Årsredovisning för staten

Skr. 2014/15:101

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2014

Den offentliga sektorn redovisade 2014 ett underskott som uppgick till 74 miljarder kronor eller 1,9 procent av BNP. Det finansiella sparandet försämrades med ca 22 miljarder kronor jämfört med 2013.

Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 28 procent av BNP. Underskottet i statens budget uppgick till 72 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 59 miljarder kronor jämfört med 2013.

Resultaträkningen uppvisade ett underskott på 68 miljarder kronor. Jämfört med 2013 försämrades resultatet med 44 miljarder kronor. Statsskulden ökade med 110 miljarder kronor till 1 347 miljarder kronor vid utgången av 2014. Som andel av BNP ökade statsskulden från 32,7 procent 2013 till 34,5 procent 2014.

I följande tabell redovisas några nyckeltal av- seende det ekonomiska utfallet 2014 jämfört med 2013.

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

		Procent		Procent
	2014	av BNP1	2013	av BNP2
Den offentliga sektorns
finansiella sparande	-74	-1,9	-52	-1,4

Statens
budgetsaldo	-72	-1,8	-131	-3,5

Utgiftstak	1 107	28,3	1 095	29,0
Takbegränsade
utgifter	1 096	28,0	1 067	28,3

Statens nettoförmögenhet	-413	-10,6	-346	-9,2
Statsskuld	1 347	34,5	1 236	32,7

Årets över-/underskott
i resultaträkningen	-68	-1,7	-24	-0,6

Utlåning3	415	10,6	379	10,0
Garantiförbindelser4	1 727	44,2	1 668	44,2

1Prel. BNP för 2014 uppgår till 3 908 miljarder kronor (löpande priser).

2Rev. BNP för 2013 uppgår till 3 776 miljarder kronor (löpande priser).

3Inklusive utlåning till Riksbanken.

4Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

Skr. 2014/15:101

Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

	2014	2013
Inkomster	1 896	1 861
Skatter och avgifter	1664	1 613
Övriga inkomster	232	248
Utgifter	1 970	1 912

Finansiellt sparande	-74	-52

varav staten	-56	-43
varav ålderspensionssystemet	3	-5
varav kommunala sektorn	-21	-3

Utfallet	för det finansiella sparandet 2014
blev	-74 miljarder	kronor,	motsvar-

ande -1,9 procent av BNP. Det genomsnittliga

finansiella	sparandet	2005–2014 uppgick till
0,4 procent	av BNP.	Det finansiella sparandet

har försämrats de senaste åren. På liknande sätt har det strukturella sparandet försämrats de senaste åren. År 2014 låg det strukturella sparandet under målet med närmare 2 procent- enheter.

Utgiftstaket för staten

Miljarder kronor

	2014	2013
Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå	1 103	1 093
Tekniska justeringar	4	2
Utgiftstak, slutligt fastställt	1 107	1 095
Takbegränsade utgifter	1 096	1 067
Budgeteringsmarginal	11	28
Budgeteringsmarginal, procent av
takbegränsade utgifter	1,0	2,6

Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2014 uppgick till 1 107 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 096 miljarder kronor, dvs. 11 miljarder kronor lägre än fastställt tak.

Utfallet för statens budget

Utfallet för statens budget 2014 och 2013

Miljarder kronor

	Statens
	budget
	20141	2014	2013
Totala inkomster	820	790	791
Statens
skatteinkomster	812	802	777
Övriga inkomster	9	-12	13
Totala utgifter m.m.	866	862	921
Utgiftsområden exkl.
statsskuldsräntor
m.m.	835	838	811
Statsskuldsräntor
m.m.	22	3	17
Förändring av
anslagsbehållningar	-2
Riksgäldskontorets
nettoutlåning	11	22	96
Kassamässig
korrigering	0	0	-2

Budgetsaldo	-45	-72	-131

1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2013.

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 820 miljarder kronor. Utfallet blev drygt 790 miljarder kronor, vilket är 30 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget. Skatteinkomsterna för staten blev 10 miljarder kronor lägre än budget. Det är främst skatt på arbete som blivit lägre. Det beror bl.a. på högre husavdrag (ROT och RUT) än väntat. Övriga inkomster blev drygt 20 miljarder kronor lägre än budget. Det beror dels på att utdelningarna från statens aktier blev lägre än väntat, dels på att inga större försäljningar av egendom gjordes under 2014.

Utgifter m.m. i statens budget uppgick till 862 miljarder kronor, vilket är 3,3 miljarder kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2014. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades ytterligare 10 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 14 miljarder kronor lägre.

Resultaträkning

Miljarder kronor

	2014	2013
Intäkter
Skatteintäkter	1 023	999
Övriga intäkter	101	112
Summa intäkter	1 124	1 111
Kostnader
Transfereringar m.m.	-929	-925
Statens egen verksamhet	-252	-247
Summa kostnader	-1 182	-1 173
Resultat från andelar i hel- och
delägda företag	12	7
Finansiella intäkter och kostnader,
netto	-21	31

Årets överkott/underskott	-68	-24

Årets underskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgår till knappt 68 miljarder kronor och innebär en för- sämring med 44 miljarder kronor jämfört med 2013. Skatteintäkterna ökade med 24 miljarder kronor.

Skatteintäkterna uppgick till 1 023 miljarder kronor och utgjorde 90 procent av de totala intäkterna.

Kostnaderna för transfereringar, exklusive avsättningar till fonder, uppgick till 921 miljarder kronor, en ökning med 20 miljarder kronor jämfört med 2013.

Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 252 miljarder kronor, vilket mot- svarar en ökning med 5 miljarder kronor jämfört med 2013.

Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 12 miljarder kronor, vilket är en ökning med 5 miljarder kronor jämfört med 2013.

Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till drygt -21 miljarder kronor, vilket är en försämring med 53 miljarder kronor jämfört med 2013. Drygt 33 miljarder kronor av resulta- tet 2013 avsåg reavinst från försäljningen av aktieinnehavet i Nordea AB. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 32 miljarder kronor, vilket är en ökning med 14 miljarder kronor jämfört med 2013.

Skr. 2014/15:101

Balansräkning

Miljarder kronor

	2014	2013
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	8	8
Materiella anläggningstillgångar	519	497
Finansiella anläggningstillgångar	393	389
Utlåning	415	379
Varulager m.m.	3	3
Fordringar	142	83
Periodavgränsningsposter	28	28
Kortfristiga placeringar	18	15
Kassa och bank	7	7
Summa tillgångar	1 533	1 410
Kapital och skulder
Nettoförmögenhet	-413	-346
Fonder	139	131
Avsättning för pensioner m.m.	232	225
Statsskulden	1 347	1 236
Skulder m.m.	147	84
Periodavgränsningsposter	81	80
Summa kapital och skulder	1 533	1 410
Garantiförbindelser	1 513	1 435
Övriga ansvarsförbindelser	18	17

Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), blev negativ och uppgick till -413 miljarder kronor vid utgången av 2014, vilket motsva- rar -10,6 procent av BNP. I förhållande till 2013 försämrades nettoförmögenheten med 67 mil- jarder kronor.

Den konsoliderade statsskulden ökade med 110 miljarder kronor till 1 347 miljarder kronor vid utgången av 2014. Lån i svenska kronor ökade med 72 miljarder kronor och lån i utländsk valuta ökade med 38 miljarder kronor.

Skr. 2014/15:101

Statliga garantier

Statliga garantiåtaganden

Miljarder kronor

	2014	2013
Insättningsgarantin	1 389	1 313
Investerarskyddet
Kreditgarantier	206	233
Garantier om tillförsel av kapital	122	112
Pensionsgarantier	8	8
Övriga garantier	2	2

Totalt	1 727	1 668

Statliga garantiåtaganden ökade med 59 miljarder kronor jämfört med 2013 och uppgick till 1 727 miljarder kronor vid utgången av 2014. Som andel av BNP ligger de statliga garanti- åtagandena på ca 44 procent. Insättningsgarantin uppgick till 1 389 miljarder kronor, vilket är en ökning med 76 miljarder kronor jämfört med 2013. Kreditgarantier inklusive exportgarantier uppgick till 206 miljarder kronor, vilket innebär en minskning med 27 miljarder kronor i för- hållande till 2013. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 122 miljarder kronor, vilket utgör en ökning med 10 miljarder kronor jäm- fört med 2013.

Den samlade risken i statens garantier och utlåning bedöms som låg.

Garantiåtagandena i denna tabell avviker från de garantier som redovisas inom linjen till balansräkningen. Avvikelsen avser garantier för vilka avsättning görs i balansräkningen.

Statlig utlåning

Statens utlåning

Miljarder kronor

lån/ändamål	2014	2013
Lån till Riksbanken	227	193
Studielån	174	170
Lån till andra stater	6	7
Övriga lån	8	9

Summa	415	379

Statens utlåning uppgick till 415 miljarder kronor. Utlåningen till Riksbanken och CSN:s studielån utgör huvuddelen av statens utlåning.

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel samt revisionens utlåtanden från granskningar varpå regeringen lämnar följande intygande:

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, vilket omfattar en resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Miljarder kronor

	2014	2013
Betalningar till EU	42	37
Betalningar från EU	12	10

Nettoflöde från statens budget till EU	30	27

Sveriges avgift till EU uppgick till 42 miljarder kronor. Bidragen från EU uppgick till 12 mil- jarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 30 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 2,5 mil- jarder kronor jämfört med 2013. Ökningen jämfört med 2013 förklaras främst av att de rabatter som Sverige erhåller på BNI-avgiften 2014–2020 och den momsbaserade avgiften ännu inte realiserats utan kommer att hanteras retroaktivt.

Skr. 2014/15:101

Innehållsförteckning

	Sammanfattning…………………………………………………………………...5
	Årsredovisning för staten 2014 ...........................................................................		21
1	Uppföljning av de budgetpolitiska målen...........................................................		27
	1.1	Den offentliga sektorns finansiella sparande .................................	27
	1.2	Utgiftstaket för 2014 .......................................................................	30
2	Utfallet för statens budget...................................................................................		35
	2.1	Saldot i statens budget 2014............................................................	35
	2.2	Inkomster i statens budget 2014.....................................................	38
	2.2.1	Prognosförutsättningar ...................................................................	38
	2.2.2	Totala skatteintäkter........................................................................	41
	2.2.3	Övriga inkomster.............................................................................	46
	2.3	Utgifter i statens budget 2014.........................................................	53
	2.3.1	Utgifter i statens budget – sammanfattning ..................................	53
	2.3.2	Förklarande faktorer till avvikelserna mot budgeten ....................	57
	2.3.3	Indragningar.....................................................................................	59
	2.3.4	Överskridanden................................................................................	60
	2.4	Utfall per utgiftsområde..................................................................	60
	2.4.1	Utgiftsområde 1 Rikets styrelse .....................................................	61
	2.4.2	Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning............	64
	2.4.3	Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution.....................................	67
	2.4.4	Utgiftsområde 4 Rättsväsendet.......................................................	68
	2.4.5	Utgiftsområde 5 Internationell samverkan ....................................	70
	2.4.6	Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ...............	71
	2.4.7	Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ........................................	75
	2.4.8	Utgiftsområde 8 Migration .............................................................	78
	2.4.9	Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg .............	80

2.4.10Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

	funktionsnedsättning.......................................................................		83
2.4.11	Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ..................		86
2.4.12	Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn......		89
2.4.13	Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ............................		91
2.4.14	Utgiftsområde 14	Arbetsmarknad och arbetsliv............................	94
2.4.15	Utgiftsområde 15	Studiestöd ..........................................................	98
2.4.16	Utgiftsområde 16	Utbildning och universitetsforskning............	101
2.4.17	Utgiftsområde 17	Kultur, medier, trossamfund och fritid .........	108

2.4.18Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

	byggande samt konsumentpolitik.................................................	111
2.4.19	Utgiftsområde 19 Regional tillväxt...............................................	113

Skr. 2014/15:101

	2.4.20	Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård...........................	115
	2.4.21	Utgiftsområde 21 Energi................................................................	118
	2.4.22	Utgiftsområde 22 Kommunikationer............................................	120
	2.4.23	Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel .....	125
	2.4.24	Utgiftsområde 24 Näringsliv .........................................................	127
	2.4.25	Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner......................	130
	2.4.26	Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.....................................	131
	2.4.27	Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen....................	134
	2.4.28	Förändring av anslagsbehållningar ................................................	135
	2.4.29	Riksgäldskontorets nettoutlåning .................................................	136
	2.4.30	Kassamässig korrigering.................................................................	140
	2.4.31	Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget ...................	141
	2.5	Underliggande saldo och engångseffekter ....................................	143
	2.6	Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget..............	146
	2.7	Beställningsbemyndiganden...........................................................	150
	2.8	Inomstatliga lån ..............................................................................	151
	2.9	Övriga krediter ...............................................................................	152
3	Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys ..................................		155
	3.1	Resultaträkning...............................................................................	155
	3.1.1	Intäkter............................................................................................	156
	3.1.2	Kostnader........................................................................................	157
	3.1.3	Transfereringar ...............................................................................	158
	3.1.4	Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade .........................	160
	3.1.5	Förbättrat resultat i statliga företag...............................................	160
	3.1.6	Nettokostnaden för statsskulden ökade .......................................	161
	3.2	Balansräkning..................................................................................	161
	3.2.1	Nettoförmögenheten minskade ....................................................	162
	3.2.2	Övriga förändringar i balansräkningen .........................................	162
	3.3	Finansieringsanalys med kommentarer.........................................	164
	3.3.1	Statens verksamhet gav negativt kassaflöde..................................	165
	3.3.2	Kassaflödet från investeringar blev svagare...................................	165
	3.3.3	Statens nettoutlåning var lägre än 2013.........................................	166
	3.3.4	Kassaflödet från finansiella aktiviteter förbättrades.....................	166
	3.3.5	Statens lån minskade ......................................................................	166
	3.3.6	Samband mellan resultaträkningen och utfallet på
		statens budget .................................................................................	166
	3.3.7	Justeringar som är hänförliga till statsskulden..............................	167
	3.4	Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar ..........................	167
	3.4.1	Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning ....................	167
	3.4.2	Redovisningsprinciper för statens budget ....................................	176
	3.4.3	Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget..............	176
	3.5	Noter ...............................................................................................	178
	3.5.1	Noter till resultaträkningen ...........................................................	178
	3.5.2	Noter till balansräkningen .............................................................	200
	3.5.3	Noter till finansieringsanalysen.....................................................	230
4	Utvecklingen av statsskulden .............................................................................		237
	4.1	Definition av statsskulden .............................................................	237
	4.2	Statsskuldens fördelning och löptid ..............................................	238
	4.3	Statsskuldens kostnader .................................................................	240

			Skr. 2014/15:101
5	Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning.........................		245
	5.1	Statliga garantier.............................................................................	245
	5.1.1	Garantiportföljens sammansättning .............................................	246
	5.1.2	De olika garantityperna .................................................................	248
	5.1.3	Förväntade förluster i statens samlade garantiportfölj................	252
	5.1.4	Tillgångar i garantiverksamheten ..................................................	253

5.1.5Jämförelse mellan avsättningar för förväntade förluster och

tillgångar i garantiverksamheten ...................................................

255

5.1.6Flöden i garantiverksamheten och dess påverkan på statens finanser

		.........................................................................................................	255
	5.2	Statlig utlåning med kreditrisk......................................................	257
	5.2.1	Utlåningsportföljens sammansättning .........................................	258
	5.2.2	De olika lånen med kreditrisk .......................................................	259
	5.3	Stabilitetsfonden ............................................................................	261
	5.4	Samlad analys av statens risker......................................................	261
	5.4.1	Kreditrisk – den ordinarie portföljen ...........................................	261
	5.4.2	Likviditetsrisk – den ordinarie portföljen ....................................	262
	5.4.3	Statens åtagande i den finansiella sektorn ....................................	262
6	Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU.............................		265

6.1Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska

statsförvaltningen ..........................................................................

265

6.1.1Innehållet i regeringens nationella intygande avseende

	EU-medel .......................................................................................	265
6.1.2	Ramverket för intern styrning och kontroll ................................	266
6.1.3	Omfattningen av regeringens nationella intygande.....................	266
6.2	Räkenskapssammanställning av EU-medel..................................	268
6.2.1	Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen..........	268
6.2.2	Resultaträkning ..............................................................................	269
6.2.3	Balansräkning .................................................................................	270
6.2.4	Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning .........	270
6.3	Bedömning av ansvariga myndigheter ..........................................	271

6.3.1Intygande av räkenskaper och bedömning av intern styrning

och kontroll....................................................................................

271

6.3.2Ekonomistyrningsverkets iakttagelser samt åtgärder vid

myndigheterna ...............................................................................

272

6.3.3Riksrevisionens granskning av myndigheternas

	årsredovisningar och ledningens förvaltning ...............................	275
6.4	Regeringens övergripande bedömning och
	nationella intygande av EU-medel................................................	275

6.5Europeiska revisionsrättens årsrapport om

	budgetgenomförandet ...................................................................	276
6.5.1	Väsentliga iakttagelser budgetåret 2013 .......................................	276
6.5.2	Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige .............................	276
6.5.3	Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser ............	277
6.6	Redovisning av samtliga EU-medel ..............................................	277
6.6.1	Avgiften till EU:s budget ..............................................................	277
6.6.2	Redovisningen i statens budget.....................................................	278
6.6.3	Redovisning i resultaträkningen ...................................................	280

Skr. 2014/15:101

Tabellförteckning
Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande...................................................	28
Tabell 1.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande, exkl. ändrad
bruttoredovisning till följd av ENS 20101 ........................................................................	28
Tabell 1.3 Det finansiella sparandet i delsektorerna .....................................................	28
Tabell 1.4 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för
avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande .....................	29
Tabell 1.5 Utgiftstaket ....................................................................................................	30
Tabell 1.6 Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå för 2014......................................	31
Tabell 1.7 Takbegränsade utgifter ..................................................................................	31
Tabell 1.8 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet
av utgiftstaket för 2014 till utfallet för 2014.................................................................	32
Tabell 2.1 Utfall för statens budget 2014 ......................................................................	35
Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget......	36
Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2013–2014 .........................................................	37
Tabell 2.4 Utgifter...........................................................................................................	38
Tabell 2.5 Skattereformer 2014 ......................................................................................	38
Tabell 2.6 Antaganden i 2015 års ekonomiska vårproposition jämfört med
budgetpropositionen för 2014 .......................................................................................	39
Tabell 2.7 Tidpunkt för fastställt utfall för de inkomsttitlar som ännu
saknar utfall för 2014......................................................................................................	40
Tabell 2.8 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i
årsredovisningen för staten och slutligt utfall ..............................................................	41
Tabell 2.9 Totala skatteintäkter och inkomster i statens budget,
jämfört med statens budget för 2013 och 2014 ............................................................	42
Tabell 2.10 Övriga inkomster, sammanfattning ............................................................	47
Tabell 2.11 Inkomster av statens verksamhet, översikt ................................................	47
Tabell 2.12 Rörelseöverskott..........................................................................................	47
Tabell 2.13 Ränteinkomster............................................................................................	48
Tabell 2.14 Aktieutdelning 2013 och 2014 ....................................................................	49
Tabell 2.15 Inkomster av försåld egendom ...................................................................	50
Tabell 2.16 Återbetalning av lån.....................................................................................	50
Tabell 2.17 Kalkylmässiga inkomster.............................................................................	51
Tabell 2.18 Statliga pensionsavgifter..............................................................................	51
Tabell 2.19 Bidrag m.m. från EU ...................................................................................	52
Tabell 2.20 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet ....................................	53
Tabell 2.21 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto........................	53
Tabell 2.22 Utgifter i statens budget 2014 ....................................................................	54
Tabell 2.23 Utfallet för statens budget 2013–2014 .......................................................	55
Tabell 2.24 Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall och budget för 2014....	57
Tabell 2.25 Makroekonomiska förutsättningar.............................................................	58
Tabell 2.26 Indragningar 2014........................................................................................	59

Skr. 2014/15:101
Tabell 2.27 Medgivna överskridanden 2014 ...................................................................	60
Tabell 2.28 UO 1 Anslag.................................................................................................	61
Tabell 2.29 UO 1 Beställningsbemyndiganden..............................................................	62
Tabell 2.30 UO 1 Garantier ............................................................................................	62
Tabell 2.31 UO 1 Inomstatliga lån .................................................................................	62
Tabell 2.32 UO 2 Anslag.................................................................................................	64
Tabell 2.33 UO 2 Beställningsbemyndiganden..............................................................	64
Tabell 2.34 UO 2 Utlåning .............................................................................................	65
Tabell 2.35 UO 2 Garantier ............................................................................................	65
Tabell 2.36 UO 2 Inomstatliga lån .................................................................................	66
Tabell 2.37 UO 2 Övriga krediter ..................................................................................	66
Tabell 2.38 UO 3 Anslag.................................................................................................	67
Tabell 2.39 UO 4 Anslag.................................................................................................	68
Tabell 2.40 UO 5 Anslag.................................................................................................	70
Tabell 2.41 UO 5 Beställningsbemyndiganden..............................................................	70
Tabell 2.42 UO 6 Anslag.................................................................................................	71
Tabell 2.43 UO 6 Beställningsbemyndiganden..............................................................	72
Tabell 2.44 UO 6 Garantier ............................................................................................	73
Tabell 2.45 UO 6 Inomstatliga lån .................................................................................	73
Tabell 2.46 UO 6 Övriga krediter ..................................................................................	73
Tabell 2.47 UO 7 Anslag.................................................................................................	75
Tabell 2.48 Utfall för bistånd 2005–2014 .......................................................................	76
Tabell 2.49 UO 7 Beställningsbemyndiganden..............................................................	76
Tabell 2.50 UO 7 Garantier ............................................................................................	76
Tabell 2.51 UO 7 Övriga krediter ..................................................................................	77
Tabell 2.52 UO 8 Anslag.................................................................................................	78
Tabell 2.53 Asylsökande m.m. 2014 ...............................................................................	78
Tabell 2.54 UO 8 Beställningsbemyndiganden..............................................................	79
Tabell 2.55 UO 9 Anslag.................................................................................................	80
Tabell 2.56 UO 9 Beställningsbemyndiganden..............................................................	82
Tabell 2.57 UO 10 Anslag...............................................................................................	83
Tabell 2.58 UO 10 Ohälsomått ......................................................................................	84
Tabell 2.59 UO 10 Beställningsbemyndiganden............................................................	85
Tabell 2.60 UO 10 Övriga krediter ................................................................................	85
Tabell 2.61 UO 11 Anslag...............................................................................................	86
Tabell 2.62 UO 11 Övriga krediter ................................................................................	87
Tabell 2.63 UO 12 Anslag...............................................................................................	89
Tabell 2.64 UO 13 Anslag...............................................................................................	91
Tabell 2.65 Kommunmottagna flyktingar och andra skydds-behövande
samt deltagare i etableringsuppdraget............................................................................	91
Tabell 2.66 UO 13 Beställningsbemyndiganden............................................................	92
Tabell 2.67 UO 14 Anslag...............................................................................................	94
Tabell 2.68 Arbetslöshet..................................................................................................	94
Tabell 2.69 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser .........................................	96
Tabell 2.70 Bidrag till lönegarantiersättning ..................................................................	96
Tabell 2.71 UO 14 Beställningsbemyndiganden............................................................	96
Tabell 2.72 UO 15 Anslag...............................................................................................	98
Tabell 2.73 UO 15 Beställningsbemyndiganden............................................................	99
Tabell 2.74 UO 15 Utlåning .........................................................................................	100
Tabell 2.75 UO 16 Anslag.............................................................................................	101
Tabell 2.76 UO 16 Beställningsbemyndiganden..........................................................	103

	Skr. 2014/15:101
Tabell 2.77 UO 16 Garantier........................................................................................	104
Tabell 2.78 UO 17 Anslag ............................................................................................	108
Tabell 2.79 UO 17 Beställningsbemyndiganden.........................................................	109
Tabell 2.80 UO 17 Utlåning.........................................................................................	109
Tabell 2.81 UO 18 Anslag ............................................................................................	111
Tabell 2.82 UO 18 Beställningsbemyndiganden.........................................................	111
Tabell 2.83 UO 18 Garantier........................................................................................	112
Tabell 2.84 UO 18 Övriga krediter..............................................................................	112
Tabell 2.85 UO 19 Anslag ............................................................................................	113
Tabell 2.86 UO 19 Beställningsbemyndiganden.........................................................	113
Tabell 2.87 UO 20 Anslag ............................................................................................	115
Tabell 2.88 UO 20 Beställningsbemyndiganden.........................................................	116
Tabell 2.89 UO 21 Anslag ............................................................................................	118
Tabell 2.90 UO 21 Beställningsbemyndigande ...........................................................	119
Tabell 2.91 UO 21 Utlåning.........................................................................................	119
Tabell 2.92 UO 21 Inomstatliga lån.............................................................................	119
Tabell 2.93 UO 22 Anslag ............................................................................................	120
Tabell 2.94 Utveckling av statens transportinfrastruktur...........................................	121
Tabell 2.95 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur .................................	122
Tabell 2.96 UO 22 Beställningsbemyndiganden.........................................................	122
Tabell 2.97 UO 22 Utlåning.........................................................................................	123
Tabell 2.98 UO 22 Garantier........................................................................................	123
Tabell 2.99 UO 22 Inomstatliga lån.............................................................................	123
Tabell 2.100 UO 23 Anslag ..........................................................................................	125
Tabell 2.101 UO 23 Beställningsbemyndiganden.......................................................	126
Tabell 2.102 UO 23 Garantier......................................................................................	126
Tabell 2.103 UO 23 Övriga krediter............................................................................	126
Tabell 2.104 UO 24 Anslag ..........................................................................................	127
Tabell 2.105 UO 24 Beställningsbemyndigande .........................................................	128
Tabell 2.106 UO 24 Utlåning.......................................................................................	128
Tabell 2.107 UO 24 Garantier......................................................................................	128
Tabell 2.108 UO 24 Övriga krediter............................................................................	128
Tabell 2.109 UO 25 Anslag ..........................................................................................	130
Tabell 2.110 UO 26 Anslag ..........................................................................................	131
Tabell 2.111 Räntor på statsskulden 2010–2014, fördelning på
anslagets komponenter.................................................................................................	132
Tabell 2.112 Räntor och valutakurser 2010–2014 årsgenomsnitt ..............................	132
Tabell 2.113 Avgiften till Europeiska unionen ............................................................	134
Tabell 2.114 Förändringar av anslagsbehållningar exkl.
UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 2010–2014.................................................................	135
Tabell 2.115 Specifikation av anslagsbehållningar över
1 000 miljoner kronor under något av åren 2010–2014..............................................	136
Tabell 2.116 Riksgäldskontorets nettoutlåning...........................................................	137
Tabell 2.117 Förändring av behållningar på myndigheters räntekonto .....................	137
Tabell 2.118 Stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret........................................	139
Tabell 2.119 Kassamässig korrigering ..........................................................................	140
Tabell 2.120 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget ............................	142
Tabell 2.121 Statens budgetsaldo 2014 och 2013 justerat för större
engångseffekter.............................................................................................................	145
Tabell 2.122 Realekonomisk fördelning av statens budget ........................................	147
Tabell 2.123 Beställningsbemyndiganden 2014...........................................................	151

Skr. 2014/15:101
Tabell 2.124 Inomstatliga lån ........................................................................................	151
Tabell 2.125 Övriga krediter .........................................................................................	152
Tabell 3.1 Resultaträkning.............................................................................................	156
Tabell 3.2 Balansräkning................................................................................................	161
Tabell 3.3 Finansieringsanalys.......................................................................................	165
Tabell 3.4 Samband mellan resultaträkningens statens budgetsaldo 2014 .................	166
Tabell 3.5 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget...........................	177
Tabell 4.1 Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2014 ........	237
Tabell 4.2 Regeringens riktlinjer för 2014....................................................................	238
Tabell 4.3 Statsskuldens utveckling och sammansättning...........................................	239
Tabell 4.4 Nominella lån i svenska kronor...................................................................	239
Tabell 4.5 Statsskuldens kostnader...............................................................................	240
Tabell 5.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser ....................................................	246
Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier .........................................................	248
Tabell 5.3 Avsättningar för förväntade garantikostnader (exklusive
insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital)...............	253
Tabell 5.4 Tillgångar i garantiverksamheten (exklusive stabilitetsfonden) ................	254
Tabell 5.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar
i garantiverksamheten (exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet,
bankgarantier och garantikapital).................................................................................	255
Tabell 5.6 Flöden i garantiverksamheten......................................................................	256
Tabell 5.7 Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet....................................	257
Tabell 5.8 Statens utlåning med kreditrisk...................................................................	258
Tabell 5.9 Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori.....................................	259
Tabell 6.1 Resultaträkning avseende fleråriga budgetramarna 2007–2013
och 2014–2020 ...............................................................................................................	269
Tabell 6.2 Balansräkning avseende fleråriga budgetramarna 2007–2013
och 2014–2020 ...............................................................................................................	270
Tabell 6.3 Utfall på anslag och inkomsttitlar fleråriga budgetramarna 2007–2013
och 2014–2020 ...............................................................................................................	270
Tabell 6.4 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt)........................................	279
Tabell 6.5 Anslag finansierade med EU-medel ............................................................	280

Skr. 2014/15:101

Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

	2014	2014	Utfall-	2013
	BP2014	Utfall	BP14	Utfall
Inkomster	1 842	1 896	54	1 861
Skatter och avgifter1	1 654	1 664	11	1 613
varav ENS 2010		11	11	9
Övriga inkomster	188	232	43	248
varav ENS 2010		49	49	46
Utgifter	1 900	1 970	70	1 912
varav ENS 2010		60	60	55

Finansiellt sparande	-58	-74	-16	-52
Procent av BNP	-1,5	-1,9	-0,3	-1,4

1 Drygt 40 procent av utfallet för skatter och avgifter för 2014 är fortfarande baserat på prognoser. Det rör t.ex. inkomstskatter för hushåll och företag, avkastningsskatt samt fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Justerat för bruttoeffekter av övergången till ENS 2010 fördelar sig avvikelsen mellan beräkningarna i budgetpropositionen för 2014 och utfallet 2014 relativt lika mellan inkomster och utgifter. Merparten av avvikelsen för inkomsterna rör kapitalinkomster medan underskattning av de kommunala utgifterna i huvudsak förklarar utgiftsavvikelserna.

Tabell 1.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande, exkl. ändrad bruttoredovisning till följd av ENS 20101

Miljarder kronor

	2014	2014	Utfall-	2013
	BP2014	Utfall	BP14	Utfall
Inkomster	1 842	1 836	-6	1 805
Skatter och avgifter2	1 654	1 654	-0	1 603
Övriga inkomster	188	183	-5	202

Utgifter	1 900	1 910	10	1 858

Finansiellt sparande	-58	-74	-16	-52
Procent av BNP	-1,5	-1,9	-0,3	-1,4

1Avser bruttoförändringar som sammantaget är neutrala för det finansiella sparandet. Utöver bruttoeffekten har övergången till ENS 2010 också inneburit att det finansiella sparandet försämrats med ca 2 miljarder kronor 2014.

2Drygt 40 procent av utfallet för skatter och avgifter för 2014 är fortfarande baserat på prognoser. Det rör t.ex. inkomstskatter för hushåll och företag, avkastningsskatt samt fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Staten och kommunsektorn redovisade under- skott 2014, medan ålderspensionssystemet uppvisade ett mindre överskott. Jämfört med prognosen i budgetpropositionen för 2014, blev utfallet för det finansiella sparandet lägre än beräknat för staten och kommunsektorn, medan sparandet i ålderspensionssystemet i stället underskattades.

Det svagare finansiella sparandet i staten 2014 kan till stor del förklaras av att inkomsterna från aktieutdelningar blev lägre än beräknat. Detta

beror bl.a. på att övergången till ENS 2010 medförde att delar av Riksbankens inlevererade överskott klassats om till extraordinära utdelningar. Avvikelsen i kommunsektorn beror framför allt på att utgifterna för investeringar underskattades i prognosen. I ålderspensions- systemet förklaras avvikelsen av högre kapitalinkomster än prognostiserat.

Jämfört med 2013 försvagades det finansiella sparandet i staten och kommunsektorn medan en svag utveckling av pensionsutgifterna medförde att sparandet i ålderspensionssystemet förstärktes (se tabell 1.3).

Tabell 1.3 Det finansiella sparandet i delsektorerna

Miljarder kronor

	2014	2014	Utfall-	2013
	BP2014	Utfall	BP14	Utfall
Staten	-47	-56	-9	-43
Ålderspensionssystemet	2	3	2	-5
Kommunala sektorn	-12	-21	-8	-3

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Principer för uppföljningen av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Regeringen anser att det är viktigt att det finns tydliga principer för hur målet för den offentliga sektorns sparande följs upp, och att upp- följningen är transparent. I uppföljningen använder sig regeringen av ett antal indikatorer. Det är dock viktigt att peka på problemen med en allt för mekanisk tillämpning av dessa indikatorer. Framför allt finns en risk för att finanspolitiken vid en allt för mekanisk tillämpning riskerar att förstärka konjunktur- svängningarna i stället för att dämpa dem. Regeringens utgångspunkt är därför att inriktningen på finanspolitiken ska bedömas med en bred ansats där ett antal enskilda mål och restriktioner ställs mot varandra.

För att i efterhand avgöra om det finansiella sparandet i den offentliga sektorn varit i linje med målet för det finansiella sparandet använder regeringen som en indikator ett genomsnitt för det finansiella sparandet under de tio senaste åren, vilket för den aktuella perioden omfattar åren 2005–2014. Syftet med denna bakåt- blickande redovisning är att bedöma om det funnits systematiska fel i finanspolitiken som riskerar att minska sannolikheten för att målet ska nås i framtiden.

Skr. 2014/15:101

Tabell 1.4 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP

	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014
Finansiellt sparande	0,3	1,8	2,2	3,3	2,0	-0,7	0,0	-0,1	-0,9	-1,4	-1,9
Bakåtblickande tioårssnitt											0,4

Strukturellt sparande	1,4	2,2	1,5	1,7	2,3	1,6	1,9	1,2	0,1	-0,5	-0,9

Anm.: Den så kallade sjuårsindikatorn beräknas delvis utifrån prognoser för det finansiella sparandet och redovisas därför inte i årsredovisning för staten (se dock 2015 års ekonomiska vårproposition).

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

För att beakta vilken påverkan konjunkturläget har på den offentliga sektorns sparande, använder regeringen också det strukturella sparandet som indikator på hur målet uppfylls. Det strukturella sparandet syftar till att visa hur stort den offentliga sektorns finansiella sparande skulle vara om inkomsterna och utgifterna inte påverkades av konjunkturläget eller engångs- effekter (från och med 2015 års ekonomiska vårproposition beräknas det strukturella sparan- det med en ny beräkningsmetod).1

Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande till och med 2014

År 2014 uppgick det finansiella sparandet till -1,9 procent av BNP och det genomsnittliga finansiella sparandet under perioden 2005–2014 uppgick till 0,4 procent av BNP. Det finansiella sparandet har märkbart försämrats de senaste åren (se tabell 1.4). På liknande sätt har det strukturella sparandet försämrats betydligt de senaste åren. År 2014 låg det strukturella sparandet under målet med närmare 2 procent- enheter.

En samlad bedömning av måluppfyllelsen för 2014 visar att det finansiella sparandet avvek tydligt från den målsatta nivån om ett sparande på 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. I den ekonomiska vårpro- positionen för 2014 redovisar regeringen sin bedömning om hur en återgång till målet ska ske.

1 Se fördjupningsrutan Ny ansats för att beräkna det strukturella sparandet, 2015 års ekonomiska vårproposition.

Skr. 2014/15:101

1.2Utgiftstaket för 2014

Tabell 1.5 Utgiftstaket

Miljarder kronor

	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014
Utgiftstaket, ursprungligt fast-
ställd nivå	877	894	931	949	971	989	1 018	1 050	1 074	1 093	1 103
Tekniska justeringar	-19	-24	-24	0	-14	0	6	13	10	2	4

Reella justeringar1				-11
Utgiftstak, slutligt fastställt	858	870	907	938	957	989	1 024	1 063	1 084	1 095	1 107
Takbegränsade utgifter	856	864	895	910	943	965	986	989	1 022	1 067	1 096

Budgeteringsmarginal	2	6	12	28	14	24	38	74	62	28	11

Budgeteringsmarginal, procent
av takbegränsade utgifter	0,3	0,7	1,3	3,1	1,4	2,5	3,9	7,5	6,0	2,6	1,0

1Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor i BP07. Detta är inte en teknisk justering utan en finanspolitiskt motiverad ändring. Anm.: För åren 1997–2003 se Årsredovisning för staten 2009

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett tydligt medelfristigt uppifrån och ned- perspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgifts- taket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på grund av en god konjunktur) används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits.

Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. En viktig uppgift för utgiftstaket är att ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt håll- bara finanser. Nivån på utgiftstaket bör även främja en önskvärd långsiktig utveckling av de statliga utgifterna. Tillsammans med överskotts- målet är utgiftstaket styrande för det totala skatteuttagets nivå och bidrar till att förhindra en utveckling där skatteuttaget stegvis måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll.

De takbegränsade utgifterna omfattar utgifts- område 1–25 och 27 samt utgifterna för ålders- pensionssystemet vid sidan av statens budget. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattas inte av de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i begränsad omfattning på kort sikt kan påverka dessa

utgifter. De takbegränsade utgifterna utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av ingående anslagssparande och anslagskredit ingår i de tak- begränsade utgifterna.

I budgetpropositionen för 2011 föreslog regeringen att utgiftstakets nivå för 2014 skulle uppgå till 1 103 miljarder kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget. Därefter har vissa budgetförändringar föranlett tekniska justeringar av utgiftstakets nivå. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de för- ändringar som föranleder justeringen. För att föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna på beslutade utgiftstak justerats tekniskt vid flera tillfällen.

De tekniska justeringar som gjorts sedan utgiftstaket för 2014 ursprungligen fastställdes redovisas i tabell 1.6. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och det är praxis att de årsvisa justeringarna avrundas till hela miljarder kronor. Sammantaget har nivån på utgiftstaket 2014 höjts med 4 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar. Flertalet av dessa tekniska justeringar hänför sig till budgetförändringar som föranlett justering av statsbidragen till kommuner och landsting. Till exempel leder en höjning av det särskilda grundavdraget för pensionärer till att kommunernas och lands-

tingens skatteintäkter försämras, vilket för- anleder en höjning av statsbidraget till kommun- sektorn i motsvarande mån. Detta motiverar en teknisk justering av utgiftstaket.

Tabell 1.6 Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå för 2014

Miljarder kronor

	2014
Ursprungligt fastställt utgiftstak (BP 2011)	1 103

Tekniska justeringar i Budgetpropositionen för 2012

Bruttoredovisning av jämställdhetsbonus	0,17
Reglering kommunalekonomisk utjämning: förändrade 3:12
regler	0,22
En route-avgiften ingick felaktigt i bruttoredovisning av
Transportstyrelsens avgiftsintäkter i budgetpropositionen
för 2011	-0,15

Ny nivå i Budgetpropositionen för 2012	1 103
Tekniska justeringar i Budgetpropositionen för 2013

Reglering kommunalekonomisk utjämning: förändrad
fastighetsavgift	0,55

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader	0,20

Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt
utjämningsbelopp Sverige-Danmark	0,13

Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt särskilt
grundavdrag till pensionärer	1,10

Ny nivå i Budgetpropositionen för 2013	1 105
Tekniska justeringar i Budgetpropositionen för 2014

Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt särskilt
grundavdrag till pensionärer	2,43

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader	0,16

Ändrade principer för förlusthantering på studielån	-0,48
Ny nivå i Budgetpropositionen för 2014	1 107

Tekniska justeringar i Budgetpropositionen för 2015

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader	0,00
Ny nivå i bet. 2014/15:FiU1	1 107

Slutligt utgiftstak	1 107

Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket, de tak- begränsade utgifterna, 2014 till 1 095,5 miljarder kronor. Därmed underskred utgifterna utgifts- taket med en marginal på 11,5 miljarder kronor (se tabell 1.7).

De takbegränsade utgifterna blev 4,8 miljarder kronor högre än den av riksdagen antagna budgeten för 2014. Detta förklaras främst av högre utgifter inom utgiftsområdena 27 Avgiften till Europeiska unionen, 8 Migration och 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

Skr. 2014/15:101

funktionsnedsättning med 3,9, 2,6 respektive 2,5 miljarder kronor.

Inom några utgiftsområden blev utgifterna lägre än i den av riksdagen antagna budgeten för 2014, bl.a.: 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 7 Internationellt bistånd och 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn med 3,5, 0,8 respektive 0,8 miljarder kronor.

I avsnitt 2 Utfallet för statens budget redo- visas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa anslag.

Tabell 1.7 Takbegränsade utgifter

Miljarder kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	20141	2014	2014	2013
Utgifter exkl.
statsskuldsräntor2	833,0	837,5	4,5	810,6
Ålderspensionssystemet
vid sidan av statens
budget	257,7	258,0	0,3	256,7
Takbegränsade utgifter	1 090,7	1 095,5	4,8	1 067,3

Budgeteringsmarginal	16,3	11,5	-4,8	27,7

Utgiftstak	1 107	1 107	0	1 095

1Den av riksdagen i december 2013 fastställda budgeten för 2014, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av förslag till ändringar i statens budget för 2014.

2Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.

Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 258 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än beräkningen i budgeten för 2014.

Budgeteringsmarginalens användning

Riksdagen fastställde utgiftstaket för 2014 på den nivå som regeringen föreslog i budget- propositionen för 2011. Budgeteringsmarginalen uppgick då till 60,0 miljarder kronor. I utfallet för 2014 uppgick budgeteringsmarginalen till 11,5 miljarder kronor. Det betyder att budget- eringsmarginalen har blivit 48,6 miljarder kronor mindre sedan utgiftstaket för 2014 fastställdes.

Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna kan öka och nivån bör fastställas så att den stödjer målet för det finansiella sparandet och långsiktigt hållbara offentliga finanser. På längre sikt kan utgifts- takets nivå ses som ett utryck för regeringens syn på hur statens och ålderspensionssystemets totala utgifter bör utvecklas och begränsas i ett medelfristigt perspektiv. Efter att utgiftstakets nivå har fastställts av riksdagen bör det dock inte

Skr. 2014/15:101

betraktas som ett mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom denna behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska utvecklingen. I tabell 1.8 redovisas hur användningen av budgeteringsmarginalen fördelar sig på effekter av förslag till ny politik, reviderad pris- och löneomräkning, reviderade makroekonomiska förutsättningar, förändrat antal personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymförändringar) samt övriga faktorer.

Tabell 1.8 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2014 till utfallet för 2014

Miljarder kronor

	2014
Budgeteringsmarginal i budgetproposi-
tionen för 2011	60,0
Reformer	-34,0
Reviderad pris- och löneomräkning	3,9
Övriga makroekonomiska förändringar	7,7
Volymförändringar	-19,7
Övrigt1	-6,4
Total förändring av budgeteringsmargi-
nalen	-48,6

Budgeteringsmarginal i utfallet för
2013	11,5

1 Inklusive förändring av anslagsbehållningar.

Anm: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmargina- len, dvs. högre utgifter.

Sammantaget har 34,0 miljarder kronor av budgeteringsmarginalen använts för de reformer som regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om sedan utgiftstaket fastställdes. I budget- propositionen för 2012 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. arbetsmarknadspolitiken och infrastrukturområdet (prop. 2011/12:1). I budgetpropositionen för 2013 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. rättsväsendet, migration, arbetsmarknadspolitiken samt inom forskning och utbildning (prop. 2012/13:1). I budgetpropositionen för 2014 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. familjepolitiken, arbetsmarknadspolitiken samt inom forskning och utbildning (prop. 2013/14:1).

Reviderade bedömningar av de makroekono- miska förutsättningarna har medfört att budge- teringsmarginalen blivit 7,7 miljarder kronor större. Det är främst utgifterna för ålderspens- ionssystemet som blivit lägre till följd av att inkomstindex och balansindex successivt har reviderats ner sedan bedömningen i budget- propositionen för 2011. Utgifterna för bistånd har också blivit lägre till följd av att nivån på

bruttonationalinkomsten (BNI) för 2014 stegvis bedömts bli mindre.

Ändrade makroekonomiska förutsättningar har vidare medfört högre utgifter inom vissa områden, i första hand arbetsmarknadsområdet. I budgetpropositionen för 2012 och i 2013 års ekonomiska vårproposition bedömdes utveckl- ingen på arbetsmarknaden bli sämre än i tidigare bedömningar, med högre utgifter för arbetslös- hetsförsäkringen och de arbets-marknadspoli- tiska garantiprogrammen under de därpå följande åren.

Reviderade bedömningar av antalet personer som tar emot ersättning från olika transfe- reringssystem (volymförändringar) har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 19,7 miljarder kronor mindre. Det är i första hand antalet personer i systemet för sjuk- och rehabiliterings- penning som i prognoserna för 2014 successivt bedömts vara fler. Mätt som helårsekvivalenter, uppgick antalet ersättningsmottagare 2014 till ca 200 000, vilket är ca 55 procent fler än bedöm- ningen i budgetpropositionen för 2011. Även inom sjuk- och aktivitetsersättningen var antalet personer fler 2014 än vad som bedömdes för 2014 i budgetpropositionen för 2011. Samman- taget blev utgifterna för ohälsan ca 12,0 miljarder kronor högre för 2014 än i budgetpropositionen för 2011 till följd av volymförändringar.

Vidare uppgick antalet inskrivna asylsökande 2014 till ca 63 000, vilket är ca 150 procent fler än bedömningen för samma år i budgetproposit- ionen för 2011. Utgifterna för migration och integration 2014 (inklusive avräkning från biståndsutgifterna i enlighet med OECD:s biståndskommitté DAC:s definition) har sammantaget blivit ca 8 miljarder kronor högre 2014 till följd av volymförändringar jämför med budgetpropositionen för 2011.

Utgiftsförändringar till följd av övriga fak- torer kan föranledas av nya prognosmetoder, ju- steringar till följd av ny information, korrige- ringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. änd- ringar i EU:s regelverk. Sammantaget medför förändringar till följd av övriga faktorer att bud- geteringsmarginalen blivit 6,4 miljarder kronor mindre. En bidragande orsak är att avgiften till EU blev högre 2014 än i budgetpropositionen för 2014 till följd av övriga orsaker. Det beror dels på revidering av medlemsstaternas BNI- och mervärdsskattebaser, dels på sent beslutade ändringsbudgetar i EU för 2014.

Skr. 2014/15:101

2 Utfallet för statens budget

Enligt 10 kap. 6 § budgetlagen (2011:203) ska årsredovisningen för staten innehålla utfallet på budgetens inkomsttitlar, anslag och statens lånebehov. Statens lånebehov är detsamma som saldot i statens budget men med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna.

Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2013 (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU10, rskr. 2013/14:139). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget.

2.1Saldot i statens budget 2014

Tabell 2.1 Utfall för statens budget 2014

Miljoner kronor

				Skillnad
	Statens	Ändrings-	Utfall	mot statens
	budget	budget	2014	budget
Totala inkomster	820 424		790 210	-30 215
Statens	811 812		801 952	-9 860
skatteinkomster

Övriga inkomster	8 612		-11 743	-20 355

Totala utgifter m.m.	865 678	10 480	862 404	-3 274

Utgiftsområden	834 674	10 480	837 546	2 872
exkl. statsskulds-
räntor m.m.

Statsskuldsräntor	22 084		3 325	-18 759
m.m.

Förändring av	-1 660			1 660
anslags-
behållningar

Riksgäldskontorets	10 580		22 023	11 443
nettoutlåning

Kassamässig	0		-491	-491
korrigering

Budgetsaldo	-45 254		-72 194	-26 940

Budgetsaldot	blev -72 miljarder			kronor 2014
(tabell 2.1).	I	budgeten	beräknades		saldot
till -45 miljarder		kronor.	Saldot	blev	därmed

27 miljarder kronor lägre än beräknat. Inkoms- terna blev 30 miljarder kronor lägre och utgift- erna blev 3 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget.

Högre husavdrag och lägre elkonsumtion ger lägre skatteintäkter

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 820 miljarder kronor. Utfallet blev 790 mil- jarder kronor, vilket är 30 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 10 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga inkomster blev 20 miljarder kronor lägre än beräknat. Det är främst skatt på arbete som blivit lägre än beräknat. Det beror bl.a. på högre husavdrag (ROT och RUT) än väntat. Även skatt på konsumtion och insatsvaror blev lägre. Orsaken är främst att försäljningen av elektrisk kraft blev lägre.

Skr. 2014/15:101

Övriga inkomster blev drygt 20 miljarder kro- nor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2014. Det beror dels på att utdelningarna från statens aktier blev lägre än väntat, dels på att inga större försäljningar av egendom gjordes under 2014. Beräkningstekniskt antogs in- komster från försäljning av egendom uppgå till 15 miljarder kronor i statens budget för 2014.

Historiskt låga räntor på statsskulden medför lägre utgifter än anvisat

Det slutliga utfallet för utgifter m.m. i statens budget blev 862 miljarder kronor, vilket är 3 miljarder kronor lägre än den ursprungliga budgeten för 2014. Utgifterna för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev nästan 19 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Den huvudsakliga orsaken till skillnaden är högre inkomster från överkurser vid emission än beräknat. Utgifterna inom flera andra utgiftsområden blev i stället högre än anvisat.

I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 1 miljard kronor i skillnad mellan riksdagens anvisade belopp och utfallet.

Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget

Miljoner kronor

					Skillnad
		Statens	Ändrings	Utfall	mot statens
Utgiftsområde		budget	budget	2014	budget
8 Migration		9 919	3 847	12 551	2 632

10	Ekonomisk
trygghet vid
sjukdom och
funktions-
nedsättning		96 520	4 131	99 036	2 516

14	Arbetsmarknad
och arbetsliv		70 375		66 901	-3 474

15	Studiestöd	21 005		19 953	-1 052

26	Statsskulds-
räntor m.m.		22 084		3 325	-18 759

27	Avgiften till
Europeiska unionen		37 700		41 553	3 853

Riksgäldskontorets
nettoutlåning		10 580		22 023	11 443

Övriga utgifter		597 494	2 501	597 060	-434
Summa utgifter m.m.
i statens budget		865 678	10 480	862 404	-3 274

Fler asylsökande och fler sjuka medför högre utgifter än anvisat

Inom utgiftsområde 8 Migration uppgick utgifterna till 13 miljarder kronor, vilket är

3 miljarder kronor (26,5 procent) högre än det belopp som riksdagen anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att antalet asylsökande ökade mer än beräknat. Efter riksdagens beslut om ändringar i budgeten för 2014 anvisades ytterligare nästan 4 miljarder kronor.

För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev utgif- terna 99 miljarder kronor, vilket är nästan 3 miljarder kronor högre än vad riksdagen anvisade. Det beror bl.a. på att fler personer fick sjukpenning, aktivitets- eller sjukersättning än beräknat. Under hösten beslutade riksdagen därför att anvisa ytterligare drygt 4 miljarder kronor.

Färre arbetslösa än beräknat medför lägre utgifter än anvisat

Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 67 miljarder kronor, vilket är drygt 3 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror till största delen på att antalet arbetslösa blev färre än beräknat. Det beror också på att antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program minskade mer än beräknat. Dessutom minskade antalet företagskonkurser och företagsrekonstruktioner under året, vilket medför lägre utgifter för lönegarantiersättning.

Färre studenter än beräknat

Inom utgiftsområde 15 Studiestöd uppgick utgifterna till nästan 20 miljarder kronor, vilket är 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades på den ursprungliga budgeten. Det beror framför allt på att antalet studerande blev färre än beräknat.

EU-avgiften högre än anvisade medel till följd av sent beslut om ändringsbudgetar på EU-budgeten

Avgiften till Europeiska unionen uppgick till knappt 42 miljarder kronor, vilket är nästan 4 miljarder kronor högre än det belopp som riksdagen anvisat. Det förklaras av revideringar av medlemsstaternas faktiska BNI och mer- värdesskattebas och av att ändringsbudgetar på EU-budgeten beslutades så sent att den minskning av inbetalningar som detta skulle ha lett till inte hann utföras under 2014. År 2015 har detta lett till motsvarande minskade betalningar till EU om närmare 3 miljarder kronor.

Engångseffekter påverkar saldot negativt med 14 miljarder kronor

Saldot i statens budget påverkades sammantaget negativt av engångseffekter (se även avsnitt 2.5). Engångseffekterna uppgick till drygt 14 mil- jarder kronor 2014. Nästan 6 miljarder kronor avser EU-avgiften till följd av sent beslut om ändringsbudgetar på EU-budgeten samt av försenad rabatt.

Utfallet på posten Riksgäldskontorets netto- utlåning blev drygt 11 miljarder kronor högre än det belopp som riksdagen anvisat. Kärnavfalls- fonden minskade sin kontobehållning i Riks- gäldskontoret med knappt 5 miljarder kronor 2014. Affärsverket Svenska Kraftnät ökade sina lån i Riksgäldskontoret med drygt 2 miljarder kronor som följd av omfattande investeringar i det svenska stamnätet. Båda dessa poster påverkade saldot i statens budget negativt.

Statens budget 2013 och 2014

I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2013 och 2014. Statens budget visar för 2014 ett underskott på 72 miljarder kronor, jämfört med ett underskott på 131 miljarder kronor 2013, vilket är en förbättring med nästan 59 miljarder kronor.

Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2013–2014

Miljoner kronor

			Skillnad
	Utfall 2014	Utfall 2013	mot 2013
Totala inkomster	790 210	790 535	-325

Statens skatteinkomster	801 952	777 295	24 657
Övriga inkomster	-11 743	13 239	-24 982

Totala utgifter m.m.	862 404	921 408	-59 004

Utgiftsområden exkl.
statsskuldsräntor m.m.	837 546	810 614	26 932

Statsskuldsräntor m.m.	3 325	16 774	-13 449
Riksgäldskontorets
nettoutlåning	22 023	96 225	-74 202
Kassamässig
korrigering	-491	-2 205	1 714
Budgetsaldo	-72 194	-130 873	58 679

Skatteinkomsterna ökade men statens övriga inkomster minskade

Statens inkomster minskade med drygt 0,3 miljarder kronor mellan 2013 och 2014. Statens skatteinkomster däremot ökade med

Skr. 2014/15:101

nästan 25 miljarder kronor (3,2 procent). Det beror främst på högre arbetsgivaravgifter.

Statens skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter för 2014, beräknas öka med 22 miljarder kronor (2,8 procent). Direkta skatter på arbete beräknas öka med 2,7 miljarder kronor (0,5 pro- cent) och indirekta skatter på arbete beräknas öka med 15 miljarder kronor (3,4 procent). Skatt på konsumtion och insatsvaror beräknas ha ökat med 13 miljarder kronor (2,8 procent) och avgående poster och skatter till andra sektorer

beräknas ha ökat	med 26 miljarder kronor
(3,2 procent). Posten Periodiseringar har		ökat
med 2,7 miljarder	kronor. Där redovisas	bl.a.

uppbörds- och betalningsförskjutningar, så att summan av skatterna blir kassamässig.

Övriga inkomster minskade med 25 miljarder kronor jämfört med 2013 varav Inkomster av försåld egendom minskade med ca 20,6 miljarder

kronor.
Utgifterna minskade till följd av större
engångseffekter 2013
Utgifterna	i statens budget minskade med
59 miljarder	kronor (6,4 procent)	mellan 2013
och 2014.	Riksgäldskontorets	nettoutlåning
minskade	med drygt 74 miljarder kronor

(77,1 procent), till stor del beroende på engångs- effekter, under 2013. Utgifterna för utgiftsom- råde 26 Statsskuldräntor m.m. blev drygt 13 miljarder kronor (80,2 procent) lägre än 2013. Inom flera andra utgiftsområden blev utgifterna högre.

Tabell 2.4 visar de poster på budgetens utgiftssida som hade störst förändringar av utfallet mellan 2013 och 2014.

Skr. 2014/15:101

Tabell 2.4 Utgifter

Miljoner kronor

				Skillnad
Utgiftsområde		Utfall 2014	Utfall 2013	mot 2013
1 Rikets styrelse		12 902	11 823	1 079

2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning		14 122	16 052	-1 930

6 Försvar och samhällets
krisberedskap		47 978	45 410	2 567

8 Migration		12 551	9 870	2 681
9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg		61 589	58 994	2 595
10	Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och funktions-
nedsättning		99 036	96 394	2 642

12	Ekonomisk trygghet för
familjer och barn		80 809	78 533	2 276

13 Integration och
jämställdhet		12 225	8 836	3 388

14	Arbetsmarknad och
arbetsliv		66 901	69 721	-2 820

16	Utbildning och
universitetsforskning		59 419	56 484	2 935

22	Kommunikationer	45 962	43 655	2 307
25	Allmänna bidrag till
kommuner		93 599	88 915	4 684
26	Statsskuldsräntor m.m.	3 325	16 774	-13 449

27	Avgiften till Europeiska
unionen		41 553	37 412	4 141

Riksgäldskontorets
nettoutlåning		22 023	96 225	-74 202

Övriga utgifter		188 409	186 308	2 101

Summa utgifter m.m.
i statens budget		862 404	921 408	-59 004

2.2Inkomster i statens budget 2014

Inkomsterna i	statens budget	2014 blev
790,2 miljarder	kronor, vilket är	30,2 miljarder

kronor lägre än budgeterat. Statens skatte- inkomster 2014 uppgick till 802,0 miljarder kronor. Detta var 9,9 miljarder lägre än beräknat i statens budget för 2014. Den storleksmässigt största differensen inom skatteinkomsterna uppstod inom området skatt på arbete.

I tabell 2.9 redovisas totala skatteintäkter och inkomster för 2013 och 2014. I tabellen redovi- sas även skillnaden mellan utfall och statens budget. Statens budget för 2014 baseras på den av riksdagen godkända beräkningen för 2014 (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU10, rskr. 2013/14:139).

2.2.1Prognosförutsättningar

Utfallet för inkomsterna baseras för ett flertal skatter på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. En analys av hur inkoms- terna har utvecklats jämfört med budgeten bör beakta utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken.

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2014 skattereformer som sammanlagt be- dömdes minska skatteintäkterna med 19 mil- jarder kronor.

Tabell 2.5 Skattereformer 2014

Miljarder kronor

Beslut som bedömdes påverka de totala skatteintäkterna

Skatt på arbete	-20
Skatt på kapital	0

Skatt på konsumtion och insatsvaror	1

Övriga skatter	0
Summa skattebeslut	-19

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Källa: Egna beräkningar.

De minskade skatteintäkter som uppstår genom de regelförändringar som riksdagen beslutat om med anledning av budgetpropositionen för 2014 påverkar huvudsakligen skatt på arbete. De nämnvärda regelförändringar som påverkar in- komster från skatt på arbete 2014 är bl.a. förstärkt jobbskatteavdrag, förhöjt grundavdrag för pensionärer och höjd nedre skiktgräns för statlig inkomstskatt.

Makroekonomiska förutsättningar

Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utveckl- ingen. I tabell 2.6 redovisas några av de makroe- konomiska förutsättningar som påverkar skatte- intäkterna. De ekonomiska antaganden som redovisas är desamma som i 2015 års eko- nomiska vårproposition. I tabellen jämförs dessa med antaganden i budgetpropositionen för 2014.

En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman i ekono- min. Lönesumman 2014 blev 0,3 procentenheter högre än prognosen i budgetpropositionen för 2014.

Konsumentprisindex, KPI, påverkar intäk- terna då skiktgränserna styrs av KPI. Om lö- nerna i samhället ökar med mer än KPI plus

2 procentenheter, hamnar en större andel av inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till högre skatteintäkter. KPI används även till att omräkna skattesatserna för skatt på energi. Perioden juni 2013–juni 2014 var KPI- utvecklingen betydligt svagare än vad som förväntades i budgetpropositionen för 2014. I stället för en uppgång om 1,1 procent var KPI- utvecklingen bara, 0,2 procent.

BNP mäter den samlade efterfrågetillväxten i ekonomin. Utfallet för BNP-tillväxten 2014 var bara något starkare mot vad som förväntades i budgetpropositionen för 2014. Hushållens kon- sumtion är en delkomponent inom BNP-måttet som påverkar intäkterna från såväl mervärdeskatt som punktskatter.

Skr. 2014/15:101

Tabell 2.6 Antaganden i 2015 års ekonomiska vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2014

Procentuell utveckling om inget annat anges.

	2013	2014
BNP, marknadspris 1	2,4	3,5
Diff. BP14	0,7	0,1

Arbetade timmar	0,6	1,9
Diff. BP14	0,1	1,4
Timlön2	1,9	1,7
Diff. BP14	-0,9	-1,2

Utbetald lönesumma, skatteunderlag	2,4	3,7
Diff. BP14	-0,9	0,3

Arbetslöshet 3	8,0	7,9
Diff. BP14	-0,1	-0,1
Arbetsmarknadspolitiska program 4	3,9	3,7
Diff. BP14	0,0	-0,3

Hushållens konsumtionsutgifter 1	2,7	3,1
Diff. BP14	0,0	-1,0

Kommunal medelutdebitering 5	31,73	31,86
Diff. BP14	0,0	0,1
Statslåneränta 5	2,0	1,6
Diff. BP14	0,1	-0,6

KPI juni-juni 6	-0,1	0,2
Diff. BP BP1413	0,0	-0,9

Inkomstbasbelopp 7	56,6	56,9
Diff. BP14	0,0	0,0
Prisbasbelopp 7	44,5	44,4
Diff. BP14	0,0	0,0

Inkomstindex	154,8	155,6
Diff. BP14	0,0	0,0

Skiktgräns 7	413,2	420,8
Diff. BP14	0,0	-15,1

Övre skiktgräns 7	591,6	602,6
Diff. BP14	0,0	0,0

1Löpande priser, procentuell förändring.

2Enligt nationalräkenskapernas definition.

3Arbetslöshet 15–74 år.

4Procent av arbetskraften.

5Procent.

6Avser juni föregående år t.o.m. juni aktuellt år.

7Tusental kronor.

Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

Bedömningar om utfallet för 2014

För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar, eftersom utfallen inte är kända vid tidpunkten för publiceringen av denna årsredovisning. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2014 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten.

Skr. 2014/15:101

I tabellen nedan redovisas berörda inkomsttitlar och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges, avses alla inkomsttitlarna i inkomsttitelgruppen.

Tabell 2.7 Tidpunkt för fastställt utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2014

1100	Direkta skatter på arbete
1110	Inkomstskatter	nov 15
1120	Allmänpensionsavgift	nov 15
1140	Skattereduktioner	nov 15
1200	Indirekta skatter på arbete
1210	Arbetsgivaravgifter, 1218	aug 15
1240	Egenavgifter	nov 15
1270	Särskild löneskatt, 1274	nov 15
1280	Nedsättningar,1283-1284	nov 15
1300	Skatt på kapital
1310	Skatt på kapital, hushåll	nov 15
1320	Skatt på företagsvinster	nov 15
1340	Avkastningsskatt, 1341-1342	nov 15
1350	Fastighetsskatt	nov 15
1400	Skatt på konsumtion och insatsvaror
1410	Mervärdesskatt, 1411	sep 15
1600	Restförda och övriga skatter
1620	Övriga skatter, hushåll	maj 16
1630	Övriga skatter, företag	maj 16
1800	Avgående poster, skatter till andra sektorer
1810	Skatter till andrasektorer	nov 15
1900	Periodiseringar
1910	Uppbördsförskjutningar	maj 16
1920	Betalningsförskjutningar	nov 15

Anm.: Tabellen innehåller bara titlar som ännu saknar utfall. Övriga titlar har utfall för 2014.

För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar fastställs utfallet i samband med den slutgiltiga beskattningen för 2014, vilken blir känd i november 2015.

För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) fastställs utfallet i augusti 2015 när skatte- deklarationerna för juli blir kända. För mer- värdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet i september 2015.

För inkomsthuvudgruppen 1600, Restförda och övriga skatter, fastställs utfallet inte förrän i maj 2016, beroende på omprövningar för hushåll (inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel 1631). Detta innebär även att uppbörds- förskjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen för 2013 och 2014 på inkomsttitlarna 1621, 1631 och 1911 är således

fortfarande bedömningar vid tidpunkten för publiceringen av denna årsredovisning.

Skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisning för staten och slutligt utfall för skatteintäkterna

I tabell 2.8 redovisas skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt utfall för åren 2008–2012. Skillnaden mellan budget och utfall har varierat mellan 0,1 och 1,5 procent av utfallet för statens skatteintäkter.

År 2008 blev skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt ut- fall 0,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,1 procent av statens skatteintäkter. Detta är i linje med prognos.

År 2009 blev skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt ut- fall 7,9 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,1 procent av statens skatteintäkter. Det förkla- ras främst av att skatt på kapital blev högre än beräknat.

År 2010 blev skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt ut- fall 11,6 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,5 procent av statens skatteintäkter. Skillnaden förklaras främst av att skatt på kapital blev högre än beräknat.

År 2011 var skillnaden mellan slutgiltigt utfall och beräknat utfall i årsredovisningen för staten 6,2 miljarder kronor. Detta motsvarar 0,8 pro- cent av statens skatteintäkter. Skillnaden uppstår i huvudsak inom intäkterna från skatt på arbete och kapital.

År 2012 blev skillnaden mellan slutgiltigt utfall och beräknat utfall i årsredovisningen för staten 6,6 miljarder kronor. Detta motsvarar 0,9 procent av statens skatteintäkter. Skillnaden uppstår i huvudsak inom intäkterna från skatt på kapital och konsumtion.

Skr. 2014/15:101

Tabell 2.8 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall

Miljarder kronor

Inkomstår	2008	2009	2010	2011	2012
Skatt på arbete	3,3	-0,5	-0,8	-3,6	1,7
Skatt på kapital	-2,3	11,4	10,6	-3,5	-2,8
Skatt på konsumtion och insatsvaror	0,1	-0,8	0,2	-1,3	-2,5
Restförda och övriga skatter	0,5	-0,6	-1,2	-1,2	-1,2

Totala skatteintäkter	1,7	9,5	8,8	-9,5	-5,1
Avgår: EU-skatter	0,1	0,3	0,0	0,0	0,0
Offentliga sektorns skatteintäkter	1,6	9,2	8,8	-9,5	-5,1
Avgår: Kommunal inkomstskatt	0,9	0,8	-2,6	-3,0	0,9
Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet	0,1	0,5	-0,3	-0,2	0,6
Statens skatteintäkter	0,7	7,9	11,6	-6,2	-6,6

Procent av slutgiltigt utfall	0,1	1,1	1,5	0,8	0,9

2.2.2Totala skatteintäkter

De totala skatteintäkterna 2014 beräknas uppgå till 1 657,5 miljarder kronor. Detta är 4 miljarder kronor lägre i förhållande till statens budget för 2014. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkterna exklusive EU-skatter, kommu- nalskatt och avgifter till ålderspensionssystemet, beräknas uppgå till knappt 820 miljarder kronor. Statens förväntade skatteintäkter är därmed 2 miljarder kronor lägre än i budgeten. Förväntade intäkter 2014 för såväl skatt på arbete och konsumtion inklusive insatsvaror är lägre i förhållande till budget, medan förväntade intäkter för skatt på kapital är högre än i budgeten. Den beloppsmässigt största negativa avvikelsen, jämfört med beräkningen i statens budget, återfinns inom skatteintäkter på arbete. I avsnitten som följer förklaras avvikelserna mer utförligt.

I tabell 2.9 nedan redovisas såväl skatteintäk- ter som inkomster samt avvikelser mot budget. För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas progno- ser för 2014, dvs. stor del av skatteintäkterna 2014 är fortfarande prognoser.

Skatteintäkter är periodiserade skatter och skatteintäkternas utveckling har en direkt kopp- ling till den ekonomiska utvecklingen och de skatteregeler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvud- grupperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt på konsumtion och insatsvaror, samt restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna.

Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatteintäkter som bidrar till att finansiera avgiften till EU. Det kvarstående beloppet är den offentliga sektorns skatteintäkter, som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, ålders- pensionssystemet och staten.

Skr. 2014/15:101

Tabell 2.9 Totala skatteintäkter och inkomster i statens budget, jämfört med statens budget för 2013 och 2014

Miljarder kronor

	Beräknat utfall	Beräknat utfall	Skillnad mot statens budget
Inkomstår	2014	2013	2014	2013
Skatt på arbete	982,8	964,8	-9,4	-14,6
Direkta skatter	525,7	523,0	-5,6	-7,2
Kommunal inkomstskatt	600,0	581,9	-2,9	-2,7
Statlig inkomstskatt	46,2	44,8	0,8	-2,7
Allmän pensionsavgift	103,9	100,9	-0,4	-0,3
Skattereduktioner m.m.	-224,4	-204,6	-3,1	-1,5
Artistskatt	0,0	0,0	0,0	-0,1
Indirekta skatter	457,1	441,9	-3,8	-7,4
Arbetsgivaravgifter	471,5	454,3	1,1	-3,3
Egenavgifter	12,4	11,6	-1,7	-2,0
Särskild löneskatt	38,2	36,8	-2,0	-3,1
Nedsättningar	-33,8	-30,5	-1,2	0,9
Skatt på tjänstegruppliv	0,7	0,7	-0,2	0,1
Avgifter till premiepensionssystemet	-31,9	-31,0	0,2	0,0

Skatt på kapital	191,8	172,7	6,5	-5,7
Skatt på kapital, hushåll	40,6	32,3	6,2	6,0
Skatt på företagsvinster	95,5	89,0	-1,7	-14,3
Avkastningsskatt	10,3	6,9	0,4	-0,4
Fastighetsskatt och fastighetsavgift	31,9	31,6	0,9	1,8
Stämpelskatt	9,3	8,9	0,9	1,4
Kupongskatt m.m.	4,2	4,1	-0,2	-0,2

Skatt på konsumtion och insatsvaror	474,0	461,1	-4,6	-17,4
Mervärdesskatt	353,8	339,5	1,2	-10,1
Skatt på tobak	11,4	11,1	-0,1	-0,5
Skatt på alkohol	12,8	12,2	-0,4	0,1
Energiskatt	39,0	40,9	-2,6	-1,2
Koldioxidskatt	23,3	24,0	-0,8	-2,4
Övriga skatter på energi och miljö	4,4	4,4	-1,6	-1,7
Skatt på vägtrafik	16,8	16,5	-0,2	-1,1
Skatt på import	5,8	5,2	0,6	-0,5
Övriga skatter	6,7	7,2	-0,6	0,0

Restförda och övriga skatter	8,9	11,1	3,3	7,2
Restförda skatter	-5,9	-6,6	0,4	-0,3
Övriga skatter	14,8	17,7	2,9	7,4

Totala skatteintäkter	1 657,5	1 609,8	-4,2	-30,6
Avgår, EU-skatter	-8,4	-6,9	-16,2	0,5
Offentliga sektorns skatteintäkter	1 649,2	1 602,8	-4,8	-30,1
Avgår, kommunala inkomstskatter	-615,7	-597,4	2,8	2,5
Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet	-213,6	-207,5	0,2	0,1

Statens skatteintäkter	819,9	797,9	-1,8	-27,4

Periodiseringar	-17,9	-20,6	-8,1	-10,8
Statens skatteinkomster	802,0	777,3	-9,9	-38,2

Övriga inkomster	-11,7	13,2	-20,4	-0,9

Inkomster i statens budget	790,2	790,5	-30,2	-39,0

Tabell 2.10 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2014	2014	2014	2013
Inkomster av
statens
verksamhet	45 319	41 712	-3 607	48 141
Inkomster av
försåld egendom	15 000	182	-14 818	20 772
Återbetalning av
lån	1 053	945	-108	1 105
Kalkylmässiga
inkomster	10 254	9 868	-386	9 938
Bidrag m.m. från
EU	12 406	11 864	-542	10 265
Avräkningar m.m.
i anslutning till
skattesystemet	-75 419	-76 313	-894	-76 979

Utgifter som
redovisas som
krediteringar på
skattekonto		0	0	-3
Övriga inkomster	8 612	-11 743	-20 355	13 239

Inkomster av statens verksamhet

Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelse- överskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktie- utdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksam- het.

Tabell 2.11 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2014	2014	2014	2013
Rörelseöverskott	4 157	4 149	-8	7 603

Överskott av statens
fastighetsförvaltning	467	488	21	457

Ränteinkomster	1 333	2 074	741	6 020
Inkomster av statens
aktier	18 000	12 436	-5 564	20 655
Offentligrättsliga
avgifter	8 171	8 308	137	11 070
Försäljningsinkomster	55	62	7	54

Böter m.m.	1 216	1 130	-86	1 373

Övriga inkomster av
statens verksamhet	11 920	13 065	1 145	910

Inkomster av statens
verksamhet	45 319	41 712	-3 607	48 141

Skr. 2014/15:101

Inkomsterna inom inkomsttypen uppgick till 41 712 miljoner kronor, vilket är 3 607 miljoner kronor (8,0 procent) lägre än beräknat i statens budget för 2014. Skillnaden jämfört med budgeten beror främst på att inkomsterna av

statens aktier	blev	5 564 miljoner	kronor
(30,9 procent) lägre än beräknat.
Inkomsterna	av statens verksamhet blev
6 429 miljoner	kronor	(13,4 procent)	lägre än
2013.

Lägre rörelseöverskott än beräknat från Riksbanken

Rörelseöverskotten uppgick till 4 149 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än beräknat. Riksbanken levererade ett lägre överskott än beräknat, men det kompense- ras av att det inlevererade överskottet av statligt stöd till exportkredit blev högre än beräknat.

Tabell 2.12 Rörelseöverskott

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-	Utfall
	2014	2014	SB 2014	2013
Luftfartsverkets
inlevererade överskott	2		-2
Affärsverket Svenska
Kraftnäts inlevererade
utdelning och inleverans
av motsvarighet till
statlig skatt	480	553	73	618
Sjöfartsverkets
inlevererade överskott
Inlevererat överskott av
Riksgäldskontorets
garantiverksamhet	25	42	17	56

Inlevererat överskott av
statsstödd exportkredit	50	254	204	128

Riksbankens
inlevererade överskott	3 600	3 300	-300	6 800

Rörelseöverskott	4 157	4 149	-8	7 603

Affärsverket svenska kraftnät redovisade under föregående år 850 miljoner kronor i resultat efter finansiella poster, vilket är en försämring med 100 miljoner kronor jämfört med året innan. Av affärsverkens utdelningspolicy framgår att 65 procent av resultatet ska utdelas till staten. Detta innebär att affärsverken levererade 553 miljoner kronor i utdelning till staten under

2014. Utdelningen var	71 miljoner	kronor
(14,7 procent) högre	än beräknat	och

65 miljoner kronor (10,5 procent) lägre än 2013. Aktiebolaget Svensk Exportkredit ska för varje kvartal redovisa resultatet av den stats-

Skr. 2014/15:101

stödda kreditverksamheten. Överskottet redo- visas på inkomsttitel. Överskottet uppgick till 254 miljoner kronor, vilket var 204 miljoner kronor mer än vad som beräknats i statens budget för 2014. Överskottet är 126 miljoner kronor (98,4 procent) högre än föregående år.

Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 3 300 miljoner kronor, vilket var 300 miljoner kronor (8,3 procent) lägre än beräknat. Över- skottet är 80 procent av Riksbankens genom- snittliga resultat under den senaste femårs- perioden, före bokslutsdispositioner m.m. Riksbanken redovisade ett negativt resultat på 2 000 miljoner kronor för 2013. Det inlevererade överskottet 2014 var 3 500 miljoner kronor (51,5 procent) lägre än föregående år.

Högre överskott av statens fastighetsförvaltning
Överskotten	av statens	fastighetsförvaltning
uppgick till	488 miljoner	kronor,	vilket	är
21 miljoner	kronor (4,5 procent)		högre	än

beräknat och 31 miljoner kronor (6,8 procent) högre än föregående år.

Överskottet från Statens fastighetsverk var 441 miljoner kronor. Överskottet består dels av en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2013 på 195 miljoner kronor, dels av en prelimi- när inleverans av avkastningskrav för 2014 på 246 miljoner kronor. Fortifikationsverket levererade ett överskott på 47 miljoner kronor. Även detta består av dels en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2013 på 14 miljoner kronor, dels en preliminär inleverans av avkastningskrav för 2014 på 33 miljoner kronor.

Lägre räntor på studielån på grund av ny kreditmodell

Ränteinkomster uppgick till 2 074 miljoner kronor, vilket är 741 miljoner kronor (55,6 pro- cent) högre än beräknat och 3 946 miljoner kronor (65,5 procent) lägre än föregående år.

Tabell 2.13 Ränteinkomster

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-	Utfall
	2014	2014	SB 2014	2013
Räntor på näringslån	0	-1	0	-1

Räntor på studielån	44	37	-7	3 660
Övriga ränteinkomster	1 290	2 038	748	2 361

Ränteinkomster	1 333	2 074	741	6 020

Räntor	på studielån uppgick till 37 miljoner
kronor,	vilket	är 7 miljoner kronor (15,9 pro-
cent) lägre än		beräknat i statens budget och
3 623 miljoner		kronor (99,0 procent) lägre än

föregående år. Anledningen var att CSN införde en kreditmodell för studielånen år 2014, i enlighet med budgetlagens bestämmelser. Kreditmodellen innebär bland annat att ränte- inkomster inte längre redovisas mot inkomsttitel utan istället används för att finansiera ränte- kostnader av CSN:s lån i Riksgäldskontoret.

Övriga	ränteinkomster	uppgick	till
2 038 miljoner kronor, vilket		är 748 miljoner

kronor (58,0 procent) högre än beräknat och 323 miljoner kronor (13,7 procent) lägre än föregående år. Räntor på skattekonto sorterar under övriga ränteinkomster och utgör 96,5 procent av utfallet för dessa inkomster.

Inkomster av statens aktier lägre än beräknat

Inkomsttiteln Inkomster av statens aktier består av utdelning från statligt ägda bolag. Den utbetalade utdelningen baseras på bolagens resultat från föregående år. Inkomster av statens aktier uppgick till 12 436 miljoner kronor, vilket är 5 564 miljoner kronor (30,9 procent) lägre än beräknat i statens budget och 8 219 miljoner kronor (39,8 procent) lägre än föregående år.

Tabell 2.14 Aktieutdelning 2013 och 2014

Miljoner kronor

	Utfall 2014	Utfall 2013	Skillnad
Akademiska hus AB	1 374	1 355	19

Apoteket AB	150	31	119

Apoteket Produktion &
Laboratie AB	3		3

Apoteksgruppen i
Sverige Holding AB	4		4

AB Bostadsgaranti	9	9	-1
Ersättningsmark i
Sverige AB	113		113
Jernhusen AB	100	100	0

Lernia AB	58		58

Luossavaara-
Kiirunavaara AB
(LKAB)	3 500	5 500	-2 000

Nordea Bank AB		745	-745

Nordiska
investeringsbanken	190	170	20

PostNord AB	78	63	15
SJ AB	73	157	-84

Specialfastigheter AB	481	260	221

Sveaskog AB	450	435	15
Svensk bilprovning AB	290	70	220

Svensk exportkredit AB	327	213	114

Svenska
Rymdaktiebolaget	3		3

Teliasonera	4 844	4 601	243
Teracom Group AB	290	125	165

Vasallen AB	100	30	70

Vattenfall AB		6 774	-6 774
Vectura Consulting AB		17	-17

Totalt	12 436	20 655	-8 219

Utdelningen från Akademiska hus AB uppgick till 1 374 miljoner kronor, vilket är 19 miljoner kronor (1,4 procent) högre än 2013. Bolaget redovisade 2013 ett resultat på 1 181 miljoner kronor, vilket är 17,2 procent högre än 2012.

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) har en utdelningspolicy som innebär att utdelning till ägaren långsiktigt ska vara 30 till 50 procent av resultatet efter skatt. Utdelningen ska anpassas till en genomsnittlig resultatnivå över en konjunkturcykel. LKAB:s resultat efter skatt uppgick för 2013 till 4 312 miljoner kronor, vilket är 1 935 miljoner kronor (31,0 procent) lägre än 2012 års resultat. Utdelningen från LKAB uppgick till sammanlagt 3 500 miljoner kronor 2014, vilket är 2 000 miljoner kronor lägre än 2013.

Skr. 2014/15:101

Staten avyttrade under 2013 sitt aktieinnehav i Nordea AB. På grund av detta minskade aktieutdelningarna 2014 med 745 miljoner kronor.

Utdelningen från TeliaSonera AB uppgick till 4 844 miljoner, vilket är 243 miljoner kronor högre än 2013. Resultatet för 2013 uppgick till 17 128 miljoner kronor, vilket är 4 770 miljoner kronor (38,6 procent) högre än 2012.

Vattenfall AB gjorde under 2013 stora avskrivningar som medförde ett negativt resultat för året och att bolaget inte beslutade om några utdelningar 2014. Utdelningen var 6 774 mil- joner kronor 2013.

Inlandsinnovation AB beslutade under 2014 om en utdelning med 100 miljoner kronor. Beloppet betalades inte ut under 2014 men förväntas betalas ut under 2015.

År 2014 gjorde två bolag extra utdelningar till staten, vilka betraktas som engångsvisa inkomster. Det gällde Svensk Bilprovning AB som avyttrade huvuddelen av sitt stationsnät (252 miljoner kronor) och Vasallen AB (47 miljoner kronor). Svensk bilprovning delade även ut 38 miljoner kronor i ordinarie utdelning och Vasallen delade ut 53 miljoner kronor i ordinarie utdelning under 2014.

Lägre inkomster från offentligrättsliga avgifter än 2013

Inkomsterna från offentligrättsliga avgifter var 8 308 miljoner kronor, vilket är 137 miljoner kronor (1,7 procent) högre än beräknat i statens budget för 2014.

Inkomsterna från offentligrättsliga avgifter är dock 2 763 miljoner kronor (25 procent) lägre än 2013. Skillnaden mot 2013 förklaras främst av lägre finansieringsavgifter från arbetslöshets- kassor och lägre avgifter vid Kronofogde- myndigheten.

Finansieringsavgiften från arbetslöshetskassor uppgick till 2 848 miljoner kronor, vilket är 2 672 miljoner kronor (51,6 procent) lägre än 2013. Detta beror på att arbetslöshetsavgiften avskaffades den 1 januari 2014.

Avgifterna vid Kronofogdemyndigheten upp- gick till 1 501 miljoner kronor, vilket är 209 mil- joner kronor (12,4 procent) lägre än 2013. Skill- naden beror huvudsakligen på att Kronofogde- myndigheten under 2013 ändrade principerna för redovisning av avgifter mot inkomsttiteln när det gäller grundavgifter i allmänna mål. De

Skr. 2014/15:101

förändrade principerna resulterade i en över- gångseffekt på ca 300 miljoner kronor.

Högre inkomster av felparkeringsavgifter

Statens försäljningsinkomster uppgick till 62 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor (13,1 procent) högre än beräknat och 8 miljoner kronor (15,3 procent) högre än föregående år. I inkomstgruppen försäljningsinkomster ingår även felparkeringsavgifter. Dessa förklarar huvuddelen av ökningen i inkomstgruppens utfall.

Lägre inkomster från sanktionsavgifter

Inkomsterna	från böter m.m.	uppgick till
1 130 miljoner	kronor, vilket är	86 miljoner

kronor (7,1 procent) lägre än beräknat i statens budget och 243 miljoner kronor (17,7 procent) lägre än föregående år. Skillnaden i förhållande till statens budget samt utfallet för 2013 berodde till största delen på inkomsttiteln för bötes- medel. Inlevererade medel uppgick till 910 mil-

joner kronor,	vilket	är	105 miljoner	kronor
(10,3 procent)	mindre	än	beräknat i	statens

budget och 124 miljoner kronor (11,9 procent) mindre än föregående år.

Införandet av kreditmodell för studielånen försvårar jämförelsen mellan åren

De övriga inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 13 065 miljoner kronor, vilket är 1 145 miljoner kronor (9,6 procent) högre än beräknat i statens budget och 12 155 miljoner kronor högre än 2013.

Den enskilt största händelsen under året var en engångsinbetalning på 11,7 miljarder kronor från CSN i januari med anledning av att de införde en kreditmodell för studielån 2014, i enlighet med budgetlagens bestämmelser. Kreditmodellen innebär bland annat att kapitali- serad ränta från och med 2014 lånefinansieras. En engångseffekt uppstod eftersom CSN tog upp lån i Riksgäldskontoret för ackumulerad kapitaliserad ränta. Den ökade upplåningen motsvarades av en engångsinbetalning på inkomsttitel, vilket innebar att budgetsaldot inte påverkades.

I december gjorde Kronofogden en utmätning av ett tullärende från 2012 som resulterade i att 500 miljoner kronor betalades in på inkomst- titeln. Under december betalade även Statens skolverk in 200 miljoner kronor för återbetal- ning av bidrag från tidigare projekt, där det

ursprungliga uppdraget inte längre fanns kvar att redovisa emot.

Inkomster från försäljning av egendom

Under denna inkomsttyp redovisas bland annat inkomster av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruv- egendom och aktier.

Tabell 2.15 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2014	2014	2014	2013
Inkomster av försåld
egendom	15 000	182	-14 818	20 772

Låga inkomster av försåld egendom år 2014

Inkomsterna av försåld egendom uppgick till 182 miljoner kronor, vilket är 14 818 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget och 20 590 miljoner kronor lägre än 2013. Det beräknade beloppet utgör en beräkningsteknisk schablon på 15 000 miljoner kronor.

Skillnaden mellan åren beror huvudsakligen på att staten under 2013 sålde aktier i Nordea (19,7 miljarder kronor) och Vectura Consulting AB (0,9 miljarder kronor). Inkomsterna för 2014 avser andelar av intäkter på de exportaffärer som Försvarsexportmyndigheten förvaltar (Gripenkontraktet) och likvidation av två bolag, Ersättningsmark i Sverige AB och Apotekens Service AB.

Återbetalning av lån

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redo- visas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studiemedel.

Tabell 2.16 Återbetalning av lån

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2014	2014	2014	2013
Återbetalning av
näringslån	2	1	-1	2
Återbetalning av
studielån	910	818	-92	968
Återbetalning av
övriga lån	141	127	-14	135
Återbetalning av lån	1 053	945	-108	1 105

Återbetalning av lån lägre än föregående år

Utfallet på inkomsttypen uppgick till 945 miljoner kronor, vilket är 108 miljoner kronor (10,3 procent) lägre än beräknat i statens budget och 160 miljoner kronor (14,5 procent) lägre än 2013.

Kalkylmässiga inkomster

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensions- avgifter.

Tabell 2.17 Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2014	2014	2014	2013
Avskrivningar och
amorteringar	536	541	5	534

Avskrivningar på
fastigheter	536	541	5	534

Uppdragsmyndigheters
komplementkostnader

Statliga
pensionsavgifter	9 718	9 327	-391	9 404

Kalkylmässiga inkomster	10 254	9 868	-386	9 938

Inkomsterna uppgick till 9 868 miljoner kronor, vilket är 386 miljoner kronor (3,8 procent) lägre än beräknat i statens budget för 2014. Utfallet för statliga pensionsavgifter blev 9 327 miljoner kronor, vilket är 391 miljoner kronor (4,0 procent) lägre än beräknat i statens budget.

De statliga pensionsavgifterna minskade

Inkomsterna av statliga pensionsavgifter uppgick totalt till 9 327 miljoner kronor under 2014. Avgifterna för statlig tjänstepensionering upp- gick till 7 654 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 1 747 miljoner kronor. Administra- tionskostnaderna för det statliga tjänstepen- sionssystemet blev 197 miljoner kronor. Jämfört med föregående år har avgifterna minskat med 77 miljoner kronor (0,9 procent).

Skr. 2014/15:101

Tabell 2.18 Statliga pensionsavgifter

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2014	2014	2014	2013
Statlig
tjänstepensionering		7 654		7 755

Särskild löneskatt på
pensionskostnader		1 747		1 753

Statlig
grupplivförsäkring		48		49

Premieskatt, gruppliv		38		38

Statlig
personskadeförsäkring		48		9

Avdrag för
administrations-
kostnader		-197		-187

Administration,
personskadeförsäkring		-12		-12

Statliga pensionsavgifter	9 718	9 327	-391	9 404

Bidrag m.m. från EU

Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU omfattar bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen finansieras av Europeiska regionala utveck- lingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonder. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag inom utgifts- områdena 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 19 Regional tillväxt, 22 Kommunikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Bidragen avser vanligen fleråriga projekt där ersättningarna från EU ökar i takt med att projekten arbetar upp sina kostnader.

Skr. 2014/15:101

Tabell 2.19 Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2014	2014	2014	2013
Bidrag från EU:s
jordbruksfonder	9 848	8 110	-1 738	7 453

Gårdsstöd	5 859	5 859	0	5 671

Övriga interventioner	133	124	-9	98
Exportbidrag				0

Djurbidrag		0	0	0

Offentlig lagring	12		-12	8
Övriga bidrag från
Europeiska
garantifonden för
jordbruket	8	181	173	74

Bidrag från EU till
landsbygdsutveck-
lingen	3 836	1 945	-1 891	1 602
Bidrag från EU till
fiskenäringen	88	38	-50	94
Bidrag från
Europeiska regionala
utvecklingsfonden	1 191	1 395	204	1 292

Bidrag från
Europeiska
socialfonden	880	1 982	1 102	842

Bidrag till
transeuropeiska
nätverk	300	294	-6	393
Övriga bidrag från EU	99	45	-54	192

Bidrag m.m. från EU	12 406	11 864	-542	10 265

Inkomsterna uppgick till 11 864 miljoner kronor och är därmed 542 miljoner kronor (4,4 procent) lägre än beräknat i statens budget för 2014. Jämfört med 2013 blev bidragen från EU 1 599 miljoner kronor (15,6 procent) högre.

Bidragen från EU:s jordbruksfonder högre än 2013 men lägre än beräknat i statens budget

Bidragen från EU:s jordbruksfonder var 8 110 miljoner kronor, vilket är 1 738 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget för 2014. Jämfört med 2013 ökade bidragen från EU:s jordbruksfonder med 658 miljoner kronor (8,8 procent).

Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen uppgick till 1 945 miljoner, vilket är 1 891 mil- joner kronor lägre än beräknat. Anledningen är främst att bidrag för landsbygdsutveckling i den nya programperioden 2014–2020 kommer att betalas från EU först 2015. Jämfört med 2013 ökade bidragen med 343 miljoner kronor. Orsaken är främst att många projekt avseende

programperioden 2007–2013 slutredovisades under 2014.

Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket blev 173 miljoner kronor högre än vad som beräknats i statens budget. Löpande redovisningar till EU:s jordbruksfonder (garanti- och landsbygdsfonderna) sker i euro vilket innebär att Sverige bär kursrisken. År 2014 uppgår kursvinsten för de belopp EU betalade till Sverige till ca 173 miljoner kronor. Den främsta orsaken till vinsten är att gårdsstödet för stödåret 2013 utbetalats med kursen 8,66 kronor per euro samtidigt som den svenska kronan minskade något i värde mot euron när inbetalningar inkom från EU för förskotterade stöd.

Högre inkomster från regionala utvecklingsfonden och socialfonden

Bidragen från Europeiska regionala utveck- lingsfonden blev 1 395 miljoner kronor, vilket är 204 miljoner kronor (17,1 procent) högre än beräknat i statens budget för 2014. Jämfört med 2013 ökade intäkterna med 104 miljoner kronor.

Bidragen från	Europeiska	socialfonden blev
1 982 miljoner	kronor, vilket	är 1 102 miljoner

kronor (135 procent) högre än i budgeten och 1 140 miljoner kronor högre än 2013. Orsaken till de högre utfallen är att fler projekt än väntat avseende programperioden 2007–2013 slutredo- visades under 2014.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU-skatter och utjämningsavgifter för LSS-kostnader [lagen (1993:387) om stöd- och service för vissa funktionshindrade]. Dessutom ingår olika avräkningar som avser dels intäkter som förs till fonder, dels kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner.

Tabell 2.20 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2014	2014	2014	2013
Tillkommande skatter	13 371	14 511	1 140	10 195

EU-skatter	10 277	11 045	768	6 889

Mervärdesskattebase
rad EU-avgift	5 106	5 252	146	1 714

Tullmedel	4 919	5 724	805	4 908
Jordbrukstullar och
sockeravgifter	252	70	-182	267
Kommunala
utjämningsavgifter
för LSS-kostnader	3 093	3 465	372	3 306

Avräkningar	-88 790	-90 824	-2 034	-87 175
Intäkter som förs till
fonder	-7 691	-7 655	36	-7 520
Kompensation för
mervärdesskatt	-81 100	-83 169	-2 070	-79 655
Avräknad
mervärdesskatt,
statliga myndigheter	-28 960	-28 712	248	-28 641

Kompensation för
mervärdesskatt,
kommuner	-52 140	-54 458	-2 318	-51 014

Avräkningar m.m. i
anslutning till
skattesystemet	-75 419	-76 313	-894	-76 979

I statens budget för 2014 beräknades avräk- ningarna uppgå till -75 419 miljoner kronor. Utfallet blev -76 313 miljoner kronor. Skillnaden mot beräkningen i statens budget blev alltså - 894 miljoner kronor. Orsaken är främst högre kompensation för mervärdesskatt till kom- munerna.

Jämfört med 2013 minskade Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med 666 miljoner kronor, vilket bl.a. beror på att de tillkommande skatter som bidrar till att finansiera EU-avgiften blivit 4 141 miljoner kronor högre. Orsaken är främst att EU- kommissionen gjort ett högre uttag av den BNI- baserade avgiften och den mervärdesskatte- baserade avgiften i avvaktan på realisering av Sveriges rabatt för perioden 2014–2020. Åt motsatt håll går avräkningarna för kompensation för mervärdesskatt till kommunerna som ökat med 3 443 miljoner kronor.

Skr. 2014/15:101

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Denna inkomsttyp omfattar utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonton. De flesta av de krediteringar som tidigare kredi- terades skattekonto har numera upphört eller flyttats till utgiftssidan i statens budget.

Tabell 2.21 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Miljoner kronor

SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
2014	2014	2014	2013
Anställningsstöd	0	0	0

Jämställdhetsbonus	0	0	-3

Utgifter som redovisas
som krediteringar på
skattekonto	0	0	-3

2.3Utgifter i statens budget 2014

Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgälds- kontorets nettoutlåning och Kassamässig korri- gering på budgetens utgiftssida.

Posten förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverk- ar anslagsbehållningarna för respektive anslag.

Skillnaden mellan utfallet och de medel som anvisades av riksdagen i statens budget för 2014 redovisas i tabell 2.22. Riksdagen sammanställde statens budget den 18 december 2013. Under 2014 har riksdagen vid två tillfällen beslutat om justerade anslagsnivåer, efter förslag om ändring- ar från regeringen. Totalt anvisade medel för budgetåret är summan av det som ursprungligen anvisades och det som anvisats efter riksdagens beslut om ändringar av budgeten.

2.3.1Utgifter i statens budget – sammanfattning

I tabell 2.22 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprung- ligen anvisade medel, dels med totalt anvisade medel. En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom att utnyttja ett eventuellt ingående anslagssparande, eller anslagskredit.

Skr. 2014/15:101

Tabell 2.22 Utgifter i statens budget 2014

Miljoner kronor

		Statens	Ändrings-			Utfall-Statens	Utfall-Totalt
Utgiftsområde		budget	budget	Totalt anvisat	Utfall	budget	anvisat
1	Rikets styrelse	12 896		12 896	12 902	6	6

2	Samhällsekonomi och
	finansförvaltning	14 121	0	14 121	14 122	1	1

3	Skatt, tull och exekution	10 516	75	10 591	10 384	-132	-207
4	Rättsväsendet	40 292	200	40 492	40 194	-98	-298

5	Internationell samverkan	2 018		2 018	1 662	-356	-356

6	Försvar och samhällets
	krisberedskap	47 196	1 960	49 157	47 978	781	-1 179

7	Internationellt bistånd	31 831	-962	30 869	31 027	-804	158
8	Migration	9 919	3 847	13 767	12 551	2 632	-1 216

9	Hälsovård, sjukvård och social
	omsorg	62 161	0	62 161	61 589	-572	-572

10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
	funktionsnedsättning	96 520	4 131	100 651	99 036	2 516	-1 614

11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	39 013	83	39 096	39 313	300	217

12	Ekonomisk trygghet för familjer och
	barn	81 610	70	81 680	80 809	-801	-870

13	Integration och jämställdhet	12 432	550	12 982	12 225	-207	-757
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	70 375		70 375	66 901	-3 474	-3 474

15	Studiestöd	21 005		21 005	19 953	-1 052	-1 052

16	Utbildning och universitetsforskning	60 110	6	60 116	59 419	-691	-697
17	Kultur, medier, trossamfund och
	fritid	12 880		12 880	12 827	-53	-53

18Samhällsplanering, bostads- försörjning och byggande samt

	konsumentpolitik	1 230		1 230	1 076	-153	-153

19	Regional tillväxt	2 973	-33	2 940	2 879	-94	-62
20	Allmän miljö- och naturvård	5 156		5 156	5 085	-71	-71

21	Energi	2 830		2 830	2 858	28	28

22	Kommunikationer	45 428	0	45 428	45 962	534	534
23	Areella näringar, landsbygd och
	livsmedel	15 278	515	15 793	16 203	924	410
24	Näringsliv	5 588	33	5 622	5 439	-149	-183

25	Allmänna bidrag till kommuner	93 596	3	93 599	93 599	3	0

26	Statsskuldsräntor m.m.	22 084		22 084	3 325	-18 759	-18 759
27	Avgiften till Europeiska unionen	37 700		37 700	41 553	3 853	3 853

	Förändring av anslagsbehållningar	-1 660		-1 660		1 660	1 660

Summa		855 098	10 480	865 578	840 872	-14 226	-24 706
Riksgäldskontorets nettoutlåning		10 580		10 580	22 023	11 443	11 443

Kassamässig korrigering		0		0	-491	-491	-491

Summa utgifter i statens budget		865 678	10 480	876 158	862 404	-3 274	-13 754

De totala utgifterna blev lägre än anvisat

Utfallet för utgifterna i statens budget uppgick till 862 404 miljoner kronor. Det är 3 274 mil- joner kronor (0,3 procent) lägre än vad som anvisats i den ursprungliga budgeten. I förhåll-

ande till det totalt anvisade beloppet, den ursprungliga budgeten och de ändringar i budgeten som riksdagen beslutat om, blev utgifterna 13 754 miljoner kronor lägre. Den största skillnaden mellan det totalt anvisade

beloppet och utfall är utgifterna för Statsskulds- räntor m.m. som blev lägre än anvisat. Utgifterna inom flera andra utgiftsområden blev i stället högre än anvisat.

Fler asylsökande och fler sjuka medför högre utgifter än anvisat

Inom utgiftsområde 8 Migration uppgick utgifterna till 12 551 miljoner kronor, vilket är 2 632 miljoner kronor (26,5 procent) högre än i statens budget för 2014. Det beror framför allt på att antalet asylsökande ökade mer än beräknat. Efter riksdagens beslut om ändringar i budgeten för 2014 anvisades ytterligare 3 847 miljoner kronor.

För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev utgif- terna 99 036 miljoner kronor, vilket är 2 516 mil- joner kronor högre än vad riksdagen anvisade. Det beror bl.a. på att fler personer fick sjukpenning, aktivitets- eller sjukersättning än beräknat i statens budget. Hösten 2014 beslutade riksdagen därför att anvisa ytterligare 4 131 miljoner kronor.

Färre arbetslösa och studerande än beräknat medför lägre utgifter än anvisat

Inom utgiftsområdet 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 66 901 miljoner kronor, vilket är 3 474 miljoner kronor lägre än vad som anvisades av riksdagen i statens budget för 2014. Det beror till största del på att antalet arbetslösa blev färre än beräknat. Det beror också på att antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program minskade mer än beräknat. Dessutom minskade antalet företagskonkurser och företagsrekonstruktioner under året, vilket medför lägre utgifter för lönegarantiersättning.

Inom utgiftsområdet 15 Studiestöd blev utfallet 19 953 miljoner kronor, vilket är 1 052 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Det beror framför allt på att antalet studerande blev färre än beräknat.

Utgifterna inom utgiftsområde 26 Stats- skuldsräntor m.m. uppgick till 3 325 miljoner kronor, vilket är 18 759 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Den huvudsakliga orsaken till skillnaden är större inkomster från överkurser vid emission än beräknat.

Skr. 2014/15:101

EU-avgiften högre än anvisat - kompenseras delvis 2015

Avgiften till Europeiska unionen uppgick till 41 553 miljoner kronor, vilket är 3 853 miljoner kronor högre än vad riksdagen anvisat. Under 2015 har detta initialt motsvarats av minskade betalningar från Sverige till EU om 2 804 mil- joner kronor.

Kärnavfallsfondens minskade placeringar och Affärsverket svenska kraftnäts ökade lån ger högre nettoutlåning

Utfallet på posten Riksgäldskontorets netto- utlåning blev 11 443 miljoner kronor högre än anvisat. Det beror bl.a. på att Kärnavfallsfonden minskade sina placeringar i Riksgäldskontoret samtidigt som Affärsverket svenska kraftnät ökade lånen i Riksgäldskontoret.

Utfall för 2014 och 2013

Tabell 2.23 Utfallet för statens budget 2013–2014

Miljoner kronor

					Skillnad
Utgiftsområde			Utfall 2014	Utfall 2013	mot 2013
1	Rikets styrelse		12 902	11 823	1 079

2	Samhällsekonomi och
finansförvaltning			14 122	16 052	-1 930

3	Skatt, tull och exekution		10 384	10 388	-4
4	Rättsväsendet		40 194	39 297	897

5	Internationell samverkan		1 662	1 826	-164

6	Försvar och samhällets
krisberedskap			47 978	45 410	2 567

7	Internationellt bistånd		31 027	30 776	252
8	Migration		12 551	9 870	2 681

9	Hälsovård, sjukvård och
social omsorg			61 589	58 994	2 595

10		Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och funktions-
nedsättning			99 036	96 394	2 642
11		Ekonomisk trygghet vid
ålderdom			39 313	39 985	-673
12		Ekonomisk trygghet för
familjer och barn			80 809	78 533	2 276
13 Integration och
jämställdhet			12 225	8 836	3 388
14		Arbetsmarknad och
arbetsliv			66 901	69 721	-2 820
15		Studiestöd	19 953	20 567	-614

16		Utbildning och
universitetsforskning			59 419	56 484	2 935

17		Kultur, medier,
trossamfund och fritid			12 827	12 730	97

Skr. 2014/15:101

18	Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och
byggande samt
konsumentpolitik		1 076	999	77

19	Regional tillväxt	2 879	3 270	-392

20	Allmän miljö- och
naturvård		5 085	4 807	278

21	Energi	2 858	2 613	245
22	Kommunikationer	45 962	43 655	2 307

23	Areella näringar,
landsbygd och livsmedel		16 203	16 006	196

24	Näringsliv	5 439	5 248	191

25	Allmänna bidrag till
kommuner		93 599	88 915	4 684

26	Statsskuldsräntor m.m.	3 325	16 774	-13 449
27	Avgiften till Europeiska
unionen		41 553	37 412	4 141
Förändring av
anslagsbehållningar
Summa		840 872	827 388	13 484

Riksgäldskontorets
nettoutlåning		22 023	96 225	-74 202

Kassamässig korrigering		-491	-2 205	1 714

Summa utgifter m.m.
på statens budget		862 404	921 408	-59 004

Utgifterna minskade till följd av större
engångseffekter 2013
Utgifterna i statens		budget	minskade med
59 004 miljoner kronor (6,4 procent)				mellan

2013 och 2014. Riksgäldskontorets nettout- låning minskade med 74 202 miljoner kronor (77,1 procent), till stor del beroende på engångs- effekter under 2013. Utgifterna för utgiftso- mråde 26 Statsskuldräntor m.m. blev drygt 13 449 miljoner kronor (80,2 procent) lägre än 2013. Inom flera andra utgiftsområden blev utgifterna högre.

Högre utgifter för allmänna val

Utgifterna för utgiftsområde 1 Rikets styrelse blev 1 079 miljoner kronor (9,1 procent) högre än 2013. Under 2014 inföll val till Europaparla- mentet, riksdag, kommun- och landstings- fullmäktige, vilket ökade utgifterna.

Engångsutbetalning till EIB under 2013

Inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning minskade i stället utgifterna med 1 930 miljoner kronor (12,0 procent). Det beror på att Sverige, under 2013, gjorde en engångsutbetalning till Europeiska investerings- banken (EIB).

Flygplanet JAS 39 E medför högre utgifter för staten

Utgifterna för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ökade med 2 567 mil- joner kronor (5,7 procent). Det beror framför allt på högre utgifter för anskaffning och utveckling av flygplanet JAS 39 E.

Antalet asylsökande ökar

Även utgifterna för utgiftsområde 8 Migration blev högre än 2013. Ökningen uppgår till 2 681 miljoner kronor (27,2 procent) och beror på att antalet asylsökande till Sverige har ökat.

Assistansersättningen fortsätter öka

Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjuk- vård och social omsorg ökade med 2 595 mil- joner kronor (4,4 procent). Kostnaderna för statlig assistansersättning ökade med 1 338 mil- joner kronor (6,0 procent) och Bidrag till läkemedelsförmånerna ökade med 721 miljoner kronor (3,5 procent).

Ökade utgifter för sjukpenning

Även utgifterna för utgiftsområde 10 Ekono- misk trygghet vid sjukdom och funktionsned- sättning blev högre än 2013. Utgifterna inom utgiftsområdet ökade med 2 642 miljoner kronor (2,7 procent). Ökningen beror bland annat på att fler erhåller sjukpenning och att fler får sjukpenning under en längre tid.

Utgifterna för föräldraförsäkringen ökade

Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade utgifterna med 2 276 miljoner kronor (2,9 procent). Utgifterna för föräldraförsäkringen ökade med 934 miljoner kronor (2,5 procent), eftersom både ersätt- ningen per dag blev högre och antalet uttagna dagar blev fler än 2013.

Fler kommunmottagna ger högre utgifter

Utgifterna för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ökade med 3 388 miljoner kronor (38,3 procent), vilket beror på att kommunerna tagit emot fler flyktingar 2014 jämfört med föregående år.

Aktivitetsstödet minskade

Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 2 820 miljoner kronor (4,0 procent) lägre än 2013, vilket till stor del beror på att antalet deltagare i program med

aktivitetsstöd minskade under året. Antalet arbetslösa är i princip oförändrat mellan åren.

Kapitaltillskott till ESS ger ökade utgifter

Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universi- tetsforskning ökade utgifterna med 2 935 mil- joner kronor (5,2 procent). En av orsakerna till det högre utfallet är ett kapitaltillskott med 794 miljoner kronor till European Spallation Source ESS AB, vilket är en ökning med 394 miljoner kronor jämfört med 2013.

Järnvägsinvesteringarna ökade

Utgifterna för utgiftsområde 22 Kommuni- kationer ökade med 2 307 miljoner kronor (5,3 procent). Till stor del beror ökningen på att järnvägsinvesteringarna i nationell plan ökade.

Kommunerna kompenseras för sänkt skatt till pensionärer

Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med 4 684 miljoner kronor (5,3 procent). Det beror framför allt på ekonomiska regleringar för att kompensera kommuner och landsting för sänkt skatt till pensionärer. Reformen ger minskade skatte- intäkter till kommuner och landsting.

Utgifterna för statsskuldsräntor historiskt låga

Inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. minskade utgifterna med 13 449 miljoner kronor (80,2 procent). Utgifterna är historiskt låga och minskningen beror till stor del på inkomster efter överkurser vid emission.

Engångseffekter påverkar jämförelsen i nettoutlåningen

Under 2014 minskade Riksgäldskontorets netto- utlåning med 74 202 miljoner kronor (77,1 pro- cent). Det beror framför allt på att lånen till Riksbanken ökade med 103 621 miljoner kronor 2013. Samtidigt ökade behållningen på stabi- litetsfondens konto med 25 901 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen 2013.

2.3.2Förklarande faktorer till avvikelserna mot budgeten

Utgifterna i statens budget blev 3,3 miljarder kronor lägre än den budget som riksdagen ursprungligen fastställde. I detta avsnitt redo- visas hur stor del av denna skillnad som beror på reviderade bedömningar dels av de makro-

Skr. 2014/15:101

ekonomiska förutsättningarna, dels av antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Vidare redo- visas hur stor del av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av riksdagen, regeringen eller Riksbanken. Reste- rande skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgiftsområden exkl. räntor, Statsskuldsräntor m.m. och Riksgäldskontorets nettoutlåning. Resultatet sammanfattas i följande tabell och kommenteras därefter.

Tabell 2.24 Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall och budget för 2014

Miljarder kronor

			Makro-
			förutsätt		Övrigt 2
	Totalt	Volym	ningar	Beslut	Övrigt 2
Utgiftsområden,
exklusive räntor 1	4,5	3,2	-2,2	2,8	0,7
Statsskuldsräntor
m.m.	-18,8	0,0	-18,7	0,0	0,0
Riksgäldskontorets
nettoutlåning 3	11,0	0,0	3,5	0,4	7,1
Summa utgifter	-3,3	3,2	-17,4	3,2	7,8

1Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket.

2Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget.

3Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten.

Skillnader till följd av reviderade bedömningar av antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volym)

Utgifterna blev 3,2 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av ändrade volymer, vilket i första hand förklaras av utvecklingen inom två utgiftsområden.

Fler personer än beräknat i statens budget erhöll sjukpenning och sjuk- och aktivitets- ersättning 2014. Det är den huvudsakliga förklaringen till att utgifterna under utgifts- område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev 2,5 miljarder kronor högre än i den beslutade budgeten.

Det genomsnittliga antalet inskrivna asyl- sökande personer i Migrationsverkets mot- tagande uppgick till ca 64 000 personer 2014, vilket är närmare 50 procent fler än beräknat. Det är den huvudsakliga förklaringen till att utgifterna under utgiftsområde 8 Migration blev 2,6 miljarder kronor högre än i den beslutade budgeten. Samtidigt blev utgifterna under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 0,8 miljarder kronor lägre än i statens budget,

Skr. 2014/15:101

vilket främst förklaras av att biståndsutgifterna kan användas för att finansiera högre utgifter för ersättningar och bostadskostnader för asyl- sökande i enlighet med de definitioner som utfärdas av OECD:s biståndskommitté DAC.

Utgifterna under utgiftsområde 15 Studiestöd blev 1 miljard lägre än anvisat, vilket i första hand beror på att färre studerande än beräknat, under 2014, hade rätt till den högre bidragsnivån i studiestödssystemet.

Skillnader till följd av reviderade bedömningar av den makroekonomiska utvecklingen

Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 17,4 miljarder kronor lägre än i statens budget.

Skillnaden återfinns framför allt på anslaget för statsskuldsräntor, som under denna kategori blev 18,7 miljarder kronor lägre än i statens budget. Det beror främst på betydligt högre inkomster av överkurs vid emission, 15,2 mil- jarder kronor högre än beräknat i budgeten. Sådana överkurser uppstår när Riksgälds- kontoret emitterar obligationer med kupong- räntor som överstiger de aktuella marknads- räntorna. Detta innebär endast en omfördelning av räntebetalningar över tiden. Överkurserna blev ovanligt stora 2014 till följd av de exceptionellt låga marknadsräntorna. Ränte- anslaget påverkas av många tekniska faktorer som beror på Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Hela skillnaden för statsskuldsräntorna klassificeras som makro- beroende, utom den del som är en följd av ett annat lånebehov än beräknat. Denna skillnad, som för 2014 endast var marginell, redovisas under kategorin Övrigt.

Utgifterna för Riksgäldskontorets nettout- låning blev, som följd av ändrade makro- förutsättningar, 3,5 miljarder kronor högre än i statens budget. Det beror främst på att en svagare krona än beräknat har medfört att Riksbankens lån i Riksgäldskontoret ökat mer än väntat när lån refinansierats till en högre dollar- respektive eurokurs än den ursprungliga.

Utgifterna för utgiftsområdena, exkl. utgifts- område 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 2,2 miljarder kronor lägre än i statens budget beroende på ändrade makroekonomiska förut- sättningar. Det förklaras i första hand av att färre personer erhöll arbetslöshetsersättning eller deltog i ett arbetsmarknadspolitiskt program som berättigade till aktivitetsstöd än vad som

antogs vid budgeteringen, vilket har medfört lägre utgifter under utgiftsområde 14 Arbets- marknad och arbetsliv.

Tabell 2.25 Makroekonomiska förutsättningar

				Skillnad
	Utfall	SB	Utfall	utfall
	Utfall	SB	Utfall	2014-
	2013	2014	2014	SB 2014
Procentuell förändring
från föregående år:
BNP (fasta priser) 1	1,3	2,5	2,1	-0,4
KPI (årsgenomsnitt) 1	0,0	0,9	-0,2	-1,1
Antal sysselsatta,
15–74 år 1	1,0	0,8	1,4	0,6
Timlön (enligt
nationalräkenskaperna)	1,9	2,9	1,7	-1,2

Nivåer:
Arbetslöshet, 15–74
år, procent av arbets-
kraften 1, 2	8,0	8,1	7,9	-0,2
SEK/Euro 3	8,65	8,45	9,10	0,65
SEK/USD 3	6,51	6,56	6,86	0,30
6-mån ränta,
årsgenomsnitt 3	0,9	1,1	0,4	-0,6
5-årig statsobligation,
årsgenomsnitt 3	1,6	1,9	0,9	-1,0

Källa: Statistiska centralbyrån.

2Exklusive heltidsstuderande arbetssökande.

3Källa: Riksbanken.

Skillnader till följd av beslut

De totala utgifterna blev 3,2 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av beslut fattade av riksdagen, regeringen eller Riks- banken.

Utfallet för samtliga utgiftsområden, exkl. utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev till följd av beslut 2,8 miljarder kronor högre än beräknat i budgeten. Det förklaras i första hand av att riksdagen anvisade ytterligare 2 miljarder kronor under hösten 2014 till utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap mot bakgrund av uteblivna intäkter från Schweiz avseende medfinansiering för anskaffning och utveckling av JAS 39 E. Vidare anslog riksdagen under våren 2014 ytterligare medel till lång- siktiga åtgärder för landbygdens utveckling under utgiftsområde 23 Areella näringar, lands- bygd och livsmedel.

Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 0,4 miljarder kronor högre till följd av beslut, vilket avsåg Riksbankens lån i Riksgälds- kontoret. Lånevolymen i dollar utökades något,

vilket klassificeras under kategorin Beslut. Under kategorin Makro klassificeras sådana förändringar av Riksbankens lån som beror på att lån refinansieras till en annan växelkurs än den ursprungliga.

Skillnader till följd av övriga orsaker

Utgifterna blev 7,8 miljarder kronor högre än i statens budget på grund av övriga orsaker. Riksgäldskontorets nettoutlåning (inkl. kassamässig korrigering) blev 7,1 miljarder kronor högre, medan utgiftsområdenas utgifter (exkl. räntor) blev 0,7 miljarder kronor högre.

Utgifterna under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev 3,9 miljarder kronor högre än vad som anvisades i statens budget av övriga orsaker. Det förklaras av revideringar av medlemsstaternas faktiska BNI- och mervärdes- skattebas för 1995–2013 samt av sent beslutade ändringsbudgetar i EU för 2014.

Inom flera utgiftsområden blev utgifterna lägre än anvisat till följd av övriga orsaker, framför allt under områdena 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 7 Internationellt bistånd, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 16 Utbildning och universitetsforskning.

I avsnitt 2.4 Utfall per utgiftsområde finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisat belopp i den ursprungliga budgeten.

2.3.3Indragningar

Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas, om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av stats- finansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. År 2014 har regeringen dragit in anslagsmedel på totalt 21 459 miljoner kronor. Det är 6 429 mil- joner kronor mer än 2013. De 26 största indragningarna, som översteg 100 miljoner kronor, svarar för 89 procent av totalbeloppet under 2014. I tabell 29 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor.

Skr. 2014/15:101

De flesta indragningarna av anslagsmedel rör
anslagssparande
Den största	indragningen,	som uppgick till
5 334 miljoner	kronor, avser	räntor på stats-

skulden. Den näst största indragningen gjordes av medel på anslaget för bidrag till arbetslöshets-

ersättning		och	aktivitetsstöd	och uppgick		till
2 913 miljoner			kronor. Båda	är indragning		av
anslagssparande.

Tabell 2.26 Indragningar 2014
Miljoner kronor
UO Anslag
5 1:1		Avgifter till internationella organisationer				170
6 1:2		Försvarsmaktens insatser internationellt			1 066

7 2:1
(2013)		Reformsamarbete i Östeuropa				133

9 1:4		Tandvårdsförmåner			1 007

9 1:5		Bidrag för läkemedelsförmånerna			1 375
9 1:6		Bidrag till folkhälsa och sjukvård				158

		Stimulansbidrag och åtgärder inom
9 4:5		äldrepolitiken				522

		Ersättning för vanvård i den sociala barn-
9 4:8		och ungdomsvården				150

10	1:1	Sjukpenning och rehabilitering m.m.				140

10	1:6	Bidrag för sjukskrivningsprocessen				220
12	1:2	Föräldraförsäkring				231

		Kommunersättningar vid
13	1:2	flyktingmottagande				406

		Etableringsersättning till vissa nyanlända
13	1:3	invandrare				248

		Ersättning till etableringslotsar och
13	1:4	insatser för vissa nyanlända invandrare				853

		Bidrag till arbetslöshetsersättning och
14	1:2	aktivitetsstöd			2 913

		Kostnader för arbetsmarknadspolitiska
14	1:3	program och insatser				178

14	1:4	Lönebidrag och Samhall m.m.				316

15	1:2	Studiemedel			1 840
		Utveckling av skolväsendet och annan
16	1:5	pedagogisk verksamhet				336
16	1:10	Fortbildning av lärare och förskolepersonal				185

16	1:14	Statligt stöd till vuxenutbildning				319

		Särskilda utgifter inom universitet och
16	2:64	högskolor				356

23	1:11	Intervention för jordbruksprodukter m.m.				170
		Från EU-budgeten finansierade åtgärder
23	1:19	för landsbygdens miljö och struktur				426
26	1:1	Räntor på statsskulden			5 334

		Övriga indragningar			2 408

Summa					21 459

Skr. 2014/15:101

2.3.4Överskridanden

Medgivna överskridanden

Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst tio procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas, om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om ett medgivet överskridande för 2014.

Tabell 2.27 Medgivna överskridanden 2014

Miljoner kronor

		Medgivet		Utnyttjat
		överskridande		medgivet
UO	Anslag			överskridande
		Avgiften till
27	1:1	Europeiska unionen	300	273
I	statens	budget anvisades	37 700 miljoner

kronor på anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen som ligger under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen. Regeringen medgav i beslut den 27 november 2014 att

anslaget	fick	överskridas	med	300 miljoner
kronor	(dnr	Fi2014/4150).	Anslagskredit		på
3 728 miljoner		kronor utnyttjades		och av	det

medgivna överskridandet utnyttjades 273 mil- joner kronor.

Icke medgivna överskridanden

Under 2014 har inget anslag överskridits utan medgivande från regeringen.

Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag vars utfall avviker från statens budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan ursprungligen budgeterade belopp och utfall. Därefter jämförs även utfallet för 2014 med utfallet 2013. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2.

Förutom anslagsutfallet redovisas per utgiftsområde hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndigan- den avseende statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. Även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats redovisas. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyn- digande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2014 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2014 görs en hänvisning till riksdagsbeslutet. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 3.

Efter de 27 avsnitten om de olika utgifts- områdena följer en redogörelse för posterna Förändring av anslagsbehållningar (avsnitt 2.4.28), Riksgäldskontorets nettoutlåning (avsnitt 2.4.29), och Kassamässig korrigering (avsnitt 2.4.30). Alla dessa poster hör till budgetens utgiftssida. Avslutningsvis redovisas även Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget (avsnitt 2.4.31).

2.4Utfall per utgiftsområde

I följande avsnitt (2.4.1–2.4.27) presenteras utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har utnyttjat de finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde.

Skr. 2014/15:101

2.4.1Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Anslag

Tabell 2.28 UO 1 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2014	2014	2014	2014	2014	2013
1:1	Kungliga hov- och slottsstaten	127		127	0	-0,1	124
2:1	Riksdagens ledamöter och partier m.m.	843		837	-6	-0,7	802

2:2	Riksdagens förvaltningsanslag	717		703	-14	-2,0	690

2:3	Riksdagens fastighetsanslag	80		70	-10	-12,4	57
4:1	Regeringskansliet m.m.	6 844		6 926	82	1,2	6 577

5:1	Länsstyrelserna m.m.	2 523		2 529	6	0,2	2 472

6:1	Allmänna val och demokrati	631		630	-2	-0,3	39
8:2	Presstöd	567		519	-48	-8,5	518

	Övriga anslag	565		563	-2	-0,4	545

Summa		12 896		12 902	6	0,0	11 823

Utgiftsområdet omfattar utgifter för stats- chefen, riksdagen och Regeringskansliet. Även utgifter för bl.a. länsstyrelserna, allmänna val och stöd till politiska partier ingår i utgiftsområdet

Utfallet uppgick till 12 902 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor (0,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med 1 079 miljoner kronor (9,1 procent).

Lägre utgifter för riksdagens fastigheter än budgeterat

Utfallet för anslaget 2:3 Riksdagens fastighets- anslag blev 70 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor (12,4 procent) lägre än anvisat i budgeten. Det låga utfallet för 2014 beror i huvudsak på lägre kostnader än planerat för underhållsåtgärder och avskrivningskost- nader.

Under 2014 har byggnadsarbetet i och med renoveringen av fastigheten Mercurius färdig- ställts. Renoveringen av Mercurius, som ligger i Gamla Stan i Stockholm, påbörjades under 2012. Under 2014 har fastigheten tagits i bruk, men fulla avskrivningskostnader har ännu inte be- lastat anslaget på grund av förseningar i färdig- ställandet. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med 13 miljoner kronor (23,4 procent).

Utgifterna för Regeringskansliet blev något högre än anvisat i budgeten

Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. blev 6 926 miljoner kronor, vilket är 82 miljoner kronor (1,2 procent) högre än vad som anvisades i budgeten. Jämfört med 2013 blev utfallet 349 miljoner kronor högre. Under 2014 ökade antalet årsarbetskrafter med 48 till 4 515 och personalkostnaderna ökade bl.a. med anledning av avgångsvederlag i samband med regerings- skiftet i september.

Valår medförde ökade utgifter för Allmänna val och demokrati

Utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati blev 630 miljoner kronor, vilket är 591 miljoner kronor högre än 2013. Under 2014 inföll val till Europaparlamentet, riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige för första gången under samma år vilket förklarar de högre utgifterna.

Skr. 2014/15:101

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.29 UO 1 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2014-12-31
6:6	Stöd till politiska partier	171	128

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 171 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 128 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyn- diganden och utestående åtaganden uppgick till 43 miljoner kronor.

Garantier

Tabell 2.30 UO 1 Garantier

Miljoner kronor

		Utestående
		åtaganden
Garanti	Garantiram	2014-12-31
Kreditgarantier till
UD-anställda 1	50	1

1 Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret får lämna statlig kreditgaranti för banklån till personal inom utrikesförvaltningen inom en ram för samtliga garantiengagemang om 50 miljoner kronor (UD2000/1146/P-AV)

Inomstatliga lån

Tabell 2.31 UO 1 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån	Låneram	Lån 2014-12-31
Riksdagsförvaltningens
investeringar som används i
verksamheten	100	59
Riksdagsförvaltningens
investeringar i fastigheter och
tekniska anläggningar	500	414

Summa	600	473

Riksdagen har beslutat om låneramar på 600 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen. Utestående lån vid utgången av 2014 var 473 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Länsstyrelsen i Dalarnas län

Länsstyrelsen i Dalarnas län har, avseende sin årsredovisning för 2014, fått en revisions- berättelse med reservation.

Uttalande med reservation

Enligt Riksrevisionens uppfattning, har myndig- heten i alla väsentliga avseenden, förutom vad gäller effekterna av det förhållande som beskrivs i stycket med reservation nedan, använt anslag och inkomster i enlighet med av riksdagen beslutade ändamål och i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter.

Grund för uttalande med reservation

Myndigheten har överskridit av regeringen beslutad anslagskredit med 7 995 000 avseende anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder anslagspost 16 under utgiftsområde 19. Myndigheten har beskrivit förhållandet i sin årsredovisning.

Länsstyrelsen i Jämtlands län

Länsstyrelsen i Jämtlands län har, avseende sin årsredovisning för 2014, fått en revisions- berättelse med reservation.

Uttalande med reservation

Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndig- heten i alla väsentliga avseenden:

–förutom effekterna av det förhållande som beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation, upprättat årsredovisningen enligt förordningen (2000:605) om årsredo- visning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndigheten.

–förutom effekterna av det förhållande som beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation, gett en rättvisande bild av Länsstyrelsens i Jämtlands län ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per den 31 december 2014.

–lämnat en resultatredovisning och information i övrigt som är förenlig med årsredovisningen som helhet.

Grund för uttalande med reservation

Myndigheten redovisar upplupna bidrags- intäkter och oförbrukade bidrag i balans- räkningen med felaktiga belopp. Båda dessa poster har genom bristande kontroll av redovisningen, redovisats med för högt belopp om 18 miljoner kronor.

Länsstyrelsen i Västerbottens län

Länsstyrelsen i Västerbottens län har, avseende sin årsredovisning för 2014, fått en revisions- berättelse med reservation.

Skr. 2014/15:101

2.4.2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Anslag

Tabell 2.32 UO 2 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2014	2014	2014	2014	2014	2013
1:5	Statliga tjänstepensioner m.m.	11 764		11 857	93	0,8	11 351
1:9	Statistiska centralbyrån	550		541	-9	-1,7	531

1:10	Bidragsfastigheter	335		330	-4	-1,2	333

1:11	Finansinspektionen	417		408	-9	-2,1	333
1:12	Riksgäldskontoret	304		253	-50	-16,6	281

1:15	Riksrevisionen	311		301	-10	-3,0	279

	Övriga anslag	441		431	-9	-2,0	2 942
Summa		14 121		14 122	1	0,0	16 052

Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning, inklusive finansförvaltning och finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga tjänstepensionerna, statistik och fastighetsför- valtning.

Utfallet uppgick till 14 122 miljoner kronor och blev därmed 1 miljon kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 blev utfallet 1 930 miljoner kronor (12,0 procent) lägre.

Utfallet för statliga tjänstepensioner högre än 2013 Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. blev 11 857 miljoner kronor. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med 505 miljoner kronor (4,5 procent). Ökningen beror på att fler personer erhåller pensionsförmån samt att till- kommande individer har högre förmånsbelopp.

Utfallet för anslaget 1:12 Riksgäldskontoret blev 253 miljoner kronor, vilket är 50 miljoner kronor (16,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det lägre utfallet beror bl.a. på att Riksgäldskontoret har haft lägre kostnader för marknadsföring och IT-konsulter. Minskningen jämfört med 2013 förklaras även av att riksdagen har beslutat att flytta 15 miljoner kronor i anslag hänförliga till statsskuldsupplåningen till utgiftsområde 26 anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter.

Utfallet lägre 2014 på grund av Kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken 2013

Den främsta förklaringen till att utfallet för utgiftsområdet som helhet blev lägre än för 2013 är att en engångsutbetalning till Europeiska investeringsbanken (EIB) på 2 517 miljoner kronor gjordes i februari 2013, vilket belastade anslaget 1:18 (2013) Kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.33 UO 2 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2014-12-31
	Verksamhetsstöd för den
	statliga
1:3	budgetprocessen	45	0
1:10	Bidragsfastigheter	30	0

Summa		75	0

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 75 miljoner kro- nor. Bemyndigandena har inte utnyttjats, varför det inte fanns några utestående åtaganden vid utgången av 2014.

Utlåning

Tabell 2.34 UO 2 Utlåning

Miljoner kronor eller annan angiven valuta

Utlåning	Låneram	Lån 2014-12-31
Kredit till Island 1	0	0
Kredit till Irland 2	600 EUR	600 EUR
Riksbanken 3		227 011

1Prop. 2010/11:132, bet. 2010/11:FiU36, rskr. 2010/11:310. Island betalade i juli 2014 tillbaka sitt lån till Sverige i förtid.

2Prop. 2011/12:119, bet 2011/12:FiU41, rskr. 2011/12:209, prop. 2014/15:9, bet. 2014/15:FiU12, rskr. 2014/15:8.

3Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).

Sverige beslutade i samband med finanskrisen 2008 att stödja Island med lån för att motverka finanskrisens effekter. Island amorterade hela lånet i förtid under 2014.

Lånet till Irland är ett tillägg till ett lånepaket som IMF och EU gett, på villkor att Irland genomför ett ekonomiskt reformprogram. Sverige betalade ut lånet till Irland i fyra delar efter att IMF och EU godkänt landets framsteg under reformprogrammet. De första två delarna betalades ut under 2012 och de andra två under 2013. Lånet på motsvarande 5 243 miljoner kronor ska vara återbetalt senast 2022.

I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas lånen till Riksbanken kassamässigt, och uppgår till 198 525 miljoner kronor, utan valutaomvär- dering. Jämfört med 2013 ökade utlåningen till Riksbanken med 4 467 miljoner kronor. I ovans- tående tabell redovisas lånen valutaomvärderade till bokslutskurs.

Skr. 2014/15:101

Garantier

Tabell 2.35 UO 2 Garantier

Miljoner kronor eller annan angiven valuta

			Utestående
		Utestående	åtaganden
		åtaganden	utländsk
Garanti	Garantiram	2014-12-31	valuta
Insättningsgarantin 1	Obegränsad	1 388 869
Garanti till insättare i
utländska instituts
filialer i Sverige 2	Obegränsad
Investerarskyddet 3	Obegränsad
Garantier till banker
m.m. för skuld-
förbindelser 4	Obegränsad	935
Garantikapital i
Europeiska investerings-			6 565
banken (EIB) 5	6 565 EUR	62 467	EUR
Garantikapital i Nordiska
investeringsbanken			1 963
(NIB) 6	1 963 EUR	18 682	EUR
Nordiska
investeringsbanken,
projektinvesteringslån 7	671 EUR	6 077	639 EUR
Garantikapital i
Europeiska utvecklings-
banken (EBRD) 8	542 EUR	5 153	542 EUR
Garantikapital till
Europarådets
utvecklingsbank (CEB) 9	124 EUR	1 177	124 EUR
Pensionsgaranti (inkl.
efterborgen) Akademiska
Hus 10	Obegränsad	79
A/O Dom Shvetsii 11	100	9	1 USD
Summa		1 483 448

1Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. Åtagandet för insättningsgarantin avser 31 december 2013.

2Om vissa villkor i lag (2008:812) är uppfyllda ges en möjlighet att ställa ut garantier för att skydda dessa insättare.

3Lagen (1999:158) om investerarskydd. För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna.

4Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.

5Prop. 2008/09:116, bet 2008/09: FiU36, rskr. 2008/09:200.

6Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139.

7Prop. 2003/04:162, bet. 2004/05:FiU15, rskr. 2004/05:16.

8Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139.

9Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104.

10I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31/12 2013.

11Prop. 1994/95:78, bet. 1994/95:FiU4, rskr. 1994/95:75.

Valutakurser från Riksbanken per den 30 december 2014.

EUR=9,5155

USD=7,8117

Skr. 2014/15:101

Inomstatliga lån

Tabell 2.36 UO 2 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån	Låneram	Lån 2014-12-31
Statens fastighetsverks
investeringar i fastigheter	12 800	12 012

Statens järnvägars långfristiga lån
exkl. finansiell leasing	2 915	1 677

Fortifikationsverkets investeringar i
mark, anläggningar och lokaler	11 500	10 092

Riksrevisionen -
anläggningstillgångar som används
i verksamheten	15	6
Sjunde AP-fondens investeringar i
anläggningstillgångar som används
i verksamheten	5	0

Summa	27 235	23 787

Riksdagen	har	beslutat	om	låneramar	på
27 235 miljoner		kronor	inom	utgiftsområdet.
Utestående	lån	vid utgången		av 2014	var
23 787 miljoner kronor.

Övriga krediter

Tabell 2.37 UO 2 Övriga krediter

Miljoner kronor

		Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret	Kredit	2014-12-31
Insättningsgarantin1	Obegränsad	0
Investerarskyddet 2	Obegränsad	0
Garantier till banker m.m. för
skuldförbindelser 3	Obegränsad	0
Kredit för infriande av
kapitalgarantier till
internationella finansiella
institutioner 4	Obegränsad	0
Kredit för infriande av
Riksgäldskontorets garantier
(ordinarie garantireserv) 5	Obegränsad	0
För Riksgäldskontorets
utlåningsverksamhet 6	Obegränsad	0
Sjunde AP-fondens kredit på
räntekonto	100	0

Kammarkollegiets behov av
likviditet för inrättande av nya
myndigheter	355	0
Statens tjänstepensionsverk -
behov av likviditet i
pensionshanteringen	100	62

Kammarkollegiets kredit för
statliga försäkringssystemet 7	100	0
Summa		0

1Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.

2Lagen (1999:158) om investerarskydd.

3Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.

4Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2013/14:139.

5Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2013/14:139.

6Budgetlag (2011:203), förordning (2011:211).

7Prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191.

Riksdagen har beviljat krediter inom utgifts- området, bl.a. för insättningsgarantin och inves- terarskyddet. Det var inga krediter inom utgifts- området som var utnyttjade vid utgången av 2014.

Skr. 2014/15:101

2.4.3Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Anslag

Tabell 2.38 UO 3 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2014	2014	2014	2014	2014	2013
1:1	Skatteverket	7 042		6 970	-73	-1,0	6 934
1:2	Kronofogdemyndigheten	1 797		1 763	-34	-1,9	1 794

1:3	Tullverket	1 677	75	1 651	-26	-1,5	1 660

Summa		10 516	75	10 384	-132	-1,3	10 388

Utgiftsområdet omfattar beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Förutom dessa verksamheter ingår även verksamhet för bl.a. folkbokföring, fastighetstaxering och brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltnings- myndigheter för respektive område. Även Kustbevakningen har viss verksamhet inom utgiftsområdet.

Utfallet uppgick till 10 384 miljoner kronor och blev därmed 132 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 minskade utgifterna med 4 miljoner kronor (0,0 procent).

Utgifterna för Skatteverket, Kronofogde-
myndigheten och Tullverket lägre än beräknat
Utfallet	för	anslaget	1:1	Skatteverket		blev
6 970 miljoner		kronor,	vilket		är 73 miljoner
kronor	lägre	än anvisat		i	budgeten	och

36 miljoner kronor högre än föregående år. Den låga utgiftsökningen förklaras bl.a. av återhållsamhet vid återrekrytering.

Utgifterna för anslaget 1:2 Kronofogde- myndigheten uppgick till 1 763 miljoner kronor, vilket är 34 miljoner kronor lägre än anvisat i budgeten. Utfallet blev 31 miljoner kronor lägre än föregående år. Kronofogdemyndighetens lägre utfall kan även det förklaras med en återhållsamhet vad det gäller återrekrytering.

Utfallet för anslaget 1:3 Tullverket uppgick till 1 651 miljoner kronor. Det är 26 miljoner kro- nor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten och 9 miljoner kronor lägre än föregående år. Minskningen beror bl.a. på färre antal anställda än 2013. Tullverket tillfördes 75 miljoner kronor efter beslut av riksdagen hösten 2014

Skr. 2014/15:101

2.4.4Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Anslag

Tabell 2.39 UO 4 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2014	2014	2014	2014	2014	2013
1:1	Polisorganisationen	21 080	200	21 079	-1	0,0	20 698

1:2	Säkerhetspolisen	1 104		1 106	2	0,2	1 070
1:3	Åklagarmyndigheten	1 306		1 310	4	0,3	1 278

1:4	Ekobrottsmyndigheten	589		582	-7	-1,2	532

1:5	Sveriges Domstolar	5 346		5 226	-120	-2,2	5 171
1:6	Kriminalvården	7 835	-25	7 744	-91	-1,2	7 604

1:8	Rättsmedicinalverket	379		362	-17	-4,4	345

1:11	Ersättning för skador på grund av brott	122		111	-11	-9,1	98
1:12	Rättsliga biträden m.m.	2 306		2 432	127	5,5	2 260

1:13	Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.	40	25	67	27	67,2	54

	Övriga anslag	184		174	-10	-5,5	187
Summa		40 292	200	40 194	-98	-0,2	39 297

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kriminalpolitiskt inriktad verksamhet. Även verksamhet inriktad på att avgöra rättsliga tvister mellan enskilda samt mellan enskilda och det allmänna ingår. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polis- och åklagarväsendena, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffer- myndigheten.

Utfallet uppgick till 40 194 miljoner kronor och blev därmed 98 miljoner kronor (0,2 pro- cent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 blev utgifterna 897 miljoner kronor (2,3 procent) högre.

Utfallet för polisen och Kriminalvården

Utfallet för anslaget 1:1 Polisorganisationen uppgick till 21 079 miljoner kronor, vilket är en miljon lägre än vad som anvisades i statens budget. Polisens totala kostnader ökade med 381 miljoner kronor jämfört med 2013, vilket motsvarar en ökning på ca två procent. Anslaget tillfördes 200 miljoner kronor efter riksdagens beslut hösten 2014 vilket medförde att den nya Polismyndigheten kunde starta verksamheten den 1 januari 2015 med en ekonomi i balans.

Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev 7 744 miljoner kronor. Det är 91 miljoner kro- nor lägre än vad som anvisades i statens budget.

Medelbeläggning i anstalt och häkte har under perioden 2010–2014 minskat kontinuerligt. Under 2014 har dock intagna i häkte stabiliserats runt samma nivå som 2013 och trenden med en minskande medelbeläggning i anstalt har mattats av.

Jämfört med föregående år ökade utfallet för anslaget med 140 miljoner kronor. En stor del av det högre utfallet 2014 beror på ökade personalkostnader, framför allt inom anstaltsverksamheten.

Utfallet för anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. blev 67 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor (67,2 procent) högre än ursprungligen anvisade medel i statens budget. Anslaget används bl.a. för ersättning vid frihetsinskränkningar, frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. Det används också till skadestånd på grund av fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Det är framför allt utgif- terna för ersättning vid frihetskränkning som ökat under året. Under 2014 avgjordes 1 918 ärenden där ersättning utbetalades, vilket innebar en ökning med 17 procent jämfört med 2013. Andelen ärenden där ersättning för frihetskränk- ning beviljats har de senaste tre åren varit stabilt runt cirka 90 procent.

Skr. 2014/15:101

2.4.5Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Anslag

Tabell 2.40 UO 5 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2014	2014	2014	2014	2014	2013
1:1	Avgifter till internationella organisationer	1 429		1 104	-325	-22,8	1 275
1:11	Samarbete inom Östersjöregionen	189		167	-22	-11,5	157

	Övriga anslag	401		392	-9	-2,2	395

Summa		2 018		1 662	-356	-17,6	1 826

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisa- tioner.

Utfallet uppgick till 1 662 miljoner kronor, vilket är 356 miljoner kronor (17,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 blev utfallet 164 miljoner kronor (8,9 procent) lägre.

Avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer blev lägre än beräknat och jämfört med 2013

Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer uppgick till 1 104 miljoner kronor, vilket är 325 miljoner kronor (22,8 procent) lägre än anvisat i budgeten. Skillnaden beror främst på att avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer blev 395 miljoner kronor, vilket är 265 miljoner kronor lägre än beräknat. Utfallet för anslaget är 171 miljoner kronor (13,4 procent) lägre än föregående år. Skillnaden förklaras till stor del av att en del av avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer beräknas belasta 2015 års budget, bl.a. på grund av förändrade mandat beroende på omvärldsförändringar.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.41 UO 5 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2014-12-31
1:11	Samarbete inom
	Östersjöregionen	160	80

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 160 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 80 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyn- digande och utestående åtaganden uppgick till 80 miljoner kronor. Sida byggde upp en ny avtalsportfölj 2014. Det arbetet avslutades inte under 2014 vilket är förklaringen till att bemyndigandet inte utnyttjades fullt ut.

Skr. 2014/15:101

2.4.6Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Anslag

Tabell 2.42 UO 6 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2014	2014	2014	2014	2014	2013
1:1	Förbandsverksamhet och beredskap	23 711	232	23 483	-228	-1,0	22 953
1:2	Försvarsmaktens insatser internationellt	1 875	-647	972	-903	-48,1	1 208

1:3	Anskaffning av materiel och anläggningar	8 856	2 000	10 864	2 008	22,7	8 826

1:4	Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel
	och anläggningar	6 704		6 564	-140	-2,1	6 471

1:5	Forskning och teknikutveckling	623		627	5	0,7	613
1:7	Officersutbildning m.m.	220	-15	204	-16	-7,1	195

1:8	Försvarets radioanstalt	860		852	-8	-0,9	832

Diagramförteckning
Diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo åren 1990–2014..............		143
Diagram 2.2 procentuell fördelning av utgifter i statens budget 2014,
realekonomiskt fördelade.............................................................................................		146
Diagram 2.3 Transfereringar i statens budget, fördelade efter
mottagarkategori 2014..................................................................................................		148
Diagram 3.1 Statens intäkter........................................................................................		156
Diagram 3.2 Statens kostnader ....................................................................................		157
Diagram 3.3 Transfereringar per sektor.......................................................................		158
Diagram 5.1	Garantiåtaganden 2010-2014 ..................................................................	247
Diagram 5.2	Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och
administrationskostnader samt saldot för betalningsflödet 2010-2014 ....................		257
Diagram 5.3	Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning för
osäkra fordringar 2010 – 2014......................................................................................		259