2015 års ekonomiska vårproposition

Regeringens proposition 2014/15:100

Förslag till riktlinjer

Regeringens proposition 2014/15:100

2015 års ekonomiska vårproposition

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 9 april 2015

Stefan Löfven

Magdalena Andersson

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budget- politiken. Riktlinjernas syfte är att ange politikens inriktning inför budgetpropositionen för 2016.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken baseras på propositionens övriga innehåll, dvs. en be- skrivning av finanspolitikens övergripande inriktning, en uppföljning av sysselsättningspolitiken, en bedömning av den makroekonomiska utvecklingen och den offentliga sektorns finanser, en uppfölj- ning och bedömning av de budgetpolitiska målen och budgetutrymmet, en uppföljning av statens budget samt en bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet.

I propositionen lämnas även förslag till vissa ändringar av utgiftsområdenas indelning.

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................		17
2	Lagförslag	..............................................................................................................	21
	2.1 .............................	Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen	21
3	Riktlinjer för .........................den ekonomiska politiken och budgetpolitiken		25
	3.1 ..........................................................	Utsikter för svensk ekonomi	30
	3.2 .............................................................	Finanspolitikens inriktning	37
	3.3 .............................................	Fler jobb och stärkt konkurrenskraft	44
	3.4 .............................	En jämlik kunskapsskola med tid för varje elev	52
	3.5 ............................................................................	En hållbar framtid	55
	3.6 ..............................................................	Ökad välfärd och trygghet	58
	3.7 .....................................................................	Andra politikområden	65
	3.8 ....................................................	Effekter på inkomstfördelningen	71
4	Den makroekonomiska .................................................................utvecklingen		75
	4.1 ...............................................................	Omvärlden 2015 och 2016	76
	4.2 ......................................................	Svensk ekonomi 2015 och 2016	78
	4.3 .................................................................	Utvecklingen 2017 – 2019	85
	4.4 ......................................................	Risker och alternativa scenarier	87
	4.5 ..............................................	Utvecklingen enligt andra bedömare	89
	4.6 ...............................	Utvärdering av prognoser för BNP - tillväxten	90
	4.7 ...............................	Prognosrevideringar och effekter av reformer	91
5	De budgetpolitiska .............................målen och riktlinjer för skattepolitiken		95
	5.1 ........................	Uppföljning av målet för det finansiella sparandet	96
	5.2 ...................	Bedömning av utgiftstakets nivåer för 2018 och 2019	98
	5.3 ...............................	Uppföljning av det kommunala balanskravet	101

5.4Stabilitets- och tillväxtpakten sätter ramarna för

		finanspolitiken................................................................................	102
	5.5	Riktlinjer för skattepolitiken.........................................................	104
6	Inkomster	............................................................................................................	109

6.1Förslag till ändrade skatteregler i propositionen

		Vårändringsbudget för 2015..........................................................	109
	6.2	Offentliga sektorns skatteintäkter................................................	110
	6.3	Statens inkomster...........................................................................	118
	6.4	Uppföljning av statens inkomster 2013–2018..............................	122
7	Utgifter	...............................................................................................................	129
	7.1	Utgifterna i statens budget och takbegränsade utgifter ..............	129

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

7.2Utgiftsprognos för 2016–2018 jämfört med den beslutade

	budgeten för 2015...........................................................................	140
7.3	Utgiftsprognos för 2015 ................................................................	150

7.4Översyn av utgifter som redovisas på inkomstsidan av statens

		budget..............................................................................................	154
8	Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld ............		159
	8.1	Effekterna av regeringens politik på de offentliga finanserna .....	160
	8.2	Den offentliga sektorns finanser ...................................................	163
	8.3	Ekonomisk ställning och skuldutveckling ....................................	175
	8.4	Finansiellt sparande enligt olika bedömare...................................	178
	8.5	Uppföljning av statens budgetsaldo ..............................................	179
	8.6	Uppföljning av den offentliga sektorns finanser ..........................	179
9	Kommunsektorns finanser och sysselsättning..................................................		185

9.1Kommunerna och landstingen – en viktig del i svensk

	ekonomi ..........................................................................................	185
9.2	Kommunsektorns resultat .............................................................	186
9.3	Kommunsektorns tillgångar och skulder......................................	189
9.4	Kommunsektorns finanser 2015–2019..........................................	193
10 Utmaningar för sysselsättningspolitiken...........................................................		203

10.1Regeringens prioriteringar och mål för

		sysselsättningspolitiken .................................................................	204
	10.2	Långsam återhämtning på arbetsmarknaden ................................	205
	10.3	Arbetslösheten är allt mer ojämnt fördelad ..................................	208
	10.4	Inriktningen på regeringens sysselsättningspolitik ......................	216
11	Bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet .....................................		221
	11.1	Finanspolitiken står inför flera långsiktiga utmaningar ...............	222
	11.2	Förutsättningarna för långsiktig hållbarhet kan förbättras .........	232

11.3Känsligheten i beräkningarna och jämförelse med

		föregående hållbarhetsbedömning.................................................	237
	11.4	Andra bedömningar av den finansiella hållbarheten ....................	238
12	Ändrad fördelning av ändamål och verksamheter på utgiftsområden .............		245
	12.1	Flytt av ändamål och verksamheter ...............................................	245
	12.2	Ändrat namn på utgiftsområde......................................................	246
Fördjupningsrutor
	BNP per capita har inte ökat sedan 2007.............................................................		34
	Välfärdssystemen och ekonomins funktionssätt ................................................		63
	Invandringen ändrar den demografiska framtidsbilden......................................		68
	Ny ansats för att beräkna det strukturella sparandet........................................		167
	Finansiella mål och god ekonomisk hushållning ..............................................		192
	Utmaningar och möjligheter till följd av invandringen av flyktingar och
		anhöriga de närmaste åren..............................................................	215

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

Bilagor

Bilaga 1: Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser Bilaga 2: Fördelnings politisk redogörelse

Bilaga 3: Investeringar och kapitalstock

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 april 2015

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

Tabellförteckning
Tabell 3.1 Reformer och finansiering .............................................................................	28
Tabell 3.2 Makroekonomiska nyckeltal..........................................................................	30
Tabell 3.3 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser...........................................	32
Tabell 3.4 Genomsnittlig månadslön i de största yrkesgrupperna för kvinnor
respektive män 2013..............................................................................................	37
Tabell 3.5 Utgiftstakets nivåer 2015–2019 .....................................................................	40
Tabell 4.1 Prognoser för omvärlden ...............................................................................	76
Tabell 4.2 BNP.................................................................................................................	78
Tabell 4.3 Arbetsmarknad ...............................................................................................	81
Tabell 4.4 Löner och inflation.........................................................................................	83
Tabell 4.5 Räntor och växelkurser ..................................................................................	84
Tabell 4.6 Nyckeltalstabell – prognosen i korthet.........................................................	85
Tabell 4.7 Alternativa scenarier: 1 Svagare omvärldsutveckling och 2 Starkare
inhemsk efterfrågan ..............................................................................................	88
Tabell 4.8 Jämförelse mellan olika bedömaresprognoser ..............................................	89
Tabell 4.9 Medelprognosfel för prognoser för BNP-tillväxten.....................................	90
Tabell 4.10 Rangordning av bedömares prognosprecision............................................	90
Tabell 4.11 Jämförelse mellan regeringens prognoser i 2015 års ekonomiska
vårproposition och i budgetpropositionen för 2015...........................................	91
Tabell 5.1 Indikatorer för avstämning mot målet för det finansiella sparandet...........	96
Tabell 5.2 Ursprungligt och faktiskt utgiftstak 2005–2017 ..........................................	98
Tabell 5.3 Utgiftstak 2015–2019.....................................................................................	99
Tabell 5.4 Faktorer för uppföljning av stabilitets- och tillväxtpaktens
förebyggande del .................................................................................................	103
Tabell 6.1 Offentligfinansiella effekter av ändrade skatte- och avgiftsregler i
propositionen Vårändringsbudget för 2015. Bruttoeffekt 2015,
periodiserad nettoeffekt 2015–2019 samt varaktig effekt ................................	110
Tabell 6.2 Bruttoeffekter av ändrade skatte- och avgiftsregler 2014–2019 ...............	111
Tabell 6.3 Totala skatteintäkter 2013–2018 jämfört med budgetpropositionen
för 2015 och den beslutade budgeten för 2015 .................................................	111
Tabell 6.4 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens
budget 2012–2019 ...............................................................................................	112
Tabell 6.5 Skatt på arbete 2013–2019............................................................................	113
Tabell 6.6 Faktisk och underliggande utveckling av kommunernas
skatteunderlag 2013–2019 ..................................................................................	114
Tabell 6.7 Skattereduktioner 2013–2019 ......................................................................	115
Tabell 6.8 Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift 2013–2019 ......................	117
Tabell 6.9 Skatt på konsumtion och insatsvaror 2013–2019 .......................................	117
Tabell 6.10 Skattekvot 2013–2019 ................................................................................	118
Tabell 6.11 I denna proposition och i propositionen Vårändringsbudget
för 2015 föreslagna och aviserade förändringar av övriga inkomster ..............	119

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0
Tabell 6.12 Förändring av totala skatteintäkter till följd av regeländringar,
bruttoeffekter i förhållande till föregående år ..................................................	121
Tabell 6.13 Antaganden i skatteprognoserna och förändringar jämfört med
den beslutade budgeten för 2015.......................................................................	122
Tabell 6.14 Aktuell prognos jämfört med budgetpropositionen för 2015, den
beslutade budgeten för 2015 samt statens budget för 2013 och 2014.............	123
Tabell 6.15 Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med
budgetpropositionen
för 2015 samt den beslutade budgeten för 2015...............................................	125
Tabell 6.16 Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med statens budget för
2013 och 2014 .....................................................................................................	126
Tabell 7.1 Utgifter på utgiftsområden i statens budget och takbegränsade
utgifter 2014–2019..............................................................................................	130
Tabell 7.2 Utgifter per utgiftsområde 2014–2019.......................................................	131
Tabell 7.3 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående
år 2015–2019 .......................................................................................................	132
Tabell 7.4 Utgiftsförändringar 2015–2019 i förhållande till föregående år till
följd av tidigare beslutade, aviserade och nu föreslagna och aviserade
åtgärder och finansieringar.................................................................................	134
Tabell 7.5 Helårsekvivalenter i vissa ersättningssystem 2007–2019...........................	137
Tabell 7.6 Antal personer inom olika transfereringssystem 2013–2019 ....................	139
Tabell 7.7 Förändring av takbegränsade utgifter 2016–2018 jämfört med den
beslutade budgeten för 2015..............................................................................	140
Tabell 7.8 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar 2015–2019....................	143
Tabell 7.9 Prognos över antalet personer i olika transfereringssystem
2016–2018 ...........................................................................................................	149
Tabell 7.10 Utgifter 2014 och 2015..............................................................................	152
Tabell 7.11 Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2015 ...................................	154
Tabell 8.1 Budgeteffekter av nu föreslagna och aviserade utgifts- och
inkomstförändringar 2015–2019 .......................................................................	160
Tabell 8.2 Samlade budgeteffekter av regeringens politik 2014–2019 i
förhållande till föregående år .............................................................................	161
Tabell 8.3 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser 2014–2019 .....................	163
Tabell 8.4 Den offentliga sektorns skatter och avgifter 2014–2019...........................	164
Tabell 8.5 Den offentliga sektorns utgifter 2014–2019 ..............................................	165
Tabell 8.6 Indikatorer för impuls till efterfrågan ........................................................	165
Tabell 8.7 Statens inkomster och utgifter 2014–2019.................................................	168
Tabell 8.8 Statens finansiella sparande och budgetsaldo 2014–2019..........................	169
Tabell 8.9 Statens budgetsaldo 2014–2019 ..................................................................	170
Tabell 8.10 Statens budgetsaldo samt justering för större engångseffekter
2014–2019 ...........................................................................................................	172
Tabell 8.12 Ålderspensionssystemets inkomster och utgifter 2014–2019.................	173
Tabell 8.13 Inkomstindex, balanstal och balansindex 2014–2019 ..............................	174
Tabell 8.14 Kommunsektorns finanser 2014–2019 .....................................................	174
Tabell 8.15 Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet 2014–2019 .................	176
Tabell 8.16 Statsskuldens förändring 2014–2019 ........................................................	176
Tabell 8.17 Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld och bidrag till
förändringen 2014–2019 ....................................................................................	177
Tabell 8.18 Bedömningar av finansiellt sparande 2015–2019 .....................................	178
Tabell 8.19 Bedömningar av strukturellt sparande 2015–2019...................................	179

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0
Tabell 8.21 Offentliga sektorns inkomster och utgifter. Aktuell prognos
och jämfört med den beslutade budgeten för 2015 ..........................................	180
Tabell 8.22 Offentliga sektorns finansiella ställning. Aktuell prognos och
förändringar jämfört med budgetpropositionen för 2015................................	180
Tabell 8.23 Kommunsektorns finanser. Förändringar jämfört med den
beslutade budgeten för 2015 ..............................................................................	181
Tabell 9.1 Kommunsektorns resultaträkning 2010–2014............................................	187
Tabell 9.2 Kommunsektorns balansräkning 2010–2014..............................................	189
Tabell 9.3 Kommunsektorns finanser 2014–2019........................................................	195
Tabell 9.4 Skatter och statsbidrag 2014–2019 ..............................................................	196
Tabell 9.5 Årlig förändring av statsbidragen 2014–2019 .............................................	196
Tabell 10.1 Arbetslöshetens sammansättning – en jämförelse mellan Sverige,
Tyskland och Österrike ......................................................................................	205
Tabell 11.1 Primära offentliga utgifter vid oförändrat beteende 2014–2100 .............	226
Tabell 11.2 Utträdesålder och återstående medellivslängd .........................................	233
Tabell 11.3 S1 och S2 i de olika scenarierna .................................................................	237
Tabell 11.4 Hållbarhetsindikatorer för Sverige ............................................................	239

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

Diagramförteckning

Diagram 3.1 Reporänta, inflation och inflationsförväntningar....................................	31
Diagram 3.2 BNP och BNP per capita 2000–2014 .......................................................	34
Diagram 3.3 Produktivitet och BNP per capita 1980–2014.........................................	34
Diagram 3.4 Hushållens disponibla inkomster i olika delar av
inkomstfördelningen 1995–2013 .........................................................................	36
Diagram 3.5 Andel med låg ekonomisk standard 1995–2013 ......................................	36
Diagram 3.6 Individuell disponibel inkomst för kvinnor och män, 20-64 år,
1995-2013..............................................................................................................	37
Diagram 3.7 Arbetslöshet 15–74 år 1990–2014 ............................................................	44
Diagram 3.8 Bostadsinvesteringar 1995–2013 ..............................................................	47
Diagram 3.9 Påbörjade bostäder 2004–2015 .................................................................	48
Diagram 3.10 Icke-behöriga till nationella program och genomströmningen i
gymnasieskolan.....................................................................................................	52
Diagram 3.11 Miljöskatteintäkter som andel av BNP 2003–2013 ...............................	56
Diagram 3.12 Effektiva ersättningsgrader 2004–2013..................................................	60
Diagram 3.13 Sjukpenningtalet 1994–2019...................................................................	60
Diagram 3.14 Befolkningens förändring efter 2000 .....................................................	68
Diagram 3.15 Försörjningsbördans förändring efter 2000 ..........................................	68
Diagram 3.16 Effekter av förslagen i propositionen Vårändringsbudget
för 2015 på disponibel hushållsinkomst i olika inkomstgrupper ......................	71
Diagram 3.17 Effekter av förslagen i propositionen Vårändringsbudget
för 2015 på individuell disponibel inkomst för vuxna kvinnor och män ..........	72
Diagram 4.1 Inflation i utvalda länder...........................................................................	76
Diagram 4.2 BNP-tillväxt och bidrag till BNP-tillväxt.................................................	78
Diagram 4.3 Sysselsatta och sysselsättningsgrad ..........................................................	80
Diagram 4.4 Ett urval av sysselsättningsindikatorer ....................................................	80
Diagram 4.5 Arbetskraften och arbetskraftsdeltagandet .............................................	81
Diagram 4.6 Arbetslöshet ..............................................................................................	82
Diagram 4.7 Resursutnyttjande .....................................................................................	82
Diagram 4.8 Indikatorer på resursutnyttjandet på arbetsmarknaden..........................	83
Diagram 4.9 Centrala avtal och löneökningar i näringslivet ........................................	83
Diagram 4.10 Inflation i varor respektive tjänster........................................................	84
Diagram 4.11 Hushållens konsumtion, disponibel inkomst och sparkvot .................	86
Diagram 4.12 Osäkerhetsintervall för BNP-prognosen...............................................	89
Diagram 5.1 Utgiftstak 1997–2019..............................................................................	101
Diagram 6.1 Totala skatteintäkter 2000–2019.............................................................	110
Diagram 6.2 Arbetade timmar, timlön och lönesumma 2000–2019 ..........................	114
Diagram 6.3 Transfereringsinkomster som andel av underlaget för skatt
på arbete 2000–2019 ...........................................................................................	114
Diagram 6.4 Antal personer som betalar statlig inkomstskatt 2000–2019 ...............	115
Diagram 6.5 Kapitalvinster, aktieprisindex och fastighetspriser 1989–2019.............	116
Diagram 6.6 Skatt på företagsvinster 1995–2019........................................................	116

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0
Diagram 6.7 Hushållens konsumtion i löpande priser och intäkter från
mervärdesskatt 2000–2019 .................................................................................	117
Diagram 7.1 Ohälsotalet 2000–2019 ............................................................................	138
Diagram 8.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande 2000–2019 ......................	163
Diagram 8.2 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter 2000–2019 ...................	164
Diagram 8.3 Den offentliga sektorns utgifter 2000–2019 ..........................................	164
Diagram 8.4 Strukturellt sparande enligt olika metoder.............................................	167
Diagram 8.5 Effekter av BNP-gap, arbetslöshetsgap och skattebasernas
sammansättning enligt den nya modellen..........................................................	168
Diagram 8.6 Statens budgetsaldo 2000–2019 ..............................................................	171
Diagram 8.7 Utvecklingen av inkomstindex och balansindex 2009–2019.................	173
Diagram 8.8 Utvecklingen av kommunsektorns inkomster och utgifter samt
finansiellt sparande 2000–2019...........................................................................	175
Diagram 8.9 Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet 1990–2019 ...............	175
Diagram 8.10. Statsskuldens utveckling 2000–2019....................................................	176
Diagram 8.11 Den konsoliderade bruttoskulden 1994–2019 ........................................	177
Diagram 9.1 Resultat före extraordinära poster ..........................................................	186
Diagram 9.2 Andelen kommuner och landsting som redovisat positiva
resultat 2000–2014 ..............................................................................................	187
Diagram 9.3 Resultatens andel av skatter och generella statsbidrag 2000–2014 .......	188
Diagram 9.4 Eget kapital 2000–2014............................................................................	189
Diagram 9.5 Långfristiga skulder i kommunsektorn 2000–2014 ..............................	190
Diagram 9.6 Soliditet 2000–2014..................................................................................	191
Diagram 9.7 Finansiellt sparande och resultat 1993–2019..........................................	194
Diagram 9.8 Lönesumma och kommunal beskattningsbar förvärvsinkomst
1993–2019............................................................................................................	195
Diagram 9.9 Demografiskt betingat resursbehov inom olika välfärdstjänster
2000–2019............................................................................................................	197
Diagram 9.10 Utgifter för välfärdstjänster 2000–2019 ...............................................	197
Diagram 9.11 Kommunalt finansierad sysselsättning 1993–2019 .............................	198
Diagram 9.12 Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar
1993–2019............................................................................................................	198
Diagram 9.13 Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar
per 1000 invånare 1993–2019 .............................................................................	199
Diagram 9.14 Kommunala myndigheters investeringsutgifter uppdelat på
typ av investeringar 1993–2014 ..........................................................................	199
Diagram 10.1 Arbetslöshet (15–74 år), internationell jämförelse..............................	204
Diagram 10.2 Årlig förändring i sysselsättning och arbetskraft (15–74 år) ..............	206
Diagram 10.3 Sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagande ..................................	206
Diagram 10.4 Arbetslösheten (15–74 år).....................................................................	206
Diagram 10.5 Arbetslösheten fördelat på arbetslöshetstider .....................................	206
Diagram 10.6 Årligen arbetade timmar och årligen arbetade timmar per
capita ....................................................................................................................	206
Diagram 10.7 Andel i arbete av befolkningen och årligen arbetade timmar per
personer i arbete (15–74 år) ...............................................................................	207
Diagram 10.8 Deltidsarbetande och undersysselsatta deltidsarbetande
(25–54 år) som andel av sysselsatta....................................................................	207
Diagram 10.9 Beveridgekurvan 1981–2014..................................................................	208
Diagram 10.10 Inskrivna arbetslösa (16–64 år) hos Arbetsförmedlingen
fördelat på tid utan arbete ..................................................................................	209

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0
Diagram 10.11 Inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen fördelat på
utsatta grupper och övriga .................................................................................	209
Diagram 10.12 Jobbchanser för grupper med svag förankring ..................................	209
Diagram 10.13 Ungdomsarbetslöshet .........................................................................	210
Diagram 10.14 Etableringen på arbetsmarknaden 15–34 år, 2014 .............................	211
Diagram 10.15 Unga (15–24 år) som varken arbetar eller studerar (NEET) ...........	211
Diagram 10.16 Etableringen på arbetsmarknaden fördelat på utbildningsnivå,
2014 ....................................................................................................................	212
Diagram 10.17 Etableringen på arbetsmarknaden fördelat på födelseregion,
2014 .....................................................................................................................	212
Diagram 10.18 Arbetslöshet (25–74 år) fördelat på utbildningsnivå för inrikes
och utomeuropeiskt födda.................................................................................	213
Diagram 11.1 Äldreförsörjningskvot ..........................................................................	222
Diagram 11.2 Förändring i folkmängden jämfört med 2010 .....................................	222
Diagram 11.3 Offentligt nettobidrag per person och ålder 2012 ..............................	223
Diagram 11.4 Offentliga primära inkomster och utgifter vid oförändrat
beteende ..............................................................................................................	226
Diagram 11.5 Finansiellt sparande vid oförändrat beteende ......................................	227
Diagram 11.6 Offentliga sektorns finansiella nettotillgångar och konsoliderade
bruttoskuld vid oförändrat beteende ................................................................	227
Diagram 11.7 Nuvärdesberäknade nettobidrag för generationer födda
2020-2100............................................................................................................	229
Diagram 11.8 Offentliga utgifter 1950–2014 ..............................................................	230
Diagram 11.9 Primärt finansiellt sparande vid högre efterfrågan ..............................	231
Diagram 11.10 BNP per person fördelat efter användning........................................	232
Diagram 11.11 Primärt finansiellt sparande vid ett längre arbetsliv ..........................	234
Diagram 11.12 Primärt finansiellt sparande vid en snabbare etablering....................	235
Diagram 11.13 Primärt finansiellt sparande vid ett högre arbetsutbud bland
kvinnor ................................................................................................................	235
Diagram 11.14 Primärt finansiellt sparande vid förbättrad hälsa...............................	236
Diagram 11.15 Primärt finansiellt sparande vid ett försämrat utgångsläge...............	238
Diagram 11.16 Riskindex för finanspolitikens hållbarhet..........................................	240
Diagram 11.17 IMF:s hållbarhetsindikator .................................................................	240

Förslag till riksdagsbe- slut

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.godkänner regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budget- politiken (avsnitt 3),

2.godkänner regeringens förslag till riktlinjer för skattepolitiken (avsnitt 5.5),

3.antar regeringens förslag till lag om ändring i riksdagsordningen (avsnitt 2.1 och 12.2),

4.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefat- tas i utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik respektive utgiftsområde 4 Rättsväsendet (avsnitt 12.1),

5.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefat- tas i utgiftsområde 24 Näringsliv respektive utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och fi- nansförvaltning (avsnitt 12.1).

Lagförslag

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen dels att tilläggsbestämmelse 9.5.3 ska ha följande lydelse, dels att bilagan ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 kap.

9.5.3

Statsutgifterna ska hänföras			till
följande	utgiftsområden:	1 Rikets
styrelse,	2 Samhällsekonomi		och
finansförvaltning, 3 Skatt,		tull	och
exekution, 4 Rättsväsendet,		5 Inter-

nationell samverkan, 6 Försvar och

samhällets krisberedskap,			7 Inter-
nationellt	bistånd,	8 Migration,
9 Hälsovård,	sjukvård	och	social

omsorg, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, 11 Ekonomisk trygghet vid ålder- dom, 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, 13 Integration och jämställdhet, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 15 Studiestöd, 16 Utbild- ning och universitetsforskning, 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, 18 Samhällsplanering, bostads- försörjning och byggande samt kon- sumentpolitik, 19 Regional tillväxt, 20 Allmän miljö- och naturvård,

Statsutgifterna ska hänföras			till
följande	utgiftsområden:	1 Rikets
styrelse,	2 Samhällsekonomi		och
finansförvaltning, 3 Skatt,		tull	och

exekution, 4 Rättsväsendet, 5 Inter- nationell samverkan, 6 Försvar och

samhällets krisberedskap,			7 Inter-
nationellt	bistånd,	8 Migration,
9 Hälsovård,	sjukvård	och	social

omsorg, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, 11 Ekonomisk trygghet vid ålder- dom, 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, 13 Jämställdhet och


nyanlända invandrares	etablering,
14 Arbetsmarknad och	arbetsliv,
15 Studiestöd, 16 Utbildning		och
universitetsforskning,	17 Kultur,
medier, trossamfund och		fritid,
18 Samhällsplanering,	bostads-

försörjning och byggande samt kon- sumentpolitik, 19 Regional tillväxt,

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0


21 Energi,	22 Kommunikationer,			20 Allmän	miljö-	och	naturvård,
23 Areella	näringar, landsbygd och			21 Energi,	22 Kommunikationer,
livsmedel,	24 Näringsliv,		25 All-	23 Areella	näringar,	landsbygd och
männa bidrag till		kommuner,		livsmedel,	24 Näringsliv,			25 All-
26 Statsskuldsräntor		m.m.	och	männa bidrag till			kommuner,
27 Avgiften till Europeiska unionen.				26 Statsskuldsräntor		m.m.		och
				27 Avgiften till Europeiska unionen.

Beslut i fråga om vilka ändamål och verksamheter som ska innefattas i ett utgiftsområde fattas i samband med beslut med anledning av den ekonomiska vårpropositionen.

Bilaga

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

15.Arbetsmarknadsutskottet ska bereda ärenden om

a)arbetsmarknadspolitik med arbetslöshetsförsäkring,

b)arbetslivspolitik med arbetsrätt, arbetsmiljö och frågor som rör löne- bildning,

c) integration,	c) nyanlända invandrares etable-
	ring,

d)åtgärder mot diskriminering i den mån ärendena inte tillhör ett annat ut- skotts beredning,

e)jämställdhet mellan kvinnor och män i den mån ärendena inte tillhör ett

annat utskotts beredning, samt
f) anslag inom	utgiftsområdena	f) anslag	inom	utgiftsområdena
13 Integration och	jämställdhet och	13 Jämställdhet och		nyanlända	in-
14 Arbetsmarknad och arbetsliv.		vandrares	etablering		och
		14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Denna lag träder i kraft den 1 september 2015.

Riktlinjer för den eko- nomiska politiken och budgetpolitiken

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

3 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Ett Sverige som håller ihop	en expansiv finanspolitik motiverad. Även de
	senaste åren genomfördes dock fortsatta omfat-
Sverige ska vara en förebild i världen. Ett land	tande ofinansierade reformer, främst skattesänk-
som kännetecknas av alla kvinnors och mäns lika	ningar. Dessa har, tillsammans med den utdragna
värde, självförtroende, solidaritet och tron på att	ekonomiska återhämtningen, bidragit till bety-
framtiden går att förändra. Ett land där vi inve-	dande underskott i de offentliga finanserna.
sterar gemensamt i människor och miljö, i kun-	Förra året hade den offentliga sektorn ett under-
skap och konkurrenskraft, i trygghet i nuet och	skott på 74 miljarder kronor. Detta är inte håll-
hopp inför framtiden. Ett land där vi överbryg-	bart. För att återföra de offentliga finanserna till
gar klyftor och där alla flickor och pojkar, kvin-	en hållbar bana krävs därför inkomstförstärk-
nor och män, har möjligheter att förverkliga sin	ningar under de kommande åren. Steg för steg
fulla potential. Sverige ska vara en ledande och	minskas underskotten.
inspirerande kraft i världen. Höjda miljöambit-	Regeringen bedömer att svensk ekonomi
ioner skapar innovationskraft och ger nya jobb-	gradvis kommer att återhämta sig de kommande
tillfällen.	åren. Konjunkturläget i omvärlden ser ut att
Men de senaste årens utveckling gör att vi står	förstärkas, även om återhämtningen av allt att
inför flera betydande utmaningar. Arbetslös-	döma kommer att gå långsamt, särskilt i euro-
heten har bitit sig fast på höga nivåer och Sverige	området. Riskerna för en svagare utveckling är
tappar i konkurrenskraft. Skolresultaten faller.	betydande och en försämrad ekonomisk utveckl-
Många är osäkra på om välfärden och trygghets-	ing i euroområdet bedöms utgöra den enskilt
systemen kommer att finnas där för dem. Samti-	största risken.
digt växer inkomstklyftorna mellan människor	Arbete betyder gemenskap och tillhörighet;
och ojämställdheten mellan kvinnor och män	makt att forma sitt liv och sin framtid. Att fler
består. Otillräcklig politisk handlingskraft har	kvinnor och män finner ett jobb är avgörande –
lett till att Sverige är på väg att missa 14 av de 16	både för att hålla ihop Sverige och för att säkra
miljökvalitetsmål som en bred politisk enighet	vårt välstånd. En av regeringens viktigaste upp-
sagt sig stå bakom.	gifter under mandatperioden är att minska ar-
Under mandatperioden ska utvecklingen ha	betslösheten och öka sysselsättningen. Ett tyd-
vänts. Arbetslösheten ska sjunka, skolresultaten	ligt sysselsättningsmål ska styra den ekonomiska
vändas, omställningen till ett mer hållbart sam-	politiken. Antalet personer som arbetar och
hälle accelereras och välfärden ska stärkas. Sve-	antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så
rige ska vara ett land som håller ihop.	mycket att Sverige når lägst arbetslöshet i EU
Ordning och reda i de offentliga finanserna är	2020. Därför måste fler och bättre jobb tillskap-
grunden för fler jobb och en hållbar välfärd. I	as. Som samhälle kan vi aldrig vara nöjda så länge
inledningen av finanskrisen uppvisade den of-	människors kunskap, ambition och värdighet
fentliga sektorn ett betydande överskott. Då var	förverkas i destruktiv arbetslöshet. Insatser ska

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

göras för att stärka god fysisk och psykisk ar- betsmiljö samt goda villkor.

En aktiv näringspolitik, ökad export och of- fensiva framtidsinvesteringar ökar efterfrågan på arbetskraft och säkrar tillväxten. För att bygga Sverige starkt och möta en ökad internationell konkurrens behöver vi skapa goda förutsättning- ar för kreativitet, entreprenörskap och innovat- ion. Små och medelstora företag måste ges bättre möjligheter att växa och nå ut på den globala marknaden. Samverkan mellan näringslivet, det offentliga och akademin krävs för att bättre ta tillvara vår potential.

Samtidigt som över 400 000 människor är ar- betslösa, är antalet lediga jobb på historiskt höga nivåer. Dessutom finns behov av investeringar och investeringar i välfärden, där många arbets- tillfällen skulle kunna skapas. Därutöver har många arbetsgivare svårt att hitta rätt kompe- tens. För att matchningen på arbetsmarknaden ska fungera krävs både att arbetsförmedlingen stärks och att människor har den kompetens som krävs. Sverige behöver ett kunskapslyft. Fler unga måste påbörja och fullfölja en gymna- sieutbildning och fler vuxna måste ges möjlighet till omskolning och vidareutbildning i vuxenut- bildning, högskola och folkhögskola. För att stärka den geografiska matchningen krävs ett ökat bostadsbyggande och förbättrade pend- lingsmöjligheter så att människor kan flytta eller pendla dit jobben finns. Det måste också finnas goda förutsättningar för att utveckla arbetstill- fällen på landsbygden.

Arbetslösheten i Sverige är ojämnt fördelad. Unga, lågutbildade, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning kan ha en särskilt utsatt situation. Ingen ung människa ska börja sitt vuxna liv i långtidsarbetslöshet. Regeringens målsättning är därför att ingen ung ska behöva gå arbetslös i mer än 90 dagar. Mycket få delta- gare i sysselsättningsfasen i jobb- och utveckl- ingsgarantin (Fas 3) går vidare till arbete eller studier. Sysselsättningsfasen ska avvecklas. Rege- ringen anser därför att långtidsarbetslösa ska ges större möjligheter till utbildning eller subvent- ionerat arbete i välfärdssektorn. Förmågan hos dem som kommer till Sverige på flykt från krig och förföljelse behöver tas tillvara på ett mycket bättre sätt. Etableringen ska snabbas upp. Undervisning i svenska ska kunna starta snabb- bare. Möjligheterna till validering ska förbättras. Personer med funktionsnedsättning ska ha goda

möjligheter i arbetslivet. Hinder för delaktighet på arbetsmarknaden ska rivas.

De senaste årens utveckling, med allt fler unga som inte får med sig tillräckliga kunskaper från grundskolan till gymnasieskolan är oroväckande för våra barns framtid och ett hot mot Sveriges utveckling och konkurrenskraft. Internationella studier visar att kunskapsresultaten i den svenska skolan sjunkit snabbare än i något annat OECD- land. Samtidigt har likvärdigheten mellan skolor försämrats. Kunskapsnivån i den svenska skolan ska höjas och kvaliteten i undervisnings- situationen ska stärkas. Alla har rätt att lyckas och utvecklas i skolan och jämlikheten ska öka. Lärarna ska kunna ge eleverna det stöd de behö- ver för att eleverna ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Därför föreslår regeringen omfattande satsningar på fler anställda i skolan så att lärare kan få tid till sitt arbete och klasserna kan bli mindre, stöd till alla elever som riskerar att halka efter genom förstärkt specialundervis- ning och tydliga insatser för att öka läraryrkets attraktivitet. Regeringens målsättning är att alla skolor ska vara bra skolor. Bara så kan vi bygga en svensk skola i världsklass.

Samhället måste utvecklas på ett sätt som är socialt och ekologiskt hållbart och tillväxten måste fördelas rättvist. Detta är vår tids ödesfrå- gor, men också frågor där Sverige har goda möj- ligheter att ligga i framkant. Sveriges ambitioner på klimatområdet – den yttersta förutsättningen för en långsiktigt god levnadsstandard – har de senaste åren hållits tillbaka. Stödet för att värna den biologiska mångfalden ska stärkas väsentligt. Det ska bli mer lönsamt att välja klimatvänliga lösningar både som producent och som konsu- ment, och svårare och dyrare att välja det som förstör vår gemensamma miljö. Klimatinveste- ringar ska stödjas, både lokalt och globalt. De offentliga klimatinvesteringarna ska öka. Avgö- rande steg mot att nå miljökvalitetsmålen ska tas.

Sverige har glidit isär. Allt för många har hal- kat efter och inte fått del av det växande välstån- det. Med växande klyftor minskar de gemen- samma erfarenheterna och beröringspunkterna. Därmed urholkas förståelsen för andra männi- skors livssituation. Med växande inkomstskill- nader minskar kvinnors och mäns frihet. Männi- skors möjlighet att flytta dit de vill och delta i sociala sammanhang på lika villkor försämras när klyftorna växer. Det gör det svårare för Sverige som nation att skapa insikt om, och gemensamt ta sig an, de stora framtidsutmaningarna. Den

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

ekonomiska politiken ska användas för att öka den ekonomiska jämlikheten. Ett jämlikt Sverige är ett framgångsrikt Sverige. Ett jämlikt Sverige förutsätter ett jämställt Sverige.

Regeringens politik syftar till att minska klyf- torna mellan kvinnor och män. Regeringen avser att noga följa hur jämställdheten och jämlikheten utvecklas. Dagens skillnader i villkor mellan kvinnor och män är oacceptabla. Därför ska en feministisk grundsyn prägla den ekonomiska politiken. Kvinnor och män ska ges samma möj- ligheter inom skolan och utbildningssystemet samt på arbetsmarknaden. För att förbättra kvinnors villkor krävs att inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor minskas och att välfär- den stärks.

Samhällets stöd till människor med knappa ekonomiska resurser måste stärkas. Det handlar om höjningar av sjuk- och aktivitetsersättningen, underhållsstödet och bostadstillägget för pens- ionärer. För ökad trygghet och omställ- ningsförmåga stärks a-kassan. Allt för många människor, främst kvinnor, har gått ned i arbets- tid eller helt slutat arbeta för att ta hand om nå- gon närstående. En bättre äldreomsorg är därför inte bara en fråga om en trygg ålderdom, det är också en fråga om människors möjlighet till arbete. En välfungerande välfärd av god kvalitet är en förutsättning för att förbättra kvinnors livsvillkor.

I denna proposition slås inriktningen för rege- ringens ekonomiska politik fast. De reformer som föreslås i propositionen Vårändringsbudget för 2015 träder i kraft successivt under det andra halvåret 2015. I några andra fall aviseras reformer eller budgetförstärkningar med ikraftträdande först efter 2015.

Denna proposition och propositionen Vårändringsbudget för 2015 bygger på en över- enskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.

En politik för fler jobb och bättre skola samt social och ekologisk hållbarhet, ger ökad sam- manhållning och är avgörande för Sveriges ut- veckling. Sverige ska vara ett land som håller ihop.

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

Tabell 3.1 Reformer och finansiering

Effekt på finansiellt sparande i offentlig sektor

Miljarder kronor	2015	2016	2017	2018	2019
Fler jobb och stärkt konkurrenskraft
Konkurrenskraftig näringspolitik	0,63	0,66	0,68	0,70	0,70

Järnvägsunderhåll	0,62	1,24	1,24	1,24
Högre utbildning, vuxenutbildning och	0,61	1,21	1,43	1,79	1,61
folkhögskola
Utbildningskontrakt	0,38	0,79	0,78	0,78	0,80

Traineejobb	0,06	0,68	1,17	1,19	1,20

Extratjänster	0,01	0,56	1,66	2,43	2,63
Tillskott Arbetsförmedlingen	0,16	0,26	0,24	0,14	0,14

Ett modernt arbetsliv	0,04	0,09	0,10	0,10	0,08

En jämlik kunskapsskola med tid för
varje elev

Tidiga insatser	0,03	0,55	0,58	0,58	0,58

Mer attraktivt läraryrke	0,11	0,46	0,46	0,46	0,44

Alla skolor ska vara bra skolor	0,33	1,55	1,62	1,62	1,28

En hållbar framtid
Klimatinvesteringar	0,13	0,60	0,60	0,60

Biologisk mångfald och skydd av natur	0,41	1,18	1,18	1,18	1,18

Mer resurser till miljömyndigheter	0,02	0,11	0,11	0,11	0,11
Övriga miljösatsningar	0,01	0,12	0,12	0,12	0,12

Ökad välfärd och trygghet

Bättre förlossningsvård	0,20	0,40	0,40	0,40	0,40
Mer personal inom äldreomsorgen	1,00	2,00	2,00	2,00

Höjt tak och grundbelopp i a-kassan	0,88	2,83	2,78	2,71	2,81
(inkl. samordning med sjukpenning)

Höjt underhållsstöd	0,21	0,62	0,63	0,63	0,63

Höjt bostadstillägg för pensionärer	0,13	0,40	0,40	0,40	0,40
Höjd sjuk- och aktivitetsersättning	0,06	0,24	0,24	0,24	0,24

Andra reformer

Snabbare etablering	0,32	0,16	0,16	0,16	0,16

Utökat stöd till kvinnojourer	0,03	0,10	0,10	0,10	0,10

Ökat stöd till kultur	0,04	0,09	0,10	0,09	0,02

Tillskott kommunerna	0,86	2,56	3,02	3,02	3,02
Övriga reformer	0,74	0,52	0,62	0,30	0,20
Summa reformer	8,00	19,97	22,41	23,07	18,83

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

Tabell 3.1 Reformer och finansiering (forts.)

Effekt på finansiellt sparande i offentlig sektor

Miljarder kronor	2015	2016	2017	2018	2019
Finansiering
Inkomstökningar

Sänkt respektive slopad nedsättning av	5,49	15,76	18,34	18,10	17,98
socialavgifter för unga

Höjda miljöskatter	0,01	0,03	0,03	0,03	0,03
Slopat RUT-avdrag för hjälp med läxor	0,02	0,05	0,05	0,05	0,05
och annat skolarbete
Höjd skatt på termisk effekt i kärn-	0,10	0,25	0,25	0,25	0,25
kraftsreaktorer
A-kassa finansieringsavgift	0,12	0,40	0,41	0,42	0,43

Övriga budgetförstärkningar	2,32	3,93	6,16	7,13	5,29

Summa finansiering	8,06	20,41	25,24	25,97	24,02
Effekt offentliga finanser	0,06	0,44	2,83	2,90	5,19
Beräkningsteknisk överföring till hushål-		0,44	2,83	2,90	5,19
len

Anm.: Beloppen avser reformer och finansiering som föreslås i propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99) res pektive aviseras i denna proposition.

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

3.1Utsikter för svensk ekonomi

En gradvis återhämtning i svensk ekonomi för- väntas de kommande åren. I omvärlden ser kon- junkturläget ut att förstärkas, även om åter- hämtningen av allt att döma kommer att gå lång- samt, särskilt i euroområdet. En starkare ut- veckling i omvärlden ökar efterfrågan på svenska exportvaror och tjänster, vilket i sin tur väntas bidra till ökade investeringar i näringslivet, lägre arbetslöshet och ett stigande resursutnyttjande. Läget på arbetsmarknaden ser dock ut att för- bättras relativt långsamt. Det behövs därför in- satser under mandatperioden för att bidra till en mer påtaglig nedgång i arbetslösheten.

Prognosen är dock osäker och riskerna för en svagare utveckling är betydande. En försämrad ekonomisk utveckling i euroområdet utgör den enskilt största risken. Samtidigt kan utveck- lingen bli starkare om återhämtningen i euro- området skulle gå snabbare än vad som antagits i prognosen.

Långsam återhämtning i omvärlden

Återhämtningen i världsekonomin var överlag långsam 2014, men konjunkturutvecklingen skiljde sig åt mellan olika länder och regioner. Medan ekonomierna i USA och Storbritannien utvecklades relativt starkt, var tillväxten i euro- området jämförelsevis svag. I många fram- växande ekonomier, däribland Kina, bromsade tillväxten in under 2014.

Ett lägre oljepris, lägre räntor och en i övrigt mer expansiv penningpolitik förväntas bidra till en något starkare konjunkturutveckling i euro- området 2015. Den ekonomiska aktiviteten hålls tillbaka av att företag, hushåll och den offentliga sektorn bibehåller ett högt sparande för att minska sina skulder. Dessutom bidrar en hög arbetslöshet i många ekonomier till att dämpa efterfrågeutvecklingen.

Utvecklingen i USA:s ekonomi förväntas vara stark under de kommande åren. En fortsatt hög sysselsättningstillväxt skapar, tillsammans med låga räntor och ett lågt oljepris, utrymme för en hög tillväxt i hushållens konsumtion. Höga vins- ter och ett högt förtroende bland företagen för den ekonomiska utvecklingen stimulerar investe- ringstillväxten.

I den kinesiska ekonomin pågår en omställ- ning, från en tillväxt till stor del beroende av

investeringar, till en tillväxt som i större ut- sträckning är driven av konsumtion. Denna ut- veckling leder till en mer balanserad BNP-tillväxt de kommande åren.

Den sammantagna bedömningen är att kon- junkturen i omvärlden kommer att stärkas de kommande åren. I euroområdet, som är Sveriges viktigaste exportmarknad, kommer dock åter- hämtningen, av allt att döma, att gå långsamt.

Gradvis återhämtning i svensk ekonomi

Den långsamma återhämtningen i omvärlden har medfört en dämpad utveckling av svensk export

– i synnerhet varuexporten. Tillväxten har i stäl- let framför allt drivits av hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar. Investeringar i maski- ner utvecklades däremot svagare, vilket beror på den svaga exportutvecklingen.

Tabell 3.2 Makroekonomiska nyckeltal

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2014, prognos 2015–2019

	2014	2015	2016	2017	2018	2019
BNP1,2	2,3	2,4	2,5	2,7	2,5	2,0
BNP-gap3	-1,9	-1,4	-0,8	-0,1	0,1	0,0
Sysselsatta4	1,4	1,4	1,3	1,2	0,9	0,5
Sysselsättningsgrad4	66,2	66,6	66,7	66,8	66,9	66,9
Arbetade timmar2	1,8	1,3	1,3	1,4	0,9	0,4
Produktivitet2,5	0,4	1,2	1,2	1,4	1,6	1,7
Arbetslöshet6	7,9	7,5	7,1	6,7	6,4	6,4
Timlön7	2,8	2,9	3,2	3,3	3,4	3,5
KPI8	-0,2	0,0	0,9	1,7	2,7	3,2
KPIF8	0,5	0,8	1,4	1,6	1,8	2,0

1Fasta priser, referensår 2013.

2Kalenderkorrigerad.

3Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Potentiell BNP kan inte observeras och utfall saknas såldes.

4I åldern 15–74 år.

5Förädlingsvärde till baspris per arbetad timme.

6I procent av arbetskraften, 15–74 år.

7Mätt enligt konjunkturlönestatistiken.

8Årsgenomsnitt.

Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.

I takt med att återhämtningen i omvärlden forts- ätter förväntas också tillväxten i svensk export öka. Även tillväxten i hushållens konsumtion bedöms tillta under 2015 och 2016, understödd av låga räntor och en gradvis förbättring av läget på arbetsmarknaden. Dessutom förväntas bo- stadsinvesteringar och ökande investeringar inom tjänstebranscherna lämna ett betydande positivt bidrag till BNP-tillväxten 2015 och 2016, som väntas bli något högre än 2014.

Arbetslösheten har sedan 2011 uppgått till omkring 8 procent. Under samma period har sysselsättningen stigit, men inte tillräckligt för att minska arbetslösheten eftersom antalet per- soner i arbetskraften också har ökat. Uppgången i sysselsättningen 2014 har framför allt drivits av de tjänsteproducerande branscherna.

Arbetslösheten väntas minska i takt med att konjunkturåterhämtningen ökar efterfrågan på arbetskraft. Regeringen bedömer också att aktiva insatser är nödvändiga för att minska arbets- lösheten. Återhämtningen i svensk ekonomi innebär att resursutnyttjandet stiger under de kommande åren. Sammantaget bedöms ca 380 000 personer vara arbetslösa 2016 och av dem kommer sannolikt en stor andel vara perso- ner med en svag ställning på arbetsmarknaden.

Inflationen har varit låg och under Riksban- kens målnivå en längre tid. Den har pressats ned av låga importpriser och av ett lågt resursutnytt- jande. Bland annat bidrog ett lägre oljepris till att inflationen hölls nere även under 2014. Även förväntningarna om inflationen i framtiden har blivit lägre. Den förväntade inflationen om två år uppgick till 1,1 procent första kvartalet 2015, enligt ett enkätbaserat mått (se diagram 3.1). För att understödja en uppgång i inflationen har Riksbanken det senaste året sänkt reporäntan, från 0,75 procent i januari 2014 till -0,25 procent i mars 2015. Därutöver har Riksbanken påbörjat ett program för köp av statsobligationer.

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

Diagram 3.1 Reporänta, inflation och inflationsförväntning- ar

Procent (reporänta) respektive årlig procentuell förändring

6
5
4
3
2
1
0
			Reporänta
-1			KPI-inflation
-2			Inflationsförväntningar, 2 år
-2
00	01	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12	13	14	15
Källor: Riksbanken, Statistiska centralbyrån och Prospera.

Underskott i de offentliga finanserna

De offentliga finanserna som successivt försäm- rats sedan 2010, försvagades ytterligare 2014 jämfört med 2013 och den offentliga sektorn redovisade ett underskott på 74 miljarder kronor eller 1,9 procent av BNP. Försämringen beror dels på den relativt svaga ekonomiska återhämt- ningen och dels på ofinansierade åtgärder, fram- för allt ofinansierade skattesänkningar, som den förra regeringen genomförde. Underskottet i den offentliga sektorns finanser beräknas minska fr.o.m. 2015 som en följd av den ekonomiska återhämtningen samt en ansvarsfullt förd eko- nomisk politik. Det finansiella sparandet 2015 beräknas till -1,4 procent av BNP och förväntas vara i balans 2018.

Staten och kommunsektorn beräknas uppvisa underskott 2015, medan ålderspensionssystemet väntas vara i balans. Den förstärkning av det finansiella sparandet som bedöms ske fr.o.m. 2015 sker i huvudsak inom staten. Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet bedöms gradvis försvagas under hela prognosperioden. Den kommunala sektorn bedöms redovisa ett svagt negativt, men stabilt, finansiellt sparande, medan sektorns ekonomiska resultat är positivt och i linje med god ekonomisk hushållning un- der prognosperioden, dvs. 2015–2019.

Till följd av underskotten i den offentliga sek- torn bedöms bruttoskulden 2015 som andel av BNP öka något. Bruttoskulden som andel av BNP förväntas därefter gradvis minska något under prognosperioden.

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

Tabell 3.3 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor. Utfall 2014, prognos 2015–2019
	2014	2015	2016	2017	2018	2019
Inkomster	1 896	1 981	2 087	2 191	2 295	2 392

procent av BNP	48,5	48,7	49,1	49,4	49,6	49,6
Skatter och avgif-
ter	1 664	1 743	1 842	1 936	2 028	2 111

procent av BNP	42,6	42,8	43,3	43,6	43,8	43,8

Övriga inkomster	232	238	245	254	267	281

Utgifter	1 970	2 038	2 118	2 208	2 297	2 373
procent av BNP	50,4	50,1	49,8	49,8	49,6	49,2

Finansiellt spa-
rande	-74	-57	-31	-18	-1	19
procent av BNP	-1,9	-1,4	-0,7	-0,4	0,0	0,4

Stat	-1,4	-1,2	-0,5	-0,1	0,4	0,9

Ålderspensions
system	0,1	0,2	0,0	-0,1	-0,2	-0,3

Kommunsektor	-0,5	-0,4	-0,2	-0,1	-0,2	-0,2

Strukturellt spa-
rande procent av
BNP	-0,9	-0,5	-0,4	-0,3	-0,1	0,4
Konsoliderad
bruttoskuld	1 715	1 797	1 821	1 840	1 851	1 832

procent av BNP	43,9	44,2	42,8	41,5	40,0	38,0

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkninga r.

Den ekonomiska utvecklingen är osäker

Efter att ha växt starkt 2010, i anslutning till det stora BNP-fallet 2009, blev utvecklingen i svensk ekonomi svagare 2011–2013. Den svaga utveckl- ingen överraskade många bedömare och tillväxt- prognoserna reviderades överlag ned under peri- oden. Tillväxten steg 2014 jämfört med 2013 och en återhämtning inleddes. Förutsättningarna för en starkare återhämtning framöver, både i om- världen och i Sverige, bedöms vara goda. Dock är det i ljuset av de senaste årens utveckling, med nedrevideringar av prognoser, rimligt att vara försiktig i de bedömningar som görs av den eko- nomiska utvecklingen. Riskerna för en svagare utveckling är fortfarande betydande. En försäm- rad ekonomisk utveckling i euroområdet be- döms utgöra den enskilt största risken. Den långvarigt höga arbetslösheten och ökade fattig- domen i Europa är ett allvarligt problem och riskerar också att hämma den ekonomiska ut- vecklingen. En annan betydande risk är kopplad till den osäkra geopolitiska situationen. Väpnade konflikter pågår för närvarande i bl.a. Ukraina och Mellanöstern. Det är svårt att förutse hur konflikterna kommer att utvecklas och vilka

makroekonomiska konsekvenser dessa kan föra med sig. Det finns också en möjlighet att kon- junkturuppgången i omvärlden blir starkare än i prognosen.

Den politiska osäkerheten i euroområdet har ökat sedan årsskiftet 2014/15, framför allt till följd av det ansträngda förhandlingsläge som uppstått mellan den nya regeringen i Grekland och dess långivare. Avbrutna förhandlingar kan få stora negativa effekter på de finansiella mark- naderna och för realekonomin. En annan risk är kopplad till den låga inflation som noteras i euroområdet som riskerar att medföra än lägre inflationsförväntningar. Detta är särskilt bekym- mersamt då penningpolitiken i euro-området begränsas av att räntorna redan är låga. För real- ekonomin är risken att detta leder till ett läge då en låg eller negativ inflation under en längre tid håller tillbaka efterfrågeutvecklingen. Den euro- peiska centralbanken har i syfte att understödja en uppgång i inflationen sjösatt ett program med storskaliga köp av finansiella tillgångar. Av allt att döma har åtgärderna fått stora effekter på de finansiella marknaderna, euron har försvagats och börskurser har drivits upp. Effekterna är till stor del de som förväntades, men okonvention- ella penningpolitiska åtgärder av detta slag är relativt oprövade och det finns en risk att de bidrar till att destabilisera delar av de finansiella marknaderna.

Sverige har en stor finansiell sektor med nära sammankopplade banker som i hög grad är bero- ende av marknadsfinansiering. Finanskrisen 2008 har visat att ett sådant system kan utgöra en risk för den finansiella stabiliteten. Ansvariga myn- digheter gör dock bedömningen att mot- ståndskraften i det svenska finansiella systemet är god. Hushållens höga skuldsättning bedöms inte utgöra något hot mot den finansiella stabili- teten då risken för att hushållen ska orsaka ban- kerna betydande kreditförluster bedöms som liten. Bostadsprisernas snabba utveckling gör dock att risken för en plötslig priskorrigering ökar. Ett stort prisfall på bostäder i kombination med höga skulder hos hushållen riskerar att få negativa konsekvenser för konsumtion, tillväxt och arbetslöshet. En rad åtgärder för att stärka motståndskraften i det finansiella systemet och begränsa hushållens skuldsättning har vidtagits de senaste åren. Finansinspektionen har nyligen remitterat ett förslag till föreskrifter om amorte- ringskrav på nya bolån som planeras träda i kraft den 1 augusti 2015. Regeringen och ansvariga

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

myndigheter följer utvecklingen noga för att se om ytterligare åtgärder kan komma att bli nöd- vändiga. Det är nu viktigt att utvärdera de åtgär- der som redan har genomförts och de åtgärder som planeras vara på plats inom kort samt hur åtgärderna samverkar med varandra.

En viktig anledning till att den ekonomiska utvecklingen inte tog fart som förväntat efter finanskrisen är att hushåll och företag i många länder, däribland i Sverige, varit försiktiga med att konsumera och investera. Den senaste tiden ser emellertid tillförsikten ut att ha stigit bland hushåll och företag i många länder, inte minst i euroområdet. I den makroekonomiska prog- nosen antas att återhämtningen i omvärlden stärks 2015 och 2016. Penningpolitiken har förts i en mer expansiv riktning i euroområdet och oljepriset har fallit. Det större konsumtions- utrymme och de, för många företag, lägre kost- nader som detta bidrar till skulle kunna ta sig uttryck i en ännu högre tillförsikt bland hushåll och företag i omvärlden, i synnerhet i euroområ- det. Efterfrågan på svensk export kan då stiga i en högre takt än vad som antas i prognosen och svensk ekonomi skulle då kunna återhämta sig snabbare.

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

BNP per capita har inte ökat sedan 2007

Det vanligaste måttet på ekonomisk tillväxt är BNP-tillväxt. Att BNP växer över tiden är där- emot ingen garanti för att landets invånare får en högre levnadsstandard. BNP-tillväxten behöver också relateras till befolkningstillväxten. BNP per capita visar produktionen delad med antalet invånare 1och kan därmed användas som ett mått på ekonomisk levnadsstandard.

Tillväxten i BNP per capita har stagnerat

Real BNP per capita steg med i genomsnitt ca 1 procent per år från 1980 till 2007. I samband med inledningen av finanskrisen, när BNP- tillväxten föll betydligt, försvagades även BNP per capita (se diagram 3.2). Trots en viss åter- hämtning var BNP per capita inte högre 2014 än 2007, även om BNP då hade ökat med knappt 6 procent. Mätt på detta sätt har den genom- snittliga levnadsstandarden inte förbättrats under denna period.

Diagram 3.2 BNP och BNP per capita 2000–2014

Index (2000=100)
140
				BNP per capita							BNP
130
120
110
100
90
80
00	01	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12	13	14
Anm.: Fasta priser, ej kalenderkorrigerat.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

1 BNP per capita är ett trubbigt mått på välstånd. Med en mycket ojämn inkomstfördelning kan BNP per capita öka utan att en genomsnittlig invånare får det bättre. Vidare beskriver BNP produktionen i ett land och inte de inkomster som landets invånare har. I jämförelser mellan länder används därför ibland real BNI (bruttonationalinkomst) per capita för att ge en mer rättvisande bild. På kort sikt varierar dock samtliga per- capitamått mer eller mindre med den faktiska BNP-utvecklingen. Se Konjunkturläget augusti 2005 (Konjunkturinstitutet).

Produktiviteten är viktig för att BNP per capita ska öka

På lång sikt är produktivitetsutvecklingen avgö- rande för BNP-tillväxten och därmed även för tillväxten i BNP per capita.2 Då bestäms produk- tiviteten till största delen av tekniska framsteg, såsom digitalisering. Teknikutvecklingen drivs i regel av investeringar, såväl materiella som im- materiella. Politiska beslut kan påverka den lång- siktiga produktivitetsnivån, t.ex. via skattesyste- met, utbildningsväsendet, forskningen samt patentlagstiftningen.

Tillväxten i BNP per capita brukar över tid ut- vecklas på samma sätt som produktiviteten (se diagram 3.3). Den svaga utvecklingen av BNP per capita sedan 2007 beror således på att pro- duktiviteten har utvecklats svagt samtidigt som befolkningsutvecklingen har varit stark. Befolk- ningsökningen har emellertid inte motsvarats av en lika stor ökning av antalet arbetade timmar.

Diagram 3.3 Produktivitet och BNP per capita 1980–2014

Procentuell årlig förändring

BNP per capita		Befolkning		Produktivitet, trend

-2

-4

-6

-8

Anm.: Fasta priser, ej kalenderkorrigerat. I BNP per capita ovan används befolkning- en 15–74 år för att överensstämma med beräkningen av produktivitet. Produktivi- tetstillväxten är utjämnad eftersom faktiska data är mycket volatila.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Generellt är produktiviteten lägre inom branscher som är mer arbetsintensiva. De sen- aste åren har produktionen främst ökat inom näringslivets tjänsteproducerande branscher, medan utvecklingen i de varuproducerande branscherna har varit svagare. En större andel av resurserna finns därmed inom branscher med lägre produktivitet.

2 Här avses arbetsproduktiviteten, med andra ord produktionsvolymen per arbetad timme.

En närmare analys av produktivitetsutveckl- ingen visar dock att sammansättnings- förändringar mellan branscher endast kan för- klara en liten del av nedgången i produktivi- tetstillväxten. Den svaga produktivitetsutveckl- ingen verkar i första hand bero på en generell försämring av produktivitetsutvecklingen inom branscherna. Effekterna av en förändrad sam- mansättning i arbetskraften bedöms också vara små, bl.a. baserat på studier av hur sammansätt- ningsförändringar har påverkat lönetillväxten.3

I Sverige har produktivitetstillväxten varit sär- skilt låg i den del av ekonomin som främst på- verkas av internationell efterfrågan, dvs. export- industrin.4 Det har inte bara lett till en svag fak- tisk produktivitetstillväxt utan också gett nega- tiva effekter på den trendmässiga produktivitets- utvecklingen. En möjlig förklaring till den för- sämrade produktivitetsutvecklingen kan vara att osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen har medfört att företagen avvaktat med produk- tivitetshöjande investeringar. En annan möjlig förklaring är att det låga ränteläget efter finans- krisen kan ha minskat pressen på företag med svag lönsamhet och därmed hindrat att resurser omallokerats på ett effektivit sätt. Det kan ha skett genom att företag med relativt lägre pro- duktivitet inte har slagits ut i samma omfattning som i tidigare lågkonjunkturer.5

Faktorer av mer strukturell karaktär, såsom lägre produktivitetstillväxt inom informations- och kommunikationstekniksektorn (IKT) i för- hållande till 2000-talets början, kan också ha påverkat den totala produktivitetsutvecklingen.

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

Digitaliseringen kan dock ha haft effekter på produktivitetsutvecklingen utanför IKT-sektorn som är svåra att mäta.

Samtliga faktorer bedöms inte bara ha lett till en svag faktisk produktivitetstillväxt, utan också ha gett negativa effekter på den trendmässiga produktivitetsutvecklingen. Samtidigt som den faktiska produktivitets-tillväxten har varit svag visar indikatorer att företagens kapacitets- utnyttjande har varit förhållandevis nära den genomsnittliga nivån de senaste åren. Det talar för att den trendmässiga produktiviteten har försvagats (se även avsnitt 4.2).

Bredare mått på välstånd

BNP mäter produktionen av varor och tjänster i ekonomin och kompletteras ibland med andra mått som till skillnad mot BNP inkluderar hälso- tillstånd, jämställdhet eller resursutnyttjande. Exempel på andra mått på ekonomisk utveckling och välfärd är t.ex. OECD:s Better Life Index och FN:s Inclusive Wealth Index.

Under mandatperioden kommer nya mått för samhällsutvecklingen att utvecklas, som utöver BNP även tar hänsyn till miljöpåverkan, livs- kvalitet och sociala faktorer. För närvarande har en utredare i uppdrag att kartlägga och föreslå mått på utvecklingen av livskvaliteten i Sverige (dir. 2014:68). Resultatet av utredningen kom- mer vara en viktig del i det arbetet.

3Lön används ofta som en approximation för individens produktivitet. Konjunkturinstitutet (Konjunkturläget mars 2015) visar att under peri- oden 2006–2013 har en förändrad sammansättning med avseende på utbildningsnivå, ålder, yrke och anställningsform haft en begränsad effekt på den aggregerade lönetillväxten.

4Det stöds bl.a. av statistik från Konjunkturbarometern som visar att andelen företag som bedömer att otillräcklig efterfrågan utgör det främsta hindret för högre produktion har varit väsentligt högre inom industrin än inom exempelvis byggbranschen och tjänstenäringarna.

5En analys av utvecklingen i Storbritannien visar att den s.k. kreativa förstörelsen varit mindre omfattande sedan den finansiella krisen 2008– 2009. Det innebär att företag som har lägre produktivitet än sina konkur- renter inte slagits ut och därmed sänker den genomsnittliga produktivi- tetstillväxten. Även åtstramningen av kreditvillkor förefaller, trots de låga räntorna, ha missgynnat inträdet på olika produktmarknader. Se The UK productivity puzzle, Quarterly Bulletin Q2, Bank of England, 2014.

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

Inkomstskillnaderna i Sverige har ökat

För välståndet i ett land är det inte bara viktigt med tillväxt, utan också hur det ökade välståndet fördelas i befolkningen. De senaste årtiondena har Sverige blivit ett rikare land men också ett land med större inkomstklyftor. Mellan 1995 och 2013 ökade den reala ekonomiska stan- darden för medianhushållet med 59 procent, vilket i genomsnitt motsvarar 2,6 procent per år (se diagram 3.4). Inkomstökningen har emeller- tid inte varit jämnt fördelad. Spridningen i in- komster har ökat genom att de med högre in- komster har haft en starkare utveckling än de i mitten av inkomstfördelningen, som i sin tur har sett en starkare utveckling än de med lägre in- komster. Inkomsten för den tiondel som har lägst inkomster har varit i stort sett oförändrad sedan 2006.

Diagram 3.4 Hushållens disponibla inkomster i olika delar
av inkomstfördelningen 1995–2013
Inkomst i 2015-års priser, kronor
700 000		Inkomstgrupp 10
		Inkomstgrupp 10
600 000		Inkomstgrupp 8
600 000		Medianinkomst
		Inkomstgrupp 3
500 000		Inkomstgrupp 1
500 000
400 000
300 000
200 000
100 000
0
1995	1997	1999	2001	2003	2005	2007	2009	2011	2013

Anm.: Alla individer i befolkningen har rangordnats efter hushållets disponibla in- komst justerat för försörjningsbörda och därefter delats in i tio lika stora grupper. Inkomstnivån avser medelvärdet av ekvivalerad disponibel inkomst för respektive inkomstgrupp.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Det finns flera förklaringar till den generellt sett ökade inkomstspridningen. Ökade kapital- inkomster är tillsammans med mindre inkomst- utjämnande skatter de viktigaste faktorerna bakom att inkomstskillnaderna var större 2013 än de var 1995. Under 2000-talet har det samlade skatteuttaget minskat och därmed skatternas utjämnande effekt. Under perioden infördes exempelvis en skattereduktion för den allmänna pensionsavgiften och ett jobbskatteavdrag. Vi- dare avskaffades fastighets- och förmögen- hetsskatten. Löneskillnadernas bidrag till in- komstspridningen var ungefär lika stora 2013 som de var 1995. Löneskillnaderna ökade under

1990-talet, men lönerna har inte bidragit till ökad inkomstspridning under 2000-talet.

Att de lägsta inkomsterna har ökat så lång- samt kan förklaras av att transfereringarna utgör en större andel av inkomsterna där än i de högre inkomstskikten. Transfereringarna är vanligen kopplade till prisutvecklingen, eller bestämda i fasta belopp. Prisutvecklingen har över tid varit svagare än löneutvecklingen.

Andelen med en låg ekonomisk standard har ökat sedan 1995. Den största delen av ökningen har skett sedan 2006 (se diagram 3.5). Det beror bl.a. på införandet av jobbskatteavdraget, som har inneburit en relativt kraftig förstärkning av inkomsterna i mitten av fördelningen. Därutöver omfattas färre av inkomstförsäkringar vid arbets- löshet och sjukdom. Ersättningsnivåerna i dessa försäkringar har också sänkts.

Livsmöjligheterna påverkas av hur hög en in- divids inkomst är, inte bara i absoluta termer, utan även i relation till andras. Relativ inkomst har t.ex. stor betydelse när gäller bostadsköp. Ökade inkomstklyftor riskerar att leda till ökad segregation.

Diagram 3.5 Andel med låg ekonomisk standard 1995– 2013

Procent
16
14
12
10
8
6
4
2
0
1995	1997	1999	2001	2003	2005	2007	2009	2011	2013

Anm.: Låginkomstgränsen beräknas som 60 procent av medianinkomsten för det aktuella året.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Kvinnor har generellt sett lägre disponibla in- komster än män. År 2013 hade kvinnor i för- värvsaktiv ålder i genomsnitt 82 procent av mäns disponibla årsinkomst. Skillnaden motsvarar 45 000 kronor i 2015-års priser. Inkomstskillnaden mellan könen har inte minskat nämnvärt under de senaste 20 åren (se diagram 3.6).

Diagram 3.6 Individuell disponibel inkomst för kvinnor och
män, 20-64 år, 1995-2013
Medianinkomst i 2015-års priser, kronor									Procent
300 000									100
		KV/M (höger axel)				Kvinnor		Män
250 000									95
250 000
									90
200 000									85
									85
150 000									80
100 000									75
100 000
									70
50 000									65
									65
0									60
1995	1997	1999	2001	2003	2005	2007	2009	2011	2013

Anm.: Individuell disponibel inkomst utgörs av de individuella inkomsterna samt de hushållsgemensamma inkomsterna fördelade på de vuxna i hushållet.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Kvinnors lägre inkomster kan bl.a. förklaras av den könsmässiga segregeringen på arbets- marknaden. Kvinnor och män arbetar till stor del i olika yrken, sektorer och befattningar, där kvinnor är överrepresenterade i yrken och sek- torer med lägre löner (se tabell 3.4). Den största yrkesgruppen bland kvinnor, undersköterskor, har en månadslön på ca 25 000 kronor, att jäm- föra med den största yrkesgruppen för män, företagssäljare, som har en månadslön på ca 39 000 kronor.

Kvinnors lägre disponibla inkomster kan också förklaras av att kvinnor i större utsträck- ning än män arbetar deltid och har mer frånvaro på grund av föräldraledighet och ohälsa. Kvin- nors arbetsvillkor är också osäkrare än mäns, med fler tillfälliga anställningar, och det är många kvinnor som arbetar mindre än vad de skulle vilja. En förklaring till kvinnors kortare arbetstid är att de utför en större del av det obetalda hem- arbetet än män, i genomsnitt fem och en halv timme mer per vecka. Det är också betydligt vanligare att kvinnor arbetar deltid för att ta hand om anhöriga, barn och äldre. Därtill orga- niseras arbetet och arbetstiderna inom många kvinnodominerade branscher på ett sådant sätt att det finns få heltidstjänster.

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

Tabell 3.4 Genomsnittlig månadslön i de största yrkesgrup- perna för kvinnor respektive män 2013

Totalt antal anställda, andel kvinnor och månadslön

			Månadslön
	Antal	Andel	Kvinnor	Män	Kv/M
		kvinnor
Kvinnor

Undersköterskor, sjuk-
vårdsbiträden m.fl.	172 829	93	24 900	25 000	100

Vårdbiträden, personliga
assistenter m.fl.	153 117	81	23 700	23 900	99

Barnskötare m.fl.	95 519	86	21 500	20 700	104
Förskollärare och fri-
tidspedagoger	87 222	92	26 100	24 900	105
Försäljare, fackhandel	108 105	62	25 600	26 800	95

Män

Företagssäljare	91 070	29	33 700	39 200	86
Systemerare och pro-
grammerare	78 734	20	39 200	40 700	96
Lastbils– och lång-
tradarförare	56 697	5	25 800	26 300	98

Byggnadsträarbetare,
inredningssnickare m.fl.	47 268	1	25 800	29 100	89
Lagerassistenter m.fl.	56 660	21	25 300	26 300	96

Anm.: Avser månadslöner.

Källor: Medlingsinstitutet och Statistiska centralbyrån.

3.2Finanspolitikens inriktning

Inget utrymme för ofinansierade reformer

I inledningen av finanskrisen uppvisade den of- fentliga sektorn ett betydande överskott. I detta läge var en expansiv finanspolitik motiverad för att dämpa finanskrisens negativa effekter på till- växten och arbetslösheten. Den förra regeringen genomförde dock därutöver omfattande ofinan- sierade reformer, främst skattesänkningar, även under de senaste åren, trots att konjunkturläget förbättrades. Omfattande ofinansierade åtgärder tillsammans med den utdragna ekonomiska åter- hämtningen har därmed bidragit till betydande underskott i de offentliga finanserna. Den of- fentliga sektorn redovisade 2014 ett underskott på närmare 2 procent av BNP, vilket var det största underskottet sedan 1990-talskrisen. Spa- randet är långt under den målsatta nivån om att den offentliga sektorns finansiella sparande ska uppgå till 1 procent av BNP i genomsnitt över

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

en konjunkturcykel. En tydlig indikator på detta är att det strukturella sparandet6 har försämrats kraftigt de senaste åren och var 2014 ca 2 procentenheter under den målsatta nivån. Re- geringens sammantagna bedömning är att det finansiella sparandet tydligt har underskridit målet under de senaste åren. Sparandet behöver därför stärkas framöver. I vilken takt en återgång till målnivån bör ske baseras på en samlad be- dömning utifrån stabiliserings-, fördelnings och strukturpolitiska utgångspunkter.

Regeringen bedömer att det sker en gradvis återhämtning i svensk ekonomi under 2015 och 2016. Arbetslösheten är dock fortsatt hög och den utdragna lågkonjunkturen riskerar att leda till att arbetslösheten biter sig fast på höga ni- våer. Ur detta perspektiv är det önskvärt att fi- nanspolitiken understödjer konjunkturåter- hämtningen, t.ex. genom ökade offentliga inve- steringar som bidrar till att pressa ned arbetslös- heten.

Under 2015 har Riksbanken tagit beslut om negativ styrränta. Om de låga räntorna inte leder till ökade reala investeringar finns risken att oba- lanser byggs upp. Därför är det viktigt att fi- nanspolitiken tar en aktiv roll för att vidga de flaskhalsar som skadar investeringsklimatet och på så sätt skapar förutsättningar för nya investe- ringar.

Riskerna för en svagare utveckling än den i prognosen är betydande, där en försämrad eko- nomisk utveckling i euroområdet bedöms utgöra den enskilt största risken. Det är därför viktigt att det finns marginaler för att möta en kraftigt försämrad ekonomisk utveckling.

Regeringens samlade bedömning är att de re- former som föreslås i propositionen Våränd- ringsbudget för 2015 måste vara finansierade fullt ut.

Denna inriktning på finanspolitiken är rimlig, både när det gäller att skapa marginaler för att hantera en djup konjunkturnedgång och att inte riskera den pågående konjunkturåterhämt- ningen. Givet nuvarande prognoser är utgångs- punkten att även samtliga reformer i budget- propositionen för 2016 bör vara finansierade fullt ut.

6 Med strukturellt sparande menas den nivån som sparandet skulle vara på om ekonomin inte påverkades av låg- eller högkonjunkturer.

Översyn av målnivån för finansiellt sparande

Det finanspolitiska ramverket har tjänat Sverige väl sedan det etablerades i mitten av 1990-talet. En viktig del i det finanspolitiska ramverket är att ett mål anges för det finansiella sparandet. När målet för det finansiella sparandet på 1 procent av BNP i genomsnitt över en kon- junkturcykel etablerades i mitten av 1990-talet angavs tre huvudsakliga motiv för detta. Det första var att återställa förtroendet för de offent- liga finanserna och minska behovet av utländsk upplåning. Det andra var att ge utrymme för stabiliseringspolitik och det tredje att bidra till att det offentliga skulle kunna möta den demo- grafiska utmaningen framöver. Avsikten var inte att den offentliga sektorn skulle gå med ett över- skott om 1 procent för all framtid, utan att nivån på målet skulle kunna omprövas i framtiden.

Förtroendet för de offentliga finanserna har stärkts avsevärt och behovet av utländsk upplå- ning har minskat kraftigt sedan målet infördes. Det finanspolitiska ramverket bidrog i hög grad till att förtroendet för den svenska statens för- måga att fullgöra sina åtaganden mot såväl långi- vare som medborgare snabbt kunde återställas. Den offentliga sektorns bruttoskuld har minskat från ca 70 procent av BNP när överskottsmålet infördes till drygt 40 procent i dag. Den svenska statens upplåningskostnader har samtidigt mins- kat betydligt sedan 1997 och den offentliga sek- torn har nu betydande nettotillgångar.

Argument för att ha ett styrande mål för of- fentliga sektorns finansiella sparande är att det bidrar till att stärka kontrollen av den långsiktiga offentligfinansiella utvecklingen och att tydlig- göra behovet av skattefinansiering av offentliga utgifter. Målet för det finansiella sparandet tyd- liggör även behovet av att prioriteringar görs mellan olika utgiftsområden. Därutöver ska fi- nanspolitiken kunna bidra till att stimulera eko- nomin i lågkonjunktur och bromsa i högkon- junktur. Därför behöver sparandet i goda tider ge utrymme för försvagat sparande i sämre tider. Detta möjliggörs i och med att målet för det finansiella sparandet är formulerat som ett ge- nomsnitt över en konjunkturcykel. Även en lägre målnivå bör ge tillräckliga marginaler för att hantera kommande lågkonjunkturer. Sveriges låga statskuld och stora nettoförmögenhet med- för att Sverige har en god motståndskraft för att klara av framtida finansiella och konjunkturella

					P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0
kriser utan att förtroendet för de offentliga fi-			störningar i ekonomin med finanspolitiska åt-
nanserna skulle äventyras.			gärder. Vidare ska eventuella effekter på syssel-
Det demografiska tryck på de offentliga finan-			sättning, arbetslöshet, och produktionsnivå på
serna som förutsågs när överskottsmålet etable-			kort och lång sikt bedömas. En referensgrupp
rades är nu här. Andelen av befolkningen som är			bestående av relevant akademisk expertis ska
pensionerad i förhållande till den del av befolk-			knytas till uppdraget. Uppdraget ska redovisas
ningen som arbetar har ökat sedan mitten av			till regeringen senast den 14 augusti 2015.
2000-talets första årtionde. Om några år börjar			Det är viktigt att notera att en eventuell för-
även andelen som är 80 år och äldre att öka kraf-			ändring av målnivån inte skulle innebära att det
tigt, vilket innebär att behovet av äldreomsorg			skapas något budgetutrymme i närtid. På längre
och sjukvård kommer att öka. Det demografiska			sikt frigörs dock ett utrymme för angelägna of-
trycket påverkar den offentliga sektorns inkoms-			fentliga investeringar i välfärd, infrastruktur,
ter när en mindre andel av befolkningen för-			bostäder, klimatomställning, forskning och ut-
värvsarbetar.			bildning.
En konsekvens av den åldrande befolkningen
är att sparandet i ålderspensionssystemet mins-
kar. Från att ha haft ett överskott på i genom-			De fastställda nivåerna på utgiftstaket höjs
snitt 0,7 procent av BNP mellan 2000 och 2015
förväntas	sparandet	i ålderspensionssystemet	Utgiftstaket utgör en övre gräns för stats-
vara markant lägre de kommande 15 åren. Det är			budgetens utgiftsnivå. Genom utgiftstaket ges
en konsekvens av att det är färre personer som			riksdag och regering förbättrade möjligheter till
betalar in i systemet och fler som får inkomst-			kontroll och styrning av utgifterna. Riksdagens
pension. Eftersom sparandet i ålderspensionssy-			beslut om utgiftstaket är ett av verktygen för att
stemet inkluderas i det totala offentligfinansiella			ge budgetprocessen dess centrala medelfristiga
sparandet	kräver en	bibehållen målnivå om	perspektiv. Ett flerårigt utgiftstak medför att
1 procent av BNP att staten höjer sitt sparande			beslutet om de totala utgifterna i högre grad, än
för att kompensera för ett lägre sparande i ål-			vad som annars skulle vara fallet, utgår från eko-
derspensionssystemet. Då ålderspensionssyste-			nomins	långsiktiga	produktionsförmåga	och
met är konstruerat för att vara offentligfinansi-			synen på hur stort ett rimligt skatteuttag bör
ellt stabilt över tiden är det svårt att motivera en			vara. En medelfristigt inriktad budgetprocess
sådan kompensation. Samtidigt ser regeringen			med ett flerårigt utgiftstak tydliggör effekterna
det som en styrka att målet för det finansiella			av politiska beslut under flera år efter det aktu-
sparandet fortsatt omfattar hela den offentliga			ella budgetåret och skapar en bindande långsik-
sektorn, i likhet med regelverket i EU:s stabili-			tighet i budgetbesluten.
tets- och tillväxtpakt.			Riksdagen har beslutat om utgiftstak t.o.m.
Givet det svaga konjunkturläget kan det vara			2017. Efter att utgiftstakets nivå fastställts av
en bra tidpunkt att ändra den målsatta nivån. Att			riksdagen ändras det normalt inte. I det finans-
sänka målnivån i en högkonjunktur skulle inne-			politiska ramverket lämnas dock utrymme för
bära en stimulans av ekonomin vid fel tidpunkt			att en ny regering ska kunna föreslå nya nivåer
och ge en icke önskvärd ryckighet i finanspoliti-			på utgiftstaket för år som redan fastställts. Utan
ken. Sammantaget anser regeringen därför att			en sådan ordning skulle en ny regerings möjlig-
det nu är lämpligt att analysera konsekvenserna			heter att vidta förändringar i finans-politiken
av att sänka nivån.			kraftigt begränsas (se skr. 2010/11:79 och bet.
Regeringen har mot denna bakgrund gett			1995/96:FiU10 s. 69).
Konjunkturinstitutet i uppdrag att analysera			Den förändring av finanspolitikens inriktning
konsekvenserna av att ändra den målsatta nivån			som regeringen avser att genomföra under man-
för det finansiella sparandet från 1 procent av			datperioden förutsätter att de fastställda nivåerna
BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel till			på utgiftstaket för 2015–2017 höjs. Därför före-
0 procent av BNP i genomsnitt över en kon-			slog regeringen i budgetpropositionen för 2015
junkturcykel (dnr Fi2015/1488). Analysen ska			finanspolitiskt motiverade höjningar av de av
omfatta de kort- och långsiktiga effekterna på de			riksdagen fastställda nivåerna på utgiftstaket för
offentliga finanserna, finanspolitikens hållbarhet			dessa år (prop. 2014/15:1 Förslag till statens
och möjligheterna att i framtiden möta större			budget,	finansplan	m.m. avsnitten 5.4.1	och

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

5.4.2). Regeringens förslag avslogs i samband med att riksdagen röstade för ett annat budget- förslag (bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29). De av riksdagen beslutade nivåerna på utgiftsta- ket 2015–2017 speglar därmed inte regeringens syn på hur nivån på de statliga utgifterna bör begränsas.

Politikens inriktning i budgetpropositionen för 2015 ligger fast och regeringen återkommer därför till riksdagen i propositionen Våränd- ringsbudget för 2015 med förslag om att de re- dan fastställda nivåerna på utgiftstaket för 2015– 2017 höjs av finanspolitiskt motiverade skäl. Nivåerna på utgiftstaket för 2015, 2016 och 2017 föreslås höjas med 33, 41 respektive 52 miljarder kronor. Skälen till regeringens förslag är des- amma som regeringen redogjorde för i budget- propositionen för 2015 och de nu föreslagna höjningarna är, utöver vissa tekniska justeringar, lika stora som i budgetpropositionen. För 2018 och 2019 lämnar regeringen endast en bedöm- ning av nivån på utgiftstaket. Bedömningen för 2019 är att nivån på utgiftstaket bör uppgå till 1 378 miljarder kronor, vilket motsvarar 28,6 procent av potentiell BNP.

Utgiftstaket medger då en utgiftsökning un- der mandatperioden som möjliggör regeringens prioriterade reformer i såväl propositionen Vårändringsbudget för 2015 som kommande budgetpropositioner under mandatperioden. Genomförandet av reformer på utgiftssidan kan ske efter avstämning mot målnivån för det finan- siella sparandet och den höjning av skatteuttaget som reformerna kan komma att kräva.

Tabell 3.5 Utgiftstakets nivåer 2015–2019

Miljarder kronor om inget annat anges

	2015	2016	2017	2018	2019
Av riksdagen beslutade
utgiftstak	1 125	1 163	1 210
Regeringens förslag till
utgiftstak	1 158	1 204	1 262	1 3191	1 3781
Regeringens förslag till
utgiftstak, procent av
potentiell BNP	28,1	28,2	28,4	28,5	28,6

Takbegränsade utgifter	1 117	1 166	1 213	1 249	1 274
Budgeteringsmarginal	41	38	49	70	104

Budgeteringsmarginal,
procent av takbegrän-
sade utgifter	3,7	3,3	4,0	5,6	8,1
Budgeteringsmarginal,
procent av BNP	1,0	0,9	1,1	1,5	2,1

Finansiellt sparande i
offentlig sektor, procent
av BNP	-1,4	-0,7	-0,4	0,0	0,4

1 Regeringens bedömning av utgiftstakets nivåer för 2018 och 2019 i denna proposition.

Källa: Egna beräkningar.

Förslag till Vårändringsbudget för 2015

Regeringens proposition Vårändringsbudget för 2015 innehåller förslag som har budgeteffekter bortom 2015 på såväl utgiftssidan som inkomst- sidan av statens budget. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet. Utgångspunkten för de för- slag som lämnas är den ekonomiska politik som regeringen presenterade i budgetpropositionen för 2015. Regeringens politiska prioriteringar från det budgetförslaget ligger fast. De återstå- ende förslag som inte läggs fram i propositionen Vårändringsbudget för 2015 kommer att genom- föras i ett senare skede.

I propositionen Vårändringsbudget för 2015 finns vidare förslag som, till följd av den korta tid som föreligger för en ny regering efter ett riksdagsval, inte var möjliga att bereda i tid till budgetpropositionen för 2015. I propositionen finns därutöver förslag avsedda att hantera hän- delser som inte kunde förutses vid tiden för be- slutet om statens budget för 2015.

Regeringens skattepolitiska prioriteringar från budgetpropositionen för 2015 kvarstår. Vissa av dessa förslag lämnas i propositionen Våränd- ringsbudget för 2015. Ändringar av bl.a. in- komstskatter behöver dock som regel göras i samband med ett årsskifte. Regeringen avser därför att återkomma till riksdagen med förslag

på skatteområdet som kan träda i kraft under 2016.

Det finns ingen reglering av vilka förslag som får lämnas i en proposition om ändringar i sta- tens budget. Enligt förarbetena till riksdags- ordningen (prop. 2013/14:173 s. 33 och 34) är dock syftet med förslag till ändringar i budgeten framför allt att komplettera den av riksdagen beslutade budgeten med anledning av för- ändringar som vid beslutstillfället inte var möj- liga att förutse. Reformer med varaktiga budget- ära konsekvenser bör som huvudregel föreslås i budgetpropositionen och beslutas i samband med riksdagens budgetbehandling på hösten. Om de lämnas i ett förslag till ändring av statens budget bör det motiveras varför förslaget lämnas vid det aktuella tillfället. Omfattningen av re- former i förslagen till ändring av statens budget har varierat mycket under de senaste tio åren. Åren 2008, 2011 och 2012 föreslogs inga refor- mer alls med effekter bortom budgetåret. Samti- digt har exempelvis förslagen till ändring av sta- tens budget för 2007 och 2010 omfattat ett rela- tivt stort antal reformer med effekter bortom budgetåret.

Vid riksdagens behandling av budgetproposit- ionen för 2015 frångicks den praxis som tidigare tillämpats vid budgetomröstningar, vilket fick som konsekvens att riksdagen röstade för ett annat budgetförslag än regeringens. Regeringen står bakom principen att förslag till ändringar i statens budget framför allt ska begränsas till kompletteringar av den beslutade budgeten, men gör bedömningen att den unika situation som uppstått motiverar ett mer omfattande förslag till ändringar av budgeten än under normala för- hållanden.

De politiska förutsättningarna i Sverige gör att det är sannolikt att Sverige kommer att styras av minoritetsregeringar även de närmaste åren men att det blivit svårare än tidigare. Mot den bak- grunden träffade regeringspartierna i december 2014 tillsammans med Moderaterna, Centerpar- tiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna den s.k. decemberöverenskommelsen. I överenskommel- sen behandlas frågor kring riksdagsomröstningar om rambeslut samt riktlinjer för den ekono- miska politiken, men också beslut om ändrings- budget och vårproposition (inklusive riktlinjer för den ekonomiska politiken). Enligt överens- kommelsen ska en minoritetsregering kunna få igenom sin budget. Överenskommelsen tilläm-

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

pas för första gången i samband med att rege- ringen i april 2015 lägger fram vårpropositionen.

Full finansiering av reformer

En god hushållning med statens medel ger ut- rymme för offensiva satsningar för jobb och tillväxt. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 finns förslag som är hänförliga till regering- ens politiska prioriteringar i budget- propositionen för 2015 och till prioriteringar som inte hann beredas i tid till budgetpropo- sitionen. Dessa är finansierade fullt ut.

Finansieringen utgörs främst av förslag om skattehöjningar, däribland ett stegsvis slopande av nedsättningen av socialavgifter för unga. Där- utöver anser regeringen att vissa skatte- förändringar som låg till grund för den beslutade budgeten inte ska genomföras.

Regeringen bedömer även att vissa aviseringar för kommande år i beslutad budget bör utgå. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 före- slår regeringen vidare att vissa förslag i den be- slutade budgeten för 2015 slopas. Detta innebär i regel inte några neddragningar av medel som redan kommit verksamheter till del. Det finns även flera åtgärder i den beslutade budgeten som ges en annan inriktning i och med regeringens förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015.

Propositionen i fråga innehåller även i vanlig ordning förslag om engångsvisa anlagsförstärk- ningar på budgeten för att hantera oförutsedda händelser som uppkommit under pågående bud- getår. För dessa fall har det inte bedömts rimligt att göra motsvarande utgiftsminskningar.

Lägst arbetslöshet i EU 2020

Regeringen anser att det är centralt att männi- skors kompetens och vilja att arbeta tas tillvara på bästa sätt. Att ha ett jobb att gå till är viktigt för att individen ska få en lön att leva på och på så vis ha frihet att bestämma över sitt liv. Ett jobb att gå till skapar gemenskap. Arbetslöshet medför också risk för försämrad hälsa. Att män- niskor arbetar bidrar samtidigt till samhällets finansiering av välfärden. Arbetslösheten har varit alltför hög under lång tid och långtidsar- betslösheten har bitit sig fast. En av regeringens viktigaste uppgifter under mandatperioden är

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

därför att minska arbetslösheten varaktigt och öka sysselsättningen. Målet för regeringens sysselsättningspolitik är att arbetslösheten ska minska och 2020 vara lägst i EU. Ett sysselsätt- ningspolitiskt ramverk med ett tydligt mål är en viktig del för att nå resultat och tydliggöra prio- riteringarna för den ekonomiska politiken.

Regeringen har höga ambitioner när det gäller att sänka arbetslösheten. Sysselsättningsgraden och arbetskraftsdeltagandet är sedan länge bland de högsta i EU, främst till följd av den relativt höga sysselsättningsgraden och arbetskrafts- deltagandet bland kvinnor. Samtidigt har arbets- lösheten länge varit högre än i många jämförbara länder. Regeringen anser att den bör kunna sän- kas väsentligt. Arbetslösheten ska minska genom att antalet personer som arbetar och antalet arbe- tade timmar i ekonomin ökar. Fler människor ska ha ett jobb att gå till och färre ska vara del- tidsarbetslösa. Se även avsnitt 10 Utmaningar för sysselsättningspolitiken.

Strategi för ett framgångsrikt klimatmöte i Paris 2015

Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om tempera- turen fortsätter att stiga i den takt som forskarna ser och förutspår kommer det att leda till myck- et allvarliga konsekvenser för livet på jorden. Det krävs ett sammanhållet globalt och nationellt politiskt arbete för att säkra en god miljö även i framtiden. Klimatförändringarnas effekter på- verkar alla länder men fattiga och sårbara länder som inte har resurser att anpassa sig till föränd- ringarna drabbas särskilt hårt. Alla länder måste ställa om till ett hållbart samhälle med låga ut- släpp och hög motståndskraft mot klimatföränd- ringarnas effekter. Sverige ska vara ett föregångs- land i detta avseende.

Regeringen anser att ett nytt klimatavtal un- der FN är avgörande för det internationella kli- matarbetet. Avtalet bör vägledas av vetenskapen och omfatta utsläppsåtaganden som över tid kan begränsa den globala uppvärmningen så långt under två grader som möjligt. För att möjliggöra detta behövs ökade ambitionsnivåer för ut- släppsminskningar samt nya och förstärkta ini- tiativ i alla världens länder och bland centrala aktörer, inklusive inom Sverige och EU. Stärkta allianser och samarbeten behövs för ett ambitiöst avtal. Framsteg behövs både avseende utsläpps- minskningar och klimatanpassning. Klimatfinan-

siering kommer att bli en av flera avgörande frå- gor för om världen kan enas om ett nytt kli- matavtal i Paris.

Skatterna finansierar den gemensamma välfärden

Skattepolitikens främsta syfte är att finansiera den gemensamma välfärden, som fungerar ut- jämnande, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Därutöver kan skatter styra konsumtion och resursanvändning. Vidare ska skattepolitiken användas för att uppnå de över- gripande målen för regeringens ekonomiska politik. Skatteförändringar bör bidra till en gene- rellt och rättvist fördelad välfärd, goda villkor för företagande och investeringar, samt en ända- målsenlig styrning mot att uppfylla mål för miljö och folkhälsa. Skatternas miljöstyrande effekt ska öka. Skattesystemet ska även skapa förut- sättningar för en högre sysselsättning och bidra till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Vidare har skatte- och utgiftssystemet en om- fördelande roll. Enkla, tydliga och hållbara regler med få undantag, samt breda skattebaser är grundläggande principer. I avsnitt 5.5 presente- rar regeringen sitt förslag till generella riktlinjer för skattepolitiken.

Insatser för jämställdhet prioriteras

Regeringens jämställdhetspolitik bygger på det övergripande målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet bidrar till ekonomisk utveckling genom att både kvinnors och mäns potential tillvaratas. Den ekonomiska politiken ska därför präglas av en feministisk grundsyn. För att nå de jämställdhetspolitiska målen krävs kraftfulla insatser.

Det är bl.a. mot denna bakgrund som rege- ringen har inlett ett arbete med att jämställdhets- integrera budgetprocessen utifrån en genusana- lys, i regeringsförklaringen benämnd genusbud- getering. Det tydliggör att budgeten analyseras utifrån ett genusperspektiv för att se mönster och vidta åtgärder som främjar jämställdhet. Jämställdhetsintegrering utgår från insikten om att jämställdhet skapas där resurser fördelas och beslut fattas. Regeringens ambitioner för ökad jämställdhet vilar på att jämställdhetsperspekti- vet ska finnas med i politikens utformning på alla

områden. I genomförandet av en feministisk politik är jämställdhetsbudgetering (genusbud- getering) ett strategiskt redskap för att uppnå de målsättningar regeringen har om ett mer jäm- ställt samhälle.

Ekonomisk självständighet är en förutsättning för jämställdhet. Det är när kvinnor deltar i ar- betslivet på samma villkor och förutsättningar som män som detta fullt ut kan uppnås. Kvinnor och män ska ha lika hög sysselsättningsgrad. Att minska ofrivilligt deltidsarbete och att öka kvin- nors arbetskraftsdeltagande är en viktig del i att skapa en mer jämställd arbetsmarknad. Insatser inom dessa områden är därför särskilt angelägna. Heltid ska vara normen med deltid som en möj- lighet.

Kvinnor tar i genomsnitt ut 80 procent av den totala föräldraledigheten under barnets första två år. Många kvinnor arbetar sedan deltid under småbarnsåren och utför en större del av det obe- talda hemarbetet. På samhällsnivå bidrar den skeva fördelningen av föräldraledighet och del- tidsarbete till att försämra kvinnors situation på arbetsmarknaden, t.ex. avseende löne-utveckling och karriärmöjligheter. Kvinnors dubbelarbete kan också leda till ökad risk för sjukskrivning.

Det generella mönstret i samhället där kvin- nor är föräldralediga och arbetar deltid i högre utsträckning än män kan påverka arbetsgivarnas förväntningar på hur män och kvinnor beter sig på arbetsmarknaden. Detta kan få konsekvenser för i vilken mån kvinnor får de mest attraktiva tjänsterna och karriär-möjligheterna, oavsett om de tänker vara föräldralediga eller inte. För att förbättra den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män vill regeringen, som aviserades i budgetpropositionen för 2015, införa en tredje reseverad månad för vardera föräldern inom föräldraförsäkringen.

Regeringen aviserade redan i budgetproposit- ionen för 2015 att den avsåg att avskaffa det kommunala vårdnadsbidraget (prop. 2014/15:1 utg. omr. 12 avsnitt 3.6). Riksdagen beslutade dock att kommunerna skulle få behålla möjlig- heterna att bevilja bidraget (bet. 2014/15:SfU3, rskr. 2014/15:48). Eftersom det främst är kvin- nor som tar emot vårdnadsbidraget förlänger bidraget framför allt kvinnors förvärvsavbrott i samband med att de blir föräldrar och bidrar dessutom till en ojämn fördelning av hemarbetet och barnomsorgen. Bidraget kan också fördröja etableringen för nyanlända då utrikes födda kvinnor är överrepresenterade som mottagare.

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

Regeringen har därför för avsikt att återkomma till riksdagen med en proposition om att avskaffa vårdnadsbidraget.

I propositionen Vårändringsbudget för 2015 föreslås fler insatser för att motverka ojämställd- het. För att förbättra förlossningsvården och för att stärka insatserna för kvinnors hälsa aviserar regeringen att 400 miljoner kronor ska avsättas per år 2016–2019. För 2015 föreslår regeringen att 200 miljoner kronor avsätts. De ideella kvin- nojourerna utför ett betydelsefullt arbete med stöd till kvinnor som har utsatts för våld. Rege- ringen föreslår i propositionen Vårändringsbud- get för 2015 att stödet till kvinnojourer förstärks med 25 miljoner kronor. Förstärkningen beräk- nas till 100 miljoner kronor per år 2016–2019. Stödet ska bidra till ökad långsiktighet och bättre planeringsförutsättningar för dessa kvinnojou- rer.

Kvinnor tar ofta ett större ansvar för att vårda anhöriga, barn och äldre, och många kvinnor går ned i arbetstid för att göra detta. Ingen ska be- höva gå ned i arbetstid för att välfärden inte hål- ler tillräckligt god kvalitet. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 föreslår regeringen att generella medel, tillsammans med ytterligare förstärkningar, används för en satsning fokuse- rad på ökad bemanning i äldreomsorgen. Sats- ningen föreslås uppgå till 1 miljard kronor 2015. För 2016–2018 beräknas satsningen uppgå till 2 miljarder kronor årligen. Regeringen föreslår också riktade resurser för att stimulera tillgäng- ligheten av barnomsorg på obekväm arbetstid.

Ensamstående föräldrar, oftast kvinnor, har vanligen en svagare ekonomi än föräldrar som är gifta eller sambor. Underhållsstödet är inte knu- tet till prisutvecklingen i samhället och har inte höjts sedan 2006. Dagens underhållsstöd täcker inte längre hälften av normalkostnaden för bar- net efter det att hänsyn tagits till barnbidraget. Därför föreslår regeringen en höjning av under- hållsstödet med 300 kronor per barn och månad.

Bostadstillägget till pensionärer är en in- komstprövad förmån som lämnas till pension- ärer som, när hyran är betald, har små ekono- miska marginaler. Bostadstillägget fyller därför en väsentlig funktion för pensionärer med låga inkomster, ofta kvinnor. För att förbättra för dessa pensionärer föreslår regeringen en höjning av bostadstillägget för dem som har fyllt 65 år. Vidare är det angeläget att förbättra situationen för personer med sjuk- och aktivitetsersättning, som har relativt sett låga inkomster. Därför före-

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

slås att den inkomstrelaterade ersättningen höjs från 64 till 64,7 procent av antagandeinkomsten.

Det finns flera förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015 som påverkar hus- hållens inkomster. Sammantaget bidrar förslagen till att stärka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män.

3.3Fler jobb och stärkt konkurrenskraft

För att Sverige ska ha en god ekonomisk ut- veckling och vara ett samhälle som håller ihop måste fler kvinnor och män ha ett jobb att gå till. Den ekonomiska politiken ska bidra till att uppnå regeringens målsättning om att minska den höga arbetslösheten. För individen innebär egen försörjning frihet och gemenskap. Med fler i jobb och fler arbetade timmar skapas också förbättrade förutsättningar att utveckla den svenska välfärden, minska inkomstklyftorna och säkerställa ett fortsatt ökat välstånd. Detta krä- ver åtgärder på en rad områden.

Regeringens politik för fler jobb vilar på tre ben: en aktiv näringspolitik, kunskapsreformer för förbättrad matchning och investeringar för framtiden som också bidrar till en hållbar om- ställning.

En aktiv näringspolitik, ökad export och of- fensiva framtidsinvesteringar ökar efterfrågan på arbetskraft och säkrar tillväxten. För att bygga Sverige starkt och möta en ökad internationell konkurrens behövs kreativitet, entreprenörskap och innovation. En näringspolitik som bidrar till att inte minst små och medelstora företag ges möjlighet att växa ger förutsättningar för en hög efterfrågan och fortsatt tillväxt. För att stärka ekonomins tillväxpotential är det vidare av stor vikt att bostadsbyggandet, som under en längre tid legat på alltför låga nivåer, ökar.

Med längre globala produktionskedjor och allt kortare ledtider ställs krav på ett effektivt och modernt transportsystem för såväl gods som arbetskraft. För många svenska företag är också en god och säker försörjning av energi av stor vikt för att kunna bibehålla och expandera sin verksamhet.

Det krävs också kunskapsreformer för för- bättrad matchning. Utbildning ger individen en starkare ställning på arbetsmarknaden. Genom att rusta medborgarna med de kunskaper som

arbetslivet efterfrågar minskar inte bara indivi- dens risk för arbetslöshet, utan nödvändig struk- turomvandling i ekonomin underlättas. En väl- utbildad arbetskraft är dessutom en förutsätt- ning för att säkra näringslivets konkurrenskraft. Därför behövs satsningar på människors kompe- tens. Fler unga måste påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning och gymnasieskolan måste ge de unga de färdigheter som arbetsmarknaden efterfrågar. Det är särskilt viktigt att de unga som lämnar skolan i förtid och varken arbetar eller studerar får stöd för att återuppta studierna. För vuxna måste det finnas möjligheter till om- skolning och livslångt lärande.

Samtidigt som arbetslösheten är hög (se dia- gram 3.7) är antalet lediga jobb på historiskt höga nivåer och många arbetsgivare har svårt att hitta rätt kompetens. Regeringen anser att denna utveckling måste mötas med en rad insatser, såväl i form av riktade satsningar inom bl.a. vux- enutbildningen och folkhögskolan som genom ett tydligare matchningsuppdrag inom arbets- marknadspolitiken. För att arbetsgivare lättare ska hitta rätt kompetens är det viktigt att under- lätta den geografiska och yrkesmässiga rörlighet- en. Det ställer krav på att det finns tillräckligt med bostäder i de regioner där tillväxten är som störst samt väl fungerande pendlingsmöjligheter. Genom offentliga framtidsinvesteringar i infra- struktur och välfärd skapas en god grund för att fler ska få jobb och för en stärkt tillväxt.

Diagram 3.7 Arbetslöshet 15–74 år 1990–2014
Procent
12
10
8
6
4
2
0
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

Anm.: Säsongsrensad data.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Trots att sysselsättningsgraden i ett internation- ellt perspektiv är hög i Sverige är arbetslösheten och långtidsarbetslösheten hög. Dessutom är arbetslösheten och arbetskraftsdeltagandet ojämnt fördelade. En viktig utmaning är därför

att höja sysselsättningsgraden för personer med svag förankring på arbetsmarknaden och under- lätta för långtidsarbetslösa att komma i arbete. Genom att ta krafttag mot ungdomsarbetslöshet skapas förutsättningar för en högre sysselsätt- ning. Det är också viktigt med åtgärder för en inkluderande arbetsmarknad för personer med funktionsnedsättning.

Kvinnor har lägre sysselsättningsgrad än män och arbetar i genomsnitt färre timmar. Att minska ofrivilligt deltidsarbete och öka kvinnors arbetskraftsdeltagande är en viktig del i att skapa en mer jämställd arbetsmarknad. Heltid ska vara normen med deltid som möjlighet. Vidare är en utbyggnad av välfärdssektorn en grundläggande faktor för kvinnors villkor på arbetsmarknaden. Könssegregeringen på arbetsmarknaden behöver brytas. I ett modernt arbetsliv krävs också goda arbetsvillkor och en god arbetsmiljö. Visstids- anställningar kan fylla en funktion för att han- tera arbetstoppar, men den stora utbredningen av visstidsanställningar har flera negativa effekter för den enskilda.

En aktiv näringspolitik

Regeringens mål med näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Genom att företag växer och antalet personer som arbetar ökar, bidrar en aktiv nä- ringspolitik till regeringens övergripande syssel- sättningspolitiska mål.

Sverige är ett exportberoende land och företa- gens globala konkurrenskraft är helt avgörande för ekonomi och tillväxt. Att fler företag expor- terar och hittar nya marknader är av stor vikt. Nya innovationer och förmågan att kommersia- lisera och sälja dessa på en global marknad blir allt viktigare i den ökande internationella kon- kurrensen. Klimat- och miljöutmaningar kan utgöra en drivkraft för innovation och utveckl- ing av t.ex. ny teknik. Sverige har goda förutsätt- ningar att vara ett föregångsland i utvecklingen och spridningen av avancerad energi- och miljö- teknik. Digitaliseringen skapar också nya möj- ligheter och utmaningar för svenska företag.

För att stärka det svenska innovations- systemet krävs ett helhetsperspektiv och ett väl utvecklat samarbete mellan politik, näringsliv, den offentliga sektorn, fackliga organisationer och intresseorganisationer. Regeringen har där-

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

för inrättat ett nationellt innovationsråd under ledning av statsministern. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 föreslår regeringen att 50 miljoner kronor avsätts inom ramen för Innovationsrådet för innovationsfrämjande in- satser. Regeringen avser därutöver att under mandatperioden ta fram särskilda samverkans- program inom, till en början, life science. Sek- torn life science präglas av relativt stort kapital- behov och långa ledtider. Ytterligare områden kommer att tillkomma. Redan i denna proposit- ion aviseras 100 miljoner kronor per år för åren 2016–2019.

I syfte att säkerställa att villkoren för entre- prenörskap och innovationer i Sverige är ända- målsenliga, effektiva och fortsatt internationellt konkurrenskraftiga har regeringen tillsatt utred- ningen Utveckling av innovations- och entre- prenörskapsklimatet (dir. 2015:10) som ska lämna sitt slutbetänkande senast den 15 oktober 2016. Utredningen ska bl.a. se över centrala ram- villkor för entreprenörskap, innovation och om- ställningsförmåga; hinder för rörlighet mellan olika sektorer och anställningsformer samt möj- ligheterna att utveckla lösningar på samhälls- utmaningar genom innovation och entreprenör- skap.

En väl fungerande kapitalförsörjning är en viktig del av ett företagsklimat som understödjer innovation och tillväxt. Regeringen vill verka för en mer sammanhållen och långsiktig politik inom kapitalförsörjningsområdet.

Regeringen tillsatte i mars 2015 en utredning som behandlar statens finansieringsinsatser, in- klusive lånegarantier och inkubatorer, riktade till små och medelstora företag (dir. 2015:21). Stat- ligt riskkapital förmedlas i dag av Almi Invest,7 Fouriertransform AB, Inlandsinnovation AB, Industrifonden, Norrlandsfonden och Vinnova. Med utredningen som underlag avser regeringen återkomma med förslag inom kapitalför- sörjningsområdet inklusive en översyn av bola- gens kapitalstruktur och ett nytt system för riskdelning mellan staten och privat sektor inom innovationsfinansiering. Syftet är att tydliggöra och förenkla dagens system för statliga finansie-

7 Almi Företagspartner AB bedriver riskkapitalverksamhet inom ramen för Almi Invest.

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

ringsinsatser och säkerställa en marknadskom-		Riksdagen tillkännagav dock att möjligheten till
pletterande roll, särskilt i tidiga skeden.		gruppregistrering skulle slopas. Regeringen anser
Via Almi Företagspartner AB:s (Almi) verk-		fortfarande att möjligheten till gruppregistrering
samhet får företag runt om i landet hjälp med		till mervärdesskatt ska behållas. Regeringens
rådgivning, lån och riskkapital. I syfte att stärka		bedömning redovisas i propositionen Våränd-
Almis verksamhet i tidiga skeden, den s.k. sådd-		ringsbudget för 2015.
finansieringen, föreslår regeringen en förstärk-
ning av företaget. I propositionen Vårändrings-
budget för 2015 föreslår regeringen att Almi		En långsiktig energipolitik
tillförs 71 miljoner kronor, inklusive 20 miljoner
kronor till Almis rådgivning till företagare med		Energipolitiken är en fundamental del av byg-
utländsk bakgrund, den s.k. IFS-rådgivningen.		gandet av ett hållbart samhälle. Samtidigt är
Satsningen byggs ut och beräknas 2018–2019		sysselsättningen i Sverige beroende av att det
uppgå till 110 miljoner kronor per år. Vidare		finns en god och tillförlitlig tillgång till el till
föreslår regeringen i samma proposition en för-		konkurrenskraftiga priser.
stärkning av Visit Sweden AB i syfte att stärka		Investeringar i energisystemet är ofta långsik-
svensk besöksnäring. Insatserna ska genom		tiga till sin natur och har långa ledtider. Långsik-
marknadsföring av Sverige som resmål, bidra till		tighet i energipolitiken är därför efter-
en långsiktigt hållbar svensk turistnäring i alla		strävansvärd.	Breda	överenskommelser över
delar av landet.		blockgränserna är önskvärda. Regeringen har
Regeringen anser att Sverige behöver en lång-		därför tillsatt en parlamentarisk energi-
siktig strategi för ökad export. I samverkan med		kommission med syfte att lämna underlag till en
näringslivet arbetar regeringen med att ta fram		bred politisk överenskommelse om energi-
en ny svensk exportstrategi, som kommer att		politikens inriktning, med särskilt fokus på tiden
presenteras senare i år. I propositionen Våränd-		efter 2025 (dir. 2015:25).
ringsbudget för 2015 föreslår	regeringen att	Europeiska rådet antog i oktober 2014 målet
75 miljoner kronor satsas på en exportoffensiv.		om att EU:s andel förnybar energi under 2030
För 2016–2019 beräknas satsningen uppgå till		ska vara minst 27 procent. Ett vägledande mål
105 miljoner kronor per år.		för att öka energieffektiviteten i EU under 2030
Företagsskattekommitténs	slutbetänkande	med minst	27 procent antogs också. Energi-
Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och		effektiviseringsmålet ska ses över senast 2020,
stabilitet (SOU 2014:40) har remissbehandlats		med möjlighet att höja målet till 30 procent,
och förslaget bereds nu vidare inom Regerings-		vilket regeringen kommer att verka för.
kansliet. Ett förslag kommer dock tidigast kunna		Sverige har särskilt goda förutsättningar att
träda i kraft den 1 januari 2017. Skatteförenk-		bygga ut den förnybara energin genom vår goda
lingsutredningens betänkande Förenklade skat-		tillgång till vatten, vind och skog. Regeringen
teregler för enskilda närings-idkare och fysiska		anser att Sverige på sikt ska ha ett energisystem
personer som är delägare i handelsbolag (SOU		med 100 procent förnybar energi. Den förnybara
2014:68) har remitterats. Regeringen avser att		elproduktionen bör därför byggas ut ytterligare.
bereda förslagen vidare.		Regeringen har i propositionen Ambitions-
Av budgetpropositionen för 2015 (prop.		höjning för förnybar elproduktion och kontroll-
2014/15:1, Förslag till statens budget för 2015,		station för elcertifikatssystemet 2015 (prop.
finansplan m.m. avsnitt 6.17) framgår att rege-		2014/15:110) föreslagit att Sverige till 2020 ska
ringen hade som ambition att införa en skatt på		finansiera 30 TWh förnybar el inom ramen för
den finansiella sektorn den 1 januari 2016. En		elcertifikatsystemet. Sveriges energiminister och
sådan skatt skulle vara begränsad till vissa företag		Norges olje- och energiminister har den 13 mars
i finanssektorn (kreditinstitut). Regeringen anser		kommit överens om ett avtal som möjliggör den
att en sådan begränsning inte är lämplig av bl.a.		svenska regeringens ambitionshöjning till 2020.
statsstödsskäl. Regeringen avser att återkomma i		Skattereduktionen		för mikroproduktion av
frågan.		förnybar el trädde i kraft den 1 januari 2015.
I budgetpropositionen för 2015 gjorde rege-		Regeringen avser att undersöka om förfarandet
ringen bedömningen att möjligheten till grupp-		kan förenklas och om mikroproduktion av för-
registrering till mervärdesskatt	skulle kvarstå.	nybar el ytterligare kan underlättas samt om fler,

såsom s.k. andelsägd produktion av förnybar el, kan komma i åtnjutande av skattereduktionen.

Sverige har statsstödsgodkännande för nuva- rande skattelättnader för flytande biodrivmedel och biogas som drivmedel t.o.m. utgången av 2015. Regeringen har ansökt om förlängning av dessa godkännanden t.o.m. utgången av 2016. Ansökan görs för att skapa rådrum i regeringens arbete med att ta fram och förankra nya styrme- del som ger långsiktigt goda villkor för hållbara biodrivmedel.

I budgetpropositionen för 2016 avser rege- ringen att stärka stödet för solceller med 50 miljoner kronor årligen, utöver vad som före- slogs i budgetpropositionen för 2015. För att öka produktionen av biogas ur gödsel avser rege- ringen vidare öka det existerande stödet för me- tangasreducering med 30 miljoner kronor per år 2016–2019.

Investeringar för att bygga Sverige

Sverige behöver en långsiktig och hållbar bo- stadspolitik för alla. En väl fungerande bostads- marknad har stor betydelse för arbets- marknadens funktionssätt och därmed för möj- ligheterna att minska arbetslösheten och skapa fler jobb. Bostadspolitiken är ytterst en fråga om alla människors rätt till ett hem. Bostadsbristen skapar långa köer till hyresrätter och höga priser på bostadsrätter. Det gör det svårare för framför allt unga och studenter att ta steget in på bo- stadsmarknaden. Bristande tillgång på bostäder leder också många gånger till stora sociala och ekonomiska problem för människor. Det är dessa utmaningar regeringen anser att en nation- ell bostadspolitik måste möta. Bostadsbristen ska stävjas genom ett ökat bostadsbyggande, framför allt av hyresrätter som människor med genomsnittliga eller låga inkomster kan efter- fråga. Det är vidare angeläget att den kommunala och regionala samhällsplaneringen främjar en hållbar samhällsstruktur. Städerna bör byggas så att gång, cykling och kollektivtrafik blir de na- turliga valen när människor ska förflytta sig. Ur ett klimat- och miljöperspektiv är det viktigt att bygga energieffektivt. Med en väl avvägd politik för ökat bostadsbyggande stärker vi den enskil- des frihet, kommunernas konkurrenskraft och den svenska ekonomin samt bidrar till klimat- omställningen. Regeringens mål är därför att det

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

fram till 2020 ska byggas minst 250 000 nya bo- städer.

Sveriges befolkning och många svenska städer växer. Samtidigt har bostadsbyggandet under en längre period legat på alltför låga nivåer. Inte minst i landets tre storstadsregioner och högsko- leorter har byggnadstakten varit alldeles för låg i förhållande till befolkningsökningen. Även i en internationell jämförelse ligger de svenska bo- stadsinvesteringarna på relativt låga nivåer (se diagram 3.8). Under 2013 ökade dock bostads- byggandet och det förväntas även öka under 2014 och 2015 (se diagram 3.9).

Diagram 3.8 Bostadsinvesteringar 1995–2013

Andel av BNP, procent

8
7
6
5
4
3
2
1			Sverige				Frankrike
1			Tyskland				Storbritannien
0			Euroområdet				USA
0
1995	1997	1999	2001	2003	2005	2007	2009	2011	2013

Anm.: Löpande priser.

Källor: Eurostat, OECD och Bureau of Economic Analysis.

Kommunerna har en viktig roll i att skapa goda förutsättningar för bostadsbyggande. Många kommuner, inte minst i tillväxtregionerna, har inte varit tillräckligt aktiva i att bidra till att bo- städer kommer till stånd. Det finns dock stora skillnader mellan kommuner med liknande för- utsättningar. Bostadsplaneringskommittén (dir. 2013:78) undersöker bl.a. samordningen av bo- stadsförsörjningsfrågorna på regional och kom- munal nivå och analyserar behovet av förändrade regler. Kommittén ska redovisa sitt slutbetän- kande i juni 2015.

Konkurrensen inom byggsektorn är alltför låg i Sverige. I dag är det ett fåtal aktörer som domi- nerar marknaden för bostadsbyggande vilket minskar möjligheten för mindre företag att kon- kurrera och riskerar att fördyra byggandet. Sen- ast den 1 oktober 2015 ska utredningen Bättre konkurrens för ökat bostadsbyggande (dir. 2014:75) lämna förslag inom detta område.

Inom bostads- och stadsutvecklingspolitiken finns flera viktiga verktyg för att hantera klimat- utmaningen och ställa om samhället i en hållbar

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

riktning. Regeringen avser att återkomma i bud- getpropositionen 2016 med förslag på upprust- ning och energieffektivisering av en viss del av det befintliga bostadsbeståndet, framför allt mil- jonprogrammets flerbostadshus, samt fullfölja den beslutade satsningen på statlig medfinansie- ring av regional och lokal kollektivtrafik, s.k. stadsmiljöavtal. Investeringar i kollektivtrafik kan öppna upp nya, attraktiva lägen för bostads- byggande.

Diagram 3.9 Påbörjade bostäder 2004–2015

Antal
50 000
50 000			Hyresrätt i flerbostadshus
45 000

			Bostadsrätt i flerbostadshus
			Bostadsrätt i flerbostadshus
40 000			Småhus


35 000
30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000

0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Anm.: Utfall 2004–2013, prognos 2014 och 2015. Källa: Boverket.

Produktivitetsutvecklingen i byggsektorn har länge varit svag. Byggprocessen från beslut till färdigt hus behöver effektiviseras och det är an- geläget att tiden för genomförande förkortas.

I syfte att öka tillgången till bostäder för äldre avser regeringen att återkomma med förslag.

Möjligheterna att bo och verka i hela Sverige ska förbättras. Regeringens mål är att bidra till goda förutsättningar för arbete och välfärd i hela landet och ta vara på landsbygdens goda potenti- al. Landsbygdens näringsliv ska utvecklas genom bl.a. förbättrad lokal infrastruktur, såsom bred- band, och lokal service.

En parlamentarisk utredning om en långsik- tigt hållbar politik för landsbygden kommer att tillsättas. Den långsiktiga livsmedelsstrategin för hela värdekedjan som ska utarbetas samt det nationella skogsprogrammet för Sverige är vik- tiga instrument för en satsning på jobb och till- växt i hela landet.

Den statliga servicen och närvaron på lands- bygden bör säkras och förbättras. Det är angelä- get att myndigheter i samband med förändringar i sin lokalisering samarbetar med andra myndig- heter för att så långt som möjligt få en helhets- bild av konsekvenserna. Utvecklingen av myn-

digheternas service och av statliga arbetstillfällen behöver följas upp på ett samlat sätt. Regeringen avser därför att ge ett uppdrag till Statskontoret att följa upp hur statliga myndigheters beslut om lokalisering påverkar service och tillgänglighet för medborgare och företag i hela landet. Bland annat ska Statskontoret lämna förslag till hur en bättre samordning kan åstadkommas. Myndig- heter som behöver vara lokaliserade i Stockholm bör pröva om delar av verksamheten kan lokali- seras på annan plats. Utgångspunkten är att nya myndigheter i första hand bör lokaliseras utanför Stockholms län. Detta ska följas upp.

Ett robust transportsystem

Regeringens övergripande mål för transport- politiken är att säkerställa en samhälls- ekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och nä- ringsliv i hela landet. Miljöpåverkan från trans- portsektorn och dess utsläpp av växthusgaser ska minska. Näringslivets konkurrenskraft är bero- ende av att dess varor och tjänster kan levereras till kunder inom och utanför landet. Arbetsta- gare och arbetsgivare vinner på att det är lätt och smidigt att ta sig till och från arbetet. Ett effek- tivt och modernt transportsystem bidrar till att Sverige ska kunna bli ett mer miljömässigt håll- bart samhälle.

För att öka robustheten i den svenska infra- strukturen behövs mer resurser till drift, under- håll och rekonstruktion av den svenska järnvägs- infrastrukturen. Detta skulle öka förutsättning- arna för att komma tillrätta med trafikstörningar och andra problem som förorsakar samhället och näringslivet betydande kostnader. Tillskott till järnvägen kan bidra till minskad miljöpåverkan från transportsektorn. Tillskott till järnvägen inverkar också positivt på sysselsättningen ge- nom det drifts- och underhållsarbete som utförs. Det är också angeläget att konkurrensvillkoren för godstransporter på järnväg är goda. Mot bakgrund av bl.a. prognostiserade höjningar av banavgifter kommande år, avser regeringen att se över förutsättningarna för att kompensera järn- vägsföretagen och stärka järnvägens konkur- renskraft. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 föreslår regeringen att medlen till drift och underhåll i järnvägsinfrastrukturen tillfälligt ökas med 620 miljoner kronor 2015. År 2016– 2018 beräknas medlen tillfälligt öka med

1,24 miljarder kronor per år. Staten ska ta det samlade ansvaret för kontroll och utförande vid underhållet av de svenska järnvägarna.

Ökade investeringar i kommunala gatunät och kollektivtrafik kan underlätta för fler bostäder. Regeringens satsning på stadsmiljöavtal innebär möjligheter för kommuner som vill förbättra kollektivtrafiken att få stöd. Hösten 2016 plane- rar regeringen att besluta om en inriktningspro- position avseende 2018–2029. I propositionen kommer regeringen att föreslå ekonomiska ra- mar för nationell trafikslagsövergripande plan och länsplaner för perioden. Regeringen har för avsikt att under våren 2018 fastställa den nation- ella planen samt de definitiva ekonomiska ra- marna för länsplanerna.

Två viktiga utmaningar ska mötas. För det första behöver kvaliteten på den befintliga infra- strukturen värnas. Drift och underhåll av vägar och järnvägar behöver prioriteras så att kost- samma störningar minskar och att det långsik- tiga underhållet inte blir eftersatt. För det andra behöver infrastrukturen utvecklas och byggas ut. Det handlar t.ex. om att åtgärda flaskhalsar kring Sveriges större arbetsmarknadsregioner och om att förbättra de för näringslivet viktigaste trans- portstråken. Utgångspunkten är att tillämpa fyrstegsprincipen och att använda medlen så effektivt som möjligt. Varje investerad krona ska ge så hög nytta för samhället som möjligt. Då kan transportpolitiken som bäst bidra till att sysselsättningen långsiktigt ökar och att trans- portpolitikens mål, som begränsad klimatpåver- kan, kan uppnås.

I arbetet med att utveckla infrastrukturen för- väntas den s.k. Sverigeförhandlingen (dir. 2014:106) bidra med viktiga inspel till nästa nat- ionella plan. Det handlar bl.a. om att ta fram förslag för finansiering samt förslag till en ut- byggnadsstrategi för nya stambanor för höghas- tighetståg mellan Stockholm och Göte- borg/Malmö samt förslag om satsningar i stor- stadsregionerna som bl.a. innefattar kollektivtra- fik och bostäder.

Regeringens ambition är att minska miljöpå- verkan från transportsektorn och regeringen vill se en överflyttning av långväga transporter, in- klusive gods, från väg till järnväg och sjöfart. Regeringen har därför påbörjat ett arbete för att införa en avståndsbaserad vägslitageskatt som även omfattar utländska åkare. Medel motsva- rande intäkterna från skatten kan användas för investeringar i viktig infrastruktur och ett ökat

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

underhåll. En vägslitageskatt gör också att de vägburna transporterna i ökad utsträckning får betala för de samhällsekonomiska kostnader som de orsakar. Skatten kan även bidra till mer jäm- lika konkurrensvillkor inom åkerinäringen.

Ett nytt kunskapslyft

Ett nytt kunskapslyft bör införas för att ge fler möjlighet att kunna ta del av utbildning som skapar vägar in i arbetslivet. Satsningen syftar till att stärka arbetskraftens kompetens och möjlig- heter på arbetsmarknaden samt bidra till att för- korta tiden för nyanländas etablering i samhället och på arbetsmarknaden. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 föreslås därför att medel avsätts för ytterligare ca 2 800 utbild- ningsplatser inom komvux och yrkesvux för 2015. För 2016–2019 beräknas medel motsva- rande 10 000 utbildningsplatser per år avsättas, inklusive tidigare satsningar.

Folkhögskolans pedagogik, som i hög grad bygger på samtal och erfarenhetsutbyte i mindre studiegrupper, kan ge det stöd och den stimulans som kan vara särskilt viktig för dem med en ofullständig gymnasieutbildning bakom sig. Regeringen föreslår därför i propositionen Vårändringsbudget för 2015 att medel tillförs så att folkhögskolans allmänna kurser kan utökas med 750 utbildningsplatser 2015. Regeringen beräknar att ytterligare medel därefter tillförs motsvarande 2 000 platser fr.o.m. 2016.

Samtidigt som allt fler söker sig till högre ut- bildning finns det yrken där det under lång tid har varit svårt att hitta utbildad personal. För att tillmötesgå arbetsmarknadens efterfrågan och samtidigt bereda fler behöriga sökande plats att studera avser regeringen genomföra en satsning på utbyggnad av högskoleutbildning. Satsningen väntas 2018 omfatta drygt 14 000 platser.

I propositionen Vårändringsbudget för 2015 föreslås 125 miljoner kronor tillföras för att stärka högskoleutbildningens kvalitet 2015. För 2016–2018 beräknas satsningen uppgå till 250 miljoner kronor per år. Kvalitetsförstärk- ningen är avsedd för utbildningsområdena hu- maniora och samhällsvetenskap samt för lärar- och förskollärarutbildning.

Yrkeshögskolan har en central roll att spela för att tillgodose de behov som finns av kvalifi- cerad arbetskraft. För ungdomar som vill för- djupa sina yrkeskunskaper från gymnasieskolan

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

och för vuxna som väljer att byta karriär har yrkeshögskolan därmed en viktig funktion att fylla. Regeringen avser därför återkomma om utökade platser i yrkeshögskolan. Den kort- siktighet som har präglat yrkeshögskolan, med en ständig omprövning av utbildningsutbudet, har dock skapat osäkerhet när det gäller utbild- ningarnas framtid. Vissa utbildningar är konstant efterfrågade och i de fall arbetslivet och dess branschföreträdare ser mer långsiktiga behov kan utbildningarna vara i behov av ökad konti- nuitet och stabilitet. Regeringen avser därför att återkomma till riksdagen angående yrkeshögsko- lans förutsättningar.

Studiemedel ska betalas ut i tid och på ett kor- rekt sätt. Det är en förutsättning för många stu- denters försörjning. Det är därför viktigt att studiestödsadministrationen fungerar väl och att Centrala studiestödsnämnden (CSN) har lång- siktiga ekonomiska planeringsförutsättningar, inte minst mot bakgrund av den aviserade ut- byggnaden av antalet utbildningsplatser. Myn- dighetens blandade finansieringsmodell, där intäkterna till stor del kommer från avgifter i stället för över anslag, påverkar förutsättningarna för långsiktig planering. Regeringen avser därför att se över CSN:s finansieringsmodell för att säkerställa att denna långsiktighet kan tryggas.

90-dagarsgaranti för unga

Ingen ska behöva inleda sitt vuxna liv med ar- betslöshet. En längre tid av arbetslöshet riskerar att leda till en lägre livsinkomst och ökar också risken för ohälsa och social utsatthet. Bland unga (15–24 år) uppgick arbetslösheten 2014 till 23 procent. Ungdomsarbetslösheten utgör där- med en betydande andel av den totala arbetslös- heten.8 Regeringen avser därför stegvis införa en 90-dagarsgaranti för ungdomar, som innebär en bortre gräns för hur länge en ung person ska kunna vara arbetslös innan han eller hon erbjuds ett jobb, en insats som leder till ett jobb eller en utbildning.

Det är framför allt unga som saknar en full- ständig gymnasieutbildning som har svårt att få

jobb. Arbetslösheten bland personer 20–24 år som saknar en fullständig gymnasieutbildning låg 2014 på 40,1 procent. Som en viktig del av 90-dagarsgarantin avser regeringen att införa s.k. utbildningskontrakt i syfte att arbetslösa ung- domar i åldern 20–24 år ska påbörja eller återgå till studier med målsättningen att fullfölja en gymnasieutbildning. Inom ramen för ett utbild- ningskontrakt ska det vara möjligt för ungdomar att studera på heltid, men det ska också vara möjligt att kombinera studier med praktik eller arbete utifrån ungdomarnas individuella förut- sättningar.

Att kombinera en subventionerad anställning med utbildning kan stärka individens långsiktiga förankring på arbetsmarknaden. Ett s.k. trainee- jobb kan omfatta befintliga och nya subvention- erade anställningar som kombineras med yrkes- utbildning. Traineejobben ska riktas till de som står långt från arbetsmarknaden. Regeringen avser införa en form av traineejobb för ungdo- mar i åldern 20–24 år med, i normalfallet, full- ständig gymnasieutbildning. Dessa traineejobb ska ge en möjlighet för ungdomar att kombinera arbete med kollektivavtalsenliga löner med rele- vant yrkesutbildning inom sektorer där fler går i pension eller där det finns bristyrken. Regering- en avser att notifiera de delar av stödet som be- hövs prövas mot EU:s statsstödsregler. Vidare kommer regeringen att följa och utvärdera re- formen noga.

Kommuner och landsting kommer att vara viktiga aktörer för att bekämpa ungdoms- arbetslösheten. Regeringen har därför inlett en dialog med företrädare för kommunsektorn av- seende dessa reformer. En utvecklad samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommun- sektorn kommer att vara nödvändig för att uppnå resultat.

Sammantaget innebär införandet av utbild- ningskontrakt och traineejobb att regeringen i propositionen Vårändringsbudget för 2015 före- slår satsningar på drygt 400 miljoner kronor innevarande år för att ungdomar ska skaffa sig nödvändigkompetens för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. För de kommande åren beräknas reformerna innebära satsningar på ca 2 miljarder kronor per år.

8 Knappt hälften utgörs dock av studenter som studerar heltid och som samtidigt söker arbete.

			P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0
Extratjänster för långtidsarbetslösa	Ett modernt arbetsliv
Att minska långtidsarbetslösheten är en av	Den tekniska utvecklingen har skapat möjlighet-
sysselsättningspolitikens viktigaste utmaningar.	er för fler att styra sin arbetstid, men riskerar
Antalet personer som varit inskrivna vid Arbets-	även att skapa ett gränslöst arbetsliv med längre
förmedlingen mer än två år är i dag dubbelt så	arbetsdagar och krav på ständig tillgänglighet.
många som innan finanskrisen inleddes 2008. I	Visstidsanställningar kan fylla en funktion för att
takt med att konjunkturåterhämtningen stärks	hantera arbetstoppar, men den stora utbredning-
får grupper som står nära arbetsmarknaden jobb	en av visstidsanställningar har flera negativa ef-
först. För att bekämpa att långtidsarbetslösheten	fekter för den enskilda. Regeringen avser därför
biter sig fast är det viktigt att det genomförs	att följa utvecklingen. Därutöver avser regering-
effektiva insatser för personer med svag förank-	en att återkomma med förslag. Det har skett en
ring på arbetsmarknaden.	ökning av arbetsskador, inklusive psykisk ohälsa,
För individen innebär långtidsarbetslöshet ett	under den senaste fyraårsperioden. Ökningen
stort problem i form av utebliven inkomst, utan-	syns främst i kvinnodominerade yrken. Sjuktalen
förskap och risk för ohälsa. För att stärka de	ökar också för arbetstagare inom dessa yrken.
långtidsarbetslösas möjligheter att få jobb avser	För att motverka denna utveckling föreslår rege-
regeringen införa s.k. extratjänster, dvs. subvent-	ringen ett antal satsningar i propositionen
ionerade anställningar i välfärden. Genom att	Vårändringsbudget för 2015.
utföra välbehövda uppgifter till kollektivavtals-	Regeringen föreslår en förstärkning av Ar-
enlig lön kan individen få sådan erfarenhet som	betsmiljöverkets anslag för att myndigheten bl.a.
efterfrågas i arbetslivet och därmed öka sina	ska kunna utveckla sin verksamhet i fråga om
jobbchanser. Sysselsättningsfasen ska avvecklas.	arbetsskador. Med ökade medel kan Arbetsmil-
År 2015 tas första steget för att avveckla syssel-	jöverket	anställa fler	arbetsmiljöinspektörer,
sättningsfasen (fas 3), bl.a. genom att extratjäns-	modernisera och tydliggöra myndighetens regel-
ter införs i välfärden. Regeringen avser att åter-	verk samt utveckla bättre metoder för att mäta
komma med ytterligare insatser för de männi-	effekterna av myndighetens insatser. Skyddsom-
skor som är långtidsarbetslösa. I propositionen	buden är en viktig del av det svenska arbetsmiljö-
Vårändringsbudget för 2015 föreslår regeringen	systemet. Därför föreslås en ökning av det stat-
att medel avsätts för att påbörja införandet av	liga bidraget till den regionala skyddsombuds-
extratjänster. År 2016–2019 beräknas reformen	verksamheten. Regeringen anser även att arbets-
successivt byggas ut för att 2019 uppgå till	livsforskningen måste stärkas och föreslår därför
2,6 miljarder kronor.	att särskilda medel avsätts för detta ändamål.
Regeringen avser också införa en möjlighet	Det har blivit vanligare att stress i arbetslivet
för deltagare i sysselsättningsfasen att studera	betraktas som ett individuellt problem, trots att
kortare kurser (upp till ett år) vid kommunal	det i stället bör ses som ett bristande arbets-
vuxenutbildning, folkhögskola, högskola eller	miljöansvar på arbetsplatsen. Därför går arbetet
yrkeshögskola med bibehållet aktivitetsstöd. En	för en förbättrad arbetsmiljö hand i hand med
förutsättning är att de formella behörighets-	arbetet för att utveckla den svenska arbets-
kraven är uppfyllda och att antagning sker i kon-	marknadsmodellen.
kurrens med andra behöriga sökanden. Utbild-	Kollektivavtalens ställning måste värnas. I de
ningen ska vidare bedömas medföra förbättrade	flesta subventionerade anställningar ställs krav på
förutsättningar för att få ett jobb på den regul-	i vilken mån lön och andra anställningsvillkor
jära arbetsmarknaden.	ska följa, eller vara likvärdiga med, kollektivavtal.
I propositionen Vårändringsbudget för 2015	Nystartsjobben är den mest omfattande formen
föreslår regeringen ökade resurser till Arbets-	av subventionerad anställning men för dessa
förmedlingen. Det handlar om att skapa goda	finns inte samma krav. Inom Regeringskansliet
förutsättningar för att genomföra regeringens	pågår ett arbete med att se över konsekvenserna
reformer, såsom 90-dagarsgarantin och extra-	av att även för nystartsjobben ställa krav på an-
tjänster.	ställningsvillkor som följer, eller är likvärdiga
	med, kollektivavtal. Regeringen är angelägen om
	att en förändring kommer till stånd och avser
	därför	att återkomma	i frågan i budget-

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

propositionen för 2016. För att motverka felakt- iga utbetalningar är det även angeläget att Ar- betsförmedlingen förbättrar kontrollen av de företag som anställer personer i nystartsjobb.

3.4En jämlik kunskapsskola med tid för varje elev

Kunskapsnivån i den svenska skolan ska höjas och kvaliteten i undervisningssituationen ska stärkas. Alla har rätt att lyckas och utvecklas i skolan och jämlikheten ska öka. Lärarna är den viktigaste faktorn för elevens kunskapsresa och ska kunna ge eleverna det stöd de behöver för att kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Grundläggande utgångspunkter ska vara höga skolresultat, en likvärdig skola och ett attraktivt läraryrke.

Grundskolan och gymnasieskolan står inför betydande utmaningar. Resultaten i de inter- nationella kunskapsmätningarna har försämrats tydligt, både över tid och i jämförelse med vår omvärld. Utvecklingen har pågått under lång tid, men har accelererat under de senaste åren. Den svaga resultatutvecklingen har också visat sig i att allt fler elever lämnar grundskolan utan att vara behöriga till något av gymnasieskolans nat- ionella program. Andelen elever som saknar denna behörighet har ökat successivt sedan slu-

tet av 1990-talet och	uppgick	2014 till	över
13 procent (se diagram	3.10).	Det finns	även

oroande tecken på att likvärdigheten i grund- skolan har försämrats. Skillnaderna i studie- resultat mellan skolor och mellan kommuner har ökat.

Nästan alla ungdomar går vidare från grund- skolan till gymnasieskolan. Av de som 2011 på- började en gymnasieutbildning fick endast 63 respektive 7 procent en gymnasie-examen eller ett studiebevis inom tre år. En majoritet av ele- verna går de nationella programmen och där var genomströmningen ca 80 procent. Den låga genomströmningen i gymnasieskolan försämrar ungdomars möjlighet att etablera sig på arbets- marknaden eller gå vidare till fortsatta studier.

Diagram 3.10 Icke-behöriga till nationella program och genomströmningen i gymnasieskolan

Andel

Icke-behöriga till gymnasieskolans nationella program

5 Elever som efter 3 år i gymnasieskolan inte fått slutbetyg

Elever som efter 4 år i gymnasieskolan inte fått slutbetyg

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

Anm.: Behörighetskraven skärptes hösten 2011. Skärpningen har dock bara påverkat andelen behöriga marginellt (0,1–0,2 procentenheter). För elever som började gym- nasieskolan 2011 avser siffran den andel när det gäller elever som inte fått slutbetyg som varken fått gymnasieexamen eller studiebevis 2 500 p.

Källa: Skolverket.

Mot bakgrund av de sjunkande resultaten i grundskolan har regeringen bett OECD att ge- nomföra en tematisk granskning av den svenska grund- och gymnasieskolan med fokus på grundskolan. Resultatet av granskningen ska redovisas i slutet av april 2015. Regeringen avser att tillsätta en skolkommission som, bl.a. utifrån OECD:s rekommendationer, ska lämna förslag som syftar till att förbättra den svenska skolan senast i januari 2017.

Regeringens förslag och aviseringar inom skolområdet, inklusive förskolan och lärarfort- bildningen, innebär i stor utsträckning en omdisponering av de medel som avsatts för om- rådet i den beslutade budgeten för 2015. Vissa satsningar utgår helt i och med förslagen i pro- positionen Vårändringsbudget för 2015 samt aviseringar i denna proposition. Det handlar bl.a. om ett generellt införande av betyg från årskurs 4. Detta leder enligt regeringens bedömning till en bättre skolpolitik.

För att vända de fallande skolresultaten krävs skolreformer med fyra huvudsakliga inriktning- ar: tidiga insatser, ökad attraktivitet i läraryrket, ökad likvärdighet – att alla skolor ska vara bra skolor – samt att alla elever ska fullfölja en gym- nasieutbildning. Med sådana insatser ges förut- sättningar för att återföra svensk skola till inter- nationell toppklass.

Tidiga insatser lägger en stabil grund förframtiden

En viktig förutsättning för att förskolan ska kunna uppfylla målen för verksamheten är att barngrupperna har en lämplig storlek, att perso- naltätheten är tillräcklig, och att personalen är väl utbildad. Regeringens föreslagna satsningar i propositionen Vårändringsbudget för 2015 in- nebär riktade resurser för en utökning av antalet nybörjarplatser på förskollärarutbildningen och medel för att stimulera tillgängligheten av om- sorg på obekväm arbetstid. I den beslutade bud- geten för 2015 avsattes 415 miljoner kronor för att minska barngrupperna i förskolan och i fri- tidshemmen. Regeringen föreslår i proposition- en Vårändringsbudget för 2015 att medlen an- vänds för att minska barngrupperna i förskolan. Från 2016 aviseras årligen 830 miljoner kronor för detta ändamål.

Utvärderingar från Statens skolverk visar också att svensk grundskola sätter in särskilt stöd relativt sent, med tonvikt på högre årskur- ser. Regeringen har som mål att säkerställa att stöd och särskilt stöd sätts in redan i tidiga års- kurser för att förebygga problem som kan växa och under lång tid försvåra för den enskilde ele- ven.

De elever på lågstadiet som inte har tillräckliga baskunskaper i att läsa, skriva och räkna riskerar att komma efter och få större problem senare under skoltiden. Regeringen initierar därför en rad åtgärder inom ramen för ett lågstadielöfte som syftar till att förbättra den tidiga uppfölj- ningen av elevernas kunskaper och stöd till ele- verna. Regeringen avser att utreda förutsättning- arna för att införa en s.k. läsa-skriva-räkna- garanti samt hur en sådan bör utformas. I den beslutade budgeten finns en satsning på ett s.k. Lågstadielyft på ca 2 miljarder kronor 2015. Re- geringen avser att med dessa medel införa ett statsbidrag med syftet att öka läraryrkets attrakt- ionskraft och höja kvaliteten på undervisningen genom att skapa mer tid för läraren att undervisa eleverna i lågstadiet inklusive förskoleklassen. Statsbidraget kommer att fördelas med utgångs- punkt i skolhuvudmännens behov, för att kunna öka antalet anställda så att lärare på lågstadiet får mer tid för sitt arbete, kan ägna mer tid åt varje elev och klasserna kan bli mindre. Regeringen beräknar satsningen till 2 miljarder kronor årlig- en från och med 2016. Regeringen föreslår även att medel avsätts för att öka antalet nybörjarplat-

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

ser på grundlärarutbildningen för dessa årskurser med 700 platser årligen.

Åtgärder måste vidtas för att komma till rätta med bristen på lärare med specialpedagogisk kompetens. Det handlar dels om fler utbild- ningsplatser på speciallärar- och special- pedagogutbildningarna, dels om satsningar som syftar till att göra det mer attraktivt för verk- samma lärare att vidareutbilda sig till special- lärare eller specialpedagog. En annan viktig del handlar om att stimulera skolhuvudmännen att anställa fler lärare med specialpedagogisk kom- petens och öka andelen behöriga speciallärare och specialpedagoger. Förskoleklass och årskurs 1–3 är prioriterade men även övriga grundskolan kan komma att omfattas. Regeringen föreslår därför i propositionen Vårändringsbudget för 2015 ett resurstillskott motsvarande 300 nybör- jarplatser inom speciallärar- och specialpedagog- utbildningen, samt en förstärkning av den del av lärarlyftet som avser speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning. Rege- ringen föreslår att medel avsätts för att inleda satsningen 2015. Från och med 2016 beräknas regeringens satsningar för specialpedagogisk kompetens i lågstadiet uppgå till 500 miljoner kronor per år.

Vidare avser regeringen att införa ett obligato- riskt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling samt kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1 fr.o.m. hösten 2016.

Ett attraktivare läraryrke

Lärarna är nyckeln för att höja kunskaps- resultaten i skolan. Det är därför allvarligt att läraryrket under en lång tid har tappat i status och attraktionskraft. För att göra läraryrket mer attraktivt behövs bl.a. högre löner, minskat ad- ministrativt arbete och bättre möjligheter att göra karriär och utvecklas i yrket.

För att stärka yrkets attraktivitet har regering- en tagit initiativ till en nationell samling för lära- ryrket, som bl.a. syftar till bättre löneutveckling för lärare kopplad till deras kompetens och kar- riärutveckling. Regeringens avsikt är att i bud- getpropositionen för 2016 tillföra resurser med syftet att lärares löner ska höjas. Under förut- sättning att berörda parter tar ansvar för att på- tagligt prioritera höjda lärarlöner kan resurser tillföras motsvarande 3 miljarder kronor på års- basis. En given utgångspunkt är att svensk löne-

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

bildning alltjämt ska skötas av de förhandlande parterna på arbetsmarknaden. Regeringen för samtal med berörda parter för att bl.a. diskutera formerna för reformen.

Bristen på utbildade och behöriga lärare och förskollärare är stor och ökande. Varannan lärare i gymnasieskolan och var tredje lärare i grund- skolan saknar behörighet i de ämnen de undervi- sar i. Inom matematik, naturorienterade ämnen och teknik är bristen särskilt bekymmersam. Regeringen avser därför att införa en möjlighet till studiemedel med den högre bidragsnivån för studenter som läser in kompletterande pedago- gisk utbildning (KPU) inom dessa områden. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 före- slås att medel avsätts för detta ändamål samt för en generell utbyggnad av KPU.

I samma proposition föreslår regeringen även att totalt 7 miljoner kronor avsätts för fortbild- ningsinsatser för lärare och förskolans personal, samt rektorer och förskolechefer. För 2016– 2018 beräknas satsningarna uppgå till totalt

220 miljoner kronor per	år	och	för 2019 till
200 miljoner kronor.
Regeringen avser även att inrätta nationella
skolutvecklingsprogram	som	är	systematiska

och långsiktiga. Insatserna kan avse olika kom- petens- och stödinsatser när det t.ex. gäller undervisning i ämnen eller ämnesövergripande arbete, statistik och resultatuppföljning, arbete med elever i behov av särskilt stöd, hur admin- istrationen kan minskas och arbetsprocesser göras mer effektiva. Regeringen föreslår i propo- sitionen Vårändringsbudget för 2015 att 20 miljoner kronor avsätts för detta 2015. Sats- ningen beräknas uppgå till 140 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2016.

Alla skolor ska vara bra skolor

Alla elever ska ha samma möjligheter till en bra utbildning oavsett vilken skola de går i och vil- ken del av landet de bor i. Det finns ingen mot- sättning mellan likvärdighet och höga studiere- sultat – snarare tvärtom. Genom riktade insatser för att förbättra resultaten i skolorna med de största utmaningarna kan likvärdigheten i skol- systemet förbättras. Regeringen föreslår en rad insatser med denna inriktning i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Den vinstjakt som pågår i välfärden måste stoppas. Regeringen har tillsatt en utredning för att säkerställa att

skattemedel ska gå till just den verksamhet de är avsedda för. Detta gäller bl.a. skolan. Regeringen vill vidare ge kommunerna avgörandet av nyeta- bleringen av skolor med vinstsyfte.

Statens stöd till huvudmän för skolor med låga studieresultat och svåra förutsättningar eller många nyanlända elever behöver förstärkas och effektiviseras inom ramen för regeringens sam- verkan för bästa skola. Regeringen föreslår att satsningen ska ske med utgångspunkt i budget- propositionen för 2015 men med oförändrade medel jämfört med i den beslutade budgeten för samma år. Detta innebär att 300 miljoner kronor föreslås avsättas för 2015 och sedan en beräknad omfattning på 600 miljoner kronor per år fr.o.m. 2016. Skolverket kommer att få i uppdrag att träffa överenskommelser med de aktuella huvud- männen bl.a. för att stödja dem i att attrahera lärare.

Antalet nyanlända elever förväntas öka kraf- tigt i Sverige de närmaste åren. Nyanlända elever har generellt sett svårare att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i grundskolan. Läsåret 2013/14 nådde 27 procent av de nyanlända ele- verna behörighet till gymnasieskolans nationella program. Regeringen föreslår riktade medel inom ramen för samverkan för bästa skola för att höja studieresultaten för nyanlända elever.

Möjligheten till läxhjälp ska inte vara bero- ende av om elevernas föräldrar kan hjälpa dem eller har betalningsförmåga för att köpa läxhjälp. Regeringen föreslår därför att RUT-avdragets bestämmelse om skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete upphör att gälla den 1 augusti 2015. I den beslutade budgeten ingår en satsning på hjälp med läxor och skolarbete för elever i grundskolan, vid sidan av den ordinarie undervisningstiden. I beslutad budget avsätts 390 miljoner kronor för läxhjälp. Regeringen avser att fr.o.m. 2016 i stället fördela medlen i form av ett sökbart statsbidrag. Skolor som tar del av satsningen ska sätta upp tydliga och upp- följningsbara mål för vad en utbyggd verksamhet med hjälp med läxor och annat skolarbete ska uppnå för skillnad i elevernas resultat.

I den beslutade budgeten för 2015 ingår även satsningar på sommar- och lovskola för elever i årskurs 6–9. Regeringen föreslår en omfattande utbyggnad av sommar- och lovskolan för de elever i årskurserna 6–9 och i gymnasieskolan som riskerar att inte klara kunskapskraven. Från och med 2015 föreslår regeringen ett årligt stats- bidrag på 150 miljoner kronor. Skolor som tar

del av satsningen ska sätta upp tydliga och upp- följningsbara mål för vad en utbyggd verksamhet med undervisning på skollov ska uppnå för skill- nad i elevernas resultat.

Även elevhälsan kan ha betydelse för att för- bättra förutsättningarna för höjda skolresultat. Regeringen bedömer att elevhälsan behöver för- stärkas för att bl.a. förebygga ungas psykiska ohälsa och beräknar därför ett riktat statsbidrag om 200 miljoner kronor årligen från 2016.

Många av de svenska skollokalerna är i behov av renovering. Detta innebär en möjlighet till ökad energieffektivisering. Ett sådant stöd bidrar till att göra skolan till en mer attraktiv arbets- plats för såväl lärare som elever och till att skapa moderniserade studiemiljöer. Satsningen bör i första hand avse grundskolan och motsvarande skolformer men bör också inbegripa lokaler i direkt anslutning till skolan, såsom lokaler för förskoleklass. Även gymnasieskolans och gym- nasiesärskolans lokaler kan till viss del omfattas. Regeringen föreslår därför en satsning på 15 miljoner kronor 2015 för stöd till upp- rustning och energieffektivisering av skollokaler. För 2016–2018 beräknas satsningen uppgå till 330 miljoner kronor per år.

Alla ska påbörja och fullfölja en gymnasie- utbildning

Regeringens mål är att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Regeringen har därför gett en särskild utredare i uppdrag att, i dialog med en parlamentarisk sammansatt refe- rensgrupp, analysera situationen och föreslå åtgärder senast den 30 juni 2016 (dir. 2015:31).

Yrkesutbildningens kvalitet och attraktions- kraft bör utvecklas i samverkan med arbetsmark- nadens parter för att svara mot de krav som ar- betslivet ställer. Regeringen anser därför att det är viktigt att stärka yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft och på så sätt stärka den nationella kompetensförsörjningen. Därför har regeringen gett tilläggsdirektiv till Yrkes- programutredningen (dir. 2012:15). Utredaren ska bl.a. verka för att utveckla samverkan med arbetslivet i form av t.ex. yrkescollege, under- söka intresse och förutsättningar för en försöks- verksamhet med s.k. branschlärlingar samt ana- lysera hur matchningen mellan val av gymnasial yrkesutbildning och efterfrågan kan förbättras.

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

Ungdomar som inte påbörjar eller fullföljer en gymnasieutbildning löper en ökad risk att hamna utanför både arbetsmarknad och utbildnings- system. Det är viktigt att insatser riktas mot gruppen unga som varken arbetar eller studerar för att motivera ungdomarna till utbildning.

3.5En hållbar framtid

Klimatfrågan är vår tids ödesfråga och en av re- geringens högst prioriterade frågor. Sverige ska ligga i framkant i den klimatomställning som är nödvändig. Regeringens mål är en resurseffektiv ekonomi där hänsyn till miljön är en självklar del i samhällsutvecklingen. Därför ska vi stoppa miljöförstöringen och minska klimatutsläppen. Minskade klimatutsläpp kräver flera typer av åtgärder och ett sammanhållet globalt och nat- ionellt politiskt arbete. Det svenska samhället behöver också förberedas för och anpassas till ett förändrat klimat. Avgörande steg för att nå mil- jökvalitetsmålen bör tas.

Regeringen prioriterar också arbetet för att uppnå en giftfri miljö, för ökad biologisk mång- fald och för en förbättrad havs- och vattenmiljö. En framåtsyftande miljöpolitik bidrar till att skapa nya möjligheter för jobb och utveckling.

Stimulanser och ekonomiska styrmedel ska användas för att ställa om Sverige i en mer håll- bar riktning. Det ska vara lätt och lönsamt att göra miljövänliga val i vardagen. Genom skatter på miljö- och hälsoskadliga varor och beteenden ska samhällsekonomiska kostnader synliggöras, för att styra konsumtion och investeringar i en mer hållbar riktning. Miljöskatternas styrande effekt ska därför öka. Den senaste tioårs- perioden har miljöskatteintäkterna som andel av BNP minskat (se diagram 3.11). För att upp- rätthålla miljöskatternas styrande effekt i takt med omställningen mot ett mer hållbart sam- hälle bör även miljöskatterna med jämna mellan- rum ses över och justeras. Miljöskatter är bara ett av flera styrmedel som kan användas för att minska skadlig miljöpåverkan och för att nå upp- satta miljömål. Miljöskatteintäkterna kan även påverkas av vilka andra styrmedel som används. Regleringar av t.ex. skadliga utsläpp är en annan typ av styrmedel. De kan i vissa fall vara mer effektiva än ekonomiska styrmedel men genere- rar inte skatteintäkter. Hur BNP utvecklas på- verkar också miljöskattekvoten. Det visar t.ex.

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

utvecklingen i samband med finanskrisen som inleddes 2008.

Det är i detta sammanhang centralt att öka miljöskatternas styrande effekt. Väl avvägda och väl utformade miljöskatter gör så att miljö- kvalitetsmålen nås på ett kostnadseffektivt sätt. Högre ambitioner och en ökad användning av miljöskatter får också som konsekvens att miljö- skatteintäkterna som andel av BNP ökar.

Diagram 3.11 Miljöskatteintäkter som andel av BNP 2003– 2013

Procent av BNP

3,0
2,8
2,6
2,4
2,2
2,0
2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013
Anm.: Löpande priser. Utfall 2003–2012, prognos 2013.
Källa: Statistiska centralbyrån.

Klimatfrågan – vår tids ödesfråga

I enlighet med FN:s ramkonvention ska halten av växthusgaser i atmosfären för klimat- förändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. På internationell nivå har detta preci- serats till att den globala ökningen av medeltem- peraturen ska begränsas till så långt under två grader som möjligt jämfört med den förindustri- ella nivån. Svensk klimatpolitik ska bidra till tvågradersmålet. Sverige ska vara ett föregångs- land i omställningen till ett samhälle med mycket låga utsläpp av växthusgaser och ska minska utsläppen av växthusgaser i den takt som behövs för en globalt hållbar utveckling.

En ny global, rättvis och rättsligt bindande överenskommelse om markant minskade utsläpp av växthusgaser efter 2020 är avgörande för att nå framgångar i det globala klimatarbetet. Rege- ringen anser att en ny klimatöverenskommelse bör vila på en stabil vetenskaplig grund och om- fatta utsläppsåtaganden som över tid begränsar den globala uppvärmningen så långt under två grader som möjligt. För att möjliggöra detta

behövs ökade klimatambitioner och nya och förstärkta initiativ i alla världens länder och bland centrala aktörer. I vilken utsträckning de rikare länderna bidrar till de fattigare ländernas omställning mot minskade utsläpp och anpass- ning till klimatförändringar kommer att bli avgö- rande för om världen kan enas om ett nytt glo- balt klimatavtal vid FN:s klimatmöte i Paris i december.

Europeiska rådet kom i oktober 2014 överens om att EU genom åtgärder inom unionen ska minska utsläppen av växthusgaser med minst 40 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivå. Regeringen anser att EU ska befästa sin internat- ionellt ledande roll i klimatomställningen och att Sverige ska driva på detta. Regeringen anser att 50 procents utsläppsminskningar till 2030 speg- lar EU:s ansvar och förmåga och kommer därför att verka för att EU inför mötet i Paris höjer klimatambitionerna både före och efter 2020. En sådan ambitionshöjning skulle skicka en positiv signal och stärka förhandlingspositionen för EU att konstruktivt bidra till att åstadkomma ett nytt globalt klimatavtal. Sverige ska därutöver visa ledarskap genom en ambitiös nationell kli- matpolitik och ett omfattande utvecklingsbi- stånd för klimatåtgärder i fattiga länder.

Sverige ska verka strategiskt i internationella finansiella institutioner och andra multilaterala organisationer för att öka de globala investering- arna i förnybart. Arbetet med att minska de svenska utsläppen av växthusgaser är en priorite- rad fråga för regeringen. Klimatpolitiken kräver samverkan mellan aktörer i samhället och stärks av att även kommuner och regioner/landsting är engagerade. Klimatpolitiken ska grundas på principerna om ett pris på koldioxid och om att förorenaren ska betala för sina utsläpp. Det av riksdagen antagna svenska etappmålet för klimat är att klimatutsläppen ska minska med 40 procent till 2020 jämfört med 1990. Regering- ens ambition är att i ökad utsträckning genom nationella insatser nå målet 2020. Sverige skärper den nationella klimatpolitiken och minskar ut- släppen i den takt som behövs för att bidra till en globalt hållbar utveckling som håller den globala temperaturökningen så långt som möjligt under två grader.

Klimathotet möts genom att länder och aktö- rer går före och kan sprida klimatsmarta lösning- ar. Kostnadseffektiva styrmedel bidrar till både teknikutveckling och förändrat beteende. Alla delar av samhället behöver medverka i denna

utmaning. För att skapa bästa möjliga förutsätt- ningar för breda och uthålliga insatser behövs därför tydliga och över tid stabila, långsiktiga mål samt en entydig färdriktning och stärkt upp- följning. Regeringen har därför genom ett till- äggsdirektiv gett Miljömålsberedningen i upp- drag att ta fram ett klimatpolitiskt ramverk till 2050 för att säkerställa att Sverige minskar ut- släppen i den takt som behövs för att nå våra internationella åtaganden (dir. 2014:165). Därtill ska beredningen föreslå mål för utsläppen 2050 och etappmål för 2030 och 2040 samt en strategi för en långsiktig klimatpolitik som ska skapa tydliga drivkrafter för omställning, tydlighet i uppföljning och ett stabilt och förutsägbart inve- steringsklimat för näringslivet. Sverige ska ge- nom att demonstrera att kostnadseffektiva åt- gärder för utsläppsminskningar stärker jobb och välfärd befästa sin ledande roll i det globala kli- matarbetet.

Just nu pågår arbete med att ta fram underlag inför den s.k. kontrollstationen 2015 där måluppfyllelsen för etappmålet för miljö- kvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, målet för förnybar energi och energiintensitetsmålet till 2020 ska redovisas till riksdagen.

Genom ett nytt klimatinvesteringsstöd till kommuner och regioner stärks arbetet för mins- kade klimatutsläpp. Regeringen föreslår i propo-

sitionen Vårändringsbudget		för	2015	att
125 miljoner	kronor avsätts	till	klimat-
investeringar	och aviserar att	det	ökar	till

600 miljoner kronor 2016. Bidraget ska gå till de åtgärder där investerade medel ger störst klimat- effekt på kort eller lång sikt. Satsningen kan bidra till nya jobb i olika delar av landet. De me- del som för närvarande finns avsatta för investe- ringsstöd till laddinfrastruktur kommer att ingå som en del i det nya stödet.

Regeringen anser att insatserna för att nå en fordonsflotta oberoende av fossila bränslen till 2030 ska intensifieras och avser att utreda hur ett s.k. bonus malus-system kan utformas, där mil- jöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpstillfället med en bonus och fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid får högre skatt med målet att det trä- der i kraft den 1 januari 2017.

Regeringen anser att flyget i högre utsträck- ning ska bära sina egna klimatkostnader. Rege- ringen bedömer därför att en skatt på flygresor bör utredas.

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

Värna miljön

En bärande princip i miljöpolitiken är, precis som i klimatpolitiken, att förorenaren ska betala för sina negativa miljöeffekter när det är möjligt och lämpligt. Principen att det ska vara lätt att göra rätt står bakom regeringens ambitioner att underlätta för hushållen att sortera sitt avfall så att mer kan återvinnas.

I syfte att upprätthålla miljöskatternas sty- rande effekt är det lämpligt att miljöskatternas nivå anpassas efter förändringar i den allmänna prisutvecklingen. I propositionen Vår- ändringsbudget för 2015 föreslår regeringen därför höjningar av såväl skatten på bekämp- ningsmedel, som har varit oförändrad sedan den 1 januari 2004, som skatten på naturgrus, som har varit oförändrad sedan den 1 januari 2006.

Regeringen vill stärka genomförandet av mil- jöpolitiken och under mandatperioden ta avgö- rande steg för att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Arbetet för en giftfri miljö, biologisk mångfald samt bättre havs- och vat- tenmiljö ska prioriteras. Regeringen avser därför att under mandatperioden kraftigt förstärka de anslag som är viktigast för att uppnå detta.

I propositionen Vårändringsbudget för 2015 föreslår regeringen en höjd ambitionsnivå för skydd och skötsel av värdefull natur på totalt 360 miljoner kronor. För kommande år beräknar regeringen att anslagen kommer att öka med närmare 1 miljard kronor per år. Genom denna satsning ska bl.a. fler naturskogar skyddas och skötseln av skyddad natur förbättras för att säkra den biologiska mångfalden och viktiga ekosy- stem. Även skyddet av haven ska förbättras ge- nom bl.a. fler marina reservat. Regeringen före- slår att anslaget för havs- och vattenmiljö ökas med 20 miljoner kronor 2015. För kommande år beräknas anslaget öka med 75 miljoner kronor per år. Vad gäller miljökvalitetsmålen är myn- digheternas arbete av avgörande betydelse. Rege- ringen föreslår i samma proposition ökade an- slagsmedel till Naturvårdsverket och Kemikalie- inspektionen för bl.a. detta arbete. Dessutom beräknas anslaget för sanering av förorenade områden höjas fr.o.m. 2016. Regeringen har även beslutat att höja kärnavfallsavgifterna fr.o.m. januari 2015 för att säkerställa att de medel som avsätts för slutförvaring av kärnbränsle är till- räckliga.

Regeringen har också inrättat ett Miljömåls- råd, som är en plattform för samarbete mellan de

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

myndigheter som är strategiskt viktiga för att nå miljökvalitetsmålen. Rådet kommer varje år från 2016 att presentera en lista på åtgärder som myndigheterna åtar sig att genomföra i syfte att öka takten i arbetet med att nå miljökvalitetsmå- len. Miljömålsrådet ska också lämna förslag till regeringen på frågor som rådet anser att rege- ringen behöver arbeta vidare med.

3.6Ökad välfärd och trygghet

För att skapa nödvändiga förutsättningar för ett mer rättvist och hållbart samhälle krävs mins- kade inkomst- och hälsoklyftor, jämställdhet samt åtgärder mot rasism och diskriminering. Den ekonomiska politiken ska säkerställa förut- sättningarna för en väl fungerande välfärd. Väl- färden är central för utveckling, sysselsättning, hållbar tillväxt och kvinnors livsvillkor. Därför är välfärdsjobben så centrala att nödvändiga insat- ser måste vidtas för att människor ska vilja ar- beta, trivas och söka sig dit i framtiden. Per- sonalförsörjningen är en stor utmaning.

När människor känner sig trygga vågar de mer och när de ekonomiska villkoren mellan olika grupper i samhället jämnas ut skapas mer jämlika förutsättningar för att utvecklas. När varje per- sons potential tas tillvara står Sverige starkt. Där- för ska de offentligt finansierade välfärds- tjänsterna barnomsorg, utbildning, hälso- och sjukvård samt äldreomsorg komma alla till del oavsett bakgrund och betalningsförmåga.

De allmänna socialförsäkringarna är en central del i den svenska välfärdsmodellen. En solidarisk utjämning av risker och kostnader mellan gene- rationer, över livscykeln, mellan de som har ar- bete och de som för tillfället är utan, samt mellan sjuka och friska är viktiga inslag i den generella välfärden. Genom välfärdsstaten utjämnas livs- chanser och förutsättningarna på arbetsmark- naden. Välfärdssystemens utformning har inte bara betydelse för den enskilda individen. De är även viktiga för ekonomins funktionssätt (se fördjupningsrutan Välfärdssystemen och eko- nomins funktionssätt).

Inkomstskillnaderna mellan de som arbetar och de som inte arbetar har ökat de senaste åren. I ett fungerande välfärdssamhälle ska sjukdom eller arbetslöshet inte medföra ekonomisk ut- satthet. Regeringens ambition är att stärka de

offentliga trygghetssystemen och skapa en lång- siktigt hållbar och modern socialförsäkring.

Förekomsten av vinstintresse påverkar inci- tamentsstrukturen i välfärdens verksamheter. Kommersialiseringen kan få negativa följder på kvalitet, likvärdighet, effektivitet, behovs- styrning, och arbetsvillkor inom den samlade välfärden. Väl utformade regelverk för kvalitet och tillsyn begränsar risken för detta. Regering- en har därför tillsatt en utredning för att se över dagens regelverk för att säkerställa att offentliga medel inom välfärden används för just den verk- samhet de är avsedda för.

En hälso- och sjukvård i världsklass

Målet för hälso- och sjukvårdspolitiken är att befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet.

Folkhälsan i Sverige är mycket god och ut- vecklas positivt för befolkningen som helhet. Medellivslängden fortsätter att öka och den sjukdomsrelaterade dödligheten inom flera vik- tiga sjukdomsgrupper minskar. Hälso- och sjuk- vården är en bidragande orsak till denna utveckl- ing. Svensk hälso- och sjukvård är effektiv och presterar goda resultat, vilket internationella jämförelser också visar.

Det finns dock utmaningar inom hälso- och sjukvårdsområdet. Den goda hälsan och den positiva utvecklingen är inte jämlikt fördelade. Regeringen har därför satt ett långsiktigt mål om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Regeringen kommer under våren 2015 att tillsätta en kommission för jämlik hälsa som ska ta fram en strategi för hur målet ska nås. Att främja hälsa och förebygga sjukdom skapar förutsättningar för långsiktig hållbarhet. En väl fungerande skola, bra livsmiljö och god hälso- och sjukvård är här av stor vikt. Hälsoklyftorna hänger nära samman med människors position i samhället och möjligheter till delaktighet och inflytande, vilket bl.a. påverkas av utbildnings- och inkomstnivå samt anknytning till arbets- marknaden. Det finns också ett nära samband mellan hälsa och välfärd eftersom goda levnads- förhållanden och livsvillkor är förutsättningar för en god folkhälsa.

En viktig faktor för att svensk hälso- och sjukvård även fortsättningsvis ska vara i världs- klass är kompetensförsörjningen. En förutsätt- ning för att vårdgivare ska kunna erbjuda en god

vård är att de har rätt personal till rätt uppgift. Därigenom frigörs mer tid för arbete med pati- enten och för att utveckla vården. En nationell samordnare utreder för närvarande hur resursut- nyttjandet inom hälso- och sjukvården kan ef- fektiviseras (dir. 2013:104). Uppdraget ska slut- redovisas senast den 31 december 2015.

Andra problem som behöver åtgärdas för att svensk hälso- och sjukvård även fortsättningsvis ska vara i världsklass är bl.a. ineffektiva administ- rativa system, personalbrist, problematiska styr- system, och bristande tillgänglighet. Några av de yrken där det under lång tid har varit svårt att hitta utbildad personal finns inom vården. Anta- let platser på utbildningarna till barnmorska, sjuksköterska och specialistsjuksköterska behö- ver därför öka.

För att korta väntetiderna i cancervården av- sattes i den beslutade budgeten för 2015 totalt 2 miljarder kronor 2015–2018. Syftet med sats- ningen är att skapa en mer jämlik cancervård med ökad kvalitet och nöjdare patienter.

För 2015 avser regeringen ingå en överens- kommelse med Sveriges kommuner och lands- ting om en samordnings- och tillgänglighets- miljard (tidigare kömiljard) som därefter avveck- las. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 föreslår regeringen att 200 miljoner kronor av- sätts för att förbättra förlossningsvården och för att stärka insatserna för kvinnors hälsa. För 2016–2019 beräknas för samma ändamål 400 miljoner kronor avsättas per år.

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2015 att personer under 18 år ska erhålla läkemedel och andra förmånsberättigade varor inom läkemedelsförmånerna kostnadsfritt. I samband med riksdagens behandling av rege- ringens proposition uttalade Socialutskottet att reformen inte skulle genomföras (bet. 2014/15:SoU1, rskr. 2014/15:71). Regeringen anser dock att förslaget ska genomföras med ikraftträdande 1 januari 2016 och avser åter- komma i denna fråga i budgetpropositionen för 2016.

En likvärdig och jämlik äldreomsorg

Äldre personer ska ha tillgång till en likvärdig och jämlik äldreomsorg oavsett var de bor. Det är en grundläggande förutsättning för den svenska äldreomsorgen. De demografiska för- ändringar som Sverige nu möter innebär ett sta-

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

digt ökande tryck på äldreomsorgen. Det är där- för viktigt att arbeta för att skapa en långsiktig och stabil grund för äldrepolitiken att bygga vidare på.

Regeringen fortsätter att prioritera en utökad bemanning i äldreomsorgen i syfte att skapa ökad trygghet och högre kvalitet för den en- skilde inom äldreomsorgen. En utökad be- manning kan skapa utrymme för personalen att tillbringa mer tid med den enskilde, men också ge större möjligheter för personalen att gemen- samt utveckla verksamheten. Det kan även för- väntas förbättra arbetsmiljön och därigenom öka attraktionskraften för yrken inom äldre- omsorgen. Kvinnor tar ofta ett större ansvar för att vårda anhöriga och många går ner i arbetstid för att göra detta. En förbättrad kvalitet i äldre- omsorgen kan öka möjligheterna för dessa kvin- nor att förvärvsarbeta mer.

Regeringen avser att utveckla nya mål och en ny inriktning för äldrepolitiken. Detta ska ske inom befintliga ramar via en nationell kvalitets- plan. Utgångspunkter för arbetet bör vara jäm- likhet, trygghet, delaktighet samt inflytande och arbetet bör leda till tydliga prioriteringar för genomförandet av äldrepolitiken.

Statistiken visar på skillnader mellan män och kvinnors stöd och hjälp inom äldreomsorgen. Bedömningen av kvinnors och mäns behov ska vara jämlik och jämställd. Regeringen avser att kartlägga och analysera nuvarande skillnader.

I den beslutade budgeten för 2015 avsattes medel för stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken. I propositionen Vårändrings- budget för 2015 föreslår regeringen att en sats- ning fokuserad på ökad bemanning finansieras delvis genom omprioritering av medel inom området samt med ytterligare förstärkningar. Satsningen föreslås uppgå till 1 miljard kronor 2015. För 2016–2018 beräknas satsningen uppgå till 2 miljarder kronor årligen.

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2015 att den avsåg höja takbeloppen för max- taxan inom äldreomsorgen (prop. 2014/15:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.6.1). I samband med riks- dagens behandling av regeringens proposition uttalade finansutskottet att reformen inte skulle genomföras (bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:82). Regeringen avser dock att i budget- propositionen för 2016 föreslå att takbeloppen i högkostnadsskyddet höjs fr.o.m. 2016.

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

Stärkt arbetslöshetsförsäkring

Arbetslöshetsförsäkringen ska vara en väl- fungerande omställningsförsäkring som ger kvinnor och män ekonomisk trygghet samtidigt som det ska finnas tydliga incitament att bryta arbetslöshetsperioden genom att hitta och ta ett nytt arbete. Ersättningen i arbetslöshets- försäkringen har dock urholkats under lång tid (se diagram 3.12). Dessutom finns det skillnader i beskattning som påverkar disponibelinkoms- terna. Av de som arbetade heltid innan de blev arbetslösa är det endast 10 procent som får 80 procent av sin inkomst i ersättning av arbets- löshetsförsäkringen.

Diagram 3.12 Effektiva ersättningsgrader 2004–2013
Ersättningsgrad
90
80	Arbetare, privat sektor					Tjänstemän, privat sektor
80
70
60
50
40
30
20
10
0
2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013

Anm.: Disponibel inkomst vid arbetslöshet som andel av disponibelinkomsten vid heltidsarbete och medianlön.

Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.

Regeringen bedömer att en höjning av den högsta dagpenningen i den inkomstrelaterade arbetslöshetsförsäkringen är av väsentlig bety- delse för att den ska fungera som en inkomst- bortfallsförsäkring och ett skyddsnät för indivi- den vid arbetslöshet. För att motverka långtids- arbetslöshet och öka den arbetssökandes incita- ment att söka arbete trappas ersättningsnivån ned efter en tid i arbetslöshet. Regeringen före- slår i propositionen Vårändringsbudget för 2015 att den inkomstrelaterade ersättningen höjs fr.o.m. den 7 september 2015 så att den som har en månadsinkomst på 25 000 kronor får 80 procent av sin inkomst de första 100 dagarna. Den högsta dagpenningen skulle därmed uppgå till 910 kronor dag 1–100. Därefter sker en avtrappning till 760 kronor per dag. Regeringen föreslår vidare i samma proposition att grundbe-

loppet i	försäkringen höjs från	320 till
365 kronor	per dag fr.o.m. den 7	september

2015, vilket innebär en förstärkning av inkoms- terna för en grupp med en svår ekonomisk situ- ation.

Den parlamentariska socialförsäkrings- utredningen överlämnade den 2 mars 2015 sitt slutbetänkande Mer trygghet och bättre försäk- ring (SOU 2015:21). I betänkandet föreslås en rad åtgärder som syftar till att värna förtroendet för socialförsäkringarna och göra försäkringarna långsiktigt hållbara. Betänkandet remissbehand- las för närvarande och kommer därefter att bere- das vidare inom Regeringskansliet.

Den bortre tidsgränsen i sjukpenningen avskaffas

Regeringens mål är att sjukfrånvaron ska ligga på en låg och långsiktigt stabil nivå för såväl kvin- nor som män. Sedan 2010 har dock sjukfrånva- ron ökat och prognosen är att ökningen fortsät- ter 2015–2019. Sjukpenningtalet, dvs. antalet ersatta dagar med sjuk- och rehabiliteringspen- ning per försäkrad i åldern 16–64 år, har stigit från 6,0 dagar per år i december 2010 till 9,4 da- gar per år i december 2014 (se diagram 3.13). Ökningen i sjukfrånvaron har skett inom alla sektorer och yrkesgrupper, men ökningen har varit mer påtaglig för kvinnor än för män.

Diagram 3.13 Sjukpenningtalet 1994–2019
Dagar per försäkrad 16–64 år
25
	Kvinnor
20	Män
20
15
10
5
0
	1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019

Anm.: Dagar exklusive personer med hel sjuk- och aktivitetsersättning. Prognos från 2015 och framåt.

Källa: Försäkringskassan.

Det faktum att kvinnor har högre sjukfrånvaro än män kan delvis vara en konsekvens av bris- tande jämställdhet på andra områden, t.ex. ojäm- ställdheten på arbetsmarknaden och den skeva fördelningen av det obetalda hem- och omsorgs- arbetet. Regeringens arbete med att minska skillnaderna mellan kvinnors och mäns villkor på

arbetsmarknaden bör därför på sikt även bidra till att i större utsträckning minska just kvinnors sjukfrånvaro. Det är även nödvändigt att anlägga ett tydligt jämställdhetsperspektiv när åtgärder inom sjukförsäkringen övervägs och genomförs.

Mot bakgrund av tidigare erfarenheter av pe- rioder med snabbt stigande sjukfrånvaro anser regeringen att det är angeläget att vidta åtgärder för att stabilisera sjukfrånvaron. Förebyggande insatser på arbetsplatser är centrala för att und- vika arbetsrelaterade sjukskrivningar. Regeringen har därför inlett samtal med arbetsmarknadens parter om hur sjukfrånvaro bättre kan förebyg- gas och arbetsmiljön förbättras, samt om hur ett ändamålsenligt stöd för rehabilitering och om- ställning bör utformas. Det är också viktigt att rehabiliterande insatser från hälso- och sjukvår- den sker så tidigt som möjligt under sjukdoms- perioden, med ett ökat fokus på återgång i ar- bete. Även Försäkringskassan har en roll i att motverka den ökande sjukfrånvaron. Det är viktigt att Försäkringskassan säkerställer en kor- rekt tillämpning i sjukförsäkringsärenden för att bidra till att människor kommer tillbaka till ar- bete.

Ersättningen från sjukförsäkringen ska ge trygghet och lämnas under den tid det tar att återfå arbetsförmågan. Införandet av en tids- gräns för hur länge sjukpenning kan lämnas in- nebär en avvikelse från denna princip. Konse- kvensen har blivit att kvinnor och män som ännu inte återfått sin arbetsförmåga, eller som inte är medicinskt färdiga för att medverka i arbetslivs- inriktad rehabilitering, förlorat sin sjukpenning och i stället hänvisats till Arbetsförmedlingen. En stor andel av de som utförsäkrats blir s.k. återvändare, dvs. de återkommer till Försäk- ringskassan och får sjukpenning efter tiden hos Arbetsförmedlingen. Den bortre tidsgränsen vare sig främjar rehabiliteringsprocessen eller garanterar att de försäkrade får rätt hjälp hos rätt myndighet eller annan aktör. Mot denna bak- grund anser regeringen att den bortre tidsgrän- sen i sjukförsäkringen bör avskaffas. Ett förslag om avskaffad bortre tidsgräns fr.o.m. den 1 janu- ari 2016 har remitterats. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag i budgetpropositionen för 2016.

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

Stärkt ekonomi för personer med låga inkomster

Sedan 2006 har den ekonomiska utsattheten ökat betydligt. Ensamstående kvinnor med barn, ensamstående pensionärer samt personer med sjuk- och aktivitetsersättning hör till de grupper som har allra lägst inkomster. När det handlar om föräldrar drabbar det barnen. Regeringen föreslår i propositionen Vårändringsbudget för 2015 en rad insatser för att stärka ekonomin för grupper med låga inkomster.

Ensamstående föräldrar, oftast kvinnor, har vanligen en svagare ekonomi än föräldrar som är gifta eller sambo. Deras disponibla inkomst be- står till en större andel av familjeekonomiska stöd som t.ex. underhållsstöd och bostadsbidrag. Underhållsstödbeloppet är inte knutet till pris- utvecklingen i samhället och har inte höjts sedan 2006. Dagens underhållsstöd täcker inte längre hälften av normalkostnaden för barnet efter det att hänsyn tagits till barnbidraget. Detta gäller särskilt de äldre barnen inom under- hållsstödssystemet. Då många barn med låg ekonomisk standard lever i hushåll som är mot- tagare av underhållsstöd är det dessutom fördel- ningspolitiskt träffsäkert att höja under- hållsstödet. Därför föreslår regeringen en höj- ning av underhållsstödet med 300 kronor per barn och månad.

Regeringen avser även att i budgetproposit- ionen för 2016 återkomma med förslag om att avskaffa den s.k. fritidspengen som den förra regeringen införde och i stället använda de medel som avsatts för detta ändamål för att höja riksnormen i försörjningsstödet för barn.

Alla barn och unga, oavsett bakgrund eller funktionsförmåga, ska ges de bästa förut- sättningarna för att utveckla sin potential och kunna delta på sina egna villkor såväl i skolan som på fritiden. I dag råder det stora skillnader i landstingens bidragsgivning för standard- glasögon till barn och unga. Alla landsting ger bidrag till standardglasögon eller kontaktlinser efter recept av ögonläkare till barn i åldern 0–7 år. Det är dock få landsting som ger bidrag för glasögon till barn och unga över 8 år och sub- ventionsgraderna varierar. Regeringen avser fr.o.m. 2016 att avsätta 120 miljoner kronor per år för att även barn och unga i åldern 8–19 år ska få bidrag för glasögon på motsvarande sätt som barn i åldern 0–7 år.

Bostadstillägget till pensionärer är en in- komstprövad förmån som lämnas till pension-

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

ärer som, när hyran är betald, har små ekono- miska marginaler. Bostadstillägget fyller därför en väsentlig funktion för pensionärer med låga inkomster. För att förbättra för dessa pension- ärer föreslår regeringen en höjning av bostadstill- lägget för dem som har fyllt 65 år. Förslaget innebär att bostadstillägget fr.o.m. den 1 sep- tember 2015 ska lämnas med 95 procent av bo- stadskostnaden upp till en bostadskostnad om 5 000 kronor.

Regeringen anser att det är angeläget att för- bättra situationen för personer med sjuk- och aktivitetsersättning och föreslår därför i propo- sitionen Vårändringsbudget för 2015 att den inkomstrelaterade ersättningen höjs från 64 till 64,7 procent av antagandeinkomsten fr.o.m. den 1 oktober 2015.

Enligt den beslutade budgeten ska möjlighet- en att skriva av studielån vid en viss ålder slopas. Regeringen menar att denna reform inte bör genomföras då den missgynnar personer med låga inkomster och pensioner, och då särskilt kvinnor. Regeringen föreslår därför att 400 miljoner kronor tillförs 2015 för ökade av- sättningar för kreditförluster till följd av att re- formen inte genomförs. För 2016 och framåt beräknas knappt 400 miljoner kronor per år av- sättas.

Välfärdssystemen och ekonomins funktionssätt

Välfärdssystemen, eller det sociala skyddsnätet, är en central del av den svenska modellen. Med välfärdssystem avses system för social trygghet i form av sociala försäkringar och andra ersätt- nings- och bidragssystem. Välfärdssystemen i Sverige har under lång tid bidragit till att mot- verka fattigdom och har medverkat till att för- dela de ekonomiska resurserna mer rättvist och ändamålsenligt, såväl mellan individer som över livet. De gör det möjligt för barn i både rika och fattiga hushåll att studera och utvecklas. De som drabbas av arbetslöshet eller sjukdom får genom systemen stöd för att åter komma i arbete. För de äldre betyder pensionerna ekonomisk trygg- het.

Syftet med systemen är i första hand att säkra försörjningen under bl.a. barndomen, vid stu- dier, sjukdom, arbetslöshet, funktions- nedsättning och ålderdom.9 Vid studier, föräldra- ledighet och pension syftar välfärdssystemen främst till att omfördela egna inkomster från de perioder i livet då individen arbetar till de peri- oder då individen inte gör det. Systemen ska underlätta omställning vid t.ex. arbetslöshet eller sjukdom. Vid kortare sjukdom eller arbetslöshet fungerar systemen i huvudsak som en inkomst- försäkring. Vid längre frånvaro från arbetslivet ökar inslaget av omställningsförsäkring. Syste- men ger då det stöd och den hjälp som krävs för att den arbetslöse ska kunna återgå till arbetsli- vet.10

Systemen bör vara allmänna och obligatoriska

Det finns flera argument för att välfärdsystemen ska vara allmänna och obligatoriska. De risker som försäkringarna ska ge skydd mot är ojämnt fördelade. Det faktum att någon har haft otur och drabbats av sjukdom, arbetsskador eller arbetslöshet ska inte behöva innebära allt för höga kostnader för den enskilde individen. Om endast privata försäkringar fanns skulle sannolikt vissa individer inte få teckna någon försäkring alls, eller få betala en mycket hög premie. Det

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

kan t.ex. gälla dem som har farliga arbeten, ärft- liga sjukdomar eller någon form av funktions- nedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Ytterligare ett problem med frivilliga försäkring- ar är att individer som tror att de har en låg risk att drabbas av t.ex. sjukdom kan välja att inte försäkra sig eftersom de tycker att premien är för hög i jämförelse med den upplevda risken. Det kan leda till en negativ spiral där försäk- ringsgivaren tvingas höja premien successivt då enskilda med låg risk lämnar försäkringen. Mycket talar därför för att allmänna och obliga- toriska försäkringar ger fler skydd till en lägre total kostnad.11

Försäkringsskyddet har successivt urholkats

Sedan början av 1990-talet har lönerna vuxit snabbare än ersättningsnivåerna i de större väl- färdssystemen. Detta har medfört att försäk- ringsskyddet från de offentliga systemen succe- sivt har urholkats. Som en följd av detta har kompletterande ersättningar, antingen genom kollektivavtal eller privat tecknade inkomst- försäkringar, ökat i betydelse. I dag omfattas drygt 90 procent av de anställda av kollektivavtal. Uppgifter om de privata inkomstförsäkringarnas omfattning saknas, men antalet fackförbund som erbjuder kompletterande inkomstförsäkringar har ökat kraftigt. Innehållet i de kompletterande försäkringarna varierar dock mellan olika yrkes- grupper beroende på vilket kollektivavtal eller inkomstförsäkring som de omfattas av.

Systemen påverkar ekonomins utveckling…

Välfärdssystemen har också kopplingar till till- växten och samhällsekonomin i stort.12 På mikronivå kan välfärdssystemen påverka tillväx- ten genom att förhindra förlust av produktivt kapital. När en tids sjukdom eller arbetslöshet inte leder till permanent utslagning från arbets- marknaden, utan till återgång i arbete efter reha- bilitering eller utbildningsinsats, bidrar väl fun- gerande socialförsäkringar till tillväxt och ökad sysselsättning. Stora inkomstbortfall eller låga inkomster kan annars medföra att individen inte har möjlighet att göra de investeringar som krävs för att han eller hon ska kunna försörja sig, t.ex.

9 Formellt är den inkomstrelaterade arbetslöshetsförsäkringen inte obligatorisk men ingår som en del av den aktiva arbetsmarknadspolitiken. 10 Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21).

11Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21).

12Stycket följer Mathers och Slater, Social protection and growth, Overseas Development Institute, 2014.

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

genom att skaffa körkort och köpa en bil. Studi- emedelssystemet gör det vidare ekonomiskt möjligt för alla att utbilda sig oavsett ekonomisk bakgrund.

På makronivå kan välfärdssystemen påverka tillväxten direkt genom att öka hushållens pro- duktivitet, höja utbildningsnivån och förbättra allokeringen av arbetskraft. Arbets- marknadspolitiken och arbetslöshetsförsäk- ringens nivå och utformning har stor betydelse. Avvägningen mellan å ena sidan trygghet och bra matchning och å andra sidan drivkrafter att und- vika arbetslöshet är viktig men svår. Allt för höga ersättningar kan förlänga arbetslöshets- tiderna genom att det blir mindre lönsamt att arbeta. Allt för låga ersättningar kan leda till att arbetslösa tvingas ta det första jobb som erbjuds oavsett om det matchar dennes kompetens eller inte.13 Effekterna på sysselsättningen av en rela- tivt låg ersättningsnivå kan därför bli såväl posi- tiva som negativa. Välfärdssystemen spelar också en viktig roll för att stabilisera utvecklingen över konjunkturcykeln. Länder med väl utvecklade välfärdssystem klarade t.ex. finanskrisen bättre.14

…och bidrar till ökad sammanhållning

Välfärdssystemen kan också bidra till samman- hållning och tillit i samhället genom att de skapar en trygghet som underlättar omställningen till nya arbeten eller arbetsplatser.15 Arbetslöshets- försäkringen kan bidra till ökad produktivitet genom att anställda vågar ta risken att flytta från en trygg men lågproduktiv anställning till en mer produktiv men mindre säker anställning, utan att riskera att förlora sin försörjning.16 Även väl- färdssystemens interaktion med demografin kan påverka tillväxten. Rätt utformade pensionssy- stem skapar incitament att arbeta längre då me- dellivslängden stiger. Föräldraförsäkringen och andra barnförmåner gör, i kombination med en välutbyggd barnomsorg till låg kostnad, det möj-

ligt att förena arbete och föräldraskap. Om det föds fler barn minskar försörjningsbördan på sikt.

Viktigt med väl utformade system

Det är inte möjligt att på ett enkelt sätt avgöra om välfärdssystemens sammantagna effekter på tillväxten är positiva eller negativa, vare sig på teoretisk eller på empirisk grund. Välfärds- systemens effekter på tillväxten beror i hög grad på hur de utformas. Vid ändringar i systemen är det därför angeläget att på bästa sätt ta till vara den samlade kunskap som finns om sambandet mellan dem och ekonomins utveckling.

13Hjälpa eller stjälpa? En ESO-rapport om kontrollfunktionen i arbets- löshetsförsäkringen (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2012:6).

14Alderman och Yemtsov, Productive Role of Safety Nets, World Bank, Discussion paper 1203, 2012.

15Mathers. och Slater, Social protection and growth, Overseas Devel- opment Institute, 2014.

16Economic Studies No. 35 – Social protection and growth (OECD 2002).

3.7Andra politikområden

Förbättra nyanländas etablering

En human och rättssäker asylpolitik

Sverige ska ha en human och rättssäker asylpoli- tik och vara en fristad för den som flyr undan förföljelse och förtryck. Det råder en bred parlamentarisk samsyn om att Sverige inom ra- men för den reglerade invandringen ska ha en migrationspolitik som värnar asylrätten, under- lättar rörlighet över gränser, som möjliggör för arbetstagare att söka jobb och företag att anställa över gränserna, tillvaratar och beaktar migration- ens utvecklingseffekter samt fördjupar det euro- peiska och internationella samarbetet.

Vår omvärld präglas av flera svåra väpnade konflikter som skapar stort humanitärt lidande och driver allt fler människor på flykt. Enligt FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) står vi inför den allvarligaste flyktingssituationen sedan andra världskriget, med fler än 50 miljoner per- soner på flykt i världen. En orsak till ökningen är den utdragna väpnade konflikten i Syrien och dess närområde, som har lett till att miljontals människor lämnat sina hem och nu är på flykt i och utanför landet. Även från länderna på västra Balkan, Irak, Somalia, Eritrea och Afghanistan fortsätter det att komma många asylsökande till Sverige. Regeringen bedömer att antalet asylsö- kande till Sverige kommer att ligga på en fortsatt hög nivå under kommande år. Inte sedan kriget på Balkan i början av 1990-talet har behoven varit så stora. När behoven är som störst är det angeläget att regeringens migrationspolitiska mål ligger fast. Några få av EU:s medlemsstater tar i dag emot en övervägande andel av de asylsö- kande i EU. Fler bör ta ansvar för flyktingmot- tagandet. Regeringen verkar för att den gemen- samma EU-lagstiftningen på asylområdet im- plementeras och tillämpas till fullo inom alla medlemsstater samt verkar för att inom EU skapa fler lagliga vägar in i EU. Vidare bör samt- liga av EU:s medlemsstater ansluta sig till UN- HCR:s arbete med vidarebosättning och öka antalet vidarebosättningsplatser.

En snabbt växande befolkning kan bidra till en växande och dynamisk ekonomi (se fördjup- ningsrutan Invandringen ändrar den demo- grafiska framtidsbilden). Bostäder behöver bygg- gas och människor måste komma i arbete. Många måste också få en möjlighet att utbilda sig. Utrikesföddas position på arbetsmarknaden

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

måste stärkas. Etableringstiden är alltför lång, i synnerhet för kvinnor, och många utrikes födda har jobb under sin kompetensnivå. Situationen är särskilt bekymmersam för personer födda utanför Europa. I denna grupp (25–74 år) var arbetslösheten 19 procent 2014, medan mot- svarande andel för de som var födda i Sverige var knappt 4 procent. En för lång tid från ankomst till etablering i arbete medför stora mänskliga och ekonomiska kostnader. Regeringen avser därför föra en kraftfull, samlad politik för snabb- bare etablering i arbets- och samhällslivet, ge- nom bl.a. följande satsningar:

–förstärkning av Arbetsförmedlingens för- valtningsanslag för etablering,

–pilot: kompetenskartläggning för personer med uppehållstillstånd i anläggnings- boende,

–validering i yrkesutbildning (Myndigheten för yrkeshögskolan),

–utbyggnad av Komvux/yrkesvux,

–kompetensutveckling sfi-lärare,

–rådgivning till företagare med utländsk bakgrund (Almi),

–stöd till skolor med svaga resultat och tuffa förutsättningar inkl. riktade insatser för ny- anlända elever,

–ersättning till kommuner för sfi för perso- ner med uppehållstillstånd i anläggningsbo- ende,

–medel för ökad kapacitet i mottagandet av nyanlända,

–satsning på flyktingguider och familje- kontakter,

–medel till folkbildningsrådet för stärkta insatser för etablering samt

–idrott för bättre etablering.

Regeringen avser återkomma vad gäller den fort- satta inriktningen på insatserna för en bättre etablering.

Det är också viktigt att kommunerna ges goda planeringsförutsättningar för sina insatser för asylsökande och att en tillräcklig kapacitet säker- ställs vad gäller boende. Regeringen har därför gett Migrationsverket i uppdrag att särskilt efter- sträva långsiktiga och kostnadseffektiva lösning- ar för asylsökandes boende och, så långt det är möjligt, ta kommunernas behov i beaktande i

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

detta arbete. Regeringen har också gett Statskon- toret i uppdrag att bedöma om det finns ekono- miska förutsättningar, särskilt vad gäller långsik- tig kostnadseffektivitet, för staten att förvärva fastigheter och genom ny- eller ombyggnation skapa fler och billigare boenden för asylsökande.

Snabbt i jobb genom språk, utbildning, validering och bostad

Arbete är en viktig väg in det svenska samhället. Regeringen föreslår därför i propositionen Vårändringsbudget för 2015 ökade resurser till Arbetsförmedlingen för att skapa bättre möjlig- heter för utvecklingsarbete och matchning inom myndighetens etableringsuppdrag. Samtidigt som det är angeläget att påskynda etableringen på arbetsmarknaden för nyanlända är det också viktigt att fler personer får ett arbete som mots- varar deras utbildningsnivå. De nyanlända som får insatser från Arbetsförmedlingen inom ra- men för myndighetens etableringsuppdrag har en något högre genomsnittlig utbildningsnivå än tidigare och många har en yrkesbakgrund som är efterfrågad på den svenska arbetsmarknaden.

För att nyanlända snabbare ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden har regeringen inlett samtal med arbetsmarknadens parter om förbätt- rad etablering av nyanlända. Ett mål med dessa samtal är att åstadkomma snabbare vägar, s.k. Snabbspår, in på arbetsmarknaden för nyanlända som har utbildning eller yrkes-erfarenhet som efterfrågas i Sverige. För att uppnå detta krävs att en rad insatser fungerar bättre än i dag, t.ex. behövs en effektivare valideringsprocess. För att i ett tidigt skede fånga upp kompetensen hos nyanlända avser regeringen att inom nuvarande ramar avsätta medel för en pilotsatsning på kompetenskartläggning för personer i anlägg- ningsboende med uppehållstillstånd. På motsva- rande sätt avser regeringen att avsätta medel för valideringsinsatser inom ramen för Arbetsför- medlingens etableringsuppdrag. Regeringen föreslår i propositionen Vårändringsbudget för 2015 även att medel tillförs Myndigheten för yrkeshögskolan för bl.a. införandet av en nation- ell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande och för att stimulera utbildnings- anordnare att i större omfattning använda valide- ring som ett verktyg i antagningsförfarandet i yrkeshögskolan.

Den satsning på kunskapslyftet som regering- en föreslår i propositionen Vårändringsbudget för 2015 för att möjliggöra fler utbildningsplat-

ser inom komvux och yrkesvux syftar bl.a. till att stärka nyanländas möjligheter till etablering i samhället och på arbetsmarknaden.

Regeringen har under våren 2015 även lämnat en proposition till riksdagen med förslag till en effektivare och mer individanpassad utbildning i sfi och komvux. I propositionen Vårändring- sbudget för 2015 föreslår regeringen medel för att inleda en satsning för att främja kompetens- utvecklingen för sfi-lärare. Satsningen beräknas uppgå till 100 miljoner kronor 2016 och framåt.

En satsning på utrikesföddas företagande fö- reslås i form av en förstärkning av Almi Före- tagspartner AB:s rådgivning för företagare med utländsk bakgrund.

Varje barn och ungdom ska få en bra utbildning

En stor andel av de nyanlända som väntas komma till Sverige framöver är barnfamiljer och därutöver kommer ett ökat antal ensam- kommande barn. Många av de barn som förvän- tas komma har uppnått skolålder, och har en varierande skolbakgrund. Regeringen föreslår därför i propositionen Vårändringsbudget för 2015 åtgärder för att förbättra kartläggning av kunskaper vid mottagandet, samt undervisning och studiehandledning på modersmålet. Även regeringens föreslagna satsningar inom ramen för samverkan för bästa skola förväntas komma nyanlända till del.

Alla kommuner ska bidra i mottagandet

Alla Sveriges kommuner ska ta ett solidariskt ansvar för flyktingmottagandet. Samtidigt måste de möta rimliga och stabila förutsättningar. Re- geringen avser därför att se över lagstiftningen och andra relevanta regelverk samt ersättningen till kommunerna. Redan i propositionen Våränd- ringsbudget för 2015 föreslås en höjning av den ersättning som ges till kommuner som tillhan- dahåller sfi till personer med uppehållstillstånd som ännu inte blivit kommunmottagna. Vidare föreslås i samma proposition att länsstyrelserna tillförs medel för att underlätta bosättningen av nyanlända från anläggningsboende.

Det civila samhället har en viktig roll

Det civila samhället har en nyckelroll i etable- ringen av nyanlända. Regeringen föreslår i pro- positionen Vårändringsbudget för 2015 att läns- styrelserna tillförs medel för att förstärka sats- ningen på flyktingguider och familjekontakter. Regeringen föreslår också att medel avsätts till folkbildningen för att genomföra insatser för att

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

stärka kunskaper i svenska, om samhället och främja deltagande i samhällslivet för asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd men bor kvar i anläggningsboende. Regeringen avser att bjuda in till en dialog med Folkbildningsrådet för att diskutera hur folkbildning kan bidra till att stärka nyanländas etablering i samhället. Vi- dare föreslår regeringen i samma proposition att medel tillförs idrottsrörelsen för särskilda insat- ser för nyanlända. Satsningen är permanent.

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

Invandringen ändrar den demografiska framtidsbilden

Andelen av befolkningen som är över 64 år i förhållande till den delen som är i yrkesverksam ålder (20–64 år) har ökat sedan mitten av 2000 talet. Människors livslängd har ökat. Detta är ett uttryck för ökat välstånd i samhället, men kan samtidigt medföra utmaningar för de offentliga finanserna. Det demografiska tryck på de offent- liga finanserna som för mer än tjugo år sedan identifierades som en framtida utmaning är med andra ord här. De senaste befolknings- prognoserna tyder samtidigt på att det finns förutsättningar att lätta försörjningsbördan om den ökade invandringens potential tas tillvara.

Diagram 3.14 Befolkningens förändring efter 2000

Tusental personer

3 000	Totalbefolkningen, prognos 2014
	Totalbefolkningen, prognos 2014
2 500	Totalbefolkningen, prognos 2000
2 500	20–64 år, prognos 2014
	20–64 år, prognos 2014
2 000	20–64 år, prognos 2000
2 000
1 500
1 000
500
0
-500
2000	2010	2020	2030	2040	2050
Källa: Statistiska centralbyrån.

Till följd av en stor nettoinvandring har Sveriges befolkning vuxit betydligt snabbare än vad som tidigare förväntades. Av diagram 3.14 framgår att Statistiska centralbyråns befolkningsprognos från 2000 kraftigt underskattade befolknings- utvecklingen. Mellan 2000 och 2014 ökade Sve- riges befolkning med närmare 865 000 personer, vilket är betydligt fler än vad som förutsågs. Även framöver förväntas befolknings- utvecklingen bli betydligt starkare än vad som tidigare förutsetts. Befolkningen väntas nu växa med 1,3 miljoner fler mellan 2014 och 2050 än i prognosen från 2000.

Den förändrade bilden beror i första hand på att invandringen ökat, medan utvecklingen av födelse- och dödstal i stort utvecklats som i de tidigare prognoserna. Antalet barn och ungdo- mar och personer i yrkesverksam ålder ökar mest, medan antalet personer över 64 år inte ökar lika mycket.

Diagram 3.15 Försörjningsbördans förändring efter 2000
Procentandel
50
	Prognos 2000
	Prognos 2014
45
40
35
30
25
2000	2010	2020	2030	2040	2050

Anm.: Försörjningsbördan definieras som relationen mellan antalet personer som är 65 år och äldre och de som är 20–64 år.

Källa: Statistiska centralbyrån.

De ändrade prognoserna påverkar också den förväntade utvecklingen för försörjningsbördan. diagram 3.15 visar att försörjningsbördan har ökat långsammare än vad som förväntades i pro- gnosen från 2000. Då förväntades det exempelvis finnas 40 äldre personer per hundra personer i yrkesverksam ålder omkring 2022. Enligt den senaste prognosen nås denna nivå först 2028. Invandringen innebär med andra ord att det största demografiska trycket på de offentliga finanserna senareläggs.

Stärkta villkor för det civila samhället

Den ideella sektorn är en viktig del av samhället. Idrottsföreningar, trossamfund, hembygdsför- eningar m.m. skapar gemenskap, stärker demo- kratin och bedriver viktig social verksamhet. Regeringens ambition är att stärka det civila samhällets villkor ytterligare för att bidra till demokrati och social sammanhållning.

När det gäller allmännyttiga ideella förening- ars secondhandverksamhet har Skatteverket, med utgångspunkt i ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen, bedömt att de som be- driver mer omfattande verksamhet är skyldiga att ta ut mervärdesskatt. Regeringen avser att skyndsamt vidta åtgärder så att föreningarnas sociala verksamhet inte ska drabbas av en för- sämrad ekonomisk situation.

Det är viktigt att det civila samhällets organi- sationer får stöd för att utföra sin verksamhet. De ideella kvinnojourerna utför ett betydelse- fullt arbete med stöd till kvinnor som har utsatts för våld. Regeringen föreslår i propositionen Vårändringsbudget för 2015 att stödet till kvin- nojourer förstärks med 25 miljoner kronor. För- stärkningen beräknas till 100 miljoner kronor per år 2016–2019. Stödet kan även komma tjej- jourerna till del. Stödet ska bidra till ökad lång- siktighet och bättre planeringsförutsättningar för de aktuella kvinnojourerna.

En ambitiös global utvecklingsagenda

Biståndspolitiken ska skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. År 2015 ska världssam- fundet anta en global utvecklings-agenda med hållbarhetsmål för åren efter 2015, förenas kring globala åtaganden för utvecklingsfinansiering, och enas om ett bindande klimatavtal. Sverige har en viktig roll att spela i detta arbete.

Regeringen vill se en ambitiös global utveckl- ingsagenda för åren efter 2015 som på ett ge- nomgripande sätt införlivar hållbarhets- perspektivet. En övergripande prioritering är att agendan ska präglas av ett starkt samstämmig- hetsperspektiv, dvs. att genomförandet av insat- serna som följer av agendan präglas av en hel- hetssyn. I detta arbete är Sveriges politik för global utveckling (PGU), ett ökat fokus på jäm- ställdhet, och ökade satsningar på klimatåtgärder i utvecklingsländer centrala byggstenar.

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

Enligt PGU ska samstämmigheten mellan olika svenska politikområden stärkas i syfte att göra den samlade politiken mer utvecklings- främjande. I en första fas kommer handlings- planer med operativa mål för PGU kopplade till de nya hållbarhetsmålen för åren efter 2015 tas fram.

Sverige ska föra en feministisk utrikespolitik. Det är en utgångspunkt för Sverige i samtliga multilaterala fora och i det bilaterala utvecklings- samarbetet. Regeringen avser särskilt driva frå- gor rörande kvinnors och flickors rättigheter samt frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Regeringen fäster särskild vikt vid insatser till stöd för kvinnors rättigheter, egenförsörjning och självbestämmande. Därut- över prioriteras insatser mot könsrelaterat våld och människohandel.

Klimatinvesteringar i Syd

FN:s klimatkonvention och Kyotoprotokollet innebär dubbla åtaganden för Sverige: att minska våra egna utsläpp samt att finansiera utsläpps- minskningar och anpassning till ett förändrat klimat i fattiga länder. För 2015 avsätts 1 procent av BNI i internationellt bistånd enligt den tidi- gare definitionen, därutöver föreslår regeringen i propositionen Vårändringsbudget för 2015 att tillföra 250 miljoner kronor additionellt för sats- ningar på klimatåtgärder i utvecklingsländer, och avser att på samma sätt tillföra 500 miljoner kro- nor additionellt per år 2016–2019 för klimatbi- stånd.

Ett levande kulturliv

Ett levande kulturliv är en av förutsättningarna för välfärden och demokratin. Regeringens kul- turpolitiska ambition är att skapa förutsättningar för konstnärlig frihet samt kvalitet, tillgänglighet och delaktighet i kulturlivet. Kulturarvet är en del av vår samtid och framtid. Regeringen vill därför skapa förutsättningar för ett levande kul- turarv som bidrar till fördjupad samhörighet människor emellan.

I budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 17) aviserade regeringen en rad olika satsningar på kulturområdet. Till följd av riksdagens fattade beslut om budgetproposit- ionen för 2015 avvisades flera av dessa (bet.

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:96). Vad gäller satsningen på kulturverksamhet i miljon- programsområden och till konstnärlig gestalt- ning av områdenas boendemiljöer anser rege- ringen alltjämt att medel ska tillföras ändamålet. För att de medel som regeringen beräknar för- dela till kulturverksamheter i miljonpro- gramsområden ska kunna uppnå sitt syfte är det viktigt att ta tillvara såväl det befintliga engage- manget i områdena som den kunskap som byggts upp kring former för deltagande, demo- kratisk delaktighet och inflytande på kulturens arena och i andra sammanhang. Regeringen be- räknar att tillföra 50 miljoner kronor för ända- målet 2016 och 60 miljoner kronor per år 2017 och 2018. Vidare avser regeringen att införa fri entré till statliga museer för att tillgängliggöra kunskap och kulturupplevelser för alla.

En nationell strategi för musik- och kultur- skolan ska tas fram. Med utgångspunkt i ett brett kunskapsunderlag ska en utredning göra bedömningar och lämna förslag till hur staten kan bidra till att stärka den kommunala musik- och kulturskolan och göra den mer jämlik och tillgänglig. Regeringen avser att i budget- propositionen för 2016 återkomma med förslag om bidrag för att möjliggöra sänkta taxor i kul- tur- och musikskolan.

I propositionen Vårändringsbudget för 2015 föreslår regeringen ett stöd till kulturverksamhet i förskolan. Avsikten är att satsningen ska fort- sätta t.o.m. 2018. I propositionen föreslås även att kultursamverkansmodellen förstärks samt att en nationell biblioteksstrategi tas fram.

En särskild satsning görs också på säkerhets- höjande insatser för trossamfunden.

Ett utvecklat försvar

Regeringen kommer under våren att till riksda- gen lämna en proposition om den försvarspoli- tiska inriktningen för perioden 2016–2020. I propositionen kommer regeringen att redogöra för sin syn på den säkerhetspolitiska utveckling- en samt lämna förslag till hur försvaret ska ut- vecklas, med utgångspunkt från Försvarsbered- ningens rapporter Försvaret av Sverige – Starkare försvar för en osäker tid (Ds 2014:20) och Väg- val i en globaliserad värld (Ds 2013:33) och från underlag från berörda myndigheter.

Regeringen kommer i propositionen att redo- visa sin bedömning av hur försvaret bör utveck-

las under den kommande perioden, bl.a. i fråga om organisation, personalförsörjning, materiel- och logistikförsörjning samt det civila försvaret. Regeringen avser därmed att återkomma till riksdagen i frågan.

En effektivare offentlig förvaltning

Statsförvaltningen möter hela tiden nya utma- ningar som en följd av omvärlds-förändringar och nya krav. Det innebär att myndigheterna ständigt behöver utveckla sina arbetssätt och sin förmåga till samverkan med andra statliga myn- digheter, men också med kommuner och sam- hället i övrigt. För att säkerställa att myndighet- erna utvecklas och effektiviseras behöver för- valtningspolitiken och myndighetsstyrningen prioriteras högre än den gjorts under de senaste åren.

Med en utvecklad styrning som innebär större inflytande över verksamheten för de yrkes- kunniga, mer fokus på kärnverksamheten och mindre administration, kan statsförvaltningen bli effektivare. Regeringen avser därför att utveckla den statliga styrningen, efter dialog med myn- digheterna, liksom forskare och andra experter inom området. Inriktningen för detta arbete är att kombinera olika styrformer i syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar för statsförvalt- ningen att förverkliga regeringens politik, utföra sina uppgifter i övrigt samt upprätthålla grund- läggande värden som effektivitet, rättssäkerhet och medborgarperspektivet.

För att effektivisera statens administrativa stödverksamhet avser regeringen att 2015 reglera anslutningen till de lönerelaterade bastjänsterna hos Statens servicecenter. Det är långsiktigt mer kostnadseffektivt för staten som helhet att myn- digheterna är anslutna till dessa tjänster och därmed delar på gemensamma IT-investeringar, resurser och kompetens inom området. Statens servicecenter har regeringens uppdrag att i dialog med berörda myndigheter utarbeta en plan för anslutningen. Anslutningsplanen för 2016 och 2017 har redovisats, och anslutningsplanen för 2018 och 2019 ska redovisas den 1 september 2015. Vidare fortsätter Statens servicecenter sitt uppdrag att tillsammans med Riksarkivet ut- veckla en förvaltningsgemensam tjänst för e- arkiv i syfte att sänka statsförvaltningens infö- randekostnader. Digitalisering är ett viktigt verk-

tyg för att effektivisera den offentliga förvalt- ningen.

Verksamhetsöversyner ska genomföras i syfte att effektivisera och minska kostnaderna i för- valtningen. Översynerna ska användas som ett verktyg för att effektivisera och identifiera kost- nadsminskningar i verksamheter som kan sträcka sig över flera myndigheter. De syftar även till att skapa utrymme för omfördelning av resurser mellan verksamheter eller inom en verk- samhet, ompröva samt föreslå förändringar i en verksamhet och bidra till att utveckla den sam- lade styrningen och uppföljningen på ett om- råde.

Inom vård- och omsorgssektorn har under de senaste åren en större myndighetsöversyn ge- nomförts, vilket bl.a. har resulterat i att en ny myndighetsstruktur har inrättats. Som ett sista steg i översynen avser regeringen att samla det statliga ansvaret för vissa familjefrågor hos Myn- digheten för internationella adoptionsfrågor, i enlighet med den överföring av medel från Soci- alstyrelsen respektive Folkhälsomyndigheten till Myndigheten för internationella adoptionsfrågor som riksdagen beslutat om (bet. 2014/15:SoU1, rskr. 2014/15:71). Syftet med detta är att skapa en förbättrad, mer effektiv och ändamålsenlig statlig samordning avseende adoptioner, föräld- rastöd och familjerätt inom socialtjänsten.

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2015 en översyn av regeringens utvärde- ringsresurser och deras organisering. Myndig- heten för kulturanalys har till uppgift att utvär- dera, analysera och redovisa effekter av förslag och genomförda åtgärder inom kulturområdet. Regeringen bedömer att en betydande effektivi- seringspotential föreligger. Myndigheten för kulturanalys bör omfattas av den aviserade över- synen.

Den statliga och landstingskommunala orga- nisationen på regional nivå behöver utvecklas. Regeringen avser därför utse förhandlingsperso- ner som får till uppgift att tillsammans med be- rörda parter skapa nya regioner i Sverige. Senast i december 2017 bör beslut fattas om ändrad landstingsindelning för att en eller flera regioner ska kunna bildas den 1 januari 2019. Regeringens ambition är att detta ska ske i bred politisk sam- verkan.

Det finns vidare anledning att se över hur stat- liga myndigheters regionala indelning bäst kan svara mot människors och företags behov. Staten har ett särskilt ansvar att se till att myndigheters

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

service är funktionell och lättillgänglig i hela landet.

3.8Effekter på inkomstfördelningen

Det finns flera förslag i propositionen Våränd- ringsbudget för 2015 som påverkar hushållens disponibla inkomster. Förslagen genomförs vid olika tidpunkter hösten 2015 men i detta avsnitt redovisas helårseffekten för 2016. I diagram 3.16 redovisas den sammantagna effekten i olika delar av inkomstfördelningen. Beräkningarna avser de direkta effekter som väntas uppkomma till följd av förändringarna. Förslagen väntas få positiva effekter på de disponibla inkomsterna i alla delar av inkomstintervallet, men framför allt på de lägsta inkomsterna. De ekonomiska marginaler- na för utsatta hushåll med svag ekonomi stärks vilket innebär att inkomstskillnaderna minskar i det svenska samhället.

Diagram 3.16 Effekter av förslagen i propositionen Våränd- ringsbudget för 2015 på disponibel hushållsinkomst i olika inkomstgrupper

Förändring av disponibel inkomst per konsumtionsenhet, procent

0,9

0,8

0,7

0,6

0,5

0,4

0,3

0,2

0,1

1	2	3	4	5	6	7	8	9	10
(7)	(13)	(17)	(20)	(23)	(27)	(29)	(33)	(38)	(70)

Anm.: Disponibel inkomst per konsumtionsenhet är hushållets totala disponibla inkomst justerad för försörjningsbörda. Genom att justera den disponibla inkomsten för försörjningsbörda skapas ett mått som är jämförbart mellan hushåll av olika storlek. Befolkningen delas in i inkomstgrupper efter stigande inkomst. I inkomst- grupp 1 finns tiondelen med lägst inkomst och i inkomstgrupp 10 finns tiondelen med högst inkomst. Inom parentes anges medelvärdet för individuell bruttoinkomst för personer 20 år och äldre inom respektive inkomstgrupp.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen gyn- nar huvudsakligen personer i den nedre delen av inkomstfördelningen. Det gäller även för- stärkningen av sjuk- och aktivitetsersättningen samt bostadstillägget för pensionärer. Höjt un- derhållsstöd förbättrar ekonomin för barn- familjer med en ensamstående förälder. Dessa

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

finns ofta i den nedre delen av inkomst- fördelningen.

Ur ett jämställdhetsperspektiv är det viktigt att studera hur stor individuell disponibel in- komst kvinnor respektive män förfogar över, dvs. graden av egenförsörjning. Förslagen i pro- positionen Vårändringsbudget för 2015 bidrar till att stärka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män. Kvinnors inkomster väntas öka med ca 0,25 procent, medan mäns inkomster ökar med ca 0,11 procent (se diagram 3.17).

Diagram 3.17 Effekter av förslagen i propositionen Våränd- ringsbudget för 2015 på individuell disponibel inkomst för vuxna kvinnor och män

Förändring av individuell disponibel inkomst, procent

0,3

0,25

0,2

0,15

0,1

0,05

Kvinnor

Män

Anm.: Kvinnor och män över 20 år. Individuell disponibel inkomst utgörs av de indivi- duella inkomsterna samt de hushållsgemensamma inkomsterna fördelade på de vuxna i hushållet.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Höjningen av bostadstillägget för pensionärer och sjuk- och aktivitetsersättningen gynnar kvinnor i högre grad än män. Eftersom det är vanligare att kvinnor är ensamstående med barn förbättrar det höjda underhållsstödet kvinnors ekonomi mer än mäns. Det höjda taket i arbets- löshetsförsäkringen ökar däremot mäns genom- snittliga disponibla inkomst något mer än kvin- nors, eftersom fler män har inkomster över det nuvarande taket i arbetslöshetsförsäkringen.

Den makroekonomiska utvecklingen

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

4 Den makroekonomiska utvecklingen

Sammanfattning

–Tillväxten i svensk ekonomi steg något 2014 jämfört med 2013 och en återhämt- ning har inletts. Tillväxten drevs framför allt av investeringar och hushållens kon- sumtion. Till följd av den långsamma åter- hämtningen i omvärlden har utvecklingen av svensk export varit svag.

–I många för Sverige viktiga handelsländer bedöms tillväxten stiga 2015 och 2016. För många länder i euroområdet förväntas dock återhämtningen ske i en långsam takt.

–Tillväxten i svensk export förväntas öka i takt med den gradvisa förstärkningen av konjunkturen i omvärlden. Även tillväxten i hushållens konsumtion förväntas tillta, bl.a. till följd av låga räntor och att läget på ar- betsmarknaden gradvis förbättras.

–Arbetslösheten har i sex års tid varit hög, omkring 8 procent. Arbetslösheten bedöms minska i takt med att produktionen ökar, eftersom det medför ett ökat behov hos fö- retagen att anställa mer personal.

–Inflationstakten förväntas öka fr.o.m. 2015, om än långsamt. Ett högre resursutnytt- jande bidrar till uppgången i inflationen.

–Risker finns för en svagare utveckling än den i prognosen. En försämrad ekonomisk utveckling i euroområdet utgör den enskilt största risken. Samtidigt kan utvecklingen bli starkare om återhämtningen i euro- området skulle gå snabbare än vad som an- tagits i prognosen.

I detta avsnitt redovisas prognosen för den eko- nomiska utvecklingen i Sverige och i omvärlden t.o.m. 2019.17 Information som fanns tillgänglig den 9 mars 2015 har beaktats. Prognosen är ba- serad på nu gällande regler, av regeringen före- slagna och aviserade åtgärder i propositionen Vårändringsbudget för 2015 samt aviserade för- slag i denna proposition.

Ett viktigt syfte med 2015 års ekonomiska vårproposition är att ange politikens inriktning inför budgetpropositionen för 2016. Presen- tationen av prognosen fokuserar därför på ut- vecklingen fram t.o.m. 2016. Utvecklingen 2017–2019 redovisas i ett separat delavsnitt. I avsnittet finns jämförelser med andra bedömares prognoser och en utvärdering av prognoser för BNP-tillväxten. Avsnittet avslutas med en be- skrivning av hur prognosen har reviderats jäm- fört med den bedömning som gjordes i budget- propositionen för 2015.

17 I bilaga 1 redovisas prognosens siffermässiga innehåll i detalj.

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

4.1Omvärlden 2015 och 2016

Fortsatt återhämtning

Återhämtningen i världsekonomin fortsatte 2014, även om tillväxten på sina håll var låg, bl.a. i euroområdet. En mer expansiv penningpolitik, och ett lägre oljepris, bidrog till att BNP- tillväxten i många avancerade ekonomier tog fart i slutet av 2014. I flera framväxande ekonomier bromsade däremot tillväxten in.

Flera indikatorer, som t.ex. hushållens och fö- retagens förtroende för den ekonomiska ut- vecklingen, pekar på en fortsatt återhämtning i omvärlden. Det ekonomiska läget i flera euro- länder är dock fortfarande bekymmersamt och återhämtningen i dessa länder förväntas gå lång- samt, även om tillväxten 2015 och 2016 bedöms bli högre än 2014. Riskerna för en svagare ut- veckling än i denna prognos är fortfarande bety- dande, särskilt i euroområdet (se avsnitt 4.4). Den sammantagna bedömningen är att tillväxten ökar 2015 och 2016 i flertalet för Sverige viktiga handelsländer. I och med detta förväntas även efterfrågan på svenska varor och tjänster bli högre och tillväxten för svensk exportmarknad stiga gradvis (se tabell 4.1).

Diagram 4.1 Inflation i utvalda länder

Årlig procentuell förändring
6
5
4
3
2
1
0
-1									Euroområdet
-1
-2									USA
-2									Storbritannien
									Storbritannien
-3
04	05	06	07	08	09	10	11	12	13	14	15

Anm.: HIKP för euroområdet och KPI för USA och Storbritannien.

Källor: Eurostat, Bureau of Economic Analysis och Office for National Statistics.

Oljepriset har fallit markant sedan juli 2014. Detta har, tillsammans med en i allmänhet svag efterfrågeutveckling, bidragit till en fortsatt ned- gång i inflationstakten i många länder 2014 (se diagram 4.1). Inflationstakten förväntas fortsätta vara mycket låg 2015, bl.a. i USA och euroområ- det, för att sedan gradvis öka i takt med att åter-

hämtningen tar fart och oljeprisfallet inte längre påverkar prisökningstakten.

Tabell 4.1 Prognoser för omvärlden

Utfall t.o.m. 2014, prognos för 2015 och 2016

Procentuell förändring om inte annat anges

	Genomsnitt
	1994–20141	2014	2015	2016
BNP
Euroområdet	1,4	0,9	1,4	1,7
Tyskland	1,4	1,6	1,6	1,8
Frankrike	1,6	0,4	1,0	1,5
Italien	1,3	-0,4	0,5	1,2
Spanien	2,9	1,4	2,2	2,0
Finland	2,4	-0,1	0,7	1,4
USA	2,5	2,4	3,3	3,1
Storbritannien	2,2	2,6	2,6	2,5
Norge2	3,0	2,3	1,5	1,9
Kina	9,7	7,5	7,1	6,8
Världen (PPP)3	3,8	3,3	3,6	3,8
Världen (KIX)4	1,9	2,1	2,3	2,7
Svensk exportmarknad5	5,8	3,2	5,0	5,9
Inflation
Euroområdet6	1,9	0,4	-0,2	1,2
USA7	2,4	1,6	-0,1	2,1
Finansiella variabler

Refiränta8	2,3	0,2	0,1	0,1
Fed funds9	3,0	0,3	0,4	1,6
Oljepris10	53	99	61	69

1I avsnittets tabeller redovisas genomsnittliga värden för flertalet variabler från 1994. Perioden är vald med utgångspunkt i tillgänglighet på data från de svenska nationalräkenskaperna. För euroområdets och KIX -viktad BNP beräknas genomsnittet från 1996. Refiräntans genomsnitt beräknas från 1999. Detta pga. ytterligare begränsningar i datatillgång.

2BNP för Norges fastland.

3BNP-prognoser sammanviktade med köpkraftsjusterade BNP -vikter enligt IMF.

4BNP-prognoser sammanviktade med KIX-vikter, ett mått på svensk utrikeshan- del med olika länder.

5Den samlade importen i de länder som Sverige exporterar till. Respektive lands vikt utgörs av dess andel i svensk varuexport.

6Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP).

7Konsumentprisindex (KPI).

8Europeiska centralbankens styrränta i procent, årsgenomsnitt.

9USA:s styrränta i procent, årsgenomsnitt.

10Brent, USD per fat.

Källor: Reuters Ecowin och egna beräkningar.

Oljeprisfallet bedöms till största del vara en ef- fekt av ett ökat utbud. Produktionen av skiffer- olja i Nordamerika har ökat, samtidigt som pro- duktionsnivån är fortsatt hög inom oljepris- kartellen OPEC. Det är svårt att säga hur stor den sammantagna effekten av oljeprisfallet är för världsekonomin. Det finns dock anledning att tro att genomslaget av ett lägre oljepris blivit mindre de senaste årtiondena, delvis som ett resultat av en minskad energianvändning i rela- tion till produktionen. I denna prognos bedöms

nettoeffekten på global BNP av det lägre olje- priset vara positiv, men måttlig. Effekten varierar dock mellan länder och regioner. För många nettoimportörer av olja, som t.ex. euroområdet, tenderar det lägre oljepriset att skapa ett större utrymme för konsumtion och investeringar. Risken med ett lägre oljepris är emellertid att inflationsförväntningarna blir lägre. Detta kan påverka möjligheterna att uppnå inflationsmålet i många ekonomier där inflationen i nuläget är låg och där penningpolitiken begränsas av låga rän- tor (se avsnitt 4.4).

För många länder som är betydande exportör- er av olja har prisfallet i huvudsak en negativ eff- ekt på ekonomin. I Sveriges geografiska närhet finns de stora oljeproducenterna Ryssland och Norge. För Ryssland har det lägre oljepriset, till- sammans med de sanktioner som följt i spåren av konflikten i Ukraina, skapat ett oroande läge för ekonomin. Statliga inkomster har blivit lägre och förtroendet för den ekonomiska utvecklingen har försämrats. Ett betydande fall i rysk BNP väntas 2015. Norsk ekonomi har drabbats av oljeprisfallet, framför allt genom minskade olje- relaterade investeringar. Detta förväntas ta sig uttryck i en minskad norsk BNP-tillväxt 2015.

Tillväxtutsikter varierar

Tillväxten i euroområdet var låg 2014 och den svaga utvecklingen har lett till att arbetslösheten är fortsatt hög, över 11 procent. Den långvarigt höga arbetslösheten och den ökade fattigdomen har hämmat konsumtionsutvecklingen. Detta har även bidragit till en låg inflation. Kärn- inflationen, dvs. ett mått på prisökningstakten där energi och livsmedel inte räknats in, har fallit trendmässigt sedan 2012. Kärninflationen var låg i februari 2015, 0,7 procent, vilket är en bra bit under den Europeiska centralbankens (ECB) inflationsmål på under men nära 2 procent. För att få till stånd en uppgång i inflationen sänkte ECB styrräntan i två steg under 2014 och start- ade i mars 2015 ett program för köp av finans- iella tillgångar. Den mer expansiva penning- politiken har bidragit till att euron har för- svagats, vilket förväntas stimulera export- utvecklingen.

Under inledningen av 2015 förefaller euro- områdets konjunkturläge ha förbättrats, delvis som en följd av den mer expansiva penning- politiken och det lägre oljepriset. Förtroendet

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

för den ekonomiska utvecklingen bland hushåll och företag har stigit och omsättningen har ökat i detaljhandeln. Sammantaget väntas en åter- hämtning 2015 och BNP-tillväxten stiger av allt att döma jämfört med 2014 (se tabell 4.1). En hög arbetslöshet i många ekonomier dämpar dock utvecklingen av efterfrågan. Därtill hålls den ekonomiska aktiviteten tillbaka av att före- tag, hushåll och den offentliga sektorn har ett högt sparande för att minska sina skulder.

Återhämtningen i USA tog fart under 2014. Hushållens konsumtion bidrog mest till den hö- gre tillväxten, men även företagens investeringar utvecklades relativt starkt. Läget på arbets- marknaden har förbättrats då tillväxten i syssel- sättningen har varit hög. Oljeprisfallet medför lägre energiutgifter för hushåll och många före- tag. Att amerikanska hushåll i dagsläget är op- timistiska om framtiden och att allt fler blir sys- selsatta, tyder på en fortsatt hög konsumtions- tillväxt. Den starka konsumtionsutvecklingen bidrar till att BNP-tillväxten i amerikansk eko- nomi fortsätter att vara hög 2015 och 2016.

USA har en stor oljeproducerande sektor, och för oljebolagen leder det lägre oljepriset till minskade intäkter. En del oljeproduktion med höga kostnader har redan tagits ur bruk och investeringsutvecklingen har stannat av. Ett fort- satt lågt oljepris talar för att både produktion av olja och investeringar i oljesektorn även fort- sättningsvis kommer att utvecklas svagt. Till faktorer som dämpar den ekonomiska aktivi- teten kan även räknas den starka dollarn. Valuta- kursen pressar exportföretagens vinster och håller tillbaka både export- och investerings- utvecklingen.

Sedan 2010 har BNP-tillväxten i Kina succe- ssivt blivit lägre. Det beror delvis på att det pågår en omställning i den kinesiska ekonomin, från en tillväxt till stor del beroende av investeringar, till en tillväxt som i större utsträckning är driven av konsumtion. Denna utveckling leder av allt att döma till en allmänt lägre BNP-tillväxt även de kommande åren. Under inledningen av 2015 för- sämrades konjunkturläget ytterligare i kinesisk ekonomi då tillväxten i industriproduktionen och omsättningen i detaljhandeln föll. Ett annat uttryck för det försämrade läget är att den kine- siska regeringen har sänkt sitt tillväxtmål från 7,5 till omkring 7 procent. Tillväxten i Kina bedöms mot denna bakgrund bli något lägre 2015 och 2016 än vad den varit de senaste 15 åren (se ta- bell 4.1).

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

4.2Svensk ekonomi 2015 och 2016 tillväxten. BNP per capita är ett mått på ekono-

Något högre BNP-tillväxt

I Sverige var BNP-tillväxten 2014 något lägre än den genomsnittliga utvecklingen de senaste 20 åren (se tabell 4.2). Tillväxten har framför allt drivits av investeringar och hushållens konsumt- ion (se diagram 4.2). Den långsamma återhämt- ningen i omvärlden har visat sig i en dämpad utveckling av svensk export – i synnerhet varu- exporten. Investeringar i bostäder har utvecklats starkt medan investeringar i maskiner har ut- vecklats svagare, vilket hänger ihop med den dämpade exportutvecklingen.

Diagram 4.2 BNP-tillväxt och bidrag till BNP-tillväxt

Procentuell förändring respektive procentenheter

4
3
2
1
0
			Offentlig konsumtion
			Hushållens konsumtion
-1			Lager
			Investeringar
			Nettoexport
-2			BNP
-2
13	14	15	16

Anm.: Procentuell förändring för BNP, procentenheter för övriga komponenter. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

misk levnadsstandard som bättre visar hur ökad produktion fördelas per genomsnittlig invånare. Trots en viss återhämtning efter finanskrisen var BNP per capita inte högre 2014 än 2007. De kommande åren förväntas en något snabbare ökning av BNP per capita framför allt till följd av en högre produktivitetstillväxt.18

Tabell 4.2 BNP

Utfall t.o.m. 2014, prognos för 2015 och 2016

Procentuell förändring om inte annat anges

	Mdkr	Genomsnitt
	2013	1994–2014	2014	2015	2016
Hushållens konsumtion	1 761	2,4	2,4	2,7	2,7
Offentlig konsumtion	988	0,9	1,9	1,9	1,4
Fasta bruttoinvesteringar	834	3,8	6,5	2,9	4,5
Lagerinvesteringar1	1	0,0	0,2	0,0	0,0
Export	1 660	5,6	3,3	4,4	5,3
Import	1 470	5,3	6,5	4,3	5,7
Nettoexport1	190	0,4	-1,1	0,2	0,1
BNP	3 775	2,5	2,1	2,6	2,7
BNP, kalenderkorrigerad		2,6	2,3	2,4	2,5
BNP per capita2	0,4	2,0	1,2	1,5	1,3
Potentiell BNP, kalender-	3 884	2,3	1,5	1,8	1,9
korrigerad3
BNP-gap4		-2,1	-1,9	-1,4	-0,8

Anm.: Fasta priser, referensår 2013.

1Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter.

2BNP per person i totala befolkningen, miljoner kronor

3Till marknadspris. Potentiell BNP är den nivå på produktionen som skulle uppnås vid normalt resursutnyttjande av de tillgängliga produktionsfaktorerna arbete och kapital.

4BNP-gapet visar skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Ett förbättrat konjunkturläge i omvärlden för- väntas stimulera svensk export. Tillväxten i hus- hållens konsumtion förväntas tillta 2015 och 2016, understödd av låga räntor och av att läget på arbetsmarknaden gradvis förbättras. Även till- växten i offentlig konsumtion ser ut att fortsätta vara hög. Därtill förväntas investeringar i bostä- der, i industrin och i tjänstebranscherna lämna ett betydande bidrag till BNP-tillväxten 2015 och 2016. Återhämtningen i svensk ekonomi innebär att resursutnyttjandet stiger. I termer av BNP-gap beräknas de outnyttjade resurserna i ekonomin uppgå till knappt 1 procent 2016 (se tabell 4.2).

I detta avsnitt används det vanligaste måttet på ekonomiskt tillväxt, dvs. BNP-tillväxten. Det är dock värt att notera att en växande BNP inte är någon garanti för att landets invånare får högre levnadsstandard. Det beror på att befolk- ningstillväxten normalt bidrar till BNP-

Stigande tillväxt i hushållens konsumtion

Hushållens konsumtion har de senaste åren varit en viktig drivkraft för utvecklingen av efter- frågan i svensk ekonomi (se diagram 4.2). Hus- hållens konsumtion är dock ojämnt fördelad. Flera indikatorer, bl.a. omsättningen i detalj- handeln, pekar på en fortsatt förhållandevis stark utveckling av hushållens konsumtion under in- ledningen av 2015. En relativt hög tillväxt för- väntas även den resterande delen av 2015 och 2016 (se tabell 4.2). Utvecklingen beror bl.a. på låga räntor, en fortsatt gynnsam förmögenhets- utveckling och en gradvis förbättring av läget på arbetsmarknaden. De kommunalskattehöjningar

18 För mer information BNP per capita som mått på välstånd, se avsnitt 3.

som genomförts 2015, och de amorteringskrav som har aviserats av Finansinspektionen, för- väntas dock begränsa konsumtionsutrymmet något.

Stark offentlig konsumtionstillväxt 2015

Den offentliga konsumtionen lämnade ett rela- tivt stort bidrag till BNP-tillväxten 2014 (se diagram 4.2). Inom staten växte konsum- tionen i en förhållandevis hög takt. Regeringens reformer inom bl.a. utbildningsområdet bidrar tillsammans med stigande utgifter för migration till att den statliga konsumtionen växer starkt 2015 och är oförändrad 2016.

Även inom kommunsektorn växte konsum- tionen i en relativt hög takt 2014. Antalet barn i förskolan och grundskolan ökade. De närmaste åren väntas den kommunala konsumtionen fort- sätta öka i en hög takt. Konsumtionen drivs av demografiska förändringar, med fler barn och äldre i befolkningen och ökade utgifter för eta- blering av nyanlända invandrare. Regeringens föreslagna och aviserade satsningar på trainee- och extratjänster inom kommunerna samt insat- ser på vård, skola och omsorg bidrar positivt till den kommunala konsumtionstillväxten 2015 och 2016. Dessutom medför konjunktur- återhämtningen att det kommunala skatte- underlaget ökar i en högre takt än de senaste åren, vilket ger utrymme för en ökad kommunal konsumtion. Konsumtionsökningen bedöms ändå inte fullt ut motsvara det demografiska resursbehovet.

Sammantaget innebär detta att den offentliga konsumtionen väntas öka starkt 2015, men att utvecklingen dämpas något 2016 (se tabell 4.2).

Bostadsinvesteringarna fortsätter att öka

De fasta bruttoinvesteringarna19 växte i en hög takt 2014. Det var framför allt bostadsinvest- eringarna som ökade 2014 efter att ha varit rela- tivt låga åren dessförinnan. Även investeringar inom delar av tjänstesektorn och industrin bi- drog till uppgången. Den starka utvecklingen inom industrin berodde på en kraftig uppgång av investeringar i forskning och utveckling, som dock bedöms vara av tillfällig karaktär. Upp-

19 Fasta bruttoinvesteringar är materiella eller immateriella tillgångar som används i produktionsprocessen i över ett år. Begreppet brutto syftar på att kapitalförslitningen inte är borträknad.

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

gången i de kommunala investeringarna förklaras av att det i många kommuner finns ett uppdämt behov av investeringar till följd av urbanisering och ett ökat demografiskt tryck inom de kom- munala verksamheterna. I bilaga 3 finns en för- djupad redogörelse för investeringar i Sverige och andra länder.

Flera indikatorer på bostadsbyggandet tyder på att bostadsinvesteringarna kommer att ut- vecklas starkt 2015. Industrins investeringar förväntas 2015 växa i en lägre takt än 2014 ef- tersom en del av nivåökningen 2014 av allt att döma var av tillfällig karaktär. I takt med att efterfrågan från omvärlden ökar bedöms indu- striinvesteringarna tillta och 2016 nå de nivåer som rådde 2008. Sammantaget förväntas de to- tala investeringarna öka i en något lägre takt 2015 och i en något högre takt 2016 än genom- snittet de senaste 20 åren (se tabell 4.2).

Gradvis stigande exporttillväxt

En svag omvärldsefterfrågan har under de sen- aste åren medfört att tillväxten i svensk export har varit låg. Det är framför allt utvecklingen av varuexporten som har varit dämpad. Detta beror delvis på att investeringstillväxten överlag har varit låg i omvärlden, men särskilt i euroområdet. Tjänsteexporten, som blivit allt viktigare för den totala exporten, utvecklades däremot relativt starkt 2014.

I slutet av 2014 tilltog tillväxten i varu- exporten. Därtill är tillförsikten hög bland ex- portföretagen, enligt Konjunkturinstitutets kon- junkturbarometer. Detta tyder på en fortsatt relativt stark utveckling av varuexporten under inledningen av 2015. Resterande delen av 2015 och 2016 förväntas tillväxten i svensk export gradvis stiga i takt med att återhämtningen i omvärlden fortsätter (se tabell 4.2). I prognosen antas att kronan förstärks något under loppet av 2015 och 2016. Trots detta blir den relativt svag, framför allt jämfört med nivån 2012 och 2013. Detta bidrar till att stimulera export- utvecklingen.

Fortsatt förbättring på arbetsmarknaden

Efter finanskrisens akuta fas 2008 och 2009 har det skett en uppgång i sysselsättningen (se dia- gram 4.3). Sysselsättningsgraden, dvs. syssel- sättningen som andel av befolkningen (15–74 år), har stigit och var 2014 nära den nivå som

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

rådde innan finanskrisen bröt ut (se diagram 4.3). Sysselsättningen har ökat ungefär lika mycket för både kvinnor och män, vilket har medfört att sysselsättningsgraden är fortsatt högre för män20 (se tabell 4.3 och avsnitt 10).

Diagram 4.3 Sysselsatta och sysselsättningsgrad

Tusental									Procent av befolkningen
5 000				Sysselsatta (vänster skala)								72
				Sysselsatta (vänster skala)
4 800				Sysselsättningsgrad (höger skala)								70
4 800												70
4 600												68
4 400												66
4 200												64
4 000												62
3 800												60
91	93	95	97	99	01	03	05	07	09	11	13	15
Anm.: Avser åldersgruppen 15–74 år.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Uppgången i sysselsättningen har skett inom både den skattefinansierade offentliga verksam- heten och näringslivet.21 Handeln och hushålls- tjänsterna22 lämnade 2014 ett särskilt stort bidrag till den starka utvecklingen i näringslivet. Efter- frågan på arbetskraft var dock fortsatt svag inom den exportberoende industrin, där antalet syssel- satta 2014 var betydligt färre än före finans- krisen.

Sammantaget pekar framåtblickande indika- torer på efterfrågan på arbetskraft, som bl.a. an- talet lediga jobb och företagens anställnings- planer, på en fortsatt stark tillväxt i syssel- sättningen (se diagram 4.3). Detta, tillsammans med den stigande efterfrågan i ekonomin, inne- bär att sysselsättningen 2015 och 2016 förväntas öka i ungefär samma takt som 2014 (se diagram 4.3 och tabell 4.3).

Diagram 4.4 Ett urval av sysselsättningsindikatorer

Tusental													Nettotal
100													100
			Lediga jobb (vänster skala)
			Nyanmälda lediga platser (vänster skala)										80
			Nyanmälda lediga platser (vänster skala)
80			Anställningsplaner, näringslivet (höger skala)										60
			Anställningsplaner, näringslivet (höger skala)

60													40
60
													20
40													0
													0
20													-20
20
													-40
0													-60
01	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12	13	14

Anm.: Serierna är säsongsrensade. Anställningsplanerna avser nettotal, vilket visar skillnaden mellan andelen positiva och andelen negativa svar.

Antalet nyanmälda lediga platser hos Arbetsförmedlingen ska tolkas med försiktig- het. Dels för att det finns osäkerhet i statistiken, och dels för att Arbetsförmedling- ens andel av de lediga platserna i ekonomin varierar över tid och konjunktur.

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen och Konjunkturinstitutet.

Sysselsättningen förväntas öka i många branscher. Handeln och företagstjänster23 be- döms lämna ett särskilt stort bidrag. Även inom kommunsektorn bedöms sysselsättningen fort- sätta att öka starkt. Resursbehoven ökar framför allt till följd av den demografiska utvecklingen med fler barn och äldre i befolkningen. Stigande skatteinkomster möjliggör för kommunerna att öka antalet sysselsatta, liksom regeringens före- slagna reformer inom bl.a. vård, omsorg och skola samt förslagen om införande av trainee- jobb och extratjänster.

I prognosen bedöms sysselsättningen inom industrin vara mer eller mindre oförändrad 2015 och 2016. Eftersom sysselsättningen samtidigt ökar i andra delar av ekonomin innebär det att andelen sysselsatta i industrin minskar. Detta är dock i linje med den nedåtgående strukturella trend som pågått sedan mitten av 1990-talet.

Sammantaget bedöms ca 130 000 fler personer vara sysselsatta 2016 jämfört med 2014. Även sysselsättningsgraden förväntas fortsätta att stiga (se tabell 4.3).

20	År 2014 var sysselsättningsgraden 63,8 procent för kvinnor	och
68,6 procent för män.
68,6 procent för män.
21	Se bilaga 1.		23 I företagstjänster ingår bl.a. juridisk och ekonomisk konsultverksam-
22	I hushållstjänster ingår bl.a. vård och utbildning i privat regi.		het, arkitekt- och reklambyråer samt lokalvård.

Tabell 4.3 Arbetsmarknad

Utfall t.o.m.2014, prognos för 2015 och 2016

Procentuell förändring om inte annat anges

Nivå, tusental om annat ej anges		Genomsnitt
	2013	1994–2014	2014	2015	2016
BNP1	3 780	2,6	2,3	2,4	2,5
Produktivitet2	443	1,9	0,4	1,2	1,2
Produktivitet i
näringslivet2	487	2,3	0,8	1,6	1,6
Arbetade timmar3	7 535	0,8	1,8	1,3	1,3
Arbetade timmar i
näringslivet3	5 346	1,0	1,6	1,3	1,4
Medelarbetstid4		0,1	0,4	-0,1	0,1
Sysselsatta	4 705	0,8	1,4	1,4	1,3
Kvinnor	2 237	0,7	1,5	–	–
Män	2 468	0,9	1,4	–	–
Sysselsättningsgrad5		65,2	66,2	66,6	66,7
Potentiell sysselsätt-
ning6	4 818	0,6	1,0	1,0	0,6
Sysselsättningsgap7		-1,9	-1,9	-1,5	-0,8
Arbetskraft	5 116	0,7	1,3	0,9	0,9
Kvinnor	2 428	0,6	1,3	–	–
Män	2 687	0,7	1,4	–	–
Arbetskrafts-
deltagande7		70,8	71,9	72,0	71,8
Arbetslöshet8		8,0	7,9	7,5	7,1
Kvinnor		7,7	7,7	–	–
Män		8,2	8,2	–	–
Programdeltagare8,9		3,2	3,7	4,0	3,9

Anm.: BNP, produktivitet, arbetade timmar och medelarbetstid avser kalender - korrigerade data. Sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet avser åldersgruppen 15–74 år enligt populationen i arbetskraftsundersökningarna (AKU). BNP, produktivitet, arbetade timmar, medelarbetstid och potentiell sysselsättning finns inte uppdelat på kön. Prognos fördelat på kvinnor och män görs ej.

1BNP till marknadspris, fasta priser. Nivå avser miljarder kronor.

2Produktivitet mäts som förädlingsvärde till baspris per arbetad timme.

3Enligt nationalräkenskaperna. Nivå avser miljoner timmar.

4Avser arbetade timmar per år enligt nationalräkenskaperna dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta enligt nationalräkenskaperna.

5Procent av befolkningen 15–74 år.

6Potentiell sysselsättning avser inte den högsta möjliga nivån utan den nivå som är förenlig med stabil inflation och ekonomisk balans.

7Sysselsättningsgapet visar skillnaden mellan faktisk och potentiell sysselsätt- ning i procent av potentiell sysselsättning.

8Procent av arbetskraften.

9Personer i arbetsmarknadspolitiska program.

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen och egna beräkningar.

Produktivitetstillväxten i näringslivet blir högre

Produktivitetstillväxten i näringslivet har sam- mantaget varit låg sedan 2007. Det beror till stor del på att efterfrågan har varit svag. Till följd av att efterfrågan blir starkare framöver bedöms produktivitetstillväxten i näringslivet 2015 och 2016 bli högre än genomsnittet de senaste åtta

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

åren24 (se tabell 4.3). Produktivitetstillväxttakten förväntas dock fortfarande bli lägre än genom- snittet de senaste 20 åren.

Den starka tillväxten i arbetskraften dämpas

Arbetskraften, dvs. de personer som står till arbetsmarknadens förfogande, har ökat starkt de senaste åren (se diagram 4.5). Arbetskrafts- deltagandet, dvs. arbetskraften i procent av be- folkningen (15–74 år), har stigit betydligt. Det är framför allt utrikes födda som har bidragit till den starka utvecklingen. Arbetskraftsdeltagandet har ökat i flertalet åldersgrupper. Ökningen har dock varit särskilt stor för äldre (55–74 år). Ut- vecklingen har varit likartad för kvinnor och män, men arbetskraftsdeltagandet är fortsatt lägre för kvinnor än män.25

Diagram 4.5 Arbetskraften och arbetskraftsdeltagandet

Tusental											Procent av befolkningen
5 400															75
					Antal i arbetskraften (vänster skala)										74
					Antal i arbetskraften (vänster skala)
					Arbetskraftsdeltagande (höger skala)
5 200					Arbetskraftsdeltagande (höger skala)
5 200
															73
5 000															72
															72
4 800															71
4 800
															70
4 600
															69
4 400															68
4 400															68
91	93	95	97	99		01	03	05	07	09		11	13	15
Anm.: Avser åldersgruppen 15–74 år.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Arbetskraften fortsätter att öka 2015 och 2016 (se tabell 4.3). Utvecklingen ser dock inte ut att bli lika stark som under de närmast föregående åren, och arbetskraftsdeltagandet förväntas minska något 2016. Detta beror bl.a. på att grupper med ett lägre genomsnittligt arbets- kraftsdeltagande, som äldre och nyanlända, för- väntas utgöra en allt större andel av den arbets- föra befolkningen, vilket dämpar utvecklingen av det sammantagna arbetskraftsdeltagandet.

24 Produktivitetstillväxten i näringslivet (kalenderkorrigerat) var i ge- nomsnitt 0,2 procent per år fr.o.m. 2007 t.o.m. 2014.

25 År 2014 var arbetskraftsdeltagandet 69,1 procent för kvinnor och 74,7 procent för män.

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

Arbetslösheten minskar 2015 och 2016
Arbetslösheten har varit		hög i sex års tid
(se diagram 4.6),	både för	kvinnor och	män
(se avsnitt 10).26	Arbetslösheten bedöms		2015

och 2016 minska i takt med att antalet sysselsatta ökar starkt och ökningen av antalet personer i arbetskraften dämpas (se tabell 4.3 och diagram 4.6). Regeringens reformer, inom bl.a. områdena vård och skola, samt införandet av traineejobb och extratjänster, bedöms bidra till en lägre ar- betslöshet framöver.

Diagram 4.6 Arbetslöshet
Tusental								Procent av arbetskraften
500												12
450
400												10
400
350												8
												8
300
250												6
200						Antal arbetslösa (vänster skala)
200
150						Arbetslöshet (höger skala)						4
150
100												2
												2
50
0												0
91	93	95	97	99	01	03	05	07	09	11	13	15
Anm.: Avser åldersgruppen 15–74 år.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Sammantaget bedöms ca 380 000 personer vara arbetslösa 2016, vilket motsvarar 7,1 procent av arbetskraften. Av dem kommer sannolikt en stor andel att tillhöra de grupper som har svårt att få en fast förankring på arbetsmarknaden (se av- snitt 10).27

Det finns lediga resurser i svensk ekonomi

Svensk ekonomi är i en återhämtningsfas, men det finns fortfarande lediga (outnyttjade) resu- rser. BNP-gapet bedöms vara unge- fär -1,5 procent som andel av potentiell BNP

2015 (se diagram 4.7).28 Återhämtningen fort- sätter 2016, men det dröjer till 2017 innan ekon- omin når konjunkturell balans (se avsnitt 4.3).

Företagens resursutnyttjande, dvs. i vilken ut- sträckning som företagen använder befintliga resurser i form av maskiner och personal, före- faller vara balanserat. Bedömningen baseras bl.a. på företagens lönsamhetsomdömen och anställ- ningsplaner samt industrins kapacitets- utnyttjande. Samtliga dessa indikatorer är nära sin genomsnittliga nivå. Andelen företag som uppger att otillräcklig efterfrågan är det främsta hindret för produktionen minskade markant under slutet av 2014. Sammantaget bedöms det s.k. produktivitetsgapet, som visar den faktiska produktivitetens avvikelse från den potentiella, vara nära noll 2015 och 2016 (se diagram 4.7).

Diagram 4.7 Resursutnyttjande

Procent
4
2
0
-2
-4		BNP-gap
		Produktivitetsgap
-6		Timgap
-6
-8
00	02	04	06	08	10	12	14	16

Anm.: Gapen visar skillnaden mellan faktisk och potentiell nivå, i procent av potenti- ell nivå.

Källa: Egna beräkningar.

Resursutnyttjandet på arbetsmarknaden, mätt som antalet arbetade timmars avvikelse från den potentiella nivån, är lågt (se diagram 4.7). Be- dömningen stöds av att arbetslösheten är hög ur ett historiskt perspektiv och att indikatorer på resursutnyttjandet på arbetsmarknaden visar på att det finns lediga resurser.

26År 2014 var arbetslösheten 7,7 procent bland kvinnor och 8,2 procent bland män.

27För mer information om grupper med svag ställning på arbets- marknaden se avsnitt 10.

28 BNP-gapet utgör skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP och är därmed ett mått på konjunkturläget. BNP-gapet är summan av produkti- vitetsgapet (vilket mäter resursutnyttjandet inom företagen) och timga- pet (vilket mäter resursutnyttjandet på arbetsmarknaden i termer av arbetade timmar). Se Finansdepartementets promemoria Metod för beräkning av potentiella variabler på www.regeringen.se .

Bristen på arbetskraft inom näringslivet ökade 2014 (se diagram 4.8). Det tyder på att mängden lediga resurser minskade på arbetsmarknaden. Det skulle kunna förklaras av stigande efter- frågan på arbetskraft, eftersom bristen brukar öka när efterfrågan stiger. I diagram 4.8 visas bristen på arbetskraft bland företagen i närings- livet tillsammans med näringslivets anställnings- planer, som är ett mått på efterfrågan på arbets- kraft. När bristen relateras till efterfrågan på detta sätt, ser den inte ut att vara särskilt stor för näringslivet som helhet. Det talar för att det fortfarande finns lediga resurser på arbets- marknaden. Därmed kan sysselsättningen fort- sätta att stiga och arbetslösheten minska utan att det leder till snabbt ökande löner och priser.

Diagram 4.8 Indikatorer på resursutnyttjandet på arbets- marknaden

Normaliserad avvikelse från medelvärdet

3
		Anställningsplaner
2		Brist på arbetskraft
2
1
0
-1
-2
-3
00	02	04	06	08	10	12	14

Anm.: Diagrammet visar anställningsplaner och brist på arbetskraft bland företagen i näringslivet. Serierna är normaliserade så att medelvärdet är 0 och standardavvi- kelsen är 1.

Källor: Konjunkturbarometern och egna beräkningar.

Antalet sysselsatta bedöms understiga sin poten- tiella nivå (den nivå som skulle råda om arbets- marknaden var i konjunkturell balans) med drygt 70 000 personer 2015. Antalet sysselsatta och antalet arbetade timmar förväntas emellertid öka snabbare än den potentiella tillväxttakten både 2015 och 2016. Det medför att resursut- nyttjandet på arbetsmarknaden stiger (se dia- gram 4.7).

Dämpad löneöknings- och inflationstakt

Löneökningarna utöver centrala avtal steg 2014 och bidrog till en högre löneökningstakt än 2013 (se diagram 4.9). I takt med att arbetslösheten gradvis blir lägre bedöms lönerna stiga i en högre

P R O P . 2 0 14 / 1 5: 1 0 0

takt 2015 och 2016. Löneökningstakten i nomi- nella termer förväntas ändå bli lägre än genom- snittet för 1994–2014 (se tabell 4.4).

Diagram 4.9 Centrala avtal och löneökningar i näringslivet

Procentuell förändring

Utöver centrala avtal