Regeringens skrivelse 2014/15:111
Riksrevisionens rapport om utbildningsstödet | Skr. |
till varslade vid Volvo Cars | 2014/15:111 |
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 13 maj 2015
Stefan Löfven
Ylva Johansson
(Arbetsmarknadsdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
Riksrevisionen har granskat effektiviteten av statens insatser i projektet Volvo Cars, som har delfinansierats med medel från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF).
Granskningen visar att insatserna har haft en negativ effekt på återgången till arbete för berörda personer i projektet jämfört med andra varslade under samma tidsperiod. Det framgår att ju längre tid som deltagarna fick vänta på utbildningsstart, desto längre blev den efterföljande arbetslösheten. Vidare framgår att ju längre utbildningen pågick, desto längre blev tiden i arbetslöshet efter avslutad utbildning. Riksrevisionen anser att tillgången till finansiering från EGF kan ha inneburit en alltför ensidig fokusering i projektet på omställning till arbete i andra branscher än fordonsindustrin. Riksrevisionen har också konstaterat att det inte finns några större skillnader mellan de studerade projektdeltagarna och övriga varslade inom Volvo Cars när det gäller förändringar i yrkesinriktning.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att använda
Regeringen anser att det är välkommet med kunskap om vad som påverkar de långsiktiga effekterna av insatser för ökad sysselsättning. Granskningsrapportens slutsatser är specifika för projektet Volvo Cars. Liksom Riksrevisionen menar dock regeringen att det finns lärdomar att
dra inför framtida överväganden om att söka
1
Skr. 2014/15:111 mentet bör, när så bedöms lämpligt utifrån varselsituationen, kombineras med ordinarie arbetsmarknadsåtgärder. Åtgärder bör vidtas så tidigt som möjligt. Om regeringen bedömer att det finns anledning att överväga att söka medel från EGF, bör ett effektivt och snabbt ansökningsförfarande eftersträvas. Vid kommande ansökningar bör det planeras för sådana insatser som är ändamålsenliga och effektiva sett till såväl innehåll som längd.
I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.
2
Skr. 2014/15:111
Innehållsförteckning
1 | Ärendet och dess beredning ............................................................. | 4 | |
2 | Riksrevisionens iakttagelser............................................................. | 4 | |
2.1 | Bakgrund ........................................................................... | 4 | |
2.2 | Metod och genomförande .................................................. | 4 | |
2.3 | Granskningens resultat ...................................................... | 5 | |
2.4 | Rekommendationer............................................................ | 6 | |
3. | Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser ................ | 6 | |
4 | Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens | ||
iakttagelser ....................................................................................... | 8 | ||
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 maj 2015 ............ | 9 |
3
Skr. 2014/15:111
1 Ärendet och dess beredning
Den 18 februari 2015 överlämnade riksdagen Riksrevisionens granskningsrapport Utbildningsstödet till varslade vid Volvo Cars – omskolad till arbete? (RiR 2015:1), se bilaga. Arbetsförmedlingen har lämnat synpunkter på Riksrevisionens rapport. Med anledning av rapporten överlämnar regeringen denna skrivelse.
2 Riksrevisionens iakttagelser
2.1Bakgrund
Riksrevisionen har granskat effektiviteten i det arbetsmarknadspolitiska projektet kallat Volvo Cars och dess underleverantörer (nedan Volvo Cars), som pågick mellan januari 2010 och maj 2011 under ledning av Arbetsförmedlingen, Skolverket och Svenska
Syftet med åtgärder som är stödberättigande enligt EGF är att uppsagda arbetstagare ska återintegreras på arbetsmarknaden. Riksrevisionen har granskat om statens insatser i projektet Volvo Cars uppnått detta syfte. Riksrevisionen har undersökt om projektet långsiktigt har haft en positiv effekt på deltagarnas återgång till arbete jämfört med andra varslade personer i Sverige under samma tidsperiod. Vidare har Riksrevisionen undersökt om det finns indikationer på att projektet har lett till att projektdeltagarna bytt yrkesinriktning över tid.
2.2Metod och genomförande
Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser baseras på kvantitativa metoder. Riksrevisionen har bedömt effektiviteten i projektet Volvo Cars genom att jämföra projektdeltagarnas faktiska återinträde i arbete med en matchad kontrollgrupp som inte fått stöd. Data har hämtats från Arbets-
förmedlingen och Statistiska centralbyrån (SCB). I syfte att få in-
4
dikationer på om projektet har lett till att deltagarna bytt yrkesinriktning Skr. 2014/15:111 över tid har en jämförelse gjorts mellan de personer som deltagit i
projektet Volvo Cars och övriga varslade inom Volvo m.fl.
2.3Granskningens resultat
Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens insatser i projektet Volvo Cars har haft en negativ effekt på återgången till arbete för berörda personer jämfört med andra varslade i Sverige under samma tidsperiod. Riksrevisionen påpekar dock att granskningsrapportens slutsatser är specifika för projektet Volvo Cars och att de inte bör generaliseras till att gälla alla liknande projekt.
Riksrevisionens granskning visar att personer som deltagit i EGF- finansierade utbildningar med anledning av varslen vid Volvo Personvagnar och dess underleverantörer har haft en långsammare återgång till arbete jämfört med en matchad kontrollgrupp. Enligt Riksrevisionen finns det inledningsvis en naturlig inlåsningseffekt eftersom deltagarna sannolikt har varit mindre benägna att söka jobb under utbildningstiden jämfört med andra som förlorat arbetet i samband med stora varsel. På längre sikt kan Riksrevisionen emellertid inte se några positiva effekter av att ha deltagit i projektet när det gäller återgång till arbete.
Riksrevisionen konstaterar att ju längre tid som deltagarna fick vänta på utbildningsstart, desto längre blev den efterföljande arbetslösheten. Vidare konstateras att det finns ett starkt samband mellan utbildningarnas längd och efterföljande arbetslöshet på så sätt att ju längre utbildningen var, desto längre blev tiden i arbetslöshet efter avslutad utbildning. Att det tog så lång tid från inträde i arbetslöshet till dess att utbildningarna startade menar Riksrevisionen delvis kan förklaras av att ansökningsförfarandet till EGF gick långsamt och delvis av att vissa av utbildningarna som erbjöds inom ramen för projektet, utbildningarna vid Yrkesvux, genomsnittligt kom igång senare än Arbetsförmedlingens utbildningsinsatser i projektet.
Riksrevisionen konstaterar vidare att en utgångspunkt för finansiering med
När det gäller frågan om projektet bidragit till att deltagarna ändrat yrkesinriktning har Riksrevisionen funnit att det inte finns några större skillnader mellan de studerade projektdeltagarna och övriga varslade inom företaget när det gäller förändringar i yrkesinriktning trots projektets fokus på omskolning.
5
Skr. 2014/15:111
6
2.4Rekommendationer
Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen.
1.Använd
2.Det är viktigt med tidiga och korta utbildningsinsatser. Om regeringen vid liknande framtida fall överväger att anslå medel till omställningsåtgärder med stöd av EGF är det viktigt att agera snabbt för att åtgärderna ska få önskad effekt. Därför bör regeringen i sådana fall säkerställa att ansökningsförfarandet går snabbt och se till att kortare utbildningsinsatser prioriteras framför längre.
3.Regeringens bedömning av
Riksrevisionens iakttagelser
Regeringens bedömning av Riksrevisionens övergripande slutsats
När det gäller Riksrevisionens övergripande slutsats i fråga om projektet Volvo Cars kan regeringen konstatera att Riksrevisionen funnit att statens insatser haft en negativ effekt på återgången till arbete för de personer som studerats. Regeringen anser att det är ett viktigt resultat att ta i beaktande. Liksom Riksrevisionen menar regeringen att det finns lärdomar att dra inför framtida överväganden om att söka
Åtgärder vid varsel
Regeringens övergripande politiska prioritering är full sysselsättning. Det är en central uppgift att skapa förutsättningar för fler jobb och med kraft bekämpa arbetslösheten. Regeringens mål med arbetsmarknadspolitiken är att insatserna ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad.
Förändringarna i samhället och på arbetsmarknaden går allt snabbare. Globalisering och teknikutveckling driver på. Sverige måste konkurrera med kunskap och kompetens, med ny teknologi och produktutveckling, med innovation och organisationsförnyelse. Detta ställer stora krav på
förmåga till strukturomvandling och omställning, såväl i näringslivet som Skr. 2014/15:111 i samhället i övrigt samt omställning på individnivå.
Det är viktigt att Arbetsförmedlingen bidrar till att skapa effektiva omställningsinsatser för personer som varslats om uppsägning. Enligt lagen (1974:13) om anställningsfrämjande åtgärder (främjandelagen) ska arbetsgivare inom vissa tidsgränser varsla Arbetsförmedlingen om driftsinskränkning. Arbetsförmedlingen har enligt sin instruktion i uppgift att fullgöra vissa uppgifter vid varsel med hänvisning till denna lag. Det rör sig om att genom samverkan med bl.a. trygghetsorganisationerna erbjuda varslade personer stöd och insatser för att underlätta omställningen till nytt arbete. Trygghetsorganisationerna tar ett stort ansvar och uppvisar goda resultat i att undvika att personer som varslats går till arbetslöshet.
Vid sidan av Arbetsförmedlingens ordinarie åtgärder i samband med varsel kan regeringen besluta om att medel ska sökas från EGF för särskilda projekt med t.ex. utbildningsinsatser.
Regeringen anser att det är angeläget med kunskap om vad som påverkar de långsiktiga effekterna av insatser för ökad sysselsättning. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det utifrån projektet Volvo Cars finns lärdomar att dra inför framtiden, exempelvis vid framtida överväganden om att söka medel ur EGF i samband med varsel på arbetsmarknaden.
Kombination av åtgärder
Regeringen bedömer att Arbetsförmedlingen har goda förutsättningar för att kunna ge varslade personer stöd och insatser i syfte att underlätta omställningen till nytt arbete och erfarenhet av sådana uppgifter.
I samband med större varsel kan det finnas anledning för regeringen att överväga om det finns skäl att söka medel från EGF för särskilda projekt i syfte att underlätta återinträde på arbetsmarknaden för varslade personer, eller om det är tillräckligt att insatser ges inom ramen för Arbetsförmedlingens ordinarie uppdrag.
Regeringen menar att skälen till att en arbetsgivare varslar om uppsägning och bedömningen av vilka konsekvenser varslet kan antas få för den lokala och nationella arbetsmarknaden är centrala i ett sådant övervägande. Det bör beaktas att varje varselsituation på arbetsmarknaden är unik i dessa avseenden.
Såsom Riksrevisionen framhållit i sin granskning är det mycket svårt att på förhand avgöra om stora varsel har strukturella eller konjunkturella orsaker, eller om det rör sig om en kombination. För det fall att det rör sig om strukturella orsaker kan det ligga närmast till hands med inriktning på omskolningsåtgärder, medan det vid konjunkturella orsaker snarare kan blir fråga om att inrikta insatserna på kompetensutveckling för arbete inom samma bransch.
Riksrevisionens rekommendation är att
avsedda för att snabbt återintegrera varslade personer inom en annan
7
Skr. 2014/15:111 verksamhetssektor, utan även medger insatser för återintegrering inom den ursprungliga verksamhetssektorn. Inför en framtida ansökan om medel från EGF är det därmed möjligt att ta hänsyn till de unika förutsättningarna som råder vid den aktuella varselsituationen.
Tidiga åtgärder och korta utbildningsinsatser
I fråga om att säkerställa ett snabbt ansökningsförfarande vill regeringen framhålla att en ansökningsprocess innebär såväl förberedelser för ansökan inom medlemsstaten, som en beslutsprocess på
4Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser
Regeringen anser att det är välkommet med kunskap om vad som påverkar de långsiktiga effekterna av insatser för ökad sysselsättning. Även om granskningsrapportens slutsatser är specifika för det studerade projektet Volvo Cars, finns det enligt regeringen lärdomar att dra av värde inför framtida varsel på arbetsmarknaden, exempelvis vid kommande överväganden om att söka
Regeringen menar att det är viktigt att åtgärder vidtas så tidigt som möjligt i samband med ett varsel. I det fall regeringen bedömer att det finns anledning att överväga att söka medel från EGF, bör ett effektivt och snabbt ansökningsförfarande eftersträvas. Regeringen anser vidare att det vid kommande ansökningar om
Det som framkommit vid granskningen av projektet Volvo Cars är tillsammans med annan erfarenhet ett viktigt underlag att utgå ifrån i samband med framtida initiativ till att söka
I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.
8
Skr. 2014/15:111
Bilaga
riksrevisionen granskar: offentliga finanser
Utbildningsstödet | till |
varslade vid Volvo Cars | |
– omskolad till arbete? | |
rir 2015:1 |
9
Skr. 2014/15:111
Bilaga
Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Vårt uppdrag är att genom oberoende revision skapa demokratisk insyn, medverka till god resursanvändning och effektiv förvaltning i staten.
Riksrevisionen bedriver både årlig revision och effektivitetsrevision. Denna rapport har tagits fram inom effektivitetsrevisionen, vars uppgift är att granska hur effektiv den statliga verksamheten är. Effektivitetsgranskningar rapporteras sedan 1 januari 2011 direkt till riksdagen.
riksrevisionen
isbn 978 91 7086 367 7 rir 2015:1
foto: image source form: åkesson & curry
tryck: riksdagens interntryckeri, stockholm 2015
10
Skr. 2014/15:111
Bilaga
riksrevisionen granskar: offentliga finanser
RiR 2015:1
Utbildningsstödet till varslade vid Volvo Cars
– omskolad till arbete?
11
Skr. 2014/15:111
Bilaga
utbildningsstödet till varslade vid volvo cars – omskolad till arbete?
12
Skr. 2014/15:111
Bilaga
riksrevisionen granskar: offentliga finanser
till riksdagen | datum: |
dnr: |
|
rir 2015:1 |
Härmed överlämnas enligt 9 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m följande granskningsrapport över effektivitetsrevision:
Utbildningsstödet till varslade vid Volvo Cars
– omskolad till arbete?
Riksrevisionen har granskat effektiviteten i det arbetsmarknadspolitiska projektet Volvo Cars och dess underleverantörer. Resultatet av granskningen redovisas i denna granskningsrapport.
Företrädare för Regeringskansliet och Arbetsförmedlingen har fått tillfälle att faktagranska och i övrigt lämna synpunkter på utkast till slutrapport.
Rapporten innehåller slutsatser och rekommendationer som avser regeringen.
Riksrevisor Claes Norgren har beslutat i detta ärende. Revisionsdirektör Bengt Lewin har varit föredragande. Revisor Nils Lundh, revisionsledare Miki Tomita Larsson och revisionsdirektör Lena Unemo har medverkat vid den slutliga handläggningen.
Claes Norgren | Bengt Lewin |
För kännedom:
Regeringen, Arbetsmarknadsdepartementet och Arbetsförmedlingen.
13
Skr. 2014/15:111
Bilaga
utbildningsstödet till varslade vid volvo cars – omskolad till arbete?
14
Skr. 2014/15:111
Bilaga
riksrevisionen granskar: offentliga finanser
Innehåll
Sammanfattning | 9 | ||
1 | Inledning | 13 | |
1.1 | Motiv till granskning | 13 | |
1.2 | Syfte och revisionsfråga | 14 | |
1.3 | Utgångspunkter för granskningen | 15 | |
1.4 | Metod och avgränsningar | 16 | |
1.5 | Rapportens disposition | 16 | |
2 | Varslen vid Volvo och statens insatser | 17 | |
2.1 | Varslen vid Volvo Personvagnar | 17 | |
2.2 | Arbetsmarknadspolitiska åtgärder med stöd från EGF | 18 | |
2.3 | Projektet ”Volvo Cars och dess underleverantörer” | 19 | |
3 | Beskrivande statistik för |
23 | |
3.1 | Fördelning av utbildningsinsatser | 23 | |
3.2 | Inträde i arbetslöshet och tid till utbildningsstart | 23 | |
3.3 | Urval och kontrollgrupp | 26 | |
4 | Effektstudie | 27 | |
4.1 | Metodöversikt | 27 | |
4.2 | Resultat – återgång till arbete | 28 | |
4.3 | Projektdeltagarnas yrkesinriktning över tid | 34 | |
5 | Slutsatser och rekommendationer | 37 | |
5.1 | Inga positiva effekter på återgång till arbete | 37 | |
5.2 | Inga tecken på att utbildningsinsatser leder till förändrad yrkesinriktning | 38 | |
5.3 | Riksrevisionens rekommendationer | 39 | |
Referenser | 41 | ||
Bilagor | 45 | ||
Bilaga 1 | Metod | 45 | |
Bilaga 2 | Tekniska termer och begrepp | 61 |
15
Skr. 2014/15:111
Bilaga
utbildningsstödet till varslade vid volvo cars – omskolad till arbete?
16
Skr. 2014/15:111
Bilaga
riksrevisionen granskar: offentliga finanser
Sammanfattning
Riksrevisionen har granskat effektiviteten i det arbetsmarknadspolitiska projektet ”Volvo Cars och dess underleverantörer”. Projektet riktade sig till personer som omfattades av varslen vid Volvo Personvagnar och dess underleverantörer i slutet av 2008 och början av 2009. Granskningsrapporten är en fallstudie och utgör ett komplement till Riksrevisionens granskningsrapport Arbetsförmedlingens arbete vid varsel, RiR (2014:27).
Granskningens bakgrund
Motiv för granskning: ”Volvo Cars och dess underleverantörer” är det första av tre exempel på arbetsmarknadspolitiska projekt där den svenska regeringen hittills sökt och fått medel från Europeiska globaliseringsfonden (EGF) för att kunna erbjuda omskolningsåtgärder som går utöver den ordinarie arbetsmarknadspolitikens verktyg. Enligt villkoren för att kunna använda medel från EGF får stöd lämnas
när genomgripande strukturförändringar inom världshandeln leder till en allvarlig ekonomisk störning. Syftet med åtgärder som är stödberättigade enligt EGF är att återintegrera uppsagda arbetstagare på arbetsmarknaden.
En tidig utvärdering av projektet, som genomfördes av Arbetsförmedlingen, visade bland annat att arbetslösheten för projektdeltagare var signifikant högre jämfört med övriga varslade vid företaget som inte tog del av åtgärder inom ramen för projektet. Resultaten från utvärderingen är en indikation om att projektet inte varit effektivt, men det är också sannolikt att de negativa effekter som påvisades i utvärderingen till stor del rör sig om kortsiktiga inlåsningseffekter. Projektets långsiktiga effekter har inte utvärderats tidigare, vilket är det huvudsakliga motivet för Riksrevisionens granskning.
Granskningens syfte: Syftet med granskningen har varit att undersöka om statens insatser i samband med varslen vid Volvo Personvagnar uppnådde syftet med åtgärder som är stödberättigade enligt EGF, det vill säga att återintegrera uppsagda arbetstagare på arbetsmarknaden.
Granskningens genomförande: Granskningens iakttagelser och slutsatser baseras på kvantitativa metoder. För att bedöma effektiviteten i Volvo
Riksrevisionen jämfört projektdeltagarnas faktiska återinträde i arbete med en matchad kontrollgrupp som inte fått stöd.
RIKSREVISIONEN 9
17
Skr. 2014/15:111
Bilaga
utbildningsstödet till varslade vid volvo cars – omskolad till arbete?
Granskningens resultat
Granskningens övergripande slutsats är att statens insatser i samband med varslen vid Volvo Personvagnar har haft negativ effekt på återgången till arbete för berörda personer jämfört med andra varslade i Sverige under samma tidsperiod.
Inga positiva effekter på deltagarnas återgång till arbete
Granskningen visar att personer som deltagit i
Inledningsvis finns en naturlig inlåsningseffekt i och med att deltagarna i projektet har varit upptagna med utbildningar och därför sannolikt varit mindre benägna att söka jobb jämfört med andra som förlorat arbetet i samband med stora varsel. På längre sikt kan vi emellertid inte se några positiva effekter av att ha deltagit i projektet när det gäller återgång i arbete.
Tiden spelar roll: Granskningen visar också att tidsaspekten spelar roll för projektdeltagarnas utfall: Ju längre tid som deltagarna fick vänta på utbildningsstart, desto längre blev den efterföljande arbetslösheten. Dessutom finns det ett starkt samband mellan utbildningarnas längd och efterföljande arbetslöshet: Ju längre utbildning, desto längre tid i arbetslöshet efter avslutad utbildning.
Finansiering från EGF innebar fokus på strukturell omställning: För att kunna motivera en ansökan om
är strukturella förändringar i handelsmönstren, kan ha inneburit en alltför ensidig fokusering på omställning till arbete i andra branscher.
Inga tecken på att utbildningsinsatser leder till förändrad yrkesinriktning
En angränsande fråga är om projektet bidrog till att underlätta byte av yrkesinriktning. För att besvara denna fråga har granskningen kompletterats med en genomgång av projektdeltagarnas yrkesinriktning över tid i syfte att undersöka om projektet bidrog till att underlätta byte av yrkesinriktning.
Här har vi funnit att andelen projektdeltagare som arbetar med tillverkning (och särskilt som fordonsmontörer) har minskat sedan varslen inleddes medan andelen som arbetar inom serviceyrken och yrken som kräver högskoleutbildning har ökat. Motsvarande mönster finns dock även bland övriga som varslades inom Volvo Cars och dess underleverantörer, men som inte tog del av utbildningsinsatser inom ramen
10 RIKSREVISIONEN
18
Skr. 2014/15:111
Bilaga
riksrevisionen granskar: offentliga finanser
för
Riksrevisionens rekommendationer
Granskningsrapportens slutsatser är specifika för projektet Volvo Cars och dess underleverantörer och bör inte generaliseras till att gälla alla liknande projekt. Riksrevisionen anser emellertid att det går att dra lärdomar av projektets effekter inför framtiden. Med anledning av granskningens resultat riktar Riksrevisionen följande rekommendationer till regeringen:
Använd
Viktigt med tidiga åtgärder och korta utbildningsinsatser. Om regeringen vid liknande framtida fall överväger att anslå medel till omställningsåtgärder med stöd av EGF är det viktigt att agera snabbt för att åtgärderna ska få önskad effekt. Därför bör regeringen
i sådana fall säkerställa att ansökningsförfarandet går snabbt samt tillse att kortare utbildningsinsatser prioriteras framför längre.
11
19
Skr. 2014/15:111
Bilaga
utbildningsstödet till varslade vid volvo cars – omskolad till arbete?
12 RIKSREVISIONEN
20
Skr. 2014/15:111
Bilaga
riksrevisionen granskar: offentliga finanser
1Inledning
Riksrevisionen har granskat effektiviteten i det arbetsmarknadspolitiska projektet ”Volvo Cars och dess underleverantörer”. Projektet riktade sig till personer som omfattades av varslen vid Volvo Personvagnar och dess underleverantörer i slutet av 2008 och början av 2009. Det pågick mellan januari 2010 och maj 2011 i regi av Arbetsförmedlingen, Skolverket och Svenska
Arbetsförmedlingens arbete vid varsel, RiR (2014:27).
1.1Motiv till granskning
Många personer som varslas om uppsägning finner nytt arbete redan innan uppsägningen har ägt rum och har generellt sett relativt goda förutsättningar på arbetsmarknaden. Däremot tenderar personer som blir arbetslösa efter att ha varslats om uppsägning att vara arbetslösa längre tid än andra arbetslösa. Risken för återgång till arbetslöshet är också större bland varslade än för andra grupper. Dessa förhållanden kan enligt forskningslitteraturen förklaras med att varslade personer i högre utsträckning än andra arbetslösa är äldre, lågutbildade och har arbetat hos samma arbetsgivare under en längre tid.1
Det finns idag inga specifika arbetsmarknadspolitiska åtgärder som riktar sig till varslade personer. Eftersom arbetsmarknadspolitiken är generell är utbudet av åtgärder istället i stort sett detsamma för alla som är eller riskerar att bli arbetslösa. Ett undantag är de riktade projekt med delfinansiering från EGF som den dåvarande regeringen tog initiativ till i samband med stora varsel i Sverige under finanskrisen. Villkoren för dessa projekt styrdes av just EGF.
”Volvo Cars och dess underleverantörer” är det första av tre exempel på arbetsmarknadspolitiska projekt där den svenska regeringen hittills sökt och fått medel från EGF för att underlätta återinträde på arbetsmarknaden för varslade personer. Syftet med åtgärder som är stödberättigade enligt EGF är att återintegrera uppsagda arbetstagare på arbetsmarknaden. Syftet med projektet
1Jans,
RIKSREVISIONEN 13
21
Skr. 2014/15:111
Bilaga
utbildningsstödet till varslade vid volvo cars – omskolad till arbete?
i sig var att kunna erbjuda de som blivit uppsagda kompetensutveckling, nya yrkeskunskaper och möjlighet att etablera egna företag. En tidig utvärdering av projektet har genomförts av konsultföretaget Sweco Eurofutures på uppdrag av Arbetsförmedlingen.2 Utvärderingen visade bland annat att arbetslösheten för deltagare i projektet var signifikant högre jämfört med en matchad kontrollgrupp som bestod av övriga varslade vid företaget som inte tog del av åtgärder inom ramen för projektet.
Det har nu gått en tid sedan ”Volvo Cars och dess underleverantörer” avslutades och det finns därmed förutsättningar att granska projektets effektivitet på
lite längre sikt, det vill säga en tidshorisont där man annars kan förvänta sig negativa sysselsättningseffekter för varslade personer. Resultaten från ovan nämnda utvärdering är en indikation om att projektet inte varit effektivt, men det är också sannolikt att de negativa effekter som påvisades i utvärderingen till stor del rör sig om kortsiktiga inlåsningseffekter.3 Projektets långsiktiga effekter har inte utvärderats tidigare. Sammantaget utgör dessa omständigheter motiv för Riksrevisionens granskning av detta specifika fall.
1.2Syfte och revisionsfråga
Syftet med granskningen har varit att undersöka om statens insatser i samband med varslen vid Volvo Personvagnar uppnådde syftet med åtgärder som är stödberättigade enligt EGF, det vill säga att återintegrera uppsagda arbetstagare på arbetsmarknaden. Granskningen besvarar följande revisionsfråga:
yHar
En delfråga för granskningen är även om det finns indikationer på att EGF- projektet har lett till att projektdeltagarna har bytt yrkesinriktning över tid.
2Arbetsförmedlingen (2012) Utvärdering av det arbetsmarknadspolitiska projektet ”Volvo Cars och dess underleverantörer”, Sweco Eurofutures 2012. Resultaten av den effektutvärdering som görs i AF:s rapport avser 270 dagar efter sista programavslut.
3Med inlåsningseffekter menas här att personer som deltar i utbildningsinsatser kan antas vara mindre benägna att söka arbete än om de inte hade varit ”inlåsta” i utbildning.
14
22
Skr. 2014/15:111
Bilaga
riksrevisionen granskar: offentliga finanser
1.3Utgångspunkter för granskningen
Granskningens övergripande utgångspunkt är budgetlagens krav på att statlig verksamhet ska karakteriseras av hög effektivitet och god hushållning.4
En utgångspunkt är också Europaparlamentets och rådets förordning (EG) NR 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, enligt vilken ekonomiskt stöd får lämnas i syfte att återintegrera uppsagda arbetstagare på arbetsmarknaden.5
Enligt Arbetsförmedlingens utvärdering syftade projektet till att underlätta för de som har sagts upp att hitta ett nytt arbete, starta ett företag eller att studera vidare.6 Antalet projektdeltagare som startade företag eller studerade vidare efter att ha tagit del av åtgärderna var dock mycket få, varför vi inte bedömer det vara meningsfullt att granska projektet i förhållande till dessa delsyften.
I regeringens ansökan till EGF betonas att åtgärdernas fokus på omskolning skulle leda till ny kompetens inom nya jobb. Eftersom arbetarna sannolikt skulle behöva lämna fordonsindustrin behövde de förbereda sig för andra sektorer där det finns efterfrågan på personer med relevant kompetens.7 Enligt Arbetsförmedlingen var det en central utgångspunkt i regeringens EGF- ansökan att finanskrisen skulle komma att få en stor strukturell påverkan på den svenska fordonsindustrin och att de övertaliga till stor del därför måste hitta jobb i andra branscher.8
Det kan även noteras att de regeringsuppdrag som Arbetsförmedlingen, Skolverket och
41 kap. 3 § budgetlagen (2011:203).
5Regeringens ansökan till EGF byggde på denna förordning. Eftersom ansökan inkom till kommissionen efter den 30 april 2009, bedömdes den på grundval av de genom förordning (EG) nr 546/2009 ändrade reglerna i förordning (EG) nr 1927/2006.
6Arbetsförmedlingen. 2012. Utvärdering av det arbetsmarknadspolitiska projektet ”Volvo Cars och dess underleverantörer”, Sweco Eurofutures 2012.
7Europeiska kommissionen SEC. 2009. 1379 final, Communication to the commission on application EGF/2009/007 SE/Volvo received from Sweden for a financial contribution from the European Globalisation Adjustment Fund.
8Arbetsförmedlingen. 2012. Utvärdering av det arbetsmarknadspolitiska projektet ”Volvo Cars och dess underleverantörer”, Sweco Eurofutures 2012.
9Arbetsförmedlingens. 2010. Årsredovisning och Arbetsförmedlingen. 2011. Årsredovisning.
15
23
Skr. 2014/15:111
Bilaga
utbildningsstödet till varslade vid volvo cars – omskolad till arbete?
1.4Metod och avgränsningar
Granskningens iakttagelser och slutsatser baseras på kvantitativa metoder. För att bedöma effektiviteten i Volvo
Den officiella starten för Volvo
arbetsmarknadsåtgärder 2009, det vill säga före den officiella projektstarten. Utbildningar samt åtgärder före 1 januari 2010 ingår inte i vår effektstudie eftersom information om utbildningsinsatserna och deras syfte gick ut till berörda individer först i samband med den officiella projektstarten 1 januari 2010.
1.5Rapportens disposition
Kapitel 2 ger en kortfattad bakgrund till varslen vid Volvo Personvagnar 2008, EGF samt statens insatser med anledning av varslen. Kapitel 3 innehåller beskrivande statistik om deltagarna i
16
24
Skr. 2014/15:111
Bilaga
riksrevisionen granskar: offentliga finanser
2Varslen vid Volvo och statens insatser
2.1Varslen vid Volvo Personvagnar
Den svenska fordonsindustrin drabbades hårt av finanskrisen i slutet av
Den dåvarande regeringen försökte begränsa finanskrisens återverkningar i Sverige med ett antal åtgärder hösten 2008 och de följande åren. Bland
krisåtgärderna för att specifikt stötta fordonsindustrin märks särskilt bildandet av Fouriertransform AB för statliga riskkapitalinvesteringar i fordonsindustrin samt statliga kreditgarantier av lån från Europeiska investeringsbanken till svenska fordonstillverkare.
Från december 2008 till och med mars 2009 varslade Volvo Personvagnar och dess underleverantörer cirka 4 700 personer om uppsägning som en följd av den svåra situation som företaget och dess dåvarande moderbolag Ford befann sig i. Antalet varslade motsvarade drygt en tredjedel av samtliga varslade personer i Västra Götaland under samma period, eller cirka 6 procent av den totala sysselsättningen i svensk fordonsindustri i slutet av 2008.11 Merparten av de varslade vid Volvo med underleverantörer registrerade sig hos Arbetsförmedlingen som arbetssökande. Målgruppen för projektet utökades av Arbetsförmedlingen i enlighet med
Vid årsskiftet 2008/2009 inledde Regeringskansliet ett arbete med att ansöka om finansiering hos EGF för att kunna erbjuda utbildningsinsatser till de varslade vid Volvo och dess underleverantörer. Utgångspunkten var en bedömning om att finanskrisen skulle komma att få en stor strukturell påverkan på den svenska fordonsindustrin och att de övertaliga till stor del
10SCB Industriproduktionsindex respektive Kortperiodisk sysselsättningsstatistik, SNI 29 industri för motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar.
11Arbetsförmedlingens varselstatistik, SCB Kortperiodisk sysselsättningsstatistik och Riksrevisionens beräkningar.
17
25
Skr. 2014/15:111
Bilaga
utbildningsstödet till varslade vid volvo cars – omskolad till arbete?
därför måste hitta jobb i andra branscher.12 Regeringens ansökan till EGF lämnades in i juni 2009 och godkändes i december samma år.
2.2Arbetsmarknadspolitiska åtgärder med stöd från EGF
Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter (EGF) tillkom 2007 för att ge stöd till arbetstagare i EU:s medlemsländer som blivit uppsagda på grund av strukturella förändringar i världshandelsmönstren. Inrättandet av EGF var en del i en bredare uppgörelse om EU:s långtidsbudget för
Sverige har i alla förhandlingar om EGF:s inrättande, förändringar och förlängning intagit en skeptisk hållning, eftersom de svenska regeringarna har ansett att huvudansvaret för att möta globaliseringens effekter och för att vidta aktiva arbetsmarknadsåtgärder ska ligga hos de enskilda medlemsstaterna. När fonden väl funnits på plats har Sverige dock ansökt om och fått stöd vid tre tillfällen: varslen vid Volvo Personvagnar 2009, varslen vid Astra Zeneca 2011 samt konkursen för Saab Automobile 2012. Medel från fonden finansierade 65 procent av kostnaderna för bland annat yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning för uppsagda från Volvo Cars AB och dess underleverantörer. Arbetsförmedlingen och Skolverket fick i oktober 2009 ett uppdrag från regeringen att ansvara för projektets genomförande, medan
12Arbetsförmedlingen. 2012. Utvärdering av det arbetsmarknadspolitiska projektet ”Volvo Cars och dess underleverantörer”, Sweco Eurofutures 2012.
13Regeringskansliet, Faktapromemoria 2011/12:FPM27 Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter
18
26
Skr. 2014/15:111
Bilaga
riksrevisionen granskar: offentliga finanser
Europeiska revisionsrättens granskning av EGF
I juni 2013 publicerade Europeiska revisionsrätten (ECA) en granskningsrapport om EGF med resultat från ett urval av åtta fall från fyra medlemsstater.** Revisionsrätten drog bland annat slutsatsen att återintegreringen på arbetsmarknaden av arbetstagare som fått stöd från fonden inte kunde bedömas på ett tillförlitligt sätt, på grund av avsaknad av tillräckligt detaljerade och enhetliga uppgifter om återintegrering. Dessutom saknades kvantitativa mål om återintegrering. En annan slutsats var att förfarandet för att godkänna stöd från fonden tog mycket lång tid, vilket begränsade EU:s solidaritet med de uppsagda arbetstagare som stödet riktar sig till. Revisionsrätten rekommenderade medlemsstaterna och kommissionen att se till att aktuella och tillförlitliga uppgifter finns tillgängliga så att det går att övervaka måluppfyllelsen och jämföra utfallet av olika åtgärder. Europaparlamentet, rådet och kommissionen rekommenderades också, som ett alternativ till EGF, att överväga en anpassning av ramen för Europiska Socialfonden (ESF) och dess anslagstilldelning så att man snabbare kan stödja arbetstagare som drabbas av kollektiva uppsägningar.
*GHK. 2011.
No. VC/2011/0207
**ECA. 2013. Has the European Globalisation Adjustment Fund delivered EU added value in reintegrating redundant workers? Special Report No 7.
2.3Projektet ”Volvo Cars och dess underleverantörer”
2.3.1Villkor för stöd från EGF
Enligt de villkor som gällde för
19
27
Skr. 2014/15:111
Bilaga
utbildningsstödet till varslade vid volvo cars – omskolad till arbete?
verksamhet till tredjeländer” samt vid uppsägningar som en direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen.14 Huvudregeln var att finansiellt stöd kan erhållas från EGF när över 500 arbetstagare inom en fyramånadersperiod sägs upp på ett företag, inklusive hos leverantörer och producenter i efterföljande produktionsled, eller om många arbetstagare mister jobbet inom en viss sektor i en eller flera grannregioner.
Det ekonomiska stödet skulle enligt EGF gå till arbetsmarknadspolitiska insatser såsom stöd i arbetssökande, yrkesvägledning, skräddarsydd utbildning, vidareutbildning, validering av arbetslivserfarenhet, omplacering eller entreprenörskapsfrämjande åtgärder, men får däremot inte gå till att finansiera passiva socialskyddsåtgärder. Ett annat viktigt villkor var att stödet skulle utgöra ett komplement, inte en ersättning, till befintliga nationella, regionala och lokala arbetsmarknadsåtgärder. De befintliga åtaganden som finns för företag inom ramen för landets lagstiftning eller kollektivavtal ska inte åsidosättas.
Sammanfattningsvis fick ekonomiskt stöd enligt den förordning som gällde vid tidpunkten för regeringens ansökan till EGF med anledning av Volvovarslen lämnas till ”aktiva arbetsmarknadsåtgärder vilka utgör en del av ett samordnat paket med individanpassade tjänster och syftar till att återintegrera uppsagda arbetstagare på arbetsmarknaden”.15
2.3.2Projektets genomförande
I samband med regeringens
Inklusive kostnader för tekniskt stöd beräknades utgifterna för insatserna totalt uppgå till 152 miljoner kronor 2009 och 2010 vilket bedömdes rymmas inom ramen för det befintliga anslaget Kostnader för arbetsmarknadspolitiska
14Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 546/2009 av den 18 juni 2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.
15Ibid.
16Regeringsbeslut U2009/6158/SV, s. 2.
17Regeringsbeslut A2009/1866/A (delvis), Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Arbetsförmedlingen och anslag inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.
20
28
Skr. 2014/15:111
Bilaga
riksrevisionen granskar: offentliga finanser
program och insatser.18 Bidraget från EU som redovisas på statsbudgetens inkomstsida beräknades samtidigt uppgå till 99 miljoner kronor (65 procent av det ansökta beloppet) enligt gällande regler för globaliseringsfonden.
Tabell 2.1. Budget och utfall för
Budget | Utfall | |
Aktiviteter för projektets målgrupp | ||
(AF & Skolverket) | 146 | 81 |
Tekniskt stöd (Svenska |
6 | 4 |
Totalt | 152 | 85 |
varav EGF | 99 | 55 |
varav staten | 53 | 30 |
Källor:
Målgruppen för projektet var samtliga cirka 5 700 personer som varslades från Volvo Personvagnar och dess underleverantörer. Samtliga varslade som fanns med på de listor som arbetsgivarna hade lämnat in till Arbetsförmedlingen blev kallade till informationsträffar där de erbjöds att ingå i projektet. De som tackade ja fick samtal, kartläggning och åtgärd.19 Arbetsförmedlingen och Skolverket förbrukade totalt 81 miljoner kronor på aktiviteter för projektets målgrupp och Svenska
till studiemedel från Centrala studiestödsnämnden för sin försörjning. För en närmare beskrivning av projektets förutsättningar och genomförande hänvisas till Arbetsförmedlingens utvärdering.20
2.3.3Skillnader mellan åtgärder inom Volvo
Ett villkor för finansiering från EGF är som tidigare nämnts att stödet ska utgöra ett komplement till befintliga arbetsmarknadsåtgärder på nationell och lokal nivå. Enligt
18Prop. 2009/10:1, utg.omr.14.
19
20Arbetsförmedlingen. 2012. Utvärdering av det arbetsmarknadspolitiska projektet ”Volvo Cars och dess underleverantörer”, Sweco Eurofutures.
21
29
Skr. 2014/15:111
Bilaga
utbildningsstödet till varslade vid volvo cars – omskolad till arbete?
än vad som normalt är fallet.21 Arbetsförmedlingens ordinarie rutiner och processer användes men kompletterades med åtgärder som normalt inte förekommer. Som exempel nämns att huvuddelen av projektets målgrupp inte var berättigade till stöd från Arbetsförmedlingen eftersom de inte hade varit arbetslösa tillräckligt länge. Vidare beskrivs att ett antal personer som ansökt men inte kunnat erbjudas plats i reguljära utbildningsprogram istället kunde skriva in sig i utbildningar efter eget val tack vare projektet. Detta möjliggjordes bland annat genom den kommunala yrkesvuxenutbildningen.
I regeringens ansökan till EGF betonas också att utbildningarnas fokus på omskolning skulle leda till ny kompetens inom nya jobb. Eftersom arbetarna sannolikt skulle behöva lämna fordonsindustrin behövde de förbereda sig för andra sektorer där det finns efterfrågan på personer med relevant kompetens. Enligt regeringen skulle ett brett utbud av utbildningsmöjligheter erbjudas, med längre utbildningar än vad som normalt finns tillgängligt.22
21Europeiska kommissionen, EGF (2011) Final report Volvo Cars.
22Europeiska kommissionen SEC (2009) 1379 final, Communication to the commission on application EGF/2009/007 SE/Volvo received from Sweden for a financial contribution from the European Globalisation Adjustment Fund.
22
30
Skr. 2014/15:111
Bilaga
riksrevisionen granskar: offentliga finanser
3Beskrivande statistik för
3.1Fördelning av utbildningsinsatser
Av de personer som tog del av utbildningsinsatser med stöd av EGF deltog cirka 42 procent endast i utbildningar som arrangerades av Arbetsförmedlingen. Ungefär lika många personer deltog endast i utbildningar som arrangerades
av den kommunala yrkesvuxenutbildningen. Cirka 16 procent av projektdeltagarna genomgick utbildningar hos både Arbetsförmedlingen och i yrkesvuxenutbildningen, se tabell 3.1.
Tabell 3.1. Fördelning av utbildningsinsatser efter utbildningstyp
Utbildningstyp | Antal deltagare | Andel |
Arbetsförmedlingsutbildning | 490 | 42,3 % |
Yrkesvux | 482 | 41,6 % |
Yrkesvux och arbetsförmedlingsutbildning | 186 | 16,1 % |
Summa | 1 158 | 100,0 % |
Källa: Arbetsförmedlingen.
Lejonparten av Arbetsförmedlingens utbildningsinsatser hade inriktningar relaterade till industri och transport. Därutöver fanns ett stort antal utbildningar med få deltagare, exempelvis utbildningar med inriktning mot omvårdnad, handel, IT samt egenföretagande. För yrkesvuxenutbildningar har vi i de flesta fall inte haft tillgång till statistik över utbildningsinriktning. I genomsnitt var projektdeltagarna i utbildning under drygt 200 dagar.
3.2Inträde i arbetslöshet och tid till utbildningsstart
Generellt sett följer antalet varsel i Sverige arbetslöshetens utveckling relativt väl. Varsel leder dock inte alltid till arbetslöshet, dels eftersom en del varsel dras tillbaka och dels eftersom personer som blir uppsagda ofta finner ett nytt arbete innan uppsägningstiden löper ut. I fallet med Volvo och dess underleverantörer
23
31
Skr. 2014/15:111
Bilaga
utbildningsstödet till varslade vid volvo cars – omskolad till arbete?
blev 88 procent av de varslade arbetslösa, vilket kan jämföras med cirka
som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen. Som arbetslös räknas här personer inskrivna i Arbetsförmedlingens register under en sökandekategorikod som definieras som arbetslös (se bilaga 1).
Figur 3.1 | Arbetslöshetsinträde, |
||||
Procent | |||||
20 | |||||
15 | |||||
10 | |||||
5 | |||||
0 | |||||
Arbetslöshetsinträde efter varslet
Källa: Arbetsförmedlingen.
Den officiella starten för projektet var 1 januari 2010. Efter detta gick det ytterligare en tid innan utbildningsinsatserna startade. Figur 3.2 illustrerar fördelningen av utbildningsstarter som räknas in i den effektstudie som redovisas i kapitel 4. En majoritet av utbildningarna startade under första halvan av 2010. Drygt en fjärdedel av utbildningsinsatserna startade efter sommarmånaderna 2010 och ett fåtal startade i början av 2011. Att det tog så lång tid från inträde i arbetslöshet till dess att utbildningarna startade förklaras delvis av att regeringens ansökan till globaliseringsfonden skickades in först
i juni 2009 och beviljades i december 2009. Det kan också konstateras att utbildningarna vid Yrkesvux genomsnittligt kom igång senare jämfört med Arbetsförmedlingens kurser.
23 Jans,
24
32
Skr. 2014/15:111
Bilaga
riksrevisionen granskar: offentliga finanser
Figur 3.2 | Fördelning av utbildningsstarter, |
||||
Procent | |||||
20 | |||||
15 | |||||
10 | |||||
5 | |||||
0 | |||||
Start i
Källa: Arbetsförmedlingen.
Den genomsnittliga väntetiden från projektets startskott den 1 januari 2010 till utbildningsstart för respektive individ var 144 dagar, se tabell 3.2. Den genomsnittlige projektdeltagaren spenderade drygt 200 dagar i utbildning och var arbetslös mer än 400 dagar efter att utbildningen var genomförd. Det bör tilläggas att det under väntetiden var möjligt att ta del av andra åtgärder från
Arbetsförmedlingen, exempelvis upprättande av handlingsplan och vägledning.
Tabell 3.2 Dagar i utbildning, väntetid samt efterföljande arbetslöshet
Antal | |||
Genomsnitt | Median | observationer | |
Väntetid från projektstart | |||
1 januari 2010 | 144 | 108 | 846 |
Tid i |
211 | 182 | 846 |
Tid i arbetslöshet efter | |||
utbildning | 412 | 207 | 846 |
Källa: Arbetsförmedlingen. Data avser endast deltagare i
25
33
Skr. 2014/15:111
Bilaga
utbildningsstödet till varslade vid volvo cars – omskolad till arbete?
3.3Urval och kontrollgrupp
För att analysera effekten av att ta del av
I
i Sverige under perioden december 2008 till och med mars 2009 och som skrivit in sig hos Arbetsförmedlingen och därmed hade tillgång till det ordinarie utbudet av arbetsmarknadsåtgärder, exempelvis arbetsmarknadspolitiska program.24 Kontrollgruppen inkluderar även varslade vid Volvo Cars och dess underleverantörer, men som inte deltog i projektet under 2010.
För att kunna ingå i vårt urval krävs det att individen faktiskt blev arbetslös till följd av varslet och var arbetslös under 2010, när utbildningarna fanns tillgängliga. En detaljerad genomgång av hur dessa villkor påverkar EGF- och kontrollgruppen finns i bilaga 1. Efter begränsningar ingår totalt 834 personer i
24Perioden motsvarar den period då varslen vid Volvo och dess underleverantörer skedde, dvs. den fyramånadersperiod som definierades i regeringens ansökan till EGF.
26
34
Skr. 2014/15:111
Bilaga
riksrevisionen granskar: offentliga finanser
4Effektstudie
I detta avsnitt redovisas resultatet av Riksrevisionens effektstudie av statens insatser i
4.1Metodöversikt
Överlevnadsanalys är ett samlingsnamn för statistisk behandling av data som för en grupp personer beskriver hur lång tid det tar, räknat från
en viss starttidpunkt, till dess att en viss händelse inträffar. De tidigaste tillämpningarna av metoden förekom i biologisk och medicinsk vetenskap, där dödsfall oftast är den sluthändelse som avses, därav namnet överlevnadsanalys. Metoden är vanligt förekommande vid arbetsmarknadsutvärdering där man studerar tid från arbetslöshet till återgång i arbete.
För att kunna jämföra tiden för återgång i arbete mellan deltagarna i Volvo
När det gäller arbetslöshetshistorik matchas individer i
matchning.25 I nästa steg beräknas sannolikheten för deltagande i projektet med hjälp av övriga matchningsvariabler.26 Därefter matchas varje individ i
sannolikhet för deltagande. Matchningsmetoden förutsätter att vi har fångat upp samtliga variabler som kan tänkas påverka individens val att delta
i projektet samt dess utfall.
25Blackwell, M., Iacus, S. och King, G. 2009. ”cem: Coarsened exact matching in Stata”, The Stata Journal, 9(4), s.
26Den beräknade sannolikheten för deltagande brukar benämnas ”propensity score”.
27
35
Skr. 2014/15:111
Bilaga
utbildningsstödet till varslade vid volvo cars – omskolad till arbete?
Efter att urvalen har matchats kan
4.2Resultat – återgång till arbete
Resultatet av överlevnadsanalysen visar att de varslade personerna vid Volvo med underleverantörer som deltagit i
Figur 4.1 Resultat av överlevnadsanalys
Andel kvarstående i arbetslöshet, % | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
100 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
75 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
50 | 65% | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
39% | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
41% | 28% | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
25 | 30% | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
26% | 23% | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
0 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1 | 2 | 3 | 4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Antal år i arbetslöshet | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kontrollgrupp | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
27För att testa skillnaden mellan kurvorna används ett s.k.
28
36
Skr. 2014/15:111
Bilaga
riksrevisionen granskar: offentliga finanser
Som framgår av figuren kvarstår 65 procent av
kontrollgruppen. Efter fyra år är skillnaden helt utjämnad, men kurvorna skär aldrig varandra, vilket betyder att
Resultaten indikerar att det initialt finns en inlåsningseffekt av att delta i projektet, det vill säga att deltagare i projektet sannolikt söker arbete i mindre utsträckning än individerna i kontrollgruppen helt enkelt eftersom de är upptagna med att delta i eller väntar på olika utbildningar. Allt eftersom utbildningarna avslutas (i genomsnitt avslutades de efter 210 dagar) kan man förvänta sig en snabbare återgång till arbete för projektgruppen än för kontrollgruppen. Efter knappt ett år i arbetslöshet är således kurvan något brantare för projektgruppen.
Det kan noteras att vi i den analys som redovisas här har definierat återgång i arbete som återgång till osubventionerade anställningar eller nystartsjobb. Om Arbetsförmedlingens definition istället används, inkluderas också subventionerade anställningar som arbete. Även med denna definition har
en striktare definition används, där endast de personer som skriver ut sig från Arbetsförmedlingen till ett arbete räknas har
Det kan också tilläggas att resultaten är robusta för olika avgränsningar i kontrollgruppen. Exempelvis har vi testat att enbart inkludera personer som tillhörde Volvo Cars och dess underleverantörer eller endast de som varslats i Västra Götalands län. Resultaten påverkas endast marginellt av dessa förändringar. Därutöver är resultaten robusta för flertalet andra avvägningar i kontrollgruppsavgränsning och matchningsförfarande (se bilaga 1).
28Resultaten korresponderar mot de resultat som fanns på kortare sikt i Arbetsförmedlingens utvärdering.
29
37
Skr. 2014/15:111
Bilaga
utbildningsstödet till varslade vid volvo cars – omskolad till arbete?
Arbetsförmedlingens utvärdering av Volvo
Volvo
Resultatanalysen visade att två tredjedelar av projektdeltagarna hade fått ett arbete eller var i reguljär utbildning nio månader efter den sist avslutade utbildningen. Av dessa hade 48 procent arbete utan stöd och 17 procent arbete med stöd, medan två procent hade gått vidare till reguljär utbildning.
Effektanalysen undersökte projektdeltagarnas övergång från arbetslöshet till arbete med en matchad kontrollgrupp av personer som inte deltagit i projektet, men som också varslades från Volvo Cars eller någon av underleverantörerna. Analysen visade att den totala andelen arbetslösa var signifikant högre för projektgruppen än för kontrollgruppen under den studerade perioden (1 januari 2010 till 31 januari 2012).
Den kvalitativa resultatanalysen baserades på en enkät till respektive grupp. Inom ramen för den tidshorisont som enkäterna täckte in blev slutsatsen att projektet hade ett tämligen begränsat mervärde för projektdeltagarna som grupp.
Skillnader mellan Riksrevisionens och Arbetsförmedlingens effektanalys
yEn viktig skillnad mellan vår och Arbetsförmedlingens effektutvärdering är att vi fångar in eventuella sysselsättningseffekter av Volvo
yArbetsförmedlingens utvärdering jämför den veckovisa arbetslöshetsandelen per grupp under en specificerad tidsperiod, medan vår granskning följer antalet dagar i arbetslöshet för varje enskild individ. I Arbetsförmedlingens utvärdering ingår endast personer som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen före projektets officiella startdatum den 1 januari 2010. I vår granskning ingår även de personer som någon gång under 2010 blev arbetslösa.
4.2.1Tid till utbildningsstart, utbildningstid och återgång till arbete
Detta avsnitt beskriver hur tid från projektstart till utbildningsstart och tiden i utbildning påverkar den efterföljande tiden i arbetslöshet för de individer som tog del av
Resultatet i tabell 4.1 visar att antalet dagar till utbildningsstart och dagar i utbildning har ett stort och signifikant samband med hur lång tid individen är arbetslös efter att utbildningen har avslutats. Om antalet dagar till utbildningsstart ökar med tio dagar ökar den efterföljande arbetslösheten i genomsnitt med drygt fyra dagar. Om utbildningen pågår tio dagar längre, kommer den efterföljande arbetslösheten i genomsnitt öka med knappt fyra dagar. Ju längre man fick vänta
29En parametrisk överlevnadsmodell har också testats där hänsyn tas till censureringar. Resultatet överensstämmer mellan de båda typerna av analyser, men den linjära regressionen används för att underlätta läsförståelsen i avsnittet.
30
38
Skr. 2014/15:111
Bilaga
riksrevisionen granskar: offentliga finanser
på att utbildningen startade och ju längre utbildningarna varade, desto längre blev alltså den efterföljande arbetslösheten i genomsnitt.
Tabell 4.1. Tid i arbetslöshet efter
Koefficient | Standardfel | P >| t | | |
Dagar till utbildningsstart | 0,444 | 0,13 | 0,000 |
Antal dagar i utbildning | 0,371 | 0,07 | 0,001 |
I regressionen kontrolleras för fler variabler som har samband med efterföljande tid i arbetslöshet. En fullständig tabell redovisas i bilaga 1 (tabell B.9). Data avser deltagare i
Sammantaget visar dessa resultat tydligt att det finns en tidsaspekt i utbildningsinsatserna som är mycket viktig. Det bör dock noteras att analysen endast fastställer ett samband, men inte vad som är orsak och verkan. Rent hypotetiskt skulle det kunna vara så att individer som förväntar sig att vara arbetslösa länge väljer att gå en längre utbildning.
4.2.2 Tänkbara orsaker till resultatet
Riksrevisionens granskning har inte undersökt hur
förklara varför utfallet blev sämre för projektdeltagarna än för kontrollgruppen. En tänkbar förklaring till det dåliga utfallet i termer av återgång till arbete, som tas upp av Arbetsförmedlingens utvärdering, är att krisen i fordonsindustrin var konjunkturell snarare än strukturell. När utsikterna för fordonsindustrin förbättrades och Volvo började återanställa personal innebar detta enligt Arbetsförmedlingen att projektdeltagarnas drivkrafter för övergång till nya branscher försvagades.30
Att avgöra om en kris i en specifik näringslivssektor är konjunkturell eller strukturell låter sig inte göras förrän lång tid har förflutit. I efterhand vet vi exempelvis att varvskrisen på
30Arbetsförmedlingen. 2012. Utvärdering av det arbetsmarknadspolitiska projektet ”Volvo Cars och dess underleverantörer”, Sweco Eurofutures.
31
39
Skr. 2014/15:111
Bilaga
utbildningsstödet till varslade vid volvo cars – omskolad till arbete?
till ungefär samma nivåer som rådde före krisen, se figur 4.2. Under 2014 steg nybilsregistreringen i EU med 5,7 procent efter att ha sjunkit i sex års tid.31
Figur 4.2 | Industriproduktionsindex för fordonsindustrin i EU |
|||||||||
130 | ||||||||||
120 | ||||||||||
110 | ||||||||||
100 | ||||||||||
90 | ||||||||||
80 | ||||||||||
70 | ||||||||||
60 | ||||||||||
50 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |||||
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 |
Källa: Macrobond.
Enligt en branschanalys av konsultfirman McKinsey fanns ännu 2013 en betydande överkapacitet i europeisk fordonsindustri, vilket kontrasterar mot läget i Nordamerika där produktionskapaciteten sjunkit genom
konsolidering, med högre kapacitetsutnyttjande och därmed högre lönsamhet som följd.32 De europeiska fordonstillverkare som klarade sig bäst var de premiummärken som lyckades öka exporten till tillväxtmarknader när den inhemska marknaden sviktade. En annan aspekt av krisen var att medan de europeiska fordonstillverkarnas underleverantörer anpassade sig till sjunkande efterfrågan behöll fordonstillverkarna outnyttjad produktionskapacitet, bland annat eftersom statsstödet till sektorn i större utsträckning riktade sig till fordonstillverkare än till underleverantörer.33
Sammanfattningsvis hade krisen i fordonsindustrin både konjunkturella och strukturella inslag och sannolikt kvarstår ytterligare anpassning för europeisk fordonsindustri. I fallet med Volvo Personvagnar tycks regeringen ha utgått från att krisen hade strukturella orsaker för att kunna motivera ansökan om medel från Europeiska globaliseringsfonden.34 Mot bakgrund
31European Automobile Manufacturers Association,
32McKinsey & Company. 2013. Advanced Industries, The road to 2020 and beyond – What’s driving the global automotive industry?
33Financial Times, 26 september 2012, Bosch warns car industry on overcapacity.
34Arbetsförmedlingen.2012. Utvärdering av det arbetsmarknadspolitiska projektet ”Volvo Cars och dess underleverantörer”, Sweco Eurofutures 2012.
32
40
Skr. 2014/15:111
Bilaga
riksrevisionen granskar: offentliga finanser
av överkapaciteten i europeisk fordonsindustri tedde sig denna bedömning rimlig vid tidpunkten för ansökan. I efterhand kan vi konstatera att den typ av omställningsåtgärder som sanktioneras av EGF, där själva utgångspunkten är strukturella förändringar i handelsmönstren, krävde snabba politiska beslut innan alla fakta om krisens karaktär fanns på bordet.
Effekter på förvärvsinkomst
Ett alternativt sätt att undersöka hur deltagare i
I tabell 4.2 presenteras resultaten av en enkel linjär regression där förändringen i förvärvsinkomst mellan 2008 (det vill säga före varslen) och 2012 är utfallsvariabel. Deltagande i
Tabell 4.2 Hur påverkar
Differens i förvärvs- | Antal observa- | ||
inkomst (kr) |
tioner: 10 549 | ||
Koefficient | Standardfel | P >| t | | |
5 431 | 0,935 | ||
Konstant | 30 831 | 4 351 | 0,000 |
Koefficienten markeras kursivt om den är signifikant på 10 procents nivå, fetstilt om den är signifikant på 5 procents nivå och fetstilt och kursiv om den är signifikant på 1 procents nivå.
I analysen används villkoret att förvärvsinkomsten 2008 och 2012 måste uppgå till minst fem prisbasbelopp för att observationen ska räknas in (205 000 kronor för 2008 och 220 000 kronor för år 2012). En övre gräns dras vid 20 prisbasbelopp. Genom detta villkor går det att utesluta att personer som inte har ett arbete påverkar genomsnittet. Resultatet är robust för olika gränsdragningar.
*Extrainsatta utbildningsinsatser i samband med större varsel kan motverka en negativ inkomstutveckling till följd av varsel. I en studie av de extrainsatta åtgärder som riktades till de uppsagda vid nedläggningen av
33
41
Skr. 2014/15:111
Bilaga
utbildningsstödet till varslade vid volvo cars – omskolad till arbete?
4.3Projektdeltagarnas yrkesinriktning över tid
En tanke med
I syfte att få indikationer på om projektet har lett till byte av yrkesinriktning över tid gör vi i detta avsnitt en jämförelse (ej effektanalys) av
Tabell 4.3 Yrkesinriktningar för varslade inom Volvo Cars som tog del av
Yrkeskategori | Andel personer | ||||
2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | |
Chefsyrke | 1,9% | 1,9% | 2,3% | 2,4% | 2,5% |
Högskolekompetens, | |||||
fördjupad | 6,6% | 7,0% | 7,3% | 7,9% | 8,9% |
Högskolekompetens eller | |||||
motsvarande | 12,4% | 12,5% | 12,4% | 13,3% | 14,3% |
Administration | 6,5% | 6,8% | 6,9% | 6,3% | 6,1% |
Service och försäljn. | 0,4% | 4,7% | 5,8% | 6,4% | 7,3% |
Lantbruk | 0,0% | 0,3% | 0,4% | 0,5% | 0,7% |
Hantverk och mekaniker | 7,4% | 7,8% | 8,9% | 8,9% | 9,0% |
Tillverkning | 59,4% | 52,2% | 49,8% | 47,9% | 44,2% |
(varav fordonsmontörer) | (21,4%) | (16,8%) | (14,7%) | (12,5%) | (10,0%) |
Yrke utan krav på utbildning | 2,1% | 2,2% | 2,0% | 2,0% | 2,1% |
Källa: SCB,
35Arbetsförmedlingen. 2012. Utvärdering av det arbetsmarknadspolitiska projektet ”Volvo Cars och dess underleverantörer”, Sweco Eurofutures.
34
42
Skr. 2014/15:111
Bilaga
riksrevisionen granskar: offentliga finanser
Tabell 4.3 visar sammansättningen av
fordonsmontörer, där andelen personer mer än halveras mellan 2008 och 2012. Störst ökning sker i yrkesinriktningar mot service- och säljyrken där andelen ökar med cirka 7 procentenheter. Andelen personer som arbetar i ett yrke
som kräver högskolekompetens ökar med sammanlagt cirka 4 procentenheter och andelen som arbetar som hantverkare/mekaniker ökar med ett par procentenheter fram till år 2012.37
Ett liknande mönster finns även för övriga varslade i Volvo Cars under samma tidsperiod, se tabell 4.4. Även här minskar andelen personer i
tillverkningsindustrin samtidigt som den ökar i flera andra inriktningar mellan åren 2008 och 2012.
36SSYK4 är SCB:s standardiserade system för klassificering av yrkesinformation. Yrkeskategorierna är uppdelade på
37Då det inte de flesta fall inte finns någon statistik över utbildningsinriktning för yrkesvuxenutbildningen (endast för arbetsmarknadsutbildningarna) går det inte att dra några slutsatser om det finns samband mellan förändrad yrkesinriktning och projektdeltagarnas utbildningsinriktningar.
35
43
Skr. 2014/15:111
Bilaga
utbildningsstödet till varslade vid volvo cars – omskolad till arbete?
Tabell 4.4 Yrkesinriktningar för varslade inom Volvo Cars och dess underleverantörer som inte tog del av utbildningsinsatser
Yrkeskategori | Andel personer | ||||
2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | |
Chefsyrke | 1,6% | 1,6% | 1,6% | 1,7% | 1,8% |
Högskolekompetens, | |||||
fördjupad | 6,5% | 6,9% | 7,7% | 7,8% | 8,6% |
Högskolekompetens eller | |||||
motsvarande | 13,2% | 13,0% | 12,4% | 12,9% | 13,6% |
Administration | 5,7% | 5,9% | 6,5% | 6,0% | 6,0% |
Service och försäljn. | 0,2% | 2,8% | 4,4% | 5,7% | 7,0% |
Lantbruk | 0,0% | 0,2% | 0,6% | 0,8% | 1,1% |
Hantverk och mekaniker | 6,1% | 6,6% | 9,3% | 9,1% | 9,2% |
Tillverkning | 65,1% | 61,2% | 55,6% | 53,8% | 50,4% |
(varav fordonsmontörer) | (21,9%) | (19,3%) | (16,6%) | (14,2%) | (11,8%) |
Yrke utan krav på utbildning | 1,5% | 1,8% | 1,9% | 2,3% | 2,3% |
Källa: SCB,
Utifrån denna sammanställning kan man se att de varslade personerna inom Volvo Cars och dess underleverantörer i viss mån har ställt om yrkesinriktning från tillverkningsyrke till andra yrken. Det finns emellertid inga indikationer på att de personer som tog del av
i någon större utsträckning än de inom Volvo Cars och dess underleverantörer som inte tog del av
för yrkesgruppen fordonsmontörer i
36
44
Skr. 2014/15:111
Bilaga
riksrevisionen granskar: offentliga finanser
5Slutsatser och rekommendationer
Riksrevisionen har granskat effektiviteten i det arbetsmarknadspolitiska projektet ”Volvo Cars och dess underleverantörer”. Granskningens övergripande slutsats är att statens insatser i samband med varslen vid Volvo Personvagnar har haft negativ effekt på återgången till arbete för berörda personer jämfört med andra varslade i Sverige under samma tidsperiod.
5.1Inga positiva effekter på återgång till arbete
Granskningen visar att personer som deltagit i
i samband med stora varsel. På längre sikt kan vi emellertid inte se några positiva effekter av att ha deltagit i projektet när det gäller återgång till arbete.
5.1.1Tiden spelar roll
Granskningen visar också att tidsaspekten spelar roll för utfallet inom EGF- gruppen: Ju längre tid som deltagarna fick vänta på utbildningsstart, desto längre blev den efterföljande arbetslösheten. Dessutom finns det ett starkt samband mellan utbildningarnas längd och efterföljande arbetslöshet: Ju längre utbildning, desto längre tid i arbetslöshet efter avslutad utbildning.
Att det tog så lång tid från inträde i arbetslöshet till dess att utbildningarna startade kan delvis förklaras av att ansökningsförfarandet till EGF gick långsamt och delvis av att utbildningarna vid Yrkesvux genomsnittligt kom igång senare jämfört med Arbetsförmedlingens kurser.
5.1.2Finansiering från EGF innebar fokus på strukturell omställning
Att avgöra om en kris i en specifik näringslivssektor är konjunkturell eller strukturell låter sig inte göras förrän lång tid har förflutit. I efterhand vet vi exempelvis att varvskrisen på
37
45
Skr. 2014/15:111
Bilaga
utbildningsstödet till varslade vid volvo cars – omskolad till arbete?
strukturella inslag. Produktionen föll kraftigt under krisåren, men återhämtade sig åren därpå till en något lägre nivå än före krisen. Sannolikt kvarstår dock ytterligare anpassning för europeisk fordonsindustri. I fallet med Volvo Personvagnar tycks regeringen ha utgått från att krisen hade strukturella orsaker för att kunna motivera ansökan om medel från Europeiska globaliseringsfonden. I efterhand kan vi konstatera att de utbildningsinsatser som genomfördes var ineffektiva och onödiga för de varslade som grupp. Den slutsats som går att dra av detta är att den typ av omställningsåtgärder som sanktioneras av EGF, där själva utgångspunkten är strukturella förändringar i handelsmönstren, kräver snabba politiska beslut innan alla fakta finns på bordet. Paradoxalt nog går det alltså inte att avgöra om liknande åtgärdspaket är motiverade eller inte förrän det är för sent att sätta igång åtgärderna. I fallet Volvo menar Riksrevisionen
att tillgången till finansiering från EGF kan ha inneburit en alltför ensidig fokusering på omställning till arbete i andra branscher.
5.2Inga tecken på att utbildningsinsatser leder till förändrad yrkesinriktning
En del i granskningen har varit att svara på frågan om projektet bidrog till att underlätta byte av yrkesinriktning. För att besvara denna fråga har rapporten kompletterats med en genomgång av projektdeltagarnas yrkesinriktning över tid i syfte att undersöka om projektet bidrog till att underlätta byte av yrkesinriktning.
Här har vi funnit att andelen projektdeltagare som arbetar med tillverkning (och särskilt som fordonsmontörer) har minskat sedan varslen inleddes medan andelen som arbetar inom serviceyrken och yrken som kräver högskoleutbildning har ökat. Motsvarande mönster finns dock även bland övriga som varslades inom Volvo Cars och dess underleverantörer, men som inte tog del av utbildningsinsatser inom ramen för
38
46
Skr. 2014/15:111
Bilaga
riksrevisionen granskar: offentliga finanser
5.3Riksrevisionens rekommendationer
Granskningsrapportens slutsatser är specifika för projektet Volvo Cars och dess underleverantörer och bör inte generaliseras till att gälla alla liknande projekt. Riksrevisionen anser emellertid att det går att dra lärdomar av projektets effekter inför framtiden. Med anledning av granskningens resultat riktar Riksrevisionen följande rekommendationer till regeringen:
Använd
Då det är omöjligt att i förväg avgöra om stora varsel har strukturella eller konjunkturella orsaker bör regeringen undvika att ensidigt fokusera på den typ av omställningsåtgärder som är stödberättigade med
Viktigt med tidiga och korta utbildningsinsatser. Om regeringen vid liknande framtida fall överväger att anslå medel till omställningsåtgärder med stöd av EGF är det viktigt att agera snabbt för att åtgärderna ska få önskad effekt. Därför bör regeringen i sådana fall säkerställa att ansökningsförfarandet går snabbt samt tillse att kortare utbildningsinsatser prioriteras framför längre.
39
47
Skr. 2014/15:111
Bilaga
utbildningsstödet till varslade vid volvo cars – omskolad till arbete?
40
48
Skr. 2014/15:111
Bilaga
riksrevisionen granskar: offentliga finanser
Referenser
Riksdag och regering
Proposition 2009/10:1 UO 14. Arbetsmarknad och arbetsliv
Regeringskansliet, Faktapromemoria 2011/12:FPM 27 Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter
Regeringsbeslut U2009/6158/SV – Uppdrag om uppdragsutbildning för vissa uppsagda personer inom fordonsindustrin
Regeringsbeslut A2009/1866/A – Uppdrag i fråga om Europeiska globaliseringsfonden
Lagar och förordningar
Budgetlag (2011:203)
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 546/2009 av den 18 juni 2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013.
Övrigt
Arbetsförmedlingen. 2010. Arbetsförmedlingens årsredovisning
Arbetsförmedlingen. 2011. Arbetsförmedlingens årsredovisning
Arbetsförmedlingen. 2012. Utvärdering av det arbetsmarknadspolitiska projektet ”Volvo Cars och dess underleverantörer.”, Sweco Eurofutures 2012.
Arbetsförmedlingen. 2014.
Arbetsförmedlingen. 2014.
Blackwell, M, Iacus, S & King, G. 2009. ”cem: Coarsened exact matching in Stata.”,
The Stata Journal, 9:4,
41
49
Skr. 2014/15:111
Bilaga
utbildningsstödet till varslade vid volvo cars – omskolad till arbete?
Caliendo, M & Kopeinig, S. 2005. ”Some practical guidance for the implementation of propensity score matching.” Journal of economic surveys, 22:1,
ECA. 2013. Has the European Globalisation Adjustment Fund delivered EU added value in reintegrating redundant workers? Special Report No 7
Eliason, M & Storrie, D. 2006. “Lasting or Latent Scars? Swedish Evidence on the
Europeiska kommissionen SEC (2009) 1379 final, Communication to the commission on application EGF/2009/007 SE/Volvo received from Sweden for a financial contribution from the European Globalisation Adjustment Fund.
Europeiska kommissionen, EGF (2011) Final report Volvo Cars.
Financial Times, 26 september 2012. Bosch warns car industry on overcapacity.
Fredriksson, P och Johansson P. 2008. “Dynamic treatment assignment: the consequences for evaluations using observational data.” Journal of Business & Economic Statistics 26:4 s.
Gartell, M, Gerdes, C, & Nilsson, P. 2012. Avaktualisering av okänd
GHK. 2011.
Jans,
Jans,
Liljeberg, L & Lundin, M. 2010. Jobbnätet ger jobb: effekter av intensifierade arbetsförmedlingsinsatser för att bryta långtidsarbetslöshet. Rapport 2010:2 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).
McKinsey & Company. 2013. Advanced Industries, The road to 2020 and beyond – What’s driving the global automotive industry?
Ohlsson, H & Storrie, D. 2007. Long term effects of public policy for displaced workers in Sweden – shipyard workers in the west and miners in the north. Uppsala Universitet, Working Paper 2007:19
Riksrevisionen. 2014. Arbetsförmedlingens arbete med varsel. Riksrevisionen 2014:27
Rosenbaum, P & Rubin, D. 1983. “The central role of the propensity score in observational studies for causal effects.” Biometrika, 70:1,
42
50
Skr. 2014/15:111
Bilaga
riksrevisionen granskar: offentliga finanser
SCB. Industriproduktionsindex, SNI 29 – industri för motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar.
SCB. Kortperiodisk sysselsättningsstatistik, SNI 29 - industri för motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar.
Silverman, B.W. 1986. Density estimation for statistics and data analysis Vol. 26.
CRC press.
Tillväxtanalys. 2013. Strukturförändringar under finanskrisen – en kartläggning.
Working Paper. 2013:07
Internetkällor
Arbetsförmedlingen.
European Automobile Manufacturers Association.
43
51
Skr. 2014/15:111
Bilaga
utbildningsstödet till varslade vid volvo cars – omskolad till arbete?
44
52
Skr. 2014/15:111
Bilaga
riksrevisionen granskar: offentliga finanser
Bilaga 1 Metod
Överlevnadsanalys
För att mäta effekten av deltagande i
samlingsnamn för statistisk behandling av data som för en grupp personer beskriver hur lång tid det tar, räknat från en viss starttidpunkt, till dess att en viss sluthändelse inträffar. De tidigaste tillämpningarna av metoden förekom i biologisk och medicinsk vetenskap, där dödsfall oftast är den sluthändelse som avses, därav namnet överlevnadsanalys. Metoden är vanligt förekommande vid arbetsmarknadsutvärdering där man studerar tid från arbetslöshet till återgång i arbete.
För att kunna beräkna effekten av att ta del av
de faktorer som påverkar deltagandet i och utfallet av programmet. Detta kräver kunskap om hur den s.k. selektionen in i programmet sker. Utifrån information från tjänstemän på Arbetsförmedlingen och en genomgång av relevant litteratur om arbetsmarknadspolitisk utvärdering har en lista av variabler som används i
selektionsmodellen tagits fram. Valet att ta del av
Om tidpunkten för utbildningsstart kan påverka arbetslösheten är det viktigt att matcha grupperna på denna variabel.38 I den empiriska specifikationen sker stratifierad exakt matchning på all arbetslöshetshistorik fram till projektstart, som var 1 januari 2010. Det innebär att alla observationer i EGF- respektive kontrollgruppen temporärt delas in i kategorier beroende på hur deras arbetslöshetshistorik ser ut. Dessa grupper balanseras sedan för att projekt- och kontrollgruppen ska bli lika avseende arbetslöshetshistorik.
Därutöver är det även viktigt att matcha grupperna på alla övriga individuella bakgrundsegenskaper som kan påverka beslutet att delta i och utfallet av
38Fredriksson, P. och Johansson P. 2008. ”Dynamic treatment assignment: the consequences for evaluations using observational data.” Journal of Business & Economic Statistics 26(4) s.
45
53
Skr. 2014/15:111
Bilaga
utbildningsstödet till varslade vid volvo cars – omskolad till arbete?
mellan individer ur projekt- och kontrollgruppen för alla variabler. Därför är det vanligt att istället beräkna en sannolikhet39 för varje individs deltagande i det arbetsmarknadspolitiska programmet.40 Efter att stratifierad exakt matchning på arbetslöshetshistorik är gjord
kan matchning på den beräknade sannolikheten för deltagande användas för att matcha projekt- och kontrollgrupp med liknande beräknad sannolikhet för deltagande.
För att metoden ska vara korrekt krävs det att variabeluppsättningen inkluderar alla variabler som kan tänkas påverka individens val att delta i programmet samt utfallet.41
Databearbetning – projekt- och kontrollgrupp
Urval och begränsningar
Det är inte alla individer som blir arbetslösa till följd av varsel. Det finns flera anledningar till att vissa personer aldrig skriver in sig som arbetslösa. För det första är det vanligt att förhandlingarna mellan fackförbund och arbetsgivare leder till att antalet personer som kommer att omfattas av uppsägning minskar. För det andra kan personer som har blivit varslade om uppsägning i slutändan ändå jobba kvar på företaget.42 Utifrån Arbetsförmedlingens data är det möjligt att sortera ut de individer som skrev in sig som arbetslösa. De individer som inte skriver in sig som arbetslösa till följd av varslet utesluts därmed ur analysen.
Effektutvärderingen avser endast de som deltog i utbildningsinsatser under år 2010. Denna avgränsning görs eftersom information om utbildningsinsatserna och deras syfte gick ut till berörda individer först i samband med den officiella projektstarten 1 januari 2010.43 De utbildningsinsatser som genomfördes under år
2009 räknades retroaktivt in i
Av tabell B.1 framgår det att gruppen som tog del av
39Sannolikheten för programdeltagande brukar benämnas propensity score och beräknas med hjälp av en logistisk regression där deltagande i
40Tillvägagångssättet bygger på att om det är korrekt att matcha projekt- och kontrollgrupper exakt på variabler är det även korrekt att matcha på sannolikheten för deltagande givet en uppsättning variabler, se Rosenbaum och Rubin. 1983. “The central role of the propensity score in observational studies for causal effects.” Biometrika, 70:1,
41Detta villkor benämns Conditional Independence Assumption (CIA) och måste vara uppfyllt för att matchning på propensity score ska vara giltig metod för att identifiera kontrollgrupper.
42Jans, A. C. 2009. Konsekvenser av varsel och uppsägningar. Working paper 2009: 3, Arbetsförmedlingen, Stockholm.
43Arbetsförmedlingen. 2012. Utvärdering av det arbetsmarknadspolitiska projektet ”Volvo Cars och dess underleverantörer”, Sweco Eurofutures.
44Valet att exkludera dessa individer från
46
54
Skr. 2014/15:111
Bilaga
riksrevisionen granskar: offentliga finanser
exkluderas 12 personer som inte räknades som arbetslösa enligt vår definition under 2010. Detta eftersom utfallsmåttet avser tid i arbetslöshet.
Kontrollgruppen består dels av de individer som varslades vid Volvo Cars och dess underleverantörer, men som inte tog del av utbildningsinsatser, och samtliga övriga varslade i Sverige under samma tidsperiod. Gruppen uppgår till totalt 48 110 personer. Det finns vissa avgränsningar i urvalet som är nödvändiga för att det ska vara möjligt att jämföra projekt- och kontrollgruppen. Först och främst försvinner 10 284 personer ur kontrollgruppen då de aldrig skrev in sig som arbetslösa vid Arbetsförmedlingen till följd av varslet. Analysen begränsas dessutom till de individer som var arbetslösa under 2010, eftersom det är under denna period som individer kunde söka
Tabell B.1 Urvalsrestriktioner
Restriktion | Kontrollgrupp | |
Rådata – totalt antal individer | 1 157 | 48 110 |
Ingick endast i |
||
Blev aldrig inskriven som arbetslös efter varslet | ||
Var aldrig arbetslös under 2010 | ||
Antal återstående individer | 834 | 22 658 |
Att inkludera även personer utanför Volvo Cars och dess underleverantörer i kontrollgruppen kan innebära både för- och nackdelar. Fördelen med att inkludera samtliga övriga varslade i Sverige vid samma tidsperiod är att kontrollgruppen blir större och effekterna mer generaliserbara. En nackdel kan vara att det inte är möjligt att kontrollera i vilken utsträckning övriga individer som varslades utanför Volvo Cars och dess underleverantörer tillhörde fordonsbranschen, vilket var en särskilt utsatt bransch under denna period. Av det skälet testas flertalet olika avgränsningar i kontrollgruppen, exempelvis genom att bara inkludera de individer som tillhörde Volvo Cars och dess underleverantörer, endast inkludera de som bodde i en kommun i Västra Götaland eller endast inkludera individerna som gick att härleda till ett varsel som översteg ett visst antal personer. Olika kontrollgruppsavgränsningar påverkar resultatet endast marginellt.
45Som nämnts i rapporten är det en mindre del av utbildningsinsatserna som startar under 2011. Ett antagande görs att valet om att ingå i dessa utbildningar togs under 2010, varför matchningen sker för 1 januari 2010.
47
55
Skr. 2014/15:111
Bilaga
utbildningsstödet till varslade vid volvo cars – omskolad till arbete?
Arbete och arbetslöshet
För information om när individer har blivit arbetslösa eller har gått in i arbete eller en programåtgärd används Arbetsförmedlingens register. Denna information anges med hjälp av så kallade sökandekategorier eller avaktualiseringsorsaker, där olika typer av arbetslöshet, arbetsmarknadspolitisk insats, eller utskrivning från Arbetsförmedlingen finns angivna med olika koder tillsammans med datum för när ett inträde eller utträde har skett. Information om de utbildningsinsatser som räknas till EGF har också erhållits från Arbetsförmedlingen.
Tabell B.2 visar hur Arbetsförmedlingens sökandekategorikoder och avaktualiseringsorsaker används i definitionen av arbetslöshet och återgång till arbete.46 Aktuell definition av arbete innebär att allt arbete som innebär anställning utan stöd inkluderas. Mot bakgrund av syftet med
en reguljär anställning. Denna definition skiljer sig från Arbetsförmedlingens egen definition av arbete, vilken även inkluderar anställningar med stöd.47
Definitionen inkluderar de avaktualiseringskoder som innebär att individen skrivs ut från Arbetsförmedlingens register till arbete men även de sökandekategorikoder som innebär att individen kvarstår som inskriven hos Arbetsförmedlingen men har arbete utan stöd. Subventionerade anställningar inkluderas inte i denna definition, med undantag för nystartsjobb (sökandekategori 33, 36 och 37). Jobbet måste ha varat i minst 30 dagar för att individen ska räknas som att den har återgått i arbete.
I effektanalysen är utfallet beräknat som tid i arbetslöshet från och med 2010, fram tills det att individen går in i arbete eller avaktualiseras ur Arbetsförmedlingens register. Om en individ är inskriven i någon av sökandekategorierna som innebär att individen inte har arbete räknas dennes tid i arbetslöshet från och med 1 januari 2010. Om individen blir arbetslös senare under 2010 räknas tid i arbetslöshet från och med det datumet.
46För definition av koder se
47Arbetsförmedlingens definition har också testats. Dessutom har en striktare definition, där endast de som har skrivits ut från Arbetsförmedlingen räknas som återgångna i arbete, också testats. Definitionen förändrar endast nivån av arbetslöshet för grupperna, men det relativa avståndet mellan projekt- och kontrollgruppen skiljer sig marginellt från specifikationen som används i effektstudien.
48
56
Skr. 2014/15:111
Bilaga
riksrevisionen granskar: offentliga finanser
Tabell B.2 Arbetslöshet och arbete – AF:s inskrivningskoder
Klassifikation | Sökandekategorier | Avaktualiseringsorsaker |
Individen har fått | 21, 22, 31, 33, 35, 36, 37 och 41 | 1, 2, 3 och 4 |
jobb | ||
Individen har inte | 11, 12, 13, 14, 46, 52, 54, 55, 57, 59, 60, | – |
fått jobb | 61, 62, 63, 64, 65, 66, 69, 70, 71, 72, | |
73, 74, 75, 76, 81, 82, 83, 84, 85 och 89. | ||
Individen | – | 5, 6, 7 och 8 |
censureras | ||
I Arbetsförmedlingens register har varje individ en rad för varje sökandekategori denne ingår i. För varje rad ingår information om när individen inträdde i denna sökandekategori, när den lämnade denna och när denna information lades in i Arbetsförmedlingens system. Informationen i systemet läggs in manuellt, och det sker ibland före eller efter att
Det finns också en problematik kring censurering, det vill säga när en individ försvinner ur registren och vederbörandes tid i arbetslöshet inte går att beräkna. Det finns olika typer av censur. Det som brukar benämnas som censurering från
högersidan är när det inte finns någon information om återgången till arbete på grund av att studieperioden avslutas. Censur kan även ske mitt i den aktuella studieperioden, vilket sker när individer avaktualiseras och försvinner ur registret. Avaktualiseringen kan ske av känd eller okänd anledning och leder till att det bara är möjligt att följa upp individen fram till och med datum för avaktualisering.
Det finns ett antal förutsättningar om censurmekanismen som måste uppfyllas för att korrekta estimat av återgången till arbete ska kunna erhållas. Censuren måste vara slumpmässig, dvs. det får inte finnas någon systematisk information i hur censurering sker. Om det är skillnad på andelen censurerade individer i projekt- och kontrollgruppen finns det risk att censureringen inte sker slumpmässigt. Andelen individer som avaktualiseras av känd eller okänd anledning uppgår till 10 procent
i projektgruppen och 16 procent i kontrollgruppen. Den något lägre andelen i projektgruppen kan möjligtvis härledas till att Arbetsförmedlarna hade en närmare kontakt med dessa individer.
48
49
57
Skr. 2014/15:111
Bilaga
utbildningsstödet till varslade vid volvo cars – omskolad till arbete?
De individer som censureras av okänd anledning kan hanteras på olika vis. Ett sätt att hantera dem är att anta att visst antal av dem som avaktualiseras av okänd anledning går till arbete. En tidigare uppföljning visar att cirka hälften av de som avaktualiseras av okänd anledning har återgått till arbete.49 I effektstudiens empiriska specifikation görs ingen korrigering för de individer som har avaktualiserats av okänd anledning.50
Även personer som går till reguljär utbildning avaktualiseras. Anledningen till att reguljär utbildning inte värderas på samma sätt som arbete är att antalet projektdeltagare som startade företag eller studerade vidare efter att ha tagit del av utbildningsinsatser var mycket få. Det är endast cirka 4 procent av personerna i
Matchning av projekt- och kontrollgrupp
För att göra projekt- och kontrollgrupperna jämförbara krävs det, som nämndes inledningsvis, att EGF- och kontrollgruppen matchas. Först matchas grupperna på arbetslöshetshistorik, sedan sker ytterligare en matchning på övriga kovariater som kan förklara både selektionen in och utfallet av att delta i
5.3.1Arbetslöshetshistorik –
Det är väsentligt att balansera projekt och kontrollgrupper avseende arbetslöshetshistorik.51 I den empiriska specifikationen används tre olika variabler för att fånga upp historisk arbetslöshet: antal dagar inskriven i Arbetsförmedlingen
en individ är arbetslös innan denne inträder i en utbildningsinsats. Under väntetidens gång kan den arbetslöse ta del av andra Arbetsförmedlingsåtgärder som exempelvis att få vägledning och handlingsplan upprättad.
Anledningen till att väntetiden är beräknad till projektstart och inte specifik utbildningsstart är att kontrollgruppen inkluderar varslade personer oavsett om de har tagit del av åtgärder eller inte, vilket gör att det inte är möjligt att beräkna väntetid till
49Gartell, M., Gerdes C., och Nilsson, P. 2012. ”Avaktualisering av okänd
50Resultaten blir marginellt förändrade när slumpvisa jobb tilldelas i 50 % av fallen som individer avaktualiseras av okänd orsak. Detta som en följd av att ett större antal personer återgår till jobb istället för att försvinna ur studien. I studieperiodens slut blir den totala andelen kvarstående i arbetslöshet omkring
51Fredriksson, P. och Johansson, P. 2008. ”Dynamic treatment assignment: the consequences for evaluations using observational data.” Journal of Business & Economic Statistics 26(4) s.
50
58
Skr. 2014/15:111
Bilaga
riksrevisionen granskar: offentliga finanser
specifik utbildningsstart för denna grupp. Istället räknas tid i arbetslöshet efter 1 januari 2010 som utfall, och tiden i arbetslöshet före 1 januari 2010 matchas med hjälp av stratifierad exakt matchning.52
Tabell B.3 Beskrivande statistik – Arbetslöshetsvariabler (EGF- och kontrollgrupp)
Variabel | Kontrollgrupp | |
Antal dagar inskriven i AF |
69,9 | 100,7 |
Dagar i arbetslöshet under 2009 fram till 2010 | ||
(genomsnitt) | 231,6 | 171,9 |
Ombytessökande | 14,4% | 6,69% |
Av tabell B.3 framgår vissa skillnader mellan EGF- och kontrollgruppen. EGF- gruppen har i genomsnitt 30 färre inskrivningsdagar
genomsnitt cirka 60 fler dagar i arbetslöshet under 2009 fram till 2010. I
För att göra en stratifierad exakt matchning på dessa variabler tillämpas Coarsened Exact Matching (förkortat CEM).53 Kortfattat innebär metoden att matchningsvariabler delas upp i stratum och att individer i EGF- och kontrollgruppen placeras in i det stratum som innebär en viss kombination av variabelvärde.
De två förstnämnda variablerna är kontinuerliga och delas in i sex respektive sju intervall.54 Om individen skrevs in som ombytessökande eller inte är dikotomt specificerat. I aktuell specifikation bildas strata. Varje individ i EGF- och kontrollgruppen placeras sedan temporärt in i det strata som anger det värde som individen har i de
tre variablerna. De observationer som finns i strata där det bara finns observationer från endast den ena gruppen utesluts ur vidare matchning och analys. Det innebär följaktligen att större antal intervall ger en mer finfördelad indelning av observationer men att fler observationer faller bort då det inte finns möjliga matchningar i varje stratum. En fördel med denna metod är att kovariater automatiskt håller sig inom de värden för vilka det finns observationer i både projekt- och kontrollgruppen.55
52Att approximera projektstart till utbildningsstart är inte helt problemfritt eftersom utbildningsinsatserna för
53Blackwell, M., Iacus, S. M., King, G., & Porro, G. 2009. ”cem: Coarsened exact matching in Stata.” Stata Journal, 9(4), s.
54Antal dagar av sammanhängande arbetslöshet under 2009 delas in i intervall baserat på antal dagar:
55När individer i projekt- och kontrollgruppen har värden över samma intervall för en variabel brukar det benämnas att de befinner sig i området för ”common support”.
51
59
Skr. 2014/15:111
Bilaga
utbildningsstödet till varslade vid volvo cars – omskolad till arbete?
Målet med
Tabell B.4 visar resultatet av
Tabell B.4
Antal strata: 76 57
Antal strata som kan matchas: 45
Kontrollgrupp | ||
Observationer före matchning | 22 658 | 834 |
Observationer efter matchning | 21 254 | 834 |
Omatchade observationer | 404 | |
Multivariabelt 1 – avstånd | ||
Inom varje stratum tilldelas observationer olika vikter beroende på hur många av observationerna som tillhör EGF- och kontrollgruppen. På så vis tar man hänsyn till att olika strata har olika många observationer från EGF- och kontrollgruppen. Med detta tillvägagångsätt har en stratifierad exakt matchning utförts vilket betyder att projekt- och kontrollgrupp i detta läge är balanserade med avseende på arbetslöshetshistorik.
I nästa avsnitt fortsätter beskrivningen av matchningen på individuella egenskaper.
Individuella egenskaper – Propensity
När den stratifierade exakta matchningen på arbetslöshetshistorik är gjord är nästa steg att beräkna sannolikheten för deltagande i
56 | 1 kan användas som ett mått på den globala obalansen mellan EGF- och kontrollgrupp. kan ta värden |
mellan 0 och 1 där 0 innebär en perfekt balans och 1 innebär en perfekt obalans. | |
57 8 Strata inkluderas inte ö.h.t. eftersom de saknar individer i både projekt- och kontrollgruppen. |
52
60
Skr. 2014/15:111
Bilaga
riksrevisionen granskar: offentliga finanser
register. Från Arbetsförmedlingens register innehåller information om exempelvis arbetshandikapp och om individen har utbildning eller erfarenhet i sökt yrke.
I tabell B.5 presenteras beskrivande statistik över de variabler som ingår i matchning av EGF- och kontrollgrupp. Av tabellen framgår det att det finns skillnader mellan projekt- och kontrollgrupp för ett antal variabler. Bland annat visar statistiken att det är vanligare att projektgruppen har tagit del av Arbetsförmedlingsåtgärder under 2009. Andelen som har angivit att de har utbildning i sökt yrke är cirka 9 procentenheter högre för
25 procent i kontrollgruppen. Det är också cirka 5 procentenheter fler som har utbildningsinriktning mot teknik/naturvetenskap i
i genomsnitt cirka 4 år yngre och har ett par procentenheter lägre andel kvinnor. Det är cirka 5 procentenheter fler som har barn i
Förvärvsinkomsten är cirka 40 000 lägre i
53
61
Skr. 2014/15:111
Bilaga
utbildningsstödet till varslade vid volvo cars – omskolad till arbete?
Tabell B.5 Beskrivande statistik – Propensity
Variabel | Kontrollgrupp | |
Arbetshandikapp {0,1} | 1,1% | 1.4% |
24,6% | 13,9% | |
Erfarenhet i sökt yrke {0,1} | 61,2% | 62,5% |
Utbildning i sökt yrke {0,1} | 50,9% | 42,6% |
Söker endast heltid {0,1} | 4,8% | 8,8% |
Ej etablerad i arbetskraften |
9,5% | 18,7% |
Maximalt gymnasieutbildning {0,1} | 80,1% | 25,0% |
Högst avslutad utbildning inom teknik/natur {0,1} | 48,1% | 42,8% |
Sjukinkomst |
38,4% | 31,4% |
Kommun i Västra Götaland {0,1} | 76,4% | 25,3% |
Ålder (genomsnitt) | 37,0 | 40,9 |
Kvinnor {0,1} | 27,8% | 30,6% |
Nordisk medborgare {0,1} | 96,4% | 96,2% |
Har barn i |
31,4% | 25,5% |
Förvärvsinkomst i tkr (genomsnitt) | 171,8 | 213,6 |
Yrkesinriktning mot tillverkning {0,1} | 74,2% | 59,4% |
Yrkesinriktning mot yrke som kräver högre kompetens {0,1} | 13,1% | 13,6% |
Källa: SCB: LISA och RAKS. Arbetsförmedlingen: Insper och Hist_aktso.
Dessa variabler inkluderas i matchningen på propensity score, dvs. sannolikheten för deltagande. Anledningen till att matchningen delas upp på först en exakt matchning på arbetslöshetshistorik och sedan matchning på sannolikheten för deltagande är
att undvika dimensionalitetsproblemet som uppstår när många variabler ingår i en stratifierad exakt matchning.
Med matchning på sannolikheten för deltagande genomförs först en så kallad logistisk regression där den beroende variabeln betecknas 1 om individen tog del av EGF- finansierade utbildningsinsatser, annars 0. Alla variabler som ska förklara selektionen in i och utfallet av projektdeltagandet ska inkluderas. Denna regression beräknar hur varje inkluderad kovariat påverkar sannolikheten för deltagande.
58Marginaleffekter har definierats som hur en förändring i förklarande variabel X påverkar sannolikheten för deltagande, givet allt annat lika och att de övriga variablerna befinner sig vid sitt medelvärde.
54
62
Skr. 2014/15:111
Bilaga
riksrevisionen granskar: offentliga finanser
Tabell B.6
Antal observationer: 23 046
dy⁄dx | P > |z| | ||
Arbetshandikapp {0,1} | 0,0026 | 0,0039 | 0,513 |
Utbildning i sökt yrke {0,1} | 0,0051 | 0,001 | 0,000 |
Erfarenhet i sökt yrke {0,1} | 0,001 | 0,000 | |
Arbetsförmedlingsåtgärd under 2009 {0,1} | 0,001 | 0,001 | 0,317 |
Söker endast heltid {0,1} | 0,0018 | 0,517 | |
Svagt etablerad |
0,0014 | 0,000 | |
Högst avklarade utbildningsinriktning: | 0,0079 | ||
Teknik/natur {0,1} | 0,0011 | 0,000 | |
Sjukinkomst |
0,0012 | 0,0009 | 0,173 |
Ålder | 0,0027 | 0,0003 | 0,000 |
Ålder^2 | 0,000 | ||
Kommun i Västra Götaland {0,1} | 0,017 | 0,0012 | 0,000 |
Kvinna {0,1} | 0,0023 | 0,001 | 0,035 |
Nordisk medborgare {0,1} | 0,0019 | 0,475 | |
Barn |
0,0001 | 0,010 | |
Högst avklarade utbildning: Gymnasium {0,1} | 0,0248 | 0,0016 | 0,000 |
Förvärvsinkomst (tkr) (genomsnitt) | 0,000 | ||
Yrkesinriktning före varsel: tillverkning {0,1} | 0,0042 | 0,0012 | 0,000 |
Yrkesinriktning före varsel: yrke som kräver högre | 0,0084 | ||
kompetens {0,1} | 0,0017 | 0,000 | |
Signifikansnivå markeras kursivt på
Av tabell B.6 framgår det att om individen har angivit att denne har utbildning i sökt yrke påverkar det sannolikheten för deltagande positivt. Om individen har angivit att den har erfarenhet i sökt yrke påverkas sannolikheten för deltagande negativt. Båda effekterna
är signifikanta på
59 För att få resultatet, ställ upp , likställ förstaderivatan med 0 och lös för X.
55
63
Skr. 2014/15:111
Bilaga
utbildningsstödet till varslade vid volvo cars – omskolad till arbete?
De individer som bor i en kommun i Västra Götalands län har också högre sannolikhet att delta i programmet. I Arbetsförmedlingen (2012) framgick det att informationen om projektet på bättre vis gick ut till berörda varslade i detta län än i övriga landet.60 Att ha maximalt gymnasieutbildning påverkar sannolikheten att delta positivt. De individer som tillhör ett yrke som kräver högre kompetens har också högre sannolikhet för deltagande.
Denna
I aktuell undersökning tillämpas en så kallad
i kontrollgruppen matchas med olika vikt beroende på hur nära i beräknad sannolikhet för deltagande de befinner sig individer som de matchas mot.62 Denna matchningsteknik bedöms vara lämplig eftersom kontrollgruppen är stor relativt EGF- gruppen. Fördelen blir att en större mängd information i kontrollgruppen kan utnyttjas eftersom färre individer exkluderas. Det gör att variansen i effektskattningen minskar men det sker på bekostnad av att bias riskerar att uppstå eftersom individer i projekt- och kontrollgrupp kan ha propensity
60Arbetsförmedlingen.2012. Utvärdering av det arbetsmarknadspolitiska projektet ”Volvo Cars och dess underleverantörer”, Sweco Eurofutures.
61Caliendo, M. och Kopeinig, S. 2005. ”Some practical guidance for the implementation of propensity score matching” Journal of economic surveys, 22(1),
62Viktningen ges av en så kallad epanechnikov
63Caliendo, M. och Kopeinig, S. 2005. ”Some practical guidance for the implementation of propensity score matching” Journal of economic surveys, 22(1),
640,0018 är ”optimal” bandbredd enligt Silverman’s rule of
65Caliendo, M. och Kopeinig, S. 2005. ”Some practical guidance for the implementation of propensity score matching” Journal of economic surveys, 22(1),
56
64
Skr. 2014/15:111
Bilaga
riksrevisionen granskar: offentliga finanser
Resultat från matchningen visas i tabell B.7. ”Common support” anger det gemensamma område för vilket både EGF- och kontrollgrupp har värde för den beräknade sannolikheten för deltagande. Av tabellen framgår det att 26 individer i
Utifrån matchningen erhålls även behandlingseffekten för de behandlade. För de matchade urvalen uppgår skillnaden i antal dagar i arbetslöshet mellan EGF- och kontrollgruppen i genomsnitt till cirka 190 dagar.
Tabell B.7 Resultat av propensity
Common Support | ||||
Utanför | Inom | Totalt | ||
Kontrollgrupp | 0 | 22 359 | 22 615 | |
26 | 818 | 833 | ||
Totalt | 26 | 23 422 | 23 448 | |
Behandlingseffekt | ||||
Urval | Kontrollgrupp | Differens | ||
Dagar i arbetslöshet | Omatchat | 612,6 | 441,8 | 170,8 |
Matchat | 610,9 | 420,3 | 190,6 | |
Balansering av variabler och modellens giltighet
För att se om matchningen har reducerat systematiska skillnader i bakomliggande variabler som påverkar deltagandet i och utfallet av utbildningsinsatser kan
man undersöka felreduktionen före och efter matchning. Av tabell B.8 framgår det att modellen i de flesta fall balanserar skillnader i enskilda variabler väsentligt. För några variabler kvarstår dock en smärre skillnad i variablerna. För
arbetslöshetshistorikvariablerna som inkluderades i
helt lyckas bibehålla balanseringen från
66Olika matchningsförfarande ger olika utfall i balanseringen på enskilda kovariater. Denna skillnad avspeglar sig emellertid inte i resultatet av överlevnadsanalysen.
57
65
Skr. 2014/15:111
Bilaga
utbildningsstödet till varslade vid volvo cars – omskolad till arbete?
Tabell B.8 Kovariatbalansering
Före matchning | Efter matchning | |||||
EGF- | Kontroll- | EGF- | Kontroll- | Reduktion | P>|t| | |
Grupp | grupp | Grupp | grupp | i bias | ||
Antal dagar inskriven i AF | 70,1 | 87,3 | ||||
70,0 | 100,6 | 43,7 | 0,053 | |||
Dagar i arbetslöshet under 2009 | 192,4 | 159,1 | ||||
fram till 2010 (genomsnitt) | 193,4 | 132,6 | 45,3 | 0,000 | ||
Ombytessökande {0,1} | 14,4% | 6,7% | 14,7% | 8,0% | 14,0% | 0,000 |
Arbetshandikapp {0,1} | 1,1% | 1.4% | 1,1% | 1,5% | 0,456 | |
24,6% | 13,9% | 24,5% | 19,8% | 56,8% | 0,022 | |
Erfarenhet i sökt yrke {0,1} | 61,2% | 62,5% | 61,9% | 58,6% | 0,184 | |
Utbildning i sökt yrke {0,1} | 50,9% | 42,6% | 50,3% | 47,9% | 71,4% | 0,321 |
Söker endast heltid {0,1} | 4,8% | 8,8% | 4,9% | 6,7% | 55,6% | 0,130 |
Ej etablerad i arbetskraften 2006– | ||||||
2008 {0,1} | 9,5% | 18,7% | 9,4% | 10,0% | 93,7% | 0,684 |
Maximalt gymnasieutbildning {0,1} | 80,1% | 25,0% | 79,8% | 80,4% | 99,0% | 0,769 |
Högst avslutad utbildning inom | 47,3% | 43,2% | ||||
teknik/natur {0,1} | 48,1% | 42,8% | 24,1% | 0,097 | ||
Sjukinkomst |
38,4% | 31,4% | 38,0% | 38,6% | 91,9% | 0,810 |
Kommun i Västra Götaland {0,1} | 76,4% | 25,3% | 75,9% | 78,9% | 94,1% | 0,146 |
Ålder (genomsnitt) | 37,0 | 40,9 | 37,1 | 37,0 | 99,0% | 0,933 |
Ålder^2 (genomsnitt) | 1 456,2 | 1 819,5 | 1 460,8 | 1 460,6 | 99,9% | 0,995 |
Kvinnor {0,1} | 27,8% | 30,6% | 28,1% | 31,6% | 0,127 | |
Nordisk medborgare {0,1} | 96,4% | 96,2% | 96,5% | 96,4% | 51,1% | 0,929 |
Har barn i |
31,4% | 25,5% | 31,4% | 31,9% | 91,6% | 0,828 |
Förvärvsinkomst 2009 | 171,8 | 213,6 | 173,39 | 183,5 | 75,9% | 0,043 |
Yrkesinriktning mot tillverkning {0,1} | 74,2% | 59,4% | 73,8% | 73,5% | 97,6% | 0,869 |
Yrkesinriktning mot yrke som | ||||||
kräver högre kompetens {0,1} | 13,1% | 13,6% | 13,3% | 13,6% | 40,3% | 0,861 |
Källa: SCB: LISA och RAKS. Arbetsförmedlingen: Insper och Hist_aktso.
Signifikansnivå markeras kursivt på
Eftersom giltigheten av matchning på beräknad sannolikhet för deltagande är beroende av att alla faktorer som påverkar deltagandet i och utfallet av utbildningsinsatser är inkluderade i selektionsmodellen är det viktigt att diskutera uppfyllelsen av detta villkor. För att det ska vara möjligt att uppfylla detta villkor krävs kunskap om hur
58
66
Skr. 2014/15:111
Bilaga
riksrevisionen granskar: offentliga finanser
selektionen in i utbildningsinsatser går till. Information om projektet har inhämtats från tjänstemän vid Arbetsförmedlingen. Därtill har befintlig litteratur om utvärdering av arbetsmarknadspolitiska åtgärder konsulterats i syfte att finna de variabler som kan vara viktiga för att förklara selektion in i och utfall av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I undersökningens modell finns till vår vetskap inga annars vanligen inkluderade variabler uteslutna.
En variabel som kan påverka både beslutet att delta i utbildningsinsatser och utfallet som kan vara svår att mäta är individens motivation och drivkraft. I aktuell specifikation inkluderas ett par variabler som utgör
Sammantaget bedöms det rimligt att ovanstående villkor har uppfyllts i den grad det är möjligt. I händelse av att det kvarstår individuell
Gruppvisa skillnader mellan EGF- och kontrollgrupp
Även om modellen på ett adekvat vis balanserar grupperna på individuella egenskaper, är det möjligt att det kvarstår gruppvis heterogenitet mellan EGF- och kontrollgrupp som inte är möjlig att ta hänsyn till. Ett sätt att åtminstone kontrollera att grupperna inte skiljer sig åt för att de kommer från olika stora varsel är att endast inkludera de individer som går att härleda till stora varsel. Denna gränsdragning påverkar endast resultaten marginellt. Dessutom är resultaten robusta om man endast inkluderar de individer som varslades vid
Volvo Cars och dess underleverantörer, vilket reducerar oobserverad gruppvis heterogenitet.
Man kan också argumentera för att de individer vid Volvo Cars och dess underleverantörer som fick möjlighet att ta del av utbildningsinsatserna, men tackade nej, är selekterade på ett vis som inte går att kontrollera för vid matchning på individuella egenskaper. Om denna grupp exkluderas, så att kontrollgruppen endast består av individer som varslades från andra företag än Volvo Cars och dess
underleverantörer blir resultatet av överlevnadsanalysen att kurvorna konvergerar efter något kortare tid. Detta resultat kan indikera att kontrollgruppen inom Volvo Cars och dess underleverantörer är marginellt positivt selekterade på
Att inkludera eller utesluta olika delar av kontrollgruppen innebär alltså en avvägning mellan olika bias som riskerar att uppstå. Eftersom resultaten är robusta för olika avvägningar anser vi att det inte föreligger några tveksamheter kring resultatens giltighet.
67Liljeberg, L. & Lundin, M. 2010. Jobbnätet ger jobb: effekter av intensifierade arbetsförmedlingsinsatser för att bryta långtidsarbetslöshet. Rapport 2010:2, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).
59
67
Skr. 2014/15:111
Bilaga
utbildningsstödet till varslade vid volvo cars – omskolad till arbete?
Övriga regressionsresultat
Tabell B.9 Linjär regression – Tid i utbildningsinsats och dagar till utbildningsstart. (Jfr tabell 4.1)
Antal observa- | |||
Tid i arbetslöshet efter utbildning | tioner: 526 | ||
Robust | |||
Koefficient | Standardfel | P >|t| | |
Tid i utbildning | 0,371 | 0,07 | 0,000 |
Dagar till utbildningsstart | 0,444 | 0,13 | 0,001 |
Arbetshandikapp {0,1} | 416,75 | 266,2 | 0,118 |
Utbildning i sökt yrke {0,1} | 20,7 | 0,095 | |
Erfarenhet i sökt yrke {0,1} | 25,37 | 0,000 | |
Söker endast heltid {0,1} | 106,98 | 46,59 | 0,022 |
24,13 | 0,371 | ||
Svagt etablerad |
31,66 | 36,86 | 0,391 |
Högst avklarade utbildningsinriktning: Teknik/natur | 22,98 | 0,351 | |
{0,1} | |||
Sjukinkomst |
23,95 | 21,5 | 0,266 |
Ålder | 10,81 | 0,037 | |
Ålder^2 | 0,3 | 0,13 | 0,026 |
Kommun i Västra Götaland {0,1} | 25,72 | 0,361 | |
Kvinna{0,1} | 22,81 | 0,535 | |
Nordisk medborgare {0,1} | 74,5 | 0,597 | |
Barn |
12,28 | 11,93 | 0,304 |
Högst avklarade utbildning: Gymnasium {0,1} | 32,06 | 0,010 | |
Förvärvsinkomst (tkr) | 0,11 | 0,653 | |
Yrkesinriktning: tillverkning {0,1} | 36,3 | 25,47 | 0,155 |
Yrkesinriktning: yrke som kräver högre kompetens | 36,22 | 0,475 | |
{0,1} | |||
Signifikansnivå markeras kursivt på
60
68
Skr. 2014/15:111
Bilaga
riksrevisionen granskar: offentliga finanser
Bilaga 2 Tekniska termer och begrepp
Arbetslös
Person i Arbetsförmedlingens register under en sökandekategori som klassificeras som arbetslös. Detaljerad specifikation återfinns i bilaga 1.
Arbetlöshetshistorik
I rapporten används tre variabler för att beskriva arbetslöshetshistorik. Sammanlagt antal dagar inskriven i Arbetsförmedlingen
Avaktualiseringsorsak
Begrepp som används i Arbetsförmedlingens register. När en individ skrivs ut ur Arbetsförmedlingen anges en avaktualiseringsorsak för att ange om individen har återgått till arbete eller är avaktualiserad av annan orsak. När individer avaktualiseras kan de i vissa fall censureras. Se även sökandekategori.
Behandlingseffekt
Den kausala effekt som går att härleda till att ha tagit del av
Bias
Bias innebär metodfel och kan syfta till olika snedvridning eller systematiska fel som kan ge missvisande resultat. Bias kan uppstå av flera olika skäl, exempelvis i matchningen av EGF- och kontrollgrupp.
CEM
Förkortning av Coarsened Exact Matchning. Se stratifierad exakt matchning.
Censurering
Censurering innebär att en individ försvinner ur analysen före det att återgång till arbete har observerats. Det innebär att det bara finns information om individen fram till det datum att individen censurerades. Överlevnadsanalys tar hänsyn till detta problem. Se bilaga 1 för mer information.
61
69
Skr. 2014/15:111
Bilaga
utbildningsstödet till varslade vid volvo cars – omskolad till arbete?
Common Support
När två urvalsgrupper har variabelvärde som överlappar varandra brukar det benämnas att de befinner sig i området för ”common support”.
Conditional Independence Assumption
Förkortat CIA. Förutsättningen om villkorat oberoende är väsentlig för att propensity
Dimensionalitetsproblem
I
EGF
Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter.
Den urvalsgrupp med personer som blev varslade från Volvo Cars och dess underleverantörer och som tog del av utbildningsinsatser under 2010 som finansierades av EGF.
Utbildningsinsatser som syftade till omställning som finansierades av EGF.
Gruppvis Heterogenitet
Skillnader i gruppvisa egenskaper mellan
Individuell Heterogenitet
Skillnader i individuella egenskaper mellan individer i
Inlåsningseffekt
Negativ effekt på tid till återgång i arbete som induceras av deltagande i EGF- utbildningar. Denna effekt kan härledas exempelvis till att jobbsökande minskar under tiden som utbildning pågår.
62
70
Skr. 2014/15:111
Bilaga
riksrevisionen granskar: offentliga finanser
Matchningsalgoritm som innebär att
Koefficient
Faktor som multipliceras med en variabel. Koefficienter erhålls när regressioner körs för att se varje förklarande variabels påverkan på den beroende variabeln.
Kontrollgrupp
Den urvalsgrupp bestående av individer som inte tog del av
Linjär regression
Kvantitativ analysmetod som används för att undersöka linjära samband mellan beroende och förklarande variabler.
Logistisk regression
Kvantativ analysmetod som används för att undersöka samband mellan variabler där den beroende variablen är binärt specificerad.
Logit
Logit är en typ av modell som används för logistisk regression.
Matchning
Att matcha urvalsgrupper är ett statistiskt förfarande som innebär att grupperna blir lika med avseende på bakomliggande variabler, vilket kan vara nödvändigt för jämförbarhet.
Matchningsalgoritm
Styr hur matchningen går till i praktiken. I effektstudien tillämpas
63
71
Skr. 2014/15:111
Bilaga
utbildningsstödet till varslade vid volvo cars – omskolad till arbete?
Sökandekategori
En sökandekategori som innebär att individen står inskriven i Arbetsförmedlingens register men har arbete. I flera fall skriver varslade in sig som ombytessökande innan de faktiskt blir arbetslösa.
Se
Projektstart
Med projektstart avses 1 december 2010, då
Propensity Score
Beräknad sannolikhet för deltagande. Varje individ får en Propensity Score som är mellan 0 och 1. Propensity Score beräknas utifrån de variabler som påverkar deltagande i
Propensity
När sannolikheterna för deltagande i EGF- utbildning är beräknad (se Propensity Score) kan man matcha individer i
Selektion
Begreppet avser vilka faktorer som styr om individer är en del av
Signifikans
Ett begrepp som används i samband med hypotestest för att undersöka om ett observerat värde skiljer sig åt från ett hypotetiskt värde så pass mycket att det inte beror på slumpen. Säkerheten i testet kan bestämmas med signifikansnivå.
Signifikansnivå
Används vid hypotestest för att beskriva med vilken säkerhet en nollhypotes kan avfärdas. I rapporten används 10, 5 och
64
72
Skr. 2014/15:111
Bilaga
riksrevisionen granskar: offentliga finanser
Standardavvikelse
Anger hur mycket värden avviker från medelvärdet.
Statistisk tvilling
En benämning på två individer som är likadana avseende relevanta bakomliggande variabler. CEM och Propensity
Stratifierad Exakt Matchning
Stratifierad exakt matchning innebär att urval balanseras exakt inom en given stratifiering av bakomliggande variabler. Stratifieringen innebär att urvalen temporärt delas in i olika ”fack” beroende vilka värden de har i de variabler som inkluderas. Urvalen i
Sökandekategori
Begrepp som används i Arbetsförmedlingens register. Sökandekategori anger vilken typ av arbetssökande som den inskrivne avser och kan användas för att identifiera individer som är arbetslösa eller har arbete. Hur olika sökandekategorier kategoriseras återges i bilaga 1. Se även avaktualiseringsorsak.
Ett test för att se om en koefficient är signifikant skild från 0. Se signifikans.
Utbildningsstart
Datum för start i
Varians
Varians är ett spridningsmått från ett medelvärde. Kvadratroten ur variansen kallas standardavvikelse.
Väntetid
Väntetid avser hur länge en individ har varit arbetslös före projekt- eller utbildningsstart.
65
73
Skr. 2014/15:111
Bilaga
utbildningsstödet till varslade vid volvo cars – omskolad till arbete?
Återgång i arbete
Återgång i arbete innebär att en individ i Arbetsförmedlingens register har gått från att vara arbetslös och sedan återfått arbete. Detaljerad specifikation av vilka
sökandekategorier och avaktualiseringsorsaker som räknas som arbete återfinns i bilaga 1.
Överlevnadsanalys
Ett namn på statistisk analys som syftar till att mäta tid till en händelse. Se bilaga 1 för närmare beskrivning.
Överlevnadsfunktion/Överlevnadskurva
En överlevnadsfunktion kan
66
74
Skr. 2014/15:111
Bilaga
riksrevisionen granskar: offentliga finanser
RIKSREVISIONEN 67
75
Skr. 2014/15:111
Bilaga
utbildningsstödet till varslade vid volvo cars – omskolad till arbete?
68 RIKSREVISIONEN
76
Skr. 2014/15:111
Bilaga
riksrevisionen granskar: offentliga finanser
Tidigare utgivna rapporter från Riksrevisionen
Alla Riksrevisionens tidigare utgivna rapporter finns tillgängliga på
www.riksrevisionen.se
2014 2014:1 | Statens insatser för riskkapitalförsörjning – i senaste laget |
2014:2 | Bostäder för äldre i avfolkningsorter |
2014:3 | Staten och det civila samhället i integrationsarbetet |
2014:4 | Försvarets omställning |
2014:5 | Effekter av förändrade regler för deltidsarbetslösa |
2014:6 | Att överklaga till förvaltningsrätten – Handläggningstider och |
information till enskilda | |
2014:7 | Ekonomiska förutsättningar för en fortsatt omställning av försvaret |
2014:8 | Försvaret – en utmaning för staten. Granskningar inom |
försvarsområdet |
|
2014:9 | Stödet till anhöriga omsorgsgivare |
2014:10 | Förvaltningen av regionala projektmedel – delat ansvar, |
minskad tydlighet? | |
2014:11 | Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens – rätt insats i rätt tid? |
2014:12 | Livsmedelskontrollen – tar staten sitt ansvar? |
2014:13 | Att gå i pension – varför så krångligt? |
2014:14 | Etableringslotsar – fungerar länken mellan individen och |
arbetsmarknaden? | |
2014:15 | Nyanländ i Sverige – effektiva insatser för ett snabbt mottagande? |
2014:16 | Swedfund International AB – Är finansieringen av bolaget effektiv |
för staten? | |
2014:17 | Det allmänna pensionssystemet – en granskning av granskningen |
2014:18 | Statens dimensionering av lärarutbildningen – utbildas rätt antal |
lärare? | |
2014:19 | Valuta för biståndspengarna? – valutahantering i det internationella |
utvecklingssamarbetet | |
2014:20 | Överenskommelser mellan regeringen och SKL inom hälso- och |
sjukvården – frivilligt att delta men svårt att tacka nej | |
2014:21 | Exportkreditnämnden – effektivitet i exportgarantisystemet? |
2014:22 | Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan? |
RIKSREVISIONEN 69
77
Skr. 2014/15:111
Bilaga
utbildningsstödet till varslade vid volvo cars – omskolad till arbete?
2014:23 Informationssäkerheten i den civila statsförvaltningen
2014:24 Bistånd genom internationella organisationer – UD:s hantering av det multilaterala utvecklingssamarbetet
Beställning: publikationsservice@riksrevisionen.se
70
78
Skr. 2014/15:111
Bilaga
utbildningsstödet till varslade vid volvo cars – omskolad till arbete?
Riksrevisionen har granskat effekterna av det arbetsmarknadspolitiska projektet Volvo Cars och dess underleverantörer. Projektet riktade sig till personer som varslades vid Volvo med underleverantörer
Granskningen visar att deltagare i
För att kunna motivera en ansökan om
Granskningsrapportens slutsatser är specifika för projektet Volvo Cars, men leder till rekommendationen att regeringen vid stora varsel inte ensidigt bör fokusera på den typ av åtgärder som är stödberättigade med
ISSN
ISBN 978 91 7086 367 7 Beställning: www.riksrevisionen.se
publikationsservice@riksrevisionen.se Riksrevisionens publikationsservice 114 90 Stockholm
riksrevisionen
nybrogatan 55, 114 90 stockholm
79
Skr. 2014/15:111
Arbetsmarknadsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 maj 2015
Närvarande: Statsministern S Löfven, ordförande, och statsråden
ÅRomson, M Wallström, Y Johansson, M Johansson, I Baylan, K Persson,
ÅRegnér, A Ygeman, P Bolund, M Kaplan, M Damberg, A Strandhäll, A Shekarabi, G Fridolin, G Wikström, A Hadzialic
Föredragande: statsrådet Ylva Johansson
Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om utbildningsstödet till varslade vid Volvo Cars
80