Regeringens skrivelse 2014/15:101
Årsredovisning för staten 2014
Regeringens skrivelse 2014/15:101
Årsredovisning för staten 2014
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 9 april 2015
Stefan Löfven
Magdalena Andersson
(Finansdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2014. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. En sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa lämnas. Vidare redovisas myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.
Sammanfattning
Skr. 2014/15:101
Sammanfattning
Det ekonomiska utfallet för 2014
Den offentliga sektorn redovisade 2014 ett underskott som uppgick till 74 miljarder kronor eller 1,9 procent av BNP. Det finansiella sparandet försämrades med ca 22 miljarder kronor jämfört med 2013.
Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 28 procent av BNP. Underskottet i statens budget uppgick till 72 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 59 miljarder kronor jämfört med 2013.
Resultaträkningen uppvisade ett underskott på 68 miljarder kronor. Jämfört med 2013 försämrades resultatet med 44 miljarder kronor. Statsskulden ökade med 110 miljarder kronor till 1 347 miljarder kronor vid utgången av 2014. Som andel av BNP ökade statsskulden från 32,7 procent 2013 till 34,5 procent 2014.
I följande tabell redovisas några nyckeltal av- seende det ekonomiska utfallet 2014 jämfört med 2013.
Nyckeltal för det ekonomiska utfallet
Miljarder kronor
|
|
Procent |
|
Procent |
|
2014 |
av BNP1 |
2013 |
av BNP2 |
Den offentliga sektorns |
|
|
|
|
finansiella sparande |
||||
|
|
|
|
|
Statens |
|
|
|
|
budgetsaldo |
||||
|
|
|
|
|
Utgiftstak |
1 107 |
28,3 |
1 095 |
29,0 |
Takbegränsade |
|
|
|
|
utgifter |
1 096 |
28,0 |
1 067 |
28,3 |
|
|
|
|
|
Statens nettoförmögenhet |
||||
Statsskuld |
1 347 |
34,5 |
1 236 |
32,7 |
|
|
|
|
|
Årets |
|
|
|
|
i resultaträkningen |
||||
|
|
|
|
|
Utlåning3 |
415 |
10,6 |
379 |
10,0 |
Garantiförbindelser4 |
1 727 |
44,2 |
1 668 |
44,2 |
1Prel. BNP för 2014 uppgår till 3 908 miljarder kronor (löpande priser).
2Rev. BNP för 2013 uppgår till 3 776 miljarder kronor (löpande priser).
3Inklusive utlåning till Riksbanken.
4Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.
5
Skr. 2014/15:101
Den offentliga sektorns finansiella sparande
Den offentliga sektorns finansiella sparande
Miljarder kronor
|
2014 |
2013 |
Inkomster |
1 896 |
1 861 |
Skatter och avgifter |
1664 |
1 613 |
Övriga inkomster |
232 |
248 |
Utgifter |
1 970 |
1 912 |
|
|
|
Finansiellt sparande |
||
|
|
|
varav staten |
||
varav ålderspensionssystemet |
3 |
|
varav kommunala sektorn |
||
|
|
|
Utfallet |
för det finansiella sparandet 2014 |
||
blev |
kronor, |
motsvar- |
ande
finansiella |
sparandet |
|
0,4 procent |
av BNP. |
Det finansiella sparandet |
har försämrats de senaste åren. På liknande sätt har det strukturella sparandet försämrats de senaste åren. År 2014 låg det strukturella sparandet under målet med närmare 2 procent- enheter.
En samlad bedömning av måluppfyllelsen för 2014 visar att det finansiella sparandet avvek tydligt från den målsatta nivån om ett sparande på 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel.
Utgiftstaket för staten
Utgiftstaket för staten
Miljarder kronor
|
2014 |
2013 |
Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå |
1 103 |
1 093 |
Tekniska justeringar |
4 |
2 |
Utgiftstak, slutligt fastställt |
1 107 |
1 095 |
Takbegränsade utgifter |
1 096 |
1 067 |
Budgeteringsmarginal |
11 |
28 |
Budgeteringsmarginal, procent av |
|
|
takbegränsade utgifter |
1,0 |
2,6 |
|
|
|
Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2014 uppgick till 1 107 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 096 miljarder kronor, dvs. 11 miljarder kronor lägre än fastställt tak.
Utfallet för statens budget
Utfallet för statens budget 2014 och 2013
Miljarder kronor
|
Statens |
|
|
|
budget |
|
|
|
20141 |
2014 |
2013 |
Totala inkomster |
820 |
790 |
791 |
Statens |
|
|
|
skatteinkomster |
812 |
802 |
777 |
Övriga inkomster |
9 |
13 |
|
Totala utgifter m.m. |
866 |
862 |
921 |
Utgiftsområden exkl. |
|
|
|
statsskuldsräntor |
|
|
|
m.m. |
835 |
838 |
811 |
Statsskuldsräntor |
|
|
|
m.m. |
22 |
3 |
17 |
Förändring av |
|
|
|
anslagsbehållningar |
|
|
|
Riksgäldskontorets |
|
|
|
nettoutlåning |
11 |
22 |
96 |
Kassamässig |
|
|
|
korrigering |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
Budgetsaldo |
1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2013.
Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 820 miljarder kronor. Utfallet blev drygt 790 miljarder kronor, vilket är 30 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget. Skatteinkomsterna för staten blev 10 miljarder kronor lägre än budget. Det är främst skatt på arbete som blivit lägre. Det beror bl.a. på högre husavdrag (ROT och RUT) än väntat. Övriga inkomster blev drygt 20 miljarder kronor lägre än budget. Det beror dels på att utdelningarna från statens aktier blev lägre än väntat, dels på att inga större försäljningar av egendom gjordes under 2014.
Utgifter m.m. i statens budget uppgick till 862 miljarder kronor, vilket är 3,3 miljarder kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2014. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades ytterligare 10 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 14 miljarder kronor lägre.
6
Resultaträkning
Resultaträkning
Miljarder kronor
|
2014 |
2013 |
Intäkter |
|
|
Skatteintäkter |
1 023 |
999 |
Övriga intäkter |
101 |
112 |
Summa intäkter |
1 124 |
1 111 |
Kostnader |
|
|
Transfereringar m.m. |
||
Statens egen verksamhet |
||
Summa kostnader |
||
Resultat från andelar i hel- och |
|
|
delägda företag |
12 |
7 |
Finansiella intäkter och kostnader, |
|
|
netto |
31 |
|
|
|
|
Årets överkott/underskott |
Årets underskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgår till knappt 68 miljarder kronor och innebär en för- sämring med 44 miljarder kronor jämfört med 2013. Skatteintäkterna ökade med 24 miljarder kronor.
Skatteintäkterna uppgick till 1 023 miljarder kronor och utgjorde 90 procent av de totala intäkterna.
Kostnaderna för transfereringar, exklusive avsättningar till fonder, uppgick till 921 miljarder kronor, en ökning med 20 miljarder kronor jämfört med 2013.
Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 252 miljarder kronor, vilket mot- svarar en ökning med 5 miljarder kronor jämfört med 2013.
Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 12 miljarder kronor, vilket är en ökning med 5 miljarder kronor jämfört med 2013.
Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till drygt
Skr. 2014/15:101
Balansräkning
Balansräkning
Miljarder kronor
|
2014 |
2013 |
Tillgångar |
|
|
Immateriella anläggningstillgångar |
8 |
8 |
Materiella anläggningstillgångar |
519 |
497 |
Finansiella anläggningstillgångar |
393 |
389 |
Utlåning |
415 |
379 |
Varulager m.m. |
3 |
3 |
Fordringar |
142 |
83 |
Periodavgränsningsposter |
28 |
28 |
Kortfristiga placeringar |
18 |
15 |
Kassa och bank |
7 |
7 |
Summa tillgångar |
1 533 |
1 410 |
Kapital och skulder |
|
|
Nettoförmögenhet |
||
Fonder |
139 |
131 |
Avsättning för pensioner m.m. |
232 |
225 |
Statsskulden |
1 347 |
1 236 |
Skulder m.m. |
147 |
84 |
Periodavgränsningsposter |
81 |
80 |
Summa kapital och skulder |
1 533 |
1 410 |
Garantiförbindelser |
1 513 |
1 435 |
Övriga ansvarsförbindelser |
18 |
17 |
Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), blev negativ och uppgick till
Den konsoliderade statsskulden ökade med 110 miljarder kronor till 1 347 miljarder kronor vid utgången av 2014. Lån i svenska kronor ökade med 72 miljarder kronor och lån i utländsk valuta ökade med 38 miljarder kronor.
7
Skr. 2014/15:101
Statliga garantier
Statliga garantiåtaganden
Miljarder kronor
|
2014 |
2013 |
Insättningsgarantin |
1 389 |
1 313 |
Investerarskyddet |
|
|
Kreditgarantier |
206 |
233 |
Garantier om tillförsel av kapital |
122 |
112 |
Pensionsgarantier |
8 |
8 |
Övriga garantier |
2 |
2 |
|
|
|
Totalt |
1 727 |
1 668 |
|
|
|
Statliga garantiåtaganden ökade med 59 miljarder kronor jämfört med 2013 och uppgick till 1 727 miljarder kronor vid utgången av 2014. Som andel av BNP ligger de statliga garanti- åtagandena på ca 44 procent. Insättningsgarantin uppgick till 1 389 miljarder kronor, vilket är en ökning med 76 miljarder kronor jämfört med 2013. Kreditgarantier inklusive exportgarantier uppgick till 206 miljarder kronor, vilket innebär en minskning med 27 miljarder kronor i för- hållande till 2013. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 122 miljarder kronor, vilket utgör en ökning med 10 miljarder kronor jäm- fört med 2013.
Den samlade risken i statens garantier och utlåning bedöms som låg.
Garantiåtagandena i denna tabell avviker från de garantier som redovisas inom linjen till balansräkningen. Avvikelsen avser garantier för vilka avsättning görs i balansräkningen.
Statlig utlåning
Statens utlåning
Miljarder kronor
lån/ändamål |
2014 |
2013 |
Lån till Riksbanken |
227 |
193 |
Studielån |
174 |
170 |
Lån till andra stater |
6 |
7 |
Övriga lån |
8 |
9 |
|
|
|
Summa |
415 |
379 |
|
|
|
Statens utlåning uppgick till 415 miljarder kronor. Utlåningen till Riksbanken och CSN:s studielån utgör huvuddelen av statens utlåning.
Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU
Nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av
Rättvisande räkenskaper
Sammanställningen av
Betryggande intern styrning och kontroll
Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av
Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)
Miljarder kronor
|
2014 |
2013 |
Betalningar till EU |
42 |
37 |
Betalningar från EU |
12 |
10 |
|
|
|
Nettoflöde från statens budget till EU |
30 |
27 |
|
|
|
Sveriges avgift till EU uppgick till 42 miljarder kronor. Bidragen från EU uppgick till 12 mil- jarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 30 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 2,5 mil- jarder kronor jämfört med 2013. Ökningen jämfört med 2013 förklaras främst av att de rabatter som Sverige erhåller på
8
Skr. 2014/15:101
Innehållsförteckning
|
Sammanfattning…………………………………………………………………...5 |
||
|
Årsredovisning för staten 2014 ........................................................................... |
21 |
|
1 |
Uppföljning av de budgetpolitiska målen........................................................... |
27 |
|
|
1.1 |
Den offentliga sektorns finansiella sparande ................................. |
27 |
|
1.2 |
Utgiftstaket för 2014 ....................................................................... |
30 |
2 |
Utfallet för statens budget................................................................................... |
35 |
|
|
2.1 |
Saldot i statens budget 2014............................................................ |
35 |
|
2.2 |
Inkomster i statens budget 2014..................................................... |
38 |
|
2.2.1 |
Prognosförutsättningar ................................................................... |
38 |
|
2.2.2 |
Totala skatteintäkter........................................................................ |
41 |
|
2.2.3 |
Övriga inkomster............................................................................. |
46 |
|
2.3 |
Utgifter i statens budget 2014......................................................... |
53 |
|
2.3.1 |
Utgifter i statens budget – sammanfattning .................................. |
53 |
|
2.3.2 |
Förklarande faktorer till avvikelserna mot budgeten .................... |
57 |
|
2.3.3 |
Indragningar..................................................................................... |
59 |
|
2.3.4 |
Överskridanden................................................................................ |
60 |
|
2.4 |
Utfall per utgiftsområde.................................................................. |
60 |
|
2.4.1 |
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse ..................................................... |
61 |
|
2.4.2 |
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning............ |
64 |
|
2.4.3 |
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution..................................... |
67 |
|
2.4.4 |
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet....................................................... |
68 |
|
2.4.5 |
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan .................................... |
70 |
|
2.4.6 |
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ............... |
71 |
|
2.4.7 |
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ........................................ |
75 |
|
2.4.8 |
Utgiftsområde 8 Migration ............................................................. |
78 |
|
2.4.9 |
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ............. |
80 |
2.4.10Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
|
funktionsnedsättning....................................................................... |
83 |
|
2.4.11 |
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom .................. |
86 |
|
2.4.12 |
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn...... |
89 |
|
2.4.13 |
Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ............................ |
91 |
|
2.4.14 |
Utgiftsområde 14 |
Arbetsmarknad och arbetsliv............................ |
94 |
2.4.15 |
Utgiftsområde 15 |
Studiestöd .......................................................... |
98 |
2.4.16 |
Utgiftsområde 16 |
Utbildning och universitetsforskning............ |
101 |
2.4.17 |
Utgiftsområde 17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid ......... |
108 |
2.4.18Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
|
byggande samt konsumentpolitik................................................. |
111 |
2.4.19 |
Utgiftsområde 19 Regional tillväxt............................................... |
113 |
9
Skr. 2014/15:101
|
2.4.20 |
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård........................... |
115 |
|
2.4.21 |
Utgiftsområde 21 Energi................................................................ |
118 |
|
2.4.22 |
Utgiftsområde 22 Kommunikationer............................................ |
120 |
|
2.4.23 |
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ..... |
125 |
|
2.4.24 |
Utgiftsområde 24 Näringsliv ......................................................... |
127 |
|
2.4.25 |
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner...................... |
130 |
|
2.4.26 |
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m..................................... |
131 |
|
2.4.27 |
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen.................... |
134 |
|
2.4.28 |
Förändring av anslagsbehållningar ................................................ |
135 |
|
2.4.29 |
Riksgäldskontorets nettoutlåning ................................................. |
136 |
|
2.4.30 |
Kassamässig korrigering................................................................. |
140 |
|
2.4.31 |
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget ................... |
141 |
|
2.5 |
Underliggande saldo och engångseffekter .................................... |
143 |
|
2.6 |
Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget.............. |
146 |
|
2.7 |
Beställningsbemyndiganden........................................................... |
150 |
|
2.8 |
Inomstatliga lån .............................................................................. |
151 |
|
2.9 |
Övriga krediter ............................................................................... |
152 |
3 |
Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys .................................. |
155 |
|
|
3.1 |
Resultaträkning............................................................................... |
155 |
|
3.1.1 |
Intäkter............................................................................................ |
156 |
|
3.1.2 |
Kostnader........................................................................................ |
157 |
|
3.1.3 |
Transfereringar ............................................................................... |
158 |
|
3.1.4 |
Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade ......................... |
160 |
|
3.1.5 |
Förbättrat resultat i statliga företag............................................... |
160 |
|
3.1.6 |
Nettokostnaden för statsskulden ökade ....................................... |
161 |
|
3.2 |
Balansräkning.................................................................................. |
161 |
|
3.2.1 |
Nettoförmögenheten minskade .................................................... |
162 |
|
3.2.2 |
Övriga förändringar i balansräkningen ......................................... |
162 |
|
3.3 |
Finansieringsanalys med kommentarer......................................... |
164 |
|
3.3.1 |
Statens verksamhet gav negativt kassaflöde.................................. |
165 |
|
3.3.2 |
Kassaflödet från investeringar blev svagare................................... |
165 |
|
3.3.3 |
Statens nettoutlåning var lägre än 2013......................................... |
166 |
|
3.3.4 |
Kassaflödet från finansiella aktiviteter förbättrades..................... |
166 |
|
3.3.5 |
Statens lån minskade ...................................................................... |
166 |
|
3.3.6 |
Samband mellan resultaträkningen och utfallet på |
|
|
|
statens budget ................................................................................. |
166 |
|
3.3.7 |
Justeringar som är hänförliga till statsskulden.............................. |
167 |
|
3.4 |
Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar .......................... |
167 |
|
3.4.1 |
Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning .................... |
167 |
|
3.4.2 |
Redovisningsprinciper för statens budget .................................... |
176 |
|
3.4.3 |
Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget.............. |
176 |
|
3.5 |
Noter ............................................................................................... |
178 |
|
3.5.1 |
Noter till resultaträkningen ........................................................... |
178 |
|
3.5.2 |
Noter till balansräkningen ............................................................. |
200 |
|
3.5.3 |
Noter till finansieringsanalysen..................................................... |
230 |
4 |
Utvecklingen av statsskulden ............................................................................. |
237 |
|
|
4.1 |
Definition av statsskulden ............................................................. |
237 |
|
4.2 |
Statsskuldens fördelning och löptid .............................................. |
238 |
|
4.3 |
Statsskuldens kostnader ................................................................. |
240 |
10
|
|
|
Skr. 2014/15:101 |
5 |
Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning......................... |
245 |
|
|
5.1 |
Statliga garantier............................................................................. |
245 |
|
5.1.1 |
Garantiportföljens sammansättning ............................................. |
246 |
|
5.1.2 |
De olika garantityperna ................................................................. |
248 |
|
5.1.3 |
Förväntade förluster i statens samlade garantiportfölj................ |
252 |
|
5.1.4 |
Tillgångar i garantiverksamheten .................................................. |
253 |
5.1.5Jämförelse mellan avsättningar för förväntade förluster och
tillgångar i garantiverksamheten ................................................... |
255 |
5.1.6Flöden i garantiverksamheten och dess påverkan på statens finanser
|
|
......................................................................................................... |
255 |
|
5.2 |
Statlig utlåning med kreditrisk...................................................... |
257 |
|
5.2.1 |
Utlåningsportföljens sammansättning ......................................... |
258 |
|
5.2.2 |
De olika lånen med kreditrisk ....................................................... |
259 |
|
5.3 |
Stabilitetsfonden ............................................................................ |
261 |
|
5.4 |
Samlad analys av statens risker...................................................... |
261 |
|
5.4.1 |
Kreditrisk – den ordinarie portföljen ........................................... |
261 |
|
5.4.2 |
Likviditetsrisk – den ordinarie portföljen .................................... |
262 |
|
5.4.3 |
Statens åtagande i den finansiella sektorn .................................... |
262 |
6 |
Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU............................. |
265 |
6.1Redovisningsskyldighet för
statsförvaltningen .......................................................................... |
265 |
6.1.1Innehållet i regeringens nationella intygande avseende
|
265 |
|
6.1.2 |
Ramverket för intern styrning och kontroll ................................ |
266 |
6.1.3 |
Omfattningen av regeringens nationella intygande..................... |
266 |
6.2 |
Räkenskapssammanställning av |
268 |
6.2.1 |
Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen.......... |
268 |
6.2.2 |
Resultaträkning .............................................................................. |
269 |
6.2.3 |
Balansräkning ................................................................................. |
270 |
6.2.4 |
Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning ......... |
270 |
6.3 |
Bedömning av ansvariga myndigheter .......................................... |
271 |
6.3.1Intygande av räkenskaper och bedömning av intern styrning
och kontroll.................................................................................... |
271 |
6.3.2Ekonomistyrningsverkets iakttagelser samt åtgärder vid
myndigheterna ............................................................................... |
272 |
6.3.3Riksrevisionens granskning av myndigheternas
|
årsredovisningar och ledningens förvaltning ............................... |
275 |
6.4 |
Regeringens övergripande bedömning och |
|
|
nationella intygande av |
275 |
6.5Europeiska revisionsrättens årsrapport om
|
budgetgenomförandet ................................................................... |
276 |
6.5.1 |
Väsentliga iakttagelser budgetåret 2013 ....................................... |
276 |
6.5.2 |
Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige ............................. |
276 |
6.5.3 |
Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser ............ |
277 |
6.6 |
Redovisning av samtliga |
277 |
6.6.1 |
Avgiften till EU:s budget .............................................................. |
277 |
6.6.2 |
Redovisningen i statens budget..................................................... |
278 |
6.6.3 |
Redovisning i resultaträkningen ................................................... |
280 |
11
Skr. 2014/15:101
Bilagor:
Bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget Bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget Bilaga 3 Beställningsbemyndiganden
Bilaga 4 Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter Bilaga 5 Tabellsamling
Bilaga 6 Statliga myndigheter m.m. Bilaga 7 Ordlista
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 april 2015
12
Skr. 2014/15:101
Tabellförteckning |
|
Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande................................................... |
28 |
Tabell 1.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande, exkl. ändrad |
|
bruttoredovisning till följd av ENS 20101 ........................................................................ |
28 |
Tabell 1.3 Det finansiella sparandet i delsektorerna ..................................................... |
28 |
Tabell 1.4 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för |
|
avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande ..................... |
29 |
Tabell 1.5 Utgiftstaket .................................................................................................... |
30 |
Tabell 1.6 Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå för 2014...................................... |
31 |
Tabell 1.7 Takbegränsade utgifter .................................................................................. |
31 |
Tabell 1.8 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet |
|
av utgiftstaket för 2014 till utfallet för 2014................................................................. |
32 |
Tabell 2.1 Utfall för statens budget 2014 ...................................................................... |
35 |
Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget...... |
36 |
Tabell 2.3 Utfallet för statens budget |
37 |
Tabell 2.4 Utgifter........................................................................................................... |
38 |
Tabell 2.5 Skattereformer 2014 ...................................................................................... |
38 |
Tabell 2.6 Antaganden i 2015 års ekonomiska vårproposition jämfört med |
|
budgetpropositionen för 2014 ....................................................................................... |
39 |
Tabell 2.7 Tidpunkt för fastställt utfall för de inkomsttitlar som ännu |
|
saknar utfall för 2014...................................................................................................... |
40 |
Tabell 2.8 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i |
|
årsredovisningen för staten och slutligt utfall .............................................................. |
41 |
Tabell 2.9 Totala skatteintäkter och inkomster i statens budget, |
|
jämfört med statens budget för 2013 och 2014 ............................................................ |
42 |
Tabell 2.10 Övriga inkomster, sammanfattning ............................................................ |
47 |
Tabell 2.11 Inkomster av statens verksamhet, översikt ................................................ |
47 |
Tabell 2.12 Rörelseöverskott.......................................................................................... |
47 |
Tabell 2.13 Ränteinkomster............................................................................................ |
48 |
Tabell 2.14 Aktieutdelning 2013 och 2014 .................................................................... |
49 |
Tabell 2.15 Inkomster av försåld egendom ................................................................... |
50 |
Tabell 2.16 Återbetalning av lån..................................................................................... |
50 |
Tabell 2.17 Kalkylmässiga inkomster............................................................................. |
51 |
Tabell 2.18 Statliga pensionsavgifter.............................................................................. |
51 |
Tabell 2.19 Bidrag m.m. från EU ................................................................................... |
52 |
Tabell 2.20 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet .................................... |
53 |
Tabell 2.21 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto........................ |
53 |
Tabell 2.22 Utgifter i statens budget 2014 .................................................................... |
54 |
Tabell 2.23 Utfallet för statens budget |
55 |
Tabell 2.24 Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall och budget för 2014.... |
57 |
Tabell 2.25 Makroekonomiska förutsättningar............................................................. |
58 |
Tabell 2.26 Indragningar 2014........................................................................................ |
59 |
13
Skr. 2014/15:101 |
|
Tabell 2.27 Medgivna överskridanden 2014 ................................................................... |
60 |
Tabell 2.28 UO 1 Anslag................................................................................................. |
61 |
Tabell 2.29 UO 1 Beställningsbemyndiganden.............................................................. |
62 |
Tabell 2.30 UO 1 Garantier ............................................................................................ |
62 |
Tabell 2.31 UO 1 Inomstatliga lån ................................................................................. |
62 |
Tabell 2.32 UO 2 Anslag................................................................................................. |
64 |
Tabell 2.33 UO 2 Beställningsbemyndiganden.............................................................. |
64 |
Tabell 2.34 UO 2 Utlåning ............................................................................................. |
65 |
Tabell 2.35 UO 2 Garantier ............................................................................................ |
65 |
Tabell 2.36 UO 2 Inomstatliga lån ................................................................................. |
66 |
Tabell 2.37 UO 2 Övriga krediter .................................................................................. |
66 |
Tabell 2.38 UO 3 Anslag................................................................................................. |
67 |
Tabell 2.39 UO 4 Anslag................................................................................................. |
68 |
Tabell 2.40 UO 5 Anslag................................................................................................. |
70 |
Tabell 2.41 UO 5 Beställningsbemyndiganden.............................................................. |
70 |
Tabell 2.42 UO 6 Anslag................................................................................................. |
71 |
Tabell 2.43 UO 6 Beställningsbemyndiganden.............................................................. |
72 |
Tabell 2.44 UO 6 Garantier ............................................................................................ |
73 |
Tabell 2.45 UO 6 Inomstatliga lån ................................................................................. |
73 |
Tabell 2.46 UO 6 Övriga krediter .................................................................................. |
73 |
Tabell 2.47 UO 7 Anslag................................................................................................. |
75 |
Tabell 2.48 Utfall för bistånd |
76 |
Tabell 2.49 UO 7 Beställningsbemyndiganden.............................................................. |
76 |
Tabell 2.50 UO 7 Garantier ............................................................................................ |
76 |
Tabell 2.51 UO 7 Övriga krediter .................................................................................. |
77 |
Tabell 2.52 UO 8 Anslag................................................................................................. |
78 |
Tabell 2.53 Asylsökande m.m. 2014 ............................................................................... |
78 |
Tabell 2.54 UO 8 Beställningsbemyndiganden.............................................................. |
79 |
Tabell 2.55 UO 9 Anslag................................................................................................. |
80 |
Tabell 2.56 UO 9 Beställningsbemyndiganden.............................................................. |
82 |
Tabell 2.57 UO 10 Anslag............................................................................................... |
83 |
Tabell 2.58 UO 10 Ohälsomått ...................................................................................... |
84 |
Tabell 2.59 UO 10 Beställningsbemyndiganden............................................................ |
85 |
Tabell 2.60 UO 10 Övriga krediter ................................................................................ |
85 |
Tabell 2.61 UO 11 Anslag............................................................................................... |
86 |
Tabell 2.62 UO 11 Övriga krediter ................................................................................ |
87 |
Tabell 2.63 UO 12 Anslag............................................................................................... |
89 |
Tabell 2.64 UO 13 Anslag............................................................................................... |
91 |
Tabell 2.65 Kommunmottagna flyktingar och andra |
|
samt deltagare i etableringsuppdraget............................................................................ |
91 |
Tabell 2.66 UO 13 Beställningsbemyndiganden............................................................ |
92 |
Tabell 2.67 UO 14 Anslag............................................................................................... |
94 |
Tabell 2.68 Arbetslöshet.................................................................................................. |
94 |
Tabell 2.69 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser ......................................... |
96 |
Tabell 2.70 Bidrag till lönegarantiersättning .................................................................. |
96 |
Tabell 2.71 UO 14 Beställningsbemyndiganden............................................................ |
96 |
Tabell 2.72 UO 15 Anslag............................................................................................... |
98 |
Tabell 2.73 UO 15 Beställningsbemyndiganden............................................................ |
99 |
Tabell 2.74 UO 15 Utlåning ......................................................................................... |
100 |
Tabell 2.75 UO 16 Anslag............................................................................................. |
101 |
Tabell 2.76 UO 16 Beställningsbemyndiganden.......................................................... |
103 |
14
|
Skr. 2014/15:101 |
Tabell 2.77 UO 16 Garantier........................................................................................ |
104 |
Tabell 2.78 UO 17 Anslag ............................................................................................ |
108 |
Tabell 2.79 UO 17 Beställningsbemyndiganden......................................................... |
109 |
Tabell 2.80 UO 17 Utlåning......................................................................................... |
109 |
Tabell 2.81 UO 18 Anslag ............................................................................................ |
111 |
Tabell 2.82 UO 18 Beställningsbemyndiganden......................................................... |
111 |
Tabell 2.83 UO 18 Garantier........................................................................................ |
112 |
Tabell 2.84 UO 18 Övriga krediter.............................................................................. |
112 |
Tabell 2.85 UO 19 Anslag ............................................................................................ |
113 |
Tabell 2.86 UO 19 Beställningsbemyndiganden......................................................... |
113 |
Tabell 2.87 UO 20 Anslag ............................................................................................ |
115 |
Tabell 2.88 UO 20 Beställningsbemyndiganden......................................................... |
116 |
Tabell 2.89 UO 21 Anslag ............................................................................................ |
118 |
Tabell 2.90 UO 21 Beställningsbemyndigande ........................................................... |
119 |
Tabell 2.91 UO 21 Utlåning......................................................................................... |
119 |
Tabell 2.92 UO 21 Inomstatliga lån............................................................................. |
119 |
Tabell 2.93 UO 22 Anslag ............................................................................................ |
120 |
Tabell 2.94 Utveckling av statens transportinfrastruktur........................................... |
121 |
Tabell 2.95 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur ................................. |
122 |
Tabell 2.96 UO 22 Beställningsbemyndiganden......................................................... |
122 |
Tabell 2.97 UO 22 Utlåning......................................................................................... |
123 |
Tabell 2.98 UO 22 Garantier........................................................................................ |
123 |
Tabell 2.99 UO 22 Inomstatliga lån............................................................................. |
123 |
Tabell 2.100 UO 23 Anslag .......................................................................................... |
125 |
Tabell 2.101 UO 23 Beställningsbemyndiganden....................................................... |
126 |
Tabell 2.102 UO 23 Garantier...................................................................................... |
126 |
Tabell 2.103 UO 23 Övriga krediter............................................................................ |
126 |
Tabell 2.104 UO 24 Anslag .......................................................................................... |
127 |
Tabell 2.105 UO 24 Beställningsbemyndigande ......................................................... |
128 |
Tabell 2.106 UO 24 Utlåning....................................................................................... |
128 |
Tabell 2.107 UO 24 Garantier...................................................................................... |
128 |
Tabell 2.108 UO 24 Övriga krediter............................................................................ |
128 |
Tabell 2.109 UO 25 Anslag .......................................................................................... |
130 |
Tabell 2.110 UO 26 Anslag .......................................................................................... |
131 |
Tabell 2.111 Räntor på statsskulden |
|
anslagets komponenter................................................................................................. |
132 |
Tabell 2.112 Räntor och valutakurser |
132 |
Tabell 2.113 Avgiften till Europeiska unionen ............................................................ |
134 |
Tabell 2.114 Förändringar av anslagsbehållningar exkl. |
|
UO 26 Statsskuldsräntor m.m. |
135 |
Tabell 2.115 Specifikation av anslagsbehållningar över |
|
1 000 miljoner kronor under något av åren |
136 |
Tabell 2.116 Riksgäldskontorets nettoutlåning........................................................... |
137 |
Tabell 2.117 Förändring av behållningar på myndigheters räntekonto ..................... |
137 |
Tabell 2.118 Stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret........................................ |
139 |
Tabell 2.119 Kassamässig korrigering .......................................................................... |
140 |
Tabell 2.120 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget ............................ |
142 |
Tabell 2.121 Statens budgetsaldo 2014 och 2013 justerat för större |
|
engångseffekter............................................................................................................. |
145 |
Tabell 2.122 Realekonomisk fördelning av statens budget ........................................ |
147 |
Tabell 2.123 Beställningsbemyndiganden 2014........................................................... |
151 |
15
Skr. 2014/15:101 |
|
Tabell 2.124 Inomstatliga lån ........................................................................................ |
151 |
Tabell 2.125 Övriga krediter ......................................................................................... |
152 |
Tabell 3.1 Resultaträkning............................................................................................. |
156 |
Tabell 3.2 Balansräkning................................................................................................ |
161 |
Tabell 3.3 Finansieringsanalys....................................................................................... |
165 |
Tabell 3.4 Samband mellan resultaträkningens statens budgetsaldo 2014 ................. |
166 |
Tabell 3.5 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget........................... |
177 |
Tabell 4.1 Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2014 ........ |
237 |
Tabell 4.2 Regeringens riktlinjer för 2014.................................................................... |
238 |
Tabell 4.3 Statsskuldens utveckling och sammansättning........................................... |
239 |
Tabell 4.4 Nominella lån i svenska kronor................................................................... |
239 |
Tabell 4.5 Statsskuldens kostnader............................................................................... |
240 |
Tabell 5.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser .................................................... |
246 |
Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier ......................................................... |
248 |
Tabell 5.3 Avsättningar för förväntade garantikostnader (exklusive |
|
insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital)............... |
253 |
Tabell 5.4 Tillgångar i garantiverksamheten (exklusive stabilitetsfonden) ................ |
254 |
Tabell 5.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar |
|
i garantiverksamheten (exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, |
|
bankgarantier och garantikapital)................................................................................. |
255 |
Tabell 5.6 Flöden i garantiverksamheten...................................................................... |
256 |
Tabell 5.7 Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet.................................... |
257 |
Tabell 5.8 Statens utlåning med kreditrisk................................................................... |
258 |
Tabell 5.9 Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori..................................... |
259 |
Tabell 6.1 Resultaträkning avseende fleråriga budgetramarna |
|
och |
269 |
Tabell 6.2 Balansräkning avseende fleråriga budgetramarna |
|
och |
270 |
Tabell 6.3 Utfall på anslag och inkomsttitlar fleråriga budgetramarna |
|
och |
270 |
Tabell 6.4 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt)........................................ |
279 |
Tabell 6.5 Anslag finansierade med |
280 |
16
Skr. 2014/15:101
Diagramförteckning |
|
|
Diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo åren |
143 |
|
Diagram 2.2 procentuell fördelning av utgifter i statens budget 2014, |
|
|
realekonomiskt fördelade............................................................................................. |
146 |
|
Diagram 2.3 Transfereringar i statens budget, fördelade efter |
|
|
mottagarkategori 2014.................................................................................................. |
148 |
|
Diagram 3.1 Statens intäkter........................................................................................ |
156 |
|
Diagram 3.2 Statens kostnader .................................................................................... |
157 |
|
Diagram 3.3 Transfereringar per sektor....................................................................... |
158 |
|
Diagram 5.1 |
Garantiåtaganden |
247 |
Diagram 5.2 |
Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och |
|
administrationskostnader samt saldot för betalningsflödet |
257 |
|
Diagram 5.3 |
Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning för |
|
osäkra fordringar 2010 – 2014...................................................................................... |
259 |
17
Årsredovisning för staten 2014
Skr. 2014/15:101
Årsredovisning för staten 2014
Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen.
Årsredovisningen för staten 2014 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redo- visningssed. Regeringen bedömer att års- redovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar.
Den konsoliderade redovisningen i årsredo- visningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en tillgång hos staten.
Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och
Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till stats- redovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har komplet- terande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats.
Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redo- visningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt
3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupp- lysningar.
Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2014 redovisas i balansräkningen. Finansierings- analysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2014 i resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalys och noter med utfallet för 2013.
Statens budget omfattar samtliga inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2014 dels med de budgeterade inkomsterna och utgifterna i budgetprop- ositionen för 2014, dels med utfallet för 2013.
Ekonomistyrningsverket och Riksgälds- kontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (dnr Fi2015/1192).
Olika avgränsningar av staten
Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mellan olika redovisningar är att olika principer tillämpas i räkenskaperna och i statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna.
Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för national- räkenskaperna som är en statistisk samman- ställning i kontoform över den samlade svenska
21
Skr. 2014/15:101
ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt EU:s förordning (EG nr 2223/96) om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen. Nationalräkenskapernas avgräns- ning skiljer sig från årsredovisningen bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten.
Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse
Årsredovisningen för staten bygger huvud- sakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret. Ekonomistyrningsverkets underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställningsbe- myndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansierings- analys, statsskuldens utveckling samt redovis- ning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redo- visning och riskanalys av statliga garantier och utlåning. Redovisningen har i övrigt komplette- rats eller tagits fram internt inom Regerings- kansliet. Det gäller t.ex. beräkningen av skatte- intäkter och uppföljningen av överskottsmålet. Stora delar av skatteintäkterna för 2014 bygger fortfarande på en prognos (se avsnitt 3.4.1). Prognosmetoderna som används för att beräkna skatteintäkterna i årsredovisningen för staten är desamma som används för att ta fram prognoser i regeringens budgetpropositioner. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska central- byrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vår- propositionen. Hur uppföljningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse 2010/11:79 Ramverk för finanspolitiken.
En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredo- visningar, vilka ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighets- ledningarnas intygande om att myndighetens årsredovisning ger en rättvisande bild.
En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Ekonomistyrningsverkets konsoliderings- arbete och genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överens- stämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighets- kontroller och analys av poster samt doku- menterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsoliderings- arbetet.
Riksrevisionens årliga revision
Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2014
Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 232 myndigheters årsredo- visningar för 2014.
Riksrevisionen uttalar sig med avvikande mening när det finns väsentliga fel som är genomgripande och årsredovisningen som helhet därigenom inte ger en rättvisande bild. Revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis, men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. Riksrevisionen avstår från att uttala sig när den inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamåls- enliga revisionsbevis och bedömer att möjliga effekter av oupptäckta fel kan vara både väsentliga och genomgripande. I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen.
För 2014 har Riksrevisionen lämnat femton modifierade revisionsberättelser, dvs. med reservation, avvikande mening eller inget uttalande. Följande fjorton myndigheter har fått revisionsberättelse med reservation: Domar- nämnden, Exportkreditnämnden, Forum för levande historia, Försäkringskassan, Läns- styrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Myndigheten för yrkeshögskolan, Riks- antikvarieämbetet, Statens historiska museer, Specialpedagogiska myndigheten, Sveriges geologiska undersökning, Umeå universitet och
22
Skr. 2014/15:101
Vetenskapsrådet. Riksrevisionen har avseende Nämnden för hemslöjdsfrågor avstått från att uttala sig. Tretton myndigheter har erhållit revisionsberättelse med upplysning, varav en är myndighet som fått en modifierad revisions- berättelse. De myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse eller upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 2.
I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för
Antal modifierade revisionsberättelser
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
Summa |
2 |
4 |
4 |
7 |
15 |
|
|
|
|
|
|
23
1
Uppföljning av de budgetpolitiska målen
Skr. 2014/15:101
1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen
I detta avsnitt redovisas uppföljningen av två av de tre budgetpolitiska målen för 2014, den offentliga sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för staten. Därutöver finns ett budgetpolitiskt mål för kommunsektorn i form av ett balanskrav som inte följs upp i denna skrivelse, utan i 2015 års ekonomiska vårproposition.
1.1Den offentliga sektorns finansiella sparande
År 2000 infördes, efter en infasningsperiod på tre år, ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. År 2007 fastställde riksdagen efter en teknisk justering att målet skulle uppgå till i genomsnitt 1 procent av BNP över en konjunkturcykel i stället för 2 procent (bet. 2006/2007:FiU20).
Definitioner av finansiellt sparande och målet för den offentliga sektorns finansiella sparande
Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansiella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värde- förändringar på tillgångar och skulder.
Att målet för den offentliga sektorns finansiella sparande är formulerat som ett genomsnitt i stället för ett årligt krav på 1 procent av BNP är motiverat av stabili- seringspolitiska skäl. Om målet om 1 procents sparande skulle gälla för varje enskilt år skulle
finanspolitiken behöva stramas åt när konjunk- turen försvagas för att säkerställa att det årliga målet nås. Finanspolitiken skulle då förstärka konjunkturförsvagningen istället för att stabilisera den. Det finns således goda skäl för att formulera ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Genomsnittsformuleringen gör det samtidigt svårare att löpande följa upp om målet uppnås. Eftersom sparandet kan tillåtas avvika från målsatt nivå ett enskilt år är det viktigt att konjunkturläget beaktas när målet i efterhand utvärderas. Målet för det finansiella sparandet omfattar hela den offentliga sektorn, vilket inkluderar staten, ålderspensionssystemet och kommunsektorn. Affärsverken ingår enligt nationalräkenskapernas definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företagssektorn.
Det finansiella sparandet 2014
Det offentliga finansiella sparandet 2014 visade ett underskott på 74 miljarder kronor, mot- svarande 1,9 procent av BNP. I prognosen till budgetpropositionen för 2014 beräknades ett underskott på 58 miljarder kronor. Således blev det finansiella sparandet 16 miljarder kronor lägre än beräknat (se tabell 1.1). Utfallet för både den offentliga sektorns inkomster och utgifter blev brutto betydligt högre än prognostiserat i budgetpropositionen. Merparten av differens- erna rör dock övergången från den gamla standarden för nationalräkenskaper ENS 1995, till den nya ENS 2010. Den nya standarden medför bl.a. att vissa poster bruttoförs, vilket sin tur innebar att såväl inkomster som utgifter justerades upp med ca 60 miljarder kronor 2014.
27
Skr. 2014/15:101
Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande
Miljarder kronor
|
2014 |
2014 |
Utfall- |
2013 |
|
BP2014 |
Utfall |
BP14 |
Utfall |
Inkomster |
1 842 |
1 896 |
54 |
1 861 |
Skatter och avgifter1 |
1 654 |
1 664 |
11 |
1 613 |
varav ENS 2010 |
|
11 |
11 |
9 |
Övriga inkomster |
188 |
232 |
43 |
248 |
varav ENS 2010 |
|
49 |
49 |
46 |
Utgifter |
1 900 |
1 970 |
70 |
1 912 |
varav ENS 2010 |
|
60 |
60 |
55 |
|
|
|
|
|
Finansiellt sparande |
||||
Procent av BNP |
1 Drygt 40 procent av utfallet för skatter och avgifter för 2014 är fortfarande baserat på prognoser. Det rör t.ex. inkomstskatter för hushåll och företag, avkastningsskatt samt fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Justerat för bruttoeffekter av övergången till ENS 2010 fördelar sig avvikelsen mellan beräkningarna i budgetpropositionen för 2014 och utfallet 2014 relativt lika mellan inkomster och utgifter. Merparten av avvikelsen för inkomsterna rör kapitalinkomster medan underskattning av de kommunala utgifterna i huvudsak förklarar utgiftsavvikelserna.
Tabell 1.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande, exkl. ändrad bruttoredovisning till följd av ENS 20101
Miljarder kronor
|
2014 |
2014 |
Utfall- |
2013 |
|
BP2014 |
Utfall |
BP14 |
Utfall |
Inkomster |
1 842 |
1 836 |
1 805 |
|
Skatter och avgifter2 |
1 654 |
1 654 |
1 603 |
|
Övriga inkomster |
188 |
183 |
202 |
|
|
|
|
|
|
Utgifter |
1 900 |
1 910 |
10 |
1 858 |
|
|
|
|
|
Finansiellt sparande |
||||
Procent av BNP |
1Avser bruttoförändringar som sammantaget är neutrala för det finansiella sparandet. Utöver bruttoeffekten har övergången till ENS 2010 också inneburit att det finansiella sparandet försämrats med ca 2 miljarder kronor 2014.
2Drygt 40 procent av utfallet för skatter och avgifter för 2014 är fortfarande baserat på prognoser. Det rör t.ex. inkomstskatter för hushåll och företag, avkastningsskatt samt fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Staten och kommunsektorn redovisade under- skott 2014, medan ålderspensionssystemet uppvisade ett mindre överskott. Jämfört med prognosen i budgetpropositionen för 2014, blev utfallet för det finansiella sparandet lägre än beräknat för staten och kommunsektorn, medan sparandet i ålderspensionssystemet i stället underskattades.
Det svagare finansiella sparandet i staten 2014 kan till stor del förklaras av att inkomsterna från aktieutdelningar blev lägre än beräknat. Detta
beror bl.a. på att övergången till ENS 2010 medförde att delar av Riksbankens inlevererade överskott klassats om till extraordinära utdelningar. Avvikelsen i kommunsektorn beror framför allt på att utgifterna för investeringar underskattades i prognosen. I ålderspensions- systemet förklaras avvikelsen av högre kapitalinkomster än prognostiserat.
Jämfört med 2013 försvagades det finansiella sparandet i staten och kommunsektorn medan en svag utveckling av pensionsutgifterna medförde att sparandet i ålderspensionssystemet förstärktes (se tabell 1.3).
Tabell 1.3 Det finansiella sparandet i delsektorerna
Miljarder kronor
|
2014 |
2014 |
Utfall- |
2013 |
|
BP2014 |
Utfall |
BP14 |
Utfall |
Staten |
||||
Ålderspensionssystemet |
2 |
3 |
2 |
|
Kommunala sektorn |
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Principer för uppföljningen av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande
Regeringen anser att det är viktigt att det finns tydliga principer för hur målet för den offentliga sektorns sparande följs upp, och att upp- följningen är transparent. I uppföljningen använder sig regeringen av ett antal indikatorer. Det är dock viktigt att peka på problemen med en allt för mekanisk tillämpning av dessa indikatorer. Framför allt finns en risk för att finanspolitiken vid en allt för mekanisk tillämpning riskerar att förstärka konjunktur- svängningarna i stället för att dämpa dem. Regeringens utgångspunkt är därför att inriktningen på finanspolitiken ska bedömas med en bred ansats där ett antal enskilda mål och restriktioner ställs mot varandra.
För att i efterhand avgöra om det finansiella sparandet i den offentliga sektorn varit i linje med målet för det finansiella sparandet använder regeringen som en indikator ett genomsnitt för det finansiella sparandet under de tio senaste åren, vilket för den aktuella perioden omfattar åren
28
Skr. 2014/15:101
Tabell 1.4 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande
Procent av BNP
|
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
Finansiellt sparande |
0,3 |
1,8 |
2,2 |
3,3 |
2,0 |
0,0 |
|||||
Bakåtblickande tioårssnitt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Strukturellt sparande |
1,4 |
2,2 |
1,5 |
1,7 |
2,3 |
1,6 |
1,9 |
1,2 |
0,1 |
Anm.: Den så kallade sjuårsindikatorn beräknas delvis utifrån prognoser för det finansiella sparandet och redovisas därför inte i årsredovisning för staten (se dock 2015 års ekonomiska vårproposition).
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
För att beakta vilken påverkan konjunkturläget har på den offentliga sektorns sparande, använder regeringen också det strukturella sparandet som indikator på hur målet uppfylls. Det strukturella sparandet syftar till att visa hur stort den offentliga sektorns finansiella sparande skulle vara om inkomsterna och utgifterna inte påverkades av konjunkturläget eller engångs- effekter (från och med 2015 års ekonomiska vårproposition beräknas det strukturella sparan- det med en ny beräkningsmetod).1
Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande till och med 2014
År 2014 uppgick det finansiella sparandet till
En samlad bedömning av måluppfyllelsen för 2014 visar att det finansiella sparandet avvek tydligt från den målsatta nivån om ett sparande på 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. I den ekonomiska vårpro- positionen för 2014 redovisar regeringen sin bedömning om hur en återgång till målet ska ske.
1 Se fördjupningsrutan Ny ansats för att beräkna det strukturella sparandet, 2015 års ekonomiska vårproposition.
29
Skr. 2014/15:101
1.2Utgiftstaket för 2014
Tabell 1.5 Utgiftstaket
Miljarder kronor
|
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
Utgiftstaket, ursprungligt fast- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ställd nivå |
877 |
894 |
931 |
949 |
971 |
989 |
1 018 |
1 050 |
1 074 |
1 093 |
1 103 |
Tekniska justeringar |
0 |
0 |
6 |
13 |
10 |
2 |
4 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Reella justeringar1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgiftstak, slutligt fastställt |
858 |
870 |
907 |
938 |
957 |
989 |
1 024 |
1 063 |
1 084 |
1 095 |
1 107 |
Takbegränsade utgifter |
856 |
864 |
895 |
910 |
943 |
965 |
986 |
989 |
1 022 |
1 067 |
1 096 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Budgeteringsmarginal |
2 |
6 |
12 |
28 |
14 |
24 |
38 |
74 |
62 |
28 |
11 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Budgeteringsmarginal, procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
av takbegränsade utgifter |
0,3 |
0,7 |
1,3 |
3,1 |
1,4 |
2,5 |
3,9 |
7,5 |
6,0 |
2,6 |
1,0 |
1Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor i BP07. Detta är inte en teknisk justering utan en finanspolitiskt motiverad ändring. Anm.: För åren
Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett tydligt medelfristigt uppifrån och ned- perspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgifts- taket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på grund av en god konjunktur) används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits.
Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. En viktig uppgift för utgiftstaket är att ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt håll- bara finanser. Nivån på utgiftstaket bör även främja en önskvärd långsiktig utveckling av de statliga utgifterna. Tillsammans med överskotts- målet är utgiftstaket styrande för det totala skatteuttagets nivå och bidrar till att förhindra en utveckling där skatteuttaget stegvis måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll.
De takbegränsade utgifterna omfattar utgifts- område
utgifter. De takbegränsade utgifterna utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av ingående anslagssparande och anslagskredit ingår i de tak- begränsade utgifterna.
I budgetpropositionen för 2011 föreslog regeringen att utgiftstakets nivå för 2014 skulle uppgå till 1 103 miljarder kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget. Därefter har vissa budgetförändringar föranlett tekniska justeringar av utgiftstakets nivå. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de för- ändringar som föranleder justeringen. För att föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna på beslutade utgiftstak justerats tekniskt vid flera tillfällen.
De tekniska justeringar som gjorts sedan utgiftstaket för 2014 ursprungligen fastställdes redovisas i tabell 1.6. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och det är praxis att de årsvisa justeringarna avrundas till hela miljarder kronor. Sammantaget har nivån på utgiftstaket 2014 höjts med 4 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar. Flertalet av dessa tekniska justeringar hänför sig till budgetförändringar som föranlett justering av statsbidragen till kommuner och landsting. Till exempel leder en höjning av det särskilda grundavdraget för pensionärer till att kommunernas och lands-
30
tingens skatteintäkter försämras, vilket för- anleder en höjning av statsbidraget till kommun- sektorn i motsvarande mån. Detta motiverar en teknisk justering av utgiftstaket.
Tabell 1.6 Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå för 2014
Miljarder kronor
|
2014 |
Ursprungligt fastställt utgiftstak (BP 2011) |
1 103 |
|
|
Tekniska justeringar i Budgetpropositionen för 2012 |
|
|
|
Bruttoredovisning av jämställdhetsbonus |
0,17 |
Reglering kommunalekonomisk utjämning: förändrade 3:12 |
|
regler |
0,22 |
En |
|
Transportstyrelsens avgiftsintäkter i budgetpropositionen |
|
för 2011 |
|
|
|
Ny nivå i Budgetpropositionen för 2012 |
1 103 |
Tekniska justeringar i Budgetpropositionen för 2013 |
|
|
|
Reglering kommunalekonomisk utjämning: förändrad |
|
fastighetsavgift |
0,55 |
|
|
Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för |
0,20 |
|
|
Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt |
|
utjämningsbelopp |
0,13 |
|
|
Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt särskilt |
|
grundavdrag till pensionärer |
1,10 |
|
|
Ny nivå i Budgetpropositionen för 2013 |
1 105 |
Tekniska justeringar i Budgetpropositionen för 2014 |
|
|
|
Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt särskilt |
|
grundavdrag till pensionärer |
2,43 |
|
|
Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för |
0,16 |
|
|
Ändrade principer för förlusthantering på studielån |
|
Ny nivå i Budgetpropositionen för 2014 |
1 107 |
|
|
Tekniska justeringar i Budgetpropositionen för 2015 |
|
|
|
Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för |
0,00 |
Ny nivå i bet. 2014/15:FiU1 |
1 107 |
|
|
Slutligt utgiftstak |
1 107 |
|
|
Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket, de tak- begränsade utgifterna, 2014 till 1 095,5 miljarder kronor. Därmed underskred utgifterna utgifts- taket med en marginal på 11,5 miljarder kronor (se tabell 1.7).
De takbegränsade utgifterna blev 4,8 miljarder kronor högre än den av riksdagen antagna budgeten för 2014. Detta förklaras främst av högre utgifter inom utgiftsområdena 27 Avgiften till Europeiska unionen, 8 Migration och 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
Skr. 2014/15:101
funktionsnedsättning med 3,9, 2,6 respektive 2,5 miljarder kronor.
Inom några utgiftsområden blev utgifterna lägre än i den av riksdagen antagna budgeten för 2014, bl.a.: 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 7 Internationellt bistånd och 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn med 3,5, 0,8 respektive 0,8 miljarder kronor.
I avsnitt 2 Utfallet för statens budget redo- visas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa anslag.
Tabell 1.7 Takbegränsade utgifter
Miljarder kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
20141 |
2014 |
2014 |
2013 |
Utgifter exkl. |
|
|
|
|
statsskuldsräntor2 |
833,0 |
837,5 |
4,5 |
810,6 |
Ålderspensionssystemet |
|
|
|
|
vid sidan av statens |
|
|
|
|
budget |
257,7 |
258,0 |
0,3 |
256,7 |
Takbegränsade utgifter |
1 090,7 |
1 095,5 |
4,8 |
1 067,3 |
|
|
|
|
|
Budgeteringsmarginal |
16,3 |
11,5 |
27,7 |
|
|
|
|
|
|
Utgiftstak |
1 107 |
1 107 |
0 |
1 095 |
1Den av riksdagen i december 2013 fastställda budgeten för 2014, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av förslag till ändringar i statens budget för 2014.
2Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.
Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 258 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än beräkningen i budgeten för 2014.
Budgeteringsmarginalens användning
Riksdagen fastställde utgiftstaket för 2014 på den nivå som regeringen föreslog i budget- propositionen för 2011. Budgeteringsmarginalen uppgick då till 60,0 miljarder kronor. I utfallet för 2014 uppgick budgeteringsmarginalen till 11,5 miljarder kronor. Det betyder att budget- eringsmarginalen har blivit 48,6 miljarder kronor mindre sedan utgiftstaket för 2014 fastställdes.
Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna kan öka och nivån bör fastställas så att den stödjer målet för det finansiella sparandet och långsiktigt hållbara offentliga finanser. På längre sikt kan utgifts- takets nivå ses som ett utryck för regeringens syn på hur statens och ålderspensionssystemets totala utgifter bör utvecklas och begränsas i ett medelfristigt perspektiv. Efter att utgiftstakets nivå har fastställts av riksdagen bör det dock inte
31
Skr. 2014/15:101
betraktas som ett mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom denna behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska utvecklingen. I tabell 1.8 redovisas hur användningen av budgeteringsmarginalen fördelar sig på effekter av förslag till ny politik, reviderad pris- och löneomräkning, reviderade makroekonomiska förutsättningar, förändrat antal personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymförändringar) samt övriga faktorer.
Tabell 1.8 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2014 till utfallet för 2014
Miljarder kronor
|
2014 |
Budgeteringsmarginal i budgetproposi- |
|
tionen för 2011 |
60,0 |
Reformer |
|
Reviderad pris- och löneomräkning |
3,9 |
Övriga makroekonomiska förändringar |
7,7 |
Volymförändringar |
|
Övrigt1 |
|
Total förändring av budgeteringsmargi- |
|
nalen |
|
|
|
Budgeteringsmarginal i utfallet för |
|
2013 |
11,5 |
1 Inklusive förändring av anslagsbehållningar.
Anm: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmargina- len, dvs. högre utgifter.
Sammantaget har 34,0 miljarder kronor av budgeteringsmarginalen använts för de reformer som regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om sedan utgiftstaket fastställdes. I budget- propositionen för 2012 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. arbetsmarknadspolitiken och infrastrukturområdet (prop. 2011/12:1). I budgetpropositionen för 2013 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. rättsväsendet, migration, arbetsmarknadspolitiken samt inom forskning och utbildning (prop. 2012/13:1). I budgetpropositionen för 2014 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. familjepolitiken, arbetsmarknadspolitiken samt inom forskning och utbildning (prop. 2013/14:1).
Reviderade bedömningar av de makroekono- miska förutsättningarna har medfört att budge- teringsmarginalen blivit 7,7 miljarder kronor större. Det är främst utgifterna för ålderspens- ionssystemet som blivit lägre till följd av att inkomstindex och balansindex successivt har reviderats ner sedan bedömningen i budget- propositionen för 2011. Utgifterna för bistånd har också blivit lägre till följd av att nivån på
bruttonationalinkomsten (BNI) för 2014 stegvis bedömts bli mindre.
Ändrade makroekonomiska förutsättningar har vidare medfört högre utgifter inom vissa områden, i första hand arbetsmarknadsområdet. I budgetpropositionen för 2012 och i 2013 års ekonomiska vårproposition bedömdes utveckl- ingen på arbetsmarknaden bli sämre än i tidigare bedömningar, med högre utgifter för arbetslös- hetsförsäkringen och de
Reviderade bedömningar av antalet personer som tar emot ersättning från olika transfe- reringssystem (volymförändringar) har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 19,7 miljarder kronor mindre. Det är i första hand antalet personer i systemet för sjuk- och rehabiliterings- penning som i prognoserna för 2014 successivt bedömts vara fler. Mätt som helårsekvivalenter, uppgick antalet ersättningsmottagare 2014 till ca 200 000, vilket är ca 55 procent fler än bedöm- ningen i budgetpropositionen för 2011. Även inom sjuk- och aktivitetsersättningen var antalet personer fler 2014 än vad som bedömdes för 2014 i budgetpropositionen för 2011. Samman- taget blev utgifterna för ohälsan ca 12,0 miljarder kronor högre för 2014 än i budgetpropositionen för 2011 till följd av volymförändringar.
Vidare uppgick antalet inskrivna asylsökande 2014 till ca 63 000, vilket är ca 150 procent fler än bedömningen för samma år i budgetproposit- ionen för 2011. Utgifterna för migration och integration 2014 (inklusive avräkning från biståndsutgifterna i enlighet med OECD:s biståndskommitté DAC:s definition) har sammantaget blivit ca 8 miljarder kronor högre 2014 till följd av volymförändringar jämför med budgetpropositionen för 2011.
Utgiftsförändringar till följd av övriga fak- torer kan föranledas av nya prognosmetoder, ju- steringar till följd av ny information, korrige- ringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. änd- ringar i EU:s regelverk. Sammantaget medför förändringar till följd av övriga faktorer att bud- geteringsmarginalen blivit 6,4 miljarder kronor mindre. En bidragande orsak är att avgiften till EU blev högre 2014 än i budgetpropositionen för 2014 till följd av övriga orsaker. Det beror dels på revidering av medlemsstaternas BNI- och mervärdsskattebaser, dels på sent beslutade ändringsbudgetar i EU för 2014.
32
2
Utfallet för statens budget
Skr. 2014/15:101
2 Utfallet för statens budget
Enligt 10 kap. 6 § budgetlagen (2011:203) ska årsredovisningen för staten innehålla utfallet på budgetens inkomsttitlar, anslag och statens lånebehov. Statens lånebehov är detsamma som saldot i statens budget men med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna.
Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2013 (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU10, rskr. 2013/14:139). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget.
2.1Saldot i statens budget 2014
Tabell 2.1 Utfall för statens budget 2014
Miljoner kronor
|
|
|
|
Skillnad |
|
Statens |
Ändrings- |
Utfall |
mot statens |
|
budget |
budget |
2014 |
budget |
Totala inkomster |
820 424 |
|
790 210 |
|
Statens |
811 812 |
|
801 952 |
|
skatteinkomster |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga inkomster |
8 612 |
|
||
|
|
|
|
|
Totala utgifter m.m. |
865 678 |
10 480 |
862 404 |
|
|
|
|
|
|
Utgiftsområden |
834 674 |
10 480 |
837 546 |
2 872 |
exkl. statsskulds- |
|
|
|
|
räntor m.m. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statsskuldsräntor |
22 084 |
|
3 325 |
|
m.m. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring av |
|
|
1 660 |
|
anslags- |
|
|
|
|
behållningar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Riksgäldskontorets |
10 580 |
|
22 023 |
11 443 |
nettoutlåning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kassamässig |
0 |
|
||
korrigering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Budgetsaldo |
|
|||
|
|
|
|
|
Budgetsaldot |
blev |
kronor 2014 |
|||
(tabell 2.1). |
I |
budgeten |
beräknades |
saldot |
|
till |
kronor. |
Saldot |
blev |
därmed |
27 miljarder kronor lägre än beräknat. Inkoms- terna blev 30 miljarder kronor lägre och utgift- erna blev 3 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget.
Högre husavdrag och lägre elkonsumtion ger lägre skatteintäkter
Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 820 miljarder kronor. Utfallet blev 790 mil- jarder kronor, vilket är 30 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 10 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga inkomster blev 20 miljarder kronor lägre än beräknat. Det är främst skatt på arbete som blivit lägre än beräknat. Det beror bl.a. på högre husavdrag (ROT och RUT) än väntat. Även skatt på konsumtion och insatsvaror blev lägre. Orsaken är främst att försäljningen av elektrisk kraft blev lägre.
35
Skr. 2014/15:101
Övriga inkomster blev drygt 20 miljarder kro- nor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2014. Det beror dels på att utdelningarna från statens aktier blev lägre än väntat, dels på att inga större försäljningar av egendom gjordes under 2014. Beräkningstekniskt antogs in- komster från försäljning av egendom uppgå till 15 miljarder kronor i statens budget för 2014.
Historiskt låga räntor på statsskulden medför lägre utgifter än anvisat
Det slutliga utfallet för utgifter m.m. i statens budget blev 862 miljarder kronor, vilket är 3 miljarder kronor lägre än den ursprungliga budgeten för 2014. Utgifterna för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev nästan 19 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Den huvudsakliga orsaken till skillnaden är högre inkomster från överkurser vid emission än beräknat. Utgifterna inom flera andra utgiftsområden blev i stället högre än anvisat.
I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 1 miljard kronor i skillnad mellan riksdagens anvisade belopp och utfallet.
Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
Skillnad |
|
|
Statens |
Ändrings |
Utfall |
mot statens |
Utgiftsområde |
budget |
budget |
2014 |
budget |
|
8 Migration |
9 919 |
3 847 |
12 551 |
2 632 |
|
|
|
|
|
|
|
10 |
Ekonomisk |
|
|
|
|
trygghet vid |
|
|
|
|
|
sjukdom och |
|
|
|
|
|
funktions- |
|
|
|
|
|
nedsättning |
96 520 |
4 131 |
99 036 |
2 516 |
|
|
|
|
|
|
|
14 |
Arbetsmarknad |
|
|
|
|
och arbetsliv |
70 375 |
|
66 901 |
||
|
|
|
|
|
|
15 |
Studiestöd |
21 005 |
|
19 953 |
|
|
|
|
|
|
|
26 |
Statsskulds- |
|
|
|
|
räntor m.m. |
22 084 |
|
3 325 |
||
|
|
|
|
|
|
27 |
Avgiften till |
|
|
|
|
Europeiska unionen |
37 700 |
|
41 553 |
3 853 |
|
|
|
|
|
|
|
Riksgäldskontorets |
|
|
|
|
|
nettoutlåning |
10 580 |
|
22 023 |
11 443 |
|
|
|
|
|
|
|
Övriga utgifter |
597 494 |
2 501 |
597 060 |
||
Summa utgifter m.m. |
|
|
|
|
|
i statens budget |
865 678 |
10 480 |
862 404 |
Fler asylsökande och fler sjuka medför högre utgifter än anvisat
Inom utgiftsområde 8 Migration uppgick utgifterna till 13 miljarder kronor, vilket är
3 miljarder kronor (26,5 procent) högre än det belopp som riksdagen anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att antalet asylsökande ökade mer än beräknat. Efter riksdagens beslut om ändringar i budgeten för 2014 anvisades ytterligare nästan 4 miljarder kronor.
För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev utgif- terna 99 miljarder kronor, vilket är nästan 3 miljarder kronor högre än vad riksdagen anvisade. Det beror bl.a. på att fler personer fick sjukpenning, aktivitets- eller sjukersättning än beräknat. Under hösten beslutade riksdagen därför att anvisa ytterligare drygt 4 miljarder kronor.
Färre arbetslösa än beräknat medför lägre utgifter än anvisat
Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 67 miljarder kronor, vilket är drygt 3 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror till största delen på att antalet arbetslösa blev färre än beräknat. Det beror också på att antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program minskade mer än beräknat. Dessutom minskade antalet företagskonkurser och företagsrekonstruktioner under året, vilket medför lägre utgifter för lönegarantiersättning.
Färre studenter än beräknat
Inom utgiftsområde 15 Studiestöd uppgick utgifterna till nästan 20 miljarder kronor, vilket är 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades på den ursprungliga budgeten. Det beror framför allt på att antalet studerande blev färre än beräknat.
Avgiften till Europeiska unionen uppgick till knappt 42 miljarder kronor, vilket är nästan 4 miljarder kronor högre än det belopp som riksdagen anvisat. Det förklaras av revideringar av medlemsstaternas faktiska BNI och mer- värdesskattebas och av att ändringsbudgetar på
36
Engångseffekter påverkar saldot negativt med 14 miljarder kronor
Saldot i statens budget påverkades sammantaget negativt av engångseffekter (se även avsnitt 2.5). Engångseffekterna uppgick till drygt 14 mil- jarder kronor 2014. Nästan 6 miljarder kronor avser
Utfallet på posten Riksgäldskontorets netto- utlåning blev drygt 11 miljarder kronor högre än det belopp som riksdagen anvisat. Kärnavfalls- fonden minskade sin kontobehållning i Riks- gäldskontoret med knappt 5 miljarder kronor 2014. Affärsverket Svenska Kraftnät ökade sina lån i Riksgäldskontoret med drygt 2 miljarder kronor som följd av omfattande investeringar i det svenska stamnätet. Båda dessa poster påverkade saldot i statens budget negativt.
Statens budget 2013 och 2014
I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2013 och 2014. Statens budget visar för 2014 ett underskott på 72 miljarder kronor, jämfört med ett underskott på 131 miljarder kronor 2013, vilket är en förbättring med nästan 59 miljarder kronor.
Tabell 2.3 Utfallet för statens budget
Miljoner kronor
|
|
|
Skillnad |
|
Utfall 2014 |
Utfall 2013 |
mot 2013 |
Totala inkomster |
790 210 |
790 535 |
|
|
|
|
|
Statens skatteinkomster |
801 952 |
777 295 |
24 657 |
Övriga inkomster |
13 239 |
||
|
|
|
|
Totala utgifter m.m. |
862 404 |
921 408 |
|
|
|
|
|
Utgiftsområden exkl. |
|
|
|
statsskuldsräntor m.m. |
837 546 |
810 614 |
26 932 |
|
|
|
|
Statsskuldsräntor m.m. |
3 325 |
16 774 |
|
Riksgäldskontorets |
|
|
|
nettoutlåning |
22 023 |
96 225 |
|
Kassamässig |
|
|
|
korrigering |
1 714 |
||
Budgetsaldo |
58 679 |
||
|
|
|
|
Skatteinkomsterna ökade men statens övriga inkomster minskade
Statens inkomster minskade med drygt 0,3 miljarder kronor mellan 2013 och 2014. Statens skatteinkomster däremot ökade med
Skr. 2014/15:101
nästan 25 miljarder kronor (3,2 procent). Det beror främst på högre arbetsgivaravgifter.
Statens skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter för 2014, beräknas öka med 22 miljarder kronor (2,8 procent). Direkta skatter på arbete beräknas öka med 2,7 miljarder kronor (0,5 pro- cent) och indirekta skatter på arbete beräknas öka med 15 miljarder kronor (3,4 procent). Skatt på konsumtion och insatsvaror beräknas ha ökat med 13 miljarder kronor (2,8 procent) och avgående poster och skatter till andra sektorer
beräknas ha ökat |
med 26 miljarder kronor |
|
(3,2 procent). Posten Periodiseringar har |
ökat |
|
med 2,7 miljarder |
kronor. Där redovisas |
bl.a. |
uppbörds- och betalningsförskjutningar, så att summan av skatterna blir kassamässig.
Övriga inkomster minskade med 25 miljarder kronor jämfört med 2013 varav Inkomster av försåld egendom minskade med ca 20,6 miljarder
kronor. |
|
|
Utgifterna minskade till följd av större |
||
engångseffekter 2013 |
|
|
Utgifterna |
i statens budget minskade med |
|
59 miljarder |
kronor (6,4 procent) |
mellan 2013 |
och 2014. |
Riksgäldskontorets |
nettoutlåning |
minskade |
med drygt 74 miljarder kronor |
(77,1 procent), till stor del beroende på engångs- effekter, under 2013. Utgifterna för utgiftsom- råde 26 Statsskuldräntor m.m. blev drygt 13 miljarder kronor (80,2 procent) lägre än 2013. Inom flera andra utgiftsområden blev utgifterna högre.
Tabell 2.4 visar de poster på budgetens utgiftssida som hade störst förändringar av utfallet mellan 2013 och 2014.
37
Skr. 2014/15:101
Tabell 2.4 Utgifter
Miljoner kronor
|
|
|
|
Skillnad |
Utgiftsområde |
Utfall 2014 |
Utfall 2013 |
mot 2013 |
|
1 Rikets styrelse |
12 902 |
11 823 |
1 079 |
|
|
|
|
|
|
2 Samhällsekonomi och |
|
|
|
|
finansförvaltning |
14 122 |
16 052 |
||
|
|
|
|
|
6 Försvar och samhällets |
|
|
|
|
krisberedskap |
47 978 |
45 410 |
2 567 |
|
|
|
|
|
|
8 Migration |
12 551 |
9 870 |
2 681 |
|
9 Hälsovård, sjukvård och |
|
|
|
|
social omsorg |
61 589 |
58 994 |
2 595 |
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid |
|
|
|
sjukdom och funktions- |
|
|
|
|
nedsättning |
99 036 |
96 394 |
2 642 |
|
|
|
|
|
|
12 |
Ekonomisk trygghet för |
|
|
|
familjer och barn |
80 809 |
78 533 |
2 276 |
|
|
|
|
|
|
13 Integration och |
|
|
|
|
jämställdhet |
12 225 |
8 836 |
3 388 |
|
|
|
|
|
|
14 |
Arbetsmarknad och |
|
|
|
arbetsliv |
66 901 |
69 721 |
||
|
|
|
|
|
16 |
Utbildning och |
|
|
|
universitetsforskning |
59 419 |
56 484 |
2 935 |
|
|
|
|
|
|
22 |
Kommunikationer |
45 962 |
43 655 |
2 307 |
25 |
Allmänna bidrag till |
|
|
|
kommuner |
93 599 |
88 915 |
4 684 |
|
26 |
Statsskuldsräntor m.m. |
3 325 |
16 774 |
|
|
|
|
|
|
27 |
Avgiften till Europeiska |
|
|
|
unionen |
41 553 |
37 412 |
4 141 |
|
|
|
|
|
|
Riksgäldskontorets |
|
|
|
|
nettoutlåning |
22 023 |
96 225 |
||
|
|
|
|
|
Övriga utgifter |
188 409 |
186 308 |
2 101 |
|
|
|
|
|
|
Summa utgifter m.m. |
|
|
|
|
i statens budget |
862 404 |
921 408 |
||
|
|
|
|
|
2.2Inkomster i statens budget 2014
Inkomsterna i |
statens budget |
2014 blev |
790,2 miljarder |
kronor, vilket är |
30,2 miljarder |
kronor lägre än budgeterat. Statens skatte- inkomster 2014 uppgick till 802,0 miljarder kronor. Detta var 9,9 miljarder lägre än beräknat i statens budget för 2014. Den storleksmässigt största differensen inom skatteinkomsterna uppstod inom området skatt på arbete.
I tabell 2.9 redovisas totala skatteintäkter och inkomster för 2013 och 2014. I tabellen redovi- sas även skillnaden mellan utfall och statens budget. Statens budget för 2014 baseras på den av riksdagen godkända beräkningen för 2014 (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU10, rskr. 2013/14:139).
2.2.1Prognosförutsättningar
Utfallet för inkomsterna baseras för ett flertal skatter på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. En analys av hur inkoms- terna har utvecklats jämfört med budgeten bör beakta utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken.
Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2014 skattereformer som sammanlagt be- dömdes minska skatteintäkterna med 19 mil- jarder kronor.
Tabell 2.5 Skattereformer 2014
Miljarder kronor
Beslut som bedömdes påverka de totala skatteintäkterna
Skatt på arbete |
|
Skatt på kapital |
0 |
|
|
Skatt på konsumtion och insatsvaror |
1 |
|
|
Övriga skatter |
0 |
Summa skattebeslut |
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
Källa: Egna beräkningar.
De minskade skatteintäkter som uppstår genom de regelförändringar som riksdagen beslutat om med anledning av budgetpropositionen för 2014 påverkar huvudsakligen skatt på arbete. De nämnvärda regelförändringar som påverkar in- komster från skatt på arbete 2014 är bl.a. förstärkt jobbskatteavdrag, förhöjt grundavdrag för pensionärer och höjd nedre skiktgräns för statlig inkomstskatt.
Makroekonomiska förutsättningar
Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utveckl- ingen. I tabell 2.6 redovisas några av de makroe- konomiska förutsättningar som påverkar skatte- intäkterna. De ekonomiska antaganden som redovisas är desamma som i 2015 års eko- nomiska vårproposition. I tabellen jämförs dessa med antaganden i budgetpropositionen för 2014.
En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman i ekono- min. Lönesumman 2014 blev 0,3 procentenheter högre än prognosen i budgetpropositionen för 2014.
Konsumentprisindex, KPI, påverkar intäk- terna då skiktgränserna styrs av KPI. Om lö- nerna i samhället ökar med mer än KPI plus
38
2 procentenheter, hamnar en större andel av inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till högre skatteintäkter. KPI används även till att omräkna skattesatserna för skatt på energi. Perioden juni
BNP mäter den samlade efterfrågetillväxten i ekonomin. Utfallet för
Skr. 2014/15:101
Tabell 2.6 Antaganden i 2015 års ekonomiska vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2014
Procentuell utveckling om inget annat anges.
|
2013 |
2014 |
BNP, marknadspris 1 |
2,4 |
3,5 |
Diff. BP14 |
0,7 |
0,1 |
|
|
|
Arbetade timmar |
0,6 |
1,9 |
Diff. BP14 |
0,1 |
1,4 |
Timlön2 |
1,9 |
1,7 |
Diff. BP14 |
||
|
|
|
Utbetald lönesumma, skatteunderlag |
2,4 |
3,7 |
Diff. BP14 |
0,3 |
|
|
|
|
Arbetslöshet 3 |
8,0 |
7,9 |
Diff. BP14 |
||
Arbetsmarknadspolitiska program 4 |
3,9 |
3,7 |
Diff. BP14 |
0,0 |
|
|
|
|
Hushållens konsumtionsutgifter 1 |
2,7 |
3,1 |
Diff. BP14 |
0,0 |
|
|
|
|
Kommunal medelutdebitering 5 |
31,73 |
31,86 |
Diff. BP14 |
0,0 |
0,1 |
Statslåneränta 5 |
2,0 |
1,6 |
Diff. BP14 |
0,1 |
|
|
|
|
KPI |
0,2 |
|
Diff. BP BP1413 |
0,0 |
|
|
|
|
Inkomstbasbelopp 7 |
56,6 |
56,9 |
Diff. BP14 |
0,0 |
0,0 |
Prisbasbelopp 7 |
44,5 |
44,4 |
Diff. BP14 |
0,0 |
0,0 |
|
|
|
Inkomstindex |
154,8 |
155,6 |
Diff. BP14 |
0,0 |
0,0 |
|
|
|
Skiktgräns 7 |
413,2 |
420,8 |
Diff. BP14 |
0,0 |
|
|
|
|
Övre skiktgräns 7 |
591,6 |
602,6 |
Diff. BP14 |
0,0 |
0,0 |
1Löpande priser, procentuell förändring.
2Enligt nationalräkenskapernas definition.
3Arbetslöshet
4Procent av arbetskraften.
5Procent.
6Avser juni föregående år t.o.m. juni aktuellt år.
7Tusental kronor.
Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.
Bedömningar om utfallet för 2014
För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar, eftersom utfallen inte är kända vid tidpunkten för publiceringen av denna årsredovisning. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2014 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten.
39
Skr. 2014/15:101
I tabellen nedan redovisas berörda inkomsttitlar och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges, avses alla inkomsttitlarna i inkomsttitelgruppen.
Tabell 2.7 Tidpunkt för fastställt utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2014
1100 |
Direkta skatter på arbete |
|
1110 |
Inkomstskatter |
nov 15 |
1120 |
Allmänpensionsavgift |
nov 15 |
1140 |
Skattereduktioner |
nov 15 |
1200 |
Indirekta skatter på arbete |
|
1210 |
Arbetsgivaravgifter, 1218 |
aug 15 |
1240 |
Egenavgifter |
nov 15 |
1270 |
Särskild löneskatt, 1274 |
nov 15 |
1280 |
nov 15 |
|
1300 |
Skatt på kapital |
|
1310 |
Skatt på kapital, hushåll |
nov 15 |
1320 |
Skatt på företagsvinster |
nov 15 |
1340 |
Avkastningsskatt, |
nov 15 |
1350 |
Fastighetsskatt |
nov 15 |
1400 |
Skatt på konsumtion och insatsvaror |
|
1410 |
Mervärdesskatt, 1411 |
sep 15 |
1600 |
Restförda och övriga skatter |
|
1620 |
Övriga skatter, hushåll |
maj 16 |
1630 |
Övriga skatter, företag |
maj 16 |
1800 |
Avgående poster, skatter till andra sektorer |
|
1810 |
Skatter till andrasektorer |
nov 15 |
1900 |
Periodiseringar |
|
1910 |
Uppbördsförskjutningar |
maj 16 |
1920 |
Betalningsförskjutningar |
nov 15 |
Anm.: Tabellen innehåller bara titlar som ännu saknar utfall. Övriga titlar har utfall för 2014.
För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar fastställs utfallet i samband med den slutgiltiga beskattningen för 2014, vilken blir känd i november 2015.
För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) fastställs utfallet i augusti 2015 när skatte- deklarationerna för juli blir kända. För mer- värdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet i september 2015.
För inkomsthuvudgruppen 1600, Restförda och övriga skatter, fastställs utfallet inte förrän i maj 2016, beroende på omprövningar för hushåll (inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel 1631). Detta innebär även att uppbörds- förskjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen för 2013 och 2014 på inkomsttitlarna 1621, 1631 och 1911 är således
fortfarande bedömningar vid tidpunkten för publiceringen av denna årsredovisning.
Skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisning för staten och slutligt utfall för skatteintäkterna
I tabell 2.8 redovisas skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt utfall för åren
År 2008 blev skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt ut- fall 0,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,1 procent av statens skatteintäkter. Detta är i linje med prognos.
År 2009 blev skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt ut- fall 7,9 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,1 procent av statens skatteintäkter. Det förkla- ras främst av att skatt på kapital blev högre än beräknat.
År 2010 blev skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt ut- fall 11,6 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,5 procent av statens skatteintäkter. Skillnaden förklaras främst av att skatt på kapital blev högre än beräknat.
År 2011 var skillnaden mellan slutgiltigt utfall och beräknat utfall i årsredovisningen för staten 6,2 miljarder kronor. Detta motsvarar 0,8 pro- cent av statens skatteintäkter. Skillnaden uppstår i huvudsak inom intäkterna från skatt på arbete och kapital.
År 2012 blev skillnaden mellan slutgiltigt utfall och beräknat utfall i årsredovisningen för staten 6,6 miljarder kronor. Detta motsvarar 0,9 procent av statens skatteintäkter. Skillnaden uppstår i huvudsak inom intäkterna från skatt på kapital och konsumtion.
40
Skr. 2014/15:101
Tabell 2.8 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall
Miljarder kronor
Inkomstår |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
Skatt på arbete |
3,3 |
1,7 |
|||
Skatt på kapital |
11,4 |
10,6 |
|||
Skatt på konsumtion och insatsvaror |
0,1 |
0,2 |
|||
Restförda och övriga skatter |
0,5 |
||||
|
|
|
|
|
|
Totala skatteintäkter |
1,7 |
9,5 |
8,8 |
||
Avgår: |
0,1 |
0,3 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
Offentliga sektorns skatteintäkter |
1,6 |
9,2 |
8,8 |
||
Avgår: Kommunal inkomstskatt |
0,9 |
0,8 |
0,9 |
||
Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet |
0,1 |
0,5 |
0,6 |
||
Statens skatteintäkter |
0,7 |
7,9 |
11,6 |
||
|
|
|
|
|
|
Procent av slutgiltigt utfall |
0,1 |
1,1 |
1,5 |
0,8 |
0,9 |
|
|
|
|
|
|
2.2.2Totala skatteintäkter
De totala skatteintäkterna 2014 beräknas uppgå till 1 657,5 miljarder kronor. Detta är 4 miljarder kronor lägre i förhållande till statens budget för 2014. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkterna exklusive
I tabell 2.9 nedan redovisas såväl skatteintäk- ter som inkomster samt avvikelser mot budget. För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas progno- ser för 2014, dvs. stor del av skatteintäkterna 2014 är fortfarande prognoser.
Skatteintäkter är periodiserade skatter och skatteintäkternas utveckling har en direkt kopp- ling till den ekonomiska utvecklingen och de skatteregeler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvud- grupperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt på konsumtion och insatsvaror, samt restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna.
Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatteintäkter som bidrar till att finansiera avgiften till EU. Det kvarstående beloppet är den offentliga sektorns skatteintäkter, som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, ålders- pensionssystemet och staten.
41
Skr. 2014/15:101
Tabell 2.9 Totala skatteintäkter och inkomster i statens budget, jämfört med statens budget för 2013 och 2014
Miljarder kronor
|
Beräknat utfall |
Beräknat utfall |
Skillnad mot statens budget |
|
Inkomstår |
2014 |
2013 |
2014 |
2013 |
Skatt på arbete |
982,8 |
964,8 |
||
Direkta skatter |
525,7 |
523,0 |
||
Kommunal inkomstskatt |
600,0 |
581,9 |
||
Statlig inkomstskatt |
46,2 |
44,8 |
0,8 |
|
Allmän pensionsavgift |
103,9 |
100,9 |
||
Skattereduktioner m.m. |
||||
Artistskatt |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
|
Indirekta skatter |
457,1 |
441,9 |
||
Arbetsgivaravgifter |
471,5 |
454,3 |
1,1 |
|
Egenavgifter |
12,4 |
11,6 |
||
Särskild löneskatt |
38,2 |
36,8 |
||
Nedsättningar |
0,9 |
|||
Skatt på tjänstegruppliv |
0,7 |
0,7 |
0,1 |
|
Avgifter till premiepensionssystemet |
0,2 |
0,0 |
||
|
|
|
|
|
Skatt på kapital |
191,8 |
172,7 |
6,5 |
|
Skatt på kapital, hushåll |
40,6 |
32,3 |
6,2 |
6,0 |
Skatt på företagsvinster |
95,5 |
89,0 |
||
Avkastningsskatt |
10,3 |
6,9 |
0,4 |
|
Fastighetsskatt och fastighetsavgift |
31,9 |
31,6 |
0,9 |
1,8 |
Stämpelskatt |
9,3 |
8,9 |
0,9 |
1,4 |
Kupongskatt m.m. |
4,2 |
4,1 |
||
|
|
|
|
|
Skatt på konsumtion och insatsvaror |
474,0 |
461,1 |
||
Mervärdesskatt |
353,8 |
339,5 |
1,2 |
|
Skatt på tobak |
11,4 |
11,1 |
||
Skatt på alkohol |
12,8 |
12,2 |
0,1 |
|
Energiskatt |
39,0 |
40,9 |
||
Koldioxidskatt |
23,3 |
24,0 |
||
Övriga skatter på energi och miljö |
4,4 |
4,4 |
||
Skatt på vägtrafik |
16,8 |
16,5 |
||
Skatt på import |
5,8 |
5,2 |
0,6 |
|
Övriga skatter |
6,7 |
7,2 |
0,0 |
|
|
|
|
|
|
Restförda och övriga skatter |
8,9 |
11,1 |
3,3 |
7,2 |
Restförda skatter |
0,4 |
|||
Övriga skatter |
14,8 |
17,7 |
2,9 |
7,4 |
|
|
|
|
|
Totala skatteintäkter |
1 657,5 |
1 609,8 |
||
Avgår, |
0,5 |
|||
Offentliga sektorns skatteintäkter |
1 649,2 |
1 602,8 |
||
Avgår, kommunala inkomstskatter |
2,8 |
2,5 |
||
Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet |
0,2 |
0,1 |
||
|
|
|
|
|
Statens skatteintäkter |
819,9 |
797,9 |
||
|
|
|
|
|
Periodiseringar |
||||
Statens skatteinkomster |
802,0 |
777,3 |
||
|
|
|
|
|
Övriga inkomster |
13,2 |
|||
|
|
|
|
|
Inkomster i statens budget |
790,2 |
790,5 |
42
Skatt på arbete
Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala skatteintäkterna och kan delas in i direkta och indirekta skatter. Löner och andra ersättningar för arbete är underlag för både direkta och indi- rekta skatter, medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshets- ersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning. Direkta skatter på arbete består till största delen av kommunal och statlig inkomstskatt. Under de direkta skatterna på arbete redovisas också skattereduktionerna.
Gemensamt för merparten av de skatter som ingår i skatt på arbete är att de följer utveck- lingen av utbetalda löner och transfereringar.
Posterna under direkta skatter fastställs 2015 och uppgifterna för 2014 är därmed bedömt utfall, grundat på en prognos.
År 2014 beräknas skatt på arbete ha uppgått till 982,8 miljarder kronor. Jämfört med statens budget för 2014 har intäkterna reviderats ned med 9,4 miljarder kronor. Det beror bl.a. på att lönesumman blev lägre jämfört med vad som förväntades i den prognos som låg till grund för budgeten. Utbetalade löner har reviderats ned huvudsakligen till följd av att taxeringsutfallet blev lägre än förväntat för 2013, vilket även får effekter på prognosåren. Skattereduktionen för husarbeten blev ca 3 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget, vilket minskar intäkterna från skatt på arbete med samma belopp.
Direkta skatter
De direkta skatterna på arbete består av inkomstskatter till staten och kommuner, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner. År 2013 blev utfallet för de direkta skatterna 523,0 mil- jarder kronor. År 2014 beräknas de direkta skatterna ha uppgått till 525,7 miljarder kronor.
Jämfört med staten budget för 2014 har de direkta skatterna 2014 reviderats ned med 5,6 miljarder kronor, vilket dels beror på att den kommunala inkomstskatten blev totalt 2,9 miljarder kronor lägre, dels på att skatte- reduktionerna blev 3,1 miljarder kronor högre.
Skr. 2014/15:101
Kommunal inkomstskatt
År 2014 beräknas intäkterna från den kommu- nala inkomstskatten ha uppgått till 600,0 miljar- der kronor. Jämfört med statens budget har intäkterna för 2014 reviderats ned med 2,9 miljarder kronor. Det förklaras framför allt av att lönesumman blev lägre än vad som bedömdes i budgeten.
Statlig inkomstskatt
Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha uppgått till 46,2 miljarder kronor 2014. I jämfö- relse med statens budget för 2014 har den statliga inkomstskatten reviderats upp med 0,8 miljarder kronor. Den ursprungligt beslutade budgeten för 2014 innehöll ett förslag om att höja den nedre skiktgränsen för statlig inkomst- skatt, vilket beräknades minska intäkterna från statlig inkomstskatt med ca 3 miljarder kronor. Höjningen av den nedre skiktgränsen slopades dock senare genom beslut i riksdagen. Det förklarar att intäkterna från statlig inkomstsatt nu har reviderats upp. Samtidigt motverkas denna upprevidering av att lönesumman blev lägre än enligt vad som bedömdes i statens budget.
Allmän pensionsavgift
Den allmänna pensionsavgiften tas ut på förvärv- sinkomster. Underlaget för avgiften utgörs av pensionsgrundande ersättningar och intäkterna följer därför utvecklingen av skatteunderlaget för direkta skatter. Prognosen för 2014 beräknas bli 103,9 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget för 2014.
Skattereduktioner
År 2014 beräknas den totala skattereduktionen utgöra 224,4 miljarder kronor, vilket är 3,1 mil- jarder kronor högre än i statens budget. Avvikel- sen beror bl.a. på en högre skattereduktion för husarbeten (nästan uteslutande
Indirekta skatter
De indirekta skatterna på arbete utgjorde 46 procent av skatt på arbete och beräknas 2014 ha uppgått till 457,1 miljarder kronor. Till skillnad från de direkta skatterna där merparten av intäkterna överförs till kommunerna, tillfaller
43
Skr. 2014/15:101
de indirekta skatterna huvudsakligen staten och ålderspensionssystemet.
Arbetsgivaravgifter
Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter. För år 2014 är utfallet nästan fullständigt. Arbetsgivaravgifterna 2014 blev 1,1 miljarder kronor högre än i statens budget.
Särskild löneskatt
År 2013 beräknas den särskilda löneskatten bli 38,2 miljarder kronor. Jämfört med statens budget har intäkterna reviderats ned med 2,0 miljarder kronor. Nedrevideringen beror huvudsakligen på att företagens kostnader för pensionsförmåner till de anställda har reviderats ned.
Nedsättningar
Jämfört med statens budget för 2014 beräknas nedsättningarna bli 1,2 miljarder kronor lägre. Revideringen bidrar därmed till ökade totala skatteintäkter.
Skatt på kapital
Skatt på kapital omfattar bl.a. skatt på företags- vinster, hushållens kapitalinkomster samt kom- munal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. År 2014 beräknas skatt på kapital utgöra ca 11,6 procent av de totala skatteintäkterna. Skatt på företagsvinster utgör knappt hälften av skatt på kapital.
Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på företagsvinster är de skatter som uppvisar störst variationer över åren. Det är också för dessa skatter som prognososäkerheten är störst.
De flesta skatter i undergruppen skatt på ka- pital fastställs i den årliga beskattningen i no- vember året efter inkomståret. Undantagen är kupongskatten och stämpelskatten, som fast- ställs månadsvis. Detta innebär att intäkterna från skatt på kapital för 2014 fortfarande är en prognos.
Skatt på hushållens kapital
Underlaget för hushållens skatt på kapital är nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av kapitalskatten kommer från realiserade kapitalvinster. Kapitalvinsterna har varierat kraftigt mellan åren, vilket leder till att även hushållens kapitalskatt varierar. Kapital- vinsternas storlek beror på marknadsvärdet av
olika tillgångar samt när de ackumulerade vins- terna realiseras.
Hushållens skatt på kapital beräknas uppgå till 40,6 miljarder kronor 2014. Det är 6,2 miljarder kronor högre än i statens budget. Revideringen beror framför allt på att hushållens kapitalvinster blev betydligt högre än vad som förväntades i budgeten. Revideringen beror också på att hus- hållens ränteinkomster nu bedöms bli högre och av att intäkterna från skatt på hushållens utgifts- räntor bedöms bli lägre än vad som bedömdes i budgeten.
Skatt på företagsvinster
Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar in- komstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Beskattningen utgår från bolagens bokförings- mässiga resultat, men vissa skattemässiga juste- ringar görs för att få fram den beskattningsbara inkomsten.
Skatt på företagsvinster bedöms uppgå till drygt 95,5 miljarder kronor 2014. Detta är 1,7 miljarder kronor lägre än i statens budget för 2014. Den slutgiltiga taxeringen för 2013 visade på lägre företagsskatteintäkter än förväntat. Detta föranledde ett nivåskifte nedåt för de framtida förväntade intäkterna från företags- beskattningen.
Avkastningsskatt
Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Förutom värdet på till- gångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen beror avkastningsskatten på statslåneräntan året före beskattningsåret. Skattesatsen 2014 är 15 procent på pensionsförsäkringar och 30 pro- cent på kapitalförsäkringar.
Intäkten från avkastningsskatten ökar 2014 till 10,3 miljarder kronor, från 6,9 miljarder kronor 2013. Detta kan i all väsentlighet knytas till en uppgång i statslåneräntan under 2013.
Kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt
År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskat- ten på bostäder och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Avgifter för småhus uppgick 2013 till 7 075 kronor, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet, medan avgiften för bostads- delen i hyreshus uppgick till 1 210 kronor per lägenhet, dock högst 0,4 procent av taxerings- värdet. Avgiften indexeras genom att knytas till inkomstbasbeloppet.
44
Intäkterna från den kommunala fastighets- avgiften 2014 beräknas uppgå till 16,1 miljarder kronor, varav 13,5 miljarder kronor för småhus och 2,6 miljarder kronor för bostadsdelen i hyreshus. Jämfört med beräkningen i statens budget för 2014 har prognosen reviderats upp med 0,1 miljarder kronor.
Statlig fastighetsskatt tas ut på den del av hy- reshus som avser lokaler samt på industrifastig- heter. Den statliga fastighetsskatten för 2014 beräknas uppgå till 15,8 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor högre än i statens budget för 2014. Upprevideringen förklaras av högre intäkter från fastighetsskatt på lokaldelen i hyreshusenheter och fastighetsskatt på indu- strin.
Stämpelskatt
Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för 2014 blev 9,3 miljarder kronor. Det är 0,9 miljar- der kronor högre än i statens budget för 2014.
Kupongskatt
Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. Skatten betalas av personer som är bosatta ut- omlands och som fått utdelning från svenska aktiebolag.
Kupongskatten uppgick till 4,2 miljarder kronor 2014, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget för 2014.
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Mervärdesskatt, punktskatter samt skatt på im- port bildar tillsammans skatt på konsumtion och insatsvaror. År 2014 uppgick intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror till 474 mil- jarder kronor, vilket är 4,6 miljarder kronor lägre än i statens budget för 2014.
Mervärdesskatt
Intäkterna från mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på den totala konsumtionen och på sam- mansättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna är starkt kopplade till pri- sökningstakten i ekonomin. Utöver hushållens
Skr. 2014/15:101
konsumtion består skattebasen för mervär- desskatt även av offentlig konsumtion, samt förbrukning i icke skattepliktig verksamhet i både privata företag och offentlig sektor, dvs. verksamhet där ingående mervärdesskatt inte är avdragsgill.
Intäkterna från mervärdesskatten uppgick till 353,8 miljarder kronor 2014, vilket är 1,2 mil- jarder kronor högre än beräknat i statens budget för 2014.
Punktskatter
Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbruk- ning av vissa varor och tjänster. Punktbeskatt- ning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatter tas ut på bl.a. tobak, alkohol och energi.
Punktskatterna skiljer sig från exempelvis mervärdesskatten i det avseendet att de oftast är baserade på konsumerad kvantitet i stället för på marknadspris.
Intäkterna från punktskatterna totalt uppgick 2014 till 120,3 miljarder kronor, vilket är 5,7 miljarder kronor lägre än i statens budget för 2014.
Intäkterna från skatt på tobak uppgick till 11,4 miljarder kronor 2014, vilket är 0,1 mil- jarder kronor lägre än budgeten.
Intäkterna från skatt på alkohol uppgick 2014 till 12,8 miljarder kronor. Det är 0,4 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget för 2014.
Intäkterna från skatt på energi uppgick 2014 till 39,0 miljarder kronor och det är 2,6 miljarder kronor lägre än väntat. Koldioxidskatten beräk- nas ha inbringat 23,3 miljarder kronor 2014, vilket är 0,8 miljarder kronor lägre än väntat. Att intäkterna från både energi- och koldioxidskatt blev lägre än väntat i statens budget för 2014 beror på att konjunkturläget blev svagare än väntat, vilket medförde en lägre användning av olika energislag hos både företag och hushåll.
Övriga skatter på energi och miljö uppgick 2014 till 4,4 miljarder kronor, vilket är 1,6 miljarder kronor lägre än väntat. Det beror på att intäkterna från auktioner med utsläpps- rätter blev betydligt lägre än väntat.
45
Skr. 2014/15:101
Intäkterna från skatt på vägtrafik uppgick till 16,8 miljarder kronor 2014 och det är 0,2 miljarder kronor lägre än väntat.
Intäkterna från skatt på import uppgick till 5,8 miljarder kronor 2014, vilket är 0,6 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget.
Intäkterna från övriga skatter uppgick 2014 till 6,7 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget.
Restförda och övriga skatter
Restförda skatter är nettot av restförda och av Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland övriga skatter redovisas omprövningar av Skatte- verkets tidigare fattade beskattningsbeslut samt diverse inkomster som exempelvis Insätt- ningsgaranti- och stabilitetsfondsavgifter, Av- gifter till Kärnavfallsfonden m.fl.
Tillsammans uppgick restförda och övriga skatter till 8,9 miljarder kronor 2014. Restförda skatter är 0,4 miljarder kronor högre än beräknat medan övriga skatter är 2,9 miljarder kronor högre än väntat.
Periodiseringar
Periodiseringarna består av uppbörds- och betal- ningsförskjutningar. Uppbördsförskjutningar visar skillnaden mellan inkomsterna i den lö- pande redovisningen och den periodiserade in- täkten. Betalningsförskjutningarna består av skillnaden mellan in- och utbetalningar på samt- liga skattekonton och debiterade skatter.
Periodiseringarna väntas 2014 ha uppgått till
Uppskjuten beskattning
Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjlig- heter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för upp-
skjuten beskattning för fysiska personer avser emellertid pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensionsrät- terna tjänas in. Det gäller både det egna privata pensionssparandet, och framför allt avtalspens- ionerna.
Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dess- utom kan företag göra skattemässiga avskriv- ningar som är större än den beräknade ekono- miska värdeminskningen (överavskrivningar).
De fordringar som är kopplade till olika for- mer av uppskjuten beskattning skulle egentligen påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Anledningen till att detta inte görs är att det inte finns någon samlad redo- visning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller framför allt avtalspensionerna. Ytterligare ett skäl att inte redovisa skattefordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiseringsfonder vet man inte i vilken utsträckning dessa återföringar kommer att påverka skatteintäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Man måste dessutom nuvärdesberäkna skatte- fordran vilket gör skattningen än mer osäker.
2.2.3Övriga inkomster
Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkyl- mässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2014 uppgick till
46
Tabell 2.10 Övriga inkomster, sammanfattning
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
Inkomster av |
|
|
|
|
statens |
|
|
|
|
verksamhet |
45 319 |
41 712 |
48 141 |
|
Inkomster av |
|
|
|
|
försåld egendom |
15 000 |
182 |
20 772 |
|
Återbetalning av |
|
|
|
|
lån |
1 053 |
945 |
1 105 |
|
Kalkylmässiga |
|
|
|
|
inkomster |
10 254 |
9 868 |
9 938 |
|
Bidrag m.m. från |
|
|
|
|
EU |
12 406 |
11 864 |
10 265 |
|
Avräkningar m.m. |
|
|
|
|
i anslutning till |
|
|
|
|
skattesystemet |
||||
|
|
|
|
|
Utgifter som |
|
|
|
|
redovisas som |
|
|
|
|
krediteringar på |
|
|
|
|
skattekonto |
|
0 |
0 |
|
Övriga inkomster |
8 612 |
13 239 |
||
|
|
|
|
|
Inkomster av statens verksamhet
Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelse- överskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktie- utdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksam- het.
Tabell 2.11 Inkomster av statens verksamhet, översikt
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
Rörelseöverskott |
4 157 |
4 149 |
7 603 |
|
|
|
|
|
|
Överskott av statens |
|
|
|
|
fastighetsförvaltning |
467 |
488 |
21 |
457 |
|
|
|
|
|
Ränteinkomster |
1 333 |
2 074 |
741 |
6 020 |
Inkomster av statens |
|
|
|
|
aktier |
18 000 |
12 436 |
20 655 |
|
Offentligrättsliga |
|
|
|
|
avgifter |
8 171 |
8 308 |
137 |
11 070 |
Försäljningsinkomster |
55 |
62 |
7 |
54 |
|
|
|
|
|
Böter m.m. |
1 216 |
1 130 |
1 373 |
|
|
|
|
|
|
Övriga inkomster av |
|
|
|
|
statens verksamhet |
11 920 |
13 065 |
1 145 |
910 |
|
|
|
|
|
Inkomster av statens |
|
|
|
|
verksamhet |
45 319 |
41 712 |
48 141 |
|
|
|
|
|
|
Skr. 2014/15:101
Inkomsterna inom inkomsttypen uppgick till 41 712 miljoner kronor, vilket är 3 607 miljoner kronor (8,0 procent) lägre än beräknat i statens budget för 2014. Skillnaden jämfört med budgeten beror främst på att inkomsterna av
statens aktier |
blev |
5 564 miljoner |
kronor |
(30,9 procent) lägre än beräknat. |
|
||
Inkomsterna |
av statens verksamhet blev |
||
6 429 miljoner |
kronor |
(13,4 procent) |
lägre än |
2013. |
|
|
|
Lägre rörelseöverskott än beräknat från Riksbanken
Rörelseöverskotten uppgick till 4 149 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än beräknat. Riksbanken levererade ett lägre överskott än beräknat, men det kompense- ras av att det inlevererade överskottet av statligt stöd till exportkredit blev högre än beräknat.
Tabell 2.12 Rörelseöverskott
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
|
2014 |
2014 |
SB 2014 |
2013 |
Luftfartsverkets |
|
|
|
|
inlevererade överskott |
2 |
|
|
|
Affärsverket Svenska |
|
|
|
|
Kraftnäts inlevererade |
|
|
|
|
utdelning och inleverans |
|
|
|
|
av motsvarighet till |
|
|
|
|
statlig skatt |
480 |
553 |
73 |
618 |
Sjöfartsverkets |
|
|
|
|
inlevererade överskott |
|
|
|
|
Inlevererat överskott av |
|
|
|
|
Riksgäldskontorets |
|
|
|
|
garantiverksamhet |
25 |
42 |
17 |
56 |
|
|
|
|
|
Inlevererat överskott av |
|
|
|
|
statsstödd exportkredit |
50 |
254 |
204 |
128 |
|
|
|
|
|
Riksbankens |
|
|
|
|
inlevererade överskott |
3 600 |
3 300 |
6 800 |
|
|
|
|
|
|
Rörelseöverskott |
4 157 |
4 149 |
7 603 |
Affärsverket svenska kraftnät redovisade under föregående år 850 miljoner kronor i resultat efter finansiella poster, vilket är en försämring med 100 miljoner kronor jämfört med året innan. Av affärsverkens utdelningspolicy framgår att 65 procent av resultatet ska utdelas till staten. Detta innebär att affärsverken levererade 553 miljoner kronor i utdelning till staten under
2014. Utdelningen var |
71 miljoner |
kronor |
(14,7 procent) högre |
än beräknat |
och |
65 miljoner kronor (10,5 procent) lägre än 2013. Aktiebolaget Svensk Exportkredit ska för varje kvartal redovisa resultatet av den stats-
47
Skr. 2014/15:101
stödda kreditverksamheten. Överskottet redo- visas på inkomsttitel. Överskottet uppgick till 254 miljoner kronor, vilket var 204 miljoner kronor mer än vad som beräknats i statens budget för 2014. Överskottet är 126 miljoner kronor (98,4 procent) högre än föregående år.
Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 3 300 miljoner kronor, vilket var 300 miljoner kronor (8,3 procent) lägre än beräknat. Över- skottet är 80 procent av Riksbankens genom- snittliga resultat under den senaste femårs- perioden, före bokslutsdispositioner m.m. Riksbanken redovisade ett negativt resultat på 2 000 miljoner kronor för 2013. Det inlevererade överskottet 2014 var 3 500 miljoner kronor (51,5 procent) lägre än föregående år.
Högre överskott av statens fastighetsförvaltning |
|
|||
Överskotten |
av statens |
fastighetsförvaltning |
||
uppgick till |
488 miljoner |
kronor, |
vilket |
är |
21 miljoner |
kronor (4,5 procent) |
högre |
än |
beräknat och 31 miljoner kronor (6,8 procent) högre än föregående år.
Överskottet från Statens fastighetsverk var 441 miljoner kronor. Överskottet består dels av en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2013 på 195 miljoner kronor, dels av en prelimi- när inleverans av avkastningskrav för 2014 på 246 miljoner kronor. Fortifikationsverket levererade ett överskott på 47 miljoner kronor. Även detta består av dels en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2013 på 14 miljoner kronor, dels en preliminär inleverans av avkastningskrav för 2014 på 33 miljoner kronor.
Lägre räntor på studielån på grund av ny kreditmodell
Ränteinkomster uppgick till 2 074 miljoner kronor, vilket är 741 miljoner kronor (55,6 pro- cent) högre än beräknat och 3 946 miljoner kronor (65,5 procent) lägre än föregående år.
Tabell 2.13 Ränteinkomster
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
|
2014 |
2014 |
SB 2014 |
2013 |
Räntor på näringslån |
0 |
0 |
||
|
|
|
|
|
Räntor på studielån |
44 |
37 |
3 660 |
|
Övriga ränteinkomster |
1 290 |
2 038 |
748 |
2 361 |
|
|
|
|
|
Ränteinkomster |
1 333 |
2 074 |
741 |
6 020 |
|
|
|
|
|
Räntor |
på studielån uppgick till 37 miljoner |
|
kronor, |
vilket |
är 7 miljoner kronor (15,9 pro- |
cent) lägre än |
beräknat i statens budget och |
|
3 623 miljoner |
kronor (99,0 procent) lägre än |
föregående år. Anledningen var att CSN införde en kreditmodell för studielånen år 2014, i enlighet med budgetlagens bestämmelser. Kreditmodellen innebär bland annat att ränte- inkomster inte längre redovisas mot inkomsttitel utan istället används för att finansiera ränte- kostnader av CSN:s lån i Riksgäldskontoret.
Övriga |
ränteinkomster |
uppgick |
till |
2 038 miljoner kronor, vilket |
är 748 miljoner |
kronor (58,0 procent) högre än beräknat och 323 miljoner kronor (13,7 procent) lägre än föregående år. Räntor på skattekonto sorterar under övriga ränteinkomster och utgör 96,5 procent av utfallet för dessa inkomster.
Inkomster av statens aktier lägre än beräknat
Inkomsttiteln Inkomster av statens aktier består av utdelning från statligt ägda bolag. Den utbetalade utdelningen baseras på bolagens resultat från föregående år. Inkomster av statens aktier uppgick till 12 436 miljoner kronor, vilket är 5 564 miljoner kronor (30,9 procent) lägre än beräknat i statens budget och 8 219 miljoner kronor (39,8 procent) lägre än föregående år.
48
Tabell 2.14 Aktieutdelning 2013 och 2014
Miljoner kronor
|
Utfall 2014 |
Utfall 2013 |
Skillnad |
Akademiska hus AB |
1 374 |
1 355 |
19 |
|
|
|
|
Apoteket AB |
150 |
31 |
119 |
|
|
|
|
Apoteket Produktion & |
|
|
|
Laboratie AB |
3 |
|
3 |
|
|
|
|
Apoteksgruppen i |
|
|
|
Sverige Holding AB |
4 |
|
4 |
|
|
|
|
AB Bostadsgaranti |
9 |
9 |
|
Ersättningsmark i |
|
|
|
Sverige AB |
113 |
|
113 |
Jernhusen AB |
100 |
100 |
0 |
|
|
|
|
Lernia AB |
58 |
|
58 |
|
|
|
|
Luossavaara- |
|
|
|
Kiirunavaara AB |
|
|
|
(LKAB) |
3 500 |
5 500 |
|
|
|
|
|
Nordea Bank AB |
|
745 |
|
|
|
|
|
Nordiska |
|
|
|
investeringsbanken |
190 |
170 |
20 |
|
|
|
|
PostNord AB |
78 |
63 |
15 |
SJ AB |
73 |
157 |
|
|
|
|
|
Specialfastigheter AB |
481 |
260 |
221 |
|
|
|
|
Sveaskog AB |
450 |
435 |
15 |
Svensk bilprovning AB |
290 |
70 |
220 |
|
|
|
|
Svensk exportkredit AB |
327 |
213 |
114 |
|
|
|
|
Svenska |
|
|
|
Rymdaktiebolaget |
3 |
|
3 |
|
|
|
|
Teliasonera |
4 844 |
4 601 |
243 |
Teracom Group AB |
290 |
125 |
165 |
|
|
|
|
Vasallen AB |
100 |
30 |
70 |
|
|
|
|
Vattenfall AB |
|
6 774 |
|
Vectura Consulting AB |
|
17 |
|
|
|
|
|
Totalt |
12 436 |
20 655 |
|
|
|
|
|
Utdelningen från Akademiska hus AB uppgick till 1 374 miljoner kronor, vilket är 19 miljoner kronor (1,4 procent) högre än 2013. Bolaget redovisade 2013 ett resultat på 1 181 miljoner kronor, vilket är 17,2 procent högre än 2012.
Skr. 2014/15:101
Staten avyttrade under 2013 sitt aktieinnehav i Nordea AB. På grund av detta minskade aktieutdelningarna 2014 med 745 miljoner kronor.
Utdelningen från TeliaSonera AB uppgick till 4 844 miljoner, vilket är 243 miljoner kronor högre än 2013. Resultatet för 2013 uppgick till 17 128 miljoner kronor, vilket är 4 770 miljoner kronor (38,6 procent) högre än 2012.
Vattenfall AB gjorde under 2013 stora avskrivningar som medförde ett negativt resultat för året och att bolaget inte beslutade om några utdelningar 2014. Utdelningen var 6 774 mil- joner kronor 2013.
Inlandsinnovation AB beslutade under 2014 om en utdelning med 100 miljoner kronor. Beloppet betalades inte ut under 2014 men förväntas betalas ut under 2015.
År 2014 gjorde två bolag extra utdelningar till staten, vilka betraktas som engångsvisa inkomster. Det gällde Svensk Bilprovning AB som avyttrade huvuddelen av sitt stationsnät (252 miljoner kronor) och Vasallen AB (47 miljoner kronor). Svensk bilprovning delade även ut 38 miljoner kronor i ordinarie utdelning och Vasallen delade ut 53 miljoner kronor i ordinarie utdelning under 2014.
Lägre inkomster från offentligrättsliga avgifter än 2013
Inkomsterna från offentligrättsliga avgifter var 8 308 miljoner kronor, vilket är 137 miljoner kronor (1,7 procent) högre än beräknat i statens budget för 2014.
Inkomsterna från offentligrättsliga avgifter är dock 2 763 miljoner kronor (25 procent) lägre än 2013. Skillnaden mot 2013 förklaras främst av lägre finansieringsavgifter från arbetslöshets- kassor och lägre avgifter vid Kronofogde- myndigheten.
Finansieringsavgiften från arbetslöshetskassor uppgick till 2 848 miljoner kronor, vilket är 2 672 miljoner kronor (51,6 procent) lägre än 2013. Detta beror på att arbetslöshetsavgiften avskaffades den 1 januari 2014.
Avgifterna vid Kronofogdemyndigheten upp- gick till 1 501 miljoner kronor, vilket är 209 mil- joner kronor (12,4 procent) lägre än 2013. Skill- naden beror huvudsakligen på att Kronofogde- myndigheten under 2013 ändrade principerna för redovisning av avgifter mot inkomsttiteln när det gäller grundavgifter i allmänna mål. De
49
Skr. 2014/15:101
förändrade principerna resulterade i en över- gångseffekt på ca 300 miljoner kronor.
Högre inkomster av felparkeringsavgifter
Statens försäljningsinkomster uppgick till 62 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor (13,1 procent) högre än beräknat och 8 miljoner kronor (15,3 procent) högre än föregående år. I inkomstgruppen försäljningsinkomster ingår även felparkeringsavgifter. Dessa förklarar huvuddelen av ökningen i inkomstgruppens utfall.
Lägre inkomster från sanktionsavgifter
Inkomsterna |
från böter m.m. |
uppgick till |
1 130 miljoner |
kronor, vilket är |
86 miljoner |
kronor (7,1 procent) lägre än beräknat i statens budget och 243 miljoner kronor (17,7 procent) lägre än föregående år. Skillnaden i förhållande till statens budget samt utfallet för 2013 berodde till största delen på inkomsttiteln för bötes- medel. Inlevererade medel uppgick till 910 mil-
joner kronor, |
vilket |
är |
105 miljoner |
kronor |
(10,3 procent) |
mindre |
än |
beräknat i |
statens |
budget och 124 miljoner kronor (11,9 procent) mindre än föregående år.
Införandet av kreditmodell för studielånen försvårar jämförelsen mellan åren
De övriga inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 13 065 miljoner kronor, vilket är 1 145 miljoner kronor (9,6 procent) högre än beräknat i statens budget och 12 155 miljoner kronor högre än 2013.
Den enskilt största händelsen under året var en engångsinbetalning på 11,7 miljarder kronor från CSN i januari med anledning av att de införde en kreditmodell för studielån 2014, i enlighet med budgetlagens bestämmelser. Kreditmodellen innebär bland annat att kapitali- serad ränta från och med 2014 lånefinansieras. En engångseffekt uppstod eftersom CSN tog upp lån i Riksgäldskontoret för ackumulerad kapitaliserad ränta. Den ökade upplåningen motsvarades av en engångsinbetalning på inkomsttitel, vilket innebar att budgetsaldot inte påverkades.
I december gjorde Kronofogden en utmätning av ett tullärende från 2012 som resulterade i att 500 miljoner kronor betalades in på inkomst- titeln. Under december betalade även Statens skolverk in 200 miljoner kronor för återbetal- ning av bidrag från tidigare projekt, där det
ursprungliga uppdraget inte längre fanns kvar att redovisa emot.
Inkomster från försäljning av egendom
Under denna inkomsttyp redovisas bland annat inkomster av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruv- egendom och aktier.
Tabell 2.15 Inkomster av försåld egendom
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
Inkomster av försåld |
|
|
|
|
egendom |
15 000 |
182 |
20 772 |
|
|
|
|
|
|
Låga inkomster av försåld egendom år 2014
Inkomsterna av försåld egendom uppgick till 182 miljoner kronor, vilket är 14 818 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget och 20 590 miljoner kronor lägre än 2013. Det beräknade beloppet utgör en beräkningsteknisk schablon på 15 000 miljoner kronor.
Skillnaden mellan åren beror huvudsakligen på att staten under 2013 sålde aktier i Nordea (19,7 miljarder kronor) och Vectura Consulting AB (0,9 miljarder kronor). Inkomsterna för 2014 avser andelar av intäkter på de exportaffärer som Försvarsexportmyndigheten förvaltar (Gripenkontraktet) och likvidation av två bolag, Ersättningsmark i Sverige AB och Apotekens Service AB.
Återbetalning av lån
Under inkomsttypen Återbetalning av lån redo- visas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studiemedel.
Tabell 2.16 Återbetalning av lån
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
Återbetalning av |
|
|
|
|
näringslån |
2 |
1 |
2 |
|
Återbetalning av |
|
|
|
|
studielån |
910 |
818 |
968 |
|
Återbetalning av |
|
|
|
|
övriga lån |
141 |
127 |
135 |
|
Återbetalning av lån |
1 053 |
945 |
1 105 |
|
|
|
|
|
|
50
Återbetalning av lån lägre än föregående år
Utfallet på inkomsttypen uppgick till 945 miljoner kronor, vilket är 108 miljoner kronor (10,3 procent) lägre än beräknat i statens budget och 160 miljoner kronor (14,5 procent) lägre än 2013.
Kalkylmässiga inkomster
Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensions- avgifter.
Tabell 2.17 Kalkylmässiga inkomster
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
Avskrivningar och |
|
|
|
|
amorteringar |
536 |
541 |
5 |
534 |
|
|
|
|
|
Avskrivningar på |
|
|
|
|
fastigheter |
536 |
541 |
5 |
534 |
|
|
|
|
|
Uppdragsmyndigheters |
|
|
|
|
komplementkostnader |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statliga |
|
|
|
|
pensionsavgifter |
9 718 |
9 327 |
9 404 |
|
|
|
|
|
|
Kalkylmässiga inkomster |
10 254 |
9 868 |
9 938 |
Inkomsterna uppgick till 9 868 miljoner kronor, vilket är 386 miljoner kronor (3,8 procent) lägre än beräknat i statens budget för 2014. Utfallet för statliga pensionsavgifter blev 9 327 miljoner kronor, vilket är 391 miljoner kronor (4,0 procent) lägre än beräknat i statens budget.
De statliga pensionsavgifterna minskade
Inkomsterna av statliga pensionsavgifter uppgick totalt till 9 327 miljoner kronor under 2014. Avgifterna för statlig tjänstepensionering upp- gick till 7 654 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 1 747 miljoner kronor. Administra- tionskostnaderna för det statliga tjänstepen- sionssystemet blev 197 miljoner kronor. Jämfört med föregående år har avgifterna minskat med 77 miljoner kronor (0,9 procent).
Skr. 2014/15:101
Tabell 2.18 Statliga pensionsavgifter
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
Statlig |
|
|
|
|
tjänstepensionering |
|
7 654 |
|
7 755 |
|
|
|
|
|
Särskild löneskatt på |
|
|
|
|
pensionskostnader |
|
1 747 |
|
1 753 |
|
|
|
|
|
Statlig |
|
|
|
|
grupplivförsäkring |
|
48 |
|
49 |
|
|
|
|
|
Premieskatt, gruppliv |
|
38 |
|
38 |
|
|
|
|
|
Statlig |
|
|
|
|
personskadeförsäkring |
|
48 |
|
9 |
|
|
|
|
|
Avdrag för |
|
|
|
|
administrations- |
|
|
|
|
kostnader |
|
|
||
|
|
|
|
|
Administration, |
|
|
|
|
personskadeförsäkring |
|
|
||
|
|
|
|
|
Statliga pensionsavgifter |
9 718 |
9 327 |
9 404 |
|
|
|
|
|
|
Bidrag m.m. från EU
Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU omfattar bidrag från olika
51
Skr. 2014/15:101
Tabell 2.19 Bidrag m.m. från EU
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
Bidrag från EU:s |
|
|
|
|
jordbruksfonder |
9 848 |
8 110 |
7 453 |
|
|
|
|
|
|
Gårdsstöd |
5 859 |
5 859 |
0 |
5 671 |
|
|
|
|
|
Övriga interventioner |
133 |
124 |
98 |
|
Exportbidrag |
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
Djurbidrag |
|
0 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
Offentlig lagring |
12 |
|
8 |
|
Övriga bidrag från |
|
|
|
|
Europeiska |
|
|
|
|
garantifonden för |
|
|
|
|
jordbruket |
8 |
181 |
173 |
74 |
|
|
|
|
|
Bidrag från EU till |
|
|
|
|
landsbygdsutveck- |
|
|
|
|
lingen |
3 836 |
1 945 |
1 602 |
|
Bidrag från EU till |
|
|
|
|
fiskenäringen |
88 |
38 |
94 |
|
Bidrag från |
|
|
|
|
Europeiska regionala |
|
|
|
|
utvecklingsfonden |
1 191 |
1 395 |
204 |
1 292 |
|
|
|
|
|
Bidrag från |
|
|
|
|
Europeiska |
|
|
|
|
socialfonden |
880 |
1 982 |
1 102 |
842 |
|
|
|
|
|
Bidrag till |
|
|
|
|
transeuropeiska |
|
|
|
|
nätverk |
300 |
294 |
393 |
|
Övriga bidrag från EU |
99 |
45 |
192 |
|
|
|
|
|
|
Bidrag m.m. från EU |
12 406 |
11 864 |
10 265 |
|
|
|
|
|
|
Inkomsterna uppgick till 11 864 miljoner kronor och är därmed 542 miljoner kronor (4,4 procent) lägre än beräknat i statens budget för 2014. Jämfört med 2013 blev bidragen från EU 1 599 miljoner kronor (15,6 procent) högre.
Bidragen från EU:s jordbruksfonder högre än 2013 men lägre än beräknat i statens budget
Bidragen från EU:s jordbruksfonder var 8 110 miljoner kronor, vilket är 1 738 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget för 2014. Jämfört med 2013 ökade bidragen från EU:s jordbruksfonder med 658 miljoner kronor (8,8 procent).
Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen uppgick till 1 945 miljoner, vilket är 1 891 mil- joner kronor lägre än beräknat. Anledningen är främst att bidrag för landsbygdsutveckling i den nya programperioden
programperioden
Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket blev 173 miljoner kronor högre än vad som beräknats i statens budget. Löpande redovisningar till EU:s jordbruksfonder (garanti- och landsbygdsfonderna) sker i euro vilket innebär att Sverige bär kursrisken. År 2014 uppgår kursvinsten för de belopp EU betalade till Sverige till ca 173 miljoner kronor. Den främsta orsaken till vinsten är att gårdsstödet för stödåret 2013 utbetalats med kursen 8,66 kronor per euro samtidigt som den svenska kronan minskade något i värde mot euron när inbetalningar inkom från EU för förskotterade stöd.
Högre inkomster från regionala utvecklingsfonden och socialfonden
Bidragen från Europeiska regionala utveck- lingsfonden blev 1 395 miljoner kronor, vilket är 204 miljoner kronor (17,1 procent) högre än beräknat i statens budget för 2014. Jämfört med 2013 ökade intäkterna med 104 miljoner kronor.
Bidragen från |
Europeiska |
socialfonden blev |
1 982 miljoner |
kronor, vilket |
är 1 102 miljoner |
kronor (135 procent) högre än i budgeten och 1 140 miljoner kronor högre än 2013. Orsaken till de högre utfallen är att fler projekt än väntat avseende programperioden
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
Denna inkomsttyp omfattar tillkommande
52
Tabell 2.20 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
Tillkommande skatter |
13 371 |
14 511 |
1 140 |
10 195 |
|
|
|
|
|
10 277 |
11 045 |
768 |
6 889 |
|
|
|
|
|
|
Mervärdesskattebase |
|
|
|
|
rad |
5 106 |
5 252 |
146 |
1 714 |
|
|
|
|
|
Tullmedel |
4 919 |
5 724 |
805 |
4 908 |
Jordbrukstullar och |
|
|
|
|
sockeravgifter |
252 |
70 |
267 |
|
Kommunala |
|
|
|
|
utjämningsavgifter |
|
|
|
|
för |
3 093 |
3 465 |
372 |
3 306 |
|
|
|
|
|
Avräkningar |
||||
Intäkter som förs till |
|
|
|
|
fonder |
36 |
|||
Kompensation för |
|
|
|
|
mervärdesskatt |
||||
Avräknad |
|
|
|
|
mervärdesskatt, |
|
|
|
|
statliga myndigheter |
248 |
|||
|
|
|
|
|
Kompensation för |
|
|
|
|
mervärdesskatt, |
|
|
|
|
kommuner |
||||
|
|
|
|
|
Avräkningar m.m. i |
|
|
|
|
anslutning till |
|
|
|
|
skattesystemet |
I statens budget för 2014 beräknades avräk- ningarna uppgå till
Jämfört med 2013 minskade Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med 666 miljoner kronor, vilket bl.a. beror på att de tillkommande skatter som bidrar till att finansiera
Skr. 2014/15:101
Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
Denna inkomsttyp omfattar utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonton. De flesta av de krediteringar som tidigare kredi- terades skattekonto har numera upphört eller flyttats till utgiftssidan i statens budget.
Tabell 2.21 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
Miljoner kronor
SB |
Utfall |
Utfall |
|
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
Anställningsstöd |
0 |
0 |
0 |
|
|
|
|
Jämställdhetsbonus |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
Utgifter som redovisas |
|
|
|
som krediteringar på |
|
|
|
skattekonto |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
2.3Utgifter i statens budget 2014
Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgälds- kontorets nettoutlåning och Kassamässig korri- gering på budgetens utgiftssida.
Posten förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverk- ar anslagsbehållningarna för respektive anslag.
Skillnaden mellan utfallet och de medel som anvisades av riksdagen i statens budget för 2014 redovisas i tabell 2.22. Riksdagen sammanställde statens budget den 18 december 2013. Under 2014 har riksdagen vid två tillfällen beslutat om justerade anslagsnivåer, efter förslag om ändring- ar från regeringen. Totalt anvisade medel för budgetåret är summan av det som ursprungligen anvisades och det som anvisats efter riksdagens beslut om ändringar av budgeten.
2.3.1Utgifter i statens budget – sammanfattning
I tabell 2.22 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprung- ligen anvisade medel, dels med totalt anvisade medel. En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom att utnyttja ett eventuellt ingående anslagssparande, eller anslagskredit.
53
Skr. 2014/15:101
Tabell 2.22 Utgifter i statens budget 2014
Miljoner kronor
|
|
Statens |
Ändrings- |
|
|
||
Utgiftsområde |
budget |
budget |
Totalt anvisat |
Utfall |
budget |
anvisat |
|
1 |
Rikets styrelse |
12 896 |
|
12 896 |
12 902 |
6 |
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
Samhällsekonomi och |
|
|
|
|
|
|
|
finansförvaltning |
14 121 |
0 |
14 121 |
14 122 |
1 |
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
Skatt, tull och exekution |
10 516 |
75 |
10 591 |
10 384 |
||
4 |
Rättsväsendet |
40 292 |
200 |
40 492 |
40 194 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
Internationell samverkan |
2 018 |
|
2 018 |
1 662 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
Försvar och samhällets |
|
|
|
|
|
|
|
krisberedskap |
47 196 |
1 960 |
49 157 |
47 978 |
781 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7 |
Internationellt bistånd |
31 831 |
30 869 |
31 027 |
158 |
||
8 |
Migration |
9 919 |
3 847 |
13 767 |
12 551 |
2 632 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
9 |
Hälsovård, sjukvård och social |
|
|
|
|
|
|
|
omsorg |
62 161 |
0 |
62 161 |
61 589 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och |
|
|
|
|
|
|
|
funktionsnedsättning |
96 520 |
4 131 |
100 651 |
99 036 |
2 516 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
11 |
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
39 013 |
83 |
39 096 |
39 313 |
300 |
217 |
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
Ekonomisk trygghet för familjer och |
|
|
|
|
|
|
|
barn |
81 610 |
70 |
81 680 |
80 809 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
13 |
Integration och jämställdhet |
12 432 |
550 |
12 982 |
12 225 |
||
14 |
Arbetsmarknad och arbetsliv |
70 375 |
|
70 375 |
66 901 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
Studiestöd |
21 005 |
|
21 005 |
19 953 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
16 |
Utbildning och universitetsforskning |
60 110 |
6 |
60 116 |
59 419 |
||
17 |
Kultur, medier, trossamfund och |
|
|
|
|
|
|
|
fritid |
12 880 |
|
12 880 |
12 827 |
18Samhällsplanering, bostads- försörjning och byggande samt
|
konsumentpolitik |
1 230 |
|
1 230 |
1 076 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
19 |
Regional tillväxt |
2 973 |
2 940 |
2 879 |
|||
20 |
Allmän miljö- och naturvård |
5 156 |
|
5 156 |
5 085 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
21 |
Energi |
2 830 |
|
2 830 |
2 858 |
28 |
28 |
|
|
|
|
|
|
|
|
22 |
Kommunikationer |
45 428 |
0 |
45 428 |
45 962 |
534 |
534 |
23 |
Areella näringar, landsbygd och |
|
|
|
|
|
|
|
livsmedel |
15 278 |
515 |
15 793 |
16 203 |
924 |
410 |
24 |
Näringsliv |
5 588 |
33 |
5 622 |
5 439 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
Allmänna bidrag till kommuner |
93 596 |
3 |
93 599 |
93 599 |
3 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
26 |
Statsskuldsräntor m.m. |
22 084 |
|
22 084 |
3 325 |
||
27 |
Avgiften till Europeiska unionen |
37 700 |
|
37 700 |
41 553 |
3 853 |
3 853 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring av anslagsbehållningar |
|
|
1 660 |
1 660 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
855 098 |
10 480 |
865 578 |
840 872 |
||
Riksgäldskontorets nettoutlåning |
10 580 |
|
10 580 |
22 023 |
11 443 |
11 443 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kassamässig korrigering |
0 |
|
0 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa utgifter i statens budget |
865 678 |
10 480 |
876 158 |
862 404 |
De totala utgifterna blev lägre än anvisat
Utfallet för utgifterna i statens budget uppgick till 862 404 miljoner kronor. Det är 3 274 mil- joner kronor (0,3 procent) lägre än vad som anvisats i den ursprungliga budgeten. I förhåll-
ande till det totalt anvisade beloppet, den ursprungliga budgeten och de ändringar i budgeten som riksdagen beslutat om, blev utgifterna 13 754 miljoner kronor lägre. Den största skillnaden mellan det totalt anvisade
54
beloppet och utfall är utgifterna för Statsskulds- räntor m.m. som blev lägre än anvisat. Utgifterna inom flera andra utgiftsområden blev i stället högre än anvisat.
Fler asylsökande och fler sjuka medför högre utgifter än anvisat
Inom utgiftsområde 8 Migration uppgick utgifterna till 12 551 miljoner kronor, vilket är 2 632 miljoner kronor (26,5 procent) högre än i statens budget för 2014. Det beror framför allt på att antalet asylsökande ökade mer än beräknat. Efter riksdagens beslut om ändringar i budgeten för 2014 anvisades ytterligare 3 847 miljoner kronor.
För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev utgif- terna 99 036 miljoner kronor, vilket är 2 516 mil- joner kronor högre än vad riksdagen anvisade. Det beror bl.a. på att fler personer fick sjukpenning, aktivitets- eller sjukersättning än beräknat i statens budget. Hösten 2014 beslutade riksdagen därför att anvisa ytterligare 4 131 miljoner kronor.
Färre arbetslösa och studerande än beräknat medför lägre utgifter än anvisat
Inom utgiftsområdet 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 66 901 miljoner kronor, vilket är 3 474 miljoner kronor lägre än vad som anvisades av riksdagen i statens budget för 2014. Det beror till största del på att antalet arbetslösa blev färre än beräknat. Det beror också på att antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program minskade mer än beräknat. Dessutom minskade antalet företagskonkurser och företagsrekonstruktioner under året, vilket medför lägre utgifter för lönegarantiersättning.
Inom utgiftsområdet 15 Studiestöd blev utfallet 19 953 miljoner kronor, vilket är 1 052 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Det beror framför allt på att antalet studerande blev färre än beräknat.
Utgifterna inom utgiftsområde 26 Stats- skuldsräntor m.m. uppgick till 3 325 miljoner kronor, vilket är 18 759 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Den huvudsakliga orsaken till skillnaden är större inkomster från överkurser vid emission än beräknat.
Skr. 2014/15:101
Avgiften till Europeiska unionen uppgick till 41 553 miljoner kronor, vilket är 3 853 miljoner kronor högre än vad riksdagen anvisat. Under 2015 har detta initialt motsvarats av minskade betalningar från Sverige till EU om 2 804 mil- joner kronor.
Kärnavfallsfondens minskade placeringar och Affärsverket svenska kraftnäts ökade lån ger högre nettoutlåning
Utfallet på posten Riksgäldskontorets netto- utlåning blev 11 443 miljoner kronor högre än anvisat. Det beror bl.a. på att Kärnavfallsfonden minskade sina placeringar i Riksgäldskontoret samtidigt som Affärsverket svenska kraftnät ökade lånen i Riksgäldskontoret.
Utfall för 2014 och 2013
Tabell 2.23 Utfallet för statens budget
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
Skillnad |
Utgiftsområde |
Utfall 2014 |
Utfall 2013 |
mot 2013 |
||
1 |
Rikets styrelse |
12 902 |
11 823 |
1 079 |
|
|
|
|
|
|
|
2 |
Samhällsekonomi och |
|
|
|
|
finansförvaltning |
14 122 |
16 052 |
|||
|
|
|
|
|
|
3 |
Skatt, tull och exekution |
10 384 |
10 388 |
||
4 |
Rättsväsendet |
40 194 |
39 297 |
897 |
|
|
|
|
|
|
|
5 |
Internationell samverkan |
1 662 |
1 826 |
||
|
|
|
|
|
|
6 |
Försvar och samhällets |
|
|
|
|
krisberedskap |
47 978 |
45 410 |
2 567 |
||
|
|
|
|
|
|
7 |
Internationellt bistånd |
31 027 |
30 776 |
252 |
|
8 |
Migration |
12 551 |
9 870 |
2 681 |
|
|
|
|
|
|
|
9 |
Hälsovård, sjukvård och |
|
|
|
|
social omsorg |
61 589 |
58 994 |
2 595 |
||
|
|
|
|
|
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid |
|
|
|
|
sjukdom och funktions- |
|
|
|
||
nedsättning |
99 036 |
96 394 |
2 642 |
||
11 |
Ekonomisk trygghet vid |
|
|
|
|
ålderdom |
39 313 |
39 985 |
|||
12 |
Ekonomisk trygghet för |
|
|
|
|
familjer och barn |
80 809 |
78 533 |
2 276 |
||
13 Integration och |
|
|
|
||
jämställdhet |
12 225 |
8 836 |
3 388 |
||
14 |
Arbetsmarknad och |
|
|
|
|
arbetsliv |
66 901 |
69 721 |
|||
15 |
Studiestöd |
19 953 |
20 567 |
||
|
|
|
|
|
|
16 |
Utbildning och |
|
|
|
|
universitetsforskning |
59 419 |
56 484 |
2 935 |
||
|
|
|
|
|
|
17 |
Kultur, medier, |
|
|
|
|
trossamfund och fritid |
12 827 |
12 730 |
97 |
||
|
|
|
|
|
|
55
Skr. 2014/15:101
18 |
Samhällsplanering, |
|
|
|
bostadsförsörjning och |
|
|
|
|
byggande samt |
|
|
|
|
konsumentpolitik |
1 076 |
999 |
77 |
|
|
|
|
|
|
19 |
Regional tillväxt |
2 879 |
3 270 |
|
|
|
|
|
|
20 |
Allmän miljö- och |
|
|
|
naturvård |
5 085 |
4 807 |
278 |
|
|
|
|
|
|
21 |
Energi |
2 858 |
2 613 |
245 |
22 |
Kommunikationer |
45 962 |
43 655 |
2 307 |
|
|
|
|
|
23 |
Areella näringar, |
|
|
|
landsbygd och livsmedel |
16 203 |
16 006 |
196 |
|
|
|
|
|
|
24 |
Näringsliv |
5 439 |
5 248 |
191 |
|
|
|
|
|
25 |
Allmänna bidrag till |
|
|
|
kommuner |
93 599 |
88 915 |
4 684 |
|
|
|
|
|
|
26 |
Statsskuldsräntor m.m. |
3 325 |
16 774 |
|
27 |
Avgiften till Europeiska |
|
|
|
unionen |
41 553 |
37 412 |
4 141 |
|
Förändring av |
|
|
|
|
anslagsbehållningar |
|
|
|
|
Summa |
840 872 |
827 388 |
13 484 |
|
|
|
|
|
|
Riksgäldskontorets |
|
|
|
|
nettoutlåning |
22 023 |
96 225 |
||
|
|
|
|
|
Kassamässig korrigering |
1 714 |
|||
|
|
|
|
|
Summa utgifter m.m. |
|
|
|
|
på statens budget |
862 404 |
921 408 |
||
|
|
|||
Utgifterna minskade till följd av större |
|
|||
engångseffekter 2013 |
|
|
|
|
Utgifterna i statens |
budget |
minskade med |
||
59 004 miljoner kronor (6,4 procent) |
mellan |
2013 och 2014. Riksgäldskontorets nettout- låning minskade med 74 202 miljoner kronor (77,1 procent), till stor del beroende på engångs- effekter under 2013. Utgifterna för utgiftso- mråde 26 Statsskuldräntor m.m. blev drygt 13 449 miljoner kronor (80,2 procent) lägre än 2013. Inom flera andra utgiftsområden blev utgifterna högre.
Högre utgifter för allmänna val
Utgifterna för utgiftsområde 1 Rikets styrelse blev 1 079 miljoner kronor (9,1 procent) högre än 2013. Under 2014 inföll val till Europaparla- mentet, riksdag, kommun- och landstings- fullmäktige, vilket ökade utgifterna.
Engångsutbetalning till EIB under 2013
Inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning minskade i stället utgifterna med 1 930 miljoner kronor (12,0 procent). Det beror på att Sverige, under 2013, gjorde en engångsutbetalning till Europeiska investerings- banken (EIB).
Flygplanet JAS 39 E medför högre utgifter för staten
Utgifterna för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ökade med 2 567 mil- joner kronor (5,7 procent). Det beror framför allt på högre utgifter för anskaffning och utveckling av flygplanet JAS 39 E.
Antalet asylsökande ökar
Även utgifterna för utgiftsområde 8 Migration blev högre än 2013. Ökningen uppgår till 2 681 miljoner kronor (27,2 procent) och beror på att antalet asylsökande till Sverige har ökat.
Assistansersättningen fortsätter öka
Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjuk- vård och social omsorg ökade med 2 595 mil- joner kronor (4,4 procent). Kostnaderna för statlig assistansersättning ökade med 1 338 mil- joner kronor (6,0 procent) och Bidrag till läkemedelsförmånerna ökade med 721 miljoner kronor (3,5 procent).
Ökade utgifter för sjukpenning
Även utgifterna för utgiftsområde 10 Ekono- misk trygghet vid sjukdom och funktionsned- sättning blev högre än 2013. Utgifterna inom utgiftsområdet ökade med 2 642 miljoner kronor (2,7 procent). Ökningen beror bland annat på att fler erhåller sjukpenning och att fler får sjukpenning under en längre tid.
Utgifterna för föräldraförsäkringen ökade
Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade utgifterna med 2 276 miljoner kronor (2,9 procent). Utgifterna för föräldraförsäkringen ökade med 934 miljoner kronor (2,5 procent), eftersom både ersätt- ningen per dag blev högre och antalet uttagna dagar blev fler än 2013.
Fler kommunmottagna ger högre utgifter
Utgifterna för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ökade med 3 388 miljoner kronor (38,3 procent), vilket beror på att kommunerna tagit emot fler flyktingar 2014 jämfört med föregående år.
Aktivitetsstödet minskade
Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 2 820 miljoner kronor (4,0 procent) lägre än 2013, vilket till stor del beror på att antalet deltagare i program med
56
aktivitetsstöd minskade under året. Antalet arbetslösa är i princip oförändrat mellan åren.
Kapitaltillskott till ESS ger ökade utgifter
Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universi- tetsforskning ökade utgifterna med 2 935 mil- joner kronor (5,2 procent). En av orsakerna till det högre utfallet är ett kapitaltillskott med 794 miljoner kronor till European Spallation Source ESS AB, vilket är en ökning med 394 miljoner kronor jämfört med 2013.
Järnvägsinvesteringarna ökade
Utgifterna för utgiftsområde 22 Kommuni- kationer ökade med 2 307 miljoner kronor (5,3 procent). Till stor del beror ökningen på att järnvägsinvesteringarna i nationell plan ökade.
Kommunerna kompenseras för sänkt skatt till pensionärer
Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med 4 684 miljoner kronor (5,3 procent). Det beror framför allt på ekonomiska regleringar för att kompensera kommuner och landsting för sänkt skatt till pensionärer. Reformen ger minskade skatte- intäkter till kommuner och landsting.
Utgifterna för statsskuldsräntor historiskt låga
Inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. minskade utgifterna med 13 449 miljoner kronor (80,2 procent). Utgifterna är historiskt låga och minskningen beror till stor del på inkomster efter överkurser vid emission.
Engångseffekter påverkar jämförelsen i nettoutlåningen
Under 2014 minskade Riksgäldskontorets netto- utlåning med 74 202 miljoner kronor (77,1 pro- cent). Det beror framför allt på att lånen till Riksbanken ökade med 103 621 miljoner kronor 2013. Samtidigt ökade behållningen på stabi- litetsfondens konto med 25 901 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen 2013.
2.3.2Förklarande faktorer till avvikelserna mot budgeten
Utgifterna i statens budget blev 3,3 miljarder kronor lägre än den budget som riksdagen ursprungligen fastställde. I detta avsnitt redo- visas hur stor del av denna skillnad som beror på reviderade bedömningar dels av de makro-
Skr. 2014/15:101
ekonomiska förutsättningarna, dels av antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Vidare redo- visas hur stor del av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av riksdagen, regeringen eller Riksbanken. Reste- rande skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgiftsområden exkl. räntor, Statsskuldsräntor m.m. och Riksgäldskontorets nettoutlåning. Resultatet sammanfattas i följande tabell och kommenteras därefter.
Tabell 2.24 Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall och budget för 2014
Miljarder kronor
|
|
|
Makro- |
|
|
|
|
|
förutsätt |
|
Övrigt 2 |
|
Totalt |
Volym |
ningar |
Beslut |
|
Utgiftsområden, |
|
|
|
|
|
exklusive räntor 1 |
4,5 |
3,2 |
2,8 |
0,7 |
|
Statsskuldsräntor |
|
|
|
|
|
m.m. |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
||
Riksgäldskontorets |
|
|
|
|
|
nettoutlåning 3 |
11,0 |
0,0 |
3,5 |
0,4 |
7,1 |
Summa utgifter |
3,2 |
3,2 |
7,8 |
1Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket.
2Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget.
3Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten.
Skillnader till följd av reviderade bedömningar av antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volym)
Utgifterna blev 3,2 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av ändrade volymer, vilket i första hand förklaras av utvecklingen inom två utgiftsområden.
Fler personer än beräknat i statens budget erhöll sjukpenning och sjuk- och aktivitets- ersättning 2014. Det är den huvudsakliga förklaringen till att utgifterna under utgifts- område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev 2,5 miljarder kronor högre än i den beslutade budgeten.
Det genomsnittliga antalet inskrivna asyl- sökande personer i Migrationsverkets mot- tagande uppgick till ca 64 000 personer 2014, vilket är närmare 50 procent fler än beräknat. Det är den huvudsakliga förklaringen till att utgifterna under utgiftsområde 8 Migration blev 2,6 miljarder kronor högre än i den beslutade budgeten. Samtidigt blev utgifterna under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 0,8 miljarder kronor lägre än i statens budget,
57
Skr. 2014/15:101
vilket främst förklaras av att biståndsutgifterna kan användas för att finansiera högre utgifter för ersättningar och bostadskostnader för asyl- sökande i enlighet med de definitioner som utfärdas av OECD:s biståndskommitté DAC.
Utgifterna under utgiftsområde 15 Studiestöd blev 1 miljard lägre än anvisat, vilket i första hand beror på att färre studerande än beräknat, under 2014, hade rätt till den högre bidragsnivån i studiestödssystemet.
Skillnader till följd av reviderade bedömningar av den makroekonomiska utvecklingen
Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 17,4 miljarder kronor lägre än i statens budget.
Skillnaden återfinns framför allt på anslaget för statsskuldsräntor, som under denna kategori blev 18,7 miljarder kronor lägre än i statens budget. Det beror främst på betydligt högre inkomster av överkurs vid emission, 15,2 mil- jarder kronor högre än beräknat i budgeten. Sådana överkurser uppstår när Riksgälds- kontoret emitterar obligationer med kupong- räntor som överstiger de aktuella marknads- räntorna. Detta innebär endast en omfördelning av räntebetalningar över tiden. Överkurserna blev ovanligt stora 2014 till följd av de exceptionellt låga marknadsräntorna. Ränte- anslaget påverkas av många tekniska faktorer som beror på Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Hela skillnaden för statsskuldsräntorna klassificeras som makro- beroende, utom den del som är en följd av ett annat lånebehov än beräknat. Denna skillnad, som för 2014 endast var marginell, redovisas under kategorin Övrigt.
Utgifterna för Riksgäldskontorets nettout- låning blev, som följd av ändrade makro- förutsättningar, 3,5 miljarder kronor högre än i statens budget. Det beror främst på att en svagare krona än beräknat har medfört att Riksbankens lån i Riksgäldskontoret ökat mer än väntat när lån refinansierats till en högre dollar- respektive eurokurs än den ursprungliga.
Utgifterna för utgiftsområdena, exkl. utgifts- område 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 2,2 miljarder kronor lägre än i statens budget beroende på ändrade makroekonomiska förut- sättningar. Det förklaras i första hand av att färre personer erhöll arbetslöshetsersättning eller deltog i ett arbetsmarknadspolitiskt program som berättigade till aktivitetsstöd än vad som
antogs vid budgeteringen, vilket har medfört lägre utgifter under utgiftsområde 14 Arbets- marknad och arbetsliv.
Tabell 2.25 Makroekonomiska förutsättningar
|
|
|
|
Skillnad |
|
Utfall |
SB |
Utfall |
utfall |
|
2014- |
|||
|
2013 |
2014 |
2014 |
SB 2014 |
Procentuell förändring |
|
|
|
|
från föregående år: |
|
|
|
|
BNP (fasta priser) 1 |
1,3 |
2,5 |
2,1 |
|
KPI (årsgenomsnitt) 1 |
0,0 |
0,9 |
||
Antal sysselsatta, |
|
|
|
|
1,0 |
0,8 |
1,4 |
0,6 |
|
Timlön (enligt |
|
|
|
|
nationalräkenskaperna) |
1,9 |
2,9 |
1,7 |
|
|
|
|
|
|
Nivåer: |
|
|
|
|
Arbetslöshet, |
|
|
|
|
år, procent av arbets- |
|
|
|
|
kraften 1, 2 |
8,0 |
8,1 |
7,9 |
|
SEK/Euro 3 |
8,65 |
8,45 |
9,10 |
0,65 |
SEK/USD 3 |
6,51 |
6,56 |
6,86 |
0,30 |
|
|
|
|
|
årsgenomsnitt 3 |
0,9 |
1,1 |
0,4 |
|
|
|
|
|
|
årsgenomsnitt 3 |
1,6 |
1,9 |
0,9 |
Källa: Statistiska centralbyrån.
2Exklusive heltidsstuderande arbetssökande.
3Källa: Riksbanken.
Skillnader till följd av beslut
De totala utgifterna blev 3,2 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av beslut fattade av riksdagen, regeringen eller Riks- banken.
Utfallet för samtliga utgiftsområden, exkl. utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev till följd av beslut 2,8 miljarder kronor högre än beräknat i budgeten. Det förklaras i första hand av att riksdagen anvisade ytterligare 2 miljarder kronor under hösten 2014 till utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap mot bakgrund av uteblivna intäkter från Schweiz avseende medfinansiering för anskaffning och utveckling av JAS 39 E. Vidare anslog riksdagen under våren 2014 ytterligare medel till lång- siktiga åtgärder för landbygdens utveckling under utgiftsområde 23 Areella näringar, lands- bygd och livsmedel.
Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 0,4 miljarder kronor högre till följd av beslut, vilket avsåg Riksbankens lån i Riksgälds- kontoret. Lånevolymen i dollar utökades något,
58
vilket klassificeras under kategorin Beslut. Under kategorin Makro klassificeras sådana förändringar av Riksbankens lån som beror på att lån refinansieras till en annan växelkurs än den ursprungliga.
Skillnader till följd av övriga orsaker
Utgifterna blev 7,8 miljarder kronor högre än i statens budget på grund av övriga orsaker. Riksgäldskontorets nettoutlåning (inkl. kassamässig korrigering) blev 7,1 miljarder kronor högre, medan utgiftsområdenas utgifter (exkl. räntor) blev 0,7 miljarder kronor högre.
Utgifterna under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev 3,9 miljarder kronor högre än vad som anvisades i statens budget av övriga orsaker. Det förklaras av revideringar av medlemsstaternas faktiska BNI- och mervärdes- skattebas för
Inom flera utgiftsområden blev utgifterna lägre än anvisat till följd av övriga orsaker, framför allt under områdena 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 7 Internationellt bistånd, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 16 Utbildning och universitetsforskning.
I avsnitt 2.4 Utfall per utgiftsområde finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisat belopp i den ursprungliga budgeten.
2.3.3Indragningar
Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas, om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av stats- finansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. År 2014 har regeringen dragit in anslagsmedel på totalt 21 459 miljoner kronor. Det är 6 429 mil- joner kronor mer än 2013. De 26 största indragningarna, som översteg 100 miljoner kronor, svarar för 89 procent av totalbeloppet under 2014. I tabell 29 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor.
Skr. 2014/15:101
De flesta indragningarna av anslagsmedel rör |
||
anslagssparande |
|
|
Den största |
indragningen, |
som uppgick till |
5 334 miljoner |
kronor, avser |
räntor på stats- |
skulden. Den näst största indragningen gjordes av medel på anslaget för bidrag till arbetslöshets-
ersättning |
och |
aktivitetsstöd |
och uppgick |
till |
||
2 913 miljoner |
kronor. Båda |
är indragning |
av |
|||
anslagssparande. |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|||
Tabell 2.26 Indragningar 2014 |
|
|
|
|||
Miljoner kronor |
|
|
|
|
|
|
UO Anslag |
|
|
|
|
|
|
5 1:1 |
Avgifter till internationella organisationer |
|
170 |
|||
6 1:2 |
Försvarsmaktens insatser internationellt |
1 066 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
7 2:1 |
|
|
|
|
|
|
(2013) |
Reformsamarbete i Östeuropa |
|
|
133 |
||
|
|
|
|
|||
9 1:4 |
Tandvårdsförmåner |
|
1 007 |
|||
|
|
|
||||
9 1:5 |
Bidrag för läkemedelsförmånerna |
1 375 |
||||
9 1:6 |
Bidrag till folkhälsa och sjukvård |
|
158 |
|||
|
|
|
|
|
||
|
|
Stimulansbidrag och åtgärder inom |
|
|
||
9 4:5 |
äldrepolitiken |
|
|
522 |
||
|
|
|
|
|
||
|
|
Ersättning för vanvård i den sociala barn- |
|
|
||
9 4:8 |
och ungdomsvården |
|
|
150 |
||
|
|
|
|
|
||
10 |
1:1 |
Sjukpenning och rehabilitering m.m. |
|
140 |
||
|
|
|
|
|
||
10 |
1:6 |
Bidrag för sjukskrivningsprocessen |
|
220 |
||
12 |
1:2 |
Föräldraförsäkring |
|
|
231 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kommunersättningar vid |
|
|
|
|
13 |
1:2 |
flyktingmottagande |
|
|
406 |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
Etableringsersättning till vissa nyanlända |
|
|
||
13 |
1:3 |
invandrare |
|
|
248 |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
Ersättning till etableringslotsar och |
|
|
||
13 |
1:4 |
insatser för vissa nyanlända invandrare |
|
853 |
||
|
|
|
|
|
||
|
|
Bidrag till arbetslöshetsersättning och |
|
|
||
14 |
1:2 |
aktivitetsstöd |
|
2 913 |
||
|
|
|
|
|
||
|
|
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska |
|
|
||
14 |
1:3 |
program och insatser |
|
|
178 |
|
|
|
|
|
|
|
|
14 |
1:4 |
Lönebidrag och Samhall m.m. |
|
|
316 |
|
|
|
|
|
|
||
15 |
1:2 |
Studiemedel |
|
1 840 |
||
|
|
Utveckling av skolväsendet och annan |
|
|
||
16 |
1:5 |
pedagogisk verksamhet |
|
|
336 |
|
16 |
1:10 |
Fortbildning av lärare och förskolepersonal |
|
185 |
||
|
|
|
|
|
||
16 |
1:14 |
Statligt stöd till vuxenutbildning |
|
319 |
||
|
|
|
|
|
||
|
|
Särskilda utgifter inom universitet och |
|
|
||
16 |
2:64 |
högskolor |
|
|
356 |
|
|
|
|
|
|
||
23 |
1:11 |
Intervention för jordbruksprodukter m.m. |
|
170 |
||
|
|
Från |
|
|
||
23 |
1:19 |
för landsbygdens miljö och struktur |
|
426 |
||
26 |
1:1 |
Räntor på statsskulden |
|
5 334 |
||
|
|
|
|
|
||
|
|
Övriga indragningar |
|
2 408 |
||
|
|
|
|
|
||
Summa |
|
|
|
21 459 |
59
Skr. 2014/15:101
2.3.4Överskridanden
Medgivna överskridanden
Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst tio procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas, om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om ett medgivet överskridande för 2014.
Tabell 2.27 Medgivna överskridanden 2014
Miljoner kronor
|
|
Medgivet |
Utnyttjat |
|
|
|
överskridande |
medgivet |
|
UO |
Anslag |
|
|
överskridande |
|
|
Avgiften till |
|
|
27 |
1:1 |
Europeiska unionen |
300 |
273 |
I |
statens |
budget anvisades |
37 700 miljoner |
kronor på anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen som ligger under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen. Regeringen medgav i beslut den 27 november 2014 att
anslaget |
fick |
överskridas |
med |
300 miljoner |
|
kronor |
(dnr |
Fi2014/4150). |
Anslagskredit |
på |
|
3 728 miljoner |
kronor utnyttjades |
och av |
det |
medgivna överskridandet utnyttjades 273 mil- joner kronor.
Icke medgivna överskridanden
Under 2014 har inget anslag överskridits utan medgivande från regeringen.
Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag vars utfall avviker från statens budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan ursprungligen budgeterade belopp och utfall. Därefter jämförs även utfallet för 2014 med utfallet 2013. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2.
Förutom anslagsutfallet redovisas per utgiftsområde hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndigan- den avseende statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. Även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats redovisas. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyn- digande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2014 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2014 görs en hänvisning till riksdagsbeslutet. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 3.
Efter de 27 avsnitten om de olika utgifts- områdena följer en redogörelse för posterna Förändring av anslagsbehållningar (avsnitt 2.4.28), Riksgäldskontorets nettoutlåning (avsnitt 2.4.29), och Kassamässig korrigering (avsnitt 2.4.30). Alla dessa poster hör till budgetens utgiftssida. Avslutningsvis redovisas även Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget (avsnitt 2.4.31).
2.4Utfall per utgiftsområde
I följande avsnitt
60
Skr. 2014/15:101
2.4.1Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Anslag
Tabell 2.28 UO 1 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
1:1 |
Kungliga hov- och slottsstaten |
127 |
|
127 |
0 |
124 |
|
2:1 |
Riksdagens ledamöter och partier m.m. |
843 |
|
837 |
802 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
2:2 |
Riksdagens förvaltningsanslag |
717 |
|
703 |
690 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
2:3 |
Riksdagens fastighetsanslag |
80 |
|
70 |
57 |
||
4:1 |
Regeringskansliet m.m. |
6 844 |
|
6 926 |
82 |
1,2 |
6 577 |
|
|
|
|
|
|
|
|
5:1 |
Länsstyrelserna m.m. |
2 523 |
|
2 529 |
6 |
0,2 |
2 472 |
|
|
|
|
|
|
|
|
6:1 |
Allmänna val och demokrati |
631 |
|
630 |
39 |
||
8:2 |
Presstöd |
567 |
|
519 |
518 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga anslag |
565 |
|
563 |
545 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
12 896 |
|
12 902 |
6 |
0,0 |
11 823 |
Utgiftsområdet omfattar utgifter för stats- chefen, riksdagen och Regeringskansliet. Även utgifter för bl.a. länsstyrelserna, allmänna val och stöd till politiska partier ingår i utgiftsområdet
Utfallet uppgick till 12 902 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor (0,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med 1 079 miljoner kronor (9,1 procent).
Lägre utgifter för riksdagens fastigheter än budgeterat
Utfallet för anslaget 2:3 Riksdagens fastighets- anslag blev 70 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor (12,4 procent) lägre än anvisat i budgeten. Det låga utfallet för 2014 beror i huvudsak på lägre kostnader än planerat för underhållsåtgärder och avskrivningskost- nader.
Under 2014 har byggnadsarbetet i och med renoveringen av fastigheten Mercurius färdig- ställts. Renoveringen av Mercurius, som ligger i Gamla Stan i Stockholm, påbörjades under 2012. Under 2014 har fastigheten tagits i bruk, men fulla avskrivningskostnader har ännu inte be- lastat anslaget på grund av förseningar i färdig- ställandet. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med 13 miljoner kronor (23,4 procent).
Utgifterna för Regeringskansliet blev något högre än anvisat i budgeten
Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. blev 6 926 miljoner kronor, vilket är 82 miljoner kronor (1,2 procent) högre än vad som anvisades i budgeten. Jämfört med 2013 blev utfallet 349 miljoner kronor högre. Under 2014 ökade antalet årsarbetskrafter med 48 till 4 515 och personalkostnaderna ökade bl.a. med anledning av avgångsvederlag i samband med regerings- skiftet i september.
Valår medförde ökade utgifter för Allmänna val och demokrati
Utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati blev 630 miljoner kronor, vilket är 591 miljoner kronor högre än 2013. Under 2014 inföll val till Europaparlamentet, riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige för första gången under samma år vilket förklarar de högre utgifterna.
61
Skr. 2014/15:101
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.29 UO 1 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
|
|
|
Utestående |
|
|
Beställnings- |
åtaganden |
Anslag |
Anslagsnamn |
bemyndigande |
|
6:6 |
Stöd till politiska partier |
171 |
128 |
|
|
|
|
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 171 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 128 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyn- diganden och utestående åtaganden uppgick till 43 miljoner kronor.
Garantier
Tabell 2.30 UO 1 Garantier
Miljoner kronor
|
|
Utestående |
|
|
åtaganden |
Garanti |
Garantiram |
|
Kreditgarantier till |
|
|
50 |
1 |
1 Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret får lämna statlig kreditgaranti för banklån till personal inom utrikesförvaltningen inom en ram för samtliga garantiengagemang om 50 miljoner kronor
Inomstatliga lån
Tabell 2.31 UO 1 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån |
Låneram |
Lån |
Riksdagsförvaltningens |
|
|
investeringar som används i |
|
|
verksamheten |
100 |
59 |
Riksdagsförvaltningens |
|
|
investeringar i fastigheter och |
|
|
tekniska anläggningar |
500 |
414 |
|
|
|
Summa |
600 |
473 |
|
|
|
Riksdagen har beslutat om låneramar på 600 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen. Utestående lån vid utgången av 2014 var 473 miljoner kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Länsstyrelsen i Dalarnas län
Länsstyrelsen i Dalarnas län har, avseende sin årsredovisning för 2014, fått en revisions- berättelse med reservation.
Uttalande med reservation
Enligt Riksrevisionens uppfattning, har myndig- heten i alla väsentliga avseenden, förutom vad gäller effekterna av det förhållande som beskrivs i stycket med reservation nedan, använt anslag och inkomster i enlighet med av riksdagen beslutade ändamål och i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter.
Grund för uttalande med reservation
Myndigheten har överskridit av regeringen beslutad anslagskredit med 7 995 000 avseende anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder anslagspost 16 under utgiftsområde 19. Myndigheten har beskrivit förhållandet i sin årsredovisning.
Länsstyrelsen i Jämtlands län
Länsstyrelsen i Jämtlands län har, avseende sin årsredovisning för 2014, fått en revisions- berättelse med reservation.
Uttalande med reservation
Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndig- heten i alla väsentliga avseenden:
–förutom effekterna av det förhållande som beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation, upprättat årsredovisningen enligt förordningen (2000:605) om årsredo- visning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndigheten.
–förutom effekterna av det förhållande som beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation, gett en rättvisande bild av Länsstyrelsens i Jämtlands län ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per den 31 december 2014.
–lämnat en resultatredovisning och information i övrigt som är förenlig med årsredovisningen som helhet.
Grund för uttalande med reservation
Myndigheten redovisar upplupna bidrags- intäkter och oförbrukade bidrag i balans- räkningen med felaktiga belopp. Båda dessa poster har genom bristande kontroll av redovisningen, redovisats med för högt belopp om 18 miljoner kronor.
Länsstyrelsen i Västerbottens län
Länsstyrelsen i Västerbottens län har, avseende sin årsredovisning för 2014, fått en revisions- berättelse med reservation.
62
Uttalande med reservation
Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndig- heten i alla väsentliga avseenden:
–upprättat årsredovisningen enligt förord- ningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndig- heten,
–förutom effekterna av det förhållande som beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation, gett en rättvisande bild av Länsstyrelsens i Västerbottens län ekono- miska resultat, finansiering och finansiella ställning per den 31 december 2014, samt
–lämnat en resultatredovisning och information i övrigt som är förenlig med årsredovisningen som helhet.
Grund för uttalande med reservation
Länsstyrelsen i Västerbottens län har redovisat lämnade bidrag till kommunerna i transfererings- avsnittet om 27 618 000 kronor avseende bygde- och fiskemedel. Utbetalningarna har gjorts med delegerad rätt för kommunerna att fatta beslut om utbetalning till slutliga mottagare. För- farandet strider mot förordningen (1998:928) om bygde- och fiskeavgifter. Enligt uppgift från länsstyrelsen uppgår den ackumulerade behåll- ningen hos kommunerna av ännu inte utbetalade medel från kommunerna per den 31 december 2014 till 49 477 000 kronor. Om utbetalning och beslut i dessa bidragsärenden hade fattats av Länsstyrelsen i Västerbottens län enligt förordningen skulle fonden för bygdemedel i Länsstyrelsens redovisning ha redovisats med motsvarande högre belopp.
Länsstyrelsen i Västmanlands län
Upplysning av särskild betydelse
Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att myndigheten redovisar ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten inom djurskyddsområdet. Som framgår av myndig- hetens beskrivning har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.
Skr. 2014/15:101
Länsstyrelsen i Västernorrlands län
Upplysning av särskild betydelse
Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att myndigheten redovisar ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten inom djurskyddsområdet. Som framgår av myndig- hetens beskrivning har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.
63
Skr. 2014/15:101
2.4.2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Anslag
Tabell 2.32 UO 2 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
1:5 |
Statliga tjänstepensioner m.m. |
11 764 |
|
11 857 |
93 |
0,8 |
11 351 |
1:9 |
Statistiska centralbyrån |
550 |
|
541 |
531 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:10 |
Bidragsfastigheter |
335 |
|
330 |
333 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:11 |
Finansinspektionen |
417 |
|
408 |
333 |
||
1:12 |
Riksgäldskontoret |
304 |
|
253 |
281 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:15 |
Riksrevisionen |
311 |
|
301 |
279 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga anslag |
441 |
|
431 |
2 942 |
||
Summa |
|
14 121 |
|
14 122 |
1 |
0,0 |
16 052 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning, inklusive finansförvaltning och finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga tjänstepensionerna, statistik och fastighetsför- valtning.
Utfallet uppgick till 14 122 miljoner kronor och blev därmed 1 miljon kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 blev utfallet 1 930 miljoner kronor (12,0 procent) lägre.
Utfallet för statliga tjänstepensioner högre än 2013 Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. blev 11 857 miljoner kronor. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med 505 miljoner kronor (4,5 procent). Ökningen beror på att fler personer erhåller pensionsförmån samt att till- kommande individer har högre förmånsbelopp.
Utfallet för anslaget 1:12 Riksgäldskontoret blev 253 miljoner kronor, vilket är 50 miljoner kronor (16,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det lägre utfallet beror bl.a. på att Riksgäldskontoret har haft lägre kostnader för marknadsföring och
Utfallet lägre 2014 på grund av Kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken 2013
Den främsta förklaringen till att utfallet för utgiftsområdet som helhet blev lägre än för 2013 är att en engångsutbetalning till Europeiska investeringsbanken (EIB) på 2 517 miljoner kronor gjordes i februari 2013, vilket belastade anslaget 1:18 (2013) Kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.33 UO 2 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
|
|
|
Utestående |
|
|
Beställnings- |
åtaganden |
Anslag |
Anslagsnamn |
bemyndigande |
|
|
Verksamhetsstöd för den |
|
|
|
statliga |
|
|
1:3 |
budgetprocessen |
45 |
0 |
1:10 |
Bidragsfastigheter |
30 |
0 |
|
|
|
|
Summa |
|
75 |
0 |
|
|
|
|
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 75 miljoner kro- nor. Bemyndigandena har inte utnyttjats, varför det inte fanns några utestående åtaganden vid utgången av 2014.
64
Utlåning
Tabell 2.34 UO 2 Utlåning
Miljoner kronor eller annan angiven valuta
Utlåning |
Låneram |
Lån |
Kredit till Island 1 |
0 |
0 |
Kredit till Irland 2 |
600 EUR |
600 EUR |
Riksbanken 3 |
|
227 011 |
1Prop. 2010/11:132, bet. 2010/11:FiU36, rskr. 2010/11:310. Island betalade i juli 2014 tillbaka sitt lån till Sverige i förtid.
2Prop. 2011/12:119, bet 2011/12:FiU41, rskr. 2011/12:209, prop. 2014/15:9, bet. 2014/15:FiU12, rskr. 2014/15:8.
3Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).
Sverige beslutade i samband med finanskrisen 2008 att stödja Island med lån för att motverka finanskrisens effekter. Island amorterade hela lånet i förtid under 2014.
Lånet till Irland är ett tillägg till ett lånepaket som IMF och EU gett, på villkor att Irland genomför ett ekonomiskt reformprogram. Sverige betalade ut lånet till Irland i fyra delar efter att IMF och EU godkänt landets framsteg under reformprogrammet. De första två delarna betalades ut under 2012 och de andra två under 2013. Lånet på motsvarande 5 243 miljoner kronor ska vara återbetalt senast 2022.
I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas lånen till Riksbanken kassamässigt, och uppgår till 198 525 miljoner kronor, utan valutaomvär- dering. Jämfört med 2013 ökade utlåningen till Riksbanken med 4 467 miljoner kronor. I ovans- tående tabell redovisas lånen valutaomvärderade till bokslutskurs.
Skr. 2014/15:101
Garantier
Tabell 2.35 UO 2 Garantier
Miljoner kronor eller annan angiven valuta
|
|
|
Utestående |
|
|
Utestående |
åtaganden |
|
|
åtaganden |
utländsk |
Garanti |
Garantiram |
valuta |
|
Insättningsgarantin 1 |
Obegränsad |
1 388 869 |
|
Garanti till insättare i |
|
|
|
utländska instituts |
|
|
|
filialer i Sverige 2 |
Obegränsad |
|
|
Investerarskyddet 3 |
Obegränsad |
|
|
Garantier till banker |
|
|
|
m.m. för skuld- |
|
|
|
förbindelser 4 |
Obegränsad |
935 |
|
Garantikapital i |
|
|
|
Europeiska investerings- |
|
|
6 565 |
banken (EIB) 5 |
6 565 EUR |
62 467 |
EUR |
Garantikapital i Nordiska |
|
|
|
investeringsbanken |
|
|
1 963 |
(NIB) 6 |
1 963 EUR |
18 682 |
EUR |
Nordiska |
|
|
|
investeringsbanken, |
|
|
|
projektinvesteringslån 7 |
671 EUR |
6 077 |
639 EUR |
Garantikapital i |
|
|
|
Europeiska utvecklings- |
|
|
|
banken (EBRD) 8 |
542 EUR |
5 153 |
542 EUR |
Garantikapital till |
|
|
|
Europarådets |
|
|
|
utvecklingsbank (CEB) 9 |
124 EUR |
1 177 |
124 EUR |
Pensionsgaranti (inkl. |
|
|
|
efterborgen) Akademiska |
|
|
|
Hus 10 |
Obegränsad |
79 |
|
A/O Dom Shvetsii 11 |
100 |
9 |
1 USD |
Summa |
|
1 483 448 |
|
1Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. Åtagandet för insättningsgarantin avser 31 december 2013.
2Om vissa villkor i lag (2008:812) är uppfyllda ges en möjlighet att ställa ut garantier för att skydda dessa insättare.
3Lagen (1999:158) om investerarskydd. För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna.
4Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.
5Prop. 2008/09:116, bet 2008/09: FiU36, rskr. 2008/09:200.
6Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139.
7Prop. 2003/04:162, bet. 2004/05:FiU15, rskr. 2004/05:16.
8Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139.
9Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104.
10I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31/12 2013.
11Prop. 1994/95:78, bet. 1994/95:FiU4, rskr. 1994/95:75.
Valutakurser från Riksbanken per den 30 december 2014.
EUR=9,5155
USD=7,8117
65
Skr. 2014/15:101
Inomstatliga lån
Tabell 2.36 UO 2 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån |
Låneram |
Lån |
Statens fastighetsverks |
|
|
investeringar i fastigheter |
12 800 |
12 012 |
|
|
|
Statens järnvägars långfristiga lån |
|
|
exkl. finansiell leasing |
2 915 |
1 677 |
|
|
|
Fortifikationsverkets investeringar i |
|
|
mark, anläggningar och lokaler |
11 500 |
10 092 |
|
|
|
Riksrevisionen - |
|
|
anläggningstillgångar som används |
|
|
i verksamheten |
15 |
6 |
Sjunde |
|
|
anläggningstillgångar som används |
|
|
i verksamheten |
5 |
0 |
|
|
|
Summa |
27 235 |
23 787 |
Riksdagen |
har |
beslutat |
om |
låneramar |
på |
27 235 miljoner |
kronor |
inom |
utgiftsområdet. |
||
Utestående |
lån |
vid utgången |
av 2014 |
var |
|
23 787 miljoner kronor. |
|
|
|
Övriga krediter
Tabell 2.37 UO 2 Övriga krediter
Miljoner kronor
|
|
Utnyttjad kredit |
Övriga krediter i Riksgäldskontoret |
Kredit |
|
Insättningsgarantin1 |
Obegränsad |
0 |
Investerarskyddet 2 |
Obegränsad |
0 |
Garantier till banker m.m. för |
|
|
skuldförbindelser 3 |
Obegränsad |
0 |
Kredit för infriande av |
|
|
kapitalgarantier till |
|
|
internationella finansiella |
|
|
institutioner 4 |
Obegränsad |
0 |
Kredit för infriande av |
|
|
Riksgäldskontorets garantier |
|
|
(ordinarie garantireserv) 5 |
Obegränsad |
0 |
För Riksgäldskontorets |
|
|
utlåningsverksamhet 6 |
Obegränsad |
0 |
Sjunde |
|
|
räntekonto |
100 |
0 |
|
|
|
Kammarkollegiets behov av |
|
|
likviditet för inrättande av nya |
|
|
myndigheter |
355 |
0 |
Statens tjänstepensionsverk - |
|
|
behov av likviditet i |
|
|
pensionshanteringen |
100 |
62 |
|
|
|
Kammarkollegiets kredit för |
|
|
statliga försäkringssystemet 7 |
100 |
0 |
Summa |
|
0 |
1Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.
2Lagen (1999:158) om investerarskydd.
3Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.
4Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2013/14:139.
5Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2013/14:139.
6Budgetlag (2011:203), förordning (2011:211).
7Prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191.
Riksdagen har beviljat krediter inom utgifts- området, bl.a. för insättningsgarantin och inves- terarskyddet. Det var inga krediter inom utgifts- området som var utnyttjade vid utgången av 2014.
66
Skr. 2014/15:101
2.4.3Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Anslag
Tabell 2.38 UO 3 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
1:1 |
Skatteverket |
7 042 |
|
6 970 |
6 934 |
||
1:2 |
Kronofogdemyndigheten |
1 797 |
|
1 763 |
1 794 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:3 |
Tullverket |
1 677 |
75 |
1 651 |
1 660 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
10 516 |
75 |
10 384 |
10 388 |
Utgiftsområdet omfattar beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Förutom dessa verksamheter ingår även verksamhet för bl.a. folkbokföring, fastighetstaxering och brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltnings- myndigheter för respektive område. Även Kustbevakningen har viss verksamhet inom utgiftsområdet.
Utfallet uppgick till 10 384 miljoner kronor och blev därmed 132 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 minskade utgifterna med 4 miljoner kronor (0,0 procent).
Utgifterna för Skatteverket, Kronofogde- |
|
|||||
myndigheten och Tullverket lägre än beräknat |
|
|||||
Utfallet |
för |
anslaget |
1:1 |
Skatteverket |
blev |
|
6 970 miljoner |
kronor, |
vilket |
är 73 miljoner |
|||
kronor |
lägre |
än anvisat |
i |
budgeten |
och |
36 miljoner kronor högre än föregående år. Den låga utgiftsökningen förklaras bl.a. av återhållsamhet vid återrekrytering.
Utgifterna för anslaget 1:2 Kronofogde- myndigheten uppgick till 1 763 miljoner kronor, vilket är 34 miljoner kronor lägre än anvisat i budgeten. Utfallet blev 31 miljoner kronor lägre än föregående år. Kronofogdemyndighetens lägre utfall kan även det förklaras med en återhållsamhet vad det gäller återrekrytering.
Utfallet för anslaget 1:3 Tullverket uppgick till 1 651 miljoner kronor. Det är 26 miljoner kro- nor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten och 9 miljoner kronor lägre än föregående år. Minskningen beror bl.a. på färre antal anställda än 2013. Tullverket tillfördes 75 miljoner kronor efter beslut av riksdagen hösten 2014
67
Skr. 2014/15:101
2.4.4Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Anslag
Tabell 2.39 UO 4 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
1:1 |
Polisorganisationen |
21 080 |
200 |
21 079 |
0,0 |
20 698 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:2 |
Säkerhetspolisen |
1 104 |
|
1 106 |
2 |
0,2 |
1 070 |
1:3 |
Åklagarmyndigheten |
1 306 |
|
1 310 |
4 |
0,3 |
1 278 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:4 |
Ekobrottsmyndigheten |
589 |
|
582 |
532 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:5 |
Sveriges Domstolar |
5 346 |
|
5 226 |
5 171 |
||
1:6 |
Kriminalvården |
7 835 |
7 744 |
7 604 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:8 |
Rättsmedicinalverket |
379 |
|
362 |
345 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:11 |
Ersättning för skador på grund av brott |
122 |
|
111 |
98 |
||
1:12 |
Rättsliga biträden m.m. |
2 306 |
|
2 432 |
127 |
5,5 |
2 260 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:13 |
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. |
40 |
25 |
67 |
27 |
67,2 |
54 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga anslag |
184 |
|
174 |
187 |
||
Summa |
|
40 292 |
200 |
40 194 |
39 297 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kriminalpolitiskt inriktad verksamhet. Även verksamhet inriktad på att avgöra rättsliga tvister mellan enskilda samt mellan enskilda och det allmänna ingår. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polis- och åklagarväsendena, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffer- myndigheten.
Utfallet uppgick till 40 194 miljoner kronor och blev därmed 98 miljoner kronor (0,2 pro- cent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 blev utgifterna 897 miljoner kronor (2,3 procent) högre.
Utfallet för polisen och Kriminalvården
Utfallet för anslaget 1:1 Polisorganisationen uppgick till 21 079 miljoner kronor, vilket är en miljon lägre än vad som anvisades i statens budget. Polisens totala kostnader ökade med 381 miljoner kronor jämfört med 2013, vilket motsvarar en ökning på ca två procent. Anslaget tillfördes 200 miljoner kronor efter riksdagens beslut hösten 2014 vilket medförde att den nya Polismyndigheten kunde starta verksamheten den 1 januari 2015 med en ekonomi i balans.
Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev 7 744 miljoner kronor. Det är 91 miljoner kro- nor lägre än vad som anvisades i statens budget.
Medelbeläggning i anstalt och häkte har under perioden
Jämfört med föregående år ökade utfallet för anslaget med 140 miljoner kronor. En stor del av det högre utfallet 2014 beror på ökade personalkostnader, framför allt inom anstaltsverksamheten.
Utfallet för anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. blev 67 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor (67,2 procent) högre än ursprungligen anvisade medel i statens budget. Anslaget används bl.a. för ersättning vid frihetsinskränkningar, frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. Det används också till skadestånd på grund av fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Det är framför allt utgif- terna för ersättning vid frihetskränkning som ökat under året. Under 2014 avgjordes 1 918 ärenden där ersättning utbetalades, vilket innebar en ökning med 17 procent jämfört med 2013. Andelen ärenden där ersättning för frihetskränk- ning beviljats har de senaste tre åren varit stabilt runt cirka 90 procent.
68
Utgifterna för Rättsliga biträden m.m. blev högre än 2013
Utfallet för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. blev 2 432 miljoner kronor, vilket är 127 miljoner kronor (5,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 blev utgifterna 172 miljoner kronor (7,6 procent) högre. Ökningen beror delvis på att timkostnadsnormen höjdes för offentliga försvarare och att antalet debiterade timmar per förordnande ökade. Även antalet omfattande mål, med flera tilltalade i samma mål, har ökat. Ett stort mål i Södertälje tingsrätt i juni 2014 är ett sådant exempel.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Domarnämnden
Domarnämnden har, avseende sin årsredovisning för 2014, fått en revisionsberättelse med reservation.
Uttalande med reservation
Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndig- heten i alla väsentliga avseenden:
–förutom avseende det förhållande som beskrivs i stycket grund för uttalande med reservation, upprättat årsredovisningen enligt förordningen (2000:605) om årsredo- visning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndigheten,
–gett en rättvisande bild av Domarnämndens ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per den 31 december 2014, samt
–lämnat en resultatredovisning och information i övrigt som är förenlig med och stödjer en rättvisande bild i årsredovisningen som helhet.
Grund för uttalande med reservation
Årsredovisningen för Domarnämnden inkom till regeringen den 24 februari 2015. Enligt 2 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten senast den 22 februari lämna en årsredovisning till regeringen. Om den 22 februari infaller på en helgdag är det tillåtet att lämna årsredovisningen näst påföljande vardag. Årsredovisningen har lämnats för sent och därmed inte i enlighet med förordningens villkor.
Skr. 2014/15:101
Rikspolisstyrelsen
Övrig upplysning
Polisen redovisar i sin årsredovisning stora underskott i vissa offentligrättsliga verksam- heter. På grund av att det råder osäkerhet kring vilka ekonomiska mål som gäller för verksamheterna har Polisen inte getts möjlighet att efterleva det övergripande målet om full kostnadstäckning i avgiftsfinansierad verksam- het. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2014:6 Att överklaga till förvaltnings- rätten – handläggningstider och information till enskilda
Riksrevisionen har granskat förvaltnings- rätternas hantering av överklagade beslut.
Regeringen har redovisat sin bedömning av granskningsrapporten i skrivelsen Riks- revisionens rapport om förvaltningsrätternas hantering av överklagade beslut (skr. 2013/14:253). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
69
Skr. 2014/15:101
2.4.5Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Anslag
Tabell 2.40 UO 5 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
1:1 |
Avgifter till internationella organisationer |
1 429 |
|
1 104 |
1 275 |
||
1:11 |
Samarbete inom Östersjöregionen |
189 |
|
167 |
157 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga anslag |
401 |
|
392 |
395 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
2 018 |
|
1 662 |
1 826 |
Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisa- tioner.
Utfallet uppgick till 1 662 miljoner kronor, vilket är 356 miljoner kronor (17,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 blev utfallet 164 miljoner kronor (8,9 procent) lägre.
Avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer blev lägre än beräknat och jämfört med 2013
Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer uppgick till 1 104 miljoner kronor, vilket är 325 miljoner kronor (22,8 procent) lägre än anvisat i budgeten. Skillnaden beror främst på att avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer blev 395 miljoner kronor, vilket är 265 miljoner kronor lägre än beräknat. Utfallet för anslaget är 171 miljoner kronor (13,4 procent) lägre än föregående år. Skillnaden förklaras till stor del av att en del av avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer beräknas belasta 2015 års budget, bl.a. på grund av förändrade mandat beroende på omvärldsförändringar.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.41 UO 5 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
|
|
|
Utestående |
|
|
Beställnings- |
åtaganden |
Anslag |
Anslagsnamn |
bemyndigande |
|
1:11 |
Samarbete inom |
|
|
|
Östersjöregionen |
160 |
80 |
|
|
|
|
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 160 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 80 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyn- digande och utestående åtaganden uppgick till 80 miljoner kronor. Sida byggde upp en ny avtalsportfölj 2014. Det arbetet avslutades inte under 2014 vilket är förklaringen till att bemyndigandet inte utnyttjades fullt ut.
70
Skr. 2014/15:101
2.4.6Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Anslag
Tabell 2.42 UO 6 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
1:1 |
Förbandsverksamhet och beredskap |
23 711 |
232 |
23 483 |
22 953 |
||
1:2 |
Försvarsmaktens insatser internationellt |
1 875 |
972 |
1 208 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:3 |
Anskaffning av materiel och anläggningar |
8 856 |
2 000 |
10 864 |
2 008 |
22,7 |
8 826 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:4 |
Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel |
|
|
|
|
|
|
|
och anläggningar |
6 704 |
|
6 564 |
6 471 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:5 |
Forskning och teknikutveckling |
623 |
|
627 |
5 |
0,7 |
613 |
1:7 |
Officersutbildning m.m. |
220 |
204 |
195 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:8 |
Försvarets radioanstalt |
860 |
|
852 |
832 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
2:1 |
Kustbevakningen |
1 047 |
57 |
1 055 |
8 |
0,8 |
1 084 |
2:3 |
Ersättning för räddningstjänst m.m. |
21 |
250 |
128 |
107 |
506,0 |
34 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:4 |
Krisberedskap |
1 113 |
89 |
1 100 |
1 096 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
2:7 |
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap |
1 060 |
|
1 053 |
1 057 |
||
3:1 |
Strålsäkerhetsmyndigheten |
361 |
|
351 |
360 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga anslag |
746 |
724 |
683 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
47 196 |
1 960 |
47 978 |
781 |
1,7 |
45 410 |
Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet.
Utfallet uppgick till 47 978 miljoner kronor och blev därmed 781 miljoner kronor (1,7 procent) högre än vad som ursprungligen anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 blev utfallet 2 568 miljoner kronor (5,7 procent) högre.
Ytterligare beredskapsövningar ledde till utgiftsökningar jämfört med 2013
Utfallet för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick till 23 483 miljoner kronor, vilket är 228 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten och 530 miljoner kronor (2,3 procent) högre än före- gående år. Riksdagen beslutade att anvisa anslaget ytterligare medel hösten 2014 vilket medförde att försvaret kunde genomföra ytterligare beredskapsövningar under hösten.
Lägre utgifter än väntat för avvecklingen av International Security Assistance Force (ISAF) Utfallet för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt uppgick till 972 miljoner kronor,
vilket är 903 miljoner kronor (48,1 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten och 236 miljoner kronor (19,5 procent) lägre än föregående år. Skillnaden i förhållande till budgeten beror bland annat på att avvecklingen av International Security Assistance Force (ISAF) kunde göras till en lägre kostnad än beräknat. Detta på grund av att den afghanska armén övertog Camp Northern Ligths istället för att basen helt avvecklades. Delar av det planerade materielunderhållet sköts också upp till 2015 vilket bidrog till lägre utgifter. I och med att ISAF avvecklades minskade Sveriges internationella truppnärvaro. I Afghanistan minskade antalet stationerade med ca 270 individer till 30 personer i och med övergången till Resolut Support Mission (RSM). År 2014 förberedde Försvarsmakten svenskt styrkebidrag till
71
Skr. 2014/15:101
Högre utgifter för anskaffning av materiel och anläggningar
Utfallet för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar blev 10 864 miljoner kronor. Det är 2 008 miljoner kronor (22,7 procent) högre än anvisade medel. I utgifterna ingår bl.a. leveranser av pansarterrängbil 360, modifierade flygplan JAS 39 C/D, nya bandvagnar samt beställningar som Försvarsmakten lagt på mark- baserat luftvärn. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 2 000 miljoner kronor hösten 2014. Anslagsmedlen användes till att fortsätta arbetet med anskaffningen och utvecklingen av flyg- planet JAS 39 E enligt den befintliga tidplanen. Vid budgeteringen avsåg Sverige att göra inför- skaffningen gemensamt med Schweiz men under våren 2014 avbröt Schweiz förhandlingarna efter en folkomröstning, vilket medförde ökade kostnader för Sverige. Detta förklarar även skillnaden på 2 038 miljoner kronor jämfört med föregående år.
Färre studenter på officersprogrammet innebär lägre utgifter
Utfallet för anslaget 1:7 Officersutbildning m.m. uppgick till 204 miljoner kronor, vilket är 16 miljoner kronor (7,1 procent) lägre än vad som anvisats i budgeten. Skillnaden mellan utfallet och budgeten beror på att antalet studenter som läser på officersprogrammet är färre än beräknat.
Högre utgifter än beräknat på grund av branden i Västmanlands län
Utfallet för anslaget 2:3 Ersättning för räddnings- tjänst m.m. uppgick till 128 miljoner kronor, vilket är 107 miljoner kronor (506 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Hösten 2014 beslutade riksdagen att anvisa anslaget ytterligare 250 miljoner kronor. Medlen användes för att kompensera kommunerna för de utgifter som uppstod i samband med sommarens skogsbrand i Västmanland. Utgifterna för skogsbranden blev lägre än vad som beräknades hösten 2014, vilket resulterade i ett anslagssparande på 143 miljoner kronor. Under 2014 behandlades i stort sett alla ersätt- ningsanspråk och därför drogs stora delar av anslagssparandet in 2015.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.43 UO 6 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
|
|
|
Utestående |
|
|
Beställnings- |
åtaganden |
Anslag |
Anslagsnamn |
bemyndigande |
|
1:3 |
Anskaffning av materiel |
|
|
|
och anläggningar |
72 700 |
62 588 |
1:4 |
Vidmakthållande, |
|
|
|
avveckling m.m. av |
|
|
|
materiel och |
|
|
|
anläggningar |
18 800 |
15 545 |
|
|
|
|
2:2 |
Förebyggande åtgärder |
|
|
|
mot jordskred och andra |
|
|
|
naturolyckor |
30 |
24 |
2:4 |
Krisberedskap |
560 |
467 |
|
|
|
|
3:1 |
Strålsäkerhets- |
|
|
|
myndigheten |
55 |
53 |
|
|
|
|
Summa |
|
92 145 |
78 677 |
|
|
|
|
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 92 145 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till
78 677 miljoner |
kronor. Skillnaden mellan |
bemyndiganden |
och utestående åtaganden |
uppgick till 13 468 miljoner kronor och den är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:3
Anskaffning av materiel och anläggningar. För detta anslag är skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden 10 112 miljoner kronor. Skillnaden beror bl.a. på osäkerhet om hur utveckling och anskaffning av flygplanet JAS 39 E skulle hanteras då det var planerat att göras tillsammans med annat land. Det har medfört att Försvarsmakten använt en större marginal till bemyndigandet än tidigare år.
Det beslutade beställningsbemyndigandet för anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av
materiel och anläggningar |
uppgick till |
|
18 800 miljoner kronor. |
De |
utestående |
åtagandena uppgick till 15 545 miljoner kronor. Skillnaden på 3 255 miljoner kronor beror främst på att Försvarsmakten inte ingick nya åtaganden i planerad omfattning, på grund av den pågående strukturomvandlingen inom försvarslogistiken.
72
Garantier
Tabell 2.44 UO 6 Garantier
Miljoner kronor
|
|
Utestående |
|
|
åtaganden |
Garanti |
Garantiram |
|
Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum 1 |
24 |
10 |
1 Prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FöU:1 och rskr. 1998/99:74.
Inomstatliga lån
Tabell 2.45 UO 6 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån |
Låneram Lån |
|
Beredskapsinvesteringar inom |
|
|
ramen för Myndigheten för |
|
|
samhällsskydd och |
|
|
beredskapsverksamhet |
300 |
0 |
|
|
|
Beredskapsinvesteringar inom |
|
|
ramen för Socialstyrelsens |
|
|
verksamhet |
350 |
87 |
|
|
|
Summa |
650 |
87 |
|
|
|
Krig, krigsfara eller andra |
|
|
utomordentliga förhållanden |
40 000 |
0 |
|
|
|
Riksdagen har beslutat |
om låneramar |
på |
650 miljoner kronor för inomstatliga lån, exklu- sive den särskilda krediten för krig och krigsfara på 40 000 miljoner kronor. Utestående lån var 87 miljoner kronor vid utgången av 2014.
Övriga krediter
Tabell 2.46 UO 6 Övriga krediter
Miljoner kronor
|
|
Utnyttjad kredit |
Övriga krediter i Riksgäldskontoret |
Kredit |
|
Försvarets materielverks behov |
|
|
av rörelsekapital |
12 000 |
5 837 |
|
|
|
Försvarsexportmyndighetens |
|
|
behov av rörelsekapital |
7 000 |
499 |
|
|
|
Summa |
19 000 |
6 336 |
Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 19 000 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2014 uppgick till 6 336 miljoner kronor.
Skr. 2014/15:101
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2013:22 Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser
Riksrevisionen har granskat Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Försvarsmaktens förmåga till uthålliga in- satser (skr. 2013/14:185). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:FöU12, rskr. 2013/14:353).
RiR 2014:4 Försvarsmaktens omställning
Riksrevisionen har granskat om Försvars- maktens omställning har varit tydlig och transparent.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapporter under 2014 om regeringens och Försvars- maktens genomförande av riksdagens beslut om försvaret (skr. 2014/15:255). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2014/15:FöU3, rskr. 2014/15:103).
RiR 2014:7 Ekonomiska förutsättningar för en fortsatt omställning av försvaret
Riksrevisionen har granskat de ekonomiska förutsättningarna för Försvarsmakten att genomföra den omställning som följer av riksdagens beslut från 2009 om ny försvars- politisk inriktning.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapporter under 2014 om regeringens och Försvars- maktens genomförande av riksdagens beslut om försvaret (skr. 2014/15:255). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2014/15:FöU3, rskr. 2014/15:103).
73
Skr. 2014/15:101
RiR 2014:8 Försvaret – en utmaning för staten. Granskningar inom försvarsområdet 2010– 2014
Riksrevisionen har i sin slutrapport i granskningsstrategin för försvaret granskat regeringens och Försvarsmaktens genomförande av riksdagens beslut om försvaret och övriga intentioner med försvaret.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapporter under 2014 om regeringens och Försvars- maktens genomförande av riksdagens beslut om försvaret (skr. 2014/15:255). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2014/15:FöU3, rskr. 2014/15:103).
RiR 2014:23 Informationssäkerhet i den civila statsförvaltningen
Riksrevisionen har granskat informations- säkerhet i den civila statsförvaltningen.
Regeringen har redovisat sin bedömning av granskningsrapporten i skrivelsen Riks- revisionens rapport om informationssäkerheten i den civila statsförvaltningen (skr. 2014/15:84). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
74
Skr. 2014/15:101
2.4.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Anslag
Tabell 2.47 UO 7 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
1:1 |
Biståndsverksamhet |
30 678 |
29 856 |
28 512 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:2 |
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) |
985 |
973 |
980 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
2:1 (2013) |
Reformsamarbete i Östeuropa |
|
|
37 |
37 |
0,0 |
1 161 |
|
Övriga anslag |
167 |
|
161 |
123 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
31 831 |
31 027 |
30 776 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgiftsområdet omfattar internationellt utveck- lingssamarbete.
Utfallet blev 31 027 miljoner kronor, vilket är 804 miljoner kronor (2,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 blev utfallet 252 miljoner kronor (0,8 pro- cent) högre.
Lägre utgifter för biståndsverksamheten än beräknat men högre än 2013
Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet
uppgick till |
29 856 miljoner kronor, |
vilket |
är |
822 miljoner |
kronor (2,7 procent) |
lägre |
än |
anvisat i den ursprungliga budgeten. Anslaget minskades med 954 miljoner kronor genom riksdagens beslut våren 2014, främst för att finansiera ökade utgifter för ersättningar och bostadskostnader för asylsökande under utgifts- område 8 Migration. Bland annat minskades budgeten för bidrag till multilaterala och inter-
nationella organisationer och |
fonder |
med |
||
550 miljoner kronor. |
|
|
|
|
Jämfört med 2013 blev utfallet för anslaget 1:1 |
||||
Biståndsverksamhet |
1 345 miljoner |
kronor |
||
(4,7 procent) högre. |
Orsaken |
är |
främst |
att |
utgifter för reformsamarbeten i Östeuropa fr.o.m. 2014 redovisas under anslaget. Fram t.o.m. 2013 redovisades dessa utgifter under anslaget 2:1 Reformsamarbete i Östeuropa, vilket förklarar det låga utfallet på detta anslag under 2014. Utgifterna för globala insatser för social hållbar utveckling ökade med 429 miljoner kronor 2014. Inom ramen för en ny strategi utökade Sida insatserna för området bl.a. för att förbättra tillgången på vatten och sanitet. Åt motsatt håll gick utbetalningarna till multi- laterala och internationella organisationer och fonder som minskade med 775 miljoner kronor.
Orsaken är främst den minskade tilldelningen som beslutades av riksdagen våren 2014.
Höjd biståndsram 2014
Anslagstilldelningen för utgiftsområdet är huvudsakligen baserad på bruttonational- inkomstens (BNI) utveckling. Biståndsramens storlek bestäms utifrån den procentsats som riksdagen beslutat om för varje enskilt år och var 1,0 procent av BNI 2014. Vid beräkningen av biståndsramen i budgetpropositionen används den senaste tillgängliga
Biståndsramen för 2014 uppgår till 38 370 mil- joner kronor, vilket motsvarar en procent av vid budgeteringstillfället beräknad BNI. I tabell 2.48 redovisas
75
Skr. 2014/15:101
Tabell 2.48 Utfall för bistånd
Miljoner kronor
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
Totalt utbetalt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bistånd |
25 120 |
29 161 |
29 320 |
31 607 |
34 713 |
32 651 |
35 360 |
35 468 |
37 954 |
42 686 |
Totalt bistånd i |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
procent av BNI 1 |
0,94 |
1,02 |
0.93 |
0,98 |
1,12 |
0,97 |
1,02 |
0,97 |
1,01 |
1,10 |
1 Den senast tillgängliga
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.49 UO 7 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
|
|
|
Utestående |
|
|
Beställnings- |
åtaganden |
Anslag |
Anslagsnamn |
bemyndigande |
|
1:1 |
Biståndsverksamhet |
69 221 |
60 521 |
|
|
|
|
1:5 |
Riksrevisionen: |
|
|
|
Internationellt |
|
|
|
utvecklingssamarbete |
20 |
6 |
Summa |
|
69 241 |
60 526 |
|
|
|
|
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 69 241 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 60 526 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden upp- gick till 8 715 miljoner kronor och var huvud- sakligen hänförlig till anslaget 1:1 Biståndsverk- samhet. De största beloppsmässiga skillnaderna inom detta anslag är relaterade till områdena Afrika, Asien och Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet.
Utestående åtaganden för fleråriga projekt under anslaget 1:1 Biståndsverksamhet påverkas av vilken strategi som implementeras och i vilken fas projekten befinner sig i. Den största skillnaden från bemyndigandet rör Afrika. År 2014 avslutades många av strategierna för området och Sida tecknade därför kortare avtal. Det låga utnyttjandet av bemyndigandet för området Asien beror på att Sida har tecknat ettåriga avtal 2014 i stället för fleråriga. Nya strategier implementerades för Reform- samarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet. Arbetet med att bygga upp en ny avtals- portfölj som är i linje med den nya strategin påbörjades under 2014, men har inte avslutats.
Garantier
Tabell 2.50 UO 7 Garantier
Miljoner kronor eller annan angiven valuta
|
|
|
|
Utestående |
|
|
|
Utestående |
åtaganden |
|
|
|
åtaganden |
utländsk |
Garanti |
Garantiram |
valuta |
||
Garantikapital, |
|
|
|
|
Internationella |
|
|
|
|
återuppbyggnads- och |
|
|
|
|
utvecklingsbanken |
|
|
|
|
(IBRD) 1 |
2247 |
USD |
15 921 |
2038 USD |
Garantikapital, |
|
|
|
|
Afrikanska |
|
|
|
|
utvecklingsbanken |
|
|
|
|
(AfDB) 2 |
971 |
SDR |
10 597 |
937 SDR |
Garantikapital, |
|
|
|
|
Interamerikanska |
|
|
|
|
utvecklingsbanken |
|
|
|
|
(IDB) 3 |
538 |
USD |
3 507 |
449 USD |
Garantikapital, Asiatiska |
|
|
|
|
utvecklingsbanken |
|
|
|
|
(AsDB) 4 |
343 |
SDR |
3 882 |
343 SDR |
Garantier inom |
|
|
|
|
biståndsverksamheten |
10 000 |
3 481 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lomé IV Bis och |
|
|
|
|
152 |
EUR |
|
26 EUR |
|
|
|
|
|
|
Nordiska |
|
|
|
|
Investeringsbankens |
|
|
|
|
miljöinvesteringslån 5 |
104 |
EUR |
236 |
25 EUR |
Garantikapital |
|
|
|
|
Multilaterala |
|
|
|
|
investeringsorganet |
|
|
|
|
MIGA 6 |
16 |
USD |
127 |
16 USD |
Summa |
|
|
37 752 |
|
1Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98.
2Bemyndigandet gavs i Units of Accounts (UoA), vilket är den valutaenhet AfDB räknar i. Eftersom det är en intern valuta i banken och motsvarar i valör Special drawing rights (SDR), anges utfallet i SDR. (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91).
3Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98.
4Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:88.
5Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91.
6Prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 % eller 10,49 miljoner SDR.
2014.
Valutakurser från Riksbanken per den 30 december 2014. USD=7,8117
EUR=9,5155
76
Skr. 2014/15:101
Krediter
Tabell 2.51 UO 7 Övriga krediter
Miljoner kronor
|
|
Utnyttjad kredit |
Övriga krediter i Riksgäldskontoret |
Kredit |
|
Kredit för infriande av |
|
|
kapitalgarantier till |
|
|
internationella finansiella |
|
|
institutioner 1 |
Obegränsad |
0 |
Kredit för infriande av |
|
|
Riksgäldskontorets garantier |
|
|
(ordinarie garantireserv) 2 |
Obegränsad |
0 |
Kredit för infriande av Sidas |
|
|
garantier 2 |
Obegränsad |
0 |
Summa |
|
0 |
1Prop. 2001/02:1 Förslag till finansplan m.m. avsnitt 7.2.3, bet. 2001/02:FiU1 s.
2Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2014:19 Valuta för biståndspengarna? – valutahantering i det internationella utvecklingssamarbetet
Riksrevisionen har granskat den statliga hanteringen av valutaväxling och valutarisker i det internationella utvecklingssamarbetet.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse (skr. 2014/15:49). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
RiR 2014:24 Bistånd genom internationella organisationer
Riksrevisionen har granskat regeringens och Utrikesdepartementets hantering av det multilaterala utvecklingssamarbetet.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i Regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om bistånd genom internationella organisationer (skr. 2014/15:92). Rapporten anses därmed vara slutbehandlad.
77
Skr. 2014/15:101
2.4.8Utgiftsområde 8 Migration
Anslag
Tabell 2.52 UO 8 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
1:1 |
Migrationsverket |
3 159 |
476 |
3 608 |
449 |
14,2 |
3 057 |
1:2 |
Ersättningar och bostadskostnader |
4 906 |
3 372 |
7 315 |
2 409 |
49,1 |
5 088 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:5 |
Kostnader vid domstolsprövning i |
|
|
|
|
|
|
|
utlänningsärenden |
160 |
|
121 |
117 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:6 |
Offentligt biträde i utlänningsärenden |
290 |
|
245 |
255 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:7 |
Utresor för avvisade och utvisade |
306 |
|
242 |
298 |
||
1:8 |
Från |
|
|
|
|
|
|
|
asylsökande och flyktingar |
111 |
|
87 |
122 |
||
|
Övriga anslag |
986 |
|
933 |
933 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
9 919 |
3 847 |
12 551 |
2 632 |
26,5 |
9 870 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgiftsområdet omfattar frågor som rör migration till och från Sverige, flyktingpolitik inklusive mottagande av asylsökande samt utlänningars rätt att vistas i Sverige.
Utfallet uppgick till 12 551 miljoner kronor och är därmed 2 632 miljoner kronor (26,5 pro- cent) högre än vad som ursprungligen anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 blev utgifterna 2 681 miljoner kronor (27,2 procent) högre.
Utgifterna för mottagandet av asylsökande högre än budgeterat
Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 7 315 miljoner kronor. Det är 2 409 miljoner kronor (49,1 procent) högre än ursprungligen anvisat i statens budget. Det genomsnittliga antalet inskrivna personer i Migrationsverkets mottagande uppgick till ca 64 000 personer, vilket är ca 22 000 fler än beräknat. För att finansiera de högre utgifterna beslutade riksdagen om ändringar i statens budget under våren och hösten 2014 och anvisade sammantaget ytterligare 3 372 miljoner kronor.
Antalet inskrivna i mottagningssystemet ökade med 27 000 personer jämfört med 2013
Tabell 2.53 Asylsökande m.m. 2014
Antal personer
|
SB |
Utfall |
Utfall SB |
Utfall |
|
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
Antal asylsökande |
|
81 301 |
|
54 529 |
- varav |
|
|
|
|
ensamkommande barn |
|
|
|
|
och ungdomar |
|
7 049 |
|
3 852 |
Avgjorda ärenden |
|
53 503 |
|
49 870 |
|
|
|
|
|
Inskrivna personer i |
|
|
|
|
Migrationsverkets |
|
|
|
|
mottagande i |
|
|
|
|
genomsnitt |
42 100 |
63 939 |
21 839 |
43 200 |
|
|
|
|
|
Inskrivna personer i |
|
|
|
|
Migrationsverkets |
|
|
|
|
boende vid utgången |
|
|
|
|
av året |
|
79 387 |
|
52 775 |
- varav |
|
|
|
|
anläggningsboende |
|
52 674 |
|
34 489 |
|
|
|
|
|
Inskrivna personer i |
|
|
|
|
Migrationsverkets |
|
|
|
|
mottagande med |
|
|
|
|
uppehållstillstånd |
|
12 460 |
|
11 832 |
Källa: Migrationsverket
Antalet inskrivna i mottagningssystemet upp- gick i slutet av året till drygt 79 000. Det är en ökning med knappt 27 000 personer jämfört med 2013. Utgifterna för anslaget 1:2
Ersättningar och bostadskostnader ökade med 2 227 miljoner kronor jämfört med 2013.
78
Ersättningarna till asylsökande, kommuner och landsting ökade med 1 071 miljoner kronor (27,2 procent) och utgifterna för anläggnings- boende ökade med 1 157 miljoner kronor (100 procent). Antalet personer i anläggnings- boende ökade från ca 34 000 år 2013 till knappt 53 000 i slutet av 2014. Till följd av brist på bl.a. hyreslägenheter har Migrationsverkets ökning av antalet boendeplatser även i år främst bestått av s.k. tillfälliga anläggningsboenden där kost- naderna är betydligt högre än inom Migrations- verkets ordinarie bostadsbestånd.
Ökat kapacitetsbehov vid Migrationsverket
Utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket uppgick till 3 608 miljoner kronor 2014, vilket är 449 miljoner kronor (14,2 procent) högre än vad som ursprungligen anvisades i budgeten och 550 miljoner kronor högre än 2013. Orsaken till att ökningen blev högre än beräknat är främst att det skett en utbyggnad av kapaciteten inom mottagande- och prövningsverksamheten vid Migrationsverket för att möta det ökade antalet asylsökande. Jämfört med 2013 ökade personal- kostnaderna med drygt 300 miljoner kronor (15 procent) till 2 434 miljoner kronor och medeltalet anställda ökade från 4 142 till 4 766. För att finansiera de ökade utgifterna beslutade riksdagen att anvisa 476 miljoner kronor under våren respektive hösten 2014.
Antalet asylsökande ökade med 50 procent jämfört med 2013
År 2014 ansökte 81 301 personer om asyl i Sverige, vilket är en ökning med 26 772 (50,0 procent) jämfört med föregående år. Till följd av konflikten i Syrien är syriska med- borgare fortsatt den största gruppen med 30 583 ansökningar, vilket är en ökning med 87 procent. Antalet asylsökande från Eritrea ökade från 4 844 år 2013 till 11 499, vilket är en ökning med 137 procent. Antalet ansökningar från ensam- kommande barn ökade från 3 852 till 7 049, vilket är en ökning med 83,0 procent jämfört
med föregående år. |
|
|
|
||
År |
2014 avgjorde Migrationsverket |
53 503 |
|||
asylansökningar |
varav |
31 220 |
beviljades |
||
(58,0 procent). |
År 2013 avgjorde Migrations- |
||||
verket |
49 870 |
asylansökningar varav |
24 498 |
beviljades (49,0 procent). Sökande från Syrien och Eritrea samt statslösa beviljades flest uppehållstillstånd 2014.
Migrationsverket beviljade 12 094 personer arbetstillstånd 2014, vilket är en minskning med
Skr. 2014/15:101
3 263 personer (21,2 procent) jämfört med föregående år. Minskningen gäller främst arbetstillstånd för arbeten utan krav på särskild yrkesutbildning, som har minskat med 3 460 personer (49,1 procent).
År 2014 beviljades 42 435 personer arbets- och uppehållstillstånd på grund av familje- anknytning, vilket är en ökning med 6,0 procent jämfört med 2013. Kategorin med familje- anknytning utgör den till antalet största gruppen av personer som 2014 beviljades uppehålls- tillstånd .
Tabell 2.54 UO 8 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
|
|
|
Utestående |
|
|
Beställnings- |
åtaganden |
Anslag |
Anslagsnamn |
bemyndigande |
|
1:8 |
Från |
|
|
|
finansierade insatser för |
|
|
|
asylsökande och |
|
|
|
flyktingar |
140 |
83 |
|
|
|
|
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 140 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 83 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndi- ganden och utestående åtaganden uppgick till 57 miljoner kronor. Arbetet med bidrags- ansökningar från EU:s
79
Skr. 2014/15:101
2.4.9Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Anslag
Tabell 2.55 UO 9 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
1:4 |
Tandvårdsförmåner |
5 685 |
|
5 226 |
5 200 |
||
1:5 |
Bidrag för läkemedelsförmånerna |
21 230 |
|
21 546 |
316 |
1,5 |
20 825 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:6 |
Bidrag till folkhälsa och sjukvård |
1 732 |
|
1 625 |
1 542 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:7 |
Sjukvård i internationella förhållanden |
658 |
|
489 |
781 |
||
1:12 |
109 |
|
54 |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
2:2 |
Insatser för vaccinberedskap |
85 |
|
0 |
1 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
4:2 |
Vissa statsbidrag inom |
|
|
|
|
|
|
|
funktionshindersområdet |
339 |
302 |
338 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
4:3 |
Bilstöd till personer med |
|
|
|
|
|
|
|
funktionsnedsättning |
347 |
20 |
315 |
368 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
4:4 |
Kostnader för statlig assistansersättning |
23 235 |
|
23 794 |
559 |
2,4 |
22 455 |
4:5 |
Stimulansbidrag och åtgärder inom |
|
|
|
|
|
|
|
äldrepolitiken |
1 745 |
|
1 605 |
1 251 |
||
4:7 |
Bidrag till utveckling av socialt |
|
|
|
|
|
|
|
arbete m.m. |
520 |
|
451 |
378 |
||
4:8 |
Ersättning för vanvård i den sociala barn- |
|
|
|
|
|
|
|
och ungdomsvården |
365 |
|
212 |
159 |
||
6:1 |
Alkoholsortimentsnämnden |
0 |
|
0 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6:2 |
Åtgärder avseende alkohol, narkotika, |
|
|
|
|
|
|
|
dopning, tobak, samt spel |
299 |
|
266 |
247 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga anslag |
5 812 |
|
5 704 |
5 450 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
62 161 |
0 |
61 589 |
58 994 |
Utgiftsområdet omfattar hälso- och sjukvårds- politik, folkhälsopolitik, funktionshinderspoli- tik, politik för sociala tjänster, omsorg om äldre, individ- och familjeomsorg, stöd till personer med funktionsnedsättning samt barnrättspolitik.
Utfallet uppgick till 61 589 miljoner kronor och är därmed 572 miljoner kronor (0,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med 2 595 miljoner kronor (4,4 procent).
Högre utfall än budgeterat för läkemedels- förmånerna, men lägre för tandvårdsförmåner
Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. uppgick till 5 226 miljoner kronor, vilket är 459 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. En orsak till skillnaden mot budgeten var att efterfrågan av det statliga tandvårdsstödet under 2014 blev lägre än vad regeringen räknat
med. Under året justerades även referenspri- serna, som används för att beräkna ersättningar i högkostnadsskyddet, vilket påverkade utfallet.
Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag för läkemedels- förmånerna uppgick till 21 546 miljoner kronor, vilket är 316 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inte haft någon överenskommelse för läkemedelsförmånernas kostnader sedan 2011. Kammarkollegiet betalade ut bidraget till landstingen i enlighet med det av regeringen beslutade beloppet.
Utfallet för anslaget 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden uppgick till 489 miljoner kronor, vilket är 169 miljoner kronor lägre än vad som ursprungligen anvisades i statens budget. Avvikelsen jämfört med anvisat på statens budget förklaras främst av att ersättningen för sjuk- och tandvårdstjänster blev
80
lägre än beräknat. Detta beror på att vård- kostnaderna sedan hösten 2013 endast ersätts upp till den nivå som vården hade kostat om den hade getts i Sverige. Tidigare ersattes de faktiska vårdkostnaderna enligt vårdlandets utgiftsnivåer. En annan förklaring till avvikelsen mellan budget och utfall 2014 är att det är svårt att förutsäga hur patienter kommer att söka vård inom EES. Det gäller både de som kommer från andra länder och söker vård här och personer som söker vård utomlands.
Utfallet för nya myndigheten
Utfallet för anslaget 1:12
internethälsoplattformen |
HälsaFörMig över- |
|
prövades. Ärendet är ännu inte avgjort. |
||
Utfallet för anslaget 2:2 Insatser för |
||
vaccinationsberedskap uppgick till |
mindre än |
|
1 miljon kronor, vilket är |
knappt |
85 miljoner |
kronor (99,6 procent) lägre än vad som an- visades i statens budget. Av de anvisade medlen fick 83,5 miljoner användas för att stärka förutsättningar att skydda Sveriges befolkning mot pandemisk influensa.
Efterfrågan på bilstöd lägre än budgeterat
Utfallet för anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning uppgick till 315 miljoner kronor, vilket är 32 miljoner kronor lägre än vad som ursprungligen anvisats i statens budget. Anslaget tillfördes 20 miljoner kronor hösten 2014 då utgifterna för anpassningsbidraget befarades bli högre än förväntat. Det lägre utfallet jämfört med budgeten beror delvis på att medelbeloppet för anpassningsbidraget blev lägre än förväntat. Genomsnittsutbetalningen för anpassningsbidraget har under de senaste tio åren ökat, men under 2014 började beloppet minska. Grundbidraget och anpassningsbidraget betalades också ut i mindre omfattning än beräknat i budgeten. Antalet personer som beviljats assistansersättning har varit relativt konstant de senaste åren men ökade 2014.
Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 23 794 miljoner kronor, vilket utgör en ökning med 1 339 mil- joner kronor (6,0 procent) jämfört med 2013. Det är 559 miljoner kronor (2,4 procent) högre
Skr. 2014/15:101
än budgeterat och medförde en belastning av anslagskrediten på 1 141 miljoner kronor.
De senaste årens trend med ett relativt konstant antal personer med assistansersättning bröts 2014. I december 2014 hade 16 158 perso- ner assistansersättning, ungefär 300 fler än i december 2013. Det genomsnittliga antalet be- viljade timmar per vecka och person fortsatte att öka. Det genomsnittliga antalet beviljade timmar ökade från 121,2 timmar per vecka i december 2013 till 123,9 timmar per vecka i december 2014.
Schablonbeloppet som Försäkringskassan betalar ut för varje timme utförd assistans ökar varje år, detsamma gäller det högsta möjliga timbeloppet. För 2014 var schablonbeloppet 280 kronor per timme och det högsta möjliga timbeloppet 314 kronor. Schablonbeloppet för 2013 var 275 kronor per timme och det högsta möjliga timbeloppet 308 kronor.
Utfallet för stimulansbidrag lägre än budgeterat
Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken blev 1 605 miljoner kronor, vilket är 140 miljoner kronor (8,0 pro- cent) lägre än anvisat i budgeten. Avvikelsen från ursprungligt budgeterat belopp är främst hän- förlig till insatser för ökad kompetens inom äldrevården. Årets utfall motsvarade i princip det budgeterade beloppet, dock så gjordes åter- betalningar av bidragsutbetalningar från tidigare år på 111 miljoner kronor, vilket förklarar en stor del av skillnaden mot budgeten.
Utfallet för anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbetet m.m. blev 451 miljoner kronor, vilket är 69 miljoner kronor (13,2 procent) lägre än anvisat i budgeten. Det lägre utfallet förklaras delvis av återbetalningar av medel från tidigare år på 23 miljoner kronor.
Utfallet för ersättning för vanvård ökade
Utfallet för anslaget 4:8 Ersättning för vanvård i
den sociala |
barn- och ungdomsvården blev |
|
212 miljoner |
kronor, vilket |
är 153 miljoner |
kronor lägre |
än anvisat i |
budgeten, men |
53 miljoner kronor högre än utfallet för 2013. Ersättningsnämnden betalade 208 miljoner kronor (98 procent) i ersättning för övergrepp eller försummelser. Anslaget användes också till utgifter för reseersättningar och stödsamtal med sammanlagt 4 miljoner kronor (2 procent).
81
Skr. 2014/15:101
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.56 UO 9 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
|
|
|
Utestående |
|
|
Beställnings- |
åtaganden |
Anslag |
Anslagsnamn |
bemyndigande |
|
1:6 |
Bidrag till folkhälsa och |
|
|
|
sjukvård |
30 |
30 |
1:8 |
Bidrag till psykiatri |
22 |
18 |
|
|
|
|
2:2 |
Insatser för |
|
|
|
vaccinberedskap |
170 |
0 |
4:5 |
Stimulansbidrag och |
|
|
|
åtgärder inom |
|
|
|
äldrepolitiken |
670 |
634 |
7:2 |
Forskningsrådet för |
|
|
|
hälsa, arbetsliv och |
|
|
|
välfärd: Forskning |
973 |
946 |
Summa |
|
1 865 |
1 628 |
|
|
|
|
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om beställningsbemyndiganden på 1 865 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 628 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 237 miljoner kronor. Huvudelen av skillnaden mellan bemyndiganden och ute- stående åtaganden avser anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap. Sverige behövde inte ingå ekonomiska åtaganden för pandemivaccin för influensa under 2014.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2014:9 Stödet till anhöriga omsorgsgivare
Riksrevisionen har granskat om staten har gett förutsättningar för ett stöd till anhöriga omsorgsgivare som motsvarar behoven.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse till riksdagen Riksre- visionens rapport om stödet till anhöriga omsorgsgivare (skr. 2014/15:11). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2014/15:SoU4, rskr. 2014/15:126).
RiR 2014:20 Överenskommelser mellan regeringen och SKL inom hälso- och sjukvården – frivilligt att delta men svårt att tacka nej
Riksrevisionen har granskat överenskommelser mellan regeringen och SKL inom hälso- och sjukvården.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om överenskommelser mellan regeringen och SKL inom hälso- och sjukvården (skr. 2014/15:52). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
RiR 2014:22 Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan?
Riksrevisionen har granskat hur de statliga reformerna om vårdval och lagstadgad vård- garanti påverkat möjligheterna för primär- vården att verka för en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.
Regeringen har redovisat åtgärder med anledning av granskningsrapporten i Regering- ens skrivelse Riksrevisionens rapport om primärvårdens styrning (skr. 2014/15:72). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
82
Skr. 2014/15:101
2.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Anslag
Tabell 2.57 UO 10 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
1:1 |
Sjukpenning och rehabilitering m.m. |
31 078 |
1 422 |
32 300 |
1 222 |
3,9 |
27 941 |
1:2 |
Aktivitets- och sjukersättningar m.m. |
49 553 |
2 474 |
50 828 |
1 274 |
2,6 |
52 240 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:3 |
Handikappersättningar |
1 314 |
63 |
1 331 |
17 |
1,3 |
1 317 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:4 |
Arbetsskadeersättningar m.m. |
3 479 |
171 |
3 610 |
131 |
3,8 |
3 831 |
1:6 |
Bidrag för sjukskrivningsprocessen |
3 119 |
|
3 056 |
2 300 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:6 (2013) |
Bidrag för arbetet med sjukskrivningar |
|
|
|
|
|
|
|
inom hälso- och sjukvård |
|
|
|
0 |
0,0 |
1 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:1 |
Försäkringskassan |
7 869 |
|
7 811 |
7 660 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
2:2 |
Inspektionen för socialförsäkringen |
67 |
|
61 |
64 |
||
|
Övriga anslag |
41 |
|
40 |
42 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
96 520 |
4 131 |
99 036 |
2 516 |
2,6 |
96 394 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjuk- penning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning och bidrag för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar
även myndigheterna |
Försäkringskassan |
och |
|||
Inspektionen för socialförsäkringen. |
|
|
|||
Utfallet för |
utgiftsområdet |
uppgick |
till |
||
99 036 miljoner |
kronor och |
blev |
därmed |
||
2 516 miljoner |
kronor |
(2,6 procent) |
högre |
än |
vad som anvisades i statens budget. Jämfört med
2013 blev |
utfallet 2 642 miljoner |
kronor |
|
(2,7 procent) |
högre. Det |
beror främst |
på att |
utgifterna för sjukpenning |
ökade. |
|
Utgifterna för sjukpenning ökade
Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 32 300 miljoner kronor, vilket är 1 222 miljoner kronor (3,9 procent) högre än vad som anvisades i budgeten. Ytterligare medel tillfördes anslaget av riksdagen hösten 2014 med anledning av att utgifterna för sjukpenning ökade mer än beräknat under året. Det i sin tur berodde i huvudsak på ett ökat antal sjukfall.
Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 50 828 miljoner kronor. Det är 1 274 miljoner kronor (2,6 pro- cent) högre än vad som anvisades i statens budget. Skillnaden beror framför allt på att
inflödet av personer som får sjuk- och aktivitetsersättning blev högre än beräknat och att utflödet blev lägre. Medelersättningen höjdes också för både sjuk- och aktivitetsersättning. Under hösten tillförde riksdagen anslaget 2 474 miljoner kronor med anledning av att sjuk- och aktivitetsersättning ökade mer än beräknat.
Ökade utgifter för sjukpenning även jämfört med föregående år
Jämfört med föregående år blev utfallet på anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.
4 359 miljoner kronor (15,6 procent) högre. Ökningen förklaras av ett ökat inflöde av nya sjukfall och på att fler sjukfall blivit längre under året. Under 2014 beräknas 345 000 sjukfall ha startats med en varaktighet om minst 30 dagar, vilket är en ökning med 8 procent jämfört med föregående år.
Antalet pågående sjukfall ökade, från ca 156 000 i december 2013 till ca 180 000 personer samma månad 2014. Det är en ökning med 15 procent. Ökningen var ca 16 procent för kvinnor och 13 procent för män.
Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för
sjukskrivningsprocessen |
blev |
3 056 miljoner |
kronor, vilket är |
755 miljoner kronor |
|
(32,8 procent) högre |
än 2013. |
Fr.o.m. 2014 |
redovisas utgifter, som tidigare redovisades under anslaget 1:6 (2013) Bidrag för arbetet med
83
Skr. 2014/15:101
sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård, i stället under anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivnings- processen.
Utgifterna för sjukersättning minskade jämfört med föregående år
Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 1 412 miljoner kronor (2,7 procent) lägre än för 2013. Utgifterna för sjukersättning har minskat från 37 622 miljoner kronor år 2013 till 36 035 miljoner kronor för 2014. Minskningen beror på att utflödet av antalet personer från sjukersättningen varit större än inflödet till ersättningen. Det stora utflödet förklaras av att många som uppbär sjukersättning fyllt 65 år. Sjukersättning betalas ut till den som är
Aktivitetsersättning betalas ut till den som är
Utfallet för anslaget 1:4 Arbetsskade- ersättningar m.m. uppgick till 3 610 miljoner kronor, vilket är 221 miljoner kronor (5,8 procent) lägre än 2013. Riksdagen tillförde anslaget ytterligare 171 miljoner kronor hösten 2014 då minskningstakten för arbetsskade- ersättningar inte har varit lika stor som förväntat och fler livräntor har tillkommit. Under 2014 hade 40 000 personer arbetsskadelivränta i Sverige, jämfört med 43 600 vid motsvarande tidpunkt 2013. Antal personer med arbetsskade- livränta minskar emellertid kontinuerligt eftersom de flesta som nu får livränta finns i åldersgruppen
Ohälsotalet vänder svagt uppåt
Tabell 2.58 UO 10 Ohälsomått
|
År 2014 |
År 2013 |
Ohälsotalet |
27,3 |
26,8 |
|
|
|
därav kvinnor |
32,8 |
32,0 |
därav män |
22,1 |
21,8 |
|
|
|
Sjukpenningtalet |
9,4 |
8,4 |
|
|
|
därav kvinnor |
12,2 |
10,8 |
därav män |
6,7 |
6,0 |
Källa: Försäkringskassan
Ohälsotalet är ett mått på antalet frånvarodagar per registrerad försäkrad som ersätts från sjukförsäkringen under ett år. Talet summerar utbetalade nettodagar med sjukpenning, rehabi- literingsersättning, sjukersättning och aktivitets- ersättning. Ohälsotalet relaterar till antalet personer i befolkningen mellan
År 2014 var ohälsotalet högre för kvinnor (32,8) än för män (22,1) och skillnaden har ökat under de senaste åren. Skillnaden mellan könen ökade något 2014 då ohälsotalet ökade för kvinnor samtidigt som det minskade något för män.
Sjukpenningtalet anger hur många frånvaro- dagar som ersätts med sjukpenning eller rehabi- literingsersättning per registrerad försäkrad (16– 64 år). Sjukpenningtalet är exklusive försäkrade personer med hel sjukersättning eller aktivitets- ersättning under en tolvmånadersperiod. Alla dagar är omräknade till nettodagar.
I december 2014 var sjukpenningtalet 9,4 dagar. Män har ett lägre sjukpenningtal (6,7) än kvinnor (12,2). Sjukpenningtalet minskade markant mellan 2002 och 2010, därefter har det skett en ökning. Kvinnors sjukpenningtal har ökat mer än mäns.
84
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.59 UO 10 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
|
|
|
Utestående |
|
|
Beställnings- |
åtaganden |
Anslag |
Anslagsnamn |
bemyndigande |
|
1:6 |
Bidrag för |
|
|
|
sjukskrivningsprocessen |
3 190 |
3 250 |
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om beställningsbemyndiganden på 3 190 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 3 250 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 60 miljoner kronor. Skillnaden beror på att vissa åtaganden som redovisas mot bemyndigandet avser överenskommelser mellan staten och SKL som ingicks i december 2013 utan stöd av beställningsbemyndigande, men med förbehåll för riksdagens godkännande av budgetpropositionen för 2014, 2015 och 2016 (dnr S2013/8821/SF och S2013/8822/SF). Dessa åtaganden var således inte beräknade i regeringens förslag om beställningsbemyn- digande i budgetpropositionen för 2014.
Övriga krediter
Tabell 2.60 UO 10 Övriga krediter
Miljoner kronor
|
|
Utnyttjad |
|
|
kredit |
Övriga krediter i Riksgäldskontoret |
Kredit |
|
Försäkringskassans behov av |
|
|
likviditet i utbetalning av ersättning |
|
|
för vård i andra länder |
60 |
57 |
|
|
|
Skr. 2014/15:101
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Försäkringskassan
Försäkringskassan har, avseende sin årsredo- visning för 2014, fått en revisionsberättelse med reservation.
Uttalande med reservation
Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndigheten förutom det förhållande som beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation, i alla väsentliga avseenden, använt anslag och inkomster i enlighet med av riksdagen beslutade ändamål och i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter.
Grund för uttalande med reservation
Myndigheten redovisar ingångna åtaganden utöver tilldelad ram för beställningsbemyn- digande med 62 500 000 kronor. Detta avser anslag 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen, anslagspost 9 Försäkringsmedicinska utred- ningar under utgiftsområde 10. Åtagandena har ingåtts av regeringen, men anslagsposten disponeras av myndigheten. Myndigheten har beskrivit förhållandet i sin årsredovisning.
85
Skr. 2014/15:101
2.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Anslag
Tabell 2.61 UO 11 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
1:1 |
Garantipension till ålderspension |
16 359 |
|
16 539 |
180 |
1,1 |
16 751 |
1:2 |
Efterlevandepensioner till vuxna |
13 059 |
|
13 035 |
13 883 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:3 |
Bostadstillägg till pensionärer |
8 384 |
|
8 493 |
109 |
1,3 |
8 182 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:4 |
Äldreförsörjningsstöd |
678 |
83 |
724 |
46 |
6,8 |
658 |
2:1 |
Pensionsmyndigheten |
532 |
|
522 |
511 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
39 013 |
83 |
39 313 |
300 |
0,8 |
39 985 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgiftsområdet |
|
omfattar |
ersättning |
vid |
||||
ålderdom |
(garantipension, |
bostadstillägg |
till |
|||||
pensionärer |
samt |
äldreförsörjningsstöd) |
och |
|||||
ersättning |
vid |
dödsfall |
(omställningspension, |
|||||
änkepension och |
särskild |
efterlevandepension |
||||||
samt garantipension till dessa förmåner). |
|
|||||||
Inkomstrelaterad ålderspension |
redovisas |
|||||||
under avsnittet |
2.4.31 Ålderspensionssystemet |
|||||||
vid sidan av statens budget. |
|
|
|
|
||||
Utfallet |
för |
utgiftsområdet |
uppgick |
till |
||||
39 313 miljoner |
kronor |
och |
blev |
därmed |
300 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 minskade
utgifterna |
med |
672 miljoner |
kronor |
(1,7 procent). |
|
|
|
Utgifterna för garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd högre än anvisat
Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension uppgick till 16 539 miljoner kronor, vilket är 180 miljoner kronor (1,1 pro- cent) högre än det anvisade beloppet. Både antalet förmånstagare och medelbeloppet blev högre än beräknat.
Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 8 493 miljoner kronor, vilket är 109 miljoner kronor (1,3 procent) högre än vad som anvisats i budgeten. Det beror på att fler pensionärer än beräknat fått bostads- tillägg.
Utgifterna för anslaget 1:4 Äldreförsörjnings- stöd uppgick till 724 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kronor (6,8 procent) högre än an- visat. Ytterligare 83 miljoner kronor anvisades av riksdagen hösten 2014. Kostnaderna för äldre-
försörjningsstöd ökar till följd av att fler personer än beräknat är berättigade till sådant stöd och att de som får stödet är berättigade till högre belopp. Detta är främst en följd av att antalet invandrade med asylskäl under det senaste året ökade mer än vad som tidigare beräknats.
Sänkt prisbasbelopp ger lägre utgifter för garantipension jämfört med 2013
Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension blev 212 miljoner kronor (1,3 pro- cent) lägre än föregående år. Minskningen beror på att prisbasbeloppet sänktes 2014.
Ungefär 787 000 ålderspensionärer hade garantipension vid utgången av 2014, vilket är 25 000 fler än föregående år. Den genomsnittliga utbetalda garantipensionen uppgår till 20 800 kronor per år 2014, en minskning med 900 kronor per år jämfört med 2013.
Lägre utgifter då färre får änkepension
Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna uppgick till 13 035 miljoner kronor, vilket är 848 miljoner kronor (6,1 procent) lägre än föregående år. Änkepension svarar för den större delen av utgifterna under anslaget. Eftersom änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 minskar antalet personer med änkepension successivt. Mellan 2013 och 2014 minskade de med ca 11 000 personer, till 287 000 personer.
86
Bostadstilläggen ökar då inkomstpensionen minskade
Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 8 493 miljoner kronor. Det är en ökning med 311 miljoner kronor (3,8 procent) jämfört med 2013. Ökningen beror huvudsakligen på att inkomstpensionen minskade 2014. Bostadstillägget ökar då pens- ionen minskar. En annan förklaring till ökningen är högre boendekostnader för pensionärerna.
Antalet pensionärer med bostadstillägg uppgick under 2014 till 286 000 personer, en ökning med 11 000 personer jämfört med 2013. För 2014 var det genomsnittliga årsbeloppet 29 000 kronor, en ökning med 100 kronor eller 0,3 procent jämfört med 2013.
Ökad asylinvandring medför högre utgifter för äldreförsörjningsstöd
De personer som är över 65 år och bosatta i Sverige men som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utfallet
för anslaget |
1:4 |
Äldreförsörjningsstöd är |
724 miljoner |
kronor, |
vilket är 66 miljoner |
kronor högre än föregående år. Antalet personer med äldreförsörjningsstöd ökade med 9,1 procent jämfört med 2013 och uppgick till 19 000 personer 2014. Det genomsnittliga årsbeloppet ökade med 1,9 procent och uppgick till 38 500 kronor 2014. Ökningen beror på att det är en något större andel av dem som är födda 1938 eller senare som får äldreförsörjningsstöd. Till skillnad från dem som är födda 1937 eller tidigare är de inte berättigade till garantipension efter att ha bott i Sverige i 10 år utan det krävs en bosättning på 40 år för full garantipension. En annan förklaring till ökningen är ökad asylinvandring.
Skr. 2014/15:101
Övriga krediter
Tabell 2.62 UO 11 Övriga krediter
Miljoner kronor
|
|
Utnyttjad kredit |
Övriga krediter i Riksgäldskontoret |
Kredit |
|
Pensionsmyndighetens behov av |
|
|
likviditet i handeln med fondandelar |
8 000 |
3 |
|
|
|
Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom utgiftsområdet. Krediten är på 8 000 miljoner kronor och avser Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Krediten utnyttjades med ca 3 miljoner kronor vid årsskiftet. Maximalt utnyttjad kredit 2014 var 338 miljoner kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Pensionsmyndigheten
Övriga upplysningar
Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid redovisning av inkomstpension i myndighetens årsredovisning.
Av Pensionsmyndighetens regleringsbrev framgår att inkomstpensionens finansiella ställ- ning och utveckling ska redovisas i ett särskilt avsnitt i resultatredovisningen. Redovisningen regleras i Socialförsäkringsbalk (2010:110) samt förordning (2002:780) om beräkning av balanstal. Detta redovisas i årsredovisningen i avsnitt 8 Resultatredovisning inkomstpensions- systemet. Som framgår av årsredovisningen är redovisningen i detta avsnitt en sammanställning som delvis baseras på uppgifter från andra aktörer än Pensionsmyndigheten, den baseras också delvis på preliminära uppgifter. Gransk- ningen har omfattat uppgifter från och beräkningar utförda av Pensionsmyndigheten. Uppgifter från andra aktörer har inte granskats av Riksrevisionen.
I avsnitt 8 redovisar Pensionsmyndigheten jämförelsetal från tidigare års Orange rapport. Dessa jämförelsetal har inte granskats av Riksrevisionen. I avsnitt 8.3 Prognos balanstalet redovisar Pensionsmyndigheten ett antal prognoser för balanstalets utveckling över ett antal år. Detta avsnitt har inte granskats av Riksrevisionen.
87
Skr. 2014/15:101
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2014:13 Att gå i pension – varför så krångligt?
Riksrevisionen har granskat om regeringen och Pensionsmyndigheten har utformat och informerat om valmöjligheterna i det allmänna pensionssystemet på ett sådant sätt att individen ges tillräckliga förutsättningar att göra bra val. Riksrevisionen har även granskat om regeringen har verkat för en motsvarande ordning inom tjänstepensionen.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om att gå i pension (skr. 2014/15:33). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2014/15:SfU8, rskr. 2014/15:117).
RiR 2014:17 Det allmänna pensionssystemet – en granskning av granskningen
Riksrevisionen har granskat statens förutsätt- ningar för att granskningen av det allmänna pensionssystemet ska bidra till att upprätthålla rättssäkerhet och effektivitet.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om granskningen av det allmänna pensions- systemet (skr. 2014/15:34). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2014/15:SfU9, rskr. 2014/15:118).
88
Skr. 2014/15:101
2.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Anslag
Tabell 2.63 UO 12 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
Utfall- |
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
SB procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
1:1 |
Allmänna barnbidrag |
25 132 |
|
25 220 |
88 |
0,4 |
24 723 |
1:2 |
Föräldraförsäkring |
38 686 |
|
37 654 |
36 720 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:3 |
Underhållsstöd |
2 056 |
|
2 060 |
4 |
0,2 |
2 052 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:4 |
Bidrag till kostnader för internationella |
|
|
|
|
|
|
|
adoptioner |
36 |
|
14 |
15 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:5 |
Barnpension och efterlevandestöd |
841 |
70 |
876 |
35 |
4,2 |
876 |
1:6 |
Vårdbidrag för funktionshindrade barn |
3 201 |
|
3 295 |
94 |
2,9 |
3 147 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:7 |
Pensionsrätt för barnår |
6 732 |
|
6 732 |
0 |
0,0 |
6 468 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:8 |
Bostadsbidrag |
4 926 |
|
4 958 |
32 |
0,7 |
4 533 |
Summa |
|
81 610 |
70 |
80 809 |
78 533 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgiftsområdet omfattar bland annat barn- bidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag.
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 80 809 miljoner kronor. Det är 801 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 blev utgifterna 2 276 miljoner kronor (2,9 procent) högre.
Utgifterna för föräldraförsäkring lägre än anvisat
Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev 37 654 miljoner kronor, vilket är 1 032 miljoner kronor (2,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Den främsta orsaken är att utgifterna för föräldrapenning blev lägre än beräknat.
Utfallet för anslaget 1:5 Barnpension och efterlevandestöd blev 876 miljoner kronor, vilket är 35 miljoner kronor (4,2 procent) högre än anvisat i statens budget. Det finns två skäl till detta. Beviljandefrekvensen för ärenden som avser enbart efterlevandestöd ökade under 2014 på grund av ändrad tillämpning efter en dom från Högsta förvaltningsdomstolen som medfört förändrad rättspraxis. Beviljandefrekvensen blev 76 procent i genomsnitt under 2014. Det högre utfallet jämfört med anvisad budget beror också på att antalet ansökningar ökade under 2013 som en följd av stor flyktinginvandring. Antalet ansökningar har legat kvar på ungefär samma nivå 2014. Detta har resulterat i många beslut om efterlevandestöd under 2013 och 2014. Barn
under 18 år som har invandrat till Sverige och vars ena eller båda föräldrar har avlidit kan få efterlevandestöd. Hösten 2014 tilldelade riksdagen anslaget ytterligare 70 miljoner kronor på grund av det ökade antalet ansökningar om efterlevandestöd till följd av ökad migration och förändrad rättspraxis.
Utfallet för anslaget 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn blev 3 295 miljoner kronor, vilket är 94 miljoner kronor (2,9 pro- cent) högre än anvisat i statens budget. Orsaken till det högre utfallet är en fortsatt ökning av andelen barn vars föräldrar beviljas vårdbidrag.
Utgifterna för föräldraförsäkring och barnbidrag ökade jämfört med 2013
Att utgifterna för utgiftsområdet blev högre än för 2013 beror främst på att utgifterna på anslaget 1:2 Föräldraförsäkring ökade med 934 miljoner kronor (2,5 procent). Föräldra- penningen utgjorde 72,6 procent av utgiften för föräldraförsäkringen 2014. Utgifterna för föräldrapenning ökade med 466 miljoner kronor jämfört med 2013. Ökningen beror dels på att det betalades ut drygt 306 000 fler föräldra- penningdagar och dels på att den totala medel- ersättningen ökade med 1,1 procent mellan 2013 och 2014. År 2014 var den genomsnittliga medelersättningen för kvinnor 489 kronor per dag och för män 650 kronor per dag. Skillnaden förklaras dels av skillnader i arbetsinkomst
89
Skr. 2014/15:101
mellan män och kvinnor men också av att kvinnor i mycket högre utsträckning får ersättning på grundnivå och lägstanivå. Under 2014 betalades föräldrapenning för drygt 51,8 miljoner dagar ut, vilket är 0,6 procent fler än 2013. Ökningen av antalet föräldrapenning- dagar är främst en följd av att antalet födda barn har stigit de senaste åren. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) föddes preliminärt 114 907 barn fram till december 2014, vilket är 1 314 fler barn än under motsvarande period föregående år. Även utgifterna för den tillfälliga föräldra- penningen ökade till följd av att fler nettodagar användes. Ökningen var ca 4 procent och för- klaras främst av att antalet barn i åldrarna
Utgifterna för anslaget 1:1 Allmänna barnbidrag ökade med 497 miljoner kronor (2,0 procent) jämfört med föregående år. Det beror framför allt på att antalet barn i åldrarna 0– 16 år ökade.
Utgifterna för anslaget 1:8 Bostadsbidrag ökade med 425 miljoner kronor (9,4 procent), vilket beror på att det särskilda bidraget till hemmavarande barn höjdes 2014. Detta ledde till ökade utgifter samt fler barnhushåll med bostadsbidrag. Antal hushåll med bostadsbidrag var i genomsnitt 251 530 under 2014, varav 189 334 barnhushåll och 62 196 ungdomshus- håll. Jämfört med 2013 ökade antalet barnhushåll med 4 procent och antalet ungdomshushåll minskade med 1 procent.
Utfallet för anslaget 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn ökade med 148 miljoner kronor (4,7 procent). Antalet barn som har föräldrar som får vårdbidrag fortsatte att öka under 2014. Vårdbidrag är vanligare bland pojkar än flickor i alla åldersgrupper och det är vanligast med vårdbidrag bland barn i åldern
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2010:22 Underhållsstödet – för barnets bästa?
Riksrevisionen har granskat om underhålls- stödet är ett ändamålsenligt verktyg inom den ekonomiska familjepolitiken och om systemet hanteras effektivt.
Regeringen har redovisat vissa vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i Årsredovisning för staten 2010, 2011 och 2012.
Betänkandet Fortsatt föräldrar – om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull (SOU 2011:51), bereds fortfarande inom Regerings- kansliet. Regeringen gjorde i budgetpropo- sitionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.6) bedömningen att det finns behov av mer stöd och rådgivning om civilrättslig underhållsreglering utanför underhållsstödet. Socialdepartementet har under 2014 remitterat promemorian Ökat stöd för underhållsreglering (Ds 2014:27) där det lämnas förslag om att föräldrar ska få tillgång till sådant stöd, vilket till viss del tillgodoser Riksrevisionens rekom- mendationer. I sammanhanget bör även nämnas den lagändring i socialtjänstlagen (2001:453) som trädde i kraft den 1 juli 2014 som innebär att kommuner ska vara skyldiga att bereda föräldrar möjlighet att i samarbetssamtal ta upp frågor som gäller barnets försörjning om föräldrarna så önskar.
Regeringen kommer att återkomma till Riks- dagen om de ytterligare åtgärder som regeringen avser att vidta med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Ärendet bereds inom Regerings- kansliet.
90
Skr. 2014/15:101
2.4.13 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
Anslag
Tabell 2.64 UO 13 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
Utfall- |
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
SB procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
1:1 |
Integrationsåtgärder |
197 |
80 |
245 |
48 |
24,3 |
205 |
1:2 |
Kommunersättningar vid |
|
|
|
|
|
|
|
flyktingmottagande |
7 362 |
90 |
6 968 |
5 542 |
||
1:3 |
Etableringsersättning till vissa nyanlända |
|
|
|
|
|
|
|
invandrare |
2 342 |
450 |
2 685 |
342 |
14,6 |
1 668 |
1:4 |
Ersättning till etableringslotsar och |
|
|
|
|
|
|
|
insatser för vissa nyanlända invandrare |
1 961 |
1 743 |
930 |
|||
1:5 |
Hemutrustningslån |
145 |
|
171 |
25 |
17,3 |
106 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga anslag |
424 |
|
413 |
385 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
12 432 |
550 |
12 225 |
8 836 |
Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, politik mot diskriminering och jämställdhets- politik.
Utgifterna uppgick till 12 225 miljoner kronor och är därmed 207 miljoner kronor (1,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med 3 388 miljoner kronor (38,4 procent).
Fler kommunmottagna flyktingar än beräknat för 2014
Tabell 2.65 Kommunmottagna flyktingar och andra skydds- behövande samt deltagare i etableringsuppdraget
Antal personer
|
|
|
Utfall- |
|
|
SB |
Utfall |
SB |
Utfall |
Anslag |
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
Totalt antal |
|
|
|
|
kommunmottagna |
40 000 |
45 836 |
5 836 |
34 499 |
|
|
|
|
|
1varav barn och
ungdomar |
17 942 |
17 035 |
|
|
|
2varav ensamkomm ande barn
och |
|
|
|
|
ungdomar |
3 000 |
3 370 |
370 |
2 331 |
|
|
|
|
|
Antal deltagare i |
|
|
|
|
etableringsuppdrag |
|
|
|
|
i genomsnitt |
30 600 |
36 478 |
5 878 |
22 871 |
Källa: Migrationsverket och Arbetsförmedlingen
Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 6 968 miljoner kronor,
vilket är 394 miljoner kronor (5,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Ersättningarna till kommunerna för mottagandet av ensamkommande barn blev 275 miljoner kronor lägre, trots att kommunerna tog emot fler än beräknat. Det lägre utfallet beror främst på eftersläpningar i ärendehantering och antal beviljade uppehållstillstånd på grund av det stora antalet asylsökande. Det innebär att ett stort antal ansökningar från kommunerna som avser mottagande 2014 kommer att betalas ut först under 2015. Kommunerna tog under 2014 emot 45 836 personer, vilket är 5 836 personer fler än beräknat i statens budget. Av dessa var 3 370 ensamkommande barn och ungdomar, vilket är 370 fler än väntat.
Utgifterna för anslaget 1:3 Etablerings- ersättning till vissa nyanlända invandrare blev 342 miljoner kronor (14,6 procent) högre än anvisat i statens budget. Orsaken är ett högre antal nyanlända i etableringsinsatser än beräknat. För att finansiera de ökade utgifterna beslöt riksdagen att tillföra anslaget ytterligare 450 miljoner kronor hösten 2014.
Utfallet för anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare blev 218 miljoner kronor (11,1 procent) lägre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2014. Orsaken är framför allt ett lägre utnyttjande av etablerings- lotsarnas tjänster än förväntat.
91
Skr. 2014/15:101
Kommunerna tog emot fler nyanlända invandrare 2014 jämfört med 2013
Utgifterna för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 1 426 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. Det högre utfallet beror främst på att kommunerna tagit emot fler nyanlända invandrare 2014 jämfört med föregående år. Antalet kommun- mottagna ökade från 34 499 personer 2013 till 45 836 personer 2014. Antalet barn och ungdomar ökade från 17 035 till 17 942, varav ensamkommande barn ökade från 2 331 till 3 370.
Antalet nyanlända i etableringsuppdraget ökade kraftigt 2014
Utgifterna för anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare ökade med 1 017 miljoner kronor (61 procent) jämfört med 2013. Orsaken är att antalet nyanlända i etableringsuppdraget ökade från i snitt 22 871 deltagare 2013 till 36 478 deltagare 2014.
Utfallet för anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare blev 813 miljoner kronor (87,5 procent) högre än 2013. Orsaken är det större antalet nyanlända invandrare i etablerings- uppdraget.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.66 UO 13 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
|
|
|
Utestående |
|
|
Beställnings- |
åtaganden |
Anslag |
Anslagsnamn |
bemyndigande |
|
1:4 |
Ersättning till |
|
|
|
etableringslotsar och |
|
|
|
insatser för vissa |
|
|
|
nyanlända invandrare |
2 600 |
2 363 |
|
|
|
|
1:6 |
Från |
|
|
|
finansierade insatser för |
|
|
|
integration av |
|
|
|
tredjelandsmedborgare |
44 |
28 |
|
|
|
|
3:1 |
Särskilda |
|
|
|
jämställdhetsåtgärder |
27 |
0 |
|
|
|
|
Summa |
|
2 671 |
2 391 |
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 2 671 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 391 miljoner kronor. Skillnaden mellan be- myndiganden och utestående åtaganden uppgick till 280 miljoner kronor. Skillnaden för anslag 1:4
Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare beror på att etableringslotsarnas tjänster utnyttjades i lägre omfattning än beräknat vid budgeteringen.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2014:3 Staten och det civila samhället i integrationsarbetet
Riksrevisionen har granskat hur staten har lyckats undanröja hinder och skapa förutsätt- ningar för det civila samhällets medverkan på integrationsområdet.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om staten och det civila samhället i integrations- arbetet (skr. 2013/14:244). Granskningsrappor- ten är därmed slutbehandlad
RiR 2014:11 Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens – Rätt insats i rätt tid?
Riksrevisionen har granskat statsens insatser för att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens (skr. 2014/15:19). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.
RIR: 2014:14 Etableringslotsar – fungerar länken mellan individen och arbets- marknaden?
Riksrevisionen har undersökt om den arbets- förberedande insatsen etableringslots är utform- ad på ett effektivt sätt, så att den kan bidra till att påskynda individens etablering i arbetslivet.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om etableringslotsar (skr. 2014/15:23). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
92
Skr. 2014/15:101
RiR:2014:15 Nyanländ i Sverige – Effektiva insatser för ett snabbt mottagande?
Riksrevisionen har granskat statliga insatser för mottagande och bosättning av nyanlända invandrare i kommunerna.
Regeringen har redovisat sin bedömning av granskningsrapportens slutsatser samt vidtagna och planerade åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statliga insatser för mottagande och bosättning av nyanlända (skr. 2014/15:31). Granskningsrap- porten är därmed slutbehandlad.
93
Skr. 2014/15:101
2.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Anslag
Tabell 2.67 UO 14 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
1:1 |
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader |
7 111 |
|
6 919 |
7 108 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:2 |
Bidrag till arbetslöshetsersättning och |
|
|
|
|
|
|
|
aktivitetsstöd |
32 135 |
|
30 067 |
31 780 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:3 |
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program |
|
|
|
|
|
|
|
och insatser |
9 224 |
|
8 662 |
8 862 |
||
1:4 |
Lönebidrag och Samhall m.m. |
17 831 |
|
17 549 |
17 040 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:6 |
Europeiska socialfonden m.m. för perioden |
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
9 |
|
|||
1:11 |
Bidrag till lönegarantiersättning |
2 000 |
|
1 587 |
2 447 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:12 |
Europeiska socialfonden m.m. för perioden |
|
|
|
|
|
|
|
1 009 |
|
1 132 |
123 |
12,2 |
1 507 |
|
2:1 |
Arbetsmiljöverket |
622 |
|
600 |
602 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga anslag |
392 |
|
374 |
374 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
70 375 |
|
66 901 |
69 721 |
1 Inkl. den svenska medfinansieringen
Utgiftsområdet omfattar områdena arbets- marknad och arbetsliv och består i huvudsak av arbetsförmedling, utgifter för arbetsmarknads- politiska program, bidrag till arbetslöshets- ersättning och lönegarantiersättning samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Vidare ingår bl.a. Europeiska socialfonden och bidrag till Samhall AB. Myndigheter inom området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbets- löshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen.
Utfallet uppgick till 66 901 miljoner kronor, vilket är 3 474 miljoner kronor (4,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 blev utfallet 2 820 miljoner kronor (4,0 procent) lägre. En förklaring till det lägre utfallet är att färre personer uppbar arbetslöshetsersättning eller deltog i ett arbets- marknadspolitiskt program som berättigade till aktivitetsstöd än vad som antogs vid budgete- ringen. Jämfört med föregående år minskade utgifterna, bl.a. på grund av lägre program- deltagande och att färre personer fick löne- garantiersättning.
Antalet arbetslösa på samma nivå som förra året
Tabell 2.68 Arbetslöshet
|
Antal |
|
Antal |
|
|
personer |
Procent |
personer |
Procent |
|
2014 |
2014 |
2013 |
2013 |
Antal arbetslösa, |
|
|
|
|
411 000 |
|
410 900 |
|
|
|
|
|
|
|
- därav |
|
|
|
|
heltidsstuderande |
135 300 |
32,9 |
137 800 |
33,5 |
|
|
|
|
|
- därav personer med |
|
|
|
|
utomnordiskt ursprung |
145 900 |
35,5 |
137 700 |
33,5 |
|
|
|
|
|
- därav |
|
|
|
|
långtidsarbetslösa |
116 700 |
28,4 |
121 200 |
29,5 |
|
|
|
|
|
- därav långtids- |
|
|
|
|
arbetslösa personer |
|
|
|
|
med utomnordiskt |
|
|
|
|
ursprung |
53 600 |
13,0 |
54 300 |
13,2 |
|
|
|
|
|
- därav ungdomar, |
|
|
|
|
152 600 |
37,1 |
156 200 |
38,0 |
|
|
|
|
|
|
Arbetslösheten, |
|
|
|
|
år (arbetslösa som |
|
|
|
|
andel av arbetskraften) |
|
7,9 |
|
8,0 |
|
|
|
|
|
Ungdomsarbetslös- |
|
|
|
|
heten, |
|
|
|
|
(arbetslösa ungdomar |
|
|
|
|
som andel av samtliga |
|
|
|
|
ungdomar i |
|
|
|
|
arbetskraften) |
|
22,9 |
|
23,6 |
Anm. Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2013 respektive 2014. Källa: SCB.
94
Tabell 2.68 visar arbetsmarknadsstatistik från Arbetskraftsundersökning (AKU) som görs av Statistiska centralbyrån (SCB). Statistiken är från helårsundersökningarna för 2014 och 2013.
Det genomsnittliga antalet arbetslösa enligt AKU ökade med 100 personer mellan 2013 och 2014. Ökningen är för låg för att vara statistisk säkerställd. Antalet arbetslösa som är heltids- studerande minskade med 2 500 personer mellan åren. Antalet långtidsarbetslösa, dvs. personer som varit arbetslösa i mer än sex månader, minskade med 4 500 personer under 2014. Antalet arbetslösa personer med utomnordiskt ursprung ökade med 8 200 personer. Däremot minskade antalet personer med utomnordiskt ursprung i långtidsarbetslöshet 2014 jämfört med 2013.
Ungdomar
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader minskade under 2014
Utfallet för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader blev 6 919 miljoner kronor, vilket är 191 miljoner kronor lägre än anvisade medel och 189 miljoner kronor lägre än 2013. Antalet årsarbetskrafter vid Arbetsförmedlingen minskade med 278 och uppgick vid utgången av 2014 till 11 452 stycken.
Lägre arbetslöshet än beräknat leder till att utgifterna blev lägre än budgeterat
Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 30 067 miljoner kronor, vilket är 2 067 miljoner kronor (6,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Antalet arbetslösa blev lägre än vad som antogs i budgetberäkningen, både i antal och i procent av arbetskraften. Detta påverkar både utgifterna för bidrag till arbetslösersättning och aktivitetstöd. Framför allt fick färre personer arbetslöshetsersättning än vad som antogs när budgeten beräknades.
Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 8 662 miljoner kronor, vilket är 563 miljoner kronor (6,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna under anslaget påverkas främst av omfattningen av de arbetsmarknads- politiska programmen och under 2014 minskade genomsnittligt antal deltagare i arbetsmarknads-
Skr. 2014/15:101
politiska program med 12 761 personer till 176 624 personer vilket var en större minskning än vad som räknats med vid budgeteringen.
Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 17 549 miljoner kronor, vilket är 282 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det lägre utfallet beror på att antalet beslut om lönebidrag minskade mer under 2014 än vad som bedömdes vid budgetberäkningen.
Utfallet för anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning uppgick till 1 587 miljoner kronor, vilket är 413 miljoner kronor (20,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Antalet personer som omfattades av löne- garantin minskade under 2014.
Minskade utgifter för arbetslöshetsersättning och aktivitetstöd jämfört med föregående år
Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbets- löshetsersättning och aktivitetsstöd minskade med 1 713 miljoner kronor (5,4 procent) mellan åren. Det är en minskning av utgifterna för såväl arbetslöshetsersättningen som aktivitetsstödet. Antalet deltagare i program med aktivitetsstöd minskade under året. Av de öppet arbetslösa fick 36 procent arbetslöshetsersättning i september 2014.
Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskade jämfört med föregående år
Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för arbets- marknadspolitiska program och insatser minskade med 200 miljoner kronor (2,3 procent) mellan åren. Utgifterna under anslaget påverkas främst av omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska programmen.
I tabell 2.69 visas statistik om deltagandet i arbetsmarknadspolitiska program, med specifikt fokus på jobb- och utvecklingsgarantin.
95
Skr. 2014/15:101
Tabell 2.69 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser
|
|
Antal |
Antal |
|
|
personer |
personer |
|
|
2014 |
2013 |
Sökande i program |
176 624 |
189 384 |
|
|
|
|
|
Jobb- och utvecklingsgarantin |
103 026 |
98 635 |
|
3 |
därav fas 1 och 2 |
68 640 |
64 440 |
|
|
|
|
4 |
därav sysselsättningsfasen |
34 386 |
34 196 |
|
|
|
|
Män i sysselsättningsgarantin |
18 228 |
18 270 |
|
Kvinnor i sysselsättningsgarantin |
16 158 |
15 926 |
|
|
|
|
|
Utrikesfödda i sysselsättningsgarantin |
70 582 |
67 556 |
Anm. Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2013 respektive 2014. Källa: Arbetsförmedlingen
Av samtliga inskrivna arbetslösa under 2014 deltog i genomsnitt 47 procent i arbets- marknadspolitiska program, samma andel som 2013. Det största programmet är jobb- och utvecklingsgarantin som svarade för 58 procent av det genomsnittliga antalet deltagare i samtliga program med aktivitetsstöd. Antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantins fas 1 och 2 var i genomsnitt 68 640 personer, vilket är en ökning med 6,5 procent jämfört med 2013. Andelen deltagare som var i jobb- och utvecklings- garantins fas 1 och 2 i mer än 450 ersättnings- dagar var ungefär samma 2014 som 2013. Efter 450 ersättningsdagar blir deltagaren upptagen i sysselsättningsfasen. År 2014 ingick i genom- snitt 34 386 arbetssökande per månad i syssel- sättningsfasen jämfört med 34 196 personer 2013. I sysselsättningsfasen uppgick andelen kvinnor 2014 till 47 procent och andelen män till 53 procent. Andelen utrikesfödda deltagare var 37 procent, en ökning med 3 procentenheter jämfört med föregående år.
Fler subventionerade anställningar för personer med funktionsnedsättning jämfört med föregående år
Utgifterna för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. ökade med 509 miljoner kronor jämfört med föregående år. De särskilda subventionerade anställningarna för arbets- sökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, dvs. anställningar med lönebidrag, trygghetsanställning, utvecklings- anställning och offentligt skyddat arbete ökade sammantaget för 2014. Ökningen avser trygghetsanställningar och utvecklingsanställ- ningar. Den minskning av antalet anställningar med lönebidrag som pågått sedan flera år tillbaka fortsatte.
Färre konkurser och rekonstruktioner 2014 ledde till lägre utgifter än 2013
I tabell 2.70 visas omfattningen av lönegarantier- sättningen och antalet konkurser och rekon- struktioner.
Tabell 2.70 Bidrag till lönegarantiersättning
|
2014 |
2013 |
Antal personer med lönegarantiersättning |
23 708 |
34 187 |
|
|
|
Antal företagskonkurser och |
|
|
företagsrekonstruktioner |
3 080 |
3 564 |
Genomsnittligt antal dagar |
63 |
63 |
|
|
|
Genomsnittlig ersättning per person |
74 473 |
73 587 |
|
|
|
Källa: Kammarkollegiet |
|
|
Utgifterna för anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning minskade med 860 miljoner kronor mellan åren 2013 och 2014. Antalet personer som fick lönegarantiersättning blev
23 708 under 2014, en minskning |
med |
30,7 procent. Det genomsnittliga antalet |
dagar |
som ersättning betalades ut var oförändrat, 63 dagar, jämfört med föregående år. Den genom- snittliga ersättningen per person ökade med 1,2 procent och uppgick till 74 473 kronor. Antalet företagskonkurser och företagsrekon- struktioner var 3 080 stycken, en minskning med 13,6 procent.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.71 UO 14 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
|
|
|
Utestående |
|
|
Beställnings- |
åtaganden |
Anslag |
Anslagsnamn |
bemyndigande |
|
1:3 |
Kostnader för arbets- |
|
|
|
marknadspolitiska |
|
|
|
program och insatser |
5 025 |
4 152 |
|
|
|
|
1:4 |
Lönebidrag och Samhall |
|
|
|
m.m. |
13 000 |
12 178 |
|
|
|
|
1:6 |
Europeiska socialfonden |
|
|
|
m.m. för perioden |
|
|
|
1 000 |
11 |
|
1:7 |
Institutet för |
|
|
|
arbetsmarknadspolitisk |
|
|
|
utvärdering |
9 |
8 |
|
|
|
|
1:12 |
Europeiska socialfonden |
|
|
|
m.m. för perioden |
|
|
|
199 |
145 |
|
|
|
|
|
2:1 |
Arbetsmiljöverket |
18 |
18 |
|
|
|
|
Summa |
|
19 251 |
16 512 |
96
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 19 251 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 16 512 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 2 739 miljoner kronor. Skillnaden beror på att det finns en stor osäkerhet i budgeteringen av de utestående åtagandena som bl.a. beror på längden och omfattningen av besluten om insatser och vid vilken tidpunkt arbetsgivare och anordnare av insatser rekvirerar bidrag.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2014:5 Effekter av förändrade regler i arbetslöshetsförsäkringen för deltidsarbetslösa
Riksrevisionen har granskat effekterna av att reglerna i arbetslöshetsförsäkringen för deltids- arbetslösa förändrades 2008.
Skr. 2014/15:101
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om effekter av förändrade regler för deltids- arbetslösa (skr. 2013/14:252). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.
RiR 2014:27 Arbetsförmedlingens arbete vid varsel – Ett bidrag till effektiva omställningsinsatser?
Riksrevisionen har granskat om Arbets- förmedlingen i sitt arbete med varsel bidrar till att skapa effektiva omställningsinsatser för personer som varslas om uppsägning.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens arbete vid varsel m.m. (skr. 2014/15:42). Granskningsrapporten är där- med slutbehandlad.
97
Skr. 2014/15:101
2.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd
Anslag
Tabell 2.72 UO 15 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
1:1 |
Studiehjälp |
3 382 |
|
3 365 |
3 474 |
||
1:2 |
Studiemedel |
14 034 |
|
13 037 |
12 859 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:3 |
Avsättning för kreditförluster |
1 542 |
|
1 569 |
26 |
1,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:3 (2013) |
Studiemedelsräntor |
|
|
0,0 |
3 853 |
||
1:4 |
Statens utgifter för studiemedelsräntor |
1 602 |
|
1 620 |
18 |
1,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:5 |
Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning |
|
|
|
|
|
|
|
och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk |
61 |
|
52 |
51 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:7 |
Centrala studiestödsnämnden |
344 |
|
288 |
294 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga anslag |
40 |
|
40 |
0 |
0,1 |
36 |
Summa |
|
21 005 |
|
19 953 |
20 567 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgiftsområdet omfattar utgifter för olika former av ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Området omfattar även utgifter för att hantera studiestöden, vilket huvudsakligen sköts av Centrala studiestödsnämnden (CSN). Även ärendehanteringen inom Överklagandenämnden för studiestöd ingår i utgiftsområdet.
Utfallet uppgick till 19 953 miljoner kronor och blev därmed 1 052 miljoner kronor (5,0 pro- cent) lägre än vad som anvisades i statens budget.
Den förändrade hanteringen av studielånen (se följande avsnitt) innebär att den totala utgiftsnivån på utgiftsområdet minskade jämfört med 2013, framför allt till följd av att utgifterna för studiemedelsräntor nettoredovisas. Jämfört med 2013 blev utgifterna 614 miljoner kronor (3,0 procent) lägre.
Förändringar till följd av anpassning till budgetlagens bestämmelser
Från och med den 1 januari 2014 har redo- visningen av studielån anpassats till budgetlagens (2011:203) bestämmelser om utlåning. Budget- lagen innehåller generella bestämmelser om den statliga utlåning som finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Bestämmelserna innebär en enhetlig hantering av garantier och lån, en garanti- och kreditmodell. Kreditmodellen innebär att den förväntade kostnaden ska
beräknas innan ett lån ställs ut, på samma sätt som för garantier.
Budgetlagens bestämmelser om finansiering av förväntad förlust tillämpas fullt ut på ny- utlåning av studielån fr.o.m. 2014. Det innebär att medel för förväntade förluster ska beräknas och belasta anslag när utlåning sker. På så sätt tas hänsyn till statens kostnader för studielånen när beslut om utlåning tas. Medlen förs till en räntebärande kreditreserv i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida förluster till följd av utlåningen. Anslagsmedel motsvarande 7,3 pro- cent av utlånade medel avsattes till kredit- reserven under 2014. Medel för förluster på utlåning före 2014 (stocken) tillförs kredit- reserven genom att belasta anslag det år då förlusten är konstaterad. Förluster på utlåning före 2014 och som således inte belastat anslag, kan beräknas utifrån redovisade nedskrivningar för osäkra fordringar i årsredovisningen för staten 2013. Dessa uppgår till 27,6 miljarder kronor.
För att få en överensstämmelse mellan statens fordringar på låntagarna och statens upplåning lånar CSN medel för kapitaliserade räntor. Denna del av upplåningen används för att finansiera räntekostnaderna i Riksgäldskontoret.
Budgetlagen föreskriver att det för ett lån ska tas ut en ränta som motsvarar statens förväntade kostnad för lånet. Kreditmodellen innebär för studielånens del att ränteinbetalningarna från
98
studerande får disponeras för att betala räntekostnaderna till Riksgäldskontoret. Detta innebär att bruttoredovisningen av studie- medelsräntor har avskaffats. I stället disponerar CSN mottagna räntor från studerande för att finansiera räntan på lånen i Riksgäldskontoret. Riksdagen anvisar anslagsmedel för att täcka statens nettokostnad för studiemedelsräntor som utgörs av den
Poster i statens budget som berördes av om- läggningen var inkomsttitel 2343 Ränte- inkomster på studielån efter 1988, inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet, anslaget 1:3 (2013) Studiemedelsräntor, 1:3
Avsättning för kreditförluster (nytt anslag), anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor
(nytt anslag) samt Riksgäldskontorets netto- utlåning.
Utgifterna för studiemedel blev lägre än anvisat i statens budget
Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till 13 037 miljoner kronor, vilket är 997 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Anslaget används till utgifter för studiebidrag, tilläggs- bidrag och pensionsavgifter.
För studiebidraget finns två olika nivåer: en generell nivå där bidragsdelen under 2014 var 31,3 procent av totalbeloppet för studiemedel (studiebidrag och studielån) och en högre nivå där bidragsdelen var 73 procent av totalbeloppet. Det är främst utgifterna för studerande med rätt till den högre bidragsnivån som blev lägre än anvisade medel. Inom denna grupp är det huvud- sakligen utgifterna för studier på grundskolenivå och gymnasial nivå till vuxna studerande som saknar fullständig grundskole- eller gymnasie- utbildning som blev lägre än anvisade medel. Antalet studerande var färre än det antal studerande som anslaget beräknades för.
Utfallet för anslaget 1:7 Centrala studiestöds- nämnden blev 56 miljoner kronor eller 16,3 pro- cent lägre än anvisade medel i statens budget. Det lägre utfallet beror till stora delar på för- skjutningar i tid avseende kostnader i samband med myndighetens arbete att byta ut och effektivisera systemstödet för administration av studiestödet. Det beror även på att de inbetalda avgifterna blev högre än vad som beräknats.
Skr. 2014/15:101
Utgifterna för såväl studiehjälp som studiemedel följer utvecklingen av antalet studerande
Utfallet för anslaget 1:1 Studiehjälp blev 110 miljoner kronor lägre än föregående år. Det totala antalet studerande som fick studiehjälp och lärlingsersättning under 2014 var 406 395 stycken. Det är en minskning med 17 880 personer, 4,2 procent, jämfört med 2013. Antalet studerande med studiehjälp har minskat under de senaste tre åren. Förändringen följer befolkningsutvecklingen i åldern
Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel ökade med 178 miljoner kronor jämfört med före- gående år. Det totala antalet studerande som fick studiemedel under 2014 var 482 155 stycken. Det är en ökning med 10 205 personer, 2,2 procent, jämfört med 2013. Utvecklingen av utbetalade bidrag följer utvecklingen av antalet studerande. Ökningen av antalet studerande med studiemedel på gymnasial nivå är den främsta förklaringen till att det totala antalet studerande med studiemedel ökade under 2014.
Utfallet för det nya anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor blev 1 620 miljoner kro- nor. I samband med den förändrade hanteringen av studielånen uppstod en övergångseffekt vid betalning av ränta till Riksgäldskontoret på ca 600 miljoner kronor. Anslaget belastades 2014 med hela räntekostnaden för det fjärde kvartalet 2013 men endast 30 procent för det första till det tredje kvartalet 2014.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.73 UO 15 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
|
|
|
Utestående |
|
|
Beställnings- |
åtaganden |
Anslag |
Anslagsnamn |
bemyndigande |
|
|
Bidrag till vissa |
|
|
1:6 |
studiesociala ändamål |
4 |
2 |
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 4 miljoner kro- nor. De utestående åtagandena uppgick till 2 miljoner kronor.
99
Skr. 2014/15:101
Utlåning
Tabell 2.74 UO 15 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning |
|
Låneram Lån |
|||
Studielån |
|
200 205 |
198 586 |
||
|
|
|
|
|
|
Låneramen |
för |
studielån |
uppgick |
till |
|
200 205 miljoner |
kronor. Utestående |
lån |
vid |
utgången av 2014 var 198 586 miljoner kronor.
100
Skr. 2014/15:101
2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Anslag
Tabell 2.75 UO 16 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
1:5 |
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk |
|
|
|
|
|
|
|
verksamhet |
2 708 |
|
2 198 |
1 350 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:6 |
Särskilda insatser inom skolområdet |
467 |
|
415 |
394 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:7 |
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk |
|
|
|
|
|
|
|
verksamhet, m.m. |
3 691 |
|
3 689 |
3 671 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:8 |
Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. |
190 |
166 |
138 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:10 |
Fortbildning av lärare och förskolepersonal |
400 |
|
265 |
338 |
||
1:14 |
Statligt stöd till vuxenutbildning |
2 908 |
|
2 786 |
2 892 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
2:3 |
Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och |
|
|
|
|
|
|
|
avancerad nivå |
1 523 |
|
1 523 |
0 |
0,0 |
1 438 |
2:4 |
Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning |
1 969 |
|
1 969 |
0 |
0,0 |
1 842 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:5 |
Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och |
|
|
|
|
|
|
|
avancerad nivå |
1 840 |
|
1 840 |
0 |
0,0 |
1 798 |
2:6 |
Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning |
2 026 |
|
2 008 |
1 896 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
2:7 |
Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och |
|
|
|
|
|
|
|
avancerad nivå |
1 872 |
|
1 872 |
0 |
0,0 |
1 833 |
2:8 |
Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning |
1 463 |
|
1 463 |
0 |
0,0 |
1 377 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:9 |
Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och |
|
|
|
|
|
|
|
avancerad nivå |
1 563 |
|
1 629 |
67 |
4,3 |
1 632 |
2:10 |
Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning |
1 520 |
|
1 520 |
0 |
0,0 |
1 448 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:11 |
Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad |
|
|
|
|
|
|
|
nivå |
1 236 |
|
1 236 |
0 |
0,0 |
1 214 |
2:12 |
Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning |
1 035 |
|
1 035 |
0 |
0,0 |
993 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:13 |
Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och |
|
|
|
|
|
|
|
avancerad nivå |
1 354 |
|
1 354 |
0 |
0,0 |
1 347 |
2:16 |
Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning |
1 460 |
|
1 460 |
0 |
0,0 |
1 339 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:17 |
Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och |
|
|
|
|
|
|
|
avancerad nivå |
1 033 |
|
1 058 |
25 |
2,4 |
967 |
2:18 |
Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och |
|
|
|
|
|
|
|
forskarutbildning |
1 371 |
|
1 371 |
0 |
0,0 |
1 303 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:63 |
Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet |
2 893 |
|
2 889 |
2 759 |
||
2:64 |
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor |
654 |
525 |
576 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
2:66 |
Ersättningar för klinisk utbildning och forskning |
2 315 |
|
2 315 |
0 |
0,0 |
2 256 |
|
|
|
|
|
|
|
|
3:1 |
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation |
5 506 |
93 |
5 750 |
244 |
4,4 |
5 006 |
3:9 |
Polarforskningssekretariatet |
39 |
|
59 |
21 |
53,2 |
32 |
|
|
|
|
|
|
|
|
3:13 |
Särskilda utgifter för forskningsändamål |
163 |
120 |
150 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
4:2 |
Avgift till Unesco och ICCROM |
31 |
|
12 |
31 |
||
|
Övriga anslag |
16 881 |
10 |
16 892 |
12 |
0,1 |
16 465 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
60 110 |
6 |
59 419 |
56 484 |
101
Skr. 2014/15:101
Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning samt högre utbildning och forskning. Området omfattar även myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet.
Utfallet uppgick till 59 419 miljoner kronor och blev därmed 691 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med 2 935 miljoner kronor (5,2 procent).
För universitet och högskolor belastas anslagen till forskning och forskarutbildning när anslaget erhålls. Till följd av den särskilda anslagsredovisningen blir det därför inga skillnader mellan budget och utfall. I det följande kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där avvikelser finns.
Utfallet för utveckling av skolväsendet blev lägre än vad som anvisats i statens budget men högre än föregående år
Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
blev |
2 198 miljoner |
kronor, |
vilket |
är |
511 miljoner kronor |
(18,9 procent) lägre |
än |
anvisat. Anslaget används bl.a. för utgifter för att främja utveckling av skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet. Anslaget används även för utgifter för administration, uppföljning och utvärdering av uppdrag och satsningar, utredningar samt statsbidrag och stipendier.
Det lägre utfallet förklaras i huvudsak av att utgifterna för befattningsutbildning för rektorer, insatser för en förstärkt elevhälsa och karriärsteg för lärare blev lägre än beräknat. Dessutom ansökte färre huvudmän om bidrag för ökad undervisningstid i svenska för nyanlända elever och för behörighetsgivande utbildning för lärare i yrkesämnen än vad som beräknades i budgeten. Skolhuvudmännen ansökte även i lägre grad än beräknat om bidrag för sommarskola eller undervisning under andra skollov. Även utgifterna för bidrag för utveckling av lärande på arbetsplatser och utgifterna för legitimering av lärare och förskollärare blev lägre än budgeterat.
Utgifterna |
blev |
847 miljoner |
kronor |
(62,7 procent) |
högre |
än föregående |
år. Det |
ökade utfallet avser främst statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare, statsbidrag för gymnasial lärlings-
utbildning och utgifter för kompetensutveckling av matematiklärare.
Lägre utgifter för vuxenutbildning jämfört med både budget och föregående år
Utgifterna för anslaget 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning blev 2 786 miljoner kronor. Det är 122 miljoner kronor (4,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget blev 106 miljoner kronor lägre än föregående år.
Det lägre utfallet jämfört med statens budget avser statligt stöd för yrkeshögskoleutbildning m.m. År 2014 utbetalades 1 541 miljoner kronor i statsbidrag till yrkeshögskoleutbildningar och kvalificerade yrkesutbildningar. Myndigheten för yrkeshögskolan betalade ut medel för 25 340 årsplatser, vilket är en ökning med 1 088 årsplatser jämfört med föregående år. Utfallet av de beräknade årsplatserna påverkas av variationer i utbildningslängd och kostnad, samt av om utbildningsstarter ställs in på grund av för få sökande.
År 2014 betalades även 620 miljoner kronor som avser statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå ut av Statens skolverk, en minskning med 174 miljoner kronor jämfört med föregående år. Utöver detta utbetalades 300 miljoner kronor som avser statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna.
Lägre utgifter för bl.a. fortbildning och forskar- skolor jämfört med budget
Utgifterna för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 265 miljoner kronor, vilket är 135 miljoner kronor (33,8 pro- cent) lägre än anvisat i statens budget. Det lägre utfallet beror på ett lägre antal sökande inom såväl fortbildning av lärare och fritidspedagoger som fortbildning av rektorer.
Utfallet för anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor blev 525 miljoner kronor. Det är 129 miljoner kronor (19,7 pro- cent) lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Utgifterna blev lägre än vad som fördelats för bl.a. vidareutbildning av obehöriga lärare och forskarskolor för lärare. Utfallet för dessa poster blev 70,9 miljoner kronor respektive 46,1 miljoner kronor.
Utfallet för anslaget 3:9 Polarforsknings- sekretariatet blev 53,2 procent högre än vad som anvisats i statens budget och 85,0 procent högre än föregående år. Polarforskningssekretariatets utgifter varierar mellan åren beroende på om
102
större expeditioner genomförs eller inte. År 2014 fanns ett ingående överföringsbelopp på 24,1 miljoner kronor som har disponerats under året. Det har använts för att delfinansiera en forskningsexpedition
Utfallet för anslaget 3:13 Särskilda utgifter för forskningsändamål blev 26,1 procent lägre än vad som anvisats i den ursprungliga budgeten. Anslaget används bl.a. för utgifter för särskilda insatser inom forsknings- och utvecklings- området. Anslaget används även för kapital- tillskott till holdingbolag knutna till universitet och högskolor.
Utfallet för anslaget 4:2 Avgift till Unesco och ICCROM blev 60,9 procent lägre än anvisat i statens budget och 60,4 procent lägre än föregående år. Anslaget används bl.a. för utgifter för Sveriges medlemsavgift till Unesco. Utgifterna på anslaget påverkas främst av utvecklingen av Unescos budget, Sveriges andel av budgeten och eventuella valutaförändringar. Anledningen till det lägre utfallet är att delar av medlemsavgiften för 2014 betalades i förskott i slutet av 2013. Då var även den svenska kronan starkare.
European Spallation Source (ESS) medförde ökade utgifter 2014
Utfallet för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation blev 5 750 miljoner kronor. Det är 244 miljoner kronor (4,4 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det högre utfallet gäller främst forskningsfinansiering och forsknings- infrastruktur. Anslaget, inklusive ingående överföringsbelopp, användes bl.a. för kapital- tillskott till European Spallation Source ESS AB. Våren 2014 anvisade riksdagen anslaget ytterligare 93 miljoner kronor. Utfallet för anslaget blev 744 miljoner kronor (14,9 procent) högre än föregående år.
I september 2014 påbörjades byggnationen av ESS, som är en anläggning för mångvetenskaplig forskning med hjälp av neutronspridningsteknik som ska byggas utanför Lund. Den europeiska spallationskällan planeras att tas i full drift omkring 2025 och kommer att bli en av Europas största forskningsinfrastrukturer. Under 2014 har 711,6 miljoner kronor utbetalats av
Skr. 2014/15:101
Vetenskapsrådet till ESS AB och 82 miljoner kronor från Lunds universitet.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.76 UO 16 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
|
|
|
Utestående |
|
|
Beställnings- |
åtaganden |
Anslag |
Anslagsnamn |
bemyndigande |
|
1:5 |
Utveckling av |
|
|
|
skolväsendet och annan |
|
|
|
pedagogisk verksamhet |
1 608 |
1 178 |
|
|
|
|
1:6 |
Särskilda insatser inom |
|
|
|
skolområdet |
32 |
33 |
|
|
|
|
1:10 |
Fortbildning av lärare |
|
|
|
och förskolepersonal |
205 |
105 |
|
|
|
|
1:14 |
Statligt stöd till |
|
|
|
vuxenutbildning |
3 350 |
3 239 |
|
|
|
|
2:6 |
Lunds universitet: |
|
|
|
Forskning och |
|
|
|
forskarutbildning |
578 |
496 |
3:1 |
Vetenskapsrådet: |
|
|
|
Forskning och |
|
|
|
forskningsinformation |
19 513 |
17 102 |
|
|
|
|
3:2 |
Vetenskapsrådet: |
|
|
|
Avgifter till |
|
|
|
internationella |
|
|
|
organisationer |
1 533 |
1 588 |
3:4 |
Rymdforskning och |
|
|
|
rymdverksamhet |
1 300 |
728 |
3:6 |
Rymdstyrelsen: Avgifter |
|
|
|
till internationella |
|
|
|
organisationer |
2 100 |
2 037 |
|
|
|
|
4:1 |
Internationella program |
153 |
90 |
Summa |
|
30 372 |
26 596 |
|
|
|
|
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 30 372 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 26 596 miljoner kronor. Skillnaden mellan be- myndiganden och utestående åtaganden uppgick till 3 776 miljoner kronor och hänför sig huvud- sakligen till anslaget 1:5 Utveckling av skol- väsendet och annan pedagogisk verksamhet, anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation och anslaget 3:4 Rymd- forskning och rymdverksamhet.
För anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet beror skillna- den på 430 miljoner kronor mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden bl.a. på lägre åtaganden än förväntat för Rektors- programmet, Matematiklyftet och Fjärde tekniskt år.
103
Skr. 2014/15:101
Det beslutade bemyndigandet för anslaget 1:6
Särskilda insatser inom skolområdet överskreds med drygt 0,5 miljoner kronor.
För anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation beror skillnaden på 2 411 miljoner kronor mellan beslutat bemyn- digande och utestående åtaganden bl.a. på att rekryteringen av internationella toppforskare inte uppnådde den omfattning som förväntades vid budgetering. Även en annan hantering av rådsprofessorsprogrammet och register för forskning bidrog till att bemyndigandet inte utnyttjades fullt ut.
Det beslutade beställningsbemyndigandet för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer överskreds med 55 miljoner kronor. Skälet till överskridandet var att medlemsavgifterna som finansieras genom anslaget blev högre än beräknat, främst till följd av en valutakursförsvagning av den svenska kronan. Nivån på avgifterna påverkas även av
För anslaget 3:4 Rymdforskning och rymd- verksamhet beror skillnaden på 572 miljoner kronor mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden på att åtaganden för nya programramar inom European Space Agencys bärraketprogram kommer att bekräftas under 2015 och inte som förväntat 2014.
Garantier
Tabell 2.77 UO 16 Garantier
Miljoner kronor
|
|
Utestående åtaganden |
Garanti |
Garantiram |
|
Pensionsgaranti (inkl. |
|
|
efterborgen) Chalmers |
|
|
Tekniska Högskola AB 1 |
Obegränsad |
398 |
1 I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31/12 2013.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Myndigheten för yrkeshögskolan
Myndigheten för yrkeshögskolan har, avseende sin årsredovisning för 2014, fått en revisions- berättelse med reservation.
Uttalande med reservation
Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndigheten förutom det förhållande som
beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation, i alla väsentliga avseenden, använt anslag och inkomster i enlighet med av riksdagen beslutade ändamål och i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter.
Grund för uttalande med reservation
Myndigheten har ingått åtaganden där beställningsbemyndiganden saknas. Detta avser anslag 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor anslagspost 26 Tolkutbildning under utgiftsområde 16, med åtaganden om 43 955 000 kronor och anslag 14:2 Bidrag till kontakttolkutbildning till Myndigheten för yrkeshögskolan, under utgiftsområde 17 med åtaganden om 36 090 000 kronor.
Specialpedagogiska skolmyndigheteten
Specialpedagogiska skolmyndigheten har, avseende sin årsredovisning för 2014, fått en revisionsberättelse med reservation.
Uttalande med reservation
Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndig- heten förutom det förhållande som beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation, i alla väsentliga avseenden använt anslag och inkomster i enlighet med av riksdagen beslutade ändamål och i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter.
Grund för uttalande med reservation
Myndigheten har ingått åtaganden utöver tilldelad ram för beställningsbemyndigande om 529 000 kronor. Detta avser anslag 1:6 Särskilda insatser inom skolområdet, anslagspost 1 Omvårdnadsinsatser under utgiftsområde 16.
Umeå universitet
Umeå universitet har, avseende sin årsredovis- ning för 2014, fått en revisionsberättelse med reservation.
Uttalande med reservation
Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndig- heten förutom det förhållande som beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation, i alla väsentliga avseenden, använt anslag och inkomster i enlighet med av riksdagen beslutade ändamål och i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter.
104
Grund för uttalande med reservation
Myndigheten var 2012 med och finansierade byggnationen av en anläggning utanför universitetsområdet utan att ha erhållit regeringens medgivande till detta. Anläggningen aktiverades i myndighetens balansräkning som förbättringsutgifter på annans fastighet. Under 2014 beslutade universitetsstyrelsen att direktav- skriva anläggningens kvarvarande kostnader och att finansiera detta med grundutbildnings- anslaget (anslag 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, anslagspost 1, under utgiftsområde 16), fort- farande utan att ha erhållit ett medgivande från regeringen.
Vetenskapsrådet
Vetenskapsrådet har, avseende sin årsredovisning för 2014, fått en revisionsberättelse med reservation.
Uttalande med reservation
Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndig- heten i alla väsentliga avseenden, förutom vad gäller effekterna av det förhållande som beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation använt anslag och inkomster i enlighet med av riksdagen beslutade ändamål och i överens- stämmelse med tillämpliga föreskrifter.
Grund för uttalande med reservation
Myndigheten har ingått åtaganden utöver tilldelad ram för beställningsbemyndiganden om 55 292 000 kronor avseende anslag 3:2
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer under utgiftsområde 16. Avgifterna erläggs i utländsk valuta och de utstående åtagandena är beroende av valuta- kursutvecklingen. Värdering har gjorts till balansdagens kurs vilket har medfört att de utestående åtagandena har ökat.
Regionala etikprövningsnämnden i Linköping
Upplysning av särskild betydelse
Regionala etikprövningsnämnden i Linköping redovisar i årsredovisningen ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksam- heten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det
Skr. 2014/15:101
ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.
Regionala etikprövningsnämnden i Lund
Upplysning av särskild betydelse
Regionala etikprövningsnämnden i Lund redo- visar i årsredovisningen ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reser- vation i detta avseende.
Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg
Upplysning av särskild betydelse
Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg redovisar i årsredovisningen ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksam- heten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning på i årsredovisningen har myndig- heten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.
Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm
Upplysning av särskild betydelse
Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm redovisar i årsredovisningen ett väsentligt under- skott i den avgiftsfinansierade verksamheten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reser- vation i detta avseende.
Regionala etikprövningsnämnden i Umeå
Upplysning av särskild betydelse
Regionala etikprövningsnämnden i Umeå redovisar i årsredovisningen ett väsentligt under- skott i den avgiftsfinansierade verksamheten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens i årsredo-
105
Skr. 2014/15:101
visningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.
Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala
Upplysning av särskild betydelse
Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala redovisar i årsredovisningen ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksam- heten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.
Statens skolverk
Övrig upplysning
Myndigheten redovisar i årsredovisningen ett underskott i den avgiftsfinansierade verksam- heten som avser handläggning av lärarlegitimat- ioner. Verksamheten ska finansieras med avgifter och till full kostnadstäckning, dock har myndigheten rätt att utöver avgifterna använda anslagsmedel. Det finns således inget faktiskt underskott i verksamheten. På grund av denna otydlighet i den ekonomiska styrningen gällande full kostnadstäckning har myndigheten inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2011:23 Lika betyg, lika kunskap? – En uppföljning av statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan
Riksrevisionen har granskat statens insatser för en likvärdig betygssättning i grundskolan.
Riksdagen har i ett tillkännagivande, med anledning av regeringens skrivelse Riks- revisionens rapport om statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan (skr. 2011/12:57), uppmanat regeringen att den bör se till att ett bedömningsstöd för den nya betygsskalan skyndsamt tas fram och görs till-
gängligt där sådant material ännu inte finns (bet. 2011/12:UbU12, rskr. 2011/12:174).
Skolverket har i uppdrag att utarbeta olika former av stödmaterial för att underlätta lärarnas arbete med bedömning och betygsättning när det gäller kunskapskraven B och D. I december 2012 publicerade Skolverket handledningen ”Betygsskalan och betygen B och D – en handledning”. Den 12 juni 2014 redovisade Skolverket regeringens uppdrag om bl.a. fortsatt arbete med olika former av kompetensutveckling och stöd till lärare inom området bedömning och betygssättning (U2014/4011/S). Med anledning av detta gjorde regeringen i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1, utg.omr. 16, avsnitt 9.6.3, s. 168 f.) bedömningen att tillkännagivandet kan anses slutligt tillgodosett. Den 5 februari 2015 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.
Regeringen bedömer mot bakgrund av detta att granskningen inte föranleder några ytterligare åtgärder från regeringens sida. Rapporten anses därmed vara slutbehandlad.
RiR 2013:11 Statens kunskapsspridning till skolan
Riksrevisionen har granskat om statens sprid- ning av kunskap är effektiv och främjar att utbildningen i skolan i större utsträckning kan bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporen i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens kunskapsspridning till skolan (skr. 2013/14:95). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:UbU23, rskr. 2013/14:377).
RiR 2013:15 Kränkt eller diskriminerad i skolan – är det någon skillnad?
Riksrevisionen har granskat om statens insatser i form av tillsyn och stöd på ett effektivt sätt bidrar till en god och trygg arbetsmiljö i skolan där elever inte utsätts för kränkande behandling eller trakasserier.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporen i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens insatser för att motverka kränkande
106
Skr. 2014/15:101
behandling i skolan (skr. 2013/14:193). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:UbU24, rskr. 2013/14:378).
RiR 2013:16 Statens tillsyn över skolan – bidrar den till förbättrade kunskapsresultat?
Riksrevisionen har granskat om Skol- inspektionens tillsyn och kvalitetsgranskning av grund- och gymnasieskolan verkar för en likvärdig utbildning av god kvalitet samt bidrar till goda förutsättningar för förbättrade kunskapsresultat.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporen i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över skolan (skr. 2013/14:200). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:UbU25, rskr. 2013/14:376).
RiR 2014:18 Statens dimensionering av lärarutbildningen – utbildas rätt antal lärare?
Riksrevisionen har granskat om systemet för dimensionering av lärarutbildning leder till att rätt antal lärare med rätt kompetens utbildas.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens dimensionering av lärarutbildningen. (skr. 2014/15:47). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
RiR 2014:25 Specialdestinerade statsbidrag - Ett sätt att styra mot en mer likvärdig skola?
Riksrevisionen har granskat den statliga tillsynen och kvalitetsgranskningen av grund- och gymnasieskolan.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om specialdestinerade statsbidrag - Ett sätt att styra mot en mer likvärdig skola? (skr. 2014/15:106). Rapporten anses därmed vara slutbehandlad.
107
Skr. 2014/15:101
2.4.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Anslag
Tabell 2.78 UO 17 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
1:6 |
Bidrag till regional kulturverksamhet |
1 313 |
|
1 313 |
0 |
0,0 |
1 286 |
2:1 |
Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, |
|
|
|
|
|
|
|
Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och |
|
|
|
|
|
|
|
Voksenåsen |
979 |
|
979 |
0 |
0,0 |
958 |
6:1 |
Riksarkivet |
356 |
|
347 |
361 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
7:3 |
Kyrkoantikvarisk ersättning |
460 |
|
460 |
0 |
0,0 |
460 |
|
|
|
|
|
|
|
|
8:1 |
Centrala museer: Myndigheter |
1 006 |
|
1 001 |
991 |
||
8:2 |
Centrala museer: Stiftelser |
245 |
|
245 |
0 |
0,0 |
240 |
|
|
|
|
|
|
|
|
10:1 |
Filmstöd |
317 |
|
302 |
332 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
11:5 |
Stöd till taltidningar |
83 |
|
76 |
122 |
||
12:2 |
Bidrag till nationell och internationell |
|
|
|
|
|
|
|
ungdomsverksamhet |
260 |
|
259 |
249 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
13:1 |
Stöd till idrotten |
1 705 |
|
1 705 |
0 |
0,0 |
1 705 |
14:1 |
Bidrag till folkbildningen |
3 625 |
|
3 625 |
0 |
0,0 |
3 547 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga anslag |
2 529 |
|
2 515 |
2 479 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
12 880 |
|
12 827 |
12 730 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folk- bildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, idrott, teater, dans och musik, museer, utställ- ningar och trossamfund.
Utfallet uppgick till 12 827 miljoner kronor och blev därmed 53 miljoner kronor (0,4 pro- cent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med 97 miljoner kronor (0,8 procent).
Lägre utfall för Riksarkivet
Utfallet för anslaget 6:1 Riksarkivet blev 347 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Under 2013 utnyttjade Riksarkivet anslagskrediten, vilket medförde att myndighetens tilldelade medel för 2014 var ca 13 miljoner kronor lägre än anvisade medel i statens budget för 2014.
Filmstödet lägre på grund av tidigarelagd digitalisering
Utfallet för anslaget 10:1 Filmstöd blev 302 mil- joner kronor, vilket är 15 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. År 2013 uppstod ett underskott på anslaget eftersom en förstärkning
av statens bidrag till filmavtalet med 15 miljoner kronor finansierades genom en kredit på anslaget för 2013. Anslaget tillfördes 15 miljoner kronor 2014 för att reglera utnyttjandet av anslags- krediten.
Stödet till taltidningar lägre än anvisat
Utfallet för anslaget 11:5 Stöd till taltidningar blev 76 miljoner kronor, vilket var 7 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 är utfallet 46 miljoner kronor (37,7 procent) lägre. Under 2014 genomförde Myndigheten för tillgängliga medier ett teknikskifte till ett nytt taltidningssystem. Detta är delvis förklaringen till det lägre utfallet i jämförelse med 2013.
108
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.79 UO 17 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
|
|
|
Utestående |
|
|
|
Beställnings- |
åtaganden |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
bemyndigande |
|
|
1:5 |
Stöd till |
|
|
|
|
kulturlokaler |
9 |
7 |
|
2:2 |
Bidrag till vissa |
|
|
|
|
dans- och |
|
|
|
|
musikändamål |
137 |
102 |
|
|
|
|
|
|
3:1 |
Bidrag till litteratur och |
|
|
|
|
kulturtidskrifter |
25 |
0 |
|
|
|
|
|
|
5:2 |
Ersättningar och bidrag |
|
|
|
|
till konstnärer |
136 |
111 |
|
|
|
|
|
|
7:2 |
Bidrag till |
|
|
|
|
kulturmiljövård |
100 |
68 |
|
|
|
|
|
|
13:2 |
Bidrag till allmänna |
|
|
|
|
samlingslokaler |
32 |
26 |
|
|
|
|
|
|
13:5 |
Bidrag till |
|
|
|
|
riksdagspartiers |
|
|
|
|
kvinnoorganisationer |
15 |
15 |
|
|
|
|
|
|
13:6 |
Insatser för den ideella |
|
|
|
|
sektorn |
57 |
53 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
511 |
381 |
|
|
|
|
|
|
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 511 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 381 miljoner kronor, vilket är 130 miljoner kronor lägre än beslutade bemyndiganden.
Utlåning
Tabell 2.80 UO 17 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning |
Låneram |
Lån |
Stiftelsen Nordiska museet 1 |
15 |
1 |
1 Prop. 2004/05:1, bet. 2004/05:FiU11, rskr. 2004/05:54.
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om en låneram på högst 15 miljoner kronor för lån till viss ombyggnation av Nordiska museet i samband med att Stiftelsen Nordiska museet införde fri entré på museet. Utestående lån vid utgången av 2014 var 1 miljon kronor.
Skr. 2014/15:101
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Nämnden för hemslöjdsfrågor
Riksrevisionen har avseende Nämnden för hemslöjdsfrågors årsredovisning för 2014 avstått från att uttala sig.
Inget uttalande görs
På grund av att det förhållande som beskrivs i stycket Grund för att avstå från uttalande är så betydelsefullt har Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för sina revisions- uttalanden. Följaktligen avstår Riksrevisionen från att uttala sig om årsredovisningen.
Grund för att avstå från uttalande
Nämnden för hemslöjdsfrågor har undantag från att lämna resultaträkning och balansräkning i årsredovisningen. Tillväxtverket disponerar och redovisar Nämndens anslag. Eftersom regle- ringsbrevet Ku 2013/2461/RFS föreskriver undantag från väsentliga delar av en års- redovisning som behövs för att kunna utgöra en årsredovisning och ge en rättvisande bild av Nämndens finansiella ställning, resultat och finansiering i enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunder- lag, saknas grund för att göra uttalanden om huruvida årsredovisningen är upprättad i enlighet med ett lämpligt ramverk, om den ger en rättvisande bild, och om resultatredovisningen är förenlig med övriga delar av årsredovisningen.
Forum för levande historia
Forum för levande historia har, avseende sin årsredovisning för 2014, fått en revisions- berättelse med reservation.
Uttalande med reservation
Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndig- heten i alla väsentliga avseenden:
–upprättat årsredovisningen enligt för- ordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, regle- ringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndigheten,
–förutom effekterna av det förhållande som beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation, gett en rättvisande bild av Forum för levande historias ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per den 31 december 2014, samt
109
Skr. 2014/15:101
–lämnat en resultatredovisning och information i övrigt som är förenlig med årsredovisningen som helhet.
Grund för uttalande med reservation
Myndigheten redovisar ett banktillgodohavande om 15 000 000 och en övrig skuld med samma belopp. Medlen på bankkontot tillhör och an- vänds av organisationen International Holocaust Remembrance Alliance. Myndighetens ansvar är att förvalta och administrera in och utbetalningar på bankkontot, vilka bokförs mot skulden. De underliggande transaktionerna bokförs inte i myndighetens bokföring och revideras inte av Riksrevisionen. Denna information framgår inte av myndighetens årsredovisning och årsredo- visningen ger därmed inte en rättvisande bild av dessa balansposter.
Riksantikvarieämbetet
Riksantikvarieämbetet har, avseende sin årsredovisning för 2014, fått en revisions- berättelse med reservation.
Uttalande med reservation
Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndig- heten förutom det förhållande som beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation i alla väsentliga avseenden, använt anslag och inkomster i enlighet med av riksdagen beslutade ändamål och i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter.
Grund för uttalande med reservation
Riksantikvarieämbetet redovisar i årsredo- visningen en omsättning för den arkeologiska uppdragsverksamheten på 124 000 000 kronor under 2014 och ett ackumulerat underskott om 53 600 000 kronor per den 31 december 2014. Enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 5 § avgiftsförordningen (1992:191) ska avgift- erna beräknas så att intäkterna på ett eller några års sikt täcker samtliga med verksamheten direkt eller indirekt förenade kostnader. Riksantikvarie- ämbetet saknar en rimlig plan för hur den arkeologiska uppdragsverksamheten ska kunna täcka sina kostnader och det upparbetade underskottet på några års sikt. Riksantikvarie- ämbetet har beskrivit förhållandena inom den arkeologiska uppdragsverksamheten i sin årsredovisning.
Upplysningar av särskild betydelse
Riksantikvarieämbetet redovisar i årsredo- visningen ett väsentligt underskott i den avgifts- finansierade verksamheten Svensk Museitjänst. Som framgår av myndighetens beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.
Statens historiska museer
Statens historiska museer har, avseende sin årsredovisning för 2014, fått en revisions- berättelse med reservation.
Uttalande med reservation
Enligt Riksrevisionens uppfattning har myn- digheten förutom det förhållande som beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation, i alla väsentliga avseenden, använt anslag och inkomster i enlighet med av riksdagen beslutade ändamål och i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter.
Grund för uttalande med reservation
Statens historiska museer redovisar i årsredo- visningen en omsättning på 1 787 000 kronor och ett underskott på 78 000 kronor under 2014 för verksamheten Försäljning av varor. Det ackumulerade underskottet uppgår till 6 962 000 kronor per den 31 december 2014. Enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 5 § avgiftsförordningen (1992:191) ska avgifter- na beräknas så att intäkterna på ett eller några års sikt täcker samtliga med verksamheten direkt eller indirekt förenade kostnader. Statens historiska museer saknar en rimlig plan för att verksamheten Försäljning av varor ska kunna täcka sina kostnader samt det upparbetade underskottet på några års sikt. Statens historiska museer har beskrivit förhållandena i sin års- redovisning.
110
Skr. 2014/15:101
2.4.18Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Anslag
Tabell 2.81 UO 18 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
1:2 |
Omstrukturering av kommunala bostadsföretag |
100 |
|
14 |
0 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:3 |
Stöd för att underlätta för enskilda att ordna |
|
|
|
|
|
|
|
bostad |
43 |
|
1 |
1 |
||
1:5 |
Boverket |
234 |
|
230 |
212 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:8 |
Lantmäteriet |
496 |
|
495 |
499 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:10 |
Stöd gällande utveckling i strandnära lägen |
15 |
|
4 |
4 |
||
|
Övriga anslag |
342 |
|
332 |
284 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
1 230 |
|
1 076 |
999 |
Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande, lantmäteriverksamhet och konsumentpolitik. Området innefattar bl.a. myndigheterna Boverket och Lantmäteriet.
Utfallet uppgick till 1 076 miljoner kronor, vilket är 153 miljoner kronor (12,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med 77 miljoner kronor (7,7 procent).
Låg tillströmming till olika stödprogram
Utfallet för anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag blev 85 miljoner kronor lägre än anvisat. Kommunerna får stöd för att underlätta ekonomiskt nödvändiga omstruktureringar av kommunala bostads- företag eller för att underlätta bördorna av deras åtaganden för boendet. Stöd får bara ges om statens och kommunens åtaganden har reglerats i ett avtal mellan parterna. År 2014 tecknade staten och Sorsele kommun ett tilläggsavtal om fortsatt rekonstruktion av kommunens bostads- företag SorseleBo AB. Vid utgången av 2014 fanns ytterligare två avtal, ett med Ånge och ett med Hagfors.
Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad blev 1 miljon kronor, vilket är 42 miljoner kronor lägre än vad som anvisats i statens budget. Trots en ökning från 161 beviljade bidrag 2013 till 179 beviljade
bidrag 2014 är tillströmningen låg, vilket innebar att anslaget inte utnyttjades fullt ut.
Utfallet för anslaget 1:10 Stöd gällande utveckling i strandnära lägen uppgick till 4 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor (72,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Kommuner, länsstyrelser, kommunala sam- verkansorgan och regionala självstyrelseorgan kan ansöka om stöd till planeringsinsatser för att klarlägga om det finns lämpliga områden för att utveckla landsbygden inom strandnära lägen. Antalet ansökningar uppgick till 24 under 2014.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.82 UO 18 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
|
|
|
Utestående |
|
|
Beställnings- |
åtaganden |
Anslag |
Anslagsnamn |
bemyndigande |
|
1:2 |
Omstrukturering av |
|
|
|
kommunala |
|
|
|
bostadsföretag |
67 |
17 |
|
|
|
|
1:4 |
Innovativt byggande |
10 |
8 |
1:6 |
Bidrag till åtgärder mot |
|
|
|
radon i bostäder |
15 |
11 |
1:10 |
Stöd gällande utveckling |
|
|
|
i strandnära lägen |
12 |
5 |
1:11 |
Utvecklingsprojekt för |
|
|
|
jämställda offentliga |
|
|
|
rum |
10 |
2 |
|
|
|
|
Summa |
|
114 |
42 |
111
Skr. 2014/15:101
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 114 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 42 miljoner kronor. Skillnaden mellan be- myndiganden och utestående åtaganden uppgick till 72 miljoner kronor. Den största skillnaden är på anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag och beror främst på en låg tillströmming av ärenden.
Garantier
Tabell 2.83 UO 18 Garantier
Miljoner kronor
|
|
Utestående |
|
|
åtaganden |
Garanti |
Garantiram |
|
Kreditgarantier för ny- och |
|
|
ombyggnad av bostäder m.m. |
10 000 |
2 093 |
|
|
|
Kreditgarantier för förvärv |
|
|
av bostad |
5 000 |
0 |
|
|
|
Summa |
15 000 |
2 093 |
Övriga krediter
Tabell 2.84 UO 18 Övriga krediter
Miljoner kronor
|
|
Utnyttjad kredit |
Övriga krediter i Riksgäldskontoret |
Kredit |
|
Kredit för infriande av |
|
|
Boverkets garantier1 |
Obegränsad |
0 |
1 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Lantmäteriet
Övrig upplysning
Myndigheten redovisar i sin årsredovisning ett stort underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten avseende uppdragsverksamhet. Underskottet särredovisas i årsredovisningen. Under 2014 har anslagsmedel använts i verksamheten. Enligt regleringsbrevet får anslaget användas för arbete inom ramen för politiken för global utveckling, därmed råder viss osäkerhet i vilka ekonomiska mål som gäller för uppdragsverksamheten. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2014:2 Bostäder för äldre i avfolkningsorter
Riksrevisionen har granskat förutsättningarna för äldres bostäder på svaga bostadsmarknader.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om bostäder för äldre i avfolkningsorter (skr. 2013/14:247). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2014/15:CU7, rskr. 2013/14:247).
112
Skr. 2014/15:101
2.4.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt
Anslag
Tabell 2.85 UO 19 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
1:1 |
Regionala tillväxtåtgärder |
1 524 |
|
1 543 |
19 |
1,3 |
1 537 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:2 |
Transportbidrag |
449 |
|
369 |
360 |
||
1:3 |
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden |
|
|
|
|
|
|
|
980 |
966 |
1 373 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:4 |
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden |
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
0,0 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
2 973 |
2 879 |
3 270 |
Utgiftsområdet omfattar i huvudsak medel för hållbara regionala tillväxtinsatser i form av projektverksamhet och olika former av regionala företagsstöd och utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden.
Utfallet blev 2 879 miljoner kronor, vilket är 94 miljoner kronor (3,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 blev utgifterna 391 miljoner kronor (12,0 procent) lägre.
Färre ansökningar om transportbidrag än beräknat
Utfallet för anslaget 1:1 Regionala tillväxt- åtgärder blev 1 543 miljoner kronor, vilket är 19 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget.
Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag uppgick till 369 miljoner kronor, vilket är 80 miljoner kronor lägre än anvisat. Transport- bidrag är en kompensation till företag i de fyra nordligaste länen för kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd för varor. Bidraget ska också stimulera höjd förädlingsgrad i områdets näringsliv. Att utfallet är lägre än budgeterat beror på att den totala summan av ansökta transportbidrag blev lägre än budgeterat belopp.
Utfall för Europeiska regionala utvecklingsfonden förskjuts ofta mellan åren
Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
mellan åren. De budgeterade årliga anslagen ska anpassas efter när utgifterna faktiskt upp- kommer på anslaget. I takt med att program- perioden går mot avslut minskar utbetalningarna som belastar anslaget.
År 2014 startade en ny programperiod för Europeiska regionala utvecklingsfonden och anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklings- fonden perioden
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.86 UO 19 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
|
|
|
Utestående |
|
|
Beställnings- |
åtaganden |
Anslag |
Anslagsnamn |
bemyndigande |
|
1:1 |
Regionala |
|
|
|
tillväxtåtgärder |
2 700 |
1 894 |
|
|
|
|
1:4 |
Europeiska regionala |
|
|
|
utvecklingsfonden |
|
|
|
perioden |
2 000 |
0 |
Summa |
|
4 700 |
1 894 |
|
|
|
|
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 4 700 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 894 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 2 806 miljoner kronor. Övervägande delen av de stöd som beslutas inom ramen för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder är antingen
113
Skr. 2014/15:101
fleråriga samverkansprojekt med många olika offentliga och privata aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar. De aktörer som kan fatta beslut om framtida åtaganden mot anslaget har därför små möjligheter att påverka stödens utbetalningstakt. Behovet av att fatta långsiktiga beslut, med stöd av bemyndigande, har varit mindre än vad som tidigare beräknats. Anledningen till att bemyndigandet för anslag 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2014:10 Förvaltningen av regionala projektmedel – delat ansvar, minskad tydlighet?
Riksrevisionen har granskat förvaltningen av regionalt beslutade projektmedel inom utgifts- område 19 Regional tillväxt, anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skrivelsen Riksrevisionens rapport om förvalt- ningen av regionala projektmedel (skr. 2014/15:12). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2014/15:NU8, rskr. 2014/15:137).
114
Skr. 2014/15:101
2.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Anslag
Tabell 2.87 UO 20 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
1:1 |
Naturvårdsverket |
377 |
|
386 |
8 |
2,2 |
368 |
1:2 |
Miljöövervakning m.m. |
293 |
|
292 |
0 |
291 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:3 |
Åtgärder för värdefull natur |
637 |
|
639 |
2 |
0,3 |
612 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:4 |
Sanering och återställning av förorenade områden |
418 |
|
387 |
412 |
||
1:7 |
Internationellt miljösamarbete |
191 |
|
157 |
165 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:8 |
Supermiljöbilspremie |
100 |
|
117 |
17 |
17,1 |
62 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:10 |
Klimatanpassning |
110 |
|
94 |
98 |
||
1:12 |
Åtgärder för havs- och vattenmiljö |
673 |
|
668 |
497 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:15 |
Hållbara städer |
3 |
|
6 |
2 |
67,1 |
12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:16 |
Skydd av värdefull natur |
808 |
|
811 |
3 |
0,4 |
807 |
2:2 |
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och |
|
|
|
|
|
|
|
samhällsbyggande: Forskning |
610 |
|
605 |
600 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga anslag |
937 |
|
923 |
882 |
||
Summa |
|
5 156 |
|
5 085 |
4 807 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgiftsområdet omfattar områdena miljöpolitik och miljöforskning. Området miljöpolitik avser bl.a. frågor som rör klimat, naturvård, havs- och vattenvård. Området miljöforskning består främst av forskning om miljö- och samhälls- byggande vid Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas).
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 5 085 miljoner kronor och är därmed 71 miljoner kronor (1,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 blev utfallet 278 miljoner kronor (5,8 procent) högre.
Förseningar påverkar utfallet för Sanering och återställning av förorenade områden
Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden blev 387 miljoner kronor, vilket är 31 miljoner kronor (7,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anledningen är att saneringen av Oskarhamns hamnbassäng blev försenad.
Utfallet för anslaget 1:7 Internationellt miljösamarbete blev 157 miljoner kronor, vilket är 34 miljoner kronor (17,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Skillnaden hänför sig främst till att utbetalningen av medlemsavgiften till det europeiska satellitsamarbetet Eumetsat
blev lägre än beräknat. Beslut om det nya polära satellitprogrammet försenades på grund av den ekonomiska situationen i många medlemsländer.
Supermiljöbilspremien förbrukad i augusti
Utfallet för anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie blev 117 miljoner kronor vilket är 17 miljoner kronor (17,1 procent) högre än anvisat i statens budget, vilket motsvarades av anslagssparande från 2013. Utbetalningarna av premien sker senare än inköpen av supermiljöbilarna på grund av att köpet och påställningen av bilen inte sker samtidigt. Att utfallet för 2014 blev högre än budgeterat beror på att premier för ärenden från 2013 betalades ut 2014. I början av augusti förbrukades de sista medlen. Supermiljöbils- premien uppgick till 40 000 kronor per bil och totalt anvisades 200 miljoner kronor över perioden
Lägre utgifter än väntat för Klimatanpassning
Utfallet för anslaget 1:10 Klimatanpassning blev 94 miljoner kronor vilket är 16 miljoner kronor (14,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken är främst leverantörsförseningar i arbetet med att ta fram en nationell höjddata- modell.
115
Skr. 2014/15:101
Utfallet för Hållbara städer över anvisat belopp
Utfallet för anslaget 1:15 Hållbara städer blev 6 miljoner kronor vilket är 2 miljoner kronor (67,1 procent) högre än anvisat i statens budget. Hållbara städer startade 2014 med ett anslags- sparande på 23 miljoner kronor vilket gjorde att överskridandet inte påverkade anslagskrediten, även om det var procentuellt högt.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.88 UO 20 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
|
|
|
Utestående |
|
|
Beställnings- |
åtaganden |
Anslag |
Anslagsnamn |
bemyndigande |
|
1:2 |
Miljöövervakning m.m. |
92 |
55 |
1:3 |
Åtgärder för värdefull |
|
|
|
natur |
210 |
210 |
1:4 |
Sanering och återställning |
|
|
|
av förorenade områden |
1 000 |
873 |
1:5 |
Miljöforskning |
102 |
96 |
|
|
|
|
1:7 |
Internationellt |
|
|
|
miljösamarbete |
6 |
0 |
|
|
|
|
1:10 |
Klimatanpassning |
52 |
18 |
|
|
|
|
1:12 |
Åtgärder för havs- och |
|
|
|
vattenmiljö |
130 |
103 |
|
|
|
|
1:13 |
Insatser för internationella |
|
|
|
klimatinvesteringar |
1 811 |
1 521 |
|
|
|
|
1:14 |
Internationellt miljö- och |
|
|
|
kärnsäkerhetssamarbete |
|
|
|
med Ryssland |
17 |
2 |
|
|
|
|
1:16 |
Skydd av värdefull natur |
25 |
1 |
|
|
|
|
2:2 |
Forskningsrådet för miljö, |
|
|
|
areella näringar och |
|
|
|
samhällsbyggande: |
|
|
|
Forskning |
1 650 |
1 034 |
|
|
|
|
Summa |
|
5 095 |
3 912 |
|
|
|
|
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 5 095 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 3 912 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden upp- gick till 1 183 miljoner kronor.
Skillnaden för anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning var den enskilt största för utgifts- området och en starkt bidragande orsak till skillnaden mellan bemyndigandet och utestående åtagande. Anledningen till att bemyndigandet inte utnyttjades fullt ut under 2014 var att beslut om medel för flera projekt sköts upp till 2015.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Sveriges geologiska undersökning
Sveriges geologiska undersökning har, avseende sin årsredovisning för 2014, fått en revisions- berättelse med reservation.
Uttalande med reservation
Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndigheten i alla väsentliga avseenden:
–upprättat årsredovisningen enligt förord- ningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndig- heten,
–förutom av effekterna av de förhållanden som beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation gett en rättvisande bild av Sveriges geologiska undersöknings ekono- miska resultat, finansiering och finansiella ställning per den 31 december 2014, samt
–lämnat en resultatredovisning och information i övrigt som är förenlig med årsredovisningen som helhet.
Grund för uttalande med reservation
I Sveriges geologiska undersöknings årsredo- visning framgår att gjorda avsättningar för sanering och återställning av förorenade områden redovisas mot anslag det budgetår som utgifterna hänför sig till. Redovisningen har skett i enlighet med ändrade villkor för anslag 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden, anslagspost 3, under utgiftsområde 20 (regeringsbeslut daterat
116
Skr. 2014/15:101
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2009:21 Vad är Sveriges utsläppsrätter värda?
Riksrevisionen har granskat Sveriges förväntade överskott av utsläppsutrymme under Kyoto- protokollet. Riksdagen har med anledning av granskningsrapporten gett regeringen tillkänna att hanteringen av överskottet av utsläpps- utrymme ska underställas riksdagen för beslut.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder och hur överskottet av utsläppsutrymme ska hanteras i propositionen Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (prop. 2014/15:81) samt i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20). Ärendet bereds fortsatt inom Regeringskansliet.
117
Skr. 2014/15:101
2.4.21 Utgiftsområde 21 Energi
Anslag
Tabell 2.89 UO 21 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
1:1 |
Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader |
279 |
|
279 |
259 |
||
1:3 |
Insatser för uthållig energianvändning |
157 |
|
113 |
74 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:5 |
Energiforskning |
1 287 |
|
1 401 |
115 |
8,9 |
1 143 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:6 |
Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av |
|
|
|
|
|
|
|
Barsebäcksverket |
187 |
|
183 |
184 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:9 |
Energiteknik |
100 |
|
96 |
186 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:10 |
Elberedskap |
255 |
|
248 |
202 |
||
1:11 |
Energieffektiviseringsprogram |
270 |
|
258 |
261 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga anslag |
295 |
|
280 |
305 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
2 830 |
|
2 858 |
28 |
1,0 |
2 613 |
|
|
||||||
Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, |
Försenade forskningsprojekt 2013 genomförda |
||||||
distribution och användning av energi och syftar |
2014 |
|
|
|
|
|
|
till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrens- |
Utfallet |
för anslaget |
1:5 Energiforskning |
blev |
|||
kraft och försörjningstrygghet. Det är främst |
1 401 miljoner |
kronor, vilket |
är 115 miljoner |
||||
Statens |
energimyndighet, Energimarknads- |
kronor högre än anvisat. Det högre utfallet beror |
|||||
inspektionen och affärsverket Svenska kraftnät |
till viss del på att forskningsprojekt som blivit |
||||||
som ansvarar för att genomföra åtgärderna inom |
försenade 2013 genomfördes 2014 i stället, t.ex. |
||||||
området. |
|
Kontrollstation 2015. De försenade projekten |
|||||
Utfallet |
uppgick till 2 858 miljoner kronor |
påverkar även jämförelsen mellan åren. Utfallet |
|||||
och blev därmed 28 miljoner kronor (1,0 pro- |
ökade med 258 miljoner kronor jämfört med |
||||||
cent) högre än vad som anvisades i statens |
2013. |
|
|
|
|
|
|
budget. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med |
|
|
|
|
|
|
|
245 miljoner kronor (9,4 procent). |
|
|
|
|
|
|
Förseningar för det nationella regionalfonds- programmet
Utfallet för anslaget 1:3 Insatser för uthållig energianvändning blev 113 miljoner kronor, vilket är 44 miljoner kronor (28,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget tillfördes medel i budgeten för att, med stöd av EU:s regionalfond, genomföra insatser för energi- effektivisering inom ramen för ett nationellt regionalfondsprogram. Det lägre utfallet beror på att programmet inte startade som planerat under 2014. Jämfört med 2013 var utfallet 39 miljoner kronor (52,7 procent) högre.
118
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.90 UO 21 Beställningsbemyndigande
Miljoner kronor
|
|
|
Utestående |
|
|
Beställnings- |
åtaganden |
Anslag |
Anslagsnamn |
bemyndigande |
|
1:2 |
Regionala och lokala |
|
|
|
insatser för |
|
|
|
energieffektivisering m.m. |
120 |
60 |
|
|
|
|
1:3 |
Insatser för uthållig |
|
|
|
energianvändning |
160 |
8 |
|
|
|
|
1:4 |
Stöd för |
|
|
|
marknadsintroduktion av |
|
|
|
vindkraft |
5 |
2 |
|
|
|
|
1:5 |
Energiforskning |
4 500 |
1 575 |
|
|
|
|
1:7 |
Planeringsstöd för |
|
|
|
vindkraft m.m. |
10 |
6 |
|
|
|
|
1:9 |
Energiteknik |
220 |
201 |
1:10 |
Elberedskap |
300 |
212 |
|
|
|
|
1:12 |
Avgifter till internationella |
|
|
|
organisationer |
15 |
2 |
|
|
|
|
Summa |
|
5 330 |
2 066 |
|
|
|
|
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 5 330 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 066 miljoner kronor. Skillnaden mellan be- myndiganden och utestående åtaganden uppgick till 3 264 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:5 Energiforskning. Skillnaden på 2 925 miljoner kronor för detta anslag beror delvis på att bemyndigandet inne- fattade planerade åtaganden för storskaliga demonstrationsanläggningar. Några sådana åtaganden har dock inte ingåtts 2014. En ytterligare orsak var att 2014 avslutades många program och nya program tillkom vilket påverkade de utestående åtagandena.
För anslaget 1:3 Insatser för uthållig energi- användning har förseningar i det nationella regionalfondsprogramet medfört att åtaganden kommer att ingås först 2015 och inte som planerat 2014.
Skr. 2014/15:101
Utlåning
Tabell 2.91 UO 21 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning |
Låneram |
Lån |
Delägarlån till bolag i vilka |
|
|
Svenska Kraftnät förvaltar |
|
|
statens aktier |
300 |
0 |
Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 300 miljoner kronor. Låneramen utnyttjades inte 2014.
Inomstatliga lån
Tabell 2.92 UO 21 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån |
Låneram |
Lån |
Svenska Kraftnäts lån i och utanför |
|
|
Riksgäldskontoret |
9 300 |
6 201 |
|
|
|
Inom utgiftsområdet har riksdagen fastställt en låneram på 9 300 miljoner kronor för Svenska kraftnät. Utestående lån vid utgången av 2014 var 6 201 miljoner kronor.
119
Skr. 2014/15:101
2.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Anslag
Tabell 2.93 UO 22 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
1:1 |
Utveckling av statens transportinfrastruktur |
18 389 |
17 935 |
|
|||
1:1 (2013) |
Väghållning |
|
|
1 615 |
1 615 |
0,0 |
22 107 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:2 |
Vidmakthållande av statens |
|
|
|
|
|
|
|
transportinfrastruktur |
19 573 |
1 360 |
19 716 |
143 |
0,7 |
|
1:2 (2013) |
Banhållning |
|
|
0,0 |
14 813 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:3 |
Trafikverket |
1 328 |
|
1 361 |
33 |
2,5 |
1 391 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:4 |
Ersättning för sjöräddning, fritidsbåtsändamål |
|
|
|
|
|
|
|
m.m. |
388 |
|
388 |
0 |
0,0 |
143 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:5 |
Ersättning till viss kanaltrafik m.m. |
162 |
|
162 |
0 |
0,0 |
62 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:7 |
Trafikavtal |
831 |
|
793 |
810 |
||
1:10 |
Från |
|
|
|
|
|
|
|
Transeuropeiska nätverk |
349 |
|
309 |
393 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:11 |
Trängselskatt i Stockholm |
874 |
|
435 |
664 |
||
1:12 |
Transportstyrelsen |
2 015 |
|
1 992 |
1 893 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:14 |
Trängselskatt i Göteborg |
817 |
|
897 |
80 |
9,8 |
668 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga anslag |
702 |
|
667 |
709 |
||
Summa |
|
45 428 |
0 |
45 962 |
534 |
1,2 |
43 655 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och politiken för informationssamhället.
Utfallet uppgick till 45 962 miljoner kronor och är därmed 534 miljoner kronor (1,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med 2 307 miljoner kronor (5,2 procent).
Trafikverket ansvarar för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägs- trafik, sjöfart och luftfart samt för att bygga och driva statliga vägar och järnvägar. Hur mycket Trafikverket investerar bestäms av anvisade anslag, de lån som Trafikverket tar upp och tillskott de får via medfinansiering i form av externa bidrag. Det utfall som redovisas här är endast den verksamhet som är finansierad med anslag.
Från och med 2014 redovisas den största delen av utgiftsområdet på två trafikslags- överskridande anslag. Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur används för investeringar och andra åtgärder för att utveckla transportsystemet och anslaget 1:2 Vidmakt- hållande av statens transportinfrastruktur används
för att vidmakthålla den befintliga infra- strukturens funktion. Dessa nya anslag ersätter anslagen 1:1 (2013) Väghållning och 1:2 (2013)
Banhållning.
Mild vinter och lägre elpriser ger lägre utgifter för drift och underhåll av vägar och järnvägar
Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens
transportinfrastruktur |
blev |
17 935 miljoner |
kronor, vilket är |
454 miljoner kronor |
(2,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Hösten 2014 beslutade riksdagen att överföra 1 360 miljoner kronor från anslaget till anslag 1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur. Av dessa medel var 800 miljoner kronor ingen omprioritering av verksamhet, utan endast en konsekvens av att regeringen gjorde en ny bedömning kring de bärighetshöjande åtgär- derna som görs på vägnätet i norra Sverige mellan järnmalmsgruvan i Kaunisvaara och gruvan i Svappavaara, där omlastning sker till järnväg på Malmbanan. Resterande medel som omfördelades genom riksdagens beslut hösten 2014 avser till största delen planerade åtgärder
120
Skr. 2014/15:101
inom underhållet av järnvägsinfrastrukturen. Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 19 716 miljoner kronor, vilket är 143 miljoner kronor (0,7 pro- cent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Den milda vintern medförde att utgifterna för vinterhållning blev lägre än beräknat i statens budget. Dessutom sjönk elpriserna under hösten, vilket innebär att framför allt utgifterna för drift av järnväg blev lägre än beräknat. Utgifterna för transport- infrastruktur förskjuts ofta mellan åren.
Trängselskatt i Stockholm
Utfallet för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm blev 435 miljoner kronor, vilket är 439 miljoner kronor (50,3 procent) lägre än anvisat. Detta som en konsekvens av att anslaget inte är beräknat efter förväntad medelsåtgång utan justeras utifrån beräknad intäkt. Anslaget används huvudsakligen till investeringar i Förbifart Stockholm och andra väganknutna projekt i Stockholmsområdet, i enlighet med den s.k. Stockholmsöverenskommelsen. Anslaget finansierar även system- och administrations- kostnader för trängselskattesystemet i Stockholm. De anvisade medlen i statens budget är en beräkning av hur stora intäkterna från trängselskattesystemet förväntas bli. Det största objektet i Stockholmsöverenskommelsen är E4 Förbifart Stockholm som är en ny sträckning för E4 väster om Stockholm. Arbetsplanen vann laga kraft under senvåren 2014. I oktober 2014 beslutade regeringen att frysa produktionen. Frysningen upphävdes fr.o.m. den 1 januari 2015 och produktionen återupptogs.
Utfallet för anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg blev 897 miljoner kronor, vilket är 80 miljoner kronor (9,8 procent) högre än anvisat. Anslaget används i huvudsak till investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg. Några sådana investeringar är Västlänken och en ny vägtunnel under och järnvägsbro över Göta älv vid Marieholm som ska finansieras med intäkter från trängselskatten. Anslaget finansie- rar även system- och administrationskostnader för trängselskattesystemet i Göteborg. Anslags- konstruktionen är densamma som för trängsel- skatteanslaget för Stockholm.
Järnvägsinvesteringarna ökade, väginvesteringarna minskade
Eftersom anslagsstrukturen förändrats mellan åren är det svårt att göra jämförelser mellan åren
på anslagsnivå. I tabell 2.94 Utveckling av statens transportinfrastruktur och tabell 2.95 Vidmakt- hållande av statens transportinfrastruktur jämförs utfallen för anslagen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och anslag 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur med motsvarande anslags- och eller delposter för 2013.
Tabell 2.94 Utveckling av statens transportinfrastruktur
Miljoner kronor
|
2014 |
2013 |
Räntor och återbetalning av lån |
|
|
för vägar |
307 |
311 |
Räntor och återbetalning av lån |
|
|
för järnvägar |
1 412 |
1 271 |
Myndighetsutövning |
140 |
149 |
|
|
|
Järnvägsinvesteringar i nationell |
|
|
plan |
7 207 |
5 417 |
|
|
|
Väginvesteringar i nationell plan |
5 584 |
6 127 |
|
|
|
Investeringar i regional plan |
2 404 |
2 613 |
Bidrag till Inlandsbanan och |
|
|
Öresundsbrokonsortiet |
431 |
419 |
Övriga insatser för effektivisering |
|
|
av transportsystemet m.m. |
449 |
426 |
Delsumma |
17 935 |
16 733 |
|
|
|
Äldre anslag |
385 |
- |
|
|
|
Summa |
18 319 |
16 733 |
Järnvägsinvesteringarna i nationell plan ökade
Utfallet för anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur blev 17 934 miljoner kronor. Även en del av det under 2013 års budget uppförda anslaget 1:1 (2013) Väghållning användes till viss del för utveckling av statens transportinfrastruktur. Sammantaget innebär det att utgifterna för utveckling av transport- infrastrukturen blev 18 319 miljoner kronor, vilket är en ökning med 1 586 miljoner kronor (9,4 procent). Utgifterna för järnvägsinveste- ringar i nationell plan ökade med 1 790 miljoner kronor (33,0 procent) till 7 207 miljoner kronor. Stora banprojekt som ingår i den nationella planen och som pågick under 2014 är fler spår mellan Tomteboda och Kallhäll nära Stockholm (Mälarbanan), tunneln genom Hallandsåsen samt dubbelspår mellan Svartbäcken och Samnan i Gamla Uppsala.
Samtidigt minskade väginvesteringarna i nationell plan med 543 miljoner kronor (8,9 pro- cent). Totalt uppgick de till 5 584 miljoner kronor 2014. Stora vägprojekt som ingår i den nationella planen och som pågått under 2014 är
121
Skr. 2014/15:101
E20 Norra Länken som delöppnades i november
2014 (helt klart våren 2016) och E4 Sundsvall som öppnades för trafik under 2014. Andra stora vägprojekt som pågått under 2014 är E6 Pålen– Tanumshede, E22
Tabell 2.95 Vidmakthållande av statens transport- infrastruktur
Miljoner kronor
|
2014 |
2013 |
Drift och underhåll av vägar |
9 333 |
9 912 |
|
|
|
Bärighet och tjälsäkring av vägar |
1 767 |
1 589 |
Drift, underhåll och trafikledning |
|
|
på järnväg |
7 511 |
7 594 |
Bidrag för drift av enskild väg |
1 105 |
1 048 |
|
|
|
Delsumma |
19 716 |
20 143 |
|
|
|
Äldre anslag |
828 |
- |
Summa |
20 543 |
20 143 |
|
|
|
Utfallet för anslag 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 19 716 miljoner kronor. Även en del av det under 2013 års budget uppförda anslaget 1:1 (2013) Väghållning användes för vidmakthållande av statens transportinfrastruktur. Sammantaget innebär det att utgifterna för vidmakthållande uppgick till 20 543 miljoner kronor, en ökning med 400 miljoner kronor (2,0 procent).
Drift och underhållsutgifterna för det statliga vägnätet och tillhörande gång- och cykelvägar uppgick till 9 333 miljoner kronor, vilket är 579 miljoner kronor (5,8 procent) lägre än 2013. Utgifterna för drift, underhåll och trafikledning på järnväg minskade med 83 miljoner kronor (1,1 procent) och uppgick till 7 511 miljoner kronor 2014.
Utfallet för anslaget 1:4 Ersättning för sjöräddning, fritidsbåtsändamål m.m. uppgick till 388 miljoner kronor, vilket utgör en ökning med 245 miljoner kronor (171,0 procent)jämfört med 2013. Ökningen beror på ökade anslag för isbrytningsverksamhet om 200 miljoner kronor, men eftersom det var en mild vinter redovisade Sjöfartverket ett överskott i verksamheten som de fonderade i sin resultatutjämningsfond.
Utfallet för anslaget 1:5 Ersättning till viss kanaltrafik m.m. uppgick till 162 miljoner kronor, vilket utgör en ökning med 100 miljoner kronor (160,6 procent) jämfört med 2013. Utgifterna avser statsbidrag för att täcka underskott vid drift av Trollhätte kanal och Säffle kanaler.
EU senarelade
Europeiska unionen (EU) ger årligen bidrag till projekt och studier för investeringar i transport- infrastruktur som ingår i det transeuropeiska transportnätverket
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.96 UO 22 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
|
|
|
Utestående |
|
|
Beställnings- |
åtaganden |
Anslag |
Anslagsnamn |
bemyndigande |
|
1:1 |
Utveckling av statens |
|
|
|
transportinfrastruktur |
99 350 |
89 284 |
|
|
|
|
1:2 |
Vidmakthållande av |
|
|
|
statens |
|
|
|
transportinfrastruktur |
18 300 |
17 134 |
1:7 |
Trafikavtal |
7 500 |
6 619 |
|
|
|
|
1:11 |
Trängselskatt i Stockholm |
16 600 |
11 516 |
|
|
|
|
1:14 |
Trängselskatt i Göteborg |
4 000 |
2 896 |
2:2 |
Ersättning för särskilda |
|
|
|
tjänster till |
|
|
|
funktionshindrade |
197 |
86 |
|
|
|
|
2:3 |
Grundläggande |
|
|
|
betaltjänster |
55 |
17 |
|
|
|
|
2:5 |
Driftsäker och tillgänglig |
|
|
|
elektronisk kommunikation |
155 |
41 |
|
|
|
|
Summa |
|
146 157 |
127 594 |
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 146 157 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 127 594 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 18 563 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur, 1:11
122
Trängselskatt i Stockholm och 1:14 Trängselskatt i Göteborg
För anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur beror skillnaden på 10 066 miljoner kronor mellan beslutat bemyn- digande och utestående åtaganden framför allt på att bemyndigandet för 2014 omfattade lån och räntekostnader för investeringsprojekten E4 Sundsvall och bron över Motalaviken. Dessa projekt ska dock finansieras med infrastruktur- avgifter och inte från anslag, vilket medför att de inte ingår i redovisade utestående åtaganden.
För anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm beror skillnaden på 5 084 miljoner kronor mellan beslutat bemyndigande och utestående åtagan- den på att investeringar förskjutits och avtal därmed inte tecknats som planerat.
För anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg beror skillnaden på 1 104 miljoner kronor på att upptagna lån för trängselskattprojekten har amorterats och således minskade beräknade framtida räntekostnader och amorteringar.
Utlåning
Tabell 2.97 UO 22 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning |
Låneram |
Lån |
|
1 000 |
1 000 |
|
|
|
|
|
|
SVEDAB AB (Svedab) 2 |
5 400 |
5 346 |
|
Summa |
6 400 |
6 346 |
|
1Prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436.
2Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117.
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 6 400 miljoner kronor för utlåning.
Utestående |
lån vid utgången av 2014 var |
6 346 miljoner kronor. |
|
Lånet till |
SVEDAB AB (Svedab), får enligt riksdagens beslut uppgå till 3 361 miljoner kronor i 2009 års priser och därutöver mervärdesskatt och ränta.
Lånet uppgick |
vid utgången av 2014 till |
5 346 miljoner |
kronor. Enligt de beräkningar |
som Svedab lämnade uppgick mervärdesskatten till 230 miljoner kronor och räntan till 1 702 mil-
joner kronor |
i löpande priser, fram till den |
31 december |
2014. Utnyttjad ram exklusive |
dessa poster var därmed 3 413 miljoner kronor i löpande priser, vilket motsvarades av 3 309 mil- joner kronor i 2009 års priser.
Skr. 2014/15:101
Garantier
Tabell 2.98 UO 22 Garantier
Miljoner kronor eller annan angiven valuta
|
|
Utestående |
|
|
åtaganden |
Garanti |
Garantiram |
|
Kreditgaranti till |
|
|
Öresundsbro Konsortiets |
|
|
upplåning1 |
Obegränsad |
19 343 |
Kapitaltäckningsgaranti |
|
|
Arlandabanan |
|
|
Infrastructure AB2 |
|
|
Kapitaltäckningsgaranti |
|
|
SVEDAB AB3 |
|
|
Pensionsgaranti (inkl. |
|
|
efterborgen), Posten AB |
|
|
(inkl. Posten Logistik AB, |
|
|
Posten Meddelande AB) 4 |
Obegränsad |
6 341 |
Garantikapital Eurofima5 |
42 CHF |
329 |
Kreditgaranti Eurofima6 |
52 CHF |
411 |
Summa |
|
26 424 |
1Prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379.
2Prop. 1995/96:65, bet 1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97.
3Prop. 1992/93:100; bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50.
4I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31/12 2013.
5Den beslutade garantiramen (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:116) uppgår endast till 33 600 000 CHF. Resterande åtagande om
8000 000 schweizerfranc uppstod i samband med emissionen 1997 då aktierna förvaltades av affärsverket Statens järnvägar.
6Prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:FiU21, rskr. 2011/12:282.
Valutakurser från Riksbanken per den 30 december 2014.
CHF=7,912328
Inomstatliga lån
Tabell 2.99 UO 22 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån |
Låneram |
Lån |
Vissa infrastrukturprojekt |
44 000 |
42 145 |
Sjöfartsverkets lång- och kortfristiga |
835 |
240 |
lån i eller utanför Riksgäldskontoret |
|
|
|
|
|
Luftfartsverkets lån i och utanför |
1 500 |
0 |
Riksgäldskontoret |
|
|
|
|
|
Summa |
46 335 |
42 385 |
Riksdagen har fattat beslut om låneramar på 46 335 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2014 var 42 385 miljoner kronor.
123
Skr. 2014/15:101
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2011:4 IT inom statsförvaltningen - har myndigheterna på ett rimligt sätt prövat frågan om outsourcing bidrar till ökad effektivitet?
Riksrevisionen har granskat it inom stats- förvaltningen, om myndigheterna på ett rimligt sätt har prövat om outsourcing bidrar till ökad effektivitet.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens granskning av it inom statsförvaltningen och statliga it- projekt (skr. 2010/11:138). Ekonomistyrnings- verket har under 2014 och 2015 fått i uppdrag från regeringen att utveckla myndigheternas arbete kring
Regeringen bedömer mot bakgrund av detta att granskningen inte föranleder några ytterligare åtgärder från regeringens sida. Rapporten anses därmed vara slutbehandlad.
124
Skr. 2014/15:101
2.4.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Anslag
Tabell 2.100 UO 23 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
1:5 |
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder |
13 |
|
11 |
10 |
||
1:10 |
Gårdsstöd m.m. |
5 932 |
|
6 149 |
217 |
3,7 |
5 918 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:11 |
Intervention för jordbruksprodukter m.m. |
144 |
|
131 |
88 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:12 |
Finansiella korrigeringar m.m. |
75 |
27 |
173 |
|||
1:13 |
Strukturstöd till fisket m.m. |
24 |
|
22 |
21 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:14 |
Från |
|
|
|
|
|
|
|
fisket m.m. |
75 |
|
66 |
71 |
||
1:18 |
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur |
2 666 |
282 |
3 075 |
409 |
15,4 |
3 175 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:19 |
Från |
|
|
|
|
|
|
|
landsbygdens miljö och struktur |
1 994 |
186 |
2 340 |
346 |
17,4 |
2 385 |
|
Övriga anslag |
4 355 |
84 |
4 383 |
27 |
0,6 |
4 165 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
15 278 |
515 |
16 203 |
924 |
6,0 |
16 006 |
Utgiftsområdet omfattar bl.a. verksamhet inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring, livsmedel, skog, djur, landsbygd, rennäring och samefrågor.
Utfallet uppgick till 16 203 miljoner kronor och är därmed 924 miljoner kronor (6,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 ökade utgifterna inom området med 196 miljoner kronor (1,2 procent).
Svagare krona medför högre gårdsstöd än budgeterat
Utfallet för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. blev 6 149 miljoner kronor, vilket är 217 miljoner kronor (3,7 procent) högre än anvisat i statens
budget. Jämfört med |
2013 blev |
utfallet |
232 miljoner kronor |
(3,9 procent) |
högre. |
Orsaken är i huvudsak att den svenska kronan blev svagare i förhållande till euron än beräknat i statens budget. Stödrätternas värde är bestämda i euro men betalas ut i kronor. Därför varierar de beroende på vilken kurs som är fastställd vid utbetalningen.
Utfallet för anslaget 1:12 Finansiella korrigeringar m.m. uppgick till 27 miljoner kronor, vilket är 147 miljoner kronor lägre än 2013. Det beror på att utfallet var ovanligt högt 2013, då anslaget belastades med finansiella
korrigeringar från
Utfallet för anslaget 1:18 Åtgärder för lands- bygdens miljö och struktur blev 3 075 miljoner kronor. Det är 409 miljoner kronor (15,4 pro- cent) högre än anvisat i statens budget. Våren 2014 beslutade riksdagen att tillföra 400 miljoner kronor för att ge utrymme för långsiktigt angelägna åtgärder för landsbygdens utveckling. Hösten 2014 minskades anslaget med 118 milj- oner kronor, varav 110 miljoner kronor fördes till anslaget 1:19 Från
Utfallet för anslaget 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur blev 100 miljoner kronor (3,1 procent) lägre än föregående år. Det beror i huvudsak på försenade beslut om utbetalning av projekt- och företagsstöd för programperioden
Utgifterna under anslaget 1:19 Från EU- budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur blev 45 miljoner kronor (1,9 procent) lägre än föregående år av samma skäl.
125
Skr. 2014/15:101
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.101 UO 23 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
|
|
|
Utestående |
|
|
Beställnings- |
åtaganden |
Anslag |
Anslagsnamn |
bemyndigande |
|
1:2 |
Insatser för skogsbruket |
70 |
34 |
|
|
|
|
1:11 |
Intervention för |
|
|
|
jordbruksprodukter m.m. |
92 |
67 |
|
|
|
|
1:13 |
Strukturstöd till fisket |
|
|
|
m.m. |
46 |
36 |
|
|
|
|
1:14 |
Från |
|
|
|
finansierade strukturstöd |
|
|
|
till fisket m.m. |
113 |
79 |
1:18 |
Åtgärder för landsbygdens |
|
|
|
miljö och struktur |
11 332 |
1 432 |
1:19 |
Från |
|
|
|
finansierade åtgärder för |
|
|
|
landsbygdens miljö och |
|
|
|
struktur |
9 966 |
1 867 |
|
|
|
|
1:20 |
Miljöförbättrande åtgärder |
|
|
|
i jordbruket |
70 |
0 |
|
|
|
|
1:25 |
Forskningsrådet för miljö, |
|
|
|
areella näringar och |
|
|
|
samhällsbyggande: |
|
|
|
Forskning och |
|
|
|
samfinansierad forskning |
1 500 |
825 |
|
|
|
|
Summa |
|
23 190 |
4 340 |
|
|
|
|
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 23 190 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 4 340 miljoner kronor. Skillnaden mellan be- myndiganden och utestående åtaganden uppgick till 18 850 miljoner kronor och var främst hänförlig till anslagen 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:19 Från
Garantier
Tabell 2.102 UO 23 Garantier
Miljoner kronor
|
|
Utestående |
|
|
åtaganden |
Garanti |
Garantiram |
|
Programgarantier |
|
2 |
|
|
|
Övriga krediter
Tabell 2.103 UO 23 Övriga krediter
Miljoner kronor
|
|
Utnyttjad kredit |
Övriga krediter i Riksgäldskontoret |
Kredit |
|
Viltvårdsfondens kredit i |
|
|
Riksgäldskontoret |
5 |
0 |
|
|
|
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2014:12 Livsmedelskontrollen – tar staten sitt ansvar?
Riksrevisionen har granskat om staten genomför tillräckliga insatser för att säkerställa att den offentliga livsmedelskontrollen är effektiv och ändamålsenlig. Granskningen har avgränsats till den del av livsmedelskontrollen som genomförs av länsstyrelserna och kommunerna.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om granskning av livsmedelskontrollen (skr. 2014/15:16). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2014/15:MJU3, rskr. 2014/15:121).
126
Skr. 2014/15:101
2.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv
Anslag
Tabell 2.104 UO 24 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
1:2 |
Verket för innovationssystem: Forskning och |
|
|
|
|
|
|
|
utveckling |
2 449 |
0 |
2 413 |
2 239 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:3 |
Institutens strategiska kompetensmedel m.m. |
612 |
4 |
616 |
4 |
0,6 |
599 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:4 |
Tillväxtverket |
262 |
|
263 |
1 |
0,5 |
237 |
1:5 |
Näringslivsutveckling m.m. |
635 |
|
575 |
571 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:18 |
Omstrukturering och genomlysning av statligt |
|
|
|
|
|
|
|
ägda företag |
42 |
12 |
22 |
|||
1:21 |
Finansiering av rättegångskostnader |
18 |
|
1 |
9 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
2:4 |
Investeringsfrämjande |
57 |
33 |
56 |
90 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga anslag |
1 513 |
|
1 502 |
1 480 |
||
Summa |
|
5 588 |
33 |
5 439 |
5 248 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, politik för utrikeshandel samt politik för handels- och investeringsfrämjande.
Utfallet uppgick till 5 439 miljoner kronor, vilket är 149 miljoner kronor (2,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 blev utfallet 191 miljoner kronor (3,6 procent) högre.
Högre utgifter än föregående år för forskning och utveckling
Utfallet för anslaget 1:2 Verket för innovations- system: Forskning och utveckling uppgick till 2 413 miljoner kronor, vilket är 36 miljoner kronor (1,5 procent) lägre än vad som anvisats i budgeten och 174 miljoner kronor (7,8 procent) högre än 2013. Ökningen jämfört med 2013 beror bl.a. på satsningar på strategiska innovat- ionsområden och att säkerställa ett fortsatt högt svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning och innovation.
Ingen aktieförsäljning 2014 leder till lägre utgifter för rådgivning
Utfallet för anslaget 1:18 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag uppgick till 12 miljoner kronor, vilket är 30 miljoner kronor (70,6 procent) lägre än vad som beräknades i budgeten och 10 miljoner kronor lägre än föregående år. Anslaget används bl.a. till att
bekosta rådgivning till Regeringskansliet om förvaltningen av de statligt ägda företagen. Dessa utgifter ökade markant under perioden 2011– 2013. En stor del av utgiftsökningen för perioden berodde på ökat behov av rådgivning vid avyttring av aktier i statligt ägda företag. Under 2014 sålde staten inga aktier och därför uppkom inte samma utgifter, vilket är en av förklaringarna till det lägre utfallet.
Kostnaderna för finansiering av rättegångskostnader lägre än beräknat
Utfallet för anslaget 1:21 Finansiering av rättegångskostnader uppgick till 1 miljon kronor, vilket är 17 miljoner kronor (91,9 procent) lägre än vad som beräknades i budgeten. Föregående års utfall för anslaget var 9 miljoner kronor. Utfallet för anslaget är svårt att prognostisera eftersom utbetalningarna är beroende av ut- gången i olika domstolsförhandlingar.
Reglering av icke medgivet överskridande 2013 påverkade årets utfall
Utfallet för anslaget 2:4 Investeringsfrämjande uppgick till 56 miljoner kronor. År 2013 över- skreds de anvisade medlen i statens budget för anslaget med 33 miljoner kronor. Överskrid- andet berodde på en avsättning för återkrav av EU medel i samband med avveckling av Myndigheten för utländska investeringar i Sverige. I och med att avvecklingsmyndigheten
127
Skr. 2014/15:101
för Myndigheten för utländska investeringar i Sverige upphörde den 1 januari 2014 täcktes det tidigare överskridandet genom riksdagens beslut hösten 2014, där anslaget tillfördes 33 miljoner kronor.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.105 UO 24 Beställningsbemyndigande
Miljoner kronor
|
|
|
Utestående |
|
|
Beställnings- |
åtaganden |
Anslag |
Anslagsnamn |
bemyndigande |
|
1:2 |
Verket för |
|
|
|
innovationssystem: |
|
|
|
Forskning och utveckling |
2 100 |
1 998 |
1:5 |
Näringslivsutveckling m.m. |
265 |
113 |
|
|
|
|
1:9 |
Sveriges geologiska |
|
|
|
undersökning: |
|
|
|
Geovetenskaplig forskning |
6 |
4 |
Summa |
|
2 371 |
2 116 |
|
|
|
|
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 2 371 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 116 miljoner kronor. Skillnaden mellan be- myndiganden och utestående åtaganden uppgick till 255 miljoner kronor.
Utlåning
Tabell 2.106 UO 24 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning |
Låneram |
Lån |
|
AB Svensk Exportkredit |
80 000 |
0 |
|
|
|
|
|
Civila flygutvecklingsprojekt 1 |
1 110 |
306 |
|
SAS 2 |
0 |
0 |
|
Summa |
81 110 |
306 |
|
1Prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:FiU11, rskr. 2007/08:24.
2Prop. 2012/13:46, bet. 2012/13:NU10, rskr. 2012/13:102.
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar för utlåning på 1 190 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2014 var 306 miljoner kronor.
Flygbolaget SAS avslutade under våren 2014 det villkorade lånelöfte som svenska staten, genom Riksgäldskontoret, tillsammans med andra långivare ställt till bolaget. Lånelöftet gav SAS initialt rätt att låna upp till totalt 3,5 mil- jarder förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. SAS utnyttjade aldrig lånelöftet som skulle upphöra att gälla den 31 mars 2015.
Garantier
Tabell 2.107 UO 24 Garantier
Miljoner kronor
|
|
Utestående |
|
|
åtaganden |
Garanti |
Garantiram |
|
Exportkreditgarantier |
500 000 |
243 857 |
|
|
|
Investeringsgarantier |
10 000 |
4 755 |
Kreditgarantier till AB Svensk |
|
|
Exportkredit för upplåning |
250 000 |
0 |
|
|
|
Grundfondsförbindelse |
|
|
Svenska |
|
|
skeppshypotekskassan 1 |
350 |
350 |
Grundfondsförbindelse Fonden |
|
|
för den mindre skeppsfarten 2 |
55 |
55 |
Pensionsgaranti (endast |
|
|
efterborgen), Sveaskog AB 3 |
Obegränsad |
610 |
Pensionsgaranti (endast |
|
|
efterborgen), Vattenfall AB 3 |
Obegränsad |
426 |
Pensionsgaranti (inkl |
|
|
efterborgen), Nordea AB (f.d |
|
|
Postgirot) 3 |
Obegränsad |
253 |
Pensionsgaranti (endast |
|
|
efterborgen), Svenska |
|
|
Skogsplantor 3 |
Obegränsad |
25 |
Pensionsgaranti SP Sveriges |
|
|
Tekniska Forskningsinsitut 3 |
Obegränsad |
21 |
Pensionsgaranti (endast |
|
|
efterborgen), Teracom 3 |
Obegränsad |
0 |
Pensionsgaranti Svensk |
|
|
Maskinprovning AB 3 |
Obegränsad |
5 |
Summa |
|
250 357 |
1Lagen (1980:1097) om svenska skeppshypotekskassan.
2Prop. 2003/04:128, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273.
3I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statlig borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150,
bet. 1991/92:FiU30, bet. 1991/92:FiU31, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2013.
Övriga krediter
Tabell 2.108 UO 24 Övriga krediter
Miljoner kronor
|
|
Utnyttjad kredit |
Övriga krediter i Riksgäldskontoret |
Kredit |
|
Exportkreditnämnden |
|
|
upplåningsrätt i Riksgäldskontoret |
|
|
för skadeutbetalning |
Obegränsad |
0 |
128
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Exportkreditnämnden
Exportkreditnämnden har, avseende sin årsredo- visning för 2014, fått en revisionsberättelse med reservation.
Uttalande med reservation
Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndigheten i alla väsentliga avseenden:
–förutom avseende det förhållande som beskrivs i stycket grund för uttalande med reservation, upprättat årsredovisningen enligt förordningen (2000:605) om årsredo- visning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndigheten,
–gett en rättvisande bild av Exportkredit- nämndens ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per den 31 december 2014, samt
–lämnat en resultatredovisning och information i övrigt som är förenlig med och stödjer en rättvisande bild i årsredovisningen som helhet.
Grund för uttalande med reservation
Revisionen grundar sig på den årsredovisning för Exportkreditnämnden som inkom till regeringen den 19 mars 2015 och som innehåller ledningens underskriftsmening och ledningens namn. Detta saknades i den årsredovisning som lämnades 20 februari 2015. Enligt 2 kap. 1 § förordning (2000:605) om årsredovisning och budget- underlag ska myndigheten senast den 22 februari lämna en årsredovisning till regeringen. Årsredo- visningen har lämnats för sent och därmed inte i enlighet med förordningens villkor.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2014:1 Statens insatser för riskkapital- försörjning – i senaste laget
Riksrevisionen har granskat statens insatser för riskkapitalförsörjning.
Regeringen har redovisat bedömningar och vidtagna åtgärder med anledning av gransknings- rapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens insatser för riskkapital- försörjning (skr. 2013/14:235). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.
Skr. 2014/15:101
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2014/15:NU1, rskr. 2014/15:68).
RiR 2014:16 Swedfund International AB – Är finansieringen av bolaget effektiv för staten?
Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av hur kapitalbehovet har tillgodosetts i bolaget Swedfund International AB och följt upp de centrala rekommendationer som lämnades i samband med Riksrevisionens granskning av bolaget 2009.
Regeringen har redovisat bedömningar och vidtagna åtgärder med anledning av gransknings- rapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Swedfund International AB (skr. 2014/15:24). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2014/15:UU8, rskr. 2014/15:116).
RiR 2014:21 Exportkreditnämnden – effektivitet i exportgarantisystemet
Riksrevisionen har granskat om regeringen och Exportkreditnämnden har skapat goda förutsätt- ningar för effektivitet i exportgarantisystemet.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet (skr. 2014/15:59). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
129
Skr. 2014/15:101
2.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Anslag
Tabell 2.109 UO 25 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
1:1 |
Kommunalekonomisk utjämning |
90 128 |
|
90 128 |
0 |
0,0 |
85 603 |
1:2 |
Utjämningsbidrag för |
3 462 |
3 |
3 465 |
3 |
0,1 |
3 306 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:3 |
Bidrag till kommunalekonomiska organisationer |
5 |
|
5 |
0 |
0,0 |
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
93 596 |
3 |
93 599 |
3 |
0,0 |
88 915 |
Utgiftsområdet omfattar ungefär två tredjedelar av statens bidrag till kommuner och landsting. Resterande bidrag från staten till kommunerna redovisas under andra utgiftsområden (se bilaga 5, tabell Transfereringar till kommuner 2010– 2014).
Utfallet uppgick till 93 599 miljoner kronor och blev därmed 3 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med 4 684 miljoner kronor (5,3 procent).
Kommunerna kompenserades för sänkt skatt till pensionärer
Anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning fördelas enligt systemet för kommunal- ekonomisk utjämning. Systemet finansieras i huvudsak med statliga medel men också med avgifter från vissa kommuner och landsting. Utjämningssystemet regleras i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning och förordningen (2004:881) om kommunal- ekonomisk utjämning. Systemets syfte är att ge kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar.
Utgifterna för anslaget uppgick till 90 128 miljoner kronor, vilket är 4 525 miljoner kronor mer än 2013. Ökningen beror till stor del på ekonomisk reglering med 2 425 miljoner kronor till följd av sänkt skatt för pensionärer. Skattelättnaden ger minskade skatteintäkter för kommuner och landsting som därför kompen- seras av staten. Dessutom förändrades modellen för beräkningar av inkomstutjämningen som är en del av systemet för kommunalekonomisk utjämning. Det medförde att avgiftsfinansie- ringen från vissa kommuner och landsting minskade och därför bidrog staten med
ytterligare 961 miljoner kronor via anslag 1:1
Kommunalekonomisk utjämning. |
|
|
|
Bidragen till |
kommunerna |
uppgick |
till |
64 231 miljoner |
kronor, en |
ökning |
med |
3 078 miljoner kronor (5,0 procent). Bidrag till landstingen uppgick till 25 897 miljoner kronor, en ökning med 1 447 miljoner kronor (5,9 procent). Landstingen kompenserades med ytterligare 450 miljoner kronor för hälso- och sjukvård för personer som vistas i landet utan tillstånd.
Anslaget 1:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS- kostnader används för att jämna ut kostnaderna mellan kommuner för verksamhet de utför enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS. Bidraget finansieras med en utjämningsavgift för kommuner, som redovisas på budgetens inkomstsida (inkomsttitel 7121 Utjämnings- avgift för
130
Skr. 2014/15:101
2.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Anslag
Tabell 2.110 UO 26 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
1:1 |
Räntor på statsskulden |
21 929 |
|
3 200 |
16 694 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:2 |
Oförutsedda utgifter |
10 |
|
10 |
0 |
4,3 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:3 |
Riksgäldskontorets provisionsutgifter |
145 |
|
115 |
77 |
||
Summa |
|
22 084 |
|
3 325 |
16 774 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgiftsområdet omfattar främst räntor på statsskulden, men också Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. I utgiftsområdet ingår även ett särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Utgifterna inom utgiftsområdet ingår inte under utgiftstaket för staten. Regeringen får, enligt 3 kap. 9 § budgetlagen (2011:203), besluta att anslag för räntor på statsskulden samt andra utgifter för upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden,.
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 3 325 miljoner kronor och är därmed 18 759 mil- joner kronor (84,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna för utgiftsområdet blev 13 449 miljoner kronor (80,2 procent) lägre än 2013.
Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. De påverkas också av tekniska fak- torer till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Riksgäldskontoret redovisar mot anslag enligt utgiftsmässiga principer. Redovisningen är ett netto av inkoms- ter och utgifter i Riksgäldskontorets upplånings- verksamhet. Därmed påverkas anslaget av reali- serade valutakursdifferenser, men inte oreali- serade. Anslaget påverkas inte av Riksgälds- kontorets nettoutlåning eftersom anslaget nettoredovisas. Högre ränteutgifter som beror på att statsskulden ökar till följd av större nettoutlåning motsvaras av en lika stor ökning av ränteinkomsterna. Inkomsterna redovisas under posten Räntor på in- och utlåning. Se tabell 2.111.
Historiskt låga räntor på statsskulden
Utfallet för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 3 200 miljoner kronor, vilket är 18 729 milj- oner kronor (85,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Ränteutgifterna har inte varit så låga sedan
131
Skr. 2014/15:101
Tabell 2.111 Räntor på statsskulden
Miljarder kronor
|
Utfall |
Utfall |
Utfall |
Utfall |
|
Utfall |
|
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
SB 2014 |
2014 |
2014 |
Räntor på lån i svenska kronor |
22,8 |
29,3 |
28,9 |
22,7 |
24,4 |
24,6 |
0,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Räntor på lån i utländsk valuta1 |
3,4 |
3,2 |
2,9 |
1,5 |
1,5 |
1,9 |
0,4 |
Över- |
0,8 |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa räntor |
15,1 |
26,6 |
22,3 |
25,1 |
24,4 |
9,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Räntor på in- och utlåning1 |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Valutakursförluster (+)/vinster |
8,0 |
3,7 |
4,0 |
||||
Kursförluster (+)/vinster |
8,1 |
9,8 |
12,5 |
6,1 |
11,5 |
3,6 |
|
Summa ränteutgifter |
23,3 |
34,4 |
27,3 |
16,7 |
21,9 |
3,2 |
1Räntor på lån till Riksbanken och på lån till andra länder (1,2 miljarder kronor 2014) är bruttoredovisade, till skillnad från i Riksgäldskontorets årsredovisning.
2Fr.o.m. 2014 redovisas depositioner under posten Valutakursförluster/vinster. Tidigare år har depositioner redovisats under Övrigt, men tabellen har gjorts jämförbar över tid.
Tabell 2.112 Räntor och valutakurser
|
Utfall |
Utfall |
Utfall |
Utfall |
SB |
Utfall |
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2014 |
Ränta |
|
|
|
|
|
|
5 år % |
2,3 |
2,3 |
1,1 |
1,6 |
1,9 |
0,9 |
Ränta |
|
|
|
|
|
|
6 mån % |
0,6 |
1,7 |
1,2 |
0,9 |
1,1 |
0,4 |
TCW- |
|
|
|
|
|
|
index1 |
129,3 |
122,3 |
120,9 |
117,1 |
115,9 |
122,9 |
SEK/EUR |
9,54 |
9,03 |
8,71 |
8,65 |
8,45 |
9,10 |
|
|
|
|
|
|
|
SEK/USD |
7,20 |
6,50 |
6,78 |
6,51 |
6,56 |
6,86 |
1 Total Competitiveness Weights, ett mått på kronans värde mot en korg av andra valutor.
Utgifterna för räntor på lån i svenska kronor blev 218 miljoner kronor högre än beräknat. Räntorna på lån i utländsk valuta blev 432 miljoner kronor högre än beräknat. Den största skillnaden från beräkningen i budgeten är inkomster av överkurser vid emission som beräknades uppgå till 1 500 miljoner kronor. Utfallet av inkomster efter överkurser vid emission blev 16 669 miljoner kronor, dvs. en skillnad på 15 169 miljoner kronor. De stora inkomsterna av överkurserna vid emission beror i sin tur på de låga marknadsräntorna till följd av den utdragna lågkonjunkturen i världsekonomin. Överkurserna uppstår då Riksgälden emitterar i obligationer med kupongräntor som överstiger de aktuella marknadsräntorna. Under 2014 var detta fallet bland annat i en enskild nominell statsobligation (SGB 1047) med kupongräntan på 5 procent. Enbart för denna obligation gav emissionerna upphov till överkurser på drygt 9 miljarder kronor.
Valutakursvinsterna (netto) blev 3 972 mil- joner kronor lägre än beräknat. Hur stora valutakursförluster respektive valutakursvinster det blir beror på när lån i utländsk valuta förfaller och hur valutakurserna rört sig jämfört med när lånen togs. Dessutom påverkas posten av Riks- gäldskontorets derivataffärer. Derivataffärerna gör Riksgäldskontoret för att anpassa sin sammansättning i valutaskulden till det gällande riktvärdet och till eventuella placeringar i utländska valutor. Kursförlusterna (netto) blev 7 920 miljoner kronor lägre än budgeterat. Kursförluster uppstår när Riksgäldskontoret löser in lån i förtid, om lånen har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköps- tillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt förhållande. Byten som leder till kursförluster gör att ränteutgifterna blir lägre kommande år, eftersom Riksgäldskontoret ersätter lån som har höga årliga räntebetalningar med lån som har lägre årliga räntebetalningar. Sett över en längre tidsperiod påverkas alltså inte ränteutgifterna.
Stora inkomster av överkurser vid emission bidrog till lägre räntor på statsskulden jämfört med 2013
Utgifterna på utgiftsområdet blev 13 449 miljon- er kronor (80,2 procent) lägre än 2013. Det beror främst på att utgifterna på anslaget 1:1
Räntor på statsskulden blev 13 494 miljoner kronor (80,8 procent) lägre. Det lägre utfallet beror främst på stora inkomster av överkurser vid emission. År 2013 blev det i stället underkurser vid emission. Åt motsatt håll verkade att valutakursvinsterna blev lägre 2014 än 2013.
Den okonsoliderade statsskulden ökade under 2014 med 117 230 miljoner kronor till
132
Skr. 2014/15:101
1 394 314 miljoner kronor |
medan budget- |
underskottet uppgick till |
72 194 miljoner |
kronor. |
|
Skadestånds- och ersättningsanspråk mot staten belastar anslaget Oförutsedda utgifter
Utgifterna för anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter uppgick till 10 miljoner kronor, vilket samman- faller med vad som anvisades i statens budget för 2014.
Anslaget är avsett för oförutsedda utgifter som är så brådskande att ärendet inte hinner underställas riksdagen samtidigt som utgifterna inte lämpligen kan täckas av andra anslags- ändamål. Regeringen beslutar i varje enskilt fall om medel från anslaget ska tas i anspråk. Finansiering av utgifter från anslaget ska ske genom indrag från annat anslag. Under 2014 har 10 miljoner kronor betalats ut från detta anslag för skadestånds- och ersättningsanspråk mot staten. För att finansiera dessa utgifter gjordes indrag på:
–Utgiftsområde 3 Skatt , tull och exekution, anslagen 1:1 Skatteverket och 1:2 Krono-
fogdemyndigheten med 361 000 kronor vardera avseende utgifter under 2013,
–Utgiftsområde 4 Rättsväsendet, anslaget 1:1 Polisorganisationen med 10 779 kronor,
–Utgiftsområde 4 Rättsväsendet, anslaget 1:5 Sveriges domstolar med 88 389 kronor,
–Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets
krisberedskap; Försvarsmaktens anslag 1:1
Förbandsverksamhet och beredskap med 50 000 kronor,
–Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, anslaget 1:12
Finansiella |
korrigeringar |
med |
9 700 000 kronor, och |
|
–Utgiftsområde 23 Areella näringar,
landsbygd |
och |
livsmedel, |
anslaget |
1:13 Strukturstöd |
till fisket |
m.m. med |
|
582 988 kronor. |
|
|
133
Skr. 2014/15:101
2.4.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
Anslag
Tabell 2.113 Avgiften till Europeiska unionen
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
1:1 |
Avgiften till Europeiska unionen |
37 700 |
|
41 553 |
3 853 |
10,2 |
37 412 |
Summa |
|
37 700 |
|
41 553 |
3 853 |
10,2 |
37 412 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Sveriges betalningar till Europeiska kommissionen för
Högre avgift till EU än beräknat i budgeten
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 41 553 miljoner kronor och är därmed 3 853 mil- joner kronor (10,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det högre utfallet förklaras av revideringar av medlemsstaternas faktiska BNI och mervärdesskattebas för 1995– 2013 samt av sent beslutade ändringsbudgetar i EU för 2014. Beslut om ändringsbudgetar fattades i december 2014 och medför att betalningarna till EU 2015 blir lägre. För att finansiera den högre avgiften för 2014 medgav regeringen att anslaget fick överskridas med 300 miljoner kronor. Hela anslagskrediten för
Högre avgift 2014 i avvaktan på rabatt
Jämfört med 2013 ökade avgiften till EU med 4 141 miljoner kronor (11,1 procent). Det högre utfallet förklaras främst av utgifterna för den del
av Sveriges avgift till
Sveriges avgift till EU redovisas utförligare i avsnitt 6.6 Redovisning av samtliga
134
Skr. 2014/15:101
2.4.28 Förändring av anslagsbehållningar
Tabell 2.114 Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m.
Miljoner kronor
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
Ingående ramöverföringsbelopp |
45 320 |
47 421 |
27 571 |
20 465 |
18 499 |
Anvisat i statens budget (UO |
787 451 |
784 476 |
794 788 |
812 303 |
834 674 |
|
|
|
|
|
|
Ändringsbudget |
7 487 |
1 734 |
4 848 |
10 897 |
10 480 |
|
|
|
|
|
|
Utnyttjade medgivna överskridanden |
171 |
235 |
351 |
0 |
273 |
Indragningar |
|||||
|
|
|
|
|
|
Utfall |
763 028 |
766 987 |
783 706 |
810 614 |
837 546 |
|
|
|
|
|
|
Utgående ramöverföringsbelopp |
47 443 |
27 550 |
20 465 |
18 510 |
10 313 |
Förändring av anslagsbehållningar |
2 123 |
Anm: Tekniska justeringar medför att ingående överföringsbelopp inte stämmer med utgående överföringsbelopp
2012.
Ramanslag kan både sparas och överskridas
Anslagen i statens budget är ramanslag. Ramanslag kan både överskridas och sparas till kommande år. I statens budget budgeteras därför även förändring av anslagsbehållningar. Denna budgetpost är inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Minskning av anslagsbehållningar. I budgeten har posten de senaste åren varit negativ eftersom regeringen beräknat att anslagsbehållningarna ska öka. Regeringen beräknade posten till
Vid budgeteringen beräknades anslagsbehåll- ningarna under utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. minska med 8,7 miljoner kronor. Utgiftsområdet ingår inte under utgiftstaket. Nettosumman av förändringen av anslags- behållningar 2014, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., framgår av tabell 2.114.
Anslagsbehållningarna minskade med 8 miljarder kronor
Anslagsbehållningarna, exklusive utgiftsområde 26, minskade under 2014 från 18 499 miljoner kronor vid ingången av året till 10 313 miljoner kronor vid utgången av året. De minskade alltså med 8 186 miljoner kronor, att jämföra med den ökning på 1 660 miljoner kronor som beräkna- des i budgeten.
Indragningarna ökade 10 procent |
|
||
Indragningar |
av anslagsmedel uppgick |
till |
|
16 065 miljoner |
kronor under året. Det är en |
||
ökning med |
1 |
524 miljoner kronor (10,5 pro- |
|
cent) jämfört med 2013. |
|
||
I tabell 2.115 redovisas de anslag som |
|||
uppvisade utgående anslagsbehållningar |
över |
1 000 miljoner kronor under något av åren 2010–
2014.
135
Skr. 2014/15:101
Tabell 2.115 Specifikation av anslagsbehållningar över 1 000 miljoner kronor under något av åren
Miljoner kronor
UO Anslag |
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
|
6 1:2 |
Försvarsmaktens insatser internationellt |
393 |
690 |
811 |
1 066 |
256 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7 1:1 |
Biståndsverksamhet |
594 |
1 117 |
479 |
510 |
343 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
9 1:4 |
Tandvårdsförmåner m.m. |
1 685 |
1 729 |
505 |
1 007 |
459 |
|
9 1:5 |
Bidrag för läkemedelsförmånerna |
133 |
643 |
399 |
1 375 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
1:1 |
Sjukpenning och rehabilitering m.m. |
1 749 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
1:2 |
Aktivitets- och sjukersättning m.m. |
584 |
||||
14 |
1:2 |
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd |
16 080 |
5 934 |
3 517 |
2 913 |
2 067 |
|
|
|
|
|
|
|
|
14 |
1:3 |
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser |
1 109 |
623 |
1 222 |
235 |
620 |
|
|
|
|
|
|
|
|
14 |
1:11 |
Bidrag till lönegarantiersättning |
2 082 |
265 |
|||
14 |
1:12 |
Europeiska socialfonden m.m. för perioden |
1 475 |
219 |
190 |
92 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
1:2 |
Studiemedel m.m. |
1 275 |
1 535 |
1 159 |
1 840 |
997 |
|
|
|
|
|
|
|
|
21 |
1:5 |
Energiforskning |
942 |
1 071 |
552 |
193 |
11 |
22 |
1:2 |
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur |
|
|
|
|
1 217 |
|
|
|
|
|
|
|
|
22 |
1:1 |
Väghållning (2013) |
1 077 |
2 041 |
1 544 |
1 620 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
22 |
1:11 |
Trängselskatt i Stockholm |
26 |
424 |
933 |
1 120 |
1 559 |
23 |
1:10 |
Gårdsstöd m.m. |
1 134 |
251 |
661 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
23 |
1:18 |
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur |
2 045 |
750 |
557 |
440 |
298 |
|
|
|
|
|
|
|
|
23 |
1:19 |
Från |
|
|
|
|
|
|
|
miljö och struktur |
2 409 |
1 106 |
812 |
843 |
256 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Anslagsbehållningen för läkemedelsförmåner minskade mest
Det anslag där anslagsbehållningen minskade mest 2014 är anslaget 1:5 Bidrag till läkemedels- förmånerna under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Anslagsbehåll- ningarna (ramöverföringsbeloppet) minskade med 1 691 miljoner kronor och 2014 utnyttjades anslagskrediten med 316 miljoner kronor.
För anslaget 1:1 (2013) Väghållning inom utgiftsområde 22 Kommunikationer minskade anslagsbehållningarna med 1 620 miljoner kronor. Anslaget hade ett anslagssparande på 1 620 miljoner kronor 2013. Hela anslags- sparandet utnyttjades 2014.
Den högsta anslagsbehållningen 2014 har anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd under utgiftsområde 14 Arbets- marknad och arbetsliv. Behållningen uppgår till 2 067 miljoner kronor, en minskning med 846 miljoner kronor jämfört med 2013.
2.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning
För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov, med omvänt tecken, redovisas posten Riksgäldskontorets netto- utlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets netto- utlåning utgörs av in- och utlåning till myndig- heter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder.
Utfallet för |
nettoutlåningen uppgick |
till |
22 023 miljoner |
kronor under 2014, vilket |
var |
11 443 miljoner kronor högre än beräkningen i statens budget. I tabell 2.116 specificeras netto- utlåningens största poster. Alla dessa poster är dock inte specificerade i statens budget. År 2013 var nettoutlåningen 96 225 miljoner kronor.
136
Tabell 2.116 Riksgäldskontorets nettoutlåning
Miljoner kronor
|
SB 1 |
Utfall |
Utfall |
|
|
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
Premiepensions- |
|
|
|
|
avgifter, inbetalning |
||||
|
|
|
|
|
Premiepensionsmedel, |
|
|
|
|
utbetalning |
35 000 |
35 650 |
650 |
34 791 |
|
|
|
|
|
Övrig förvaltning av |
|
|
|
|
premiepensionsmedel |
|
|
|
|
i Riksgäldskontoret |
|
1 885 |
||
Myndigheters |
|
|
|
|
räntekonton |
|
|
|
|
(se separat tabell) |
776 |
|||
|
|
|
|
|
CSN, studielån |
15 000 |
15 922 |
922 |
5 982 |
CSN, kreditreserv |
|
|
||
|
|
|
|
|
CSN, servicekonto för |
|
|
|
|
räntebetalningar |
|
232 |
232 |
|
|
|
|
|
|
Investeringslån |
|
|
|
|
myndigheter |
1 000 |
1 169 |
169 |
2 399 |
|
|
|
|
|
Kärnavfallsfonden |
0 |
4 636 |
4 636 |
3 765 |
|
|
|
|
|
Stabilitetsfonden |
|
|
|
|
(se separat tabell) |
508 |
|||
|
|
|
|
|
Insättningsgaranti- |
|
|
|
|
fonden |
|
34 |
||
|
|
|
|
|
Trafikverket, |
|
|
|
|
infrastrukturlån |
1 000 |
904 |
1 574 |
|
|
|
|
|
|
Exportkreditnämnden, |
|
|
|
|
placering av |
|
|
|
|
verksamhetsöverskott |
|
|||
|
|
|
|
|
Försvarets materiel- |
|
|
|
|
verk, lån till |
|
|
|
|
rörelsekapital |
|
1 716 |
1 716 |
1 496 |
Statliga bolag m.m. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lån till Svensk- |
|
|
|
|
Danska |
|
|
|
|
Broförbindelsen AB |
|
155 |
155 |
130 |
Lån till Swedavia |
|
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Övriga statliga bolag |
|
|
|
|
m.m. |
|
219 |
219 |
|
|
|
|
|
|
Affärsverk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Affärsverket Svenska |
|
|
|
|
kraftnät |
|
2 427 |
2 427 |
1 920 |
|
|
|
|
|
Sjöfartsverket |
|
64 |
|
240 |
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lån till Riksbanken |
1 000 |
4 467 |
3 467 |
103 621 |
|
|
|
|
|
Lån till Island |
0 |
|
||
Lån till Irland |
0 |
|
|
2 605 |
|
|
|
|
|
Övrigt, netto |
|
|
431 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
10 580 |
22 023 |
11 443 |
96 225 |
1 Endast vissa delposter är specificerade.
Premiepensionsmedlen minskade nettoutlåningen
Inbetalningar av premiepensionsavgifter till Riksgäldskontoret beräknades i statens budget
Skr. 2014/15:101
uppgå till 35 000 miljoner kronor. Utfallet för inbetalningarna blev 35 334 miljoner kronor, dvs. 334 miljoner kronor högre än i budgeten.
Utbetalningarna |
av |
premiepensionsmedel |
blev |
|
35 650 miljoner |
kronor, dvs. |
650 miljoner |
||
kronor högre |
än |
budgetens |
beräkning |
på |
35 000 miljoner kronor. Premiepensionsmedlens samlade effekt på nettoutlåningen, inklusive den övriga förvaltningens, blev en minskning med 758 miljoner kronor 2014. I statens budget för 2014 beräknades inbetalningarna av premie- pensionsavgifter vara lika stora som utbetal- ningarna. År 2013 blev den samlade effekten en ökad nettoutlåning med 2 260 miljoner kronor.
Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton ökade
Den sammanlagda behållningen på myndig- heternas räntekonton och vissa särskilda ränte- belagda konton ökade 2014 med 224 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. I budgeten beräknades de sammanlagda behåll- ningarna öka med 1 000 miljoner kronor. I tabell 2.117 redovisas de största förändringarna.
Tabell 2.117 Förändring av behållningar på myndigheters räntekonto
Miljoner kronor
|
Utfall |
Utfall |
|
2014 |
2013 |
Arbetsförmedlingen |
183 |
|
|
|
|
Domstolsverket |
10 |
|
Försvarets materielverk |
2 331 |
|
|
|
|
Försvarsexportmyndigheten |
||
|
|
|
Försvarsmakten |
2 576 |
|
Göteborgs universitet |
48 |
|
|
|
|
Karolinska institutet |
62 |
|
|
|
|
Kriminalvården |
||
Lunds universitet |
305 |
166 |
|
|
|
Myndigheten för samhällsskydd och |
|
|
beredskap |
355 |
|
|
|
|
Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv |
||
|
|
|
Rikspolisstyrelsen |
293 |
|
Socialstyrelsen |
71 |
200 |
|
|
|
Statens fastighetsverk |
435 |
153 |
|
|
|
Trafikverket |
1 569 |
|
Transportstyrelsen |
207 |
|
|
|
|
Uppsala universitet |
||
|
|
|
Övriga räntekonton |
||
Summa förändrade behållningar på |
|
|
myndigheters räntekonton (omvänt tecken) |
137
Skr. 2014/15:101
Nya principer för redovisning av studielån ger ökad nettoutlåning
Sedan 1989 finansieras Centrala studiestöds- nämndens (CSN) studielån med lån i Riksgälds- kontoret. En ny kreditmodell för studielån infördes fr.o.m. 2014 i enlighet med budget- lagens bestämmelser. En engångseffekt uppstod då CSN tog upp lån i Riksgäldskontoret för den ingående skuldstocken av kapitaliserade räntor. Detta ökade upplåningen med 11 676 miljoner kronor. Den ökade upplåningen motsvaras av en engångsinbetalning på inkomsttitel 2811 Övriga inkomster, vilket innebär att budgetsaldot inte påverkades. Under året amorterade studielån- tagarna 1 778 miljoner kronor av den kapitali- serade räntan.
Studielånen ökade med 6 024 miljoner kronor utöver lånen för kapitaliserad ränta. År 2013 ökade studielånen med 5 982 miljoner kronor.
En annan effekt av införandet av den nya kreditmodellen är att statens budget belastas med förväntade förluster på nya studielån redan då lånen tas. Statens budget belastas även med beräknade konstaterade förluster på lån upptagna före 2014. Medel för att finansiera förväntade förluster på nya lån och konstaterade förluster på lån upptagna före 2014 förs till en kreditreserv, ett konto i Riksgäldskontoret. När en konstaterad förlust uppstår används medel i kreditreserven för att återbetala upptagna lån i Riksgäldskontoret. Nettoutlåningen minskar med 1 139 miljoner kronor av CSN:s medel i kreditreserven.
Ytterligare en effekt av de nya principerna för redovisning av studielån är att CSN disponerar de räntor som studielåntagarna betalar till myndigheten för att betala räntor på upplånade medel till Riksgäldskontoret. Inbetalda räntor från låntagarna förs fr.o.m. 2014 till ett servicekonto till dess CSN betalar fakturerade ränteutgifter till Riksgäldskontoret. Den ränta som låntagarna betalar är 30 procent lägre än den ränta som Riksgälden fakturerar. Denna subvention finansieras från det nya anslaget 1:4
Statens utgifter för studiemedelsräntor i statens budget och förs till servicekontot. Räntor som inte betalas in av låntagarna kapitaliseras och påverkar servicekontot löpande under året. Årets kapitaliserade räntor fastställs av CSN vid årets slut och upplåningen sker i januari 2015. Saldot på servicekontot vid årets slut påverkas alltså både av räntor som betalas in av låntagarna sista kvartalet 2014 och årets kapitaliserade räntor.
Nettoutlåningen |
påverkas |
totalt |
med |
||
232 miljoner kronor till följd av servicekontot. |
|||||
Den sammantagna påverkan för studielånen, |
|||||
kreditreserven |
och |
servicekontot |
uppgår |
till |
|
15 015 miljoner |
kronor, vilket |
är |
15 miljoner |
kronor (0,1 procent) högre än vad som beräkna- des i budgeten.
Investeringslånen ökade med över 1 miljard
Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndig- heter för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Den samman- lagda summan för sådana investeringslån ökade med 1 169 miljoner kronor, vilket är 169 mil- joner kronor mer än beräknat.
Kärnavfallsfonden minskade sina placeringar i Riksgäldskontoret
Kärnavfallsfonden tar emot, förvaltar och betalar ut de avgiftsmedel som kärnkraftsbolagen m.fl. är skyldiga att betala. Avgifterna ska finansiera bl.a. kostnader för att ta hand om använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt kostnader för en säker avveckling och rivning av kärnkraftverk. Fonden placerar sina tillgångar i obligationer, statsskuldväxlar och på konto i Riksgäldskontoret. Under 2014 minskade fonden sina placeringar i Riksgäldskontoret med 4 636 miljoner kronor, vilket därmed ökade årets nettoutlåning.
Stabilitetsavgifter minskar nettoutlåningen
Stabilitetsfonden inrättades 2008 för att finansiera stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Fonden ökade behållningen på sitt konto med 3 492 miljoner kronor 2014, vilket minskade nettoutlåningen. Det är 508 miljoner kronor mindre än vad som beräknats i statens budget. Fonden finansieras bl.a. genom att banker och andra kreditinstitut betalar en årlig stabilitetsavgift. Inkomsterna från avgiften uppgick 2014 till 3 162 miljoner kronor, vilket är 88 miljoner kronor högre än 2013.
Under 2013 ökade behållningen på Stabilitets- fondens konto med 25 901 miljoner kronor. Staten sålde aktieinnehavet i Nordea under 2013 och drygt hälften av de försålda aktierna tillhörde Stabilitetsfonden. Därför tillföll inkomsterna från försäljningen fonden. Denna inkomst uppgick till 21 390 miljoner kronor. Resterande försäljningsinkomster redovisades mot inkomsttitel under inkomster av försåld egendom. Dessa inkomster uppgick till 19 656 miljoner kronor 2013.
138
De institut som deltar i bankgaranti- programmet betalar bankgarantiavgifter som förs till Stabilitetsfonden. Avgifterna uppgick till 60 miljoner kronor 2014, vilket är 142 miljoner kronor lägre än 2013. De lägre avgifterna beror på att omfattningen av Riksgäldskontorets åtaganden inom bankgarantiprogrammet minskar i takt med att de garanterade lånen förfaller. Möjligheten att få garantier upphörde i juni 2011 och det sista garanterade lånet förfaller 2015.
I Stabilitetsfondens ökade behållning ingår även 49 miljoner kronor i nettoinbetalningar avseende Carnegie och 235 miljoner kronor i ränteinkomster m.m. Fondens konto belastades med administrativa kostnader m.m. på 14 miljoner kronor.
Tabell 2.118 Stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret
Miljoner kronor
Typ av transaktion |
Utfall 2014 |
Utfall 2013 |
Stabilitetsavgifter |
||
|
|
|
Nordea, aktieförsäljning |
0 |
|
|
|
|
Bankgarantiavgifter |
||
Nordea, aktieutdelning |
0 |
|
|
|
|
Carnegie |
||
|
|
|
Ränteinkomster m.m. |
||
Administrativa kostnader m.m. |
14 |
8 |
|
|
|
Summa kontoförändring |
||
|
|
|
Trafikverkets infrastrukturlån ökade mindre än beräknat
I statens budget beräknades en ökning av lån till infrastrukturinvesteringar med 1 000 miljoner kronor. Utfallet blev 904 miljoner kronor, vilket är 96 miljoner kronor lägre än beräknat.
Exportkreditnämnden ökade placeringarna i Riksgäldskontoret
Exportkreditnämnden placerar överskottet i sin verksamhet på konto i Riksgäldskontoret. Kontobehållningen ökade 2014 med 1 773 mil- joner kronor, vilket minskade årets netto- utlåning.
Försvarets materielverk ökade sina lån
Försvarets materielverk tar upp lån i Riksgälds- kontoret för att finansiera myndighetens behov av rörelsekapital. Myndigheten ökade lånet med 1 716 miljoner kronor under 2014.
Skr. 2014/15:101
Lån till statliga bolag m.m. medför ökad nettoutlåning
I posten övriga statliga bolag m.m. ingår bl.a. in- låning från Radiotjänst i Kiruna. Denna inlåning minskade med 253 miljoner kronor till 696 mil- joner kronor under 2014. Riksgäldskontorets utlåning till GKN Aerospace Sweden AB ökade med 3 miljoner kronor och uppgick till 283 miljoner kronor vid utgången av 2014.
Svenska kraftnät ökade sina lån
Affärsverket Svenska kraftnät ökade lånen i Riksgäldskontoret med 2 427 miljoner kronor 2014. Affärsverkets totala lån i Riksgälds- kontoret uppgick den 31 december 2014 till 6 201 miljoner kronor. Stamnätet för el har övergått från en fas av förvaltning med låga investeringsvolymer till en fas av omfattande om- och nybyggnad, bl.a. för att utbyggnaden av stamnätet ska följa samhällsutvecklingen med förändrade energi och klimatkrav.
Högre dollar- och eurokurs ökade Riksbankens lån
Riksbanken har sedan 2009 lånat i Riksgälds- kontoret för att förstärka valutareserven med anledning av den finansiella krisen. De sammanlagda lånen från Riksgäldskontoret till Riksbanken uppgick den 31 december till 198 525 miljoner kronor. Lånen är tillfälliga men det är inte klart när de kommer att återbetalas. Eftersom lånen är upptagna i dollar och euro påverkas nettoutlåningen av ändrade valuta- kurser då enskilda lån refinansieras. Under 2014 ökade lånen med 4 467 miljoner kronor främst med anledning av högre dollar och eurokurser än de ursprungliga. I budgeten räknade regeringen
med att Riksbankens |
lån skulle öka |
med |
1 000 miljoner kronor. |
En skillnad |
på |
3 467 miljoner kronor. |
|
|
Lånet till Island nu återbetalt
Sverige har bistått Island med lån för att motverka finanskrisens effekter i landet. Drygt hälften betalades 2012 och resterande del, motsvarande 1 939 miljoner kronor återbetalades 2014. Lånet återbetalades i förtid. Enligt ursprunglig amorteringsplan skulle åter- betalningarna börja i slutet av 2014 och pågå till 2021. Bakgrunden är att Island efter krisen åter kan emittera på den internationella kapital- marknaden.
139
Skr. 2014/15:101
Oförändrat lån till Irland
Sverige har beslutat att stödja Irland med lån för att motverka finanskrisens effekter. År 2012 lånade Irland sammantaget 300 miljoner euro motsvarande 2 638 miljoner. Under 2013 lånade Irland ytterligare 300 miljoner euro motsvarande 2 605 miljoner kronor av Sverige. Lånen hanteras av Riksgäldskontoret. Under 2014 är lånet oförändrat och det sammanlagda lånet till Irland uppgick till 5 243 miljoner kronor.
Nettoutlåningen lägre än föregående år
År 2014 blev Riksgäldskontorets nettoutlåning 74 202 miljoner kronor lägre än 2013. Den högre nettoutlåningen 2013 förklaras främst av att lånen till Riksbanken ökade med 103 621 mil- joner kronor. Samtidigt ökade behållningen på Stabilitetsfondens konto med 25 901 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen.
Under 2013 amorterade Swedavia AB den sista delen av de infrastrukturlån som de tog över i samband med att Luftfartsverket bolagiserades 2010.
2.4.30 Kassamässig korrigering
Posten utgör skillnaden mellan å ena sidan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens central- konto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transakt- ioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan till stora delar specificeras.
För 2014 blev utfallet för kassamässig korrigering
Tabell 2.119 Kassamässig korrigering
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
|
2014 |
2014 |
SB 2014 |
2013 |
|
||||
|
|
|
|
|
Effekter av övergången till |
|
|
|
311 |
kostnadsmässiga anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förskjutningar av |
|
818 |
||
betalningar och redovisning |
|
|
|
|
mot räntebärande anslag vid |
|
|
|
|
Trafikverket |
|
|
|
|
Förskjutningar av |
|
588 |
588 |
114 |
betalningar och redovisning |
|
|
|
|
mot räntebärande anslag vid |
|
|
|
|
Försvarsmakten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
440 |
|
|
|
|
|
|
Ränteperiodisering |
|
|||
Övrigt |
|
1 562 |
1 562 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
0 |
|||
|
|
|
|
|
EU rekvirerade ett lägre belopp än planerat
Betalningen av Sveriges avgift till EU medför alltid en kassamässig korrigering, eftersom Sverige inte betalar avgiften direkt till EU. Avgiften överförs till ett räntefritt konto i Riksgäldskontoret, samtidigt sker redovisning mot anslaget för EU avgiften. EU rekvirerar sedan via Riksbanken medel från kontot i Riksgäldskontoret. Eftersom tidpunkten för redovisning mot anslag och rekvisition från EU skiljer sig åt, uppstår kassamässiga korrigeringar vid såväl redovisningen mot anslag som vid rekvisitionen. Anslagsbelastning och rekvisition kan också ske under olika budgetår. Betalningen av Sveriges avgift till EU medförde 2014 en kassamässig korrigering på
Skillnader mellan anslagsavräkning och betalningar skapar kassamässiga korrigeringar
Trafikverket disponerar omfattande anslags- medel i det räntebärande betalningsflödet. Myndigheten har även en omfattande investeringsverksamhet och annan anskaffning som innebär att betalningarna kortsiktigt kan avvika från redovisningen mot anslag. En sådan avvikelse ger upphov till en kassamässig korrigering. Den kassamässiga korrigeringen för Trafikverkets räntebärande betalningsflöde uppgick under 2014 till
140
belopp mot anslag, än vad som tillförts Trafik- verkets räntekonto.
Även Försvarsmakten disponerar omfattande anslagsmedel i det räntebärande betalningsflödet. Myndigheten har en omfattande investerings- verksamhet och annan anskaffning som innebär att betalningarna kortsiktigt kan avvika från redovisningen mot anslag. En sådan avvikelse ger upphov till en kassamässig korrigering. Den kassamässiga korrigeringen för Försvarsmaktens räntebärande betalningsflöde uppgick under 2014 till 588 miljoner kronor. Det betyder att anslagsmedel som tillförts Försvarsmaktens räntekonto är högre än vad de redovisat mot anslag.
Redovisningen mot anslaget för statsskulds- räntor är inte helt kassamässig. En kassamässig korrigering uppstår dels till följd av att inkomst- räntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser, dels till följd av att redovisningen baseras på affärsdag vilket skiljer sig något från likviddag. Den sammanlagda korrigeringen för statsskuldsräntorna blev
Övriga korrigeringar
Posten Övrigt, som uppgick till 1 562 miljoner kronor, är en restpost. Den innehåller bl.a. nettoskillnader mellan tidpunkten för redovis- ning mot anslag och inkomsttitlar i förhållande till tidpunkten för betalning hos andra myndig- heter än Trafikverket och Försvarsmakten.
Jämförelse med föregående år
Den kassamässiga korrigeringen för 2014 blev 1 714 miljoner kronor högre än 2013. De främsta förklaringarna avser korrigering för betalning av
Kassamässiga korrigeringsposter 2013
Återbetalning av Venantiuslån resulterade i kassamässiga korrigeringar. Riksgäldskontoret övertog 2007 gäldenärsansvaret för Venantius AB:s lån på drygt 4 100 miljoner kronor. Återbetalningarna av dessa lån medförde kassa- mässiga korrigeringar t.o.m. 2013. Korrigeringen uppgick till 440 miljoner kronor 2013.
I samband med övergången till kostnads- mässig redovisning mot anslag för myndig- heternas förvaltningsutgifter uppstod engångs-
Skr. 2014/15:101
effekter, vilka under 2009 i sin helhet belastade det tillfälliga anslaget 1:4 Övergångseffekter av kostnadsmässig anslagsavräkning under utgifts- område 26 Statsskuldsräntor m.m. Överföringen av medel till Försvarsmaktens räntekonto delades dock upp på åren
2.4.31Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget består av premiepensionssystemet (premiepensionen) och fördelningssystemet (inkomstpensionen och tilläggspensionen). I den allmänna ålderspensionen ingår även garanti- pensionen för dem som saknar eller har låg inkomstgrundande pension. Utgifterna för garantipension belastar statens budget och redovisas under utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.
Premiepensionssystemet ingår inte under utgiftstaket
Premiepensionssystemet är ett helt fonderat pensionssystem, vilket betyder att kapitalet i premiepensionssystemet är avsatt för specifika personers räkning att använda till kommande pensioner. EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att pensionssystem av den typen inte får räknas till den offentliga sektorn i national- räkenskaperna. Det medför att utbetalningarna av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten.
Inkomst- och tilläggspension ingår under utgiftstaket, men inte i budgeten
Fördelningssystemet, som omfattar inkomst- pensionen och tilläggspensionen, är ett auto- nomt system vilket innebär att det ligger helt utanför statens budget. Utgifterna för inkomst- och tilläggspensionen omfattas dock av utgifts- taket för staten.
Pensionssystemets skulder och tillgångar balanseras per automatik
För att inkomstpensionssystemet ska vara hållbart krävs att avgifterna som arbetsgivarna betalar in till systemet tillsammans med till-
141
Skr. 2014/15:101
gångarna i den s.k. buffertfonden långsiktigt kan finansiera pensionsutbetalningarna, så att inga varaktiga underskott uppstår. Balansen mellan tillgångar och skulder i systemet upprätthålls genom en automatisk balanseringsmekanism. Mekanismen aktiveras om tillgångarna i systemet är lägre än skulderna.
Fördelningssystemets finansiella ställning mäts med balanstalet, vilket enkelt uttryckt är den kvot man får när man delar systemets tillgångar med dess skulder. Om balanstalet är större än 1,0000 är tillgångarna större än skulderna och systemet är i balans. Om balanstalet är mindre än 1,0000 har systemet en skuld som är större än tillgångarna och det leder till att balanseringsmekanismen blir aktiv. En balanseringsperiod inleds därmed av att balans- talet understiger 1, då minskas omräkningen av pensioner och förräntningen av skulden. Detta skedde första gången 2010.
Pensionssystemet befinner sig i en balanseringsperiod
Omräkningen av pensioner följer inkomstindex när balanseringsmekanismen är inaktiverad. Inkomstindex är ett index som mäter den allmänna löneutvecklingen. När balanserings- mekanismen är aktiverad följer pensionerna balansindex istället för inkomstindex. Under en balanseringsperiod kommer balanstalet både att höja och sänka de årliga pensionsomräkningarna. När balansindex når inkomstindex, upphör balanseringen. Det är regeringen som fastställer både inkomst- och balansindex.
Balanstalet som användes för omräkning av pensionerna var 0,9837 för 2014. För 2013 var balanstalet 1,0198. Det betyder att pensions- systemet befinner sig i en balanseringsperiod. Trots att balanstalen både 2013 och 2012 översteg 1 har pensionssystemet även under dessa år befunnit sig i en balanseringsperiod eftersom balansindex inte nådde upp till nivån för inkomstindex.
Utbetalning av inkomstpension och tilläggspension från
Den inkomstgrundade ålderspensionen (in- komstpensionen, tilläggspensionen och premie- pensionen) finansieras genom en allmän pensionsavgift, en ålderspensionsavgift som ingår i arbetsgivaravgiften och egenavgiften, och en statlig ålderspensionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften förs i sin helhet till AP- fonderna. Ålderspensionsavgiften däremot
fördelas mellan
Pensionsmyndigheten administrerar hela den allmänna pensionen
Inkomstpensionssystemet består av inkomst- pension och tilläggspension och belastar fördelningssystemet
Tabell 2.120 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
SB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
|
2014 |
2014 |
2014 |
2014 |
2013 |
|
|
|
|
|
|
pensionsutgifter |
254 834 |
255 111 |
277 |
0,1 |
253 966 |
|
|
|
|
|
|
Administrations- |
|
|
|
|
|
utgifter |
2 894 |
2 877 |
2 736 |
||
|
|
|
|
|
|
varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Pensionsmyndigheten |
|
|
|
|
|
m.fl. myndigheter |
|
895 |
|
|
922 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kostnader |
|
865 |
|
|
820 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
provisionskostnader |
|
828 |
|
|
679 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
prestationsbaserade |
|
|
|
|
|
avgifter |
|
289 |
|
|
315 |
|
|
|
|
|
|
|
257 728 |
257 988 |
260 |
0,1 |
256 703 |
|
|
|
|
|
|
142
sens kostnader för första till fjärde
Förvaltararvoden ingår inte i administrations- kostnaderna i tabell 2.120. Det beror på att förvaltararvodena blir en del av köpesumman när
Pensionsutbetalningarna blev något högre än beräknat medan administrationskostnaderna blev lägre
I budgetpropositionen för 2014 beräknade regeringen att utgifterna för ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget skulle uppgå till 257 728 miljoner kronor. Utfallet uppgick till 257 988 miljoner kronor och är därmed 260 miljoner kronor högre än beräknat.
Pensionsutbetalningarna från
Administrationskostnaderna för inkomst- pensionen blev 2 877 miljoner kronor, vilket är 17 miljoner kronor lägre än beräknat. Pensions- myndigheten, Skatteverket och Kronofogde- myndigheten fick tillsammans 895 miljoner kronor i ersättning för administration från
Indexregler medförde att pensionerna räknades ned med 2,7 procent
Jämfört med 2013 blev utfallet för Ålders-
pensionssystemet vid |
sidan |
av budgeten |
1 285 miljoner kronor |
(0,5 procent) högre. |
|
Pensionsutbetalningarna |
från |
Skr. 2014/15:101
ökade med 1 144 miljoner kronor (0,4 procent). Ökningen beror främst på att antal ålders- pensionärer med rätt till inkomstgrundad pension ökade. På grund av indexeringsreglerna räknades inkomst- och tilläggspensionerna ned med 2,7 procent mellan 2013 och 2014. Det är förklaringen till att utgiftsökningen mellan dessa år blev måttlig. I december 2014 uppbar 2 013 500 pensionärer inkomstgrundad ålders- pension, en ökning med 50 900 personer jämfört med december 2013.
2.5Underliggande saldo och engångseffekter
Underliggande saldo
Det faktiska utfallet i statens budget påverkas av tillfälliga eller engångsvisa händelser, dvs. transaktioner av extraordinär karaktär. Före- komsten av sådana poster försvårar analysen över tid. Genom att exkludera engångseffekterna får man ett bättre mått på saldots underliggande utveckling, det s.k. underliggande saldot. Större poster av engångskaraktär för 2014 och 2013 redovisas i tabell 2.121.
I diagrammet visas budgetens faktiska saldo och det underliggande saldot för perioden 1990– 2014. I början av perioden har justeringar även gjorts för vissa ändrade redovisningsprinciper för ökad jämförbarhet mellan åren.
Diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo åren
Miljarder kronor |
|
|
|
|
|
Miljarder kronor |
||
150 |
|
|
|
|
|
|
|
150 |
100 |
|
|
|
|
|
|
|
100 |
50 |
|
|
|
|
|
|
|
50 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
||
1990 |
1993 |
1996 |
1999 |
2002 |
2005 |
2008 |
2011 |
2014 |
|
Underliggande saldo |
|
Faktiskt saldo |
|
|
||
|
|
År 2014 uppgick det faktiska underskottet i budgeten till 72 miljarder kronor medan det underliggande underskottet var 58 miljarder kronor. Negativa engångseffekter bidrog alltså till att försämra saldot. Bland annat var EU-
143
Skr. 2014/15:101
avgiften 2014 extra hög till följd av två negativa engångseffekter. År 2013 var det faktiska budgetunderskottet 131 miljarder kronor, dvs. nästan dubbelt så stort som 2014. Det förklaras dock främst av betydligt större negativa engångseffekter, framför allt Riksbankens utökade lån i Riksgäldskontoret. Rensat för engångseffekter var underskotten i stort sett lika stora de båda åren.
Det vanligaste är att engångseffekterna är positiva, men vissa år dominerar de negativa engångseffekterna. Under perioden
Engångseffekter 2014
Engångseffekterna 2014 försämrade saldot med 14,1 miljarder kronor. Större poster under 2014 kommenteras i detta avsnitt. De kommenteras även under respektive inkomst- och utgifts- område (avsnitt 2.2 och 2.4).
Anslag
Från och med 2014 beräknas Sveriges rabatt på
Inkomsttitlar
Under 2014 gjorde två bolag extra utdelningar till staten, vilka betraktas som engångsvisa inkomster. Det gällde Svensk Bilprovning som avyttrat huvuddelen av sitt stationsnät
(252 miljoner kronor) och Vasallen (47 miljoner kronor).
En stor engångspost som höjde budgetens inkomster med 11,7 miljarder kronor var Centrala studiestödsnämndens inbetalning av lån i Riksgäldskontoret för stocken av kapitaliserade räntor på studielån. Beloppet lånades upp och tillfördes inkomsttitel 2811 vid ingången av 2014 när en ny modell infördes för hantering och redovisning av studielån på budgeten. Denna engångstransaktion påverkade inte budgetsaldot men tas med här som en engångseffekt eftersom nivån höjdes på såväl budgetens inkomster som utgifter (Riksgäldskontorets nettoutlåning).
144
Tabell 2.121 Statens budgetsaldo 2014 och 2013 justerat för större engångseffekter
Miljoner kronor
|
2014 |
2013 |
Statens budgetsaldo |
||
Justering för större engångseffekter |
14 092 |
73 802 |
|
|
|
varav |
|
|
|
|
|
Anslag |
5 789 |
2 518 |
3 214 |
|
|
|
|
|
|
|
|
korrigering |
2 575 |
|
|
|
|
Bidrag till kapitalet i Europeiska |
|
|
investeringsbanken |
|
2 518 |
|
|
|
Inkomsttitlar |
||
|
|
|
Svensk Bilprovning, extra utdelning |
|
|
Vasallen, extra utdelning |
|
|
|
|
|
|
|
|
inkomsttitel |
|
|
|
|
|
Nordea, aktieförsäljning (del inkomsttitel) |
|
|
|
|
|
Vectura Consulting, aktieförsäljning |
|
|
Kassamässig korrigering |
0 |
440 |
|
|
|
Venantius, återbetalning av övertaget lån |
|
440 |
|
|
|
Riksgäldskontorets nettoutlåning |
20 278 |
91 422 |
Lån till Riksbanken |
4 467 |
103 621 |
|
|
|
Lån till Island |
|
|
|
|
|
Lån till affärsverket Svenska kraftnät |
2 427 |
1 920 |
Kärnavfallsfonden |
4 636 |
3 765 |
|
|
|
Insättningsgarantifonden |
34 |
|
|
|
|
Carnegie (stabilitetsfonden) |
||
Exportkreditnämnden |
||
|
|
|
Premiepensionsavgifter, inbetalning |
||
|
|
|
Premiepensionsmedel, utbetalning |
35 650 |
34 791 |
Övrig förvaltning av premiepensionsmedel i |
|
|
RGK |
1 885 |
|
Lån till CSN för kapitaliserade räntor, till |
|
|
inkomsttitel |
11 676 |
|
Nordea, aktieförsäljning (del |
|
|
stabilitetsfonden) |
|
|
Lån till Irland |
|
2 605 |
|
|
|
Återbetalning av lån Swedavia |
|
|
(fd Luftfartsverket) |
|
|
|
|
|
Övrigt, netto |
1 659 |
2 231 |
|
|
|
Statens budgetsaldo justerat för |
|
|
engångseffekter |
||
|
|
|
Riksgäldskontorets nettoutlåning
Under Riksgäldskontorets nettoutlåning upp- stod 2014 såväl positiva som negativa engångs- effekter. De negativa effekterna dominerade dock. Detta främst som en följd av Centrala studiestödsnämnden lån i Riksgäldskontoret för
Skr. 2014/15:101
stocken av kapitaliserade räntor på studielån, 11,7 miljarder kronor. Posten påverkade dock inte budgetens saldo då medlen fördes till inkomsttitel, se avsnittet Inkomsttitlar.
En annan betydande negativ engångseffekt under nettoutlåningen avser Riksbankens lån i Riksgäldskontoret. Riksbanken lånade 2009 och 2013 totalt motsvarande ca 200 miljarder kronor i dollar och euro för att stärka valutareserven. Det totala lånet ökade under 2014 med 4,5 miljarder kronor, främst som en följd av att enskilda lån refinansierades till en högre dollar- eller eurokurs än den ursprungliga. En effekt åt motsatt håll på 1,9 miljarder kronor gällde Sveriges återstående lån till Island som under 2014 återbetalades i förtid. Enligt ursprunglig plan skulle amorteringarna pågå till 2021. Island kan efter krisen åter emittera på den interna- tionella kapitalmarknaden.
Som följd av omfattande investeringar i det svenska stamnätet ökade affärsverket Svenska kraftverk sina lån med 2,4 miljarder kronor. Vidare minskade Kärnavfallsfonden under året sin kontobehållning i Riksgäldskontoret med 4,6 miljarder kronor. Båda dessa poster påverkade saldot negativt.
En positiv engångseffekt för nettoutlåningen var att Exportkreditnämnden ökade behåll- ningen på sitt konto i Riksgäldskontoret med 1,8 miljarder kronor.
Inbetalningar av premiepensionsavgifter upp- gick 2014 till 35,3 miljarder kronor och utbetalningar av premiepensionsmedel till 35,6 miljarder kronor. En del av ålderspensions- avgiften inbetalas som premiepensionsavgift till Pensionsmyndighetens konto i Riksgälds- kontoret. Inflödet inkluderar regleringar för tidigare år, vilka varierar mellan åren. Medlen placeras tillfälligt på kontot eller i obligationer i avvaktan på att pensionsrätten fastställts. Från kontot betalar Pensionsmyndigheten ut premie- pensionsmedel (inkl. avkastning) en gång per år, i december året efter intjänandeåret, till de fonder som pensionsspararna valt. Myndig- hetens övriga förvaltning av premiepensions- medel medförde en ökad behållning på kontot med 1,1 miljard kronor.
Under posten Övrigt, netto
145
Skr. 2014/15:101
2.6Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget
Vid analys av och information om statens budgets storlek och påverkan på samhälls- ekonomin fördelas utgifterna även på ett annat sätt än efter utgiftsområden och anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definit- ioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer, som bl.a. EU har utarbetat. Den realekonomiska fördelning av utgifterna som redovisas här är transfereringar, konsumtion, investeringar, räntor och finansiella transaktioner. Den real- ekonomiska fördelningen av anslagsutfall baseras på myndigheternas redovisning, men måste på övergripande nivå kompletteras med för- enklingar och schabloner. Detta innebär att den realekonomiska fördelningen av ett visst anslag inte är exakt. Den fördelning som redovisas här innehåller därför en viss osäkerhet. Den real- ekonomiska fördelningen ger en kompletterande bild av hur anslagen i statens budget använts
Diagram 2.2 procentuell fördelning av utgifter i statens budget 2014, realekonomiskt fördelade
146
Skr. 2014/15:101
Tabell 2.122 Realekonomisk fördelning av statens budget
Miljoner kronor
|
Utfall 2014 |
Utfall 2013 |
Förändring |
Procentuell förändring |
Transfereringar |
581 692 |
562 373 |
19 319 |
3,4 |
|
|
|
|
|
varav till |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hushållssektorn |
300 641 |
296 268 |
4 372 |
1,5 |
Kommunala sektorn |
148 986 |
140 851 |
8 135 |
5,8 |
|
|
|
|
|
Företagssektorn |
36 981 |
35 942 |
1 039 |
2,9 |
|
|
|
|
|
Ålderspensionssystemet |
21 399 |
19 788 |
1 611 |
8,1 |
Statliga ideella organisationer |
4 408 |
4 032 |
376 |
9,3 |
|
|
|
|
|
Internationell verksamhet |
69 277 |
65 490 |
3 787 |
5,8 |
|
|
|
|
|
varav till |
41 553 |
37 412 |
4 141 |
11,1 |
Konsumtionsutgifter |
214 320 |
208 448 |
5 872 |
2,8 |
|
|
|
|
|
varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Löner inklusive sociala avgifter |
119 927 |
115 936 |
3 991 |
3,4 |
Omkostnader för konsumtion |
64 193 |
63 536 |
657 |
1,0 |
|
|
|
|
|
Lokaler |
18 724 |
17 337 |
1 387 |
8,0 |
|
|
|
|
|
Sociala naturaförmåner |
11 477 |
11 639 |
||
Investeringsverksamhet |
28 978 |
25 150 |
3 828 |
15,2 |
|
|
|
|
|
Räntor |
5 589 |
23 352 |
||
|
|
|
|
|
varav |
|
|
|
|
Räntor på statsskulden |
3 200 |
16 694 |
||
|
|
|
|
|
Finansiella transaktioner |
10 293 |
8 066 |
2 227 |
27,6 |
|
|
|
|
|
Summa utgiftsområden |
840 872 |
827 388 |
13 484 |
1,6 |
147
Skr. 2014/15:101
Transfereringar
Transfereringar är inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges bidrag till
Transfereringarna till hushåll ökade med 1,5 procent
Hushållen fick 51,7 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till hushåll ökade med 4 372 miljoner kronor (1,5 procent) jämfört med 2013. Det berodde framför allt på att utgifterna för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ökade med 3 659 miljoner kronor till 29 573 miljoner kronor. Ökningen förklaras av fler sjukfall och av att sjukfallen blev längre än tidigare år (se avsnitt 2.4.10).
Även utgifterna för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade
jämfört med |
2013. Ökningen |
uppgick |
till |
1 482 miljoner |
kronor. Orsaken |
var att |
fler |
personer beviljades assistansersättning och att utnyttjade timmar fortsatte att öka.
Anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning omfattar de största transfereringarna till hushållen. Utgifterna för anslaget minskade med 1 210 miljoner kronor till 45 069 miljoner kronor. Under de senaste åren har utgifterna för anslaget kontinuerligt minskat. Minskningen beror på att färre personer fått sjukersättning.
Även utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv minskade jämfört med 2013. Minskningen blev 2 451 miljoner kronor. Det berodde på att den öppna arbetslösheten minskade 2014, vilket medförde att färre fick arbetslöshetsersättning.
Ökade transfereringar till kommuner som tar emot flyktingar
Den kommunala sektorn omfattar kommuner, landsting och kommunalförbund. Under 2014 fick kommunsektorn 25,6 procent av de totala transfereringarna och var därmed den näst största mottagaren av transfereringar 2014.
Transfereringarna till kommunsektorn ökade med 8 135 miljoner kronor (5,8 procent) jämfört med 2013. Ökningen berodde framför allt på att utgifterna för anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner, ökade med 4 525 miljoner kronor (5,3 procent). Förändringen berodde främst på ekonomiska regleringar för att kompensera kommuner och landsting för sänkt skatt för pensionärer och förändringar i systemet för kommunalekonomisk utjämning (se avsnitt 2.4.25).
Även utgifterna för anslaget 1:2
Kommunersättningar vid flyktingmottagande under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ökade och blev 1 429 miljoner kronor högre (25,8 procent) jämfört med föregående år. Det högre utfallet beror främst på att kommunerna tog emot betydligt fler flyktingar 2014 än 2013.
Ett anslag som ökat procentuellt mycket mellan åren är 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet under utgifts- område 16 Utbildning och universitetsforskning. Transfereringarna till kommuner från anslaget ökade med 114,2 procent (617 miljoner kronor) jämfört med föregående år. Ökningen berodde på statsbidrag till skolhuvudmän för t.ex. karriär- steg för lärare och på utgifter till följd av att kompetensutveckling av matematiklärare introducerades.
Diagram 2.3 Transfereringar i statens budget, fördelade efter mottagarkategori 2014
148
Konsumtion
Statlig konsumtion är förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer. I konsumtionsbegreppet ingår även myndigheternas köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Det gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknadsutbildning och privat tandläkar- vård. Utgifterna för konsumtion uppgick 2014 till 25,5 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden. Utgiftsområdena 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 16 Utbildning och universitetsforskning samt 4 Rättsväsendet hade de största utgifterna för konsumtion.
Drygt hälften av utgifterna för konsumtion var löner inklusive sociala avgifter. Med sociala avgifter menas främst arbetsgivaravgifter och premier för avtalsförsäkringar för statsanställda. Ökningen av löner inklusive sociala avgifter var 3,4 procent 2014.
Den näst största posten för konsumtion är omkostnader för konsumtion. Till dessa räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion ökade med 1,0 procent 2014. De största anslagen med omkostnader för konsumtion är anslagen 1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur under utgiftsområde 22 Kommunikationer, samt anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och 1:4 Vidmaktshållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.
Under 2014 har det internationella regelverket för nationalräkenskaper, Europeiska national- räkenskapssystemet (ENS), uppdaterats från ENS95 till ENS 2010. Enligt ENS 2010 klas- sificeras inköp av krigsmateriel som investe- ringar. Tidigare redovisades försvarets inköp av krigsmateriel som inte kan användas för civilt bruk som konsumtion. Eftersom national- räkenskapernas definitioner ligger till grund för den realekonomiska fördelningen redovisas därför krigsmateriel numer som investeringar. Tidsserien i tabell 2.122 har justerats retroaktivt.
Skr. 2014/15:101
Investeringar
Investeringar är utgifter för att anskaffa infrastruktur, varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som datorprogram, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som är ämnade att användas i produktion. Av utgifterna inom budgetens utgiftsområden uppgick investeringarna till 3,4 procent. Utgiftsområde 22 Kommunikationer var det utgiftsområde som hade den största andelen av de totala investeringarna inom budgetens utgiftsområden (67,0 procent). Under 2014 har försvarets inköp av krigsmateriel som inte kan användas för civilt bruk omklassificerats från konsumtion till investeringar. För 2014 uppgick investeringar för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap som finansierades genom anslag till 8 594 miljoner, vilket är 29,7 procent av de totala investeringarna inom budgetens utgiftsområden.
Statliga investeringar finansieras även med lån i Riksgäldskontoret och med finansiell leasing. Utgifterna för dessa investeringar ingår inte under utgiftsområdena utan ingår i Riksgälds- kontorets nettoutlåning. Myndigheternas amorteringar och räntor på dessa lån redovisas som finansiella transaktioner i tabell 2.122.
Räntor och finansiella transaktioner
I den realekonomiska gruppen räntor ingår räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex.
Statens utgifter för studiemedelsräntor. Räntorna uppgick till 0,7 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2014. De två största anslagen var 1:1 Räntor på statsskulden under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och 1:4
Statens utgifter för studiemedelsräntor under utgiftsområde 15 Studiestöd. Dessa svarade tillsammans för 85,9 procent av de totala ränteutgifterna. Utgifterna för räntorna på statsskulden var 2014 de lägsta sedan
De finansiella transaktionerna uppgick till 1,2 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden. De största anslagen 2014 var
149
Skr. 2014/15:101
anslaget 1:1 Utveckling av statens transport- infrastruktur under utgiftsområde 22 Kommu- nikationer och anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster under utgiftsområde 15 Studie- stöd. Anslaget Avsättning för kreditförluster är även det en konsekvens av införandet av den nya kreditmodellen för studielånen.
Internationellt |
bistånd |
uppgick skillnaden till |
8 715 miljoner |
kronor. |
De största belopps- |
mässiga skillnaderna inom området avsåg Afrika, Asien och Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet.
För anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivnings- processen under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning beror skillnaden på 60 miljoner kronor mellan beslutat bemyndigande och utestående åtagan-
2.7Beställningsbemyndiganden den på att vissa ekonomiska åtaganden som
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen beslutat, beställa varor eller tjänster och besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under senare budgetår än det år budgeten avser. De åtaganden som görs räknas inte som ekonomiska händelser och ska med andra ord inte redovisas mot anslag. När ett bemyndigande utnyttjas ska detta redovisas mot det av riksdagen beslutade bemyndigandebeloppet.
Det totala bemyndigandebeloppet för 2014 var 406 752 miljoner kronor och de utestående åtagandena den 31 december 2014 uppgick till 332 221 miljoner kronor. De totala utestående åtagandena var alltså 74 531 miljoner kronor lägre än det totala bemyndigandebeloppet.
De högsta beslutade bemyndigandebeloppen avsåg utgiftsområde 22 Kommunikationer, utgiftsområde 6 Försvar och samhällets kris- beredskap samt utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Även de största skillnaderna mellan bemyndigandebelopp och utestående åtaganden återfanns inom dessa områden
Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer uppgick skillnaden mellan bemyndigandebelopp och utestående åtaganden till 18 563 miljoner kronor. Skillnaden var störst för anslaget 1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur och berodde framför allt på att åtaganden avseende lån och räntekostnader för investeringsprojekten E4 Sundsvall och bron över Motalaviken har budgeterats i bemyndigandet men inte ingår i redovisade utestående åtaganden. Inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets kris- beredskap uppgick skillnaden mellan bemyn- digandebelopp och utestående åtagande till 13 468 miljoner kronor. Den berodde bl.a. på anskaffningen och utvecklingen av flygplanet JAS 39 E som var planerad att göras gemensamt med Schweiz. Inom utgiftsområde 7
redovisas mot bemyndigandet avser överens- kommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting och som ingicks utan stöd av beställningsbemyndigande, men med förbehåll om riksdagens godkännande av kommande budgetpropositioner (se avsnitt 2.4.10).
Det beslutade beställningsbemyndigandet för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer under utgifts- område 16 Utbildning och universitetsforskning överskreds med 55 miljoner kronor. Skälet till överskridandet var att medlemsavgifterna som finansieras genom anslaget blev högre än beräknat. Nivån på avgifterna påverkas bl.a. av
De utestående åtagandena för anslaget 1:6
Särskilda insatser inom skolområdet under utgiftsområde 16 Utbildning och universitets- forskning översteg det beslutade bemyndigandet med ett mindre belopp (529 000 kronor).
En specifikation av riksdagen beslutade bemyndiganden och utestående åtaganden den 31 december 2014 per anslag redovisas i bilaga 3. Beställningsbemyndigande och utnyttjandet per anslag finns under respektive avsnitt för utgiftsområdena. Stora skillnader mellan beslutade bemyndiganden och utfall kommente- ras i anslutning till bemyndigandetabellen i respektive avsnitt.
150
Tabell 2.123 Beställningsbemyndiganden 2014
Miljoner kronor
|
|
|
|
Utestående |
|
|
|
Beställnings- |
åtaganden |
Utgiftsområde |
bemyndiganden |
|||
1 |
Rikets styrelse |
171 |
128 |
|
2 |
Samhällsekonomi och |
|
|
|
finansförvaltning |
75 |
0 |
||
5 |
Internationell samverkan |
160 |
80 |
|
|
|
|
|
|
6 |
Försvar och samhällets |
|
|
|
krisberedskap |
92 145 |
78 677 |
||
|
|
|
|
|
7 |
Internationellt bistånd |
69 241 |
60 526 |
|
|
|
|
|
|
8 |
Migration |
140 |
83 |
|
9 |
Hälsovård, sjukvård och social |
|
|
|
omsorg |
1 865 |
1 628 |
||
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom |
|
|
|
och funktionsnedsättning |
3 190 |
3 250 |
||
13 Integration och jämställdhet |
2 671 |
2 391 |
||
|
|
|
|
|
14 |
Arbetsmarknad och arbetsliv |
19 251 |
16 512 |
|
|
|
|
|
|
15 |
Studiestöd |
4 |
2 |
|
16 |
Utbildning och |
|
|
|
universitetsforskning |
30 372 |
26 596 |
||
17 |
Kultur, medier, trossamfund och |
|
|
|
fritid |
511 |
381 |
||
18 |
Samhällsplanering, |
|
|
|
bostadsförsörjning och byggande |
|
|
||
samt konsumentpolitik |
114 |
42 |
||
|
|
|
|
|
19 |
Regional tillväxt |
4 700 |
1 894 |
|
20 |
Allmän miljö- och naturvård |
5 095 |
3 912 |
|
|
|
|
|
|
21 |
Energi |
5 330 |
2 066 |
|
|
|
|
|
|
22 |
Kommunikationer |
146 157 |
127 594 |
|
23 |
Areella näringar, landsbygd och |
|
|
|
livsmedel |
23 190 |
4 340 |
||
24 |
Näringsliv |
2 371 |
2 116 |
|
|
|
|
||
Summa utgiftsområden |
406 752 |
332 221 |
||
|
|
|
|
|
Skr. 2014/15:101
2.8Inomstatliga lån
Tabell 2.124 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
|
|
|
Lån |
UO |
Inomstatliga lån |
Låneram |
1Riksdagsförvaltningens investeringar som används i
|
verksamheten |
100 |
59 |
|
|
|
|
1 |
Riksdagsförvaltningens |
|
|
|
investeringar i fastigheter och |
|
|
|
tekniska anläggningar |
500 |
414 |
2 |
Statens fastighetsverks |
|
|
|
investeringar i fastigheter |
12 800 |
12 012 |
2 |
Statens järnvägars långfristiga |
|
|
|
lån exkl. finansiell leasing |
2 915 |
1 677 |
2 |
Fortifikationsverkets investeringar |
|
|
|
i mark, anläggningar och lokaler |
11 500 |
10 092 |
2Riksrevisionen - anläggningstillgångar som
används i verksamheten |
15 |
6 |
|
|
|
2Sjunde
används i verksamheten |
5 |
0 |
|
|
|
6Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för samhällsskydd och
beredskapsverksamhet |
300 |
0 |
|
|
|
6Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens
|
verksamhet |
350 |
87 |
|
|
|
|
6 |
Krig, krigsfara eller andra |
|
|
|
utomordentliga förhållanden |
40 000 |
0 |
|
|
|
|
21 |
Svenska Kraftnäts lån i och |
|
|
|
utanför Riksgäldskontoret |
9 300 |
6 201 |
|
|
|
|
22 |
Vissa infrastrukturprojekt |
44 000 |
42 145 |
|
|
|
|
22 |
Sjöfartsverkets lång- och |
|
|
|
kortfristiga lån i eller utanför |
|
|
|
Riksgäldskontoret |
835 |
240 |
|
|
|
|
22 |
Luftfartsverkets lån i och utanför |
|
|
|
Riksgäldskontoret |
1 500 |
0 |
|
|
|
|
|
Summa |
124 120 |
72 934 |
|
|
|
|
151
Skr. 2014/15:101
2.9Övriga krediter
Tabell 2.125 Övriga krediter
Miljoner kronor eller annan angiven valuta
|
Övriga krediter i |
|
Utnyttjad kredit |
UO |
Riksgäldskontoret |
Kredit |
|
2 |
Insättningsgarantin |
Obegränsad |
0 |
2 |
Investerarskyddet |
Obegränsad |
0 |
|
|
|
|
2 |
Garantier till banker m.m. för |
|
|
|
skuldförbindelser |
Obegränsad |
0 |
|
|
|
|
2 |
Kredit för infriande av |
|
|
|
kapitalgarantier till |
|
|
|
internationella finansiella |
|
|
|
institutioner |
Obegränsad |
0 |
|
|
|
|
2Kredit för infriande av Riksgäldskontorets garantier
|
(ordinarie garantireserv) |
Obegränsad |
0 |
|
|
|
|
2 |
För Riksgäldskontorets |
|
|
|
utlåningsverksamhet |
Obegränsad |
0 |
|
|
|
|
2 |
Sjunde |
|
|
|
räntekonto |
100 |
0 |
|
|
|
|
2 |
Kammarkollegiets behov av |
|
|
|
likviditet för inrättande av |
|
|
|
nya myndigheter |
355 |
0 |
2 |
Statens tjänstepensionsverk |
|
|
|
- behov av likviditet i |
|
|
|
pensionshanteringen |
100 |
62 |
|
|
|
|
2 |
Kammarkollegiets kredit för |
|
|
|
statliga försäkringssystemet |
100 |
0 |
|
|
|
|
6 |
Försvarets materielverks |
|
|
|
behov av rörelsekapital |
12 000 |
5 837 |
|
|
|
|
6 |
Försvarsexportmyndighetens |
|
|
|
behov av rörelsekapital |
7 000 |
499 |
|
|
|
|
7Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella
|
institutioner |
Obegränsad |
0 |
7 |
Kredit för infriande av |
|
|
|
Riksgäldskontorets garantier |
|
|
|
(ordinarie garantireserv) |
Obegränsad |
0 |
|
|
|
|
7 |
Kredit för infriande av Sidas |
|
|
|
garantier |
Obegränsad |
0 |
|
|
|
|
10Försäkringskassans behov av likviditet i utbetalning av
|
ersättning för vård i andra |
|
|
|
länder |
60 |
57 |
11 |
Pensionsmyndighetens behov |
|
|
|
av likviditet i handeln med |
|
|
|
fondandelar |
8 000 |
3 |
|
|
|
|
18 |
Kredit för infriande av |
|
|
|
Boverkets garantier |
Obegränsad |
0 |
|
|
|
|
23 |
Viltvårdsfondens kredit i |
|
|
|
Riksgäldskontoret |
5 |
0 |
|
|
|
|
24 |
Exportkreditnämnden |
|
|
|
upplåningsrätt i |
|
|
|
Riksgäldskontoret för |
|
|
|
skadeutbetalning |
Obegränsad |
0 |
|
Summa |
|
6 457 |
|
|
|
|
152
3
Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys
Skr. 2014/15:101
3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys
I resultaträkningen redovisas de totala konsoliderade intäkterna och kostnaderna för de myndigheter som ingår i årsredovisningen.
Konsolideringen innebär att transaktioner mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter, tas bort (elimineras) i resultaträkningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balansräkningen. På så vis erhålls en konsoliderad redovisning för staten.
Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.
3.1Resultaträkning
Lägre resultat
Resultaträkningen för 2014 visar ett underskott på 68 miljarder kronor, vilket är 44 miljarder kronor lägre jämfört med 2013.
155
Skr. 2014/15:101
Tabell 3.1 Resultaträkning
Miljoner kronor
|
Not |
2014 |
2013 |
Intäkter |
|
|
|
Skatteintäkter |
1 |
1 022 832 |
998 811 |
Intäkter av avgifter och andra |
|
|
|
ersättningar |
2 |
51 904 |
54 355 |
Intäkter av bidrag |
3 |
49 062 |
57 428 |
Summa intäkter |
|
1 123 798 |
1 110 594 |
Kostnader |
|
|
|
Transfereringar m.m. |
|
|
|
Transfereringar till hushåll |
4 |
||
Transfereringar till företag |
4 |
||
Transfereringar till kommuner |
4 |
||
Transfereringar till utlandet |
4 |
||
Avsättningar till/upplösning av |
5 |
||
fonder |
|
|
|
Summa transfereringar m.m. |
|
||
Statens egen verksamhet |
|
|
|
Kostnader för personal |
6 |
||
Kostnader för lokaler |
7 |
||
Vissa garanti- och |
|
|
|
kreditkostnader |
8 |
||
Övriga driftkostnader |
9 |
||
Avskrivningar och |
|
|
|
nedskrivningar |
10 |
||
Summa statens egen |
|
|
|
verksamhet |
|
||
Summa kostnader |
|
||
Saldo före resultat från andelar |
|
|
|
och finansiella poster |
|
||
Resultat från andelar i hel- |
|
|
|
och delägda företag |
11 |
11 571 |
6 874 |
Finansiella intäkter och |
|
|
|
kostnader |
|
|
|
Nettokostnad för statsskulden |
12 |
||
Övriga finansiella intäkter |
13 |
11 943 |
49 935 |
Övriga finansiella kostnader |
14 |
||
Summa finansiella poster |
|
31 385 |
|
ÅRETS UNDERSKOTT |
|
||
|
|
|
|
Transfereringskostnader och skatteintäkter ökade
Det lägre resultatet beror på flera faktorer. Skatteintäkterna ökade med 24 miljarder kronor och transfereringskostnaderna ökade med 20 miljarder kronor. Nettokostnaden för stats- skulden ökade med 14 miljarder kronor då den
svagare kronan medförde valutakursförsäm- ringar.
Försäljningen av aktier i Nordea AB på- verkade resultatet netto för 2013 positivt med 17 miljarder kronor.
3.1.1Intäkter
Diagram 3.1 Statens intäkter
|
Finansiella |
Intäkter av |
|
Intäkter av |
intäkter |
||
1% |
bidrag |
||
avgifter och |
|||
|
4% |
||
andra |
|
||
|
|
||
ersättningar |
|
|
|
5% |
|
|
Skatteintäkter
90%
24 miljarder kronor mer i skatteintäkter
Skatteintäkterna uppgick till 1 023 miljarder kronor vilket utgjorde 90 procent av statens totala intäkter (se diagram 3.1 Statens intäkter). Statens skatteintäkter ökade med 24 miljarder kronor (2 procent) jämfört med 2013. Skatte- intäkterna specificeras närmare i not 1.
En ökad lönesumma gav högre intäkter av inkomstskatter och arbetsgivaravgifter
Intäkter av inkomstskatter ökade med 20 mil- jarder kronor jämfört med 2013. Förändringen förklaras framför allt av att lönesumman ökade med 3,7 procent. Timlönen ökade med 1,7 pro- cent medan antalet arbetade timmar ökade med 1,9 procent mellan åren. Ökningen av timmarna kan jämföras med sysselsättningen, som ökade med 1,4 procent. Skattereduktionerna ökade med 20 miljarder kronor varav jobbskatte- avdraget ökade med 14 miljarder kronor främst till följd av att riksdagen beslutade om en förstärkning av avdraget. Skattereduktion för allmän pensionsavgift som är direkt kopplad till lönesumman ökade med 3,0 miljarder kronor. Husavdraget (ROT- och
156
ökade med 2,4 miljarder kronor. Husavdraget uppgick till 20 miljarder kronor och huvuddelen avsåg
Intäkterna från skatt på kapital ökade
Jämfört med 2013 ökade skatt på kapital med 19 miljarder kronor. Skatt på kapital från hushåll ökade med 8,3 miljarder kronor (26 procent). Denna ökning är en följd av högre kapitalvinster vid försäljning av fastigheter och aktier samt lägre skattereduktioner på kapital. Skatt på företagsvinster ökade med 6,6 miljarder kronor (7,4 procent).
Intäkterna från mervärdesskatt ökade
Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 13 miljarder kronor mellan åren. Intäkterna från mervärdesskatt ökade med 14 miljarder kronor eller 4,2 procent. Utvecklingen förklaras av att hushållens konsumtion i löpande priser steg med 3,1 procent och att bostadsinvesteringarna steg med 22 procent 2014. I beloppet mervärdesskatt, 354 miljarder kronor, ingår återbetald mer- värdesskatt till statliga myndigheter med 29 miljarder kronor. Det beloppet är en inom- statlig transaktion som elimineras för att inte påverka det konsoliderade utfallet i statens resultaträkning.
Intäkterna från skatt på energi och miljö minskade
Skatt på energi och miljö minskade |
med |
2,5 miljarder kronor. Det beror delvis |
på att |
försäljningen av elektrisk kraft minskade och att vissa skattesatser på el och diesel var något lägre. Bensinförsäljningen minskade också med ca 4 procent vilket medförde lägre intäkter från både energi- och koldioxidskatt. Dieselförsälj- ningen ökade däremot med ca 2 procent.
Intäkterna från skatt på alkohol, tobak och vägtrafik ökade
Skatt på alkohol och tobak ökade med 0,8 miljarder kronor. Skatt på vägtrafik ökade med 0,3 miljarder kronor mellan åren.
Intäkterna från
Bidragsintäkter minskade med 8,4 miljarder kronor. Minskningen förklaras till största delen
Skr. 2014/15:101
av att
Arbetslöshetsavgiften har avskaffats
Intäkter av avgifter och andra ersättningar minskade med 2,5 miljarder kronor. Arbets- löshetsavgiften som Inspektionen för arbetslös- hetsförsäkringen tidigare tog in har avskaffats och det medförde en minskning med 2,7 miljarder kronor. Naturvårdsverkets intäkter ökade med 2,0 miljarder till följd av reavinster vid försäljning av mark. Affärsverket svenska kraftnäts uppdragsintäkter minskade på grund av lägre omsättning.
3.1.2Kostnader
Diagram 3.2 Statens kostnader
Finansiella kostnader; 3%
Kostnader för statens egen verksamhet; 21%
Transfereringar;
76%
Av statens kostnader var 76 procent transfere- ringar där den största delen gick till hushåll. Kostnaderna för statens egen verksamhet var 21 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 3 procent. Kostnaderna för statens egen verksamhet hålls tillbaka i den konsoliderade redovisningen genom att socialavgifterna på statsanställdas löner elimineras.
157
Skr. 2014/15:101
3.1.3Transfereringar
Diagram 3.3 Transfereringar per sektor
Transfereringar till utlandet 7%
Transfereringar till kommuner 24%
Transfereringar till hushåll 64%
Transfereringar till företag 5%
Diagrammet ovan visar transfereringar i form av lämnade bidrag och andra överföringar fördelade på mottagarsektorer enligt nationalräken- skapernas indelning. Hushållssektorn är den dominerande mottagaren och tar emot 64 pro- cent av transfereringarna. Transfereringarna till hushåll är bl.a. ålderspensioner, sjukpenning, föräldrapenning, barnbidrag och arbetslöshets- ersättning. Även bidrag till t.ex. ideella organisationer inom biståndsområdet räknas till hushållssektorn. Kommunerna tar emot 24 procent av transfereringarna i olika former av statsbidrag, företagssektorn 5 procent och utlandet, i form av bistånd och
Kostnaderna för transfereringar, exklusive avsättningar till fonder, uppgick till 921 miljarder kronor, vilket är en ökning med 20 miljarder kronor jämfört med 2013
Fler ålderspensionärer och högre pensioner
Transfereringar till hushåll inom socialför- säkringen ökade med 7,2 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade måttligt med 1,1 miljarder kronor till följd av att antalet ålderspensionärer med rätt till inkomstgrundad pension blir fler. På grund av indexeringsreglerna räknades inkomst- pensionerna och tilläggspensionerna över 65 år ned med 2,7 procent mellan 2013 och 2014 vilket förklarar att ökningen mellan dessa år blev måttlig. Premiepensioner ökade med 1,3 mil- jarder kronor eller 39 procent. Ökningen beror på den s.k. tjugondelsinfasningen som gör att varje ny årskull som går in i pension har en större andel i det nya pensionssystemet. Dessutom ökar antalet årskullar med rätt till premiepension varje år. En tredje förklaring är att börskurserna ökade relativt kraftigt 2013
vilket påverkade uppräkningen av många premiepensioner 2014. Ersättning vid ålderdom, som är anslagsfinansierade pensioner och stöd, minskade totalt med 0,7 miljarder kronor. Efterlevandepensioner till vuxna minskade med 0,8 miljarder kronor eftersom änkepensionen är under avveckling. Garantipension minskade med 0,2 miljarder kronor då prisbasbeloppet har sänkts. Bostadstillägget ökar då pensionen minskar och ökningen blev 0,3 miljarder kronor.
Fler har fått sjukpenning men färre har fått aktivitets- och sjukersättning
Kostnaden för sjukpenning ökade med 3,6 miljarder kronor (14 procent) 2014. Antalet nya sjukfall har fortsatt att öka. Enligt en rapport från Försäkringskassan har de senaste årens ökning framför allt skett bland kvinnor och i sjukfall med psykiska diagnoser. Det finns indikationer på att den psykiska hälsan försämrats i samhället, vilket bl.a. yttrar sig i att fler uppger att de lider av sömnproblem. Även tidigare har sjukfrånvaron i psykiska diagnoser varierat mer än den totala sjukfrånvaron. När sjukskrivningarna totalt sett går upp, ökar frånvaron på grund av psykiska diagnoser ännu mer. Under december månad 2014 fick 196 000 personer sjukpenning, vilket är en ökning med 17 procent jämfört med december 2013. Sjukpenningtalet steg med 1 dag till 9,4 dagar
2014. Aktivitets och sjukersättningen minskade med 1,1 miljarder kronor (2,5 procent). Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till knappt 354 000 personer i december. Det är en minskning med 2,7 procent jämfört med december föregående år. Minskningen förklaras av ett lågt antal nytillkomna samtidigt som stora grupper övergår till ålderspension. Det låga inflödet är delvis en följd av det nya regelverket som ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. I december 2014 hade 320 300 personer sjukersättning, varav 191 200 var kvinnor och 129 100 män.
Fler fick assistansersättning
Stöd till personer med funktionsnedsättning inkluderar kommunernas andel av kostnaden för assistansersättning. Stödet ökade med 1,4 mil- jarder kronor (5,2 procent). I december 2014 hade 16 200 personer assistansersättning, vilket är 300 fler än i december 2013. Det genom- snittliga antalet timmar per person med assistansersättning ökade också.
158
Ökade kostnader för föräldraförsäkringen
Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade kostnaderna för föräldraför- säkringen med 0,7 miljarder kronor. Kostna- derna för barnbidragen ökade med 0,5 miljarder kronor. Ökningen av föräldrapenning och barnbidrag beror på att antalet barn i åldrarna 0– 8 år har ökat. Den tillfälliga föräldrapenningen ökade också på grund av större barnkullar.
Arbetslöshetsersättning minskade
Bland de övriga transfereringarna till hushåll minskade kostnaderna för arbetsmarknads- området med 4,3 miljarder kronor. Arbetslös- hetsersättningen minskade med 1,2 miljarder kronor och aktivitetsstödet med 1,4 miljarder kronor. I genomsnitt uppgick arbetslösheten till 7,9 procent enligt SCB:s arbetskraftsunder- sökning (AKU) 2014. År 2013 var genomsnittet 8,0 procent. Kostnaderna för arbetsmarknads- politiska program och insatser minskade med 1,0 miljarder kronor. I december 2014 var 385 000 personer
Ökad ersättning till etableringslotsar
Ersättning till etableringslotsar ökade med 0,7 miljarder kronor. Det ökade antalet kom- munplacerade asylsökande gör att fler omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.
Lönegarantiersättningen minskade
Lönegarantiersättningen minskade med 0,8 miljarder kronor jämfört med 2013. Det är en följd av att antalet konkurser blivit färre då konjunkturen förbättrats.
33 miljarder kronor till premiepensionssystemet
Nettoöverföringen till premiepensionssystemet redovisas som en transferering till hushåll mot bakgrund av att systemet ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt Redovisningsprinciper och tilläggs- upplysningar). I beloppet ingår socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålders- pensionsavgifter som överförts till premie- pensionssystemet, med avdrag för utbetalda
Skr. 2014/15:101
premiepensioner (4,7 miljarder kronor), som ingår i utbetalda ålderspensioner.
Lägre nedskrivning av fordringar i CSN:s utlåningsverksamhet
Centrala studiestödsnämndens (CSN) kostnad för förlust i utlåningsverksamheten minskade med 0,5 miljarder kronor. Förlusten har minskat därför att CSN har bedömt att reserveringar för förluster på lån upptagna före 2001 är lägre än tidigare beräknat.
Transfereringar till företag ökade
Transfereringar till företag ökade med 1,2 miljarder kronor. Inom området arbets- marknad ökade köp av arbetsmarknadsutbild- ning med 0,6 miljarder kronor. Kostnaderna för lönebidrag och Samhall ökade med 0,5 miljarder kronor. Energimyndighetens transfereringar till företag ökade med 0,4 miljarder kronor och ökningen förklaras främst av kreditförluster för villkorslån.
Transfereringar till kommuner ökade
Efter att ha ökat 2010 och 2011 i samband med finanskrisen minskade bidragen till kommuner 2012. År 2013 ökade bidragen till kommuner återigen och ökningen tilltog 2014. Transfe- reringarna till kommuner ökade totalt med 12 miljarder kronor 2014. Den kommunal- ekonomiska utjämningen till kommuner och landsting ökade med 1,3 respektive 1,7 miljarder kronor. Ökningen beror på att kommunerna kompenserats för beslut som påverkar deras skatteunderlag negativt, främst sänkt skatt för pensionärer. Kommunernas ersättningar för ingående mervärdesskatt ökade med 3,4 mil- jarder kronor.
Läkemedelsförmånerna ökade
Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med 0,7 miljarder kronor. Då avtal saknats sedan flera år mellan staten och Sveriges kommuner och landsting på detta område har utgifterna reglerats i särskilda regeringsbeslut. Det innebär att de redovisade utgifterna för läkemedelsför- månerna är preliminära.
Ökad kommunersättning för flyktingmottagande
Migrationsverkets bidrag till kommuner för integration och migration ökade med 3,4 miljarder kronor. Ersättningar till kommuner vid flyktingmottagande ökade 2,6 miljarder kronor. Ersättningen för ensamkommande barn
159
Skr. 2014/15:101
ökade med 0,2 miljarder kronor. Antalet ensam- kommande barn 2014 var 7 049, 3 197 fler än 2013, och de kommunplacerade, var 1 085 fler än 2013.
Ersättningar till kommuner för mottagande av asylsökande ökade med 0,8 miljarder kronor. Totalt ansökte 81 301 om asyl, 27 042 fler än 2013. Sökande från Syrien fortsätter att vara den största gruppen, nästan 40 procent. Antalet asylsökande från Eritrea ökade mer procentuellt. Av det totala antalet asylsökande utgjorde sökande från Eritrea 14 procent. Antalet kommunmottagna för vilka ersättning utgår, enligt förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar, var 45 836 under 2014, vilket var 12 039 fler än 2013. År 2014 beviljades 110 610 uppehållstillstånd, vilket var 6 000 färre än 2013.
Mer till skolan
Anslaget Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ökade med 0,6 miljarder kronor. Statligt stöd till vuxenutbildning avseende yrkesutbildning inom komvux och särvux minskade med 0,2 miljarder kronor.
Transfereringar till utlandet ökade – högre EU- avgift
Bland transfereringar till utlandet ökade avgiften till EU med 1,3 miljarder kronor.
Den
Den mervärdesskattebaserade avgiften ökade 3,3 miljarder kronor. Den ökningen förklaras av att
Kostnaden för bistånd och andra inter- nationella bidrag genom Styrelsen för inter- nationellt utvecklingssamarbete (Sida) ökade med 0,1 miljarder kronor.
Tre miljarder till Stabilitetsfonden
Avsättningen till Stabilitetsfonden minskade jämfört med 2013 då avsättningen var särskild stor som följd av reavinster vid försäljningen av aktier i Nordea AB med 16 miljarder kronor. Fondens intäkter 2014 var 3,4 miljarder kronor.
3.1.4Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade
Kostnaderna för statens egen verksamhet (exklusive arbetsgivaravgifter för statsanställda) uppgick till 252 miljarder kronor 2014. Det är en ökning med 5 miljarder kronor jämfört med 2013. Statens personalkostnader ökade med 2,8 miljarder kronor. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 3,8 miljarder kronor eller 3,2 procent. Rikspolis- styrelsen och Försvarsmakten har de högsta personalkostnaderna. Statens lokalkostnader ökade med 1,3 miljarder kronor och mest ökade Migrationsverkets lokalkostnader. Övriga drift- kostnader ökade med 0,3 miljarder kronor. Bland annat ökade kostnaderna för det militära försvaret.
3.1.5Förbättrat resultat i statliga företag
Resultatet från andelar i hel- och delägda företag ökade med 4,7 miljarder kronor. Det resultat som redovisas baseras främst på bolagens redo- visade nettoresultat enligt respektive årsbokslut.
Resultatet för
Vattenfalls resultat förbättrades med 5,5 miljarder kronor men är fortfarande negativt. Resultatet netto efter skatt belastades med nedskrivningar på 20 miljarder kronor samt ökade avsättningar för avvecklingen av kärn- kraften i Tyskland.
Akademiska hus AB visade 2,6 miljarder kronor bättre resultat än föregående år.
160
Ökningen är främst hänförbar till värdeför- ändringar i fastigheter.
3.1.6Nettokostnaden för statsskulden ökade
År 2014 uppgick nettokostnaden för statsskulden till 32 miljarder kronor, vilket innebär att nettokostnaden ökade med 14 miljarder kronor. Orsaken var främst att de positiva realiserade valutakursförändringarna minskade med 7,1 miljarder kronor och att de negativa orealiserade valutakursförändringarna ökade med 10 miljarder kronor. Båda dessa poster försämrades på grund av den svagare kronan.
Finansiella intäkter minskade
Övriga finansiella intäkter minskade med 38 miljarder kronor. År 2013 såldes statens innehav i Nordea AB vilket påverkade intäkterna med 33 miljarder kronor. Riksbankens in- levererade överskott minskade med 3,5 miljarder kronor jämfört med 2013.
3.2Balansräkning
I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital den 31 december 2014.
Skr. 2014/15:101
Tabell 3.2 Balansräkning
Miljoner kronor
TILLGÅNGAR
|
Not |
||
|
|
|
|
Anläggningstillgångar |
|
|
|
Immateriella |
|
|
|
anläggningstillgångar |
|
|
|
Balanserade utgifter för |
|
|
|
utveckling |
15 |
7 210 |
7 189 |
Rättigheter och andra |
|
|
|
immateriella |
|
|
|
anläggningstillgångar |
16 |
876 |
862 |
Förskott avseende |
|
|
|
immateriella |
|
|
|
anläggningstillgångar |
17 |
1 |
- |
Summa immateriella |
|
|
|
anläggningstillgångar |
|
8 087 |
8 051 |
Materiella |
|
|
|
anläggningstillgångar |
|
|
|
Statliga väganläggningar |
18 |
116 093 |
114 884 |
Statliga |
|
|
|
järnvägsanläggningar |
19 |
129 445 |
124 673 |
Byggnader, mark och annan |
|
|
|
fast egendom |
20 |
39 274 |
36 415 |
Förbättringsutgifter på |
|
|
|
annans fastighet |
21 |
4 605 |
4 304 |
Maskiner, inventarier, |
|
|
|
installationer m.m. |
22 |
29 692 |
28 285 |
Pågående nyanläggningar |
23 |
101 196 |
91 263 |
Beredskapstillgångar |
24 |
93 155 |
94 040 |
Förskott avseende materiella |
|
|
|
anläggningstillgångar |
25 |
5 363 |
3 365 |
Summa materiella |
|
|
|
anläggningstillgångar |
|
518 823 |
497 229 |
Finansiella |
|
|
|
anläggningstillgångar |
|
|
|
Andelar i hel- och delägda |
|
|
|
företag |
26 |
350 113 |
348 281 |
Andra långfristiga |
|
|
|
värdepappersinnehav |
27 |
40 149 |
38 475 |
Långfristiga fordringar |
28 |
3 177 |
2 674 |
Summa finansiella |
|
|
|
anläggningstillgångar |
|
393 439 |
389 430 |
Summa |
|
|
|
anläggningstillgångar |
|
920 349 |
894 710 |
Utlåning |
29 |
414 718 |
378 902 |
Varulager m.m. |
|
|
|
Varulager och förråd |
30 |
1 703 |
1 584 |
Pågående arbeten |
31 |
621 |
1 102 |
Fastigheter |
32 |
161 |
174 |
Förskott till leverantörer |
33 |
49 |
30 |
Summa varulager m.m. |
|
2 534 |
2 890 |
161
Skr. 2014/15:101
Fordringar |
|
|
|
Kundfordringar |
34 |
6 177 |
6 828 |
Övriga kortfristiga fordringar |
35 |
135 926 |
76 044 |
Summa fordringar |
|
142 103 |
82 872 |
Periodavgränsningsposter |
|
|
|
Förutbetalda kostnader |
36 |
13 016 |
13 045 |
Upplupna bidragsintäkter |
37 |
2 609 |
2 685 |
Övriga upplupna intäkter |
38 |
12 222 |
12 707 |
Summa |
|
|
|
periodavgränsningsposter |
|
27 847 |
28 437 |
Kortfristiga placeringar |
|
|
|
Värdepapper och andelar |
39 |
18 445 |
15 458 |
Summa kortfristiga |
|
|
|
placeringar |
|
18 445 |
15 458 |
Kassa och bank |
40 |
7 083 |
6 738 |
SUMMA TILLGÅNGAR |
|
1 533 079 |
1 410 007 |
|
|
|
|
KAPITAL OCH |
|
|
|
SKULDER |
Not |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nettoförmögenhet |
41 |
||
Fonder |
42 |
139 426 |
131 051 |
Avsättningar |
|
|
|
Avsättningar för pensioner |
|
|
|
och liknande förpliktelser |
43 |
221 144 |
214 192 |
Övriga avsättningar |
44 |
10 600 |
10 739 |
Summa avsättningar |
|
231 744 |
224 931 |
Statsskulden |
|
|
|
Lån i svenska kronor |
|
924 378 |
852 410 |
Lån i utländsk valuta |
|
422 258 |
384 008 |
Summa statsskulden |
45 |
1 346 636 |
1 236 418 |
Skulder m.m. |
|
|
|
Långfristiga skulder |
46 |
3 060 |
2 776 |
Leverantörsskulder |
47 |
17 556 |
19 080 |
Övriga kortfristiga skulder |
48 |
124 283 |
60 529 |
Depositioner |
49 |
1 286 |
1 270 |
Förskott från uppdragsgivare |
|
|
|
och kunder |
50 |
759 |
240 |
Summa skulder m.m. |
|
146 944 |
83 895 |
Periodavgränsningsposter |
|
|
|
Upplupna kostnader |
51 |
29 572 |
29 281 |
Oförbrukade bidrag |
52 |
8 533 |
9 998 |
Övriga förutbetalda intäkter |
53 |
43 337 |
40 855 |
Summa periodavgränsnings- |
|
|
|
poster |
|
81 442 |
80 134 |
|
|
|
|
SUMMA KAPITAL OCH |
|
|
|
SKULDER |
|
1 533 079 |
1 410 007 |
|
|
|
|
Garantiförbindelser |
54 |
1 512 846 |
1 434 811 |
Övriga ansvarsförbindelser |
55 |
17 840 |
16 756 |
3.2.1Nettoförmögenheten minskade
Statens nettoförmögenhet är skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde. Statsskulden svarar för den övervägande delen av skulderna och därmed den negativa nettoför- mögenheten och motsvarar i huvudsak stats- budgetens ackumulerade underskott över åren. Vid utgången av 2014 var nettoförmögen- heten
Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan sammanfattas så här:
|
Mdkr |
Ökning av tillgångar |
123 |
Ökning av skulder |
|
Ökningar av avsättningar |
|
Ökning av fonder |
|
Summa |
Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt:
|
Mdkr |
Årets underskott enligt resultat- |
|
räkningen |
|
Värdeförändringar av aktier och andelar |
+1 |
|
|
Summa |
Förändringen av nettoförmögenheten orsakas dels av årets underskott i resultaträkningen på 68 miljarder kronor, dels av påverkan av enstaka transaktioner som förändrar tillgångars eller skulders värde utan att de redovisas över resultaträkningen. En återkommande för- klaringspost är värdeförändringar av statligt ägda företags egna kapital som inte är hänförbara till periodens resultat. År 2014 var dessa effekter positiva och uppgick till 1 miljard kronor.
3.2.2Övriga förändringar i balansräkningen
Under räkenskapsåret 2014 ökade de totala tillgångarna med 123 miljarder kronor till 1 533 miljarder kronor.
162
Nya vägar och järnvägar
De materiella anläggningstillgångarna ökade med 22 miljarder kronor. Värdet av väganläggningar som blev klara 2014 var 5,6 miljarder kronor. Större objekt som öppnades för trafik under 2014 var bl.a. Norra länken, E4 Sundsvall, E22
Värdet av järnvägsanläggningar som blev klara 2014 var 8,5 miljarder kronor. Större projekt som färdigställdes 2014 var bl.a. dubbel- spårsutbyggnad i Jakobshyttan, dubbelspår
Trafikverkets pågående nyanläggningar ökade med 6,4 miljarder kronor. De större invest- eringsprojekten omfattar bl.a. Citybanan i Stockholm, Västkustbanan inklusive tunnel genom Hallandsåsen, E 20 Norra Länken och E18
Pågående nyanläggningar hos Svenska kraftnät ökade
Pågående nyanläggningar hos affärsverket Svenska kraftnät ökade med 3,3 miljarder kronor. SydVästlänken som syftar till att förstärka och öka kapaciteten i stamnätet till södra Sverige och till Norge samt Stockholm Ström som syftar till att bygga ut och förbättra elförsörjningen inom Stockholmsområdet är de största investeringarna.
Fler naturreservat
År 2014 genomförde Naturvårdsverket en rad bytesaffärer med de marker som togs över från Ersättningsmark i Sverige AB. Under 2014 ökade värdet på egendomen med 2,7 miljarder kronor vilket beror främst på dessa affärer.
Nya räddningshelikoptrar
Maskiner, inventarier, installationer m.m. ökade med 1,4 miljarder kronor. En stor del av ökningen beror på Sjöfartsverkets investering i nya räddningshelikoptrar. Förskott avseende materiella anläggningstillgångar ökade med 2,0 miljarder kronor. Ökningen avser Försvarets materielverks förskott till SAAB för utveckling av JAS 39 E.
Värdet på Vattenfall och LKAB minskade
De finansiella anläggningstillgångarna minskade med 4 miljarder kronor. Andelar i hel- och
Skr. 2014/15:101
delägda företag minskade med 1.8 miljarder kronor.
Minskningen av andelsvärdet för Vattenfall AB uppgick till 5,1 miljarder kronor. Förändringen utgörs främst av årets förlust som uppgick till 8,2 miljarder kronor. Samtidigt uppgick positiva omräkningsdifferenser för verksamhet i utlandet till 10 miljarder kronor. Därutöver medförde omvärdering av förmåns- bestämda pensionsplaner en negativ påverkan med 6,3 miljarder kronor.
LKAB minskade i värde med 3,7 miljarder
kronor vilket |
främst beror på utdelning på |
||
3,5 miljarder |
kronor samt årets resultat på |
||
0,3 miljarder |
kronor. |
Andelsvärdet |
för |
Akademiska Hus AB ökade med 3,8 miljarder kronor mellan åren vilket främst förklaras av årets resultat på 5,2 miljarder kronor samt betald utdelning på 1,4 miljarder kronor.
Andelen i TeliaSonera AB ökade i värde med 1,1 miljarder kronor, vilket främst beror på andelen av årets resultat på 5,4 miljarder kronor samt andelen av utdelning på 4,8 miljarder kronor. Nordiska Investeringsbanken ökade med 1,2 miljarder kronor, främst med periodens resultatandel som uppgår till 0,8 miljarder kronor. Andelen i SAS AB minskade med 1,3 miljarder kronor vilket främst beror på ändrade redovisningsprinciper rörande pensioner.
Kärnavfallsfonden växer
Statens långfristiga värdepappersinnehav ökade med 1,7 miljarder kronor. Det största innehavet av värdepapper gäller Kärnavfallsfonden, som ytterligare ökat fondmedel placerade i bostads- obligationer med 1,9 miljarder kronor.
Statens lån till Riksbanken ökade
Riksgäldskontorets utlåning till Riksbanken ökade med 33 miljarder kronor. Utlåningen till Riksbanken består av lån i dollar och euro och ökningen beror på växelkursförändringar i och med att den svenska kronan försvagats mot dollarn och euron under året. Utlåningen till andra länder minskade totalt sett eftersom Island under året betalade tillbaka resterande del av sitt lån i förtid.
CSN:s fordringar ökade
CSN:s utlåningsfordran ökade med 4,1 miljarder kronor och uppgick till 175 miljarder kronor, inklusive reservation för osäkra fordringar. Ökningen av lånefordran beror främst på att
163
Skr. 2014/15:101
nyutlåningen var större än amorteringarna och att det tillkommit många nya låntagare som ännu inte blivit återbetalningsskyldiga. De beräknade osäkra fordringarna är i stort sett oförändrade jämfört med föregående år.
Ny placeringspolicy för Insättningsgarantifonden och Kärnavfallsfonden
Övriga kortfristiga fordringar har ökat med 60 miljarder kronor. Ökningen är hänförlig till repor i Insättningsgarantifonden och Kärnav- fallsfonden. Placeringspolicyn för båda fonderna ändrades 2014 och medger nu att affärer med återköpsavtal (s.k. repor) ligger öppna över bok- slutsdagen. Motsvarande skuldrepor redovisas under Övriga kortfristiga skulder.
Skatteverkets fordringar på skattekontot har minskat med 6,9 miljarder kronor. I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som Skatteverket gör ingår i skattekontosystemet.
Värdepapper och andelar ökade
Värdepapper och andelar ökade med 3,0 miljarder kronor och ökningen avser Riksgäldskontorets repor i egna statspapper. Placeringar i repor är en del av statsskulds- förvaltningen och kan variera kraftigt mellan åren. Storleken på placeringarna beror på placeringsbehovet vid bokslutstidpunkten.
Fonderna ökade
Fonder ökade med 8,4 miljarder kronor jämfört med 2013. Under året har Stabilitetsfondens behållning ökat med 3,4 miljarder kronor. Kärnavfallsfonden ökade med 2,8 miljarder kronor och Insättningsgarantifonden med 2,2 miljarder kronor under året.
Avsättningarna ökade
Avsättningar för statens tjänstepensioner ökade med 6,6 miljarder kronor. Avsättningen på- verkades mest av att räntan i beräknings- grunderna sänktes, vilket ökade avsättningen med 5,7 miljarder kronor.
Statsskulden ökade med 110 miljarder kronor
Statsskulden ökade med 110 miljarder kronor och uppgick vid 2014 års utgång till 1 347 miljarder kronor. Lån i svenska kronor ökade med 72 miljarder kronor och lån i utländsk valuta ökade med 38 miljarder kronor. Statens budgetsaldo för 2014 var
upplåning i obligationer m.m. i utländsk valuta med 126 miljarder kronor.
Ny placeringspolicy
Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantifonden får enligt fastställd placeringspolicy delta i marknaden med återköpstransaktioner (s.k. repor) för statsskuldväxlar och obligationer (inkl. realränteobligationer). Dessa repor upp- gick till 62 miljarder kronor och förklarar ökningen av övriga kortfristiga skulder. Till- gångssidan av dessa repor redovisas som Övriga kortfristiga fordringar.
Skatteverkets slutavräkning av kommunal- skatt till kommuner och landsting medförde en fordran 2014 men en skuld 2013.
Lägre oförbrukade bidrag
Oförbrukade bidrag minskade med 1,4 miljarder kronor. Svenska kraftnäts oförbrukade bidrag för investeringar minskade mest. Även för- skotten från EU:s landsbygdsfond hos Statens jordbruksverk minskade.
Förutbetalda intäkter ökade
Övriga förutbetalda intäkter vid Riksgälds- kontoret ökade med 9,7 miljarder kronor. Överkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden är överkurs och bokförs som förutbetald intäkt som periodiseras över lånets löptid.
Periodisering av skatter minskade. En för- utbetald intäkt innebär här att de periodiserade skatteintäkterna är lägre än de betalda skatterna. För 2014 är skatteintäkten högre än årets inbetalningar och därför minskar de förutbetalda intäkterna.
3.3Finansieringsanalys med kommentarer
Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som förändringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar.
Uppgifterna avseende finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna
164
samt från den information som myndigheterna rapporterat in till statsredovisningssystemet eller från myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar.
Tabell 3.3 Finansieringsanalys
Miljoner kronor
|
Not |
2014 |
2013 |
|
|
|
|
Statens verksamhet |
|
|
|
Skatter |
56 |
1 013 664 |
980 116 |
Avgifter och andra |
|
|
|
ersättningar |
57 |
61 713 |
73 361 |
Intäkter av bidrag |
|
49 062 |
57 428 |
Summa justerade intäkter |
|
1 124 439 |
1 110 905 |
Transfereringar |
58 |
||
Statens egen verksamhet |
59 |
||
Summa justerade kostnader |
|
||
Justeringar till betalningar |
60 |
7 094 |
|
Saldo statens verksamhet |
|
5 020 |
|
Investeringar |
61 |
|
|
Finansiella investeringar |
|
||
Materiella investeringar |
|
||
Immateriella investeringar |
|
||
Summa investeringsutgifter |
|
||
Försäljning av |
|
|
|
anläggningstillgångar |
|
3 172 |
43 962 |
Summa |
|
|
|
investeringsverksamhet |
|
||
Utlåning |
62 |
|
|
Nyutlåning |
|
||
Amorteringar |
|
13 338 |
11 689 |
Summa nettoutlåning |
|
||
Finansiella aktiviteter |
|
|
|
Finansiellt netto för statens |
|
|
|
upplåning |
63 |
||
Övrigt finansiellt netto |
64 |
10 645 |
15 712 |
Justeringar till betalningar |
65 |
10 524 |
|
Summa finansiella |
|
|
|
aktiviteter |
|
6 992 |
|
|
|
|
|
Totalt |
|
||
|
|
|
|
Statens nettoupplåning |
|
|
|
Förändring av statsskulden |
|
110 218 |
123 601 |
Orealiserade |
|
|
|
valutakursförändringar |
|
||
|
|
|
|
Totalt |
|
63 084 |
114 403 |
|
|
|
|
Skr. 2014/15:101
3.3.1Statens verksamhet gav negativt kassaflöde
Kassaflödet i den del som avser statens verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet enligt resultat- räkningen, var negativt med 14 miljarder kronor 2014, vilket netto är 18 miljarder kronor lägre än föregående år. Skillnaden beror främst på att utbetalningarna av transfereringar har ökat med 20 miljarder kronor. Inbetalningarna av skatter har ökat med 34 miljarder kronor, men bidragsinbetalningarna har sjunkit som följd av att
3.3.2Kassaflödet från investeringar blev svagare
Kassaflödet i investeringsverksamhet har totalt sett försvagats med hela 41 miljarder kronor beroende på statens försäljning av aktier i Nordea AB 2013 som då gav inbetalningar till staten på 41 miljarder kronor. Investerings- utgifterna under 2014 uppgick till nära 52 miljarder kronor, vilket är en marginell ökning.
De materiella investeringarna har ökat och bland dessa är det i första hand mark- investeringar hos Naturvårdsverket som har ökat mest med 1,7 miljarder kronor. Även investe- ringar i järnvägsanläggningar och investeringar hos affärsverket Svenska kraftnät har ökat, medan investeringarna i beredskapstillgångar har sjunkit. De finansiella investeringarna har minskat något.
165
Skr. 2014/15:101
3.3.3Statens nettoutlåning var lägre än 2014. Tabellen visar de huvuddelar som skiljer
|
2013 |
|
|
|
|
Statens |
nettoutlåning |
uppgick till |
knappt |
||
8 miljarder kronor, vilket är |
mycket |
lägre än |
|||
2013 då |
Riksgäldskontoret |
lånade |
ut |
nära |
|
105 miljarder kronor |
till Riksbanken |
för |
att |
förstärka valutareserven. För 2014 har netto- utlåning till Riksbanken gjorts med 4,4 miljarder kronor, som gäller valutaeffekter i samband med omsättning av delar av lånet, medan lån till Island har amorterats med 1,9 miljarder kronor. Utöver detta har Riksbankslånets värde ökat pga. orealiserade valutakursförändringar. Centrala studiestödsnämndens nyutlåning uppgick till 16 miljarder kronor och nettot efter amorteringar till 5 miljarder kronor, vilket var samma nivå som 2013.
resultaträkningen från statens budget, nämligen poster som finns med i resultaträkningen men inte medför betalningar, förändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en annan struktur. Genom dessa tre delar är det möjligt att gå från resultaträkningens saldo till finansierings- analysens saldo. Därefter visas justeringsposter hänförbara till statsskulden som utgör skillnaden mellan finansieringsanalysens saldo och saldot i statens budget.
Tabell 3.4 Samband mellan resultaträkningens statens budgetsaldo 2014
Miljoner kronor
Resultaträkningens underskott |
|
Justeringar för poster som ej medför |
|
betalningar |
50 470 |
3.3.4Kassaflödet från finansiella aktiviteter förbättrades
Nettobetalningar från finansiella aktiviteter under 2014 var 7 miljarder kronor, vilket innebär att kassaflödet från finansiella aktiviteter förbättrades med 9 miljarder kronor. Den viktigaste faktorn är att förändringar av till- gångar och skulder i statens upplåningsverksam- het har gett en positiv påverkan på kassaflödet i denna del.
Justeringar för förändringar av |
|
fordringar och skulder |
600 |
Övriga transaktioner som påverkar |
|
betalningar |
|
Finansieringsanalysens saldo |
|
Justeringar hänförbara till |
|
statsskulden |
|
Förändring av Riksgäldskontorets |
|
kortfristiga placeringar |
58 |
Förändring av inomstatliga innehav av |
|
värdepapper, skuldkorrigeringar samt |
|
övriga poster |
|
Statens budgetsaldo |
|
|
|
3.3.5Statens lån minskade
Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för valutakursför- ändringar i utländsk valuta. Statens netto- upplåning 2014 uppgick till 63 miljarder kronor, dvs. staten har ökat sina lån som följd av det negativa budgetsaldot. Statsskulden ökade med 110 miljarder kronor medan orealiserade negativa valutakursförändringar i upplånings- verksamheten innebar att upplåningsbehovet var 47 miljarder kronor lägre än förändringen av statsskulden.
3.3.6Samband mellan resultaträkningen och utfallet på statens budget
I nedanstående tabell visas sambandet mellan resultaträkningen och saldot i statens budget
Transaktioner som ingår i resultaträkningen men inte medför betalningar uppgår till 50 miljarder kronor och består av avskrivningar och ned- skrivningar med 28 miljarder kronor och avsättningar och fondering med 15 miljarder kronor. De omfattar även orealiserade valuta- kursförändringar med 18 miljarder kronor och realisationsvinster m.m. med 1 miljard kronor samt resultatandelar i statens hel- och delägda företag som avgår med nära 12 miljarder kronor.
Förändringar av fordringar och skulder har medfört betalningar, men inte påverkat resultaträkningen. Både fordringar och skulder har förändrats kraftigt, men förändringarna tar till största delen ut varandra. Nettofordringarna för skatter har ökat kopplat till bl.a. slut- avräkningen av kommunalskattemedel, vilket ger en negativ påverkan på likvida medel. Hos Riksgäldskontoret har fordringarna minskat och skulderna ökat i statsskuldförvaltningen, vilket
166
Skr. 2014/15:101
ger en positiv påverkan. Nettoförändringen av fordringar och skulder ger en positiv påverkan på likvida medel med knappt 1 miljard kronor.
Övriga transaktioner som påverkar betal- ningar är främst investeringar som gav ett utflöde av likvida medel på 49 miljarder kronor. Statens utlåning, netto, påverkade kassaflödet negativt med 8 miljarder kronor medan utdelningar från statliga bolag gav ett inflöde på 12 miljarder kronor. Nettoeffekten av dessa transaktioner var 46 miljarder kronor.
3.4.1Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning
Räkenskapsåret är kalenderåret. Kostnader och intäkter redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. oberoende av när betalning sker.
Den konsoliderade resultat- och balans- räkningen och finansieringsanalysen är upp- ställda enligt reglerna i 10 kap. 9 och 10 §§ budgetlagen och de mer detaljerade reglerna i
Budgetlagen och förordningen om årsredo-
3.3.7Justeringar som är hänförliga till visning och budgetunderlag reglerar grund-
statsskulden
Finansieringsanalysens saldo var negativt med 63 miljarder kronor, vilket är 9 miljarder kronor mindre än saldot i statens budget som var negativt med 72 miljarder kronor. Att netto- upplåningen är positiv innebär att staten ökat sina lån. Skillnaden mellan statens netto- upplåning och saldot på statens budget beror på att det finns transaktioner som påverkar statsskulden men som inte påverkar budgetens saldo. Å andra sidan finns transaktioner som påverkar budgetens saldo men som påverkar statsskulden först i efterföljande perioder, t.ex. kortfristiga placeringar.
Skillnaden beror bl.a. på poster som har påverkat lånebehovet men inte statsskulden, bl.a. gäller det förändring av myndigheters innehav av statspapper och skuldskötselåtgärder, vilket sammantaget påverkat statsskulden med 9 miljarder kronor. Myndigheternas innehav av statspapper har ökat med 7 miljarder kronor vilket är en viktig del av detta.
3.4Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar
Årsredovisningen för staten upprättas enligt bestämmelserna i 10 kap. budgetlagen (2011:203), och grundas på de statliga myndig- heternas årsredovisningar. Dessa upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
läggande redovisningsprinciper. Dessa utgör, tillsammans med den praxis som utvecklats i årsredovisningen för staten och de praktiska ställningstaganden som varit nödvändiga vid upprättandet, de tillämpade redovisnings- principerna. Denna praxis består av lösningar som anges nedan under rubrikerna Omklas- sificeringar av poster och Kommentarer till särskilda poster, om lösningarna inte bedömts vara oväsentliga. Ibland redovisas nya företeelser i årsredovisningen för staten, för vilka inom- statlig reglering eller praxis ännu inte utvecklats. Då hämtas vägledning från principer som fram- går av internationella redovisningsstandarder för offentlig sektor respektive principer som tillämpas i den privata eller kommunala sektorn. Flera företeelser är dock specifika för statlig verksamhet i Sverige eller så saknas vägledning i internationella standarder och ställning måste därför tas i enskilda fall.
Årsredovisningen för staten upprättas med de statliga myndigheternas årsredovisningar som grund och med information som rapporterats särskilt till statsredovisningen. Principerna för att värdera och klassificera intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder utgår därför från bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Undantag kan emellertid finnas om en myndighet har medgetts undantag från dessa regler och för sådana fall där särskilda principer tillämpas på den konsoliderade nivån.
Transfereringar
Transfereringar redovisas enligt bokförings- mässiga grunder, dvs. det år som kostnaden hänför sig till. I de flesta fall anses kostnaden
167
Skr. 2014/15:101
sammanfalla med utbetalningen. Kostnaden periodiseras endast när den tydligt går att hänföra till ett visst år.
Skatter
Skatteinkomsterna redovisas fullt periodiserade, dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter för ett kalenderår beslutas först i efterhand, är det slutliga utfallet från beskattningen inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat beskattningsutfall och förväntade inbetalningar.
Metoden för att beräkna periodiserade skatter bygger på modeller för olika skatteslag och på totalsammanställningar som Finansdepartemen- tet och Ekonomistyrningsverket byggt upp och utvecklat under lång tid. Denna beräknings- metod ger bättre information om skatterna för året än löpande skatteinbetalningar, eftersom den beaktar den makroekonomiska utvecklingen och förändringar i skattereglerna redan under det aktuella året och inte först när betalning görs.
Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Den första huvudkategorin är skatter som hänförs till rätt månad eller kvartal i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punktskatter. Den andra huvudkategorin är skatter som beslutas vid den årliga inkomstbeskattningen och där den löpande inbetalningen endast är preliminär. Det gäller t.ex. hushållens och företagens inkomst- skatter, fastighetsskatt samt skattereduktioner.
När uppgifterna för årsredovisningen för staten för ett visst år tas fram, finns ett i det närmaste korrekt slutligt utfall för många av de skatter som redovisas månads- eller kvartalsvis. För framför allt hushållens och företagens inkomstskatter som beslutas årsvis bygger det redovisade utfallet däremot på en bedömning som grundas på kontrolluppgifter, redovisade preliminärskatter, den ekonomiska utvecklingen, utvecklingen på aktie- och fastighetsmarknaden och annan information.
Utifrån informationen prognostiseras de intäkter som slutligt kommer att betalas in för året. Prognosen ligger till grund för att beräkna
den redovisade intäkten. Även för övriga skatter tas hänsyn till förväntade tilläggsdebiteringar, omprövningar m.m. som gäller skatter för den aktuella redovisningsperioden.
Resultaträkningens skatteintäkter skiljer sig från de periodiserade skatterna i statens budget för det aktuella året på några punkter. Skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt och det utfall som nu finns tillgängligt hänförs i resultaträkningen till det senaste året, medan det periodiserade utfallet per år revideras i budgetens utfall. För varje skatteslag redovisas dock den senaste beräkningen i not till resultaträkningen. En annan skillnad är att avgifterna till ålders- pensionssystemet och premiepensionssystemet läggs till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna så som de avgränsas i resultaträkningen. Kommunala utjämnings- och inkomstutjäm- ningsavgifter tillförs som följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för staten. Slutligen avgår de elimineringar av skatt från myndigheter som görs i årsredovisningen för staten.
Avgränsning av redovisningsenheten
Resultat- och balansräkningen samt finansie- ringsanalysen omfattar statens samtliga intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som påverkar statens netto- upplåning. Riksbankens grundfond ses i detta sammanhang som en tillgång hos staten.
Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken samt
168
ålderspensionssystemet bör hanteras på ett enhetligt sätt, dels eftersom de följer ett annat regelverk för redovisningen än övriga myndig- heter, vilket skulle göra det alltför omständligt att konsolidera dem.
Konsolidering
Redovisningen är en konsolidering av årsredo- visningarna hos myndigheterna under riksdagen och regeringen, med angivna undantag. Det innebär att balans- och resultaträkningarna slås samman efter det att interna mellanhavanden i form av fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. Finansieringsanalysen upprättas därefter med den konsoliderade resultat- och balansräkningen som underlag.
En förteckning över vilka organisationer som ingår i den konsoliderade resultat- och balans- räkningen och finansieringsanalysen finns i bilaga 6 Statliga myndigheter m.m.
Gemensam brytdag
Den 5 januari gäller som gemensam brytdag för myndigheternas räkenskaper. Det är den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör räkenskapsperioden avslutas. Den gemensamma brytdagen är i första hand till för att det ska vara möjligt att stämma av mellanhavanden mellan myndigheter, men den påverkar även externa kundfordringar, leverantörsskulder och period- avgränsningsposter.
Värderingsprinciper
Myndigheterna tillämpar normalt generella värderingsprinciper i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns myndigheter som på grund av verksam- hetens särart, genom dispens, särskilt regerings- beslut eller av annat särskilt skäl avviker från de generella värderingsprinciperna. Sådana avvikel- ser förekommer dock i mycket liten omfattning och bedöms därför inte ha någon väsentlig påverkan på årsredovisningen för staten.
Omsättningstillgångar
Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om detta är lägre än anskaffningsvärdet.
Skr. 2014/15:101
Anläggningstillgångar och avskrivningstider
Anläggningstillgångar värderas till anskaffnings- värde, med avdrag för ackumulerade avskriv- ningar. För materiella och immateriella anlägg- ningstillgångar gäller i de flesta fall att endast tillgångar med en förväntad ekonomisk livslängd på lägst tre år, tas upp som anläggningstillgångar.
Avskrivningstiderna varierar mellan olika myndigheter eftersom de anpassas till den förväntade nyttjandeperioden för respektive tillgång. Myndigheterna tillämpar vanligen
För statliga väganläggningar tillämpas schablonmässigt linjär avskrivning på 40 år. För statliga järnvägsanläggningar tillämpas differen- tierade avskrivningstider på mellan 25 och 110 år.
För beredskapstillgångar hos Försvarsmakten, tillämpas
Aktier och andelar
Aktier och andelar i hel- och delägda företag värderas enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att statens andel av företagens egna kapital tas upp som en tillgång i balansräkningen. Årets andel av företagens resultat redovisas sedan i resultaträkningen. Även affärsverkens hel- och delägda företag redovisas enligt kapitalandelsmetoden.
Omklassificeringar av poster
Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten jämfört med myndigheternas redovisning. Anledningen till omklassificeringen är att transaktionerna ur statens perspektiv har en annan innebörd än för
169
Skr. 2014/15:101
den enskilda myndigheten. De fall som bedömts påverka årsredovisningen för staten i väsentlig mening beskrivs nedan.
Kostnaderna för tjänstepensioner till statligt anställda redovisas i statens resultaträkning bland personalkostnader, medan Statens tjänste- pensionsverk redovisar kostnaderna för tjänste- pensionsrörelsen i ett eget avsnitt i resultat- räkningen. Se vidare nedan under rubriken Statens tjänstepensionsåtagande redovisas på ett enhetligt sätt.
Pågående arbeten i försvarssektorn (framför allt i Försvarets materielverk) och motsvarande förutbetalda intäkter läggs samman med militära beredskapstillgångar, eftersom de till över- vägande del gäller arbeten för Försvarsmaktens räkning.
För myndigheter med en uppställningsform för balans- och resultaträkning som avviker från den generellt föreskrivna, hänförs respektive post i resultat- och balansräkningen i års- redovisningen för staten så som de hade gjort om myndigheten i fråga hade följt de generella uppställningsformerna. Det gäller främst Exportkreditnämnden, affärsverken, Statens tjänstepensionsverk och Statens fastighetsverk. Vanligen görs det direkt genom de inrappor- teringskoder som används vid rapportering till statsredovisningen.
Ett antal intäktsposter klassificeras om med utgångspunkten att posten Skatteintäkter av- gränsas i enlighet med den definition av skatter som gäller i statens budget och i nationalräken- skaperna. Intäkterna redovisas som Skatte- intäkter i den konsoliderade resultaträkningen men i flera fall redovisar berörda myndigheter intäkterna på annat sätt, exempelvis:
–som avgifter eller andra ersättningar (exempelvis vissa socker- och jordbruks- avgifter vid Statens jordbruksverk eller lokalradioavgift vid Myndigheten för radio och TV),
–som medel för finansiering av bidrag (exempelvis avgifter för insättningsgarantin vid Riksgäldskontoret och Kärnavfalls- fondens avgifter),
–som resultatandelar från hel- och delägda företag (Systembolagets inlevererade över- skott som Kammarkollegiet redovisar), eller
–enbart i balansräkningen (inleverans av överskott från Svenska Spel AB som Kammarkollegiet redovisar).
Finansiella korrigeringar som rör
Ändrade redovisningsprinciper m.m.
För att få enhetlighet vid beräkning av statens tjänstepensionsåtagande i årsredovisning för staten har principerna ändrats för affärsverken och Riksdagsförvaltningen. Med anledning av det har jämförelsetalen för föregående år justerats och minskat posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser med totalt 1 872 miljoner kronor varav 850 miljoner kronor hos Luftfartsverket, 569 miljoner kronor hos Riksdagsförvaltningen, 339 miljoner kronor hos Sjöfartsverket och 114 miljoner kronor hos Svenska kraftnät. Se vidare under rubriken Kommentarer till särskilda poster nedan.
I balansräkningen har posten Övriga skulder omklassificerats och delas numera upp på Långfristiga skulder och Övriga kortfristiga skulder. Införandet av nya poster är ett led i anpassningen till internationella redovisnings- standarder. Förändringen har medfört juste- ringar av jämförelsetalen föregående år hos ett fåtal myndigheter, eftersom långfristiga skulder är sällsynta i staten. Justeringen ökade posten Långfristiga skulder med 2 464 miljoner kronor hos Trafikverket och hos Riksgäldskontoret ökade posten med 234 miljoner kronor. Posten Övriga kortfristiga skulder minskade med motsvarande belopp.
Posten Övriga fodringar benämns från och med 2014 Övriga kortfristiga fordringar. Det har dock inte föranlett några omklassificeringar.
Förändringarna för långfristiga och kort- fristiga skulder och fordringar är uppställda i enlighet med förordningen (2011:231) om underlag för årsredovisning för staten.
170
Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter
Utöver ändringar i principerna för årsredo- visningen för staten som sådan, förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mindre omfattning. I de fall en myndighet har ändrat jämförelsetal eller gett motsvarande upplys- ningar, ändras jämförelsetalen även i årsredo- visningen för staten om inte beloppet är oväsent- ligt. Har myndigheten inte ansett det möjligt att ändra i sin årsredovisning har inte heller jäm- förelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats.
För specifikationer i noter förekommer förändringar mellan delbelopp inom noterna i årsredovisningen för staten. De kan bero på omorganisationer av verksamhet, att ny inform- ation tillkommit eller andra korrigeringar.
Andra justeringar av jämförelsetal
Jämförelsetalen för posterna Övriga kortfristiga fordringar och Andra långfristiga värdepappers- innhav har justerats upp med 158 miljoner kronor respektive 76 miljoner kronor jämfört med Årsredovisningen för staten 2013. Det rör finansiella instrument som överfördes till Riksgäldskontoret då affärsverket Statens järn- vägar lades ner. Riksgäldskontoret redovisade dessa som negativa skulder föregående år och detta korrigeras i år. Posterna Övriga kortfristiga skulder och Långfristiga skulder ökar med motsvarande belopp.
Jämförelsetalet för posten Transfereringar till företag har justerats ned med 800 miljoner kronor. Det beror på att kapitaltillskott som staten lämnat till två aktiebolag felaktigt redo- visades både som transferering och som investering i hel- och delägda företag. Inom avsnittet Transfereringar har även viss omklassificering av bidragsmottagare gjorts till följd av en översyn av den realekonomiska klassificeringen. Från mottagarna kommuner och hushåll har 159 miljoner kronor flyttats till företag. Saldot i resultaträkningen påverkas inte av den omklassificeringen.
|
Miljoner kronor |
|
|
Årets underskott i resultaträkningen i Årsredovisningen |
|
för staten 2013 |
|
Justering, transfereringar |
800 |
|
|
Årets underskott i resultaträkningen enligt |
|
jämförelsekolumnen i Årsredovisningen för staten 2014 |
Skr. 2014/15:101
Undantag från generella principer
Några myndigheter har väsentliga undantag från generella redovisningsprinciper som beskrivs nedan.
Pensionsmyndigheten redovisar marknads- värden för sina tillgångar i premiepensions- systemet (placeringstillgångar) enligt de regler som gäller för försäkringsföretag. Det gäller även för de tillgångar som finns med i årsredo- visningen för staten. Dessutom räknas upplupna ränteintäkter in i värdepapperets bokförda värde. I årsredovisningen för staten har dessa tillgångar värderats till upplupet anskaffningsvärde, sam- tidigt som upplupna räntor särredovisas, i enlighet med den princip som gäller i staten i övrigt. Årsredovisningen för staten skiljer sig alltså från Pensionsmyndighetens årsredovisning på denna punkt.
Skatteverket har enligt regeringsbeslut från den 10 december 1998 dispens från kravet på att redovisa fordringar och skulder för uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Dispensen utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen.
Statens fastighetsverk förvaltar, utvecklar och tillgängliggör statliga byggnadsminnen såsom slott, fästningar och andra kulturmiljöer som inte är ekonomiskt bärkraftiga. Myndigheten har för dessa s.k. bidragsfastigheter undantag som innebär att kapitalutgifter för bidragsfastig- heterna inte betraktas som en anläggnings- tillgång.
Undantag från regler på finansieringsområdet förekommer, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut avgifter, för att ta emot bidrag och donationer eller för att lånefinansiera tillgångar. Eftersom dessa inte påverkar årsredovisningen för staten annat än indirekt redovisas de dock inte här.
Vissa verksamheter eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemliga, och redovisas därför på ett förenklat sätt i årsredo- visningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, och därför bedöms de inte påverka årsredovisningen för staten i någon väsentlig grad.
171
Skr. 2014/15:101
Kommentarer till särskilda poster
Nedan kommenteras vissa poster i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna. Det rör poster som i de flesta fall är unika för statens verksamhet och där kännedom om metoden för att ta fram uppgifterna kan ge ökad förståelse för postens innebörd. Samtidigt har beskrivningen bedömts vara alltför omfattande för att passa direkt i kommentarer till utfallet.
Statsskulden
Riksgäldskontoret redovisar enligt regeringens beslut statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt EU:s förordning nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (Maastrichtskulden). Undantag görs för skulden till premiepensionssystemet. Den skulden, liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, tas upp under andra poster i balansräkningen. Statsskulden värderas till det belopp som kommer att betalas ut på förfallo- dagen (nominellt slutvärde) och inte till det belopp som erhållits. Dessutom värderas den inklusive derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer. I balansräkningen i års- redovisningen för staten redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden (se även avsnitt 4 Utvecklingen av statsskulden).
Momskompensation till statliga myndigheter nettoredovisas
Statliga myndigheter får kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. I statens budget och i nationalräkenskaperna bruttoredovisas skatten som en del av statens skatteintäkter. I den konsoliderade resultaträkningen nettoredovisas emellertid skatteintäkten liksom motsvarande kostnad, eftersom det inte är en extern kostnad att staten ger kompensation till sig själv.
Utbetalningarna av allmän pension bruttoredovisas
I nationalräkenskaperna redovisas premie- pensionssystemet i hushållssektorn, i enlighet med principerna för denna typ av system som EU har fastställt. Inkomstpensionssystemet (de pensioner som finansieras via
I statens budget dras de arbetsgivaravgifter och egenavgifter som förs till
I den konsoliderade resultaträkningen redovisas däremot ålderspensionerna, liksom i Pensionsmyndighetens redovisning, i sin helhet, som en del av statens transfereringar (se not 4). Avgifterna till både inkomstpensionssystemet och premiepensionssystemet redovisas som skatteintäkter (se not 1). Det har bedömts ha ett värde att ge en bild av de totala pensions- utbetalningarna från staten och motsvarande avgifter på både kostnads- och intäktssidan. I not 1 Skatteintäkter, har sambandet med mot- svarande belopp i statens budget tydliggjorts.
Överföringar till och från pensionssystemet
Socialavgifter och allmänna pensionsavgifter som inbetalas till staten redovisas brutto under posten Skatteintäkter i resultaträkningen. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten betalar löpande ut dessa till
172
konsoliderade resultaträkningen för staten elimineras de löpande överföringarna till och från pensionsfonderna. För inkomstpensions- systemet är avgifterna lägre än de utbetalda pensionerna och skillnaden mellan avgifter till
Statens tjänstepensionsåtaganden redovisas på ett enhetligt sätt
Den statliga tjänstepensionsskulden som Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar, tas upp under posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (se not 43). Skulden redovisas exklusive särskild löneskatt som är statens skuld till sig själv.
Den redovisade skulden omfattar hela försäkringsrörelsen, vilket även innefattar anställda vid vissa organisationer som inte är statliga myndigheter eller av andra skäl inte konsolideras i årsredovisningen för staten, bl.a. Chalmers Tekniska högskola, Riksbanken och Kungliga Operan. De premier som betalas från statliga myndigheter till SPV elimineras i års- redovisningen för staten, medan de premier som kommer från organisationer utanför den konsoliderade enheten redovisas som intäkter av bidrag (se not 3). Kostnaderna i pensions- rörelsen för anställda i de konsoliderade myndig- heterna redovisas som personalkostnader medan kostnaderna för anställda i andra organisationer redovisas som transfereringar (se not 4). Fördelningen av kostnader görs kalkylmässigt och grundas på den andel av premieintäkterna som kan hänföras till organisationer inom och utom den konsoliderade enheten. Fördelningen påverkar inte resultaträkningens saldo, utan endast fördelningen mellan poster.
Grunderna för beräkning av försäkrings- tekniska avsättningar fastställs av SPV:s styrelse. Försäkringstekniska antaganden ska vara aktsamma och sättas på ett sådant sätt att de säkerställer att försäkringsrörelsen ska kunna fullgöra sina åtaganden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggandegrunder.
Skr. 2014/15:101
SPV ändrade 2013 redovisningen när det gäller förändring av antaganden om ränta i de försäkringstekniska grunderna (grundränta, brutto). Tidigare har SPV låtit ränteförändringar i Finansinspektionens tryggandegrunder slå igenom med högst 0,2 procentenheter per år i SPV:s grunder för beräkning av pensions- avsättningen. Från och med 2013 har dock SPV låtit Finansinspektionens räntesänkning slå fullt ut även i SPV:s beräkningsgrunder. Detta berodde bl.a. på att SPV fick regeringens tillstånd att förändra försäkringsrörelsens avkast- ningsmodell, så att tillgångar och skulder följer varandra vid ändring av grundräntan. Den tek- niska lösning med vissa statsinterna transakt- ioner som SPV tillämpar i sin redovisning, som bl.a. innebär att avkastning som redovisas i försäkringsrörelsen matchas mot kostnader, medför ingen resultatpåverkan på myndighets- nivå när räntan förändras kraftigt.
I årsredovisningen för staten 2013 skulle det dock blivit en stor resultatpåverkan om samma grundränta som Finansinspektionens tryggande- grunder tillämpades, eftersom de statsinterna transaktionerna elimineras. Den bedömning som gjordes inför arbetet med årsredovisningen för staten 2013, var att högst tillåta 0,2 procent- enheter av förändringen i antagandet om grund- ränta får slå igenom per år. Detta bedömdes ge en mer rättvisande bild av statens långsiktiga pensionsåtagande och därmed tillämpades samma principer som de senaste åren i årsredo- visningen för staten. Med anledning av detta gav regeringen Ekonomistyrningsverket i uppdrag att utveckla principer för redovisning av statens tjänstepensionsskuld. Ekonomistyrningsverket har i rapport (ESV 2014:56), tagit ställning till att samma redovisningsprinciper som gällde i årsredovisningen för staten 2013, ska fortsätta tillämpas under de närmaste åren. Detta i avvaktan på nya internationella redovisnings- standarder om redovisning av tjänstepensions- skulder.
Detta medför att pensionsskulden 2014 är 18,8 miljarder kronor lägre i årsredovisningen för staten än i SPV:s årsredovisning. Statens pensionskostnad är på motsvarande sätt 18,8 miljarder kronor lägre.
De beräkningsgrunder som fastställts för affärsverken och de grunder som Riksdags- förvaltningen tillämpar skiljer sig från SPV:s beräkningsgrunder för statens pensionsrörelse. I årsredovisningen för staten har därför affärs-
173
Skr. 2014/15:101
verkens och Riksdagsförvaltningens pensions- skuld räknats om enligt principen att högst 0,2 procentenheter av förändringen i antagande om grundränta får slå igenom per år. Detta medför att den totala pensionsskulden för Riksdagsförvaltningen och affärsverken är 1,3 miljarder kronor lägre i årsredovisningen för staten än i myndigheternas egna årsredo- visningar. Även jämförelsesiffrorna för 2013 är omräknade.
Vid beräkning av pensionsskulden för tjänste- pensionsförmåner (livförsäkringsavsättningar) har följande antaganden använts hos SPV.
–Antaganden om ränta: Den årliga räntan används för diskontering av framtida, för- väntade betalningsflöden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggandegrunder. Per den 31 december 2014 är bruttoräntan 0,5 procent (0,4 procent 2013). I årsredo- visningen för staten används emellertid
bruttoräntan 1,1 procent (1,3 procent 2013) med hänvisning till resonemanget ovan.
–Antaganden om driftkostnad: För de flesta åtaganden används ett antagande om driftkostnad på cirka 0,1 procent av kapitalet. Därutöver belastas kapitalet med 0,75 procent för att täcka kostnader för framtida utbetalningar. Antagandena är oförändrade jämfört med föregående år.
–Avkastningsskatt: Inget avdrag för avkast- ningsskatt görs vid beräkning av de försäk- ringstekniska avsättningarna. Antaganden om livslängd: Olika antaganden om livs- längd används för olika generationer och för olika kön.
CSN:s värderingsprinciper för lånefordringar
CSN värderar utestående lånefordringar med avdrag för reservation på grund av osäkerhet. Myndigheten har utvecklat en modell för att beräkna osäkra fordringar för lånetyperna studiemedel, studielån och annuitetslån samt återkrav av dessa lånetyper. Beräkningsmodellen innehåller också uppsagda lån för de tre lånetyperna samt återkrav av studiehjälp och rekryteringsbidrag. Beräkningen i nuvärde görs med hänsyn till bland annat skuld, betalning och inkomst för varje låntagare.
Beräkningen av osäkerheten i CSN:s låne- fordringar utgår i huvudsak från en individ-
baserad beräkningsmodell och görs utifrån tre värderingsprinciper:
–Reservation utifrån de personer som missköter sina betalningar.
–Reservation utifrån de trygghetsregler som finns vid återbetalning.
–Reservation utifrån framtida förluster på grund av dödsfall.
Den första värderingsprincipen utgår från lån- tagarens dokumenterade bristande betalnings- benägenhet när inga eller få betalningar har gjorts under de senaste åren. Den andra värderingsprincipen bedömer betalningsför- mågan hos de låntagare som har avslutat sina studier och är återbetalningsskyldiga. Principen bygger på en bedömning av låntagarens möjligheter att betala tillbaka lånet utifrån sina ekonomiska förutsättningar och skuldens storlek. Den tredje värderingsprincipen utgår från sannolikheten att dö i olika åldrar. Underlaget till beräkningen hämtas utifrån köns- och åldersspecifika dödsfallsrisker från Statistiska centralbyrån (SCB) och därefter gör CSN vissa justeringar.
Den nya utlåningsmodell som CSN införde från och med 2014 och som beskrivs närmare i avsnitt 2.4.15 påverkar inte resultat- och balansräkningen eller finansieringsanalysen i årsredovisningen för staten.
Stabilitetsfonden hos Riksgäldskontoret
Stabilitetsfonden bildades efter beslut av riksdagen 2008 och ska finansiera det stöd- system som införts i lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut (prop. 2008/09:61, bet. 2008/09:FiU16, rskr. 2008/09:17). Samtliga kreditinstitut är med och finansierar fonden genom en särskild stabilitetsavgift. När fonden bildades tillfördes den 15 miljarder kronor från anslag på statens budget. Överföringen gjordes direkt i balansräkningen, eftersom fonden i huvudsak inte är avsedd att finansiera kostnader utan ska finansiera olika slags finansiella tillgångar i samband med kapitaltillskott och köp av bolag. De kostnader som uppkommer ska i första hand avräknas mot de avgifter som kommit in, och mot fondens avkastning, då med upplösning av fonden som motsvarande tillförsel av medel. Först om fondens kapital understiger 15 miljarder kronor är avsikten att resultat- räkningens saldo ska påverkas. Regeringen följer
174
utvecklingen så att redovisningsmetoderna lång- siktigt ger en rättvisande bild av händelserna. År 2014 har fonden ökat och vid årsskiftet uppgick den till 53 miljarder kronor.
Skuld till Rundradiorörelsen hos Riksgäldskontoret
Riksgäldskontoret redovisar en skuld till Rundradiorörelsen på 696 miljoner kronor för distributionsmedel. Riksgäldskontorets skuld har tagits bort i årsredovisningen för staten. Detta eftersom posten är intern i staten samtidigt som Rundradiorörelsens redovisning inte ingår i någon statlig redovisningsenhet som redovisas som motpart till Riksgäldskontoret.
Transfereringar m.m. med koppling till skattesystemet
Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas på statens budget. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på särskild inkomsttitel vilket minskar inkomsterna i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen brutto- redovisas dessa medel som lämnade bidrag och skatteintäkter, vilket bedömts ge den mest rättvisande informationen.
Den kommunalekonomiska utjämningen nettoredovisas under anslag på statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen i årsredo- visningen för staten har det bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa den kommunal- ekonomiska utjämningen som skatteintäkter och transfereringar till kommuner.
Dessa båda skillnader innebär att både skatteintäkter och transfereringar är högre i resultaträkningen än i statens budget (se not 1 och 4).
Överföringar till utvecklingsbanker
År 2014 har staten tillfört cirka 100 miljoner kronor till internationella utvecklingsbanker, som har redovisats som transfereringar till utlandet. Överföringar av motsvarande karaktär har även förekommit tidigare år. I de fall som är aktuella här, har Sveriges eventuella andelar i dessa banker således inte tagits upp som tillgång. Frågan om dessa medel i stället bör tas upp som tillgång kommer att utredas 2015. Se även kommentar under not 27 Andra långfristiga värdepappersinnehav.
Skr. 2014/15:101
Sveriges förväntade överskott av utsläppsrätter från första åtagandeperioden under Kyotoprotokollet
Parter med kvantitativa åtaganden i klimat- konventionens
Regeringen redovisade i propositionen Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (prop. 2014/15:81) hur Sverige uppfyller åtagandet under den första åtagande- perioden. Sverige uppfyller åtagandet och beräknas få ett överskott av tilldelade utsläpps- enheter om sammanlagt ca 54,7 miljoner AAU. En del av det svenska
Regeringen begärde vidare i budget- propositionen för 2015 (prop. 2014/15:01) riksdagens bemyndigande att annullera det överskott av tilldelat utsläppsutrymme som Sverige förfogar över och som inte behövs för att uppfylla Sveriges åtagande under Kyoto- protokollets första åtagandeperiod. Detta bifölls av riksdagen (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:81). I samband med avräkningen och redovisningen till FN av hur Sverige uppfyller sitt åtagande kommer överskottet av AAU att annulleras.
Efterfrågan på utsläppsutrymme under Kyotoprotokollet bedöms vara ytterst be- gränsad. Merparten av parterna till protokollet beräknas nå sina åtaganden under den första åtagandeperioden. Vid klimatkonventionens artonde partsmöte i Doha 2012 slöts också en överenskommelse som begränsar handel av
175
Skr. 2014/15:101
överskott av utsläppsutrymme för att nå åtaganden i Kyotoprotokollets andra åtagande- period. Det samlade globala överskottet har samtidigt beräknats vara i storleksordningen 10 miljarder ton koldioxidekvivalenter. Mot bakgrund av den begränsade efterfrågan och stora tillgången av utsläppsutrymme samt avsaknaden av en fungerande marknad för detta, bedömer regeringen att inget ekonomiskt värde kan anges för det svenska överskottet av tilldelat utsläppsutrymme. Därmed kan inte någon tillgång redovisas i balansräkningen.
3.4.2Redovisningsprinciper för statens budget
Statens budget redovisas enligt de principer som följer av budgetlagen och riksdagens beslut om budgeten.
Avgränsningen är den som följer av riksdagens budgetbeslut. Enligt budgetlagen omfattar statens budget alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto på inkomsttitlar och anslag, med undantag för inkomster som riksdagen har beslutat ska specialdestineras till en viss verksamhet.
Utgifter i statens budget redovisas mot anslag medan inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar. Utgifter för transfereringar redovisas det år då betalning sker, medan förvaltningsutgifter redovisas det år som kostnaderna hänför sig till. Övriga utgifter redovisas det budgetår som utgifterna hänför sig till. Enligt budgetlagen redovisas inkomster av skatter och avgifter det år intäkterna hänför sig till. Övriga inkomster redovisas det budgetår som inkomsterna hänför sig till.
Universitet och högskolor tillämpar en särskild modell för redovisning mot anslag. Andra avvikelser från generella principer kan förekomma enligt riksdagens beslut. Till skillnad från vad som gäller för resultat- och balans- räkningarna, där olika redovisningsmetoder och principer för specifika poster förklaras i detta avsnitt, finns för budgetens anslag och inkomst- titlar riksdagsbeslut och motiveringar som har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen eller andra propositioner. Därför redovisas inte den typen av specifik information i årsredovis- ningen för staten.
Utöver anslagen och inkomsttitlarna inne- håller statens budget en post för Riksgälds- kontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Riksgäldskontorets nettout- låning består av Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder respektive andra stater. Den kassamässiga korrigeringsposten på utgiftssidan är nödvändig för att budgetens saldo ska visa statens lånebehov. Ett negativt budget- saldo ger ett positivt lånebehov, dvs. en ökning av statsskulden, medan ett positivt budgetsaldo ger ett negativt lånebehov, dvs. i de flesta fall en minskning av statsskulden.
3.4.3Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget
Statens budget och resultaträkningen skiljer sig åt såväl i avgränsning och struktur som i redovisningsprinciper.
Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen, men som till övervägande del ligger utanför statens budget. Affärsverken och andra verksamheter där avgifter och bidrag får disponeras i verksamheten, redovisas i resultaträkningen, medan de endast påverkar budgeten till den del verksamheterna påverkar statens lånebehov.
Redovisningsprinciperna i statens budget är blandade. Statens budget innehåller redovisning av in- och utbetalningar (kassamässigt), för vissa anslag eller inkomsttitlar innehåller den kostnader och intäkter och för några innehåller den utgifter och inkomster. Redovisningen i resultaträkningen sker i sin helhet enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. den består av intäkter och kostnader.
I tabellen sammanfattas några av skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget.
176
Tabell 3.5 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget
|
Resultaträkningen |
Statens budget |
Skatt |
Intäkt |
Intäkt och be- |
|
|
talning |
Offentligrättsliga av- |
Intäkt |
Intäkt |
gifter på inkomsttitel |
|
|
|
|
|
Avgift av tillfällig natur |
Intäkt |
Kostnadsreduk- |
eller mindre omfattning |
|
tion på anslag |
|
|
|
Övriga avgifter |
Intäkt |
Ingen påverkan |
|
|
på anslag eller |
|
|
inkomsttitlar |
|
|
|
Erhållna bidrag som |
Intäkt |
Ingen påverkan |
används i verksamheten |
|
på anslag eller |
|
|
inkomsttitlar |
Transfereringar (läm- |
Kostnad |
Utbetalning |
nade bidrag m.m.) |
|
|
|
|
|
Avsättningar för fram- |
Kostnad |
Kostnad |
tida åtaganden |
|
|
|
|
|
Löner, varor och tjänster |
Kostnad |
Kostnad |
|
|
|
Andel av företags- |
Intäkt/kostnad en- |
Inkomst vid |
vinst/förlust |
ligt kapitalandels- |
utdelning |
|
metoden |
|
|
|
|
Orealiserad valuta- |
Intäkt/kostnad |
Ingen påverkan |
vinst/förlust och upp- |
|
på anslag eller |
lupen ränta |
|
inkomsttitlar |
Statens budget har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden och inkomsttitlarna i inkomsttyper. Resultat- räkningen är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultat- räkningen och statens budget går därför ofta inte att göra, utan dokumenten kompletterar varandra.
Resultaträkningen visar verksamhetens totala kostnader och intäkter under året. Balans- räkningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. För vissa kapitaltransaktioner påverkas endast balansräkningen av händelser i statens budget medan resultaträkningen är oförändrad. Exempel på detta är anslag för investeringar och utlåning, eller inkomsttitlar för återbetalning av lån.
En stor principiell skillnad är att i resultat- räkningen elimineras alla ekonomiska mellan- havanden mellan myndigheter. I statens budget bruttoredovisas sådana transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på inkomsttitel.
En annan stor skillnad är att ålderspensions- avgifterna från andra än statliga myndigheter bruttoredovisas som intäkt i resultaträkningen, samtidigt som de faktiska utbetalningarna av pensioner i ålderspensionssystemet redovisas
Skr. 2014/15:101
som kostnader. I statens budget däremot nettoredovisas ålderspensionsavgifterna efter avdrag för utbetalningarna till pensionssystemet inklusive premiepensionssystemet. Utbetalning- arna av pensioner till enskilda framgår inte av statens budget.
177
Skr. 2014/15:101
3.5Noter
3.5.1Noter till resultaträkningen
Not 1
Skatteintäkter
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
|
|
|
Direkta skatter på arbete |
|
|
Inkomstskatter |
646 264 |
626 746 |
Skattereduktioner m.m. |
||
Övriga direkta skatter på arbete |
103 850 |
100 861 |
Summa Direkta skatter på arbete |
525 710 |
522 975 |
Indirekta skatter på arbete |
|
|
Arbetsgivaravgifter |
471 547 |
454 312 |
Övriga indirekta skatter på arbete |
17 436 |
18 609 |
Avgifter till premiepensionssystemet |
||
Summa Indirekta skatter på arbete |
457 107 |
441 873 |
Skatt på kapital |
|
|
Skatt på kapital, hushåll |
40 610 |
32 301 |
Skatt på företagsvinster |
95 525 |
88 959 |
Fastighetsskatt och fastighetsavgift |
31 867 |
31 559 |
Övriga skatter på kapital |
23 803 |
19 904 |
Summa Skatt på kapital |
191 805 |
172 723 |
Skatt på konsumtion och insatsvaror |
|
|
Mervärdesskatt |
353 755 |
339 477 |
varav kommunmoms |
54 458 |
51 014 |
Skatt på alkohol och tobak |
24 174 |
23 353 |
Skatt på energi och miljö |
66 760 |
69 298 |
Skatt på vägtrafik |
16 807 |
16 502 |
Inlevererat överskott från AB Svenska |
4 763 |
5 269 |
Spel |
|
|
Skatt på import |
5 807 |
5 221 |
Övriga skatter på konsumtion och |
1 941 |
1 946 |
insatsvaror |
|
|
Summa Skatt på konsumtion och |
474 007 |
461 066 |
insatsvaror |
|
|
Restförda och övriga skatter |
|
|
Restförda skatter m.m. |
1 222 |
3 602 |
Intäkter som förs till fonder |
7 655 |
7 520 |
Summa Restförda och övriga skatter |
8 877 |
11 122 |
Summa Totala skatteintäkter före |
1 657 506 |
1 609 759 |
justering |
|
|
Justering till belopp enligt ÅRS 2013 |
|
4 542 |
Totala skatteintäkter |
1 657 506 |
1 614 301 |
Avgår: Kommunala inkomstskatter |
||
Avgår: Avgifter till |
||
ålderspensionssystemet |
|
|
(inkomstpension) |
|
|
Avgår: |
Summa Statens skatteintäkter före |
819 886 |
802 413 |
justering |
|
|
Justering till belopp enligt ÅRS 2013 |
|
|
|
|
|
Statens skatteintäkter enligt |
819 886 |
801 071 |
statsbudgetavgränsning |
|
|
Tillkommer, avgränsningsskillnader |
|
|
m.m. |
|
|
Skatter hänförliga till tidigare år |
|
|
varav 2013 |
||
varav 2012 |
||
Avgifter till ålderspensionssystemet |
213 553 |
207 518 |
Avgifter till premiepensionssystemet |
31 876 |
31 048 |
8 352 |
6 935 |
|
Kommunala utjämningsavgifter LSS |
3 465 |
3 306 |
Inkomstutjämningsavgift, |
12 301 |
13 799 |
kostnadsutjämningsavgift |
|
|
Elimineringar |
|
|
Eliminering av statliga myndigheters |
||
avräknade moms |
|
|
Eliminering av statens |
||
arbetsgivaravgifter |
|
|
Eliminering av särskild löneskatt på |
||
pensionskostnader |
|
|
Eliminering av myndigheters skatter och |
||
nystartstöd |
|
|
Summa Total före justering |
1 022 832 |
999 015 |
Justering till belopp enligt ÅRS 2011 |
|
|
Total summa |
1 022 832 |
998 811 |
|
|
|
24 miljarder kronor mer i skatteintäkter
Skatteintäkterna ökade med 24 miljarder kronor (2 procent) jämfört med 2013. Eftersom många skatter fastställs per kalenderår är det slutliga utfallet för beskattningen inte känt förrän i december året efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatteintäkter grundas därför till viss del på bedömningar. Även om det vid tidpunkten för årsredovisningen går att göra en relativt säker bedömning av intäkterna från skatt på arbete och skatt på konsumtion är osäkerheten fortfarande stor vad gäller skatt på kapital. Historiskt ligger avvikelsen mellan den bedömning som redovisas i årsredovisningen och de slutliga utfallen på i storleksordningen 0,5 till 1 procent av de totala skatteintäkterna.
En ökad lönesumma gav högre intäkter av inkomstskatter och arbetsgivaravgifter
Inkomstskatter ökade med 20 miljarder kronor jämfört med 2013. Förändringen förklaras
178
framför allt av att lönesumman ökade med 3,7 procent. Timlönen ökade med 1,7 procent medan antalet arbetade timmar ökade med 1,9 procent mellan åren. Ökningen av timmarna kan jämföras med sysselsättningen, som ökade med 1,4 procent. Skattereduktionerna ökade med 20 miljarder kronor varav jobbskatte- avdraget ökade med 14 miljarder kronor då sysselsättningen var högre. Skattereduktion för allmän pensionsavgift som är direkt kopplad till lönesumman ökade med 3,0 miljarder kronor. Husavdraget (ROT- och
Intäkterna från skatt på kapital ökade
Jämfört med 2013 ökade skatt på kapital med 19 miljarder kronor. Skatt på kapital från hushåll ökade med 8,3 miljarder kronor, 26 procent. Den ökningen är en följd av högre kapitalvinster vid försäljning av fastigheter och aktier samt lägre skattereduktioner på kapital. Skatt på företagsvinster ökade med 6,6 miljarder kronor (7,4 procent).
Intäkterna från mervärdesskatten ökade
Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 13 miljarder kronor mellan åren. Intäkterna från mervärdesskatt ökade med 14 miljarder kronor eller 4,2 procent. Utvecklingen förklaras av att hushållens konsumtion i löpande priser steg med 3,1 procent och att bostadsinvesteringarna steg med 22 procent under 2014. I beloppet mer- värdesskatt, 354 miljarder kronor, ingår åter- betald mervärdesskatt till statliga myndigheter med 29 miljarder kronor. Det beloppet är en inomstatlig transaktion som elimineras för att inte påverka det konsoliderade utfallet i statens resultaträkning.
Intäkterna från skatt på energi och miljö minskade
Skatt på energi och miljö minskade med 2,5 miljarder kronor. Det beror på att försäljningen av elektrisk kraft minskade och att
Skr. 2014/15:101
vissa skattesatser på el och diesel var något lägre. Det beror också på att bensinförsäljningen minskade med ca 4 procent vilket medförde lägre intäkter från både energi- och koldioxid- skatt. Dieselförsäljningen ökade däremot med ca 2 procent.
Intäkterna från skatt på alkohol, tobak och vägtrafik ökade
Skatt på alkohol och tobak ökade med 0,8 miljarder kronor. Skatt på vägtrafik ökade med 0,3 miljarder kronor mellan åren.
AB Svenska spel levererade in 0,5 miljarder kronor mindre i överskott än 2013. Skatt på import ökade däremot 0,6 miljarder kronor.
Minskade omprövningar
Restförda och övriga skatter minskade med 2,2 miljarder kronor. Minskningen förklaras av omfattande ändrade skattebesked föregående år.
Kommunal inkomstskatt ökade
Kommunernas del av skatteintäkterna, kommu- nal inkomstskatt och fastighetsavgift, ökade med 18 miljarder kronor medan ålderspensions- systemets avgifter ökade med 6,0 miljarder kronor.
Statens arbetsgivaravgifter har eliminerats
Skatteverket sköter uppbörden av skatter och redovisar den både i statens resultaträkning och i statens budget. De skatter och avgifter som tillhör kommunsektorn och ålderspensions- systemet utbetalar staten löpande för att sedan slutreglera när beskattningen är fastställd. Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultat- räkningen skiljer sig på några punkter från den som görs på inkomstsidan i statens budget. I budgeten görs omföringar och en finare indelning av vissa poster för att tydligare redovisa fördelningen mellan olika skatteslag etc. Den del av ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet läggs i resultat- räkningen till skatteintäkterna, trots att systemet ses som en del av hushållssektorn i national- räkenskaperna (se avsnitt 3.4.1 Redovisnings- principer och tilläggsupplysningar). En annan väsentlig skillnad jämfört med statens budget är att skatter och arbetsgivaravgifter som staten betalat till sig själv elimineras i resultaträkningen.
179
Skr. 2014/15:101
Kommunalekonomisk utjämning och kommunmoms bruttoredovisas
I resultaträkningens skatteintäkter ingår den kommunalekonomiska utjämningen som netto- redovisas på utgiftssidan i statens budget. Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjäm- ningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt över 12 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjäm- ning. Det innebär att utgifterna för statsbidrag till kommunerna minskats med motsvarande belopp på statens budget. I resultaträkningens skatteintäkter ingår också mervärdesskatt med 55 miljarder kronor för kommuner och landsting som nettoredovisas på inkomstsidan i statens budget. I resultaträkningen har den kommunal- ekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både inkomster och transfereringar till kommuner är 67 miljarder kronor högre än i statens budget för 2014.
Tre justeringsbelopp
I kolumnen för jämförelsetalen från 2013 redovisas för varje skatteslag de utfall för 2013 som beräknats under våren 2015 efter det att beskattningen av 2013 års inkomster slutförts. Detta överensstämmer med motsvarande redo- visning av utfallet på statens budget. Jämförelse- talen avviker något för varje enskilt skatteslag från de belopp som beräknades när resultat- räkningen för 2013 togs fram, eftersom de baseras på senare utfallsinformation. Tre justeringsbelopp har lagts till i ovanstående tabell så att överensstämmelse även uppnås med de periodiserade skatter som redovisades i årsredovisningen för staten 2013.
Skatteintäkterna 2013 blev lägre
Skatteintäkterna 2013 blev 3,0 miljarder kronor lägre jämfört med den beräkning av 2013 års skatt som gjordes våren 2014. Övriga indirekta skatter på arbete blev 2,7 miljarder kronor lägre än beräkningen våren 2014. Den minskningen beror främst på särskild löneskatt på pensions- kostnader för företag som fastställs först vid beskattningsutfallet och blev lägre än beräknat. Skatt på kapital för hushåll blev 2,3 miljarder kronor högre än beräkningen våren 2014 medan mervärdesskatt blev 2,4 miljarder kronor lägre än beräkningen våren 2014. Inkomstskatter och skattereduktioner blev 1,9 respektive 1,2 mil- jarder kronor högre än beräkningen våren 2014.
De kommunala inkomstskatterna som går till kommunerna blev 1,5 miljarder kronor lägre.
Not 2
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
|
|
|
Offentligrättslig verksamhet |
|
|
Transportstyrelsen |
2 429 |
2 402 |
Trafikverket |
1 753 |
1 526 |
Kronofogdemyndigheten |
1 495 |
1 702 |
Lantmäteriet |
854 |
797 |
Rikspolisstyrelsen |
722 |
716 |
Läkemedelsverket |
556 |
523 |
Centrala studiestödsnämnden |
532 |
531 |
Finansinspektionen |
521 |
363 |
Bolagsverket |
417 |
442 |
Strålsäkerhetsmyndigheten |
356 |
329 |
Elsäkerhetsverket |
321 |
319 |
Patent- och registreringsverket |
288 |
300 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
1 324 |
1 836 |
Sjöfartsverket |
1 399 |
1 347 |
Svenska kraftnät |
15 |
13 |
Övriga |
1 753 |
1 450 |
Summa offentligrättslig verksamhet |
14 735 |
14 596 |
Uppdragsverksamhet |
|
|
Trafikverket |
4 204 |
4 594 |
Exportkreditnämnden |
1 476 |
1 772 |
Statens institutionsstyrelse |
1 587 |
1 397 |
Statens fastighetsverk |
625 |
613 |
Lunds universitet |
533 |
504 |
Skatteverket |
534 |
488 |
Pensionsmyndigheten |
493 |
838 |
Statens jordbruksverk |
450 |
443 |
Försvarets materielverk |
409 |
269 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
374 |
368 |
Uppsala universitet |
371 |
352 |
Lantmäteriet |
370 |
392 |
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät |
8 814 |
9 668 |
Luftfartsverket |
943 |
991 |
180
Sjöfartsverket |
170 |
176 |
Övriga |
6 205 |
6 652 |
Summa uppdragsverksamhet |
27 558 |
29 517 |
Andra ersättningar |
|
|
Inspektionen för |
2 848 |
5 520 |
arbetslöshetsförsäkringen |
|
|
Naturvårdsverket |
2 669 |
621 |
Rikspolisstyrelsen |
808 |
837 |
Kronofogdemyndigheten |
746 |
361 |
Karolinska institutet |
268 |
261 |
Centrala studiestödsnämnden |
206 |
197 |
Statens skolverk |
199 |
1 |
Exportkreditnämnden |
163 |
141 |
Transportstyrelsen |
160 |
142 |
Trafikverket |
154 |
553 |
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät |
158 |
125 |
Luftfartsverket |
20 |
18 |
Sjöfartsverket |
11 |
3 |
Övriga |
1 201 |
1 462 |
Summa andra ersättningar |
9 611 |
10 242 |
|
|
|
Total summa |
51 904 |
54 355 |
Intäkter av avgifter och andra ersättningar minskade med 2 451 miljoner kronor eller 5 procent. Det beror bl.a. på att arbetslöshets- avgiften som Inspektionen för arbetslöshets- försäkringen tidigare tog in har avskaffats. Dessa intäkter redovisas som andra ersättningar. Dessutom minskade Svenska kraftnäts intäkter av uppdragsverksamhet och Luftfartsverkets offentligrättsliga avgifter.
Naturvårdsverkets andra ersättningar ökade kraftigt tack vare en vinst som uppstod vid försäljning av mark. Intäkter av avgifter består av ersättning som betalas till staten för att få en motprestation. Avgifterna är ersättning för kostnader som staten via myndigheterna har för att tillhandahålla varor och tjänster. Andra ersättningar som redovisas i noten är ersättningar som inte betraktas som avgifter. I noten delas intäkterna upp beroende på om de genererats i offentligrättslig verksamhet, upp- dragsverksamhet eller om de är att betrakta som annan ersättning.
Skr. 2014/15:101
Offentligrättsliga avgifter på konstant nivå jämfört med 2013
De offentligrättsliga avgifterna är s.k. tvingande avgifter som staten eller kommunerna med stöd av författning kan ålägga enskilda som betalning för en specificerad motprestation av det allmänna eller som en sanktion. År 2014 uppgick dessa intäkter till 14 735 miljoner kronor vilket är en ökning med 139 miljoner kronor jämfört med föregående år. Totalt redovisar omkring 130 myndigheter offentligrättsliga avgifter, som tas ut i en mängd olika verksamheter.
Transportstyrelsens offentligrättsliga avgifter omfattar avgifter inom tillstånds- och tillsyns- verksamheten inom
Trafikverkets offentligrättsliga avgifter om- fattar huvudsakligen banavgifter för trafik på statens järnvägsanläggningar, förarprovsavgifter och ansökningsavgifter. Ökningen på 227 mil- joner kronor beror på att banavgifter för trafik på statens järnvägsanläggningar har ökat med 195 miljoner kronor och förarprovsavgifter har ökat med 32 miljoner kronor.
Kronofogdemyndighetens offentligrättsliga avgifter omfattar grundavgifter i allmänna och enskilda mål och avgifter i mål om betalnings- föreläggande m.m. Att intäkterna minskade med 207 miljoner kronor beror främst på att en ändrad värderegleringsmodell för grundavgifter i allmänna mål infördes 2013, den gav en engångs- effekt på 281 miljoner kronor för 2013.
Lantmäteriet redovisar offentligrättsliga av- gifter inom fastighetsbildningsområdet och expeditionsavgifter för inskrivningsverksam- heten, t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet.
Rikspolisstyrelsen tar ut offentligrättsliga avgifter för s.k. stämningsmannadelgivning, passhantering, nationella
Läkemedelsverket tar ut avgifter för kontroll och tillsyn av läkemedel, medicintekniska produkter och vissa andra produkter som med
181
Skr. 2014/15:101
hänsyn till sina egenskaper eller användnings- områden står läkemedel nära.
CSN tar ut avgift bl.a. för att bevilja studie- stöd och för att administrera återbetalningen av studielånen.
Finansinspektionens offentligrättsliga avgifter omfattar avgifter för tillstånd och anmälningar, exempelvis auktorisationer, ägarprövningar, bolagsordningsändringar, ledningsprövningar, prospektgranskning och gränsöverskridande verksamhet. Finansinspektionen tar även ut årliga avgifter från alla som står under myndighetens tillsyn eller är registrerade hos myndigheten.
Bolagsverket tar ut avgifter för att registrera företag.
Strålsäkerhetsmyndighetens offentligrättsliga avgifter omfattar dels avgifter från anläggningar som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet, dels avgifter från de som i sin yrkes- verksamhet använder utrustning med icke- joniserande strålning bl.a. för lasrar och röntgen- utrustning.
Elsäkerhetsverkets offentligrättsliga avgifter omfattar elsäkerhetsavgifter, elberedskaps- avgifter och nätövervakningsavgifter. Dessutom tar myndigheten emot andra avgifter på elområdet t.ex. behörighetsavgifter och ersätt- ning för produkter de provat s.k. provnings- avgifter.
Patent- och registreringsverket tar ut avgifter för bl.a. patent- och varumärkesregistreringar.
Luftfartsverkets offentligrättsliga avgifter omfattar i huvudsak s.k. undervägsavgifter. De minskade intäkterna med 512 miljoner kronor beror bl.a. på en sänkning av undervägsavgiften från 1 januari 2014.
Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst farleds- och lotsavgifter.
Svenska kraftnät redovisar avgifter för el- certifikat och ursprungsgarantier som offentlig- rättsliga avgifter.
Minskade intäkter i uppdragsverksamheten
Uppdragsverksamhet omfattar samtliga avgifter som inte klassificerats som offentligrättsliga, i regel försäljning av varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Till uppdragsverksamhet räknas också verksamhet som avses i det generella bemyndigandet i 4 § avgifts- förordningen (1992:191). Enligt bestämmelsen får myndigheten själv besluta om att ta ut en avgift för t.ex. publikationer, uthyrning av
lokaler, utbildning eller konsultuppdrag. År 2014 minskade intäkterna av uppdragsverksamhet med 1 959 miljoner kronor och det är cirka 180 myndigheter som redovisar sådan avgiftsbelagd verksamhet.
Trafikverkets uppdragsverksamhet består huvudsakligen av försäljning av järnvägsmaterial till de entreprenörer som bygger och underhåller de statliga järnvägarna. Trafikverket säljer också el till de olika bolag som bedriver tågtrafik. I samband med de stora järnvägs- och väg- projekten händer det att Trafikverket bygger stationer och andra anläggningar som säljs till bl.a. kommuner. De ökade avgiftsintäkterna beror främst på fler uppdrag gentemot kommuner och andra i samband med investeringsprojekt.
Exportkreditnämnden (EKN) har till uppgift att stödja svensk export och utveckla svenskt näringsliv genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Premieintäkterna (avgifterna) ska täcka garanti- tagarnas eventuella framtida kundförluster. EKN sätter premiens storlek på marknadsmässiga grunder där avgiften beror på risken i varje affär. Intäkterna minskade med 296 miljoner kronor beroende främst på lägre garantigivning.
Statens institutionsstyrelse ansvarar för vård och behandling på landets
Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden från hyresgäster men bedriver även annan uppdragsverksamhet, såsom konsultverksamhet.
Lunds universitet redovisar intäkter i sin uppdragsverksamhet i samband med uppdrags- utbildning och forskning, tidskrifter och publi- kationer samt rådgivning och annan liknande service.
Skatteverkets uppdragsintäkter är ersättning från
Pensionsmyndighetens intäkter från upp- dragsverksamhet består till största delen av ersättning från
182
Statens jordbruksverks uppdragsverksamhet är i huvudsak deras distriktsveterinärorgani- sation.
Försvarets materielverk har bl.a. intäkter av royalty för robotmateriel.
Sveriges lantbruksuniversitets uppdrags- intäkter kommer från djursjukvård, forsknings- uppdrag och övriga konsulttjänster, hyresin- täkter samt jordbruksprodukter.
Uppsala universitet redovisar intäkter i sin uppdragsverksamhet i samband med uppdrags- utbildning och forskning, tidskrifter och publikationer samt rådgivning och annan liknande service.
Lantmäteriets avgiftsbelagda verksamhet om- fattar bl.a. grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
I Svenska kraftnäts nätverksamhet säljs överföringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Svenska kraftnät har dessutom ansvaret för att balansera den nationella produktionen och förbrukningen av el. Detta sker genom att ett antal företag, s.k. balansansvariga åtagit sig att planera sin elproduktion och elinköp med sin förbrukning så att dessa balanserar varandra. Svenska kraftnät gör i efterhand en ekonomisk reglering av obalanserna. De redovisas som köpt respektive såld balanskraft i Svenska kraftnäts resultat- räkning. Uppdragsintäkterna minskade totalt med 854 miljoner kronor, vilket främst förklaras av lägre omsättning på balanskraft. Omsätt- ningen av balanskraft återspeglas av nivån på elpriserna under den aktuella perioden. Därigenom kan bruttomässigt stora avvikelser förekomma mellan olika år.
Intäkter i Luftfartsverkets uppdragsverksam- het består i huvudsak av konsulttjänster.
Sjöfartsverkets intäkter från uppdrags- verksamhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, sjömätning och från konsultuppdrag inom affärsverkets kompetensområde.
Andra ersättningar minskade 2014
Andra ersättningar är oftast intäkter utan motprestation. Dessa intäkter minskade under 2014 med 631 miljoner kronor.
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen redovisar finansieringsavgifter och återstående korrigeringar av arbetslöshetsavgifter från arbetslöshetskassorna. Minskningen med 2 672 miljoner kronor är en följd av att arbetslöshetsavgiften har avskaffats.
Skr. 2014/15:101
Naturvårdsverket redovisar intäkter för administration av jaktkort samt provavgifter vid jägarexamen, administration av kväveoxid- avgifter samt batterifonder. Ökningen med 2 048 miljoner kronor jämfört med föregående år förklaras av stora reavinster från de markaffärer Naturvårdsverket genomförde. Reavinsterna har uppkommit genom påbörjade bytesaffärer med de marker som föregående år övertagits till bokförda värden från Ersättnings- mark i Sverige AB. Försäljningsvärdet av markerna har avsevärt överstigit markernas bokförda värden. Reavinsterna 2014 uppgick till 2 661 miljoner kronor.
Rikspolisstyrelsen redovisar i huvudsak böter som andra ersättningar.
Kronofogdemyndigheten redovisar bötes- medel, restavgifter och dröjsmålsavgifter som andra ersättningar.
Karolinska institutet redovisar intäkter för fakturerade pensionskostnader och löne- kostnader från Karolinska sjukhuset som andra ersättningar.
CSN redovisar återkravsintäkter. Om en studerande avbrutit studierna utan att meddela CSN eller har en högre inkomst än vad som meddelats i ansökan, skapas ett återkrav.
Andra ersättningar hos Statens skolverk är bl.a. återbetalda statsbidrag. Transportstyrelsen redovisar felparkeringsavgifter och restavgifter 2014 som andra ersättningar.
Exportkreditnämnden redovisar återvunna skadebelopp i form av kapital och räntor som andra ersättningar.
Trafikverket redovisar i huvudsak intäkter från försäkringsbolag för skadeersättningar på väganläggningar som andra ersättningar.
Svenska kraftnät redovisar investeringsbidrag som andra ersättningar. Ökningen med 33 mil- joner kronor gäller bidrag till nätinvesteringar och beror på inflödet av kapacitetsavgifter under 2014.
Luftfartsverket redovisar bl.a.
183
Skr. 2014/15:101
Not 3
Intäkter av bidrag
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
19 705 |
26 665 |
|
|
|
|
Statens jordbruksverk |
|
|
EU:S garantifond för jordbruket |
6 314 |
6 147 |
EU:s landsbygdsfond |
2 188 |
2 348 |
EU:s fiskerifond |
67 |
64 |
Summa Statens jordbruksverk |
8 569 |
8 559 |
Tillväxtverket och Länsstyrelsen i |
|
|
Jämtland |
|
|
Bidrag från Europeiska regionala |
978 |
1 388 |
utvecklingsfonden period |
|
|
Rådet för Europeiska Socialfonden i |
|
|
Sverige |
|
|
Bidrag från Europeiska socialfonden |
981 |
1 177 |
period |
|
|
- bidrag från Europeiska socialfonden |
9 |
- |
period |
|
|
Migrationsverket |
|
|
Bidrag från Europeiska flyktingfonden |
108 |
142 |
och återvändarefonden |
|
|
Trafikverket |
|
|
Bidrag till transeuropeiska nätverk |
311 |
393 |
Övriga |
|
|
Universitet och högskolor |
1 140 |
1 317 |
Övriga myndigheter |
716 |
611 |
Summa |
12 812 |
13 587 |
Erhållna bidrag vid universitet och |
7 263 |
6 576 |
högskolor (exklusive bidrag från EU) |
|
|
Försäkringskassan |
|
|
- assistansersättning |
4 795 |
4 652 |
- underhållsstöd |
1 198 |
1 231 |
Trafikverket (exklusive bidrag från EU) |
1 090 |
2 575 |
Statens tjänstepensionsverk |
601 |
644 |
Erhållna bidrag vid övriga myndigheter |
|
|
(exklusive bidrag från EU) |
1 598 |
1 498 |
|
||
|
|
|
Total summa |
49 062 |
57 428 |
Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidrags- intäkterna minskade totalt sett med drygt 8 miljarder kronor.
Posten
Bidragen till universitet och högskolor ska huvudsakligen användas för forskning. EU, företag inom och utom Sverige, och olika forskningsstiftelser finansierar till stor del denna forskning. Universitet och högskolor redovisade intäkter av bidrag från EU med 1,1 miljarder kronor. Från övriga finansiärer redovisade universitet och högskolor intäkter av bidrag med 7,3 miljarder kronor vilket var en ökning jämfört med föregående år. Statliga bidrag från t.ex. forskningsråd är eliminerade.
Försäkringskassan redovisar intäkter från kommuner för kommunernas andel av kostnaden för statlig assistansersättning samt intäkter för underhållsstöd från bidragsskyldiga.
Totalt betalade
Trafikverket tar emot bidrag från bl.a. kommuner för investeringar i infrastruktur. Intäkter av bidrag, exklusive bidrag från EU, minskade med 1,5 miljarder kronor jämfört med 2013. Den främsta orsaken är att investeringar under 2014 finansierades med större andel anslag jämfört med 2013.
184
Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar premieintäkter för den statliga tjänstepensions- rörelsen för anställda i vissa organisationer som inte är statliga myndigheter men där SPV ändå hanterar tjänstepensionen.
Not 4
Transfereringar
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
|
|
|
Socialförsäkring |
480 759 |
473 592 |
Allmänna bidrag till kommuner |
160 352 |
153 721 |
Arbetsmarknad |
55 367 |
57 736 |
Överföring till premiepensionssystemet |
32 989 |
30 993 |
Avgiften till Europeiska gemenskapen |
39 210 |
37 412 |
Bistånd och andra internationella bidrag, |
43 643 |
39 032 |
migration |
|
|
Utbildning, studiestöd |
27 512 |
26 962 |
Övrigt |
81 186 |
82 030 |
Summa |
921 018 |
901 478 |
|
|
|
Transfereringar |
2014 |
2013 |
|
|
|
Transfereringar till hushåll |
|
|
inkl. hushållens övriga organisationer |
|
|
Socialförsäkring |
|
|
Pensioner (Pensionsmyndigheten) |
|
|
Ålderspensioner vid sidan av statens budget |
255 103 |
253 968 |
Premiepensioner |
4 739 |
3 406 |
Ersättning vid ålderdom |
38 791 |
39 475 |
(anslagsfinansierade förmåner) |
|
|
Övrig Socialförsäkring |
|
|
(Försäkringskassan och |
|
|
Pensionsmyndigheten) |
|
|
Ersättning vid sjukdom och |
81 643 |
79 477 |
funktionsnedsättning m.m. |
|
|
varav sjukpenning och rehabilitering |
29 263 |
25 672 |
m.m. |
|
|
varav aktivitets- och sjukersättning |
44 121 |
45 237 |
Stöd till personer med funktionsnedsättning |
28 904 |
27 475 |
Ekonomisk trygghet för familjer och barn |
71 578 |
69 791 |
(FK, PM) |
|
|
Summa socialförsäkring till hushåll |
480 758 |
473 592 |
Arbetsmarknad |
|
|
Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd |
27 896 |
30 457 |
varav Arbetsförmedlingen |
13 446 |
14 604 |
varav Försäkringskassan |
14 450 |
15 853 |
Skr. 2014/15:101
Arbetsmarknadspolitiska program och |
4 253 |
5 216 |
insatser, Arbetsförmedlingen |
|
|
Övrigt arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen |
2 272 |
2 276 |
Lönegarantiersättning, Kammarkollegiet |
1 581 |
2 383 |
Summa arbetsmarknad till hushåll |
36 002 |
40 332 |
Utbildningspolitik |
|
|
Studiestöd, Centrala studiestödsnämnden |
14 776 |
14 588 |
Kostnad resp. återföring av reservation för |
51 |
528 |
förluster i utlåningsverksamheten, Centrala |
|
|
studiestödsnämnden |
|
|
Bidrag till folkbildningsorganisationer, |
3 625 |
3 547 |
Kammarkollegiet |
|
|
Bistånd m.m., migration och integration |
|
|
Bistånd och andra internationella bidrag |
3 241 |
3 171 |
(bidrag till organisationer), Styrelsen för |
|
|
internationellt utvecklingssamarbete |
|
|
Migrationsverket |
1 530 |
1 228 |
Integration, Etableringslotsar, |
1 643 |
903 |
Arbetsförmedlingen |
|
|
Statens pensionsverk, pensionskostnader ej |
948 |
1 183 |
statligt anställda |
|
|
Nettoöverföring till |
32 989 |
30 993 |
premiepensionssystemet |
|
|
Övriga transfereringar till hushåll |
14 473 |
14 501 |
|
|
|
Summa transfereringar till hushåll |
590 036 |
584 566 |
Transfereringar till företag |
|
|
Arbetsmarknad |
|
|
Lönebidrag och Samhall m.m., |
7 722 |
7 311 |
Arbetsförmedlingen |
|
|
Lönebidrag och Samhall m.m., |
4 505 |
4 415 |
Kammarkollegiet |
|
|
Arbetmarknadspolitiska program och |
2 905 |
2 292 |
insatser, Arbetsförmedlingen |
|
|
Anställningsstöd, Skatteverket |
27 |
24 |
Summa arbetsmarknad till företag |
15 159 |
14 042 |
Gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m., |
11 106 |
11 030 |
Statens jordbruksverk |
|
|
Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda |
2 737 |
2 619 |
utbildningssamordnare, Kammarkollegiet |
|
|
Räntebidrag m.m., Boverket |
296 |
304 |
Forskning och utveckling m.m., Verket för |
1 492 |
1 353 |
innovationssystem |
|
|
Tillväxtverket |
1 152 |
1 205 |
Regionala tillväxtåtgärder m.m., |
539 |
547 |
länsstyrelserna |
|
|
185
Skr. 2014/15:101
Energiforskning m.m., Statens |
955 |
543 |
Energimyndighet |
|
|
Trafikupphandling, Trafikverket |
796 |
814 |
Miljöpolitik, Naturvårdsverket |
771 |
780 |
Kultur, Statens kulturråd |
289 |
288 |
Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, |
867 |
811 |
Mynd för yrkeshögskolan |
|
|
Mediefrågor, Presstödsnämnden |
519 |
518 |
Transportstyrelesen |
771 |
765 |
Övriga transfereringar till företag |
5 216 |
5 876 |
Summa transfereringar till företag |
42 665 |
41 495 |
Transfereringar till kommuner |
|
|
Allmänna bidrag till kommuner |
|
|
54 458 |
51 014 |
|
Skatteverket |
|
|
Utjämningsbidrag LSS, kommuner, |
3 465 |
3 306 |
Skatteverket |
|
|
Kommunalekonomisk utjämning till |
74 176 |
72 848 |
kommuner, Skatteverket |
|
|
Kommunalekonomisk utjämning till |
28 253 |
26 553 |
landsting, Skatteverket |
|
|
Summa allmänna bidrag till kommuner |
160 352 |
153 721 |
Bidrag till läkemedelsförmånerna m.m. |
21 546 |
20 825 |
(Hälso- och sjukvårdspolitik), |
|
|
Kammarkollegiet |
|
|
Tandvårdsförmåner m.m. (Hälso- och |
1 618 |
1 633 |
sjukvårdpolitik), Försäkringskassan |
|
|
Integration och migration, |
|
|
Migrationsverket |
|
|
Ersättningar och bostadskostnader |
3 818 |
3 036 |
Ersättningar för ensamkommande barrn |
3 404 |
3 201 |
Övriga kommunersättningar vid |
5 350 |
2 933 |
flyktingmottagande |
|
|
Summa Migrationsverket till kommuner |
12 572 |
9 170 |
och landsting |
|
|
Arbetsmarknadspolitik |
|
|
Arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen |
3 403 |
3 362 |
varav: Lönebidrag och Samhall m.m. |
2 545 |
2 552 |
Summa arbetsmarknadspolitik till |
3 403 |
3 362 |
kommuner |
|
|
Skolverket |
|
|
vuxenutbildning): |
|
|
Maxtaxa i barnomsorgen |
3 688 |
3 669 |
Utveckling av skolväsendet och annan |
1 158 |
541 |
pedagogisk verksamhet |
|
|
Statligt stöd till vuxenutbildning |
1 049 |
1 240 |
Övrigt, Skolverket |
429 |
389 |
Summa Skolverket till kommuner |
6 324 |
5 839 |
Ersättning vid sjukdom och |
2 236 |
2 220 |
funktionsnedsättning, Försäkringskassan |
|
|
Transportpolitik, Trafikverket |
1 700 |
1 547 |
Bidrag till kultur, Statens kulturråd |
1 431 |
1 429 |
Övriga transfereringar till kommuner |
10 255 |
9 885 |
Summa transfereringar till kommuner |
221 437 |
209 631 |
Transfereringar till utlandet |
|
|
29 063 |
31 478 |
|
Mervärdesskattebaserad avgift, Skatteverket |
4 983 |
1 714 |
Storbritanniens budgetreduktion, |
463 |
407 |
Kammarkollegiet |
|
|
Tullavgift, Tullverket |
4 185 |
3 820 |
Sockeravgifter m.m., Jordbruksverket |
24 |
|
Avgiften till Europeiska unionen |
38 718 |
37 412 |
Bistånd och andra internationella bidrag, |
24 658 |
24 560 |
Styrelsen för internationellt |
|
|
utvecklingssamarbete |
|
|
Övriga transfereringar till utlandet |
3 504 |
3 814 |
Summa transfereringar till utlandet |
66 880 |
65 786 |
|
|
|
Total summa transfereringar |
921 018 |
901 478 |
|
|
|
Transfereringar är medel som staten förmedlar till olika mottagare via myndigheterna. I huvudsak betalas transfereringar från anslag på statens budget. Transfereringar kännetecknas av att staten inte får någon motprestation.
Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbets- marknadspolitiskt program.
Noten inleds med en sammanfattande tabell med transfereringar uppdelade i delområden. Därefter specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myndig- het. Mottagarkategorierna visar de sektorer som fått transfereringen och är hushåll, företag, kommuner och utlandet. Hushåll innefattar enskilda personer, ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn samt premiepensionssystemet.
Till området socialförsäkring räknas trans- fereringar som Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan hanterar. Här ingår ålders- pensioner, ekonomisk trygghet för familjer och barn, ersättning vid sjukdom och funktions- nedsättning som sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning, arbetsskadeersättning samt vissa stöd till personer med funktionsnedsättning.
186
De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 19 miljarder kronor mellan 2013 och 2014.
Transfereringar till hushåll |
|
|
||
Transfereringar |
till |
hushåll |
ökade |
med |
5,3 miljarder |
kronor |
under |
2014. |
De |
transfereringar som redovisas är utbetalningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. Statlig ålderspensionsavgift ingår i budgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning från anslag till pensionssystemet för att finansiera pensionsrätterna för bl.a. de personer som uppbär sjukpenning och andra sociala förmåner. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet (14,1 pro- cent 2014) finns med bland transfereringar till hushållssektorn men redovisas separat. Netto- överföringen till premiepensionssystemet var 33 miljarder kronor 2014, vilket var 2 miljarder kronor mer än 2013. Överföringarna till och från
Fler ålderspensionärer och högre pensioner
Transfereringar till hushåll inom social- försäkringen ökade med 7,2 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade måttligt med 1,1 miljarder kronor till följd av att antalet ålderspensionärer med rätt till inkomstgrundad pension blir fler. På grund av indexeringsreglerna räknades inkomstpensionerna och tilläggs- pensionerna över 65 år ned med 2,7 procent mellan 2013 och 2014 vilket förklarar att ökningen mellan dessa år blev måttlig.
Premiepensioner ökade med 1,3 miljarder kronor eller 39 procent. Den ökningen beror på den s.k. tjugondelsinfasningen som gör att varje ny årskull som går in i pension har en större andel i det nya pensionssystemet. Dessutom ökar antal årskullar med rätt till premiepension varje år. En tredje förklaring är att börskurserna ökade relativt kraftigt under 2013 vilket påverkade uppräkningen av många premie- pensioner 2014.
Ersättning vid ålderdom, som är anslags- finansierade pensioner och stöd, minskade totalt med 0,7 miljarder kronor. Efterlevandepensioner till vuxna minskade med 0,8 miljarder kronor eftersom änkepensionen är under avveckling. Garantipension minskade med 0,2 miljarder
Skr. 2014/15:101
kronor då prisbasbeloppet har sänkts. Bostads- tillägget ökar då pensionen minskar och ökningen blev 0,3 miljarder kronor.
Fler har fått sjukpenning men färre har fått aktivitets- och sjukersättning
Kostnaden för sjukpenning ökade med 3,6 miljarder kronor (14 procent). År 2014 har antalet nya sjukfall fortsatt att öka. Enligt en rapport från Försäkringskassan har de senaste årens ökning framför allt skett bland kvinnor och i sjukfall med psykiska diagnoser. Det finns indikationer på att den psykiska hälsan försämrats i samhället, vilket bl.a. yttrar sig i att fler uppger att de lider av sömnproblem. Även tidigare har sjukfrånvaron i psykiska diagnoser varierat mer än den totala sjukfrånvaron. När sjukskrivningarna totalt sett går upp, ökar frånvaron på grund av psykiska diagnoser ännu mer. Under december månad 2014 fick 196 000 personer sjukpenning, vilket är en ökning med 17 procent jämfört med december 2013. Sjukpenningtalet steg med 1 dag till 9,4 dagar
2014. Aktivitets och sjukersättningen minskade med 1,1 miljarder kronor (2,5 procent). Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till knappt 354 000 personer i december. Det är en minskning med 2,7 procent jämfört med december föregående år. Minskningen förklaras av ett lågt antal nytillkomna samtidigt som stora grupper övergår till ålderspension. Det låga inflödet är delvis en följd av det nya regelverket som ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan.
Fler fick assistansersättning
Stöd till personer med funktionsnedsättning inkluderar även kommunernas andel av kostnaden för assistansersättning och ökade med 1,4 miljarder kronor (5,2 procent). I december 2014 hade 16 200 personer assistansersättning, 300 fler än i december 2013. Det genomsnittliga antalet timmar ökade också.
Ökade kostnader för föräldraförsäkringen
Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade kostnaderna för föräldra- försäkringen med 0,7 miljarder kronor. Kostna- derna för barnbidragen ökade med 0,5 miljarder kronor. Ökningen av föräldrapenning och barnbidrag beror på att antalet barn i åldrarna 0– 8 år har ökat. Den tillfälliga föräldrapenningen ökade också på grund av större barnkullar.
187
Skr. 2014/15:101
Arbetslöshetsersättning minskade
Bland de övriga transfereringarna till hushåll minskade kostnaderna för arbetsmarknads- området med 4,3 miljarder kronor. Arbetslös- hetsersättningen minskade med 1,2 miljarder kronor och aktivitetsstödet med 1,4 miljarder kronor. I genomsnitt under 2014 uppgick arbetslösheten till 7,9 procent enligt SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU). Under 2013 var genomsnittet 8,0 procent. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskade med 1,0 miljard kronor. I december 2014 var 385 000 personer
Ökad ersättning till etableringslotsar
Ersättning till etableringslotsar ökade med 0,7 miljarder kronor. Det ökade antalet kommunplacerade asylsökande gör att fler omfattas av lagen (2010:197) om etablerings- insatser för vissa nyanlända invandrare.
Lönegarantiersättningen minskade
Lönegarantiersättningen minskade med 0,8 miljarder kronor jämfört med 2013. Det är en följd av att antalet konkurser blivit färre då konjunkturen förbättrats.
33 miljarder kronor till premiepensionssystemet
Nettoöverföring till premiepensionssystemet redovisas som en transferering till hushåll mot bakgrund av att systemet ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt Redovisningsprinciper och tilläggs- upplysningar). I beloppet ingår socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålders- pensionsavgifter som överförts till premie- pensionssystemet, med avdrag för utbetalda premiepensioner (4,7 miljarder kronor), som ingår i utbetalda ålderspensioner.
Lägre nedskrivning av fordringar i CSN:s utlåningsverksamhet
Centrala studiestödsnämndens kostnad för förlust i utlåningsverksamheten minskade med 0,5 miljarder kronor. Förlusten har minskat därför att CSN har bedömt att reserveringen för förluster på lån upptagna före 2001 är lägre än tidigare beräknat.
Transfereringar till företag ökade
Transfereringar till företag ökade med 1,2 miljarder kronor. Inom området arbetsmark- nad ökade köp av arbetsmarknadsutbildning med 0,6 miljarder kronor. Kostnaderna för lönebidrag och Samhall ökade med 0,5 miljarder kronor. Energimyndighetens transfereringar till företag ökade med 0,4 miljarder kronor och ökningen förklaras främst av kreditförluster för villkorslån.
Transfereringar till kommuner ökade
Efter att ha ökat 2010 och 2011 i samband med finanskrisen minskade bidragen till kommuner 2012. Under 2013 ökade bidragen till kommuner återigen och ökningen tilltog 2014.
Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 12 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner ökade med 9,0 miljarder kronor. De innefattar den kommunalekonomiska ut- jämningen som nettoredovisas på statens budget där det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet.
Inkomstutjämningsavgift och kostnads- utjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt nära 15 miljarder kronor redo- visas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning varför statsbidragen till kommunerna minskat med motsvarande belopp i statens budget. I de allmänna bidragen till kommuner ingår också mervärdesskatt för kommuner och landsting som nettoredovisas på statens budgets inkomstsida. Samtidigt justeras statsbidragen till kommuner ned med motsvarande belopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket minskar kommunbidragen och skatteintäkterna på statens budget med drygt 54 miljarder kronor. I resultaträkningen har den kommunalekono- miska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både transfereringar till kommuner och skatteintäkter är 69 miljarder kronor högre än i utfallet på statens budget.
Den kommunalekonomiska utjämningen till kommuner och landsting ökade med 1,3 miljarder kronor respektive 1,7 miljarder kronor. Ökningen beror på att kommunerna kompenserats för beslut som påverkar deras skatteunderlag negativt, främst sänkt skatt för pensionärer. Kommunernas ersättning för
188
ingående mervärdesskatt ökade med 3,4 mil- jarder kronor.
Läkemedelsförmånerna ökade
Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med 0,7 miljarder kronor. Då avtal saknats sedan flera år mellan staten och Sveriges kommuner och landsting på detta område har utgifterna reglerats i särskilda regeringsbeslut. Det innebär att utgifterna för läkemedelsförmånerna är preliminära.
Ökad kommunersättning för flyktingmottagande
Migrationsverkets bidrag till kommuner för integration och migration ökade med 3,4 miljar- der kronor. Ersättningar till kommuner vid flyktingmottagande ökade 2,6 miljarder kronor. Därav ökade ersättningen för ensamkommande barn med 0,2 miljarder kronor. Antalet ensam- kommande barn 2014 var 7 049, 3 197 fler än 2013, och de kommunplacerade var 1 085 fler än 2013.
Ersättningar till kommuner för mottagande av asylsökande ökade med 0,8 miljarder kronor. Totalt ansökte 81 301 personer om asyl, 27 042 fler än 2013. Sökande från Syrien fortsätter att vara den största gruppen, nästan 40 procent. Antalet asylsökande från Eritrea ökade mer procentuellt och var 14 procent. Migrations- verkets prognos är att antalet asylsökande fort- sätter att öka 2015 och beredskap behövs för att ta emot 90 000 asylsökande. Antalet kommun- mottagna för vilka ersättning utgår, enligt förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar, var 45 836 personer under 2014, vilket var 12 039 fler än 2013. År 2014 beviljades 110 610 uppehålls- tillstånd, vilket var 6 000 färre än 2013.
Mer till skolan
Anslaget Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ökade 0,6 miljarder kronor. Statligt stöd till vuxenutbildning avseende yrkesutbildning inom komvux och särvux minskade med 0,2 miljarder kronor.
Transfereringar till utlandet ökade – högre EU- avgift
Bland transfereringar till utlandet ökade avgiften till EU med 1,3 miljarder kronor.
Den
Skr. 2014/15:101
parlamentets uppgörelse om den fleråriga budgetramen för
Den mervärdesskattebaserade avgiften ökade med 3,3 miljarder kronor. Den ökningen förklaras av att
Avgiften redovisas här periodiserad till skillnad mot redovisningen på statens budget.
Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete ökade med 0,1 miljarder kronor.
Not 5
Avsättning till/upplösning av fonder
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
Stabilitetsfonden |
3 406 |
20 265 |
Kärnavfallsfonden |
2 785 |
2 188 |
Insättningsgarantifonden |
2 230 |
1 656 |
Kammarkollegiets fonder |
24 |
|
Batterifonden |
||
Övriga fonder |
68 |
|
Summa |
8 375 |
23 960 |
|
|
|
Avsättning till fonder i staten avser främst Stabilitetsfonden och
Stabilitetsfonden bildades 2008 med 15 000 miljoner kronor från anslag på statens budget. Avsättningen var på en mer normal nivå 2014, jämfört med 2013 då avsättningen var särskilt stor som följd av reavinster vid försäljning av aktier i Nordea AB med nära 17 000 miljoner kronor. Fondens intäkter under 2014 var stabilitetsavgifter med 3 162 miljoner kronor och bankgarantiavgifter med 40 miljoner kronor. Finansiella intäkter uppgick netto till 235 miljoner kronor. Inga bidrag betalades ut från fonden under året. Riksgäldskontoret har redovisningsansvaret för fonden. Fondens förändring skiljer sig något jämfört med den kassamässiga ökning av fondens behållning som
189
Skr. 2014/15:101
är en del av Riksgäldskontorets nettotutlåning, beroende på periodiseringar av avgifter och finansiella poster.
Avsättningen till Insättningsgarantifonden beror på det ekonomiska resultatet i garanti- verksamheten. Årets avsättning ökade främst beroende på att en kraftig ökning av det finansiella nettot, från 355 till 831 miljoner kronor. Intäkterna från insättningsgaranti- avgifter ökade med nära 100 miljoner kronor till 1 399 miljoner kronor.
Avsättningen till Kärnavfallsfonden ökade med nära 600 miljoner kronor jämfört med 2013. Avgifterna från reaktorinnehavarna betalas i förhållande till levererad energi och bestäms årligen av regeringen. De minskade något från 2 478 till 2 451 miljoner kronor. Det finansiella nettot ökade med 264 miljoner kronor till 1 684 miljoner kronor, främst på grund av högre realisationsvinster. Samtidigt minskade ersätt- ningarna till reaktorinnehavarna med 287 mil- joner kronor till 1 272 miljoner kronor.
Övriga fonder i staten är numera förhållande- vis små. Batterifonden hos Naturvårdsverket minskade medan övriga fonder sammantaget ökade något under året. Fondernas ändamål och vilka myndigheter som redovisar olika fonder, framgår i övrigt av not 42.
Not 6
Kostnader för personal
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
Lönekostnader inklusive arbetsgivarav- |
|
|
gifter |
|
|
Rikspolisstyrelsen |
13 916 |
13 511 |
Försvarsmakten |
10 543 |
10 472 |
Arbetsförmedlingen |
5 580 |
5 633 |
Försäkringskassan |
5 576 |
5 506 |
Skatteverket |
5 029 |
4 969 |
Kriminalvården |
4 416 |
4 234 |
Trafikverket |
4 159 |
4 106 |
Lunds universitet |
4 110 |
3 973 |
Regeringskansliet |
3 915 |
3 657 |
Domstolsverket |
3 611 |
3 482 |
Uppsala universitet |
3 437 |
3 228 |
Göteborgs universitet |
3 010 |
2 901 |
Stockholms universitet |
2 672 |
2 545 |
Karolinska institutet |
2 620 |
2 478 |
Kungl Tekniska högskolan |
2 188 |
2 101 |
Umeå universitet |
2 165 |
2 137 |
Migrationsverket |
2 147 |
1 869 |
Linköpings universitet |
1 986 |
1 892 |
Försvarets materielverk |
1 790 |
1 622 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
1 672 |
1 671 |
Statens institutionsstyrelse |
1 577 |
1 500 |
Tullverket |
1 063 |
1 076 |
Kronofogdemyndigheten |
990 |
1 021 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
1 004 |
1 008 |
Sjöfartsverket |
803 |
678 |
Svenska kraftnät |
238 |
227 |
Övriga myndigheter |
32 945 |
31 893 |
Summa lönekostnader inklusive |
|
|
arbetsgivaravgifter |
123 162 |
119 390 |
Eliminering av arbetsgivaravgifter |
||
Summa lönekostnader efter eliminering |
94 335 |
91 444 |
av arbetsgivaravgifter |
|
|
Pensionskostnader |
|
|
Rikspolisstyrelsen |
1890 |
1 910 |
Försvarsmakten |
1520 |
1 590 |
Regeringskansliet |
604 |
587 |
Trafikverket |
602 |
598 |
Försäkringskassan |
594 |
576 |
Arbetsförmedlingen |
567 |
608 |
Lunds universitet |
562 |
558 |
Skatteverket |
553 |
547 |
Domstolsverket |
520 |
504 |
Göteborgs universitet |
425 |
399 |
Uppsala universitet |
414 |
410 |
Kriminalvården |
374 |
362 |
Karolinska institutet |
364 |
358 |
Umeå universitet |
315 |
320 |
Riksdagsförvaltningen |
276 |
391 |
Kungl. Tekniska högskolan |
269 |
251 |
Linköpings universitet |
259 |
251 |
Försvarets materielverk |
229 |
210 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
217 |
218 |
Migrationsverket |
208 |
182 |
Stockholms universitet |
194 |
317 |
Åklagarmyndigheten |
150 |
147 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
727 |
456 |
Sjöfartsverket |
282 |
114 |
Svenska kraftnät |
90 |
72 |
190
Övriga myndigheter |
4 458 |
4 278 |
Statens tjänstepensioner: |
|
|
Utbetalda pensioner |
9 689 |
9 376 |
Förändring av försäkringstekniska |
6 632 |
7 611 |
avsättningar |
|
|
Eliminering av premieintäkt för statliga |
|
|
tjänstepensioner m.m. |
||
Summa pensionskostnader |
21 807 |
21 780 |
Övriga personalkostnader |
|
|
Regeringskansliet |
357 |
338 |
Försvarsmakten |
328 |
375 |
Rikspolisstyrelsen |
227 |
250 |
Trafikverket |
182 |
176 |
Arbetsförmedlingen |
154 |
139 |
Kriminalvården |
153 |
143 |
Karolinska institutet |
141 |
152 |
Försäkringskassan |
124 |
125 |
Domstolsverket |
122 |
126 |
Uppsala universitet |
116 |
125 |
Styrelsen för internationellt |
115 |
102 |
utvecklingssamarbete |
|
|
Stockholms universitet |
114 |
124 |
Kungl. Tekniska högskolan |
101 |
104 |
Affärsverk |
|
|
Sjöfartsverket |
25 |
21 |
Svenska kraftnät |
24 |
24 |
Luftfartsverket |
2 |
37 |
Övriga myndigheter |
1 667 |
1 697 |
Summa övriga personalkostnader |
3 952 |
4 058 |
Total summa kostnader för personal |
120 094 |
117 282 |
|
|
|
Statens kostnader för personal ökade med ca 2,8 miljarder kronor eller 2,4 procent. Löner, inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med ca 3,2 procent medan pensionskostnaderna ökade med 0,1 procent och övriga personal- kostnader minskade med 2,5 procent.
Lönekostnaderna ökade med 3,2 procent
Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivar- avgifter ökade med 3,8 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 3,2 procent. Lagstadgade arbets- givaravgifter uppgick under 2014 till 31,42 pro- cent av lönesumman, vilket är samma procent- sats som för 2013. Myndigheternas inbetalda arbetsgivaravgifter, löneskatter m.m. är stats-
Skr. 2014/15:101
interna transaktioner och därmed inga kostnader för staten och har därför eliminerats.
Migrationsverkets lönekostnader ökade med 14,9 procent vilket beror på ett större personal- behov till följd av den ökade inströmningen av asylsökande. Antalet anställda ökade med 1 044 personer från december 2013.
Försvarets materielverks ökade lönekost- nader, 10,3 procent, beror på att 117 personer under året gick över från Försvarsmakten till Försvarets materielverk, men beror även på löneökningen för året.
Regeringskansliets lönekostnader ökade med 7 procent med anledning av regeringsskiftet och därmed ökade avgångsvederlag. Även löne- revision och viss personalförändring påverkade utfallet.
Uppsala universitets lönekostnader ökade med 6,4 procent. Årets ökade lönekostnader kan främst hänföras till ökat antal anställda. I medeltal hade universitetet 6 840 anställda vilket var en ökning med ca 335 anställda jämfört med 2013.
Pensionskostnaderna var oförändrade
Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar statens tjänstepensionsåtagande. Det har påverkats av att räntan i beräkningsgrunderna sänktes till 1,1 procent från 1,3 procent 2013. Sänkningen av ränteantagandet ökade tjänste- pensionsskulden med 6,6 miljarder kronor. En mer detaljerad beskrivning av de faktorer som ingår i förändringen av statens pensions- avsättning finns i not 43. För 2014 har en enhetlig grundränta i beräkningsgrunderna för pensionsavsättningen använts i årsredovisningen för staten både för SPV:s pensionsavsättning och för Riksdagsförvaltningens, Luftfartsverkets, Sjöfartsverkets och Svenska Kraftnäts pensions- avsättningar. En närmare beskrivning av detta finns i avsnittet Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.
Myndigheternas pensionskostnader består främst av premier för statliga tjänstepensioner och andra avtalsförsäkringar, vilket utöver premien till SPV innefattar avgifter till kompletterande ålderspension (Kåpan) och den individuella ålderspensionen (Iåp). Pensions- premiernas storlek beror på åldersfördelningen och löneläget hos personalen vid respektive myndighet. Premier för avtalsförsäkringar betalas till och hanteras till största delen av SPV och den delen har därför eliminerats i
191
Skr. 2014/15:101
resultaträkningen. Den kompletterande och den individuella ålderspensionen fonderas däremot externt och därför elimineras inte myndig- heternas avgifter för dessa pensionsförmåner. Detsamma gäller också för några myndigheter som gör egna pensionsavsättningar. Kostnaderna för dessa ingår i statens pensionskostnader och elimineras inte.
På myndighetsnivån minskade Stockholms universitets pensionskostnader med 39 procent vilket beror på att myndigheten under 2014 fått en stor återbetalning efter en omräkning av pensionspremierna åren
Affärsverkens pensionskostnader ökade kraftigt beroende på den omräkning som gjorts av deras pensionsavsättningar enligt den princip som används i årsredovisningen för staten. Den redovisade pensionsskulden för affärsverken är dock lägre i årsredovisningen för staten än i affärsverkens årsredovisningar.
Övriga personalkostnader minskade med 2,5 procent
Övriga personalkostnader består av kostnader för personalutbildning, traktamenten m.m. De minskade sammantaget med 2,5 procent från föregående år.
Årsarbetskrafter
I nedanstående tabell visas antalet årsarbets- krafter vid de största statliga myndigheterna och totalt för 2014 och 2013.
Myndighet |
|
|
|
2014 |
2013 |
|
|
|
Rikspolisstyrelsen |
25 648 |
25 550 |
Försvarsmakten |
18 678 |
18 159 |
Försäkringskassan |
12 048 |
12 121 |
Arbetsförmedlingen |
11 452 |
11 730 |
Skatteverket |
9 589 |
9 705 |
Kriminalvården |
9 163 |
9 050 |
Lunds universitet |
6 908 |
6 796 |
Trafikverket |
6 262 |
6 211 |
Uppsala universitet |
5 907 |
5 615 |
Domstolsverket |
5 811 |
5 665 |
Göteborgs universitet |
5 188 |
5 138 |
Stockholms universitet |
4 527 |
4 412 |
Regeringskansliet |
4 515 |
4 467 |
Karolinska institutet |
4 473 |
4 283 |
Migrationsverket |
4 174 |
3 539 |
Umeå universitet |
3 821 |
3 822 |
Linköpings universitet |
3 675 |
3 697 |
Kungl. Tekniska högskolan |
3 672 |
3 621 |
Statens institutionsstyrelse |
3 274 |
3 146 |
Försvarets materielverk |
3 053 |
2 816 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
2 909 |
2 959 |
Kronofogdemyndigheten |
2 058 |
2 063 |
Lantmäteriet |
1 868 |
1 864 |
Tullverket |
1 844 |
1 892 |
Transportstyrelsen |
1 804 |
1 740 |
Skogsstyrelsen |
1 803 |
1 456 |
Linnéuniversitetet |
1 698 |
1 773 |
Luleå tekniska universitet |
1 425 |
1 386 |
Malmö högskola |
1 329 |
1 285 |
Statens jordbruksverk |
1 206 |
1 207 |
Statistiska centralbyrån |
1 201 |
1 208 |
Åklagarmyndigheten |
1 166 |
1 210 |
Luftfartsverket |
1 061 |
1 064 |
Örebro universitet |
1 051 |
1 077 |
Övriga myndigheter |
40 058 |
39 484 |
|
|
|
Totalt |
214 319 |
211 211 |
|
|
|
Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas arbetsvolym under ett räkenskapsår räknat i antalet heltidstjänster. Som anställd räknas inte den som är uppdragstagare (konsult) även om denna arbetar med samma uppgifter som anställda. Anställda i utlandet, vars löner betalas med myndighetens medel, ska ingå när antalet årsarbetskrafter räknas fram.
Den arbetstid som inräknas ska vara den tid som myndigheten utbetalt lön eller annan ersättning för i utbyte mot arbete. Omräkning till heltidstjänster innebär att deltidsanställd personal ingår i summa antal personer med den procentandel av en heltidstjänst som deras tjänstgöring utgör. Uppgifterna i tabellen bygger på myndigheternas rapportering i statens informationssystem Hermes.
Under 2014 ökade antalet årsarbetskrafter totalt med 3 108 personer eller med 1,5 procent.
Skogsstyrelsens årsarbetskrafter ökade med 347 personer eller 24 procent från 2013. Förklaringen till detta är att från och med 2013 ingår även anställd personal som är anvisad från Arbetsförmedlingen och ökningen under 2014 beror bland annat på pågående större arbets- marknadsprojekt åt Arbetsförmedlingen.
Hos Migrationsverket ökade antal årsarbets- krafter med 18 procent vilket beror på nyanställ- ningar till följd av att inströmningen av asyl- sökande fortsatte att öka.
192
Not 7
Kostnader för lokaler
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
Försvarsmakten |
2 351 |
2 528 |
Rikspolisstyrelsen |
2 111 |
2 025 |
Migrationsverket |
1 880 |
1 106 |
Kriminalvården |
1 412 |
1 487 |
Regeringskansliet |
1 386 |
1 366 |
Lunds universitet |
974 |
946 |
Domstolsverket |
815 |
803 |
Karolinska institutet |
763 |
741 |
Kungl. Tekniska högskolan |
738 |
698 |
Uppsala universitet |
682 |
658 |
Stockholms universitet |
655 |
424 |
Göteborgs universitet |
649 |
627 |
Arbetsförmedlingen |
635 |
636 |
Försäkringskassan |
625 |
612 |
Skatteverket |
479 |
502 |
Linköpings universitet |
469 |
548 |
Umeå universitet |
402 |
459 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
367 |
397 |
Trafikverket |
348 |
331 |
Statens institutionsstyrelse |
304 |
379 |
Försvarets materielverk |
230 |
312 |
Linnéuniversitetet |
193 |
192 |
Luleå tekniska universitet |
182 |
181 |
Myndigheten för samhällsskydd och |
179 |
162 |
beredskap |
|
|
Malmö högskola |
176 |
166 |
Örebro universitet |
173 |
154 |
Tullverket |
151 |
152 |
Affärsverk |
|
|
Sjöfartsverket |
42 |
41 |
Luftfartsverket |
44 |
35 |
Svenska kraftnät |
36 |
33 |
Övriga myndigheter |
4 707 |
4 659 |
Eliminering av inomstatliga |
|
|
lokalkostnader |
||
|
|
|
Summa |
19 597 |
18 346 |
Som kostnader för lokaler redovisas myndig- heters kostnader för hyrda lokaler. Redo- visningen är brutto och inkluderar även hyra till andra statliga myndigheter. Elimineringarna görs av hyra från de myndigheter som betalar sina
Skr. 2014/15:101
lokalkostnader till Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk.
Migrationsverkets hyreskostnader ökade med 774 miljoner kronor. Ökningen beror främst på att antalet asylsökande fortsatte att öka kraftigt. Efterfrågan på platser i anläggningsboende överstiger antalet avtalade platser, därför hyr Migrationsverket tillfälliga platser som är betydligt dyrare än avtalade platser.
Not 8
Vissa garanti- och kreditkostnader
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
|
|
|
Riksgäldskontoret |
|
|
Förväntade förluster, utestående |
103 |
50 |
garantier |
|
|
Övrigt |
132 |
266 |
Summa Riksgäldskontoret |
235 |
316 |
Exportkreditnämnden |
|
|
Skadeersättningar |
537 |
358 |
Förändring i reservering för skador |
22 |
|
Summa Exportkreditnämnden |
194 |
380 |
Boverket |
||
|
|
|
Summa |
423 |
624 |
Under posten vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet som inte redovisas bland transfereringar. Kostnaderna skiljs från övriga driftkostnader eftersom de kan variera kraftigt mellan åren och därför stör jämförelser mellan åren, samtidigt som de har en annan karaktär än de flesta myndigheters driftkostnader i övrigt.
Riksgäldskontorets kostnader i garantiverk- samheten minskade med 81 miljoner kronor, vilket till största delen beror på lägre kostnader inom regress- och räntehanteringen. Även kostnaderna för nedskrivning av finansiella tillgångar minskade under året. Kostnaderna för förväntade förluster ökade vilket beror på Riksgäldskontoret utfärdat en ny garanti under året.
Exportkreditnämndens totala kostnader i ga- rantiverksamheten minskade med 186 miljoner kronor och beror främst på minskat behov av reservering för framtida skador. Skadeersätt- ningarna ökade med 179 miljoner kronor
193
Skr. 2014/15:101
jämfört med föregående år. De största skade- utbetalningarna berör affärer i Iran, Sudan och Ukraina.
Boverket redovisar en kostnadsreduktion för förändring av avsättningar för garantier. Garantierna kan långivare teckna för lån till ny- och ombyggnad av bostäder och vid köp av fastighet som ombildas till kooperativ hyresrätt.
Not 9
Övriga driftkostnader
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
|
|
|
Övriga driftkostnader - tjänster |
|
|
Trafikverket |
35 115 |
35 866 |
Försvarsmakten |
14 687 |
14 435 |
Försvarets materielverk |
6 491 |
6 812 |
Rikspolisstyrelsen |
2 161 |
2 214 |
Karolinska institutet |
1 415 |
1 335 |
Fortifikationsverket |
1 410 |
1 489 |
Skatteverket |
1 352 |
1 437 |
Statens fastighetsverk |
1 300 |
1 175 |
Kärnavfallsfonden |
1 293 |
1 582 |
Försäkringskassan |
1 226 |
1 312 |
Göteborgs universitet |
1 046 |
1 030 |
Naturvårdsverket |
1 029 |
1 064 |
Lunds universitet |
1 000 |
1 020 |
Transportstyrelsen |
993 |
1 017 |
Umeå universitet |
877 |
835 |
Statens skolverk |
824 |
814 |
Arbetsförmedlingen |
812 |
989 |
Regeringskansliet |
784 |
781 |
Uppsala universitet |
778 |
781 |
Kriminalvården |
700 |
689 |
Pensionsmyndigheten |
696 |
623 |
Styrelsen för internationellt |
634 |
627 |
utvecklingssamarbete |
|
|
Domstolsverket |
607 |
658 |
Migrationsverket |
603 |
490 |
Linköpings universitet |
540 |
503 |
Övriga myndigheter |
15 641 |
14 831 |
Summa tjänster |
94 014 |
94 409 |
Övriga driftkostnader - varor |
|
|
Försvarets materielverk |
11 345 |
11 708 |
Trafikverket |
5 143 |
4 266 |
Försvarsmakten |
3 852 |
3 730 |
Rikspolisstyrelsen |
865 |
919 |
Migrationsverket |
785 |
354 |
Fortifikationsverket |
495 |
480 |
Karolinska institutet |
421 |
401 |
Kriminalvården |
387 |
380 |
Uppsala universitet |
355 |
342 |
Lunds universitet |
318 |
327 |
Stockholms universitet |
221 |
190 |
Statens fastighetsverk |
212 |
234 |
Göteborgs universitet |
205 |
203 |
Kungl. Tekniska högskolan |
192 |
193 |
Skatteverket |
171 |
148 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
170 |
179 |
Transportstyrelsen |
160 |
145 |
Statens institutionsstyrelse |
130 |
98 |
Regeringskansliet |
128 |
107 |
Umeå universitet |
121 |
135 |
Statens jordbruksverk |
110 |
111 |
Arbetsförmedlingen |
108 |
112 |
Linköpings universitet |
101 |
101 |
Övriga myndigheter |
1 833 |
1 823 |
Summa varor |
27 828 |
26 686 |
Affärsverk, övrig drift – varor och |
|
|
tjänster |
|
|
Svenska kraftnät |
6 787 |
7 741 |
Sjöfartsverket |
1 292 |
1 450 |
Luftfartsverket |
1 107 |
1 166 |
Summa affärsverk, övrig drift – varor |
9 186 |
10 357 |
och tjänster |
|
|
Övriga driftkostnader - reparationer, |
|
|
diverse m.m. |
|
|
Försvarsmakten |
1 975 |
2 015 |
Trafikverket |
654 |
639 |
Kriminalvården |
286 |
299 |
Myndigheten för samhällsskydd och |
258 |
253 |
beredskap |
|
|
Rikspolisstyrelsen |
242 |
230 |
Regeringskansliet |
212 |
213 |
Migrationsverket |
207 |
141 |
Försvarets materielverk |
177 |
148 |
Lunds universitet |
150 |
142 |
Riksdagsförvaltningen |
147 |
238 |
Arbetsförmedlingen |
145 |
148 |
Stockholms universitet |
117 |
115 |
Uppsala universitet |
115 |
111 |
Kustbevakningen |
113 |
116 |
Karolinska institutet |
109 |
108 |
Försäkringskassan |
100 |
85 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
96 |
88 |
Kungliga Tekniska högskolan |
93 |
94 |
194
Göteborgs universitet |
88 |
85 |
Umeå universitet |
86 |
92 |
Linköpings universitet |
85 |
85 |
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät |
326 |
336 |
Luftfartsverket |
95 |
114 |
Sjöfartsverket |
84 |
103 |
Övriga myndigheter |
1 539 |
1 479 |
Summa övriga driftkostnader |
7 499 |
7 477 |
reparationer, diverse m.m - |
|
|
Aktivering utveckling av |
|
|
anläggningstillgångar i egen regi |
|
|
Trafikverket |
||
Myndigheter i försvarssektorn |
||
Försäkringskassan |
||
Rikspolisstyrelsen |
||
Skatteverket |
||
Transportstyrelsen |
||
Riksdagsförvaltningen |
||
Pensionsmyndigheten |
||
Umeå universitet |
||
Migrationsverket |
||
Affärsverk |
|
|
Sjöfartsverket |
||
Svenska kraftnät |
- |
|
Övriga myndigheter |
||
Summa aktivering utveckling av |
||
anläggningstillgångar i egen regi |
|
|
Eliminering av inomstatliga |
||
transaktioner |
|
|
|
|
|
Total summa övriga driftkostnader |
85 411 |
85 096 |
Övriga driftkostnader utgörs av myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och diverse andra driftkostnader. Redovisningen görs brutto under varje avsnitt och raden eliminering gäller köp av varor och tjänster mellan myndigheter. Totala övriga driftkostnader ökade med 0,3 miljarder kronor.
Trafikverket upphandlar entreprenader och konsulter för byggande och underhåll av vägar och järnvägar samt för planering och projektering. Trafikverkets övriga driftkostnader påverkas av de aktiveringar som görs såväl för
Skr. 2014/15:101
köp av tjänster som för köp av varor. Aktiveringarna gäller järnvägsanläggningar, produktionsanläggningar samt väganläggningar. Aktivering innebär att kostnader för köp av varor och tjänster förs bort från resultat- räkningen och tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen. Trafikverket har aktiverat något mer än föregående år för utveckling av anläggningstillgångar i egen regi. I och med att aktiveringen var högre minskade de totala drift- kostnaderna hos Trafikverket med 0,3 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Försvarsmaktens ökade kostnader för tjänster förklaras av uppbyggnaden av en ny bas i Mali. Även Försvarsmaktens kostnader för köp av materiel ökade, vilket främst beror på anskaff- ning av en provrobot.
Minskade kostnader för varor hos Försvarets materielverk gäller främst materiel som rör arméförband, ledningssystem och logistik. Även myndighetens kostnader för tjänster minskade. Minskningen avser främst pansarvärnssystem och marinförbandsmateriel. Aktiveringarna hos myndigheterna i försvarssektorn minskade jämfört med föregående år varav den största minskningen gäller beredskapsinventarier hos Försvarets materielverk.
Rikspolisstyrelsens övriga driftkostnader minskade jämfört med föregående år. Det beror bland annat på att myndigheten hade lägre kostnader för datorer, kringutrustning och resor. Dessutom har Rikspolisstyrelsen omklassificerat underhållskostnader för helikoptrar som betalats i förskott. Omklassificeringen minskade kost- naderna jämfört med föregående år.
Den energi som Svenska kraftnät köper eller säljer i form av balanskraft och reglerkraft, prissätts och avräknas mot respektive balans- ansvarigt företag. Under året minskade både volymen och priset för köpt och såld balanskraft, vilket huvudsakligen förklarar Svenska kraftnäts minskade driftkostnader.
195
Skr. 2014/15:101
Not 10
Avskrivningar och nedskrivningar
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
Trafikverket |
8 666 |
8 410 |
Försvarsmakten |
8 364 |
8 148 |
Rikspolisstyrelsen |
930 |
795 |
Fortifikationsverket |
763 |
776 |
Försäkringskassan |
603 |
589 |
Statens fastighetsverk |
413 |
374 |
Kriminalvården |
352 |
369 |
Lunds universitet |
324 |
291 |
Skatteverket |
266 |
306 |
Regeringskansliet |
263 |
259 |
Domstolsverket |
243 |
267 |
Myndigheten för samhällsskydd och |
242 |
235 |
beredskap |
|
|
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät |
953 |
703 |
Luftfartsverket |
214 |
177 |
Sjöfartsverket |
162 |
392 |
Övriga myndigheter |
4 063 |
3 861 |
Summa |
26 821 |
25 952 |
|
|
|
I posten ingår avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar.
Trafikverkets avskrivningar ökade under året med 256 miljoner kronor främst beroende på avskrivningar på väg- och järnvägsanläggningar (se not 18 och 19).
Försvarsmaktens avskrivningar ökade med 216 miljoner kronor främst beroende på avskriv- ningar på beredskapsinventarier som strids- fordon, självgående pjäser, fartyg och båtar (se not 24).
Not 11
Resultat från andelar i hel- och delägda företag
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
Resultat från andelar i företag med |
|
|
bestämmande statligt inflytande |
|
|
Akademiska Hus AB |
5 215 |
2 568 |
Sveaskog Holding AB |
1 691 |
1 475 |
Specialfastigheter Sverige AB |
1 390 |
1 301 |
AB Svensk Exportkredit |
1 260 |
1 090 |
SBAB Bank AB |
1 256 |
873 |
Swedavia AB |
926 |
489 |
SJ AB |
460 |
220 |
Teracom Boxer Group AB |
393 |
586 |
Jernhusen AB |
388 |
513 |
Apoteket AB |
371 |
364 |
347 |
6 032 |
|
0 |
||
(SVEDAB) |
|
|
Systembolaget AB |
197 |
|
Svevia AB |
188 |
57 |
Almi Företagspartner AB |
118 |
74 |
PostNord AB |
105 |
184 |
Vasallen AB |
93 |
53 |
Lernia AB |
85 |
146 |
Samhall AB |
81 |
12 |
AB Svensk Bilprovning |
63 |
31 |
RISE Holding AB |
39 |
42 |
Svenska Rymdaktiebolaget |
34 |
11 |
Infranord AB |
17 |
|
Metria AB |
10 |
|
Apotek Produktion & Laboratorier AB |
9 |
19 |
Kungliga Dramatiska Teatern AB |
5 |
3 |
Ersättningsmark i Sverige AB |
1 |
|
Kungliga Operan AB |
1 |
5 |
Swedesurvey AB |
1 |
|
AB Göta Kanalbolag |
0 |
0 |
AB Svenska miljöstyrningsrådet |
0 |
1 |
Voksenåsen A/S |
0 |
|
Svenska Spel AB |
- |
- |
Vectura Consulting AB |
- |
1 |
Apotekens Service AB |
||
Apoteksgruppen i Sverige Holding AB |
7 |
|
Statens Bostadsomvandling AB |
||
Inlandsinnovation AB |
10 |
|
Swedfund International AB |
||
Fouriertransform AB |
131 |
|
Green Cargo AB |
196
European Spallation Source ESS AB |
||
Vattenfall AB |
||
Övriga företag som redovisas av |
1 |
|
Kammarkollegiet |
|
|
Summa Kammarkollegiet |
5 391 |
507 |
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät - Svenska Kraftnät |
6 |
13 |
Gasturbiner AB m.fl. |
|
|
Luftfartsverket - LFV Holding AB |
21 |
2 |
Sjöfartsverket - Sjöfartsverket Holding |
3 |
1 |
AB |
|
|
Övriga myndigheter |
10 |
|
Summa resultat från andelar i företag |
5 398 |
533 |
med bestämmande statligt inflytande |
|
|
Resultat från andelar i företag med |
|
|
väsentligt statligt inflytande |
|
|
TeliaSonera AB |
5 408 |
5 582 |
Nordiska Investeringsbanken NIB |
764 |
674 |
SAS AB |
38 |
|
AB Bostadsgaranti |
132 |
26 |
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) |
14 |
2 |
VisitSweden AB |
0 |
0 |
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl. |
13 |
19 |
Summa resultat från andelar i företag |
6 173 |
6 341 |
med väsentligt statligt inflytande |
|
|
|
|
|
Resultat från andelar i hel- och delägda |
|
|
företag - totalt |
|
|
Resultat från andelar i företag med |
5 398 |
533 |
bestämmande statligt inflytande |
|
|
Resultat från andelar i företag med |
6 173 |
6 341 |
väsentligt statligt inflytande |
|
|
Total summa |
11 571 |
6 874 |
|
|
|
Med bestämmande statligt inflytande avses när statens ägarandel överstiger 50 procent. Med väsentligt statligt inflytande avses när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent.
Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos bolagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts. Resultat- andelarna har ökat med 4,7 miljarder kronor jämfört med 2013.
Skr. 2014/15:101
Akademiska hus AB visade 2,6 miljarder kronor bättre resultat än föregående år. Ökningen är främst hänförbar till värde- förändringar i fastigheter.
Sveaskog AB redovisade ett förbättrat resultat med 0,2 miljarder kronor, främst beroende på
högre leveransvolymer och högre priser. |
|
||
Specialfastigheter |
Sverige |
AB |
visade |
0,1 miljarder kronor |
bättre resultat än |
före- |
gående år vilket främst beror på högre positiv värdeförändring på förvaltningsfastigheter.
AB Svensk Exportkredit redovisade ett förbättrat resultat med 0,2 miljarder kronor, främst beroende på en upplösning av tidigare gjorda reserveringar för kreditförluster samt att nettoresultatet av finansiella transaktioner ökade.
SBAB Bank AB förbättrade resultatet med 0,4 miljarder kronor, vilket främst beror på ett förbättrat nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde.
Swedavia förbättrade resultatet med 0,4 mil- jarder kronor. Swedavia avyttrade under året hotellfastigheten vid Stockholm Arlanda airport vilket påverkade rörelseresultatet positivt.
SJ visade ett förbättrat resultat med 0,2 miljarder kronor. Ökningen berodde bl.a. på positivt utfall i skiljenämnden avseende en tvist med en cateringleverantör samt realisationsvinst i samband med försäljning av lok.
Resultatet för Terracom AB försämrades med 0,2 miljarder kronor. Försämringen är främst hänförbar till lägre intäkter, till en utökad satsning på produktutveckling samt till en högre nettonivå på engångsposter. Engångsposterna gällde främst tidigarelagda kostnader för övergång till ny sändningsteknik samt till omstruktureringskostnader.
Jernhusen |
AB försämrade resultatet med |
0,1 miljarder |
kronor. Resultatet påverkades |
negativt av värdeförändringar på derivat och positivt av skatteeffekt vid bolagsförsäljning.
Resultatet |
för LKAB försämrades |
med |
5,7 miljarder |
kronor. Kraftigt prisfall på |
järn- |
malm påverkade resultatet negativt. Samtidigt påverkade ökade volymer och valutaeffekter resultatet positivt. Resultatet inkluderar avsättning för kostnader på 3,4 miljarder kronor relaterade till påverkan av gruvbrytning på samhällena Kiruna och Malmberget, vilket var 2,8 miljarder kronor högre än föregående år.
Svedab:s resultat redovisas inte som resultat- andel eftersom det egna kapitalet hade varit
197
Skr. 2014/15:101
negativt utan aktieägartillskott på 0,2 miljarder kronor.
Resultatandelen från Systembolaget minskade med 0,2 miljarder kronor. Andelen reducerades med respektive års betalda utdelning på 0,3 mil- jarder kronor för 2014 respektive 0,1 miljarder kronor 2013, som i stället betraktas som skatte- intäkt. Resultatet före denna omföring uppgick till 0,3 miljarder kronor för båda åren.
Resultatet för Svevia förbättrades med 0,1 miljarder kronor, bl.a. beroende på kostnads- besparingar och avyttringen av trafiksystem Väst AB.
Resultatet för Infranord förbättrades med 0,2 miljarder kronor. Resultatförbättringen förklaras med högre volymer, bättre resurs- utnyttjande och lägre administrativa kostnader.
Resultatet i Svenska Spel AB uppgick till 4,8 miljarder kronor, vilket är en försämring med 0,5 miljarder kronor. Resultatet behandlas inte som resultat från andelar i årsredovisningen för staten utan redovisas som skatteintäkt.
Green Cargo AB:s resultat ökade med 0,2 miljarder kronor. Det förbättrade resultatet är till stor del hänförligt till lägre personal- och driftskostnader.
Resultatandelen för ESS (European Spallation Source) försämrades med 0,2 miljarder kronor vilket förklaras med ökade personal- och konsultkostnader. Det förklaras också av att arbetet med byggnation av forskningsanlägg- ningen påbörjades under året vilket medförde relaterade byggkostnader.
Vattenfall AB:s resultat förbättrades med 5,5 miljarder kronor men är fortfarande negativt. Resultatet netto efter skatt belastades med nedskrivningar på 20,4 miljarder kronor samt ökade avsättningar för avvecklingen av kärn- kraften i Tyskland.
Ersättningsmark i Sverige AB likviderades i december 2014. I januari 2014 överfördes verksamheten i Apotekens Service till E- hälsomyndigheten. Bolaget likviderades i december 2014.
Resultatet för Nordiska Investeringsbanken (NIB) avser perioden 1 september 2013 till 31 augusti 2014. Resultatet för SAS AB avser perioden 1 november 2013 till 31 oktober 2014.
Not 12
Nettokostnad för statsskulden
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
Finansiella intäkter och kostnader för |
|
|
förvaltning av statsskulden |
|
|
Ränteintäkter avseende upplåning i |
15 539 |
13 060 |
svenska kronor |
|
|
Ränteintäkter avseende upplåning i |
1 731 |
1 383 |
utländsk valuta |
|
|
Summa ränteintäkter |
17 270 |
14 443 |
Räntekostnader avseende upplåning i |
||
svenska kronor |
|
|
Räntekostnader avseende upplåning i |
||
utländsk valuta |
|
|
Summa räntekostnader |
||
Realiserade valutakursförändringar |
3 169 |
10 313 |
(netto) |
|
|
Orealiserade valutakursförändringar |
||
(netto) |
|
|
Överkurs vid emission (netto) |
4 108 |
6 926 |
Intäktsförda, preskriberade obligationer |
1 |
|
m.m. |
|
|
Realiserade kursförändringar (netto) |
||
Provisioner till banker m.fl. |
||
|
|
|
Nettokostnad för förvaltning av |
||
statsskulden |
|
|
|
|
|
Riksgäldskontoret redovisar finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden. De innefattar även intäkter och kostnader för skuldskötselåtgärder.
År 2014 uppgick nettokostnaden för stats- skulden (räntor, över- och underkurser och valutakursförändringar m.m.) till 32,1 miljarder kronor, vilket innebär att nettokostnaden ökade med 14,2 miljarder kronor. Orsaken var främst att de positiva realiserade valutakursförändringar minskade med 7,1 miljarder kronor och att de orealiserade valutakursförändringarna ökade till
198
Not 13
Övriga finansiella intäkter
Miljoner kronor |
|
|
|
|
|
|
|
2014 |
2013 |
Riksbankens inlevererade överskott |
3 300 |
6 800 |
||
Centrala studiestödsnämnden |
|
2 425 |
2 569 |
|
Skatteverket |
|
|
1 940 |
2 287 |
Kärnavfallsfonden |
|
1 756 |
1 200 |
|
Exportkreditnämnden |
|
1 266 |
477 |
|
Kammarkollegiet, övrigt |
|
236 |
137 |
|
Försäkringskassan |
|
141 |
123 |
|
Pensionsmyndigheten |
|
111 |
169 |
|
Riksgäldskontoret |
|
93 |
747 |
|
Reavinst försäljning av aktier |
|
28 |
33 715 |
|
Utdelning på aktier Nordea Bank AB |
- |
1 554 |
||
Affärsverk |
|
|
|
|
Luftfartsverket |
|
360 |
47 |
|
Svenska kraftnät |
|
4 |
3 |
|
Sjöfartsverket |
|
2 |
1 |
|
Övriga myndigheter |
|
281 |
106 |
|
Summa |
|
|
11 943 |
49 935 |
|
|
|
|
|
Övriga |
finansiella |
intäkter |
minskade |
med |
38 miljarder kronor. År 2013 såldes statens inne- hav i Nordea AB och Vectura Consulting AB vilket påverkade intäkterna med 34 miljarder kronor. Riksbankens inlevererade överskott minskade också kraftigt jämfört med 2013.
Riksbanken levererade in överskott på 3 300 miljoner kronor.
CSN:s finansiella intäkter består bl.a. av räntor på studielån.
Skatteverket redovisar främst räntor i skatte- kontosystemet.
Kärnavfallsfondens intäkter omfattar huvud- sakligen ränteintäkter för nominella placeringar.
Reavinst vid försäljning av aktier för 2013 innehöll ca 33 000 miljoner kronor från statens försäljning av aktierna i Nordea AB.
De finansiella intäkterna hos Luftfartsverket är räntedel i beräkningen av pensionsavsätt- ningen.
Skr. 2014/15:101
Not 14
Övriga finansiella kostnader
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
Exportkreditnämnden |
1 021 |
429 |
Riksgäldskontoret |
72 |
6 |
Trafikverket |
59 |
58 |
Regeringskansliet |
16 |
41 |
Försvarsmakten |
16 |
16 |
Försäkringskassan |
15 |
10 |
Försvarets materielverk |
13 |
15 |
Riksdagsförvaltningen |
13 |
10 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
2 |
34 |
Sjöfartsverket |
6 |
29 |
Svenska kraftnät |
16 |
13 |
Övriga myndigheter |
85 |
56 |
Aktivering av finansiella kostnader |
||
|
|
|
Summa |
1 270 |
656 |
Exportkreditnämndens finansiella kostnader gäller främst kursdifferenser samt beräknade och realiserade kursförluster för premier och skade- fordringar.
Riksgäldskontorets övriga finansiella kostna- der är räntekostnader för repor i insättnings- garantifonden.
Regeringskansliets finansiella kostnader är i huvudsak valutakursförluster.
I noten redovisas finansiella kostnader per myndighet brutto. Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anläggningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter myndigheten tar upp som tillgång för att bygga anläggningen.
199
Skr. 2014/15:101
3.5.2Noter till balansräkningen
Not 15
Balanserade utgifter för utveckling
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
|
|
|
Försäkringskassan |
1 431 |
1 453 |
Försvarsmakten |
1 430 |
1 321 |
Transportstyrelsen |
520 |
570 |
Skatteverket |
481 |
499 |
Rikspolisstyrelsen |
361 |
436 |
Kronofogdemyndigheten |
211 |
205 |
Migrationsverket |
200 |
190 |
Lantmäteriet |
173 |
172 |
Pensionsmyndigheten |
126 |
83 |
Trafikverket |
117 |
144 |
Umeå universitet |
112 |
82 |
Statens jordbruksverk |
110 |
65 |
Arbetsförmedlingen |
110 |
86 |
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät |
118 |
250 |
Sjöfartsverket |
25 |
17 |
Övriga myndigheter |
1 685 |
1 616 |
|
|
|
Summa |
7 210 |
7 189 |
Miljoner kronor |
|
|
|
|
2014 |
|
|
|
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden |
|
19 225 |
Årets investeringar, anskaffningsutgifter |
|
615 |
Årets investeringar, egen utveckling |
|
1 777 |
Försäljning/utrangering |
|
|
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
|
21 289 |
Ingående ackumulerade avskrivningar |
|
|
Årets avskrivningar och nedskrivningar |
|
|
Minskning av ack avskrivn vid |
|
258 |
utrangering/försäljning |
|
|
Utgående ackumulerade avskrivningar |
|
|
|
|
|
Summa |
|
7 210 |
|
|
|
I posten Balanserade utgifter för utveckling ingår främst egenutvecklade
Försäkringskassans utgifter avser främst utveckling av
pensionshantering även efter Pensions- myndighetens bildande. På uppdrag av Pensionsmyndigheten vidareutvecklar Försäk- ringskassan dessa system och fakturerar för kostnader för avskrivningar avseende dessa tillgångar.
Försvarsmaktens post avser i huvudsak fortsatt utveckling av system PRIO som lanserades i början av 2009. PRIO är ett integrerat affärsystem för ledning, HR, ekonomi och logistik som etappvis införs i verksamheten. Under 2014 togs ett flertal etapper i drift.
Transportstyrelsens balanserade utgifter avser främst det nationella systemet för trängselskatter i Stockholm och Göteborg samt infrastruktur- avgifter i Motala och i Sundsvall. Sista delen av systemet togs i drift under 2014.
Skatteverkets post avser utgifter för utveckling av
Rikspolisstyrelsens balanserade utgifter för utveckling minskade totalt med 75 miljoner kronor. I beloppet ingår både en ökning och en minskning. Ökningen beror på ett antal it- utvecklingsprojekt som hantering av ärenden, handläggning och vapen samt intranät. Minskningen beror på nedskrivning av ett par projekt för utredningsstöd och kommunikation.
Not 16
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
|
|
|
Myndigheten för samhällsskydd och |
204 |
120 |
beredskap |
|
|
Rikspolisstyrelsen |
78 |
80 |
Kriminalvården |
75 |
92 |
Försäkringskassan |
52 |
48 |
Statens fastighetsverk |
26 |
10 |
Riksgäldskontoret |
24 |
33 |
Domstolsverket |
21 |
26 |
Skatteverket |
19 |
20 |
Tullverket |
18 |
20 |
Centrala studiestödsnämnden |
18 |
0 |
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät |
70 |
78 |
Sjöfartsverket |
9 |
11 |
200
Övriga myndigheter |
262 |
324 |
|
|
|
Summa |
876 |
862 |
Miljoner kronor |
|
|
|
|
2014 |
|
|
|
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden |
|
3 370 |
Årets investeringar, anskaffningsutgifter |
|
308 |
Försäljning/utrangering |
|
|
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
|
3 546 |
Ingående ackumulerade avskrivningar |
|
|
Årets avskrivningar och nedskrivningar |
|
|
Minskning av ack avskrivn vid |
|
116 |
utrangering/försäljning |
|
|
Utgående ackumulerade avskrivningar |
|
|
|
|
|
Summa |
|
876 |
|
|
|
Under posten Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar redovisas i första hand köpta
Tillgångarna hos Myndigheten för samhälls- skydd och beredskap avser främst investeringar i växlar och licenser för det nationella radio- kommunikationssystemet Rakel. Ökningen med 84 miljoner kronor beror på driftsättning av pågående nyanläggning i Rakelverksamheten.
Rikspolisstyrelsen rättigheter minskade med 2 miljoner kronor från föregående år. Minskningen beror främst på licensrättigheter relaterade till utvecklingsprojekt.
Kriminalvårdens post består huvudsakligen av tele- och säkerhetsinstallationer.
Affärsverket Svenska kraftnäts post består främst av markrättigheter i form av servitut och ledningsrätter samt nyttjanderättigheter för optoförbindelser.
Skr. 2014/15:101
Not 17
Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
|
|
|
Styrelsen för internationellt |
1 |
- |
utvecklingssamarbete |
|
|
|
|
|
Summa |
1 |
- |
Förskottet avser utvecklingskostnader av systemstöd.
Not 18
Statliga väganläggningar
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
|
|
|
Ingående anskaffningsvärde |
190 351 |
186 300 |
Årets anskaffning |
- |
- |
Årets färdigställande från pågående |
5 636 |
4 051 |
investering |
|
|
Försäljning/utrangering |
- |
- |
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde |
195 987 |
190 351 |
Ingående ackumulerade avskrivningar |
||
Årets avskrivningar |
||
Försäljning/utrangering |
- |
- |
Ackumulerade avskrivningar |
||
Nedskrivningar |
- |
- |
Summa |
116 093 |
114 884 |
|
|
|
Trafikverket redovisar investeringar i statliga väganläggningar. Avskrivningstiden för dessa är 40 år. Värdet av väganläggningar som blev klara 2014 var 5 636 miljoner kronor (överfört från pågående nyanläggningar). Större objekt som öppnades för trafik 2014 var bl.a. Norra länken, E4 Sundsvall, E22
201
Skr. 2014/15:101
Not 19
Statliga järnvägsanläggningar
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
Ingående anskaffningsvärde |
174 733 |
158 668 |
Justering av ingående |
154 |
- |
anskaffningsvärde |
|
|
Årets anskaffning |
101 |
178 |
Årets färdigställande från pågående |
8 475 |
15 894 |
investering |
|
|
Försäljning/utrangering |
||
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde |
183 462 |
174 733 |
Ingående avskrivningar |
||
Årets avskrivningar |
||
Ackumulerade avskrivningar |
||
Nedskrivningar |
|
|
|
|
|
Summa |
129 445 |
124 673 |
|
|
|
Trafikverket redovisar investeringar i järnväg- sanläggningar. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår i redovisat värde för järnvägsanläggningen. Trafikverket tillämpar differentierade avskrivningstider, mellan 25 och 110 år, på samtliga järnvägsanläggningar.
Värdet av järnvägsanläggningar som blev klara 2014 var 8 475 miljoner kronor (överfört från pågående nyanläggningar).
Större projekt som färdigställdes 2014 var bl.a. dubbelspårsutbyggnad i Jakobshyttan, dubbel- spår
Not 20
Byggnader, mark och annan fast egendom
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
Statens fastighetsverk |
13 677 |
13 697 |
Naturvårdsverket |
10 415 |
7 668 |
Fortifikationsverket |
9 836 |
9 729 |
Riksdagsförvaltningen |
1 175 |
911 |
Trafikverket |
903 |
974 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
761 |
792 |
Affärsverk |
|
|
Sjöfartsverket |
1 029 |
1 059 |
Luftfartsverket |
945 |
1 102 |
Svenska Kraftnät |
444 |
407 |
Övriga myndigheter |
89 |
76 |
|
|
|
Summa |
39 274 |
36 415 |
|
|
|
Miljoner kronor |
|
|
|
|
2014 |
|
|
|
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden |
|
58 605 |
Årets investeringar, anskaffningsutgifter |
|
3 265 |
Färdigställande av pågående nyanläggningar |
|
1 371 |
Försäljning/utrangering |
|
|
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
|
62 760 |
Ingående ackumulerade avskrivningar |
|
|
Årets avskrivningar och nedskrivningar |
|
|
Minskning av ack avskrivningar vid |
|
410 |
utrangering/försäljning |
|
|
Utgående ackumulerade avskrivningar |
|
|
Ingående ackumulerade uppskrivningar |
|
80 |
Årets uppskrivningar |
|
- |
Utgående ackumulerade uppskrivningar |
|
80 |
|
|
|
Summa |
|
39 274 |
Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestämmer. Större delen av fastigheterna tillhör det nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, ett trettiotal fästningar, nationalteatrarna, museerna, regeringens byggnader, landshövdingarnas residens och ambassadbyggnader i utlandet. De mark- egendomar som Statens fastighetsverk redovisar består till stora delar av markområden väster om odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län samt renbetesfjällen i Jämtlands län. I mellersta och södra Sverige förvaltar Statens fastighetsverk ett antal kungsgårdar som av kulturhistoriska skäl ägs av staten. Det bokförda värdet för byggnader minskade med 20 miljoner kronor 2014. Minskningen beror främst på att årets avskrivningar och nedskrivningar är större än tillgångsredovisade projekt. Nedskrivningar gjordes av byggnader på kronoholmar samt Skokloster. De större tillgångsredovisade projekten 2014 var ombyggnad av Marin- museum, ombyggnad av kvarteret Västertorn samt restaurang i Natrum, Läckö slott.
Naturvårdsverket redovisar främst national- parker och naturreservat. Till och med 1993
202
redovisades inte byggnader och annan fast egendom separerat från mark, vilket innebär att det finns sådana anläggningar i det bokförda värdet för mark. Många markområden är bokförda till ett värde som vida understiger marknadsvärdet. Under 2014 genomförde Naturvårdsverket en rad bytesaffärer med de marker som togs över från Ersättningsmark i Sverige AB. År 2014 ökade värdet på egendomen med 2 747 miljoner kronor, vilket främst beror på dessa affärer.
Fortifikationsverket förvaltar fastigheter avsedda för försvarsändamål. Värdet ökade med 107 miljoner kronor, vilket främst beror på förvärv av mark i Boden.
Riksdagsförvaltningen förvaltar bl.a. riksbygg- naderna. Värdeökningen 2014 med 264 miljoner kronor beror främst på renovering av kvarteret Mercurius, Demokrativerkstaden och Samman- bindningsbanan samt åtgärder för begränsning av trafiken.
Not 21
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
|
|
|
Rikspolisstyrelsen |
779 |
743 |
Regeringskansliet |
488 |
505 |
Lunds universitet |
318 |
283 |
Försvarsmakten |
269 |
265 |
Försvarets materielverk |
212 |
165 |
Kungl. Tekniska högskolan |
190 |
167 |
Arbetsförmedlingen |
181 |
193 |
Stockholms universitet |
156 |
122 |
Umeå universitet |
149 |
134 |
Domstolsverket |
134 |
104 |
Övriga myndigheter |
1 729 |
1 623 |
|
|
|
Summa |
4 605 |
4 304 |
|
|
|
Miljoner kronor |
|
|
|
|
2014 |
|
|
|
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden |
|
10 059 |
Årets investeringar, anskaffningsutgifter |
|
1 124 |
Årets investeringar, egen utveckling |
|
17 |
Försäljning/utrangering |
|
|
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
|
10 756 |
Ingående ackumulerade avskrivningar |
|
|
Skr. 2014/15:101 |
Årets avskrivningar och nedskrivningar |
|
Minskning av ack avskrivningar vid |
404 |
utrangering/försäljning |
|
Utgående ackumulerade avskrivningar |
|
|
|
Summa |
4 605 |
Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabel- dragningar för nätverk, larmanordningar samt reparationer och underhåll i fall där utgifterna uppgått till väsentliga belopp.
Rikspolisstyrelsens förbättringsutgifter ökade med 36 miljoner kronor, vilket främst beror på anpassningar av lokaler i de tre storstads- regionerna.
Regeringskansliets förbättringsutgifter består främst av investeringar i kanslier på utlands- myndigheterna men även investeringar i Regeringskansliets lokaler i Stockholm.
Lunds universitets förbättringsutgifter ökade med 35 miljoner kronor och beror främst på specialanpassning av forskningslokaler.
Not 22
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
Kustbevakningen |
2 807 |
2 921 |
Försvarsmakten |
1 407 |
1 464 |
Myndigheten för samhällsskydd och |
1 307 |
1 223 |
beredskap |
|
|
Rikspolisstyrelsen |
1 092 |
1 190 |
Lunds universitet |
956 |
674 |
Trafikverket |
891 |
711 |
Kriminalvården |
871 |
876 |
Karolinska institutet |
825 |
828 |
Uppsala universitet |
703 |
619 |
Moderna Museet |
612 |
471 |
Domstolsverket |
548 |
630 |
Regeringskansliet |
521 |
532 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
466 |
376 |
Kungl. Tekniska högskolan |
448 |
339 |
Göteborgs universitet |
420 |
408 |
Linköpings universitet |
356 |
358 |
Umeå universitet |
317 |
311 |
Skatteverket |
261 |
262 |
Försäkringskassan |
253 |
188 |
203
Skr. 2014/15:101
Stockholms universitet |
212 |
155 |
anläggningsdelar, optoförbindelser och tele- och |
|
Nationalmuseum med Prins Eugens |
210 |
188 |
informationssystem. |
|
Waldemarsudde |
|
|
|
|
Försvarets materielverk |
156 |
128 |
|
|
Luleå tekniska universitet |
137 |
129 |
Not 23 |
|
Tullverket |
125 |
99 |
Pågående nyanläggningar |
|
Migrationsverket |
117 |
85 |
|
|
Arbetsförmedlingen |
115 |
165 |
Miljoner kronor |
|
|
|
|||
Riksarkivet |
111 |
121 |
2014 |
2013 |
|
|
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät |
9 810 |
9 582 |
Sjöfartsverket |
1 133 |
642 |
Luftfartsverket |
17 |
26 |
Övriga myndigheter |
2 488 |
2 584 |
|
|
|
Summa |
29 692 |
28 285 |
Miljoner kronor
2014
Trafikverket |
87 403 |
81 036 |
Fortifikationsverket |
1 135 |
866 |
Lunds universitet |
709 |
610 |
Statens fastighetsverk |
633 |
480 |
Domstolsverket |
138 |
72 |
Myndigheten för samhällsskydd och |
127 |
223 |
beredskap |
|
|
Försvarsmakten |
112 |
109 |
Uppsala universitet |
95 |
100 |
Naturvårdsverket |
88 |
44 |
Kriminalvården |
88 |
65 |
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden |
79 760 |
Årets investeringar, anskaffningsutgifter |
4 616 |
Årets investeringar, egen utveckling |
8 |
Årets överföringar från Pågående nyanläggingar |
2 350 |
Försäljning/utrangering |
|
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
82 147 |
Ingående ackumulerade avskrivningar |
|
Årets avskrivningar och nedskrivningar |
|
Årets uppskrivningar |
0 |
Minskning av ack avskrivn vid |
4 523 |
utrangering/försäljning |
|
Utgående ackumulerade avskrivningar |
|
|
|
Summa |
29 692 |
|
|
Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, installationer, bilar, fartyg, flyg och transport- medel är exempel på tillgångar som myndig- heterna redovisar under denna post. Även tillgångar som innehas genom finansiell leasing ingår.
Ökningen för Sjöfartsverket, 491 miljoner kronor, beror i huvudsak på investering i nya räddningshelikoptrar. Ökningen för Lunds universitet beror på investeringar för forsknings- anläggningen Max IV.
Affärsverket svenska kraftnäts tillgångar består främst av kraftledningar, stationer, byggnader och mark, sjökablar, kontroll-
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät |
9 659 |
6 327 |
Sjöfartsverket |
357 |
597 |
Luftfartsverket |
221 |
170 |
Övriga myndigheter |
431 |
564 |
Summa |
101 196 |
91 263 |
|
|
|
Miljoner kronor |
|
|
|
|
2014 |
|
|
|
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden |
|
91 094 |
Årets investeringar, anskaffningsutgifter |
|
7 139 |
Årets investeringar, egen utveckling |
|
21 058 |
Årets överföring till färdig tillgång |
|
|
Försäljning/utrangering |
|
5 |
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
|
101 376 |
Årets nedskrivningar |
|
|
|
|
|
Summa |
|
101 196 |
|
|
|
Av Trafikverkets belopp för pågående större investeringsprojekt omfattar 39 184 miljoner kronor väganläggningar och 47 912 miljoner kronor järnvägsanläggningar. Här ingår ett flertal mycket stora projekt, bl.a. Citybanan i Stockholm, Västkustbanan inklusive tunneln genom Hallandsåsen, E 20 Norra Länken och
204
E18
Bland de största pågående investeringarna hos Svenska Kraftnät kan nämnas:
–SydVästlänken som syftar till att förstärka och öka kapaciteten i stamnätet till södra Sverige och till Norge,
–Stockholm Ström som syftar till att bygga ut och förbättra elförsörjningen inom Stockholmsområdet, samt
–NordBalt som är en utlandsförbindelse som byggs mellan Sverige och Litauen för att koppla samman den nordiska elmarknaden med den baltiska.
Not 24
Beredskapstillgångar
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
IB Anskaffningsvärde |
163 027 |
159 457 |
beredskapsinventarier |
|
|
Årets anskaffning |
7 743 |
10 091 |
Årets försäljningar/utrangeringar |
||
|
|
|
UB Anskaffningsvärde |
166 272 |
163 027 |
beredskapsinventarier |
|
|
IB Beredskapsvaror i lager |
16 749 |
16 634 |
Årets anskaffning |
779 |
481 |
Årets övriga förändring |
||
|
|
|
UB Beredskapsvaror i lager |
17 178 |
16 749 |
UB Anskaffningsvärde |
183 450 |
179 776 |
beredskapstillgångar |
|
|
IB Ackumulerade avskrivningar |
||
Årets avskrivningar/nedskrivningar |
||
Årets försäljningar/utrangeringar |
3 176 |
4 516 |
UB Ackumulerade avskrivningar (avser |
||
beredskapsinventarier) |
|
|
|
|
|
Summa |
93 155 |
94 040 |
|
|
|
Beredskapstillgångar består av tillgångar både för civil och militär beredskap. Posten omfattar främst Försvarsmaktens tillgångar för militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap omfattar t.ex. läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning.
Försvarsmakten delar in sina beredskaps- tillgångar i beredskapsinventarier och bered- skapsvaror. Beredskapsinventarierna uppgår till 76 miljarder kronor och består av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammunition, reservmateriel och bekläd-
Skr. 2014/15:101
nadsmateriel uppgår till 17 miljarder kronor. I posten ingår även tillgångar under uppbyggnad i Försvarets materielverk. Sammanlagt är 93 mil- jarder kronor av det utgående värdet hänförligt till militära beredskapstillgångar inklusive till- gångar under uppbyggnad och förskottering för sådana.
Nyanskaffning av militära beredskaps- inventarier uppgick till 7,7 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgick till 7,4 miljarder kronor 2014. Anskaffningen innefattar bl.a. pansarterrängbilar, helikoptrar och utveckling av stridsflygplan JAS 39 E Gripen. Under året genomförde Försvarsmakten försäljningar och utrangeringar för 1,3 miljarder kronor. Bered- skapslagrets värde ökade med 0,4 miljarder kronor under året.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har beredskapstillgångar bestående av materiel för räddningstjänst, andningsskydd och anläggningar för varnings- signaler. Av det utgående värdet var MSB:s del knappt 0,2 miljarder kronor.
Socialstyrelsens beredskapstillgångar består av läkemedel och sjukvårdsförnödenheter. Social- styrelsens andel av utgående värde var knappt 0,1 miljarder kronor.
Not 25
Förskott avseende materiella anläggningstillgångar
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
Försvarets materielverk |
4 680 |
2 822 |
Trafikverket |
594 |
524 |
Rikspolisstyrelsen |
66 |
- |
Lunds universitet |
20 |
- |
Övriga myndigheter |
3 |
19 |
Summa |
5 363 |
3 365 |
|
|
|
Under denna post redovisas förskott som myndigheten lämnat vid anskaffning av materiella anläggningstillgångar.
Försvarets materielverks post består främst av förskott till SAAB för JAS 39 samt av förskott till utländska leverantörer, främst i USA. Ökningen 2014 avser främst förskott till SAAB för utveckling av JAS 39 E. Förskott till utländska leverantörer uppgår till 1,6 miljarder
205
Skr. 2014/15:101
kronor och till |
svenska |
leverantörer till |
3,1 miljarder kronor. |
|
|
Trafikverkets förskott avser byggandet av |
||
järnvägsanläggningar |
och |
väganläggningar, |
främst Marieholmstunneln under Göta älv i Göteborg, Norra Länken och Norra Station i Stockholm samt järnvägsprojektet Strängnäs– Härad och
Not 26
Andelar i hel- och delägda företag
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
|
|
|
Summa andelar i företag med |
295 544 |
294 703 |
bestämmande statligt inflytande |
|
|
Summa andelar i företag med väsentligt |
53 569 |
52 578 |
statligt inflytande |
|
|
Riksbankens grundfond |
1 000 |
1 000 |
|
|
|
Summa |
350 113 |
348 281 |
Andelar i hel- och delägda företag är uppdelad på de företag där staten har ett bestämmande inflytande (när statens ägarandel överstiger 50 procent) och på väsentligt statligt inflytande (när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent).
Förutom de förändringar vilka specificeras nedan är postens totala förändring en följd av förändringar i företagens justerade egna kapital, utbetalda utdelningar samt förvärv och avyttringar.
Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande
Miljoner kronor |
|
|
|
|
|
|
Statens |
|
2014 |
2013 |
ägarandel |
|
|
|
|
Vattenfall AB |
115 260 |
120 370 |
100,0% |
37 754 |
41 472 |
100,0% |
|
AB (LKAB) |
|
|
|
Akademiska Hus AB |
33 432 |
29 614 |
100,0% |
Sveaskog Holding AB |
18 463 |
17 397 |
100,0% |
AB Svensk Exportkredit |
16 157 |
14 990 |
100,0% |
SBAB Bank AB |
11 001 |
9 681 |
100,0% |
Specialfastigheter Sverige |
8 475 |
7 564 |
100,0% |
AB |
|
|
|
Almi Företagspartner AB |
6 756 |
6 638 |
100,0% |
Swedavia AB |
5 571 |
4 904 |
100,0% |
SJ AB |
5 335 |
4 961 |
100,0% |
Jernhusen AB |
5 254 |
4 966 |
100,0% |
PostNord AB |
4 847 |
5 484 |
60,7% |
Apoteket AB |
4 686 |
4 389 |
100,0% |
Swedfund International AB |
3 785 |
3 448 |
100,0% |
Fouriertransform AB |
3 192 |
3 283 |
100,0% |
Teracom Boxer Group AB |
2 329 |
2 259 |
100,0% |
Inlandsinnovation AB |
1 918 |
2 030 |
100,0% |
Samhall AB |
1 656 |
1 572 |
100,0% |
Systembolaget AB |
1 574 |
1 610 |
100,0% |
Svevia AB |
1 176 |
985 |
100,0% |
Green Cargo AB |
1 096 |
1 333 |
100,0% |
Vasallen AB |
907 |
914 |
100,0% |
RISE Research Institutes of |
848 |
809 |
100,0% |
Sweden Holding AB (IRECO |
|
|
|
Holding AB) |
|
|
|
Lernia AB |
542 |
525 |
100,0% |
Statens |
509 |
534 |
100,0% |
Bostadsomvandling AB |
|
|
|
Svenska Rymdaktiebolaget |
503 |
446 |
100,0% |
Infranord AB |
479 |
472 |
100,0% |
Apoteksgruppen i Sverige |
396 |
412 |
100,0% |
Holding AB |
|
|
|
European Spallation Source |
231 |
37 |
73,7% |
ESS AB |
|
|
|
Apotek Produktion & |
214 |
208 |
100,0% |
Laboratorier AB |
|
|
|
AB Svensk Bilprovning |
144 |
372 |
100,0% |
131 |
0 |
100,0% |
|
Broförbindelsen AB |
|
|
|
(SVEDAB) |
|
|
|
Metria AB |
96 |
86 |
100,0% |
AB Göta Kanalbolag |
42 |
42 |
100,0% |
Kungliga Dramatiska |
39 |
34 |
100,0% |
Teatern AB |
|
|
|
Kungliga Operan AB |
33 |
33 |
100,0% |
206
Miljömärkning i Sverige AB |
21 |
21 |
100,0% |
Arlandabanan |
10 |
10 |
100,0% |
Infrastructure AB |
|
|
|
Voksenåsen A/S |
8 |
10 |
100,0% |
Swedesurvey AB |
7 |
6 |
100,0% |
Svenska |
2 |
3 |
85,0% |
Miljöstyrningsrådet AB |
|
|
|
Svenska Spel AB |
0 |
0 |
100,0% |
SweRoad (Swedish |
15 |
14 |
100,0% |
National Road Consulting |
|
|
|
AB) |
|
|
|
Apotekens Service AB |
- |
2 |
100,0% |
Ersättningsmark i Sverige |
- |
140 |
100,0% |
AB |
|
|
|
Affärsverk |
|
|
|
Luftfartsverket - LFV |
212 |
166 |
100,0% |
Holding AB |
|
|
|
Svenska kraftnät - Svenska |
176 |
164 |
100,0% |
Kraftnät Gasturbiner AB |
|
|
|
Sjöfartsverket - |
11 |
8 |
100,0% |
Sjöfartsverket Holding AB |
|
|
|
Övriga andelar |
251 |
285 |
- |
|
|
|
|
Summa |
295 544 |
294 703 |
|
Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per 31 december, utom i några fall då senaste delårsbokslut använts.
Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande ökade med 0,8 miljarder kronor.
Minskningen av andelsvärdet för Vattenfall AB uppgick till 5,1 miljarder kronor. Förändringen utgörs främst av årets förlust som uppgick till 8,2 miljarder kronor. Ägar- förändringar medförde dock en positiv påverkan med 2,3 miljarder kronor. Kassaflödessäkring medförde en negativ påverkan med 0,5 miljarder kronor. Samtidigt uppgick positiva omräknings- differenser för verksamhet i utlandet till 10 miljarder kronor, vilket delvis utjämnades av negativ påverkan från valutasäkring av utländskt eget kapital på 2,4 miljarder kronor. Därutöver
medförde omvärdering av |
förmånsbestämda |
||||
pensionsplaner |
en |
negativ |
påverkan med |
||
6,3 miljarder kronor. |
|
|
|
|
|
LKAB minskade i värde med 3,7 miljarder |
|||||
kronor vilket |
främst |
beror |
på |
utdelning |
på |
3,5 miljarder kronor |
samt |
årets |
resultat |
på |
0,3 miljarder kronor.
Andelsvärdet för Akademiska Hus AB ökade med 3,8 miljarder kronor mellan åren vilket främst förklaras av årets resultat på 5,2 miljarder
Skr. 2014/15:101
kronor samt betald utdelning på 1,4 miljarder kronor.
Andelsvärdet för Sveaskog AB ökade med 1,1 miljarder kronor. Förändringen förklaras främst av årets resultat på 1,7 miljarder kronor samt utdelning till staten av 0,4 miljarder kronor.
Svensk Exportkredit AB ökade med 1,2 miljarder kronor, vilket främst förklaras av årets resultat på 1,3 miljarder kronor, positiv påverkan från kassaflödessäkring med 0,2 miljarder kronor samt utdelning till staten av 0,3 miljarder kronor.
SBAB Bank AB ökade i värde med 1,3 miljarder kronor, främst som en följd av årets resultat.
Specialfastigheter i Sverige AB visade en ökning med 0,9 miljarder kronor, främst bestående av årets resultat på 1,4 miljarder minskat med 0,5 miljarder kronor i utdelning.
Swedavia AB ökade andelsvärdet med 0,7 miljarder kronor, främst orsakat av årets vinst på 0,9 miljarder kronor samt 0,2 miljarder kronor i negativ effekt av kassaflödessäkringar.
SJ AB ökade med 0,4 miljarder kronor, vilket främst förklaras av årets resultat på 0,5 miljarder kronor och utdelning till staten på 0,1 miljarder
kronor. |
|
|
|
|
|
|
Jernhusen |
AB ökade |
med |
0,3 miljarder |
|||
kronor, |
vilket beror |
på |
årets resultat |
på |
||
0,4 miljarder |
kronor |
samt |
utdelning |
på |
0,1 miljarder kronor.
Andelen i PostNord AB:s resultat uppgick till 0,1 miljarder kronor, vilket tillsammans med utdelningen till staten på 0,1 miljarder kronor
och en sammantaget |
negativ påverkan |
på |
0,6 miljarder kronor |
vid omräkning |
av |
pensionsskulden och omräkningsdifferenser |
av |
koncernens egna kapital i utländska valutor förklarar minskningen av kapitalandelen med 0,6 miljarder kronor.
Apoteket AB ökade andelsvärdet med 0,3 miljarder kronor, vilket främst beror på årets resultat på 0,4 miljarder kronor samt utdelning på 0,1 miljarder kronor.
Swedfund International AB erhöll ett aktieägartillskott på 0,4 miljarder kronor, vilket
tillsammans |
med |
årets |
underskott |
på |
0,1 miljarder |
kronor |
förklarar andelsvärdets |
||
ökning med 0,3 miljarder kronor. |
|
|||
Fouriertransform |
AB |
minskade |
med |
0,1 miljarder kronor, vilket är hänförbart till årets underskott på 0,1 miljarder kronor.
207
Skr. 2014/15:101
Teracom AB visade en ökning av värdet med 0,1 miljarder kronor. Förändringen består av årets vinst på 0,4 miljarder samt utdelning på 0,1 miljarder kronor.
Andelsvärdet för Inlandsinnovation AB minskade med 0,1 miljarder kronor, vilket beror på extra utdelning till staten med 0,1 miljarder kronor. Utdelningen var inte utbetald per den 31 december 2014 och ska enligt förvaltaren genomföras under 2015.
Samhall AB ökade med 0,1 miljarder kronor vilket förklaras av årets resultat på 0,1 miljarder kronor.
Svevia AB ökade i värde med 0,2 miljarder kronor, främst som en följd av årets resultat.
Green Cargo AB minskade i värde med 0,2 miljarder kronor, främst som en följd av årets resultat.
Andelsvärdet för ESS (European Spallation Source) ökade med 0,2 miljarder kronor vilket är hänförbart till statens andel av aktieägartillskott på 0,8 miljarder kronor och årets negativa resultat på 0,6 miljarder kronor.
Andelsvärdet för AB Svensk bilprovning minskade med drygt 0,2 vilket beror på årets resultat på knappt 0,1 miljarder kronor samt utdelning på 0,3 miljarder kronor.
Innehavet i SVEDAB skrevs 2013 ned till noll i enlighet med kapitalandelsmetoden eftersom
Svenska Spel AB bokförs till värdet av aktiekapital och reservfond (värdet uppgår till 260 000 kronor som i tabellen avrundats till noll miljoner kronor). Resultatet i form av utdelning till staten redovisas som skatteintäkt och uppgår till 5,2 miljarder kronor. Företagets egna kapital uppgick till 4,8 miljarder kronor vid årsskiftet och redovisas som upplupen skatteintäkt.
I januari 2014 överfördes verksamheten i Apotekens Service till
Ersättningsmark i Sverige AB likviderades i december 2014.
Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande
Miljoner kronor |
|
|
Statens |
|
2014 |
2013 |
ägarandel |
|
|
|
|
TeliaSonera AB |
41 535 |
40 394 |
37,3% |
Nordiska |
10 602 |
9 426 |
38,1% |
Investeringsbanken (NIB) |
|
|
|
SAS AB |
1 044 |
2 373 |
21,4% |
AB Bostadsgaranti |
169 |
178 |
50,0% |
SOS Alarm Sverige AB |
78 |
74 |
50,0% |
(SOSAB) |
|
|
|
VisitSweden AB |
13 |
12 |
50,0% |
Dom Shvetsii |
0 |
0 |
36,0% |
Affärsverk |
|
|
|
Svenska kraftnät - Nord |
128 |
121 |
- |
Pool Spot As m.fl. |
|
|
|
Summa |
53 569 |
52 578 |
|
|
|
|
|
Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande var 1 miljarder kronor högre än föregående år. Andelen i TeliaSonera AB ökade i värde med 1,1 miljarder kronor, vilket främst beror på andelen av årets resultat på 5,4 miljarder kronor samt andelen av utdelning på 4,8 miljarder kronor.
Marknadsvärdet på statens aktier i TeliaSonera uppgick vid årsskiftet till 81,4 miljarder kronor.
Nordiska |
Investeringsbanken |
ökade med |
|||
1,2 miljarder |
kronor, främst med periodens |
||||
resultatandel |
som |
uppgår |
till |
0,8 miljarder |
|
kronor. Utdelning |
på 0,2 miljarder |
kronor |
|||
reducerade |
andelsvärdet. |
Uppgifterna |
avser |
värdet enligt delårsbokslut per 31 augusti för
respektive år. |
|
|
|
Andelen |
i SAS |
AB |
minskade med |
1,3 miljarder |
kronor |
vilket |
främst beror på |
ändrade redovisningsprinciper rörande pens- ioner. Uppgifterna avser värdet per 31 oktober. Marknadsvärdet på statens aktier i SAS AB uppgick vid årsskiftet till 1,1 miljarder kronor.
Förutom de ovan nämnda förändringarna är postens totala förändring en följd av förändringar i företagens justerade egna kapital, utbetalda utdelningar samt förvärv och avyttringar.
208
Not 27
Andra långfristiga värdepappersinnehav
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
Kärnavfallsfonden, bostadsobligationer |
27 423 |
25 475 |
Kammarkollegiet m.fl. |
|
|
Europeiska investeringsbanken EIB |
4 195 |
4 221 |
Orio AB (Saab Automobile Parts AB) |
1 212 |
1 303 |
Europeiska utvecklingsbanken EBRD |
1 040 |
1 040 |
Världsbanken IBRD |
593 |
593 |
Europarådets utvecklingsbank CEB |
34 |
34 |
Riksgäldskontoret |
2 479 |
2 664 |
Exportkreditnämnden, obligationer |
2 478 |
2 433 |
Karolinska institutet, aktier, |
|
|
andelar och obligationer |
199 |
226 |
Övriga myndigheter |
496 |
486 |
Summa |
40 149 |
38 475 |
|
|
|
Det största innehavet av värdepapper gäller Kärnavfallsfonden, som ytterligare ökat fond- medel placerade i bostadsobligationer med 1,9 miljarder kronor.
Riksgäldskontorets innehav består till största delen nollkupongobligationer som övertogs i samband med avvecklingen av affärsverket Statens järnvägar. Syftet med obligationerna är att återbetala resterande lån som ursprungligen avsett finansiering av anläggningstillgångar uthyrda till SJ AB och Green Cargo AB.
Exportkreditnämndens innehav består av obligationer i utländska valutor. Som ett led i garantiverksamheten placerar Exportkredit- nämnden erhållna premier i olika finansiella tillgångar. Innehavet ska balansera nämndens åtaganden i respektive valuta.
Staten har även mindre andelar i banker och liknande med anknytning till biståndsverksam- het som inte redovisas ovan. Värdet på andelarna kommer att utredas vidare under 2015. Innehav som berörs är bl.a. Multilateral Investment Guarantee Agency (ingår i Världsbanks- koncernen), Asian Development Bank, African Development Bank och
Skr. 2014/15:101
Not 28
Långfristiga fordringar
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
Exportkreditnämnden |
|
|
- Skadefordringar |
1 737 |
1 364 |
- Återförsäkrares andel av |
206 |
278 |
försäkringstekniska avsättningar |
|
|
- Övrigt |
|
27 |
Summa Exportkreditnämnden |
1 943 |
1 669 |
Trafikverket |
709 |
- |
Styrelsen för internationellt |
186 |
173 |
utvecklingssamarbete |
|
|
Göteborgs universitet |
106 |
110 |
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät |
106 |
66 |
Luftfartsverket |
52 |
588 |
Sjöfartsverket |
30 |
18 |
Övriga myndigheter |
45 |
50 |
|
|
|
Summa |
3 177 |
2 674 |
|
|
|
Exportkreditnämnden (EKN) redovisar försäk- ringstekniskt beräknat nettovärde på skade- fordringar. Fordringarna utgår från de skade- belopp som betalats ut. Avdrag görs för återvunna eller avskrivna belopp. Till detta läggs kapitaliserade räntor samt förfallna, obetalda och upplupna, ej förfallna avtalsräntor. Värderingen av EKN:s fordringar görs utifrån olika kriterier. En utgångspunkt vid bedömning av fordringar på andra länder är det aktuella landets skuld- sättning och inkomstnivå samt hur landet skött sina skuldbetalningar. Detta kompletteras med det allmänna riskläget på landet vad gäller krediter och på den återstående löptiden av EKN:s utestående fordran.
Försäkringstekniskt beräknat nettovärde på skadefordringar uppgick till 1 737 miljoner kronor. Värdet före reservering för förväntade förluster på EKN:s fordringar uppgick till 6 725 miljoner kronor.
Trafikverkets fordringar gäller säkerhet för finansiell handel på Nasdaq/OMX.
Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbete (Sida) garanterar och subventionerar
209
Skr. 2014/15:101
nade nettovärdet på skadefordringar inom säkerhetsreserven som är knutet till
Göteborgs universitets fordringar gäller utlåning av donationsmedel till Akademiska Hus.
Svenska Kraftnäts fordringar består av lånefordringar samt säkerhet för finansiell handel på Nasdaq/OMX.
Luftfartsverket redovisade långfristiga fordringar består av en fordran på Eurocontrol avseende terminal och undervägsavgifter. Under året reglerades 532 miljoner kronor.
Not 29
Utlåning
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
|
|
|
Riksgäldskontoret |
|
|
Riksbanken |
226 534 |
193 303 |
Irland |
5 657 |
5 321 |
5 027 |
4 859 |
|
995 |
912 |
|
Premiepensionssystemet |
898 |
1 043 |
Volvo Aero AB |
283 |
280 |
Saab airbus |
23 |
50 |
Island |
- |
1 801 |
Övrigt |
1 |
11 |
Summa Riksgäldskontoret |
239 418 |
207 580 |
Centrala studiestödsnämnden |
|
|
Annuitetslån (beviljade efter den 30 juni |
129 047 |
119 668 |
2001) |
|
|
Studielån (beviljade mellan den 1 |
42 877 |
47 550 |
januari 1989 och den 30 juni 2001) |
|
|
Studiemedel och äldre lån (beviljade |
2 034 |
2 633 |
före 1989) |
|
|
Hemutrustningslån |
863 |
827 |
Summa Centrala studiestödsnämnden |
174 821 |
170 678 |
Styrelsen för internationellt |
293 |
268 |
utvecklingssamarbete |
|
|
Statens energimyndighet |
135 |
318 |
Övriga myndigheter |
51 |
58 |
Summa |
414 718 |
378 902 |
|
|
|
Riksgäldskontorets utlåning ökade totalt sett med nästan 32 miljarder kronor. Det beror på att utlåningen till Riksbanken ökade med 33 miljarder kronor. Utlåningen till Riksbanken består av lån i dollar och euro och ökningen beror på växelkursförändringar i och med att den svenska kronan försvagats mot dollarn och euron under året.
År 2012 fick Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut ett lån om maximalt 600 miljoner euro till den irländska staten. Riksgäldskontoret betalade ut lånet under åren 2012 och 2013. Ökningen jämfört med föregående år beror på växelkursförändringar. Utlåningen till andra länder minskade totalt sett eftersom Island under året betalade tillbaka resterande del av sitt lån i förtid.
Som en del av finansieringen av Öresundsförbindelsen gav Riksgäldskontoret ett lån till det statliga bolaget
I Riksgäldskontorets utlåning ingår också utlåning till premiepensionssystemet och AP- fonderna, eftersom pensionssystemets tillgångar och skulder inte konsolideras i årsredovisningen för staten.
CSN administrerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två huvudkategorier. Den ena typen är lån finansierade hos Riksgäldskontoret, vilket är de lån som går under benämningen annuitetslån och studielån. Den andra kategorin är lån som ursprungligen finansierades via anslag på statens budget. Dessa benämns studiemedel, äldre lån och hemutrustningslån i samman-
ställningen ovan. |
|
|
|
CSN:s |
utlåningsfordran |
ökade |
med |
4,1 miljarder |
kronor och |
uppgick |
till |
175 miljarder kronor, inklusive reservation för osäkra fordringar. Den totala utestående låne- fordran uppgick till 203 miljarder kronor och vid utgången av 2014 var den totala reserveringen för osäkra fordringar 28,2 miljarder kronor. Ökningen av lånefordran beror främst på att nyutlåningen var större än amorteringarna och att det tillkommit många nya låntagare som ännu
210
inte blivit återbetalningsskyldiga. De beräknade osäkra fordringarna är i stort sett oförändrade jämfört med föregående år.
Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbetes (Sida) utlåning består till största delen av villkorslån och till en liten del av biståndskrediter. Ökningen av posten beror i huvudsak på effekten av högre valutakurser vid värdering av utestående lån i valuta.
Statens energimyndighet lånar ut pengar till företag inom energiområdet för att främja affärsutveckling och kommersialisering.
Not 30
Varulager och förråd
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
|
|
|
Trafikverket |
641 |
573 |
Försvarsmakten |
399 |
383 |
Rikspolisstyrelsen |
136 |
125 |
Försvarets materielverk |
103 |
98 |
Myndigheten för samhällsskydd |
92 |
112 |
och beredskap |
|
|
Kriminalvården |
59 |
59 |
Affärsverk |
|
|
Sjöfartsverket |
101 |
77 |
Luftfartsverket |
1 |
1 |
Övriga myndigheter |
171 |
156 |
|
|
|
Summa |
1 703 |
1 584 |
Varulager och förråd är råmaterial, råvaror, halv- fabrikat och färdiga produkter samt förnöden- heter som förbruknings- och tillsatsmaterial.
Trafikverkets post består främst av material för underhåll och reparation av järnvägsan- läggningar.
Försvarsmaktens varulager och förråd är till största delen drivmedelslager som används till myndighetens fordon. Varulagret består även av trycksaker.
Rikspolisstyrelsens varulager innehåller hu- vudsakligen beklädnad, vapen och ammunition.
Varulager och förråd hos Försvarets materiel- verk består främst av elektronikkomponenter till försvarets telenät.
Merparten av varulagret hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap hör till den inter- nationella insatsverksamheten och består bl.a. av
Skr. 2014/15:101
vattenreningsverk och containrar för boende och kontor. Årets minskning beror på att uttag gjorts utan att återanskaffning skett. Dessutom har myndigheten gjort en nedskrivning av lagret.
Sjöfartsverkets varulager och förråd innehåller främst drivmedel och reservdelar till räddnings- helikoptrar. Ökningen av posten är hänförlig till reservdelarna.
Not 31
Pågående arbeten
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
|
|
|
Försvarets materielverk |
395 |
816 |
Lantmäteriet |
192 |
206 |
Statens väg- och |
14 |
14 |
transportforskningsinstitut |
|
|
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
0 |
0 |
Övriga myndigheter |
20 |
66 |
Summa |
621 |
1 102 |
|
|
|
Pågående arbeten hos Försvarets materielverk består av uppdragsbeställningar som ännu inte levererats till kund.
Pågående arbeten hos Lantmäteriet avser i huvudsak fastighetsbildning, vilket innebär t.ex. avstyckning och reglering med gränsdragning mellan fastigheter.
211
Skr. 2014/15:101
Not 32
Fastigheter
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
Länsstyrelsen i Dalarnas län |
137 |
144 |
Länsstyrelsen i Värmlands län |
19 |
22 |
Länsstyrelsen i Västra Götalands län |
4 |
7 |
Länsstyrelsen i Gävleborgs län |
1 |
1 |
Övriga länsstyrelser |
0 |
0 |
|
|
|
Summa |
161 |
174 |
Länsstyrelsen i Dalarnas län har ett stort antal fastigheter lokaliserade till omarronderings- områden i den s.k. Jordfonden. Fastigheterna ska användas för att främja utveckling av företag inom jordbruket, skogsbruket och trädgårds- näringen.
Även posterna hos de andra länsstyrelserna gäller jordfondsfastigheter.
Not 33
Förskott till leverantörer
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
|
|
|
Rikspolisstyrelsen |
36 |
- |
Trafikverket |
7 |
15 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
6 |
1 |
Sjöfartsverket |
- |
12 |
Övriga myndigheter |
0 |
2 |
Summa |
49 |
30 |
|
|
|
Myndigheternas förskott avser huvudsakligen utvecklingsprojekt samt underhållstjänster och varuleveranser. Förändringen avser främst utvecklingsprojekt.
Not 34
Kundfordringar
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
Exportkreditnämnden |
1 680 |
2 124 |
Trafikverket |
1 007 |
1 263 |
Statens institutionsstyrelse |
234 |
212 |
Försvarets materielverk |
182 |
51 |
Karolinska institutet |
145 |
136 |
Lantmäteriet |
115 |
105 |
Lunds universitet |
98 |
103 |
Statens fastighetsverk |
98 |
75 |
Transportstyrelsen |
73 |
129 |
Försvarsmakten |
63 |
88 |
Uppsala universitet |
63 |
58 |
Statens tjänstepensionsverk |
56 |
59 |
Statistiska centrablyrån |
51 |
29 |
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät |
583 |
560 |
Luftfartsverket |
201 |
201 |
Sjöfartsverket |
156 |
132 |
Övriga myndigheter |
1 372 |
1 503 |
|
|
|
Summa |
6 177 |
6 828 |
Myndigheternas kundfordringar avser främst försäljning av tjänster. Postens storlek varierar över tid beroende på fordringarnas kortfristiga karaktär.
Exportkreditnämndens fordringar utgörs av premiefordringar i garantiverksamheten. Ford- ringar avseende efterskottspremier minskade kraftigt under året.
Not 35
Övriga kortfristiga fordringar
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
|
|
|
Skatteverket |
|
|
- Fordringar på skattekonto, inkl. |
47 909 |
54 790 |
restförda samt värdereglering |
|
|
- Fordran på kommuner och landsting |
4 968 |
- |
- Övriga fordringar |
15 |
14 |
Summa Skatteverket |
52 892 |
54 804 |
Kärnavfallsfonden, repor |
33 761 |
- |
212
Riksgäldskontoret |
|
|
|
- |
Repor i Insättningsgarantifonden |
28 256 |
- |
- |
Säkerheter |
1 928 |
725 |
- Regressfordringar från infriade |
94 |
77 |
|
garantier |
|
|
|
- Affärsdagsredovisning |
10 |
2 645 |
|
- Övrigt |
124 |
111 |
|
Summa Riksgäldskontoret |
30 412 |
3 558 |
|
Statens jordbruksverk |
6 455 |
7 675 |
|
Försäkringskassan |
2 509 |
2 452 |
|
Tullverket |
2 498 |
2 309 |
|
Kronofogdemyndigheten |
1 582 |
1 390 |
|
1 363 |
- |
||
Centrala studiestödsnämnden |
961 |
959 |
|
Transportstyrelsen |
871 |
881 |
|
Affärsverk |
|
|
|
Luftfartsverket |
83 |
84 |
|
Svenska kraftnät |
78 |
32 |
|
Sjöfartsverket |
54 |
10 |
|
Övriga myndigheter |
2 407 |
1 890 |
|
|
|
|
|
Summa |
135 926 |
76 044 |
|
|
|
|
|
Övriga kortfristiga fordringar ökade med 60 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Skatteverkets fordringar på skattekontot minskade med 6,9 miljarder kronor. I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som Skatteverket gör ingår i skattekontosystemet. Fordran på kommuner och landsting är slutavräkning av kommunalskatt och var en skuld 2013. Skatteverket gör slutavräkning i januari månad andra året efter inkomståret. Då justerar de totala slutliga kommunalskattemedel mot de preliminära medel som Skatteverket betalade ut till kommuner och landsting under inkomståret.
Placeringspolicyn för både Insättningsgaranti- fonden och Kärnavfallsfonden ändrades under 2014 och medger nu att affärer med återköps- avtal (repor) ligger öppna över bokslutsdagen. Motsvarande skuldrepor redovisas under Övriga kortfristiga skulder, se not 48.
Kärnavfallsfondens övriga kortfristiga ford- ringar är repor i förvaltningen av Kärnavfalls- fonden.
Riksgäldskontorets fordringar ökade med 26,9 miljarder kronor. Ökningen är hänförlig till
Skr. 2014/15:101
reporna i Insättningsgarantifonden. Affärsdags- redovisningen minskade med 2,6 miljarder kronor. Vid affärsdagsredovisning uppstår en fordran när en affär ingås som sedan tas bort några dagar senare i samband med att betalningen görs. Det är normalt att det är stora fluktuationer i effekten av affärsdagsredo- visningen.
Statens jordbruksverk redovisar huvud- sakligen fordringar på EU för bidrag myndig- heten betalat ut inom jordbruksfonderna samt för produktionsavgift för socker. Fordran på EU minskade vilket främst hänför sig till lands- bygdsprogrammet. Programmet är ännu inte godkänt av EU, men beräknas bli det i juni 2015. Därför ställde Jordbruksverket inte ut några rekvisitioner, utan redovisar beloppet som upplupen intäkt.
Försäkringskassans fordringar är till största delen fordringar på bidragsskyldiga med underhållsstöd och återkravsfordringar samt fordringar för vård inom EU.
Tullverkets övriga fordringar består främst av obetalda tullräkningar för uppbörd. Orsaken till ökningen är att Tullverket debiterade mer uppbörd under de två sista veckorna 2014 jämfört med de två sista veckorna 2013. Importen ökade 2014 jämfört med 2013.
Not 36
Förutbetalda kostnader
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
Riksgäldskontoret |
|
|
- underkurser, upplåning i svenska |
3 498 |
6 828 |
kronor |
|
|
- underkurser, upplåning i utländsk |
479 |
270 |
valuta |
|
|
- underkurser, statsskulden till |
14 |
192 |
nominellt belopp i svenska kronor |
|
|
- underkurs, statsskulden till nominellt |
35 |
11 |
belopp i utländsk valuta |
|
|
- förutbetalda kostnader |
15 |
14 |
- fordran ränta, Riksgäldsspar |
18 |
36 |
Summa Riksgäldskontoret |
4 059 |
7 351 |
Kammarkollegiet |
2 581 |
5 |
Rikspolisstyrelsen |
574 |
560 |
Skatteverket |
430 |
142 |
Kriminalvården |
370 |
363 |
Trafikverket |
370 |
353 |
213
Skr. 2014/15:101
Lunds universitet |
271 |
256 |
Försäkringskassan |
268 |
249 |
Arbetsförmedlingen |
203 |
197 |
Domstolsverket |
197 |
186 |
Myndigheten för samhällsskydd och |
182 |
162 |
beredskap |
|
|
Migrationsverket |
180 |
138 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
172 |
115 |
Uppsala universitet |
167 |
153 |
Karolinska institutet |
162 |
161 |
Göteborgs universitet |
156 |
149 |
Affärsverk |
|
|
Sjöfartsverket |
33 |
48 |
Svenska kraftnät |
31 |
30 |
Luftfartsverket |
20 |
28 |
Övriga myndigheter |
2 590 |
2 399 |
|
|
|
Summa |
13 016 |
13 045 |
|
|
|
En förutbetald kostnad är en utgift som har betalats under året men som avser outnyttjade resurser eller tjänster. Normalt blir det en kostnad kommande år. Syftet med att periodisera förutbetalda kostnader är att resultaträkningen enbart ska visa årets kostnader för förbrukade resurser och utnyttjade tjänster.
Underkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör underkurs och bokförs som en förutbetald kostnad som periodiseras över lånets löptid.
Kammarkollegiets förutbetalda kostnad är bl.a. en följd av omläggningen av Europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS). Vid omläggningen räknade EU- kommissionen om medlemsstaternas BNI för perioden
Rikspolisstyrelsen redovisar förutbetalda kostnader för hyror på 445 miljoner kronor och övriga förutbetalda kostnader som leasing- avgifter, telefonikostnader, försäkringar samt drift, underhåll och support av datasystem.
Bland Skatteverkets förutbetalda kostnader finns 269 miljoner kronor för en återbetalning av den mervärdesskattebaserade
Posten förutbetalda kostnader vid Kriminal- vården utgörs huvudsakligen av förutbetalda hyror och nyttjanderätter.
I posten förutbetalda kostnader för Trafikverket ingår bl.a. projektkostnader för Citybanan med 169 miljoner kronor.
Lunds universitet redovisar förutbetalda hyreskostnader på 233 miljoner kronor.
Förutbetalda kostnader i övrigt är exempelvis hyror eller licensavgifter för kommande kvartal eller år.
Not 37
Upplupna bidragsintäkter
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
|
|
|
Trafikverket |
418 |
698 |
Kungl. Tekniska högskolan |
273 |
268 |
Karolinska institutet |
212 |
222 |
Lunds universitet |
207 |
180 |
Migrationsverket |
203 |
218 |
Uppsala universitet |
168 |
122 |
Göteborgs universitet |
168 |
157 |
Stockholms universitet |
155 |
83 |
Försäkringskassan |
117 |
110 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
105 |
88 |
Linköpings universitet |
102 |
84 |
Umeå universitet |
87 |
76 |
Luleå tekniska universitet |
65 |
61 |
Övriga myndigheter |
329 |
318 |
|
|
|
Summa |
2 609 |
2 685 |
Upplupna bidragsintäkter är överenskommen ersättning för genomförd verksamhet som ännu inte betalats till myndigheten.
Trafikverkets upplupna bidragsintäkter är främst bidrag för investeringar som till största delen finansieras av kommuner. Av dessa var 178 miljoner kronor väginvesteringar och 146 miljoner kronor järnvägsinvesteringar.
Upplupna bidragsintäkter vid universitet och andra lärosäten är främst pågående forsknings- projekt.
Migrationsverket redovisade upplupna bidragsintäkter på 203 miljoner kronor för EU- medel.
214
Not 38
Övriga upplupna intäkter
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
Riksgäldskontoret |
|
|
Upplupna ränteintäkter, svenska kronor |
4 782 |
5 169 |
Upplupna ränteintäkter, utländsk valuta |
244 |
864 |
Övriga upplupna intäkter |
1 116 |
735 |
Summa Riksgäldskontoret |
6 142 |
6 768 |
Kärnavfallsfonden |
1 770 |
1 794 |
Statens jordbruksverk |
1 271 |
5 |
Försäkringskassan |
471 |
474 |
Inspektionen för |
239 |
425 |
arbetslöshetsförsäkringen |
|
|
Tillväxtverket |
234 |
551 |
Transportstyrelsen |
207 |
177 |
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät |
770 |
645 |
Luftfartsverket |
218 |
207 |
Sjöfartsverket |
68 |
71 |
Övriga myndigheter |
832 |
1 590 |
Summa |
12 222 |
12 707 |
|
|
|
Upplupna intäkter är räntor och andra intäkter som upparbetats, men där myndigheten inte fakturerat eller fått betalt till och med brytdagen.
Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter i svenska kronor och utländsk valuta är ränte- intäkter förknippade med statsskulden som är intjänade under året men som ännu inte är inbetalda till Riksgäldskontoret.
Kärnavfallsfondens upplupna intäkter är upp- lupna avgifter för producerad el som kärnkrafts- bolagen i efterhand betalar till Kärnavfallsfonden med 1 327 miljoner kronor och 598 miljoner kronor upplupna ränteintäkter för placeringar.
Statens jordbruksverk redovisar upplupna intäkter för medel inom EU:s landsbygds- program
Försäkringskassan redovisar upplupna in- täkter för vård inom EU på 315 miljoner kronor och upplupna ränteintäkter för återkrav på 135 miljoner kronor.
Upplupna intäkter hos Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen består av finansie- ringsavgifter från arbetslöshetskassor. Arbets-
Skr. 2014/15:101
löshetsavgifter avskaffades fr.o.m. 2014 men ingick i beloppet 2013.
Tillväxtverkets upplupna intäkter är för medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
Svenska kraftnät redovisar upplupna nät- intäkter på 288 miljoner kronor och upplupna intäkter från balans- och systemansvariga på 476 miljoner kronor.
Not 39
Värdepapper och andelar
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
Riksgäldskontoret |
16 430 |
14 007 |
Försäkringskassan |
1 029 |
1 001 |
Pensionsmyndigheten |
443 |
450 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
543 |
- |
Övriga myndigheter |
0 |
0 |
|
|
|
Summa |
18 445 |
15 458 |
Riksgäldskontorets värdepapper och andelar är pågående affärer med återköpsavtal (s.k. repor) i egna statspapper.
Försäkringskassans värdepapper och andelar är huvudsakligen hypoteksobligationer i de fonder Försäkringskassan redovisar, främst Trafiklivräntefonden.
Pensionsmyndigheten redovisar obligationer, främst hypoteksobligationer, som hör till den frivilliga pensionsförsäkringen och Sjömans- pensionsfonden.
Luftfartsverket redovisar kortfristiga place- ringar i företagscertifikat som värdepapper och andelar.
215
Skr. 2014/15:101
Not 40
Kassa och bank
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
Exportkreditnämnden |
821 |
831 |
Kronofogdemyndigheten |
458 |
432 |
Trafikverket |
264 |
139 |
195 |
- |
|
Regeringskansliet |
173 |
148 |
Styrelsen för internationellt |
151 |
53 |
utvecklingssamarbete |
|
|
Länsstyrelsen i Norrbottens län |
151 |
145 |
Uppsala universitet |
135 |
189 |
Karolinska institutet |
109 |
108 |
Universitets- och högskolerådet |
102 |
92 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
3 312 |
3 178 |
Svenska kraftnät |
192 |
150 |
Sjöfartsverket |
119 |
102 |
Övriga myndigheter |
901 |
1 171 |
|
|
|
Summa |
7 083 |
6 738 |
|
|
|
Exportkreditnämnden redovisar banktillgodo- havanden i utländsk valuta till värdet av 656 miljoner kronor samt banktillgodohavanden i svenska kronor på 165 miljoner kronor.
Kronofogdemyndighetens belopp är till största delen deponerade medel och ansöknings- avgifter. Dessa har betalats in som klienters bankmedel men Kronofogdemyndigheten har ännu inte redovisat dem mot inkomsttitel.
Not 41
Nettoförmögenheten
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
|
|
|
Uppskrivningskapital |
59 |
60 |
Donationskapital |
797 |
639 |
Resultatandelar i hel- och delägda |
253 990 |
258 462 |
företag |
|
|
Balanserad kapitalförändring |
||
Årets |
||
resultaträkningen |
|
|
|
|
|
Summa |
Nettoförmögenheten är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Eftersom statens skulder är större än tillgångarna är statens netto- förmögenhet negativ. Förändringen av netto- förmögenheten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Netto- förmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens överskott/underskott. Där- utöver påverkas nettoförmögenheten av andra transaktioner som förändrar tillgångarnas eller skuldernas värde utan att de redovisas i resultat- räkningen. År 2014 minskade nettoförmögen- heten med 67 miljarder kronor. Nedan redogörs för förändringar av poster som ingår i netto- förmögenheten. Vissa händelser som i sig inte innebär att nettoförmögenheten påverkas utgör ändå förklaringar till förändringar av ingående delposter.
Uppskrivningskapital
Uppskrivningskapitalet har minskat med 1 miljon kronor under året. Kapitalet minskar med avskrivningsbeloppen på uppvärderade anläggningar samt med omföring till balanserad kapitalförändring vid försäljning av tillgångar.
Donationskapital
Donationskapitalet har ökat med 158 miljoner kronor under året. Ökningen beror till största delen på donationer av konstverk till Moderna museet.
Resultatandelar i dotterbolag
Kammarkollegiet svarar för merparten av posten. Andelsvärdet är vid årets beräkning till största delen baserat på bolagens egna kapital enligt årsbokslut. Minskningen på 4,5 miljarder kronor under året består av föregående års resultat- andelar (6,9 miljarder kronor), utdelningar betalda under 2014
Vattenfall AB redovisar en ökning av det egna kapitalet vid sidan av resultatet. Förändringen uppgår till 3,1 miljarder kronor och består till största delen av positiva omräkningsdifferenser vid konsolidering av verksamhet i utlandet (10 miljarder kronor) och valutasäkring av utländskt eget kapital
216
ägarförändringar (2,3 miljarder kronor), kassa- flödessäkring
SAS AB omvärderade pensionsskulden i enlighet med nya redovisningsprinciper, vilket medförde en direkt minskning av andelen eget kapital med 2,0 miljarder kronor. En emission av preferensaktier ökade kapitalandelen med 0,7 miljarder kronor.
Postnords direkta minskning av andelen eget kapital uppgår till 0,7 miljarder kronor och består till största delen av omvärdering av pensionskulden.
Nordiska investeringsbankens redovisnings- valuta Euro stärktes gentemot svenska kronor, vilket medförde en ökning av andelen eget kapital med 0,6 miljarder kronor.
TeliaSonera AB rapporterar en direkt ökning av eget kapital med 0,6 miljarder kronor av- seende främst valutakursdifferenser (1,1 mil- jarder kronor), transaktioner i eget kapital i intressebolag (0,4 miljarder kronor), omvärde- ring av pensionsskuld
LKAB minskade eget kapital med främst kassaflödessäkringar
Balanserad kapitalförändring
Den balanserade kapitalförändringen minskade med 18 miljarder kronor under året. Den del av föregående års överskott/underskott som inte är hänförligt till resultatandelar har minskat kapital- förändringen med 31 miljarder kronor.
Utdelningar från dotterbolag enligt före- gående stycke ökar denna delpost med motsvarande belopp, dvs. 13 miljarder kronor.
Systembolaget AB:s resultat förs till en del som skatteintäkt, vilket påföljande år omförs till resultatandel från kapitalförändring
EKN rapporterar en skuld för över förväntansriktig premieandel på 0,6 miljarder kronor, vilken kommer att redovisas på inkomsttitel följande år. Skulden är till staten och redovisas därför som en direkt ökning av balanserad kapitalförändring.
Skilda principer vid värdering av inomstatliga värdepapper medför en utjämningspost på 0,5 miljarder kronor som redovisas som balanserad kapitalminskning.
Skr. 2014/15:101
Eliminering av inomstatliga ensidiga periodiseringar samt diverse fordringar och skulder medför ett saldo på 0,3 miljarder kronor som minskar nettoförmögenheten.
Eliminering av premiepensionssystemet ur Pensionsmyndighetens redovisning medförde en direkt ökning av nettoförmögenheten med 0,3 miljarder kronor.
Riksgäldskontorets konton för hantering av
Summan av statens interna fordringar och skulder avseende moms minskar nettoför- mögenheten med 0,2 miljarder kronor.
Saldot vid avräkning av inomstatliga betalningar avseende anslag och inkomsttitlar uppgick vid årsskiftet till 0,1 miljarder kronor och redovisas som en minskning av netto- förmögenheten.
Nedanstående tabell visar de poster som lett fram till nettoförmögenhetens förändring. Se även avsnitt Nettoförmögenheten i avsnitt 3.2.1 Balansräkning.
217
Skr. 2014/15:101
Nettoförmögenhetens förändring
Miljoner kronor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Resultat- andelar i |
|
|
|
|
Uppskrivnings- |
Donations- |
hel och delägda |
Balanserad kapital- |
Årets över- |
|
|
kapital |
kapital |
företag |
förändring |
/underskott |
Summa |
Utgående balans 2013 |
60 |
639 |
258 462 |
|||
Omräkning av pensionsskuld |
|
|
|
1 872 |
|
1 872 |
Omklassificering av transferering |
|
|
|
800 |
0 |
|
till aktieägartillskott |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ingående balans 2014 |
60 |
639 |
258 462 |
|||
Föreg. års kapitalförändring |
|
6 874 |
23 885 |
0 |
||
Utdelning från hel- och delägda |
|
|
12 823 |
|
0 |
|
företag |
|
|
|
|
|
|
Förändring av eget kapital hos |
|
|
1 427 |
|
|
1 427 |
hel- och delägda företag |
|
|
|
|
|
|
Försäljning och likvidering av |
|
|
28 |
|
0 |
|
aktier i hel- och delägda företag |
|
|
|
|
|
|
Omföring av resultatandel från |
|
|
90 |
|
0 |
|
Systembolaget redovisad som |
|
|
|
|
|
|
skatteintäkt |
|
|
|
|
|
|
EKN:s skuld för över |
|
|
|
565 |
|
565 |
förväntansriktig premieandel |
|
|
|
|
|
|
Utjämningspost vid eliminering av |
|
|
|
|
||
statspapper |
|
|
|
|
|
|
Saldo vid eliminering av ensidiga |
|
|
|
|
||
inomstatliga |
|
|
|
|
|
|
periodavgränsningsposter samt |
|
|
|
|
|
|
diverse fordringar och skulder |
|
|
|
|
|
|
Pensionsmyndighetens |
|
|
|
303 |
|
303 |
redovisning av |
|
|
|
|
|
|
premiepensionssystemet |
|
|
|
|
|
|
Rundradiokonto m.m., |
|
|
|
|
||
Riksgäldskontoret |
|
|
|
|
|
|
Eliminering av inomstatliga |
|
|
|
|
||
balansposter avseende moms |
|
|
|
|
|
|
Saldo inomstatlig |
|
|
|
|
||
betalningsavräkning |
|
|
|
|
|
|
Övriga förändringar |
|
158 |
|
145 |
||
Årets underskott |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Summa årets förändring |
158 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
Utgående balans |
59 |
797 |
253 990 |
218
Skr. 2014/15:101
I tabellen nedan redovisas en beräkning av skillnaderna mellan balansräkningens netto- förmögenhet för 2013 och 2012 jämfört med statens förmögenhet beräknad i anslutning till nationalräkenskapernas principer. National- räkenskapernas (NR) beräkningar finns inte färdigställda för 2014 och jämförelsen görs därför för 2013.
Miljarder kronor |
|
|
|
2013 |
2012 |
Statens nettoförmögenhet enligt |
||
årsredovisningen för staten |
|
|
Avgående poster ur Nettoförmögenheten |
|
|
Affärsverkens anläggningstillgångar |
||
Fordringar och skulder hos andra |
159 |
140 |
myndigheter än Riksgäldskontoret, Centrala |
|
|
studiestödsnämnden m.fl. |
|
|
Värdejusteringar, Centrala |
32 |
32 |
studiestödsnämnden och |
|
|
Exportkreditnämnden |
|
|
Tillkommande poster i Statens förmögenhet |
|
|
enligt |
|
|
Uppvärdering av börsnoterade aktier till |
45 |
54 |
marknadsvärde |
|
|
räknas upp med prisindex samt med moms medan fasta realtillgångar i balansräkningen värderas till ursprungligt anskaffningsvärde. Detta står för 51 procent av skillnaden i förmögenheten. En annan stor del beror på att NR använder marknadsprisvärdering där sådan finns tillgänglig, t.ex. för vissa aktieinnehav och för skulder i form av bl.a. statsobligationer. I fråga om avgränsning ingår Riksbanken som kapitalandel i NR och inte endast med grund- fonden. Skattefordringar hos NR inkluderar obetalda skatter vid årsskiftet medan balans- räkningen tar upp en periodavgränsningspost motsvarande den ackumulerade periodiseringen av skatteintäkterna. Dessutom finns andra mindre skillnader. För tillgångar och skulder i övrigt tas främst vissa stora myndigheter med omfattande finansiell verksamhet med i NR. Fordringar och skulder av löpande karaktär är till största delen inte med i NR. För att balansera den särskilda löneskatt som ingår i kommuner- nas pensionsskuld tar NR upp en fordran i staten på motsvarande belopp.
Pålägg av moms och indexuppräkning till aktuell prisnivå av anläggningstillgångar/förbrukningsinventar ier samt utökad aktivering av forskning och utveckling
Periodiserade skattefordringar
Omvärdering av statsskuld och övriga finansiella poster till marknadsvärde
Riksbankens egna kapital utöver grundfond
Löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld
643 |
646 |
Not 42 |
|
|
|
|
Fonder |
|
|
|
|
Miljoner kronor |
|
|
143 |
146 |
|
2014 |
2013 |
32 |
Kärnavfallsfonden |
53 157 |
50 372 |
|
|
|
Stabilitetsfonden (Riksgäldskontoret) |
53 055 |
49 649 |
83 |
106 |
Insättningsgarantifonden |
30 583 |
28 353 |
|
|
|||
96 |
89 |
(Riksgäldskontoret) |
|
|
Värdepapper hos Norrlandsfonden, |
30 |
41 |
Riksbankens jubileumsfond, Allmänna |
|
|
arvsfonden m.fl. |
|
|
Övrigt |
15 |
0 |
Statens förmögenhet enligt |
912 |
891 |
|
|
|
Skillnaden mellan balansräkningens netto- förmögenhet vid utgången av 2013 på
Skillnaderna beror dels på olika värderings- principer, dels på olika avgränsning av staten. Den enskilt största skillnaden beror på att fasta realtillgångar i NR värderas till
Trafiklivräntefonden |
917 |
893 |
(Försäkringskassan) |
|
|
Batterifonden (Naturvårdsverket) |
510 |
648 |
Kammarkollegiet, |
359 |
335 |
försäkringsverksamheten m.m. |
|
|
Bygdemedel m.m. (länsstyrelser) |
316 |
306 |
Försäkringskassans övriga fonder |
256 |
255 |
Övriga |
273 |
240 |
|
|
|
Summa |
139 426 |
131 051 |
|
|
|
Som fonder i staten redovisas medel som är reserverade för särskilda ändamål, men där det reserverade beloppet inte beror direkt på en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. De viktigaste förändringarna i fondkapitalet beskrivs i not 5 Avsättning till/upplösning av fonder.
219
Skr. 2014/15:101
Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammar- kollegiet. Fonden består av avgifter från kärn- kraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Kärnavfallsfonden har ökat kraftigt under ett antal år. Fondmedlen är placerade i s.k. säkerställda obligationer utgivna av bostads- finansieringsinstitut, i statspapper och på konto i Riksgäldskontoret. Vid utgången av 2014 utgörs cirka 50 procent av tillgångarnas bokförda värde av säkerställda obligationer.
Stabilitetsfonden inrättades enligt riksdagens beslut i samband med finanskrisen under hösten 2008 för att finansiera framtida stödåtgärder. Den förvaltas av Riksgäldskontoret. Inlednings- vis tillfördes 15 miljarder kronor genom särskilt anslag på statens budget. Avsikten är att fonden genom de inbetalda stabilitetsavgifterna och bankgarantiavgifterna från banker och andra institut med avkastning, ska öka så att den inom 15 år uppgår till motsvarande 2,5 procent av BNP. Under året ökade fondens behållning med 3,4 miljarder kronor (jfr not 5).
Riksgäldskontoret förvaltar även Insättnings- garantifonden som har byggts upp av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiftens storlek bygger på institutens kapitaltäck- ningsgrad och används till att bygga upp en fond för att kunna betala ut ersättning till kunder i omfattade kreditinstitut eller värdepappersbolag som går i konkurs. Insättningsgarantin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer. Insättningsgarantimedlen är placerade i statspapper och till mindre del på konto i Riksgäldskontoret. Insättningsgaranti- fonden ökade med 2,2 miljarder kronor under året.
Försäkringskassan redovisar ett antal fonder som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser betalas ut. Den största är Trafiklivräntefonden och utöver den finns bl.a. Frivilliga yrkes- skadefonden och Affärsverksfonden.
Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och används för bl.a. omhändertagande av miljöfarliga batterier.
Kammarkollegiets fonder avser kollegiets försäkringsverksamhet, men även bl.a. Viltvårds- fonden, Kulturfonden för Sverige och Finland samt Författarfonden.
Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder. Cirka 45 procent av beloppet redovisas av Länsstyrelsen i Norrbottens län.
Bland fonder som inte specificeras i tabellen finns främst medel från vattendomar m.m. hos Havs- och vattenmyndigheten, Brottsoffer- fonden samt Sjömanspensionsfonden hos Pensionsmyndigheten.
Not 43
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
Statens tjänstepensionsverk |
212 284 |
205 652 |
Riksdagsförvaltningen |
2 709 |
2 585 |
Försvarsmakten |
242 |
364 |
Rikspolisstyrelsen |
61 |
89 |
Trafikverket |
65 |
58 |
Göteborgs universitet |
22 |
46 |
Försvarets materielverk |
32 |
42 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
2 987 |
2 731 |
Sjöfartsverket |
1 833 |
1 690 |
Svenska kraftnät |
469 |
433 |
Övriga myndigheter |
440 |
502 |
|
|
|
Summa |
221 144 |
214 192 |
Statens pensionsåtagande vid SPV
Statens tjänstepensionsverk (SPV) ansvarar och gör avsättningar för de förmånsbestämda tjänstepensionerna och de övriga avtals- försäkringar som myndigheterna har betalat premier eller lönekostnadspålägg för, vilket utgör merparten av statens pensionsåtagande. Undantag från denna ordning är de myndigheter som gör egna avsättningar för pensioner, främst affärsverken.
Den pensionsskuld som SPV redovisar ökade med 6,6 miljarder kronor jämfört med 2013 då den ökade med 7,6 miljarder kronor. Skulden har beräknats med motsvarande ränteantaganden som de som tillämpats i årsredovisningen för staten de närmast föregående åren (se redo- visningsprinciper och tilläggsupplysningar) och det innebär att den är 18,8 miljarder kronor lägre
220
än den skuld som SPV redovisar i sin års- redovisning.
I nedanstående tabell framgår förändringens viktigaste delposter enligt en skuldanalys som SPV gjort.
Förklaring till förändring av den försäkringstekniska avsättningen i SPV:s tjänstepensionsverksamhet
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
|
|
|
Ingående skuld |
205 149 |
197 507 |
Justering av ingående skuld |
||
Ändrade beräkningsgrunder, bruttoränta |
5 692 |
5 502 |
Ändrade beräkningsgrunder, övrigt |
294 |
0 |
Nyintjänande |
6 140 |
6 279 |
Utbetald pension |
||
Basbeloppsindexering |
2 179 |
|
Grundränta, brutto |
2 319 |
2 647 |
Grundränta, frigjorda omkostnader |
||
Antaganden om livslängd |
147 |
|
Nya och tillfälliga sjukpensioner |
113 |
133 |
Nyavsättning premiebefrielse |
68 |
25 |
Nyavsättning icke aktuell, temporär |
245 |
342 |
efterlevandepension |
|
|
Avveckling riskförmåner |
1 |
|
Nya pensionsersättningar och särskilda |
30 |
56 |
pensionsersättningar |
|
|
Förändring av antastbar förmån |
10 |
|
Nya temporära efterlevandepensioner |
110 |
103 |
Utbetalning, frigjorda omkostnader |
||
Aktualisering |
||
Övrigt |
1 555 |
|
|
|
|
Summa utgående skuld1 |
211 793 |
205 149 |
1 Till detta kommer tjänstegruppliv- och personskadeersättningar med 491 miljoner kronor (503 miljoner kronor föregående år) vilket förklarar avvikelsen i belopp i not 43.
Ändrade beräkningsgrunder visar den skuld- effekt som uppstår när de försäkringstekniska beräkningsgrunderna ändras. I årsredovisningen för staten 2013 tillämpades grundräntan 1,3 procentenheter och för 2014 har den sänkts till 1,1 procent enligt den princip som innebär att en förändring av räntan i beräkningsgrunderna tillåts slå igenom med högst 0,2 procentenheter.
Nyintjänande består av den skuldförändring som beror på att de aktiva har tjänat in ytterligare rätt till ålderspension och komplette-
Skr. 2014/15:101
rande efterlevandepension/familjepension under året.
Utbetald pension motsvarar den skuld- minskning som utbetalningarna medfört. Posten är en beräkning utifrån tillgängliga data och det kan finnas avvikelser mellan postens värde och bokförda betalningar exempelvis när retroaktiva utbetalningar gjorts.
Basbeloppsindexering avser omräkning med förändringen av prisbasbeloppet som görs av pensioner som betalas ut och av fribrev. Mellan 2013 och 2014 var denna sänkning 0,22 procent vilket gav en skuldminskning med 455 miljoner kronor.
Grundränta visar den uppräkning av skulden som enligt de försäkringstekniska riktlinjerna ska göras med antagen ränta, som 2014 var 1,1 procent.
I Övrigt ingår effekter som uppstår i skulden när förmånsbelopp förändras under perioden till exempel på grund av samordning. År 2014 minskade inkomstpensionen med 2,7 procent vilket har lett till högre pensionsbelopp och högre skulder för bruttosamordnad tjänste- pension.
Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Riksdagsförvaltningen tar upp avsättning för pensioner och inkomstgarantier till tidigare och nuvarande ledamöter. Av det totala beloppet avsåg 611 miljoner kronor inkomstgarantier. Cirka 72 procent av den totala avsättningen avsåg avgångna ledamöter, medan återstoden avsåg aktiva ledamöter.
Pensionsskulderna för Riksdagsförvaltningen och för Luftfartsverket, Sjöfartsverket och affärsverket Svenska kraftnät har också räknats om enligt den princip som tillämpas för förändring av grundräntan i årsredovisningen för staten. Principen innebär att en förändring av grundräntan tillåts slå igenom med högst 0,2 procentenheter på grundräntan som används vid beräkning av pensionsavsättningen i årsredo- visningen för staten. Omräkningen innebär att sammantaget är tjänstepensionsskulderna för Riksdagsförvaltningen och affärsverken upp- tagna till 1 299 miljoner kronor lägre i årsredo- visningen för staten än i deras respektive årsredovisningar.
221
Skr. 2014/15:101
Not 44
Övriga avsättningar
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
Exportkreditnämnden |
5 618 |
6 232 |
Trafikverket |
1 172 |
1 094 |
Riksgäldskontoret |
909 |
806 |
Försvarsmakten |
530 |
626 |
Pensionsmyndigheten, frivillig |
448 |
449 |
pensionsförsäkring |
|
|
Styrelsen för internationellt |
|
|
utvecklingssamarbete |
355 |
220 |
Regeringskansliet |
142 |
35 |
Rikspolisstyrelsen |
122 |
90 |
Kriminalvården |
99 |
77 |
Boverket, bostadskreditgarantier |
89 |
102 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
165 |
140 |
Sjöfartsverket |
56 |
7 |
Övriga myndigheter |
895 |
861 |
|
|
|
Summa |
10 600 |
10 739 |
|
|
|
Balansposten Övriga avsättningar består till största delen av Exportkreditnämndens (EKN) avsättningar för risker i garantiengagemang. Reserveringar har gjorts för förväntad förlustrisk i affärerna. Reserveringen vid utgången av 2014 uppgick till 5 618 miljoner kronor (netto med hänsyn till återförsäkrares andel 5 412 miljoner kronor) vilket innebär en minskning med 614 miljoner kronor eller 10 procent under året. Reserveringen delas in i reservering för ej intjänade premier och kvardröjande risker, respektive reservering för skador. Det är reservering för ej intjänade premier som står för huvuddelen, 73 procent av den totala reserveringen. Det finns både positiva och negativa förändringar inom de olika delarna av reservationen. En stor del av årets minskning beror dock på att EKN under 2014 har lyft ut en del av avsättningen som rör s.k. över förväntansriktig premie, och redovisar den som skuld. Värdet av utestående garantier sjönk med cirka 10 procent under 2014, till 174 miljarder kronor. Samtidigt ökade kreditriskerna i genomsnitt. Totalt sett minskade därmed reserveringarna nominellt, men ökade något som andel av engagemanget.
Trafikverket redovisar gjorda avsättningar som främst gäller skadeståndskostnader med 840 miljoner kronor och miljöåtgärder med 260 miljoner kronor. Här ökade avsättningarna för skadestånd medan avsättningarna för miljöåtgärder minskade under året.
Riksgäldskontoret reserverar medel för framtida garantiförluster. Reserveringen gäller till största delen garantin för Öresundsbron. Avsättningarna för förväntade förluster i garanti- verksamheten ökade med 103 miljoner kronor under 2014. Det beror huvudsakligen på den nya garantin till Eurofima, som finansierar inköp av lok och vagnar åt europeiska järnvägsbolag.
Försvarsmaktens avsättning för framtida utgifter för omstrukturering enligt främst Försvarsbeslut 2004 har fortsatt att minska. Minskningen gäller den del av avsättningen som rör avveckling av materiel. De kvarstående avsättningarna för omstrukturering gäller till drygt 50 procent avsättningar för avveckling av materiel, medan de återstående delarna främst rör sanering samt kompetensväxlings- och kompetensutvecklingsåtgärder.
Pensionsmyndigheten har en avsättning för frivillig pensionsförsäkring som är en verksam- het enligt äldre lagstiftning. Nyteckning till försäkringen upphörde i början av
Boverket redovisar avsättningar för kredit- garantier för bostäder övertagna från Statens Bostadskreditnämnd.
Styrelsens för internationellt utvecklings- samarbete (Sida) avsättningar för risker i engagemang gäller garantier som EKN administrerar för Sidas räkning avseende krediter för vissa utvecklingsändamål (s.k.
222
fristående |
garantier |
ökade däremot från |
126 miljoner |
kronor |
till 263 miljoner kronor i |
samband med det ökade engagemanget. Avsättningen hos Sida innehåller även en mindre del som gäller uppsagda lokaler och uppsagd personal.
Regeringskansliet gjorde en avsättning på 105 miljoner kronor under året för ersättningar till de avgående politiskt anställda m.fl. efter valet 2014.
Not 45
Statsskulden
Lån i svenska kronor
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
|
|
|
Nominella statsobligationer |
591 814 |
603 508 |
Statsskuldväxlar |
88 140 |
93 831 |
Likviditetsförvaltningsinstrument |
60 266 |
61 345 |
Säkerheter i svenska kronor |
20 805 |
11 062 |
Privatmarknadslån |
36 278 |
46 349 |
Valutaderivat |
||
Real skuld i svenska kronor |
203 158 |
197 796 |
Summa |
972 055 |
893 075 |
Eliminering, myndigheters innehav av |
||
statspapper |
|
|
|
|
|
Summa |
924 378 |
852 410 |
|
|
|
I Riksgäldskontorets definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument som Riksgäldskontoret använder, och har använt sig av, i sin finansiering av statens lånebehov (se Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Lån i Sverige redovisas till nominellt slutvärde, dvs. de marknadsvärderas inte med hänsyn till förändringar i marknadsräntorna.
I årsredovisningen för staten används Riksgäldskontorets definition av statsskulden minskad med elimineringar av de statliga myndigheternas innehav av statliga obligationer.
Det är endast ett fåtal myndigheter som har statsobligationer. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 19,5 miljarder kronor och Riks- gäldskontorets innehav för Insättningsgaranti- fonden var 28,0 miljarder kronor.
Skr. 2014/15:101
Lån i utländsk valuta
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
|
|
|
Obligationer m.m. i utländsk valuta |
385 841 |
259 579 |
Säkerheter i utländsk valuta |
13 300 |
14 688 |
Valutaderivat |
23 117 |
109 741 |
|
|
|
Summa |
422 258 |
384 008 |
|
|
|
Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till sitt aktuella värde, dvs. de räknas om till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen. De redovisade lånen i utländsk valuta ökade med 38,3 miljarder kronor.
Statsskulden totalt
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
Lån i svenska kronor |
924 378 |
852 410 |
Lån i utländsk valuta |
422 258 |
384 008 |
|
|
|
Summa |
1 346 636 |
1 236 418 |
Statsskulden har totalt ökat med 110 miljarder kronor jämfört med 2013. Statens budgetsaldo för 2014 var
Not 46
Långfristiga skulder
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
Trafikverket |
2 679 |
2 465 |
Riksgäldskontoret |
373 |
310 |
Övriga myndigheter |
8 |
1 |
|
|
|
Summa |
3 060 |
2 776 |
|
|
|
Långfristiga skulder vid sidan av statsskulden förekommer endast hos ett litet antal statliga myndigheter, förutom de lån i Riksgälds- kontoret som är interna i staten och därför elimineras i årsredovisningen för staten.
Trafikverket redovisar betalningsutfästelse till
223
Skr. 2014/15:101
Riksgäldskontoret redovisar lån för tillgångar som övertogs från affärsverket Statens järnvägar i samband med att affärsverket upphörde.
Not 47
Leverantörsskulder
Miljoner kronor |
|
|
|
2 014 |
2013 |
Trafikverket |
6 105 |
6 171 |
Försvarets materielverk |
2 231 |
2 968 |
Försvarsmakten |
835 |
659 |
Försäkringskassan |
461 |
539 |
Rikspolisstyrelsen |
397 |
796 |
Fortifikationsverket |
384 |
325 |
Migrationsverket |
320 |
222 |
Arbetsförmedlingen |
317 |
588 |
Karolinska institutet |
293 |
188 |
Kriminalvården |
282 |
318 |
Myndigheten för samhällsskydd och |
253 |
291 |
beredskap |
|
|
Skatteverket |
216 |
234 |
Göteborgs universitet |
191 |
164 |
Statens fastighetsverk |
189 |
230 |
Transportstyrelsen |
187 |
174 |
Lunds universitet |
183 |
251 |
Statens institutionsstyrelse |
182 |
133 |
Domstolsverket |
167 |
304 |
Regeringskansliet |
153 |
161 |
Uppsala universitet |
150 |
169 |
Umeå universitet |
137 |
158 |
Sveriges meteorologiska och |
110 |
94 |
hydrologiska institut |
|
|
Stockholms universitet |
109 |
90 |
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät |
625 |
697 |
Sjöfartsverket |
94 |
161 |
Luftfartsverket |
146 |
137 |
Övriga myndigheter |
2 839 |
2 858 |
|
|
|
Summa |
17 556 |
19 080 |
|
|
|
Leverantörsskulder är skulder som uppkommer vid köp av varor och tjänster. Posten varierar mycket på grund av skuldernas kortfristiga karaktär.
Not 48
Övriga kortfristiga skulder
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
Kärnavfallsfonden, repor |
33 765 |
- |
Skatteverket |
|
|
Kontoöverskott, skattekonto |
25 511 |
21 888 |
Skuld till kommuner och landsting |
0 |
7 217 |
Övrigt, Skatteverket |
89 |
275 |
Summa Skatteverket |
25 600 |
29 380 |
Riksgäldskontoret |
|
|
Repor Insättningsgarantifonden |
28 255 |
- |
Skuld till premiepensionssystemet |
10 916 |
10 194 |
3 663 |
2 236 |
|
Övrigt, Riksgäldskontoret |
934 |
226 |
Summa Riksgäldskontoret |
43 768 |
12 656 |
Försäkringskassan |
8 594 |
8 634 |
Trafikverket |
2 247 |
4 648 |
1 560 |
- |
|
Exportkreditnämnden |
354 |
461 |
Statens tjänstepensionsverk |
391 |
374 |
Rikspolisstyrelsen |
330 |
329 |
Uppsala universitet |
201 |
256 |
Försvarsmakten |
200 |
268 |
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät |
4 480 |
3 223 |
Luftfartsverket |
92 |
95 |
Sjöfartsverket |
25 |
18 |
Övriga myndigheter |
2 676 |
187 |
Summa |
124 283 |
60 529 |
|
|
|
Kärnavfallsfonden får enligt fastställd placerings- policy delta i marknaden med återköps- transaktioner, s.k. repor, för statsskuldväxlar och obligationer (inkl. realränteobligationer). Till- gångssidan av dessa repor redovisas under Övriga kortfristiga fordringar, se not 35.
En del av Skatteverkets skuld för konto- överskott på skattekonto består av skatte- betalares kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först 2015. En annan del består av oreglerade skulder avseende överskjutande ingående mervärdesskatt
224
eller andra återbetalningar som inte hunnit göras per balansdagen.
Slutavräkning av kommunalskatt till kommu- ner och landsting medförde en fordran 2014 men en skuld 2013, se not 35.
Kammarkollegiet förvaltar Insättningsgaranti- fonden på uppdrag av Riksgäldskontoret. Från och med 2014 har placeringspolicyn förändrats och repor får placeras över årsskiftet. Tillgångs- sidan av dessa repor redovisas under Övriga kortfristiga fordringar, se not 35.
Riksgäldskontorets skuld till premiepensions- systemet består huvudsakligen av inbetalda ålderspensionsavgifter som övergångsvis har placerats på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner.
Medel för
Försäkringskassans övriga skulder består av skatt på pensioner som betalas ut för Pensions- myndighetens räkning samt på sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, föräldrapenning m.fl. skattepliktiga socialförsäkringsförmåner.
I Trafikverkets övriga kortfristiga skulder ingår i huvudsak förskotteringar av väg- och järnvägsinvesteringar med 1 419 miljoner kro- nor, innehållna garantibelopp med 640 miljoner kronor samt 67 miljoner kronor för hyra av matarledningar.
Affärsverket Svenska kraftnäts övriga skulder består främst av bidrag från markägare, inve- steringsbidrag från intressenter och skuldförda kapacitetsavgifter. Ökningen med 1 257 miljoner kronor beror främst på en ökning av aktiverade investeringsbidrag och kapacitetsavgifter.
Skr. 2014/15:101
Not 49
Depositioner
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
Kronofogdemyndigheten |
782 |
772 |
Länsstyrelsen i Stockholms län |
232 |
270 |
Länsstyrelser, övriga |
146 |
117 |
Övriga myndigheter |
126 |
111 |
|
|
|
Summa |
1 286 |
1 270 |
Depositioner består bl.a. av indrivna medel hos Kronofogdemyndigheten och av hyror som privatpersoner deponerat hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare.
Not 50
Förskott från uppdragsgivare och kunder
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
|
|
|
Patent- och registreringsverket |
19 |
15 |
Kemikalieinspektionen |
18 |
15 |
Lantmäteriet |
18 |
21 |
Bolagsverket |
12 |
9 |
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät |
680 |
57 |
Övriga myndigheter |
12 |
123 |
|
|
|
Summa |
759 |
240 |
Uppdragsgivare och kunder lämnar medel till myndigheter i förskott för finansiering av större projekt, t.ex. infrastrukturprojekt och forsknings- och utvecklingsprojekt. Dessa projekt pågår under en längre tid och arbete är ännu inte avslutat eller projektet slutavräknat. Myndigheterna redovisar medlen som förskott från uppdragsgivare och kunder.
Svenska kraftnäts förskott består av avtal med kunder inom optoverksamheten, dvs. infra- struktur för tele- och datakommunikation. Avtalstiden varierar mellan 15 och 25 år. Svenska kraftnät redovisar förskotten som intäkter under denna tid.
225
Skr. 2014/15:101
Not 51
Upplupna kostnader
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
Riksgäldskontoret |
12 106 |
14 702 |
Migrationsverket |
4 164 |
2 524 |
Trafikverket |
2 073 |
1 949 |
Försvarsmakten |
1 268 |
1 091 |
Försäkringskassan |
1 082 |
1 061 |
Rikspolisstyrelsen |
944 |
1 007 |
Försvarets materielverk |
916 |
513 |
Arbetsförmedlingen |
668 |
515 |
Lantmäteriet |
408 |
313 |
Statens jordbruksverk |
374 |
109 |
Skatteverket |
356 |
347 |
Kriminalvården |
286 |
314 |
Göteborgs universitet |
239 |
248 |
Transportstyrelsen |
238 |
233 |
Kammarkollegiet |
229 |
140 |
Regeringskansliet |
226 |
220 |
Domstolsverket |
185 |
200 |
Lunds universitet |
184 |
241 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
164 |
161 |
Uppsala universitet |
158 |
176 |
Stockholms universitet |
137 |
141 |
Statens institutionsstyrelse |
121 |
150 |
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät |
592 |
423 |
Luftfartsverket |
131 |
108 |
Sjöfartsverket |
127 |
113 |
Övriga myndigheter |
2 196 |
2 282 |
|
|
|
Total summa |
29 572 |
29 281 |
Upplupna kostnader redovisas för tjänster som utförts under redovisningsperioden och varor som leverats men som faktureras eller betalas först under nästkommande räkenskapsår.
Riksgäldskontorets upplupna kostnader är räntekostnader för upplåning i svenska kronor och utländsk valuta samt skuldskötselinstru- ment.
Migrationsverket redovisar en ökning av upplupna kostnader med 1 640 miljoner kronor varav upplupna kostnader för placering av barn ökade med 479 miljoner kronor och upplupna kostnader för ersättning för ensamkommande barn ökade med 539 miljoner kronor.
Trafikverket redovisar upplupna kostnader för markinlösen på 641 miljoner kronor och upp- lupna semesterlöner, exklusive sociala avgifter, med 256 miljoner kronor. 205 miljoner kronor utgör upplupna utgiftsräntor. Andra upp- arbetade personalrelaterade kostnader uppgår till 198 miljoner kronor. Dessutom ingår övriga upplupna kostnader för investeringsverksam- heten och för underhållsverksamheten.
Upplupna kostnader hos Försvarsmakten är i huvudsak semesterlöneskuld och annan löne- skuld på 1 162 miljoner kronor.
Försäkringskassan redovisar bl.a. upplupna kostnader för vård inom EU, tandvård och andra försäkringskostnader på 710 miljoner kronor.
Svenska kraftnät redovisar bl.a. upplupna kostnader för balanskraft.
I övrigt består upplupna kostnader även av semester- och löneskulder som redovisas av de flesta myndigheter samt konsult- och revisions- arvoden m.m.
Not 52
Oförbrukade bidrag
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
|
|
|
Karolinska institutet |
1 577 |
1 614 |
Lunds universitet |
1 316 |
1 201 |
Göteborgs universitet |
1 041 |
991 |
Uppsala universitet |
790 |
813 |
Statens jordbruksverk |
539 |
1180 |
Kungl. Tekniska högskolan |
318 |
416 |
Umeå universitet |
300 |
343 |
Linköpings universitet |
257 |
269 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
232 |
242 |
Stockholms universitet |
214 |
250 |
Kustbevakningen |
171 |
172 |
Södertörns högskola |
157 |
165 |
Trafikverket |
141 |
25 |
Örebro universitet |
117 |
123 |
Linnéuniversitetet |
116 |
89 |
Luleå tekniska universitet |
115 |
115 |
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät |
- |
887 |
Luftfartsverket |
61 |
26 |
Övriga myndigheter |
1 071 |
1 077 |
|
|
|
Summa |
8 533 |
9 998 |
226
Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för sitt ändamål.
Universitet och högskolor redovisar oför- brukade bidragsmedel främst för finansiering av olika forskningsprojekt. I det totala beloppet för oförbrukade bidrag ingår uppbundna medel för framtida avskrivningar för investeringar som finansierats med erhållna bidrag.
Posten oförbrukade bidrag hos Statens jordbruksverk är huvudsakligen förskott från EU:s landsbygdsfond på 0,5 miljarder kronor.
Svenska Kraftnät redovisar bidrag från markägare till investeringar, investeringsbidrag från intressenter och skuldförda kapacitets- avgifter.
Totalt oförbrukade bidrag
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
|
|
|
Universitet och högskolor |
15 719 |
15 098 |
Inomstatligt |
8 787 |
8 125 |
Utomstatligt |
6 932 |
6 973 |
Länsstyrelser |
1 089 |
1 292 |
Inomstatliga |
985 |
1 175 |
Utomstatliga |
104 |
117 |
Övriga |
2 848 |
4 671 |
Inomstatliga |
1 351 |
1 763 |
Utomstatliga |
1 497 |
2 908 |
Totala inomstatliga |
11 123 |
11 063 |
Totala utomstatliga |
8 533 |
9 998 |
Summa |
19 656 |
21 061 |
|
|
|
Oförbrukade inomstatliga bidrag elimineras i årsredovisningen för staten, men redovisas här som tilläggsinformation. Dessa bidrag har i de flesta fall redovisats mot anslag hos den givande myndigheten.
De totala oförbrukade bidragen minskade med 1,4 miljarder kronor. Det är inomstatliga oförbrukade bidrag vid länsstyrelser och övriga myndigheter som har minskat.
För oförbrukade bidrag från utomstatliga finansiärer framgår jämförelser för de myndig-
Skr. 2014/15:101
heter som har störst oförbrukade belopp av not 52 ovan.
Högskolesektorn står för 79 procent av inomstatliga oförbrukade medel som vanligtvis är forskningsmedel, ofta från Vetenskapsrådet, andra forskningsråd eller myndigheter med uppgift att fördela sådana medel. Dessa medel ökade med 0,7 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Lunds universitet redovisade störst belopp vid utgången av 2014. Beloppet uppgick till 2,1 miljarder kronor vilket var 24 procent av de totala inomstatliga oförbrukade medlen för universitet och högskolor. Uppsala universitet redovisade 14 procent och Karolinska institutet 12 procent av totalen. De inomstatliga oförbrukade bidragen ökade något för nämnda myndigheter.
Inomstatliga bidrag hos länsstyrelserna avser vanligen medel från centrala myndigheter som ska förmedlas till olika regionala projekt.
Bland övriga myndigheter med oförbrukade bidrag från andra myndigheter, hade Vetenskapsrådet störst utfall med 0,2 miljarder kronor.
Oförbrukade inomstatliga bidrag
Inomstatliga oförbrukade bidrag uppgick till totalt 11 123 miljoner kronor.
I tabellen nedan visas hur 96 procent (10 715 miljoner kronor) av inomstatliga oför- brukade bidrag förväntas tas i anspråk inom angivna tidsintervaller. Ett belopp om 408 mil- joner kronor består av många mindre belopp och redovisas utan indelning i tidsintervall. Redo- visade belopp bygger på uppgifter som berörda myndigheter lämnat utifrån gjorda uppskatt- ningar om förväntad förbrukningstakt.
227
Skr. 2014/15:101
Miljoner kronor
Förbrukningstakt inomstatliga |
|
|
3 månader |
1 |
år |
Mer än |
oförbrukade bidrag |
Totalt |
Inom 3 månader |
till ett år |
till 3 |
år |
3 år |
Inomstatliga oförbrukade bidrag (med |
|
|
|
|
|
|
förbrukningstakt) |
10 715 |
2 698 |
6 437 |
1 405 |
175 |
|
varav Universitet och högskolor |
8 787 |
2 306 |
5 505 |
877 |
99 |
|
varav Länsstyrelser |
985 |
121 |
509 |
304 |
51 |
|
varav Övriga |
943 |
271 |
423 |
224 |
25 |
|
Övriga (utan förbrukningstakt) |
408 |
|
|
|
|
|
Totala inomstatliga oförbrukade bidrag |
11 123 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Not 53
Övriga förutbetalda intäkter
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
|
|
|
Riksgäldskontoret |
32 224 |
22 563 |
Periodisering av skatter |
8 795 |
16 046 |
Försvarets materielverk |
261 |
658 |
Rådet för Europeiska socialfonden i |
236 |
- |
Sverige |
|
|
Karolinska institutet |
228 |
225 |
Lunds universitet |
164 |
171 |
Kammarkollegiet |
152 |
159 |
Statens fastighetsverk |
132 |
125 |
Uppsala universitet |
109 |
111 |
Göteborgs universitet |
96 |
90 |
Trafikverket |
86 |
59 |
Tillväxtverket |
64 |
- |
Högskolan Dalarna |
60 |
12 |
Affärsverk |
|
|
Sjöfartsverket |
31 |
35 |
Svenska kraftnät |
22 |
- |
Luftfartsverket |
12 |
4 |
Övriga myndigheter |
665 |
597 |
|
|
|
Summa |
43 337 |
40 855 |
Övriga förutbetalda intäkter är inkomster för varor och tjänster som ännu inte har levererats eller utförts. Förutbetalda intäkter uppstår på grund av att varor och tjänster faktureras i förskott eller förskottsbetalas innan prestationer har utförts.
Överkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden är överkurs och bokförs som förutbetald intäkt som periodiseras över lånets löptid.
Periodisering av skatter är mellanskillnaden mellan de skatter som inbetalats och de skatteintäkter som beräknas i samband med upprättande av årsredovisningen för staten. När en ökning av en förutbetald intäkt redovisas innebär det att de periodiserade intäkterna är lägre än de betalda skatterna som Skatteverket m.fl. myndigheter redovisat. För 2014 är den beräknade skatteintäkten högre än årets inbetalningar och därför minskar de förutbetalda intäkterna.
Försvarets materielverks förutbetalda intäkter gäller i huvudsak pågående arbeten.
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige redovisar medel från EU:s socialfond och integrationsfonden.
Som Övriga förutbetalda intäkter hos andra myndigheter redovisas främst avgifts- eller uppdragsintäkter som betalats före årsskiftet, men som är hänförliga till kommande år.
Not 54
Garantiförbindelser
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
Garantier för vilka avsättning ej görs |
|
|
(alla hos Riksgäldskontoret) |
|
|
Insättningsgarantin och |
1 388 869 |
1 312 808 |
investerarskyddet |
|
|
Kreditgarantier |
|
|
Bankgarantier |
935 |
8 928 |
Garantier om tillförsel av kapital |
|
|
Garantikapital |
121 513 |
111 175 |
228
Övriga garantier |
|
|
Garantier som ställts ut av andra |
1 529 |
1 900 |
myndigheter än Riksgäldskontoret |
|
|
|
|
|
Summa garantiåtaganden som redovisas |
|
|
inom linjen |
1 512 846 |
1 434 811 |
|
|
|
Riksgäldskontoret, Exportkreditnämnden, Sida och Boverket hanterar de statliga garanti- åtagandena. Riksgäldskontoret beskriver garanti- verksamheten närmare i särskilt underlag.
Garantiåtagandena delas upp i två delar; garantier där myndigheterna inte gör avsättning för förluster och garantier där myndigheterna gör avsättning för förluster. Inom linjen tas de garantier som myndigheterna inte gör någon avsättning för upp. Dessa beskrivs nedan.
Garantiförbindelser för insättningsgarantin redovisas per den 31 december 2013. För investerarskyddet saknas uppgift om storleken på de skyddade tillgångarna.
Insättningsgarantin skyddar insättningar på konto upp till ett belopp på 100 000 euro per person och institut, vilket vid årsskiftet motsvarade strax över 900 000 kronor. De garanterade insättningarna uppgick till 1 389 miljarder kronor den 31 december 2013, vilket var en ökning med 76 miljarder kronor.
Bankgarantierna är det garantiprogram som beslutades 2008 och som gav banker, bostads- institut och vissa kreditmarknadsbolag möjlighet att träffa avtal med staten om garantier för en del av sin upplåning. Programmet stängdes för nyteckning och utestående garantier har därför minskat successivt under de senaste åren till 935 miljoner kronor vid utgången av 2014.
Garantikapital är medlemsåtaganden i nio internationella finansieringsinstitut som består av inbetalt kapital och garantikapital. Garanti- kapitalet innebär att staten förbinder sig att under vissa omständigheter skjuta till ett bestämt kapitalbelopp till instituten. Åtagandet ökade under 2014 från 111 miljarder kronor till 122 miljarder kronor.
Statens totala garantiåtaganden
Bland garantiförbindelser inom linjen finns inte de garantier med där förlustrisken har värderats och avsättning för förväntade förluster görs. Avsättningarna för förluster uppgick till sammanlagt cirka 7,0 miljarder kronor och kommenteras i viss mån i not 44, Övriga avsättningar.
Skr. 2014/15:101
I nedanstående tabell redovisas statens totala garantiåtaganden fördelat på de åtaganden för vilka avsättning inte görs och de åtaganden för vilka avsättning görs. Totalsumman för garanti- åtaganden avviker från vad som redovisas i avsnitt 5 tabell 5.1 då åtaganden på 17 miljoner kronor i Luftfartsverkets årsredovisning inte redovisats som ett garantiåtagande utan som övriga ansvarsförbindelser.
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
|
|
|
Garantiåtaganden för vilka avsättning |
|
|
ej görs redovisade inom linjen (enligt |
|
|
ovan) |
1 512 846 |
1 434 811 |
Garantier för vilka avsättning görs - |
|
|
redovisas ej inom linjen |
|
|
Garantier om tillförsel av kapital |
|
|
Grundfondsförbindelser, |
405 |
405 |
Riksgäldskontoret |
|
|
Kreditgarantier |
|
|
Exportkreditgarantier, |
174 245 |
194 713 |
Exportkreditnämnden |
|
|
964 |
872 |
|
Fristående krediter, Sida |
2 050 |
1 157 |
Infrastruktur, Riksgäldskontoret |
19 343 |
19 697 |
Bostadskrediter, Boverket |
2 093 |
1 735 |
Internationella åtaganden, |
6 734 |
6 327 |
Riksgäldskontoret |
|
|
Övrigt, Riksgäldskontoret |
12 |
13 |
Övriga garantier |
|
|
Pensionsgarantier, Riksgäldskontoret |
8 158 |
8 165 |
|
|
|
Summa garantiåtaganden för vilka |
|
|
avsättning görs |
214 004 |
233 084 |
|
|
|
Total summa garantiåtaganden |
1 726 850 |
1 667 895 |
229
Skr. 2014/15:101
Not 55
Övriga ansvarsförbindelser
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
Riksgäldskontoret |
9 680 |
8 230 |
Statens kulturråd |
2 933 |
3 092 |
Statens tjänstepensionsverk |
1 682 |
1 972 |
Kriminalvården |
1 084 |
1 259 |
Södertörns högskola |
1 025 |
680 |
Lunds universitet |
216 |
300 |
Stockholms universitet |
186 |
153 |
Totalförsvarets forskningsinstitut |
162 |
171 |
Rikspolisstyrelsen |
114 |
120 |
Göteborgs universitet |
111 |
104 |
Domstolsverket |
73 |
73 |
Arbetsförmedlingen |
60 |
- |
Affärsverk |
|
|
Sjöfartsverket |
232 |
256 |
Luftfartsverket |
17 |
18 |
Övriga myndigheter |
265 |
328 |
Summa |
17 840 |
16 756 |
|
|
|
Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning i balans- räkningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Som Övriga ansvarsförbindelser redovisas de ansvars- förbindelser som inte är garantiförbindelser.
Riksgäldskontorets ansvarsförbindelser är skuldbevis för utbetalningar från anslag till kapitalhöjning i internationella finansierings- institut.
Statens kulturråd redovisar ansvarsför- bindelser för statliga utställningsgarantier. Vid utgången av 2013 fanns 24 utställda garantier.
Statens tjänstepensionsverk redovisar delar av utfästelserna för antastbara pensionsförmåner som ansvarsförbindelser.
Kriminalvården redovisar ansvarsförbindelser för hyrda lokaler, i beloppet ingår även projekteringsgarantier. Södertörns högskola, Lunds universitet, Stockholms universitet, Totalförsvarets forskningsinstitut, Göteborgs
universitet och Domstolsverket redovisar också ansvarsförbindelser för hyrda lokaler.
Rikspolisstyrelsen redovisar vitesbelopp i hyreskontrakt vid förtida avflyttning.
Arbetsförmedlingen redovisar möjliga krav i pågående rättsliga tvister.
Försvarsmakten har tagit upp avsättningar för bl.a. sanering av förorenade områden (se not 44 Övriga avsättningar). Utöver detta kommer Försvarsmakten efter 2022 att ha ytterligare utgifter för sådan sanering. Dessa utgifter är dock osäkra till både tidpunkt och belopp och har därför inte angivits med något belopp här.
Sjöfartsverkets post består av antastbara pensionsförpliktelser och ansvarsförbindelser för restvärden i räddningshelikoptrar. Luftfarts- verkets belopp är borgensåtagande till dotter- företag och pensionsåtaganden till dotter- och intresseföretag.
Trafikverket redovisar flera åtaganden som inte beräknats med belopp. Det innefattar ansvar för avhjälpande enligt 10 kap. miljöbalken i vissa fall till följd av den flygplatsverksamhet som Luftfartsverket har bedrivit och den verksamhet som Trafikverket har bedrivit. Trafikverket redovisar även åtaganden för den av staten utställda miljögarantin i avtalet om bolagisering av Statens järnvägar. Slutligen finns en kapitalt- äckningsgaranti till Arlandabanan Infrastructure AB som i första hand belastar Riksgälds- kontorets garantireserv, men som under vissa förutsättningar kan belasta Trafikverket.
3.5.3Noter till finansieringsanalysen
Not 56
Skatter
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
Enligt resultaträkningen |
1 022 832 |
998 811 |
Tillkommer/avgår: |
|
|
Förändring av fordringar och skulder |
||
|
|
|
Summa |
1 013 664 |
980 116 |
|
|
|
Vid periodisering av skatteintäkter tas upplupna eller förutbetalda intäkter upp i årsredovisningen för staten avseende de skatter som är hänförliga till året, men ännu inte betalats eller omvänt. Skatteintäkterna enligt resultaträkningen justeras
230
för dessa. Detsamma gäller fordringar och skulder avseende skatter som tas upp av Skatteverket. För 2014 understiger nettoin- betalningarna av skatter de beräknade skatte- intäkterna, vilket har minskat kassaflödet.
Not 57
Avgifter och andra ersättningar
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
|
|
|
Enligt resultaträkningen |
51 904 |
54 355 |
Tillkommer: Utdelningar |
12 708 |
20 015 |
Avgår: realisationsvinster |
||
Summa |
61 713 |
73 361 |
|
|
|
Statens hel- och delägda företag värderas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden vilket innebär att utdelningar inte redovisas i resultaträkningen. Det innebär att utdelningar från dessa företag måste läggas till för att komma fram till statens nettoupplåning. Statens utdelningar redovisas i allt väsentligt av Kammarkollegiet. Under året har utdelningarna minskat kraftigt då Vattenfall AB inte gett någon utdelning och statens innehav i Nordea AB såldes 2013. De viktigaste utdelningarna 2014 är Telia Sonera AB med 4,6 miljarder kronor och LKAB med 3,5 miljarder kronor.
Not 58
Transfereringar
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
Enligt resultaträkningen |
929 393 |
925 438 |
Avgår: |
|
|
Avsättningar till fonder |
||
Nedskrivning och avskrivning av lån, |
||
CSN m.fl. |
|
|
Förändring av fordringar inkl |
21 |
73 |
nedskrivning, Försäkringskassan |
|
|
|
|
|
Summa |
920 271 |
900 320 |
|
|
|
Avsättningar till fonder och nedskrivningar av lån medför inte några betalningar och dessa kostnader tas därför bort.
Skr. 2014/15:101
Avsättning till fonder i staten för 2014 avser främst Stabilitetsfonden, Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantifonden (se not 5). Avsätt- ningen till Stabilitetsfonden var särskilt stor under 2013 beroende på den stora realisations- vinsten vid försäljning av aktier i Nordea AB.
Nedskrivningar och avskrivningar av lån hos CSN är summan av, avskrivningar p.g.a. ålder och andra orsaker, nedskrivningar samt reserve- ring för osäkra fordringar.
Till transfereringar hänförs även förändringar i återkravsfordringar m.m. hos Försäkringskassan.
Not 59
Statens egen verksamhet
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
|
|
|
Enligt resultaträkningen |
252 346 |
247 300 |
Avgår: |
|
|
Avskrivningar |
||
Avsättningar (se not 43 och 44) |
||
Värdereglering lån, Riksgäldskontoret |
96 |
360 |
Realisationsförluster |
||
|
|
|
Summa |
217 346 |
212 659 |
Kostnader för avskrivningar, avsättningar och nedskrivning av lån medför inte några betal- ningar och tas därför bort.
Ökningen av avsättningar avser i allt väsentligt statens tjänstepensioner (se not 44).
Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster vid försäljning av egendom som redovisats som kostnad utan att medföra någon betalning. Realisationsförlus- terna under 2014 avser främst utrangeringar av beredskapsinventarier vid Försvarsmakten.
Not 60
Justeringar till betalningar
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
|
|
|
Förändring av långfristiga fordringar |
||
Förändring av omsättningstillgångar |
7 276 |
|
Förändring av kassa och bank |
||
Förändring av skulder |
69 378 |
1 426 |
|
|
|
Summa |
7 094 |
231
Skr. 2014/15:101
För 2014 har justeringar till betalningar ökat kraftigt både på tillgångs- och skuldsidan, beroende på att Kärnavfallsfonden och Insätt- ningsgarantifonden har öppna repotransaktioner vid årsskiftet. De ökar både tillgångarna och skulderna med cirka 65 miljarder kronor och nettot av transaktionerna är nära noll. Den sammanlagda nettoeffekten av förändringar av fordringar och skulder är endast en miljard kronor för 2014.
Förändring av fordringar och skulder avseende skatter redovisas under not 56 och förändring av poster som tillhör statsskuld- förvaltningen redovisas under not 65.
Not 61
Investeringar
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
|
|
|
Finansiella investeringar |
|
|
Aktier och andra värdepapper |
3 191 |
4 351 |
Materiella investeringar |
|
|
Beredskapstillgångar |
8 522 |
10 571 |
Väganläggningar |
9 588 |
9 746 |
Järnvägsanläggningar |
11 221 |
10 345 |
Maskiner och inventarier |
4 556 |
4 469 |
Fastigheter och markanläggningar |
3 265 |
1 595 |
Övriga investeringar |
8 631 |
7 292 |
Summa materiella investeringar |
45 783 |
44 018 |
Immateriella investeringar |
|
|
Datasystem, rättigheter m.m. |
2 699 |
2 973 |
|
|
|
Total summa |
51 673 |
51 342 |
|
|
|
De finansiella investeringarna uppgick till 3,2 miljarder kronor under 2014, vilket är en minskning med 1,2 miljarder kronor.
Årets investeringar finns framför allt hos Kärnavfallsfonden som ökat sitt innehav av bostadsobligationer med 1,9 miljarder kronor. I övrigt redovisas bl.a. kapitaltillskott till European Spallation Source med 0,7 miljarder kronor.
Materiella investeringar uppgick till 45,8 miljarder kronor vilket är en ökning med 1,8 miljarder kronor jämfört med föregående år. Investeringar i beredskapstillgångar uppgick till 8,5 miljarder kronor, en minskning med
2 miljarder kronor från föregående år (se not
24). Investeringar i väganläggningar uppgick till
9,6 miljarder kronor, vilket är ungefär samma nivå som 2013.
Även investeringar i järnvägsanläggningar har varit i ungefär samma nivå som föregående år, med en marginell minskning till 10,2 miljarder kronor.
Investeringar i maskiner och inventarier uppgick till 4,6 miljarder kronor vilket är samma nivå som föregående år.
Investeringar i fastigheter och mark- anläggningar har ökat med 1,7 miljarder kronor till 3,3 miljarder kronor. Den övervägande delen är investeringar i mark vid Naturvårdsverket som gjort bytesaffärer med mark som övertagits från Ersättningsmark i Sverige AB.
Övriga investeringar uppgår till 8,6 miljarder kronor vilket är en ökning med 1,3 miljarder kronor. Av investeringarna avser 4,3 miljarder kronor pågående nyanläggningar vid affärsverket Svenska kraftnät och 0,8 miljarder kronor investeringar vid Fortifikationsverket.
Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser
Not 62
Utlåning
Nyutlåning
Miljoner kronor
|
2014 |
2013 |
|
|
|
Centrala studiestödsnämnden, |
|
|
studielån och hemutrustningslån |
15 993 |
15 307 |
Riksgäldskontoret |
4 839 |
106 229 |
Övriga myndigheter |
196 |
86 |
|
|
|
Summa nyutlåning |
21 028 |
121 622 |
Amorteringar
Miljoner kronor
|
2014 |
2013 |
|
|
|
Centrala studiestödsnämnden |
10 976 |
10 735 |
Riksgäldskontoret |
2 335 |
920 |
Övriga myndigheter |
27 |
34 |
|
|
|
Summa amorteringar |
13 338 |
11 689 |
232
Centrala studiestödsnämndens nyutlåning, som till största delen består av studielån, uppgick till 16,0 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,7 miljarder kronor. Amorteringarna ökade med 0,2 miljarder kronor.
Riksgäldskontorets nyutlåning avser framför allt valutakurseffekter vid omsättning av lånet till Riksbanken som netto gett betalningsflöden på 4 467 miljoner kronor. Utöver detta har lånets värde förändrats med orealiserade valutakurs- förändringar. Amorteringarna gäller framför allt lån till Island som amorterats i sin helhet med 1 939 miljoner kronor.
Not 63
Finansiellt netto för statens upplåning
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
Ränteintäkter |
17 270 |
14 443 |
Räntekostnader |
||
Övriga poster, netto |
3 300 |
|
Avgår: |
|
|
Orealiserade valutadifferenser |
17 898 |
7 788 |
Summa |
||
|
|
|
Det finansiella nettot som är hänförbart till statens upplåning har försämrats med 4 miljarder kronor jämfört med föregående år. Ränte- kostnader för lån i svenska kronor har ökat med 2,9 miljarder kronor. De realiserade valutakurs- förändringarna har försämrats med cirka 7 miljarder kronor medan andra realiserade kurs- förändringar har förbättrats med 2,5 miljarder kronor.
Orealiserade poster påverkar inte statens nettoupplåning. De orealiserade valutakurs- förluster som ingår i resultaträkningens saldo avgår därför och minskar ytterligare det negativa beloppet.
Skr. 2014/15:101
Not 64
Övrigt finansiellt netto
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
Finansiella intäkter enligt |
11 943 |
49 576 |
resultaträkningen |
|
|
Finansiella kostnader enligt |
||
resultaträkningen |
|
|
Avgår reavinst vid försäljning av aktier |
||
m.m. |
|
|
|
|
|
Summa |
10 645 |
15 712 |
|
|
|
Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor och andra finansiella transaktioner som inte är hänförliga till statsskuldförvaltningen (se not 13 och 14).
Realisationsvinster vid försäljning av aktier och andra värdepapper ingår i finansierings- analysens post Försäljning av anläggningstill- gångar och dras därför av från de finansiella intäkterna. Försäljningen av statens aktier i Nordea AB stod för drygt 33 miljarder kronor av den reavinst som redovisades under 2013 och därför minskar både intäkterna och justerings- beloppet för 2014.
Not 65
Justeringar till betalningar
Miljoner kronor |
|
|
|
2014 |
2013 |
|
|
|
Förändring av tillgångar hänförbara till |
4 075 |
|
statens upplåning |
|
|
Förändring av skulder hänförbara till |
6 449 |
|
statens upplåning |
|
|
|
|
|
Summa |
10 524 |
|
|
|
|
Upplupna och förutbetalda räntor som är hänförbara till statens upplåning redovisas i balansräkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte statsskulden. För- ändringar av tillgångar och skulder som är hänförbara till statens upplåning har påverkat statens nettoupplåning 4,1 respektive 6,4 mil- jarder kronor under 2014.
233
4
Utvecklingen av statsskulden
Skr. 2014/15:101
4 Utvecklingen av statsskulden
Statens budget visade ett |
underskott |
på |
72 miljarder kronor 2014. |
Det innebär |
att |
budgetunderskottet minskade med 59 miljarder kronor jämfört med 2013, då budgeten visade ett underskott på 131 miljarder kronor. Statens lånebehov är lika med saldot på statens budget fast med omvänt tecken.
Den konsoliderade statsskulden ökade från 1 236 miljarder kronor 2013 till 1 347 miljarder kronor 2014, dvs. med drygt 110 miljarder kronor. Huvudorsaken till att statsskulden ökade är budgetunderskottet. Även växelkurs- förändringar bidrog. I första hand är det den försvagade kronkursen som gjorde att valuta- skuldens värde räknat i kronor steg.
Statsskulden i årsredovisningen för staten är konsoliderad och skiljer sig från den statsskuld Riksgäldskontoret redovisar. Statsskulden från Riksgäldskontoret är okonsoliderad. Skillnaden beror på elimineringar för myndigheters innehav av svenska statsobligationer. Vissa myndigheter som hanterar medel avsatta för ändamål vid sidan av statens budget har rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden. Dessa tillgångar räknas bort vid beräkningen av den konsolide- rade statsskulden. Därigenom påverkas stats- skulden i årsredovisningen även av förändringar i myndigheters innehav av statspapper.
Elimineringen av statliga myndigheters inne- hav av statspapper uppgick till 47,7 miljarder kronor 2014 (se nedanstående tabell). Nästan hela beloppet är Insättningsgarantifondens och Kärnavfallsfondens innehav. Övriga myndig- heters innehav var 0,2 miljarder kronor. Pensionsmyndighetens innehav av statspapper för premiepensionssystemet elimineras inte i den konsoliderade statsskulden, eftersom dessa tillgångar inte ingår i den konsoliderade balans-
räkningen för staten. Sammantaget innebär detta att den okonsoliderade statsskulden som Riksgäldskontoret redovisar är 47,7 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balans- räkningen för staten.
Tabell 4.1 Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2014
Miljarder kronor
|
|
|
Övriga |
Elimi- |
|
Insättnings- |
Kärnavfalls- |
myndig- |
neras i |
|
garantifonden |
fonden |
heter |
ÅRS |
Nominella |
|
|
|
|
statsoblig |
|
|
|
|
ationer |
28,0 |
7,3 |
0,2 |
35,5 |
|
|
|
|
|
Reala |
|
|
|
|
statsoblig |
|
|
|
|
ationer |
|
12,2 |
|
12,2 |
|
|
|
|
|
Totalt |
28,0 |
19,5 |
0,2 |
47,7 |
|
|
|
|
|
4.1Definition av statsskulden
Statsskulden redovisas på bokslutsdagen till nominellt belopp inklusive upplupen inflations- kompensation för realobligationer. Att stats- skulden redovisas till nominellt belopp betyder att nollkuponglån och statsskuldväxlar tas upp till det belopp som Riksgäldskontoret kommer att betala på förfallodagen. Även derivatinstru- ment inkluderas i statsskulden, t.ex. de skuld- bytesavtal (swappar) som Riksgäldskontoret ingår för att påverka sammansättningen och löptiden av statsskulden. Instrumenten i utländska valutor är värderade till de valutakurser som gällde årets sista bankdag den 30 december 2014.
237
Skr. 2014/15:101
Riksgäldskontoret redovisar enligt regering- ens beslut statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt EU:s förordning nr 479/2009 av den 25 maj 2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (Maastrichtskulden). Undantag görs för skulden till premiepensionssystemet. Den skulden ska därmed tas upp under andra poster i balansräkningen. Detsamma gäller de tillgångar och skulder som i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas. Exempel på sådana poster är upplupna räntor som redovisas under rubriken Periodavgränsnings- poster.
4.2Statsskuldens fördelning och löptid
Det lagfästa målet för statsskuldsförvaltningen är att långsiktigt minimera kostnaden för stats- skulden utan att ta för stora risker. Därutöver ska förvaltningen ske inom ramen för de krav penningpolitiken ställer.
Regeringens styrning av statsskuldsförvaltningen
Det övergripande målet för statsskuldsför- valtningen konkretiseras genom de riktlinjer som regeringen årligen fastställer i Riktlinjer för statsskuldens förvaltning efter förslag från Riksgäldskontoret. Riktlinjerna styr hur stats- skulden ska fördelas mellan de tre skuldslagen nominell skuld i kronor, real skuld i kronor och valutaskuld. Av riktlinjerna framgår också vilken löptid de olika delarna av skulden ska styras mot. I tabellen nedan redovisas huvuddragen i regeringens riktlinjer för 2014.
Regeringen lämnar vartannat år en skrivelse till riksdagen som innehåller en utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning. Ut- värderingen görs över rullande femårsperioder. En utvärdering för åren
Tabell 4.2 Regeringens riktlinjer för 2014 |
|
|
|
Andel, procent |
Löptid, år |
Nominell skuld i |
|
|
kronor1 |
60 |
|
Real skuld i kronor |
25 |
|
|
|
|
Valutaskuld |
15 ± 2 pe* |
0,125 |
* Procentenheter
1Därutöver kunde Riksgäldskontoret ha maximalt 70 miljarder kronor i nominell kronskuld med löptider över 12 år.
Den största delen av statsskulden består av nominella lån i kronor. I övrigt består stats- skulden av reala lån i kronor och skuld i utländsk valuta. Att fördela statsskulden på flera skuldslag är ett sätt att minska risken i förvaltningen.
Riksgäldskontoret sköter upplåningen genom att ge ut värdepapper. Huvuddelen är i form av nominella statsobligationer och statsskuldväxlar i kronor. En del av upplåningen täcks genom realobligationer, som ger investerarna ett inflationsskydd. Riksgäldskontoret lånar även på den utländska räntemarknaden genom att ge ut värdepapper i utländsk valuta. Köpare är i första hand inhemska och utländska fonder, försäkringsbolag och finansiella institutioner. En mindre del av statsskulden finansieras genom sparprodukter som är riktade till privatpersoner och andra mindre placerare.
Inom ramen för regeringens riktlinjer fattar Riksgäldskontoret beslut om förvaltning och upplåning. Det gäller t.ex. vilka valutor som ska ingå i valutaskulden och valutornas inbördes fördelning. Riksgäldskontoret har även möjlig- het att fatta beslut om ränte- och valuta- positioner.
Det riktvärde som regeringen anger för den genomsnittliga räntebindningstiden baseras på en avvägning mellan kostnad och risk. Analysen bakom valet av räntebindningstid bygger på erfarenheten att det över tid är billigare att låna i instrument med kort löptid än med lång. Kort räntebindningstid innebär å andra sidan högre risk eftersom räntekostnaderna varierar mer om räntevillkoren ändras ofta.
Den nominella kronskuldens löptid varierar kring riktvärdet, bl.a. beroende på att stats- skuldens storlek följer variationer i statens betalningar under året. År 2014 var ränte- bindningstiden i genomsnitt 2,8 år för lån med löptid under 12 år. Den var således inom riktlinjernas intervall.
Den reala kronskuldens löptid var 7,7 år i genomsnitt för 2014. Realskuldens andel av den
238
totala skulden var i genomsnitt 22,9 procent av den totala skulden. Riktvärdet på 25 procent är långsiktigt. Realskulden är svår att styra efter- som nyupplåningen är liten förhållande till den utestående skulden. Till skillnad från övriga skuldslag finns det heller inga derivatinstrument som kan användas för att påverka andelen realskuld. Realandelen kan därför variera kring riktvärdet utan att Riksgäldskontoret behöver vidta åtgärder. År 2014 utökades emissionerna av realobligationer något från planerade 15 mil- jarder kronor till att slutligen bli 16,8 miljarder kronor.
Den genomsnittliga räntebindningstiden för valutaskulden var 0,1 år under 2014. Eftersom valutaskulden kan styras med hjälp av derivat, varierar löptiden inte nämnvärt över året. Andelen valutaskuld var i genomsnitt 14,9 pro- cent av skulden 2014.
Statsskuldens utveckling 2014 fördelat på de olika skuldslagen
Styrningen av fördelningen av skuldslagen i rikt- linjerna bygger på det s.k.
Tabell 4.3 Statsskuldens utveckling och sammansättning
Miljarder kronor
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
|
|
|
|
|
|
Nominella lån i |
|
|
|
|
|
svenska kronor |
632 |
652 |
667 |
665 |
733 |
|
|
|
|
|
|
Reala lån i |
|
|
|
|
|
svenska kronor |
211 |
205 |
183 |
188 |
191 |
|
|
|
|
|
|
Nominella lån i |
|
|
|
|
|
utländsk valuta |
270 |
262 |
262 |
384 |
422 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
|
|
|
|
konsoliderad |
|
|
|
|
|
statsskuld |
1 113 |
1 119 |
1 113 |
1 236 |
1 347 |
Anm.: Statsskulden redovisas för
Nominella lån i svenska kronor ökade med 68 miljarder kronor till 733 miljarder kronor 2014. Den reala lånestocken uppgick till 191 miljarder kronor i slutet av 2014, vilket är en ökning med 3 miljarder kronor jämfört med 2013.
Skr. 2014/15:101
Valutaskulden ökade med 38 miljarder kronor under 2014. Valutaskulden består delvis av lån i utländsk valuta. Riksgäldskontoret skapar även valutaskuld med hjälp av s.k. valutaswappar. Det innebär att Riksgäldskontoret ingår avtal om att byta åtaganden i kronor mot åtaganden i utländsk valuta.
Tabell 4.4 Nominella lån i svenska kronor
Miljarder kronor
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
Nominella |
|
|
|
|
|
statsobligationer |
518 |
525 |
516 |
573 |
556 |
|
|
|
|
|
|
Statsskuldväxlar |
85 |
72 |
105 |
94 |
88 |
|
|
|
|
|
|
Likviditetsförvaltnings |
|
|
|
|
|
instrument |
45 |
79 |
48 |
61 |
60 |
|
|
|
|
|
|
Säkerheter i svenska |
|
|
|
|
|
kronor |
- |
14 |
17 |
11 |
21 |
|
|
|
|
|
|
Privatmarknadslån |
62 |
57 |
50 |
46 |
36 |
Valutaderivat i |
|
|
|
|
|
svenska kronor |
|||||
Nominella lån i |
|
|
|
|
|
svenska kronor |
632 |
652 |
667 |
665 |
733 |
Anm.: Statsskulden redovisas för
Finansieringen via nominella statsobligationer minskade med 17 miljarder under 2014. Största ökningen i nominell upplåning var i derivat- instrument.
I nominella lån i svenska kronor ingår också privatmarknadslån. Privatmarknadslån består dels av premieobligationer, dels av Riksgäldsspar. Under 2014 fortsatte privatmarknadsupp- låningen att minska. Vid årets slut utgjorde den 2,7 procent av statsskulden, en minskning med 1 procentenhet jämfört med utgången av 2013.
Att låna upp på privatmarknaden i stället för på kapital- och penningmarknaderna minskade kostnaderna för statsskulden 2014 med knappt 0,1 miljarder kronor. För femårsperioden 2010– 2014 var den sammanlagda kostnadsbesparingen 0,6 miljarder kronor, varav premieobligationer stod för i princip hela besparingen. Riksgäldsspar är under avveckling efter ett beslut av Riksgälds- kontoret 2013. Skälet var att med den ökade konkurrensen på sparmarknaden bedömde Riksgäldskontoret att det inte var möjligt att behålla lönsamheten på sikt. Pengar som finns kvar på konton med rörlig ränta i slutet av 2015 kommer att betalas tillbaka. Konton med fast ränta är stängda för nyinsättning men löper vidare till sina ursprungliga förfallodagar.
239
Skr. 2014/15:101
Positionstagning
Riksgäldskontoret tar aktiva positioner för att sänka statens kostnader baserat på bedömningar av den framtida ränte- och växelkursut- vecklingen. Positioner tas med hjälp av derivat som gör att skuldens löptid och fördelning mellan valutor justeras. Riksgäldskontoret kan ta valutapositioner och räntepositioner, men ränte- positioner får endast tas i utländsk valuta. En vinst i den aktiva förvaltningen minskar statens räntekostnader med samma belopp. Utrymmet för positionstagande styrs av regeringens årliga riktlinjer.
När Riksgäldskontoret bedömer att ett marknadspris markant avviker från en långsiktigt motiverad nivå, kan myndigheten ta större positioner. Sådana positioner tar Riksgälds- kontoret dock sällan. Dessutom bedriver Riks- gäldskontoret en löpande aktiv förvaltning både i egen regi och med hjälp av externa förvaltare. Där tas normalt relativt små positioner.
Den positionstagning som externa förvaltare bedrev gav en vinst på 90 miljoner kronor och Riksgäldskontorets egen positionstagning gav en förlust på 271 miljoner kronor 2014. Under den senaste femårsperioden har den externa förvaltningen bidragit med ett överskott på 294 miljoner kronor. Den interna löpande förvaltningen har gett ett underskott på 905 miljoner kronor.
4.3Statsskuldens kostnader
ring av räntor till eller från statliga myndigheter. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skulden i utländsk valuta. I tabellen nedan visas statsskuldens kostnader, vilket är en samman- fattning och specificering av uppgifterna i resultaträkningen (se not 12 till resultat- räkningen, Nettokostnad för statsskulden).
Enligt resultaträkningen för 2014 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 32 miljarder kronor, vilket är en ökning med 14 miljarder kronor jämfört med 2013. Ökningen beror främst på högre realiserade och orealiserade valutakursförluster till följd av en försvagad kronkurs.
Tabell 4.5 Statsskuldens kostnader
Miljarder kronor
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
Räntekostnader på lån i |
38 |
45 |
38 |
33 |
32 |
svenska kronor |
|||||
Räntekostnader på lån i |
7 |
6 |
5 |
2 |
3 |
utländsk valuta |
|||||
Realiserade |
8 |
4 |
|||
valutakursdifferenser |
|||||
Realiserade kursdifferenser |
8 |
10 |
13 |
6 |
4 |
Orealiserade |
2 |
3 |
42 |
||
valutakursdifferenser |
|||||
m.m. |
|||||
Summa kostnader |
46 |
58 |
42 |
27 |
73 |
Ränteintäkter i |
|||||
upplåningsverksamheten |
|||||
Nettokostnader efter intäkter, |
26 |
39 |
24 |
13 |
56 |
exklusive skuldskötselåtgärder |
|||||
Orealiserade |
|
|
|
|
|
valutakursdifferenser |
|
|
|
|
|
hänförbara till |
|
|
|
|
|
skuldskötselinstrument och |
5 |
||||
vidareutlåning |
|||||
Nettokostnader inklusive |
|
|
|
|
|
skuldskötselåtgärder |
12 |
35 |
20 |
18 |
32 |
|
|
|
|
|
|
Utgifterna för statsskuldsräntor m.m. uppgick till 3 miljarder kronor 2014. Jämfört med 2013 minskade ränteutgifterna med 13 miljarder kronor. Beloppen i statens budget redovisas enligt utgiftsmässiga principer och är ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksam- heten. Den utgiftsmässiga redovisningen inne- håller dock svagheter när det gäller att beskriva statsskuldens kostnader. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor påverkan på anslags- belastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning, där samtliga kostnader och intäkter hänförliga till året tas med, ger därför en bättre bild av hur räntekostnaderna utvecklas över tiden.
I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter elimine-
Realiserade valutakursdifferenser påverkas fram- för allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser eftersom Riksgäldskontoret i förvaltningen av valutaskulden använder olika derivatinstrument. Utfallet för de realiserade valutakursdifferen- serna uppgick till
Andra kostnadsposter ökade under året. De orealiserade valutakursförlusterna uppgick för
240
Skr. 2014/15:101
2014 till 42 miljarder kronor. Det innebär ökade kostnader med 39 miljarder kronor mellan åren. Orealiserade valutakursförluster hänförbara till skuldskötselinstrument och vidareutlåning vändes till valutakursvinster jämfört med 2013 och minskade de totala räntekostnaderna med 24 miljarder kronor 2014. De totala orealiserade valutakursförlusterna var netto 18 miljarder kronor.
Över- och underkurser vid emission av statspapper m.m. minskade något. Denna post minskade statsskuldens kostnader med 4 miljarder kronor 2014.
Skillnaden mellan statsskuldens netto-
kostnader |
inklusive |
skuldskötselåtgärder, på |
32 miljarder |
kronor, |
och utfallet på anslaget |
Räntor på statsskulden, på 3 miljarder kronor, förklaras av olika principer för utgiftsmässig redovisning mot anslag och den kostnadsmässiga redovisningen i resultaträkningen. Det är endast realiserade utgifter som redovisas mot anslaget, medan orealiserade räntor och orealiserade valutakursdifferenser redovisas som netto- kostnad. Skillnaden uppgick 2014 till 29 miljarder kronor. År 2013 var motsvarande belopp 17 miljarder kronor i utgifter på statens budget, jämfört med 18 miljarder kronor i netto- kostnader i resultaträkningen, dvs. en skillnad på 1 miljard kronor.
241
5
Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning
Skr. 2014/15:101
5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning
I detta avsnitt redovisas den statliga garanti- och utlåningsportföljen. Enligt 10 kap. 6 § budgetlagen (2011:203) ska årsredovisningen för staten innehålla upplysningar om förväntade förluster och väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier. För att tillgodose detta kompletteras redovisningen i avsnittet med en sammanfattande riskanalys avseende den statliga garanti- och utlåningsportföljen.
5.1Statliga garantier
Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går i borgen för någon annans betalningsåtagande, vilket leder till en finansiell risk för staten. Generella regler för hanteringen av statliga garantier finns i budgetlagen (2011:203). Denna kompletteras av förordningen (2011:211) om utlåning och garantier som innehåller mer enhetliga och detaljerade bestämmelser om garantigivning och utlåning med kreditrisk. Förordningen gäller inte för studielån. För studielån enligt studiestödslagen (1999:1395) har budgetlagens bestämmelser tillämpats från och med den 1 januari 2014.
Enligt budgetlagen får regeringen ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer. En garanti- avgift ska tas ut som motsvarar statens förväntade kostnad för åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. Förväntade kostnader för garantier består av de förväntade förluster och administrativa kostnader som är för-
knippade med åtagandet. En förväntad förlust är väntevärdet av de förluster som kan uppstå från en garanti (inklusive eventuella återvinningar). Avgifterna för förväntade förluster sätts in på konton hos Riksgäldskontoret, i bank eller placeras i värdepapper. Garantiverksamheten förväntas därmed vara självfinansierad på lång sikt. Dessa principer för garantigivning kallas för den statliga garantimodellen.
Exempel på stora garantiåtaganden som omfattas av garantimodellen är exportkredit- garantier och kreditgarantier för infrastruktur- projekt.
Riksdagen har dock möjlighet att besluta om att undanta specifika garantier från modellen. Det finns därför garantier som regleras i särskilda lagar eller på annan grund har villkor som skiljer från huvudprinciperna i budgetlagen. Avgifter för sådana garantier är vanligen angivna direkt i lag och kan fastställas på andra grunder än att de ska täcka de förväntade kostnaderna. Exempel på garantier som hanteras i särskild ordning är insättningsgarantin som bl.a. regleras i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, investeringsskyddet som bl.a. regleras i lagen (1999:158) om investerarskydd och garanti- programmet för banker m.fl.2 som bl.a. regleras i lagen (2008:814) om statligt stöd till kredit- institut och förordning (2008:819) om statliga garantier till banker m.fl.
2 M.fl. avser bostadsinstitut och vissa kreditmarknadsbolag.
245
Skr. 2014/15:101
5.1.1Garantiportföljens sammansättning
Tabell 5.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser
Miljoner kronor
Utgiftsområde |
|
|
Garantier6 |
|
Utfästelser |
|
2014 |
2013 |
2014 |
2013 |
|
2 |
Insättningsgarantin1 |
1 388 869 |
1 312 808 |
|
|
2 |
Investerarskyddet2 |
|
|
|
|
|
Kreditgarantier |
206 375 |
233 441 |
126 281 |
117 813 |
|
|
|
|
|
|
2 |
Garantier till banker m.fl. |
935 |
8 928 |
|
|
24 |
Exportkreditgarantier3 |
174 245 |
194 713 |
125 814 |
117 571 |
7 |
964 |
872 |
79 |
80 |
|
|
|
|
|
|
|
7 |
Fristående garantier |
2 050 |
1 157 |
388 |
162 |
22 |
Infrastruktur |
19 343 |
19 697 |
|
|
|
|
|
|
|
|
18 |
Bostadskrediter |
2 093 |
1 735 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2, 7, 22 |
Internationella åtaganden |
6 734 |
6 327 |
|
|
1, 6, 23 |
Övrigt |
12 |
13 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Garantier om tillförsel av kapital |
121 918 |
111 580 |
|
|
|
|
|
|
|
|
22 |
Kapitaltäckningsgarantier4 |
|
|
|
|
24 |
Grundfondsförbindelser |
405 |
405 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2, 7 |
Garantikapital |
121 513 |
111 175 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2, 16, 22, 24 |
Pensionsgarantier5 |
8 158 |
8 165 |
|
|
16, 22 |
Övriga garantier |
1 546 |
1 900 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Affärsverkens garantier, m.fl. |
1 546 |
1 900 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt |
|
1 726 867 |
1 667 895 |
126 281 |
117 813 |
1Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 december 2013.
2F ör investerarskyddet kan storleken på statens åtagande inte anges.
3Avser såväl bundna som obundna utfästelser för såväl exportkreditgarantier som för investeringsgarantier.
4Det finns två kapitaltäckningsgarantier för vilka inte några värden uppskattats eftersom garantierna är obegränsade till tid och belopp.
5Åtagandet för pensionsgarantier avser den 31 december 2013.
6Totalbeloppet för garantiåtaganden för 2014 avviker från vad som redovisas i not 54 Garantiförbindelser i avsnitt 3 då åtaganden på 17 miljoner kronor i Luftfartsverkets årsredovisning inte redovisats som ett garantiåtagande utan som övriga ansvarsförbindelser.
Statens garantiportfölj ökade med cirka 59 miljarder kronor under 2014 och uppgick vid årsskiftet till 1 727 miljarder kronor, jämfört med 1 668 miljarder kronor 2013. Störst av åta- gandena är insättningsgarantin (1 389 miljarder kronor per 31 december 2013) följt av kredit- garantier (206 miljarder kronor per den 31 december 2013) och garantier om tillförsel av kapital (122 miljarder kronor per den 31 december 2013). Pensionsgarantier inklusive övriga garantier från bland annat affärsverken uppgår till närmare 10 miljarder kronor.
I ovanstående belopp avseende statens garan- tiportfölj ingår inte de två utestående kapitaltäckningsgarantierna till Arlandabanan Infrastructure AB och
Utöver redan utfärdade garantier finns det utfästelser om nya garantier på 126 miljarder kronor. Dessa består i huvudsak av exportkredit- garantier.
Garantierna hanteras av fyra myndigheter: Rikgäldskontoret (RGK), Exportkreditnämnden (EKN), Boverket samt Styrelsen för inter- nationellt utvecklingssamarbete (Sida). Garanti- kapital till internationella finansiella institutioner hanteras av Regeringskansliet men redovisas av Riksgäldskontoret. Garantikapitalet till Euro- fima ska redovisas av Trafikverket.
I tabell 5.1 visas en sammanställning av de garantier och utfästelser som regeringen och myndigheterna ställt ut. Garantierna motsvarar de garantiförbindelser som redovisas i not till
246
balansräkningen. De redovisade utfästelserna omfattar såväl bundna som obundna utfästelser.3
Diagram 5.1 Garantiåtaganden
Miljoner kronor
2 000 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 800 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 600 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Insättningsgarantin |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
1 400 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 200 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
800 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
600 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga garantier |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
400 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 2011 2012 2013 2014
I tabell 5.2 finns en sammanställning av riksdagens beslutade garantiramar respektive utfärdade garantier per myndighet. För EKN ingår, utöver garantier, även bundna och hälften av de obundna utfästelserna. Även i Sidas åtagande ingår utfästelser. Skillnaderna i total- belopp mellan tabell 5.1 och 5.2 förklaras främst av att garantikapital, grundfondsförbindelser och affärsverkens garantier ingår i tabell 5.1 men inte i tabell 5.2.
Till följd av finanskrisen som inleddes 2008 beviljades både nya och utökade garantiramar. Regeringen beslutade enligt lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut om en ram för
garantiprogrammet till |
banker |
m.fl. om |
1 500 miljarder kronor. |
Ramen |
halverades i |
november 2010 till 750 miljarder kronor och programmet är sedan den 30 juni 2011 stängt för nyteckning.
För Riksgäldskontorets övriga garantigivning finns ramar för enskilda projekt och några mindre program.
Riksdagen har beslutat om en ram på 500 miljarder kronor från den 1 januari 2010 för EKN:s garantigivning. Det finns en särskild ram på 10 miljarder kronor för EKN:s investerings- garantier.
Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden uppgår till 10 miljarder kronor.
Skr. 2014/15:101
Boverket får ställa ut kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder till ett belopp om högst 10 miljarder kronor inklusive tidigare gjorda åtaganden. För Boverkets övriga verksam- hetsgrenar finns ramar på lägre belopp.
Riksdagen beslutade också för 2014 att bemyndiga regeringen att ikläda staten betal- ningsansvar i form av en kreditgaranti till AB Svensk Exportkredit (SEK) om 250 miljarder kronor. Garantiramen, som tillkom 2009, har hittills inte utnyttjats.
3 Bundna utfästelser är utfästelser för vilka reservationslöst avtal anmälts mellan externa parter, men där inget garantiavtal utfärdats mellan regeringen eller myndigheten och garantitagaren. Obundna utfästelser uppstår när beslut om utfästelse fattats av regeringen eller myndigheten.
Dock har för en obunden utfästelse inget underliggande avtal anmälts mellan externa parter, och inget garantiavtal har heller utfärdats av regeringen eller myndigheten.
247
Skr. 2014/15:101
Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier
Miljoner kronor
Utgifts- |
|
|
Beslutade garantiramar |
Utfärdade garantier |
||
område |
|
|
2014 |
2013 |
2014 |
2013 |
2 |
RGK |
Insättningsgarantin1 |
Obegränsad |
Obegränsad |
1 388 869 |
1 312 808 |
|
|
Garantier till insättare i utländska instituts filialer i |
Obegränsad |
Obegränsad |
|
|
2 |
|
Sverige2 |
|
|
|
|
2 |
|
Investerarskyddet3 |
Obegränsad |
Obegränsad |
|
|
2 |
|
Garantier till banker m.fl. för skuldförbindelser4 |
Obegränsad |
Obegränsad |
935 |
8 928 |
|
|
Kreditgarantier till Öresundsbro Konsortiets |
Obegränsad |
Obegränsad |
19 343 |
19 697 |
22 |
|
upplåning |
|
|
|
|
|
|
Nordiska investeringsbanken, garantier för |
6 383 |
5 999 |
6 077 |
5 999 |
2 |
|
projektinvesteringslån5 |
|
|
|
|
|
|
Nordiska investeringsbanken, garantier för |
987 |
928 |
236 |
313 |
7 |
|
miljöinvesteringslån5 |
|
|
|
|
2, 16, |
|
Pensionsgarantier |
Obegränsad |
Obegränsad |
8 158 |
8 165 |
22, 24 |
|
|
|
|
|
|
1 |
|
Kreditgarantier till |
50 |
50 |
1 |
1 |
|
|
|
|
|
|
|
24 |
|
Garantiram till AB Svensk Exportkredit |
250 000 |
250 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
24 |
EKN |
Exportkreditgarantier (garantier och utfästelser)6 |
500 000 |
500 000 |
243 857 |
259 846 |
24 |
|
Investeringsgarantier |
10 000 |
10 000 |
4 755 |
4 201 |
|
|
|
|
|
|
|
7 |
Sida |
Totalram |
10 000 |
10 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav |
|
|
1 043 |
952 |
7 |
|
utfästelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7 |
|
varav fristående garantier och utfästelser |
|
|
2 438 |
1 319 |
18 |
Boverket |
Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder7 |
10 000 |
10 000 |
2 093 |
1 735 |
18 |
|
Förvärvsgarantier |
5 000 |
5 000 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
|
|
|
1 677 805 |
1 623 962 |
1Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 december 2013.
2Garantin innebär endast en möjlighet att skydda dessa filialer och den är en följd av finanskrisen.
3För investerarskyddet kan storleken på statens åtagande inte anges.
4Garantiprogrammet till banker m.fl. uppkom som en följd av oron på de finansiella marknaderna under hösten 2008. I enlighet med förordningen (2008:819) om statliga garantier till banker m.fl. har regeringen begränsat statens garantier som får lämnas för detta ändamål till sammanlagt 750 miljarder kronor.
5Avvikelsen från posten internationella åtaganden i tabell 5.1 beror på garantiåtagandet till Dom Shvetsii på 9 miljoner kronor och Eurofirma på 411 miljoner.
6I beloppet 243 857 miljoner kronor ingår garantier, samtliga bundna utfästelser och hälften av de obundna utfästelserna, vilket förklarar skillnaden mot tabell 5.1.
7Avser såväl garantier för färdigställda fastigheter som för fastigheter under byggtiden.
Anm.: Skillnaderna i totalbelopp mellan tabellerna 5.1 och 5.2 förklaras främst av att garantikapital, grundfondsförbindelser och affärsverkens garantier ingår i tabell 5.1 men inte i tabell 5.2.
5.1.2De olika garantityperna
I följande avsnitt presenteras de olika garanti- typerna. Som tidigare nämnts hanteras de flesta garantier inom garantimodellen. Flera av de beloppsmässigt största garantierna, exempelvis insättningsgarantin, hanteras dock utanför garantimodellen.
Insättningsgarantin
Syftet med insättningsgarantin är att bidra till stabilitet i det finansiella systemet genom ett starkt konsumentskydd för allmänhetens insättningar. Garantin infördes i Sverige 1996 och baseras på ett
garanti finns i övriga
248
Inga ersättningsfall avseende insättnings- garantin inträffade under året.
Eftersom garantin regleras i särskilt ordning utanför garantimodellen, finns det ingen värdering av statens förväntade kostnad för insättningsgarantin.
Investerarskyddet
När en kund anlitar ett värdepappersinstitut för köp, försäljning eller deponering av värdepapper är institutet skyldigt att hålla kundens värde- papper skilda från sina egna. Om institutet trots det inte kan lämna ut kundens egendom vid en konkurs, t.ex. därför att det efter konkursen inte går att klargöra vad som är kundens respektive institutets tillgångar, har kunden rätt till ersättning. Ett ersättningsfall förutsätter därmed en konkurs i kombination med grovt slarv eller brottslig handling hos institutet. Ersättnings- beloppet är maximalt 250 000 kronor per kund och institut.
För investerarskyddet betalar de institut som omfattas av skyddet en årlig administrativ avgift. Vid ersättningsfall tar staten ut avgifter från de kvarvarande instituten, som täcker de fulla kostnaderna för skadefallet. Det innebär att staten i princip inte bär någon kreditrisk till följd av investerarskyddet.
Inga ersättningsfall inträffade under året. Riksgäldskontoret har dock arbetat vidare med ett tidigare ersättningsfall – värdepappersbolaget CTA Lind & Co Scandinavia (CTA). De kvarvarande kostnaderna för ersättningsfallet kommer att faktureras instituten under 2015.
Kreditgarantier
Den vanligaste formen av enskilda garanti- åtaganden är kreditgarantier. Dessa innebär att staten tar på sig hela eller delar av kreditrisken vid bankers upplåning eller för finansiering av exportaffärer, infrastruktur, bostäder etc., men överlåter själva kreditgivningen till andra lån- givare.
Garantiprogram för att underlätta bankernas upplåning
Hösten 2008 beslutade regeringen med stöd av lagen om statligt stöd till kreditinstitut om ett garantiprogram för att underlätta bankernas och
Skr. 2014/15:101
bostadsinstitutens upplåning under den rådande globala finanskrisen. Syftet var att underlätta bankers och bostadsinstituts upplåningsmöjlig- heter för att motverka risken för en kredit- åtstramning med negativa effekter på den reala ekonomin som följd. Den 30 juni 2011 stängdes programmet för nyteckning av garantier och som mest uppgick utställda garantier till 354 miljarder kronor i juni 2009.
Under 2014 löstes ett antal lån in och kvar i programmet var vid årsskiftet endast Carnegie Investment Bank AB. I slutet av 2014 uppgick utestående garantier till 0,9 miljarder jämfört med 9 miljarder kronor i slutet av 2013. Det sista garanterade lånet förfaller under andra kvartalet 2015 och i och med det är garantiprogrammet för banker m.fl. helt avvecklat.
Exportkreditgarantier
EKN har i uppdrag att främja svensk export genom att erbjuda konkurrenskraftiga export- kreditgarantier och investeringsgarantier. I samband med finanskrisen var efterfrågan på exportkreditgarantier kraftig, men under de senaste åren har efterfrågan kommit att minska. Årets minskning kan till viss del förklaras av att företagen har fått större tillgång till lån i banker och på obligationsmarknaderna. EKN gjorde under året stora satsningar på små och medel- stora företag.
Under 2014 utfärdade EKN nya offerter för 54 miljarder kronor och garantier för 27 mil- jarder kronor. Offertgivningen ökade med 9 miljarder kronor jämfört med 2013 medan garantigivningen minskade med 17 miljarder kronor.
Engagemang i form av exportkreditgarantier och tillhörande offerter, obundna såväl som bundna, uppgick vid årsskiftet till 295 miljarder kronor fördelade på 120 länder. Motsvarande
engagemang |
för investeringsgarantierna var |
4,8 miljarder |
kronor. Exponering mot svenska |
företag uppgick vid årsskiftet till 33,7 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 56,1 miljarder kronor vid utgången av 2013. Den stora exponeringen på svenska företag uppstod under finanskrisen då EKN tillfälligt erbjöd rörelse- kreditgarantier till stora företag. De utgör fortfarande en betydande andel av exponeringen, men minskade med 25 miljarder kronor under 2014 och förväntas fortsätta att minska under de kommande åren för att helt löpt ut under 2017.
249
Skr. 2014/15:101
Till följd av en normalisering av de finansiella marknaderna minskade efterfrågan på garantier till höginkomstländer inom Organisationen för ekonomiskt samarbete (OECD) med 71 procent till 5,4 miljarder kronor under 2014. Dessa länder står för 20 procent av nya garantier. De affärer som under året dominerade garanti- givningen till OECD var inom telekom.
Utbetalningarna för infriade åtaganden ökade till 0,5 miljarder kronor 2014 jämfört med 0,4 miljarder kronor 2013. Ökningen förklaras av utbetalningar relaterade till kommersiella problem inom transport- och entreprenad- branschen. En tredjedel av utbetalningarna 2014 är relaterade till sanktionerna mot Iran och är i stort sett av samma omfattning som 2013.
En
Sidas totala engagemang av
Fristående garantier
Sida har rätt att besluta om finansiering med utvecklingslån och garantier (lånebistånd). Sida ställer ut fristående garantier för risker i samband med transaktioner på marknaden.
Vid utgången av 2014 uppgick Sidas engagemang för fristående garantier till totalt 2,4 miljarder kronor. Engagemanget bestod av garantier om 2 miljarder kronor samt utfästelser om 0,4 miljarder kronor.
Infrastruktur
Finansieringen av Öresundsbron sker genom att Öresundsbro Konsortiet emitterar obligationer på kreditmarknaden. Svenska staten genom Riksgäldskontoret och danska staten genom
Danmarks Nationalbank garanterar solidariskt denna upplåning som vid årsskiftet uppgick till 19,3 miljarder kronor jämfört med 19,7 miljarder kronor året innan. Minskningen beror till stor del på en lägre skuldsättning i Öresundsbro Konsortiet.
De statliga garantierna har under året varit fö- remål för en granskning av
Bostadskreditgarantier
Bostadskreditgarantier beviljas för såväl lån under byggtiden som för lån till färdigställda fastigheter. Garantier lämnas till kreditinstitut som har ramavtal med Boverket. Boverket tillhandahåller även förvärvsgarantier, vilka är till för grupper som har svårt att få tillgång till finansiering/banklån för förvärv av bostad.
Den ökade efterfrågan på bostadskredit- garantier som direkt kunde härledas från marknadsoron under finanskrisen har mattats av. Det var dock en fortsatt hög aktivitet under året och antalet nya garantiavtal låg ungefär på samma nivå som året innan. Det kan bero på att bankerna möter ökade krav på kapitaltäckning, vilket gör ett statligt borgensåtagande mer attraktivt. I den mån banker väljer att täcka risker med hjälp av en statlig kreditgaranti reduceras deras krav på kapitaltäckning. Den totala garantistocken omfattade drygt 800
garantier och uppgick vid årsskiftet |
till |
2,1 miljarder kronor, vilket kan jämföras |
med |
1,7 miljarder kronor 2013. |
|
Internationella åtaganden
De internationella åtagandena på 6,7 miljarder kronor gäller främst garantier för utlåning från Nordiska investeringsbanken (NIB) till enskilda projekt i flera länder. Detta görs genom NIB:s projektinvesteringslån och miljöinvesteringslån. Riksgäldskontorets risk i garantiåtagandet för NIB:s projektinvesteringslån har de senaste åren minskat till följd av att NIB vid fyra tillfällen avsatt medel i en kreditriskfond, vilken tas i anspråk innan garantin kan åberopas.
250
Under 2014 infriade Riksgäldskontoret ett delbelopp om 61 miljoner kronor under NIB:s miljöinvesteringslån.
Övrigt
Staten har tidigare haft garantiprogram för att främja sysselsättningen inom lantbruk och gles- bygd men programmen är stängda för ny garantigivning. Det finns fortfarande kvar ett antal kreditgarantier inom dessa program på relativt små belopp. Det finns även ett litet antal kreditgarantier för verksamhet inom ren- näringen. Detta program är fortfarande öppet för nyteckning.
Garantier om tillförsel av kapital
Garantier kan ställas ut där staten åtar sig att under vissa omständigheter tillskjuta kapital till ett företag. En sådan garanti är en relation mellan två parter: företaget och staten som utfärdare av garantin. Garantin skyddar i praktiken tredje part, det vill säga företagets långivare, kunder och andra intressenter.
Kapitaltäckningsgarantier
En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Eftersom det inte går att ange en gräns för hur stort kapitalbehov som kan uppstå i ett bolag är dessa garantier obegränsade i belopp. Oftast är de även obegränsade i tid. Det gör att de är svåra att prissätta på ett tillförlitligt sätt.
De kapitaltäckningsgarantier som finns kvar är till två statliga bolag inom infrastruktur- området: Arlandabanan Infrastructure AB och
Grundfondsförbindelser
En grundfondsförbindelse liknar en kapital- täckningsgaranti, men åtagandet är begränsat i belopp och oftast även i tid. Riksgäldskontoret har sådana åtaganden på tillsammans 405 mil- joner kronor till Svenska Skeppshypotekskassan och Fonden för den mindre skeppsfarten.
Skr. 2014/15:101
Garantikapital
Sverige har medlemsåtaganden i tio inter- nationella finansiella institutioner.4 Medlems- åtagandet består av inbetalt kapital och garanti- kapital. Garantikapitalet innebär att svenska staten, precis som de övriga medlemsländerna, förbinder sig att under vissa omständigheter tillskjuta ett bestämt kapitalbelopp till instituten, utöver det kapital som Sverige direkt betalat in. I det fall en internationell finansiell institution skulle vara i behov av ytterligare kapital är det brukligt att medlemsstaterna utökar andelen inbetalt kapital i stället för att infria garanti- kapitalet. Det totala åtagandet för garantikapital uppgick till 122 miljarder kronor vid utgången av 2014. Garantikapitalet till Eurofima om 0,3 mil- jarder kronor redovisas under övriga garantier, då Trafikverket ska redovisa åtagandet.
Riksdagen har beslutat att ingen garantiavgift ska utgå för garantikapitalet, vilket innebär att garantierna är undantagna från garantimodellen.
Pensionsgarantier
I början av
Vissa av pensionsåtagandena är försäkrade hos PRI Pensionsgaranti. För dessa åtaganden har Riksgäldskontoret ställt ut en s.k. efterborgen. Det innebär att infrianden sker endast om varken bolaget eller PRI kan betala ut pensionen.
Det största pensionsåtagandet ligger i de bolag som tidigare var en del av Postverket. Det finns också åtaganden till individer som var anställda i bland andra Domänverket och Byggnadsstyrelsen innan de bolagiserades.
4 Europeiska investeringsbanken, Nordiska investeringsbanken, Afrikanska utvecklingsbanken, Asiatiska utvecklingsbanken, Interamerikanska utvecklingsbanken, Europeiska utvecklingsbanken, Europarådets utvecklingsbank, Eurofima samt Världsbanksgruppen (IBRD och MIGA).
251
Skr. 2014/15:101
Pensionsåtagandena uppgick till cirka 8,2 miljarder kronor per den 31 december 2014. Av dessa var 5 miljarder kronor försäkrade hos PRI.
5.1.3Förväntade förluster i statens samlade garantiportfölj
De ansvariga myndigheterna värderar löpande de förväntade förlusterna, vilka utgör ett mått på den kostnad som följer med garantiåtaganden som hanteras enligt garantimodellen. Myndig- heterna gör avsättningar för de förväntade förlusterna på skuldsidan i sina balansräkningar.
Insättningsgarantin, investerarskyddet och garantierna till banker m.fl. regleras inte av budgetlagen utan i särskild lagstiftning. Det görs därför varken någon värdering av eller avsättning för den förväntade förlusten.5
I tabell 5.3 redovisas avsättningar för för- väntade förluster för de garantier som hanteras enligt den statliga garantimodellen. I tabellen framgår också hur avsättningarna står i relation till respektive ansvarig myndighets totala åtaganden samt hur avsättningarna förändrades under 2014.
5 Avgifterna för garantier till banker m.fl. förväntas dock överstiga de förväntade förlusterna enligt Riksgäldskontorets beräkningar. Se Riksgäldskontorets rapport ”Riksgäldskontorets åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet” 2014:3.
252
Skr. 2014/15:101
Tabell 5.3 Avsättningar för förväntade garantikostnader (exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital)
Miljoner kronor
|
|
|
|
Avsättningar för |
Avsättningarna som del |
|
|
Garantiengagemang |
|
förväntad förlust |
av engagemangen |
|
|
Myndighet |
2014 |
2013 |
2014 |
2013 |
2014 |
2013 |
RGK1 |
34 652 |
34 606 |
909 |
806 |
2,6% |
2,3% |
EKN2 |
166 808 |
185 807 |
5 618 |
6 232 |
3,4% |
3,4% |
Sida3 |
3 481 |
2 270 |
344 |
209 |
9,9% |
9,2% |
Boverket4 |
2 093 |
1 735 |
87 |
101 |
4,1% |
5,8% |
Summa |
207 033 |
224 418 |
6 957 |
7 348 |
3,4% |
3,3% |
1I Riksgäldskontorets engagemang ingår inte insättningsgarantin och investerarskyddet, garantier till banker m.fl., garantikapital eller andra åtaganden där avsättningar inte görs för förväntade förluster.
2EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat avsättningar för förväntade garantiförluster med 206 miljoner kronor från
5618 miljoner kronor till 5 412 miljoner kronor. Differensen mellan de i tabell 5.1 redovisade 174 245 miljoner kronor (Brutto 1) och ovanstående garantiengagemang
166808 miljoner kronor (Brutto 2) utgörs av förfallna belopp som kan antas vara betalade. Avsättningsbehovet beräknas på Brutto 2.
3I engagemangen för Sida ingår utfästelser.
4Boverket har i sin årsredovisning för 2014 korrigerat beloppet avseende avsättningar för förväntad förlust för jämförelseåret (2013) från 112 miljoner kronor till
101miljoner kronor. Detta medför att motsvarande förändring av jämförelseåret har genomförts i tabell 5.3. Förändringen förklarar skillnaden mellan tabell 5.3 och motsvarande tabell i Årsredovisning för staten 2013.
De totala avsättningarna för förväntade förluster, i den del av statens garantiportfölj som värderas enligt garantimodellen, minskade under 2014 från 7,3 miljarder kronor till 7 miljarder kronor. EKN:s och Boverkets avsättningar minskade under året medan Riksgäldskontorets och Sidas avsättningar ökade. Förutom att avsättningar påverkas av nivån på åtagandena och kreditrisken påverkas avsättningsbehovet även av exempelvis ränte- och valutakursförändringar. Den grupp av garantier som har störst avsättning i förhållande till sitt åtagande är Sidas garantier.
Utfallet kan skilja sig från förväntade förluster
Som framgår av avsnitt 5.1.3 görs avsättningar för förväntade förluster. Utfallen i garanti- verksamheten kan dock bli både bättre och sämre än det som beräknats, även om det samlade utfallet över en mycket lång tidsperiod tenderar att röra sig mot det förväntade. Sämre utfall brukar benämnas oförväntade förluster. Med liten sannolikhet kan utfallet bli mycket sämre än förväntat, vilket innebär stora oförväntade förluster. På grund av det behöver analysen av förväntade förluster kompletteras med analyser av negativa scenarier.
Riksgäldskontoret har i uppdrag att, i samverkan med övriga garanti- och utlånings- myndigheter, analysera risker i statens samlade garanti- och utlåningsportfölj. En rapport med en sådan riskanalys lämnas varje år till regeringen. Riskanalysen sammanfattas i avsnitt 5.4.
Redovisning av åtaganden utanför garantimodellen
De garantiåtaganden som inte har prissatts enligt garantimodellen, och för vilka det därmed inte gjorts några avsättningar för förväntade förluster, redovisas som ansvarsförbindelser. Detta gäller för insättningsgarantin, investerar- skyddet och garantier till banker m.fl., liksom för garantikapital till internationella finansiella institutioner där eventuella infrianden för de senare belastar anslag. De åtaganden som redovisas som ansvarsförbindelser uppgick per årsskiftet till 1 513 miljarder kronor jämfört med 1 435 miljarder kronor året innan (se även not 54 till balansräkningen).
5.1.4Tillgångar i garantiverksamheten
Garantiverksamheten finansieras i normalfallet av avgifter som betalas av garantitagarna. I vissa fall täcks avgiften dock av anvisade anslag. Avgiften ska motsvara statens förväntade kostnad för åtagandet. Avgifterna samlas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret, på bankkonton eller i värdepapper som reserv för framtida infrianden och redovisas som en till- gång i myndigheternas balansräkningar. Staten har även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier.
253
Skr. 2014/15:101
Tabell 5.4 Tillgångar i garantiverksamheten (exklusive stabilitetsfonden)
Miljoner kronor
|
Värdepappersinnehav och |
|
|
Kortfristiga placeringar |
|
Regressfordr- |
|
|
||
|
långfristiga placeringar |
Konton hos RGK |
och banktillgodohavanden |
ingar (netto) |
Totalt |
|||||
Myndighet |
2014 |
2013 |
2014 |
2013 |
2014 |
2013 |
2014 |
2013 |
2014 |
2013 |
RGK, insättningsgarantin1 |
30 568 |
28 497 |
112 |
47 |
|
|
|
|
30 680 |
28 544 |
RGK, övriga garantier |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utom garantierna till |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
banker m.fl.2,3 |
1 212 |
1 303 |
289 |
286 |
|
|
94 |
77 |
1 595 |
1 666 |
EKN |
2 478 |
2 433 |
24 560 |
22 784 |
842 |
853 |
1 737 |
1 364 |
29 616 |
27 434 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sida |
|
|
1 821 |
1 722 |
76 |
49 |
149 |
129 |
2 046 |
1 900 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Boverket |
|
|
2 225 |
2 199 |
|
|
15 |
22 |
2 240 |
2 222 |
Summa |
34 258 |
32 232 |
29 007 |
27 039 |
918 |
902 |
1 995 |
1 592 |
66 177 |
61 765 |
1Avser obligationerna som ingår i fonden till anskaffningsvärde på 30 568 miljoner kronor. Marknadsvärdet för insättningsgarantifonden uppgår till 33 795 miljoner kronor.
2Avgifterna för garantierna till banker m.fl. tillförs stabilitetsfonden. När det gäller konton hos Riksgäldskontoret ingår inte längre inkomna avgifter för administration. Beloppet för 2013 har därför justerats.
3RGK har i sin årsredovisning för 2014 justerat beloppet avseende konton hos RGK för jämförelseåret (2013) från 400 miljoner kronor till 286 miljoner. Detta har medfört en följdändring av beloppet avseende totala garantitillgångar från 1 779 miljoner kronor till 1 666 miljoner kronor. Anledningen till justeringen är att beloppet numera endast innehåller avgifter för förväntad förlust och inte, vilket tidigare var fallet, avgifter för administration. Detta medför att motsvarande förändring av jämförelseåret har genomförts i tabell 5.4. Förändringen förklarar skillnaden mellan tabell 5.4 och motsvarande tabell i Årsredovisning för staten 2013.
Värdepappersinnehav och långfristiga placeringar
De avgifter som debiteras för insättningsgarantin placeras i statsobligationer som förvaltas av Kammarkollegiet på uppdrag av Riksgälds- kontoret. Kammarkollegiet placerar inkom- mande avgifter i statsobligationer som har en löptid på tio år alternativt i de statsobligationer som har längst löptid.
Placeringarna utgör den s.k. insättnings- garantifonden, vilken hade ett bokfört värde på 30,6 miljarder kronor vid utgången av året. För att höja avkastningen på portföljen får Kammarkollegiet sedan 2010 bedriva repo- verksamhet med portföljens värdepapper. Det innebär att värdepapper lånas ut och likviden placeras i omvända repor på motsvarande löptid i statsskuldväxlar, statsobligationer och reala statsobligationer.
EKN och Sida placerar avgiftsmedel i utländsk valuta från exportkreditgarantier och
Konton i Riksgäldskontoret
En stor del av avgifterna i garantiverksamheten redovisas på räntebärande konton i Riksgälds- kontoret. Även återvinningar från tidigare infrianden tillförs kontona. Från de räntebärande kontona i Riksgäldskontoret hämtas medel för infrianden. En obegränsad kredit är kopplad till kontona. Överskott på ett konto ger ränte-
intäkter, medan en utnyttjad kredit medför räntekostnader.6
Behållningen på dessa konton konsolideras med statens övriga finanser. Influtna avgifter reducerar statens upplåningsbehov, vilket minskar statsskulden. Kontobehållningarna i Riksgäldskontoret är således inte fonder med likvida medel för eventuella infrianden. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisningsmässig hantering. Finansieringen av infrianden sker i praktiken genom statlig upplåning.
Kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden
Myndigheterna har en mindre del av sina till- gångar som kortfristiga placeringar och banktill- godohavanden.
Regressfordringar
Förutom värdepappersinnehav och andra placeringar samt kontobehållningar i Riksgälds- kontoret har myndigheterna även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade
6 Riksbankens beslut om negativ ränta får påverkan även på Riksgäldens ränta för de räntebärande kontona, då räntan enligt villkoren är baserad på Riksbankens reporänta.
254
garantier. De uppgick till 8,9 miljarder kronor vid årsskiftet. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra men det bedömda värdet är
Skr. 2014/15:101
för exportkreditgarantierna betydande. Det totala nettovärdet på regressfordringarna upp- skattades till 2 miljarder kronor.
5.1.5Jämförelse mellan avsättningar för förväntade förluster och tillgångar i garantiverksamheten
Tabell 5.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i garantiverksamheten (exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital)
Miljoner kronor
|
|
|
Avsättningar för |
Garantitillgångar |
|
|
||
Myndighet |
Garantiengagemang |
förväntad förlust |
enligt tabell 5.4 |
Nuvärde av framtida avgifter |
||||
|
2014 |
2013 |
2014 |
2013 |
2014 |
2013 |
2014 |
2013 |
RGK1,5 |
34 652 |
34 606 |
909 |
806 |
1 595 |
1 666 |
47 |
38 |
EKN2 |
166 808 |
185 807 |
5 618 |
6 232 |
29 616 |
27 434 |
1 613 |
2 124 |
Sida3 |
3 481 |
2 270 |
344 |
209 |
2 046 |
1 900 |
37 |
37 |
Boverket6 |
2 093 |
1 735 |
87 |
101 |
2 240 |
2 222 |
|
25 |
Summa |
207 033 |
224 418 |
6 957 |
7 348 |
35 497 |
33 221 |
1 696 |
2 224 |
1Summan 34 652 miljoner kronor motsvarar de totala tillgångarna i garantiverksamheten enligt tabell 5.4 exklusive insättningsgarantins tillgångar på 30 680 miljoner kronor.
2EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat avsättningar för förväntade garantiförluster med 206 miljoner kronor från
5 618 miljoner kronor till 5 412 miljoner kronor. Differensen mellan de i tabell 5.1 redovisade 174 245 (Brutto 1) och ovanstående garantiengagemang 166 808 (Brutto 2) utgörs av förfallna belopp som kan antas vara betalade. Avsättningsbehovet beräknas på Brutto 2.
3I engagemangen för Sida ingår utfästelser.
4Nuvärdet av de framtida avgifterna avser avtalade avgifter och anslag, vilka ännu inte inbetalats. De framtida avgifterna diskonteras med riskfri ränta justerad för kreditrisken i respektive engagemang. De framtida anslagen däremot är enbart diskonterade med riskfri ränta.
5Beloppet avseende RGK, garantitillgångar för 2013 har avviker från Årsredovisning för staten 2013. Förklaring till avvikelsen återfinns i not 3 till tabell 5.4.
6Beloppet avseende Boverket, avsättningar för förväntad förlust 2013 avviker från Årsredovisning för staten 2013. Förklaring till avvikelsen återfinns i not 4 till tabell 5.3.
För att ta fram ett förväntat resultat för garanti- verksamheten (givet den information som fanns vid årsskiftet) analyseras förhållandet mellan dels avsättningarna för förväntade förluster, dels de tillgångar som finns i form av både inbetalda och kommande garantiavgifter.
Garantiverksamhetens skuld- och tillgångssida jämförs i tabell 5.5. Jämförelsen görs på myndig- hetsnivå. Insättningsgarantin, investerarskyddet, garantier till banker m.fl. samt garantikapital till internationella finansiella institutioner ingår inte eftersom förväntade förluster för dessa garantier inte har värderats.
Jämförelsen visar att för denna del av garanti- portföljen täcks avsättningarna för förväntade förluster väl av de avgifter som redan inbetalats (redovisas som garantitillgångar i tabell 5.5). Utöver det tillkommer nuvärdet av framtida avgifter. EKN:s garantiverksamhet utgör i dags- läget en väsentlig andel av överskottet.
Trots att världsekonomin under flera år genomgått en svår ekonomisk tid, vilket även påverkat svensk ekonomi, är tillgångarna fort- farande större än avsättningarna. Under 2014 ökade tillgångarna medan avsättningarna minskade.
5.1.6Flöden i garantiverksamheten och dess påverkan på statens finanser
Flöden i garantiverksamheten
Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens lånebehov och därmed statsskulden. Det kan exempelvis vara externa betalningar av garanti- avgifter, infrianden och återvinningar. I den mån dessa betalningar går via konton i Riksgälds- kontoret påverkar de statens finanser direkt via statens centralkonto. I tabell 5.6 beskrivs dessa flöden.
Avgifter
Garantitagarna betalade 2,6 miljarder kronor i avgifter 2014 varav huvuddelen var avgifter för insättningsgarantin och exportkreditgarantierna. År 2013 inbetalades drygt 2,7 miljarder kronor. Minskningen i avgifter beror till stor del på den kraftiga minskningen av volymen för garante- rade skuldförbindelser till banker m.fl.
255
Skr. 2014/15:101
Tabell 5.6 Flöden i garantiverksamheten
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
Kostnader för |
|
|
|
Myndighet |
|
Avgifter |
Återvinningar |
Infrianden |
administration |
Summa |
|
|||
|
2014 |
2013 |
2014 |
2013 |
2014 |
2013 |
2014 |
2013 |
2014 |
2013 |
RGK, insättnings- |
1 399 |
1 313 |
|
5 |
|
|
1 387 |
1 300 |
||
garantin |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
RGK, bankgarantier1 |
40 |
224 |
|
|
|
|
|
|
40 |
224 |
RGK, övriga garantier |
72 |
15 |
1 |
2 |
0 |
1 |
2 |
|||
EKN |
1 064 |
1 130 |
163 |
140 |
467 |
703 |
||||
Sida |
60 |
54 |
12 |
12 |
0 |
0 |
68 |
59 |
||
Boverket |
6 |
10 |
9 |
9 |
0 |
10 |
14 |
|||
Summa |
2 640 |
2 747 |
185 |
167 |
1 971 |
2 301 |
1 Avgifterna för bankgarantierna har justerats för 2013 till följd av ändrad redovisningsprincip. Beloppet avseende avgifter för jämförelseåret har justerats från 202 miljoner kronor till 224 miljoner kronor. Förändringen förklarar skillnaden mellan tabell 5.6 och motsvarande tabell i Årsredovisning för staten 2013.
Återvinningar
Från tidigare utbetalningar vid infrianden åter- vanns 185 miljoner kronor, varav huvuddelen gällde exportkreditgarantier.
Infrianden
Utbetalningarna för infriade garantier var 598 miljoner kronor, främst rörande export- kreditgarantier. Den enskilt största posten avsåg fortsatta skadeutbetalningar till följd av att sanktionerna mot Iran, vilka har inneburit problem med att genomföra betalningar till och från landet.
Kostnader för administration
Administrationskostnaderna uppgick till 256 miljoner kronor för 2014, vilket är en liten ökning jämfört med föregående år. I förhållande till de totala åtagandena utgör administrationen en mycket liten del, vilken varierar beroende på typ av garanti.
Flöden i garantiverksamheten och dess påverkan på lånebehovet
Posterna avgifter, infrianden, återvinningar och administration har i olika grad påverkan på lånebehovet. Flöden i den del av garanti- verksamheten som enbart har tillgångar i form av konton i Riksgäldskontoret, eller finansiering genom anslag, påverkar direkt statens lånebehov. Däremot har flöden i den del av garanti- verksamheten som har tillgångar i form av utomstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet. En analys av flödena pekar på att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett innebar att inbetalningarna till garantiverksam-
heten översteg utbetalningarna med 2 miljarder kronor 2014.
Statliga anslag i garantiverksamheten
I vissa fall kan riksdagen besluta att subvention- era hela eller delar av avgiften för en viss garanti. När detta inträffar anvisar riksdagen normalt anslag för att betala avgiften.
År 2014 utbetalades 5,8 miljoner kronor i statliga subventioner för garantiavgifter, exklu- sive Sida. Det finns även några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis belastar anslag. Det gäller åtaganden i form av garanti- kapital,
I tabell 5.7 visas vilka anslag som finansierade dessa subventioner samt vilka anslag i övrigt vars ändamål omfattar garantiverksamhet.
256
Tabell 5.7 Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet
Miljoner kronor
Utgifts- |
|
|
Utfall |
Utfall |
område |
Anslag |
Garantiåtagande |
2014 |
2013 |
2 |
1:14 Vissa |
A/O Dom Shvetsii |
0,33 |
0,33 |
|
garanti- och |
|
|
|
|
medlemsavgifter |
Vissa internation- |
- |
- |
|
|
|||
|
|
ella finansierings- |
|
|
|
|
institut |
|
|
7 |
1:1 Bistånds- |
Garantier under |
- |
- |
|
verksamhet |
Lomé IV Bis och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7 |
1:1 Bistånds- |
- |
- |
|
|
verksamhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
7 |
1.1 Bistånds- |
Nordiska |
3,59 |
6,50 |
|
verksamhet |
investerings- |
|
|
|
|
banken |
|
|
|
|
Garanti till |
|
|
|
|
miljöinvesterings- |
|
|
|
|
lån i |
|
|
|
|
|
|
|
7 |
1.1 Bistånds- |
Nordiska |
1,91 |
1,00 |
|
verksamhet |
investerings- |
|
|
|
|
banken |
|
|
|
|
Garanti till |
|
|
|
|
miljöinvesterings- |
|
|
|
|
lån i |
|
|
16 |
2:10 Stockholms |
Fysikhuset |
- |
- |
|
universitet: |
Stockholm KB |
|
|
|
Forskning och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
forskarutbildning |
|
|
|
|
|
|
|
|
16 |
2:18 Kungl. |
Fysikhuset |
- |
- |
|
Tekniska |
Stockholm KB |
|
|
|
högskolan: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Forskning och |
|
|
|
|
forskarutbildning |
|
|
|
|
|
|
|
|
22 |
1:2 Trafikverket: |
Arlandabanan |
- |
- |
|
Banhållning |
Infrastructure AB |
|
|
|
|
|
|
|
Tillbakablick på de senaste fem åren
De statliga subventionerna avseende garanti- avgifter, exklusive Sida, har de senaste fem åren varierat mellan knappt 1 miljon kronor och 8 miljoner kronor årligen. De avgifter som garantitagarna själva betalat har uppgått till mellan 2,6 och 6,5 miljarder kronor per år. Det är främst avgifterna från exportkreditgarantierna och garantierna till banker m.fl. som varierat över tiden.
De årliga infriandena ökade från 444 miljoner kronor 2010 till 2,5 miljarder kronor 2011, vilket till stor del förklaras av infriandet av garantin avseende Saab Automobile AB:s lån från EIB. År 2014 ökade infriandena från 359 miljoner kronor till 598 miljoner kronor. Återvinningarna sjönk från 257 miljoner kronor 2010 till 185 miljoner
Skr. 2014/15:101
kronor 2014. Det var främst tidigare infriade exportkreditgarantier som återvanns
Diagram 5.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och administrationskostnader samt saldot för betalningsflödet
Miljoner kronor
8000 |
|
|
|
|
Återvinningar |
|
|
|
|
|
|
||
6000 |
|
|
|
|
Subventioner |
|
4000 |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
2000 |
|
|
|
|
Avgifter |
|
|
|
|
|
|
||
0 |
|
|
|
|
Adm kostn |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
Infrianden |
||
|
|
|
|
Flödessaldo |
||
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
||
|
5.2Statlig utlåning med kreditrisk
Statliga lån, liksom statsbidrag och statliga garantier, ges till verksamheter som staten finner angelägna. Riksdag och regering beslutar om all statlig utlåning, antingen genom särskilda beslut för ett enskilt lån eller genom lagar och för- ordningar om låneprogram, till exempel studie- lån.
Ett lån med kreditrisk innebär samma kredit- risk för staten som en kreditgaranti. Skillnaden är att finansieringen av lånet sköts av staten och vid garantier av en bank eller annat kreditinstitut. Merparten av statens utlåning finansieras direkt via upplåning genom Riksgäldskontoret.
I och med den reformerade budgetlagen infördes från och med 2012 en modell för den statliga utlåningen som innebär att garantier och lån behandlas enligt samma principer, det vill säga en gemensam statlig garanti- och utlånings- modell. Det innebär att räntan för ett lån ska motsvara statens finansieringskostnad för ett lån med samma löptid, ett räntepåslag som mot- svarar förväntad förlust beräknad utifrån samma principer som gäller för statliga garantier samt ett påslag för administrationskostnaderna.
Före 2012 fanns det inte något generellt krav på att en avgift motsvarande statens förväntade kostnad ska tas ut för lånen eller att en reserv ska byggas upp för framtida kreditförluster. Hante- ringen av studielånen anpassades till utlånings- modellen från och med 2014 (se även avsnitt 5.2.2).
257
Skr. 2014/15:101
5.2.1Utlåningsportföljens sammansättning
Tabell 5.8 Statens utlåning med kreditrisk
Miljoner kronor
|
|
|
|
Nedskrivning för |
Utlåning efter nedskrivning |
|
|
||
Utgifts- |
Kreditmyndighet |
Utlånat belopp |
osäkra fordringar |
för osäkra fordringar |
Utlåningsram |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
||
område |
respektive låntagare/ändamål |
2014 |
2013 |
2014 |
2013 |
2014 |
2013 |
2014 |
2013 |
15 |
CSN, studielån1 |
201 611 |
197 485 |
27 641 |
27 626 |
173 970 |
169 859 |
200 205 |
183 600 |
* |
CSN, hemutrustningslån |
1 438 |
1 390 |
585 |
572 |
854 |
819 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
22 |
RGK, |
1 000 |
1 000 |
5 |
88 |
995 |
912 |
1 000 |
1 000 |
22 |
RGK, Svedab AB2 |
5 346 |
5 191 |
319 |
332 |
5 027 |
4 859 |
3 361 |
3 361 |
|
(Öresundsbrons |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
landförbindelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
22 |
RGK, Swedavia |
0 |
0 |
|
|
0 |
0 |
|
3 240 |
24 |
RGK, Svensk Exportkredit |
|
|
|
|
0 |
0 |
80 000 |
100 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
22 |
RGK, SAS |
|
|
|
|
0 |
0 |
|
385 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
RGK, Island |
0 |
1 801 |
|
|
0 |
1 801 |
|
3) |
5 |
RGK, Irland |
5 657 |
5 321 |
|
|
5 657 |
5 321 |
4) |
4) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
17,24 |
RGK, övriga |
308 |
333 |
|
|
308 |
333 |
1 125 |
1 125 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
* |
Sida, biståndskrediter |
67 |
88 |
4 |
6 |
63 |
82 |
|
|
* |
Sida, villkorslån |
307 |
262 |
77 |
75 |
230 |
187 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
* |
Tillväxtverket, lokaliseringslån |
94 |
93 |
75 |
74 |
18 |
19 |
|
|
|
m.m. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
* |
Energimyndigheten |
534 |
377 |
399 |
59 |
135 |
318 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
* |
Länsstyrelserna, lantbrukslån |
49 |
55 |
16 |
17 |
33 |
38 |
|
|
|
m.m. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
* |
Kammarkollegiet, näringslån |
|
0 |
|
|
|
0 |
|
|
|
m.m. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
216 410 |
213 396 |
29 122 |
28 848 |
187 289 |
184 547 |
|
|
Anm.: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. Skillnaden utgörs av RGK:s utlåning till
Anm.: Tillväxtverket, Energimyndigheten, Länsstyrelserna och Kammarkollegiet finansierar sin utlåning med anslag varför utlåningsramar saknas. * Anslagsfinansierad utlåning.
1Det utlånade beloppet överstiger låneramen på grund av att även kapitaliserade räntor och äldre anslagsfinansierade studielån ingår i det utlånade beloppet.
2Det utlånade beloppet överstiger utlåningsramen då ramen är exklusive kapitaltjänstkostnader och mervärdesskatt.
3Utlåningsramen är begränsad till det maximala utlåningsbeloppet. För Island var detta belopp 205 miljoner euro.
4Utlåningsramen är begränsad till det maximala utlåningsbeloppet. För Irland är detta belopp 600 miljoner euro.
Statens utlåning till privatpersoner, företag, projekt och andra stater, det vill säga lån med kreditrisk, uppgick den 31 december 2014 till 216 miljarder kronor före nedskrivning för osäkra fordringar, vilket är en ökning med 3 miljarder kronor jämfört med året innan. Den dominerande posten var studielånen från
Centrala studiestödsnämnden |
(CSN) på |
201,6 miljarder kronor, vilket |
motsvarade |
93 procent av statens utlåning med kreditrisk. CSN hade också beviljat hemutrustningslån till flyktingar på 1,4 miljarder kronor.
Riksgäldskontorets utlåning på 12,3 miljarder kronor går till olika infrastrukturprojekt samt utlåning till Irland. Övriga myndigheter hade en utlåning som tillsammans uppgick till 1 miljard
kronor inom bistånd samt till småföretagare, jordbrukare, fiskare m.fl. En beskrivning av de större lånen finns i avsnitt 5.2.2.
Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det värde som förväntas inflyta. Kreditmyndigheterna har upp- skattat de osäkra fordringarna till 29 miljarder kronor eller 13 procent av utlånat belopp. CSN:s studielån står för 27,6 miljarder kronor eller 95 procent av de osäkra fordringarna.
I tabell 5.9 redovisas CSN:s och Riksgälds- kontorets utlåning uppdelad på de tre kategorier som Ekonomistyrningsverket anger i sina anvis- ningar.
258
Skr. 2014/15:101
Tabell 5.9 Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori
Miljoner kronor
|
|
|
Nedskrivning för |
Utlåning efter nedskrivning |
||
Myndighet respektive lånekategori |
|
Utlånat belopp |
osäkra fordringar |
för osäkra fordringar |
||
|
2014 |
2013 |
2014 |
2013 |
2014 |
2013 |
CSN1 |
|
|
|
|
|
|
Lånefordringar |
144 466 |
134 985 |
12 521 |
11 854 |
131 945 |
123 130 |
|
|
|
|
|
|
|
Lånefordringar med villkorad |
|
|
|
|
|
|
återbetalningsskyldighet |
58 584 |
63 894 |
15 705 |
16 343 |
42 879 |
47 550 |
|
|
|
|
|
|
|
Avräkningskonto |
|
|
||||
Delsumma |
203 047 |
198 875 |
28 226 |
28 198 |
174 821 |
170 678 |
|
|
|
|
|
|
|
RGK |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lånefordringar |
11 004 |
12 316 |
319 |
332 |
10 685 |
11 984 |
Utvecklingskapital/Royalty |
1 306 |
1 330 |
5 |
88 |
1 301 |
1 242 |
|
|
|
|
|
|
|
Delsumma |
12 310 |
13 646 |
324 |
420 |
11 986 |
13 226 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
215 357 |
212 522 |
28 550 |
28 618 |
186 807 |
183 904 |
1 I CSN:s utlåning för 2014 ingår saldot på avräkningskontot om 3 miljoner kronor, vilket gör att beloppet i denna tabell inte överensstämmer med motsvarande belopp för CSN i tabell 5.8. Däremot överensstämmer beloppet med posten Utlåning i balansräkningen. (se not 29 till balansräkningen). För 2013 överensstämmer beloppen i tabellerna eftersom avräkningskontona ingår i dessa belopp.
Under de senaste fem åren har utlåningen efter nedskrivning för osäkra fordringar varit i princip oförändrad. I slutet av 2014 uppgick den till 187 miljarder kronor.
Diagram 5.3 Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning för osäkra fordringar 2010 – 2014
Miljoner kronor
200 000
150 000
100 000
50 000
0
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
|||||
|
|
Övriga |
|
|
Riksgälden |
|
|
CSN |
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
5.2.2De olika lånen med kreditrisk
Studielån
Studielånen regleras i studiestödslagen och särskilda förordningar. Omkring 1,5 miljoner personer hade vid årsskiftet studieskulder till
CSN |
på tillsammans |
201,6 miljarder kronor. |
|
CSN |
bedömde |
de |
osäkra fordringarna till |
27,6 miljarder |
kronor, vilket motsvarade |
14 procent av det utlånade beloppet.
CSN administrerar flera olika typer av lån, vilka skiljer sig åt ur finansierings- och redovisningssynpunkt. Lånen kan delas in i två huvudkategorier.
–Lån som beviljats före 1989 och som har finansierats genom anslag på statens budget. Låntagarnas återbetalningar redo- visas mot inkomsttitel på statens budget.
–Lån som beviljats från och med 1989 finansieras genom upplåning i Riksgälds- kontoret.
CSN:s låntagare betalar en ränta som motsvarar 70 procent av CSN:s upplåningsränta i Riks- gäldskontoret. Denna ränta fastställs årligen av regeringen och baseras på den ovägda genom- snittsräntan för emission av statsskuldväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren.
Avdraget på 30 procent från räntan kompen- seras av att låntagarna inte medges avdrag för räntekostnader på studielån i sina självdeklarat- ioner. Därmed blir nettoeffekten på budget- saldot som helhet neutral.
Om en låntagare inte betalar hela ränte- kostnaden läggs den obetalda räntan till kapital- skulden vid nästa årsskifte
När studielån skrivs av på grund av dödsfall, uppnådd åldersgräns eller av andra skäl amorte- rar CSN av sin skuld till Riksgäldskontoret med motsvarande belopp.
Förluster på utlåning av studielån finansieras från kreditreserven i enlighet med utlånings- modellen. Medel för förväntad förlust på nyutlå- ning fr.o.m. 2014 tillförs kreditreserven genom att belasta anslag i samband med att lånet har ställts ut. Medel för förluster på utlåning före 2014 (stocken) tillförs kreditreserven genom att
259
Skr. 2014/15:101
belasta anslag det år då förlusten är konstaterad. Förluster på utlåning före 2014 kan beräknas utifrån redovisade nedskrivningar för osäkra fordringar i årsredovisningen för staten 2013. Dessa uppgår till 27,6 miljarder kronor.
Hemutrustningslån till nyanlända
Sedan 1991 beviljar CSN lån till nyanlända för inköp av hemutrustning. De utestående lånen var vid årsskiftet 1,4 miljarder kronor varav 0,6 miljarder betraktas som osäker fordran.
Hemutrustningslånen finansierades fram till 2011 genom lån i Riksgäldskontoret men från och med 2012 finansieras denna utlåning med anslag. Utlåningen belastar anslaget 1:5 Hemutrustningslån under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet. Regeringen fast- ställer vilken ränta som låntagarna ska betala till CSN. Låntagarnas räntebetalningar till CSN redovisas mot inkomsttitel 2394 Övriga ränte- inkomster.
Lån till infrastrukturprojekt
För vissa infrastrukturprojekt har riksdagen genom särskilda beslut gett Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata företag. Det gäller byggandet av Arlandabanan och de svenska landanslutningarna till Öresundsbron. Vid årsskiftet var totalt 6,3 miljarder kronor utlånade till dessa projekt.
Lånet till SVEDAB för finansiering av de svenska landanslutningarna till Öresundsbron var vid årsskiftet 5,3 miljarder kronor. Åter- betalningen av lånet, liksom Öresundsbro Konsortiets egna obligationslån, ska finansieras med intäkter från Öresundsbron. Värdet på lånet är nedskrivet med 0,3 miljarder kronor för förväntad förlust.
Lånet till
kronor jämfört med 2013. Minskningen berodde på en mer positiv prognos för de framtida betalningarna till staten. Nedskrivningen beräknades utifrån det maximala belopp som Riksgäldskontoret kan erhålla, dvs. 1 miljard kronor. De framtida betalningarna till staten som helhet beräknades dock överstiga 1 miljard kronor i nominella termer.
Lån till exportfinansiering
Exportfinansiering
Riksdagen bemyndigade i december 2008 regeringen att bevilja SEK en låneram för finansieringen av långfristiga krediter intill ett belopp om högst 100 miljarder kronor i Riksgäldskontoret. Låneramen har förlängts till att gälla även under 2014, men det totala rambeloppet har sänkts till 80 miljarder kronor. SEK har inte utnyttjat låneramen under perioden
Lån som lyfts under ramen får från och med 2014 endast användas för finansiering av utlåning inom systemet för statsstödda exportkrediter (det s.k.
Lån till flygindustrin
Riksgäldskontoret har lämnat royaltylån till Saab AB och GKN Aerospace Sweden AB (tidigare Volvo Aero AB) för delfinansiering av ut- vecklingskostnaderna för vingbalkar respektive komponenter till flygmotorer.
Återbetalningarna är beroende av försäljnings- intäkterna från projekten. Riksgäldskontoret har bedömt att det inte finns något nedskrivnings- behov i utlåningen.
Lån till andra stater
Riksdagen bemyndigade i början av 2009 regeringen att besluta om ett lån till Island. Lånet var ett tillägg till ett finansiellt stöd- program från Internationella valutafonden (IMF) och hanterades från svensk sida av Riksgäldskontoret. Sveriges del av lånet uppgick till maximalt 495 miljoner euro. Lånet betalades under 2014 tillbaka i förtid.
Under 2012 fick Riksgäldskontoret, efter bemyndigande från riksdagen, i uppdrag av
260
regeringen att ställa ut lån om maximalt 600 miljoner euro till Irland. Lånet är ett tillägg till de lån som IMF och EU ställt ut. Vid slutet av 2014 uppgick lånet till 5,7 miljarder kronor.
Under året godkändes ett tilläggsavtal, vilket medger att Irland kan återbetala delar av sina lån från IMF i förtid, utan att samtidigt göra förskottbetalningar på lånet från Sverige.
Låneram till
Flygbolaget SAS avslutade under våren 2014 det villkorade lånelöfte som svenska staten, genom Riksgäldskontoret, tillsammans med andra långivare ställt till bolaget. Lånelöftet gav SAS initialt rätt att låna upp till totalt 3,5 miljarder kronor förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. SAS utnyttjade aldrig lånelöftet som skulle upphöra att gälla den 31 mars 2015.
Övriga lån med kreditrisk
Övrig utlåning med kreditrisk omfattar lån från Sida, Tillväxtverket, Energimyndigheten, Kammarkollegiet samt länsstyrelserna. Totalt uppgick dessa lån till 1 miljard kronor jämfört med 0,9 miljarder kronor för 2013. Av utlånat belopp 2014 bedömdes 0,6 miljarder kronor som osäkra fordringar, motsvarande 55 procent av beloppet.
Dessa lån har finansierats via anslag på statens budget. Framtida kreditförluster är därmed redan finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor och amorteringar redovisas mot inkomst- titel.
Störst var vid årsskiftet Energimyndighetens utlåning om 0,5 miljarder kronor, varav osäkra fordringar bedömdes till 0,4 miljarder kronor.
5.3Stabilitetsfonden
Riksdagen beslutade 2008 att inrätta en stabilitetsfond i form av ett räntebärande konto hos Riksgäldskontoret. Syftet var att finansiera statens åtgärder för att stödja det finansiella systemet. Inledningsvis tillförde staten 15 miljarder kronor genom ett särskilt anslag. Stabilitetsfonden har därefter fyllts på genom att banker och andra kreditinstitut betalar en årlig
Skr. 2014/15:101
avgift till fonden. Utöver avgiften läggs också intäkter som bankgarantiavgifter, utdelningar och pengar för försäljningar av tillgångar som anskaffats med medel från fonden in i fonden.
Alla kostnader för stödåtgärder enligt lagen om statligt stöd till kreditinstitut ska bäras av stabilitetsfonden. Eventuella intäkter och återvinningar för genomförda åtgärder ska gå tillbaka till fonden.
Fondens sammanlagda behållning var 53 miljarder kronor i slutet av 2014.7
Lagen om statligt stöd till kreditinstitut inne- bär i sig inget åtagagande. Samtidigt är det oklart hur stabilitetsfonden kommer att påverkas av genomförandet av nya
5.4Samlad analys av statens risker
Regeringen har gett Riksgäldskontoret i uppdrag att, i samverkan med EKN, CSN, Sida, Boverket och övriga berörda myndigheter, göra en samlad riskanalys av statens garanti- och utlånings- portfölj (dnr Fi2010/5311). Uppdraget redovisas i en särskild rapport. Analysen omfattar dels den s.k. ordinarie portföljen med garantier och lån till företag, hushåll och stater, dels statens åtaganden i den finansiella sektorn.
Genom att komplettera redovisningen med ett riskperspektiv fås en ökad öppenhet och tydlighet som gör det ännu enklare att kommunicera, både inom och utanför staten, att kontrollen över verksamheten är god.
Nedan följer en sammanfattning från den senaste rapporten ”Statens garantier och utlåning
– en riskanalys” som lämnades till regeringen den 13 mars 2015 (dnr Fi2015/1408).
5.4.1Kreditrisk – den ordinarie portföljen
Riksgälden bedömer att risken för stora samlade förluster i den ordinarie portföljen är låg. Portföljen har en överlag god diversifiering till
7 I fonden inkluderas försäljningslikviden för de Nordeaaktier som tidigare ingick i fonden.
261
Skr. 2014/15:101
följd av dels ett stort antal engagemang, dels en både geografisk och branschmässig spridning av garanti- och låntagarna.
De sektorbaserade koncentrationer som likväl finns rör branschen för teleoperatörer och svenska hushåll, där negativa chocker mot dessa sektorer skulle kunna ge upphov till kluster av förluster. Båda sektorerna bedöms emellertid vara stabila och sannolikheten för allvarliga chocker låg. Det finns dessutom en motstånds- kraft hos garanti- och låntagarna om negativa chocker väl sker.
Portföljen innehåller även ett antal stora exponeringar mot enskilda garanti- eller låntagare, där ett fåtal slumpmässiga fallissemang skulle kunna innebära stora samlade förluster. Risken bedöms dock som låg. Garantikapital står för de allra största beloppen, där de inter- nationella finansiella institutioner som statens åtagande avser har stark kreditvärdighet.
Utöver förekommande koncentrationer är det även möjligt med kluster av förluster som beror på samvariationer mellan garanti- och låntagare i olika branscher eller geografiska områden. Enligt Riksgäldens bedömning skulle det krävas en djup ekonomisk kris med global spridning för att sådana generella samvariationer ska uppstå i den ordinarie portföljen.
5.4.2Likviditetsrisk – den ordinarie portföljen
Likviditetsriskerna i den ordinarie portföljen är mycket låga. Förklaringen är att statens likviditetsförvaltning är anpassad till högre belopp och ett större behov av flexibilitet än vad som rimligen krävs med anledning av utfärdade garantier och låneutfästelser. Vidare gäller risken för högre upplåningskostnader i första hand specifika utbetalningar, och inte statsskulden som helhet, samtidigt som eventuella effekter torde bli kortvariga.
5.4.3Statens åtagande i den finansiella sektorn
Den finansiella sektorn bedöms separat från den ordinarie portföljen eftersom analysen på detta område präglas av statens åtagande att värna finansiell stabilitet. En stor förändring är att ett nytt regelverk8 för hantering av banker i kris har börjat implementeras. Detta nya regelverk syftar huvudsakligen till att minimera risken för att skattemedel behöver användas för att hantera banker i kris, även om det inte kan uteslutas att så kan bli fallet.
Om en störning som drabbar det finansiella systemet är begränsad, i så måtto att endast insättningsgarantin behöver infrias, leder detta högst sannolikt inte till stora statliga förluster. Är störningen mot det finansiella systemet däremot stor nog för att utlösa de åtgärder som styrs av det nya resolutionsregelverket, avgörs omfattningen på åtgärderna av störningens natur.
För att hamna i en situation där resolution och skuldnedskrivning inte är tillräckligt för att undvika statliga förluster, krävs det en skuldkris som orsakar stora kreditförluster i det finansiella systemet. För att de statliga förlusterna ska bli stora krävs ytterligare större kreditförluster. Riksgäldens sammantagna bedömning är att sannolikheten är liten för att detta ska ske.
8 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag.
262
6
Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU
Skr. 2014/15:101
6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU
I detta avsnitt lämnar regeringen ett intygande avseende
Avsnitten
I avsnitt 6.6 redovisas samtliga avgifter till och bidrag från EU samt medel som tas emot direkt från kommissionen av svenska myndigheter och inte redovisas mot inkomsttitlar och anslag på statens budget.
samt de fonder och andelar i bolag som myndigheterna innehar. Sveriges avgift till EU och återflödet från
Regeringen har i hög grad delegerat beslutsfattandet avseende genomförandet av
6.1Redovisningsskyldighet för EU- medel i den svenska statsförvaltningen
Regeringen är inför riksdagen ansvarig för hur den styr riket. Regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och övriga tillgångar som står till dess disposition. Regeringen lämnar årligen en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen innehåller bl.a. utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag, konsoliderade resultat- och balans- räkningar samt finansieringsanalys avseende samtliga statliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen
6.1.1Innehållet i regeringens nationella intygande avseende
Regeringens nationella intygande för 2014 avseende
Intygandet innehåller en årlig räkenskaps- sammanställning över medel mottagna från EU:s budget samt en redogörelse för hur dessa medel
265
Skr. 2014/15:101
har fördelats på olika åtgärder. Med
I intygandet bedömer regeringen huruvida
Regeringens intygande baseras även på ramverket för intern styrning och kontroll. Genom ramverket ställer regeringen krav på att ansvariga myndigheter lämnar en försäkran vilken möjliggör för regeringen att utfärda ett nationellt intygande.
Regeringens intygande syftar till att öka riksdagens insyn i hur Sverige fullgör sitt förvaltningsansvar och hur tilldelade
6.1.2Ramverket för intern styrning och kontroll
Samtliga svenska myndigheter som har ett förvaltande ansvar för
–myndighetsförordningen (2007:515),
–internrevisionsförordningen (2006:1228),
–förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll och
–förordningen (2000:605) om årsredo- visning och budgetunderlag.
I myndighetsförordningen fastställs att myndig- hetens ledning ansvarar för att myndighetens verksamhet ska bedrivas effektivt, enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel. För ett antal myndigheter har regeringen dessutom i dess instruktioner bestämt att de ska inrätta internrevision och därmed omfattas av internrevisionsförordningen. Genom att inrätta internrevision på utpekade myndigheter kan regeringen med rimlig säkerhet förvissa sig om att regelverken implementeras ändamålsenligt och följs. I internrevisionens uppgifter ingår att granska och lämna förslag till förbättringar av myndighetens process för intern styrning och kontroll.
Myndigheter som omfattas av internrevisions- förordningen omfattas även av förordningen om intern styrning och kontroll samt vissa särskilda bestämmelser i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Bestämmelserna i förord- ningen om årsredovisning och budgetunderlag innebär att myndigheten i sin årsredovisning ska uttala sig huruvida myndighetens interna styrning och kontroll har varit betryggande samt att myndigheten ska upprätta delårsrapport.
En god intern styrning och kontroll ger myndighetens ledning förutsättningar att driva verksamheten på ett effektivt sätt och uppnå önskat resultat. Brister och ofullständigheter kan motverkas i redovisning, ekonomiska rapporter och beslutsunderlag. Med en god intern styrning och kontroll kan både avsiktliga och oavsiktliga fel begränsas och oegentligheter och andra former av bedrägligt beteende undvikas.
6.1.3Omfattningen av regeringens nationella intygande
Genom medlemskapet i EU hanterar svenska myndigheter olika slags medel från och till EU:s budget. De medel som Sverige får i form av återflöde från
266
staten och de omfattas därför inte av regeringens intygande.
Det är således enbart de medel som Sverige erhåller och förvaltar gemensamt med kommissionen som omfattas av regeringens intygande. Ett delat förvaltningsansvar innebär i korthet att kommissionen har det yttersta ansvaret för förvaltningen av EU:s budget, men att medlemsstaten är ansvarig för att nationellt bygga upp ett förvaltnings- och kontrollsystem som garanterar en sund ekonomisk förvaltning av EU:s medel. På de områden där det föreligger ett delat förvaltningsansvar mellan Sverige och kommissionen har totalt åtta myndigheter varit utsedda att förvalta medlen.
Intygandet för 2014 gäller den svenska förvaltningen av
–Europeiska garantifonden för jordbruket,
–Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling,
–Europeiska regionala utvecklingsfonden,
–Europeiska socialfonden,
–Europeiska fiskerifonden,
–Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare,
–Europeiska flyktingfonden,
–Europeiska återvändandefonden och
–Europeiska fonden för yttre gränser.
Nedan redogörs för förvaltningsansvaret för samtliga fonder.
Europeiska garantifonden för jordbruket
Europeiska garantifonden för jordbruket (Garantifonden) har under 2014 finansierat olika direktstöd till jordbrukare och interventioner i syfte att stabilisera jordbruksmarknaden. EU har svarat för finansieringen av stödåtgärderna.
Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) har varit ansvarigt utbetalningsställe och har därmed haft det yttersta ansvaret för att dessa medel använts på ett korrekt och effektivt sätt. Ekonomistyrningsverket (ESV) har varit attesterande organ.
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Landsbygdsfonden) har för de fleråriga budgetramarna
Skr. 2014/15:101
finansierat insatser för att främja miljön och verka för ökad konkurrenskraft och livskvalitet på landsbygden. Åtgärderna har finansierats gemensamt av Sverige och EU.
Jordbruksverket har varit ansvarigt utbetalningsställe för fonden och har därmed haft det yttersta ansvaret för att dessa medel använts på ett korrekt och effektivt sätt. ESV har varit attesterande organ.
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Europeiska regionala utvecklingsfonden (Regionala utvecklingsfonden) har för den fler- åriga budgetramen
I Sverige har Regionala utvecklingsfonden varit uppdelad i åtta regionala program och fem territoriella program. För varje program har en förvaltande myndighet, en attesterande myndig- het och en revisionsmyndighet utsetts. Det är den förvaltande myndigheten som har haft ansvaret för att det operativa programmet förvaltats och genomförts på ett effektivt och korrekt sätt. Den förvaltande myndigheten har även betalat ut fondmedlen till de slutliga stödmottagarna. Den attesterande myndigheten har gjort en bedömning av om kostnaderna är stödberättigande och intygat till kommissionen att utgiftsdeklarationerna är korrekta.
Tillväxtverket har varit förvaltande och attesterande myndighet för åtta regionala program samt ett territoriellt program. För fyra territoriella program har Länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens respektive Jämtlands län varit förvaltande och attesterande myndigheter.
ESV har varit revisionsmyndighet för de program inom Regionala utvecklingsfonden som förvaltats i Sverige.
Europeiska socialfonden
Europeiska socialfonden (Socialfonden) har för de fleråriga budgetramarna
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska
267
Skr. 2014/15:101
dessa genomförts på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheten har även svarat för utbetalningar av fondmedlen. Svenska
ESV har varit revisionsmyndighet för programmen inom Socialfonden.
Europeiska fiskerifonden
Europeiska fiskerifonden (Fiskerifonden) har för den fleråriga budgetramen
Jordbruksverket har varit förvaltande och attesterande myndighet för fonden. ESV har varit revisionsmyndighet.
För att ge finansiellt stöd till asyl- och migrationspolitiken i EU har ett ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar inrättats under budgetramen
–Europeiska flyktingfonden
–Europeiska fonden för de yttre gränserna
–Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare
–Europeiska återvändandefonden (2008– 2013) (Återvändandefonden).
Fonderna har finansierat samarbetsprojekt för flyktingmottagning, gränskontroll, integration och återvändande. Åtgärderna i programmen har finansierats gemensamt av Sverige och EU.
Migrationsverket har varit ansvarig myndighet för att sköta de nationella insatser som fått stöd från Flyktingfonden och Återvändandefonden. Svenska
6.2Räkenskapssammanställning av
Räkenskapssammanställningen av
6.2.1Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen
Det är endast
I resultaträkningen redovisas intäkter av EU- medel och kostnader för
På balansräkningens tillgångssida redovisas en fordran eller periodavgränsningspost i fråga om en intäkt för vilken betalning ännu inte mot- tagits. För en mottagen betalning som avser en senare period eller som bedöms behöva åter- betalas, redovisas en skuld eller period- avgränsningspost på balansräkningens skuldsida. Skillnaden mellan fordran, skuld och period- avgränsningspost är vanligen att om anspråk på betalning har ställts redovisas en fordran respektive skuld, annars redovisas en period- avgränsningspost.
Utgifter på statens budget som finansieras från
268
Skr. 2014/15:101
belopp som omfattar förvaltningskostnader, som i stället redovisas mot anslag det år som kostnaderna hänför sig till. Inkomsterna på statens budget utgörs av bidrag från EU. De redovisas mot inkomsttitel på statens budget det år betalning sker.
6.2.2Resultaträkning
Resultaträkningen visar i sammandrag återflödet från
Tabell 6.1 Resultaträkning avseende fleråriga budgetramarna
Miljoner kronor |
2014 |
2013 |
|
|
|
Intäkter av bidrag från EU |
|
|
|
|
|
Europeiska garantifonden för jordbruket |
6 314 |
6 147 |
Europeiska jordbruksfonden för |
|
|
landsbygdsutveckling |
1 267 |
- |
Europeiska jordbruksfonden för |
|
|
landsbygdsutveckling |
921 |
2 348 |
Europeiska strukturstödet till fisket m.m. |
67 |
64 |
|
|
|
Europeiska regionala utvecklingsfonden |
977 |
1 388 |
|
|
|
Europeiska socialfonden |
9 |
- |
Europeiska socialfonden |
957 |
1 151 |
|
|
|
Europeiska flykting- och |
|
|
återvändandefonden |
108 |
142 |
|
|
|
Europeiska fonden för integration av |
|
|
tredjelandsmedborgare |
24 |
26 |
|
|
|
Summa intäkter av bidrag från EU m.m. |
10 644 |
11 266 |
|
|
|
Verksamhetens kostnader |
|
|
Kostnader för personal |
||
|
|
|
Kostnader för lokaler |
||
|
|
|
Övriga driftkostnader |
||
Summa verksamhetens kostnader |
||
|
|
|
Lämnade bidrag |
|
|
|
|
|
Europeiska garantifonden för jordbruket |
||
Europeiska jordbruksfonden för |
|
|
landsbygdsutveckling |
- |
|
Europeiska jordbruksfonden för |
|
|
landsbygdsutveckling |
||
Europeiska strukturstödet till fisket m.m. |
||
|
|
|
Europeiska regionala utvecklingsfonden |
||
|
|
|
Europeiska socialfonden |
- |
|
Europeiska socialfonden |
||
|
|
|
Europeiska flykting- och |
|
|
återvändandefonden |
||
|
|
|
Europeiska fonden för integration av |
|
|
tredjelandsmedborgare |
||
|
|
|
Summa lämnade bidrag |
||
|
|
|
Summa kostnader |
||
Nettokostnad/intäkt |
163 |
|
|
|
|
Intäkter – återflödet från
Intäkterna från EU minskade 2014 med 622 miljoner kronor, vilket främst beror på att programperioden
från |
Regionala |
utvecklingsfonden |
med |
411 miljoner kronor |
och Socialfonden |
med |
|
185 miljoner kronor. |
|
|
För 2014 redovisade Jordbruksverket intäkter från jordbruksfonderna på 8 569 miljoner kronor vilket är i nivå med förra året. Intäkterna utgörs till största delen av medel från jordbruks- fonderna för finansiering av gårdsstöd och lands- bygdsutveckling. För det nya landsbygds- programmet
Tillväxtverket och till en mindre del Länsstyrelsen i Jämtlands län redovisade intäkter
på 977 miljoner |
kronor från |
Regionala |
utvecklingsfonden. |
Svenska |
|
visade intäkter på |
966 miljoner |
kronor från |
Socialfonden respektive 24 miljoner kronor från Integrationsfonden. Migrationsverket redo- visade intäkter på 108 miljoner kronor från Flykting- och Återvändandefonden.
Kostnader – lämnade bidrag finansierade från
Jordbruksverket är den myndighet som betalar ut störst del av de bidrag som finansieras med
Av |
de |
medel |
Jordbruksverket |
|||
lämnade |
i |
totalt |
||||
8 629 miljoner |
kronor |
utgör |
6 281 miljoner |
|||
kronor |
medel |
från |
Garantifonden |
och |
2 282 miljoner kronor utgör medel från Lands- bygdsfonden. Tillväxtverket och Länsstyrelsen i Jämtlands län lämnade bidrag finansierade från Regionala utvecklingsfonden med 959 miljoner kronor vilket är en minskning med 370 miljoner jämfört med 2013. Minskningen beror på minskade utbetalningar inom Regionala utveck- lingsfonden
Svenska
269
Skr. 2014/15:101
bidrag finansierade med
6.2.3Balansräkning
Balansräkningen visar i sammandrag fordringar och skulder avseende medel från
Tabell 6.2 Balansräkning avseende fleråriga budgetramarna
Miljoner kronor |
||
Övriga kortfristiga fordringar |
|
|
6 327 |
- |
|
Övriga kortfristiga fordringar |
|
|
62 |
7 617 |
|
Upplupna intäkter |
1 267 |
- |
|
|
|
Upplupna intäkter |
472 |
1 601 |
|
|
|
Summa tillgångar |
8 128 |
9 218 |
Kapital |
6 939 |
7 920 |
|
|
|
Övriga kortfristiga skulder 2014- |
|
|
2020 |
34 |
- |
|
|
|
Övriga kortfristiga skulder 2007- |
|
|
2013 |
4 |
- |
|
|
|
Upplupna kostnader |
311 |
- |
|
|
|
Upplupna kostnader |
- |
46 |
Oförbrukade bidrag |
712 |
1 252 |
|
|
|
Förutbetalda intäkter |
128 |
- |
|
|
|
Summa kapital och skulder |
8 128 |
9 218 |
Fordringarna minskade
Fordringarna består huvudsakligen av Jordbruksverkets fordringar på EU för gårdsstöd som utbetalades i slutet av 2014 med sammanlagt 6 327 miljoner kronor samt upplupna intäkter för landsbygdsstöd för programperioden
Skulderna minskade något
Skulderna utgörs främst av oförbrukade bidrag i form av förskott från Landsbygdsfonden för den gamla programperioden på 539 miljoner kronor och Socialfonden på 172 miljoner kronor.
6.2.4Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning
I tabellen redovisas utfall på anslag och inkomsttitlar avseende
Tabell 6.3 Utfall på anslag och inkomsttitlar fleråriga budgetramarna
Tusental kronor
UO/Anslag |
Utfall 2014 |
Utfall 2013 |
|
|
|
|
|
08 |
Från |
|
|
1:8 |
finansierade insatser för |
|
|
|
asylsökande och flyktingar |
87 353 |
121 887 |
13 |
Från |
|
|
1:6 |
finansierade insatser för |
|
|
|
integration av |
|
|
|
tredjelandsmedborgare |
31 022 |
27 224 |
|
|
|
|
14 |
Europeiska socialfonden m.m. |
|
|
1:6 |
för perioden |
9 372 |
- |
|
|
|
|
14 |
Europeiska socialfonden m.m. |
|
|
1:12 |
för perioden |
971 493 |
1 153 788 |
|
|
|
|
19 |
Europeiska regionala |
|
|
1:3 |
utvecklingsfonden perioden |
|
|
|
966 371 |
1 373 210 |
|
23 |
Gårdsstöd m.m. |
|
|
1:10 |
|
6 149 384 |
5 917 560 |
23 |
Intervention för |
|
|
1:11 |
jordbruksprodukter m.m. |
131 037 |
88 078 |
23 |
Från |
|
|
1:14 |
finansierade strukturstöd till |
|
|
|
fisket m.m. |
65 724 |
70 624 |
|
|
|
|
23 |
Från |
|
|
1:19 |
finansierade åtgärder för |
|
|
|
landsbygdens miljö och |
|
|
|
struktur för perioden 2014- |
|
|
|
2020 |
1 277 346 |
- |
|
|
|
|
23 |
Från |
|
|
1:19 |
finansierade åtgärder för |
|
|
|
landsbygdens miljö och |
|
|
|
struktur för perioden 2007- |
|
|
|
2013 |
1 062 381 |
2 385 360 |
|
|
|
|
Summa anslag |
10 751 483 |
11 137 731 |
|
Inkomsttitlar |
|
|
|
|
|
|
|
6111 |
Gårdsstöd |
5 859 430 |
5 670 637 |
|
|
|
|
6113 |
Övriga interventioner |
124 138 |
98 019 |
6115 |
Djurbidrag |
||
|
|
|
|
6116 |
Offentlig lagring |
0 |
8 366 |
|
|
|
|
6119 |
Övriga bidrag från Europeiska |
|
|
|
garantifonden för jordbruket |
181 319 |
73 554 |
|
|
|
|
6124 |
Bidrag från Europeiska |
|
|
|
jordbruksfonden för |
|
|
|
landsbygdsutveckling 2007- |
|
|
|
2013 |
1 945 809 |
1 603 091 |
6213 |
Bidrag från Europeiska |
|
|
|
fiskefonden |
50 490 |
93 520 |
270
6313 |
Bidrag från Europeiska |
|
|
|
regionala utvecklingsfonden |
|
|
|
1 330 824 |
1 291 714 |
|
|
|
|
|
6314 |
Bidrag från Europeiska |
|
|
|
regionala utvecklingsfonden |
|
|
|
64 395 |
- |
|
|
|
|
|
6413 |
Bidrag från Europeiska |
|
|
|
socialfonden |
1 908 616 |
867 588 |
|
|
|
|
6414 |
Bidrag från Europeiska |
|
|
|
socialfonden |
73 077 |
- |
|
|
|
|
6911 |
Övriga bidrag från EU |
64 070 |
146 361 |
|
|
|
|
Summa inkomsttitlar |
11 602 161 |
9 852 766 |
|
|
|
|
|
Saldo |
|
1 284 965 |
Vissa siffror i tabellen är justerade för nationell medfinansiering och medel som inte rör delad förvaltning och överensstämmer därför inte med det redovisade utfallet på anslag och inkomsttitlar eller vissa uppgifter i tabell 6.4.
Utgifter på statens budget minskade
Utgifter som redovisades mot anslag utgörs till största delen av jordbruksstöd. Jordbruksverket redovisade utgifter för gårdsstöd med 6 149 miljoner kronor och åtgärder för lands- bygdens miljö och struktur med 1 062 miljoner kronor för programperioden
Bland övriga utgifter är det i första hand Svenska
Inkomster på statens budget ökade
Inkomster av
Tillväxtverket och Länsstyrelsen i Jämtlands län redovisade bidrag från Regionala utvecklings- fonden. Svenska
Skr. 2014/15:101
kronor samt en återbetalning av medel till Återvändandefonden med 2 miljoner kronor.
6.3Bedömning av ansvariga myndigheter
I detta avsnitt redogörs för de intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen som ledningarna för de myndigheter som har ett förvaltande ansvar för
6.3.1Intygande av räkenskaper och bedömning av intern styrning och kontroll
Nedan följer en sammanställning av ansvariga myndigheters intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen som myndigheternas ledningar gör i respektive årsredovisning.
Jordbruksfonderna
I årsredovisningen för 2014 intygar Jordbruks- verkets generaldirektör att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndig- heten vara betryggande.
Förutom att Jordbruksverket lämnar en bedömning och ett intygande enligt förord- ningen om årsredovisning och budgetunderlag har direktören för utbetalningsstället vid myndigheten lämnat en förvaltningsförklaring enligt Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jord- brukspolitiken. Förklaringen ingår som en del i de räkenskaper som Jordbruksverket lämnar för räkenskapsåret (den 16 oktober 2013 till den 15 oktober 2014) till kommissionen, och som därefter granskas av ESV.
271
Skr. 2014/15:101
Av förvaltningsförklaringen framgår att räkenskaperna ger en sann, fullständig och korrekt bild av utgifterna och intäkterna under räkenskapsåret. I synnerhet har alla skulder, förskott, säkerheter och lager registrerats i räkenskaperna, och alla inkomster som rör Garantifonden och Landsbygdsfonden har krediterats till rätt fonder. Vidare har ett system införts vid myndigheten som med rimlig säkerhet kan garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, inbegripet att bidragsansökningarna uppfyller krav för stödberättigande och, när det gäller Landsbygdsfonden, att förfarandena för tilldelning av stöd förvaltas, kontrolleras och dokumenteras i enlighet med gemenskaps- reglerna.
ESV har i ett yttrande angivit att förvalt- ningsförklaringen på alla väsentliga punkter överensstämmer med kraven i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 908/2014 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EU) nr 1306/2013.
Regionala utvecklingsfonden
Ansvariga myndighetsledningar vid Tillväxt- verket, Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län intygar att årsredo- visningen för 2014 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndigheterna bedöms vara betryggande.
Socialfonden
Tillförordnad generaldirektör för Svenska ESF- rådet intygar i myndighetens årsredovisning för 2014 att den ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställ- ning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndigheterna bedöms vara betryggande.
Fiskerifonden
Generaldirektören för Jordbruksverket intygar att årsredovisningen för 2014 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kost- nader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten bedöms vara betryggande.
Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar
Myndighetsledningarna vid Migrationsverket, Svenska
Rikspolisstyrelsen anger i sin årsredovisning att det finns vissa brister avseende den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten. De angivna bristerna avser dock inte hantering av
6.3.2Ekonomistyrningsverkets iakttagelser samt åtgärder vid myndigheterna
Regeringen har gett ESV i uppdrag att fungera som nationellt revisionsorgan för
Granskningsresultaten bedöms av kommissionen som acceptabla där fel i de under- liggande transaktionerna understiger en gräns på två procent.
Jordbruksfonderna
Utöver yttrandet om Jordbruksverkets förvaltningsförklaring lämnar ESV även ett yttrande per jordbruksfond om årsräken- skaperna i egenskap av att ESV är attesterande organ för Garantifonden och Landsbygds- fonden. Yttrandet omfattar även den interna kontrollens effektivitet. ESV anser att redo- visningarna för Garantifonden och Landsbygds- fonden är rättvisande och korrekta i alla väsentliga avseenden vad gäller de utgifter som belastat fonderna. ESV bedömer för båda
272
fonderna att de interna kontrollförfarandena fungerat tillfredsställande baserat på granskning av Jordbruksverkets överensstämmelse med ackrediteringskriterierna. Utan att det påverkar uttalandet påtalar dock ESV ett visst förhållande inom en del av Landsbygdsfonden. ESV har efter statistisk felutvärdering bedömt att den finansiella redovisningen för stödformerna företags- och projektstöd inom Landsbygds- fonden uppvisar fel med 2,03 procent.
Med anledning av de brister som identifierats vid ESV:s granskning har en rad åtgärder vidtagits av Jordbruksverket för att komma till rätta med dessa fel. Bland annat pågår arbete för att utreda möjligheten till förbättrad tillämpning av vissa kontroller, främst vad gäller offentlig upphandling, dubbel- och medfinansiering samt möjligheten att avgöra om kostnader är rimliga. Regeringen följer noga arbetet för att minska felen hos berörda myndigheter i hanteringen avseende företags- och projektstöden.
Regionala utvecklingsfonden
ESV har genomfört system- och projekt- granskningar för att bedöma om förvaltnings- och kontrollsystemen under perioden har varit förenliga med bestämmelserna i rådets förord- ning (EG) nr 1083/2006 om allmänna bestäm- melser för Europeiska regionala utvecklings- fonden, Europeiska socialfonden och Samman- hållningsfonden och med kommissionens förordning (EG) nr 1828/2006 om tillämpnings- föreskrifter för förordning (EG) nr 1083/2006 för samtliga åtta regionala program inom Regionala utvecklingsfonden och fem territoriella program som förvaltats i Sverige.
ESV har lämnat yttranden utan förbehåll med ett undantag. ESV bedömer därmed att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar tillräckligt effektivt för att ge rimlig garanti för att de utgiftsdeklarationer som lämnats till kommissionen är korrekta, och som en följd av detta, ger rimlig garanti för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. Undantaget avser det operativa programmet Interreg IV A
Skr. 2014/15:101
kontrollsystem berör förvaltningen hos Länsstyrelsen i Jämtlands län.
Regeringen noterar att det endast är ett projekt som har haft brister vid ESV:s granskning som ligger till grund för den slutliga felprocenten, men följer länsstyrelsens arbete noga med att hantera identifierade brister. Länsstyrelsen har gjort nya bedömningar av stödberättigande utgifter, vilket ska verifieras av ESV.
Socialfonden
ESV har genomfört system- och projekt- granskning för att bedöma om förvaltnings- och kontrollsystemet under perioden har varit för- enligt med bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 och med kommissionens förordning (EG) nr 1828/2006 för det operativa programmet inom Socialfonden. ESV bedömer att förvaltnings- och kontrollsystemet har fungerat tillräckligt effektivt för att ge rimlig garanti för att de utgiftsdeklarationer som lämnats till kommissionen är korrekta, och som en följd av detta, ger rimlig garanti för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.
Fiskerifonden
ESV bedömer att förvaltnings- och kontroll- systemet för det operativa programmet inom Fiskerifonden har varit förenligt med de tillämpliga bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 1198/2006 om Europeiska fiskerifonden och i kommissionens förordning (EG) nr 498/2007 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1198/2006 och har fungerat tillräckligt effektivt för att ge en rimlig garanti för att de utgiftsdeklarationer som lämnats till kommissionen är korrekta och, som följd av detta, ger en rimlig garanti för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.
Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar
För Gränsfonden har ESV under 2014 bedömt om förvaltnings- och kontrollsystemen för det årliga programmet 2011 var förenliga med tillämpliga bestämmelser i Europaparlamentet och rådets beslut nr 574/2007/EG om inrättande av fonden för yttre gränser för perioden 2007– 2013 som en del av det allmänna programmet Solidaritet och hantering av migrationsströmmar och kommissionens beslut 2008/456/EG om
273
Skr. 2014/15:101
tillämpningsföreskrifter för beslut nr 574/2007/EG. ESV bedömer att systemen fungerade tillräckligt effektivt för att ge rimlig visshet om att de utgiftsredogörelser som lämnats till kommissionen är korrekta, och som en följd därav, ger rimlig visshet om att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. ESV bedömer även att utgifts- redogörelserna på ett rättvisande sätt i allt väsentligt återger de utgifter som har betalats inom ramen för det årliga programmet och att ansökan om slutbetalning av gemenskaps- bidraget till detta årliga program är giltig.
För Integrationsfonden har ESV under 2014 bedömt om förvaltnings- och kontrollsystemen för det årliga programmet 2011 var förenliga med tillämpliga bestämmelser i rådets beslut nr 2007/435/EG om inrättande av Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare för perioden
Svenska
För Flyktingfonden har ESV under 2014 bedömt om förvaltnings- och kontrollsystemen för det årliga programmet 2011 var förenliga med tillämpliga bestämmelser i Europaparlamentet och rådets beslut 573/2007/EG om inrättande av Europeiska flyktingfonden för perioden
hantering av migrationsströmmar och kommissionens beslut 2008/22/EG om tillämpningsföreskrifter för beslut nr 573/2007/EG. ESV bedömer att systemen fungerade tillräckligt effektivt för att ge rimlig visshet om att de utgiftsredogörelser som lämnats till kommissionen är korrekta, och som en följd därav, ger rimlig visshet om att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta utom i följande avseenden. Förvaltnings- och kontrollsystemet har inte fungerat effektivt avseende ansvarig myndighets kontroller vid handläggning av stödmottagarnas rekvisitioner. ESV uppskattar att 3,15 procent av de sammanlagda granskade utgifterna är felaktiga. Myndigheten har korrigerat rekvirerat belopp för identifierade felaktigheter. Kvarvarande felprocent i granskade projekt är därefter noll.
För Återvändandefonden har ESV under 2014 bedömt om förvaltnings- och kontrollsystemen för det årliga programmet 2011 var förenliga med tillämpliga bestämmelser i Europaparlamentet och rådets beslut nr 575/2007/EG om inrättande av Europeiska återvändandefonden för perioden
Migrationsverket är ansvarig myndighet för Flykting- och Återvändandefonden. För flyktingfonden har Migrationsverket i syfte att få lägre felprocent i återstående utgiftsdeklarat- ioner ökat den interna informationen och kommunikationen inom fondförvaltningen. Vidare sker kontinuerligt riktade kompetens- utvecklingsinsatser samt dialog med samarbets- partners, exempelvis ESV och kommissionen. Ytterligare insatser har genomförts och fortsätter att genomföras för att brister i hur projekten följer lagen (2007:1091) om offentlig upphandling ska kunna undvikas.
274
6.3.3Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar och ledningens förvaltning
Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen bl.a. granska årsredovisningen för de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen. Granskningen ska göras i enlighet med god revisionssed och syftar till att bedöma om redovisningen och underliggande redovisning är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Granskningen sker utifrån risk för väsentliga fel, vilket innebär att Riksrevisionen vid sin granskning fokuserar på de områden där det finns risk för väsentliga fel i myndigheternas årsredovisningar. Varje räken- skapsår avslutas granskningen med en revisionsberättelse. Riksrevisionens uttalande omfattar bl.a. om myndigheten i alla väsentliga avseenden har upprättat årsredovisningen enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndigheten. Uttalandet avser även om myndigheten ger en rättvisande bild av dess ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per bokslutsdatum. Riksrevisionen uttalar sig dessutom om det skulle framkommit något som tyder på att ledningen i sin bedömning av myndighetens interna styrning och kontroll inte har följt förordningen om intern styrning och kontroll.
Med två undantag erhöll ansvariga förvaltande myndigheter av
Skr. 2014/15:101
6.4Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande av
Regeringens intygande grundar sig på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av
Regeringen noterar att ansvariga myndigheter vidtar åtgärder för att säkerställa en korrekt hantering och rapportering av
Regeringen lämnar följande intygande:
Rättvisande räkenskaper
Sammanställningen av
Betryggande intern styrning och kontroll
Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av
275
Skr. 2014/15:101
6.5Europeiska revisionsrättens däremot revisionsrätten ett uttalande med
årsrapport om budgetgenomförandet
Revisionsrätten genomför den externa revi- sionen av EU:s budget. I detta avsnitt redovisas revisionsrättens väsentligaste iakttagelser från årsrapporten om kommissionens genomförande av budgeten 2013.
Revisionsrättens uppdrag är att göra en oberoende granskning av hur EU:s medel tas emot och används, samt bedöma hur de Europeiska institutionerna fullgör sina uppgifter i samband med detta. Revisionsrätten granskar om samtliga inkomster och utgifter har varit lagliga och korrekta och om den ekonomiska förvaltningen har varit sund. Syftet med revisionsrättens arbete är att bidra till att förbättra den ekonomiska förvaltningen av unionens medel på alla nivåer. Revisionsrättens granskningsmandat omfattar alla organ som förvaltar eller tar emot
Varje år lämnar revisionsrätten sin årsrapport som innehåller iakttagelser om EU:s budget- genomförande. Årsrapporten innehåller även en revisionsförklaring om räkenskapernas tillförlit- lighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. I årsrapporten sammanfattas även revisionsrättens granskningar under föregående budgetår.
Revisionsrättens årsrapport utgör underlag för ministerrådets ställningstagande till att rekommendera Europaparlamentet huruvida kommissionen bör beviljas ansvarsfrihet för det berörda budgetåret. Till rekommendationen om ansvarsfrihet lämnas även slutsatser angående de åtgärder som rådet anser att kommissionen bör vidta för att komma till rätta med de brister som revisionsrätten identifierat. Årsrapporten utgör även underlag för Europaparlamentet som slutligen beslutar i frågan om kommissionens ansvarsfrihet.
6.5.1Väsentliga iakttagelser budgetåret 2013
Revisionsrätten lämnade i revisionsförklaringen ett uttalande utan reservation för räkenskaperna. För genomförandet av budgeten lämnade
reservation.
Revisionsrättens granskning visade en felprocent på 4,7 procent för kommissionens genomförande av budgeten 2013 (jämfört med 4,8 procent för 2012). Revisionsrättens upp- skattning av felprocenten är inte ett mått på bedrägeri, ineffektivitet eller slöseri. Det är en uppskattning av det penningbelopp som inte borde ha betalats ut från
Merparten av felen förekom inom utgiftsom- råden där förvaltningen delas mellan medlems- staterna och kommissionen. De utgiftsområden där det förekom flest fel var återigen Regional- politik, energi och transport med en uppskattad felprocent på 6,9 procent och Landsbygds- utveckling, miljö, fiske och hälsa med 6,7 procent.
6.5.2Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige
Revisionsrätten har i årsrapporten för 2013 rapporterat om brister i transportprojekt från granskningar i bl.a. Sverige. Det aktuella fallet rör efterlevnad av upphandlingsregler och avser kommissionens direkta förvaltning. Det rör således inte förvaltning där medlemsstaten Sverige ansvarar för förvaltningen tillsammans med kommissionen, utan det är ett av kommissionens genomförandeorgan som är ansvarigt.
Sverige nämns även i kapitlet för jordbruksstöd. Revisionsrätten har dock inte identifierat några brister i Sverige för aktuellt granskningsår utan nämner enbart att kommissionen har konstaterat att det funnits brister i Sverige i fråga om permanent betesmark. Felen i sig är kända sedan tidigare år och Sverige har redan åtgärdat aktuella brister.
276
6.5.3Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser
I propositionen om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m., som riksdagen ställt sig bakom (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67), slås fast att Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam
Kommissionen är enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ytterst an- svarig för budgetens genomförande. Medlems- staterna har dock ett ansvar inför kommissionen och ska samarbeta med kommissionen igenom- förandet av budgeten och för att upprätta effektiva kontrollsystem som säkerställer en sund ekonomisk förvaltning i medlemsstaterna. Sverige fäster stor vikt vid revisionsrättens iakttagelser och vid att kommissionen till- sammans med medlemsstaterna vidtar nöd- vändiga åtgärder för att komma tillrätta med de brister som revisionsrätten upptäcker.
Förslaget som ministerrådet enades om i februari 2015 var att rekommendera Europa- parlamentet att bevilja kommissionen ansvars- frihet för budgetåret 2013. Sverige röstade i likhet med förra året nej till rekommendationen vid omröstningen eftersom revisionsrättens granskning visade en så hög felprocent. Nederländerna och Storbritannien röstade också nej till att bevilja kommissionen ansvarsfrihet.
6.6Redovisning av samtliga EU- medel
I detta avsnitt visas samtliga medel till och från
Skr. 2014/15:101
6.6.1Avgiften till EU:s budget
EU:s budget upprättas med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. EU- budgetens utgifter och inkomster ska balansera och det är budgetens utgifter som styr behovet av inkomster. Inkomsterna utgörs huvud- sakligen av egna medel i form av avgifter från medlemsstaterna. Egna medel fastställs enligt regelverket i rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om system för gemenskapernas egna medel9. De egna medlen består av fyra komponenter.
Tullavgiften består av handelstullar som tas ut enligt den gemensamma tulltaxan vid handel med länder utanför EU. Dessa inkomster tillfaller
Inom ramen för den gemensamma jordbruks- politiken tas en särskild produktionsavgift för socker ut. Dessa inkomster tillfaller EU- budgeten, med avdrag för finansiering av administrativa kostnader enligt samma procent- sats som för tullavgifter.
Den tredje delen av avgiften, den s.k. mervärdesskattebaserade avgiften, beräknas som en procentuell andel av respektive medlemsstats harmoniserade mervärdesskattebas. Harmonise- rad mervärdesskattebas innebär att medlems- staternas intäkter från mervärdesskatt justeras för att uppnå likabehandling mellan medlems- staterna.
Den fjärde delen av avgiften baseras på bruttonationalinkomsten (BNI). Avgiftens storlek beräknas som medlemsstatens andel av EU:s BNI multiplicerad med den del av EU- budgetens utgifter som inte täcks av de övriga egna medlen. Storleken på
Ett antal medlemsstater har dock medgetts särskilda nedsättningar av sina avgifter, som i sin tur finansieras av övriga medlemsstater. Nedsätt-
9Tillämpas tills dess att rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel för perioden
10När beslut om egna medel för perioden
277
Skr. 2014/15:101
ningarna ska korrigera orimliga nettobördor, dvs. kompensera de länder som relativt sett får lite tillbaka från
6.6.2Redovisningen i statens budget
I statens budget bruttoredovisas det återflöde av medel med delat förvaltningsansvar som administreras av svenska myndigheter. Brutto- redovisning innebär att betalningar från EU redovisas mot inkomsttitel medan de bidrags- utbetalningar som myndigheterna gör redovisas mot anslag på statens budget. Redovisningen i dessa delar är kassamässig.
Betalningar från EU redovisas samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m.m. och specificeras på separata inkomsttitlar. EU- avgiften redovisas på anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen.
Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Sveriges betalningar till kommissionen för EU- budgeten.
–faktisk uppbörd av tullar och import- avgifter,
–revideringar av medlemsstaternas BNI,
–revideringar av baser för mervärdesskatt,
–utfallet av
–ändringsbudgetar på unionsnivå.
Högre avgift till EU än beräknat i budgeten
Sveriges avgift till EU uppgick 2014 till 41 553 miljoner kronor och är därmed 3 853 mil- joner kronor (10,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det högre utfallet förklaras av revideringar av medlemsstaternas faktiska BNI och mervärdesskattebas för 1995– 2013 samt av sent beslutade ändringsbudgetar på
Revideringarna av BNI och mervärdesskatte- baserna kommer att leda till ytterligare minskade betalningar till EU för Sverige. Totalt beräknas betalningarna minska med ytterligare 1 600 mil- joner kronor under 2015.
För att finansiera den högre avgiften för 2014 medgav regeringen i regleringsbrev att anslaget fick överskridas med 300 miljoner kronor. Hela anslagskrediten för
Högre avgift 2014 i avvaktan på rabatt
Jämfört med 2013 ökade avgiften till EU med 4 141 miljoner kronor (11,1 procent). Det högre utfallet förklaras främst av att de rabatter som Sverige för perioden
Periodiserad
Kostnaden för Sveriges avgift till EU 2014 uppgick till 38 718 miljoner kronor (se avsnitt 3.5 not 4). Det är 2 835 miljoner kronor lägre än det kassamässiga utfallet i budgetens utfall, som uppgick till 41 553 miljoner kronor. Skillnaden förklaras av att hänsyn tagits till de minskade inbetalningarna av Sveriges
Återflöde från EU ökade
Betalningarna från EU ökade med 1 598 mil- joner kronor. De medel som Sverige får som återflöde från
Uppgifterna i tabellen ger inte en helt full- ständig bild av effekterna på statens budget av
278
Skr. 2014/15:101
Tabell 6.4 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt)
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
Förändring |
Miljoner kronor |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2013/2014 |
|
|
|
|
|
|
|
Tullavgift |
4 103 |
4 399 |
4 004 |
3 820 |
4 185 |
365 |
Sockeravgifter |
52 |
24 |
46 |
53 |
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Avgift till tillfällig |
|
|
|
|
|
|
omstrukturering av EU:s |
|
|
|
|
|
|
sockersektor |
136 |
- |
- |
- |
- |
- |
Mervärdesskattebaserad avgift |
1 444 |
1 564 |
1 643 |
1 714 |
5 252 |
3 537 |
|
|
|
|
|
|
|
24 323 |
24 312 |
25 461 |
31 478 |
31 600 |
122 |
|
|
|
|
|
|
|
|
349 |
297 |
298 |
407 |
463 |
56 |
|
Summa betalningar till EU1 |
30 407 |
30 596 |
31 452 |
37 412 |
41 553 |
4 141 |
Bidrag från Europeiska |
|
|
|
|
|
|
utvecklings- och garantifonden |
|
|
|
|
|
|
för jordbruket |
0 |
0 |
0 |
0 |
||
Bidrag från Europeiska |
|
|
|
|
|
|
garantifonden för jordbruket |
7 345 |
6 170 |
5 896 |
5 850 |
6 165 |
314 |
Bidrag från EU till |
|
|
|
|
|
|
landsbygdsutvecklingen |
2 884 |
2 521 |
2 564 |
1 603 |
1 945 |
342 |
Bidrag från EU till |
|
|
|
|
|
|
fiskenäringen |
102 |
50 |
2 |
94 |
38 |
|
Bidrag från Europeiska |
|
|
|
|
|
|
regionala utvecklingsfonden |
872 |
1 842 |
1 003 |
1 292 |
1 395 |
104 |
Bidrag från Europeiska |
|
|
|
|
|
|
socialfonden |
1 151 |
1 191 |
842 |
1 982 |
1 140 |
|
Bidrag till transeuropeiska |
|
|
|
|
|
|
nätverk |
391 |
419 |
212 |
393 |
294 |
|
Övriga bidrag från EU |
232 |
155 |
107 |
192 |
45 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa bidrag m.m.2 |
12 977 |
12 328 |
9 782 |
10 266 |
11 864 |
1 598 |
Nettoflöde från statens budget |
|
|
|
|
|
|
till EU |
17 430 |
18 268 |
21 670 |
27 146 |
29 689 |
2 543 |
1Avräknat mot anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen.
2Redovisat mot inkomsttyp 6000 Bidrag från EU m.m
och livsmedel. Medfinansieringen är en förut- sättning för att Sverige ska kunna tillgodogöra sig medel från de flesta av fonderna i EU- budgeten.
Garantifonden finansieras helt genom EU- budgeten bortsett från valutakursdifferenser och finansiella korrigeringar. Utgifter hänförliga till Sveriges medlemskap i EU förekommer även under olika myndigheters förvaltningsanslag. Eftersom samarbetet inom EU är integrerat i den nationella verksamheten och utgifter för europeiskt samarbete förekom redan före Sveriges anslutning 1995, är dessa svåra att särredovisa.
Anslagen för
11 864 miljoner kronor (tabell 6.4). Beroende på periodiserings- och valutakursdifferenser samt finansiella korrigeringar skiljer sig alltså utfallet på anslagen från vad som redovisats som bidrag från EU på inkomsttitlar med 804 miljoner kronor.
Periodiseringseffekterna uppkommer efter- som
279
Skr. 2014/15:101
Tabell 6.5 Anslag finansierade med
Tusental kronor
UO/Anslag |
Anslagsnamn |
2013 |
2014 |
Förändring |
|
|
|
|
|
|
|
08 |
1:8 |
Från |
121 887 |
87 353 |
|
|
|
|
|
|
|
13 |
1:6 |
Från |
|
|
|
|
|
tredjelandsmedborgare |
27 224 |
31 022 |
3 798 |
14 |
1:6 |
Europeiska socialfonden m.m. för perioden |
- |
9 372 |
9 372 |
|
|
|
|
|
|
14 |
1:12 |
Europeiska socialfonden m.m. för perioden |
1 153 788 |
971 493 |
|
|
|
|
|
|
|
19 |
1:3 |
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden |
1 373 210 |
966 371 |
|
|
|
|
|
|
|
22 |
1:10 |
Från |
393 448 |
309 037 |
|
23 |
1:10 |
Gårdsstöd och djurbidrag m.m. |
5 917 560 |
6 149 384 |
231 824 |
|
|
|
|
|
|
23 |
1:11 |
Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter |
88 078 |
131 037 |
42 959 |
|
|
|
|
|
|
23 |
1:14 |
Från |
70 624 |
65 724 |
|
|
|
|
|
|
|
23 |
1:19 |
Från |
|
|
|
|
|
livsmedelsstatistik |
- |
1 277 346 |
1 277 346 |
|
|
|
|
|
|
23 |
1:19 |
Från |
|
|
|
|
|
struktur |
2 385 360 |
1 062 381 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
11 531 179 |
11 060 520 |
||
|
|
|
|
|
|
6.6.3Redovisning i resultaträkningen
I resultaträkningen för staten redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlandet. Återflödet från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag. Dessa intäkter redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. Det kan därför finnas skillnader i resultaträkningen och den kassa- mässiga redovisningen i statens budget.
Bidrag utanför statens budget
Det finns också bidrag från
280
Bilaga 1
Specifikation av inkomster i statens budget
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 1
Bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget för budgetåren
Tusental kronor
Inkomsttitel |
Statens budget |
Beräknat utfall |
Skillnad mot statens |
Beräknat utfall |
Utfall 2012 |
|
2014 |
2014 |
budget |
2013 |
|
||
|
Skatt på arbete |
992 243 143 |
982 817 642 |
964 847 580 |
937 194 518 |
|
1100 |
Direkta skatter på arbete |
531 337 782 |
525 710 302 |
522 974 629 |
505 063 334 |
|
1110 |
Inkomstskatter |
648 392 293 |
646 263 882 |
626 746 191 |
604 919 265 |
|
1111 |
Statlig inkomstskatt |
45 459 085 |
46 236 307 |
777 222 |
44 812 429 |
44 152 984 |
1115 |
Kommunal inkomstskatt |
602 933 208 |
600 027 575 |
581 933 762 |
560 766 282 |
|
1120 |
Allmän pensionsavgift |
104 256 727 |
103 850 579 |
100 860 936 |
97 560 647 |
|
1121 |
Allmän pensionsavgift |
104 256 727 |
103 850 579 |
100 860 936 |
97 560 647 |
|
1130 |
Artistskatt |
6 346 |
0 |
6 346 |
||
1131 |
Artistskatt |
6 346 |
0 |
6 346 |
||
1140 |
Skattereduktioner |
|||||
1141 |
Allmän pensionsavgift |
907 475 |
||||
1144 |
Fastighetsavgift |
|||||
1149 |
Bredband |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1151 |
Sjöinkomst |
6 263 |
||||
1152 |
Stormskador |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1153 |
Jobbskatteavdrag |
|||||
1154 |
||||||
1155 |
Gåvor till ideell verksamhet |
50 000 |
||||
1200 |
Indirekta skatter på arbete |
460 905 361 |
457 107 339 |
441 872 950 |
432 131 183 |
|
1210 |
Arbetsgivaravgifter |
470 472 369 |
471 546 937 |
1 074 568 |
454 311 687 |
442 447 525 |
1211 |
Sjukförsäkringsavgift |
60 382 363 |
60 287 318 |
58 364 742 |
65 433 999 |
|
1212 |
Föräldraförsäkringsavgift |
36 090 508 |
36 037 568 |
34 854 497 |
33 877 937 |
|
1213 |
Arbetsskadeavgift |
4 164 289 |
4 151 354 |
4 022 490 |
3 914 108 |
|
1214 |
Ålderspensionsavgift |
154 411 255 |
154 990 391 |
579 136 |
149 659 633 |
145 215 835 |
1215 |
Efterlevandepensionsavgift |
16 240 729 |
16 216 113 |
15 692 806 |
15 250 316 |
|
1216 |
Arbetsmarknadsavgift |
39 820 078 |
39 365 613 |
39 006 717 |
37 918 546 |
|
1217 |
Allmän löneavgift |
137 143 931 |
136 710 685 |
131 670 284 |
119 393 134 |
|
1218 |
Ofördelade avgifter |
0 |
121 701 |
121 701 |
419 797 |
|
1219 |
Nedsatta avgifter |
22 219 216 |
23 666 194 |
1 446 978 |
21 515 739 |
21 023 852 |
1240 |
Egenavgifter |
14 164 525 |
12 417 404 |
11 603 249 |
11 790 879 |
|
1241 |
Sjukförsäkringsavgift |
1 267 894 |
41 003 |
550 333 |
751 280 |
|
1242 |
Föräldraförsäkringsavgift |
1 157 080 |
1 038 365 |
960 441 |
1 007 751 |
|
1243 |
Arbetsskadeavgift |
133 284 |
119 607 |
113 175 |
115 638 |
|
1244 |
Ålderspensionsavgift, netto |
5 265 168 |
4 820 793 |
4 438 578 |
4 447 900 |
|
1245 |
Efterlevandepensionsavgift |
520 394 |
467 146 |
441 500 |
452 474 |
|
1246 |
Arbetsmarknadsavgift |
0 |
1 228 151 |
6 860 |
1 850 |
|
1247 |
Allmän löneavgift |
4 397 373 |
3 776 580 |
3 660 710 |
3 531 226 |
|
1248 |
Ofördelade avgifter |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
3
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 1
Tusental kronor
Inkomsttitel |
Statens budget |
Beräknat utfall |
Skillnad mot statens |
Beräknat utfall |
Utfall 2012 |
|
2014 |
2014 |
budget |
2013 |
|
||
1249 |
Nedsatta avgifter |
2 651 483 |
2 153 910 |
1 431 652 |
1 482 760 |
|
1260 |
Avgifter till |
|
|
|
|
|
|
premiepensionssystemet |
223 943 |
||||
1261 |
Avgifter till |
|
|
|
|
|
|
premiepensionssystemet |
223 943 |
||||
1270 |
Särskild löneskatt |
40 176 001 |
38 200 417 |
36 832 150 |
37 399 682 |
|
1271 |
Pensionskostnader, företag |
33 941 227 |
32 078 672 |
30 922 953 |
31 546 290 |
|
1272 |
Pensionskostnader, staten |
3 347 889 |
3 615 017 |
267 128 |
3 416 368 |
3 387 273 |
1273 |
Förvärvsinkomster |
1 862 520 |
1 668 568 |
1 690 421 |
1 616 374 |
|
1274 |
Egenföretagare |
1 024 365 |
838 160 |
802 408 |
849 746 |
|
1275 |
Övrigt |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1280 |
Nedsättningar |
|||||
1281 |
Sjöfartsstöd |
359 059 |
||||
1282 |
Arbetsgivaravgifter |
|||||
1283 |
Egenavgifter, generell |
|
|
|
|
|
|
nedsättning |
480 158 |
||||
1284 |
Egenavgifter, regional |
|
|
|
|
|
|
nedsättning |
17 416 |
||||
1285 |
Nystartjobb |
|||||
1286 |
Stöd till yrkesintroduktions- |
|
|
|
|
|
|
anställning |
0 |
0 |
0 |
||
1290 |
Tjänstegruppliv |
858 535 |
667 286 |
677 525 |
858 535 |
|
1291 |
Tjänstegruppliv |
858 535 |
667 286 |
677 525 |
858 535 |
|
1300 |
Skatt på kapital |
185 335 645 |
191 805 490 |
6 469 845 |
172 723 104 |
167 764 573 |
1310 |
Skatt på kapital, hushåll |
34 398 073 |
40 609 625 |
6 211 552 |
32 300 885 |
27 723 810 |
1311 |
Skatt på kapital |
51 684 955 |
61 988 881 |
10 303 926 |
56 128 397 |
53 188 504 |
1312 |
Skattereduktion kapital |
|||||
1313 |
Expansionsmedelsskatt |
106 178 |
97 386 |
|||
1314 |
Skattereduktion riskkapital |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1320 |
Skatt på företagsvinster |
97 260 302 |
95 524 556 |
88 959 569 |
89 473 761 |
|
1321 |
Skatt på företagsvinster |
97 260 302 |
95 524 556 |
88 959 569 |
89 473 761 |
|
1322 |
Skattereduktioner |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1330 |
Kupongskatt |
4 448 606 |
4 209 768 |
4 144 750 |
3 772 386 |
|
1331 |
Kupongskatt |
4 448 606 |
4 209 768 |
4 144 750 |
3 772 386 |
|
1340 |
Avkastningsskatt |
9 936 684 |
10 333 088 |
396 404 |
6 850 326 |
10 145 534 |
1341 |
Avkastningsskatt hushåll |
235 893 |
129 505 |
129 505 |
178 086 |
|
1342 |
Avkastningsskatt företag |
9 396 546 |
10 020 403 |
623 857 |
6 537 640 |
9 693 309 |
1343 |
Avkastningsskatt på individuellt |
|
|
|
|
|
|
pensionssparande |
304 245 |
183 180 |
183 180 |
274 139 |
4
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 1
Tusental kronor
Inkomsttitel |
Statens budget |
Beräknat utfall |
Skillnad mot statens |
Beräknat utfall |
Utfall 2012 |
|
2014 |
2014 |
budget |
2013 |
|
||
1350 |
Fastighetskatt |
30 946 510 |
31 866 997 |
920 487 |
31 559 010 |
28 692 633 |
1351 |
Fastighetsskatt hushåll |
658 172 |
683 787 |
25 615 |
681 625 |
676 116 |
1352 |
Fastighetsskatt företag |
14 318 990 |
15 104 445 |
785 455 |
14 985 205 |
12 163 117 |
1353 |
Kommunal fastighetsavgift |
|
|
|
|
|
|
hushåll |
12 861 733 |
12 965 167 |
103 434 |
12 740 295 |
12 395 191 |
1354 |
Kommunal fastighetsavgift |
|
|
|
|
|
|
företag |
3 107 615 |
3 113 598 |
5 983 |
3 151 886 |
3 458 209 |
1360 |
Stämpelskatt |
8 345 470 |
9 261 456 |
915 986 |
8 912 902 |
7 960 956 |
1361 |
Stämpelskatt |
8 345 470 |
9 261 456 |
915 986 |
8 912 902 |
7 960 956 |
1380 |
Arvsskatt |
0 |
0 |
0 |
||
1381 |
Arvsskatt |
0 |
0 |
0 |
||
1382 |
Gåvoskatt |
|
0 |
0 |
0 |
0 |
1400 |
Skatt på konsumtion och |
|
|
|
|
|
|
insatsvaror |
473 390 121 |
468 200 189 |
455 845 485 |
447 287 843 |
|
1410 |
Mervärdesskatt |
352 604 736 |
353 754 902 |
1 150 166 |
339 477 048 |
330 645 730 |
1411 |
Mervärdesskatt |
352 604 736 |
353 754 902 |
1 150 166 |
339 477 048 |
330 645 730 |
1412 |
Skattelättnad för vissa |
|
|
|
|
|
|
byggtjänster |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1420 |
Skatt på alkohol och tobak |
24 682 564 |
24 173 926 |
23 352 779 |
24 132 042 |
|
1421 |
Skatt på tobak |
11 524 550 |
11 375 777 |
11 135 834 |
11 799 143 |
|
1422 |
Skatt på etylalkohol |
4 280 673 |
4 073 046 |
3 996 282 |
4 325 579 |
|
1423 |
Skatt på vin |
5 115 185 |
5 039 469 |
4 709 227 |
4 592 854 |
|
1424 |
Skatt på mellanklassprodukter |
201 383 |
157 699 |
177 795 |
174 619 |
|
1425 |
Skatt på öl |
3 558 032 |
3 509 352 |
3 328 865 |
3 237 106 |
|
1426 |
Privatinförsel av alkohol och |
|
|
|
|
|
|
tobak |
2 741 |
18 583 |
15 842 |
4 777 |
2 741 |
1430 |
Energiskatt |
41 612 972 |
38 988 850 |
40 910 722 |
40 117 662 |
|
1431 |
Skatt på elektrisk kraft |
21 280 932 |
19 719 457 |
21 072 592 |
20 262 552 |
|
1432 |
Energiskatt bensin |
10 868 091 |
10 656 353 |
11 099 190 |
11 657 960 |
|
1433 |
Energiskatt oljeprodukter |
9 152 354 |
8 311 723 |
8 361 597 |
7 760 381 |
|
1434 |
Energiskatt övrigt |
311 595 |
301 316 |
377 343 |
436 769 |
|
1440 |
Koldioxidskatt |
24 112 627 |
23 333 823 |
24 030 964 |
25 243 961 |
|
1441 |
Koldioxidskatt bensin |
8 455 061 |
8 489 568 |
34 507 |
8 845 404 |
9 343 330 |
1442 |
Koldioxidskatt oljeprodukter |
14 796 797 |
14 262 576 |
14 454 955 |
14 750 856 |
|
1443 |
Koldioxidskatt övrigt |
860 769 |
581 679 |
730 605 |
1 149 775 |
|
1450 |
Övriga skatter på energi och |
|
|
|
|
|
|
miljö |
6 059 640 |
4 437 388 |
4 356 647 |
4 462 540 |
|
1451 |
Svavelskatt |
29 117 |
10 211 |
14 109 |
29 117 |
|
1452 |
Skatt på råtallolja |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1453 |
Särskild skatt mot försurning |
52 688 |
49 135 |
57 402 |
51 270 |
|
1454 |
Skatt på bekämpningsmedel |
99 283 |
105 112 |
5 829 |
92 428 |
92 669 |
5
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 1
Tusental kronor
Inkomsttitel |
Statens budget |
Beräknat utfall |
Skillnad mot statens |
Beräknat utfall |
Utfall 2012 |
|
2014 |
2014 |
budget |
2013 |
|
||
1455 |
Skatt på termisk effekt i |
|
|
|
|
|
|
kärnkraftsreaktorer |
4 227 816 |
3 840 689 |
4 037 578 |
3 938 779 |
|
1456 |
Avfallsskatt |
169 316 |
139 808 |
119 320 |
198 397 |
|
1457 |
Avgifter till |
|
|
|
|
|
|
Kemikalieinspektionen |
46 000 |
42 655 |
2 076 |
43 565 |
|
1458 |
Övriga skatter |
120 090 |
73 779 |
33 733 |
108 744 |
|
1459 |
Intäkter från EU:s handel med |
|
|
|
|
|
|
utsläppsrätter |
1 315 330 |
176 000 |
|
|
|
1470 |
Skatt på vägtrafik |
17 017 997 |
16 807 070 |
16 501 959 |
15 602 840 |
|
1471 |
Fordonsskatt |
11 786 131 |
11 576 354 |
11 492 382 |
11 191 280 |
|
1472 |
Vägavgifter |
801 715 |
753 466 |
751 503 |
771 379 |
|
1473 |
Trängselskatt |
1 625 000 |
1 675 834 |
50 834 |
1 492 600 |
811 998 |
1474 |
Skatt på trafikförsäkringspremier |
2 805 151 |
2 801 416 |
2 765 474 |
2 828 183 |
|
1480 |
Övriga skatter |
7 299 585 |
6 704 230 |
7 215 366 |
7 083 068 |
|
1481 |
Systembolaget AB:s överskott |
93 636 |
150 000 |
56 364 |
115 585 |
90 000 |
1482 |
Inlevererat överskott från |
|
|
|
|
|
|
Svenska Spel AB |
5 239 819 |
4 763 000 |
5 268 950 |
5 136 574 |
|
1483 |
Skatt på spel |
16 689 |
15 275 |
15 423 |
15 596 |
|
1484 |
Lotteriskatt |
1 373 790 |
1 304 724 |
1 293 087 |
1 319 238 |
|
1485 |
Lotteriavgifter |
25 532 |
29 237 |
3 705 |
34 069 |
21 262 |
1486 |
Skatt på annonser och reklam |
310 356 |
225 130 |
243 761 |
290 032 |
|
1487 |
Koncessionsavgifter på |
|
|
|
|
|
|
televisionens område |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1488 |
Lokalradioavgifter |
129 979 |
115 891 |
128 211 |
127 679 |
|
1489 |
Avgifter avseende Myndigheten |
|
|
|
|
|
|
för radio och tv |
7 784 |
8 700 |
916 |
7 660 |
7 651 |
1491 |
Avgifter för telekommunikation |
102 000 |
92 273 |
108 619 |
75 035 |
|
1492 |
Försäljningsskatt på motorfordon |
0 |
0 |
0 |
0 |
2 |
1500 |
Skatt på import |
5 184 865 |
5 806 810 |
621 945 |
5 220 676 |
5 254 679 |
1511 |
Tullmedel |
4 932 251 |
5 737 032 |
804 781 |
4 976 399 |
4 995 084 |
1512 |
Sockeravgifter |
252 614 |
69 778 |
244 277 |
259 595 |
|
1513 |
Avgifter till EU:s |
|
|
|
|
|
|
omstruktureringsfond för |
|
|
|
|
|
|
sockersektorn |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1600 |
Restförda och övriga skatter |
5 598 622 |
8 876 240 |
3 277 618 |
11 121 842 |
3 018 012 |
1610 |
Restförda skatter |
388 906 |
||||
1611 |
Restförda skatter, hushåll |
721 736 |
||||
1612 |
Restförda skatter, företag |
|||||
1620 |
Övriga skatter, hushåll |
3 319 994 |
3 379 593 |
59 599 |
3 014 796 |
3 140 440 |
1621 |
Omprövningar aktuellt |
|
|
|
|
|
|
taxeringsår |
27 792 |
3 310 |
3 310 |
||
1622 |
Omprövningar äldre taxeringsår |
1 000 000 |
3 579 489 |
2 579 489 |
49 582 |
2 782 379 |
1623 |
Anstånd |
500 000 |
428 852 |
6
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 1
Tusental kronor
Inkomsttitel |
Statens budget |
Beräknat utfall |
Skillnad mot statens |
Beräknat utfall |
Utfall 2012 |
|
2014 |
2014 |
budget |
2013 |
|
||
1624 |
Övriga skatter |
1 520 759 |
2 132 520 |
611 761 |
2 264 050 |
2 173 479 |
1625 |
Skattetillägg |
174 710 |
137 059 |
137 059 |
145 004 |
|
1626 |
Förseningsavgifter |
96 733 |
131 944 |
35 211 |
131 944 |
107 845 |
1630 |
Övriga skatter,företag |
851 816 |
3 716 828 |
2 865 012 |
7 203 935 |
|
1631 |
Omprövningar aktuellt |
|
|
|
|
|
|
taxeringsår |
|||||
1632 |
Omprövningar äldre taxeringsår |
400 000 |
3 340 735 |
2 940 735 |
||
1633 |
Anstånd |
431 786 |
1 431 786 |
6 903 985 |
||
1634 |
Övriga skatter |
529 951 |
514 076 |
721 599 |
356 292 |
|
1635 |
Skattetillägg |
1 231 804 |
851 391 |
1 353 522 |
1 342 124 |
|
1636 |
Förseningsavgifter |
190 061 |
239 199 |
49 138 |
183 606 |
207 468 |
1640 |
Intäkter som förs till fonder |
7 690 604 |
7 654 705 |
7 519 724 |
7 290 604 |
|
1641 |
Insättningsgarantiavgifter |
4 615 910 |
4 533 199 |
4 370 250 |
4 215 910 |
|
1642 |
Avgifter till Kärnavfallsfonden |
2 412 026 |
2 451 051 |
39 025 |
2 478 449 |
2 412 026 |
1643 |
Bilskrotningsavgifter |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1644 |
Batteriavgifter |
5 624 |
4 451 |
4 869 |
5 624 |
|
1645 |
Kväveoxidavgifter |
657 044 |
666 004 |
8 960 |
666 156 |
657 044 |
|
Totala skatteintäkter |
1 661 752 396 |
1 657 506 370 |
1 609 758 686 |
1 560 519 625 |
|
1700 |
Avgående poster, skatter till EU |
|||||
1710 |
||||||
1711 |
||||||
|
Offentliga sektorns skatteintäkter |
1 653 933 864 |
1 649 154 799 |
1 602 824 010 |
1 553 621 873 |
|
1800 |
Avgående poster, skatter till andra |
|
|
|
|
|
|
sektorer |
2 988 311 |
||||
1810 |
Skatter till andra sektorer |
2 988 311 |
||||
1811 |
Kommunala inkomstskatter |
2 796 216 |
||||
1812 |
Avgifter till |
192 094 |
||||
|
Statens skatteintäkter |
821 676 828 |
819 886 074 |
797 870 576 |
775 798 666 |
|
1900 |
Periodiseringar |
16 853 784 |
||||
1910 |
Uppbördförskjutningar |
10 280 538 |
3 611 268 |
13 985 925 |
32 958 660 |
|
1911 |
Uppbördsförskjutningar |
10 280 538 |
3 611 268 |
13 985 925 |
32 958 660 |
|
1920 |
Betalningsförskjutningar |
|||||
1921 |
Kommuner och landsting |
|||||
1922 |
Ålderpensionssystemet |
147 015 |
864 814 |
|||
1923 |
Företag och hushåll |
|||||
1924 |
Kyrkosamfund |
750 274 |
470 392 |
515 261 |
7
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 1
Tusental kronor
Inkomsttitel |
Statens budget |
Beräknat utfall |
Skillnad mot statens |
Beräknat utfall |
Utfall 2012 |
|
2014 |
2014 |
budget |
2013 |
|
||
1925 |
EU |
45 787 |
||||
1930 |
Anstånd |
194 495 |
50 997 |
3 495 |
||
1931 |
Anstånd |
194 495 |
50 997 |
3 495 |
||
1000 |
Statens skatteinkomster |
811 812 116 |
801 952 123 |
777 295 697 |
792 652 450 |
|
2100 |
Rörelseöverskott |
4 157 000 |
4 149 223 |
7 602 682 |
8 042 781 |
|
2110 |
Affärsverkens inlevererade |
|
|
|
|
|
|
överskott |
482 000 |
553 000 |
71 000 |
618 000 |
378 000 |
2114 |
Luftfartsverkets inlevererade |
|
|
|
|
|
|
överskott |
2 000 |
|
|
|
|
2116 |
Affärsverket Svenska Kraftnäts |
|
|
|
|
|
|
inlevererade utdelning och |
|
|
|
|
|
|
inleverans av motsvarig |
480 000 |
553 000 |
73 000 |
618 000 |
378 000 |
2118 |
Sjöfartsverkets inlevererade |
|
|
|
|
|
|
överskott |
|
|
|
|
|
2120 |
Övriga myndigheters inlevererade |
|
|
|
|
|
|
överskott |
75 000 |
296 223 |
221 223 |
184 682 |
164 781 |
2124 |
Inlevererat överskott av |
|
|
|
|
|
|
Riksgäldskontorets |
|
|
|
|
|
|
garantiverksamhet |
25 000 |
41 818 |
16 818 |
56 290 |
49 115 |
2126 |
Inlevererat överskott av |
|
|
|
|
|
|
statsstödd exportkredit |
50 000 |
254 405 |
204 405 |
128 392 |
115 667 |
2130 |
Riksbankens inlevererade |
|
|
|
|
|
|
överskott |
3 600 000 |
3 300 000 |
6 800 000 |
7 500 000 |
|
2131 |
Riksbankens inlevererade |
|
|
|
|
|
|
överskott |
3 600 000 |
3 300 000 |
6 800 000 |
7 500 000 |
|
2200 |
Överskott av statens |
|
|
|
|
|
|
fastighetsförvaltning |
467 000 |
487 624 |
20 624 |
456 538 |
243 364 |
2210 |
Överskott av |
|
|
|
|
|
|
fastighetsförvaltning |
467 000 |
487 624 |
20 624 |
456 538 |
243 364 |
2215 |
Inlevererat överskott av statens |
|
|
|
|
|
|
fastighetsförvaltning |
467 000 |
487 624 |
20 624 |
456 538 |
243 364 |
2300 |
Ränteinkomster |
1 333 236 |
2 074 436 |
741 200 |
6 019 926 |
5 823 153 |
2320 |
Räntor på näringslån |
|||||
2314 |
Ränteinkomster på lån till |
|
|
|
|
|
|
fiskerinäringen |
18 |
10 |
13 |
24 |
|
2316 |
Ränteinkomster på |
|
|
|
|
|
|
vattenkraftslån |
|
|
|
|
|
2322 |
Räntor på övriga näringslån, |
|
|
|
|
|
|
Kammarkollegiet |
|||||
2323 |
Räntor på övriga näringslån |
5 |
|
0 |
3 |
|
2324 |
Ränteinkomster på |
|
|
|
|
|
|
lokaliseringslån |
214 |
84 |
121 |
297 |
8
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 1
Tusental kronor
Inkomsttitel |
Statens budget |
Beräknat utfall |
Skillnad mot statens |
Beräknat utfall |
Utfall 2012 |
|
2014 |
2014 |
budget |
2013 |
|
||
2340 |
Räntor på studielån |
44 000 |
37 195 |
3 659 788 |
4 065 741 |
|
2341 |
Ränteinkomster på statens lån |
|
|
|
|
|
|
för universitetsstudier och |
|
|
|
|
|
|
garantilån för studera |
|
|
|
|
|
2342 |
Ränteinkomster på allmänna |
|
|
|
|
|
|
studielån |
44 000 |
37 195 |
39 739 |
54 069 |
|
2343 |
Ränteinkomster på studielån |
|
|
|
|
|
|
upptagna efter 1988 |
0 |
|
|
3 620 050 |
4 011 672 |
2390 |
Övriga ränteinkomster |
1 289 712 |
2 038 140 |
748 428 |
2 361 000 |
1 758 076 |
2391 |
Ränteinkomster på markförvärv |
|
|
|
|
|
|
för jordbrukets rationalisering |
1 |
4 |
3 |
6 |
32 |
2392 |
Räntor på intressemedel |
|
|
|
|
|
2394 |
Övriga ränteinkomster |
81 611 |
72 352 |
66 582 |
107 146 |
|
2397 |
Räntor på skattekonton m.m., |
|
|
|
|
|
|
netto |
1 208 100 |
1 965 784 |
757 684 |
2 294 412 |
1 650 899 |
2400 |
Inkomst av statens aktier |
18 000 000 |
12 435 929 |
20 654 852 |
21 657 783 |
|
2410 |
Inkomster av statens aktier |
18 000 000 |
12 435 929 |
20 654 852 |
21 657 783 |
|
2411 |
Inkomster av statens aktier |
18 000 000 |
12 435 929 |
20 654 852 |
21 657 783 |
|
2500 |
Offentligrättsliga avgifter |
8 170 809 |
8 307 513 |
136 704 |
11 070 343 |
10 392 954 |
2511 |
Expeditions- och |
|
|
|
|
|
|
ansökningsavgifter |
827 282 |
838 541 |
11 259 |
800 797 |
798 337 |
2522 |
Avgifter för granskning av filmer |
|
|
|
|
|
|
och videogram |
4 200 |
3 180 |
6 399 |
6 935 |
|
2525 |
Finansieringsavgift för |
|
|
|
|
|
|
arbetslöshetskassor |
2 849 000 |
2 848 034 |
5 519 972 |
5 193 378 |
|
2526 |
Utjämningsavgift från |
|
|
|
|
|
|
arbetslöshetskassor |
|
|
|
|
|
2527 |
Avgifter för statskontroll av |
|
|
|
|
|
|
krigsmaterieltillverkning |
25 100 |
28 358 |
3 258 |
26 515 |
25 484 |
2528 |
Avgifter vid bergsstaten |
19 000 |
22 857 |
3 857 |
19 147 |
26 922 |
2529 |
Avgifter vid patent- och |
|
|
|
|
|
|
registreringsväsendet |
118 068 |
82 311 |
106 922 |
111 222 |
|
2531 |
Avgifter för registrering i |
|
|
|
|
|
|
förenings- m.fl. register |
2 538 |
2 164 |
2 366 |
2 449 |
|
2532 |
Avgifter vid |
|
|
|
|
|
|
kronofogdemyndigheterna |
1 385 000 |
1 501 313 |
116 313 |
1 710 654 |
1 364 509 |
2534 |
Avgifter vid Transportstyrelsen |
1 535 000 |
1 516 122 |
1 558 823 |
1 548 254 |
|
2535 |
Avgifter för statliga garantier |
|
|
|
|
|
2537 |
Miljöskyddsavgift |
130 369 |
122 980 |
124 292 |
125 808 |
|
2539 |
Täktavgift |
|
|
|
|
|
2541 |
Avgifter vid Tullverket |
|
|
|
|
|
2542 |
Patientavgifter vid |
|
|
|
|
|
|
tandläkarutbildningen |
2 372 |
3 080 |
709 |
3 789 |
2 289 |
2544 |
Avgifter vid Folkhälsoinstitutet |
|
|
|
|
|
2548 |
Avgifter för Finansinspektionens |
|
|
|
|
|
|
verksamhet |
383 000 |
424 434 |
41 434 |
299 702 |
332 025 |
2551 |
Avgifter från kärnkraftverken |
290 000 |
281 307 |
285 278 |
276 532 |
9
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 1
Tusental kronor
Inkomsttitel |
Statens budget |
Beräknat utfall |
Skillnad mot statens |
Beräknat utfall |
Utfall 2012 |
|
2014 |
2014 |
budget |
2013 |
|
||
2552 |
Övriga offentligrättsliga avgifter |
402 688 |
424 931 |
22 243 |
404 710 |
388 599 |
2553 |
Registreringsavgift till |
|
|
|
|
|
|
Fastighetsmäklarinspektionen |
16 900 |
17 323 |
423 |
17 099 |
17 242 |
2557 |
Avgifter vid statens internbank i |
|
|
|
|
|
|
Riksgäldskontoret |
4 551 |
4 558 |
6 |
4 463 |
4 392 |
2558 |
Avgifter för årlig revision |
129 704 |
139 247 |
9 543 |
131 742 |
125 166 |
2559 |
Avgifter för etikprövning av |
|
|
|
|
|
|
forskning |
27 617 |
25 918 |
26 327 |
25 635 |
|
2561 |
Efterbevaknings- och |
|
|
|
|
|
|
tillsynsavgifter |
18 420 |
20 852 |
2 431 |
21 347 |
17 776 |
|
|
55 000 |
62 226 |
7 226 |
53 953 |
64 086 |
2600 |
Försäljningsinkomster |
|
|
|
|
|
2624 |
Inkomster av uppbörd av |
55 000 |
61 987 |
6 987 |
53 880 |
56 931 |
|
felparkeringsavgifter |
|
|
|
|
|
2625 |
Utförsäljning av beredskapslager |
|
|
|
0 |
7 155 |
2627 |
Offentlig lagring, |
|
240 |
240 |
73 |
|
|
försäljningsintäkter |
|
|
|
|
|
2700 |
Böter m.m. |
1 216 000 |
1 129 917 |
1 373 053 |
1 458 322 |
|
2711 |
Restavgifter och |
95 000 |
93 586 |
112 029 |
92 774 |
|
|
dröjsmålsavgifter |
|
|
|
|
|
2712 |
Bötesmedel |
1 015 000 |
910 452 |
1 033 976 |
976 080 |
|
2713 |
Vattenföroreningsavgifter m.m. |
3 000 |
32 518 |
|||
2714 |
Sanktionsavgifter m.m. |
50 000 |
86 388 |
36 388 |
184 596 |
307 793 |
2717 |
Kontrollavgifter vid särskild |
53 000 |
45 314 |
48 421 |
49 157 |
|
|
skattekontroll |
|
|
|
|
|
2800 |
Övriga inkomster av statens |
11 920 000 |
13 065 122 |
1 145 122 |
909 970 |
1 166 822 |
|
verksamhet |
|
|
|
|
|
2811 |
Övriga inkomster av statens |
11 920 000 |
13 065 122 |
1 145 122 |
909 970 |
1 166 822 |
|
verksamhet |
|
|
|
|
|
2000 |
Inkomster av statens |
|
|
|
|
|
|
verksamhet |
45 319 045 |
41 711 990 |
48 141 316 |
48 849 264 |
|
3100 |
Inkomster av försålda |
|
28 053 |
28 053 |
70 582 |
64 714 |
|
byggnader och maskiner |
|
|
|
|
|
3120 |
Statliga myndigheters inkomster |
|
28 053 |
28 053 |
70 582 |
64 714 |
|
av försålda byggnader och |
|
|
|
|
|
|
maskiner |
|
|
|
|
|
3125 |
Fortifikationsverkets försäljning |
|
28 053 |
28 053 |
70 582 |
64 714 |
|
av fastigheter |
|
|
|
|
|
3200 |
Övriga inkomster av |
|
|
|
|
|
|
markförsäljning |
|
|
|
|
|
3211 |
Övriga inkomster av |
|
|
|
|
|
|
markförsäljning |
|
|
|
|
|
10
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 1
Tusental kronor
Inkomsttitel |
Statens budget |
Beräknat utfall |
Skillnad mot statens |
Beräknat utfall |
Utfall 2012 |
|
2014 |
2014 |
budget |
2013 |
|
||
3300 |
Övriga inkomster av försåld |
|
|
|
|
|
|
egendom |
15 000 000 |
154 329 |
20 701 528 |
257 451 |
|
3311 |
Inkomster av statens |
|
|
|
|
|
|
gruvegendom |
|
|
|
|
|
3312 |
Övriga inkomster av försåld |
15 000 000 |
154 329 |
20 701 528 |
257 451 |
|
|
egendom |
|
|
|
|
|
3000 |
Inkomster av försåld |
|
|
|
|
|
|
egendom |
15 000 000 |
182 382 |
20 772 110 |
322 165 |
|
4100 |
Återbetalning av näringslån |
2 000 |
823 |
2 471 |
2 132 |
|
4120 |
Återbetalning av jordbrukslån |
500 |
474 |
679 |
912 |
|
4123 |
Återbetalning av lån till |
500 |
474 |
679 |
912 |
|
|
fiskenäringen |
|
|
|
|
|
4130 |
Återbetalning av övriga |
1 500 |
349 |
1 792 |
1 220 |
|
|
näringslån |
|
|
|
|
|
4131 |
Återbetalning av vattenkraftslån |
|
|
|
|
|
4132 |
Återbetalning av lån avseende |
|
|
|
|
|
|
såddfinansiering |
|
|
|
|
|
4136 |
Återbetalning av övriga |
|
69 |
69 |
38 |
167 |
|
näringslån, Kammarkollegiet |
|
|
|
|
|
4137 |
Återbetalning av övriga |
1 000 |
1 020 |
403 |
||
|
näringslån, Statens |
|
|
|
|
|
|
jordbruksverk |
|
|
|
|
|
4138 |
Återbetalning av tidigare infriade |
|
|
|
|
|
|
statliga garantier |
|
|
|
|
|
4139 |
Återbetalning av lokaliseringslån |
500 |
298 |
734 |
650 |
|
4300 |
Återbetalning av studielån |
910 100 |
817 627 |
968 014 |
1 180 462 |
|
4311 |
Återbetalning av statens lån för |
|
|
|
|
|
|
universitetsstudier |
|
|
|
|
|
4312 |
Återbetalning av allmänna |
|
|
|
|
|
|
studielån |
100 |
51 |
102 |
125 |
|
4313 |
Återbetalning av studiemedel |
910 000 |
817 576 |
967 912 |
1 180 336 |
|
4500 |
Återbetalning av övriga lån |
141 000 |
126 675 |
134 562 |
139 751 |
|
4516 |
Återbetalning av utgivna startlån |
|
|
|
|
|
|
och bidrag |
|
|
|
|
|
4525 |
Återbetalning av lån för svenska |
|
|
|
|
|
|
1 000 |
1 170 |
170 |
768 |
|
|
4526 |
Återbetalning av övriga lån |
140 000 |
125 505 |
133 793 |
139 751 |
|
4000 |
Återbetalning av lån |
1 053 100 |
945 125 |
1 105 047 |
1 322 344 |
|
5100 |
Avskrivningar och amorteringar |
536 000 |
540 509 |
4 509 |
533 757 |
525 808 |
5120 |
Avskrivningar på fastigheter |
536 000 |
540 509 |
4 509 |
533 757 |
525 808 |
5121 |
Amortering på statskapital |
536 000 |
540 509 |
4 509 |
533 757 |
525 808 |
11
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 1
Tusental kronor
Inkomsttitel |
Statens budget |
Beräknat utfall |
Skillnad mot statens |
Beräknat utfall |
Utfall 2012 |
|
2014 |
2014 |
budget |
2013 |
|
||
5130 |
Uppdragsmyndigheters |
|
|
|
|
|
|
komplementkostnader |
|
|
|
|
|
5131 |
Uppdragsmyndigheters m.fl. |
|
|
|
|
|
|
komplementkostnader |
|
|
|
|
|
5200 |
Statliga pensionsavgifter |
9 718 000 |
9 327 025 |
9 404 429 |
9 191 302 |
|
5211 |
Statliga pensionsavgifter |
9 718 000 |
9 327 025 |
9 404 429 |
9 191 302 |
|
5000 |
Kalkylmässiga inkomster |
10 254 000 |
9 867 534 |
9 938 186 |
9 717 110 |
|
6100 |
Bidrag från EU:s |
|
|
|
|
|
|
jordbruksfonder |
9 848 000 |
8 110 209 |
7 452 697 |
8 459 231 |
|
6110 |
Bidrag från Europeiska |
|
|
|
|
|
|
garantifonden för jordbruket |
6 012 000 |
6 164 880 |
152 880 |
5 850 491 |
5 895 340 |
6111 |
Gårdsstöd |
5 859 000 |
5 859 430 |
430 |
5 670 637 |
5 608 421 |
6112 |
Kompletterande åtgärder |
|
|
|
|
|
|
perioden |
|
|
|
|
|
6113 |
Övriga interventioner |
133 000 |
124 138 |
98 019 |
150 566 |
|
6114 |
Exportbidrag |
|
|
|
1 |
570 |
6115 |
Djurbidrag |
|
312 071 |
|||
6119 |
Övriga bidrag från Europeiska |
|
|
|
|
|
|
garantifonden för jordbruket |
8 000 |
181 319 |
173 319 |
73 554 |
|
6120 |
Bidrag från EU till |
|
|
|
|
|
|
landsbygdsutvecklingen |
3 836 000 |
1 945 329 |
1 602 207 |
2 563 891 |
|
6121 |
Europeiska utvecklings- och |
|
|
|
|
|
|
garantifonden - |
|
|
|
|
|
|
utvecklingssektionen 1995 |
|
|
|
|
|
6122 |
Europeiska utvecklings- och |
|
|
|
|
|
|
garantifonden - |
|
|
|
|
|
|
utvecklingssektionen 2000 - |
|
|
|
|
|
|
2006 |
|
|
|
|
|
6123 |
Europeiska utvecklings- och |
|
|
|
|
|
|
garantifonden - garantisektionen |
|
|
|
|
|
|
2000 - 2006 |
520 |
||||
6124 |
Bidrag från Europeiska |
|
|
|
|
|
|
jordbruksfonden för |
|
|
|
|
|
|
landsbygdsutveckling 2007 - |
|
|
|
|
|
|
2013 |
2 647 000 |
1 945 809 |
1 603 091 |
2 564 427 |
|
6125 |
Bidrag från Europeiska |
|
|
|
|
|
|
jordbruksfonden för |
|
|
|
|
|
|
landsbygdsutveckling 2014 - |
|
|
|
|
|
|
2020 |
1 190 000 |
|
|
|
|
6200 |
Bidrag från EU till fiskenäringen |
88 000 |
38 158 |
93 520 |
2 257 |
|
6211 |
Bidrag från Fonden för fiskets |
|
|
|
|
|
|
utveckling 1995 |
|
|
|
|
|
6212 |
Bidrag från Fonden för fiskets |
|
|
|
|
|
|
utveckling 2000 - 2006 |
|
|
|
||
6213 |
Bidrag från Europeiska |
|
|
|
|
|
|
fiskefonden |
70 000 |
50 490 |
93 520 |
2 257 |
12
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 1
Tusental kronor
Inkomsttitel |
Statens budget |
Beräknat utfall |
Skillnad mot statens |
Beräknat utfall |
Utfall 2012 |
|
2014 |
2014 |
budget |
2013 |
|
||
6241 |
Bidrag från Europeiska havs- och |
|
|
|
|
|
|
fiskerifonden 2014 - 2020 |
18 000 |
|
|
|
|
6300 |
Bidrag från Europeiska regionala |
|
|
|
|
|
|
utvecklingsfonden |
1 191 000 |
1 395 219 |
204 219 |
1 291 714 |
1 002 460 |
6311 |
Bidrag från Europeiska regionala |
|
|
|
|
|
|
utvecklingsfonden 1995 |
|
|
|
|
|
6312 |
Bidrag från Europeiska regionala |
|
|
|
|
|
|
utvecklingsfonden 2000 - 2006 |
|
|
|
|
10 599 |
6313 |
Bidrag från Europeiska regionala |
|
|
|
|
|
|
utvecklingsfonden 2007 - 2013 |
1 021 000 |
1 330 824 |
309 824 |
1 291 714 |
991 861 |
6314 |
Bidrag från Europeiska regionala |
|
|
|
|
|
|
utvecklingsfonden 2014 - 2020 |
170 000 |
64 395 |
|
|
|
6400 |
Bidrag från Europeiska |
|
|
|
|
|
|
socialfonden |
880 000 |
1 981 693 |
1 101 693 |
841 868 |
|
6411 |
Bidrag från Europeiska |
|
|
|
|
|
|
socialfonden 1995 |
|
|
|
|
|
6412 |
Bidrag från Europeiska |
|
|
|
|
|
|
socialfonden |
|
|
|
||
6413 |
Bidrag från Europeiska |
|
|
|
|
|
|
socialfonden 2007 - 2013 |
880 000 |
1 908 616 |
1 028 616 |
867 588 |
|
6414 |
Bidrag från Europeiska |
|
|
|
|
|
|
socialfonden |
|
73 077 |
73 077 |
|
|
6500 |
Bidrag till transeuropeiska |
|
|
|
|
|
|
nätverk |
300 000 |
293 572 |
393 448 |
211 909 |
|
6511 |
Bidrag till transeuropeiska |
|
|
|
|
|
|
nätverk |
300 000 |
293 572 |
393 448 |
211 909 |
|
6900 |
Övriga bidrag från EU |
98 552 |
44 744 |
191 769 |
106 718 |
|
6911 |
Övriga bidrag från EU |
98 552 |
44 744 |
191 769 |
82 773 |
|
6912 |
Bidrag till EU:s |
|
|
|
|
|
|
omstruktureringsfond för |
|
|
|
|
|
|
sockersektorn |
|
|
|
|
23 945 |
6000 |
Bidrag m.m från EU |
12 405 552 |
11 863 594 |
10 265 016 |
9 781 906 |
|
7100 |
Tillkommande skatter |
13 370 694 |
14 510 722 |
1 140 027 |
10 195 236 |
10 086 233 |
7110 |
10 277 222 |
11 045 393 |
768 171 |
6 889 127 |
6 929 548 |
|
7111 |
Momsbaserad |
5 106 000 |
5 251 622 |
145 622 |
1 714 238 |
1 643 073 |
7112 |
Tullmedel |
4 919 272 |
5 723 993 |
804 721 |
4 908 370 |
5 027 106 |
7113 |
Jordbrukstullar och |
|
|
|
|
|
|
sockeravgifter |
251 950 |
69 778 |
266 519 |
259 370 |
|
7114 |
Avgifter till EU:s |
|
|
|
|
|
|
omstruktureringsfond för |
|
|
|
|
|
|
sockersektorn |
|
0 |
0 |
0 |
0 |
13
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 1
Tusental kronor
Inkomsttitel |
Statens budget |
Beräknat utfall |
Skillnad mot statens |
Beräknat utfall |
Utfall 2012 |
|
2014 |
2014 |
budget |
2013 |
|
||
7120 |
Kommunala utjämningsavgifter |
3 093 472 |
3 465 329 |
371 857 |
3 306 109 |
3 156 685 |
7121 |
Utjämningsavgift för LSS- |
|
|
|
|
|
|
kostnader |
3 093 472 |
3 465 329 |
371 857 |
3 306 109 |
3 156 685 |
7200 |
Avräkningar |
|||||
7210 |
Intäkter som förs till fonder |
35 899 |
||||
7211 |
Intäkter som förs till fonder |
35 899 |
||||
7220 |
Kompensation för mervärdesskatt |
|||||
7221 |
Avräknad mervärdesskatt, |
|
|
|
|
|
|
statliga myndigheter |
248 004 |
||||
7222 |
Kompensation för |
|
|
|
|
|
|
mervärdesskatt, kommuner |
|||||
7000 |
Avräkningar m.m. i anslutning |
|
|
|
|
|
|
till skattesystemet |
|||||
8100 |
Utgifter som redovisas som |
|
|
|
|
|
|
krediteringar på skattekonto |
|
||||
8111 |
Anställningsstöd |
|
||||
8123 |
Jämställdhetsbonus |
|
0 |
0 |
||
8000 |
Utgifter som redovisas som |
|
|
|
|
|
|
krediteringar på skattekonto |
|
||||
|
Summa inkomster på statens |
|
|
|
|
|
|
budget (kassamässigt) |
820 424 318 |
790 209 536 |
790 534 936 |
787 573 193 |
14
Bilaga 2
Specifikation av utgifter i statens budget
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
Bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget för budgetåret 2014
Tusental kronor
|
|
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings- |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings- |
|
|
belopp |
Statens budget |
Ändringsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statens budget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
|
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(ÄB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+ÄB+ |
|
|
(SB+ÄB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ID+MÖ) |
|
|
|
|
|
|
|
UO 1 Rikets styrelse |
|
703 992 |
12 896 038 |
|
|
13 529 874 |
12 902 420 |
6 382 |
6 382 |
392 723 |
627 455 |
|||
1 Statschefen |
|
766 |
126 908 |
|
|
|
127 674 |
126 718 |
3 808 |
956 |
||||
1:1 |
Kungliga hov- och slottsstaten |
766 |
126 908 |
|
|
|
127 674 |
126 718 |
3 808 |
956 |
||||
2 Riksdagen samt JO m.m. |
|
147 379 |
1 725 159 |
|
|
1 826 210 |
1 695 220 |
51 755 |
130 991 |
|||||
2:1 |
Riksdagens ledamöter och partier m.m. |
56 409 |
842 655 |
|
|
|
899 064 |
836 908 |
25 280 |
62 156 |
||||
2:2 |
Riksdagens förvaltningsanslag |
28 731 |
717 344 |
|
|
|
746 075 |
703 162 |
21 520 |
42 913 |
||||
2:3 |
Riksdagens fastighetsanslag |
51 328 |
80 000 |
|
|
85 000 |
70 040 |
2 400 |
14 960 |
|||||
2:4 |
Riksdagens ombudsmän (JO) |
10 911 |
85 160 |
|
|
|
96 071 |
85 110 |
2 555 |
10 962 |
||||
3 Sametinget |
|
38 319 |
|
|
|
38 295 |
38 907 |
588 |
588 |
612 |
1 150 |
|||
3:1 |
Sametinget |
38 319 |
|
|
|
38 295 |
38 907 |
588 |
588 |
612 |
1 150 |
|||
4 Regeringskansliet m.m. |
|
457 283 |
6 843 531 |
|
|
7 299 433 |
6 925 592 |
82 061 |
82 061 |
205 309 |
373 840 |
|||
4:1 |
Regeringskansliet m.m. |
457 283 |
6 843 531 |
|
|
7 299 433 |
6 925 592 |
82 061 |
82 061 |
205 309 |
373 840 |
|||
5 Länsstyrelserna |
|
42 813 |
2 522 515 |
|
|
2 565 150 |
2 528 733 |
6 218 |
6 218 |
100 897 |
36 418 |
|||
5:1 |
Länsstyrelserna m.m. |
42 813 |
2 522 515 |
|
|
2 565 150 |
2 528 733 |
6 218 |
6 218 |
100 897 |
36 418 |
|||
6 Demokratipolitik |
|
12 734 |
906 225 |
|
|
912 893 |
902 239 |
27 374 |
10 654 |
|||||
6:1 |
Allmänna val och demokrati |
5 318 |
631 340 |
|
|
635 840 |
629 621 |
18 370 |
6 219 |
|||||
6:2 |
Justitiekanslern |
1 848 |
39 663 |
|
|
40 762 |
39 627 |
1 190 |
1 135 |
|||||
6:3 |
Datainspektionen |
4 204 |
43 790 |
|
|
45 067 |
41 887 |
1 314 |
3 180 |
|||||
6:4 |
Svensk författningssamling |
225 |
1 300 |
|
|
1 300 |
1 084 |
39 |
216 |
|||||
6:5 |
Valmyndigheten |
18 932 |
|
|
|
18 724 |
20 014 |
1 082 |
1 082 |
1 290 |
1 325 |
3
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
|
|
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings- |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings- |
|
|
belopp |
Statens budget |
Ändringsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statens budget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
|
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(ÄB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+ÄB+ |
|
|
(SB+ÄB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ID+MÖ) |
|
|
|
|
|
|
|
6:6 |
Stöd till politiska partier |
1 347 |
171 200 |
|
|
171 200 |
170 006 |
5 136 |
1 194 |
|||||
7 Nationella minoriteter |
|
858 |
113 417 |
|
|
113 888 |
113 045 |
0 |
844 |
|||||
7:1 |
Åtgärder för nationella minoriteter |
716 |
96 917 |
|
|
97 388 |
96 664 |
0 |
725 |
|||||
7:2 |
Åtgärder för den nationella minoriteten |
142 |
16 500 |
|
|
16 500 |
16 381 |
0 |
119 |
|||||
|
romer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 Mediefrågor |
|
41 631 |
599 558 |
|
|
625 507 |
552 449 |
1 974 |
73 058 |
|||||
8:1 |
Presstödsnämnden |
206 |
6 750 |
|
|
6 947 |
6 572 |
203 |
375 |
|||||
8:2 |
Presstöd |
40 609 |
567 119 |
|
|
592 119 |
519 013 |
0 |
73 106 |
|||||
8:3 |
Myndigheten för radio och tv |
817 |
25 689 |
|
|
26 441 |
26 864 |
1 175 |
1 175 |
423 |
1 771 |
|||
9 Sieps samt |
|
553 |
20 406 |
|
|
20 823 |
19 517 |
456 |
1 306 |
|||||
9:1 |
Svenska institutet för europapolitiska |
553 |
20 406 |
|
|
20 823 |
19 517 |
456 |
1 306 |
|||||
|
studier samt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 2 Samhällsekonomi och |
|
64 719 |
14 121 162 |
|
|
14 121 048 |
14 121 843 |
681 |
681 |
795 |
667 252 |
|||
finansförvaltning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:1 |
Statskontoret |
8 704 |
88 942 |
|
|
91 571 |
83 888 |
2 644 |
7 683 |
|||||
1:2 |
Kammarkollegiet |
3 795 |
70 313 |
|
|
72 370 |
70 988 |
675 |
675 |
2 109 |
1 382 |
|||
1:3 |
Verksamhetsstöd för den statliga |
10 619 |
46 110 |
|
|
46 700 |
42 044 |
1 225 |
4 656 |
|||||
|
budgetprocessen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:4 |
Arbetsgivarpolitiska frågor |
932 |
2 443 |
|
|
2 443 |
1 552 |
11 |
891 |
|||||
1:5 |
Statliga tjänstepensioner m.m. |
11 764 000 |
|
|
|
11 725 538 |
11 856 755 |
92 755 |
92 755 |
131 217 |
588 200 |
|||
1:6 |
Finanspolitiska rådet |
398 |
9 469 |
|
|
9 746 |
9 592 |
123 |
123 |
284 |
154 |
|||
1:7 |
Konjunkturinstitutet |
1 903 |
60 536 |
|
|
62 263 |
60 794 |
258 |
258 |
1 816 |
1 470 |
|||
1:8 |
Ekonomistyrningsverket |
113 832 |
|
|
|
113 490 |
114 409 |
577 |
577 |
919 |
3 415 |
|||
1:9 |
Statistiska centralbyrån |
7 390 |
550 383 |
|
|
|
557 773 |
540 980 |
16 511 |
16 793 |
||||
1:10 |
Bidragsfastigheter |
334 500 |
|
|
|
330 293 |
330 375 |
82 |
10 035 |
4
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
|
|
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings- |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings- |
|
|
belopp |
Statens budget |
Ändringsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statens budget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
|
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(ÄB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+ÄB+ |
|
|
(SB+ÄB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ID+MÖ) |
|
|
|
|
|
|
|
1:11 |
Finansinspektionen |
2 874 |
417 259 |
|
|
419 892 |
408 434 |
20 863 |
11 458 |
|||||
1:12 |
Riksgäldskontoret |
40 701 |
303 512 |
|
|
318 973 |
253 015 |
8 835 |
65 958 |
|||||
1:13 |
Bokföringsnämnden |
1 342 |
9 627 |
|
|
10 927 |
9 476 |
289 |
1 451 |
|||||
1:14 |
Vissa garanti- och medlemsavgifter |
435 |
2 370 |
|
|
2 370 |
1 943 |
78 |
427 |
|||||
1:15 |
Riksrevisionen |
16 003 |
310 732 |
|
|
319 801 |
301 206 |
9 322 |
18 595 |
|||||
1:16 |
Finansmarknadsforskning |
29 984 |
|
|
28 397 |
28 323 |
900 |
74 |
||||||
1:17 |
Finansinspektionens avgifter till EU:s |
361 |
7 150 |
1 350 |
|
8 500 |
8 068 |
918 |
715 |
432 |
||||
|
tillsynsmyndigheter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Äldre anslag |
|
12 512 |
0 |
|
|
|
|
|
|
0 |
0 |
0 |
0 |
|
1:18 (2013) |
Kapitalhöjning i Europeiska |
12 512 |
|
|
|
0 |
|
0 |
0 |
0 |
0 |
|
0 |
|
|
investeringsbanken |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 03 Skatt, tull och exekution |
|
136 327 |
10 515 523 |
75 000 |
|
10 726 128 |
10 383 666 |
315 466 |
342 462 |
|||||
1:1 |
Skatteverket |
132 272 |
7 042 240 |
|
|
7 174 151 |
6 969 607 |
211 267 |
204 544 |
|||||
1:2 |
Kronofogdemyndigheten |
14 432 |
1 796 653 |
|
|
1 810 724 |
1 763 023 |
53 900 |
47 701 |
|||||
1:3 |
Tullverket |
1 676 630 |
75 000 |
|
|
1 741 253 |
1 651 036 |
50 299 |
90 217 |
|||||
UO 4 Rättsväsendet |
|
139 567 |
40 291 647 |
200 000 |
|
40 511 386 |
40 193 843 |
1 369 494 |
317 543 |
|||||
1:1 |
Polisorganisationen |
21 080 109 |
200 000 |
|
21 096 983 |
21 078 972 |
632 311 |
18 011 |
||||||
1:2 |
Säkerhetspolisen |
24 482 |
1 104 428 |
|
|
|
1 128 910 |
1 106 181 |
1 753 |
1 753 |
33 133 |
22 728 |
||
1:3 |
Åklagarmyndigheten |
10 416 |
1 305 963 |
|
|
|
1 316 379 |
1 309 913 |
3 950 |
3 950 |
39 179 |
6 466 |
||
1:4 |
Ekobrottsmyndigheten |
589 439 |
|
|
|
575 932 |
582 197 |
6 265 |
17 683 |
|||||
1:5 |
Sveriges Domstolar |
5 345 989 |
|
|
|
5 339 811 |
5 226 455 |
160 380 |
113 356 |
|||||
1:6 |
Kriminalvården |
259 977 |
7 834 989 |
|
8 042 616 |
7 743 619 |
235 050 |
298 997 |
||||||
1:7 |
Brottsförebyggande rådet |
2 327 |
89 700 |
|
|
|
92 027 |
89 377 |
2 691 |
2 650 |
||||
1:8 |
Rättsmedicinalverket |
13 446 |
378 733 |
|
|
389 528 |
362 065 |
11 362 |
27 463 |
|||||
1:9 |
Gentekniknämnden |
470 |
5 217 |
|
|
5 378 |
5 333 |
116 |
116 |
157 |
46 |
5
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
|
|
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings- |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings- |
|
|
belopp |
Statens budget |
Ändringsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statens budget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
|
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(ÄB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+ÄB+ |
|
|
(SB+ÄB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ID+MÖ) |
|
|
|
|
|
|
|
1:10 |
Brottsoffermyndigheten |
4 713 |
37 144 |
|
|
38 230 |
35 642 |
1 114 |
2 588 |
|||||
1:11 |
Ersättning för skador på grund av brott |
122 349 |
|
|
|
118 214 |
111 207 |
3 670 |
7 007 |
|||||
1:12 |
Rättsliga biträden m.m. |
2 305 657 |
|
|
|
2 248 042 |
2 432 430 |
126 773 |
126 773 |
184 388 |
230 566 |
|||
1:13 |
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. |
1 693 |
40 117 |
25 000 |
|
|
66 810 |
67 071 |
26 954 |
1 954 |
262 |
1 204 |
||
1:14 |
Avgifter till vissa internationella |
57 960 |
18 674 |
|
|
18 674 |
11 568 |
0 |
7 106 |
|||||
|
sammanslutningar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:15 |
Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete |
|
7 157 |
|
|
|
7 157 |
7 157 |
0 |
0 |
0 |
215 |
0 |
|
1:16 |
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden |
2 176 |
18 272 |
|
|
18 809 |
17 250 |
548 |
1 559 |
|||||
1:17 |
Domarnämnden |
178 |
7 710 |
|
|
|
7 888 |
7 406 |
231 |
482 |
||||
UO 5 Internationell samverkan |
|
208 541 |
2 018 087 |
|
|
2 016 547 |
1 662 437 |
52 198 |
354 109 |
|||||
1:1 |
Avgifter till internationella organisationer |
170 101 |
1 428 722 |
|
|
1 428 722 |
1 103 568 |
42 862 |
325 154 |
|||||
1:2 |
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet |
2 940 |
157 842 |
|
|
157 842 |
155 124 |
3 268 |
2 718 |
|||||
1:3 |
Nordiskt samarbete |
2 558 |
13 595 |
|
|
13 595 |
12 419 |
408 |
1 176 |
|||||
1:4 |
Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands |
1 290 |
3 826 |
|
|
3 826 |
2 147 |
115 |
1 679 |
|||||
|
samt diverse kostnader för rättsväsendet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:5 |
Inspektionen för strategiska produkter |
1 044 |
30 130 |
|
|
31 014 |
30 751 |
621 |
621 |
904 |
263 |
|||
1:6 |
Forskning, utredningar och andra insatser |
811 |
44 999 |
|
|
44 796 |
45 346 |
347 |
347 |
550 |
1 337 |
|||
|
rörande säkerhetspolitik, nedrustning och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:7 |
Bidrag till Stockholms internationella |
|
24 431 |
|
|
|
24 431 |
24 431 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
fredsforskningsinstitut (SIPRI) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:8 |
Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) |
|
15 693 |
|
|
|
15 693 |
15 693 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1:9 |
Svenska institutet |
95 659 |
|
|
|
93 499 |
91 783 |
2 870 |
1 715 |
|||||
1:10 |
Information om Sverige i utlandet |
14 475 |
|
|
|
14 415 |
14 197 |
434 |
217 |
|||||
1:11 |
Samarbete inom Östersjöregionen |
32 016 |
188 715 |
|
|
188 715 |
166 979 |
0 |
21 736 |
6
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
|
|
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings- |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings- |
|
|
belopp |
Statens budget |
Ändringsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statens budget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
|
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(ÄB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+ÄB+ |
|
|
(SB+ÄB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ID+MÖ) |
|
|
|
|
|
|
|
UO 6 Försvar och samhällets |
|
1 145 259 |
47 196 317 |
1 960 350 |
|
49 122 224 |
47 977 672 |
781 355 |
1 543 761 |
1 144 551 |
||||
krisberedskap |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Försvar |
|
825 140 |
43 211 355 |
1 564 000 |
|
44 486 867 |
43 910 786 |
699 431 |
1 427 569 |
576 081 |
||||
1:1 |
Förbandsverksamhet och beredskap |
23 711 315 |
232 000 |
|
23 735 454 |
23 483 029 |
711 340 |
252 426 |
||||||
1:2 |
Försvarsmaktens insatser internationellt |
1 065 612 |
1 874 628 |
|
1 227 628 |
972 093 |
187 463 |
255 535 |
||||||
1:3 |
Anskaffning av materiel och anläggningar |
13 635 |
8 856 194 |
2 000 000 |
|
|
10 869 829 |
10 863 796 |
2 007 602 |
7 602 |
265 686 |
6 034 |
||
1:4 |
Vidmakthållande, avveckling m.m. av |
6 704 249 |
|
|
|
6 599 196 |
6 564 217 |
201 127 |
34 980 |
|||||
|
materiel och anläggningar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:5 |
Forskning och teknikutveckling |
622 736 |
|
|
|
619 035 |
627 263 |
4 527 |
4 527 |
8 228 |
18 682 |
|||
1:6 |
Totalförsvarets rekryteringsmyndighet |
9 905 |
26 553 |
|
21 267 |
17 483 |
797 |
3 784 |
||||||
1:7 |
Officersutbildning m.m. |
34 131 |
219 592 |
|
211 255 |
203 930 |
6 588 |
7 324 |
||||||
1:8 |
Försvarets radioanstalt |
6 257 |
860 262 |
|
|
|
866 519 |
852 256 |
25 808 |
14 263 |
||||
1:9 |
Totalförsvarets forskningsinstitut |
172 740 |
|
|
|
170 988 |
172 405 |
1 417 |
5 182 |
|||||
1:10 |
Nämnder m.m. |
350 |
5 801 |
|
|
5 801 |
5 485 |
174 |
316 |
|||||
1:11 |
Internationella materielsamarbeten, |
1 887 |
69 639 |
|
|
69 633 |
64 730 |
2 089 |
4 903 |
|||||
|
industrifrågor m.m. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:12 |
Försvarsexportmyndigheten |
5 597 |
67 526 |
|
|
69 550 |
68 231 |
705 |
705 |
2 029 |
1 319 |
|||
1:13 |
Försvarsunderrättelsedomstolen |
1 397 |
7 634 |
|
|
7 859 |
7 576 |
229 |
283 |
|||||
1:14 |
Statens inspektion för |
4 685 |
12 486 |
|
|
12 853 |
8 293 |
375 |
4 560 |
|||||
|
försvarsunderrättelseverksamheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 Samhällets krisberedskap |
|
315 482 |
3 571 800 |
396 350 |
|
4 217 858 |
3 662 402 |
90 602 |
103 797 |
555 456 |
||||
2:1 |
Kustbevakningen |
214 823 |
1 046 633 |
56 950 |
|
|
1 318 406 |
1 055 000 |
8 367 |
31 399 |
263 406 |
|||
2:2 |
Förebyggande åtgärder mot jordskred och |
0 |
24 850 |
|
|
|
24 850 |
24 850 |
0 |
0 |
0 |
746 |
0 |
|
|
andra naturolyckor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:3 |
Ersättning för räddningstjänst m.m. |
21 080 |
250 000 |
|
0 |
270 723 |
127 738 |
106 658 |
2 108 |
142 985 |
||||
2:4 |
Krisberedskap |
99 797 |
1 112 851 |
89 400 |
|
1 237 254 |
1 099 659 |
33 386 |
137 595 |
7
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
|
|
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings- |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings- |
|
|
belopp |
Statens budget |
Ändringsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statens budget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
|
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(ÄB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+ÄB+ |
|
|
(SB+ÄB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ID+MÖ) |
|
|
|
|
|
|
|
2:5 |
Gemensam radiokommunikation för skydd |
|
48 000 |
|
|
|
48 000 |
48 000 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
och säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:6 |
Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för |
|
214 471 |
|
|
|
214 471 |
214 471 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
alarmeringstjänst enligt avtal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:7 |
Myndigheten för samhällsskydd och |
1 060 477 |
|
|
|
1 059 438 |
1 053 162 |
31 814 |
6 276 |
|||||
|
beredskap |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:8 |
Statens haverikommission |
2 258 |
43 438 |
|
|
44 717 |
39 523 |
4 344 |
5 193 |
|||||
3 Strålsäkerhet |
|
1 935 |
360 655 |
|
|
|
362 590 |
351 493 |
10 820 |
11 097 |
||||
3:1 |
Strålsäkerhetsmyndigheten |
1 935 |
360 655 |
|
|
|
362 590 |
351 493 |
10 820 |
11 097 |
||||
4 Elsäkerhet |
|
1 843 |
52 507 |
|
|
54 048 |
52 990 |
483 |
483 |
1 575 |
1 058 |
|||
4:1 |
Elsäkerhetsverket |
1 843 |
52 507 |
|
|
54 048 |
52 990 |
483 |
483 |
1 575 |
1 058 |
|||
Äldre anslag |
|
860 |
0 |
|
|
|
860 |
|
|
|
0 |
860 |
||
2:8 (2011) |
Avvecklingsmyndigheten för SRV, KBM och |
860 |
|
|
|
|
860 |
|
0 |
0 |
|
860 |
||
|
SPF |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 7 Internationellt bistånd |
|
722 428 |
31 830 988 |
|
31 410 686 |
31 027 324 |
158 336 |
988 502 |
383 362 |
|||||
1 Internationellt utvecklingssamarbete |
|
551 841 |
31 830 988 |
|
31 372 803 |
30 989 852 |
120 864 |
988 502 |
382 951 |
|||||
1:1 |
Biståndsverksamhet |
509 900 |
30 678 462 |
|
30 199 894 |
29 856 482 |
132 210 |
954 375 |
343 412 |
|||||
1:2 |
Styrelsen för internationellt |
25 498 |
985 189 |
|
|
1 002 877 |
972 746 |
29 556 |
30 131 |
|||||
|
utvecklingssamarbete (Sida) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:3 |
Nordiska Afrikainstitutet |
3 |
14 319 |
|
|
|
14 322 |
13 997 |
430 |
324 |
||||
1:4 |
Folke Bernadotteakademin |
743 |
98 018 |
|
|
|
98 761 |
96 525 |
2 941 |
2 236 |
||||
1:5 |
Riksrevisionen: Internationellt |
529 |
40 000 |
|
|
|
40 529 |
39 608 |
1 200 |
921 |
||||
|
utvecklingssamarbete |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:6 |
Utvärdering av internationellt bistånd |
15 169 |
15 000 |
|
|
16 421 |
10 494 |
0 |
5 927 |
8
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
|
|
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings- |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings- |
|
|
belopp |
Statens budget |
Ändringsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statens budget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
|
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(ÄB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+ÄB+ |
|
|
(SB+ÄB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ID+MÖ) |
|
|
|
|
|
|
|
Äldre anslag |
|
170 587 |
0 |
|
|
37 883 |
37 472 |
37 472 |
37 472 |
0 |
411 |
|||
2:1 (2013) |
Reformsamarbete i Östeuropa |
170 587 |
0 |
|
|
37 883 |
37 472 |
37 472 |
37 472 |
0 |
411 |
|||
UO 8 Migration |
|
12 611 |
9 919 331 |
3 847 462 |
|
13 605 879 |
12 551 151 |
2 631 820 |
1 117 125 |
1 054 728 |
||||
1:1 |
Migrationsverket |
51 769 |
3 159 154 |
475 814 |
|
|
3 686 737 |
3 607 777 |
448 623 |
315 915 |
78 960 |
|||
1:2 |
Ersättningar och bostadskostnader |
4 906 099 |
3 371 648 |
|
|
8 023 811 |
7 314 967 |
2 408 868 |
722 809 |
708 844 |
||||
1:3 |
Migrationspolitiska åtgärder |
4 344 |
418 817 |
|
|
418 417 |
419 279 |
462 |
462 |
862 |
12 564 |
|||
1:4 |
Domstolsprövning i utlänningsärenden |
45 564 |
562 548 |
|
|
578 986 |
513 652 |
16 876 |
65 333 |
|||||
1:5 |
Kostnader vid domstolsprövning i |
41 886 |
159 800 |
|
|
159 800 |
121 068 |
4 794 |
38 732 |
|||||
|
utlänningsärenden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:6 |
Offentligt biträde i utlänningsärenden |
50 212 |
290 255 |
|
|
340 375 |
245 033 |
14 510 |
95 343 |
|||||
1:7 |
Utresor för avvisade och utvisade |
306 202 |
|
|
|
281 297 |
242 022 |
26 316 |
39 275 |
|||||
1:8 |
Från |
92 677 |
111 372 |
|
|
111 372 |
87 353 |
3 341 |
24 019 |
|||||
|
asylsökande och flyktingar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:9 |
Ramöverenskommelse om migrationspolitik |
5 000 |
5 084 |
|
|
5 084 |
|
0 |
5 084 |
|||||
UO 9 Hälsovård, sjukvård och social |
|
3 132 041 |
62 160 768 |
|
|
61 652 845 |
61 589 041 |
1 955 646 |
63 804 |
|||||
omsorg |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Hälso- och sjukvårdspolitik |
|
2 675 324 |
31 682 563 |
|
|
31 700 042 |
31 172 537 |
655 749 |
527 505 |
|||||
1:1 |
Myndigheten för vårdanalys |
2 785 |
29 715 |
|
|
30 589 |
29 827 |
112 |
112 |
891 |
762 |
|||
1:2 |
Statens beredning för medicinsk utvärdering |
3 453 |
58 091 |
|
|
59 796 |
59 461 |
1 370 |
1 370 |
1 586 |
335 |
|||
1:3 |
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket |
3 402 |
133 363 |
|
|
136 763 |
140 276 |
6 913 |
6 913 |
3 513 |
11 000 |
|||
1:4 |
Tandvårdsförmåner |
1 006 917 |
5 684 540 |
|
|
5 684 540 |
5 225 700 |
284 057 |
458 840 |
|||||
1:5 |
Bidrag för läkemedelsförmånerna |
1 374 900 |
21 230 000 |
|
|
21 230 000 |
21 546 310 |
316 310 |
316 310 |
316 310 |
318 500 |
|||
1:6 |
Bidrag till folkhälsa och sjukvård |
169 310 |
1 732 251 |
|
|
1 743 751 |
1 624 984 |
0 |
118 767 |
|||||
1:7 |
Sjukvård i internationella förhållanden |
26 885 |
658 025 |
|
|
658 025 |
488 766 |
32 901 |
169 259 |
|||||
1:8 |
Bidrag till psykiatri |
87 673 |
849 948 |
|
|
849 948 |
808 702 |
0 |
41 246 |
9
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
|
|
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings- |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings- |
|
|
belopp |
Statens budget |
Ändringsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statens budget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
|
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(ÄB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+ÄB+ |
|
|
(SB+ÄB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ID+MÖ) |
|
|
|
|
|
|
|
1:9 |
Prestationsbunden vårdgaranti |
|
1 000 000 |
|
|
|
1 000 000 |
1 000 000 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1:10 |
Bidrag för mänskliga vävnader och celler |
|
74 000 |
|
|
|
74 000 |
74 000 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1:11 |
Läkemedelsverket |
|
123 190 |
|
|
|
123 190 |
120 692 |
3 696 |
2 498 |
||||
1:12 |
|
109 440 |
|
|
|
109 440 |
53 819 |
3 118 |
55 621 |
|||||
2 Folkhälsopolitik |
|
92 094 |
642 488 |
|
|
643 104 |
538 815 |
22 560 |
104 289 |
|||||
2:1 |
Folkhälsomyndigheten |
|
356 819 |
|
|
|
356 819 |
347 954 |
16 540 |
8 865 |
||||
2:2 |
Insatser för vaccinberedskap |
84 000 |
85 000 |
|
|
85 000 |
346 |
0 |
84 654 |
|||||
2:3 |
Bidrag till Nordic school of public health |
4 758 |
20 502 |
|
|
21 118 |
17 368 |
615 |
3 750 |
|||||
|
NHV |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:4 |
Bidrag till WHO |
838 |
34 665 |
|
|
34 665 |
29 704 |
1 040 |
4 961 |
|||||
2:5 |
Insatser mot hiv/aids och andra |
2 499 |
145 502 |
|
|
145 502 |
143 444 |
4 365 |
2 058 |
|||||
|
smittsamma sjukdomar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 Funktionshinderspolitik |
|
642 |
221 929 |
|
|
222 550 |
220 857 |
1 176 |
1 693 |
|||||
3:1 |
Myndigheten för delaktighet |
642 |
39 187 |
|
|
39 808 |
38 115 |
1 176 |
1 693 |
|||||
3:2 |
Bidrag till handikapporganisationer |
|
182 742 |
|
|
|
182 742 |
182 742 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
4 Politik för sociala tjänster |
|
202 705 |
27 592 502 |
|
|
27 014 121 |
27 668 376 |
75 874 |
75 874 |
654 255 |
1 225 479 |
|||
4:1 |
Personligt ombud |
10 251 |
104 460 |
|
|
104 460 |
96 317 |
0 |
8 143 |
|||||
4:2 |
Vissa statsbidrag inom |
15 952 |
338 929 |
|
318 929 |
302 438 |
0 |
16 491 |
||||||
|
funktionshindersområdet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4:3 |
Bilstöd till personer med |
346 995 |
20 000 |
|
|
354 376 |
315 172 |
17 350 |
39 204 |
|||||
|
funktionsnedsättning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4:4 |
Kostnader för statlig assistansersättning |
23 235 000 |
|
|
|
22 652 545 |
23 793 880 |
558 880 |
558 880 |
1 141 335 |
1 161 750 |
|||
4:5 |
Stimulansbidrag och åtgärder inom |
521 953 |
1 744 780 |
|
|
1 744 780 |
1 604 539 |
0 |
140 241 |
|||||
|
äldrepolitiken |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4:6 |
Statens institutionsstyrelse |
29 996 |
878 119 |
|
|
888 115 |
837 256 |
26 344 |
50 859 |
|||||
4:7 |
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. |
62 615 |
519 715 |
|
|
519 715 |
451 040 |
0 |
68 675 |
10
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
|
|
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
|
ramöverförings- |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings- |
|
|
|
belopp |
Statens budget |
Ändringsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statens budget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
|
|
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(ÄB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+ÄB+ |
|
|
(SB+ÄB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ID+MÖ) |
|
|
|
|
|
|
|
|
4:8 |
Ersättning för vanvård i den sociala barn- |
150 315 |
365 000 |
|
|
365 000 |
211 851 |
18 250 |
153 149 |
|
|||||
|
och ungdomsvården |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4:9 |
Ersättningsnämnden |
6 494 |
44 350 |
|
|
|
50 844 |
41 184 |
1 330 |
9 659 |
|
||||
4:10 |
Myndigheten för internationella |
203 |
15 154 |
|
0 |
|
15 357 |
14 699 |
455 |
658 |
|
||||
|
adoptionsfrågor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 Barnrättspolitik |
|
14 011 |
57 057 |
|
|
57 556 |
47 682 |
714 |
9 873 |
|
|||||
5:1 |
Barnombudsmannen |
499 |
23 796 |
|
|
|
24 295 |
24 312 |
516 |
516 |
17 |
714 |
|
||
5:2 |
Insatser för att förverkliga konventionen om |
13 513 |
33 261 |
|
|
33 261 |
23 370 |
0 |
9 891 |
|
|||||
|
barnets rättigheter i Sverige |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
40 468 |
298 861 |
|
|
298 868 |
266 160 |
7 |
32 708 |
|
|||||
tobaks- och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6:1 |
Alkoholsortimentsnämnden |
182 |
232 |
|
|
239 |
49 |
7 |
189 |
|
|||||
6:2 |
Åtgärder avseende alkohol, narkotika, |
40 286 |
298 629 |
|
|
298 629 |
266 110 |
0 |
32 519 |
|
|||||
|
dopning, tobak, samt spel |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7 Forskningspolitik |
|
14 350 |
541 006 |
5 000 |
|
559 462 |
552 863 |
11 857 |
6 857 |
16 230 |
6 599 |
|
|||
7:1 |
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och |
28 564 |
5 000 |
|
|
32 788 |
33 328 |
4 764 |
539 |
857 |
|
||||
|
välfärd: Förvaltning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7:2 |
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och |
15 126 |
512 442 |
|
|
526 673 |
519 535 |
7 093 |
7 093 |
15 373 |
7 138 |
|
|||
|
välfärd: Forskning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 Socialstyrelsen |
|
88 188 |
1 124 362 |
|
1 152 885 |
1 117 492 |
33 731 |
35 393 |
|
||||||
8:1 |
Socialstyrelsen |
68 249 |
470 688 |
|
|
492 925 |
494 377 |
23 689 |
23 689 |
1 452 |
14 121 |
|
|||
8:2 |
Inspektionen för vård och omsorg |
19 938 |
653 674 |
|
659 960 |
623 115 |
19 610 |
36 845 |
|
||||||
Äldre anslag |
|
4 259 |
0 |
|
|
|
4 259 |
4 259 |
4 259 |
4 259 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
2:1 (2013) |
Statens folkhälsoinstitut |
3 545 |
0 |
|
|
|
3 545 |
3 545 |
3 545 |
3 545 |
0 |
0 |
|
0 |
0 |
2:2 (2013) |
Smittskyddsinstitutet |
714 |
0 |
|
|
|
714 |
714 |
714 |
714 |
0 |
0 |
|
0 |
0 |
11
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
|
|
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings- |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings- |
|
|
belopp |
Statens budget |
Ändringsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statens budget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
|
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(ÄB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+ÄB+ |
|
|
(SB+ÄB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ID+MÖ) |
|
|
|
|
|
|
|
UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom |
|
96 519 847 |
4 130 765 |
|
98 908 122 |
99 036 242 |
2 516 395 |
128 120 |
4 014 944 |
|||||
och funktionsnedsättning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Ersättning vid sjukdom och |
|
88 583 664 |
4 130 765 |
|
91 050 783 |
91 163 591 |
2 579 927 |
112 808 |
3 776 859 |
|||||
funktionsnedsättning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:1 |
Sjukpenning och rehabilitering m.m. |
31 078 000 |
1 422 326 |
|
32 287 000 |
32 299 964 |
1 221 964 |
12 964 |
1 405 450 |
|||||
1:2 |
Aktivitets- och sjukersättningar m.m. |
49 553 336 |
2 474 496 |
|
50 649 455 |
50 827 531 |
1 274 195 |
178 076 |
2 143 734 |
|||||
1:3 |
Handikappersättningar |
1 314 000 |
63 080 |
|
|
1 333 000 |
1 330 767 |
16 767 |
65 700 |
2 233 |
||||
1:4 |
Arbetsskadeersättningar m.m. |
3 479 000 |
170 863 |
|
|
3 583 000 |
3 609 752 |
130 752 |
26 752 |
160 000 |
||||
1:5 |
Ersättning för kroppsskador |
1 275 |
40 828 |
|
|
40 828 |
39 868 |
1 975 |
960 |
|||||
1:6 |
Bidrag för sjukskrivningsprocessen |
259 174 |
3 118 500 |
|
|
3 157 500 |
3 055 709 |
0 |
101 791 |
|||||
2 Myndigheter |
|
7 936 183 |
|
|
7 857 339 |
7 872 651 |
15 312 |
238 085 |
||||||
2:1 |
Försäkringskassan |
7 869 334 |
|
|
|
7 788 533 |
7 811 427 |
22 894 |
236 080 |
|||||
2:2 |
Inspektionen för socialförsäkringen |
3 608 |
66 849 |
|
|
68 806 |
61 223 |
2 005 |
7 582 |
|||||
Äldre anslag |
|
105 |
0 |
|
|
|
|
|
|
0 |
0 |
0 |
0 |
|
1:6 (2013) |
Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom |
105 |
|
|
|
0 |
|
0 |
0 |
0 |
0 |
|
0 |
|
|
hälso- och sjukvård |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 11 Ekonomisk trygghet vid |
|
39 012 596 |
83 412 |
|
38 528 684 |
39 312 892 |
300 296 |
216 884 |
784 207 |
1 939 982 |
||||
ålderdom |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Ersättning vid ålderdom |
|
38 480 200 |
83 412 |
|
|
37 980 640 |
38 790 909 |
310 709 |
227 297 |
810 268 |
1 924 010 |
|||
1:1 |
Garantipension till ålderspension |
16 359 400 |
|
|
|
16 081 787 |
16 539 279 |
179 879 |
179 879 |
457 493 |
817 970 |
|||
1:2 |
Efterlevandepensioner till vuxna |
13 059 200 |
|
|
|
12 946 125 |
13 035 233 |
89 108 |
652 960 |
|||||
1:3 |
Bostadstillägg till pensionärer |
8 383 700 |
|
|
|
8 232 129 |
8 492 629 |
108 929 |
108 929 |
260 500 |
419 185 |
|||
1:4 |
Äldreförsörjningsstöd |
677 900 |
83 412 |
|
|
720 600 |
723 767 |
45 867 |
3 167 |
33 895 |
12
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
|
|
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings- |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings- |
|
|
belopp |
Statens budget |
Ändringsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statens budget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
|
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(ÄB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+ÄB+ |
|
|
(SB+ÄB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ID+MÖ) |
|
|
|
|
|
|
|
2 Myndigheter |
|
22 192 |
532 396 |
|
|
548 044 |
521 983 |
15 972 |
26 061 |
|||||
2:1 |
Pensionsmyndigheten |
22 192 |
532 396 |
|
|
548 044 |
521 983 |
15 972 |
26 061 |
|||||
UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer |
|
81 610 132 |
69 584 |
|
80 868 025 |
80 809 299 |
3 825 542 |
58 726 |
||||||
och barn |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:1 |
Allmänna barnbidrag |
25 132 000 |
|
|
|
25 122 290 |
25 220 156 |
88 156 |
88 156 |
97 866 |
1 256 600 |
|||
1:2 |
Föräldraförsäkring |
38 686 238 |
|
|
38 120 332 |
37 653 833 |
2 021 846 |
466 499 |
||||||
1:3 |
Underhållsstöd |
2 056 000 |
|
|
|
1 995 063 |
2 059 742 |
3 742 |
3 742 |
64 679 |
102 800 |
|||
1:4 |
Bidrag till kostnader för internationella |
20 664 |
35 784 |
|
|
35 784 |
13 920 |
1 074 |
21 864 |
|||||
|
adoptioner |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:5 |
Barnpension och efterlevandestöd |
841 200 |
69 584 |
|
|
876 200 |
876 454 |
35 254 |
254 |
50 472 |
||||
1:6 |
Vårdbidrag för funktionshindrade barn |
3 200 600 |
|
|
|
3 181 987 |
3 294 710 |
94 110 |
94 110 |
112 724 |
146 450 |
|||
1:7 |
Pensionsrätt för barnår |
|
6 732 310 |
|
|
|
6 732 310 |
6 732 310 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1:8 |
Bostadsbidrag |
4 926 000 |
|
|
|
4 804 059 |
4 958 174 |
32 174 |
32 174 |
154 115 |
246 300 |
|||
UO 13 Integration och jämställdhet |
|
1 648 871 |
12 431 994 |
550 000 |
|
12 982 749 |
12 224 508 |
993 973 |
758 240 |
|||||
1 Integration |
|
1 635 524 |
12 039 655 |
550 000 |
|
12 590 078 |
11 843 005 |
991 073 |
747 073 |
|||||
1:1 |
Integrationsåtgärder |
37 919 |
197 130 |
80 000 |
0 |
282 130 |
244 979 |
47 849 |
0 |
37 151 |
||||
1:2 |
Kommunersättningar vid flyktingmottagande |
384 764 |
7 362 064 |
90 000 |
|
7 431 002 |
6 968 085 |
739 206 |
462 917 |
|||||
1:3 |
Etableringsersättning till vissa nyanlända |
247 933 |
2 342 424 |
450 000 |
0 |
2 792 424 |
2 684 917 |
342 493 |
139 621 |
107 507 |
||||
|
invandrare |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:4 |
Ersättning till etableringslotsar och insatser |
853 047 |
1 961 146 |
|
1 891 146 |
1 743 442 |
94 557 |
147 704 |
||||||
|
för vissa nyanlända invandrare |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:5 |
Hemutrustningslån |
110 375 |
145 391 |
|
|
160 391 |
170 560 |
25 169 |
25 169 |
10 169 |
14 539 |
|||
1:6 |
Från |
1 486 |
31 500 |
|
|
|
32 986 |
31 022 |
3 150 |
1 964 |
||||
|
integration av tredjelandsmedborgare |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
13
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
|
|
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings- |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings- |
|
|
belopp |
Statens budget |
Ändringsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statens budget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
|
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(ÄB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+ÄB+ |
|
|
(SB+ÄB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ID+MÖ) |
|
|
|
|
|
|
|
2 Diskriminering |
|
368 |
139 700 |
|
|
139 131 |
137 089 |
2 900 |
2 042 |
|||||
2:1 |
Diskrimineringsombudsmannen |
97 281 |
|
|
96 712 |
96 354 |
2 900 |
358 |
||||||
2:2 |
Åtgärder mot diskriminering och rasism |
666 |
42 419 |
|
|
42 419 |
40 735 |
0 |
1 684 |
|||||
|
m.m. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 Jämställdhet |
|
12 979 |
252 639 |
|
|
253 539 |
244 414 |
0 |
9 125 |
|||||
3:1 |
Särskilda jämställdhetsåtgärder |
12 979 |
252 639 |
|
|
253 539 |
244 414 |
0 |
9 125 |
|||||
UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv |
|
3 489 822 |
70 374 895 |
|
|
70 445 545 |
66 900 760 |
3 163 176 |
3 544 785 |
|||||
1 Arbetsmarknad |
|
3 469 656 |
69 634 881 |
|
|
69 695 876 |
66 197 550 |
3 144 958 |
3 498 326 |
|||||
1:1 |
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader |
58 452 |
7 110 650 |
|
|
|
7 169 102 |
6 919 370 |
213 320 |
249 733 |
||||
1:2 |
Bidrag till arbetslöshetsersättning och |
2 913 108 |
32 134 598 |
|
|
32 134 598 |
30 067 406 |
1 498 141 |
2 067 192 |
|||||
|
aktivitetsstöd |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:3 |
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska |
235 463 |
9 224 345 |
|
|
9 281 946 |
8 661 520 |
458 582 |
620 426 |
|||||
|
program och insatser |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:4 |
Lönebidrag och Samhall m.m. |
316 182 |
17 831 288 |
|
|
17 831 288 |
17 549 366 |
662 629 |
281 922 |
|||||
1:5 |
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige |
112 969 |
|
|
|
110 860 |
110 620 |
3 389 |
240 |
|||||
1:6 |
Europeiska socialfonden m.m. för perioden |
|
50 000 |
|
|
|
50 000 |
9 371 |
5 000 |
40 629 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:7 |
Institutet för arbetsmarknads- och |
1 424 |
38 623 |
|
|
39 581 |
37 599 |
1 159 |
1 982 |
|||||
|
utbildningspolitisk utvärdering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:8 |
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen |
2 735 |
60 603 |
|
|
62 293 |
60 374 |
1 818 |
1 919 |
|||||
1:9 |
Bidrag till administration av grundbeloppet |
|
54 302 |
|
|
|
54 302 |
54 302 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1:10 |
Bidrag till Stiftelsen Utbildning |
|
8 303 |
|
|
|
8 303 |
8 303 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
Nordkalotten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:11 |
Bidrag till lönegarantiersättning |
2 000 000 |
|
|
|
1 852 515 |
1 587 357 |
200 000 |
265 158 |
|||||
1:12 |
Europeiska socialfonden m.m. för perioden |
91 887 |
1 009 200 |
|
|
|
1 101 087 |
1 131 962 |
122 762 |
122 762 |
30 875 |
100 920 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
|
|
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings- |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings- |
|
|
belopp |
Statens budget |
Ändringsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statens budget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
|
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(ÄB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+ÄB+ |
|
|
(SB+ÄB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ID+MÖ) |
|
|
|
|
|
|
|
2 Arbetsliv |
|
20 165 |
740 014 |
|
|
749 669 |
703 210 |
18 218 |
46 459 |
|||||
2:1 |
Arbetsmiljöverket |
7 359 |
622 352 |
|
|
629 436 |
599 983 |
15 622 |
29 453 |
|||||
2:2 |
Arbetsdomstolen |
2 794 |
29 194 |
|
|
30 045 |
28 434 |
876 |
1 611 |
|||||
2:3 |
Internationella arbetsorganisationen (ILO) |
5 780 |
32 622 |
|
|
32 622 |
27 237 |
45 |
5 385 |
|||||
2:4 |
Medlingsinstitutet |
4 232 |
55 846 |
|
|
57 566 |
47 555 |
1 675 |
10 010 |
|||||
UO 15 Studiestöd |
|
1 880 458 |
21 005 141 |
|
|
20 995 773 |
19 953 365 |
931 417 |
1 042 408 |
|||||
1:1 |
Studiehjälp |
3 382 155 |
|
|
|
3 378 006 |
3 364 661 |
169 108 |
13 345 |
|||||
1:2 |
Studiemedel |
1 840 365 |
14 034 163 |
|
|
14 034 163 |
13 036 788 |
582 746 |
997 375 |
|||||
1:3 |
Avsättning för kreditförluster |
|
1 542 096 |
|
|
|
1 542 096 |
1 568 557 |
26 461 |
26 461 |
26 461 |
77 105 |
||
1:4 |
Statens utgifter för studiemedelsräntor |
|
1 602 121 |
|
|
|
1 602 121 |
1 619 973 |
17 852 |
17 852 |
17 852 |
80 106 |
||
1:5 |
Bidrag till kostnader vid viss |
10 178 |
61 150 |
|
|
61 150 |
52 242 |
3 053 |
8 908 |
|||||
|
gymnasieutbildning och vid viss |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
föräldrautbildning i teckenspråk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:6 |
Bidrag till vissa studiesociala ändamål |
5 756 |
27 000 |
|
|
27 000 |
27 000 |
0 |
0 |
0 |
1 350 |
0 |
||
1:7 |
Centrala studiestödsnämnden |
44 395 |
343 827 |
|
|
354 696 |
287 667 |
17 191 |
67 029 |
|||||
1:8 |
Överklagandenämnden för studiestöd |
122 |
12 629 |
|
|
|
12 751 |
12 686 |
57 |
57 |
758 |
65 |
||
Äldre anslag |
|
0 |
|
|
|
0 |
0 |
0 |
0 |
|||||
1:3 (2013) |
Studiemedelsräntor |
0 |
|
|
|
0 |
0 |
0 |
0 |
|||||
UO 16 Utbildning och |
|
2 032 654 |
60 110 013 |
6 400 |
|
60 799 426 |
59 419 088 |
770 073 |
1 380 338 |
|||||
universitetsforskning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
998 063 |
12 309 848 |
2 400 |
|
12 363 373 |
11 472 455 |
293 533 |
890 918 |
|||||
1:1 |
Statens skolverk |
13 019 |
459 878 |
5 500 |
|
477 815 |
469 533 |
9 655 |
4 155 |
13 796 |
8 283 |
|||
1:2 |
Statens skolinspektion |
10 890 |
371 110 |
900 |
|
382 622 |
368 700 |
11 133 |
13 922 |
|||||
1:3 |
Specialpedagogiska skolmyndigheten |
17 692 |
689 449 |
|
|
|
707 141 |
703 668 |
14 219 |
14 219 |
20 683 |
3 473 |
15
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
|
|
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings- |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings- |
|
|
belopp |
Statens budget |
Ändringsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statens budget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
|
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(ÄB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+ÄB+ |
|
|
(SB+ÄB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ID+MÖ) |
|
|
|
|
|
|
|
1:4 |
Sameskolstyrelsen |
830 |
33 076 |
|
0 |
|
33 906 |
34 212 |
1 136 |
1 136 |
307 |
1 654 |
||
1:5 |
Utveckling av skolväsendet och annan |
344 865 |
2 708 302 |
|
|
2 717 302 |
2 197 712 |
81 249 |
519 590 |
|||||
|
pedagogisk verksamhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:6 |
Särskilda insatser inom skolområdet |
45 757 |
466 618 |
|
|
465 974 |
414 853 |
12 869 |
51 121 |
|||||
1:7 |
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan |
4 840 |
3 691 000 |
|
|
3 691 000 |
3 688 776 |
0 |
2 224 |
|||||
|
pedagogisk verksamhet, m.m. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:8 |
Bidrag till viss verksamhet inom |
28 474 |
189 816 |
|
185 816 |
165 719 |
5 694 |
20 097 |
||||||
|
skolväsendet, m.m. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:9 |
Bidrag till svensk undervisning i utlandet |
18 275 |
105 878 |
|
|
105 878 |
96 682 |
3 176 |
9 196 |
|||||
1:10 |
Fortbildning av lärare och förskolepersonal |
185 206 |
400 400 |
|
|
400 400 |
264 929 |
10 797 |
135 471 |
|||||
1:11 |
Bidrag till vissa studier |
17 525 |
|
|
|
17 067 |
17 446 |
378 |
526 |
|||||
1:12 |
Myndigheten för yrkeshögskolan |
2 438 |
101 621 |
|
|
|
104 059 |
101 833 |
212 |
212 |
3 049 |
2 226 |
||
1:13 |
Utveckling av vuxenutbildning m.m. |
8 081 |
9 162 |
|
|
9 428 |
5 826 |
276 |
3 602 |
|||||
1:14 |
Statligt stöd till vuxenutbildning |
319 202 |
2 908 449 |
|
|
2 908 449 |
2 786 179 |
123 904 |
122 270 |
|||||
1:15 |
Särskilt utbildningsstöd |
157 564 |
|
|
|
156 515 |
156 387 |
4 727 |
128 |
|||||
2 Universitet och högskolor |
|
798 377 |
40 145 654 |
|
40 491 784 |
40 089 420 |
22 766 |
112 666 |
402 364 |
|||||
2:1 |
Universitetskanslersämbetet |
135 617 |
|
|
|
134 673 |
127 149 |
4 069 |
7 524 |
|||||
2:2 |
Universitets- och högskolerådet |
105 136 |
|
|
|
102 781 |
102 398 |
3 154 |
384 |
|||||
2:3 |
Uppsala universitet: Utbildning på |
|
1 522 625 |
|
|
|
1 522 625 |
1 522 625 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
grundnivå och avancerad nivå |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:4 |
Uppsala universitet: Forskning och |
|
1 969 455 |
|
|
|
1 969 455 |
1 969 455 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
forskarutbildning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:5 |
Lunds universitet: Utbildning på grundnivå |
|
1 839 950 |
|
|
|
1 839 950 |
1 839 950 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
och avancerad nivå |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:6 |
Lunds universitet: Forskning och |
82 000 |
2 026 160 |
|
|
|
2 108 160 |
2 008 160 |
0 |
100 000 |
||||
|
forskarutbildning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:7 |
Göteborgs universitet: Utbildning på |
|
1 871 951 |
|
|
|
1 871 951 |
1 871 951 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
grundnivå och avancerad nivå |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
16
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
|
|
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings- |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings- |
|
|
belopp |
Statens budget |
Ändringsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statens budget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
|
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(ÄB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+ÄB+ |
|
|
(SB+ÄB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ID+MÖ) |
|
|
|
|
|
|
|
2:8 |
Göteborgs universitet: Forskning och |
|
1 463 380 |
|
|
|
1 463 380 |
1 463 380 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
forskarutbildning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:9 |
Stockholms universitet: Utbildning på |
66 539 |
1 562 848 |
|
|
|
1 629 387 |
1 629 387 |
66 539 |
66 539 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
grundnivå och avancerad nivå |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:10 |
Stockholms universitet: Forskning och |
|
1 520 323 |
|
|
|
1 520 323 |
1 520 323 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
forskarutbildning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:11 |
Umeå universitet: Utbildning på grundnivå |
|
1 235 819 |
|
|
|
1 235 819 |
1 235 819 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
och avancerad nivå |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:12 |
Umeå universitet: Forskning och |
|
1 035 060 |
|
|
|
1 035 060 |
1 035 060 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
forskarutbildning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:13 |
Linköpings universitet: Utbildning på |
0 |
1 353 523 |
|
|
|
1 353 523 |
1 353 523 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
grundnivå och avancerad nivå |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:14 |
Linköpings universitet: Forskning och |
|
800 342 |
|
|
|
800 342 |
800 342 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
forskarutbildning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:15 |
Karolinska institutet: Utbildning på |
19 356 |
618 428 |
|
|
|
637 784 |
637 784 |
19 356 |
19 356 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
grundnivå och avancerad nivå |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:16 |
Karolinska institutet: Forskning och |
|
1 460 085 |
|
|
|
1 460 085 |
1 460 085 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
forskarutbildning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:17 |
Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på |
27 989 |
1 032 758 |
|
|
|
1 060 747 |
1 057 794 |
25 036 |
25 036 |
0 |
2 952 |
||
|
grundnivå och avancerad nivå |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:18 |
Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och |
|
1 370 646 |
|
|
|
1 370 646 |
1 370 646 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
forskarutbildning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:19 |
Luleå tekniska universitet: Utbildning på |
3 915 |
624 897 |
|
|
|
628 812 |
628 812 |
3 915 |
3 915 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
grundnivå och avancerad nivå |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:20 |
Luleå tekniska universitet: Forskning och |
|
352 795 |
|
|
|
352 795 |
352 795 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
forskarutbildning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:21 |
Karlstads universitet: Utbildning på |
|
580 991 |
|
|
|
580 991 |
580 991 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
grundnivå och avancerad nivå |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:22 |
Karlstads universitet: Forskning och |
|
201 005 |
|
|
|
201 005 |
201 005 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
forskarutbildning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:23 |
Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå |
|
976 138 |
|
|
|
976 138 |
976 138 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
och avancerad nivå |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
17
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
|
|
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings- |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings- |
|
|
belopp |
Statens budget |
Ändringsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statens budget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
|
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(ÄB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+ÄB+ |
|
|
(SB+ÄB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ID+MÖ) |
|
|
|
|
|
|
|
2:24 |
Linnéuniversitetet: Forskning och |
|
283 945 |
|
|
|
283 945 |
283 945 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
forskarutbildning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:25 |
Örebro universitet: Utbildning på grundnivå |
|
682 498 |
|
|
|
682 498 |
682 498 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
och avancerad nivå |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:26 |
Örebro universitet: Forskning och |
|
223 017 |
|
|
|
223 017 |
223 017 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
forskarutbildning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:27 |
Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå |
|
522 156 |
|
|
|
522 156 |
522 156 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
och avancerad nivå |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:28 |
Mittuniversitetet: Forskning och |
|
207 207 |
|
|
|
207 207 |
207 207 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
forskarutbildning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:29 |
Blekinge tekniska högskola: Utbildning på |
|
266 603 |
|
|
|
266 603 |
260 241 |
0 |
6 362 |
||||
|
grundnivå och avancerad nivå |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:30 |
Blekinge tekniska högskola: Forskning och |
|
85 569 |
|
|
|
85 569 |
85 569 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
forskarutbildning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:31 |
Malmö högskola: Utbildning på grundnivå |
|
814 559 |
|
|
|
814 559 |
814 559 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
och avancerad nivå |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:32 |
Malmö högskola: Forskning och |
|
110 103 |
|
|
|
110 103 |
110 103 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
forskarutbildning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:33 |
Mälardalens högskola: Utbildning på |
57 019 |
568 829 |
|
|
624 742 |
552 220 |
0 |
72 522 |
|||||
|
grundnivå och avancerad nivå |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:34 |
Mälardalens högskola: Forskning och |
|
83 977 |
|
|
|
83 977 |
83 977 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
forskarutbildning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:35 |
Stockholms konstnärliga högskola: |
|
191 133 |
|
|
|
191 133 |
186 705 |
0 |
4 428 |
||||
|
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:36 |
Stockholms konstnärliga högskola: |
|
47 759 |
|
|
|
47 759 |
47 759 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
Konstnärlig forskning och forskarutbildning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:37 |
Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning |
|
88 561 |
|
|
|
88 561 |
87 946 |
0 |
615 |
||||
|
på grundnivå och avancerad nivå |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:38 |
Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning |
|
25 874 |
|
|
|
25 874 |
25 874 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
och forskarutbildning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:39 |
Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå |
|
440 294 |
|
|
|
440 294 |
440 294 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
och avancerad nivå |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
18
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
|
|
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings- |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings- |
|
|
belopp |
Statens budget |
Ändringsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statens budget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
|
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(ÄB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+ÄB+ |
|
|
(SB+ÄB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ID+MÖ) |
|
|
|
|
|
|
|
2:40 |
Högskolan i Borås: Forskning och |
|
57 228 |
|
|
|
57 228 |
57 228 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
forskarutbildning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:41 |
Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå |
|
395 688 |
|
|
|
395 688 |
395 688 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
och avancerad nivå |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:42 |
Högskolan Dalarna: Forskning och |
|
55 586 |
|
|
|
55 586 |
55 586 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
forskarutbildning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:43 |
Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå |
|
417 968 |
|
|
|
417 968 |
417 968 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
och avancerad nivå |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:44 |
Högskolan i Gävle: Forskning och |
|
84 649 |
|
|
|
84 649 |
84 649 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
forskarutbildning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:45 |
Högskolan i Halmstad: Utbildning på |
|
361 923 |
|
|
|
361 923 |
361 923 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
grundnivå och avancerad nivå |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:46 |
Högskolan i Halmstad: Forskning och |
|
56 210 |
|
|
|
56 210 |
56 210 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
forskarutbildning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:47 |
Högskolan Kristianstad: Utbildning på |
|
350 782 |
|
|
|
350 782 |
350 782 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
grundnivå och avancerad nivå |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:48 |
Högskolan Kristianstad: Forskning och |
|
47 084 |
|
|
|
47 084 |
47 084 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
forskarutbildning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:49 |
Högskolan i Skövde: Utbildning på |
29 677 |
314 837 |
|
|
|
344 514 |
318 918 |
4 081 |
4 081 |
0 |
25 596 |
||
|
grundnivå och avancerad nivå |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:50 |
Högskolan i Skövde: Forskning och |
|
41 253 |
|
|
|
41 253 |
41 253 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
forskarutbildning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:51 |
Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå |
25 480 |
359 009 |
|
|
|
384 489 |
367 745 |
8 736 |
8 736 |
0 |
16 744 |
||
|
och avancerad nivå |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:52 |
Högskolan Väst: Forskning och |
|
40 796 |
|
|
|
40 796 |
40 796 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
forskarutbildning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:53 |
Konstfack: Utbildning på grundnivå och |
8 680 |
151 908 |
|
|
|
160 588 |
152 631 |
723 |
723 |
0 |
7 957 |
||
|
avancerad nivå |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:54 |
Konstfack: Konstnärlig forskning och |
|
8 202 |
|
|
|
8 202 |
8 202 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
forskarutbildning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:55 |
Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på |
|
60 431 |
|
|
|
60 431 |
60 431 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
grundnivå och avancerad nivå |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
19
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
|
|
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings- |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings- |
|
|
belopp |
Statens budget |
Ändringsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statens budget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
|
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(ÄB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+ÄB+ |
|
|
(SB+ÄB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ID+MÖ) |
|
|
|
|
|
|
|
2:56 |
Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig |
|
4 909 |
|
|
|
4 909 |
4 909 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
forskning och forskarutbildning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:57 |
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: |
1 274 |
121 537 |
|
|
|
122 811 |
122 811 |
1 274 |
1 274 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:58 |
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: |
|
8 294 |
|
|
|
8 294 |
8 294 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
Konstnärlig forskning och forskarutbildning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:59 |
Södertörns högskola: Utbildning på |
|
370 473 |
|
|
|
370 473 |
370 473 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
grundnivå och avancerad nivå |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:60 |
Södertörns högskola: Forskning och |
|
52 546 |
|
|
|
52 546 |
52 546 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
forskarutbildning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:61 |
Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå |
|
23 548 |
|
|
|
23 548 |
23 548 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
och avancerad nivå |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:62 |
Försvarshögskolan: Forskning och |
|
9 231 |
|
|
|
9 231 |
9 231 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
forskarutbildning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:63 |
Enskilda utbildningsanordnare på |
25 144 |
2 892 777 |
|
|
2 902 318 |
2 888 771 |
86 783 |
13 548 |
|||||
|
högskoleområdet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:64 |
Särskilda utgifter inom universitet och |
450 014 |
653 890 |
|
664 932 |
525 162 |
18 660 |
139 769 |
||||||
|
högskolor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:65 |
Särskilda medel till universitet och |
4 590 |
588 064 |
4 000 |
|
596 088 |
592 124 |
4 060 |
60 |
0 |
3 964 |
|||
|
högskolor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:66 |
Ersättningar för klinisk utbildning och |
|
2 314 815 |
|
|
|
2 314 815 |
2 314 815 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
forskning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 Forskning |
|
225 727 |
7 520 573 |
83 000 |
|
7 804 619 |
7 738 790 |
218 217 |
135 217 |
361 686 |
65 829 |
|||
3:1 |
Vetenskapsrådet: Forskning och |
163 841 |
5 506 437 |
93 000 |
|
5 758 707 |
5 750 327 |
243 890 |
150 890 |
275 322 |
8 380 |
|||
|
forskningsinformation |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3:2 |
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella |
3 578 |
260 061 |
|
|
260 061 |
274 292 |
14 231 |
14 231 |
14 231 |
14 239 |
|||
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3:3 |
Vetenskapsrådet: Förvaltning |
4 860 |
133 697 |
|
|
137 618 |
133 330 |
4 011 |
4 288 |
|||||
3:4 |
Rymdforskning och rymdverksamhet |
8 621 |
350 681 |
|
|
|
359 302 |
350 495 |
17 534 |
8 807 |
||||
3:5 |
Rymdstyrelsen: Förvaltning |
315 |
26 643 |
|
|
|
26 958 |
26 165 |
799 |
793 |
20
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
|
|
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings- |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings- |
|
|
belopp |
Statens budget |
Ändringsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statens budget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
|
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(ÄB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+ÄB+ |
|
|
(SB+ÄB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ID+MÖ) |
|
|
|
|
|
|
|
3:6 |
Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella |
2 276 |
551 309 |
|
|
551 309 |
550 599 |
27 565 |
710 |
|||||
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3:7 |
Institutet för rymdfysik |
300 |
50 091 |
|
|
|
50 391 |
49 851 |
1 503 |
540 |
||||
3:8 |
Kungl. biblioteket |
346 569 |
|
|
|
345 618 |
338 553 |
10 397 |
7 065 |
|||||
3:9 |
Polarforskningssekretariatet |
24 116 |
38 553 |
|
|
|
62 669 |
59 077 |
20 524 |
20 524 |
1 928 |
3 592 |
||
3:10 |
Sunet |
43 834 |
|
|
|
43 506 |
45 077 |
1 243 |
1 243 |
1 570 |
2 192 |
|||
3:11 |
Centrala etikprövningsnämnden |
3 836 |
9 249 |
|
|
9 526 |
7 103 |
277 |
2 423 |
|||||
3:12 |
Regionala etikprövningsnämnder |
8 795 |
40 538 |
|
|
41 457 |
33 516 |
1 032 |
7 941 |
|||||
3:13 |
Särskilda utgifter för forskningsändamål |
6 467 |
162 911 |
|
157 497 |
120 405 |
4 887 |
37 092 |
||||||
4 Vissa gemensamma ändamål |
|
2 339 |
133 938 |
|
|
135 291 |
114 064 |
2 188 |
21 226 |
|||||
4:1 |
Internationella program |
976 |
81 589 |
|
|
|
82 565 |
80 639 |
0 |
1 926 |
||||
4:2 |
Avgift till Unesco och ICCROM |
380 |
30 886 |
|
|
30 886 |
12 080 |
1 544 |
18 806 |
|||||
4:3 |
Kostnader för Svenska Unescorådet |
45 |
9 143 |
|
|
|
9 188 |
8 924 |
274 |
264 |
||||
4:4 |
Utvecklingsarbete inom områdena |
937 |
12 320 |
|
|
12 651 |
12 421 |
101 |
101 |
370 |
230 |
|||
|
utbildning och forskning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Äldre anslag |
|
8 148 |
0 |
|
|
4 360 |
4 360 |
4 360 |
4 360 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
1:11 (2012) |
Förstärkning av basfärdigheter |
3 788 |
0 |
|
|
0 |
|
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
2:35 (2013) |
Dans- och cirkushögskolan: Grundutbildning |
4 360 |
0 |
|
|
|
4 360 |
4 360 |
4 360 |
4 360 |
0 |
0 |
0 |
0 |
UO 17 Kultur, medier, trossamfund och |
|
12 880 425 |
|
|
12 859 195 |
12 827 143 |
159 909 |
32 052 |
||||||
fritid |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Kulturområdesövergripande |
|
1 803 |
1 839 442 |
|
|
1 840 131 |
1 832 913 |
53 198 |
7 218 |
|||||
verksamhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:1 |
Statens kulturråd |
411 |
46 676 |
|
|
|
47 087 |
45 898 |
1 400 |
1 190 |
21
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
|
|
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
|
ramöverförings- |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings- |
|
|
|
belopp |
Statens budget |
Ändringsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statens budget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
|
|
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(ÄB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+ÄB+ |
|
|
(SB+ÄB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ID+MÖ) |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:2 |
Bidrag till allmän kulturverksamhet, |
179 |
243 668 |
|
|
243 645 |
243 585 |
5 324 |
60 |
|
|||||
|
utveckling samt internationellt kulturutbyte |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
och samarbete |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:3 |
Skapande skola |
172 755 |
|
0 |
|
172 394 |
171 404 |
5 183 |
990 |
|
|||||
1:4 |
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom |
624 |
37 636 |
|
|
38 258 |
37 649 |
13 |
13 |
1 129 |
609 |
|
|||
|
kulturområdet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:5 |
Stöd till |
|
9 884 |
|
|
|
9 884 |
9 364 |
297 |
520 |
|
||||
1:6 |
Bidrag till regional kulturverksamhet |
1 313 461 |
|
0 |
|
1 313 095 |
1 313 138 |
42 |
39 404 |
|
|||||
1:7 |
Myndigheten för kulturanalys |
1 315 |
15 362 |
|
|
15 768 |
11 876 |
461 |
3 891 |
|
|||||
2 Teater, dans och musik |
|
1 254 |
1 278 379 |
|
|
|
1 279 633 |
1 276 579 |
8 984 |
3 054 |
0 |
||||
2:1 |
Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, |
|
978 904 |
|
|
|
978 904 |
978 904 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
|
Dansens Hus, Drottningholms slottsteater |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
och Voksenåsen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:2 |
Bidrag till vissa |
189 233 |
|
0 |
|
189 214 |
189 050 |
5 677 |
163 |
|
|||||
|
musikändamål |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:3 |
Statens musikverk |
1 273 |
110 242 |
|
|
|
111 515 |
108 624 |
3 307 |
2 890 |
|
||||
3 Litteraturen, läsandet och språket |
|
300 054 |
|
|
|
298 339 |
296 251 |
8 489 |
2 088 |
|
|||||
3:1 |
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter |
137 182 |
|
0 |
|
137 170 |
137 157 |
4 115 |
12 |
|
|||||
3:2 |
Myndigheten för tillgängliga medier |
1 014 |
88 173 |
|
|
|
89 187 |
88 718 |
545 |
545 |
2 645 |
470 |
|
||
3:3 |
Bidrag till Stiftelsen för lättläst |
|
17 076 |
|
|
|
17 076 |
17 076 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
|
nyhetsinformation och litteratur |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3:4 |
Institutet för språk och folkminnen |
57 623 |
|
|
|
54 906 |
53 300 |
1 729 |
1 606 |
|
|||||
4 Bildkonst, arkitektur, form och design |
|
80 747 |
|
|
79 825 |
80 416 |
591 |
2 423 |
|
||||||
4:1 |
Statens konstråd |
8 086 |
|
|
|
7 935 |
8 158 |
72 |
72 |
223 |
243 |
|
|||
4:2 |
Konstnärlig gestaltning av den |
33 054 |
|
|
|
32 271 |
32 732 |
461 |
992 |
|
|||||
|
gemensamma miljön |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4:3 |
Nämnden för hemslöjdsfrågor |
12 |
11 447 |
|
|
|
11 459 |
11 368 |
343 |
91 |
|
||||
4:4 |
Bidrag till bild- och formområdet |
28 |
28 160 |
|
|
28 160 |
28 158 |
845 |
2 |
|
22
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
|
|
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings- |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings- |
|
|
belopp |
Statens budget |
Ändringsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statens budget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
|
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(ÄB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+ÄB+ |
|
|
(SB+ÄB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ID+MÖ) |
|
|
|
|
|
|
|
5 Kulturskaparnas villkor |
|
163 |
364 331 |
|
|
364 471 |
363 635 |
10 930 |
836 |
|||||
5:1 |
Konstnärsnämnden |
247 |
19 771 |
|
|
|
20 018 |
19 549 |
593 |
469 |
||||
5:2 |
Ersättningar och bidrag till konstnärer |
344 560 |
|
|
344 453 |
344 086 |
10 337 |
367 |
||||||
6 Arkiv |
|
356 359 |
|
|
|
342 797 |
347 062 |
4 265 |
10 691 |
|||||
6:1 |
Riksarkivet |
356 359 |
|
|
|
342 797 |
347 062 |
4 265 |
10 691 |
|||||
7 Kulturmiljö |
|
930 865 |
|
|
927 116 |
930 967 |
102 |
102 |
3 852 |
14 126 |
||||
7:1 |
Riksantikvarieämbetet |
219 510 |
|
|
216 871 |
218 298 |
1 426 |
6 585 |
||||||
7:2 |
Bidrag till kulturmiljövård |
251 355 |
|
|
|
250 244 |
252 670 |
1 315 |
1 315 |
2 425 |
7 541 |
|||
7:3 |
Kyrkoantikvarisk ersättning |
|
460 000 |
|
|
|
460 000 |
460 000 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
8 Museer och utställningar |
|
10 240 |
1 386 505 |
|
|
1 396 586 |
1 382 611 |
32 803 |
13 974 |
|||||
8:1 |
Centrala museer: Myndigheter |
8 719 |
1 006 469 |
|
0 |
|
1 015 188 |
1 001 266 |
30 194 |
13 923 |
||||
8:2 |
Centrala museer: Stiftelser |
|
244 614 |
|
|
|
244 614 |
244 614 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
8:3 |
Bidrag till vissa museer |
|
48 392 |
|
|
|
48 392 |
48 392 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
8:4 |
Riksutställningar |
928 |
43 163 |
|
|
|
44 091 |
43 186 |
23 |
23 |
1 295 |
905 |
||
8:5 |
Forum för levande historia |
434 |
43 787 |
|
|
|
44 221 |
45 154 |
1 367 |
1 367 |
933 |
1 314 |
||
8:6 |
Statliga utställningsgarantier och inköp av |
159 |
80 |
|
|
80 |
|
0 |
80 |
|||||
|
vissa kulturföremål |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
9 Trossamfund |
|
3 541 |
84 858 |
|
|
|
88 399 |
84 251 |
2 946 |
4 149 |
||||
9:1 |
Nämnden för statligt stöd till trossamfund |
7 196 |
|
|
|
7 157 |
7 580 |
384 |
384 |
424 |
616 |
|||
9:2 |
Stöd till trossamfund |
3 581 |
77 662 |
|
|
|
81 243 |
76 671 |
2 330 |
4 572 |
||||
10 Film |
|
317 144 |
|
|
302 144 |
302 144 |
0 |
0 |
0 |
0 |
||||
10:1 |
Filmstöd |
317 144 |
|
|
302 144 |
302 144 |
0 |
0 |
0 |
0 |
23
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
|
|
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings- |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings- |
|
|
belopp |
Statens budget |
Ändringsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statens budget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
|
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(ÄB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+ÄB+ |
|
|
(SB+ÄB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ID+MÖ) |
|
|
|
|
|
|
|
11 Medier |
|
125 279 |
|
|
121 018 |
118 514 |
9 157 |
2 505 |
||||||
11:1 |
Utbyte av |
|
21 793 |
|
|
|
21 793 |
21 793 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
Finland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
11:2 |
Forskning och dokumentation om |
|
2 624 |
|
|
|
2 624 |
2 624 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
medieutvecklingen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
11:3 |
Avgift till Europeiska audiovisuella |
88 |
383 |
|
|
383 |
319 |
0 |
64 |
|||||
|
observatoriet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
11:4 |
Statens medieråd |
74 |
17 023 |
|
|
|
17 097 |
17 697 |
674 |
674 |
600 |
811 |
||
11:5 |
Stöd till taltidningar |
83 456 |
|
|
|
79 122 |
76 081 |
8 346 |
3 041 |
|||||
12 Ungdomspolitik |
|
2 452 |
293 103 |
|
|
293 957 |
291 256 |
980 |
2 701 |
|||||
12:1 |
Ungdomsstyrelsen |
854 |
32 663 |
|
|
|
33 517 |
32 580 |
980 |
938 |
||||
12:2 |
Bidrag till nationell och internationell |
1 597 |
260 440 |
|
|
260 440 |
258 676 |
0 |
1 764 |
|||||
|
ungdomsverksamhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
13 Politik för det civila samhället |
|
1 357 |
1 833 321 |
|
|
1 833 321 |
1 832 390 |
3 729 |
931 |
|||||
13:1 |
Stöd till idrotten |
6 |
1 705 451 |
|
|
1 705 451 |
1 705 216 |
0 |
235 |
|||||
13:2 |
Bidrag till allmänna samlingslokaler |
809 |
32 164 |
|
|
32 164 |
31 881 |
2 895 |
283 |
|||||
13:3 |
Bidrag för kvinnors organisering |
484 |
28 163 |
|
|
28 163 |
27 758 |
0 |
405 |
|||||
13:4 |
Stöd till friluftsorganisationer |
|
27 785 |
|
|
|
27 785 |
27 785 |
0 |
0 |
0 |
834 |
0 |
|
13:5 |
Bidrag till riksdagspartiers |
0 |
15 000 |
|
0 |
|
15 000 |
15 000 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
kvinnoorganisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
13:6 |
Insatser för den ideella sektorn |
58 |
24 758 |
|
|
24 758 |
24 750 |
0 |
8 |
|||||
14 Folkbildning |
|
198 |
3 641 616 |
|
|
3 641 616 |
3 641 616 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
14:1 |
Bidrag till folkbildningen |
|
3 624 840 |
|
|
|
3 624 840 |
3 624 840 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
14:2 |
Bidrag till kontakttolkutbildning |
198 |
16 776 |
|
|
16 776 |
16 776 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
24
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
|
|
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings- |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings- |
|
|
belopp |
Statens budget |
Ändringsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statens budget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
|
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(ÄB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+ÄB+ |
|
|
(SB+ÄB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ID+MÖ) |
|
|
|
|
|
|
|
15 Tillsyn av spelmarknaden |
|
2 737 |
48 422 |
|
|
49 841 |
46 537 |
1 453 |
3 304 |
|||||
15:1 |
Lotteriinspektionen |
2 737 |
48 422 |
|
|
49 841 |
46 537 |
1 453 |
3 304 |
|||||
UO 18 Samhällsplanering, |
|
240 804 |
1 229 683 |
|
|
1 279 736 |
1 076 398 |
32 776 |
203 338 |
|||||
bostadsförsörjning och byggande samt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
konsumentpolitik |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Samhällsplanering, bostadsmarknad, |
|
234 187 |
1 019 703 |
|
|
1 066 637 |
866 178 |
24 101 |
200 460 |
|||||
byggande och lantmäteriverksamhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:1 |
Bostadspolitisk utveckling |
12 456 |
20 000 |
|
|
25 561 |
18 984 |
0 |
6 577 |
|||||
1:2 |
Omstrukturering av kommunala |
99 792 |
99 500 |
|
|
99 500 |
14 320 |
0 |
85 180 |
|||||
|
bostadsföretag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:3 |
Stöd för att underlätta för enskilda att |
41 155 |
43 000 |
|
|
43 000 |
895 |
0 |
42 105 |
|||||
|
ordna bostad |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:4 |
Innovativt byggande |
3 529 |
20 000 |
|
|
20 000 |
19 082 |
0 |
918 |
|||||
1:5 |
Boverket |
39 473 |
233 746 |
|
|
258 050 |
229 915 |
6 688 |
28 135 |
|||||
1:6 |
Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder |
10 222 |
32 802 |
|
|
32 802 |
23 618 |
984 |
9 184 |
|||||
1:7 |
Statens geotekniska institut |
44 234 |
|
|
|
44 105 |
44 883 |
649 |
649 |
778 |
1 327 |
|||
1:8 |
Lantmäteriet |
13 139 |
496 444 |
|
|
509 403 |
495 171 |
14 833 |
14 232 |
|||||
1:9 |
Statens |
240 |
8 977 |
|
|
|
9 217 |
9 429 |
452 |
452 |
212 |
269 |
||
1:10 |
Stöd gällande utveckling i strandnära lägen |
14 310 |
15 000 |
|
|
19 000 |
4 199 |
0 |
14 801 |
|||||
1:11 |
Utvecklingsprojekt för jämställda offentliga |
|
6 000 |
|
|
|
6 000 |
5 682 |
0 |
318 |
||||
|
rum |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 Konsumentpolitik |
|
6 117 |
209 980 |
|
|
213 099 |
210 220 |
240 |
240 |
8 675 |
2 878 |
|||
2:1 |
Marknadsdomstolen |
11 214 |
|
|
|
10 198 |
10 037 |
336 |
161 |
|||||
2:2 |
Konsumentverket |
4 637 |
125 369 |
|
|
128 767 |
126 502 |
1 133 |
1 133 |
6 268 |
2 265 |
|||
2:3 |
Allmänna reklamationsnämnden |
221 |
33 935 |
|
|
|
34 156 |
34 258 |
323 |
323 |
102 |
1 018 |
||
2:4 |
Fastighetsmäklarinspektionen |
2 243 |
17 629 |
|
|
18 144 |
17 746 |
117 |
117 |
529 |
399 |
25
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
|
|
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings- |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings- |
|
|
belopp |
Statens budget |
Ändringsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statens budget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
|
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(ÄB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+ÄB+ |
|
|
(SB+ÄB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ID+MÖ) |
|
|
|
|
|
|
|
2:5 |
Åtgärder på konsumentområdet |
32 |
17 459 |
|
|
17 459 |
17 304 |
524 |
155 |
|||||
2:6 |
Bidrag till miljömärkning av produkter |
|
4 374 |
|
|
|
4 374 |
4 374 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
Äldre anslag |
|
500 |
0 |
|
|
|
|
|
|
0 |
0 |
0 |
0 |
|
1:4 (2012) |
Räntebidrag m.m. |
500 |
|
|
|
0 |
|
0 |
0 |
0 |
0 |
|
0 |
|
UO 19 Regional tillväxt |
|
205 772 |
2 972 701 |
|
2 990 446 |
2 878 530 |
275 329 |
111 916 |
||||||
1:1 |
Regionala tillväxtåtgärder |
66 437 |
1 523 837 |
|
|
1 531 631 |
1 543 303 |
19 466 |
19 466 |
11 672 |
152 886 |
|||
1:2 |
Transportbidrag |
89 123 |
448 864 |
|
|
448 864 |
368 857 |
22 443 |
80 007 |
|||||
1:3 |
Europeiska regionala utvecklingsfonden |
50 213 |
980 000 |
|
989 951 |
966 371 |
18 950 |
98 000 |
23 581 |
|||||
|
perioden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:4 |
Europeiska regionala utvecklingsfonden |
|
20 000 |
|
|
|
20 000 |
|
2 000 |
20 000 |
||||
|
perioden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 20 Allmän miljö- och naturvård |
|
137 210 |
5 155 997 |
|
|
5 215 217 |
5 085 102 |
80 450 |
130 114 |
|||||
1 Miljöpolitik |
|
136 525 |
4 493 609 |
|
|
4 553 215 |
4 426 974 |
60 578 |
126 242 |
|||||
1:1 |
Naturvårdsverket |
13 436 |
377 231 |
|
|
388 337 |
385 606 |
8 375 |
8 375 |
11 317 |
2 731 |
|||
1:2 |
Miljöövervakning m.m. |
1 735 |
292 714 |
|
|
292 714 |
292 242 |
6 285 |
472 |
|||||
1:3 |
Åtgärder för värdefull natur |
7 201 |
636 535 |
|
|
636 535 |
638 654 |
2 119 |
2 119 |
2 119 |
5 000 |
|||
1:4 |
Sanering och återställning av förorenade |
4 655 |
418 018 |
|
|
418 018 |
387 354 |
0 |
30 664 |
|||||
|
områden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:5 |
Miljöforskning |
6 |
82 162 |
|
|
82 162 |
82 146 |
0 |
16 |
|||||
1:6 |
Kemikalieinspektionen |
4 329 |
216 327 |
|
|
220 342 |
213 105 |
6 490 |
7 237 |
|||||
1:7 |
Internationellt miljösamarbete |
24 111 |
190 906 |
|
|
190 906 |
157 205 |
5 728 |
33 701 |
|||||
1:8 |
Supermiljöbilspremie |
17 800 |
100 000 |
|
|
|
117 800 |
117 080 |
17 080 |
17 080 |
0 |
720 |
||
1:9 |
Sveriges meteorologiska och hydrologiska |
1 913 |
218 136 |
|
|
|
220 049 |
215 525 |
6 544 |
4 525 |
||||
|
institut |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
26
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
|
|
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings- |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings- |
|
|
belopp |
Statens budget |
Ändringsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statens budget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
|
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(ÄB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+ÄB+ |
|
|
(SB+ÄB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ID+MÖ) |
|
|
|
|
|
|
|
1:10 |
Klimatanpassning |
15 099 |
110 000 |
|
|
109 908 |
94 162 |
3 300 |
15 746 |
|||||
1:11 |
Inspire |
20 000 |
|
|
|
19 737 |
18 081 |
600 |
1 657 |
|||||
1:12 |
Åtgärder för havs- och vattenmiljö |
5 814 |
672 565 |
|
|
672 565 |
668 212 |
0 |
4 353 |
|||||
1:13 |
Insatser för internationella |
115 000 |
|
|
112 723 |
113 097 |
374 |
3 450 |
||||||
|
klimatinvesteringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:14 |
Internationellt miljö- och |
4 424 |
26 000 |
|
|
26 000 |
23 884 |
663 |
2 116 |
|||||
|
kärnsäkerhetssamarbete med Ryssland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:15 |
Hållbara städer |
22 710 |
3 300 |
|
|
25 791 |
5 514 |
2 214 |
2 214 |
0 |
20 277 |
|||
1:16 |
Skydd av värdefull natur |
10 606 |
808 000 |
|
|
808 000 |
810 857 |
2 857 |
2 857 |
2 857 |
5 000 |
|||
1:17 |
Havs- och vattenmyndigheten |
4 913 |
206 715 |
|
|
|
211 628 |
204 251 |
6 201 |
7 377 |
||||
2 Miljöforskning |
|
685 |
662 388 |
|
|
662 001 |
658 128 |
19 872 |
3 873 |
|||||
2:1 |
Forskningsrådet för miljö, areella näringar |
1 958 |
52 225 |
|
|
53 111 |
53 324 |
1 099 |
1 099 |
212 |
1 567 |
|||
|
och samhällsbyggande: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förvaltningskostnader |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:2 |
Forskningsrådet för miljö, areella näringar |
610 163 |
|
|
|
608 890 |
604 805 |
18 305 |
4 085 |
|||||
|
och samhällsbyggande: Forskning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 21 Energi |
|
415 317 |
2 829 958 |
|
|
3 100 047 |
2 858 256 |
28 298 |
28 298 |
122 522 |
241 791 |
|||
1:1 |
Statens energimyndighet: |
14 517 |
279 447 |
|
|
287 416 |
278 910 |
8 383 |
8 506 |
|||||
|
Förvaltningskostnader |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:2 |
Regionala och lokala insatser för |
2 455 |
140 000 |
|
|
140 000 |
134 327 |
7 000 |
5 673 |
|||||
|
energieffektivisering m.m. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:3 |
Insatser för uthållig energianvändning |
5 830 |
157 000 |
|
|
157 000 |
112 966 |
7 750 |
44 034 |
|||||
1:4 |
Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft |
9 874 |
10 000 |
|
|
10 000 |
10 280 |
280 |
280 |
280 |
500 |
|||
1:5 |
Energiforskning |
193 198 |
1 286 558 |
|
|
1 412 410 |
1 401 476 |
114 918 |
114 918 |
62 250 |
10 934 |
|||
1:6 |
Ersättning för vissa kostnader vid |
187 000 |
|
|
|
183 753 |
182 679 |
18 700 |
1 075 |
|||||
|
avveckling av Barsebäcksverket |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:7 |
Planeringsstöd för vindkraft m.m. |
8 727 |
15 000 |
|
|
15 000 |
14 982 |
750 |
18 |
27
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
|
|
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings- |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings- |
|
|
belopp |
Statens budget |
Ändringsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statens budget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
|
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(ÄB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+ÄB+ |
|
|
(SB+ÄB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ID+MÖ) |
|
|
|
|
|
|
|
1:8 |
Energimarknadsinspektionen: |
5 318 |
104 625 |
|
|
107 611 |
101 933 |
3 139 |
5 677 |
|||||
|
Förvaltningskostnader |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:9 |
Energiteknik |
14 256 |
100 000 |
|
|
100 000 |
96 140 |
5 000 |
3 860 |
|||||
1:10 |
Elberedskap |
136 528 |
255 000 |
|
|
|
391 528 |
247 651 |
7 650 |
143 877 |
||||
1:11 |
Energieffektiviseringsprogram |
9 225 |
270 000 |
|
|
270 000 |
258 326 |
0 |
11 674 |
|||||
1:12 |
Avgifter till internationella organisationer |
4 166 |
25 328 |
|
|
25 328 |
18 586 |
1 400 |
6 742 |
|||||
Äldre anslag |
|
14 468 |
0 |
|
|
|
|
|
|
0 |
0 |
0 |
0 |
|
1:8 (2011) |
Stöd för installation av solvärme |
14 468 |
|
|
|
0 |
|
0 |
0 |
0 |
0 |
|
0 |
|
UO 22 Kommunikationer |
|
3 199 314 |
45 427 646 |
|
|
48 465 320 |
45 961 592 |
533 946 |
533 946 |
3 943 990 |
2 503 728 |
|||
1 Transportpolitik |
|
1 832 659 |
44 928 676 |
|
|
46 647 171 |
44 187 649 |
3 931 418 |
2 459 523 |
|||||
1:1 |
Utveckling av statens transportinfrastruktur |
|
18 389 167 |
|
|
17 029 042 |
17 935 388 |
906 346 |
906 346 |
1 661 989 |
||||
1:2 |
Vidmakthållande av statens |
|
19 572 580 |
1 360 125 |
|
|
20 932 705 |
19 715 800 |
143 220 |
2 093 270 |
1 216 905 |
|||
|
transportinfrastruktur |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:3 |
Trafikverket |
60 196 |
1 327 878 |
|
|
1 369 341 |
1 361 315 |
33 437 |
33 437 |
39 836 |
8 026 |
|||
1:4 |
Ersättning för sjöräddning, |
|
388 308 |
|
|
|
388 308 |
388 308 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
fritidsbåtsändamål m.m. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:5 |
Ersättning till viss kanaltrafik m.m. |
|
162 284 |
|
|
|
162 284 |
162 284 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1:6 |
Driftbidrag till icke statliga flygplatser |
37 |
70 013 |
|
|
70 013 |
69 972 |
210 |
41 |
|||||
1:7 |
Trafikavtal |
20 662 |
831 000 |
|
|
|
851 662 |
793 429 |
24 930 |
58 233 |
||||
1:8 |
Viss internationell verksamhet |
|
25 085 |
|
|
|
25 085 |
25 085 |
0 |
0 |
0 |
753 |
0 |
|
1:9 |
Statens väg- och transportforskningsinstitut |
|
45 437 |
|
|
|
45 437 |
45 437 |
0 |
0 |
0 |
1 363 |
0 |
|
1:10 |
Från |
263 984 |
348 500 |
|
|
|
612 484 |
309 037 |
34 850 |
303 447 |
||||
|
Transeuropeiska nätverk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:11 |
Trängselskatt i Stockholm |
1 119 602 |
873 886 |
|
|
|
1 993 488 |
434 615 |
5 607 |
1 558 873 |
||||
1:12 |
Transportstyrelsen |
193 421 |
2 014 838 |
|
|
2 114 250 |
1 991 631 |
60 445 |
122 619 |
|||||
1:13 |
Trafikanalys |
3 239 |
62 700 |
|
|
64 554 |
58 251 |
1 881 |
6 304 |
28
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
|
|
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings- |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings- |
|
|
belopp |
Statens budget |
Ändringsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statens budget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
|
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(ÄB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+ÄB+ |
|
|
(SB+ÄB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ID+MÖ) |
|
|
|
|
|
|
|
1:14 |
Trängselskatt i Göteborg |
171 517 |
817 000 |
|
|
|
988 517 |
897 097 |
80 097 |
80 097 |
6 284 |
91 421 |
||
2 Politiken för informationssamhället |
|
44 134 |
498 970 |
|
|
509 720 |
468 061 |
12 572 |
41 659 |
|||||
2:1 |
Post- och telestyrelsen: |
333 |
27 300 |
|
0 |
|
27 633 |
27 096 |
819 |
537 |
||||
|
Förvaltningskostnader för vissa |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
myndighetsuppgifter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:2 |
Ersättning för särskilda tjänster till |
4 682 |
127 278 |
|
|
127 278 |
119 615 |
3 818 |
7 663 |
|||||
|
funktionshindrade |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:3 |
Grundläggande betaltjänster |
14 621 |
37 000 |
|
|
37 000 |
20 695 |
1 050 |
16 305 |
|||||
2:4 |
Informationsteknik: Telekommunikation |
3 124 |
19 344 |
|
|
19 344 |
16 999 |
285 |
2 345 |
|||||
|
m.m. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:5 |
Driftsäker och tillgänglig elektronisk |
19 874 |
250 000 |
|
|
259 632 |
245 465 |
6 300 |
14 167 |
|||||
|
kommunikation |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:6 |
Gemensamma |
1 500 |
38 048 |
|
|
38 833 |
38 191 |
143 |
143 |
300 |
642 |
|||
|
strategisk betydelse |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Äldre anslag |
|
1 322 521 |
0 |
|
|
1 308 428 |
1 305 881 |
1 305 881 |
1 305 881 |
0 |
2 547 |
|||
1:1 (2013) |
Väghållning |
1 620 486 |
0 |
|
|
1 614 790 |
1 614 790 |
1 614 790 |
1 614 790 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
1:2 (2013) |
Banhållning |
0 |
|
|
0 |
0 |
0 |
0 |
||||||
1:15 (2013) |
Avveckling av affärsverket Statens |
2 547 |
0 |
|
|
|
2 547 |
|
0 |
0 |
0 |
2 547 |
||
|
Järnvägar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 23 Areella näringar, landsbygd och |
|
1 474 673 |
15 278 336 |
514 510 |
|
16 587 624 |
16 202 571 |
924 235 |
409 725 |
997 353 |
385 054 |
|||
livsmedel |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:1 |
Skogsstyrelsen |
4 657 |
405 533 |
8 000 |
|
|
418 190 |
410 765 |
5 232 |
12 166 |
7 425 |
|||
1:2 |
Insatser för skogsbruket |
10 307 |
257 873 |
28 000 |
|
285 873 |
277 662 |
19 789 |
0 |
8 211 |
||||
1:3 |
Statens veterinärmedicinska anstalt |
115 093 |
|
|
|
114 248 |
115 275 |
182 |
182 |
1 027 |
3 453 |
|||
1:4 |
Bidrag till veterinär fältverksamhet |
|
107 298 |
|
|
|
107 298 |
107 298 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1:5 |
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande |
1 977 |
12 933 |
|
|
|
14 910 |
10 910 |
388 |
4 000 |
||||
|
åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
29
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
|
|
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings- |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings- |
|
|
belopp |
Statens budget |
Ändringsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statens budget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
|
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(ÄB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+ÄB+ |
|
|
(SB+ÄB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ID+MÖ) |
|
|
|
|
|
|
|
1:6 |
Bekämpande av smittsamma |
6 551 |
124 349 |
15 000 |
0 |
139 349 |
132 083 |
7 734 |
10 730 |
7 266 |
||||
|
husdjurssjukdomar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:7 |
Ersättningar för viltskador m.m. |
2 028 |
37 778 |
|
|
37 778 |
35 434 |
0 |
2 344 |
|||||
1:8 |
Statens jordbruksverk |
270 |
521 089 |
30 000 |
|
|
551 359 |
534 830 |
13 741 |
16 675 |
16 530 |
|||
1:9 |
Bekämpande av växtskadegörare |
78 |
5 000 |
|
|
5 000 |
4 985 |
150 |
15 |
|||||
1:10 |
Gårdsstöd m.m. |
5 932 000 |
|
|
5 829 748 |
6 149 384 |
217 384 |
217 384 |
319 637 |
593 200 |
||||
1:11 |
Intervention för jordbruksprodukter m.m. |
170 222 |
144 100 |
|
|
144 100 |
131 037 |
14 410 |
13 063 |
|||||
1:12 |
Finansiella korrigeringar m.m. |
26 161 |
75 472 |
|
28 772 |
26 602 |
2 264 |
2 170 |
||||||
1:13 |
Strukturstöd till fisket m.m. |
19 553 |
23 985 |
|
|
42 955 |
21 746 |
0 |
21 209 |
|||||
1:14 |
Från |
31 108 |
75 412 |
|
|
|
106 520 |
65 724 |
0 |
40 796 |
||||
|
till fisket m.m. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:15 |
Livsmedelsverket |
6 936 |
304 035 |
|
|
309 807 |
304 207 |
172 |
172 |
9 121 |
5 600 |
|||
1:16 |
Konkurrenskraftig livsmedelssektor |
8 254 |
88 660 |
|
|
88 483 |
84 610 |
2 510 |
3 873 |
|||||
1:17 |
Bidrag till vissa internationella |
108 |
42 913 |
|
|
42 913 |
41 564 |
1 287 |
1 349 |
|||||
|
organisationer m.m. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:18 |
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur |
440 237 |
2 665 527 |
282 000 |
|
3 372 479 |
3 074 933 |
409 406 |
127 406 |
166 459 |
297 546 |
|||
1:19 |
Från |
842 500 |
1 993 633 |
185 510 |
|
2 596 143 |
2 339 727 |
346 094 |
160 584 |
141 984 |
256 416 |
|||
|
landsbygdens miljö och struktur |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:20 |
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket |
8 |
32 830 |
|
|
32 826 |
27 050 |
985 |
5 776 |
|||||
1:21 |
Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. |
|
4 116 |
|
|
|
4 116 |
4 116 |
0 |
0 |
0 |
123 |
0 |
|
1:22 |
Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. |
|
1 029 |
|
|
|
1 029 |
1 029 |
0 |
0 |
0 |
103 |
0 |
|
1:23 |
Främjande av rennäringen m.m. |
72 |
107 915 |
|
|
107 915 |
110 065 |
2 150 |
2 150 |
2 150 |
6 475 |
|||
1:24 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
|
1 702 926 |
3 000 |
|
|
1 705 926 |
1 705 926 |
3 000 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1:25 |
Forskningsrådet för miljö, areella näringar |
3 050 |
495 660 |
|
|
|
498 710 |
484 431 |
14 870 |
14 279 |
||||
|
och samhällsbyggande: Forskning och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
samfinansierad forskning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:26 |
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien |
|
1 177 |
|
|
|
1 177 |
1 177 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
30
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
|
|
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings- |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings- |
|
|
belopp |
Statens budget |
Ändringsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statens budget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
|
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(ÄB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+ÄB+ |
|
|
(SB+ÄB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ID+MÖ) |
|
|
|
|
|
|
|
UO 24 Näringsliv |
|
162 415 |
5 588 403 |
33 487 |
|
5 713 221 |
5 439 022 |
204 902 |
274 199 |
|||||
1 Näringspolitik |
|
187 106 |
5 128 684 |
908 |
|
5 250 533 |
4 984 025 |
175 349 |
266 508 |
|||||
1:1 |
Verket för innovationssystem |
158 611 |
|
|
|
157 487 |
158 254 |
767 |
4 758 |
|||||
1:2 |
Verket för innovationssystem: Forskning och |
2 448 840 |
252 |
|
|
2 437 742 |
2 412 902 |
73 465 |
24 840 |
|||||
|
utveckling |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:3 |
Institutens strategiska kompetensmedel |
|
612 313 |
3 656 |
|
|
615 969 |
615 969 |
3 656 |
0 |
0 |
18 369 |
0 |
|
|
m.m. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:4 |
Tillväxtverket |
11 332 |
262 109 |
|
|
269 427 |
263 310 |
1 201 |
1 201 |
7 863 |
6 117 |
|||
1:5 |
Näringslivsutveckling m.m. |
122 819 |
634 772 |
|
|
747 946 |
575 000 |
31 139 |
172 946 |
|||||
1:6 |
Myndigheten för tillväxtpolitiska |
1 460 |
81 249 |
|
0 |
|
82 709 |
79 800 |
2 437 |
2 909 |
||||
|
utvärderingar och analyser |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:7 |
Turistfrämjande |
|
119 904 |
|
|
|
119 904 |
119 904 |
0 |
0 |
0 |
3 597 |
0 |
|
1:8 |
Sveriges geologiska undersökning: Geologisk |
9 923 |
223 450 |
|
|
230 001 |
222 070 |
6 704 |
7 931 |
|||||
|
undersökningsverksamhet m.m. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:9 |
Sveriges geologiska undersökning: |
40 |
5 818 |
|
|
|
5 858 |
5 857 |
39 |
39 |
0 |
1 |
||
|
Geovetenskaplig forskning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:10 |
Sveriges geologiska undersökning: |
1 961 |
14 000 |
|
|
14 000 |
12 250 |
420 |
1 750 |
|||||
|
Miljösäkring av oljelagringsanläggningar, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
m.m. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:11 |
Patentbesvärsrätten |
1 429 |
21 443 |
|
|
22 083 |
19 749 |
643 |
2 334 |
|||||
1:12 |
Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer |
17 842 |
|
|
|
17 788 |
18 439 |
597 |
597 |
651 |
892 |
|||
1:13 |
Bidrag till terminologisk verksamhet |
|
4 297 |
|
|
|
4 297 |
4 297 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1:14 |
Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien |
|
8 327 |
|
|
|
8 327 |
8 327 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1:15 |
Konkurrensverket |
7 368 |
137 892 |
|
|
141 922 |
140 210 |
2 318 |
2 318 |
13 789 |
1 711 |
|||
1:16 |
Konkurrensforskning |
257 |
13 685 |
|
|
|
13 942 |
13 839 |
154 |
154 |
411 |
103 |
||
1:17 |
Upprustning och drift av Göta kanal |
|
25 310 |
|
|
|
25 310 |
25 310 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1:18 |
Omstrukturering och genomlysning av |
31 984 |
42 150 |
|
39 150 |
12 396 |
1 265 |
26 754 |
||||||
|
statligt ägda företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:19 |
Kapitalinsatser i statliga bolag |
1 000 |
1 000 |
|
|
1 000 |
|
0 |
1 000 |
31
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
|
|
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings- |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings- |
|
|
belopp |
Statens budget |
Ändringsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statens budget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
|
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(ÄB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+ÄB+ |
|
|
(SB+ÄB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ID+MÖ) |
|
|
|
|
|
|
|
1:20 |
Avgifter till vissa internationella |
1 061 |
17 780 |
|
|
17 780 |
14 793 |
0 |
2 987 |
|||||
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:21 |
Finansiering av rättegångskostnader |
9 000 |
18 000 |
|
|
18 000 |
1 458 |
1 800 |
16 542 |
|||||
1:22 |
Bidrag till företagsutveckling och innovation |
|
259 892 |
|
|
|
259 892 |
259 892 |
0 |
0 |
0 |
7 797 |
0 |
|
2 Utrikeshandel, handels- och |
|
459 719 |
32 579 |
|
462 687 |
454 997 |
29 553 |
7 691 |
||||||
investeringsfrämjande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:1 |
Styrelsen för ackreditering och teknisk |
545 |
23 696 |
|
|
|
24 241 |
24 112 |
416 |
416 |
711 |
129 |
||
|
kontroll: Myndighetsverksamhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:2 |
Kommerskollegium |
3 163 |
83 056 |
|
|
85 487 |
82 026 |
2 492 |
3 461 |
|||||
2:3 |
Exportfrämjande verksamhet |
1 920 |
243 889 |
|
|
243 881 |
242 595 |
22 647 |
1 287 |
|||||
2:4 |
Investeringsfrämjande |
57 442 |
32 579 |
|
57 442 |
56 439 |
1 651 |
1 003 |
||||||
2:5 |
Avgifter till internationella |
2 203 |
20 517 |
|
|
20 517 |
18 706 |
2 052 |
1 811 |
|||||
|
handelsorganisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:6 |
Bidrag till standardiseringen |
|
31 119 |
|
|
|
31 119 |
31 119 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
UO 25 Allmänna bidrag till kommuner |
|
10 |
93 595 983 |
3 116 |
|
93 599 097 |
93 599 097 |
3 114 |
0 |
130 905 |
0 |
|||
1:1 |
Kommunalekonomisk utjämning |
90 128 420 |
|
|
|
90 128 418 |
90 128 418 |
0 |
27 039 |
0 |
||||
1:2 |
Utjämningsbidrag för |
12 |
3 462 213 |
3 116 |
|
3 465 329 |
3 465 329 |
3 116 |
0 |
0 |
103 866 |
0 |
||
1:3 |
Bidrag till kommunalekonomiska |
|
5 350 |
|
|
|
5 350 |
5 350 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 26 Statsskuldsräntor m.m. |
|
5 393 770 |
22 084 200 |
|
|
22 084 200 |
3 325 496 |
2 208 420 |
18 758 704 |
|||||
1:1 |
Räntor på statsskulden |
5 333 635 |
21 929 000 |
|
|
21 929 000 |
3 199 932 |
2 192 900 |
18 729 068 |
|||||
1:2 |
Oförutsedda utgifter |
7 062 |
10 000 |
|
|
10 000 |
10 432 |
432 |
432 |
432 |
1 000 |
|||
1:3 |
Riksgäldskontorets provisionsutgifter |
53 072 |
145 200 |
|
|
145 200 |
115 132 |
14 520 |
30 068 |
|||||
UO 27 Avgiften till Europeiska unionen |
|
37 700 222 |
|
272 640 |
37 824 502 |
41 552 980 |
3 852 758 |
3 852 758 |
3 728 478 |
3 770 022 |
||||
1:1 |
Avgiften till Europeiska unionen |
37 700 222 |
|
272 640 |
37 824 502 |
41 552 980 |
3 852 758 |
3 852 758 |
3 728 478 |
3 770 022 |
32
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
|
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings- |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings- |
|
|
belopp |
Statens budget |
Ändringsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statens budget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
|
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(ÄB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+ÄB+ |
|
|
(SB+ÄB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ID+MÖ) |
|
|
|
|
|
|
|
|
(A) Summa utgiftsområden |
23 892 620 |
856 758 033 |
10 479 507 |
272 640 |
869 943 544 |
840 871 737 |
35 967 852 |
29 071 808 |
- |
|||||
(UO |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(B) Förändring av anslagsbehållningar |
|
|
|
|
0 |
1 668 700 |
1 668 700 |
1 668 700 |
1 668 700 |
|
|
|||
(C) Förändring av anslagsbehållningar |
|
8 700 |
|
|
|
8 700 |
0 |
|
8 700 |
|
||||
UO 26 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(D) Summa utgifter (A+B+C) |
23 892 620 |
855 098 033 |
10 479 507 |
272 640 |
868 283 544 |
840 871 737 |
35 967 852 |
27 411 808 |
|
|||||
(E) Utgiftsområden exkl. |
18 498 850 |
834 673 833 |
10 479 507 |
272 640 |
847 859 344 |
837 546 241 |
2 872 408 |
33 759 432 |
10 313 104 |
|
||||
statsskuldsräntor m.m. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(F) Riksgäldskontorets nettoutlåning |
|
10 580 000 |
|
|
|
10 580 000 |
22 023 357 |
11 443 357 |
11 443 357 |
11 443 357 |
11 443 357 |
|
|
|
(G) Kassamässig korrigering |
|
0 |
|
|
|
0 |
|
|
|
|||||
(H) Budgetens utgifter m.m. (D+F+G) |
23 892 620 |
865 678 033 |
10 479 507 |
272 640 |
878 863 544 |
862 403 668 |
35 967 852 |
16 459 876 |
|
|||||
(I) Ålderspensionssystemet vid sidan av |
|
257 728 000 |
|
|
|
|
257 987 760 |
259 760 |
|
|
|
|
|
|
budgeten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(J) Takbegränsade utgifter (E+B+I) |
|
1 090 733 133 |
|
|
|
|
1 095 534 001 |
4 800 868 |
|
|
|
|
|
|
(K) Marginal till utgiftstaket |
|
16 266 867 |
|
|
|
|
11 465 999 |
|
|
|
|
|
|
|
(L) Utgiftstak (J+K) |
|
1 107 000 000 |
|
|
|
|
1 107 000 000 |
0 |
|
|
|
|
|
|
33
Bilaga 3
Beställnings- bemyndiganden
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 3
Bilaga 3 Beställningsbemyndiganden 2014
Tusental kronor
|
|
|
|
Utestående |
|
|
|
|
åtaganden |
Utgiftsområde |
Anslag |
|
Bemyndiganden |
|
1 Rikets styrelse |
6:6 |
Stöd till politiska partier |
171 200 |
127 848 |
Totalt UO 01 |
|
|
171 200 |
127 848 |
2 Samhällsekonomi och |
1:3 |
Verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen |
|
|
finansförvaltning |
|
|
45 000 |
0 |
|
1:10 |
Bidragsfastigheter |
30 000 |
0 |
Totalt UO 2 |
|
|
75 000 |
0 |
5 Internationell samverkan |
1:11 |
Samarbete inom Östersjöregionen |
159 500 |
79 530 |
Totalt UO 5 |
|
|
159 500 |
79 530 |
6 Försvar och samhällets krisberedskap |
1:3 |
Anskaffning av materiel och anläggningar |
72 700 000 |
62 587 861 |
|
1:4 |
Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och |
|
|
|
|
anläggningar |
18 800 000 |
15 545 236 |
|
2:2 |
Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra |
|
|
|
|
naturolyckor |
30 000 |
24 332 |
|
2:4 |
Krisberedskap |
560 000 |
467 281 |
|
3:1 |
Strålsäkerhetsmyndigheten |
55 000 |
52 738 |
Totalt UO 6 |
|
|
92 145 000 |
78 677 448 |
7 Internationellt bistånd |
1:1 |
Biståndsverksamhet |
69 221 000 |
60 520 887 |
|
1:5 |
Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete |
20 000 |
5 594 |
Totalt UO 7 |
|
|
69 241 000 |
60 526 481 |
08 Migration |
1:8 |
Från |
|
|
|
|
och flyktingar |
140 000 |
83 198 |
Totalt UO 08 |
|
|
140 000 |
83 198 |
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
1:6 |
Bidrag till folkhälsa och sjukvård |
30 000 |
30 000 |
|
1:8 |
Bidrag till psykiatri |
22 300 |
18 216 |
|
2:2 |
Insatser för vaccinberedskap |
170 000 |
0 |
|
4:5 |
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken |
670 000 |
633 936 |
|
7:2 |
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: |
|
|
|
|
Forskning |
973 000 |
946 334 |
Totalt UO 9 |
|
|
1 865 300 |
1 628 486 |
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och |
1:6 |
Bidrag för sjukskrivningsprocessen |
|
|
handikapp |
|
|
3 190 000 |
3 250 000 |
Totalt UO 10 |
|
|
3 190 000 |
3 250 000 |
13 Integration och jämställdhet |
1:4 |
Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa |
|
|
|
|
nyanlända invandrare |
2 600 000 |
2 363 221 |
|
1:6 |
Från |
|
|
|
|
tredjelandsmedborgare |
44 000 |
28 226 |
|
3:1 |
Särskilda jämställdhetsåtgärder |
27 239 |
0 |
Totalt UO 13 |
|
|
2 671 239 |
2 391 447 |
3
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utestående |
|
|
|
|
åtaganden |
Utgiftsområde |
Anslag |
|
Bemyndiganden |
|
14 Arbetsmarknad och arbetsliv |
1:3 |
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och |
|
|
|
|
insatser |
5 025 000 |
4 151 982 |
|
1:4 |
Lönebidrag och Samhall m.m. |
13 000 000 |
12 178 350 |
|
1:6 |
Europeiska socialfonden m.m. för perioden |
1 000 000 |
10 942 |
|
1:7 |
Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering |
9 000 |
7 823 |
|
1:12 |
Europeiska socialfonden m.m. för perioden |
198 526 |
144 800 |
|
2:1 |
Arbetsmiljöverket |
18 400 |
18 391 |
Totalt UO 14 |
|
|
19 250 926 |
16 512 288 |
15 Studiestöd |
1:6 |
Bidrag till vissa studiesociala ändamål |
3 700 |
2 104 |
Totalt UO 15 |
|
|
3 700 |
2 104 |
16 Utbildning och universitetsforskning |
1:5 |
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk |
|
|
|
|
verksamhet |
1 608 000 |
1 178 349 |
|
1:6 |
Särskilda insatser inom skolområdet |
32 000 |
32 529 |
|
1:10 |
Fortbildning av lärare och förskolepersonal |
205 123 |
105 000 |
|
1:14 |
Statligt stöd till vuxenutbildning |
3 350 000 |
3 238 751 |
|
2:6 |
Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning |
578 000 |
496 000 |
|
3:1 |
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation |
19 513 000 |
17 101 701 |
|
3:2 |
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella |
|
|
|
|
organisationer |
1 533 000 |
1 588 292 |
|
3:4 |
Rymdforskning och rymdverksamhet |
1 300 000 |
728 055 |
|
3:6 |
Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer |
2 100 000 |
2 037 188 |
|
4:1 |
Internationella program |
153 000 |
90 000 |
Totalt UO 16 |
|
|
30 372 123 |
26 595 865 |
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid |
1:5 |
Stöd till |
9 000 |
6 776 |
|
2:2 |
Bidrag till vissa |
137 000 |
101 682 |
|
3:1 |
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter |
25 000 |
0 |
|
5:2 |
Ersättningar och bidrag till konstnärer |
136 000 |
110 763 |
|
7:2 |
Bidrag till kulturmiljövård |
100 000 |
67 810 |
|
13:2 |
Bidrag till allmänna samlingslokaler |
32 000 |
26 283 |
|
13:5 |
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer |
15 000 |
15 000 |
|
13:6 |
Insatser för den ideella sektorn |
57 000 |
53 091 |
Totalt UO 17 |
|
|
511 000 |
381 405 |
18 Samhällsplanering, |
|
|
|
|
bostadsförsörjning och byggande samt |
|
|
|
|
konsumentpolitik |
1:2 |
Omstrukturering av kommunala bostadsföretag |
67 000 |
16 820 |
|
1:4 |
Innovativt byggande |
10 000 |
7 665 |
|
1:6 |
Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder |
15 000 |
10 812 |
|
1:10 |
Stöd gällande utveckling i strandnära lägen |
12 000 |
5 092 |
|
1:11 |
Utvecklingsprojekt för jämställda offentliga rum |
10 000 |
1 663 |
Totalt UO 18 |
|
|
114 000 |
42 052 |
19 Regional tillväxt |
1:1 |
Regionala tillväxtåtgärder |
2 700 000 |
1 893 769 |
|
1:4 |
"Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden |
|
|
|
|
2 000 000 |
0 |
|
Totalt UO 19 |
|
|
4 700 000 |
1 893 769 |
4
|
|
|
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 3 |
|
|
|
|
|
Utestående |
|
|
|
|
åtaganden |
Utgiftsområde |
Anslag |
|
Bemyndiganden |
|
20 Allmän miljö- och naturvård |
1:2 |
Miljöövervakning m.m. |
92 000 |
55 084 |
|
1:3 |
Åtgärder för värdefull natur |
210 000 |
209 708 |
|
1:4 |
Sanering och återställning av förorenade områden |
1 000 000 |
873 212 |
|
1:5 |
Miljöforskning |
102 000 |
96 305 |
|
1:7 |
Internationellt miljösamarbete |
6 000 |
0 |
|
1:10 |
Klimatanpassning |
52 000 |
18 269 |
|
1:12 |
Åtgärder för havs- och vattenmiljö |
130 000 |
102 802 |
|
1:13 |
Insatser för internationella klimatinvesteringar |
1 811 000 |
1 520 584 |
|
1:14 |
Internationellt miljö- och kärnsäkerhetssamarbete med |
|
|
|
|
Ryssland |
17 000 |
1 776 |
|
1:16 |
Skydd av värdefull natur |
25 000 |
978 |
|
2:2 |
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och |
|
|
|
|
samhällsbyggande: Forskning |
1 650 000 |
1 033 691 |
Totalt UO 20 |
|
|
5 095 000 |
3 912 409 |
21 Energi |
1:2 |
Regionala och lokala insatser för energieffektivisering |
|
|
|
|
m.m. |
120 000 |
60 297 |
|
1:3 |
Insatser för uthållig energianvändning |
160 000 |
7 791 |
|
1:4 |
Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft |
5 000 |
1 700 |
|
1:5 |
Energiforskning |
4 500 000 |
1 575 062 |
|
1:7 |
Planeringsstöd för vindkraft m.m. |
10 000 |
5 946 |
|
1:9 |
Energiteknik |
220 000 |
201 347 |
|
1:10 |
Elberedskap |
300 000 |
212 450 |
|
1:12 |
Avgifter till internationella organisationer |
15 000 |
1 653 |
Totalt UO 21 |
|
|
5 330 000 |
2 066 246 |
22 Kommunikationer |
1:1 |
Utveckling av statens transportinfrastruktur |
99 350 000 |
89 284 396 |
|
1:2 |
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur |
18 300 000 |
17 134 400 |
|
1:7 |
Trafikavtal |
7 500 000 |
6 619 100 |
|
1:11 |
Trängselskatt i Stockholm |
16 600 000 |
11 515 800 |
|
1:14 |
Trängselskatt i Göteborg |
4 000 000 |
2 895 600 |
|
2:2 |
Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade |
197 000 |
86 493 |
|
2:3 |
Grundläggande betaltjänster |
55 000 |
17 192 |
|
2:5 |
Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation |
155 000 |
40 960 |
Totalt UO 22 |
|
|
146 157 000 |
127 593 941 |
23 Areella näringar, landsbygd och |
1:2 |
Insatser för skogsbruket |
|
|
livsmedel |
|
|
70 000 |
34 226 |
|
1:11 |
Intervention för jordbruksprodukter m.m. |
92 000 |
66 777 |
|
1:13 |
Strukturstöd till fisket m.m. |
46 105 |
36 306 |
|
1:14 |
Från |
|
|
|
|
m.m. |
113 446 |
79 260 |
|
1:18 |
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur |
11 332 162 |
1 432 293 |
|
1:19 |
Från |
|
|
|
|
miljö och struktur |
9 966 141 |
1 867 048 |
|
1:20 |
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket |
70 000 |
0 |
|
1:25 |
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och |
|
|
|
|
samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad |
|
|
|
|
forskning |
1 500 000 |
824 589 |
Totalt UO 23 |
|
|
23 189 854 |
4 340 499 |
5
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utestående |
|
|
|
|
åtaganden |
Utgiftsområde |
Anslag |
|
Bemyndiganden |
|
24 Näringsliv |
1:2 |
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling |
2 100 000 |
1 998 042 |
|
1:5 |
Näringslivsutveckling m.m. |
265 000 |
113 430 |
|
1:9 |
Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig |
|
|
|
|
forskning |
5 500 |
4 131 |
Totalt UO 24 |
|
|
2 370 500 |
2 115 603 |
Totalt |
|
|
406 752 342 |
332 220 618 |
6
Bilaga 4
Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 4
Slutbehandlade granskningsrapporter |
|
|
Rapport |
|
|
nr |
Namn |
Beslut |
2011:4 |
IT inom statsförvaltningen - har myndigheterna på ett rimligt sätt prövat frågan om outsourcing bidrar till |
Skr. 2010/11:138 |
|
ökad effektivitet? |
|
2011:23 |
Lika betyg, lika kunskap? – En uppföljning av statens styrning mot en likvärdig betygssättning i |
Prop. 2014/15:1 |
|
grundskolan |
|
2013:11 |
Statens kunskapsspridning till skolan |
Skr. 2013/14:95 |
|
|
|
2013:15 |
Kränkt eller diskriminerad i skolan – är det någon skillnad? |
Skr. 2013/14:193 |
|
|
|
2013:16 |
Statens tillsyn över skolan – bidrar den till förbättrade kunskapsresultat? |
Skr. 2013/14:200 |
2013:22 |
Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser |
Skr. 2013/14:185 |
|
|
|
2014:1 |
Statens insatser för riskkapitalförsörjning – i senaste laget |
Skr. 2013/14:235 |
|
|
|
2014:2 |
Bostäder för äldre i avfolkningsorter |
Skr. 2013/14:247 |
2014:3 |
Staten och det civila samhället i integrationsarbetet |
Skr. 2013/14:244 |
|
|
|
2014:4 |
Försvarsmaktens omställning |
Skr. 2014/15:255 |
|
|
|
2014:5 |
Effekter av förändrade regler i arbetslöshetsförsäkringen för deltidsarbetslösa |
Skr. 2013/14:252 |
2014:6 |
Att överklaga till förvaltningsrätten – handläggningstider och information till enskilda |
Skr. 2013/14:253 |
|
|
|
2014:7 |
Ekonomiska förutsättningar för en fortsatt omställning av försvaret |
Skr. 2014/15:255 |
|
|
|
2014:8 |
Försvaret – en utmaning för staten. Granskningar inom försvarsområdet |
Skr. 2014/15:255 |
2014:9 |
Stödet till anhöriga omsorgsgivare |
Skr. 2014/15:11 |
|
|
|
2014:10 |
Förvaltningen av regionala projektmedel – delat ansvar, minskad tydlighet? |
Skr. 2014/15:12 |
|
|
|
2014:11 |
Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens – Rätt insats i rätt tid? |
Skr. 2014/15:19 |
2014:12 |
Livsmedelskontrollen – tar staten sitt ansvar? |
Skr. 2014/15:16 |
|
|
|
2014:13 |
Att gå i pension – varför så krångligt? |
Skr. 2014/15:33 |
|
|
|
2014:14 |
Etableringslotsar – fungerar länken mellan individen och arbetsmarknaden? |
Skr. 2014/15:23 |
2014:15 |
Nyanländ i Sverige – Effektiva insatser för ett snabbt mottagande? |
Skr. 2014/15:31 |
|
|
|
2014:16 |
Swedfund International AB – Är finansieringen av bolaget effektiv för staten? |
Skr. 2014/15:24 |
|
|
|
2014:17 |
Det allmänna pensionssystemet – en granskning av granskningen |
Skr. 2014/15:34 |
2014:18 |
Statens dimensionering av lärarutbildningen – utbildas rätt antal lärare? |
Skr. 2014/15:47 |
|
|
|
2014:19 |
Valuta för biståndspengarna? – valutahantering i det internationella utvecklingssamarbetet |
Skr. 2014/15:49 |
|
|
|
2014:20 |
Överenskommelser mellan regeringen och SKL inom hälso- och sjukvården – frivilligt att delta men svårt |
Skr. 2014/15:52 |
|
att tacka nej |
|
|
|
|
2014:21 |
Exportkreditnämnden – effektivitet i exportgarantisystemet |
Skr. 2014/15:59 |
2014:22 |
Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan? |
Skr. 2014/15:72 |
|
|
|
2014:23 |
Informationssäkerhet i den civila statsförvaltningen |
Skr. 2014/15:84 |
|
|
|
2014:24 |
Bistånd genom internationella organisationer |
Skr. 2014/15:92 |
2014:25 |
Specialdestinerade statsbidrag - Ett sätt att styra mot en mer likvärdig skola? |
Skr. 2014/15:106 |
|
|
|
2014:27 |
Arbetsförmedlingens arbete vid varsel – Ett bidrag till effektiva omställningsinsatser? |
Skr. 2014/15:42 |
|
|
|
3
Bilaga 5
Tabellsamling
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 5
Utfall för statens budget
Miljarder kronor
|
2010 |
2011 |
2012 |
|
2013 |
2014 |
Inkomster |
779,5 |
872,4 |
787,6 |
|
790,5 |
790,2 |
|
|
|
|
|
|
|
Statens skatteinkomster |
779,5 |
840 |
792,7 |
|
777,3 |
801,9 |
|
|
|
|
|
|
|
Övriga inkomster |
0 |
32,4 |
|
13,2 |
||
Utgifter m.m. |
780,6 |
804,6 |
812,5 |
|
921,4 |
862,4 |
UO |
763 |
767 |
783,7 |
|
810,6 |
837,6 |
|
|
|
|
|
|
|
Statsskuldsräntor m.m. UO 26 |
23,4 |
34,5 |
27,4 |
|
16,8 |
3,3 |
Riksgäldskontorets nettoutlåning |
1,6 |
1 |
|
96,2 |
22,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Kassamässig korrigering |
3,4 |
1,5 |
0,4 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Budgetsaldo |
67,8 |
|
||||
Källa: Ekonomistyrningsverket. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Inkomster i statens budget |
|
|
|
|
|
|
Miljarder kronor |
|
|
|
|
|
|
Inkomstår |
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
Statens skatteintäkter |
|
788,3 |
791,5 |
775,8 |
797,9 |
819,9 |
Periodiseringar |
|
48,4 |
16,9 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
Statens skatteinkomster |
|
779,5 |
840,0 |
792,7 |
777,3 |
802,0 |
|
|
|
|
|
|
|
Inkomster av statens verksamhet |
|
41,8 |
55,3 |
48,8 |
48,1 |
41,7 |
Inkomster av försåld egendom |
|
0,2 |
23,1 |
0,3 |
20,8 |
0,2 |
|
|
|
|
|
|
|
Återbetalning av lån |
|
1,7 |
1,5 |
1,3 |
1,1 |
0,9 |
|
|
|
|
|
|
|
Kalkylmässiga inkomster |
|
8,9 |
11,1 |
9,7 |
9,9 |
9,9 |
Bidrag från EU |
|
13,0 |
12,3 |
9,8 |
10,3 |
11,9 |
|
|
|
|
|
|
|
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot |
|
0,0 |
0,0 |
0,0 |
||
Statens övriga inkomster |
|
0,0 |
32,4 |
13,2 |
||
Inkomster i statens budget |
|
779,5 |
872,4 |
787,6 |
790,5 |
790,2 |
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. |
|
|
|
|
|
|
3
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 5
Den offentliga sektorns skatteintäkter
Miljarder kronor
Inkomstår |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
Skatt på arbete |
874,1 |
905,1 |
937,2 |
964,8 |
982,8 |
Direkta skatter |
474,7 |
487,3 |
505,1 |
523,0 |
525,7 |
Kommunal skatt |
522,9 |
538,2 |
560,8 |
581,9 |
600,0 |
Statlig skatt |
42,5 |
44,6 |
44,2 |
44,8 |
46,2 |
Allmän pensionsavgift |
89,2 |
93,5 |
97,6 |
100,9 |
103,9 |
Artistskatt |
0,1 |
0,1 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
Skattereduktioner m.m. |
|||||
Indirekta skatter |
399,4 |
417,8 |
432,1 |
441,9 |
457,1 |
Arbetsgivaravgifter |
403,9 |
426,6 |
442,4 |
454,3 |
471,5 |
Egenavgifter |
12,4 |
12,5 |
11,8 |
11,6 |
12,4 |
Särskild löneskatt |
33,1 |
36,2 |
37,4 |
36,8 |
38,2 |
Nedsättningar |
|||||
Tjänstegruppliv |
1,1 |
1,0 |
0,9 |
0,7 |
0,7 |
Avgifter till premiepensionssystemet |
|||||
Skatt på kapital |
191,5 |
183,5 |
167,8 |
172,7 |
191,8 |
Skatt på kapital, hushåll |
34,5 |
28,8 |
27,7 |
32,3 |
40,6 |
Skatt på företagsvinster |
106,6 |
102,8 |
89,5 |
89,0 |
95,5 |
Avkastningsskatt |
11,9 |
11,9 |
10,1 |
6,9 |
10,3 |
Fastighetsskatt och fastighetsavgift |
26,4 |
27,5 |
28,7 |
31,6 |
31,9 |
Stämpelskatt |
9,0 |
8,0 |
8,0 |
8,9 |
9,3 |
Kupongskatt m.m. |
3,1 |
4,6 |
3,8 |
4,1 |
4,2 |
Skatt på konsumtion och insatsvaror |
449,3 |
455,0 |
452,5 |
461,1 |
474,0 |
Mervärdesskatt |
324,3 |
332,5 |
330,6 |
339,5 |
353,8 |
Tobaksskatt |
10,6 |
11,3 |
11,8 |
11,1 |
11,4 |
Skatt på etylalkohol |
4,3 |
4,3 |
4,3 |
4,0 |
4,1 |
Skatt på vin m.m. |
4,6 |
4,7 |
4,8 |
4,9 |
5,2 |
Skatt på öl |
3,2 |
3,2 |
3,2 |
3,3 |
3,5 |
Energiskatt |
41,2 |
40,6 |
40,1 |
40,9 |
39,0 |
Koldioxidskatt |
27,3 |
25,4 |
25,2 |
24,0 |
23,3 |
Övriga skatter på energi och miljö |
4,7 |
4,5 |
4,5 |
4,4 |
4,4 |
Skatt på vägtrafik |
16,4 |
15,7 |
15,6 |
16,5 |
16,8 |
Skatt på import |
5,7 |
5,7 |
5,3 |
5,2 |
5,8 |
Övriga skatter |
7,0 |
7,3 |
7,1 |
7,2 |
6,7 |
Restförda och övriga skatter |
1,1 |
2,9 |
3,0 |
11,1 |
8,9 |
Restförda skatter |
|||||
Övriga skatter |
6,8 |
9,3 |
9,3 |
17,7 |
14,8 |
Totala skatteintäkter |
1 515,9 |
1 546,6 |
1 560,5 |
1 609,8 |
1 657,5 |
Avgår: |
|||||
Offentliga sektorns skatteintäkter |
1 508,8 |
1 539,4 |
1 553,6 |
1 602,8 |
1 649,2 |
Avgår: Kommunal inkomstskatt |
|||||
Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet |
|||||
|
|
|
|
|
|
Statens skatteintäkter |
788,3 |
791,5 |
775,8 |
797,9 |
819,9 |
Källa: Egna beräkningar.
4
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 5
Utgifter i statens budget
Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statens budget för 2014. Utfall som justerats för tekniska förändringar är i kursiv stil.
|
|
|
Andel i procent av de takbegränsade utgifterna |
|
|
Miljarder kronor |
|
|
|
|
||||
Utgiftsområden |
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
|
|
|
|
|
|||||||||||||
1 |
Rikets styrelse |
1,2 |
1,1 |
1,1 |
1,1 |
1,2 |
11,7 |
11,2 |
11,5 |
11,8 |
12,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
Samhällsekonomi och finansförvaltning |
1,2 |
1,3 |
1,3 |
1,5 |
1,3 |
12,1 |
12,9 |
13,5 |
16,1 |
14,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
Skatt, tull och exekution |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
0,9 |
9,4 |
9,9 |
10,3 |
10,4 |
10,4 |
|
|
|
4 |
Rättsväsendet |
3,6 |
3,8 |
3,7 |
3,7 |
3,7 |
35,5 |
37,2 |
38,2 |
39,3 |
40,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
Internationell samverkan |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
2,0 |
1,9 |
1,5 |
1,8 |
1,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
Försvar och samhällets krisberedskap |
4,6 |
4,5 |
4,4 |
4,3 |
4,4 |
45,7 |
44,2 |
45,5 |
45,4 |
48,0 |
|
|
|
7 |
Internationellt bistånd |
2,7 |
3,0 |
3,0 |
2,9 |
2,8 |
26,7 |
29,2 |
30,2 |
30,8 |
31,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
Migration |
0,7 |
0,8 |
0,8 |
0,9 |
1,1 |
7,1 |
7,6 |
8,2 |
9,9 |
12,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
5,7 |
5,7 |
5,7 |
5,5 |
5,6 |
56,0 |
56,5 |
58,7 |
59,0 |
61,6 |
|
|
|
10 |
Ek. trygghet vid sjukdom och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
funktionsnedsättning |
10,1 |
9,7 |
9,3 |
9,0 |
9,0 |
99,9 |
95,8 |
94,9 |
96,4 |
99,0 |
|
|
|
11 |
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
4,2 |
4,2 |
4,0 |
3,7 |
3,6 |
41,5 |
41,6 |
41,3 |
40,0 |
39,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
Ekonomisk trygghet för familjer och barn |
7,1 |
7,3 |
7,4 |
7,4 |
7,4 |
70,2 |
72,0 |
75,6 |
78,5 |
80,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
Justerat för teknisk förändring1 |
7,1 |
7,3 |
7,4 |
7,4 |
7,4 |
70,3 |
72,2 |
75,6 |
78,5 |
80,8 |
|
|
|
13 |
Integration och jämställdhet |
0,5 |
0,5 |
0,7 |
0,8 |
1,1 |
5,2 |
5,0 |
6,8 |
8,8 |
12,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
13 |
Justerat för teknisk förändring1 |
0,5 |
0,5 |
0,6 |
0,8 |
1,1 |
5,2 |
5,0 |
5,7 |
8,8 |
12,2 |
|
|
|
14 |
Arbetsmarknad och arbetsliv |
7,0 |
6,4 |
6,5 |
6,5 |
6,1 |
68,6 |
63,3 |
66,6 |
69,7 |
66,9 |
|
|
|
15 |
Studiestöd |
2,3 |
2,2 |
2,1 |
1,9 |
1,8 |
22,6 |
21,8 |
21,1 |
20,6 |
20,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
Justerat för teknisk förändring1 |
2,2 |
2,2 |
2,0 |
1,9 |
1,8 |
22,1 |
21,4 |
20,6 |
20,1 |
20,0 |
|
|
|
16 |
Utbildning och universitetsforskning |
5,4 |
5,4 |
5,3 |
5,3 |
5,4 |
53,3 |
53,7 |
53,8 |
56,5 |
59,4 |
|
|
|
17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
5,4 |
5,4 |
5,3 |
5,3 |
5,4 |
11,3 |
12,0 |
12,3 |
12,7 |
12,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
18 |
Samhällsplanering, bostadsförsörjning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
och byggande samt konsumentpolitik |
0,2 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
1,6 |
1,1 |
1,0 |
1,0 |
1,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
19 |
Regional tillväxt |
0,3 |
0,3 |
0,3 |
0,3 |
0,3 |
3,2 |
3,2 |
3,4 |
3,3 |
2,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
Allmän miljö- och naturvård |
0,5 |
0,5 |
0,5 |
0,5 |
0,5 |
5,2 |
5,1 |
4,8 |
4,8 |
5,1 |
|
|
|
21 |
Energi |
0,3 |
0,3 |
0,3 |
0,2 |
0,3 |
2,7 |
2,9 |
2,7 |
2,6 |
2,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
22 |
Kommunikationer |
4,0 |
3,9 |
4,2 |
4,1 |
4,2 |
39,8 |
38,7 |
42,9 |
43,7 |
46,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
22 |
Justerat för teknisk förändring1 |
4,1 |
3,9 |
4,2 |
4,1 |
4,2 |
40,7 |
38,6 |
42,7 |
43,7 |
46,0 |
|
|
|
23 |
Areella näringar, landsbygd och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
livsmedel |
1,8 |
1,7 |
1,6 |
1,5 |
1,5 |
17,4 |
16,4 |
16,4 |
16,0 |
16,2 |
|
|
|
24 |
Näringsliv |
0,9 |
0,5 |
0,6 |
0,5 |
0,5 |
8,5 |
5,3 |
5,9 |
5,2 |
5,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
Allmänna bidrag till kommuner |
7,7 |
8,9 |
8,3 |
8,3 |
8,5 |
75,7 |
88,0 |
85,1 |
88,9 |
93,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
Justerat för teknisk förändring1 |
8,7 |
9,1 |
8,5 |
8,4 |
8,5 |
85,6 |
90,1 |
87,0 |
89,4 |
93,6 |
|
|
|
26 |
Statsskuldsräntor m.m.2 |
|
|
|
|
|
|
23,4 |
34,5 |
27,4 |
16,8 |
3,3 |
|
|
27 |
Avgiften till Europeiska unionen |
3,1 |
3,1 |
3,1 |
3,5 |
3,8 |
30,4 |
30,6 |
31,5 |
37,4 |
41,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa utgiftsområden |
|
|
|
|
|
|
786,4 |
801,5 |
811,1 |
827,4 |
840,9 |
|
|
|
Ålderspensionssystemet vid sidan av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
statens budget |
22,6 |
22,4 |
23,3 |
24,1 |
23,5 |
222,9 |
222,0 |
238,5 |
256,7 |
258,0 |
|
|
|
|
Takbegränsade utgifter |
100,0 |
100,0 |
100,0 |
100,0 |
100,0 |
985,9 |
989,0 |
1022,2 |
1067,3 |
1095,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Budgeteringsmarginal |
3,9 |
7,5 |
6,0 |
2,6 |
1,0 |
38,1 |
74,0 |
61,8 |
27,7 |
11,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgiftstak för staten |
|
|
|
|
|
|
1024,0 |
1063,0 |
1084,0 |
1095,0 |
1107,0 |
|
|
1De tekniska justeringarna av utgiftstaket för staten redovisas i prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 5.4
2Ingår inte i takbegränsade utgifter.
Källa: Ekonomistyrningsverket.
5
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 5
Realekonomisk fördelning av anslagen
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
Procentuell |
|
Utfall |
Utfall |
Utfall |
Utfall |
Utfall |
Förändring |
förändring |
|
2014 |
2013 |
2012 |
2011 |
2010 |
||
Transfereringar |
581 692 |
562 373 |
541 248 |
536 217 |
530 025 |
19 319 |
3,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
varav till |
|
|
|
|
|
|
|
Hushållssektorn |
300 641 |
296 268 |
290 429 |
283 868 |
288 037 |
4 372 |
1,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Kommunala sektorn |
148 986 |
140 851 |
133 838 |
136 695 |
126 412 |
8 135 |
5,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Företagssektorn |
36 981 |
35 942 |
33 691 |
33 579 |
33 611 |
1 039 |
2,9 |
Ålderspensionssystemet |
21 399 |
19 788 |
21 011 |
20 771 |
23 116 |
1 611 |
8,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Statliga ideella organisationer |
4 408 |
4 032 |
3 848 |
3 745 |
3 730 |
376 |
9,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Internationell verksamhet |
69 277 |
65 490 |
58 430 |
57 558 |
55 119 |
3 787 |
5,8 |
varav till |
41 553 |
37 412 |
31 452 |
30 498 |
31 412 |
4 141 |
11,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Konsumtionsutgifter |
214 320 |
208 448 |
201 536 |
193 448 |
189 697 |
5 872 |
2,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
varav |
|
|
|
|
|
|
|
Löner inklusive sociala avgifter |
119 927 |
115 936 |
112 341 |
108 421 |
105 281 |
3 991 |
3,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Omkostnader för konsumtion |
64 193 |
63 536 |
62 356 |
58 859 |
58 254 |
657 |
1,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Lokaler |
18 724 |
17 337 |
16 984 |
16 326 |
16 260 |
1 387 |
8,0 |
Sociala naturaförmåner |
11 477 |
11 639 |
9 855 |
9 842 |
9 902 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Investeringsverksamhet |
28 978 |
25 150 |
25 843 |
24 078 |
27 079 |
3 828 |
15,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Räntor |
5 589 |
23 352 |
31 698 |
39 390 |
29 087 |
||
varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Räntor på statsskulden |
3 200 |
16 694 |
27 299 |
34 374 |
23 252 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Finansiella transaktioner |
10 293 |
8 066 |
10 763 |
8 344 |
10 500 |
2 227 |
27,6 |
Summa utgiftsområden |
840 872 |
827 388 |
811 088 |
801 478 |
786 389 |
13 484 |
1,6 |
Källa: Ekonomistyrningsverket.
6
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 5
Realekonomisk fördelning – Transfereringar per utgiftsområde
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
Procentuell |
Utgiftsområde |
|
|
|
|
|
Förändring |
förändring |
|
2014 |
2013 |
2012 |
2011 |
2010 |
||||
01 |
Rikets styrelse |
1 665 |
1 273 |
1 288 |
1 315 |
1 543 |
392 |
30,8 |
02 |
Samhällsekonomi och |
|
|
|
|
|
|
|
|
finansförvaltning |
11 847 |
11 354 |
11 194 |
10 670 |
10 061 |
494 |
4,3 |
03 |
Skatt, tull och exekution |
53 |
88 |
89 |
127 |
142 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
04 |
Rättsväsendet |
226 |
252 |
220 |
232 |
285 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
05 |
Internationell samverkan |
1 359 |
1 496 |
1 209 |
1 559 |
1 718 |
||
06 |
Försvar samt beredskap mot |
|
|
|
|
|
|
|
|
sårbarhet |
1 110 |
1 062 |
1 113 |
1 077 |
1 330 |
48 |
4,5 |
07 |
Internationellt bistånd |
28 649 |
28 474 |
27 875 |
26 962 |
24 425 |
175 |
0,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
08 |
Migration |
5 298 |
4 260 |
3 655 |
3 243 |
3 115 |
1 038 |
24,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
09 |
Hälsovård, sjukvård och social |
|
|
|
|
|
|
|
|
omsorg |
53 915 |
51 770 |
51 797 |
49 768 |
49 309 |
2 146 |
4,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom |
|
|
|
|
|
|
|
|
och funktionsnedsättning |
90 252 |
87 729 |
86 476 |
87 890 |
91 981 |
2 523 |
2,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
11 |
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
38 791 |
39 475 |
40 797 |
41 052 |
40 928 |
||
12 |
Ekonomisk trygghet för familjer |
|
|
|
|
|
|
|
|
och barn |
80 809 |
78 533 |
75 579 |
71 994 |
70 177 |
2 276 |
2,9 |
13 |
Integration och jämställdhet |
10 214 |
7 583 |
4 947 |
4 640 |
4 685 |
2 631 |
34,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14 |
Arbetsmarknad och arbetsliv |
54 542 |
56 298 |
54 646 |
52 193 |
56 917 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
Studiestöd |
16 558 |
16 419 |
16 424 |
16 340 |
16 406 |
139 |
0,8 |
16 |
Utbildning och |
|
|
|
|
|
|
|
|
universitetsforskning |
16 129 |
15 255 |
14 053 |
14 875 |
14 997 |
874 |
5,7 |
17 |
Kultur, medier, trossamfund och |
|
|
|
|
|
|
|
|
fritid |
10 559 |
10 511 |
10 163 |
9 801 |
9 227 |
48 |
0,5 |
18 |
Samhällsplanering, bostads- |
|
|
|
|
|
|
|
|
försörjning och byggande samt |
|
|
|
|
|
|
|
|
konsumentpolitik |
94 |
54 |
81 |
214 |
680 |
40 |
75,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
19 |
Regional utveckling |
2 643 |
3 029 |
3 188 |
2 998 |
2 989 |
||
20 |
Allmän miljö- och naturvård |
1 125 |
999 |
784 |
1 089 |
1 624 |
126 |
12,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
21 |
Energi |
1 410 |
1 434 |
1 527 |
2 006 |
1 770 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
22 |
Kommunikationer |
3 818 |
3 407 |
2 583 |
1 707 |
3 012 |
412 |
12,1 |
23 |
Areella näringar, landsbygd och |
|
|
|
|
|
|
|
|
livsmedel |
12 096 |
11 993 |
12 004 |
12 464 |
13 376 |
104 |
0,9 |
24 |
Näringsliv |
3 366 |
3 296 |
2 966 |
3 381 |
3 233 |
70 |
2,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
Allmänna bidrag till kommuner |
93 599 |
88 915 |
85 138 |
88 022 |
75 689 |
4 684 |
5,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
26 |
Statsskuldsräntor m.m. |
10 |
3 |
1 |
0 |
1 |
7 |
255,1 |
27 |
Avgiften till Europeiska unionen |
41 553 |
37 412 |
31 452 |
30 596 |
30 407 |
4 141 |
11,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa utgiftsområden |
581 692 |
562 373 |
541 248 |
536 217 |
530 025 |
19 319 |
3,4 |
Källa: Ekonomistyrningsverket.
7
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 5
Realekonomisk fördelning – Transfereringar till hushåll
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Procentuell |
UO |
Anslag |
Anslagsnamn |
|
|
|
|
|
Förändring |
förändring |
2014 |
2013 |
2012 |
2011 |
2010 |
|||||
02 |
1:5 |
Statliga tjänstepensioner m.m. |
11 835 |
11 340 |
11 181 |
10 660 |
10 046 |
496 |
4,4 |
07 |
1:1 |
Biståndsverksamhet |
3 703 |
3 338 |
3 377 |
3 093 |
2 601 |
365 |
10,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
08 |
1:2 |
Ersättningar och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bostadskostnader |
1 058 |
780 |
667 |
671 |
722 |
278 |
35,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
09 |
4:4 |
Kostnader för statlig |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
assistansersättning |
28 589 |
27 107 |
25 915 |
24 286 |
23 188 |
1 482 |
5,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
1:1 |
Sjukpenning och rehabilitering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
m.m. |
29 573 |
25 914 |
23 131 |
20 332 |
17 445 |
3 659 |
14,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
1:2 |
Aktivitets- och sjukersättningar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
m.m. |
45 069 |
46 279 |
47 855 |
50 893 |
56 328 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
1:4 |
Arbetsskadeersättningar m.m. |
3 370 |
3 606 |
3 752 |
3 938 |
4 249 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
11 |
1:1 |
Garantipension till ålderspension |
16 539 |
16 751 |
18 035 |
18 485 |
18 234 |
||
11 |
1:2 |
Efterlevandepensioner till vuxna |
13 035 |
13 883 |
14 226 |
14 439 |
15 091 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
11 |
1:3 |
Bostadstillägg till pensionärer |
8 493 |
8 182 |
7 949 |
7 594 |
7 091 |
310 |
3,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
1:1 |
Allmänna barnbidrag |
25 220 |
24 723 |
24 281 |
24 140 |
23 731 |
497 |
2,0 |
12 |
1:2 |
Föräldraförsäkring |
34 712 |
33 960 |
31 961 |
30 835 |
29 539 |
752 |
2,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
1:6 |
Vårdbidrag för |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
funktionshindrade barn |
3 061 |
2 920 |
2 777 |
2 632 |
2 566 |
141 |
4,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
1:8 |
Bostadsbidrag |
4 958 |
4 533 |
4 432 |
3 342 |
3 493 |
425 |
9,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
13 |
1:3 |
Etableringsersättning till vissa |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nyanlända invandrare |
2 685 |
1 668 |
855 |
263 |
0 |
1 017 |
61,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14 |
1:2 |
Bidrag till arbetslöshets- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ersättning och aktivitetsstöd |
28 202 |
30 653 |
28 920 |
28 783 |
34 342 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14 |
1:11 |
Bidrag till lönegarantiersättning |
1 587 |
2 447 |
2 733 |
1 830 |
1 338 |
||
15 |
1:1 |
Studiehjälp |
3 362 |
3 472 |
3 664 |
3 867 |
4 004 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
1:2 |
Studiemedel |
10 993 |
10 742 |
10 480 |
10 201 |
10 222 |
251 |
2,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga anslag |
24 595 |
23 970 |
24 239 |
23 584 |
23 808 |
625 |
2,6 |
|
|
Totalt |
300 641 |
296 268 |
290 429 |
283 868 |
288 037 |
4 372 |
1,5 |
Källa: Ekonomistyrningsverket.
8
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 5
Realekonomisk fördelning – Transfereringar till kommuner
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Procentuell |
UO |
Anslag |
Anslagsnamn |
|
|
|
|
|
Förändring |
förändring |
2014 |
2013 |
2012 |
2011 |
2010 |
|||||
01 |
6:1 |
Allmänna val och demokrati |
316 |
2 |
1 |
21 |
112 |
315 |
20 518,9 |
08 |
1:2 |
Ersättningar och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bostadskostnader |
3 818 |
3 036 |
2 612 |
2 518 |
2 326 |
781 |
25,7 |
09 |
1:5 |
Bidrag för läkemedels- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
förmånerna |
21 546 |
20 825 |
22 151 |
22 557 |
23 067 |
721 |
3,5 |
09 |
4:4 |
Kostnader för statlig |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
assistansersättning |
3,1 |
||||||
10 |
1:6 |
Bidrag för sjukskrivnings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
processen |
2 237 |
1 238 |
913 |
|
|
999 |
80,7 |
10 |
1:6 |
Bidrag för arbetet med |
|
|
|
|
|
|
|
|
(2013) |
sjukskrivningar inom hälso- och |
|
|
|
|
|
|
|
|
" |
sjukvård |
|
982 |
748 |
714 |
995 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
13 |
1:2 |
Kommunersättningar vid |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
flyktingmottagande |
6 968 |
5 539 |
3 888 |
4 199 |
4 516 |
1 429 |
25,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14 |
1:12 |
Europeiska socialfonden m.m. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för perioden |
519 |
700 |
784 |
671 |
533 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
16 |
1:5 |
Utveckling av skolväsendet och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
annan pedagogisk verksamhet |
1 158 |
541 |
118 |
251 |
282 |
617 |
114,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
16 |
2:66 |
Ersättningar för klinisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utbildning och forskning |
2 310 |
2 256 |
2 225 |
2 181 |
2 160 |
53 |
2,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
19 |
1:3 |
Europeiska regionala |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utvecklingsfonden perioden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
485 |
722 |
771 |
407 |
378 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
1:1 |
Kommunalekonomisk utjämning |
90 128 |
85 603 |
81 975 |
85 003 |
72 749 |
4 525 |
5,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
1:2 |
Utjämningsbidrag för LSS- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kostnader |
3 465 |
3 306 |
3 157 |
3 015 |
2 933 |
159 |
4,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga anslag |
20 831 |
20 753 |
18 969 |
19 582 |
20 670 |
78 |
0,4 |
|
|
Totalt |
148 986 |
140 851 |
133 838 |
136 695 |
126 412 |
8 135 |
5,8 |
Källa: Ekonomistyrningsverket.
9
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 5
Realekonomisk fördelning – Transfereringar till företag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Procentuell |
UO |
Anslag |
Anslagsnamn |
|
|
|
|
|
Förändring |
förändring |
2014 |
2013 |
2012 |
2011 |
2010 |
|||||
14 |
1:3 |
Kostnader för arbetsmarknads- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
politiska program och insatser |
2 885 |
2 275 |
1 644 |
1 402 |
1 034 |
609 |
26,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14 |
1:4 |
Lönebidrag och Samhall m.m. |
12 203 |
11 702 |
11 113 |
10 600 |
9 758 |
502 |
4,3 |
16 |
2:63 |
Enskilda utbildningsanordnare på |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
högskoleområdet |
193 |
28 |
28 |
28 |
28 |
164 |
581,8 |
23 |
1:10 |
Gårdsstöd m.m. |
6 149 |
5 916 |
5 918 |
6 340 |
7 104 |
233 |
3,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
23 |
1:18 |
Åtgärder för landsbygdens miljö |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
och struktur |
2 953 |
3 093 |
2 868 |
2 834 |
2 835 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
23 |
1:19 |
Från |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
åtgärder för landsbygdens miljö |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
och struktur |
2 243 |
2 309 |
2 540 |
2 484 |
2 308 |
||
24 |
1:2 |
Verket för innovationssystem: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Forskning och utveckling |
1 164 |
1 072 |
921 |
794 |
758 |
92 |
8,6 |
|
|
Övriga anslag |
9 191 |
9 547 |
8 658 |
9 097 |
9 786 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt |
36 981 |
35 942 |
33 691 |
33 579 |
33 611 |
1 039 |
2,9 |
Källa: Ekonomistyrningsverket.
10
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 5
Realekonomisk fördelning – Konsumtion per utgiftsområde
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
Procentuell |
Utgiftsområde |
|
|
|
|
|
Förändring |
förändring |
|
2014 |
2013 |
2012 |
2011 |
2010 |
||||
01 |
Rikets styrelse |
10 879 |
10 186 |
9 890 |
9 543 |
9 694 |
692 |
6,8 |
02 |
Samhällsekonomi och |
|
|
|
|
|
|
|
|
finansförvaltning |
2 173 |
2 102 |
2 158 |
2 126 |
1 954 |
71 |
3,4 |
03 |
Skatt, tull och exekution |
9 847 |
9 812 |
9 637 |
9 175 |
8 702 |
36 |
0,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
04 |
Rättsväsendet |
38 065 |
37 191 |
36 203 |
35 171 |
33 711 |
874 |
2,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
05 |
Internationell samverkan |
298 |
323 |
335 |
328 |
290 |
||
06 |
Försvar och samhällets |
|
|
|
|
|
|
|
|
krisberedskap |
37 074 |
35 758 |
36 883 |
36 348 |
36 380 |
1 316 |
3,7 |
07 |
Internationellt bistånd |
2 345 |
2 278 |
2 407 |
2 207 |
2 213 |
67 |
2,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
08 |
Migration |
7 072 |
5 466 |
4 469 |
4 236 |
3 885 |
1 607 |
29,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
09 |
Hälsovård, sjukvård och social |
|
|
|
|
|
|
|
|
omsorg |
7 546 |
7 135 |
6 798 |
6 655 |
6 577 |
412 |
5,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom |
|
|
|
|
|
|
|
|
och funktionsnedsättning |
8 130 |
8 012 |
7 617 |
7 116 |
7 174 |
118 |
1,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
11 |
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
501 |
490 |
520 |
508 |
525 |
11 |
2,2 |
12Ekonomisk trygghet för familjer och barn
13 |
Integration och jämställdhet |
1 838 |
1 144 |
698 |
348 |
516 |
694 |
60,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14 |
Arbetsmarknad och arbetsliv |
12 136 |
13 204 |
11 760 |
10 904 |
11 447 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
Studiestöd |
689 |
680 |
696 |
698 |
689 |
8 |
1,2 |
16 |
Utbildning och |
|
|
|
|
|
|
|
|
universitetsforskning |
40 798 |
39 507 |
37 414 |
36 469 |
36 062 |
1 291 |
3,3 |
17 |
Kultur, medier, trossamfund och |
|
|
|
|
|
|
|
|
fritid |
2 140 |
2 090 |
2 034 |
2 023 |
1 983 |
50 |
2,4 |
18 |
Samhällsplanering, bostads- |
|
|
|
|
|
|
|
|
försörjning och byggande samt |
|
|
|
|
|
|
|
|
konsumentpolitik |
947 |
906 |
813 |
815 |
834 |
41 |
4,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
19 |
Regional tillväxt |
221 |
216 |
189 |
194 |
161 |
5 |
2,3 |
20 |
Allmän miljö- och naturvård |
3 711 |
3 615 |
3 734 |
3 643 |
3 166 |
96 |
2,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
21 |
Energi |
1 223 |
1 071 |
1 024 |
876 |
902 |
152 |
14,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
22 |
Kommunikationer |
20 651 |
21 585 |
20 517 |
18 351 |
16 883 |
||
23 |
Areella näringar, landsbygd och |
|
|
|
|
|
|
|
|
livsmedel |
4 003 |
3 760 |
3 859 |
3 766 |
3 785 |
243 |
6,5 |
24 |
Näringsliv |
2 033 |
1 916 |
1 881 |
1 947 |
2 162 |
117 |
6,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
Allmänna bidrag till kommuner |
|
|
|
1 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
26 |
Statsskuldsräntor m.m. |
|
|
|
|
|
|
|
27 |
Avgiften till Europeiska unionen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prognosrevideringar |
|
|
286 |
47 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa utgiftsområden |
214 320 |
208 448 |
201 536 |
193 448 |
189 697 |
5 872 |
2,8 |
Källa: Ekonomistyrningsverket.
11
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 5
Realekonomisk fördelning – Lön inkl. sociala avgifter
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Procentuell |
UO |
Anslag |
Anslagsnamn |
|
|
|
|
|
Förändring |
förändring |
2014 |
2013 |
2012 |
2011 |
2010 |
|||||
01 |
4:1 |
Regeringskansliet m.m. |
4 460 |
4 137 |
3 998 |
3 752 |
3 895 |
324 |
7,8 |
03 |
1:1 |
Skatteverket |
5 538 |
5 451 |
5 408 |
5 129 |
4 968 |
88 |
1,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
04 |
1:1 |
Polisorganisationen |
15 374 |
14 989 |
14 719 |
14 167 |
13 725 |
385 |
2,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
04 |
1:2 |
Säkerhetspolisen |
650 |
|
|
660 |
630 |
650 |
|
04 |
1:5 |
Sveriges Domstolar |
3 725 |
3 580 |
3 421 |
3 325 |
3 149 |
144 |
4,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
04 |
1:6 |
Kriminalvården |
4 792 |
4 590 |
4 419 |
4 438 |
4 373 |
202 |
4,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
06 |
1:1 |
Förbandsverksamhet och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
beredskap |
11 697 |
11 375 |
11 177 |
10 882 |
10 864 |
322 |
2,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
06 |
1:2 |
Försvarsmaktens insatser |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
internationellt |
221 |
470 |
657 |
772 |
965 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
08 |
1:1 |
Migrationsverket |
2 306 |
2 005 |
1 684 |
1 504 |
1 397 |
301 |
15,0 |
09 |
8:2 |
Inspektionen för vård och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
omsorg |
452 |
227 |
|
|
|
226 |
99,6 |
10 |
2:1 |
Försäkringskassan |
5 588 |
5 411 |
5 238 |
5 138 |
5 080 |
177 |
3,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14 |
1:1 |
Arbetsförmedlingens |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
förvaltningskostnader |
5 265 |
5 362 |
5 305 |
4 313 |
4 430 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
16 |
2:4 |
Uppsala universitet: Forskning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
och forskarutbildning |
1 450 |
1 289 |
1 225 |
1 220 |
1 142 |
161 |
12,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
16 |
3:1 |
Vetenskapsrådet: Forskning och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
forskningsinformation |
2 637 |
2 848 |
3 077 |
3 259 |
2 475 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga anslag |
55 771 |
54 202 |
52 012 |
49 863 |
48 189 |
1 569 |
2,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt |
119 927 |
115 936 |
112 341 |
108 421 |
105 281 |
3 991 |
3,4 |
Källa: Ekonomistyrningsverket.
12
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 5
Realekonomisk fördelning – Investeringar per utgiftsområde
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
Procentuell |
Utgiftsområde |
|
|
|
|
|
Förändring |
förändring |
|
2014 |
2013 |
2012 |
2011 |
2010 |
||||
01 |
Rikets styrelse |
23 |
11 |
15 |
19 |
26 |
12 |
108,2 |
02 |
Samhällsekonomi och |
|
|
|
|
|
|
|
|
finansförvaltning |
8 |
4 |
13 |
15 |
19 |
4 |
98,8 |
03 |
Skatt, tull och exekution |
29 |
21 |
19 |
57 |
21 |
8 |
39,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
04 |
Rättsväsendet |
223 |
278 |
243 |
208 |
86 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
05 |
Internationell samverkan |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
||
06 |
Försvar och samhällets |
|
|
|
|
|
|
|
|
krisberedskap |
8 594 |
7 207 |
6 053 |
5 467 |
6 866 |
1 387 |
19,2 |
07 |
Internationellt bistånd |
2 |
4 |
1 |
2 |
2 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
08 |
Migration |
35 |
20 |
24 |
11 |
10 |
15 |
74,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
09 |
Hälsovård, sjukvård och social |
|
|
|
|
|
|
|
|
omsorg |
24 |
18 |
21 |
26 |
19 |
6 |
32,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom |
|
|
|
|
|
|
|
|
och funktionsnedsättning |
16 |
17 |
13 |
11 |
10 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
11 |
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
3 |
4 |
10 |
9 |
6 |
12Ekonomisk trygghet för familjer och barn
13 |
Integration och jämställdhet |
0 |
0 |
0 |
2 |
1 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14 |
Arbetsmarknad och arbetsliv |
30 |
29 |
64 |
54 |
40 |
2 |
5,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
Studiestöd |
2 |
0 |
0 |
0 |
1 |
1 |
367,6 |
16 |
Utbildning och |
|
|
|
|
|
|
|
|
universitetsforskning |
315 |
257 |
1 003 |
984 |
836 |
58 |
22,6 |
17 |
Kultur, medier, trossamfund och |
|
|
|
|
|
|
|
|
fritid |
25 |
26 |
18 |
21 |
21 |
0 |
|
18 |
Samhällsplanering, bostads- |
|
|
|
|
|
|
|
|
försörjning och byggande samt |
|
|
|
|
|
|
|
|
konsumentpolitik |
8 |
11 |
42 |
26 |
17 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
19 |
Regional tillväxt |
1 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
16,9 |
20 |
Allmän miljö- och naturvård |
184 |
798 |
206 |
263 |
327 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
21 |
Energi |
10 |
25 |
13 |
25 |
21 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
22 |
Kommunikationer |
19 404 |
16 389 |
18 055 |
16 844 |
18 717 |
3 014 |
18,4 |
23 |
Areella näringar, landsbygd och |
|
|
|
|
|
|
|
|
livsmedel |
22 |
19 |
19 |
19 |
21 |
3 |
15,3 |
24 |
Näringsliv |
18 |
9 |
7 |
11 |
11 |
9 |
100,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25Allmänna bidrag till kommuner
26Statsskuldsräntor m.m.
27Avgiften till Europeiska unionen
Summa utgiftsområden |
28 978 |
25 150 |
25 843 |
24 078 |
27 079 |
3 828 |
15,2 |
Källa: Ekonomistyrningsverket.
13
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 5
Realekonomisk fördelning – Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsområde
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
Procentuell |
Utgiftsområde |
|
|
|
|
|
Förändring |
förändring |
|
2014 |
2013 |
2012 |
2011 |
2010 |
||||
01 |
Rikets styrelse |
335 |
352 |
335 |
312 |
394 |
||
02 |
Samhällsekonomi och |
|
|
|
|
|
|
|
|
finansförvaltning |
94 |
2 592 |
145 |
82 |
111 |
||
03 |
Skatt, tull och exekution |
454 |
467 |
528 |
551 |
520 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
04 |
Rättsväsendet |
1 680 |
1 577 |
1 547 |
1 553 |
1 405 |
103 |
6,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
05 |
Internationell samverkan |
5 |
6 |
5 |
4 |
0 |
||
06 |
Försvar och samhällets |
|
|
|
|
|
|
|
|
krisberedskap |
1 200 |
1 383 |
1 413 |
1 261 |
1 088 |
||
07 |
Internationellt bistånd |
31 |
18 |
26 |
28 |
12 |
67,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
08 |
Migration |
145 |
124 |
99 |
82 |
81 |
21 |
17,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
09 |
Hälsovård, sjukvård och social |
|
|
|
|
|
|
|
|
omsorg |
103 |
72 |
74 |
89 |
110 |
32 |
43,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och |
|
|
|
|
|
|
|
|
funktionsnedsättning |
638 |
637 |
748 |
783 |
769 |
1 |
0,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
11 |
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
18 |
17 |
14 |
20 |
15 |
1 |
6,7 |
12 |
Ekonomisk trygghet för familjer och |
|
|
|
|
|
|
|
|
barn |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
0 |
|
13 |
Integration och jämställdhet |
172 |
108 |
1 108 |
64 |
59,5 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14 |
Arbetsmarknad och arbetsliv |
192 |
190 |
163 |
134 |
152 |
3 |
1,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
Studiestöd |
2 705 |
3 468 |
3 947 |
4 775 |
5 485 |
||
16 |
Utbildning och universitetsforskning |
2 178 |
1 466 |
1 366 |
1 358 |
1 339 |
712 |
48,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
17 |
Kultur, medier, trossamfund och |
|
|
|
|
|
|
|
|
fritid |
102 |
103 |
103 |
107 |
107 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
18Samhällsplanering, bostads- försörjning och byggande samt
|
konsumentpolitik |
27 |
29 |
45 |
55 |
28 |
||
19 |
Regional tillväxt |
14 |
25 |
31 |
30 |
28 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
Allmän miljö- och naturvård |
65 |
107 |
73 |
44 |
670 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
21 |
Energi |
215 |
84 |
149 |
11 |
11 |
131 |
155,6 |
22 |
Kommunikationer |
2 089 |
2 274 |
1 707 |
1 807 |
1 172 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
23 |
Areella näringar, landsbygd och |
|
|
|
|
|
|
|
|
livsmedel |
82 |
235 |
505 |
123 |
265 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
24 |
Näringsliv |
22 |
26 |
1 029 |
29 |
3 096 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
Allmänna bidrag till kommuner |
|
|
|
|
|
|
|
26 |
Statsskuldsräntor m.m. |
3 315 |
16 771 |
27 380 |
34 492 |
23 360 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
27 |
Avgiften till Europeiska unionen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prognosrevideringar |
|
|
422 |
|
|
||
Summa utgiftsområden |
15 882 |
31 418 |
42 462 |
47 735 |
39 587 |
Källa: Ekonomistyrningsverket.
14
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 5
Antal statligt anställda
Antal1 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
Kvinnor |
110 032 |
111 595 |
115 269 |
117 550 |
119 443 |
|
|
|
|
|
|
Män |
102 744 |
104 797 |
105 700 |
107 782 |
109 585 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
212 776 |
216 392 |
220 969 |
225 332 |
229 028 |
Anställda med en omfattning understigande 40 procent av heltid ingår inte. År 2014 utgjorde de ca 5 700 personer.
Källa: Arbetsgivarverket.
Antal statligt anställda
Antal och procentuell fördelning
Ålder och kön |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
45 622 |
48 120 |
50 338 |
52 908 |
54 237 |
|
Kvinnor |
51,3 |
49,7 |
50,7 |
50,2 |
49,7 |
Män |
48,7 |
50,3 |
49,3 |
49,8 |
50,3 |
|
|
|
|
|
|
56 662 |
57 285 |
58 571 |
59 722 |
61 447 |
|
Kvinnor |
52,8 |
53,4 |
54,5 |
54,6 |
54,8 |
Män |
47,2 |
46,6 |
45,5 |
45,4 |
45,2 |
52 917 |
53 905 |
55 650 |
57 184 |
58 318 |
|
Kvinnor |
51,7 |
52,0 |
52,3 |
52,3 |
52,6 |
Män |
48,3 |
48,0 |
47,7 |
47,7 |
47,4 |
|
|
|
|
|
|
55– |
57 574 |
57 082 |
56 410 |
55 518 |
55 026 |
Kvinnor |
51,0 |
50,9 |
51,0 |
51,3 |
51,1 |
Män |
49,0 |
49,1 |
49,0 |
48,7 |
48,9 |
|
|
|
|
|
|
Källa: Arbetsgivarverket. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal anställda |
|
|
|
|
|
Sektor |
|
|
|
|
|
Kön |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
Affärsverk1 |
9 288 |
9 182 |
9 165 |
9 226 |
9 375 |
Kvinnor |
35,3 |
35,4 |
35,7 |
35,7 |
36,0 |
Män |
64,7 |
64,6 |
64,3 |
64,3 |
64,0 |
Universitet2 |
54 056 |
56 438 |
57 457 |
58 489 |
59 355 |
Kvinnor |
53,4 |
53,5 |
53,4 |
53,4 |
53,4 |
Män |
46,6 |
46,5 |
46,6 |
46,6 |
46,6 |
|
|
|
|
|
|
Försvar3 |
16 410 |
18 643 |
18 662 |
18 614 |
19 331 |
Kvinnor |
18,6 |
17,5 |
17,5 |
16,9 |
16,9 |
Män |
81,4 |
82,5 |
82,5 |
83,1 |
83,1 |
|
|
|
|
|
|
Övrig verksamhet4 |
133 022 |
132 129 |
135 685 |
139 003 |
140 967 |
Kvinnor |
56,2 |
56,7 |
57,5 |
57,5 |
57,5 |
Män |
43,8 |
43,3 |
42,5 |
42,5 |
42,5 |
1Affärsverk och infrastruktur.
2Universitet och högskolor.
3Försvarsmakten.
4Omfattar bl.a. Miljö, teknik och jordbruk, men även arbetsliv, omsorg och utbildning samt länsstyrelser, Regeringskansliet och stabsmyndigheter. Källa: Arbetsgivarverket.
15
Bilaga 6
Statliga myndigheter m.m.
Statliga myndigheter m.m.
I de konsoliderade resultat- och balans- räkningarna och finansieringsanalysen ingår samtliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen med undantag för Riksbanken och allmänna pensionsfonderna samt premiepensionssystemets tillgångar och skulder inklusive avkastningen på dessa medel.
Dessutom ingår Riksbankens grundfond och fonder och andelar som redovisas av myndigheter enligt ovan. Fonderna och andelarna tas inte upp separat i denna bilaga, utan de viktigaste fonderna framgår i not 42 medan andelar i statligt ägda bolag förtecknas i främst not 26.
De ingående myndigheterna förtecknas nedan. Eftersom förteckningen anger de myndigheter som de finansiella dokumenten omfattar, ingår inte nämndmyndigheter och liknande vars ekonomiska utfall redovisas av en annan myndighet. Inte heller ingår nedlagda myndigheter som saknar ekonomiskt utfall 2014.
A
Affärsverket svenska kraftnät Allmänna reklamationsnämnden Arbetsdomstolen Arbetsförmedlingen Arbetsgivarverket Arbetsmiljöverket Avvecklingsmyndigheten för
utbildningsmyndigheter m.m. (myndigheten upphörde
B
Barnombudsmannen
Blekinge tekniska högskola
Bokföringsnämnden
Bolagsverket
Boverket
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 6
Brottsförebyggande rådet
Brottsoffermyndigheten
C
Centrala etikprövningsnämnden
Centrala studiestödsnämnden
D
Datainspektionen
Diskrimineringsombudsmannen
Domarnämnden
Domstolsverket
E
Ekobrottsmyndigheten
Ekonomistyrningsverket Elsäkerhetsverket Energimarknadsinspektionen Ersättningsnämnden Exportkreditnämnden
F
Fastighetsmäklarinspektionen Finansinspektionen Finanspolitiska rådet
Folke Bernadotteakademin Folkhälsomyndigheten (myndigheten startade
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
Fortifikationsverket Forum för levande historia
3
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 6
Försvarets materielverk
Försvarets radioanstalt
Försvarsexportmyndigheten
Försvarshögskolan
Försvarsmakten
Försvarsunderrättelsedomstolen
Försäkringskassan
G
Gentekniknämnden
Gymnastik- och idrottshögskolan Göteborgs universitet
H
Havs- och vattenmyndigheten
Högskolan Dalarna
Högskolan i Borås
Högskolan i Gävle
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Skövde
Högskolan Kristianstad
Högskolan Väst
I
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Inspektionen för socialförsäkringen Inspektionen för strategiska produkter Inspektionen för vård och omsorg Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
Institutet för rymdfysik
Institutet för språk och folkminnen
J
Justitiekanslern
K
Kammarkollegiet Karlstads universitet Karolinska institutet Kemikalieinspektionen Kommerskollegium Konjunkturinstitutet Konkurrensverket Konstfack Konstnärsnämnden Konsumentverket Kriminalvården Kronofogdemyndigheten Kungl. Biblioteket Kungl. Konsthögskolan
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kungl. Tekniska högskolan Kungliga slottsstaten Kustbevakningen Kärnavfallsfonden
L
Lantmäteriet Linköpings universitet Linnéuniversitetet
Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet Livsmedelsverket
Lotteriinspektionen Luftfartsverket, affärsverk Luleå tekniska universitet Lunds universitet Läkemedelsverket Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Norrbottens län
4
Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Östergötlands län
M
Malmö högskola Marknadsdomstolen Medlingsinstitutet Migrationsverket Mittuniversitetet Moderna Museet
Myndigheten för delaktighet (myndigheten bytte namn
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor Myndigheten för kulturanalys
Myndigheten för radio och tv
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för tillgängliga medier Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (myndigheten bytte namn
Myndigheten för yrkeshögskolan Mälardalens högskola
N
Nationalmuseum med Prins Eugens
Waldemarsudde
Naturhistoriska riksmuseet
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 6
Naturvårdsverket Nordiska Afrikainstitutet
Nämnden för statligt stöd till trossamfund
P
Patent- och registreringsverket
Patentbesvärsrätten
Patentombudsnämnden
Pensionsmyndigheten
Polarforskningssekretariatet
Post- och telestyrelsen
Presstödsnämnden
R
Regeringskansliet
Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg Regionala etikprövningsnämnden i Linköping Regionala etikprövningsnämnden i Lund Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm Regionala etikprövningsnämnden i Umeå Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala Revisorsnämnden
Riksantikvarieämbetet Riksarkivet Riksbankens grundfond Riksdagens ombudsmän Riksdagsförvaltningen Riksgäldskontoret
Rikspolisstyrelsen (hela polisorganisationen ingår utom Säkerhetspolisen) Riksrevisionen
Riksutställningar
Rymdstyrelsen
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Rättsmedicinalverket
S
Sameskolstyrelsen
Bilaga 7
Ordlista
Utdrag ur protokoll
vid regeringssammanträde den 9 april 2015
Närvarande: Statsministern S Löfven, ordförande, och statsråden Y Johansson, M Johansson, I Baylan, K Persson,
P Hultqvist, H Hellmark Knutsson, I Lövin, Å Regnér,
M Andersson, A Ygeman, A Johansson, P Bolund, M Kaplan, M Damberg, A Bah Kuhnke, A Strandhäll, A Shekarabi,
G Fridolin, A Hadzialic
Föredragande: Statsrådet M Andersson
Regeringen beslutar skrivelsen 2014/15:101 Årsredovisning för staten 2014