militär användning. |
|
11 |
|
Elektronisk utrustning, |
|
|
|
”rymdfarkoster” och |
|
|
|
komponenter som inte anges på |
|
|
|
något annat ställe i EU:s |
|
|
|
gemensamma militära |
|
|
|
förteckning. |
|
12 |
ML 12 a) |
Höghastighetsvapen med kinetisk |
|
|
|
energi och tillhörande utrustning, |
|
|
|
enligt följande, samt |
|
|
|
komponenter som utformats |
|
|
|
särskilt för dessa vapen. |
|
13 |
|
Pansar- eller skyddsutrustning, |
|
|
|
konstruktioner och komponenter. |
|
14 |
|
"Specialiserad utrustning för |
|
|
|
militär utbildning" eller för |
|
|
|
simulering av militära scenarion, |
|
|
|
simulatorer som särskilt |
|
|
|
utformats för att träna |
|
|
|
användningen av skjutvapen eller |
|
|
|
vapen enligt ML1 eller ML2 och |
|
|
|
särskilt utformade komponenter |
|
|
|
och tillbehör för dessa. |
|
15 |
|
Bild- eller motmedelsutrustning, |
|
|
enligt följande, som utformats |
|
|
|
|
särskilt för militär användning, |
|
|
|
och särskilt utformade |
|
|
|
komponenter och tillbehör för |
|
|
|
denna. |
|
16 |
|
Smidesstycken, gjutstycken och |
|
|
|
andra obearbetade produkter vars |
|
|
|
användning i en produkt som |
|
|
|
omfattas av förteckningen går att |
|
|
|
identifiera genom materialets |
|
|
|
beståndsdelar, form eller |
|
|
|
funktion, och som utformats |
|
|
|
särskilt för någon produkt som |
38 |
|
|
omfattas av |
|
|
|
EU |
KS klassade produkter |
Omfattning i stort av |
ML |
(övriga är ÖK) |
vapenkategori |
|
|
ML10, ML12 eller ML19. |
17 |
|
Övrig utrustning, material och |
|
|
"bibliotek", enligt följande, samt |
|
|
komponenter som utformats |
|
|
särskilt för dessa. |
18 |
|
Utrustning och komponenter för |
|
|
framställning av produkter. |
19 |
ML 19 a), b), c) och f) |
Vapensystem baserade på riktad |
|
|
energi (DEW), därtill hörande |
|
|
utrustning eller motmedels- |
|
|
utrustning och testmodeller, |
|
|
enligt följande, och särskilt |
|
|
utformade komponenter för |
|
|
dessa. |
20 |
|
Kryogen och "supraledande" |
|
|
utrustning, enligt följande, och |
|
|
särskilt utformade komponenter |
|
|
och tillbehör för sådan. |
21 |
|
"Programvara". |
22 |
|
"Teknik". |
Skr. 2014/15:114
Bilaga 1
39
Skr. 2014/15:114 |
Tabell 7. |
Utförseltillstånd och faktisk export under år 2014 |
Bilaga 1 |
|
fördelade på mottagarländer och produktkategorier |
|
|
(mnkr) |
Faktisk export av ammunition (ÖK) för civila skjutvapen till mottagare utanför
EU framgår av tabell 17.
|
|
Beviljade utförseltillstånd |
|
|
|
Faktisk export |
|
||
|
Region/ |
Antal |
Huvudkategori |
Värdet |
|
Huvudkategori av |
Värdet |
||
|
Land |
bevil- |
av beviljad |
av till- |
|
exporterad |
av |
||
|
|
jade |
materiel (EU:s |
stånden i |
|
materiel (EU:s |
exporten |
||
|
|
till- |
militära lista) |
mnkr |
|
militära lista) |
i mnkr |
||
|
|
stånd |
|
|
|
|
|
|
|
|
EU |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Belgien |
14 |
1,2,3,5,8,13 |
36 |
|
1,2,3,5,8 |
22 |
||
|
Bulgarien |
2 |
|
3,13 |
3 |
|
3 |
0,7 |
|
|
Danmark |
12 |
1,3,5,6,8,13 |
49 |
|
1,3,5,6,8,17,21,22 |
140 |
||
|
Cypern |
1 |
|
13 |
∞ |
- |
- |
||
|
Estland |
7 |
|
3,5,8,13,17 |
11 |
|
3,5,17 |
8 |
|
|
Finland |
|
|
|
|
|
2,3,4,5,6,8,10,13, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14,17 |
|
|
|
|
35 |
2,3,5,6,8,13,17 |
295 |
|
18 |
260 |
||
|
Frankrike |
22 |
1,2,3,6,8,10,11, |
118 |
|
1,2,3,5,6,8,10,11, |
453 |
||
|
|
13 |
|
15,22 |
|||||
|
Grekland |
1 |
|
13 |
∞ |
13,22 |
49 |
||
|
Irland |
2 |
|
4,5,13,14 |
42 |
|
- |
- |
|
|
Italien |
9 |
|
1,3,4,5,6,11,13, |
62 |
|
3,5,6,8,11,14,17, |
97 |
|
|
|
|
14 |
|
22 |
||||
|
Kroatien |
3 |
|
3,5,13 |
3 |
|
3,22 |
0,3 |
|
|
Lettland |
2 |
|
3,13 |
4 |
|
3 |
1 |
|
|
Litauen |
5 |
|
2,3,4,13,18,22 |
74 |
|
2,3,6 |
4 |
|
|
Luxemburg |
1 |
|
13 |
0,2 |
|
6,13 |
0,4 |
|
|
Malta |
2 |
|
1,13 |
0,05 |
|
- |
- |
|
|
Neder- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Länderna |
8 |
|
1,3,5,6,7,13,17 |
1,3 |
|
1,3,5,6,7,17,22 |
176 |
|
|
Nya |
- |
|
- |
- |
|
|
|
|
|
Kaledonien,Fr |
|
|
|
|
|
- |
- |
|
|
Polen |
9 |
|
2,3,5,8,13,22 |
52 |
|
2,3,4,5,8,10 |
27 |
|
|
Portugal |
5 |
|
2,3,9,10,13 |
12 |
|
2,3,10 |
11 |
|
|
Rumänien |
2 |
|
3,13 |
2 |
|
3 |
0,2 |
|
|
Slovakien |
2 |
|
3,13 |
8 |
|
3 |
1 |
|
|
Slovenien |
2 |
|
3,13 |
2 |
|
3,14 |
0,3 |
|
|
Spanien |
15 |
3,5,6,8,10,11, |
102 |
|
3,5,6,8,10,11 |
28 |
||
|
|
13 |
|
||||||
|
Storbritannien |
27 |
1,3,5,6,7,8,10,13, |
227 |
|
1,3,4,5,6,7,8,10,11 |
527 |
||
|
|
17,18 |
|
,14,17,18,21,22 |
|||||
|
Tjeckien |
10 |
3,4,8,13,14 |
82 |
|
3,4,5,8,14 |
7 |
||
|
Tyskland |
|
|
3,4,5,6,7,8,13,14, |
|
|
2,3,4,5,6,7,8,10,11 |
|
|
40 |
|
54 |
17,22 |
367 |
|
,13,14,17,21,22 |
402 |
|
|
|
Beviljade utförseltillstånd |
|
|
Faktisk export |
|
Skr. 2014/15:114 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
Region/ |
Antal |
|
Huvudkategori |
Värdet |
Huvudkategori av |
Värdet |
|||
|
Land |
bevil- |
|
av beviljad |
av till- |
exporterad |
av |
|
||
|
|
|
jade |
|
materiel (EU:s |
stånden i |
materiel (EU:s |
exporten |
|
|
|
|
|
till- |
|
militära lista) |
mnkr |
militära lista) |
i mnkr |
|
|
|
|
|
stånd |
|
|
|
|
|
|
|
|
Ungern |
4 |
3,8,13,17 |
13,5 |
3,8 |
3 |
|
|||
|
Österrike |
5 |
3,6,8,13 |
17 |
2,3,6,8,10 |
9 |
|
|||
|
|
|
|
1,2,3,4,5,6,7,8, |
|
|
1,2,3,4,5,6,7,8,10, |
|
|
|
|
Total |
|
9,10,11,13,14, |
|
|
11,13,14,15,17,18, |
|
|
||
|
288 |
17,18,22 |
1583,05 |
21,22 |
2 227 |
|
||||
|
Övriga |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Europa |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Andorra |
- |
- |
- |
|
- |
- |
|
||
|
Bosnien- |
|
|
|
|
|
- |
- |
|
|
|
Hercegovina |
- |
- |
- |
|
|
|
|
||
|
Georgien |
- |
- |
- |
|
- |
- |
|
||
|
Island |
3 |
3,8,13 |
0,65 |
3,8 |
0,06 |
|
|||
|
Liechtenstein |
1 |
13 |
∞ |
- |
- |
|
|||
|
Montenegro |
1 |
7 |
0,1 |
7 |
0,1 |
|
|||
|
Norge |
56 |
1,3,5,6,7,8,13, |
164 |
1,2,3,4,5,6,7,8,10, |
1269 |
|
|||
|
|
|
17 |
14,15,17,21 |
|
|||||
|
Ryssland |
- |
- |
- |
|
- |
- |
|
||
|
Schweiz |
16 |
1,2,3,5,7,8,13, |
2 |
|
1,3,5,6,7,8,10,17 |
34 |
|
||
|
|
|
14,17 |
|
|
|||||
|
Turkiet |
5 |
8,13,17 |
0,5 |
8,17 |
0,5 |
|
|||
|
Ukraina |
- |
- |
- |
|
- |
- |
|
||
|
Total |
|
1,2,3,5,6,7,8,13 |
|
|
1,2,3,4,5,6,7,8,10, |
|
|
||
|
49 |
,14,17 |
167,2 |
14,15,17,21 |
1 304 |
|
||||
|
Nordamerika |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kanada |
6 |
2,3,5,13,17 |
64 |
2,3,5,8,17,21,22 |
347 |
|
|||
|
USA |
49 |
1,2,3,5,8,11,13, |
662 |
1,2,3,5,8,10,11,14, |
1318 |
|
|||
|
|
|
14,17,18 |
17,21,22 |
|
|||||
|
Total |
|
1,2,3,5,8,11,13, |
|
|
1,2,3,5,8,10,11,14, |
|
|
||
|
55 |
14,17,18 |
726 |
17,21,22 |
1 665 |
|
||||
|
Central- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
amerika/ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Karibien |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Guatemala |
- |
- |
- |
|
- |
- |
|
||
|
Mexiko |
4 |
1,2,9 |
249 |
1,2,9,22 |
25 |
|
|||
|
Total |
4 |
1,2,9 |
249 |
102,9,22 |
25 |
|
|||
|
Sydamerika |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Argentina |
3 |
5,13,14,21 |
1,6 |
2,5,14,21 |
10 |
|
|||
|
Brasilien |
12 |
1,2,3,4,5,13,14, |
472 |
1,2,4,5,14,21,22 |
79 |
|
|||
|
|
|
18,21,22 |
|
||||||
|
Chile |
3 |
2,3,13 |
8 |
|
3 |
7 |
|
||
|
Ecuador |
- |
- |
- |
|
- |
- |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
41 |
Skr. 2014/15:114
Bilaga 1
42
|
Beviljade utförseltillstånd |
|
|
Faktisk export |
|
|
Region/ |
Antal |
Huvudkategori |
Värdet |
Huvudkategori av |
Värdet |
|
Land |
bevil- |
av beviljad |
av till- |
exporterad |
av |
|
|
jade |
materiel (EU:s |
stånden i |
materiel (EU:s |
exporten |
|
|
till- |
militära lista) |
mnkr |
militära lista) |
i mnkr |
|
|
stånd |
|
|
|
|
|
Paraguay |
- |
- |
- |
|
- |
- |
Peru |
1 |
8 |
0,3 |
|
- |
- |
Uruguay |
1 |
13 |
∞ |
- |
- |
|
Total |
|
1,2,3,4,5,8,13, |
|
|
|
|
19 |
14,18,21,22 |
481,9 |
|
1,2,3,4,5,14,21,22 |
96 |
|
Nordostasien |
|
|
|
|
|
|
Japan |
13 |
2,3,4,5,8,13 |
33 |
|
2,3,4,5,8,9,14 |
40 |
Republiken |
|
|
|
|
|
|
Korea |
14 |
4,5,8,10,13,21 |
555 |
|
5,8,21,22 |
135 |
Total |
|
2,3,4,5,8,10,13, |
|
|
2,3,4,5,8,9,14,21, |
|
27 |
21 |
588 |
|
22 |
175 |
|
Centralasien |
|
|
|
|
|
|
Kazakstan |
- |
- |
- |
|
- |
- |
Total |
- |
- |
- |
|
- |
- |
Sydostasien |
|
|
|
|
|
|
Brunei |
2 |
2,3 |
14 |
|
2,3,22 |
15 |
Filippinerna |
- |
- |
- |
|
- |
- |
Indonesien |
1 |
4 |
∞ |
2 |
0,3 |
|
Malaysia |
1 |
5 |
2,5 |
|
2,5 |
9 |
Singapore |
10 |
4,5,7,8,9,13,17, |
238 |
|
4,5,8,9,13,22 |
158 |
|
22 |
|
||||
Thailand |
7 |
2,3,21 |
36 |
|
2,3,5,10,14,21,22 |
532 |
Vietnam |
- |
- |
- |
|
- |
- |
Total |
|
2,3,4,5,7,8,9,13 |
|
|
2,3,4,5,8,9,10,13, |
|
22 |
,17,21,22 |
290,5 |
|
14,21,22 |
714 |
|
Sydasien |
|
|
|
|
|
|
Bangladesh |
- |
- |
- |
|
- |
- |
Indien |
16 |
2,5,9,13,22 |
12 |
|
2,3,5,22 |
468 |
Pakistan |
1 |
4 |
8,5 |
|
4,5,21 |
14 |
Total |
17 |
2,4,5,9,13,22 |
20,5 |
|
2,3,4,5,21,22 |
483 |
Mellanöstern |
|
|
|
|
|
|
Bahrain |
- |
- |
- |
|
18 |
0,6 |
Egypten |
- |
- |
- |
|
- |
- |
Förenade |
|
5,6,10,13,15,21 |
|
|
|
|
Arabemiraten |
17 |
,22 |
180 |
|
5,6,13,15,21,22 |
40 |
Israel |
- |
- |
- |
|
- |
- |
Jordanien |
- |
- |
- |
|
- |
- |
Kuwait |
- |
- |
- |
|
- |
- |
|
|
Beviljade utförseltillstånd |
|
Faktisk export |
|
Skr. 2014/15:114 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
Region/ |
Antal |
|
Huvudkategori |
Värdet |
Huvudkategori av |
Värdet |
|
|
Land |
bevil- |
|
av beviljad |
av till- |
exporterad |
av |
|
|
|
jade |
|
materiel (EU:s |
stånden i |
materiel (EU:s |
exporten |
|
|
|
till- |
|
militära lista) |
mnkr |
militära lista) |
i mnkr |
|
|
|
stånd |
|
|
|
|
|
|
|
Oman |
1 |
17 |
1 |
5,17 |
2 |
|
|
|
Qatar |
1 |
14 |
0,2 |
14 |
0,2 |
|
|
|
Saudiarabien |
2 |
5,21,22 |
6 |
3,5,10,11,21,22 |
338 |
|
|
|
Total |
|
5,6,10,13,14,15 |
|
3,5,6,10,11,13,14, |
|
|
|
|
21 |
,17,21,22 |
187,2 |
15,17,18,21,22 |
381 |
|
||
|
Nordafrika |
|
|
|
|
|
|
|
|
Algeriet |
2 |
|
5,9,22 |
15,5 |
5,17,21,22 |
192 |
|
|
Marocko |
- |
- |
- |
- |
- |
|
|
|
Tunisien |
- |
- |
- |
- |
- |
|
|
|
Total |
2 |
5,9,22 |
15,5 |
5,17,21,22 |
192 |
|
|
|
Afrika söder |
|
|
|
|
|
|
|
|
om Sahara |
|
|
|
|
|
|
|
|
Botswana |
- |
|
- |
- |
- |
- |
|
|
Kenya |
- |
- |
- |
- |
- |
|
|
|
Namibia |
- |
- |
- |
- |
- |
|
|
|
Nigeria |
- |
- |
- |
- |
- |
|
|
|
Sydafrika |
16 |
3,5,10,13,14,17 |
44 |
1,5,8,10,13,14,17, |
167 |
|
|
|
|
,21 |
21,22 |
|
||||
|
Tanzania |
- |
- |
- |
- |
- |
|
|
|
Zambia |
2 |
3 |
1 |
3 |
0,01 |
|
|
|
Total |
|
3,5,10,13,14,17 |
|
1,3,5,8,10,13,14,1 |
|
|
|
|
18 |
,21 |
45 |
7,21,22 |
167 |
|
||
|
Oceanien |
|
|
|
|
|
|
|
|
Australien |
|
1,3,4,5,8,9,11, |
|
1,2,3,4,5,9,11,15, |
|
|
|
|
|
15 |
13,17,21 |
56 |
17,22 |
348 |
|
|
|
Nya Zeeland |
10 |
1,2,3,13,14,21 |
71 |
2,3 |
3 |
|
|
|
Total |
|
1,2,3,4,5,8,9,11 |
|
1,2,3,4,5,9,11,15, |
|
|
|
|
25 |
,13,14,17,21 |
127 |
17,22 |
351 |
|
||
|
FN |
|
|
|
|
|
|
|
|
FN, Förenta |
|
|
|
|
7,13 |
0,06 |
|
|
Nationerna |
- |
- |
- |
|
|||
|
Total |
- |
- |
- |
7,13 |
0,06 |
|
|
|
TOTALT |
|
1,2,3,4,5,6,7,8, |
|
1,2,3,4,5,6,7,8,9, |
|
|
|
|
|
|
9,10,11,13,14, |
|
10,11,13,14,15,17, |
|
|
|
|
|
548 |
15,17,18,21,22 |
4480,9 |
18,21,22 |
7 779 |
|
43
Skr. 2014/15:114 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
Tabell 8a. |
Export av krigsmateriel |
|
|||||||
|
|
länder och regioner uppdelad på KS och ÖK (mnkr) |
||||||||
|
Värden i miljoner kronor |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
Region /land |
2012 |
|
|
2013 |
|
|
2014 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
KS |
ÖK |
Totalt |
KS |
ÖK |
Totalt |
KS |
Ö K |
Totalt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
EU |
931 |
1 980 |
2 911 |
843 |
1992 |
2835 |
607 |
1620 |
2227 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Belgien |
24 |
3 |
27 |
23 |
3 |
26 |
20 |
2 |
22 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bulgarien |
- |
1,5 |
1,5 |
- |
1 |
1 |
0 |
0,7 |
0,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Danmark |
28 |
218 |
246 |
108 |
103 |
211 |
20 |
120 |
140 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Estland |
0,03 |
0,3 |
0,3 |
0,06 |
2 |
2 |
1,5 |
6,5 |
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Finland |
320 |
215 |
535 |
81 |
314 |
395 |
108 |
152 |
260 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Frankrike |
264 |
635 |
899 |
135 |
357 |
492 |
132 |
321 |
453 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Grekland |
- |
- |
- |
0,3 |
4 |
4 |
0 |
49 |
49 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Irland |
- |
36 |
36 |
- |
9 |
9 |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Italien |
5 |
104 |
109 |
124 |
90 |
214 |
14 |
83 |
97 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kroatien |
Se Övr. |
Se Övr |
Se Övr. |
- |
1 |
1 |
0 |
0,3 |
0,3 |
|
|
Europa |
Europa |
Europa |
|
|
|
|
|
|
|
Lettland |
0,02 |
5 |
5 |
0,5 |
3,5 |
4 |
0,004 |
1 |
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Litauen |
0,005 |
1 |
1 |
- |
1 |
1 |
0,007 |
4 |
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Luxemburg |
- |
26 |
26 |
30 |
1 |
31 |
0 |
0,4 |
0,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Malta |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Neder- |
- |
148 |
148 |
0,3 |
200 |
200 |
0,5 |
176 |
176 |
|
Länderna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nya |
- |
0,2 |
0,2 |
- |
0,3 |
0,3 |
- |
- |
- |
|
Kaledonien,Fr |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Polen |
8,5 |
4 |
12,5 |
22 |
15 |
37 |
4 |
23 |
27 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Portugal |
- |
1 |
1 |
- |
1 |
1 |
9 |
2 |
11 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Rumänien |
- |
0,5 |
0,5 |
- |
0,4 |
0,4 |
0 |
0,2 |
0,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovakien |
- |
1 |
1 |
1 |
1 |
2 |
0 |
1 |
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovenien |
0,003 |
0,6 |
0,6 |
- |
1 |
1 |
0,003 |
0,3 |
0,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Spanien |
2 |
14 |
16 |
4 |
27,5 |
31,5 |
9 |
19 |
28 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Storbritann- |
189 |
239 |
428 |
217 |
388 |
605 |
233 |
294 |
527 |
|
ien |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tjeckien |
9 |
3 |
12 |
2 |
2 |
4 |
4 |
3 |
7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tyskland |
80,5 |
314 |
394 |
82,5 |
451 |
533,5 |
50 |
352 |
402 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ungern |
0,6 |
2 |
3 |
0,5 |
2,5 |
3 |
0,3 |
3 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Österrike |
0,2 |
8 |
8 |
12 |
12 |
24 |
0,08 |
9 |
9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga |
261 |
151 |
412 |
900 |
164 |
1064 |
1250 |
54 |
1304 |
|
Europa |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Andorra |
- |
0,1 |
0,1 |
- |
0,2 |
0,2 |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Island |
0,04 |
0,2 |
0,3 |
- |
0,3 |
0,3 |
0,06 |
0 |
0,06 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kroatien |
0,0005 |
3 |
3 |
Se EU |
Se EU |
Se EU |
Se EU |
Se EU |
Se EU |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
44
Region /land |
2012 |
|
|
2013 |
|
|
2014 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
KS |
ÖK |
Totalt |
KS |
ÖK |
Totalt |
KS |
ÖK |
Totalt |
Montenegro |
- |
- |
- |
- |
0,06 |
0,06 |
0 |
0,1 |
0,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Norge |
261 |
74 |
335 |
900 |
61,5 |
961,5 |
1246 |
23 |
1269 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ryssland |
- |
15 |
15 |
- |
13 |
13 |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Schweiz |
0,4 |
44 |
44,5 |
- |
67 |
67 |
4 |
30 |
34 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Turkiet |
- |
13 |
13 |
1 |
20 |
21 |
0,2 |
0,3 |
0,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ukraina |
- |
1,5 |
1,5 |
- |
0,5 |
0,5 |
- |
- |
- |
Nordamerika |
389 |
408 |
797 |
779 |
776 |
1555 |
1092 |
573 |
1665 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
USA |
174 |
166 |
340 |
653 |
553 |
1206 |
982 |
336 |
1318 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kanada |
215 |
242 |
457 |
126 |
223 |
349 |
109 |
238 |
347 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Central- |
- |
39,5 |
39,5 |
- |
4 |
4 |
0 |
25 |
25 |
amerika och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Karibien |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mexiko |
- |
39,5 |
39,5 |
- |
4 |
4 |
0 |
25 |
25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Trinidad och |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
Tobago |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sydamerika |
10 |
25 |
35 |
6 |
103 |
109 |
29 |
67 |
96 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Argentina |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
6 |
4 |
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Brasilien |
6 |
14 |
20 |
4 |
102 |
106 |
16 |
63 |
79 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Chile |
4 |
11 |
15 |
2 |
1 |
3 |
7 |
0 |
7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ecuador |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Peru |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nordostasien |
13 |
179 |
192 |
137 |
162 |
299 |
17 |
158 |
175 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hongkong, |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
Kina |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Japan |
10 |
13,5 |
23 |
134 |
13 |
147 |
14 |
26 |
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Republiken |
3 |
166 |
169 |
3 |
149 |
152 |
3 |
132 |
135 |
Korea |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Centralasien |
- |
0,3 |
0,3 |
- |
1 |
1 |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kazakstan |
- |
0,3 |
0,3 |
- |
1 |
1 |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sydostasien |
504 |
544 |
1 048 |
2563 |
945 |
3508 |
43 |
671 |
714 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Brunei |
- |
0,4 |
0,4 |
- |
16 |
16 |
3 |
12 |
15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Indonesien |
- |
- |
- |
9 |
- |
9 |
0 |
0,3 |
0,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Malaysia |
- |
3 |
3 |
- |
8 |
8 |
0 |
9 |
9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Singapore |
383 |
62 |
445 |
2 |
153 |
155 |
21 |
137 |
158 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Thailand |
121 |
479 |
600 |
2552 |
767 |
3319 |
19 |
513 |
532 |
Skr. 2014/15:114
Bilaga 1
45
Skr. 2014/15:114
Bilaga 1
Region /land |
2012 |
|
|
2013 |
|
|
2014 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
KS |
ÖK |
Totalt |
KS |
ÖK |
Totalt |
KS |
ÖK |
Totalt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sydasien |
971 |
1 082 |
2 053 |
24 |
686 |
710 |
7 |
476 |
483 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bangladesh |
- |
- |
- |
- |
0,3 |
0,3 |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Indien |
805 |
633 |
1 438 |
24 |
685 |
709 |
7 |
461 |
468 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Pakistan |
166 |
449 |
615 |
- |
1 |
1 |
0 |
14 |
14 |
Mellanöstern |
39 |
1 282 |
1 321 |
59 |
1008 |
1067 |
36 |
345 |
381 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bahrain |
35 |
5,5 |
41 |
24 |
0 |
24 |
0 |
0,6 |
0,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Egypten |
- |
9 |
9 |
- |
16 |
16 |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förenade |
- |
302 |
302 |
- |
271 |
271 |
0 |
40 |
40 |
Arabemiraten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Irak |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Israel |
- |
0,3 |
0,3 |
- |
0,2 |
0,2 |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Jordanien |
- |
0,06 |
0,06 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kuwait |
- |
46 |
46 |
- |
4 |
4 |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Oman |
- |
1 |
1 |
- |
2 |
2 |
1 |
1 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Saudiarabien |
4 |
918 |
922 |
35 |
715 |
750 |
34 |
304 |
338 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Qatar |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
0 |
0,2 |
0,2 |
Nordafrika |
- |
172 |
172 |
- |
163 |
163 |
58 |
134 |
192 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Algeriet |
- |
172 |
172 |
- |
161 |
161 |
58 |
134 |
192 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tunisien |
- |
0,3 |
0,3 |
- |
2 |
2 |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Afrika söder |
362 |
41 |
403 |
- |
151 |
152 |
0,01 |
167 |
167 |
om Sahara |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Botswana |
- |
- |
- |
- |
0,1 |
0,1 |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Namibia |
- |
0,2 |
0,3 |
- |
0,3 |
0,3 |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sydafrika |
362 |
41 |
403 |
- |
151 |
151 |
0 |
167 |
167 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tanzania |
- |
- |
- |
- |
0,5 |
0,5 |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Zambia |
- |
0,1 |
0,1 |
- |
0,1 |
0,1 |
0,01 |
0 |
0,01 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Oceanien |
266 |
110 |
376 |
242 |
233 |
475 |
119 |
232 |
351 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Australien |
258 |
105 |
363 |
241 |
232 |
473 |
117 |
231 |
348 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nya Zeeland |
8 |
5 |
13 |
1 |
1 |
2 |
2,5 |
0,5 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
FN Förenta |
- |
- |
- |
- |
0,4 |
0,4 |
0 |
0,06 |
0,06 |
Nationerna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
TOTALT |
3 746 |
6 014 |
9 760 |
5554 |
6388 |
11942 |
3258 |
4521 |
7779 |
46
Tabell 8b. |
Krigsmaterielexporten, fördelad på regioner i |
Skr. 2014/15:114 |
|
|
procent av värdet år 2014 |
Bilaga 1 |
|
|
|
|
|
Region |
|
Andel Export (%) |
|
EU |
|
28,6 |
|
Sydasien |
|
6,2 |
|
Mellanöstern |
|
4,9 |
|
Sydostasien |
|
9,2 |
|
Nordamerika |
|
21,4 |
|
Övriga Europa |
|
16,8 |
|
Afrika söder om Sahara |
2,1 |
|
|
Oceanien |
|
4,5 |
|
Nordostasien |
|
2,2 |
|
Nordafrika |
|
2,5 |
|
Centralamerika och Karibien |
0,3 |
|
|
Sydamerika |
|
1,2 |
|
Centralasien |
|
0,0 |
|
FN, Förenta Nationerna |
0,0 |
|
Tabell 8c. Exporten av krigsmateriel för strid (KS), övrig krigsmateriel (ÖK) och total export år 2014 fördelad på länder uppdelade efter inkomst
1 Indelningen av länder är baserad på den sammanställning som Världsbanken |
|
|||||
gjort om länders ekonomiska status. En fullständig lista över länderindelningen |
|
|||||
finns på webbplatsen www.worldbank.org. De länder Sverige exporterar |
|
|||||
krigsmateriel till eller har beviljat utförseltillstånd till under 201 följer |
|
|||||
indelningen: Höginkomstländer: Australien, Bahrain, Belgien, Brunei, Chile, |
|
|||||
Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Förenade Arabemiraten, Grekland, Island, |
|
|||||
Italien, Japan, Kanada, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, |
|
|||||
Norge, Nya Zeeland, Oman, Polen, Portugal, Qatar, Republiken Korea, |
47 |
|||||
Saudiarabien, |
Schweiz, |
Singapore, |
Slovakien, |
Slovenien, |
Spanien, |
Skr. 2014/15:114
Bilaga 1
Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, USA, Österrike. Övre medelinkomstländer: Algeriet, Argentina, Brasilien, Bulgarien, Malaysia, Mexiko, Montenegro, Rumänien, Sydafrika, Thailand, Turkiet, Ungern. Lägre medelinkomstländer: Indien, Indonesien, Pakistan, Zambia. Låginkomstländer: -
Tabell 9. |
Följdleveranser år 2014 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Land |
Antal |
Varav |
Varav |
Materiel |
|
tillstånd |
följdleverans- |
nya |
|
|
|
tillstånd |
tillstånd |
|
Algeriet |
2 |
1 |
1 |
Fartygskomponenter |
Argentina |
3 |
2 |
1 |
Marint mätsystem |
Brasilien |
12 |
11 |
1 |
Robot 70 |
Brunei |
2 |
2 |
|
|
Förenade |
17 |
17 |
|
|
Arabemiraten |
|
|
|
|
Indien |
16 |
11 |
5 |
Tekniskt bistånd |
|
|
|
|
fartyg, |
|
|
|
|
Ubåtskomponenter, |
|
|
|
|
skyddsmateriel |
Indonesien |
1 |
1 |
|
|
Liechtenstein |
1 |
1 |
|
|
Malaysia |
1 |
|
1 |
Mätsystem |
Montenegro |
1 |
1 |
|
|
Oman |
1 |
|
1 |
Maskeringsssystem |
Pakistan |
1 |
1 |
|
|
Peru |
1 |
|
1 |
Sprängämnen |
Qatar |
1 |
1 |
|
|
Saudiarabien |
2 |
2 |
|
|
Singapore |
10 |
8 |
2 |
Tekniskt bistånd |
|
|
|
|
Ubåt, |
|
|
|
|
Fartygskomponenter |
Sydafrika |
16 |
16 |
|
|
Thailand |
7 |
7 |
|
|
Uruguay |
1 |
1 |
|
|
Zambia |
2 |
2 |
|
|
Tabell 10. |
Avtal om tillverkningsrätt och samarbete |
|||
ISP har under 2014 beviljat fyra (4) tillstånd för svenska företag att ingå |
|
avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt till |
|
någon utanför Sverige (7 § lagen om krigsmateriel). Tillstånden har |
|
avsett följande länder: Danmark, Grekland, Mexiko och Storbritannien. |
|
ISP har under 2014 beviljat 29 tillstånd för svenska myndigheter och |
|
svenska företag att ingå samarbetsavtal med någon utanför landet om att |
|
gemensamt med denne eller för hans räkning tillhandahålla tekniskt |
|
bistånd till någon i utlandet, utveckla krigsmateriel eller metod för |
|
framställning av sådan materiel eller om att gemensamt tillverka |
|
krigsmateriel (8 § lagen om krigsmateriel). Tillstånden har avsett |
|
följande länder och organisationer: Amerikas Förenta Stater, Brasilien, |
48 |
Europeiska kommissionen (The Research Executive Agency, REA), |
|
Europeiska Försvarsbyrån (EDA), Finland, Frankrike, Indien, Italien, |
Skr. 2014/15:114 |
Kanada, Nederländerna, Norge, Republiken Korea, Schweiz, Singapore, |
Bilaga 1 |
Tyskland och Österrike. |
|
ISP har under 2014 beviljat 10 tillstånd för svenska myndigheter och |
|
svenska företag att ingå avtal om tillägg eller ändring av avtal av sådant |
|
slag som kräver tillstånd enligt 7 eller 8 § den nämnda lagen (9 § lagen |
|
om krigsmateriel). Tillstånden har avsett följande länder: Estland, |
|
Finland, Indien, Kanada, Nederländerna, Republiken Korea, Singapore |
|
och Storbritannien. |
|
Tabell 11. Svensk export av små och lätta vapen år 2014 (definitionen i FN:s vapenregister 1)
Kategori enligt FN:s vapenregister
Små vapen
1. |
Revolvrar och automatpistoler |
Ingen export |
2. |
Gevär och karbiner |
Ingen export |
3. |
Kulsprutepistoler |
Ingen export |
4. |
Automatkarbiner |
Ingen export |
5. |
Lätta kulsprutor |
Ingen export |
6. |
Övrigt |
Finkalibrig ammunition har |
|
|
exporterats till Belgien, |
|
|
Danmark, Estland, Finland, |
|
|
Italien, Nederländerna, |
|
|
Norge, Nya Zeeland, |
|
|
Spanien, Storbritannien, |
|
|
Tyskland och USA. |
|
|
Tillverkningsutrustning för |
|
|
ammunition har exporterats |
|
|
till Finland. |
Lätta vapen |
|
|
1. Tunga kulsprutor (12,7 mm) |
Export av ammunition till |
|
|
|
Norge |
2. |
Granattillsats för montering på vapen |
Ingen export |
(40 mm) |
|
|
3. |
Bärbara pansarvärnspjäser |
Ingen export |
4. |
Rekylfria vapen (granatgevärssystem) |
Granatgevär har exporterats |
|
|
till Japan, Polen samt USA. |
|
|
Reservdelar, övnings- |
|
|
materiel, komponenter och |
|
|
ammunition har exporterats |
|
|
till Australien, Chile, |
|
|
Danmark, Estland, Indien, |
|
|
Japan, Kanada, Litauen, |
1 Denna rapportering redovisar inte export av jakt- och sportskyttevapen och ammunition till dessa.
49
Skr. 2014/15:114
Bilaga 1
|
|
Norge, Nya Zeeland, Polen, |
|
|
Portugal, Thailand, Tjeckien, |
|
|
USA och Österrike. |
5. |
Bärbara pansarvapen |
Pansarvapen har exporterats |
|
|
till Argentina. Reservdelar, |
|
|
övningsvapen och |
|
|
komponenter har exporterats |
|
|
till Argentina, Danmark, |
|
|
Finland, Indonesien, Norge |
|
|
samt USA. |
6. |
Granatkastare med kaliber mindre än |
Ingen export |
75 mm |
|
|
7. |
Övrigt |
Ingen export |
Tabell 12. Svensk export av MANPADS
Sikten har exporterats till Brasilien och Singapore. Robotar, reservdelar, övningsmateriel m.m. har exporterats till Argentina, Australien, Brasilien, Finland, Singapore och Tjeckien till ett sammanlagt värde om 44 725 tkr.
Under 2014 har Singapore rapporterat om destruktion av missiler genomförd under 2013.
Tabell 13. Beslut om godkänd vidareexport år 2014
Ansökan från |
Avser materiel |
Destination |
Nederländerna |
Reservdelar lvakan, ML 2 |
Jordanien |
Norge |
Stridsbåt 90, ML 9 |
Sverige |
Norge |
Lastbil, ML 6 |
Lettland |
Norge |
Lastbil, ML 6 |
Norge/Auktion |
Tyskland |
Komponent till missil, ML 4 |
Sydkorea |
Norge |
Granatgevär, ML 2 |
Lettland |
Norge |
Utökat antal granatgevär, ML |
Lettland |
|
2 |
|
Thailand |
Temporär utförsel |
USA |
|
dokumentation för |
|
|
ledningssystem |
|
Thailand |
Temporär utförsel |
USA |
|
dokumentation datalänk |
|
Nederländerna |
Reservdelar lvakan, ML 2 |
Jordanien |
Norge |
Stridsbåt 90, ML 9 |
Sverige |
50
Tabell 14. |
Exporterande företag och myndigheter år 2014 |
|
Skr. 2014/15:114 |
||||
Företag och myndigheter med export över 10 miljoner kronor (mnkr) |
|
Bilaga 1 |
|||||
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Företag |
|
KS |
ÖK |
|
Totalt |
|
|
BAE Systems Hägglunds AB |
1119 |
|
558 |
|
1680 |
|
|
Saab Dynamics AB |
|
1011 |
|
365 |
|
1376 |
|
Saab AB, Electronic Defence |
85 |
|
1092 |
|
1177 |
|
|
Systems |
|
|
|
|
|
|
|
BAE Systems Bofors AB |
215 |
|
352 |
|
567 |
|
|
Saab AB, Security and |
204 |
|
322 |
|
526 |
|
|
Defence Solutions |
|
|
|
|
|
|
|
FFV Ordnance AB |
|
7 |
|
427 |
|
434 |
|
FMV, Försvarets Materielverk |
0 |
|
377 |
|
377 |
|
|
Saab AB, Aeronautics |
123 |
|
244 |
|
367 |
|
|
Norma Precision AB |
19 |
|
261 |
|
280 |
|
|
EURENCO Bofors AB |
203 |
|
3 |
|
206 |
|
|
Nammo Vanäsverken AB |
185 |
|
0 |
|
185 |
|
|
SSAB EMEA AB |
|
0 |
|
125 |
|
125 |
|
Saab Barracuda AB |
|
0 |
|
113 |
|
113 |
|
Åkers Krutbruk Protection AB |
0 |
|
74 |
|
74 |
|
|
GKN Aerospace Sweden AB |
0 |
|
60 |
|
60 |
|
|
FLIR Systems AB |
|
50 |
|
3 |
|
53 |
|
Exensor Technology AB |
0 |
|
52 |
|
52 |
|
|
Nammo LIAB AB |
|
26 |
|
22 |
|
48 |
|
FOI, Försvarets forsknings |
0 |
|
46 |
|
46 |
|
|
institut |
|
|
|
|
|
|
|
Saab Kockums AB |
|
0 |
|
33 |
|
33 |
|
Scania CV AB |
|
0 |
|
27 |
|
27 |
|
Saab AB, Training & |
0 |
|
26 |
|
26 |
|
|
Simulation |
|
|
|
|
|
|
|
N. Sundin Dockstavarvet AB |
0 |
|
24 |
|
24 |
|
|
ThyssenKrupp Marine Systems |
0 |
|
19 |
|
19 |
|
|
AB |
|
|
|
|
|
|
|
Saab Underwater Systems AB |
0 |
|
17 |
|
17 |
|
|
BAE Systems SWS Defence |
0 |
|
12 |
|
12 |
|
|
AB |
|
|
|
|
|
|
|
Deform AB |
|
0 |
|
12 |
|
12 |
|
Följande företag och myndigheter exporterade för mellan 1 miljon och 10 miljoner kronor år 2014:
Polyamp AB, Taiga AB, SSPA Sweden AB, Saab AB, Support and
Services, FXM, Försvarsexportmyndigheten, Sepson AB, GKN Aerospace Applied Composites AB, Aimpoint AB, Airsafe AB, Nammo Vingåkersverken AB, Schill Reglerteknik AB, aimSport Sweden AB.
Ett antal företag och myndigheter exporterade för mindre än 1 miljon kronor år 2014:
New Pac Safety AB, Comtri AB, |
|
Mekaniska AB, MSE Engineering AB, Hilleberg the Tentmaker AB, Exova |
|
Materials Technology AB, Amlab Elektronik AB, Waltreco AB, ECAPS |
|
AB, Spuhr i Dalby AB, Hackås Precisionsgjuteri AB, Befyraem |
|
Technologies AB (B4M), S.Stoltz Sweden AB. |
51 |
|
Skr. 2014/15:114 |
Tabell 15. |
Redovisning av beviljade s.k. enskilda |
|||
Bilaga 1 |
|
|
tillhandahållandetillstånd (brokers) under år 2014 |
||
|
I förhållande till tidigare år har antalet enskilda tillhandahållandetillstånd |
||||
|
markant ökat. Detta beror på att främst distribution av pansarplåt sker via |
||||
|
mellanlager i utlandet till slutkunder ofta inom samma land. |
||||
|
|
|
|
|
|
|
Antal |
Från land- till land |
Inom samma land |
||
|
90 |
ML13a, ML8, |
Frankrike- Norge |
Sydafrika |
|
|
|
ML5, ML5b, |
Danmark- Thailand |
Storbritannien |
|
|
|
ML10a, ML3, |
Tyskland- Thailand |
Kanada |
|
|
|
ML14, ML1a, |
Amerikas Förenta |
Tyskland |
|
|
|
|
|
Stater- Kanada |
Amerikas Förenta |
|
|
|
|
Storbritannien- |
Stater |
|
|
|
|
Thailand |
Singapore |
|
|
|
|
Australien- Thailand |
|
|
|
|
|
Amerikas Förenta |
|
|
|
|
|
Stater- Thailand |
|
|
|
|
|
Tyskland- Belgien |
|
|
|
|
|
Nederländerna- |
|
|
|
|
|
Sydafrika |
|
|
|
|
|
Tyskland- Italien |
|
|
|
|
|
Thailand- Indonesien |
|
|
|
|
|
Sydafrika- Förenade |
|
|
|
|
|
Arabemiraten |
|
|
|
|
|
Tyskland- Polen |
|
|
|
|
|
Amerikas Förenta |
|
|
|
|
|
Stater- Afghanistan |
|
|
|
|
|
Amerikas Förenta |
|
|
|
|
|
Stater- Irak |
|
|
|
|
|
|
|
Företag med tillstånd att tillhandahålla krigsmateriel år 2014
MP- SEC International AB, Grontmij, Ex & Plose AB, Venatio AB, Defendor AB, Sako Oy Finland (filial), FFV Ordnance AB, Naverviken Logistic AB, BAE Systems SWS Defence AB, Saab Underwater Systems, Promoteq i Sandviken, Thales Sverige AB, Volvo Defense AB, Exova AB, Gripen International KB, Gripen International AB, BB Avionic System AB, W. L Gore & Associates Scandinavia, Scandinavian Risk Solutions AB, Hilleberg the Tentmaker, Tempest Security AB, Milmac Sweden AB, Patria Helicopters AB, Vesper Group AB och Neptunus Hav och Land AB.
2 Aktuell materiel är huvudsakligen delkomponenter, främst till underleverantörer i samarbetsprojekt.
52
Tabell 16. |
Implementering av direktiv 2009/43/EG om överföring |
Skr. 2014/15:114 |
|
av krigsmateriel inom gemenskapen |
Bilaga 1 |
Från och med 30 juni 2012 trädde lagändringen avseende lagen om |
|
|
krigsmateriel med anledning av direktiv 2009/43/EG ikraft (ICT |
|
|
direktivet). |
Nedan lämnas en redogörelse för de praktiska |
|
konsekvenserna detta har fått under år 2014. |
|
|
Införande av generella tillstånd |
|
|
ISP har beslutat om fem generella tillstånd, som publicerats i Tullverkets |
|
|
författningssamling (TFS) samt även på ISP webbsida www.isp.se. Till |
|
|
varje generellt tillstånd finns en bilaga med vilken krigsmateriel och |
|
|
tekniskt bistånd som omfattas. |
|
|
|
|
|
TFS |
Omfattning |
|
2012:7 |
Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till en |
|
|
försvarsmakt eller en avtalsslutande myndighet i ett land inom |
|
|
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) |
|
2012:8 |
Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till en |
|
|
certifierad mottagare i ett land inom Europeiska ekonomiska |
|
|
samarbetsområdet (EES) |
|
2012:9 |
Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till |
|
|
ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) |
|
|
för demonstration, utvärdering och utställning |
|
2012:10 |
Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till |
|
|
ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) |
|
|
för underhåll eller reparation |
|
2012:11 |
Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till |
|
|
ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) |
|
|
efter underhåll, reparation eller demonstration |
|
En förutsättning att utnyttja tillstånden är att aktuellt företag anmäler utnyttjande senast 30 dagar före det första utnyttjandet.
Under år 2014 har 10 företag anmält följande utnyttjanden:
TFS 2012:7 |
TFS 2012:8 |
TFS 2012:9 |
TFS 2012:10 |
TFS 2012:11 |
4 |
3 |
6 |
2 |
1 |
Då aktuella företag enbart behöver anmäla utnyttjanden enbart en gång redovisas nedan ackumulerat antal anmälningar sedan 2012:
TFS 2012:7 |
TFS 2012:8 |
TFS 2012:9 |
TFS 2012:10 |
TFS 2012:11 |
11 |
5 |
16 |
10 |
10 |
53
Skr. 2014/15:114 |
Följande fakturerad och levererad krigsmateriel har leveransdeklarerats |
||||
Bilaga 1 |
avseende år 2014: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
TFS |
Kategori |
Produkt |
Värde |
Mottagarland |
|
|
|
|
(tkr) |
|
|
2012:7 |
ML 5 |
Målfångningsutrustning |
16390 |
Tyskland |
|
2012:7 |
ML 6 |
Fordons komponenter |
80076 |
Danmark |
|
|
|
|
|
Luxemburg |
|
|
|
|
|
Litauen |
|
|
|
|
|
Finland |
|
|
|
|
|
Italien |
|
|
|
|
|
Nederländerna |
|
|
|
|
|
Spanien |
|
|
|
|
|
Storbritannien |
|
2012:7 |
ML 10 |
Fällar komponenter |
2487 |
Finland |
|
|
|
|
|
Norge |
|
|
|
|
|
Österrike |
|
2012:7 |
ML 14 |
Övningsmateriel |
284 |
Finland |
|
|
|
|
|
Norge |
|
|
|
|
|
Tyskland |
|
|
|
|
|
Storbritannien |
|
|
|
|
|
Slovenien |
|
2012:7 |
ML 15 |
Mörkerutrustning |
998 |
Frankrike |
|
2012:8 |
ML 13 |
Ballistiskt skydd |
8040 |
Finland |
|
2012:11 |
ML 5 |
Motmedelsutrustning |
364 |
Tyskland |
|
|
|
|
|
Storbritannien |
|
2012:11 |
ML 6 |
Fordon |
195 |
Storbritannien |
|
2012:11 |
ML 14 |
Övningsmateriel |
245 |
Italien |
Certifiering som mottagare av krigsmateriel och tekniskt bistånd
Ett företag kan ansöka om certifiering som mottagare av krigsmateriel och tekniskt bistånd och därigenom motta komponenter via generella tillstånd utfärdade i något EES land.
Under år 2014 har inget svenskt företag certifierats. Till och med 2014 har totalt inom EU certifierats 36 företag i 12 länder enligt följande:
2012 7 företag
2013 11 företag
2014 18 företag
Aktuell information finns på EU kommissionens hemsida http://ec.europa.eu/enterprise/sectors/defence/certider
Andel globala och individuella tillstånd till EES länder
Med införandet av
54
Under andra halvåret år 2012 sedan |
Skr. 2014/15:114 |
||||||||
ISP beviljat totalt 362 utförseltillstånd till EES länder varav 20 procent |
Bilaga 1 |
||||||||
globala samt 80 procent individuella. |
|
|
|
|
|
||||
För år 2013 har ISP beviljat totalt 642 utförseltillstånd varav 15 |
|
||||||||
procent globala samt 85 procent individuella. |
|
|
|
||||||
För år 2014 har ISP beviljat totalt 552 utförseltillstånd vara 20 procent |
|
||||||||
globala och 80 procent individuella.En slutsats av ovanstående är att |
|
||||||||
företagen under 2014 har börjat utnyttja de generella tillstånden i högre |
|
||||||||
omfattning medan antalet certifierade företag inte har utökats. Då |
|
||||||||
användandet av generella tillstånd samt certifiering är lågt genomgående |
|
||||||||
inom EU har EU kommissionen under 2014 genomfört en studie av |
|
||||||||
orsaker som kommer att följas upp med en fördjupad analys under 2015. |
|
||||||||
Tabell 17. |
Tillstånd enligt EU förordning 258/2012 (Artikel 10 i |
|
|||||||
|
FN:s vapenregister) |
|
|
|
|
|
|
||
ISP har med förordning (2013:707) tilldelats uppgiften som |
|
||||||||
tillståndsmyndighet för ärenden enligt rådets förordning (EU) 258/2012, |
|
||||||||
från den 30 september 2013. |
|
|
|
|
|
|
|||
I nedanstående tabell redovisas en sammanställning över beviljade |
|
||||||||
tillstånd enligt förordning (EU) nr 258/2012 och lagen (1992:1300) om |
|
||||||||
krigsmateriel (slätborrade vapen är undantagna avseende lagen om |
|
||||||||
krigsmateriel). Sammanställningen avser export till länder utanför EU |
|
||||||||
och är uppdelad på beviljade tillstånd avseende civil skjutvapen mm och |
|
||||||||
ammunition (ÖK) samt faktiska leveranser ammunition (ÖK) till civila |
|
||||||||
skjutvapen (mnkr). |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Faktiska leveranser av ammunition (KS) utom EU samt (KS och ÖK) |
|
||||||||
inom EU till civila skjutvapen framgår av tabell 7. |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Försändelsemottagare, |
Beviljade |
|
Beviljade |
|
Faktiska |
|
|||
slutlig mottagare (land) |
tillstånd |
|
tillstånd |
|
leveranser |
|
|||
|
|
Skjutvapen |
Ammunition |
ammunition |
|
||||
|
|
mm |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014 |
|
2013 |
2014 |
|
2013 |
2014 |
|
Andorra |
|
|
|
|
2 |
|
|
0,3 |
|
Australien |
|
2 |
|
|
2 |
|
1 |
2,0 |
|
Botswana |
|
|
|
|
1 |
|
|
0,08 |
|
Chile |
|
|
|
|
2 |
|
|
0,6 |
|
Ecuador |
|
|
|
|
1 |
|
|
0,7 |
|
Förenade |
|
1 |
|
|
|
|
|
0,8 |
|
Arabemiraten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Georgien |
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
Island |
|
2 |
|
|
4 |
|
|
0,3 |
|
Japan |
|
|
|
|
1 |
|
|
0,7 |
|
Kanada |
|
2 |
|
|
1 |
|
|
0,3 |
|
Kazakstan |
|
|
|
|
1 |
|
|
0,4 |
|
Mongoliet |
|
1 |
|
|
|
|
|
|
55 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skr. 2014/15:114
Bilaga 1
Namibia |
|
|
1 |
|
0,3 |
Norge |
143 |
11 |
17 |
|
29 |
Nya Kaledonien |
|
|
1 |
|
0,4 |
Nya Zeeland |
6 |
1 |
4 |
|
0,6 |
Republiken Korea |
|
|
1 |
|
0,2 |
Ryska Federationen |
1 (1 |
|
2 |
|
3,4 |
(Ryssland) |
avslag) |
|
|
|
|
Schweiz |
7 |
|
8 |
|
1,3 |
Sydafrika |
11 |
2 |
4 |
|
4,8 |
Tanzania |
1 |
|
|
|
|
Ukraina |
|
|
1 (1 |
|
|
|
|
|
avslag) |
|
|
USA |
9 |
4 |
26 |
|
133 |
Zambia |
|
|
1 |
|
0,1 |
Totalt: |
187 |
18 |
81 |
1 |
179 |
56
Export av produkter med dubbla användningsområden
Skr. 2014/15:114
Bilaga 2
Tabell 1. |
Antal inkomna utförselärenden m.m. rörande |
||||
|
produkter med dubbla användningsområden (PDA) |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utförselärenden |
2012 |
2013 |
2014 |
|
|
Totalt |
|
1 089 |
1123 |
1324 |
|
utförseltillstånd, globala och |
|
|
|
|
|
individuella, varav: |
|
|
|
|
|
583 |
702 |
766 |
|
||
Missilteknologikontrollregimen |
10 |
7 |
11 |
|
|
Nuclear Suppliers Group |
19 |
11 |
18 |
|
|
(Part 2) |
|
|
|
|
|
Australiengruppen |
325 |
316 |
365 |
|
|
Sanktioner |
|
152 |
87 |
164 |
|
|
|
|
|
|
|
Iransanktioner - finansiella |
2012 |
2013 |
2014 |
|
|
ärenden |
|
|
|
|
|
Totalt |
|
249 |
392 |
626 |
|
ärenden avseende överföring av |
|
|
|
|
|
tillgångar och finansiella tjänster |
|
|
|
|
|
Anmälan |
|
80 |
189 |
520 |
|
Tillstånd |
|
169 |
185 |
106 |
|
Tabell 2. Antal utfärdade förhandsbesked och förfrågningar samt
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
Totalt antal |
205 |
222 |
141 |
115 |
196 |
utfärdade |
|
|
|
|
|
förhandsbesked |
|
|
|
|
|
Varav antal |
|
|
|
66 |
|
förfrågningar |
173 |
164 |
109 |
126 |
|
om icke- |
|
|
|
|
|
kontrollerade |
|
|
|
|
|
produkter |
|
|
|
|
|
57
Skr. 2014/15:114 |
Tabell 3. |
Antal avgjorda ärenden som rör begäran om |
|
|||||
Bilaga 2 |
|
förhandsbesked – kontrollerade samt icke- |
|
|||||
|
|
kontrollerade produkter år 2014 |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kontrollerade produkter |
||||||
|
Land |
|
Ej |
”Catch |
”Catch |
Listad |
Listad |
Summa |
|
|
|
anled- |
all” |
all” |
produkt, |
produkt, |
|
|
|
|
ning att |
negativ |
|
positivt |
avslag |
|
|
|
|
tillämpa |
|
|
|
|
|
|
|
|
catch |
|
|
|
|
|
|
|
|
all |
|
|
|
|
|
|
Algeriet |
|
1 |
|
|
|
|
1 |
|
Amerikas Förenta |
|
|
1 |
1 |
|
2 |
|
|
Stater |
|
|
|
|
|||
|
Angola |
|
|
|
|
1 |
|
1 |
|
Arabrepubliken |
|
|
|
|
|
|
|
|
Syrien |
|
4 |
|
|
|
|
4 |
|
Australien |
|
|
|
1 |
|
|
1 |
|
Brasilien |
|
|
|
|
1 |
|
1 |
|
Brunei |
|
|
|
|
1 |
|
1 |
|
Egypten |
|
1 |
2 |
|
|
1 |
4 |
|
Folkrepubliken |
|
|
|
|
|
|
|
|
Kina |
|
2 |
|
|
8 |
|
10 |
|
Förenade |
|
|
|
|
|
|
|
|
Arabemiraten |
|
|
|
|
|
1 |
1 |
|
Hongkong, |
|
|
|
|
|
|
|
|
Kina |
|
|
|
|
1 |
|
1 |
|
Indien |
|
1 |
1 |
|
2 |
1 |
5 |
|
Indonesien |
|
1 |
|
|
|
|
1 |
|
Irak |
|
2 |
|
1 |
1 |
1 |
5 |
|
Iran |
|
78 |
3 |
1 |
7 |
1 |
90 |
|
Italien |
|
1 |
|
|
|
|
1 |
|
Kazakstan |
|
2 |
|
|
1 |
|
3 |
|
Libyen |
|
|
|
|
1 |
|
1 |
|
Mocambique |
|
|
|
|
1 |
1 |
2 |
|
Myanmar |
|
|
|
|
|
|
|
|
(Burma) |
|
|
3 |
|
2 |
1 |
6 |
|
Republiken |
|
|
|
|
|
|
|
|
Korea |
|
|
|
1 |
2 |
|
3 |
|
Ryska |
|
|
|
|
|
|
|
|
Federationen |
|
7 |
6 |
2 |
7 |
3 |
25 |
|
Schweiz |
|
|
|
2 |
|
|
2 |
|
Senegal |
|
|
|
|
1 |
|
1 |
|
Singapore |
|
|
|
|
1 |
|
1 |
|
Sydafrika |
|
|
|
1 |
|
|
1 |
|
Taiwan |
|
|
|
|
1 |
|
1 |
|
Turkiet |
|
|
1 |
|
2 |
|
3 |
|
Turkmenistan |
|
|
|
|
1 |
|
1 |
|
Venezuela |
|
|
|
|
|
1 |
1 |
58 |
Vitryssland |
|
|
|
|
3 |
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Tabell 4. |
Generella tillstånd |
Skr. 2014/15:114 |
|
|
Bilaga 2 |
Under år 2012 har EU infört ytterligare generella tillstånd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1232/2011.
Aktuella företag är skyldiga att senast 30 dagar efter första användande anmäla detta till ISP.
Under år 2014 har följande antal företag anmält sådant utnyttjande:
EU 001 |
EU 002 |
EU 003 |
EU 004 |
EU 005 |
EU 006 |
18 |
0 |
1 |
1 |
1 |
0 |
Då aktuella företag behöver anmäla utnyttjande enbart en gång redovisas nedan ackumulerat antal anmälningar sedan 2009 (EU 001) samt 2012 (EU
EU 001 |
EU 002 |
EU 003 |
EU 004 |
EU 005 |
EU 006 |
106 |
1 |
3 |
3 |
1 |
0 |
Tabell 5. Beviljade exporttillstånd för produkter med dubbla användningsområden (PDA), tillhörande kategori 0 i bilaga 1 till rådets förordning (EG) nr 428/2009, från företag i Sverige (Källa SSM)
Verksamhet vid Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM
På det nukleära området är export utanför EU tillståndspliktigt, men även en stor del av handeln mellan
59
Skr. 2014/15:114
Bilaga 2
Mottagarland |
År 2012 |
År 2013 |
År 2014 |
|
Exporterande |
Exporterande |
Exporterande |
|
företag, |
företag, |
företag, |
|
antal licenser |
antal licenser |
antal licenser |
EU |
Westinghouse, 1 |
Areva NP |
|
|
|
Uddcomb, 1 |
|
Argentina |
Westinghouse , 1 |
|
|
Brasilien |
|
|
Westinghouse, 1 |
Finland |
Westinghouse, 3 |
Westinghouse, 1 |
OKG AB, 1 |
Frankrike |
|
|
Westinghouse, 3 |
Island |
|
Svenska Tanso, 1 |
LGC Standards, 1 |
Japan |
Westinghouse, 1 |
Westinghouse, 3 |
Sandvik, 1 |
|
|
Sandvik, 1 |
Vattenfall, 1 |
Kanada |
|
|
|
Kazakstan |
Westinghouse, 1 |
|
|
Kina, |
Sandvik, 1 |
|
Sandvik, 1 |
Folkrepubliken |
|
|
Svenska Tanso, 1 |
Korea, |
|
|
|
Republiken |
|
|
|
Malaysia |
|
Svenska Tanso, 1 |
|
Norge |
Westinghouse, 4 |
Westinghouse, 1 |
LGC Standards, 1 |
|
Studsvik, 2 |
Studsvik, 1 |
Studsvik, 1 |
|
KWD Nuclear |
|
KWD Nuclear |
|
Instruments, 1 |
|
Instruments, 1 |
Polen |
Sandvik, 1 |
|
|
Ryssland |
|
Westinghouse, 1 |
|
Schweiz |
Westinghouse, 4 |
Westinghouse, 4 |
Westinghouse, 2 |
|
KWD Nuclear |
|
|
|
Instruments, 1 |
|
|
Spanien |
Westinghouse, 1 |
Westinghouse, 1 |
Westinghouse, 2 |
|
Sandvik, 1 |
Sandvik, 1 |
|
Storbritannien |
|
|
Westinghouse, 1 |
Sydafrika |
Westinghouse, 2 |
Westinghouse, 1 |
Westinghouse, 1 |
Taiwan |
Westinghouse , 1 |
|
|
Tjeckien |
|
Westinghouse, 1 |
Westinghouse, 1 |
Tyskland |
KWD Nuclear |
Westinghouse, 2 |
Westinghouse, 3 |
|
Instruments, 1 |
Areva NP |
OKG AB, 2 |
|
|
Uddcomb, 1 |
Areva, 1 |
|
|
KWD Nuclear |
|
|
|
Instruments, 1 |
|
Ukraina |
Westinghouse, 1 |
|
Westinghouse, 1 |
USA |
Westinghouse, 7 |
Westinghouse, 16 |
|
|
Sandvik, 2 |
Studsvik, 1 |
|
|
Areva NP |
Vattenfall Nuclear |
|
|
Uddcomb, 1 |
Fuel, 1 |
|
Vietnam |
|
KWD Nuclear |
|
|
|
Instruments, 1 |
|
60
|
Tabell 6. |
Medlemskap i multilaterala exportkontrollregimer år 2014 |
||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Land |
|
|
ZC |
|
|
NSG |
|
|
AG |
|
|
MTCR |
|
|
WA |
|
|
|
Argentina |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
||||||
|
Australien |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
||||||
|
Belgien |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
||||||
|
Brasilien |
- |
|
|
x |
- |
|
|
x |
|
x |
|
||||||
|
Bulgarien |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
||||||
|
Cypern |
- |
|
|
x |
|
x |
- |
|
- |
|
|
||||||
|
Danmark |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
||||||
|
Estland |
- |
|
|
x |
|
x |
- |
|
|
x |
|
||||||
|
Finland |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
||||||
|
Frankrike |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
||||||
|
Grekland |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
||||||
|
Irland |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
||||||
|
Island |
- |
|
|
x |
|
x |
|
x |
- |
|
|
||||||
|
Italien |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
||||||
|
Japan |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
||||||
|
Kanada |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
||||||
|
Kazakstan |
|
x |
|
x |
- |
|
- |
|
- |
|
|
||||||
|
Kina |
|
x |
|
x |
- |
|
- |
|
- |
|
|
||||||
|
Korea (Rep.) |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
||||||
|
Kroatien |
|
x |
|
x |
|
x |
- |
|
|
x |
|
||||||
|
Lettland |
- |
|
|
x |
|
x |
- |
|
|
x |
|
||||||
|
Litauen |
- |
|
|
x |
|
x |
- |
|
|
x |
|
||||||
|
Luxemburg |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
||||||
|
Malta |
- |
|
|
x |
|
x |
- |
|
|
x |
|
||||||
|
Mexiko |
- |
|
|
x |
|
x |
- |
|
|
x |
|
||||||
|
Nederländerna |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
||||||
|
Norge |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
||||||
|
Nya Zeeland |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
||||||
|
Polen |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
||||||
|
Portugal |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
||||||
|
Rumänien |
|
x |
|
x |
|
x |
- |
|
|
x |
|
||||||
|
Ryssland |
|
x |
|
x |
- |
|
|
x |
|
x |
|
||||||
|
Schweiz |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
||||||
|
Serbien |
- |
|
|
x |
- |
|
- |
|
- |
|
|
||||||
|
Slovakien |
|
x |
|
x |
|
x |
- |
|
|
x |
|
||||||
|
Slovenien |
|
x |
|
x |
|
x |
- |
|
|
x |
|
||||||
|
Spanien |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
||||||
|
Storbritannien |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
||||||
|
Sverige |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
||||||
|
Sydafrika |
|
x |
|
x |
- |
|
|
x |
|
x |
|
||||||
|
Tjeckien |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
||||||
|
Turkiet |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
||||||
|
Tyskland |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
||||||
|
Ukraina |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
||||||
|
Ungern |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
||||||
|
USA |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
||||||
|
Vitryssland |
|
x |
|
x |
- |
|
- |
|
- |
|
|
||||||
|
Österrike |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
||||||
|
TOTALT |
39 |
|
48 |
|
41 |
|
34 |
|
41 |
|
|
Europeiska kommissionen deltar som medlem i Australiengruppen samt som observatör i Nuclear Suppliers Group och
Skr. 2014/15:114
Bilaga 2
61
Tabell 7. Beviljade globala tillstånd för permanent export år 2014
Region/land |
|
Civil slutanvändning |
|
|
|
|
|
Antal tillstånd |
Produktkategori |
Produkt |
EUF |
Regim |
|
|
|
|
|
|
|
|
Samtliga länder med undantag |
|
|
Telekommunikationsprodukter |
|
|
|
avembargoländer/sanktionsländer |
|
|
|
|
||
22 |
5A002,5D002 |
(informationssäkerhet) |
428/2009 |
WA |
||
Flera länder med undantag av |
|
|
Telekommunikationsprodukter |
|
|
|
|
|
(informationssäkerhet), |
|
|
||
embargoländer/sanktionsländer |
|
|
|
|
||
12 |
5A002,5D002,6A003 |
IR kameror |
428/2009 |
WA |
||
|
||||||
|
|
|
Telekommunikationsprodukter |
|
|
|
Algeriet |
1 |
5A002,5D002 |
(informationssäkerhet) |
428/2009 |
WA |
|
|
|
|
Separationssystem, delar, |
|
|
|
Amerikas Förenta Stater |
1 |
9A117, 9E102 |
teknik och teknisk assistans |
428/2009 |
MTCR |
|
|
|
|
Telekommunikationsprodukter |
|
|
|
Azerbajdzjan |
1 |
5A002,5D002 |
(informationssäkerhet) |
428/2009 |
WA |
|
|
|
|
Telekommunikationsprodukter |
|
|
|
Bangladesh |
1 |
5A002,5D002 |
(informationssäkerhet) |
428/2009 |
WA |
|
|
|
|
Telekommunikationsprodukter |
|
|
|
Burundi |
1 |
5A002,5D002 |
(informationssäkerhet) |
428/2009 |
WA |
|
|
|
|
Telekommunikationsprodukter |
|
|
|
Demokratiska Republiken Kongo |
2 |
5A002,5D002 |
(informationssäkerhet) |
428/2009 |
WA |
|
|
|
|
Telekommunikationsprodukter |
|
|
|
Elfenbenskusten |
1 |
5A002,5D002 |
(informationssäkerhet) |
428/2009 |
WA |
62
Region/land |
|
Civil slutanvändning |
|
|
|
|
Antal tillstånd |
Produktkategori |
Produkt |
EUF |
Regim |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Telekommunikationsprodukter |
|
|
Förenade Arabemiraten |
2 |
5A002,5D002 |
(informationssäkerhet) |
428/2009 |
WA |
|
|
|
Telekommunikationsprodukter |
|
|
Ghana |
1 |
5A002,5D002 |
(informationssäkerhet) |
428/2009 |
WA |
|
|
|
Telekommunikationsprodukter |
|
|
Hongkong, Kina |
5 |
5A002,5D002 |
(informationssäkerhet) |
428/2009 |
WA |
|
|
2E003,1E001,9E003, |
Telekommunikationsprodukter |
|
|
Indien |
7 |
5A002,5D002 |
(informationssäkerhet), teknik |
428/2009 |
WA |
|
|
|
Telekommunikationsprodukter |
|
|
Irak |
2 |
5A002,5D002 |
(informationssystem) |
428/2009 |
WA |
Japan |
1 |
2B350 |
Plattor till värmeväxlare |
428/2009 |
AG |
|
|||||
|
|
|
Telekommunikationsprodukter |
|
|
Kamerun |
1 |
5A002,5D002 |
(informationssystem) |
428/2009 |
WA |
|
|
|
Telekommunikationsprodukter |
|
|
Kosovo |
1 |
5A002,5D002 |
(informationssystem) |
428/2009 |
WA |
|
|
|
Telekommunikationsprodukter |
|
|
Kuwait |
1 |
5A002,5D002 |
(informationssystem) |
428/2009 |
WA |
|
|
|
Telekommunikationsprodukter |
|
|
Libanon |
3 |
5A002,5D002 |
(informationssystem) |
428/2009 |
WA |
|
|
|
Telekommunikationsprodukter |
|
|
Liberia |
1 |
5A002,5D002 |
(informationssystem) |
428/2009 |
WA |
|
|
|
Telekommunikationsprodukter |
|
|
Libyen |
2 |
5A002,5D002 |
(informationssystem) |
428/2009 |
WA |
63
Region/land |
|
Civil slutanvändning |
|
|
|
|
Antal tillstånd |
Produktkategori |
Produkt |
EUF |
Regim |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Elektroniska komponenter, |
|
|
|
|
|
telekommunikationsprodukter |
|
|
Malaysia |
2 |
3A001,3A002,5A001,5A002 |
(informationssäkerhet) |
428/2009 |
WA |
|
|
|
Telekommunikationsprodukter |
|
|
Marocko |
1 |
5A002,5D002 |
(informationssystem) |
428/2009 |
WA |
Myanmar (Burma) |
1 |
5A002 |
Mjukvara (telekommunikation) |
428/2009 |
WA |
|
|
|
Telekommunikationsprodukter |
|
|
Nepal |
1 |
5A002,5D002 |
(informationssystem) |
428/2009 |
WA |
|
|
|
Telekommunikationsprodukter |
|
|
Pakistan |
2 |
5A002,5D002 |
(informationssystem) |
428/2009 |
WA |
Republiken Korea |
2 |
2B350 |
Plattor till värmeväxlare |
428/2009 |
AG |
|
|||||
|
|
|
Telekommunikationsprodukter |
|
|
Rwanda |
1 |
5A002,5D002 |
(informationssystem) |
428/2009 |
WA |
|
|
|
Separationssystem, delar, |
|
|
Ryska Federationen (Ryssland) |
4 |
9A117,9E102 |
teknik och teknisk assistans |
428/2009 |
WA |
|
|
|
Telekommunikationsprodukter |
|
|
Saudiarabien |
1 |
5A002,5D002 |
(informationssystem) |
428/2009 |
WA |
|
|
|
Telekommunikationsprodukter |
|
|
Sierra Leone |
2 |
5A002,5D002 |
(informationssystem) |
428/2009 |
WA |
|
|
|
Telekommunikationsprodukter |
|
|
Singapore |
1 |
5A002,5D002 |
(informationssystem) |
428/2009 |
WA |
Sydafrika |
2 |
5A002,5D002 |
Telekommunikationsprodukter |
428/2009 |
WA |
64
Region/land |
|
Civil slutanvändning |
|
|
|
|
Antal tillstånd |
Produktkategori |
Produkt |
EUF |
Regim |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(informationssystem) |
|
|
|
|
|
Telekommunikationsprodukter |
|
|
Sydsudan |
1 |
5A002,5D002 |
(informationssystem) |
428/2009 |
WA |
|
|
|
Telekommunikationsprodukter |
|
|
Thailand |
1 |
5A001 |
(informationssystem) |
428/2009 |
WA |
|
|
|
Telekommunikationsprodukter |
|
|
Turkiet |
2 |
5A002,5D002 |
(informationssystem) |
428/2009 |
WA |
|
|
|
Telekommunikationsprodukter |
|
|
Uzbekistan |
1 |
5A002,5D002 |
(informationssystem) |
428/2009 |
WA |
|
|
|
Telekommunikationsprodukter |
|
|
Vitryssland |
1 |
5A002,5D002 |
(informationssystem) |
428/2009 |
WA |
65
Tabell 8. Beviljade individuella tillstånd för permanent export år 2014 |
|
|
|
|
|
|
||||
Region/land |
|
Civil slutanvändning |
|
|
|
|
Militär slutanvändning |
|
|
|
|
Antal |
Produkt- |
Produkt |
EUF |
Regim |
Antal |
Produkt- |
Produkt |
EUF |
Regim |
|
till- |
kategori |
|
|
|
till- |
kategori |
|
|
|
|
stånd |
|
|
|
|
stånd |
|
|
|
|
Algeriet |
9 |
2B352,5A002. |
Filter (reservdel till |
428/2009 |
AG,WA |
|
|
|
|
|
|
|
5D002 |
mejeriutrustning), |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
telekommunikationsprodukter |
|
|
|
|
|
|
|
Amerikas |
2 |
2B350,2B230 |
Värmeväxlarplåt, |
428/2009 AG, |
|
|
|
Förenta Stater |
|
|
trycktransmitter |
NSG |
|
|
|
Angola |
1 |
2B350 |
Värmeväxlarplåt |
428/2009 AG |
|
|
|
Argentina |
3 |
5A002,5D002, |
Centrifug, |
428/2009 AG,WA |
|
|
|
|
|
2B352 |
telekommunikationsprodukter |
|
|
|
|
|
|
|
(informationssäkerhet) |
|
|
|
|
Armenien |
3 |
5A002, 5D002 |
Telekommunikationsprodukter |
428/2009 WA |
|
|
|
|
|
|
(informationssäkerhet) |
|
|
|
|
Australien |
1 |
2B350 |
Värmeväxlarplåt |
428/2009 AG |
|
|
|
Azerbajdzjan |
3 |
1A004,2B350 |
Kemskyddsdräkter, |
428/2009 AG, |
|
|
|
|
|
|
värmeväxlare inkl plåt |
WA |
|
|
|
Bahrain |
3 |
2B350,5A002, |
Reservdelar till värmeväxlare, |
428/2009 AG,WA 3 |
5A002,5 |
Telekommunikations- |
428/ WA |
|
|
5D002 |
telekommunikationsprodukter |
|
D002 |
produkter |
2009 |
|
|
|
|
|
|
(informationssäkerhet) |
|
Bangladesh |
4 |
2B352,5A002 |
Genomströmningsfiltreringsutr |
428/2009 AG,WA |
|
|
|
|
|
|
ustning, konferensutrustning |
|
|
|
|
Bosnien & |
1 |
5A002,5D002 |
Telekommunikationsprodukter |
|
|
|
|
66
Region/land |
Civil slutanvändning |
Militär slutanvändning |
Antal |
Produkt- |
Produkt |
EUF |
Regim |
Antal |
Produkt- |
Produkt |
EUF |
Regim |
till- |
kategori |
|
|
|
till- |
kategori |
|
|
|
stånd |
|
|
|
|
stånd |
|
|
|
|
Hercegovina |
|
|
(informationssäkerhet) |
428/2009 |
WA |
|
|
|
|
|
Brasilien |
31 |
2B350,1A004, |
Värmeväxlare (inkl plåt), |
428/2009 |
AG, |
|
|
|
|
|
|
|
2B352, |
telekommunikationsprodukter |
|
NSG, |
|
|
|
|
|
|
|
5A002,5D002, |
(informationssäkerhet), UAV, |
|
WA |
|
|
|
|
|
|
|
9A012, |
kolfiberkomponenter, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1C010,1C240 |
tillverkningsutrustning |
|
|
|
|
|
|
|
Chile |
10 |
2B350,2B204, |
Värmeväxlare (plåt), |
428/2009 |
AG,NS |
|
|
|
|
|
|
|
1C010 |
kolfiberkomponenter, isostat |
|
G, |
|
|
|
|
|
|
|
|
press |
|
WA |
|
|
|
|
|
Colombia |
3 |
1A004,6A003, |
Kemskyddsdräkt, IR- kamera, |
428/2009 |
WA |
1 |
6A003 |
IR- kamera |
428/ |
WA |
|
|
5A002, |
telekommunikationsprodukter |
|
|
|
|
|
2009 |
|
|
|
5D002 |
(informationssäkerhet) |
|
|
|
|
|
|
|
Curacao |
2 |
5A002,5D002 |
Telekommunikationsprodukter |
428/2009 |
WA |
|
|
|
|
|
|
|
|
(informationssäkerhet) |
|
|
|
|
|
|
|
Demokratiska |
2 |
2B350 |
|
428/2009 |
AG |
|
|
|
|
|
Republiken |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kongo |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ecuador |
1 |
1C010 |
Kolfiberväv |
428/2009 |
WA |
|
|
|
|
|
Egypten |
8 |
5A002,5D002 |
Telekommunikationsprodukter |
428/2009 |
WA |
|
|
|
|
|
|
|
|
(informationssäkerhet) |
|
|
|
|
|
|
|
Elfenbenskust |
3 |
5A002,5D002 |
Telekommunikationsprodukter |
428/2009 |
WA |
|
|
|
|
|
en |
|
|
(informationssäkerhet) |
|
|
|
|
|
|
|
67
Region/land |
Civil slutanvändning |
Militär slutanvändning |
Antal |
Produkt- |
Produkt |
EUF |
Regim |
Antal |
Produkt- |
Produkt |
EUF |
Regim |
till- |
kategori |
|
|
|
till- |
kategori |
|
|
|
stånd |
|
|
|
|
stånd |
|
|
|
|
Filippinerna |
2 |
5A002 |
Telekommunikationsprodukter |
428/2009 |
WA |
|
|
|
|
|
|
|
|
(informationssäkerhet) |
|
|
|
|
|
|
|
Folkrepubliken |
168 |
6A003,1A004, |
IR- kamera, |
428/2009 |
WA,AG |
2 |
6A003 |
IR- kameror |
428/ |
WA |
Kina |
|
2B352, |
kolfiberkomponenter, |
|
, |
|
|
|
2009 |
|
|
|
2B350,1C010, |
genomströmningsfiltrerings- |
|
NSG, |
|
|
|
|
|
|
|
6A008, |
utrustning, kemskyddsdräkt, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5A002,2B230, |
radarsystem, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5D002,1C002, |
telekommunikationsprodukter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
9A012, 3B001 |
(informationssäkerhet), UAV, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tryckgivare, metallegeringar, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tillverkningsutrustning |
|
|
|
|
|
|
|
Förenade |
14 |
1A004,9D004, |
Kemskyddsdräkter, |
428/2009 |
WA |
4 |
5A002,9 |
Telekommunikations- |
428/ |
WA |
Arabemiraten |
|
5A0002,5D002 |
programvara, |
|
|
|
D004,6A |
produkter |
2009 |
|
|
|
,2B350,6A003 |
telekommunikationsprodukter |
|
|
|
003 |
(informationssäkerhet), |
|
|
|
|
|
(informationssäkerhet), IR- |
|
|
|
|
IR- kamera |
|
|
|
|
|
kamera, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
genomströmningsfiltrerings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utrustning |
|
|
|
|
|
|
|
Guinea |
2 |
5A002,5D002 |
Telekommunikationsprodukter |
428/2009 |
WA |
|
|
|
|
|
|
|
|
(informationssäkerhet) |
|
|
|
|
|
|
|
1 |
5A002,5D002 |
Telekommunikationsprodukter |
428/2009 |
WA |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(informationssäkerhet) |
|
|
|
|
|
|
|
Honduras |
1 |
5A002,5D002 |
Telekommunikationsprodukter |
428/2009 |
WA |
|
|
|
|
|
68
Region/land |
Civil slutanvändning |
Militär slutanvändning |
Antal |
Produkt- |
Produkt |
EUF |
Regim |
Antal |
Produkt- |
Produkt |
EUF |
Regim |
till- |
kategori |
|
|
|
till- |
kategori |
|
|
|
stånd |
|
|
|
|
stånd |
|
|
|
|
|
|
|
(informationssäkerhet) |
|
|
|
|
|
|
|
Hongkong, |
23 |
2B350,5A002, |
Genomströmningsfiltreringsutr |
428/2009 |
AG, |
|
|
|
|
|
Kina |
|
5D002, |
ustning, Värmeväxlare (plåt), |
|
WA |
|
|
|
|
|
|
|
6A003,2B352, |
IR- kamera, kemskyddsdräkt, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1A004 |
telekommunikationsprodukter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(informationssäkerhet) |
|
|
|
|
|
|
|
Indien |
46 |
2B350,2B352, |
Värmeväxlare (plåt), |
428/2009 |
AG, |
1 |
1A004 |
Gasmask |
428/ |
WA |
|
|
5A002, |
genomströmningsfiltrerings- |
|
NSG, |
|
|
|
2009 |
|
|
|
5D002,1C010, |
utrustning, |
|
WA |
|
|
|
|
|
|
|
1C240, |
kolfiberkomponenter, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6A003,3A001, |
nickelpulver, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1A004 |
elektroniska komponenter, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kemskyddsdräkt |
|
|
|
|
|
|
|
Indonesien |
20 |
6A008,5A002, |
Radarsystem, |
428/2009 |
AG, |
|
|
|
|
|
|
|
5D002, |
telekommunikation |
|
WA |
|
|
|
|
|
|
|
2B350,2B352 |
(informationssäkerhet), |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
värmeväxlare (plåt), |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
genomströmningsfiltrerings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utrustning |
|
|
|
|
|
|
|
Irak |
4 |
5D002 |
Programvara |
428/2009 |
WA |
|
|
|
|
|
Iran |
149 |
III.A1.003, |
Reservdelar till |
267/2012 |
Sanktio |
|
|
|
|
|
|
|
III.A2.010, |
mejeriutrustning |
|
ner |
|
|
|
|
|
69
Region/land |
Civil slutanvändning |
Militär slutanvändning |
Antal |
Produkt- |
Produkt |
EUF |
Regim |
Antal |
Produkt- |
Produkt |
EUF |
Regim |
till- |
kategori |
|
|
|
till- |
kategori |
|
|
|
stånd |
|
|
|
|
stånd |
|
|
|
|
|
|
III.A2.009, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
III.A2.025, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
III.A2.0023 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Island |
9 |
5D002,2B350, |
Telekommunikation |
428/2009 |
AG,WA |
|
|
|
|
|
|
|
5A002 |
(informationssäkerhet), |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
genomströmningsfiltrerings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utrustning |
|
|
|
|
|
|
|
Israel |
53 |
2B350,1A004, |
Genomströmningsfiltrerings- |
428/2009 |
AG, |
|
|
|
|
|
|
|
2B352, |
utrustning, kemskyddsdräkt, |
|
MTCR, |
|
|
|
|
|
|
|
1C002,2A101, |
värmeväxlare (plåt), |
|
WA |
|
|
|
|
|
|
|
5A002 |
metallegeringar, lagersystem, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
telekommunikationsprodukter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(informationssäkerhet) |
|
|
|
|
|
|
|
Japan |
1 |
1A004 |
Kemskyddsdräkter |
428/2009 |
WA |
|
|
|
|
|
Jordanien |
4 |
5A002,5D002 |
Telekommunikationsprodukter |
428/2009 |
WA |
3 |
5A002,5 |
Telekommunikations- |
428/ |
WA |
|
|
|
(informationssäkerhet) |
|
|
|
D002 |
produkter |
2009 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(informationssäkerhet) |
|
|
Kanada |
1 |
6A008 |
|
428/2009 |
WA |
|
|
|
|
|
Kazakstan |
1 |
5A002,5D002 |
Telekommunikationsprodukter |
428/2009 |
WA |
3 |
1A004,5A |
Telekommunikationspro |
428/ |
WA |
|
|
|
(informationssäkerhet) |
|
|
|
002,5D00 |
dukter |
2009 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2,5E002 |
(informationssäkerhet), |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kemskyddsdräkt |
|
|
70
Region/land |
Civil slutanvändning |
Militär slutanvändning |
Antal |
Produkt- |
Produkt |
EUF |
Regim |
Antal |
Produkt- |
Produkt |
EUF |
Regim |
till- |
kategori |
|
|
|
till- |
kategori |
|
|
|
stånd |
|
|
|
|
stånd |
|
|
|
|
Kenya |
2 |
5A002,5D002, |
Telekommunikationsprodukter |
428/2009 |
WA |
1 |
1A004 |
Kemskyddsdräkt |
428/ |
WA |
|
|
1A004 |
(informationssäkerhet), |
|
|
|
|
|
2009 |
|
|
|
|
kemskyddsdräkter |
|
|
|
|
|
|
|
Kuwait |
2 |
5A002,2B350, |
Tillverkningsutrustning, |
428/2009 |
AG,WA |
|
|
|
|
|
|
|
1A004, |
telekommunikationsprodukter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5D002 |
(informationssäkerhet), |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kemskyddsdräkt |
|
|
|
|
|
|
|
Libanon |
6 |
2B350,5A002, |
Tillverkningsutrustning, |
428/2009 |
AG,WA |
|
|
|
|
|
|
|
5D002 |
telekommunikation |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(informationssäkerhet) |
|
|
|
|
|
|
|
Libyen |
4 |
5A002,5D002 |
Telekommunikationsprodukter |
428/2009 |
WA |
|
|
|
|
|
|
|
|
(informationssäkerhet) |
|
|
|
|
|
|
|
Macau |
1 |
5A002 |
Telekommunikationsprodukter |
428/2009 |
WA |
|
|
|
|
|
Makedonien |
1 |
5A002 |
Telekommunikationsprodukter |
428/2009 |
WA |
|
|
|
|
|
Malaysia |
14 |
2B350,5A002, |
Tillverkningsutrustning, |
428/2009 |
AG, |
1 |
1A004 |
Kemskyddsdräkter |
428/ |
WA |
|
|
5D002, |
Telekommunikationsprodukter |
|
NSG, |
|
|
|
2009 |
|
|
|
6A003,3A001, |
(informationssäkerhet), |
|
WA |
|
|
|
|
|
|
|
2B230, |
elektroniska komponenter, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1A004 |
IR- kamera, kemskyddsdräkt |
|
|
|
|
|
|
|
Marocko |
1 |
5A002 |
Telekommunikationsprodukter |
428/2009 |
WA |
|
|
|
|
|
Mexiko |
30 |
5A002,5D002, |
Telekommunikation |
428/2009 |
AG,WA |
|
|
|
|
|
|
|
1A004, |
(informationssäkerhet), |
|
|
|
|
|
|
|
71
Region/land |
Civil slutanvändning |
Militär slutanvändning |
Antal |
Produkt- |
Produkt |
EUF |
Regim |
Antal |
Produkt- |
Produkt |
EUF |
Regim |
till- |
kategori |
|
|
|
till- |
kategori |
|
|
|
stånd |
|
|
|
|
stånd |
|
|
|
|
|
|
2B352,2B350, |
kemskyddsdräkt, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3A001 |
genomströmningsfiltrerings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utrustning, elektroniska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
komponenter |
|
|
|
|
|
|
|
Moldavien |
1 |
5D002 |
Telekommunikationsprodukter |
428/2009 |
WA |
|
|
|
|
|
|
|
|
(informationssäkerhet) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Montenegro |
|
|
|
428/2009 |
|
1 |
5A002,5 |
Telekommunikationspro |
428/ |
WA |
|
|
|
|
|
|
|
D002 |
dukter |
2009 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(informationssäkerhet) |
|
|
Myanmar |
6 |
5A002,5D002, |
Telekommunikation |
428/2009 |
WA |
|
|
|
|
|
(Burma) |
|
9A012, |
(informationssäkerhet), UAV, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
9D004 |
programvara |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nigeria |
4 |
5A002,5D002, |
Telekommunikationsprodukter |
428/2009 |
AG, |
|
|
|
|
|
|
|
2B350 |
(informationssäkerhet), |
|
WA |
|
|
|
|
|
|
|
|
tillverkningsutrustning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tillverkningsutrustning, |
|
|
|
|
|
|
|
Norge |
3 |
2B350,9A109 |
hybridraketmotorer |
428/2009 |
AG, |
|
|
|
|
|
|
|
|
(komponenter) |
|
WA |
|
|
|
|
|
72
Region/land |
Civil slutanvändning |
Militär slutanvändning |
Antal |
Produkt- |
Produkt |
EUF |
Regim |
Antal |
Produkt- |
Produkt |
EUF |
Regim |
till- |
kategori |
|
|
|
till- |
kategori |
|
|
|
stånd |
|
|
|
|
stånd |
|
|
|
|
Oman |
6 |
1A004,2B350, |
Kemskyddsdräkt, |
428/2009 |
AG, |
|
5A002,5 |
Telekommunikationspro |
428/ |
WA |
|
|
5A002, |
tillverkningsutrustning, |
|
WA |
1 |
D002 |
dukter |
2009 |
|
|
|
5D002 |
telekommunikationsprodukter |
|
|
|
|
(informationssäkerhet) |
|
|
|
|
|
(informationssäkerhet) |
|
|
|
|
|
|
|
Pakistan |
13 |
5A002,2B350, |
Telekommunikationsprodukter, |
428/2009 |
AG, |
|
|
|
|
|
|
|
6A003 |
tillverkningsutrustning, |
|
WA |
|
|
|
|
|
|
|
|
IR- kamera |
|
|
|
|
|
|
|
Panama |
1 |
2B350 |
Värmeväxlare |
428/2009 |
AG |
|
|
|
|
|
Peru |
1 |
1A004 |
Kemskyddsdräkter |
428/2009 |
WA |
|
|
|
|
|
Polen |
1 |
1C351 |
Bakterieflora |
428/2009 |
AG |
|
|
|
|
|
Qatar |
3 |
5A002,1A004, |
Telekommunikationsprodukter, |
428/2009 |
AG, |
9 |
1A004,6A |
Telekommunikationspro |
428/ |
WA |
|
|
2B350, |
Kemskyddsdräkt, |
|
WA |
|
003, |
dukter |
2009 |
|
|
|
6A003,5D002 |
tillverkningsutrustning, |
|
|
|
5A002,5 |
(informationssäkerhet), |
|
|
|
|
|
IR- kamera |
|
|
|
D002 |
IR- kamera, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kemskyddsdräkter |
|
|
Republiken |
26 |
2B350,6A008, |
Tillverkningsutrustning, |
428/2009 |
AG, |
4 |
6D002,6 |
Programvara, IR- |
428/ |
WA |
Korea |
|
1C002, |
radarsystem, metallegeringar, |
|
NSG, |
|
A003 |
kamera |
2009 |
|
|
|
2B352,1C010, |
genomströmningsfiltrerings- |
|
WA |
|
|
|
|
|
|
|
1C240, |
utrustning, IR kamera, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6A003,6D002 |
programvara |
|
|
|
|
|
|
|
Rwanda |
4 |
5A002,5D002 |
Telekommunikationsprodukter |
428/2009 |
WA |
|
|
|
|
|
|
|
|
(informationssäkerhet) |
|
|
|
|
|
|
|
73
Region/land |
Civil slutanvändning |
Militär slutanvändning |
Antal |
Produkt- |
Produkt |
EUF |
Regim |
Antal |
Produkt- |
Produkt |
EUF |
Regim |
till- |
kategori |
|
|
|
till- |
kategori |
|
|
|
stånd |
|
|
|
|
stånd |
|
|
|
|
Ryska |
78 |
3C005,5D002, |
Substrat, telekommunikation |
428/2009 |
AG, |
|
|
|
|
|
Federationen |
|
5A002, |
(informationssäkerhet), |
|
NSG, |
|
|
|
|
|
(Ryssland) |
|
2D002,2B104, |
programvara, isostatisk press, |
|
MTCR, |
|
|
|
|
|
|
|
2B352, |
genomströmningsfiltrerings- |
|
WA |
|
|
|
|
|
|
|
6A003,1A004, |
utrustning, IR kamera, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3A001, |
kemskyddsdräkt, elektroniska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2B204 |
komponenter |
|
|
|
|
|
|
|
Saudiarabien |
15 |
2B350,6A008, |
Tillverkningsutrustning, |
428/2009 |
AG,WA |
6 |
5A002,5 |
Telekommunikations- |
428/ |
WA |
|
|
1C002, |
radarsystem, metallegeringar, |
|
|
|
D002 |
produkter |
2009 |
|
|
|
1A004,5A002 |
kemskyddsdräkt, |
|
|
|
|
(informationssäkerhet) |
|
|
|
|
|
telekommunikationsprodukter |
|
|
|
|
|
|
|
Schweiz |
1 |
5A002 |
Telekommunikationsprodukter |
428/2009 |
WA |
|
|
|
|
|
Serbien |
6 |
1A004,2B001 |
Kemskyddsdräkt, |
428/2009 |
WA |
|
|
|
|
|
|
|
|
verktygsmaskin |
|
|
|
|
|
|
|
Sierra Leone |
2 |
5A002,5D002 |
Telekommunikationsprodukter |
428/2009 |
WA |
|
|
|
|
|
|
|
|
(informationssäkerhet) |
|
|
|
|
|
|
|
Singapore |
32 |
2B350,5A002, |
Tillverkningsutrustning, |
428/2009 |
AG, |
1 |
5A002,5 |
Telekommunikations- |
428/ |
WA |
|
|
5D002, |
telekommunikationsprodukter |
|
WA |
|
D002 |
produkter |
2009 |
|
|
|
1A004,3A002, |
(informationssäkerhet, |
|
|
|
|
(informationssäkerhet) |
|
|
|
|
1C002, |
kemskyddsdräkt, elektroniska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2B352,3A001 |
komponenter, metallegering, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
genomströmningsfiltrerings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utrustning, elektroniska |
|
|
|
|
|
|
|
74
Region/land |
Civil slutanvändning |
Militär slutanvändning |
Antal |
Produkt- |
Produkt |
EUF |
Regim |
Antal |
Produkt- |
Produkt |
EUF |
Regim |
till- |
kategori |
|
|
|
till- |
kategori |
|
|
|
stånd |
|
|
|
|
stånd |
|
|
|
|
|
|
|
komponenter |
|
|
|
|
|
|
|
Sudan |
4 |
5A002,5D002 |
Telekommunikationsprodukter |
428/2009 |
WA |
|
|
|
|
|
|
|
|
(informationssäkerhet) |
|
|
|
|
|
|
|
Sydafrika |
11 |
6A003,5A002, |
IR kameror, |
428/2009 |
AG, |
|
|
|
|
|
|
|
5D002, |
telekommunikationsprodukter |
|
WA |
|
|
|
|
|
|
|
9A012,9D004, |
(informationssäkerhet), UAV, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2B350, |
programvara, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3A001,1A004 |
tillverkningsutrustning, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
elektroniska komponenter, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kemskyddsdräkt |
|
|
|
|
|
|
|
Sydsudan |
2 |
5A002,5D002 |
Telekommunikationsprodukter |
428/2009 |
WA |
|
|
|
|
|
|
|
|
(informationssäkerhet) |
|
|
|
|
|
|
|
Taiwan |
33 |
1C010,1A004, |
Kolfiberkomponenter, |
428/2009 |
MTCR, |
|
|
|
|
|
|
|
3C005, |
kemskyddsdräkt, substrat, |
|
AG, |
|
|
|
|
|
|
|
2B350,5A002, |
tillverkningsutrustning, |
|
WA |
|
|
|
|
|
|
|
5D002, |
telekommunikationsprodukter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6A008,9D004, |
(informationssäkerhet), |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2B352, |
radarsystem, programvara, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6A003 |
genomströmningsfiltrerings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utrustning, IR- kamera |
|
|
|
|
|
|
|
Tanzania |
2 |
5A002,5D002, |
Telekommunikationsprodukter |
428/2009 |
WA |
|
|
|
|
|
|
|
9A012, |
(informationssäkerhet), UAV, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
9D004 |
programvara |
|
|
|
|
|
|
|
75
Region/land |
Civil slutanvändning |
Militär slutanvändning |
Antal |
Produkt- |
Produkt |
EUF |
Regim |
Antal |
Produkt- |
Produkt |
EUF |
Regim |
till- |
kategori |
|
|
|
till- |
kategori |
|
|
|
stånd |
|
|
|
|
stånd |
|
|
|
|
Thailand |
20 |
2B350,1A004, |
Tillverkningsutrustning, |
428/2009 |
AG, |
4 |
5A002,5 |
Telekommunikations- |
428/2 |
WA |
|
|
5A002, |
Kemskyddsdräkter, |
|
WA |
|
D002,6A |
produkter |
009 |
|
|
|
5D002,6A003, |
telekommunikationsprodukter |
|
|
|
003,2B35 |
(informationssäkerhet), |
|
|
|
|
3A001 |
(informationssäkerhet), IR- |
|
|
|
0,3A001 |
IR- kamera, |
|
|
|
|
|
kamera, elektroniska |
|
|
|
|
tillverkningsutrustning, |
|
|
|
|
|
komponenter |
|
|
|
|
elektroniska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
komponenter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Togo |
1 |
5A002,5D002 |
Nätverksprodukter |
428/2009 |
WA |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tunisien |
4 |
5A002,5D002, |
Telekommunikationsprodukter |
428/2009 |
AG, |
|
|
|
|
|
|
|
2B350 |
(informationssäkerhet, |
|
WA |
|
|
|
|
|
|
|
|
tillverkningsutrustning |
|
|
|
|
|
|
|
Turkiet |
25 |
2B204,6A003, |
Isostatisk press, IR kameror, |
428/2009 |
NSG, |
2 |
7A002,6A |
Gyron, IR- kamera |
428/ |
WA |
|
|
9A012, |
UAV, tillverkningsutrustning, |
|
AG, |
|
003 |
|
2009 |
|
|
|
2B350,1C010, |
kolfiberkomponenter, |
|
WA |
|
|
|
|
|
|
|
5A002, |
telekommunikationsprodukter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6A003,3A001, |
(informationssäkerhet), |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1A004, 7A002 |
IR- kameror, elektroniska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
komponenter, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kemskyddsdräkter, gyron |
|
|
|
|
|
|
|
Uganda |
1 |
6A006 |
Magnetometrar |
428/2009 |
WA |
|
|
|
|
|
Ukraina |
6 |
2B350 |
Tillverkningsutrustning |
428/2009 |
AG |
|
|
|
|
|
76
Region/land |
Civil slutanvändning |
Militär slutanvändning |
Antal |
Produkt- |
Produkt |
EUF |
Regim |
Antal |
Produkt- |
Produkt |
EUF |
Regim |
till- |
kategori |
|
|
|
till- |
kategori |
|
|
|
stånd |
|
|
|
|
stånd |
|
|
|
|
Uzbekistan |
1 |
5A002,5D002 |
Telekommunikationsprodukter |
428/2009 |
WA |
|
|
|
|
|
|
|
|
(informationssäkerhet) |
|
|
|
|
|
|
|
Vietnam |
9 |
1C010,1A004, |
Kolfiberkomponenter, |
428/2009 |
AG, |
|
|
|
|
|
|
|
2B350, |
kemskyddsdräkter, |
|
WA |
|
|
|
|
|
|
|
2B352 |
tillverkningsutrustning, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
genomströmningsfiltrerings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utrustning |
|
|
|
|
|
|
|
Vitryssland |
2 |
2B350 |
Tillverkningsutrustning |
428/2009 |
AG |
|
|
|
|
|
Zambia |
1 |
2B350 |
Reservdelar till värmeväxlare |
428/2009 |
AG |
|
|
|
|
|
Zimbabwe |
1 |
5A002,5D002 |
Telekommunikationsprodukter |
428/2009 |
WA |
|
|
|
|
|
|
|
|
(informationssäkerhet) |
|
|
|
|
|
|
|
Östtimor |
1 |
6A003 |
IR- kamera |
428/2009 |
WA |
|
|
|
|
|
77
Skr. 2014/15:114
Bilaga 3
78
Regelverk i urval
Lagen om krigsmateriel
Tillverkning och utförsel av krigsmateriel regleras genom lagen (1992:1300) om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel. Båda författningarna trädde i kraft den 1 januari 1993.
Lagen om krigsmateriel föreskriver att krigsmateriel inte får tillverkas utan tillstånd. Med utlandssamverkan förstås exportförsäljning eller annat tillhandahållande (bl.a. överlåtelse eller förmedling) av krigsmateriel. Vidare omfattar begreppet upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrättigheter, avtal med någon i utlandet om att gemensamt med denne eller för dennes räkning tillhandahålla tekniskt bistånd till någon i utlandet, utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel eller om att gemensamt tillverka krigsmateriel. Slutligen krävs tillstånd, med vissa undantag, för att bedriva militärt inriktad utbildning.
I rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av produkter och teknik med dubbla användningsområden finns i vissa fall krav på exporttillstånd för produkter som inte ingår i begreppet krigsmateriel, men som hör samman med exporterad krigsmateriel.
Svenska riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan
Enligt 1 § andra stycket lagen (1992:1300) om krigsmateriel får tillstånd enligt lagen lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. De närmare principerna för prövningen lades fast på basis av regeringens praxis och kom till uttryck i regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan som riksdagen godkänt (jfr prop. 1991/92:174 s. 41 f., prop. 1995/96:31 s. 23 f. och bet. 1992/93:UU1). Se riktlinjerna i fulltext nedan.
Övergripande kriterier och bedömningskriterier
Riktlinjerna uttolkas med brett parlamentariskt stöd och är vägledande för ISP vid prövningen av ärenden om tillstånd enligt lagen och förordningen om krigsmateriel.
Vid sidan av själva riktlinjerna så beaktas också internationella åtaganden som Sverige har gjort och är bundna av. Det handlar i första rummet om EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport och artiklarna 6 och 7 i FN:s vapenhandelsfördrag (Arms Trade Treaty, ATT), men kan även avse andra förpliktelser, t.ex. att inte exportera personminor, enligt Ottawakonventionen.
Riktlinjerna är försedda med två övergripande kriterier för när tillstånd enligt lagen kan lämnas, nämligen dels att utlandssamverkan behövs för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd, dels att samverkan inte står i
strid med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik. Dessa Skr. 2014/15:114 övergripande kriterier kan anses utgöra en precisering av 1 § andra Bilaga 3
stycket lagen om krigsmateriel.
I riktlinjerna preciseras också de faktorer som bör beaktas i samband med prövningen av ett enskilt ärende. Ett grundkrav är att alla för ärendet betydelsefulla omständigheter ska beaktas, oavsett om de uttryckligen anges i riktlinjerna eller ej. Dessa bedömningskriterier tillämpas också på samverkan med person eller företag i utlandet avseende utveckling eller tillverkning av krigsmateriel.
Riktlinjerna framhåller särskilt den vikt som vid den utrikespolitiska bedömningen av varje utförselärende ska fästas vid respekten för mänskliga rättigheter i mottagarlandet. Situationen i mottagarlandet vad gäller mänskliga rättigheter ska alltid vägas in, även i de fall då det är fråga om materiel som i sig inte kan användas för att kränka mänskliga rättigheter.
Ovillkorliga hinder för export
Riktlinjerna anger tre typer av ovillkorliga hinder som, om de inträffar, anses omöjliggöra export. De tre är; beslut av FN:s säkerhetsråd, internationella överenskommelser som Sverige biträtt (t.ex. EU- sanktioner) samt exportstopp som påbjuds enligt de folkrättsliga reglerna om export från neutral stat under krig.
Krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel
Krigsmaterielbegreppet breddades år 1993 till att även omfatta viss materiel med civil eller delvis civil användning. Utvidgningen av begreppet ledde till att export som tidigare varit oreglerad kom att bli föremål för politisk prövning och inkluderas i krigsmaterielexport- statistiken. Breddningen åtföljdes av en indelning av krigsmateriel i två kategorier för vilka uppställts delvis olika riktlinjer för utförsel.
För kategorin krigsmateriel för strid (KS) gäller att tillstånd till export inte bör ges till en stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, en stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt eller en stat som har inre väpnade oroligheter. Ett tillstånd bör återkallas om den mottagande staten kommer i väpnad konflikt eller inre väpnade oroligheter. Ett återkallande av tillstånd kan emellertid underlåtas om det är förenligt med folkrätten och målen och principerna för den svenska utrikespolitiken. Utförseltillstånd bör heller inte ges till en stat där det förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Detta är samma krav som tillämpades före år 1993, med den skillnaden att förekomsten av kränkningar av de mänskliga rättigheterna tidigare endast behövde beaktas om materielen i sig kunde användas för att kränka de mänskliga rättigheterna. För utförsel av övrig krigsmateriel (ÖK), som i stor utsträckning omfattar produkter som före år 1993 inte betraktades som krigsmateriel (exempelvis spaningsradaranläggningar eller simulatorer för utbildningsändamål), gäller att utförseltillstånd bör beviljas till länder som inte befinner sig i väpnad konflikt med någon annan stat, som inte
har inre väpnade oroligheter eller där det inte förekommer omfattande
79
Skr. 2014/15:114
Bilaga 3
80
och grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Risk för väpnad konflikt utgör således inte ett särskilt kriterium i bedömningen avseende utförsel av övrig krigsmateriel.
De skilda riktlinjerna för krigsmateriel för strid respektive övrig krigsmateriel innebär att en större länderkrets kan komma i fråga som mottagare av övrig krigsmateriel, dvs. icke förstörelsebringande materiel, än för krigsmateriel för strid.
Följdleveranser och ”svensk identitet”
När det gäller följdleveranser anger riktlinjerna att "tillstånd bör ges till utförsel av reservdelar till tidigare, med vederbörligt tillstånd exporterad krigsmateriel, om inte ovillkorligt hinder möter. Detsamma bör gälla andra leveranser, t.ex. av ammunition, som har samband med tidigare utförsel eller där det annars vore oskäligt att inte ge tillstånd".
När det gäller samarbete med utländsk part gäller att export till tredje land bör bedömas i enlighet med de svenska riktlinjerna om produkten har övervägande svensk identitet. Om produkten har övervägande utländsk identitet, eller om det föreligger ett starkt svenskt försvarspolitiskt intresse av samarbetet, kan samarbetslandets regler om utförsel tillämpas.
De svenska riktlinjerna i fulltext
Tillstånd till utförsel av krigsmateriel, eller till annan samverkan med någon i utlandet avseende krigsmateriel, bör medges endast om sådan utförsel eller samverkan
1.bedöms erforderlig för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd, samt
2.inte står i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik.
Vid prövningen av ett tillståndsärende ankommer det på ISP att göra en totalbedömning av alla för ärendet betydelsefulla omständigheter med utgångspunkt från de nyss angivna grundläggande principerna.
Utrikespolitiska hinder föreligger inte i fråga om samverkan med eller export till de nordiska länderna och de traditionellt neutrala länderna i Europa. Samverkan med dessa länder får i princip anses stå i överensstämmelse med Sveriges säkerhetspolitik. I takt med att samarbetet med övriga länder inom de Europeiska Gemenskaperna byggs ut, bör samma principer för utlandssamverkan och export tillämpas i fråga om dessa länder.
Tillstånd får endast avse stat, statlig myndighet eller av staten auktoriserad mottagare; vidare bör vid utförsel av materiel ett slutanvändarintyg eller ett intyg om egen tillverkning (bearbetningsintyg) föreligga. En stat som trots åtagande gentemot den svenska regeringen har tillåtit eller underlåtit att förhindra vidareexport av svensk krigsmateriel ska i princip inte komma i fråga som mottagare av sådan materiel från Sverige så länge omständigheterna kvarstår.
Tillstånd till utförsel eller annan utlandssamverkan enligt |
Skr. 2014/15:114 |
krigsmateriellagen ska inte beviljas om det skulle strida mot |
Bilaga 3 |
internationell överenskommelse som Sverige har biträtt, mot beslut av |
|
FN:s säkerhetsråd eller mot folkrättsliga regler om export från neutral |
|
stat under krig (ovillkorliga hinder). |
|
Tillstånd till utförsel av krigsmateriel, eller annan utlandssamverkan |
|
som avser krigsmateriel, bör inte lämnas om det avser stat där |
|
omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer. |
|
Respekt för mänskliga rättigheter är ett centralt villkor för att tillstånd |
|
ska beviljas. |
|
Tillstånd till utförsel av krigsmateriel för strid, eller till annan |
|
utlandssamverkan som avser krigsmateriel för strid eller övrig |
|
krigsmateriel, bör inte beviljas om det avser stat som befinner sig i |
|
väpnad konflikt med annan stat, oavsett om krigsförklaring har avgetts |
|
eller ej, stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras |
|
leda till väpnad konflikt eller stat som har inre väpnade oroligheter. |
|
Tillstånd bör ges till utförsel av materiel som klassificerats som övrig |
|
krigsmateriel, förutsatt att mottagarlandet inte befinner sig i väpnad |
|
konflikt med annan stat eller har inre väpnade oroligheter, eller det i |
|
landet förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga |
|
rättigheter och om inte ovillkorligt hinder möter. |
|
Ett meddelat tillstånd till utförsel bör återkallas, förutom vid |
|
ovillkorliga exporthinder, om den mottagande staten kommer i väpnad |
|
konflikt med annan stat eller får inre väpnade oroligheter. Undantagsvis |
|
bör, i de två senare fallen, återkallande av tillstånd kunna underlåtas om |
|
det är förenligt med de folkrättsliga reglerna och med principerna och |
|
målen för Sveriges utrikespolitik. |
|
Tillstånd bör ges till utförsel av reservdelar till tidigare, med |
|
vederbörligt tillstånd exporterad krigsmateriel, om inte ovillkorligt |
|
hinder möter. Detsamma bör gälla andra leveranser, t.ex. av ammunition, |
|
som har samband med tidigare utförsel eller där det annars vore oskäligt |
|
att inte ge tillstånd. |
|
Vad särskilt angår avtal med utländsk part om gemensam utveckling |
|
eller tillverkning av krigsmateriel ska tillståndsbedömningen utgå från de |
|
angivna grundläggande kriterierna. Utförsel till samarbetslandet, som |
|
följer av avtalet, bör medges om inte ovillkorligt hinder uppstår. Om ett |
|
samarbetsavtal med utländsk part förutsätter export från samarbetslandet |
|
till tredje land bör fråga om sådan export, i den mån slutprodukten i fråga |
|
har en övervägande svensk identitet, bedömas i enlighet med riktlinjerna |
|
för sådan export från Sverige. |
|
Beträffande materiel som har övervägande utländsk identitet bör export |
|
från samarbetslandet till tredje land medges inom ramen för |
|
samarbetslandets exportregler. Föreligger ett starkt svenskt |
|
försvarspolitiskt intresse av att samarbetet kommer till stånd, och det är |
|
en förutsättning från samarbetspartnerns sida att viss utförsel får ske från |
|
samarbetslandet kan efter omständigheterna export till tredje land även i |
|
övrigt medges inom ramen för samarbetslandets exportregler. |
|
När det gäller mer omfattande och för Sverige viktigare utlandssam- |
|
verkan på krigsmaterielområdet bör en regeringsöverenskommelse träffas |
|
mellan Sverige och samverkanslandet. Innan överenskommelser av detta |
|
slag ingås, bör utrikesnämnden höras. |
81 |
Skr. 2014/15:114
Bilaga 3
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 av den 14 mars 2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, och om införande av exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen,
|
delar till skjutvapen och ammunition. |
|
|
||
|
Den 30 september 2013 trädde förordningen (2013:707) om kontroll av |
||||
|
vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition samt vissa |
||||
|
ändringar i förordningen (1992:1303) om krigsmateriel i kraft. |
||||
|
Förordningen |
och |
ändringarna |
i |
krigsmaterielförordningen |
|
kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 258/2012 |
||||
|
av den 14 mars 2012 som reglerar tillstånd att exportera civila |
||||
|
skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition utanför EU samt vissa |
||||
|
import- och transiteringsåtgärder vid sådan export. Förteckning över de |
||||
|
skjutvapen, delar och väsentliga delar till skjutvapen och ammunition |
||||
|
som är under kontroll framgår av en bilaga till förordning 258/2012. |
||||
|
ISP är tillståndsmyndighet för ärenden enligt förordningen. |
||||
|
Rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en |
||||
|
gemenskapsordning för kontroll av produkter och teknik med |
||||
|
dubbla användningsområden |
|
|
||
|
Gemensam |
|
|
||
|
Rådet antog år 2009 rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande |
||||
|
av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling |
||||
|
och transitering av produkter med dubbla användningsområden |
||||
|
(omarbetning). Förordningen trädde i kraft den 27 augusti 2009 och |
||||
|
ersatte en EU förordning från år 2000, rådets förordning (EG) nr |
||||
|
1334/2000. Till skillnad från de internationella exportkontrollregimerna |
||||
|
är förordningen juridiskt bindande för Sverige, liksom för alla andra EU- |
||||
|
stater. Syftet är att så långt möjligt etablera fri rörlighet för kontrollerade |
||||
|
produkter inom den inre marknaden samtidigt som de olika nationella |
||||
|
systemen för kontroll av export till tredjeland stärks och harmoniseras. |
||||
|
Förordningen förenar medlemsstaternas åtaganden inom ramen för de |
||||
|
internationella exportkontrollregimerna med friast möjliga rörlighet av |
||||
|
varor inom den inre marknaden. Utvecklingen inom regimerna beaktas |
||||
|
genom återkommande ändringar och uppdateringar av produktlistorna till |
||||
|
förordningen. Förordningens medföljande bilagor beslutas inom ramen |
||||
|
för gemenskapssamarbetet i första pelaren, vilket innebär att de får direkt |
||||
|
verkan på det nationella planet. Bilagorna ska enligt förordningen |
||||
|
uppdateras varje år. |
|
|
|
|
|
Bedömningen i tillståndsärenden har underlättats genom att |
||||
|
förordningen inkluderar gemensamma kriterier som medlemsstaterna har |
||||
|
att beakta vid sin prövning. Tillstånd beviljas dock nationellt, se nedan. |
||||
82 |
Vidare finns ett |
generellt gemenskapstillstånd för export av vissa |
|||
|
|
|
|
|
produkter till vissa angivna tredjeländer. Denna tillståndstyp har |
Skr. 2014/15:114 |
förenklat arbetet för de exporterande företagen genom att ett och samma |
Bilaga 3 |
tillstånd kan åberopas oavsett var utförseln från EU äger rum. Detta har |
|
även lett till en ökad samsyn inom EU när det gäller denna typ av export. |
|
Svensk lagstiftning |
|
I Sverige kompletteras |
|
kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt |
|
bistånd, samt förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med |
|
dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Båda författningar- |
|
na trädde i kraft den 1 januari 2001. |
|
Till skillnad från vad som gäller för krigsmateriellagstiftningen, där |
|
utförseltillstånd utgör undantag från ett generellt exportförbud, är |
|
förhållandet det omvända under regelverket för kontroll av produkter |
|
med dubbla användningsområden. Här är utgångspunkten att utförseltill- |
|
stånd ska ges såvida det inte strider mot utrikes- eller säkerhetsintressen |
|
såsom dessa beskrivs i |
|
För export, överföring och tillhandahållande av förmedlingstjänster av |
|
produkter med dubbla användningsområden krävs det tillstånd. |
|
Tillståndsgivande myndighet är ISP. När det gäller kärnämnen och |
|
material m.m. i kategori 0 i bilaga I till |
|
emellertid SSM som meddelar tillstånd. |
|
Lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och |
|
av tekniskt bistånd saknar liksom sin föregångare särskilda bestämmelser |
|
om möjligheten att få förhandsbesked om huruvida ett utförseltillstånd |
|
kommer att ges vid en eventuell export av produkter med dubbla |
|
användningsområden till en specifik destination. En praxis har emellertid |
|
utvecklats med innebörden att ISP ger företag förhandsbesked. |
|
Generalklausulen – en uppsamlingsbestämmelse |
|
Enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 kan tillstånd krävas |
|
för export av produkter som inte är angivna i bilagorna till |
|
rådsförordningen (s.k. |
|
informerats av svenska myndigheter att produkten helt eller delvis är |
|
eller kan vara avsedd att användas i samband med produktion m.m. av |
|
massförstörelsevapen eller missiler som är kapabla att bära sådana vapen. |
|
Generalklausulen har tillkommit som en uppsamlingsbestämmelse för att |
|
se till att syftet med regleringen inte kringgås på grund av att |
|
produktlistorna sällan kan vara heltäckande med anledning av den snabba |
|
teknologiska utvecklingen. |
|
För att generalklausulen ska vara tillämplig krävs att exportören har |
|
blivit informerad av svenska myndigheter om produktens |
|
användningsområde. Exportören är emellertid även skyldig att upplysa |
|
svenska myndigheter om exportören är medveten om att en produkt helt |
|
eller delvis är avsedd för sådan användning som regleras i förordningens |
|
artikel |
|
tillstånd ska krävas för exporten. |
|
Generalklausulen innefattar även särskilda krav på tillstånd i vissa fall |
|
för export relaterad till militär slutanvändning eller krigsmateriel, eller |
83 |
|
Skr. 2014/15:114 för export av
som olovligen har exporterats.
84
Förklaringar |
Skr. 2014/15:114 |
|
Bilaga 4 |
Avslag (denial). Ett negativt myndighetsbeslut när någon ansöker om tillstånd till export av krigsmateriel eller produkter med dubbla användningsområden till ett visst land. En medlem i en multilateral exportkontrollregim förväntas informera de övriga medlemmarna om det negativa beslutet. Enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 ska de behöriga myndigheterna i
Exportkontrollregimer. Zanggerkommittéen (ZC), Nuclear Suppliers Group (NSG), Australiengruppen (AG),
Generalklausulen
Immateriella överföringar. Överföring av programvara eller teknik, med hjälp av elektroniska medier samt från person till person från ett land till ett annat.
Massförstörelsevapen. Kärnvapen samt biologiska och kemiska vapen. Även vissa vapenbärare som exempelvis ballistiska missiler med lång räckvidd samt kryssningsmissiler inkluderas i
85
Skr. 2014/15:114 |
Outreach. Informationsverksamhet och stöd till stater, myndigheter, |
Bilaga 4 |
företag m.fl. i exportkontrollsammanhang. |
|
Utförseltillstånd. Enligt 6 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel får |
|
krigsmateriel inte föras ut ur landet utan tillstånd, om inte annat följer av |
|
lagen eller annan författning. Ett företag ansöker om utförseltillstånd för |
|
det belopp som i ett kontrakt överenskommits med ett visst land. |
|
Leveransen pågår sedan oftast under flera år och inleds sällan det år som |
|
kontraktet har slutits. Utförseltillstånd är därför inte detsamma som en |
|
faktisk leverans utan visar endast hur stora order avseende kontrollerade |
|
produkter som svenska företag fått på den internationella marknaden ett |
|
visst år. |
86
Förkortningar
AG |
Australia Group |
ASD |
AeroSpace and Defense Industries Association of |
|
Europe |
ATT |
Arms Trade Treaty |
BTWC |
The Biological and Toxic Weapons Convention |
CBW |
Chemical and Biological Weapons (Kemiska och |
|
biologiska vapen) |
COARM |
Council Working Group on Conventional Arms Export |
COCOM |
Coordinating Committee on Multilateral exports |
|
Controls |
CONOP |
Council Working Group on |
CWC |
Chemical Weapons Convention |
EDA |
European Defence Agency |
EG |
Europeiska gemenskapen |
EKR |
Exportkontrollrådet |
EU |
Europeiska Unionen |
FA |
Framework agreement |
FMV |
Försvarets materielverk |
FN |
Förenta Nationerna |
FOI |
Totalförsvarets forskningsinstitut |
FRA |
Försvarets radioanstalt |
FXM |
Försvarsexportmyndigheten |
GTRI |
Global Threat Reduction Initiative |
GUSP |
EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik |
IAEA |
Internationella atomenergiorganet |
ISP |
Inspektionen för strategiska produkter |
KS |
Krigsmateriel för strid |
LoI |
Letter of Intent |
MANPADS |
|
ML |
Militär lista |
MTCR |
Missile Technology Control Regime |
Must |
Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten |
Nato |
North Atlantic Treaty Organization |
NETTEM |
New and Evolving Technologies Technical Experts |
|
Meeting |
NL |
Nationella tillägg i förekommande fall |
NPT |
|
NSG |
Nuclear Suppliers Group |
OECD |
Organisation for Economic |
|
Development |
OSSE |
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa |
PDA |
Produkter med dubbla användningsområden |
PGU |
Politik för global utveckling |
PSI |
Proliferation Security Initiative |
SALW |
Small arms and light weapons |
SCB |
Statistiska centralbyrån |
SIPRI |
Stockholm International Peace Research Institute |
SOFF |
Säkerhets- och Försvarsföretagen |
Skr. 2014/15:114
Bilaga 5
87
Skr. 2014/15:114 |
SSM |
Strålsäkerhetsmyndigheten |
Bilaga 5 |
Säpo |
Säkerhetspolisen |
|
SÖ |
Sveriges internationella överenskommelser |
|
TI |
Transparency International |
|
TVR |
|
|
UNIDIR |
United Nations Institute for Disarmament Research |
|
WA |
Wassenaar Arrangement |
|
WPDU |
Working Party on |
|
ZC |
Zangger Committee |
|
ÖK |
Övrig krigsmateriel |
88
Vägledning till andra källor
Källhänvisning i alfabetisk ordning
Australiengruppen: www.australiagroup.net Europaparlamentet: www.europarl.europa.eu Europeiska unionens råd: www.consilium.eu Europeiska unionen: www.europa.eu Exportkontrollrådet: www.isp.se/sa/node.asp?node=1057 Förenta Nationerna: www.un.org
International Atomic Energy Agency: www.iaea.org Inspektionen för strategiska produkter: www.isp.se Missilteknologikontrollregimen: www.mtcr.info
Nuclear Suppliers Group: www.nuclearsuppliersgroup.org Organization for the Prohibition of Chemical Weapons: www.opcw.org Organization for Security and
Sveriges Exportkontrollförening: www.exportkontrollforeningen.se Utrikesdepartementet: www.ud.se
89
Utrikesdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 2015
Närvarande: Statsministern Löfven, ordförande, och statsråden Romson, Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Hellmark Knutsson, Andersson, Johansson, Bolund, Kaplan, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Wikström, Hadzialic
Föredragande: statsrådet Hultqvist
Regeringen beslutar skrivelse 2014/15:114 Strategisk exportkontroll 2014 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.
90