Regeringens proposition 2014/15:1
Budgetpropositionen för 2015
Förslag till statens budget för 2015, finansplan och skattefrågor
Regeringens proposition 2014/15:1
Budgetpropositionen för 2015
Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 2 § regeringsformen budgetpropositionen för 2015.
Stockholm den 19 oktober 2014
Stefan Löfven
Magdalena Andersson
(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Budgetpropositionen innehåller regeringens förslag till statens budget för 2015 samt de övriga förslag och bedömningar som följer av riksdagsordningen och budgetlagen (2011:203).
PROP. 2014/15:1
Förslag till statsbudget för 2015
Utgifter
Tusental kronor
Utgiftsområde |
1 |
Rikets styrelse |
12 413 383 |
Utgiftsområde |
2 |
Samhällsekonomi och finansförvaltning |
14 589 790 |
Utgiftsområde |
3 |
Skatt, tull och exekution |
10 580 976 |
Utgiftsområde |
4 |
Rättsväsendet |
40 757 864 |
Utgiftsområde |
5 |
Internationell samverkan |
1 899 062 |
Utgiftsområde |
6 |
Försvar och samhällets krisberedskap |
48 588 647 |
Utgiftsområde |
7 |
Internationellt bistånd |
30 009 056 |
Utgiftsområde |
8 |
Migration |
17 433 309 |
Utgiftsområde |
9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
64 441 159 |
Utgiftsområde |
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning |
101 016 487 |
Utgiftsområde |
11 |
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
38 166 036 |
Utgiftsområde |
12 |
Ekonomisk trygghet för familjer och barn |
83 908 698 |
Utgiftsområde |
13 |
Integration och jämställdhet |
16 807 043 |
Utgiftsområde |
14 |
Arbetsmarknad och arbetsliv |
71 846 204 |
Utgiftsområde |
15 |
Studiestöd |
21 177 307 |
Utgiftsområde |
16 |
Utbildning och universitetsforskning |
64 152 606 |
Utgiftsområde |
17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
13 150 941 |
Utgiftsområde |
18 |
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt |
1 508 973 |
|
|
konsumentpolitik |
|
Utgiftsområde |
19 |
Regional tillväxt |
2 700 801 |
Utgiftsområde |
20 |
Allmän miljö- och naturvård |
6 881 418 |
Utgiftsområde |
21 |
Energi |
2 495 609 |
Utgiftsområde |
22 |
Kommunikationer |
50 078 203 |
Utgiftsområde |
23 |
Areella näringar, landsbygd och livsmedel |
15 787 422 |
Utgiftsområde |
24 |
Näringsliv |
5 366 162 |
Utgiftsområde |
25 |
Allmänna bidrag till kommuner |
94 490 852 |
Utgiftsområde |
26 |
Statsskuldsräntor m.m. |
20 526 200 |
Utgiftsområde |
27 |
Avgiften till Europeiska unionen |
40 126 178 |
Summa utgiftsområden |
|
890 900 386 |
|
Minskning av anslagsbehållningar |
|||
Summa utgifter |
|
886 307 411 |
|
Riksgäldskontorets nettoutlåning |
321 629 |
||
Kassamässig korrigering |
|
0 |
|
Summa |
|
|
886 629 040 |
4
PROP. 2014/15:1
Inkomster
Tusental kronor
Inkomsttyp 1000 |
Statens skatteinkomster |
876 172 891 |
Inkomsttyp 2000 |
Inkomster av statens verksamhet |
33 649 944 |
Inkomsttyp 3000 |
Inkomster av försåld egendom |
15 000 000 |
Inkomsttyp 4000 |
Återbetalning av lån |
875 900 |
Inkomsttyp 5000 |
Kalkylmässiga inkomster |
9 998 000 |
Inkomsttyp 6000 |
Bidrag m.m. från EU |
10 332 700 |
Inkomsttyp 7000 |
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet |
|
Inkomsttyp 8000 |
Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto |
|
Summa inkomster |
|
854 073 839 |
Beräknat lånebehov |
32 555 201 |
Summa |
886 629 040 |
5
PROP. 2014/15:1
Innehållsförteckning
1 |
Finansplan |
............................................................................................................. |
27 |
|
Ett Sverige ..................................................................................som håller ihop |
27 |
|
|
1.1 ...................................................................... |
Det ekonomiska läget |
31 |
|
1.1.1 ....................................................... |
Svag återhämtning i omvärlden |
31 |
|
1.1.2 ..................................................... |
Återhämtning i svensk ekonomi |
31 |
|
1.2 ........................................................................... |
Offentliga finanser |
33 |
|
1.2.1 ....................................... |
Utvecklingen av de offentliga finanserna |
33 |
|
1.2.2 ............................................................. |
Finanspolitikens inriktning |
34 |
|
1.2.3 ...................................................................................... |
Finansiering |
35 |
|
1.2.4 ............................................................................. |
Utgiftstakets nivå |
36 |
|
1.3 ............................................................... |
Reformer för jämställdhet |
37 |
|
1.4 ..................................................................... |
Reformer för fler jobb |
38 |
|
1.4.1 .................................................................... |
En aktiv näringspolitik |
39 |
1.4.2En aktiv arbetsmarknadspolitik och förbättrad
|
matchning genom utbildning .......................................................... |
40 |
1.4.3 |
Investeringar i infrastruktur och bostäder ..................................... |
42 |
1.5 |
Reformer för en bättre miljö och ett hållbart klimat..................... |
44 |
1.5.1Begränsa klimatförändringarna och stoppa
|
|
miljöförstöringen ............................................................................. |
44 |
|
1.5.2 |
En energipolitik för ett hållbart samhälle....................................... |
46 |
|
1.6 |
Reformer för att vända resultaten i skolan..................................... |
47 |
|
1.6.1 |
Tidiga insatser .................................................................................. |
47 |
|
1.6.2 |
Ett mer attraktivt läraryrke ............................................................. |
48 |
|
1.6.3 |
Alla skolor ska vara bra skolor ........................................................ |
49 |
|
1.7 |
Reformer för att värna den svenska modellen................................ |
50 |
|
1.7.1 |
Förbättrad hälso- och sjukvård ....................................................... |
50 |
|
1.7.2 |
Höjd kvalitet i äldreomsorgen ........................................................ |
51 |
|
1.7.3 |
Ett rättvisare Sverige........................................................................ |
51 |
|
1.8 |
Andra reformer ................................................................................ |
52 |
|
1.8.1 |
Ordning och reda i välfärden .......................................................... |
52 |
|
1.8.2 |
En effektivare offentlig sektor ........................................................ |
54 |
|
1.8.3 |
Ökad tillgång till kultur................................................................... |
55 |
|
1.8.4 |
En nystart för biståndspolitiken ..................................................... |
55 |
|
1.8.5 |
En modern svensk säkerhetspolitik ................................................ |
56 |
|
1.9 |
Effekter av regeringens politik........................................................ |
56 |
|
1.9.1 |
Effekter på arbetslöshet och sysselsättning ................................... |
56 |
|
1.9.2 |
Effekter på inkomstfördelningen.................................................... |
57 |
|
1.9.3 |
Effekter på inkomster för kvinnor och män .................................. |
58 |
2 |
Förslag till riksdagsbeslut ................................................................................... |
61 |
7
PROP. 2014/15:1
3 |
Lagförslag |
.............................................................................................................. |
65 |
|
3.1 |
Förslag till lag om beskattning av viss privatinförsel |
|
|
....................................................................................... |
av cigaretter |
65 |
|
3.2 |
Förslag till lag om kreditering på skattekonto av |
|
|
..................................................... |
ersättning för sjuklönekostnader |
69 |
|
3.3 .............. |
Förslag till lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69) |
70 |
|
3.4 |
Förslag till lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på |
|
|
........................................................................... |
bekämpningsmedel |
71 |
|
3.5 |
Förslag till lag om ändring i lagen (1990:313) om |
|
|
|
Europaråds - och OECD - konventionen om ömsesidig |
|
|
.......................................................... |
handräckning i skatteärenden |
72 |
|
3.6 |
Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om |
|
|
................................. |
särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster |
74 |
|
3.7 .......... |
Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön |
77 |
|
3.8 ..... |
Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) |
81 |
|
3.9 |
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om |
|
|
..................................................... |
frihet från skatt vid import, m.m |
83 |
|
3.10 |
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om |
|
|
........................................................................................ |
tobaksskatt |
84 |
|
3.11 |
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om |
|
|
...................................................................................... |
alkoholskatt |
87 |
|
3.12 |
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om |
|
|
................................................................................... |
skatt på energi |
89 |
|
3.13 |
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om |
|
|
............................................................................... |
allmän löneavgift |
93 |
|
3.14 |
Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1667) om |
|
|
............................................................................. |
skatt på naturgrus |
94 |
3.15Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om
Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land
|
inom Europeiska unionen ................................................................ |
95 |
3.16 |
Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857) ............................. |
97 |
3.17Förslag till lag ändring i lagen (1998:506) om punktskatte- kontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och
energiprodukter ................................................................................ |
98 |
3.18Förslag till lag om ändring i lagen (1999:673) om
|
skatt på avfall .................................................................................... |
99 |
3.19 |
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) .... |
100 |
3.20Förslag till lag om ändring i lagen (2000:466) om
|
skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer................................ |
110 |
3.21 |
Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).......... |
111 |
3.22Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1225) om
straff för smuggling........................................................................ |
114 |
3.23Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattnings-
verksamhet...................................................................................... |
115 |
3.24Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om
|
särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen |
|
|
(1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen |
|
|
(2000:980)....................................................................................... |
118 |
3.25 |
Förslag till lag om ändring i lagen (2004:629) om |
|
|
trängselskatt.................................................................................... |
119 |
8
|
PROP. 2014/15:1 |
3.26 |
Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227)..... 122 |
3.27Förslag till lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda
bestämmelser om fordonsskatt..................................................... |
125 |
3.28Förslag till lag om ändring i skatteförfarande-
|
|
lagen (2011:1244)........................................................................... |
128 |
4 |
Den makroekonomiska utvecklingen ............................................................... |
135 |
|
|
4.1 |
Internationell ekonomi.................................................................. |
136 |
|
4.2 |
Svensk ekonomi ............................................................................. |
139 |
|
4.2.1 |
139 |
|
|
4.2.2 |
Arbetsmarknad............................................................................... |
142 |
|
4.2.3 |
Resursutnyttjande.......................................................................... |
146 |
|
4.2.4 |
Löner och inflation ........................................................................ |
147 |
|
4.2.5 |
Räntor och växelkurser.................................................................. |
149 |
|
4.3 |
Utvecklingen |
152 |
|
4.4 |
Risker.............................................................................................. |
154 |
|
4.5 |
Alternativa scenarier ...................................................................... |
156 |
4.6Huvudsakliga revideringar jämfört med 2014 års ekonomiska
|
|
vårproposition................................................................................ |
158 |
|
4.7 |
Prognosjämförelser........................................................................ |
159 |
5 |
Finanspolitikens övergripande inriktning......................................................... |
167 |
|
|
5.1 |
Målen för finanspolitiken .............................................................. |
167 |
5.1.1Strukturpolitiken bidrar till högre tillväxt och
lägre arbetslöshet ........................................................................... |
168 |
5.1.2Fördelningspolitiken bidrar till att välfärden kommer
|
alla till del........................................................................................ |
168 |
5.1.3 |
Stabiliseringspolitiken dämpar konjunktursvägningarna ............ |
168 |
5.2De budgetpolitiska målens roll för att nå målen för
|
finanspolitiken................................................................................ |
168 |
5.3 |
Uppföljning av överskottsmålet ................................................... |
169 |
5.3.1 |
Analys av måluppfyllelsen ............................................................. |
169 |
5.3.2Det finansiella sparandet avviker tydligt från den
målsatta nivån................................................................................. |
170 |
5.4Förslag till tekniska justeringar av utgiftstakets nivå, höjning av nivåerna 2015 och 2016, förslag till nivå för 2017
samt bedömning av nivån för 2018 ............................................... |
171 |
5.4.1Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå
nivåer 2015 och 2016...................................................................... |
172 |
5.4.2Förslag till nivå på utgiftstaket för 2017 och bedömning av
utgiftstakets nivå för 2018............................................................. |
175 |
5.5Uppföljning av god ekonomisk hushållning och det
|
kommunala balanskravet ............................................................... |
178 |
5.5.1 |
Positivt resultat 2013 ..................................................................... |
179 |
5.5.2 |
Positiva resultat framöver.............................................................. |
179 |
5.6 |
Sverige uppfyller stabilitets- och tillväxtpaktens krav................. |
179 |
5.7 |
Finanspolitiken är långsiktigt hållbar ........................................... |
181 |
5.8 |
Finanspolitikens övergripande inriktning .................................... |
182 |
9
PROP. 2014/15:1
6 |
Skattefrågor ......................................................................................................... |
187 |
|
|
|
Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattningen 189 |
|
|
6.1 |
Avtrappat jobbskatteavdrag för höga inkomster.......................... |
189 |
|
6.1.1 |
Ärendet och dess beredning .......................................................... |
189 |
|
6.1.2 |
Gällande rätt ................................................................................... |
189 |
|
6.1.3 |
Jobbskatteavdraget trappas av för höga inkomster ...................... |
190 |
|
6.1.4 |
Konsekvensanalys........................................................................... |
194 |
|
6.2 |
Skatten för pensionärer.................................................................. |
195 |
|
6.2.1 |
Ärendet och dess beredning .......................................................... |
195 |
|
6.2.2 |
Överväganden och förslag ............................................................. |
196 |
|
6.2.3 |
Konsekvensanalys........................................................................... |
199 |
|
6.3 |
Den statliga inkomstskatten .......................................................... |
200 |
|
6.3.1 |
Ärendet och dess beredning .......................................................... |
200 |
|
6.3.2 |
Gällande rätt ................................................................................... |
200 |
|
6.3.3 |
Uppräkningen av den nedre skiktgränsen för statlig |
|
|
|
inkomstskatt för 2015 begränsas................................................... |
201 |
|
6.3.4 |
Konsekvensanalys........................................................................... |
202 |
|
6.4 |
Avdragsrätten för privat pensionssparande .................................. |
203 |
|
6.4.1 |
Ärendet och dess beredning .......................................................... |
203 |
|
6.4.2 |
Gällande rätt ................................................................................... |
204 |
|
6.4.3 |
Begränsning av avdragsrätten för privat pensionssparande ......... |
204 |
|
6.4.4 |
Konsekvensanalys........................................................................... |
206 |
|
6.4.5 |
Slopad avdragsrätt för privat pensionssparande ........................... |
208 |
|
6.5 |
Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el.................. |
208 |
|
6.5.1 |
Ärendet och dess beredning .......................................................... |
208 |
|
6.5.2 |
En skattereduktion för mikroproduktion av förnybar |
|
|
6.5.3 |
el införs............................................................................................ |
209 |
|
Vilka som kan få skattereduktionen.............................................. |
211 |
|
|
6.5.4 |
Definitioner .................................................................................... |
213 |
|
6.5.5 |
Underlaget för skattereduktionen................................................. |
214 |
|
6.5.6 |
Skattereduktionens storlek ............................................................ |
216 |
|
6.5.7 |
Skattereduktionen lämnas som ett stöd av mindre betydelse...... |
217 |
|
6.5.7.1 |
Kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse ............. |
217 |
|
6.5.7.2 |
Villkor för skattereduktionen........................................................ |
218 |
|
6.5.7.3 |
Verksamhet inom flera sektorer .................................................... |
220 |
|
6.5.8 |
Förfarandet ..................................................................................... |
221 |
|
6.5.8.1 |
Begäran om skattereduktion.......................................................... |
221 |
|
6.5.8.2 |
Kontrolluppgiftsskyldighet............................................................ |
221 |
|
6.5.8.3 |
Uppgiftsskyldighet i inkomstdeklarationen ................................. |
222 |
|
6.5.9 |
Mottagningsplikt ............................................................................ |
223 |
|
6.5.10 |
Uppföljning och utvärdering ......................................................... |
224 |
|
6.5.11 |
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser................................ |
224 |
|
6.5.12 |
Konsekvensanalys........................................................................... |
225 |
|
6.6 |
227 |
|
|
6.6.1 |
Ärendet och dess beredning .......................................................... |
227 |
|
6.6.2 |
Bakgrund......................................................................................... |
227 |
|
6.6.3 |
Slopad skattereduktion för hjälp med läxor och |
|
|
|
annat skolarbete.............................................................................. |
228 |
|
6.6.4 |
Konsekvensanalys........................................................................... |
230 |
|
6.6.5 |
Halverat |
|
|
|
matlagning samt poolrengöring inomhus ..................................... |
231 |
10
|
PROP. 2014/15:1 |
|
6.7 |
Förbättringar av husavdragets fakturamodell .............................. |
232 |
6.8 |
Slopad skattereduktion för gåvor.................................................. |
232 |
|
Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m. .................. |
233 |
6.9 |
Slopad nedsättning av socialavgifterna för unga .......................... |
233 |
6.9.1 |
Ärendet och dess beredning.......................................................... |
233 |
6.9.2 |
Gällande rätt................................................................................... |
233 |
6.9.2.1 |
Socialavgifter och allmän löneavgift ............................................. |
233 |
6.9.2.2 |
Finansiering av trygghetssystemen............................................... |
233 |
6.9.2.3 |
Nedsättning av socialavgifter ........................................................ |
234 |
6.9.3 |
Slopad nedsättning av socialavgifterna för unga .......................... |
235 |
6.9.4 |
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ............................... |
237 |
6.9.5 |
Konsekvensanalys .......................................................................... |
238 |
6.10 |
Särskild löneskatt för äldre............................................................ |
240 |
6.10.1 |
Ärendet och dess beredning.......................................................... |
240 |
6.10.2 |
Gällande rätt................................................................................... |
241 |
6.10.3 |
Särskild löneskatt införs för äldre................................................. |
241 |
6.10.4 |
Konsekvensanalys .......................................................................... |
243 |
6.11 |
Förändrade nivåer för socialavgifter ............................................. |
245 |
|
Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter ..... |
246 |
6.12 |
Avdrag för förvaltningsutgifter..................................................... |
246 |
6.12.1 |
Ärendet och dess beredning.......................................................... |
246 |
6.12.2 |
Gällande rätt................................................................................... |
246 |
6.12.3 |
Avdragsrätten för förvaltningsutgifter slopas.............................. |
247 |
6.12.4 |
Konsekvensanalys .......................................................................... |
248 |
6.13 |
Oäkta bostadsföretag..................................................................... |
249 |
6.14 |
Översyn av |
249 |
6.15Utredning om finansiering av infrastrukturinvesteringar via
|
skatter och avgifter ........................................................................ |
250 |
|
Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter..................... |
250 |
6.16 |
Företagsskattekommittén ............................................................. |
250 |
6.17 |
Utredning om beskattning av den finansiella sektorn................. |
251 |
6.18 |
Utredning om paketeringar av fastigheter ................................... |
251 |
6.19 |
Skatteplanering i välfärdssektorn.................................................. |
251 |
|
Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter........ |
252 |
6.20Fortsatt arbete med effektivare skatter på
|
klimat- och miljöområdet.............................................................. |
252 |
6.21 |
Ändrad beskattning av vissa biodrivmedel ................................... |
254 |
6.21.1 |
Ärendet och dess beredning.......................................................... |
254 |
6.21.2 |
Gällande rätt................................................................................... |
254 |
6.21.3 |
Minskad skattebefrielse för vissa biodrivmedel ........................... |
256 |
6.21.4Slopad begränsning av skattebefrielsen för HVO i
|
dieselbränsle ................................................................................... |
260 |
6.21.5 |
Konsekvensanalys .......................................................................... |
262 |
6.22 |
Fordonsskatt .................................................................................. |
264 |
6.22.1 |
Ärendet och dess beredning.......................................................... |
264 |
6.22.2 |
Beskattningen av lätta fordon ....................................................... |
264 |
6.22.3 |
Höjd fordonsskatt i det koldioxidbaserade systemet.................. |
265 |
6.22.4 |
Höjd fordonsskatt i det viktbaserade systemet ........................... |
268 |
6.22.5 |
Konsekvensanalys .......................................................................... |
269 |
6.23 |
Skatt på bekämpningsmedel.......................................................... |
271 |
11
PROP. 2014/15:1
6.23.1 |
Ärendet och dess beredning .......................................................... |
271 |
6.23.2 |
Gällande rätt ................................................................................... |
271 |
6.23.3 |
Höjd skatt på bekämpningsmedel ................................................. |
271 |
6.23.4 |
Konsekvensanalys........................................................................... |
272 |
6.24 |
Skatt på naturgrus........................................................................... |
272 |
6.24.1 |
Ärendet och dess beredning .......................................................... |
272 |
6.24.2 |
Gällande rätt ................................................................................... |
273 |
6.24.3 |
Höjd skatt på naturgrus ................................................................. |
273 |
6.24.4 |
Konsekvensanalys........................................................................... |
274 |
6.25 |
Skatt på avfall.................................................................................. |
274 |
6.25.1 |
Ärendet och dess beredning .......................................................... |
274 |
6.25.2 |
Gällande rätt ................................................................................... |
274 |
6.25.3 |
Höjd skatt på avfall ........................................................................ |
275 |
6.25.4 |
Konsekvensanalys........................................................................... |
276 |
6.26 |
Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer ............................... |
276 |
6.26.1 |
Ärendet och dess beredning .......................................................... |
276 |
6.26.2 |
Gällande rätt ................................................................................... |
276 |
6.26.3 |
Höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer...................... |
277 |
6.26.4 |
Konsekvensanalys........................................................................... |
279 |
6.27 |
Begränsning av skattefriheten för flyg- och fartygsbränsle......... |
280 |
6.28Nedsättning av koldioxidskatten på dieselbränsle i vissa
|
skogsmaskiner................................................................................. |
280 |
6.29 |
Höjd energiskatt på dieselbränsle.................................................. |
280 |
6.30Höjd koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen inom vissa
|
sektorer ........................................................................................... |
282 |
6.31 |
Ett |
282 |
6.32 |
Vägslitageskatt................................................................................ |
283 |
6.33 |
Flygskatt ......................................................................................... |
283 |
6.34 |
Skatt på fluorerade växthusgaser ................................................... |
283 |
6.35 |
Skatt på handelsgödsel ................................................................... |
284 |
6.36Omräkning av koldioxid- och energiskatterna efter
|
prisutveckling (indexering)............................................................ |
284 |
|
Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter .............. |
285 |
6.37 |
Skatt på tobak ................................................................................. |
285 |
6.37.1 |
Ärendet och dess beredning .......................................................... |
285 |
6.37.2 |
Gällande rätt ................................................................................... |
286 |
6.37.3 |
Tobaksskatten höjs......................................................................... |
286 |
6.37.4 |
Konsekvensanalys........................................................................... |
292 |
6.38 |
Skatt på alkohol .............................................................................. |
293 |
6.38.1 |
Ärendet och dess beredning .......................................................... |
293 |
6.38.2 |
Gällande rätt ................................................................................... |
293 |
6.38.3 |
Alkoholskatten höjs ....................................................................... |
294 |
6.38.4 |
Konsekvensanalys........................................................................... |
298 |
6.39 |
Beskattning av viss privatinförsel av cigaretter............................. |
299 |
6.39.1 |
Ärendet och dess beredning .......................................................... |
299 |
6.39.2Nya regler om beskattning av viss privatinförsel av
|
cigaretter ......................................................................................... |
300 |
6.39.3 |
Skattskyldighet, skattens storlek och förfaranderegler................ |
301 |
6.39.4 |
Ändringar i andra regelverk ........................................................... |
302 |
6.39.5 |
Konsekvensanalys........................................................................... |
303 |
12
PROP. 2014/15:1
6.40Trängselskatt för utländska fordon och vissa andra
|
trängselskattefrågor ....................................................................... |
304 |
6.40.1 |
Ärendet och dess beredning.......................................................... |
304 |
6.40.2 |
Gällande rätt................................................................................... |
305 |
6.40.3 |
Utländska bilar ska omfattas av skattskyldighet.......................... |
306 |
6.40.4 |
Befrielse från trängselskatt för rörelsehindrade ........................... |
307 |
6.40.5 |
Betalning av trängselskatt för utländska bilar .............................. |
308 |
6.40.6 |
Behandling av personuppgifter ..................................................... |
310 |
6.40.7 |
Användningsförbud ....................................................................... |
311 |
6.40.8 |
Indrivning i utlandet ...................................................................... |
316 |
6.40.9 |
Behörig förvaltningsrätt vid överklagande ................................... |
318 |
6.40.10 |
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ............................... |
320 |
6.40.11 |
Konsekvensanalys .......................................................................... |
320 |
6.41 |
Undantag från trängselskatt i Backaområdet i Göteborg............ |
321 |
6.42 |
Reklamskatt.................................................................................... |
322 |
|
Skatt på konsumtion – mervärdesskatt............................... |
322 |
6.43 |
Gruppregistrering till mervärdesskatt .......................................... |
322 |
6.44Mervärdesskatt avseende dentaltekniska produkter och
|
tjänster ............................................................................................ |
323 |
6.44.1 |
Ärendet och dess beredning.......................................................... |
323 |
6.44.2 |
Gällande rätt................................................................................... |
323 |
6.44.3Förändrat undantag från mervärdesskatt för dentaltekniska
|
produkter och tjänster................................................................... |
324 |
6.44.4 |
Konsekvensanalys .......................................................................... |
325 |
6.45 |
Förenklad faktura........................................................................... |
326 |
6.45.1 |
Ärendet och dess beredning.......................................................... |
326 |
6.45.2 |
Gällande rätt................................................................................... |
326 |
6.45.3 |
Höjd beloppsgräns för förenklad faktura..................................... |
327 |
6.45.4 |
Konsekvensanalys .......................................................................... |
327 |
|
Övriga skattefrågor............................................................. |
328 |
6.46 |
Åtgärder mot skattefusk................................................................ |
328 |
6.46.1Höjning av förseningsavgifterna och kontrollavgifterna i
|
skatteförfarandet............................................................................ |
328 |
6.46.2 |
Övriga åtgärder mot skattefusk .................................................... |
328 |
6.47Ytterligare åtgärder för stärkt rättssäkerhet i
skatteförfarandet............................................................................ |
329 |
6.48Det internationella arbetet för att motverka skatte-
|
undandragande ............................................................................... |
329 |
6.49 |
Offentligfinansiella effekter – en sammanfattning...................... |
331 |
6.50 |
Författningskommentar ................................................................ |
334 |
6.50.1 |
Förslaget till lag om viss privatinförsel av cigaretter ................... |
334 |
6.50.2 |
Förslaget till lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69) ........ |
338 |
6.50.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:410) om
skatt på bekämpningsmedel .......................................................... |
338 |
6.50.4Förslaget till lag om ändring i lag (1990:313) om
Europaråds- och |
|
ömsesidig handräckning i skatteärenden...................................... |
338 |
6.50.5Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:659) om
särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster .............................. |
338 |
6.50.6Förslaget till lag om ändring i mervärdesskatte-
lagen (1994:200)............................................................................. |
340 |
13
PROP. 2014/15:1
6.50.7Förslaget till ändring i lagen (1994:1551) om
frihet från skatt vid import, m.m................................................... |
340 |
6.50.8Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om
tobaksskatt...................................................................................... |
340 |
6.50.9Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) om
alkoholskatt .................................................................................... |
341 |
6.50.10Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
skatt på energi................................................................................. |
341 |
6.50.11Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om
allmän löneavgift............................................................................. |
343 |
6.50.12Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1667) om
skatt på naturgrus ........................................................................... |
343 |
6.50.13Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett
|
annat land inom Europeiska unionen............................................ |
343 |
6.50.14 |
Förslaget till lag om ändring i ellagen (1997:857) ........................ |
344 |
6.50.15Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om
|
punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, |
|
|
tobaksvaror och energiprodukter.................................................. |
344 |
6.50.16 |
Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:673) om |
|
|
skatt på avfall .................................................................................. |
344 |
6.50.17Förslaget till lag om ändring i inkomstskatte-
lagen (1999:1229) ........................................................................... |
344 |
6.50.18Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:466) om
|
skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer................................ |
349 |
6.50.19 |
Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)....... |
349 |
6.50.20Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:1225) om
straff för smuggling........................................................................ |
350 |
6.50.21Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1170) om
|
särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen |
|
|
(1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen |
|
|
(2000:980)....................................................................................... |
351 |
6.50.22 |
Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:629) om |
|
|
trängselskatt.................................................................................... |
351 |
6.50.23Förslaget till lag om ändring i vägtrafikskatte-
lagen (2006:227) ............................................................................. |
352 |
6.50.24Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda
bestämmelser om fordonsskatt...................................................... |
353 |
6.50.25Förslaget till lag om ändring i skatteförfarande-
|
|
lagen (2011:1244) ........................................................................... |
353 |
7 |
Inkomster |
............................................................................................................ |
359 |
|
7.1 ................................................ |
Offentliga sektorns skatteintäkter |
359 |
|
7.1.1 ................................................................................. |
Skatt på arbete |
362 |
|
7.1.2 ............................................ |
Skatt på konsumtion och insatsvaror |
366 |
|
7.1.3 ................................................................................... |
Skattekvoten |
368 |
|
7.2 ............................................................ |
Inkomster i statens budget |
368 |
|
7.2.1 .............................................................................. |
Skatteinkomster |
368 |
|
7.2.2 ........................................................................... |
Övriga inkomster |
368 |
|
7.2.3 ............................................ |
Ändrad redovisning av inkomsttitlar |
370 |
14
PROP. 2014/15:1
7.3Jämförelse med prognosen i 2014 års ekonomiska vårpro-
position och uppföljning av statens budget för |
|
2013 och 2014................................................................................. |
372 |
7.3.1Jämförelse med prognosen i 2014 års ekonomiska
|
vårproposition................................................................................ |
372 |
7.3.2 |
Uppföljning av statens budget för 2013 och 2014....................... |
375 |
7.4Lagstiftning som ligger till grund för beräkningen av statens
|
|
övriga inkomster – Ersättning för höga sjuklönekostnader ........ |
377 |
|
7.4.1 |
Ärendet och dess beredning .......................................................... |
377 |
|
7.4.2 |
Bakgrund ........................................................................................ |
377 |
|
7.4.3 |
Ny ersättning för höga sjuklönekostnader .................................. |
379 |
|
7.4.4 |
Administration ............................................................................... |
383 |
|
7.4.5 |
Ikraftträdande - och övergångsbestämmelser ............................... |
396 |
|
7.4.6 |
Konsekvenser ................................................................................. |
397 |
|
7.4.7 |
Författningskommentarer ............................................................. |
404 |
8 |
Utgifter |
............................................................................................................... |
409 |
|
8.1 |
Utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter ........... |
409 |
|
8.1.1 |
Utgiftsramar för 2015 .................................................................... |
410 |
|
8.1.2 |
Utgifter |
412 |
|
8.1.3 ........... |
Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna |
414 |
|
8.1.4 ............................................... |
Risker för annan utgiftsutveckling |
421 |
8.2Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2014 års
|
ekonomiska vårproposition........................................................... |
422 |
8.2.1 |
Nya föreslagna och aviserade reformer för |
425 |
8.2.2Övriga utgiftsförändringar jämfört med 2014 års
|
ekonomiska vårproposition........................................................... |
443 |
8.2.3 |
Pris- och löneomräkning ............................................................... |
444 |
8.3Uppföljning av utgifterna på statens budget och
|
|
takbegränsade utgifter 2014 .......................................................... |
445 |
|
8.3.1 |
Utgiftsprognos 2014...................................................................... |
445 |
9 |
Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld ........... |
453 |
|
|
9.1 |
Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik..... |
454 |
|
9.2 |
Den offentliga sektorns finansiella sparande ............................... |
457 |
|
9.2.1 |
Staten .............................................................................................. |
462 |
|
9.2.2 |
Ålderspensionssystemet ................................................................ |
466 |
|
9.2.3 |
Kommuner och landsting.............................................................. |
467 |
|
9.3 |
Den ekonomiska ställningen och skuldutvecklingen .................. |
468 |
|
9.4 |
Jämförelse med 2014 års ekonomiska vårproposition ................. |
471 |
|
9.4.1 |
Den offentliga sektorns finanser................................................... |
471 |
|
9.5 |
Finansiellt sparande enligt olika bedömare .................................. |
473 |
9.6Den offentliga sektorns finansiella sparande och skuld i
|
EU, Japan och USA ....................................................................... |
473 |
10 Kommunsektorns finanser, sysselsättning och skuldsättning......................... |
477 |
|
10.1 |
Kommunsektorn – en viktig del av svensk ekonomi................... |
478 |
10.2 |
Kommunsektorns utgifter............................................................. |
478 |
10.2.1 |
Demografiskt betingat resursbehov |
479 |
10.2.2 |
Den kommunala konsumtionen |
480 |
10.2.3 |
Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar...... |
481 |
10.2.4 |
Investeringar, transfereringar och räntor |
482 |
15
PROP. 2014/15:1
10.3 |
Kommunsektorns inkomster......................................................... |
483 |
10.3.1 |
Skatteinkomster |
483 |
10.3.2 |
Statsbidrag |
484 |
10.4 |
Finansiellt sparande och ekonomiskt resultat .............................. |
484 |
10.5 |
Kommunernas och landstingens bokslut för 2013....................... |
486 |
10.5.1 |
Kommunsektorns resultat för 2013 .............................................. |
486 |
10.5.2 |
Resultatutjämningsreserver............................................................ |
487 |
10.6 |
Kommunernas och landstingens tillgångar och skulder .............. |
489 |
10.6.1 |
Kommunsektorns tillgångar 2013 ................................................. |
489 |
10.6.2 |
Soliditet ........................................................................................... |
489 |
10.6.3 |
Kommunsektorns skulder 2013..................................................... |
489 |
10.7Kommunsektorns finanser i jämförelse med 2014 års
|
|
ekonomiska vårproposition ........................................................... |
490 |
11 |
Lån, garantier och beställningsbemyndiganden ................................................ |
497 |
|
|
11.1 |
Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital............. |
497 |
|
11.1.1 |
Låneramar för 2015 ........................................................................ |
497 |
|
11.1.2 |
Räntekontokrediter för 2015......................................................... |
499 |
|
11.1.3 |
Statlig utlåning................................................................................ |
501 |
|
11.1.4 |
Övriga kreditramar......................................................................... |
501 |
|
11.2 |
Statliga garantier ............................................................................. |
502 |
|
11.3 |
Beställningsbemyndiganden .......................................................... |
504 |
|
11.4 |
Bemyndigande att överskrida anslag ............................................. |
507 |
12 |
Granskning och ekonomisk styrning ................................................................ |
511 |
12.1Europa 2020, den europeiska terminen och EU:s
|
rekommendationer till Sverige....................................................... |
511 |
12.2 |
Finanspolitiska rådets bedömningar ............................................. |
514 |
12.3Riksrevisionens granskning av årsredovisningen för
|
staten 2013 ...................................................................................... |
517 |
12.4 |
Utvecklingen av den ekonomiska styrningen............................... |
518 |
16
PROP. 2014/15:1
Fördjupningsrutor |
|
ENS 2010 – effekter på BNP............................................................................. |
151 |
Regeringens prognoser för BNP och arbetslöshet med |
|
osäkerhetsintervall.............................................................................................. |
161 |
Revideringar av potentiella variabler ................................................................. |
162 |
ENS 2010 – effekter på de offentliga finanserna.............................................. |
461 |
ENS 2010 – effekter på redovisningen av kommunsektorns finanser ............ |
481 |
Skillnaden mellan det ekonomiska resultatet och det |
|
finansiella sparandet ........................................................................................... |
488 |
Demografiska utmaningar i storstadsområdena............................................... |
492 |
Bilagor |
|
Bilaga 1 Specifikation av budgetens utgifter och inkomster 2015 |
|
Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utvekling och offentliga finanser |
|
Bilaga 3 Ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män |
|
Bilaga 4 Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför |
|
budgetpropositionen för 2015 |
|
Bilaga 5 Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2015 |
|
Bilaga 6 Mikroproduktion av förnybar el |
|
Bilaga 7 Ändrad beskattning av vissa biodrivmedel |
|
Bilaga 8 Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2015 |
|
Bilaga 9 Höjd skatt på tobak inför budgetpropositionen för 2015 |
|
Bilaga 10 Beskattning av viss privatinförsel av cigaretter |
|
Bilaga 11 Trängselskatt för utländska fordon och vissa andra trängselskattefrågor |
|
Bilaga 12 Mervärdesskatt avseende dentaltekniska produkter |
|
Bilaga 13 Ersättning för höga sjuklönekostnader |
|
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 oktober 2014 |
|
17
PROP. 2014/15:1
Tabellförteckning |
|
Utgifter .............................................................................................................................. |
4 |
Inkomster .......................................................................................................................... |
5 |
Tabell 1.1 Reformer, finansiering och budgetförstärkningar i |
|
budgetpropositionen för 2015.............................................................................. |
29 |
Tabell 1.1 Reformer, finansiering och budgetförstärkningar i |
|
budgetpropositionen för 2015 (forts.) ................................................................ |
30 |
Tabell 1.2 Makroekonomiska nyckeltal.......................................................................... |
31 |
Tabell 1.3 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser........................................... |
34 |
Tabell 1.4 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för |
|
avstämning mot överskottsmålet ......................................................................... |
34 |
Tabell 1.5 Utgiftstakets nivåer |
37 |
Tabell 1.6 Beräknade volymer i regeringens arbetsmarknads- och |
|
utbildningspolitik i budgetpropositionen för 2015 ............................................ |
41 |
Tabell 1.7 Reformer för hela Sverige .............................................................................. |
44 |
Tabell 4.1 Internationell och finansiell ekonomi ......................................................... |
136 |
Tabell 4.2 BNP............................................................................................................... |
140 |
Tabell 4.3 Näringslivets produktion............................................................................. |
142 |
Tabell 4.4 Arbetsmarknad ............................................................................................. |
143 |
Tabell 4.5 Sysselsättning i ekonomins olika sektorer.................................................. |
144 |
Tabell 4.6 Löner och inflation....................................................................................... |
148 |
Tabell 4.7 Räntor och växelkurser ................................................................................ |
150 |
Tabell 4.8 Effekter på |
151 |
Tabell 4.9 Nyckeltalstabell ............................................................................................ |
152 |
Tabell 4.10 Alternativscenario 1: Svagare internationell utveckling........................... |
157 |
Tabell 4.11 Alternativscenario 2: En starkare inhemsk konsumtion.......................... |
158 |
Tabell 4.12 Regeringens prognoser i budgetpropositionen för 2015 och |
|
2014 års ekonomiska vårproposition ................................................................. |
159 |
Tabell 4.13 Prognosjämförelse: BNP 2014 och 2015 .................................................. |
159 |
Tabell 4.14 Prognosjämförelse: Arbetslöshet 2014 och 2015 ..................................... |
160 |
Tabell 4.15 Prognosjämförelse: Inflation 2014 och 2015............................................ |
160 |
Tabell 4.16 Prognosjämförelse: |
160 |
Tabell 4.17 Prognoser för potentiella variabler i budgetpropositionen för |
|
2015 och 2014 års ekonomiska vårproposition................................................. |
163 |
Tabell 4.18 Prognosjämförelse: Potentiell |
164 |
Tabell 5.1 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för |
|
avstämning mot överskottsmålet ....................................................................... |
169 |
Tabell 5.2 Bedömningar av strukturellt sparande ........................................................ |
170 |
Tabell 5.3 Förslag till tekniska justeringar av utgiftstakets nivå för |
|
|
|
nivåer för 2015 och 2016..................................................................................... |
173 |
Tabell 5.4 Ursprungligt och faktiskt utgiftstak |
175 |
Tabell 5.5 Utgiftstak |
176 |
18
PROP. 2014/15:1 |
|
Tabell 5.6 Bedömningsfaktorer för utgiftskriteriet i stabilitets- och |
|
tillväxtpakten ...................................................................................................... |
180 |
Tabell 5.7 Finanspolitiska nyckeltal ............................................................................. |
181 |
Tabell 5.8 Indikatorer på finanspolitikens långsiktiga hållbarhet .............................. |
181 |
Tabell 6.1 Beräkning av jobbskatteavdraget för personer som inte har fyllt 65 år.... |
189 |
Tabell 6.2 Beräkning av jobbskatteavdraget för personer som har fyllt 65 år ........... |
190 |
Tabell 6.3 Beräkning av jobbskatteavdraget efter föreslagen avtrappning för |
|
personer som inte har fyllt 65 år........................................................................ |
191 |
Tabell 6.4 Beräkning av jobbskatteavdraget efter föreslagen avtrappning för |
|
personer som har fyllt 65 år ............................................................................... |
191 |
Tabell 6.5 Jobbskatteavdrag 2015 enligt gällande regler och enligt förslaget om |
|
avtrappning, för personer som inte har fyllt 65 år............................................ |
192 |
Tabell 6.6 Jobbskatteavdrag 2015 enligt gällande regler och enligt förslaget om |
|
avtrappning, för personer som har fyllt 65 år ................................................... |
192 |
Tabell 6.7 Nuvarande särskilt belopp för personer över 65 år.................................... |
197 |
Tabell 6.8 Nytt särskilt belopp för personer över 65 år.............................................. |
197 |
Tabell 6.9 Förhöjt grundavdrag för personer över 65 år enligt förslaget .................. |
197 |
Tabell 6.10 Förhöjt grundavdrag för personer över 65 år enligt förslaget................. |
197 |
Tabell 6.11 Skattesänkning i kronor per år enligt förslaget om ytterligare |
|
förhöjt grundavdrag för personer över 65 år, vid olika inkomst- och |
|
kommunalskattenivåer ....................................................................................... |
198 |
Tabell 6.12 Skillnad i beskattning per år mellan en person äldre än 65 år med |
|
enbart pensionsinkomst och en person yngre än 65 år med enbart |
|
arbetsinkomst vid samma inkomstnivå............................................................. |
199 |
Tabell 6.13 Socialavgifter och allmän löneavgift 2015 enligt regeringens förslag ..... |
233 |
Tabell 6.14 Offentligfinansiell effekt av förslaget att slopa nedsättningen av |
|
socialavgifterna för unga .................................................................................... |
238 |
Tabell 6.15 Arbetsgivaravgifter för en person som vid årets ingång inte har |
|
fyllt 26 år, och med en månadslön på 25 000 kronor, vid nuvarande och |
|
föreslagna regler.................................................................................................. |
239 |
Tabell 6.16 Offentligfinansiell effekt av en särskild löneskatt på 5,6 procent .......... |
244 |
Tabell 6.17 Förändring av kortsiktiga lönekostnader för anställda över |
|
65 år vid en lön på 30 000 kronor, kronor per månad ...................................... |
244 |
Tabell 6.18 Arbetsgivaravgifter 2014 och 2015 enligt regeringens förslag ................ |
245 |
Tabell 6.19 Egenavgifter 2014 och 2015 enligt regeringens förslag ........................... |
245 |
Tabell 6.20 Exempel på fordonsskatt........................................................................... |
270 |
Tabell 6.21 Beslutade ändringar av skattesatser på vissa bränslen för |
|
2015 jämfört med 2014, inklusive mervärdesskatt ........................................... |
285 |
Tabell 6.22 Ändringar av skattesatser på el för 2015 jämfört med 2014, |
|
inklusive mervärdesskatt.................................................................................... |
285 |
Tabell 6.23 Skattehöjning på tobak, uppdelad på de olika tobaksslagen, |
|
för tidigare beslutad indexering och föreslagen skattehöjning för 2015......... |
292 |
Tabell 6.24 Offentligfinansiella effekter av ändrade skatte- och avgiftsregler. |
|
Bruttoeffekt 2015, periodiserad nettoeffekt år |
|
varaktig effekt..................................................................................................... |
332 |
Tabell 7.1 Bruttoeffekter av ändrade skatte- och avgiftsregler |
360 |
Tabell 7.2 Totala skatteintäkter |
|
ekonomiska vårproposition ............................................................................... |
360 |
Tabell 7.3 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens |
|
budget |
361 |
Tabell 7.4 Skatt på arbete |
362 |
19
PROP. 2014/15:1 |
|
Tabell 7.5 Faktisk och underliggande utveckling av kommunernas |
|
skatteunderlag ..................................................................................................... |
364 |
Tabell 7.6 Skattereduktioner |
365 |
Tabell 7.7 Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift |
366 |
Tabell 7.8 Skatt på konsumtion och insatsvaror |
367 |
Tabell 7.9 Skattekvot |
368 |
Tabell 7.10 Nu föreslagna och aviserade förändringar av |
|
övriga inkomster ................................................................................................. |
368 |
Tabell 7.11 Förändring av totala skatteintäkter till följd av |
|
regeländringar, bruttoeffekter i förhållande till föregående år......................... |
371 |
Tabell 7.12 Antaganden och förändringar jämfört med 2014 års ekonomiska |
|
vårproposition ..................................................................................................... |
373 |
Tabell 7.13 Aktuell prognos jämfört med 2014 års ekonomiska |
|
vårproposition samt statens budget för 2013 och 2014.................................... |
374 |
Tabell 7.14 Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med 2014 års |
|
ekonomiska vårproposition................................................................................ |
375 |
Tabell 7.15 Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med statens |
|
budget för 2013 och 2014................................................................................... |
377 |
Tabell 7.16 Utbetalda ersättningar från högkostnadsskyddet 2012 ........................... |
378 |
Tabell 7.17 Den nya ersättningens beräknade utfall.................................................... |
398 |
Tabell 8.1 Utgifter på budgetens utgiftsområden och takbegränsade |
|
utgifter |
410 |
Tabell 8.2 Utgiftsramar 2015 ........................................................................................ |
411 |
Tabell 8.3 Utgifter per utgiftsområde |
413 |
Tabell 8.4 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år ............ |
414 |
Tabell 8.5 Utgiftsförändringar |
|
följd av tidigare beslutade, aviserade samt nu föreslagna och aviserade |
|
åtgärder och finansieringar1 ................................................................................ |
416 |
Tabell 8.6 Helårsekvivalenter i vissa ersättningssystem .............................................. |
418 |
Tabell 8.7 Volymer inom olika transfereringssystem .................................................. |
420 |
Tabell 8.8 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med bedömningen i |
|
2014 års ekonomiska vårproposition ................................................................. |
423 |
Tabell 8.9 Förändring av utgiftsramar |
|
2014 års ekonomiska vårproposition ................................................................. |
424 |
Tabell 8.10 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar ..................................... |
437 |
Tabell 8.11 Volymer inom olika transfereringssystem |
443 |
Tabell 8.12 Pris- och löneomräkning för 2015............................................................. |
445 |
Tabell 8.13 Takbegränsade utgifter och statsskuldsräntor m.m. 2014........................ |
446 |
Tabell 8.14 Utgifter 2014 .............................................................................................. |
447 |
Tabell 8.15 Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2014.................................... |
449 |
Tabell 9.1 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar |
|
455 |
|
Tabell 9.2 Utgifts- och inkomstförändringar |
|
föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och |
|
aviserade åtgärder och finansieringar, effekt på offentliga sektorns |
|
finansiella sparande ............................................................................................. |
456 |
Tabell 9.3 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser |
458 |
Tabell 9.4 Skatter och avgifter |
458 |
Tabell 9.5 Den offentliga sektorns utgifter |
459 |
Tabell 9.6 Indikatorer för impuls till efterfrågan......................................................... |
460 |
20
PROP. 2014/15:1 |
|
Tabell 9.7 Förändringar av den offentliga sektorns finansiella sparande och |
|
konsoliderade bruttoskuld................................................................................. |
461 |
Tabell 9.8 Statens inkomster och utgifter |
462 |
Tabell 9.9 Statens finansiella sparande och budgetsaldo |
463 |
Tabell 9.10 Statens budgetsaldo |
464 |
Tabell 9.11 Statens budgetsaldo samt justering för större |
|
engångseffekter |
465 |
Tabell 9.12 Ålderspensionssystemets inkomster och utgifter |
466 |
Tabell 9.13 Inkomstindex, balanstal och balansindex |
467 |
Tabell 9.14 Kommunsektorns finanser |
467 |
Tabell 9.15 Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet |
469 |
Tabell 9.16 Statsskuldens förändring |
470 |
Tabell 9.17 Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld och bidrag till |
|
förändringen |
471 |
Tabell 9.18 Offentliga sektorns inkomster och utgifter. Aktuell prognos och |
|
förändringar jämfört med 2014 års ekonomiska vårproposition..................... |
471 |
Tabell 9.19 Offentliga sektorns inkomster och utgifter. Aktuell prognos och |
|
jämfört med 2014 års ekonomiska vårproposition förändringar exkl. |
|
ändrad bruttoredovisning till följd av ENS 20101 ............................................ |
472 |
Tabell 9.20 Offentliga sektorns finansiella ställning. Aktuell prognos och |
|
förändringar jämfört med 2014 års ekonomiska vårproposition..................... |
473 |
Tabell 9.21 Prognosjämförelse finansiellt sparande |
473 |
Tabell 10.1 Utgifter för välfärdstjänster 2013 fördelade efter typ av resurs.............. |
479 |
Tabell 10.2 Kommunfinansierad sysselsättning |
482 |
Tabell 10.3 Antalet kommunfinansierade arbetade timmar |
482 |
Tabell 10.4 Skatter och statsbidrag |
483 |
Tabell 10.5 Årlig förändring av statsbidragen |
484 |
Tabell 10.6 Kommunsektorns finanser |
485 |
Tabell 10.7 Kommunsektorns resultaträkning |
487 |
Tabell 10.8 Skillnader mellan resultat och finansiellt sparande |
488 |
Tabell 10.9 Kommunsektorns balansräkning |
489 |
Tabell 10.10 Kommunsektorns finanser |
|
2014 års ekonomiska vårproposition ................................................................ |
490 |
Tabell 11.1 Låneram för 2015 ....................................................................................... |
498 |
Tabell 11.2 Investeringslån och låneramar |
499 |
Tabell 11.3 Räntekontokreditram för 2015 ................................................................. |
500 |
Tabell 11.4 Statlig utlåning 2015 .................................................................................. |
501 |
Tabell 11.5 Övriga kreditramar 2015 ........................................................................... |
502 |
Tabell 11.6 Garantiramar och utfärdade garantier ...................................................... |
503 |
Tabell 11.7 Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden |
|
avseende 2015 ..................................................................................................... |
506 |
21
PROP. 2014/15:1
Diagramförteckning |
|
Diagram 1.1 Arbetslöshet och långtidsarbetslöshet ..................................................... |
38 |
Diagram 1.2 Arbetslöshet efter utbildningsnivå ........................................................... |
40 |
Diagram 1.3 Effekter av förslagen i denna proposition på disponibel |
|
hushållsinkomst i olika inkomstgrupper ............................................................. |
57 |
Diagram 1.4 Effekter av förslagen i denna proposition på individuell |
|
disponibel inkomst för vuxna kvinnor och män ................................................. |
58 |
Diagram 4.1 Förtroende i näringslivet |
137 |
Diagram 4.2 Förtroendeindikatorer |
140 |
Diagram 4.3 Förtroendeindikator för hushållen ......................................................... |
140 |
Diagram 4.4 |
141 |
Diagram 4.5 Sysselsatta och sysselsättningsgrad |
143 |
Diagram 4.6 Ett urval av sysselsättningsindikatorer |
144 |
Diagram 4.7 Sysselsättning i näringslivet och offentlig sektor |
144 |
Diagram 4.8 BNP, arbetade timmar och sysselsatta |
145 |
Diagram 4.9 Arbetskraften och arbetskraftsdeltagande |
145 |
Diagram 4.10 Arbetslöshet |
146 |
Diagram 4.11 Arbetslösa och långtidsarbetslösa |
146 |
Diagram 4.12 Resursutnyttjande |
146 |
Diagram 4.13 Brist på arbetskraft |
147 |
Diagram 4.14 Industrins kapacitetsutnyttjande |
147 |
Diagram 4.15 Centrala avtal och löneökningar i näringslivet |
148 |
Diagram 4.16 Inflation i varor respektive tjänster |
148 |
Diagram 4.17 Enhetsarbetskostnad, produktivitet och löner |
149 |
Diagram 4.18 Statsobligationsräntor |
149 |
Diagram 4.19 |
151 |
Diagram 4.20 Hushållens konsumtion, disponibel inkomst och sparkvot, |
|
153 |
|
Diagram 4.21 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet |
154 |
Diagram 4.22 Real och nominell löneutveckling |
154 |
Diagram 4.23 Arbetslöshet |
156 |
Diagram 4.24 |
158 |
Diagram 4.25 BNP med osäkerhetsintervall, |
161 |
Diagram 4.26 Arbetslöshet med osäkerhetsintervall, |
161 |
Diagram 4.27 Produktivitetstillväxt i näringslivet....................................................... |
162 |
Diagram 5.1 Utgiftstakets nivå |
176 |
Diagram 5.2 Kommunsektorns resultat och finansiella sparande |
178 |
Diagram 6.1 Genomsnittlig skatt 2015 för personer som är under 65 år utan |
|
jobbskatteavdrag, med jobbskatteavdrag enligt gällande regler och med |
|
avtrappat jobbskatteavdrag enligt förslaget....................................................... |
193 |
Diagram 6.2 Marginalskatt 2015 för personer som är under 65 år utan |
|
jobbskatteavdrag, med jobbskatteavdrag enligt gällande regler och med |
|
avtrappat jobbskatteavdrag enligt förslaget....................................................... |
193 |
22
PROP. 2014/15:1 |
|
Diagram 6.3 Genomsnittlig skatt 2015 för personer som fyllt 65 år vid årets |
|
ingång utan jobbskatteavdrag, med jobbskatteavdrag enligt gällande regler |
|
och med avtrappat jobbskatteavdrag enligt förslaget....................................... |
193 |
Diagram 6.4 Marginalskatt 2015 för personer som fyllt 65 år vid årets |
|
ingång utan jobbskatteavdrag, med jobbskatteavdrag enligt gällande |
|
regler och med avtrappat jobbskatteavdrag enligt förslaget ............................ |
194 |
Diagram 6.5 Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst |
|
(hushållsnivå) 2015 till följd av förslaget om avtrappat jobbskatteavdrag...... |
195 |
Diagram 6.6 Procentuell förändring av individuell disponibel inkomst |
|
2015 till följd av förslaget om avtrappat jobbskatteavdrag efter |
|
kön och åldersgrupp........................................................................................... |
195 |
Diagram 6.7 Grundavdrag i kronor för personer över 65 år enligt gällande |
|
regler, enligt förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag samt |
|
grundavdrag för personer under 65 år............................................................... |
198 |
Diagram 6.8 Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst (hushållsnivå) |
|
2015 för personer över 65 år till följd av förslaget om ytterligare förhöjt |
|
grundavdrag för äldre ......................................................................................... |
199 |
Diagram 6.9 Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst 2015 för |
|
personer över 65 år till följd av förslaget om ytterligare förhöjt |
|
grundavdrag för äldre efter kön och åldersgrupp ............................................. |
200 |
Diagram 6.10 Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst |
|
(hushållsnivå) 2015 till följd av förslaget om ändrad uppräkning av |
|
den nedre skiktgränsen ...................................................................................... |
203 |
Diagram 6.11 Procentuell förändring av individuell disponibel inkomst |
|
2015 till följd av förslaget om ändrad uppräkning av den nedre |
|
skiktgränsen efter kön och ålder ....................................................................... |
203 |
Diagram 6.12 Ungdomsarbetslöshet |
236 |
Diagram 7.1 Totala skatteintäkter |
359 |
Diagram 7.2 Arbetade timmar, timlön och lönesumma |
363 |
Diagram 7.3 Transfereringsinkomster som andel av underlaget för skatt på |
|
arbete |
363 |
Diagram 7.4 Antal personer som betalar statlig inkomstskatt |
364 |
Diagram 7.5 Kapitalvinster, aktieprisindex och fastighetspriser |
365 |
Diagram 7.6 Skatt på företagsvinster |
366 |
Diagram 7.7 Hushållens konsumtion och underliggande intäkter från |
|
mervärdesskatt |
367 |
Diagram 8.1 Fördelning av de takbegränsade utgifterna 2015................................... |
411 |
Diagram 8.2 Utgifter för arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknads- |
|
politiska program1 samt antalet helårsekvivalenter i arbetslöshets- |
|
försäkringen och arbetsmarknadspolitiska program |
418 |
Diagram 8.3 Utgifter för sjuk- och rehabiliteringspenning och sjuk- och |
|
aktivitetsersättning1 samt antalet helårsekvivalenter i sjuk- och |
|
rehabiliteringspenning och sjuk- och aktivitetsersättning |
419 |
Diagram 8.4 Skillnad mellan utgiftsprognos för 2014 och ursprungligt |
|
anvisade medel på statens budget för 20141 för vissa utgiftsområden ............ |
448 |
Diagram 9.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande |
457 |
Diagram 9.2 Inkomster och utgifter |
458 |
Diagram 9.3 Offentliga sektorns utgifter |
459 |
Diagram 9.4 Statens budgetsaldo |
464 |
Diagram 9.5 Utvecklingen av inkomstindex och balansindex |
466 |
23
PROP. 2014/15:1 |
|
|
Diagram 9.6 Utvecklingen av kommunsektorns inkomster och utgifter samt |
|
|
finansiella sparande |
468 |
|
Diagram 9.7 Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet |
468 |
|
Diagram 9.8 Statsskuldens utveckling |
469 |
|
Diagram 9.9 Den konsoliderade bruttoskulden |
470 |
|
Diagram 9.10 |
Den offentliga sektorns finansiella sparande i EU, Japan och |
|
USA |
474 |
|
Diagram 9.11 |
Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld i |
|
EU 2007 och 2013............................................................................................... |
474 |
|
Diagram 10.1 |
Kommunsektorns utgifter 2012 fördelade efter utgiftsområde.......... |
479 |
Diagram 10.2 |
Demografiskt betingat resursbehov inom olika |
|
välfärdstjänster |
480 |
|
Diagram 10.3 |
Utgifter för välfärdstjänster |
480 |
Diagram 10.4 |
Kommunalt finansierad sysselsättning |
481 |
Diagram 10.5 |
Kommunalt finansierade sysselsättning och arbetade |
|
timmar |
482 |
|
Diagram 10.6 Finansiellt sparande och resultat |
484 |
|
Diagram 10.7 Totala inkomster och utgifter |
485 |
|
Diagram 10.8 Kommunernas investeringsutgifter 2013 ............................................. |
488 |
|
Diagram 10.9 Befolkning i Storstadsområden |
492 |
|
Diagram 10.10 Investeringar i kommunsektorn som andel av BNP |
492 |
|
Diagram 10.11 Investeringar i kommuner 2009 och 2013 exklusive bolag |
|
|
(ovägda medelvärden)......................................................................................... |
492 |
|
Diagram 10.12 Långfristiga skulder |
493 |
|
Diagram 10.13 Långfristiga skulder i kommuner 2009 och 2013 |
|
|
(ovägda medelvärden)......................................................................................... |
493 |
|
Diagram 11.1 Myndigheternas kollektiva låneram december |
499 |
24
1 Finansplan
PROP. 2014/15:1
1 Finansplan
Ett Sverige som håller ihop
Sverige ska vara en global förebild, i vår utveckling, vår jämlikhet, vår jämställdhet och vårt ledarskap i klimatomställningen. Ett land som kännetecknas av alla människors lika värde, självförtroende, solidaritet och tron på att fram- tiden går att förändra. Sverige ska vara en ledande och inspirerande kraft i världen. Där vi investerar gemensamt i människor och miljö, i kunskap och konkurrenskraft, i trygghet i nuet och hopp inför framtiden. Där vi bryggar över klyftor och där alla barn har möjligheter att förverkliga sin fulla potential.
Sverige befinner sig på flera viktiga områden i ett allvarligt läge. Arbetslösheten har bitit sig fast på höga nivåer. Överskott har vänts till underskott. Skolresultaten rasar och välfärden uppvisar stora brister. Klyftorna växer och ojämställdheten mellan kvinnor och män består. De sänkta klimatambitionerna och oviljan att med kraft ställa om till miljövänlig produktion riskerar vår natur, människors hälsa och Sveriges konkurrenskraft.
För tredje gången av tre möjliga efterlämnar en borgerlig regering stora hål i statens finanser. Ofinansierade skattesänkningar har bidragit till att underskotten i de offentliga finanserna har vuxit år efter år, även när konjunkturen stärkts. Överskottsmålet nås inte. Nu ska underskotten steg för steg pressas tillbaka, så att Sverige inte längre bryter mot det finanspolitiska ramverket. Därför kommer nya reformer att finansieras fullt ut i denna budget.
Dagens skillnader i villkor mellan kvinnor och män är oacceptabla. Därför ska den ekonomiska politiken präglas av en feministisk grundsyn och verka för jämställdhet. Kvinnor och män ska ges
samma möjligheter inom skolan och utbild- ningssystemet och trygg förankring och karriär- möjligheter på arbetsmarknaden.
Arbete betyder gemenskap och tillhörighet, makt att forma sitt liv och sin framtid. Att fler kvinnor och män finner ett jobb är avgörande för att hålla ihop Sverige. Ett tydligt sysselsättnings- mål ska styra den ekonomiska politiken. Antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så mycket att Sverige når lägst arbetslöshet i EU år 2020.
Tillväxten av fler jobb i det privata näringslivet är grunden för högre sysselsättning. Därför ska samverkan mellan det offentliga och näringslivet prioriteras mycket högt. Ett innovationsråd inrättas under ledning av statsministern. Företa- gens villkor stärks genom enklare regler och minskade sjuklönekostnader, vilket särskilt gynnar små företag. Offentlig upphandling ska kunna vara innovationsdriven och den fysiska och
Alltför många tecken tyder på att vi inte tar vara på potentialen hos alla som lever i vårt land. Det visar sig tydligt i den höga arbetslösheten, inte minst bland de unga. Ingen ung människa ska behöva gå arbetslös i mer än 90 dagar. Den som blivit långtidsarbetslös ska inte lämnas därhän utan få stöd för att komma tillbaka till arbete och egen försörjning.
Svensk ekonomi och arbetsmarknad behöver stärkas och prestera bättre. Ineffektiva åtgärder ska ersättas av effektiva insatser. Arbets- marknadsinsatsernas inriktning ska gå från passivitet till aktivitet. Traineejobb och extra- tjänster, samt en utveckling av Arbetsförmed-
27
PROP. 2014/15:1
lingen, är viktiga reformer för att nå sysselsätt- ningsmålet. Regeringen avser också att se över möjligheten att införa en kompletterande anställningsform liknande det danska systemet för "fleksjobb" för långtidsarbetslösa med nedsatt arbetsförmåga.
Att tillväxten skapas på ett sätt som är socialt och ekologiskt hållbart och fördelas rättvist är en av vår tids ödesfrågor, men också en fråga där Sverige har goda möjligheter att ligga i framkant. Sveriges ambitioner på klimatområdet – den yttersta förutsättningen för en långsiktigt god levnadsstandard – har de senaste åren hållits tillbaka. Regeringen föreslår att ett klimat- politiskt ramverk införs. Stödet för att värna den biologiska mångfalden ska stärkas väsentligt. Det ska bli mer lönsamt att välja klimatvänliga lösningar som producent och som konsument, samt svårare och dyrare att välja det som förstör vår gemensamma miljö. Klimatinvesteringar ska stödjas, både lokalt och globalt. De nationella miljömålen ska nås. Avgörande steg ska tas för att göra detta möjligt.
De senaste årens utveckling, med allt fler unga som inte får med sig kunskaperna från grundskolan för att gå vidare till gymnasiet, är oroväckande för våra barns framtid och ett hot mot Sveriges konkurrenskraft. Internationella studier visar att resultaten i svensk skola sjunkit snabbare än i något annat
Sverige har under de senaste åren tappat i jämförelse med andra länder. Arbetslösheten har stigit snabbare än i flera jämförbara länder, kunskapsresultaten i skolan har sjunkit snabbare och inkomstklyftorna har vidgats mer än i något annat
Med växande klyftor minskar de gemen- samma erfarenheterna och beröringspunkterna. Därmed urholkas förståelsen för andra männi- skors livssituation. Det gör det svårare för Sverige som nation att skapa insikt om, och
gemensamt ta sig an, de stora framtidsutman- ingarna.
I budgetpropositionen för 2015 lämnas förslag till reformer och finansiering, varav merparten träder i kraft den 1 januari 2015 (se tabell 1.1). I propositionen tas hänsyn till genom- förandeaspekter som innebär att några reformer som träder i kraft den 1 januari 2015 inte får fullt genomslag förrän mot slutet av 2015. Därför stiger årskostnaden för dessa reformer 2016 i förhållande till 2015. En eventuell utbyggnad av reformerna fr.o.m. 2016 och framåt beaktas däremot inte. I några andra fall aviseras, till följd av den korta beredningstid som stått till förfogande efter regeringsskiftet, reformer eller budgetförstärkningar med ikraftträdande först senare under 2015 eller den 1 januari 2016. Även i dessa fall blir budgetkonsekvenserna större 2016 än 2015.
Budgetpropositionen för 2015 bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.
En politik för fler jobb, präglad av både social och ekologisk hållbarhet, ger ökad samman- hållning och är avgörande för Sveriges utveck- ling. Sverige ska ha en välfärd att lita på. Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Sverige ska vara ett land som håller ihop.
28
PROP. 2014/15:1
Tabell 1.1 Reformer, finansiering och budgetförstärkningar i budgetpropositionen för 2015
Effekt på finansiellt sparande i offentlig sektor
Miljarder kronor |
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
Reformer för jämställdhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mäns våld mot kvinnor |
0,15 |
0,15 |
0,15 |
0,14 |
|
|
|
|
|
Höjt underhållsstöd |
0,63 |
0,63 |
0,63 |
0,63 |
Höjd grundnivå i föräldrapenningen |
0,18 |
0,18 |
0,18 |
0,18 |
Reformer för fler jobb |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Traineejobb |
0,45 |
1,46 |
1,65 |
1,68 |
|
|
|
|
|
Extratjänster |
0,48 |
2,68 |
2,76 |
1,84 |
Utbildningskontrakt |
0,76 |
0,76 |
0,77 |
0,78 |
|
|
|
|
|
Tillskott Arbetsförmedlingen |
0,91 |
0,94 |
0,97 |
0,74 |
|
|
|
|
|
Högre utbildning, vuxenutbildning och yrkeshögskolan |
1,93 |
2,62 |
2,99 |
3,39 |
Tidigareläggning av medel EU:s socialfond |
0,21 |
0,35 |
0,06 |
|
|
|
|
|
|
Modernt arbetsliv |
0,10 |
0,10 |
0,10 |
0,10 |
|
|
|
|
|
Infrastruktur |
2,34 |
2,64 |
2,64 |
2,64 |
Aktiv näringspolitik |
0,57 |
0,54 |
0,54 |
0,53 |
|
|
|
|
|
Reformer för en bättre miljö och ett hållbart klimat |
|
|
|
|
0,20 |
0,60 |
0,60 |
0,60 |
|
Biologisk mångfald och skydd av natur |
1,26 |
1,18 |
1,18 |
1,18 |
|
|
|
|
|
Miljömyndigheter |
0,11 |
0,10 |
0,10 |
0,10 |
|
|
|
|
|
Övriga miljöreformer |
0,54 |
0,22 |
0,22 |
0,22 |
Reformer för att vända resultaten i skolan |
|
|
|
|
Tidiga insatser |
1,79 |
3,38 |
3,41 |
3,41 |
|
|
|
|
|
Mer attraktivt läraryrke |
0,55 |
0,64 |
0,64 |
0,63 |
|
|
|
|
|
Alla skolor ska vara bra skolor |
1,03 |
1,57 |
1,66 |
1,68 |
|
|
|
|
|
Reformer för att värna den svenska modellen |
|
|
|
|
Hälso- och sjukvård |
2,10 |
2,31 |
2,31 |
2,31 |
|
|
|
|
|
Höjt tak och grundbelopp i |
1,64 |
2,39 |
2,31 |
2,26 |
Äldreomsorg |
2,00 |
2,00 |
2,00 |
2,00 |
|
|
|
|
|
Sänkt skatt för pensionärer |
1,98 |
1,98 |
1,98 |
1,98 |
|
|
|
|
|
Avskaffa den bortre gränsen i sjukförsäkringen1 |
0,10 |
0,41 |
0,39 |
0,38 |
Höjd sjuk- och aktivitetsersättning |
0,25 |
0,25 |
0,25 |
0,25 |
|
|
|
|
|
Höjt bostadstillägg för pensionärer |
0,20 |
0,40 |
0,40 |
0,40 |
|
|
|
|
|
Andra reformer |
|
|
|
|
Kultur |
0,23 |
0,24 |
0,24 |
0,24 |
|
|
|
|
|
Tillskott kommunerna |
1,51 |
3,02 |
3,02 |
3,02 |
|
|
|
|
|
Internationell klimatfinansiering |
0,50 |
0,50 |
0,50 |
0,50 |
Försvar (inkl. försvarsberedningen) |
0,68 |
0,80 |
1,24 |
1,44 |
|
|
|
|
|
Summa reformer |
25,35 |
35,03 |
35,88 |
35,23 |
|
|
|
|
|
29
PROP. 2014/15:1
Tabell 1.1 Reformer, finansiering och budgetförstärkningar i budgetpropositionen för 2015 (forts.)
Effekt på finansiellt sparande i offentlig sektor
Miljarder kronor |
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
Finansiering och budgetförstärkningar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Inkomstökningar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sänkt och fr.o.m. 2016 slopad nedsättning av socialavgifter för unga |
9,60 |
18,81 |
18,25 |
17,97 |
|
|
|
|
|
Sänkt och fr.o.m. 2016 slopat avdrag för pensionssparande |
3,09 |
4,45 |
4,45 |
4,45 |
|
|
|
|
|
Avtrappning av jobbskatteavdraget |
2,36 |
2,36 |
2,36 |
2,36 |
|
|
|
|
|
Höjda miljöskatter |
2,29 |
3,39 |
3,40 |
3,28 |
Särskild löneskatt för äldre |
1,55 |
1,50 |
1,47 |
1,46 |
|
|
|
|
|
Uppräkningen av gränsen för statlig inkomstskatt begränsas |
1,91 |
1,91 |
1,91 |
1,91 |
|
|
|
|
|
Slopat |
0,05 |
0,05 |
0,05 |
0,05 |
Halverat |
|
0,07 |
0,07 |
0,07 |
|
|
|
|
|
Höjd skatt på öl, vin, sprit och tobak |
1,67 |
1,40 |
1,47 |
1,54 |
|
|
|
|
|
Höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer |
0,25 |
0,25 |
0,25 |
0,25 |
|
|
|
|
|
Utgiftsminskningar |
|
|
|
|
Stimulansbidrag inom äldrepolitiken |
0,96 |
1,23 |
1,44 |
1,44 |
|
|
|
|
|
Avskaffa kömiljarden |
|
1,00 |
1,00 |
1,00 |
|
|
|
|
|
Generell neddragning |
0,23 |
0,88 |
0,88 |
0,88 |
Neddragning etableringslotsar |
0,10 |
0,40 |
0,69 |
0,59 |
|
|
|
|
|
Minskning av anordnarbidraget i sysselsättningsfasen |
0,30 |
0,09 |
0,08 |
0,14 |
|
|
|
|
|
Summa finansiering och budgetförstärkningar |
24,35 |
37,79 |
37,77 |
37,38 |
Övrigt (netto) |
1,12 |
3,65 |
4,49 |
5,11 |
|
|
|
|
|
Effekt offentliga finanser |
0,12 |
6,41 |
6,39 |
7,26 |
|
|
|
|
|
Beräkningsteknisk överföring till hushållen2 |
|
6,84 |
6,81 |
7,68 |
1Beredning av reformen pågår inom Regeringskansliet. Reformen ingår inte i beräknade utgiftsförändringar i denna proposition.
2Lämnar utrymme för bl.a. avskaffad bortre gräns för sjukförsäkringen.
30
1.1Det ekonomiska läget
Regeringen bedömer att det sker en gradvis återhämtning i svensk ekonomi under de närmaste åren. Trots detta finns det lediga resurser i ekonomin
1.1.1Svag återhämtning i omvärlden
Konjunkturåterhämtningen i omvärlden dämp- ades under inledningen av 2014. I euroområdet var tillväxten svag. Den amerikanska ekonomin präglades av en extremt kall vinter, vilket ledde till ett tillfälligt fall i BNP under första kvartalet. Under sommaren 2014 har det i många av Sveriges viktiga exportländer i euroområdet funnits indikationer på en fortsatt svag utveck- ling bl.a. till följd av ökad geopolitisk osäkerhet.
I euroområdet förväntas en viss uppgång i BNP under det andra halvåret 2014, men en svag kredittillväxt verkar fortfarande återhållande på utvecklingen. I andra delar av världen är utsik- terna bättre. Det finns tydliga tecken på en förhållandevis hög aktivitet i både amerikansk och brittisk ekonomi under det andra halvåret 2014.
Den internationella återhämtningen förväntas fortsätta 2015, främst driven av de avancerade ekonomierna med stöd av expansiv penning- politik och minskade finanspolitiska åtstram- ningar i dessa länder. I många länder förväntas tillväxten öka. Aktiviteten i euroområdet hålls dock tillbaka av att många ekonomier dras med en trög anpassning av konkurrenskraften och höga offentliga skuldnivåer. Den allt för ensidigt utformade åtstramningspolitiken har också bidragit till ökad arbetslöshet och till fattigdom.
1.1.2Återhämtning i svensk ekonomi
Svensk ekonomi befinner sig i en konjunktur- återhämtning. Det är framför allt hushållens konsumtion – som dock har varit ojämnt fördelad – som bidragit till återhämtningen. Den svaga internationella utvecklingen, i synnerhet i euroområdet, har dämpat exporttillväxten. Även
PROP. 2014/15:1
investeringarna i industrin har utvecklats svagare än förväntat.
Utvecklingen av förtroendeindikatorer tyder på en måttlig tillväxt i BNP under det andra halvåret 2014. Den politik som regeringen föreslår i denna proposition, med bl.a. högre offentlig konsumtion, bidrar till en högre till- växttakt 2015. Även en expansiv penningpolitik och ett förbättrat internationellt konjunkturläge bidrar till att tillväxten blir högre 2015 (se tabell 1.2). Ett förbättrat arbetsmarknadsläge bidrar också till en starkare utveckling av hushållens konsumtion.
Bostadsinvesteringar och ökande investeringar inom både industrin och tjänstebranscherna lämnar ett betydande bidrag till
Tabell 1.2 Makroekonomiska nyckeltal
Utfall för 2013, prognos för |
|
|
|
|||
Procentuell förändring om annat ej anges |
|
|
|
|||
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
BNP1 |
1,5 |
2,1 |
3,0 |
3,2 |
2,6 |
2,4 |
0,0 |
||||||
Sysselsatta3 |
1,0 |
1,3 |
1,4 |
1,2 |
0,9 |
0,8 |
Sysselsättningsgrad3 |
65,7 |
66,2 |
66,5 |
66,6 |
66,6 |
66,8 |
Arbetade timmar4 |
0,3 |
1,4 |
1,3 |
1,3 |
1,2 |
0,8 |
Produktivitet4,5 |
1,7 |
1,3 |
1,9 |
2,1 |
2,1 |
2,0 |
Arbetslöshet6 |
8,0 |
7,9 |
7,3 |
6,7 |
6,4 |
6,1 |
Timlöner7 |
2,5 |
2,8 |
2,9 |
3,3 |
3,5 |
3,5 |
KPI8 |
0,0 |
0,0 |
0,9 |
2,2 |
3,0 |
3,2 |
KPIF8 |
0,9 |
0,6 |
1,4 |
1,8 |
1,9 |
2,0 |
1Fasta priser, referensår 2013.
2Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.
3I åldern
4Kalenderkorrigerad.
5Näringslivet.
6I procent av arbetskraften,
7Mätt enligt konjunkturlönestatistiken.
8Årsgenomsnitt.
Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.
Hög arbetslöshet
Både sysselsättningen och arbetskraften har ökat i en förhållandevis hög takt de senaste måna- derna. Arbetslösheten ligger dock kvar på en hög nivå, kring 8 procent.
De framåtblickande indikatorerna tyder sam- mantaget på en fortsatt uppgång i sysselsätt- ningen 2014. I takt med att produktionen ökar snabbare får företagen ett större behov av att öka
31
PROP. 2014/15:1
arbetsstyrkan. Utvecklingen av sysselsättningen inom olika branscher förväntas dock skilja sig åt, då ökningarna främst är koncentrerade till tjänstebranscherna. Detta följer av stigande inhemsk efterfrågan, i synnerhet i form av en ökad konsumtion bland hushållen.
Sysselsättningen förväntas framöver öka snabbare än arbetskraften. Arbetslösheten minskar gradvis. Regeringens politik, med bl.a. ökad offentlig konsumtion och investeringar samt utbildningskontrakt,
Lågt resursutnyttjande och låg inflation
Resursutnyttjandet i företagen bedöms vara balanserat. Det finns däremot lediga resurser på arbetsmarknaden och många skulle därför kunna ta en anställning när efterfrågan på arbetskraft stiger. Det medför att resursutnyttjandet i ekonomin i dess helhet också bedöms vara lågt (se tabell 1.2). Resursutnyttjandet förväntas dock stiga
Inflationen har varit låg under en längre tid. Inflationen har pressats ned av låga importpriser och av ett lågt resursutnyttjande. Sedan mitten av 2013 har även priserna i tjänstesektorn, som främst styrs av inhemska faktorer, bidragit till att hålla nere inflationen. Inflationsutfallet har varit lågt även under inledningen av 2014 och inflationen i årstakt, mätt som konsument- prisindex med fast ränta, väntas sjunka för fjärde året i följd. På sikt väntas dock inflationen stiga i takt med att resursutnyttjandet ökar.
Förutsättningar för högre tillväxt
Ett högt sparande bland hushållen, en god utveckling av disponibelinkomsterna och en ökad ekonomisk trygghet ger utrymme för en förhållandevis hög tillväxt i hushållens konsum- tion de närmaste åren. Om den internationella efterfrågan dessutom växer i en relativt hög takt skapar det förutsättningar för en jämförelsevis hög
fortsatt hög takt
Risker för en svagare utveckling
Under sommaren och hösten 2014 har de geopolitiska spänningarna ökat på olika håll i omvärlden. Hittills har dock inga tydliga makro- ekonomiska effekter till följd av dessa spänningar kunnat observeras. Riskerna för en svagare utveckling har dock ökat. Risken för en svagare utveckling i euroområdet är betydande. Om de geopolitiska kriserna i omvärlden, t.ex. i Ukraina, allvarligt förvärras kan effekterna på världsekonomin i stort och även för svensk ekonomi bli betydande.
Tecknen på en god återhämtning i USA växer sig allt starkare. Därmed aktualiseras åter riskerna för oväntade penningpolitiska åtstram- ningar. Sådana skulle i sin tur bidra till ökade risker för hastigt reverserande globala kapital- flöden, framför allt i framväxande ekonomier med stora bytesbalansöverskott. En sådan utveckling kan destabilisera delar av det globala finansiella systemet och kan medföra att ränte- läget blir högre än vad som är förenligt med en återhämtning även i avancerade ekonomier.
Även klimatförändringarnas och extrema väderhändelsers effekter utgör en risk då de kan medföra stora kostnader både för enskilda och för samhället.
I Sverige utgör hushållens höga skuldsätt- ningsgrad och bostadsprisernas utveckling en risk i prognosen. I prognosen förutsätts bostads- priserna öka, om än i måttlig takt de närmaste åren. Samtidigt kan bostadspriserna stiga snabbare än vad prognosen förutsäger. Snabbt stigande bostadspriser medför att risken för stora bostadsprisfall ökar. En sådan utveckling, med en kombination av höga skulder och fallande bostadspriser, riskerar att få konse- kvenser för den makroekonomiska utvecklingen. En rad åtgärder för att minska riskerna i det finansiella systemet och med hushållens skuld- sättning har vidtagits de senaste åren. Regeringen och ansvariga myndigheter kommer noga följa utvecklingen för att se om ytterligare åtgärder blir nödvändiga.
32
Bredare mått på välfärd och samhällsutveckling
Förutom att vara en av de viktigaste indika- torerna för att mäta ekonomisk aktivitet och tillväxt, används
Under mandatperioden kommer nya mått för samhällsutvecklingen att utvecklas, som utöver BNP även tar hänsyn till miljöpåverkan, livs- kvalitet och sociala faktorer. För närvarande har en utredare i uppdrag att kartlägga och föreslå mått på utvecklingen av livskvaliteten i Sverige (dir. 2014:68). Resultatet av utredningen kommer vara en viktig del i det fortsatta arbetet.
1.2Offentliga finanser
Den offentliga sektorns sparande, inkomster minus utgifter, befinner sig i ett bekymmersamt läge. Vid ingången av finanskrisen uppvisade den offentliga ekonomin ett betydande överskott. År
Ordning och reda i statsfinanserna är grunden för en stark välfärd, stigande sysselsättning och en långsiktigt hållbar politik. De senaste årens ofinansierade skattesänkningar behöver ersättas av en ordning där reformer genomförs på ett ansvarsfullt sätt. Utgångspunkten är att regeringens förslag finansieras fullt ut. Under- skottet i de offentliga finanserna ska steg för steg minska så att Sverige inte längre bryter mot det finanspolitiska ramverket.
PROP. 2014/15:1
1.2.1Utvecklingen av de offentliga finanserna
När finanskrisen inleddes 2008 var det finansiella sparandet högt. I detta läge var en aktiv finans- politik väl avvägd för att dämpa finanskrisens effekter på tillväxten och arbetslösheten. Att genomföra stora permanenta skattesänkningar i stabiliseringspolitiskt syfte var emellertid inte väl avvägt. Till exempel har Finanspolitiska rådet framhållit att den förra regeringen i större utsträckning borde ha använt temporära insatser för att möta konjunkturnedgången. Den förra regeringen genomförde därtill omfattande ofinansierade reformer under de senaste åren, trots att konjunkturläget hade förbättrats. Underskotten har därför vuxit och förväntas i år uppgå till ca 90 miljarder kronor.
Den offentliga sektorn redovisade 2013 ett finansiellt sparande på
Staten och kommunsektorn bedöms uppvisa underskott under både 2014 och 2015, medan ålderspensionssystemet väntas vara i balans dessa år. Den förstärkning av det finansiella sparandet som förutses fr.o.m. 2015 sker i huvudsak inom staten. Det finansiella sparandet i ålders- pensionssystemet bedöms gradvis försvagas hela perioden fram till 2018. Den kommunala sektorn förväntas redovisa ett negativt men stabilt finansiellt sparande, medan sektorns ekonomiska resultat är positivt under hela perioden.
Till följd av underskotten i den offentliga sektorn bedöms bruttoskulden som andel av BNP öka något 2014. Bruttoskulden förväntas därefter gradvis minska till 34 procent av BNP fram till 2018.
33
PROP. 2014/15:1
Tabell 1.3 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser
Miljarder kronor. Utfall 2013, prognos |
|
|
||||
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
Inkomster |
1 861 |
1 877 |
1 990 |
2 104 |
2 209 |
2 312 |
Procent av BNP |
49,3 |
48,1 |
48,6 |
48,9 |
49,0 |
49,1 |
Skatter och avgifter |
1 614 |
1 651 |
1 754 |
1 858 |
1 951 |
2 042 |
Procent av BNP |
42,7 |
42,3 |
42,8 |
43,1 |
43,3 |
43,4 |
Övriga inkomster |
247 |
226 |
236 |
246 |
259 |
270 |
Utgifter |
1 912 |
1 964 |
2 036 |
2 118 |
2 211 |
2 289 |
Procent av BNP |
50,6 |
50,3 |
49,7 |
49,2 |
49,1 |
48,6 |
|
|
|
|
|
|
|
Finansiellt sparande |
23 |
|||||
Procent av BNP |
0,0 |
0,5 |
||||
Strukturellt sparande |
|
|
|
|
|
|
Procent av BNP |
0,1 |
0,0 |
0,0 |
0,5 |
||
|
|
|
|
|
|
|
Konsoliderad |
|
|
|
|
|
|
bruttoskuld |
1 457 |
1 569 |
1 619 |
1 636 |
1 637 |
1 604 |
Procent av BNP |
38,6 |
40,2 |
39,5 |
38,0 |
36,3 |
34,1 |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
1.2.2Finanspolitikens inriktning
Uppföljning av överskottmålet
Överskottsmålet anger att det finansiella sparandet i den offentliga sektorn ska motsvara 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. I tabell 1.4 redovisas det genomsnittliga finansiella sparandet under den senaste tioårsperioden med utfallsdata till- sammans med de indikatorer som används för att stämma av budgetutrymmet mot överskotts- målet i ett framåtblickande perspektiv. Eftersom överskottsmålet främst utgör ett framåt- blickande riktmärke för finanspolitiken följs målet i första hand upp i ett framåtblickande perspektiv. En bakåtblickande analys görs dock för att se om det funnits systematiska fel i finanspolitiken som minskar sannolikheten att målet nås i framtiden. Under tioårsperioden
över den |
senaste |
1 procent |
av BNP förklaras delvis av låg- |
konjunkturens effekter på de offentliga finanserna, men också av att de ofinansierade åtgärder som den förra regeringen vidtagit inte varit förenliga med överskottsmålet.
Tabell 1.4 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet
Procent av BNP respektive potentiell BNP |
|
|
|
|
|||
Utfallsdata för 2013 och prognoser |
|
|
|
||||
|
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
|
Finansiellt sparande |
0,5 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bakåtblickande |
|
|
|
|
|
|
|
tioårssnitt |
0,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sjuårsindikatorn |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Strukturellt sparande |
0,1 |
0,0 |
0,0 |
0,5 |
1 Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet minskas med BNP
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
En framåtblickande analys visar att sparandet ligger långt under den målsatta nivån. Både sjuårsindikatorn och det strukturella sparandet är 2014 ca 2 procentenheter under den målsatta nivån om 1 procent av BNP.
Regeringens sammantagna bedömning är att det finansiella sparandet tydligt avviker från överskottsmålet.
Budgetutrymmet 2015
Såväl det faktiska finansiella sparandet som det strukturella sparandet har försämrats de senaste åren. De offentliga finanserna förväntas fortsatt visa underskott 2015. Sparandet har tydligt underskridit överskottsmålet under de senaste åren.
Att många av de åtgärder som vidtagits av den förra regeringen varit permanenta innebär att sparandet inte återvänt till den tidigare nivån, trots att konjunkturläget har förbättrats. Det strukturella sparandet har försämrats med omkring 2 procentenheter mellan 2006 och 2014, främst till följd av att den förra regeringen sänkte skatterna med sammantaget ca 130 miljarder kronor. Trots konjunkturuppgång och försämrade statsfinanser fortsatte den förra regeringen att genomföra ofinansierade skatte- sänkningar. Även om det finansiella sparandet stärks över prognosperioden förväntas det ligga under den målsatta nivån även när resurs- utnyttjandet bedöms vara i balans 2017 och 2018.
Att regeringen i denna proposition, i enlighet med budgetlagen, redogör för riksdagen att en tydlig avvikelse från överskottsmålet föreligger och hur denna avses hanteras är en del i att återupprätta respekten för överskottsmålet.
I vilken takt som avvikelsen från överskotts- målet ska korrigeras bör i enlighet med det
34
finanspolitiska ramverket baseras på en samlad bedömning utifrån
Regeringens samlade bedömning är att utrymmet för ofinansierade reformer är obefintligt och att de reformer som föreslås i denna proposition bör vara finansierade fullt ut. Detta innebär att såväl det finansiella som det strukturella sparandet stärks mellan 2014 och 2015.
Ett av de stora problemen de senaste åren har varit att finanspolitiken styrts av osäkra prog- noser om ett högt sparande långt fram i tiden. Dessa prognoser har inte realiserats och under- skotten har i stället ökat. Det är därför viktigt att fokusera på det regeringen främst styr över, budgeten för det närmaste året.
För att det finansiella sparandet ska nå 1 procent av BNP avser regeringen även fortsätt- ningsvis bedriva en politik som leder till att det strukturella sparandet stärks samtidigt som stabiliseringspolitisk hänsyn tas. Det strukturella sparandet ligger i utgångsläget långt under 1 procent och bör föras mot 1 procent i en väl avvägd takt som värnar samhällsekonomisk balans. I nuläget krävs att det strukturella sparandet stärks med 74 miljarder kronor för att det ska nå 1 procent under mandatperioden. Eftersom resursutnyttjandet har varit lågt under en lång tid, och utsikterna om en fortsatt återhämtning är mycket osäkra, är det viktigt att finanspolitiken inte försvårar återgången till fullt resursutnyttjande. Det bedöms därför inte vara lämpligt att genomföra de ytterligare åt- stramningar som skulle krävas för att nå 1 procents sparande under mandatperioden.
Det strukturella underskottet är för när- varande så stort att ett finansiellt sparande om 1 procent inte kan förväntas nås under inne- varande mandatperiod. Detta kommer att ta ytterligare något år. Eftersom den offentliga skuldsättningen är förhållandevis låg kan sparandet återföras till 1 procent i en takt som tar stabiliseringspolitisk hänsyn utan att hållbarheten i de offentliga finanserna äventyras. Om en allvarlig störning drabbar ekonomin
PROP. 2014/15:1
riskerar återgången till 1 procent att förskjutas ytterligare framåt i tiden.
1.2.3Finansiering
Finanspolitiken måste framöver få en mer ansvarsfull inriktning där överskottsmålet respekteras. De senaste årens ofinansierade reformer behöver ersättas av en ordning där reformer genomförs på ett ansvarsfullt sätt. I denna proposition föreslås och aviseras reformer om ca 25 miljarder kronor 2015 som till följd av infasning uppgår till ca 35 miljarder kronor per år fr.o.m. 2016. Reformerna är fullt finansierade.
Nedsättningen av socialavgifterna för unga har inte varit effektiv för att motverka den höga ungdomsarbetslösheten. Regeringen föreslår därför att nedsättningen avvecklas i två steg, för att bl.a. finansiera mer effektiva insatser för unga.
Regeringen föreslår att avdragsrätten för privat pensionssparande minskas 2015 och aviserar att den slopas 2016. Regeringen föreslår vidare att en särskild löneskatt för äldre införs, vilken också ökar likformigheten i beskattningen av förvärvsinkomst.
Dessutom föreslår regeringen att upp- räkningen av skiktgränsen för statlig inkomst- skatt begränsas till KPI 2015. En avtrappning av jobbskatteavdraget genomförs för dem med höga inkomster. Förslagen bidrar till att minska inkomstskillnaderna.
Framgångar inom klimatpolitiken nås effektivast genom väl utformade och generellt verkande ekonomiska styrmedel, såsom miljö- och energiskatter. Därför har en aktiv klimatpolitik positiva effekter både för vår gemensamma framtid och för budgetutrymmet ur ett kortare perspektiv. Den grundläggande principen är att förorenaren ska betala för sin miljöpåverkan. Om denna princip iakttas kan de olika målsättningarna nås på ett rättvist sätt och till lägsta möjliga kostnad för samhället. Regeringens förslag i denna proposition medför att miljöskatternas miljöstyrande effekter ökar, bl.a. genom höjd skatt på avfall, naturgrus, bekämpningsmedel och lätta fordon.
Skattelättnader för tjänster i hemmet utnyttjas främst av dem med höga inkomster. Det maximala avdraget för s.k.
35
PROP. 2014/15:1
bestämmelse om skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete slopas den 1 januari 2015. Regeringen kommer att föreslå att RUT- avdraget begränsas ytterligare fr.o.m. 2016 med avseende på vilka tjänster som ingår, t.ex. kockar och bartenders samt poolrengöring inomhus. Skattereduktionen för gåvor bör avskaffas fr.o.m. 2016. Andra intäktsförstärkningar som regeringen föreslår är höjda skatter på tobak, alkohol och termisk effekt i kärnkraftsreaktorer.
Även förstärkningar på budgetens utgiftssida bidrar till finansieringen av prioriterade satsningar. Det sker bl.a. genom en minskning av uppräkningen av samtliga anslag som pris- och löneomräknas, såväl förvaltningsanslag för myndigheter under regeringen som investerings- anslag.
Den främsta strategin för att klara välfärdens finansiering i framtiden, när andelen äldre stiger och efterfrågan på välfärdstjänster ökar, är att minska arbetslösheten och öka sysselsättningen. Skatteintäkterna behöver öka liksom produkt- iviteten i den offentliga sektorn förbättras. Ny teknik och nya arbetsformer gör det möjligt att minska kostnaderna för att utföra offentliga välfärdstjänster. Det ger också möjlighet till att skapa nya lösningar som är billigare och bättre.
Regeringen aviserar i denna proposition skattehöjningar fr.o.m. 2016 som överstiger budgeteffekten för
Regeringen har därutöver ambitionen att införa en skatt på den finansiella sektorn fr.o.m. 2016. En sådan typ av skatt bedöms av Företagsskattekommittén (SOU 2014:40) kunna ge ökade skatteintäkter om ca 4 miljarder kronor per år. Regeringen avser även att tillsätta en utredning för att undersöka hur större infrastrukturprojekt kan finansieras genom uttag av en särskild skatt eller avgift.
1.2.4Utgiftstakets nivå
Utgiftstaket utgör en övre gräns för stats- budgetens utgiftsnivå. Genom utgiftstaket ges riksdag och regering förbättrade möjligheter till kontroll och styrning av utgifterna. Riksdagens beslut om utgiftstaket är ett av verktygen för att ge budgetprocessen dess centrala medelfristiga perspektiv. Ett flerårigt utgiftstak skapar förutsättningar för att den faktiska utgifts- utvecklingen sammanfaller med den långsiktigt önskvärda genom att beslutet om de totala utgifterna i högre grad behöver utgå från ekonomins långsiktiga produktionsförmåga och synen på hur stort ett rimligt skatteuttag bör vara. En medelfristig budgetprocess med fleråriga utgiftstak tydliggör effekterna av politiska beslut under flera år efter det aktuella budgetåret och skapar en bindande långsiktighet i budgetbesluten.
Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen lämna förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande året. I enlighet med budgetlagen lämnas i denna proposition ett förslag till utgiftstak för 2017 och en bedömning av utgiftstaket för 2018. Efter att utgiftstakets nivå fastställts av riksdagen ändras det normalt inte. I det finanspolitiska ramverket lämnas dock utrymme för att en ny regering ska kunna föreslå nya nivåer på utgiftstaket för år som redan fastställts. Utan en sådan ordning skulle en ny regerings möjligheter att vidta förändringar i finanspolitiken kraftigt begränsas. Regeringen föreslår med stöd av denna ordning nya nivåer på utgiftstaket för 2015 och 2016 (se tabell 1.5).
36
Tabell 1.5 Utgiftstakets nivåer
Miljarder kronor om inget annat anges |
|
|
|
|
|
|
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
Av riksdagen beslutade |
|
|
|
|
|
utgiftstak |
1 107 |
1127 |
1167 |
|
|
Regeringens förslag till |
|
|
|
|
|
utgiftstak |
|
1 160 |
1 207 |
1 265 |
1 322 |
Utgiftstak, |
|
|
|
|
|
procent av potentiell BNP |
27,6 |
28,0 |
28,0 |
28,0 |
28,0 |
|
|
|
|
|
|
Takbegränsade utgifter |
1 094 |
1 134 |
1 174 |
1 214 |
1 244 |
Budgeteringsmarginal |
13 |
26 |
33 |
51 |
78 |
|
|
|
|
|
|
Budgeteringsmarginal, |
|
|
|
|
|
procent av takbegränsade |
|
|
|
|
|
utgifter |
1,2 |
2,3 |
2,8 |
4,2 |
6,2 |
|
|
|
|
|
|
Budgeteringsmarginal, |
|
|
|
|
|
procent av BNP |
0,3 |
0,6 |
0,8 |
1,1 |
1,6 |
|
|
|
|
|
|
Strukturellt sparande |
|
|
|
|
|
offentlig sektor, procent av |
|
|
|
|
|
BNP |
0,0 |
0,0 |
0,5 |
1 Regeringen lämnar en bedömning av utgiftstakets nivå för 2018 i denna proposition.
Källa: Egna beräkningar.
Utgiftstakets |
nivå för |
2015 |
bör |
höjas med |
33 miljarder |
kronor så |
att |
det |
rymmer de |
finansierade reformer som regeringen föreslår i denna proposition och en lämplig säkerhets- marginal. För
1.3Reformer för jämställdhet
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. De ska också ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Varken kvinnor eller män ska begränsas av sitt kön, vare sig på arbets- marknaden eller i livet i övrigt.
Jämställdhet är i grunden en demokrati- och rättvisefråga. Jämställdhet bidrar också till ekonomisk utveckling genom att både kvinnors och mäns potential främjas och tillvaratas. Det är därför viktigt att politiken har ett jämställdhets- perspektiv som integreras i all verksamhet och i alla steg av beslutsfattandet. Jämställdhet är
PROP. 2014/15:1
emellertid inte bara ett ansvar för politiken, utan för alla i samhället, inte minst arbetsmarknadens parter och arbetslivet i stort.
Kvinnors löner och inkomster är betydligt lägre än mäns. År 2012 hade kvinnor i för- värvsaktiv ålder drygt 80 procent av mäns disponibla årsinkomst, en skillnad som mot- svarar ungefär 48 000 kronor på ett år. Inkomst- skillnaden mellan kvinnor och män kan till stor del förklaras av skillnader på arbetsmarknaden och att kvinnor tar en större del av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Under den förra regeringens mandatperioder har inkomst- skillnaderna mellan kvinnor och män ökat.
Trots ett flertal reformer och informations- insatser i syfte att få föräldrar att dela mer lika på föräldraledigheten är uttaget av föräldrapenning fortfarande mycket ojämnt fördelat mellan kvinnor och män. Kvinnors långa förvärvs- avbrott jämfört med mäns får både direkta och indirekta effekter på inkomsten, dels genom att påverka deras arbetsvillkor, möjligheter till befordringar och löneutveckling, dels genom att bidra till att det grundläggs ett huvudansvar för barn och hushållsarbete med deltidsarbete, och en deltidslön, som följd. Detta får på sikt även effekter på pensionen. Huvudansvaret för barn och hushållsarbete kan också leda till ökad risk för sjukskrivning. Mot denna bakgrund behövs reformer för att snabbare få till stånd en mer jämställd fördelning av det obetalda hemarbetet och föräldraledigheten.
Kommuner har i dag möjlighet att införa vårdnadsbidrag som gör det möjligt för föräldrar att vara hemma med barn som är mellan 1 och 3 år gamla. Majoriteten av de som utnyttjar vårdnadsbidraget är kvinnor. Vårdnadsbidraget riskerar att försvåra etableringen på arbets- marknaden, framför allt för kvinnor med en svag ställning på arbetsmarknaden. Vårdnadsbidraget kan därför leda till minskad ekonomisk jäm- ställdhet mellan kvinnor och män.
Regeringens reformer
Att förebygga och motverka våld och andra former av övergrepp mot kvinnor är högt prioriterat av regeringen. Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande samhällsproblem. Därför föreslår regeringen en rad insatser.
För att förbättra samordning och samverkan föreslår regeringen att 50 miljoner kronor avsätts
37
PROP. 2014/15:1
per år
Regeringen bedömer att de ideella kvinno- jourernas arbete bör stärkas genom en förstärkning av verksamhetsstödet. Stödet ska bidra till ökad långsiktighet och bättre planer- ingsförutsättningar för de aktuella kvinno- jourerna. I syfte att ytterligare stärka de ideella kvinnojourernas arbete föreslår regeringen att 100 miljoner kronor i verksamhetsstöd avsätts årligen fr.o.m. 2015.
Av de insatser som tidigare vidtagits för att få föräldrar att dela mer lika på föräldrapenning- dagarna är det införandet av reserverade månader som haft tydligast effekt. Regeringen aviserar därför att ytterligare en månad av föräldra- penningen ska reserveras för vardera föräldern fr.o.m. 2016. Regeringen vill även se över föräldraförsäkringen med avseende på stjärn- familjer.
Jämställdhetsbonusen har inte haft någon mätbar effekt på uttaget av föräldrapenning. Därför aviserar regeringen ett avskaffande av jämställdhetsbonusen fr.o.m. 2017.
Eftersom vårdnadsbidraget kan förstärka den ekonomiska ojämställdheten mellan kvinnor och män har regeringen för avsikt att under nästa år avskaffa möjligheten för kommuner att bevilja vårdnadsbidrag.
Regeringen föreslår insatser som förbättrar ekonomin för de barnfamiljer som har de lägsta inkomsterna, inte minst ensamstående mödrar som generellt har sämre ekonomi än andra grupper. För att förbättra ensamstående föräldrars ekonomi föreslås en höjning av under- hållsstödet med 300 kronor per månad och barn. Dessutom föreslås en höjning av grundnivån i föräldrapenningen från 225 till 250 kronor per dag. Höjningen av grundnivån förstärker ekonomin, framför allt för unga föräldrar som inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden och de som av andra skäl inte uppfyller krav på att få föräldrapenning på sjukpenningnivå.
1.4Reformer för fler jobb
Regeringen vägleds av målet att antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i
ekonomin ska öka så mycket att Sverige 2020 har lägst arbetslöshet i EU. Det är avgörande för en god ekonomisk utveckling och utgör grunden för ett Sverige som håller ihop.
Sedan 2006 har betydande skattesänkningar genomförts. Men denna politik har inte fått avsett resultat i form av jobb och sysselsättning. Den svenska sysselsättningsgraden var 2014 ungefär lika hög som 2007.
Arbetslösheten är i dag hög ur ett historiskt perspektiv, men även i förhållande till många andra jämförbara länder. Sedan 2007 har antalet arbetslösa ökat med ungefär 100 000 personer och andelen arbetslösa har ökat från 6,1 procent till ca 8 procent av arbetskraften. Arbetslösheten är ungefär lika hög för kvinnor som för män. Däremot är kvinnors sysselsättningsgrad väsentligt lägre än mäns och deltidsarbets- lösheten högre.
Ungdomsarbetslösheten är i dag över 20 procent. Andelen av arbetskraften som har varit arbetslösa i mer än två år har ökat från 0,5 procent till 1,4 procent sedan 2007 (se diagram 1.1). Detta är särskilt allvarligt eftersom chanserna att få ett arbete minskar med tiden som arbetslös. Därför föreslår regeringen att insatserna för att öka sysselsättningen särskilt riktas in på unga arbetslösa och långtids- arbetslösa.
Diagram 1.1 Arbetslöshet och långtidsarbetslöshet |
|
|
||||||||||||
Procent av arbetskraften |
|
|
|
|
|
Procent av arbetskraften |
||||||||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,6 |
9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,2 |
7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,8 |
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,4 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Arbetslöshet (vänster axel) |
|
|
|
|
|
|
|||||
1 |
|
|
|
Andel långtidsarbetslösa i över 2 år (höger axel) |
0,2 |
|||||||||
|
|
|
|
|||||||||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,0 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
08 |
09 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
|
Anm.: Arbetslöshet avser åldersgruppen |
||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Källor: Statistiska centralbyrån och Arbetsförmedlingen. |
|
|
|
|
|
För att stärka sysselsättningen, och på så sätt minska den omfattande arbetslösheten, krävs en ny politik inom flera områden. Detta innebär, förutom arbetsmarknads- och utbildnings- insatser, ökade offentliga investeringar i exempelvis infrastruktur och minskad klimat-
38
påverkan, samt satsningar på en aktiv näringspolitik. Därutöver krävs hög kvalitet i välfärden och fungerande socialförsäkringar som stödjer människor att komma tillbaka till hälsa och arbete, och en arbetslöshetsförsäkring som underlättar omställningen på arbetsmarknaden.
Sverige behöver ett modernt, hållbart och rättvist arbetsliv. Ordning och reda ska gälla på arbetsmarknaden. Missbruket av visstids- anställningar ska stoppas. Svenska löner och villkor ska gälla alla som jobbar i Sverige. Heltid ska vara normen med deltid som en möjlighet.
1.4.1En aktiv näringspolitik
Sverige är ett av världens mest öppna, innovativa och konkurrenskraftiga länder. För att lång- siktigt stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för nya jobb krävs en aktiv näringspolitik. Förutsättningarna för innovation, företagande och export behöver därför förbättras och insatser för stärkt samverkan genomföras.
Sverige är ett litet exportberoende land som förlitar sig på sin konkurrenskraft på globala marknader. Svenska företag ska konkurrera med kompetens, produktivitet och innovations- förmåga, inte med låga löner.
Svenska företag ska visa vägen för hållbara innovationer och Sverige ska ligga i framkant i klimatomställningen. Det innebär att Sverige kan börja ta vår beskärda del av ansvaret för det globala miljöarbetet – ett större ansvar än tidigare. Därtill ger det både bättre livskvalitet och fler arbetstillfällen.
Sverige ska ha en modern nyindustrialiserings- strategi. Hela innovationskedjan ska stärkas.
Regeringens reformer
Ett innovationsråd under statsministerns ledning inrättas för att stödja regeringens arbete med innovationsfrågor. Rådet ska bestå av ansvariga ministrar i regeringen och företrädare för branscher, akademi och fackliga organisationer. En innovationsstrategi ska tas fram och innovationspolitiken genomlysas.
Möjligheterna till sociala och miljömässiga upphandlingar ska förbättras i hela den offentliga sektorn. En ny organisation för upphandlings- stöd bildas 2015 dit nuvarande upphandlingsstöd
PROP. 2014/15:1
i Konkurrensverket flyttas. Den nya organisationen ska ha ett brett perspektiv där miljö, sociala hänsyn och innovationer ingår. Det ska säkerställas att det värdefulla arbetet, som tidigare bedrevs inom Miljöstyrningsrådet, med att utveckla och förvalta kriterier som beaktar miljö- och sociala hänsyn i offentliga upp- handlingar, ska bedrivas med samma kvalitet i det nya upphandlingsstödet.
De nya
Ett arbete ska inledas för att möjliggöra för statliga myndigheter och andra offentliga aktörer att utveckla sin kompetens och förmåga rörande innovationsupphandlingar.
Regeringen avser att se över systemet för statliga riskkapitalbolag i syfte att stötta tidiga faser i utvecklingsprojekt och har för avsikt att ändra verksamhetsinriktningen för Fourier- transform AB. Under mandatperioden har regeringen för avsikt att ta fram särskilda samverkansprogram inom t.ex. klimatteknik och life science.
Företagens exportmöjligheter ska tas tillvara och utvecklas. Fler företag ska kunna exportera och söka sig till nya marknader. En export- strategi tas därför fram. Regeringen föreslår en förstärkning av exportfrämjandet genom att Sveriges export- och investeringsråd tillförs 80 miljoner kronor per år
39
PROP. 2014/15:1
Företagens villkor ska också stärkas genom enklare regler och minskade sjuklönekostnader, vilket särskilt gynnar små företag. Dagens högkostnadsskydd mot höga sjuklönekostnader utgår från den genomsnittliga sjuklöne- kostnaden för samtliga arbetsgivare och tar därmed inte hänsyn till att mindre företag generellt sett har lägre sjukfrånvaro än större företag. Regeringen föreslår därför att dagens skydd ersätts av en ny ersättning för höga sjuk- lönekostnader som blir mer träffsäker i sin utformning.
I syfte att förbättra små och medelstora företags möjligheter till rådgivning, lån och risk- kapital förstärks anslaget till Almi Företags- partner AB med 130 miljoner kronor per år
Vidare avser regeringen att satsa 20 miljoner kronor årligen
På grund av skillnaden i skattesats mellan inkomstslagen tjänst och kapital finns det regler, de s.k.
1.4.2En aktiv arbetsmarknadspolitik och förbättrad matchning genom utbildning
Samtidigt som 400 000 personer står till arbets- marknadens förfogande utan att ha lyckats hitta ett arbete, har svenska företag problem att hitta personal med rätt kompetens. Dessutom har många utrikes födda arbeten som inte motsvarar deras kvalifikationer. Den svenska ekonomin underpresterar i förhållande till sin potential. Det finns flera förklaringar till denna utveckling. Det handlar bl.a. om en kortsiktig och stelbent arbetsmarknadspolitik, diskriminering, passivitet i styrningen av de institutioner som ska stödja arbetslösa och arbetsgivare i mötet med varandra, underinvesteringar i utbildning, och
socialförsäkringar som i allt för liten utsträckning stödjer människor att förbättra sin hälsa och att komma tillbaka till arbete. Arbetet med att motverka och förebygga diskriminering ska ske genom en rad insatser på alla nivåer inom olika delar av samhället.
Ingen ska behöva inleda sitt vuxna liv med arbetslöshet. Människor som inleder sitt vuxenliv med en längre tid av arbetslöshet riskerar att få en lägre livsinkomst och lider större risk för ohälsa och social utsatthet. Regeringens mål är därför att ingen ung människa ska behöva gå arbetslös i mer än 90 dagar. För att möta problemet med ungdoms- arbetslösheten behövs investeringar i såväl jobb, som i praktikplatser och utbildning. Arbetslösa unga måste få ändamålsenligt stöd att söka arbete. Under den senaste tioårsperioden har de som saknar gymnasieutbildning drabbats särskilt hårt på arbetsmarknaden (se diagram 1.2). Insatser för att förbättra dessa individers chanser på arbetsmarknaden måste därför göras, inte minst genom insatser för att fler ska slutföra en gymnasieutbildning.
Diagram 1.2 Arbetslöshet efter utbildningsnivå
Andel av arbetskraften,
18 |
|
|
|
|
|
|
|
|
16 |
|
Grundskola |
|
|
|
|
|
|
|
Gymnasium |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
||
14 |
|
Eftergymnasial |
|
|
|
|
|
|
12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
Anm.: Tidsseriebrott 2007/08.
Källa: Statistiska centralbyrån.
Samhället ska inte ge upp hoppet om att någon som kan och vill arbeta ska återgå till arbete oavsett hur länge individen varit arbetslös. De insatser som långtidsarbetslösa hänvisats till har varit ineffektiva och har inte i tillräcklig ut- sträckning tagit vara på individens erfarenhet och kompetens. Mycket få deltagare i syssel- sättningsfasen i jobb- och utvecklingsgarantin, tidigare benämnd Fas 3, går vidare till arbete eller studier. Regeringen anser därför att syssel- sättningsfasen ska ersättas med en mer aktiv arbetsmarknadspolitik.
40
Regeringen avser att införa ett sammanhållet nationellt och permanent system för validering.
Företagshälsovården är en viktig aktör i arbetslivet. Regeringen ska ta initiativ till att, i samverkan med arbetsmarknadens parter, skapa en effektiv kvalitetssäkrad företagshälsovård som genom kollektivavtal omfattar fler arbetstagare. Det är viktigt att främja kompetensförsörjningen inom företagshälsovården.
Regeringens reformer
För att säkra kompetensförsörjningen i välfärden och samtidigt se till att unga arbetslösa inte lämnas i passivitet utan snabbt kommer i jobb, utbildning eller praktik föreslår regeringen att traineejobb i välfärden införs under 2015. Inom ramen för traineejobben ska unga arbetslösa ges möjlighet att arbeta 75 procent i välfärdssektorn och samtidigt få relevant yrkesutbildning på 25 procent av tiden. Traineejobb ska riktas till de unga som står långt från arbetsmarknaden. Se tabell 1.6 för de beräknade volymer som regeringens arbets- och utbildningspolitik i budgetpropositionen för 2015 bedöms medföra.
Sysselsättningsfasen ska avvecklas. År 2015 tas viktiga steg för att avveckla sysselsättningsfasen (Fas 3) genom att extratjänster införs i välfärden. Med en ersättning som motsvarar kollektiv- avtalsenlig lön ska de individer som erhåller en extratjänst kunna utföra välbehövda uppgifter och förstärka de verksamheter som de får arbete inom. I det fall avvecklingen av sysselsättnings- fasen skulle visa sig fortskrida allt för långsamt är regeringen beredd att återkomma med ytterligare åtgärder.
Tabell 1.6 Beräknade volymer i regeringens arbetsmarknads- och utbildningspolitik i budgetpropositionen för 2015
Årsgenomsnitt
|
2015 |
2016 |
Traineejobb |
3 200 |
9 000 |
|
|
|
Extratjänster |
4 400 |
24 000 |
|
|
|
Utbildningskontraktet |
7 275 |
7 135 |
Universitet och högskolor |
5 000 |
7 925 |
|
|
|
Yrkeshögskolan |
2 000 |
4 000 |
|
|
|
Komvux/yrkesvux |
10 000 |
10 000 |
Folkhögskola - allmän kurs |
1 500 |
2 000 |
|
|
|
Totalt |
33 375 |
64 060 |
Källa: Egna beräkningar.
PROP. 2014/15:1
Det ska vara möjligt för deltagare i syssel- sättningsfasen att studera kortare kurser (upp till 1 år), med bibehållet aktivitetsstöd vid den kommunala vuxenutbildningen, högskolan och yrkeshögskolan. Utbildningen ska dessutom bedömas medföra förbättrade förutsättningar för att få ett jobb på den reguljära arbetsmarknaden.
Många av de som i dag är långtidsarbetslösa eller står utanför arbetsmarknaden har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning eller ohälsa. Även personer som har jobb och drabbas av sådan ohälsa eller funktionsned- sättning löper risk för försvagad anknytning till arbetsmarknaden. Regeringen avser därför att se över förutsättningarna för att förstärka möjligheterna till arbete och sysselsättning utifrån bl.a.
De arbetslösa måste få möjlighet till kompetensutveckling för att kunna ta de jobb som växer fram och stöd att hitta rätt jobb. Arbetsförmedlingen har en central roll i sammanhanget. Regeringen avser därför att reformera myndigheten för att förbättra dess förmåga att stärka arbetsmarknadens funktions- sätt. Regeringen anser vidare att det är viktigt att Arbetsförmedlingen har goda förutsättningar att genomföra de föreslagna reformerna inom arbetsmarknadspolitiken, t.ex. extratjänsterna, traineejobben och utbildningskontraktet samt upprätthålla kvaliteten i arbetet med nyanländas etablering. Regeringen föreslår därför att anslaget till myndigheten ökas.
Regeringen föreslår också att yrkeshögskolan byggs ut med motsvarande 2 000 utbildnings- platser 2015. För 2016 och framåt aviseras ytterligare 2 000 utbildningsplatser. Regeringen föreslår samtidigt att medel avsätts för en ökning av såväl yrkesutbildningar som studie- förberedande utbildningar inom den kommunala vuxenutbildningen med 10 000 utbildnings- platser fr.o.m. 2015.
Gymnasieskolans nationella program ska förbereda eleverna för ett långt yrkesliv, oavsett om eleverna vill söka arbete direkt efter gymnasieexamen, gå en eftergymnasial yrkes- utbildning, eller läsa på högskola och universitet. För att säkerställa att arbetsgivare inom varje bransch kan nyrekrytera och att unga människor kan få ett arbete, behöver varje nationellt gymnasieprogram ge en bred kunskapsbas som är nödvändig såväl i arbetslivet som för vidare studier.
41
PROP. 2014/15:1
På dessa punkter misslyckas svensk gymnasie- skola i dag i allt för stor utsträckning. Resultatet av att minska de gemensamma ämnenas omfattning och ta bort högskolebehörigheten för gymnasieskolans yrkesprogram har varit nedslående. Yrkesprogrammen har minskat i attraktivitet, inte ökat, som avsikten var. För att säkerställa rekryteringsbasen inom varje bransch och yrkesgrupp, inte minst inom vården och inom industrin, behöver tydliga insatser för dessa programs attraktivitet göras. Dessutom behöver yrkesprogrammens samverkan med arbetsmarknaden stärkas.
För unga arbetslösa i åldrarna
Regeringen prioriterar programmet för den Europeiska socialfonden
Tillgången till högre utbildning behöver öka. Allt fler söker sig till högskolor och universitet och en tydlig arbetskraftsbrist håller på att uppstå för ett antal akademiskt utbildade yrkes- grupper. Utbildningskvaliteten ska stärkas, särskilt för de utbildningar som präglas av begränsad kontakt mellan studenter och deras lärare. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att högskolan byggs ut med fokus på bristutbildningar. För 2015 föreslås en utökning om 5 000 helårsplatser vid högskolor och universitet. Platserna ökar successivt för att 2018 uppgå till drygt 14 000.
För att stärka kvaliteten i högskolan föreslår regeringen att 125 miljoner kronor tillförs 2015 för en kvalitetssatsning på lärarutbildningen och utbildningsområdena humaniora och samhälls- vetenskap. För
För att förbättra studenternas möjligheter att fokusera på sina studier föreslår regeringen även en höjning av studielånet så att studiemedlet blir ca 1 000 kronor högre per studiemånad.
Etableringslotsarna infördes i samband med att etableringsreformen trädde i kraft i december 2010. Riksrevisionen har i sin granskning av etableringslotsarna (RiR 2014:14) funnit att lotsarnas uppdrag är alltför brett formulerat i förhållande till det övergripande målet om en snabbare etablering på arbetsmarknaden. Riksrevisionen rekommenderar att tjänsten ska renodlas utifrån syftet att den framför allt ska vara en arbetsförberedande insats. Regeringen vill avskaffa systemet med etableringslotsar. Regeringen avser därför att göra en översyn av rätten till etableringslots med syfte att tjänsten fr.o.m. 1 januari 2016 görs till en behovsprövad insats. Detta beräknas medföra minskade utgifter för etableringslotsar. Därutöver ska översynen resultera i förslag för att avskaffa etableringslotsarna. Arbetet med nyanländas etablering utvecklas. Arbetet med att skapa bättre förutsättningar för de som utsatts för diskriminering att ta tillvara sina rättigheter behöver fortsätta.
Regeringen föreslår utöver dessa insatser utökade resurser till Arbetsmiljöverket och att uppdraget att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet som myndigheten har haft sedan 2011 förlängs t.o.m. 2016. Ytterligare medel föreslås för regional skyddsombudsverksamhet. En förstärkning av arbetslivsforskningen föreslås också. Regeringen avser genomföra en satsning för att förstärka kompetensförsörjningen i företagshälsovården.
Regeringen avser därutöver lämna förslag som förhindrar att visstidsanställningar staplas på varandra under lång tid. Dessutom ska Skatteverket ges i uppdrag att se över om personalliggare kan användas i fler branscher och att motverka svartarbete och social dumpning.
1.4.3Investeringar i infrastruktur och bostäder
Investeringarna ska öka i sektorer som är grundläggande för att nya företag och arbets- tillfällen ska skapas. En fungerande och miljö- mässigt hållbar infrastruktur ska finnas i hela landet. Den samhällsservice som är ett måste för
42
boende och företagande i varje del av landet ska erhålla stöd.
Regeringens reformer
För att öka robustheten i den svenska infra- strukturen utökas fr.o.m. 2015 resurserna till drift, underhåll och rekonstruktion av den svenska järnvägsinfrastrukturen. Satsningen ökar förutsättningarna för att komma tillrätta med trafikstörningar och andra problem som förorsakar samhället och näringslivet kostnader. En bättre fungerande järnväg förstärker möjligheterna till arbetspendling och bidrar därmed till utvidgade arbetsmarknadsregioner. Tillskottet till järnvägen inverkar också positivt på sysselsättningen genom det direkta arbete som utförs. I denna proposition föreslår regeringen att medlen till drift och underhåll i järnvägsinfrastrukturen ökas med 1,24 miljarder kronor per år
Såväl det nationella järnvägsnätet som den regionala spårtrafiken ska förbättras och byggas ut. Regeringen avser att inom ramen för nästkommande tolvåriga infrastrukturplan tillföra medel för att bygga ut järnvägen både avseende gods och persontrafik. Dessutom ska byggandet av banor för höghastighetståg påbörjas. Infrastrukturutbyggnaden ska stödja arbetet med att uppnå klimatmålen. Staten ska ta det samlade ansvaret för kontroll och utförande vid underhållet av de svenska järnvägarna.
Regeringen avser att ta ett samlat grepp på infrastruktur och bostadsbyggande t.o.m. 2035. Såväl staten som kommersiella fastighetsägare har ett intresse av en väl fungerande infra- struktur. Regeringen avser därför att tillsätta en utredning för att undersöka hur större infra- strukturprojekt kan finansieras genom uttag av en särskild skatt eller avgift.
En statlig förhandlingsperson kommer att utses för att samordna kontakter med kommuner som kan bygga fler bostäder på citynära flygplatsmark.
Miljonprogrammets flerbostadshus ska moderniseras på ett socialt och miljömässigt hållbart sätt. Ett investeringsbidrag för reno- veringar av flerbostadshus i miljonprograms- områdena som bl.a. bidrar till energi- effektivisering föreslås. Möjligheten till ökat inflytande för hyresgästerna i renoverings-
PROP. 2014/15:1
processen ska ses över i en utredning och förslag lämnas under 2015. Ett klimatomställningsstöd inrättas för att öka lokala gröna investeringar som både stärker sysselsättningen samtidigt som det leder in den svenska ekonomin på en mer hållbar väg.
Fler svenska städer behöver förbättra sin kollektivtrafik bl.a. i syfte att minska klimat- utsläppen. Det är viktigt för en god stads- utveckling att binda samman staden. Regeringen föreslår i denna proposition att 500 miljoner kronor per år avsätts till insatser för förbättrade stadsmiljöer
Möjligheterna att bo och verka i hela landet ska förbättras. Landsbygdens näringsliv ska utvecklas genom bl.a. förbättrad lokal infra- struktur och lokal service. Den statliga servicen och närvaron på landsbygden bör säkras och förbättras. Regeringen avser att inom ramen för nästkommande infrastrukturplan genomföra byggstart av Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå.
Regeringen avser att tillsätta en parlamentarisk utredning om landsbygdens förutsättningar. Utredningen ska lämna förslag på hur en långsiktigt hållbar och sammanhållen landsbygdspolitik bör se ut, bl.a. utifrån en analys av vilka insatser som är mest effektiva för att främja tillväxt, sysselsättning och boende på landsbygd. Landsbygdsprogrammets nationella medfinansiering ökas med 400 miljoner kronor 2015, och beräknas ökas med 2 miljarder kronor för perioden
43
PROP. 2014/15:1
Tabell 1.7 Reformer för hela Sverige
Miljarder kronor
|
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
Infrastruktur (underhåll) |
1,24 |
1,24 |
1,24 |
1,24 |
|
|
|
|
|
0,20 |
0,60 |
0,60 |
0,60 |
|
|
|
|
|
|
Biologisk mångfald och |
1,26 |
1,18 |
1,18 |
1,18 |
skydd av natur |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förebyggande insatser |
0,15 |
|
|
|
mot jordskred och andra |
|
|
|
|
olyckor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Landsbygd (service och |
0,40 |
0,40 |
0,40 |
0,40 |
bredband) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt |
3,25 |
3,42 |
3,42 |
3,42 |
|
|
|
|
|
1.5Reformer för en bättre miljö och ett hållbart klimat
Låga klimatambitioner och en ovilja att med kraft ställa om till miljövänlig produktion riskerar vår natur, människors hälsa och Sveriges framtida konkurrenskraft. Under mandat- perioden ska användningen av fossila bränslen tydligt minska. Stimulanser och ekonomiska styrmedel ska användas för att ställa om Sverige. Miljöskatternas styrande effekt ska öka.
1.5.1Begränsa klimatförändringarna och stoppa miljöförstöringen
Att stoppa miljöförstöringen och minska klimatutsläppen är en av vår generations största utmaningar. En framåtsyftande miljöpolitik som löser miljöproblem skapar nya möjligheter för jobb och utveckling. Med ny grön teknik är det inte bara möjligt att minska miljöpåverkan utan också att skapa nya resurser för att utveckla välfärdssamhället. Genom att minska förbrukningen av resurser, eller genom att återanvända och återvinna produkter, kan belastningen på jordens gem- ensamma resurser minskas. Både globalt och i Sverige går utvecklingen dock åt fel håll. I dagsläget är prognosen att enbart 2 av de 16 nationella miljökvalitetsmålen nås. Arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen stärks så att avgörande steg tas för att dessa mål uppfylls.
Arbetet med minskade klimatutsläpp, för en giftfri miljö, biologisk mångfald och bättre havsmiljö är prioriterat.
Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen fortsätter att stiga i den takt som förutspås kommer det att leda till mycket allvarliga konsekvenser för livet på jorden. Temperaturökningen har redan fått katastrofala följder för den biologiska mångfalden och lett till en av de största artutrotningarna i planetens historia. Mångfalden av arter som bygger eko- systemen är en förutsättning för människans existens eftersom de producerar föda, rent vatten och det livsviktiga syret. Det krävs ett samman- hållet globalt och nationellt politiskt arbete för att säkra en god miljö även i framtiden.
En ny global och rättsligt bindande överens- kommelse om markant minskade utsläpp av växthusgaser efter 2020 är helt avgörande för att nå framgångar i det globala klimatarbetet. Regeringen vill fortsätta att bygga allianser, skapa förtroende och driva på inför klimat- toppmötet i Paris 2015 och därefter. Regeringen anser att EU ska befästa sin roll som internationellt ledande och Sverige ska driva på för detta. EU ska agera kraftfullt, ha ambitiösa egna åtaganden och konstruktivt bidra för att åstadkomma ett globalt klimatavtal. Det krävs att enskilda medlemsländer är beredda att gå före och visa ledarskap för att möjliggöra en tillräckligt ambitiös
Regeringens reformer
Regeringen avser att införa ett klimatpolitiskt ramverk. Ramverket ska säkerställa att Sverige minskar utsläppen i den takt som behövs för att nå våra internationella åtaganden. Delmål för år 2030 och 2040 ska sättas, såväl som sektorsvisa mål för bl.a. trafik, boende och jordbruk. En årlig avstämning av måluppfyllelsen ska göras.
Genom ett nytt klimatinvesteringsstöd till kommuner och regioner
Regeringen avser att införa ett s.k.
44
med relativt höga utsläpp av koldioxid får högre skatt (malus).
Regeringens ambition är att utforma de ekonomiska styrmedlen för biodrivmedel på ett sätt som ger långsiktigt goda villkor för hållbara biodrivmedel. Exempelvis avser regeringen att undersöka möjligheterna att införa ett kvot- pliktssystem för biodrivmedel. Ett system som på ett kostnadseffektivt sätt premierar bränslets klimatnytta är av särskilt intresse. Hållbarheten gentemot EU:s regler om statligt stöd ska särskilt beaktas. Avsikten är att ett nytt system ska vara på plats den 1 januari 2016.
Under mandatperioden ska även olika metoder för att få flyget att i högre utsträckning bära sina egna klimatkostnader undersökas.
Miljöpåverkan från transportsektorn ska minskas. Regeringen påbörjar omedelbart och skyndsamt ett arbete med att införa en avstånds- baserad vägslitageskatt som även omfattar utländska åkare, med ambitionen att detta ska genomföras under mandatperioden. En sådan skatt bidrar till att långväga godstransporter flyttas från lastbil till tåg och sjöfart och bidrar till schysta villkor inom åkerinäringen.
Regeringen anser att företag och industri ska ges långsiktiga spelregler för att delta i klimatarbetet. Tillsammans med branscherna avser regeringen utveckla system för energieffektivisering, teknikutveckling och nya affärsmodeller baserade på större inslag av miljöhänsyn. Genom en längre produktiv användning av material, återanvändning och större effektivitet kan konkurrenskraften för svenska företag förbättras.
Avfallet ska minska och återvinningen öka. Det ska vara lönsamt att återvinna och enkelt för hushållen att källsortera avfall. Det ska ske genom att samla ansvaret för insamlingen hos kommunerna. Avfallshierarkin ska föras in i miljöbalken.
För att ytterligare stärka de statliga insatserna för klimatanpassning föreslås en ökning av anslagna medel med 50 miljoner kronor 2015. Därutöver föreslås en höjning av anslaget för förebyggande insatser mot jordskred och andra naturolyckor med 150 miljoner kronor 2015.
För att skydda miljön och människors hälsa måste användningen av farliga kemikalier minska. Särskilt viktigt är det att minska barns exponering för farliga kemikalier. Platser där barn vistas dagligen, t.ex. förskolor och skolor, ska vara giftfria. Arbetet för en giftfri miljö sker
PROP. 2014/15:1
på flera nivåer, både globalt, inom EU och på nationell nivå. Regleringen inom kemikalie- området är i hög grad harmoniserad inom EU och där har Sverige en viktig roll i att vara pådrivande i kemikaliearbetet. När EU:s regelverk kring farliga kemikalier inte räcker till ska Sverige ha ambitionen att gå före med nationell lagstiftning. Det finns också ett visst utrymme för nationella insatser och ett sådant område rör möjligheten att införa ekonomiska styrmedel, som t.ex. en kemikalieskatt. Att införa en skatt på varor som innehåller farliga kemikalier kan vara ett kostnadseffektivt sätt att minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av farliga kemikalier. Regeringen inväntar därför med intresse resultatet av den utredning om ekonomiska styrmedel för kemikalier (dir. 2013:127) som tillsattes 2013 och som ska lämna sitt slut- betänkande senast den 31 januari 2015.
Skyddet för biologisk mångfald ska utökas. Fler naturskogar ska skyddas och naturvårds- hänsynen ska öka i den brukade skogen. För att nå de miljökvalitetsmål som berör biologisk mångfald föreslår regeringen därför kraftigt ökade resurser för skydd och skötsel av värdefull natur. Anslagen för värdefull natur föreslås ökas med 990 miljoner kronor 2015. Dessutom föreslås 100 miljoner kronor avsättas för insatser för att främja hållbart skogsbruk. Som en del av satsningen för att nå miljömålen föreslår regeringen att totalt 105 miljoner kronor tillförs de viktigaste myndigheterna inom miljömåls-
systemet |
2015. |
Medlen |
fördelas |
till |
|
Naturvårdsverket, |
Havs- |
och |
vatten- |
||
myndigheten, Jordbruksverket, |
Skogsstyrelsen |
samt till länsstyrelserna. Dessutom ska ett miljömålsråd inrättas.
Fisket och haven ska skyddas genom fler marina reservat. Fler områden ska vara fria från bottentrålning och kraftfulla insatser mot övergödning ska vidtas. Ett livskraftigt kustfiske ska värnas. För att förbättra tillståndet i våra hav och sjöar avser regeringen avsätta ytterligare 75 miljoner kronor 2015 för insatser för bättre havs- och vattenmiljö. Dessutom avsätts 75 miljoner kronor för miljöövervakning, främst för att förbättra mätningen och uppföljningen av tillståndet i hav, sjöar och vattendrag. Rent vatten är en livsförutsättning, därför behövs ett stärkt skydd och fler förebyggande insatser för att skydda dricksvattnet. Även näringar med
45
PROP. 2014/15:1
positiva effekter på miljön såsom musselodling är viktiga.
Regeringen avser stärka djurskyddets tillsyn genom ökade resurser till länsstyrelserna som finansieras genom att återinföra ett avgifts- system för kontrollerna. Djurhållningen ska utvecklas på ett sådant sätt att djuren får möjlighet att utföra sitt naturliga beteende och så att beteendestörningar förebyggs.
Sverige ska vara en föregångare för en hållbar utveckling inom gruvindustrin, som är viktig för Sverige. Regeringen avser medverka till att nya modeller skapas för att utveckla samhällets och gruvnäringens ansvar för att finansiera de investeringar som krävs för en miljömässigt hållbar gruvnäring och samhällsutveckling. Regeringen avser i detta sammanhang att göra en översyn av mineralavgiften och återkomma till riksdagen med förslag.
Miljökraven vid prospektering och prov- borrning ska skärpas. Vid tillståndsprövning ska turistnäringens och andra lokala näringars intresse beaktas. En analys av framkomliga vägar för att uppnå detta ska göras inom Regeringskansliet. Sverige ska inte öppna upp för utvinning av uran, olja eller gas.
Miljö- och klimatskatter är avgörande för att minska vår miljö- och klimatpåverkan. Skatten på bekämpningsmedel har varit oförändrad sedan den 1 januari 2004. Skatterna på naturgrus och avfall som deponeras har varit oförändrade sedan den 1 januari 2006. Det är därför lämpligt att dessa skatter anpassas efter förändringar i den allmänna prisutvecklingen i syfte att undvika att skatternas styreffekt urholkas. Regeringen avser också att av miljöskäl åter införa en skatt på handelsgödsel. Dessutom ökas koldioxid- relateringen av fordonsskatten i syfte att öka incitamenten att äga fordon med låga koldioxid- utsläpp. Den viktbaserade fordonsskatten höjs samtidigt för att undvika att äldre fordon, som allmänt sett är sämre ur miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt, beskattas lindrigare. Regeringen aviserar även förslag om att höja energiskatten på diesel. För lätta fordon som drivs med diesel bör fordonsskatten sänkas något om energiskatten på diesel höjs.
1.5.2En energipolitik för ett hållbart samhälle
Energipolitiken är en fundamental del av byggandet av ett hållbart samhälle. Samtidigt är sysselsättningen i Sverige beroende av att det finns en god och tillförlitlig tillgång till el till konkurrenskraftiga priser. Sverige har särskilt bra förutsättningar att bygga ut den förnybara energin genom vår goda tillgång till vatten, vind och skog. På sikt ska Sverige ha ett energisystem med 100 procent förnybar energi. Säkerhets- kraven för kärnkraften skärps.
Regeringens reformer
Regeringen avser tillsätta en energikommission för blocköverskridande samtal om energi- politiken i syfte att skapa en långsiktigt hållbar energiöverenskommelse. Regeringens ingång i dessa samtal är att kärnkraften ska ersättas med förnybar energi och energieffektivisering.
Den förnybara elproduktionen bör byggas ut ytterligare. Regeringen anser att målet ska vara minst 30 TWh ny el från förnybara källor år 2020, vilket ska ersätta nuvarande målsättning, och ett mål till år 2030 ska tas fram. Det teknikneutrala elcertifikatsystemet för förnybar elproduktion ska användas för att uppnå detta mål. Regeringen avser att inleda diskussioner med Norge för att kunna möjliggöra detta. Ytterligare stöd till solkraft och till havsbaserad vindkraft behövs därutöver.
Regeringens mål är att det ska vara enkelt och lönsamt att producera sin egen el. För att underlätta för privatpersoner och företag att investera i framställning av el från förnybara energikällor för egen förbrukning, föreslår regeringen därför att en skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el införs den 1 januari 2015. Regeringen kommer att följa upp och utvärdera skattereduktionen samt undersöka möjligheterna att förenkla förfarandet, ytterligare underlätta för privatpersoners egen- produktion av el, och att låta fler, såsom andelsägare av förnybar el, komma i åtnjutande av skattereduktionen.
För att ytterligare stärka utvecklingen och etableringen av solceller föreslår regeringen att 100 miljoner kronor per år avsätts
Regeringen anser att kärnkraften ska bära en större andel av sina samhällsekonomiska
46
kostnader. Regeringen avser att höja kärnavfalls- avgiften.
Regeringen avser ta ett helhetsgrepp om det statliga bolaget Vattenfall och av styrningen av bolaget i syfte att göra det ledande i om- ställningen av energisystemet mot en högre andel förnybar energi. Vattenfalls planer på att förbereda för byggandet av ny kärnkraft avbryts.
1.6Reformer för att vända resultaten i skolan
Den svenska grundskolan är en av grundpelarna för ett välfungerade samhälle. Grundskolan står dock inför betydande utmaningar. Resultaten i de internationella kunskapsmätningarna har försämrats tydligt både över tid och i jämförelse med vår omvärld. Utvecklingen har pågått under lång tid men har accelererat under de senaste åren. Den senaste
Den svaga resultatutvecklingen har också visat sig i att allt fler elever lämnar grundskolan utan att vara behöriga till något av gymnasieskolans nationella program. Andelen elever som saknar denna behörighet har ökat successivt sedan slutet av
Inte bara resultaten har blivit sämre, det finns även oroande tecken på att likvärdigheten i skolan har försämrats. Med likvärdighet avses att alla elever oavsett bakgrund ges en likvärdig utbildning. Skillnaderna i studieresultat mellan skolor och mellan kommuner har ökat. Satsningar på grundskolan är därför en av de främsta prioriteringarna för regeringen i denna budgetproposition.
För att vända de fallande skolresultaten krävs skolreformer med fyra huvudsakliga inrikt- ningar. Investeringar behöver göras i de yngre åldrarna för att tidigt möta elevernas utmaningar och säkerställa att små utmaningar inte utvecklas
PROP. 2014/15:1
till att bli stora problem. Den lärarkris som råder måste mötas, bl.a. genom att läraryrkets attraktivitet höjs och kompetensförsörjningen till skolan säkras. En större del av resurserna måste fördelas efter elevernas behov, så att alla skolor blir bra skolor och att alla elever får goda förutsättningar. En förutsättning för att nå framgång är att skattemedel som avsätts för skolan inte ska gå till ägarna. Skolan är ingen marknad. Med dessa insatser ges förut- sättningarna att förbättra resultaten och lik- värdigheten, och därigenom återföra svensk skola till internationell toppklass.
1.6.1Tidiga insatser
Den svenska förskolan är ett internationellt föredöme och ska så förbli. Successivt har förskolans främsta roll gått från att möjliggöra för föräldrarnas deltagande i arbetslivet, till att allt mer utgå från barnets behov av utveckling, trygghet och lärande. Regeringen ser positivt på denna utveckling, men det ställer också krav. Särskilt viktig är förskolan för de barn vars föräldrar har svagare ekonomisk ställning eller som saknar högre utbildning. För att säkerställa att varje barn får en så god start i livet som möjligt är det viktigt med väl utbildad personal på förskolorna, att barngrupperna inte är för stora och att det finns olika inriktningar på verksamheter. De elever på lågstadiet som inte har tillräckliga baskunskaper i att läsa, skriva och räkna riskerar att komma efter och få större problem senare under skoltiden. Inget barn ska halka efter och alla barn ska ges möjlighet att springa före.
Lärarna för barn i de lägre åldrarna ska ges utökade möjligheter att möta elevernas individuella behov. Därför behöver utvecklingen mot allt större klasser och att allt mer lärartid tas i anspråk av annat än att skapa kvalitet i undervisningen vändas. Fler ska anställas i svensk skola så att lärare får mer tid för sitt arbete och klasserna kan bli mindre i lågstadiet. En viktig utmaning för skolan är att så tidigt som möjligt identifiera och möta elevernas utmaningar och utifrån det sätta in det stöd som behövs, av den egna läraren eller av speciallärare. I dag finns för lite personal med special- pedagogisk utbildning i den svenska skolan. I Finland, där betydligt fler elever ges extra eller
47
PROP. 2014/15:1
särskilt stöd tidigt, är resultatspridningen mellan elever mindre än i Sverige.
Regeringens reformer
För att fler elever ska klara grundskolan behöver stödjande insatser vidtas tidigt. Regeringen föreslår därför flera insatser i syfte att möta detta behov.
I förskolan är det viktigt att barngrupperna, särskilt för de yngsta barnen, har en lämplig storlek och en tillräcklig personaltäthet. För att stödja huvudmännen i detta arbete föreslår regeringen att riktade resurser om 415 miljoner kronor tillförs 2015. För
Det är även viktigt att barnsomsorg finns tillgänglig då den behövs. Regeringen föreslår därför att 80 miljoner kronor avsätts per år för att stimulera tillgängligheten av barnomsorg på obekväm arbetstid.
Regeringen föreslår att antalet nybörjarplatser på förskollärarutbildningen utökas med 800 platser
För att förbättra elevers förutsättningar till lärande i förskoleklass t.o.m. årskurs 3
För att öka förutsättningarna för att anställa fler lärare i lågstadiet föreslår regeringen att antalet nybörjarplatser på grundskollärar- utbildningen med inriktning mot årskurserna
För att så tidigt som möjligt identifiera och stödja elever med behov av stöd behövs fler speciallärare och specialpedagoger. Regeringen föreslår därför att antalet helårsplatser på speciallärar- och specialpedagogutbildningen utökas med 300 nybörjarplatser
Vidare lämnar regeringen förslag som medför att fler speciallärare och specialpedagoger anställs
i grundskolan. Därutöver avser regeringen att införa en
1.6.2Ett mer attraktivt läraryrke
Lärarna är nyckeln till att höja kunskaps- resultaten i skolan. Det är därför allvarligt att läraryrket under en lång tid har tappat i status och attraktionskraft. För att göra läraryrket mer attraktivt behövs högre löner, minskat administrativt arbete och bättre möjligheter att göra karriär och utvecklas i yrket.
Bristen på utbildade och behöriga lärare och förskollärare är stor. Varannan lärare i gymnasie- skolan och var tredje lärare i grundskolan saknar behörighet i de ämnen de undervisar i. Lärarbristen förväntas öka framöver på grund av stora pensionsavgångar och växande elevkullar. Inom vissa områden, som matematik, kemi, fysik och teknik samt specialpedagogik, är rekryteringsläget särskilt bekymmersamt. Det är därför av stor vikt att få fler unga att välja läraryrket och söka till lärarutbildningarna. För att stärka yrkets attraktivitet kommer regeringen ta initiativ till en nationell samling för läraryrket. Det krävs att alla aktörer sluter upp kring en strategi för kompetensförsörjningen.
Regeringen anser att det är angeläget att stärka rektorernas ledarskap i arbetet med att förbättra skolans resultat. Det utreds för närvarande (dir. 2014:58) hur rektorernas arbetssituation konkret kan förbättras, bl.a. hur deras administrativa arbete kan minskas. Det är dock viktigt att fortsätta stödja insatser för att tillgodose rektorernas fortbildningsbehov.
Regeringens reformer
Regeringen föreslår fortbildningsinsatser för lärare och förskolans personal, med bl.a. kollegialt lärande för att förbättra studie- resultaten samt för att öka andelen behöriga lärare. För detta avsätts 200 miljoner kronor per år
För att förbättra möjligheterna för akademiker med relevant examen att läsa in en pedagogisk utbildning föreslår regeringen en utbyggnad om 500 ytterligare nybörjarplatser på
48
kompletterande pedagogisk utbildning (KPU)
Bristen på utbildade lärare inom vissa områden som matematik, naturvetenskap och teknik är bekymmersam och regeringen bedömer därför att det kan krävas extraordinära insatser för att stärka rekryteringsläget. Regeringen avser mot denna bakgrund att införa en möjlighet till studiemedel med den högre bidragsnivån för studenter som läser in kompletterande pedagogisk utbildning inom dessa områden från hösten 2015. För detta avsätts 100 miljoner kronor 2015. För 2016– 2018 beräknas 200 miljoner kronor per år avsättas.
För att stärka rektorers och förskolechefers pedagogiska ledarskap föreslår regeringen en fortbildningsinsats på 20 miljoner kronor 2015. För
Regeringen avser att inrätta nationella skolutvecklingsprogram för att stödja huvud- männen i arbetet med att bl.a. ge ett effektivare stöd i undervisningsämnen, minska lärarnas administrativa arbete och öka kvaliteten med IT i undervisningen. Regeringen föreslår därför att 136 miljoner kronor avsätts för sådana program 2015. Även för tiden därefter beräknas 140 miljoner kronor avsättas per år.
Lärarnas administration måste minskas och effektiviseras så att mer tid frigörs för planerande och genomförande av undervisning. Detta bör ske genom att den statligt reglerade rapporteringen minskar, men också genom nya utvecklingsprogram för skolhuvudmännen som ska möjliggöra minskad lokal administration på skolnivå. Vidare föreslås att extratjänster införs i skolan för att minska lärarnas administrativa belastning. Dessa tjänster innebär att skolorna får ett tillskott av personal för att hantera olika arbetsuppgifter som inte är undervisnings- relaterade. I den svenska modellen sätts löner av arbetsmarknadens parter. Som en del i den nationella samlingen för läraryrket avser regeringen i samband med avtalsrörelsen 2016 att föra en dialog med parterna som möjliggör att lärarnas löner höjs. Under förutsättning att parterna tar ansvar för att påtagligt prioritera höjda lärarlöner avser regeringen att tillföra resurser motsvarande 3 miljarder kronor på årsbasis.
PROP. 2014/15:1
1.6.3Alla skolor ska vara bra skolor
En större del av resurserna måste fördelas efter elevernas behov. I dag har skolor med stora utmaningar svårare att attrahera lärare med yrkeserfarenhet. Ett sätt att förbättra skolorna i de mest utsatta områdena är att få de bästa lärarna att söka sig dit.
Ett annat sätt att hjälpa utsatta grupper är att se till att det erbjuds läxhjälp på skolan. Därutöver kan sommar- och lovskola vara en möjlighet för elever som riskerar att inte klara målen. Elevhälsan fyller en viktig funktion och bör förstärkas i form av fler skolläkare, skol- sköterskor, skolkuratorer och skolpsykologer.
Elever som kommit till Sverige efter sju års ålder klarar i betydligt lägre utsträckning än övriga elever de uppsatta kunskapskraven i grundskolan. Andelen underkända elever i svenska som andraspråk är mycket hög, drygt 25 procent. Det finns därför behov av riktade insatser för att de nyanlända elevernas förut- sättningar att nå bättre skolresultat ska förbättras.
Många av de svenska skollokalerna är i stort behov av renovering. Det finns därför ett behov av stöd till lokalunderhåll och energi- effektiviseringsåtgärder. Ett sådant stöd bidrar till att göra skolan till en mer attraktiv arbets- plats för såväl lärare som elever och till att skapa moderniserade studiemiljöer.
Regeringens reformer
Statens stöd till skolor med stora utmaningar och svaga studieresultat behöver öka. Skolverket kommer att få i uppdrag att sluta särskilda utvecklingsavtal med dessa skolor. I avtalen ska statens och skolhuvudmannens insatser klar- göras. För 2015 föreslår regeringen ett riktat statsbidrag på 150 miljoner kronor.
Det är betydelsefullt att de skickligaste lärarna finns på de skolor som har störst utmaningar. För att attrahera de bästa lärarna till skolor med stora utmaningar föreslår regeringen att särskilda medel avsätts för högre lärarlöner och rekrytering. För 2015 föreslås 125 miljoner kronor tillföras fr.o.m. höstterminen 2015. För åren
49
PROP. 2014/15:1
Vidare behöver nyanlända elevers studie- resultat i grund- och gymnasieskolan höjas. Därför föreslås 200 miljoner kronor avsättas för ändamålet under 2015. Syftet med satsningen är att förbättra undervisningens kvalitet. Det kan t.ex. handla om insatser för förbättrad kart- läggning av kunskaper vid mottagandet och undervisning på modersmålet.
För att förbättra likvärdigheten och öka möjligheterna för fler elever att utvecklas så mycket som möjligt föreslår regeringen en satsning på hjälp med läxor och skolarbete för elever i grundskolan, vid sidan av den ordinarie undervisningstiden på totalt 300 miljoner kronor 2015 och för
Elevers möjlighet att få hjälp med läxorna bör inte vara beroende av om de har föräldrar som har möjlighet att hjälpa dem eller betalnings- förmåga för att köpa läxhjälp. Regeringen föreslår därför att
Regeringen föreslår en omfattande utbyggnad av sommar- och lovskolan för elever i års- kurserna
En särskild satsning på elevhälsa med inriktning mot bl.a. barn och ungas psykiska hälsa genomförs. Regeringen föreslår därför ett riktat statsbidrag på 214 miljoner kronor för 2015 och därefter 200 miljoner kronor per år
Regeringen föreslår även att 100 miljoner kronor avsätts 2015 och att 300 miljoner kronor avsätts per år
iskolor.
1.7Reformer för att värna den svenska modellen
Sverige står starkt när vi håller ihop. För ett mer rättvist och mer hållbart samhälle krävs minskade inkomst- och hälsoklyftor, jämställd- het samt åtgärder mot rasism och diskrim- inering. När människor är trygga vågar de mer och när de ekonomiska villkoren mellan olika grupper i samhället jämnas ut ges nästa
generation mer jämlika förutsättningar för att utvecklas. När varje persons potential tas tillvara står Sverige starkt. Avgörande för detta är att de offentligt finansierade välfärdstjänsterna barn- omsorg, utbildning, hälso- och sjukvård samt äldreomsorg, kommer alla till del oavsett bakgrund och betalningsförmåga. Genom dessa tjänster utjämnas livschanser och förutsätt- ningarna på arbetsmarknaden.
1.7.1Förbättrad hälso- och sjukvård
Den svenska befolkningen har en god hälsa. Medellivslängden fortsätter att utvecklas positivt och den sjukdomsrelaterade dödligheten inom flera viktiga sjukdomsgrupper minskar. Hälso- och sjukvården är en bidragande orsak till denna utveckling. Svensk hälso- och sjukvård är både effektiv och presterar goda resultat, vilket flera internationella jämförelser visat.
Men det finns också problem som behöver åtgärdas för att svensk hälso- och sjukvård fortsatt ska vara i världsklass. Det handlar bl.a. om ojämlikheter i vården, personalbrist och lång väntan på behandling.
Den vinstjakt som pågår inom hälso- och sjukvården måste stoppas. Detta både för att resurserna ska användas till det de är avsedda för, och för att kommersialiseringen får negativa följder vad gäller likvärdighet, kvalitet, effektivitet, behovsstyrning och öppenhet.
Regeringens reformer
Som en del i arbetet med att säkerställa en hälso- och sjukvård i världsklass föreslår regeringen att hälso- och sjukvården tillförs 1 miljard kronor per år fr.o.m. med 2015. Vidare föreslår regeringen en ökning av antalet nybörjarplatser på sjuksköterske- respektive barnmorske- utbildningen, vilket bidrar till en god komp- etensförsörjning. För att öka tillgängligheten i cancervården kommer regeringen att avsätta 500 miljoner kronor per år
Den svenska förlossningsvården fungerar i huvudsak mycket bra, men de senaste åren har allt fler rapporter kommit som pekat på tuffa arbetsvillkor och risker för patientsäkerheten. För att förbättra förlossningsvården och för att stärka insatserna för kvinnors hälsa föreslår
50
därför regeringen en riktad satsning på 400 miljoner kronor per år
För att alla barn och ungdomar ska få tillgång till läkemedel avser regeringen lämna förslag som innebär att personer under 18 år inte ska betala egenavgift när de får läkemedel som ingår i förmånen fr.o.m. den 1 juli 2015. Regeringen tillför därför 200 miljoner kronor 2015. För
En annan stor utmaning är den psykiska ohälsan. Det behövs förstärkt stöd och insatser så att det blir lättare att få hjälp vid psykisk sjukdom. Regeringen avser även tillsätta en kommission för jämlik hälsa.
Den prestationsbaserade vårdgarantin, den s.k. kömiljarden, har funnits sedan 2009. Regeringen anser att god tillgänglighet till hälso- och sjukvården är viktig och en dimension av god vård. Det finns dock indikationer på att kömiljarden har gett upphov till undanträng- ningseffekter genom att patienter med lägre prioriterade behov ges vård före patienter som har högre prioritet, dvs. ett större medicinskt behov. Prestationsbaserade åtgärder är därmed förenade med vissa risker. God tillgänglighet och vårdgaranti är garanterade i lag, vilket är en vägledning för vården och ett mer långsiktigt sätt att förbättra vården. Mot denna bakgrund avser regeringen att avskaffa kömiljarden och medel för kömiljarden kommer inte att betalas ut fr.o.m. 2016.
Sammantaget innebär regeringens förslag att resurserna till hälso- och sjukvård ökar med ca 2 miljarder kronor 2015 och med ca 1,3 miljarder kronor per år fr.o.m. 2016.
1.7.2Höjd kvalitet i äldreomsorgen
Ett aktivt och gott liv efter arbetslivet ska stimuleras. Det är grundläggande att äldre personer ska ha tillgång till en likvärdig och jämlik äldreomsorg oavsett var i landet de bor. Äldre människor och deras anhöriga ska kunna lita på att vården och omsorgen är av god kvalitet samt att det finns tillräckligt med personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Regeringen bedömer att det vid sidan av ett kommunalt självstyre som möjliggör lokala anpassningar fortsatt krävs en aktiv nationell politik för att utveckla vården och omsorgen om äldre i Sverige.
PROP. 2014/15:1
Regeringens reformer
En långsiktig kvalitetsplan för den svenska äldreomsorgen ska tas fram i bred samverkan. Regeringen föreslår också att 2 miljarder kronor per år avsätts för nationella satsningar inom äldreomsorgen
1.7.3Ett rättvisare Sverige
I Sverige ska vi gemensamt ta ett solidariskt ansvar för varandra. Det handlar bl.a. om att ge alla människor goda förutsättningar oavsett bak- grund. Det handlar också om att kompensera för att utfallen ändå kan bli väldigt olika och för att människor befinner sig i olika skeenden i livet.
De allmänna socialförsäkringarna är en central del i den svenska välfärdsmodellen och har under lång tid framgångsrikt bidragit till att bekämpa ekonomisk utsatthet och bidragit till en rättvis fördelning av de ekonomiska resurserna. Dess- utom har de medverkat till både social samman- hållning och en god ekonomiskt tillväxt.
Inkomstskillnaderna mellan de som arbetar och de som, på grund av sjukdom, arbetslöshet eller ålderdom, inte arbetar har ökat de senaste åren. I ett fungerande välfärdssamhälle ska sjuk- dom eller arbetslöshet inte medföra en eko- nomisk utsatthet.
Regeringens reformer
Sjukpenningen är i dag tidsbegränsad genom att sjukpenning i normalfallet endast kan betalas ut i maximalt två och ett halvt år i en följd. Vid ett sjukdomsbesked uppkommer därför inte bara en betydande oro över den egna hälsan utan också för hur ekonomin ska klaras och om till- frisknandet sker tillräckligt snabbt. För att öka tryggheten för sjuka avser regeringen att avskaffa denna tidsgräns.
Regeringen föreslår en höjning av sjuk- och aktivitetsersättningen från 64 till 64,7 procent av antagandeinkomsten, motsvarande ca 300 mil- joner per år.
Arbetslöshetsförsäkringen ska vara en fungerande omställningsförsäkring som ger människor ekonomisk trygghet vid perioder av arbetslöshet samtidigt som det finns tydliga
51
PROP. 2014/15:1
incitament att bryta arbetslöshetsperioden genom att hitta och ta ett nytt arbete.
Regeringen föreslår därför att taket i arbets- löshetsförsäkringen höjs till 910 kronor per dag under de första hundra dagarna fr.o.m. den 1 maj 2015. För tiden därefter uppgår taket till 760 kronor per dag. Vidare föreslås att grund- beloppet i försäkringen höjs den 1 maj 2015 från 320 till 350 kronor per dag. Regeringen avser i ett andra steg höja grundbeloppet till 365 kronor per dag den 1 januari 2016. Därmed höjs grund- beloppet med totalt 45 kronor.
Förändringarna i sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen bedöms minska kommunernas kostnader för försörjningsstöd.
Den orättvisa skatteskillnaden mellan arbets- inkomster och pension ska avskaffas. I ett första steg föreslår regeringen att det förhöjda grundavdraget för äldre förstärks så att pensionärer inte beskattas högre än löntagare
yngre än 65 år vid |
inkomster upp |
till ca |
120 000 kronor per år. |
Det förhöjda |
grund- |
avdraget förstärks även för dem med pension upp till 240 000 kronor per år. Under kommande år avser regeringen ta ytterligare steg för att minska skatteskillnaderna.
För de pensionärer som har de lägsta inkomsterna, av vilka en stor majoritet är kvinnor, är bostadstillägget mycket viktigt för att förstärka den disponibla inkomsten. Regeringen föreslår en höjning av ersättnings- nivån i bostadstillägget till pensionärer från 93 till 95 procent av bostadskostnaden.
Regeringen föreslår också att den fritidspeng som den förra regeringen införde avskaffas och att de medel som avsatts för detta ändamål i stället används för att höja riksnormen i försörjningsstödet. Tillsammans med t.ex. satsningen på kultur- och musikskolan ger detta förbättrade möjligheter för barn i ekonomiskt utsatta familjer att delta i fritidsaktiviteter.
1.8Andra reformer
1.8.1Ordning och reda i välfärden
Vinstjakten som incitament ska bort från välfärdssektorn. Skattemedel ska användas till just den verksamhet som de är avsedda för. Medlen ska användas för att utveckla välfärden – inte berika enskilda företag eller enskilda
individer. Behoven i skola, vård och omsorg gör att det inte finns utrymme för vinstutdelning av skattemedel till aktieägarna om verksamheten utförs av ett bolag.
Den vinstjakt som pågår i välfärden måste stoppas. Kommersialiseringen får negativa följder vad gäller likvärdighet, kvalitet, effektivitet, behovsstyrning och öppenhet inom den samlade välfärden. Dagens kommersiali- sering av välfärden har vidare lett till ett ökat behov av kontroll och granskning i efterhand, något som skapar resursslöseri och ineffektivitet. Det behöver mot denna bakgrund skapas ett gemensamt regelverk som på förhand reglerar att aktörer som verkar i välfärden har verksamheten som främsta syfte, inte vinstintresset. Frågan om vinst i välfärden behöver adresseras från en rad olika perspektiv för att politiken ska vara verkligt verkningsfull. Detta är en omfattande process, som måste ske i flera steg.
Regeringspartierna och Vänsterpartiet är överens om att skattemedel ska användas enbart till den verksamhet de är avsedda för. Förut- sättningen för att privata aktörer ska få verka inom välfärdssektorn ska vara att syftet med verksamheten är att tillhandahålla utbildning, vård eller omsorg av god kvalitet, inte att dela ut vinst till ägarna eller på annat sätt föra ut överskott ur verksamheten. Bolag som är verksamma i välfärden ska kunna påvisa att de inte drivs med vinstintresse för att kunna få ta del av offentliga medel. Eventuella överskott ska som huvudregel1 investeras i den verksamhet där de uppstått. Nya regler kring hur offentliga anslag får användas inom välfärden ska starkt begränsa möjligheterna att göra vinst, även vid försäljning. Det ska utredas om bolag ska tillståndsprövas utifrån ett regelverk med ovan beskrivna innebörd innan de får vara verksamma i välfärden. Uppföljning skall ske av att skatte- medlen enbart används för avsedd verksamhet och att reglerna inte kringgås i syfte att tillgodose ägarnas ekonomiska intressen. Det nya regelverket ska gälla såväl befintliga som nya utförare.
1 Privat insatt kapital och låg ränta på detsamma behöver inte återinvesteras. Om ägare till verksamheter fortsätter att av skattemedlen ta ut stora vinster, trots de insatser som presenteras i denna överenskommelse, är regeringspartierna och Vänsterpartiet beredda att gå vidare med ytterligare åtgärder.
52
xEn utredning tillsätts utifrån ovanstående utgångspunkter.
–Förslag ska lämnas om hur regleringen av användning av offentliga medel för driften av skattefinansierad välfärd bör utformas, så att medlen kommer brukarna till godo och överskotten som huvudregel återförs till verksamheten. Det ska också beskrivas vilken påverkan en sådan reglering får för brukare, anställda och existerande aktörer samt hur de senare kan ges stöd och an- passa sin verksamhet till de nya för- hållandena. Regleringarna ska omfatta verk- samhet inom skola och förskola, äldre- omsorgen, sluten- och öppenvård samt hem för vård eller boende (HVB). Inom flyktingmottagandet krävs också åtgärder som minskar utrymmet för kommersiella aktörer att göra orimliga vinster och att urholka kvaliteten.
–I samband med framtagandet av förslagen ska vidare införandet av en syftesparagraf i bolagsordning eller andra styrande ur- kunder, med innebörden att verksamheten är syftet inte att dela ut vinst till ägarna, övervägas. Det ska också utredas hur en extern instans eller ytterligare lagändringar kan säkerställa att syftet efterlevs. Det ska vidare undersökas hur SVB, eller andra nya bolagsformer, bör användas i välfärden. Bemanningskrav som reglerar möjligheten att dra ned på personaltäthet eller personal- kostnader ska övervägas.
–En särskild utredning bör undersöka en ny styrning i välfärden efter New Public Management samt utforma en nationell strategi för idéburen välfärd. Välfärds- professionernas kunnande och yrkesetik ska bli vägledande.
–
–Kommunallagen (1991:900) anger i dag att en kommun inte får gynna enskild person eller företag. Det finns dock flera exempel
PROP. 2014/15:1
på att konsekvenserna för kommuner som ändå genomfört en försäljning till underpris eller på annat felaktigt sätt inte är tillräckliga. En översyn av regleringen på området pågår för närvarande. Förut- sättningarna för att kommunen i sådana fall ska få tillbaka förlorade skattemedel ska ses över och förslag till författningsändringar eller andra åtgärder för att uppnå detta syfte ska tas fram.
–Partierna är överens om att gemensamt utse utredare och att de förslag som tas fram med anledning av utredningen/utredningarna ska lämnas gemensamt.
xDen svenska skolan är i kris och därmed i stort behov av krafttag. I ett nationellt och sammanhållet skolsystem har kommunerna ansvaret för att garantera alla barn och unga rätt till god utbildning med hög kvalitet. Regeringspartierna och Vänsterpartiet vill därför ge kommunerna avgörandet över nyetableringen av skolor med vinstsyfte. En utredning bör därför tillsättas så snart som möjligt och förslag till lagstiftning avses lämnas under 2015.
xDet är i dag obligatoriskt för landstingen att använda lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) i primärvården. Som en konsekvens av detta har det inom primärvården uppstått en systematisk sned- fördelning av skattemedel där lönsamma områden har prioriterats på bekostnad av andra. Detta är något som regerings- partierna och Vänsterpartiet vill motverka. Under hösten 2014 lämnas därför förslag till författningsändringar som medför att kommunerna inte längre kommer att vara skyldiga att tillhandahålla vårdvalssystem i enlighet med LOV inom primärvården.
xDen grundläggande principen att vård ska fördelas efter behov ska säkerställas. Lagstiftningen ska ändras så att privata försäkringspatienter inte kan gå förbi i kön i den offentligfinansierade vården. En proposition med ett sådant förslag avses lämnas under 2015.
xEn utgångspunkt är att den som får offentliga medel för att bedriva verksamhet inom skola, vård och omsorg beskattas för denna del av sin verksamhet i Sverige. Mot denna bakgrund är det
53
PROP. 2014/15:1
lämpligt att förekomsten av skatte- planering i välfärdssektorn kartläggs och analyseras. Om kartläggningen och analysen visar att det finns anledning att vidta åtgärder för att stävja missbruk av skattereglerna, avser regeringen att återkomma med förslag som motverkar sådant missbruk.
xLagstiftningen ändras så att möjligheterna att sälja eller privatisera universitets- eller regionsjukhus förhindras. Det ska inte vara möjligt att gå runt lagstiftningen genom att stycka upp verksamheten. Förslag till ändrad reglering lämnas under 2015.
xEn av hörnstenarna i ett demokratiskt samhälle är offentlighetsprincipen som ger medborgarna insyn i all offentlig verksamhet. Den urholkning av offentlig- hetsprincipen som skett genom att allt mer offentligt finansierad verksamhet bedrivs i privat regi är inte acceptabel. Det ska därför utredas hur offentlighets- principen kan införas eller insynen på annat sätt kan öka i privata verksamheter som utför offentligt finansierade välfärdstjänster på områdena för vård, skola omsorg. Utredningen om meddelar- skydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet har i sitt betänkande Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentlig finansierad verksamhet (SOU 2013:79) föreslagit att de som är verksamma i offentligt finansierad skola, vård och omsorg ska omfattas av meddelarskydd. Regeringen kommer att ge en ny utredning i uppdrag att ta fram förslag om hur meddelarskydd kan införas även i annan verksamhet som till övervägande delen är offentligt finansierad, t.ex. kollektivtrafik och färd- tjänst. Det är angeläget att meddelarskydd börjar gälla så snart som möjligt där det kan ske. Under 2015 kommer regeringen därför att lämna en proposition baserad på de förslag som finns i SOU 2013:79.
Dessa utgångspunkter kommer att ligga till grund för regeringens fortsatta arbete. Om utgångspunkterna skulle visa sig vara otillräckliga för att uppnå de bakomliggande syftena kommer ytterligare åtgärder att över- vägas.
1.8.2En effektivare offentlig sektor
Förvaltningspolitiken och myndighetsstyr- ningen behöver prioriteras upp. Styrmodeller inom staten, landstingen och kommunerna som skapar större frihet för medarbetarna i offentlig sektor måste utvecklas och professionerna i den offentliga sektorn stärkas. Därför kommer regeringen att utveckla den statliga styrningen i en riktning som innebär att professionernas kunskap, kompetens, erfarenhet och yrkesetik blir mer vägledande. Inriktningen är att kombinera olika styrformer i syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar för statsförvalt- ningen att förverkliga regeringens politik, utföra sina uppgifter i övrigt samt upprätthålla grund- läggande värden som rättssäkerhet och medborgarperspektivet.
Skolan, vården och omsorgen ska vara likvärdig i hela landet. Alla kommuner och landsting ska med det kommunala självstyret som grund ha möjlighet att säkra en välfärd av god kvalitet för sina invånare. Samtidigt ser vi hur den pågående urbaniseringen och de växande klyftorna mellan rika och fattiga kommuner medför nya utmaningar för att säkra en likvärdig välfärd över hela landet. Regeringen avser därför att inleda ett samlat arbete i nära dialog med landets kommuner för att hitta organisatoriska, ekonomiska och verksamhetsmässiga lösningar som tryggar en god välfärd i hela landet, och låta de landsting som vill få möjlighet att bli regioner.
Vidare ska verksamhetsöversyner genomföras i syfte att effektivisera och minska kostnaderna i förvaltningen.
Regeringen har valt att kompensera kommun- sektorn för ökade kostnader till följd av den slopade nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga i två steg. Det generella statsbidraget ökas därför med 1,5 miljarder kronor 2015 och beräknas ökas med 3,0 miljarder kronor fr.o.m. 2016.
För att effektivisera statens administrativa stödverksamhet avser regeringen att förord- ningsreglera anslutningen till de lönerelaterade bastjänsterna hos Statens servicecenter. Regeringen bedömer att det långsiktigt är effektivare för staten som helhet om myndig- heterna är anslutna och delar på gemensamma
54
I syfte att sänka kostnaderna för statlig administration ges Ekonomistyrningsverket (ESV) i uppdrag att utveckla nyckeltal för myndigheternas lokalförsörjning. Därtill inför regeringen krav på konsekvensbeskrivning till ESV för det obligatoriska yttrandet i de fall där en myndighet vill teckna hyresavtal med längre hyrestid än normalfallet. Myndigheter som behöver vara lokaliserade i Stockholm bör pröva om delar av verksamheten kan lokaliseras på annan plats. Utgångspunkten är att nya myndigheter i första hand bör lokaliseras utanför Stockholms län.
Migrationsverkets strategiska boende- planering bör säkerställa största möjliga kost- nadseffektivitet, och samtidigt präglas av förutsägbarhet och långsiktighet. Regeringen avser därför att se över hur boendeplaneringen inom asylmottagandet kan förbättras och särskilt se över möjligheten för Migrationsverket att anordna boende i egen regi, i syfte att säkerställa tillräcklig kapacitet.
Förändringen av klimatet medför att vi i ökad utsträckning kan drabbas av extrema väder- händelser. Det kräver både klimatanpassning och stärkt krishanteringsförmåga. Samordningen av samhällets krisberedskap behöver stärkas. Regeringen har därför beslutat att samla styrningen av samhällets krisberedskap under Justitiedepartementet. Dit förs också ansvaret för utveckling, samordning och uppföljning av krishanteringen i Regeringskansliet.
1.8.3Ökad tillgång till kultur
Tillgången till kultur är inte jämnt fördelad i samhället i dag. Höga avgifter, lokaler i storstädernas centrum och snäva kulturutbud begränsar många gruppers möjlighet att ta del av kulturen och låta sig utvecklas med dess kraft.
När fri entré till statliga muséer infördes 2005 ökade besöksvolymerna med 159 procent. För att tillgängliggöra kunskap och kulturupplevelser för alla avser regeringen införa fri entré till statliga museer. Anslaget till museerna höjs därför med 80 miljoner kronor per år fr.o.m. 2015.
Vidare genomförs en satsning på kultur- verksamhet i miljonprogramsområdena. Stor- städernas miljonprogramsområden präglas av hög arbetslöshet, bristande boendekvalitet och mindre tillgång till lokal samhällsservice. För att
PROP. 2014/15:1
levandegöra miljonprogrammen avsätts 50 mil- joner kronor 2015 och 60 miljoner kronor beräknas per år
En nationell strategi för kultur- och musik- skolan tas fram. Regeringens ambition är att barn och ungdomar ska få bättre möjligheter att delta i idrott, friluftsverksamhet och kulturskola. Regeringen föreslår därför även att ett bidrag införs för att möjliggöra sänkta taxor i kultur- och musikskolan.
Regeringen föreslår att en nationell biblioteks- strategi tas fram för att främja samverkan och kvalitetsutveckling inom hela biblioteksväsendet.
1.8.4En nystart för biståndspolitiken
I den nya globala utvecklingsdagordning som nu formuleras inom FN och andra organisationer tydliggörs behovet och kravet på en samstämmig politik för global utveckling. För att uppnå en rättvis och hållbar global utveckling anser regeringen därför att en nystart för Sveriges politik för global utveckling krävs, som inkluderar alla politikområden. Regeringen avser att se över den biståndspolitiska plattformen som antogs 2014. Översynen ska ske genom en öppen och inkluderande process i samverkan med alla aktörer på biståndsområdet.
FN:s klimatkonvention och Kyotoprotokollet innebär dubbla åtaganden för Sverige och andra industriländer: att minska sina egna utsläpp samt att finansiera utsläppsminskningar och anpass- ning till ett förändrat klimat i fattiga länder. För 2015 avsätts 1 procent av BNI enligt den tidigare definitionen, därutöver avsätts 500 miljoner kronor additionellt till internationell klimat- finansiering. Sverige ska driva en feministisk utvecklingspolitik. Regeringen har för avsikt att särskilt driva frågor rörande kvinnors rättigheter, samt frågor rörande sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).
Vidare avser regeringen att avbryta den utfasning av det bilaterala biståndet till Burkina Faso och Bolivia som påbörjades 2013 respektive 2014. Det bilaterala biståndet med de två länderna ska återupptas.
Biståndsramen motsvarar fortsatt 1 procent av Sveriges bruttonationalinkomst (BNI) så som BNI hittills har beräknats. I september 2014 infördes en ny
55
PROP. 2014/15:1
metoden för BNI. Enligt den nya beräknings- metoden motsvarar biståndsramen 0,96 procent av beräknad BNI. Regeringens målsättning är att 1 procent av Sveriges BNI enligt den nya beräkningsmetoden längre fram under mandat- perioden ska avsättas för bistånd.
1.8.5En modern svensk säkerhetspolitik
En modern svensk säkerhetspolitik byggs på ett ökat nordiskt samarbete, en aktiv Östersjö- politik, ett samarbete i EU och ett starkare Förenta Nationerna. Sverige ska inte vara medlem i Nato.
Försvarsberedningen konstaterar i sin rapport från maj 2014 att de globala utmaningarna och hoten, inklusive situationen i vårt närområde, teknikutvecklingen och den allmänna säkerhets- politiska utvecklingen, understryker behovet att fullfölja den inriktning för försvaret som lades fast av riksdagen 2009 (prop. 2008/09:140, bet. 2008/09:FöU10, rskr. 2008/09:292). Den ryska aggressionen mot Ukraina och den illegala annekteringen av Krim är en stor utmaning mot den europeiska
Regeringen vill stärka försvarsförmågan genom att Försvarsberedningens förslag genom- förs. Försvarsanslagen höjs stegvis fr.o.m. 2014 i enlighet med Försvarsberedningens förslag. Försvarsmakten ska fortsätta att bygga tillgängliga och användbara förband som kan användas där behov uppstår. Arbetet med att förverkliga den nya inriktningen, att trygga personalförsörjningen och att effektivisera verksamheten har fortsatt hög prioritet.
Genom den anslagsökning som riktas till förbandsverksamheten skapas förutsättningar för att underlätta personalförsörjningen och närvaron i och vid Östersjön stärks. Förstärk- ningen av materielanslagen säkerställer nöd- vändig anskaffning och modernisering inom strategiskt viktiga områden.
Vapenexportkontrollen gentemot icke- demokratier ska skärpas, även gällande följd-
leveranser och konsulttjänster. En nedläggning av Försvarsexportmyndigheten inleds under 2015.
Krisberedskapen ska stärkas.
1.9Effekter av regeringens politik
I detta avsnitt diskuteras regeringens bedömning av BNP- och sysselsättningseffekterna av de reformer som föreslås i denna proposition. Vidare redovisas de statiska fördelnings- effekterna som de reformer regeringen föreslår väntas ge upphov till.
1.9.1Effekter på arbetslöshet och sysselsättning
Trots att reformerna i budgetpropositionen för 2015 är finansierade fullt ut kommer reformerna påverka den makroekonomiska utvecklingen. De ökade satsningarna på skolan, välfärden, investeringar, inklusive klimatinvesteringar, samt införandet av traineejobb och extratjänster bidrar till att sysselsättningen ökar 2015. Samtidigt dämpas hushållens konsumtion endast marginellt under 2015 av de reformer som föreslås eller aviseras i denna proposition. Välfärdssatsningarna och den högre syssel- sättningen i offentlig sektor ökar hushållens disponibla inkomster samtidigt som skatte- höjningarna endast delvis slår igenom i lägre konsumtion på kort sikt. Sammantaget bedöms
Reformerna i denna proposition kommer även att påverka den makroekonomiska utvecklingen på längre sikt. De som går från att ha varit arbetslösa till att få ett traineejobb eller en extratjänst får ett meningsfullt och samhälls- ekonomiskt viktigt arbete, med positiva effekter på BNP och sysselsättningen som följd. Samtidigt kommer de ungdomar som deltar i utbildningskontraktet efter avslutade studier få bättre förutsättningar att hitta ett arbete, vilket bidrar till att den varaktiga sysselsättningen ökar något. När fler läser på universitet och högskola, samt när möjligheter att fortbilda sig senare i
56
livet förbättras, stärks humankapitalet, vilket i förlängningen har positiva effekter på produkt- iviteten och reallönerna. Vidare förbättras förut- sättningar att få ett arbete när humankapitalet stärks. Därtill väntas satsningar på en aktiv näringslivspolitik och utbyggd infrastruktur på lång sikt bidra till att Sveriges konkurrenskraft förbättras och att matchningen på arbets- marknaden förbättras. Sammantaget bedöms satsningarna på
Den höjda ersättningsnivån vid arbetslöshet möjliggör för den arbetssökande att upprätthålla en skälig levnadsstandard under tiden individen matchar sin kompetens mot lediga arbeten på arbetsmarknaden. Det bidrar till att arbets- tagarnas otrygghet minskar, vilket bl.a. kan ha positiva effekter för rörligheten på arbets- marknaden. Den höjda ersättningsnivån kan också innebära att individens löneanspråk höjs något för att acceptera ett jobberbjudande. De skatteförslag som lämnas och aviseras i denna proposition kommer att bidra till att sysselsättningen och BNP dämpas något. I vilken takt och i vilken utsträckning dessa långsiktiga effekter kommer att realiseras är osäkert och svårt att bedöma.
1.9.2Effekter på inkomstfördelningen
Det finns flera förslag i denna proposition som påverkar hushållens disponibla inkomster 2015. I diagram 1.3 redovisas reformernas sammantagna effekt i olika delar av inkomstfördelningen. Beräkningarna visar de direkta effekter som väntas uppkomma till följd av förändringar i skatte- och transfereringssystemen. Förslagen väntas företrädesvis gynna personer i den nedre delen av fördelningen och stärker de ekonomiska marginalerna för utsatta hushåll med svag ekonomi. Förslagen bidrar därmed till att minska inkomstskillnaderna i det svenska samhället, inte minst mellan könen.
PROP. 2014/15:1
Diagram 1.3 Effekter av förslagen i denna proposition på disponibel hushållsinkomst i olika inkomstgrupper
Förändring av disponibel inkomst per konsumtionsenhet, procent
2,0
1,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
|
|
7 |
8 |
9 |
10 |
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Låg inkomst |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hög inkomst |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Inkomstgrupp |
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Disponibel inkomst per konsumtionsenhet är hushållets totala disponibla inkomst justerad för försörjningsbörda. Genom att justera den disponibla inkomsten för försörj- ningsbörda skapas ett mått som är jämförbart mellan hushåll av olika storlek. Befolkningen delas in i inkomstgrupper efter stigande inkomst. I inkomstgrupp 1 finns tiondelen med lägst inkomst och i inkomstgrupp 10 finns tiondelen med högst inkomst.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen gynnar huvudsakligen personer i den nedre delen av inkomstfördelningen. Det gäller även förstärkningen av det förhöjda grundavdraget för pensionärer och höjningen av sjuk- och aktivitetsersättningen. Den föreslagna höjningen av studiemedlen bidrar till att stärka den ekonomiska situationen för studenter som ofta har svag ekonomi. Höjt underhållsstöd, höjd grundnivå i föräldrapenningen och höjd norm för försörjningsstödet förbättrar ekonomin för barnfamiljer med låga inkomster i den nedre delen av inkomstfördelningen.
Även de budgetförstärkande reformer som föreslås i denna proposition har en god fördel- ningspolitisk träffsäkerhet. Det avtrappade jobb- skatteavdraget vid höga arbetsinkomster, den begränsade uppräkningen av den nedre skikt- gränsen vid uttag av statlig inkomstskatt och begränsningen av avdraget för privat pensions- sparande påverkar i huvudsak personer i den övre delen av inkomstfördelningen.
Utöver omfördelning via ekonomiska ersätt- ningar är även utbildningssatsningar en central komponent i att utjämna människors livsvillkor och välfärd. Regeringens reformarbete för att höja kvaliteten och öka likvärdigheten i den svenska skolan förväntas på sikt bidra till en jämnare fördelning av disponibla inkomster och välfärd.
57
PROP. 2014/15:1
1.9.3Effekter på inkomster för kvinnor effekt på inkomsterna för män än för kvinnor.
och män
Ur ett jämställdhetsperspektiv är det viktigt att studera hur stor disponibel inkomst kvinnor respektive män förfogar över, dvs. graden av egenförsörjning. Förslagen i denna proposition bidrar till att stärka den ekonomiska jämställd- heten mellan kvinnor och män. Kvinnors indivi- duella inkomster väntas öka med ca 0,2 procent, medan mäns inkomster väntas minska med ca 0,3 procent (se diagram 1.4).
Diagram 1.4 Effekter av förslagen i denna proposition på individuell disponibel inkomst för vuxna kvinnor och män
Förändring av individuell disponibel inkomst, procent
0,3
0,2
0,1
0,0
Kvinnor |
Män |
Orsaken är att förslagen innebär höjd skatt vid högre inkomster och att män i genomsnitt har högre inkomster, vilket medför att fler män därför berörs av förslagen. Begränsningen av avdraget för privat pensionssparande bedöms däremot vara neutralt ur ett jämställdhets- perspektiv, dvs. den bedöms inte påverka mäns och kvinnors relativa inkomster.
Anm.: Kvinnor och män över 20 år. Individuell disponibel inkomst utgörs av de individuella inkomsterna samt de hushållsgemensamma inkomsterna fördelade på de vuxna i hushållet. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Den sänkta skatten för pensionärer innebär att inkomsten i genomsnitt ökar mer för kvinnor än för män. En anledning är att fler kvinnor än män är pensionärer. En annan anledning är att kvinnor i genomsnitt har lägre inkomster än män och att skattesänkningen företrädesvis gynnar låginkomsttagare. Höjt underhållsstöd förbättrar ekonomin mest för ensamstående kvinnor med barn. En höjd grundnivå i föräldrapenningen är också en reform som främst gynnar kvinnor, eftersom kvinnor tar ut fler dagar på grundnivå. Kvinnor studerar i större omfattning än män, vilket innebär att de höjda studiemedlen före- trädesvis gynnar kvinnors inkomster. Det höjda taket i arbetslöshetsförsäkringen ökar däremot mäns genomsnittliga disponibla inkomst något mer än kvinnors, eftersom fler män har inkom- ster över det nuvarande taket i arbetslöshets- försäkringen.
Av de budgetförstärkande reformerna har det avtrappade jobbskatteavdraget och den begrän- sade uppräkningen av den nedre skiktgränsen vid uttag av statlig inkomstskatt en större negativ
58
2
Förslag till riksdagsbeslut
PROP. 2014/15:1
2 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
vad gäller den ekonomiska politiken och förslag till statens budget för 2015
1.godkänner riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 1),
2.fastställer utgiftstaket för staten inklusive
ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till följd av tekniska justeringar och finanspolitiskt motiverade höjningar till 1 160 miljarder kronor för 2015 och 1 207 miljarder kronor för 2016 (avsnitt 5.4.1),
3.fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 265 miljarder kronor för 2017 (avsnitt 5.4.2),
4.godkänner beräkningen av budgetens inkomster för 2015 (avsnitt 7.1 och bilaga 1 avsnitt 2),
5.godkänner den preliminära beräkningen av inkomster på statens budget för
6.beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2015 (avsnitt 8.1.1 och tabell 8.2),
7.godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2015 (avsnitt 8.1.1 och tabell 8.2),
8.godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2015 (avsnitt 8.1.1 och tabell 8.2),
9.godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för
10.bemyndigar regeringen att under 2015 ta
upp lån enligt |
5 kap. budgetlagen |
(2011:203) (avsnitt |
9.2.1), |
11.godkänner beräkningen av Riksgälds- kontorets nettoutlåning för 2015 (avsnitt
9.2.1och tabell 9.10),
12.godkänner beräkningen av den kassa- mässiga korrigeringen för 2015 (avsnitt
9.2.1och tabell 9.10),
13.bemyndigar regeringen att för 2015 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 37 900 000 000 kronor (avsnitt 11.1.1),
14.bemyndigar regeringen att för 2015 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 14 500 000 000 kronor (avsnitt 11.1.2),
15.bemyndigar regeringen att under 2015, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta om överskridande av vissa anslag (avsnitt 11.4),
61
PROP. 2014/15:1
vad gäller skattefrågor och annan lagstiftning som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster
16.antar förslaget till lag om beskattning av viss privatinförsel av cigaretter (avsnitt 3.1 och 6.39),
17.antar förslaget till lag om kreditering på skattekonto av ersättning för sjuklönekostnader (avsnitt 3.2 och 7.4),
18.antar förslaget till lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69) (avsnitt 3.3 och 6.39),
19.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel (avsnitt 3.4 och avsnitt 6.23),
20.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1990:313) om Europaråds- och OECD- konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden (avsnitt 3.5 och 6.40),
21.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster (avsnitt 3.6 och 6.10),
22.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön (avsnitt 3.7 och 7.4),
23.antar förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) (avsnitt 3.8, 6.44 och 6.45),
24.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. (avsnitt 3.9, 6.37 och 6.38),
25.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt (avsnitt 3.10,
6.37och 6.39),
26.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt (avsnitt 3.11 och 6.38),
27.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt
3.12och 6.21),
28.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt 3.13, 6.9 och 6.11),
29.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus (avsnitt
3.14och 6.24),
30.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter
vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen (avsnitt 3.15 och 6.39),
31.antar förslaget till lag om ändring i ellagen (1997:857) (avsnitt 3.16 och 6.5),
32.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter (avsnitt 3.17, 6.37 och 6.38),
33.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på avfall (avsnitt 3.18 och 6.25),
34.antar förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 3.19,
35.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer (avsnitt 3.20 och 6.26),
36.antar förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.21,
6.9och 6.11),
37.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling (avsnitt 3.22 och 6.39),
38.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (avsnitt 3.23 och 7.4),
39.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.24 och 6.9 ),
40.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2004:629) om trängselskatt (avsnitt 3.25 och 6.40),
41.antar förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227) (avsnitt
3.26och 6.22),
42.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt (avsnitt 3.27 och 6.22),
43.antar förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) (avsnitt 3.28, 6.5 och 6.39).
62
3
Lagförslag
PROP. 2014/15:1
3 Lagförslag
Regeringen har följande förslag till lagtext.
3.1Förslag till lag om beskattning av viss privatinförsel av cigaretter
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1 § En enskild person som har förvärvat och som själv, för sitt eller sin familjs personliga bruk, till Sverige för in cigaretter från Bulgarien, Kroatien, Lettland, Litauen, Rumänien eller Ungern ska, om inte annat följer av 2 §, betala skatt med 1 krona och 51 öre per cigarett.
Cigaretter med en längd, exklusive filter eller munstycke, som överstiger 8 centimeter men inte 11 centimeter anses som två cigaretter. Är cigaretten längre anses varje påbörjad ytterligare längd av 3 centimeter som en cigarett.
En bestämmelse om förbud för den som inte fyllt 18 år att föra in tobaksvaror i landet finns i 13 § tobakslagen (1993:581).
2 § Skatt enligt 1 § ska inte tas ut till den del införseln uppgår till högst 300 cigaretter från respektive land.
3 § Skatt enligt denna lag tas dock inte ut vid sådan införsel som sker under sådana omständigheter att förutsättningar skulle finnas att medge återbetalning av skatt enligt 31 d § lagen (1994:1563) om tobaksskatt.
Skattskyldighet, redovisning och betalning av skatten
4 § Skattskyldig är den som för in cigaretter för vilka skatt ska betalas enligt denna lag. Skattskyldighet inträder vid införseln. Den som är skattskyldig ska självmant redovisa skatten vid varje införsel. Redovisning ska ske i en särskild skattedeklaration för varje händelse som medför skattskyldighet. Deklarationen ska lämnas på heder och samvete.
5 § Om införseln görs på en bemannad tullplats, ska deklarationen lämnas till en tulltjänsteman vid tullplatsen. I andra fall ska deklarationen lämnas till
65
PROP. 2014/15:1
Skatteverket och ha kommit in senast fem dagar efter det att införseln gjordes.
6 § Skatteverket beslutar om den skatt som ska betalas för varje skattepliktig införsel. Om deklarationen har lämnats till en tulltjänsteman på en bemannad tullplats eller om en skattepliktig vara påträffas vid en deklarationskontroll, ska Tullverket för Skatteverkets räkning besluta om skatten. Tullverket får då även uppbära skatten och vidta nödvändig skattekontroll.
7 § Skatt enligt denna lag ska betalas in till beskattningsmyndigheten genom insättning på ett särskilt konto. Skatt som ska redovisas enligt denna lag ska vara betald senast två veckor efter det att beslut om skatten meddelades. Skatten anses betald den dag då betalningen har bokförts på det särskilda kontot.
8 § Om skatten inte betalas i rätt tid, ska kostnadsränta beräknas från och med dagen efter den dag då beloppet senast skulle ha betalats till och med den dag då beloppet betalas.
Kostnadsränta ska beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244) plus 15 procentenheter till och med den dag då ett beslut om att lämna beloppet till Kronofogdemyndigheten för indrivning registreras i utsöknings- och indrivningsdatabasen enligt lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet. Därefter beräknas kostnadsräntan med en räntesats som motsvarar basräntan enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen.
Om skatt ska betalas på grund av ett omprövningsbeslut eller ett beslut av domstol, ska kostnadsränta beräknas från och med dagen efter beloppets ursprungliga förfallodag. Kostnadsränta ska beräknas till och med den dag då betalning senast ska ske. Kostnadsränta ska beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen.
Om det finns synnerliga skäl, ska beskattningsmyndigheten besluta om befrielse från kostnadsränta.
Om skatt ska tillgodoräknas på grund av ett omprövningsbeslut eller ett beslut av domstol, ska intäktsränta beräknas från och med dagen efter beloppets ursprungliga förfallodag till och med den dag omprövning beslutats. Intäktsränta ska beräknas efter en räntesats som motsvarar intäktsräntan enligt 65 kap. 4 § tredje stycket skatteförfarandelagen.
9 § Ifråga om skatt och ränta enligt denna lag samt särskild avgift enligt 10 § tillämpas bestämmelserna om indrivning i 70 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244). Det belopp som anges i 70 kap. 1 § första stycket b skatteförfarandelagen ska dock vid tillämpning av denna lag i stället vara 100 kronor.
Särskilda avgifter
10 § Om en enskild person på annat sätt än muntligen har lämnat en oriktig uppgift till ledning för egen beskattning, ska en särskild avgift tas ut. Avgiften är 40 procent av den skatt som, om den oriktiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha påförts den som lämnat uppgiften.
66
PROP. 2014/15:1
Om en enskild person har fört in en vara för vilken skatt ska betalas enligt denna lag utan att deklarera detta, ska den skattskyldige betala en särskild avgift. Avgiften är 40 procent av den skatt som ska betalas.
11 § Skatteverket ska ta ut en särskild avgift enligt 10 §. Om den oriktiga uppgiften lämnats i en deklaration till Tullverket eller det vid en kontroll har visat sig att deklaration inte lämnats, ska Tullverket för Skatteverkets räkning påföra särskild avgift.
Särskild avgift enligt denna lag ska betalas in till beskattningsmyndigheten genom insättning på ett särskilt konto. Särskild avgift som ska redovisas enligt denna lag ska vara betald senast två veckor efter det att beslut om särskild avgift meddelades. Skatten anses betald den dag då betalningen har bokförts på det särskilda kontot.
12 § Den särskilda avgiften får inte tas ut om den skattsskyldige på eget initiativ har rättat den oriktiga uppgiften.
Beskattningsmyndigheten ska besluta om hel eller delvis befrielse från särskild avgift om det är oskäligt att ta ut avgiften med fullt belopp. Vid bedömningen ska bestämmelserna i 51 kap. 1 § andra stycket skatte- förfarandelagen (2011:1244) tillämpas.
Bestämmelserna om befrielse från den särskilda avgiften ska beaktas även om yrkande om detta inte framställts.
Omhändertagande och förverkande
13 § Om cigaretter förs in för vilka skatt ska betalas enligt denna lag, får Tullverket omhänderta cigaretterna om det finns en påtaglig risk att den skattskyldige inte kommer att betala skatten. Omhändertagna cigaretter får inte lämnas ut förrän skatt och särskild avgift som beslutats enligt denna lag har betalats. Omhändertagandet ska upphävas om skatten och avgiften betalas eller beslutet att ta ut skatt upphävs.
14 § Tullverket får besluta att cigaretter som är omhändertagna enligt 13 § ska förverkas om beslut om skatt och särskild avgift enligt denna lag har vunnit laga kraft och skatten och avgiften inte har betalats inom en månad räknat från den dag då beslutet vann laga kraft.
Om cigaretter har omhändertagits enligt 13 § och Tullverket därefter har beslutat att förverka dem enligt första stycket, ska beskattningsmyndigheten efterge skatten och avgiften på cigaretterna.
15 § När beslut om förverkande enligt denna lag har vunnit laga kraft, ska varan förstöras genom Tullverkets försorg.
Omprövning och överklagande
16 § Skatteverket får på eget initiativ ompröva ett beslut enligt denna lag såväl till fördel som till nackdel för den som beslutet gäller.
Skatteverket ska ompröva beslut enligt denna lag om den som beslutet gäller begär omprövning. En begäran om omprövning ska vara skriftlig. Om begäran om omprövning inte är undertecknad, får Skatteverket förelägga den som begärt omprövningen att underteckna begäran. Föreläggandet ska innehålla en upplysning om att omprövning annars inte kommer att ske.
67
PROP. 2014/15:1
När Skatteverket på eget initiativ omprövar ett beslut, ska omprövningsbeslutet meddelas senast två månader efter dagen för det första beslutet som meddelats i frågan. En begäran om omprövning ska ha kommit in till myndigheten senast två månader efter dagen för det första beslutet som meddelats i frågan. Om Skatteverket på eget initiativ har omprövat ett beslut, ska en begäran om omprövning av detta beslut ha kommit in senast två månader efter beslutsdagen. När Skatteverket på den skattskyldiges begäran omprövar ett beslut om särskild avgift, får myndigheten samtidigt till den skattskyldiges fördel ompröva det beskattningsbeslut som föregått den särskilda avgiften, även om tiden för att begära omprövning av detta beslut har gått ut.
17 § Beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Skatteverket är den enskildes motpart efter det att handlingarna i ärendet överlämnats till domstolen.
Ett överklagande ska ha kommit in till Skatteverket inom två månader från dagen för det överklagade beslutet. Skatteverket ska snarast ompröva det överklagade beslutet. Detta gäller inte om överklagandet ska avvisas.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Beslut enligt denna lag gäller omedelbart.
18 § Vid handläggning av frågor om omhändertagande, förverkande samt särskild avgift ska förvaltningsrätten eller kammarrätten hålla muntlig förhandling om den skattskyldige begär det. Muntlig förhandling behöver dock inte hållas om ett beslut om omhändertagande, förverkande eller särskild avgift kommer att upphävas.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2.Genom lagen upphävs lagen (2004:228) om beskattning av viss privatinförsel av tobaksvaror.
3.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
4.Lagen tillämpas på införsel som äger rum från och med den 1 januari 2015.
5.Skatt ska inte tas ut för införsel som äger rum efter utgången av 2017.
68
PROP. 2014/15:1
3.2Förslag till lag om kreditering på skattekonto av ersättning för sjuklönekostnader
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Ersättning för kostnader för sjuklön enligt 17 eller 17 d § lagen (1991:1047) om sjuklön ska tillgodoföras arbetsgivaren genom kreditering på sådant skattekonto som avses i 61 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
69
PROP. 2014/15:1
3.3Förslag till lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)
Härigenom föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §1
Denna lag gäller i fråga om skatt och, om så särskilt föreskrivs, annan avgift till det allmänna som inte betecknas som skatt.
Lagen tillämpas inte i fråga om |
Lagen tillämpas inte i fråga om |
1. gärningar som är belagda med |
1. gärningar som är belagda med |
straff i lagen (2000:1225) om straff |
straff i lagen (2000:1225) om straff |
för smuggling eller lagen (2004:228) |
för smuggling, |
om beskattning av viss privatinförsel |
|
av tobaksvaror, och |
2. skatt enligt lagen (2014:000) om |
|
|
|
beskattning av viss privatinförsel av |
|
cigaretter, och |
2. skattetillägg, ränta, dröjsmåls- |
3. skattetillägg, ränta, dröjsmåls- |
avgift, förseningsavgift eller liknande |
avgift, förseningsavgift eller liknande |
avgift. |
avgift. |
I lagen om straff för smuggling finns särskilda bestämmelser om förundersökning, tvångsmedel och åtal vid brott som avses i 2ï4 §§, om brottet rör skatt enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
1 Senaste lydelse 2005:457.
70
PROP. 2014/15:1
3.4Förslag till lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel
Härigenom föreskrivs att |
2 § lagen (1984:410) om skatt på |
bekämpningsmedel1 ska ha följande lydelse. |
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
2 §2
Skatt skall erläggas med 30 kronor för varje helt kilogram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet.
Skatt ska betalas med 34 kronor för varje helt kilogram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
1Lagen omtryckt 1995:617. Senaste lydelse av lagens rubrik 1995:617.
2Senaste lydelse 2003:806.
71
PROP. 2014/15:1
3.5Förslag till lag om ändring i lagen (1990:313) om Europaråds- och
Härigenom föreskrivs att bilaga 2 till lagen (1990:313) om Europaråds- och
Nuvarande lydelse
Bilaga 21
Förteckning över de svenska skatter och avgifter som konventionen tillämpas på
Konventionen tillämpas på de skatter och avgifter som utgår enligt följande lagar.
Artikel 2 punkt 1 a:
i)Kupongskattelagen (1970:624), lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, inkomstskattelagen (1999:1229).
ii)Lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.
iii)Lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.
Artikel 2 punkt 1 b:
1.Begravningslagen (1990:1144), lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund.
2.Lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, socialavgiftslagen (2000:980).
3.A Lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.
B.Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.
C.Mervärdesskattelagen (1994:200).
D.Lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel, lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion, lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m., lagen (1991:1482) om lotteriskatt, lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m., lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt, lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter, lagen (1999:673) om skatt på avfall, lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer.
1 Senaste lydelse 2014:54.
72
PROP. 2014/15:1
E. Lagen (1976:339) om saluvagnsskatt, fordonsskattelagen (1988:327), lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon.
G. Lagen (1972:435) om överlastavgift samt lagen (2014:52) om infrastrukturavgifter på väg, i fråga om avgifter på allmän väg.
Föreslagen lydelse
Bilaga 2
Förteckning över de svenska skatter och avgifter som konventionen tillämpas på
Konventionen tillämpas på de skatter och avgifter som utgår enligt följande lagar.
Artikel 2 punkt 1 a:
i)Kupongskattelagen (1970:624), lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, inkomstskattelagen (1999:1229).
ii)Lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.
iii)Lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.
Artikel 2 punkt 1 b:
i)Begravningslagen (1990:1144), lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund.
ii)Lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, socialavgiftslagen (2000:980).
iii)A. Lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.
B.Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.
C.Mervärdesskattelagen (1994:200).
D.Lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel, lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion, lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m., lagen (1991:1482) om lotteriskatt, lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m., lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt, lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter, lagen (1999:673) om skatt på avfall, lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer.
E.Lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon, vägtrafikskattelagen (2006:227), lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt.
G.Lagen (1972:435) om överlastavgift, lagen (2014:52) om infrastrukturavgifter på väg, i fråga om avgifter på allmän väg, samt
lagen (2004:629) om trängselskatt.
Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.
73
PROP. 2014/15:1
3.6Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster
Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster ska ha följande lydelse.
1 §1
Särskild löneskatt ska för varje år betalas till staten med 24,26 procent på
Särskild löneskatt ska för varje år betalas till staten med 5,6 procent på sådan ersättning som avses i 2 kap. 10 och 11 §§ socialavgiftslagen (2000:980) till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år och i övrigt med 24,26 procent på
1.ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbidrags- försäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare,
2.avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivavtalsgrundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller kommunal- förbund som arbetsgivare eller av Sveriges Kommuner och Landsting eller det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för administration av personalpension, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan arbetsgivare, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal och att borgen eller liknande garanti tecknats av kommun, kommunalförbund eller Sveriges Kommuner och Landsting,
3.avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,
4.ersättning som utges enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvud- organisationer till den del ersättningen utgör komplement till sjukersättning eller till aktivitetsersättning,
5.ersättning som utges på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utges i form av engångsbelopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst,
6.bidrag som en arbetsgivare lämnar till
– en sådan vinstandelsstiftelse som |
– en sådan vinstandelsstiftelse som |
|
avses i 25 kap. 21 § socialförsäkrings- |
avses i 25 kap. 21 § socialförsäkrings- |
|
balken |
om ersättningar från stiftel- |
balken om ersättningar från stiftel- |
sen är |
avgiftsfria enligt 2 kap. 18 § |
sen är avgiftsfria enligt 2 kap. 18 § |
socialavgiftslagen (2000:980), eller |
socialavgiftslagen, eller |
– en annan juridisk person med motsvarande ändamål med undantag för bidrag som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
Skattskyldig är den som utgett |
Skattskyldig är den som utgett |
|
sådan ersättning eller sådant bidrag |
sådan |
ersättning eller sådant bidrag |
som avses i första stycket. |
som avses i första stycket. I fråga om |
|
|
sådan |
för mottagaren skattepliktig |
|
intäkt som utgörs av rabatt, bonus eller |
1 Senaste lydelse 2010:1244.
74
PROP. 2014/15:1
annan ersättning på grund av kundtrohet eller liknande, är den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för ersättningen skattskyldig enligt denna lag. I fråga om sådan förmån som avses i 10 kap. 11 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) är den i vars tjänst rättigheten förvärvats skattskyldig enligt denna lag. I fråga om annan för mottagaren skattepliktig ersättning som utgetts av en utomlands bosatt fysisk person eller av en utländsk juridisk person och som har sin grund i en anställning i Sverige hos någon annan än den som utgett ersättningen, är den hos vilken mottagaren är anställd i Sverige skattskyldig enligt denna lag.
Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i 2 kap.
Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 5 ska bortses från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till allmän försäkrings- kassa eller Försäkringskassan efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock endast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.
2 §2
En enskild person eller ett dödsbo skall för varje år till staten betala särskild löneskatt med 24,26 procent på överskott av passiv näringsverk- samhet enligt inkomstskattelagen (1999:1229) här i landet samt på ersättning som utges enligt sådan avtalsgruppsjukförsäkring som avses i 15 kap. 9 § inkomstskattelagen eller enligt sådan trygghetsförsäkring som avses i nämnda lagrum till den del ersättningen utges i form av engångsbelopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst. Om en skattskyldig avlidit under året skall särskild löneskatt betalas med 24,26 procent på inkomst som
En enskild person eller ett dödsbo ska för varje år till staten betala särskild löneskatt med 24,26 procent på överskott av passiv näringsverk- samhet enligt inkomstskattelagen (1999:1229) här i landet samt på ersättning som utges enligt sådan avtalsgruppsjukförsäkring som avses i 15 kap. 9 § inkomstskattelagen eller enligt sådan trygghetsförsäkring som avses i den paragrafen till den del ersättningen utges i form av engångsbelopp som inte utgör kompensation för förlorad inkomst. Om en skattskyldig vid årets ingång har fyllt 65 år eller inte har fyllt 65 år men under hela året har uppburit hel
2 Senaste lydelse 2006:1339.
75
PROP. 2014/15:1
avses i 3 kap. |
allmän ålderspension enligt social- |
lagen (2000:980). |
försäkringsbalken, ska särskild löne- |
|
skatt betalas med 5,6 procent eller om |
|
en skattskyldig avlidit under året med |
|
24,26 procent på inkomst som avses |
|
i 3 kap. |
|
(2000:980). |
Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap.
Skatt betalas inte då skatteunderlaget understiger 1 000 kronor.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2.Bestämmelsen i 1 § i den nya lydelsen tillämpas på ersättning som betalas ut efter den 31 december 2014.
3.Bestämmelsen i 2 § i den nya lydelsen tillämpas på inkomst som uppbärs efter den 31 december 2014. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den skattskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31 december 2014 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.
76
PROP. 2014/15:1
3.7Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1047) om sjuklön dels att 17, 17 a, 26 och 28 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 17
Nuvarande lydelse |
|
|
|
Föreslagen lydelse |
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
17 §1 |
|
|
|
|
|
|
|
En arbetsgivare vars kostnader för |
En arbetsgivare vars kostnader för |
|||||||||||
sjuklön |
enligt |
6 §, |
inklusive |
därpå |
sjuklön |
enligt |
6 §, |
inklusive |
därpå |
|||
belöpande avgifter och skatt, under |
belöpande avgifter och skatt, under |
|||||||||||
ett kalenderår överstiger två och en |
ett kalenderår överstiger en viss del |
|||||||||||
halv gånger den beräknade genom- |
av arbetsgivarens totala lönekostnader, |
|||||||||||
snittliga |
årliga |
sjuklönekostnaden för |
inklusive därpå belöpande avgifter och |
|||||||||
samtliga |
arbetsgivare |
erhåller |
efter |
skatt får, med den begränsning som |
||||||||
ansökan ersättning från Försäkrings- |
följer av 17 a §, ersättning med högst |
|||||||||||
kassan för överskjutande del av sjuk- |
250 000 kronor för överskjutande del |
|||||||||||
lönekostnaden, |
dock |
med |
den |
av sjuklönekostnaden enligt följande. |
||||||||
begränsning som |
följer av |
17 a § |
Ersättning |
för |
sjuklönekostnaden |
|||||||
första stycket. |
|
|
|
|
lämnas till den del kostnaden över- |
|||||||
|
|
|
|
|
|
stiger |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
– 0,5 procent av den totala löne- |
||||||
|
|
|
|
|
|
kostnaden om arbetsgivarens löne- |
||||||
|
|
|
|
|
|
kostnad |
uppgår |
till |
högst |
3 miljoner |
||
|
|
|
|
|
|
kronor årligen, |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
– 0,9 procent av den totala löne- |
||||||
|
|
|
|
|
|
kostnaden om arbetsgivarens löne- |
||||||
|
|
|
|
|
|
kostnad |
|
överstiger |
3 |
men |
inte |
|
|
|
|
|
|
|
6 miljoner kronor årligen, |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
– 1,2 procent av den totala löne- |
||||||
|
|
|
|
|
|
kostnaden om arbetsgivarens löne- |
||||||
|
|
|
|
|
|
kostnad |
|
överstiger |
6 |
men |
inte |
|
|
|
|
|
|
|
12 miljoner kronor årligen, |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
– 1,3 procent av den totala löne- |
||||||
|
|
|
|
|
|
kostnaden om arbetsgivarens löne- |
||||||
|
|
|
|
|
|
kostnad |
överstiger |
12 |
men |
inte |
||
|
|
|
|
|
|
20 miljoner kronor årligen, och |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
– 1,5 procent av den totala löne- |
||||||
|
|
|
|
|
|
kostnaden |
om |
arbetsgivarens |
löne- |
kostnad överstiger 20 miljoner kronor årligen.
Med avgifter och skatt enligt första stycket avses avgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift samt skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.
1 Senaste lydelse 2010:422.
77
PROP. 2014/15:1
17 a §2
Ersättning enligt 17 § lämnas inte för arbetsgivarens kostnader för sjuklön till arbetstagare för vilka beslut enligt 13 § gäller.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om villkor för rätten till ersättning för sjuklöne- kostnader enligt 17 §.
2Senaste lydelse 2010:421. Ändringen innebär bland annat att andra stycket tas bort.
3Tidigare 17 b § upphävd genom 2004:1240.
78
PROP. 2014/15:1
ersättning för sjuklönekostnader.
17 d §
Försäkringskassan beslutar om förskott på ersättning enligt 17 § efter ansökan av en arbetsgivare. Bestäm- melserna i 17 c § ska tillämpas på mot- svarande sätt på förskott.
17 e §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om villkor för rätten till ersättning för sjuklöne- kostnader enligt 17 §.
26 §4
I fråga om Försäkringskassans handläggning av ärenden enligt 10, 11, 13, 14, 16, 17 och 20 §§ samt 24 § andra stycket och 27 § andra stycket tillämpas följande föreskrifter i socialförsäkringsbalken:
–107 kap. 9 och 10 §§ om förbud mot utmätning och överlåtelse,
–107 kap. 12 § om preskription,
–108 kap. 2, 11 och 22 §§ om återbetalningsskyldighet,
–108 kap. 15, 16, 19 och 21 §§ om ränta,
–110 kap. 13 § och 31 § första stycket samt 115 kap. 4 § om skyldighet att lämna uppgifter,
–110 kap. 14 § 1 och 2 om utredningsåtgärder,
–110 kap. 39 och 42 §§ om undantag från sekretess,
–110 kap. 52 § första stycket 2 och andra stycket samt 53 § om indragning eller nedsättning av ersättning,
–112 kap. 2 och 3 §§ samt 108 kap. 10 § om interimistiska beslut.
28 §5
De föreskrifter om omprövning och ändring av Försäkringskassans beslut
som finns |
i 113 kap. |
socialförsäkringsbalken |
ska tillämpas |
på |
||||||||||||
motsvarande sätt i fråga om |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
– beslut |
enligt 10 |
eller |
13 §, |
|
14 § |
– beslut |
enligt |
10 |
eller |
13 §, |
|
14 § |
||||
andra meningen, 16, 17 eller 20 § eller |
andra meningen, |
16, |
17, |
17 d |
eller |
|||||||||||
24 § andra stycket, samt |
|
|
|
|
20 § eller 24 § andra stycket, samt |
|||||||||||
– beslut |
att |
inte |
avge |
yttrande |
– beslut |
att |
inte |
avge |
yttrande |
|||||||
enligt 27 § andra stycket. |
|
|
|
|
enligt 27 § andra stycket. |
|
|
|
|
|||||||
Vidare |
ska |
föreskrifterna |
i |
Vidare |
ska |
|
föreskrifterna |
i |
||||||||
113 kap. |
19, |
20 |
och |
21 §§ |
113 kap. |
19, |
20 |
och |
21 §§ |
|||||||
socialförsäkringsbalken |
om |
över- |
socialförsäkringsbalken |
om |
över- |
4Senaste lydelse 2010:1248.
5Senaste lydelse 2013:93.
79
PROP. 2014/15:1
klagande av Försäkringskassans eller domstols beslut tillämpas på motsvarande sätt i fråga om beslut enligt 10 § första stycket 2, 13 §, 14 § andra meningen, 16, 17 eller 20 § eller 24 § andra stycket.
klagande av Försäkringskassans eller domstols beslut tillämpas på motsvarande sätt i fråga om beslut enligt 10 § första stycket 2, 13 §, 14 § andra meningen, 16, 17, 17 d eller 20 § eller 24 § andra stycket.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sjuklönekostnader för tid före ikraftträdandet.
3.Föreskriften i 17 a § i den nya lydelsen ska tillämpas i fråga om utbetalning som avser sjuklönekostnader för tid efter ikraftträdandet.
80
PROP. 2014/15:1
3.8Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)
Härigenom föreskrivs i fråga |
om mervärdesskattelagen (1994:200)1 att |
3 kap. 4 § och 11 kap. 9 § ska ha följande lydelse. |
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
3 kap.
4 §
Från skatteplikt undantas omsättning av tjänster som utgör sjukvård, tandvård eller social omsorg samt tjänster av annat slag och varor som den som tillhandahåller vården eller omsorgen omsätter som ett led i denna.
Undantaget omfattar även
– kontroller och analyser av prov som tagits som ett led i sjukvården eller
tandvården, och |
|
|
|
|
|
– omsättning av |
dentaltekniska |
– omsättning |
av |
dentaltekniska |
|
produkter och av tjänster som avser |
produkter och av tjänster som avser |
||||
sådana produkter, |
när produkten |
sådana |
produkter, |
när produkten |
|
eller tjänsten tillhandahålls tand- |
eller |
tjänsten |
tillhandahålls av |
||
läkare, dentaltekniker eller den för |
tandläkare eller tandtekniker. |
||||
vars bruk produkten är avsedd. |
|
|
|
|
Undantaget gäller inte omsättning av glasögon eller andra synhjälpmedel även om varorna omsätts som ett led i tillhandahållandet av sjukvård.
Undantaget gäller inte omsättning av varor när de omsätts av apotekare eller receptarier. Beträffande omsättning av läkemedel som lämnas ut enligt recept eller säljs till sjukhus finns särskilda bestämmelser i 23 § 2.
Undantaget gäller inte vid vård av djur.
11 kap.
9 §2
Bestämmelserna i 8 § om fakturors innehåll får frångås och en förenklad
faktura utfärdas, om |
|
|
|
|
|
1. fakturans |
totalbelopp |
inte |
1. fakturans |
totalbelopp |
inte |
överstiger 2 000 |
kronor inklusive |
överstiger 4 000 |
kronor inklusive |
||
mervärdesskatt, |
|
|
mervärdesskatt, |
|
|
2.handelsbruket inom den berörda verksamhetssektorn, administrativ praxis eller de tekniska förutsättningarna för utfärdandet av fakturan gör det svårt att följa alla de krav som anges i 8 §, eller
3.fakturan är en kreditnota som likställs med en faktura enligt 10 § tredje stycket.
Första stycket gäller inte omsättningar som avses i 3 kap. 30 a § eller 5 kap. 2 § första stycket 4. Det gäller inte heller
1.om
a) den som omsätter varan eller tjänsten är en utländsk beskattningsbar person, eller en sådan beskattningsbar person som enligt 1 kap. 2 § fjärde stycket likställs med en utländsk beskattningsbar person, och
1Lagen omtryckt 2000:500.
2Senaste lydelse 2013:368.
81
PROP. 2014/15:1
b) köparen är skyldig att betala mervärdesskatten, eller
2. om 13 § första stycket är tillämpligt.
En förenklad faktura ska alltid innehålla följande uppgifter:
1.datum för utfärdandet,
2.identifiering av säljaren,
3.identifiering av vilken typ av varor som levererats eller tjänster som har tillhandahållits,
4.den skatt som ska betalas eller uppgifter som gör det möjligt att beräkna denna, och
5.om fakturan är en sådan kreditnota som avses i första stycket 3, en särskild och otvetydig hänvisning till den ursprungliga fakturan samt de uppgifter i denna som ändras.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för mervärdesskatt som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
3.Bestämmelsen i 11 kap. 9 § i dess nya lydelse tillämpas på fakturor som utfärdas från och med ikraftträdandet.
82
PROP. 2014/15:1
3.9Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 § lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
4 kap.
3 §1
Tull och skatt enligt 1 § ska tas ut med följande belopp.
|
tull |
skatt |
Spritdryck |
4 kr/liter |
256 kr/liter |
Starkvin |
2 kr/liter |
72 kr/liter |
Vin |
1 kr/liter |
32 kr/liter |
Starköl |
3 kr/liter |
17 kr/liter |
Cigaretter |
34 öre/styck |
185 öre/styck |
Cigarrer |
86 öre/styck |
207 öre/styck |
Röktobak |
428 kr/kg |
2 285 kr/kg |
Snus |
104 kr/kg |
680 kr/kg |
Föreslagen lydelse
4kap.
3 §
Tull och skatt enligt 1 § ska tas ut med följande belopp.
|
tull |
skatt |
spritdryck |
4 kr/liter |
259 kr/liter |
Starkvin |
2 kr/liter |
78 kr/liter |
Vin |
1 kr/liter |
35 kr/liter |
Starköl |
3 kr/liter |
19 kr/liter |
cigaretter |
34 öre/styck |
196 öre/styck |
Cigarrer |
86 öre/styck |
219 öre/styck |
röktobak |
428 kr/kg |
2 422 kr/kg |
Snus |
104 kr/kg |
762 kr/kg |
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden för ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 2013:955.
83
PROP. 2014/15:1
3.10Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt
Härigenom föreskrivs att 2, 8, 9 a, 35 och 42 §§ lagen (1994:1563) tobaks- skatt ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
|
|
|
Föreslagen lydelse |
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
2 §1 |
|
|
|
|
|
Skatt |
på |
cigaretter |
tas ut |
med |
Skatt |
på |
cigaretter |
tas ut |
med |
||
1 krona och 40 öre per styck |
och |
1 krona och 51 öre per styck |
och |
||||||||
1 procent |
av detaljhandelspriset. |
1 procent |
av detaljhandelspriset. |
||||||||
Tillverkaren |
eller |
hans |
representant |
Tillverkaren |
eller |
hans |
representant |
||||
eller, i fråga om cigaretter som |
eller, i fråga om cigaretter som |
||||||||||
importeras |
från |
tredje |
land, |
importeras |
från |
tredje |
land, |
||||
importören ska senast den 31 januari |
importören ska senast den 31 januari |
||||||||||
varje år till Skatteverket lämna |
varje år till Skatteverket lämna |
||||||||||
uppgifter |
|
om |
försäljningen |
av |
uppgifter |
|
om |
försäljningen |
av |
||
cigaretter i de olika priskategorierna |
cigaretter i de olika priskategorierna |
||||||||||
för det |
föregående |
kalenderåret. |
för det |
föregående |
kalenderåret. |
||||||
Senast den 15 februari samma år som |
Senast den 15 februari samma år som |
||||||||||
Skatteverket mottagit |
uppgifterna |
Skatteverket mottagit |
uppgifterna |
||||||||
ska verket lämna dessa till Regerings- |
ska verket lämna dessa till Regerings- |
||||||||||
kansliet (Finansdepartementet). |
|
kansliet (Finansdepartementet). |
|
Cigaretter med en längd, exklusive filter eller munstycke, som överstiger 8 centimeter men inte 11 centimeter anses som två cigaretter. Är cigaretten längre anses varje påbörjad ytterligare längd av 3 centimeter som en cigarett.
För kalenderåret 2013 och |
För kalenderåret 2016 och |
efterföljande kalenderår ska den i |
efterföljande kalenderår ska den i |
första stycket angivna styckeskatten |
första stycket angivna styckeskatten |
räknas om enligt 42 §. |
räknas om enligt 42 §. |
8 §2
Skatt på cigarrer och cigariller tas ut med 1 krona och 24 öre per styck. Skatt på röktobak tas ut med 1 718 kronor per kilogram.
För kalenderåret 2013 och efterföljande kalenderår ska de i första stycket angivna skatte- beloppen räknas om enligt 42 §.
Skatt på cigarrer och cigariller tas ut med 1 krona och 33 öre per styck. Skatt på röktobak tas ut med 1 841 kronor per kilogram.
För kalenderåret 2016 och efterföljande kalenderår ska de i första stycket angivna skatte- beloppen räknas om enligt 42 §.
1Senaste lydelse 2011:1290.
2Senaste lydelse 2011:1290.
84
PROP. 2014/15:1
9 a §3
Från skattskyldighet enligt 9 § första stycket 5 och 8 undantas varor som förs in till Sverige
1.under sådana omständigheter att förutsättningar skulle finnas att medge återbetalning av skatten enligt 31 d §,
2.av en enskild person som har förvärvat varorna i ett annat
3.som flyttgods av en enskild person eller i yrkesmässig befordran för en enskild person som flyttar till Sverige, om varorna är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk,
4.av en enskild person eller i yrkesmässig befordran för en enskild person som har förvärvat varorna genom arv eller testamente, om varorna är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk,
5.som enstaka gåvoförsändelse under yrkesmässig befordran från en enskild person i ett annat
Regler om beskattning i vissa fall av införsel enligt första stycket 2 finns i lagen (2004:228) om beskattning av viss privatinförsel av tobaksvaror.
Regler om beskattning i vissa fall av införsel enligt första stycket 2 finns i lagen (2014:000) om beskattning av viss privatinförsel av cigaretter.
|
|
|
|
|
|
35 §4 |
|
|
|
|
|
|
|
Skatt |
på |
snus |
tas |
ut |
med |
Skatt |
på |
snus |
tas |
ut |
med |
||
382 kronor |
per |
kilogram |
och på |
432 kronor |
per |
kilogram |
och på |
||||||
tuggtobak |
med |
444 kronor |
per |
tuggtobak |
med |
476 kronor |
per |
||||||
kilogram. |
|
|
|
|
|
|
kilogram. |
|
|
|
|
|
|
För |
kalenderåret |
2013 |
och |
För |
kalenderåret |
2016 |
och |
||||||
efterföljande kalenderår ska de i |
efterföljande kalenderår ska de i |
||||||||||||
första stycket angivna skatte- |
första stycket angivna skatte- |
||||||||||||
beloppen räknas om enligt 42 §. |
|
beloppen räknas om enligt 42 §. |
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
42 §5 |
|
|
|
|
|
|
|
För |
kalenderåret |
2013 |
och |
För |
kalenderåret |
2016 |
och |
||||||
efterföljande kalenderår ska skatten |
efterföljande kalenderår ska skatten |
||||||||||||
för de tobaksvaror som anges i 2, 8 |
för de tobaksvaror som anges i 2, 8 |
||||||||||||
och 35 §§ tas ut med belopp som |
och 35 §§ tas ut med belopp som |
||||||||||||
efter en årlig omräkning motsvarar |
efter en årlig omräkning motsvarar |
||||||||||||
de i paragraferna angivna skatte- |
de i paragraferna angivna skatte- |
||||||||||||
beloppen |
multiplicerade |
med |
det |
beloppen |
multiplicerade |
med |
det |
||||||
jämförelsetal, uttryckt i |
procent, |
jämförelsetal, uttryckt i |
procent, |
||||||||||
som anger förhållandet mellan det |
som anger förhållandet mellan det |
||||||||||||
allmänna prisläget i juni månad året |
allmänna prisläget i juni månad året |
||||||||||||
närmast före det år beräkningen |
närmast före det år beräkningen |
||||||||||||
avser och prisläget i juni 2011. När |
avser och prisläget i juni 2014. När |
3Senaste lydelse 2012:676.
4Senaste lydelse 2011:1290.
5Senaste lydelse 2011:1290.
85
PROP. 2014/15:1
det gäller skatt på cigaretter enligt |
det gäller skatt på cigaretter enligt |
2 § ska omräkningen endast avse |
2 § ska omräkningen endast avse |
styckeskatten. Beloppen avrundas till |
styckeskatten. Beloppen avrundas till |
hela kronor och ören. |
hela kronor och ören. |
Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skattebelopp som enligt denna paragraf ska tas ut för påföljande kalenderår.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
86
PROP. 2014/15:1
3.11Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt
Härigenom föreskrivs att
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §1
Skatt ska betalas för öl som hänförs till
Skatt ska även betalas för produkter innehållande en blandning av öl och
Skatt tas ut per liter med 1,78 |
Skatt tas ut per liter med 1,94 kronor |
kronor för varje volymprocent |
för varje volymprocent alkohol. |
alkohol. |
|
För öl med en alkoholhalt om högst 2,8 volymprocent tas skatt ut med 0 kronor.
3 §2
Skatt ska betalas för vin som hänförs till
alkoholhalten uppkommit enbart genom jäsning och |
|
|
|
|
|||
1. alkoholhalten överstiger |
1,2 |
volymprocent |
men |
uppgår |
till |
högst |
|
15 volymprocent, eller |
|
|
|
|
|
|
|
2. alkoholhalten överstiger |
15 |
volymprocent |
men |
uppgår |
till |
högst |
|
18 volymprocent och vinet producerats utan tillsatser. |
|
|
|
||||
Skatt tas ut per liter för |
|
|
Skatt tas ut per liter för |
|
|
||
drycker med en alkoholhalt över |
drycker med en alkoholhalt över |
||||||
2,25 men inte över 4,5 volym- |
2,25 men inte över 4,5 volymprocent |
||||||
procent med 8,11 kronor, |
|
|
med 8,84 kronor, |
|
|
|
|
drycker med en alkoholhalt över |
drycker med en alkoholhalt över |
||||||
4,5 men inte över 7 volymprocent |
4,5 men inte över 7 volymprocent |
||||||
med 11,98 kronor, |
|
|
med 13,06 kronor, |
|
|
||
drycker med en alkoholhalt över 7 |
drycker med en alkoholhalt över 7 |
||||||
men inte över 8,5 volymprocent med |
men inte över 8,5 volymprocent med |
||||||
16,49 kronor, |
|
|
17,97 kronor, |
|
|
|
|
drycker med en alkoholhalt över |
drycker med en alkoholhalt över |
||||||
8,5 men inte över 15 volymprocent |
8,5 men inte över 15 volymprocent |
||||||
med 23,09 kronor, och för |
|
|
med 25,17 kronor, och för |
|
|
||
drycker med en alkoholhalt över |
drycker med en alkoholhalt över |
||||||
15 men inte över 18 volymprocent |
15 men inte över 18 volymprocent |
||||||
med 48,33 kronor. |
|
|
med 52,68 kronor. |
|
|
För vin med en alkoholhalt om högst 2,25 volymprocent tas skatt ut med 0 kronor.
1Senaste lydelse 2013:956.
2Senaste lydelse 2013:956.
87
PROP. 2014/15:1
4 §3
Skatt ska betalas för andra jästa drycker än vin eller öl som hänförs till KN- nr 2206 samt sådana drycker som hänförs till
uppkommit genom jäsning. |
|
Skatt tas ut per liter för |
|
drycker med en alkoholhalt över |
drycker med en alkoholhalt över |
2,25 men inte över 4,5 volym- |
2,25 men inte över 4,5 volym- |
procent med 8,11 kronor, |
procent med 8,84 kronor, |
drycker med en alkoholhalt över |
drycker med en alkoholhalt över |
4,5 men inte över 7 volymprocent |
4,5 men inte över 7 volymprocent |
med 11,98 kronor, |
med 13,06 kronor, |
drycker med en alkoholhalt över 7 |
drycker med en alkoholhalt över 7 |
men inte över 8,5 volymprocent med |
men inte över 8,5 volymprocent med |
16,49 kronor, och för |
17,97 kronor, och för |
drycker med en alkoholhalt över |
drycker med en alkoholhalt över |
8,5 men inte över 15 volymprocent |
8,5 men inte över 15 volymprocent |
med 23,09 kronor. |
med 25,17 kronor. |
För andra jästa drycker med en alkoholhalt om högst 2,25 volymprocent tas skatt ut med 0 kronor.
5 §4
Skatt ska betalas för mellanklassprodukter med en alkoholhalt över 1,2 men inte över 22 volymprocent som hänförs till
som inte beskattas enligt |
|
Skatt tas ut per liter för |
Skatt tas ut per liter för |
drycker med en alkoholhalt om |
drycker med en alkoholhalt om |
högst 15 volymprocent med |
högst 15 volymprocent med |
29,10 kronor, och för |
31,72 kronor, och för |
drycker med en alkoholhalt över |
drycker med en alkoholhalt över |
15 volymprocent med 48,33 kronor. |
15 volymprocent med 52,68 kronor. |
6 §5
Skatt ska betalas för varor hänförliga till
volymprocent. |
|
Skatt tas ut med 506,42 kronor |
Skatt tas ut med 511,48 kronor |
per liter ren alkohol. |
per liter ren alkohol. |
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
3Senaste lydelse 2013:956.
4Senaste lydelse 2013:956.
5Senaste lydelse 2013:956.
88
PROP. 2014/15:1
3.12Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi1 dels att 7 kap. 3 b § ska upphöra att gälla,
dels att 7 kap. 3 a, 3 c, 3 d och 4 a §§ ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
||
7 kap. |
|
|
|
|
3 a §2 |
|
|
|
|
Om inte annat följer av 3 |
För andra bränslen än de som anges |
|||
får en skattskyldig göra avdrag för |
i 2 kap. 1 § första stycket 1, 2 eller 3 får |
|||
energiskatt med 100 procent och för |
en skattskyldig som har förbrukat |
|||
koldioxidskatt med 100 procent på |
eller sålt bränslet som motorbränsle, |
|||
bränsle som den skattskyldige har |
göra avdrag för |
|
|
|
förbrukat eller sålt som motor- |
1. energiskatt med 44 procent och |
|||
bränsle, upp till belopp som motsvarar |
koldioxidskatt med 100 procent på den |
|||
skatten på den andel av motorbränslet |
andel av motorbränslet som framställts |
|||
som utgörs av beståndsdel som |
av biomassa och som utgör |
|||
framställts av biomassa. |
fettsyrametylester (Fame) enligt KN- |
|||
|
nr 3824 90 99, och |
|
||
|
2. energiskatt med 100 procent och |
|||
|
koldioxidskatt med 100 procent på den |
|||
|
andel av motorbränslet som utgörs av |
|||
|
någon annan beståndsdel än som |
|||
|
anges i 1 och som framställts av |
|||
|
biomassa. |
|
|
|
|
Avdrag får göras upp till ett belopp |
|||
|
som motsvarar skatten på den andel |
|||
|
av motorbränslet som utgörs av en |
|||
|
eller |
flera |
beståndsdelar |
som |
|
framställts av biomassa. |
|
Första stycket gäller endast om motorbränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.
Första stycket gäller dock inte för biogas eller för den beståndsdel av motorbränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 som utgörs av etanol.
1Senaste lydelse av 7 kap. 3 b § 2012:798 (jfr 2013:19).
2Senaste lydelse 2012:798 (jfr 2013:19).
89
PROP. 2014/15:1
|
|
|
|
|
|
|
|
3 c §3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
För bränsle som avses i 2 kap. 1 § |
För bränsle som avses i 2 kap. 1 § |
|||||||||||||||
första stycket 1 eller 2 och som den |
första stycket 1 eller 2 och som den |
|||||||||||||||
skattskyldige förbrukat eller sålt som |
skattskyldige förbrukat eller sålt som |
|||||||||||||||
motorbränsle |
får |
den |
skattskyldige |
motorbränsle |
får |
den |
skattskyldige |
|||||||||
göra |
avdrag |
för |
energiskatt |
med |
göra avdrag |
för |
energiskatt |
med |
||||||||
89 procent och |
för |
koldioxidskatt |
89 procent |
och |
för |
koldioxidskatt |
||||||||||
med 100 procent på den andel av |
med 100 procent på den andel av |
|||||||||||||||
bränslet som utgörs av annan |
motorbränslet som utgörs av en eller |
|||||||||||||||
beståndsdel |
som |
framställts |
av |
flera beståndsdelar som framställts av |
||||||||||||
biomassa än sådan som avses i 3 b §. |
biomassa. Avdrag får dock under |
|||||||||||||||
Avdrag får dock under respektive |
respektive redovisningsperiod endast |
|||||||||||||||
redovisningsperiod endast göras för |
göras för skatt motsvarande skatten |
|||||||||||||||
skatt |
|
motsvarande |
skatten |
på |
på beståndsdelarnas andel av motor- |
|||||||||||
beståndsdelens andel av motor- |
bränslet till den del som uppgår till |
|||||||||||||||
bränslet till den del som uppgår till |
högst 5 volymprocent av den totala |
|||||||||||||||
högst 5 volymprocent av den totala |
mängd |
motorbränsle |
som |
avses i |
||||||||||||
mängd |
motorbränsle |
som |
avses i |
2 kap. 1 § första stycket 1 och 2 och |
||||||||||||
2 kap. 1 § första stycket 1 och 2 och |
för vilket den skattskyldige ska |
|||||||||||||||
för vilket den skattskyldige ska |
redovisa skatt under redovisnings- |
|||||||||||||||
redovisa skatt under redovisnings- |
perioden. |
|
|
|
|
|
|
|||||||||
perioden. |
|
|
|
|
|
|
Om ett bränsle som framställts av |
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
biomassa utgör ett bränsle som avses i |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 kap. 1 § första stycket 1 eller 2, får i |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
stället avdrag göras för energiskatt med |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 procent |
och |
för |
koldioxidskatt |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
med 100 procent för den andel av |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
motorbränslet som bränslet utgör. |
|
||||||
Med |
redovisningsperiod |
förstås |
Med |
redovisningsperiod |
förstås |
|||||||||||
här period enligt 26 kap. 10 eller 17 § |
här en period enligt 26 kap. 10 eller |
|||||||||||||||
eller |
en |
händelse |
enligt 26 kap. 8 § |
17 § eller en händelse enligt 26 kap. |
||||||||||||
skatteförfarandelagen (2011:1244). |
8 § |
|
|
skatteförfarandelagen |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(2011:1244). |
|
|
|
|
|
||
Första stycket gäller endast om |
Första och andra styckena gäller |
|||||||||||||||
motorbränslet |
eller |
beståndsdelen |
endast |
om |
motorbränslet |
eller |
||||||||||
omfattas av |
ett |
hållbarhetsbesked |
beståndsdelen |
omfattas |
av |
ett |
||||||||||
enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) |
hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § |
|||||||||||||||
om hållbarhetskriterier för bio- |
lagen (2010:598) om hållbarhets- |
|||||||||||||||
drivmedel och flytande biobränslen. |
kriterier |
för |
biodrivmedel |
och |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
flytande biobränslen. |
|
|
|
Om beståndsdelen utgörs av etanol medges skattebefrielse enligt denna paragraf endast om den skattskyldige har framställt eller anskaffat denna etanol eller motsvarande mängd etanol, vilken vid import eller framställning inom EU har hänförts till
3 Senaste lydelse 2012:798 (jfr 2013:19).
90
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
PROP. 2014/15:1 |
||
|
|
|
|
|
|
3 d §4 |
|
|
|
|
|
|
|
För bränsle som avses i 2 kap. 1 § |
För bränsle som avses i 2 kap. 1 § |
||||||||||||
första stycket 3 och som den |
första stycket 3 och som den |
||||||||||||
skattskyldige förbrukat eller sålt som |
skattskyldige förbrukat eller sålt som |
||||||||||||
motorbränsle |
får |
den |
skattskyldige |
motorbränsle får den skattskyldige, |
|||||||||
göra |
avdrag |
för |
energiskatt |
med |
på den andel av motorbränslet som |
||||||||
84 procent och för koldioxidskatt med |
utgörs av en eller flera beståndsdelar |
||||||||||||
100 procent på den andel av bränslet |
som framställts av biomassa, göra |
||||||||||||
som utgörs av annan beståndsdel som |
avdrag för |
|
|
|
|
|
|||||||
framställts av biomassa än sådan som |
1. energiskatt |
med |
8 procent |
och |
|||||||||
avses i 3 b §. Avdrag får dock under |
koldioxidskatt med 100 procent om |
||||||||||||
respektive redovisningsperiod |
endast |
beståndsdelen |
|
utgörs |
|
av |
|||||||
göras för skatt motsvarande skatten på |
fettsyrametylester (Fame) enligt KN- |
||||||||||||
beståndsdelens andel av motorbränslet |
nr 3824 90 99, och |
|
|
|
|
||||||||
till |
den |
del |
som |
uppgår till |
högst |
2. energiskatt med 84 procent och |
|||||||
5 volymprocent av den totala mängd |
koldioxidskatt med 100 procent om |
||||||||||||
motorbränsle |
som |
avses i 2 kap. 1 § |
beståndsdelen utgörs av någon annan |
||||||||||
första stycket 3 och för vilket den |
beståndsdel än som anges i 1 och som |
||||||||||||
skattskyldige ska redovisa skatt under |
framställts av biomassa. |
|
|
||||||||||
redovisningsperioden. |
|
|
Avdrag enligt första stycket får |
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
under respektive |
redovisningsperiod |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
endast göras för skatt motsvarande |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
skatten på beståndsdelarnas andel av |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
motorbränslet till den del som uppgår |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
till högst 5 volymprocent av den totala |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
mängd |
motorbränsle |
som |
avses i |
|||
|
|
|
|
|
|
|
2 kap. 1 § första stycket 3 och för vilket |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
den skattskyldige ska redovisa skatt |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
under redovisningsperioden. |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
Om ett bränsle som framställts av |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
biomassa utgör ett bränsle som avses i |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
2 kap. 1 § första stycket 3, får i stället |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
avdrag |
göras |
för |
energiskatt |
med |
||
|
|
|
|
|
|
|
100 procent och |
för |
koldioxidskatt |
||||
|
|
|
|
|
|
|
med 100 procent för den andel av |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
motorbränslet som bränslet utgör. |
|
|||||
Med |
redovisningsperiod förstås |
Med |
redovisningsperiod |
förstås |
|||||||||
här period enligt 26 kap. 10 eller 17 § |
här en period enligt 26 kap. 10 eller |
||||||||||||
eller |
en |
händelse |
enligt 26 kap. 8 § |
17 § eller en händelse enligt 26 kap. |
|||||||||
skatteförfarandelagen (2011:1244). |
8 § |
|
skatteförfarandelagen |
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
(2011:1244). |
|
|
|
|
|
|
Första stycket gäller endast om |
Första och tredje styckena gäller |
||||||||||||
motorbränslet eller |
beståndsdelen |
endast |
om |
motorbränslet |
eller |
||||||||
omfattas |
av |
ett |
hållbarhetsbesked |
beståndsdelen |
omfattas |
av |
ett |
||||||
enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) |
hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § |
||||||||||||
om hållbarhetskriterier för biodriv- |
lagen (2010:598) om hållbarhets- |
||||||||||||
medel och flytande biobränslen. |
kriterier |
för |
biodrivmedel |
och |
4 Senaste lydelse 2012:798 (jfr 2013:19).
91
PROP. 2014/15:1
|
|
|
flytande biobränslen. |
|
|
||
|
|
4 a §5 |
|
|
|
|
|
En skattskyldig som gör avdrag |
En skattskyldig som gör avdrag |
||||||
för skatt på bränsle enligt |
för skatt på bränsle enligt |
||||||
skyldig att till regeringen eller den |
skyldig att till regeringen eller den |
||||||
myndighet |
som |
regeringen |
myndighet |
som |
regeringen |
||
bestämmer på begäran lämna de |
bestämmer på begäran lämna de |
||||||
uppgifter som |
regeringen behöver |
uppgifter |
som |
regeringen |
behöver |
||
för sin årliga rapportering till |
för sin rapportering till Europeiska |
||||||
Europeiska kommissionen när det |
kommissionen när det gäller frågan |
||||||
gäller frågan om huruvida det statliga |
om huruvida det statliga stöd som |
||||||
stöd som genom avdraget ges för |
genom avdraget ges för bränslet |
||||||
bränslet medför överkompensation i |
medför |
överkompensation |
i strid |
||||
strid med reglerna om statligt stöd i |
med reglerna om statligt stöd i |
||||||
fördraget om |
Europeiska unionens |
fördraget om |
Europeiska unionens |
||||
funktionssätt. |
|
|
funktionssätt. |
|
|
|
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2.Bestämmelserna i 7 kap. 3 d § tredje stycket i den nya lydelsen tillämpas dock för tid från och med den 1 maj 2014.
3.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Den upphävda paragrafen gäller dock inte för förhållanden som avses i 7 kap. 3 d § tredje stycket och som hänför sig till tiden från och med den 1 maj 2014.
5 Senaste lydelse 2012:798 (jfr 2013:19).
92
PROP. 2014/15:1
3.13Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift ska ha
följande lydelse. |
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
3 §1 |
Allmän löneavgift tas ut med 9,88 |
Allmän löneavgift tas ut med |
procent av underlaget och tillfaller |
10,15 procent av underlaget och |
staten. |
tillfaller staten. |
För dem som vid årets ingång inte |
|
har fyllt 26 år tas löneavgiften ut med |
|
en fjärdedel av procenttalet och anges |
|
med två decimaler så att övriga |
|
decimaler faller bort. |
|
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2.Bestämmelserna i 3 § i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut före ikraftträdandet.
Bestämmelsen i 3 § andra stycket i den äldre lydelsen tillämpas även på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut under 2015. På lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut under 2015 ska dock vid tillämpningen av bestämmelsen i 3 § andra stycket löneavgiften tas ut med fem åttondelar i stället för en fjärdedel av procenttalet.
3.Bestämmelserna i 3 § i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på inkomst enligt 2 § som uppbärs före ikraftträdandet.
Bestämmelsen i 3 § andra stycket i den äldre lydelsen tillämpas även på inkomst enligt 2 § som uppbärs under 2015. På inkomst enligt 2 § som uppbärs under 2015 ska dock vid tillämpningen av bestämmelsen i 3 § andra stycket löneavgiften tas ut med fem åttondelar i stället för en fjärdedel av procenttalet.
Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av 2014 respektive såväl före som efter utgången av 2015 ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av 2014 respektive tiden efter utgången av 2015 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under respektive tid och hela beskattningsåret.
1 Senaste lydelse 2012:756.
93
PROP. 2014/15:1
3.14Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
3 §1
Skatten tas ut med 13 kronor per ton naturgrus.
Skatten tas ut med 15 kronor per ton naturgrus.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 2005:961.
94
PROP. 2014/15:1
3.15Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen
Härigenom föreskrivs att 3 och 7 §§ lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
3 §1
Lagen är tillämplig endast beträffande följande varor:
1.krigsmateriel som avses i lagen (1992:1300) om krigsmateriel, och produkter som avses i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd,
2.narkotika som avses i narkotikastrafflagen (1968:64),
3.vapen och ammunition som avses i vapenlagen (1996:67),
4.injektionssprutor och kanyler,
5.dopningsmedel som avses i lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel,
6.springstiletter, springknivar, knogjärn, kaststjärnor, riv- eller nithandskar, batonger, karatepinnar, blydaggar, spikklubbor och liknande,
7.kulturföremål som avses i 5 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.,
8.hundar och katter för annat ändamål än handel,
9.spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker, teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat enligt alkohollagen (2010:1622), samt tobaksvaror vid kontroll av åldersgränsen i 13 § tobakslagen (1993:581),
10.nötkreatur, svin, får, getter, fjäderfän, fisk och reptiler,
11.andra djur än sådana som anges ovan och produkter av djur, om det finns särskild anledning att misstänka att smittsam sjukdom förekommer, att djuret eller djurprodukten på annat sätt utgör en allvarlig hälsorisk för människor eller djur, att medföljande dokument är ofullständiga eller felaktiga, att erforderliga dokument saknas eller att de villkor som i övrigt gäller för införseln inte är uppfyllda,
12.barnpornografi enligt lagen (1998:1443) om förbud mot införsel och utförsel av barnpornografi,
13.varor som avses i lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga
varor, |
|
14. varor som ska beskattas enligt |
14. varor som ska beskattas enligt |
lagen (2004:228) om beskattning av |
lagen (2014:000) om beskattning av |
viss privatinförsel av tobaksvaror, |
viss privatinförsel av cigaretter, |
15. sprängämnesprekursorer enligt artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 98/2013 om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer och 3 § lagen (2014:799) om sprängämnesprekursorer.
1 Senaste lydelse 2014:800.
95
PROP. 2014/15:1
7 §2
För kontroll av att sådana förbud eller villkor som anges i 4 § första stycket iakttagits samt för kontroll av att anmälningsskyldigheten enligt 4 § andra stycket eller deklarations- skyldigheten enligt lagen (2004:228) om beskattning av viss privatinförsel av tobaksvaror fullgjorts riktigt och fullständigt, får en tulltjänsteman undersöka
För kontroll av att sådana förbud eller villkor som anges i 4 § första stycket iakttagits samt för kontroll av att anmälningsskyldigheten enligt 4 § andra stycket eller deklarations- skyldigheten enligt lagen (2014:000) om beskattning av viss privatinförsel av cigaretter fullgjorts riktigt och fullständigt, får en tulltjänsteman undersöka
1.transportmedel, containrar, lådor och andra utrymmen där varor kan förvaras vid införsel från eller utförsel till ett annat
2.bagage, såsom resväskor och portföljer, samt handväskor och liknande som medförs av en resande vid inresa från eller utresa till ett annat
Ytterligare bestämmelser om befogenheter bl.a. avseende kroppsvisitation och kroppsbesiktning finns i lagen (2000:1225) om straff för smuggling.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
2 Senaste lydelse 2004:233.
96
PROP. 2014/15:1
3.16Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)
Härigenom föreskrivs att det i ellagen (1997:857) ska införas en ny para- graf, 8 kap. 5 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
8 kap.
5 a §
En elleverantör som levererar el till en elanvändare som har rätt till skatte- reduktion för mikroproduktion av för- nybar el enligt 67 kap. inkomstskatte- lagen (1999:1229) är skyldig att ta emot den el som matas in från elan- vändarens produktionsanläggning.
Första stycket gäller inte om elan- vändaren har ingått avtal med någon annan om att ta emot elen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
97
PROP. 2014/15:1
3.17Förslag till lag ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 a § lagen (1998:506) om punkt- skattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
5 a §1
Saknas tillräckliga uppgifter för att |
Saknas tillräckliga uppgifter för att |
fastställa skatten enligt 5 § första |
fastställa skatten enligt 5 § första |
stycket får denna tas ut med |
stycket får denna tas ut med |
198 kronor/liter för spritdryck, |
200 kronor/liter för spritdryck, |
48 kronor/liter för starkvin, |
52 kronor/liter för starkvin, |
24 kronor/liter för vin, |
26 kronor/liter för vin, |
9 kronor/liter för starköl, |
10 kronor/liter för starköl, |
1 krona/styck för cigaretter, |
106 öre/styck för cigaretter, |
64 öre/styck för cigariller och |
68 öre/styck för cigariller och |
cigarrer och |
cigarrer och |
709 kronor/kg för röktobak. |
752 kronor/kg för röktobak. |
I denna bestämmelse förstås med |
|
spritdryck: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 22 volym- procent,
starkvin: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 15 men inte 22 volymprocent,
vin: annat vin än starkvin samt annan alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 3,5 men inte 15 volymprocent och som inte är starköl,
starköl: öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent och cigarill: cigarrer med en högsta vikt av 3 gram per styck.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 2013:959.
98
PROP. 2014/15:1
3.18Förslag till lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på avfall
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1999:673) om skatt på avfall ska ha
följande lydelse. |
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
4 §1 |
Avfallsskatt skall betalas med |
Avfallsskatt ska betalas med |
435 kronor per ton avfall. |
500 kronor per ton avfall. |
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 2005:962.
99
PROP. 2014/15:1
3.19Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)1
dels att 1 kap. 11 §, 42 kap. 6 §, 59 kap. 5 och 14 §§, 63 kap. 3 a §, 65 kap. 5 § och 67 kap. 1, 2, 7, 8 och 13 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas sju nya paragrafer, 67 kap.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
1 kap.
11 §2
Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap.
Bestämmelser om beräkningen av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap.
Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbets- inkomst (jobbskatteavdrag), allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushålls- arbete och gåva finns i 67 kap.
42 kap. |
|
|
6 § |
Förvaltningsutgifter får dras av |
Förvaltningsutgifter får inte dras |
bara till den del kostnaderna under |
av. |
beskattningsåret sammanlagt över- |
|
stiger 1 000 kronor. |
|
59 kap. |
|
|
|
|
5 § |
|
|
Pensionssparavdraget får inte |
Pensionssparavdraget |
får |
inte |
heller överstiga 12 000 kronor med |
heller överstiga 1 800 |
kronor |
med |
tillägg enligt andra och tredje |
tillägg enligt andra och tredje |
||
styckena. |
styckena. |
|
|
För avdragsgrundande inkomst av anställning är tillägget, om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning, 35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp.
För avdragsgrundande inkomst av aktiv näringsverksamhet är tillägget 35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp.
14 §
Om den skattskyldige ska göra |
Om den skattskyldige ska göra |
pensionssparavdrag både i in- |
pensionssparavdrag både i in- |
komstslaget näringsverksamhet och |
komstslaget näringsverksamhet och |
som allmänt avdrag, får han upp till |
som allmänt avdrag, får han upp till |
1Lagen omtryckt 2008:803.
2Senaste lydelse 2011:1271.
100
PROP. 2014/15:1
12 000 kronor fritt fördela avdraget mellan näringsverksamheten och allmänna avdrag.
1 800 kronor fritt fördela avdraget mellan näringsverksamheten och allmänna avdrag.
63 kap.
Nuvarande lydelse
3 a §3
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.
Fastställd förvärvsinkomst |
Särskilt belopp |
|
|
|
|
||
överstiger inte 0,99 prisbasbelopp |
0,682 prisbasbelopp |
|
|
|
|||
överstiger 0,99 men inte 1,105 |
0,880 |
prisbasbelopp |
minskat |
med |
|||
prisbasbelopp |
20 procent |
av |
den |
fastställda |
|||
|
förvärvsinkomsten |
|
|
|
|
||
överstiger 1,105 men inte 2,72 |
0,753 |
prisbasbelopp |
minskat |
med |
|||
prisbasbelopp |
8,5 procent |
av |
den |
fastställda |
|||
|
förvärvsinkomsten |
|
|
|
|
||
överstiger 2,72 men inte 3,11 |
0,208 |
prisbasbelopp |
|
ökat |
med |
||
prisbasbelopp |
11,5 procent |
av |
den |
fastställda |
|||
|
förvärvsinkomsten |
|
|
|
|
||
överstiger 3,11 men inte 3,69 |
21,5 procent av den fastställda |
||||||
prisbasbelopp |
förvärvsinkomsten minskat med 0,103 |
||||||
|
prisbasbelopp |
|
|
|
|
|
|
överstiger 3,69 men inte 4,785 |
0,322 |
prisbasbelopp |
|
ökat |
med |
||
prisbasbelopp |
10 procent |
av |
den |
fastställda |
|||
|
förvärvsinkomsten |
|
|
|
|
||
överstiger 4,785 men inte 7,88 |
0,753 |
prisbasbelopp |
|
ökat |
med |
||
prisbasbelopp |
1 procent |
av |
den |
fastställda |
|||
|
förvärvsinkomsten |
|
|
|
|
||
överstiger 7,88 men inte 12,43 |
1,541 |
prisbasbelopp |
minskat |
med |
|||
prisbasbelopp |
9 procent |
av |
den |
fastställda |
|||
|
förvärvsinkomsten |
|
|
|
|
||
överstiger 12,43 prisbasbelopp |
0,422 prisbasbelopp |
|
|
|
3 Senaste lydelse 2013:960.
101
PROP. 2014/15:1
Föreslagen lydelse
3 a §
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.
Fastställd förvärvsinkomst |
Särskilt belopp |
|
|
|
|
||
överstiger inte 0,99 prisbasbelopp |
0,687 prisbasbelopp |
|
|
|
|||
överstiger 0,99 men inte 1,11 |
0,885 |
prisbasbelopp |
minskat |
med |
|||
prisbasbelopp |
20 procent |
av |
den |
fastställda |
|||
|
förvärvsinkomsten |
|
|
|
|
||
överstiger 1,11 men inte 2,72 |
0,609 |
prisbasbelopp |
|
ökat |
med |
||
prisbasbelopp |
4,9 procent |
av |
den |
fastställda |
|||
|
förvärvsinkomsten |
|
|
|
|
||
överstiger 2,72 men inte 3,11 |
0,741 prisbasbelopp |
|
|
|
|||
prisbasbelopp |
|
|
|
|
|
|
|
överstiger 3,11 men inte 3,77 |
0,430 |
prisbasbelopp |
|
ökat |
med |
||
prisbasbelopp |
10 procent |
av |
den |
fastställda |
|||
|
förvärvsinkomsten |
|
|
|
|
||
överstiger 3,77 men inte 5,4 |
0,807 prisbasbelopp |
|
|
|
|||
prisbasbelopp |
|
|
|
|
|
|
|
överstiger 5,4 men inte 7,88 |
0,753 |
prisbasbelopp |
|
ökat |
med |
||
prisbasbelopp |
1 procent |
av |
den |
fastställda |
|||
|
förvärvsinkomsten |
|
|
|
|
||
överstiger 7,88 men inte 12,43 |
1,541 |
prisbasbelopp |
minskat |
med |
|||
prisbasbelopp |
9 procent |
av |
den |
fastställda |
|||
|
förvärvsinkomsten |
|
|
|
|
||
överstiger 12,43 prisbasbelopp |
0,422 prisbasbelopp |
|
|
|
|||
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
|
|
|
65 kap.
5 §4
För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara förvärvsinkomster
– 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en nedre skiktgräns, och
4 Senaste lydelse 2013:1080.
102
PROP. 2014/15:1
– 5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som
överstiger en övre skiktgräns. |
|
|
|
|
|
||
Skiktgränserna bestäms |
med |
Skiktgränserna bestäms |
med |
||||
utgångspunkt i en nedre skiktgräns |
utgångspunkt i en nedre skiktgräns |
||||||
på 420 800 |
kronor |
för beskatt- |
på 421 800 |
kronor |
för beskatt- |
||
ningsåret 2014 och en övre skikt- |
ningsåret 2015 och en övre skikt- |
||||||
gräns på |
602 600 |
kronor |
för |
gräns på |
616 100 |
kronor |
för |
beskattningsåret 2014. |
|
|
beskattningsåret 2015. |
|
|
För de därpå följande beskattningsåren uppgår skiktgränserna till skiktgränserna för det föregående beskattningsåret multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före beskattningsåret och prisläget i juni andra året före beskattningsåret plus två procentenheter. Skiktgränserna fastställs av regeringen före utgången av året före beskattningsåret och avrundas uppåt till helt hundratal kronor.
Om en enskild näringsidkare enligt 1 kap. 13 § andra stycket har ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderåret, ska de skiktgränser som gäller vid detta beskattningsårs utgång tillämpas.
|
|
67 kap. |
|
|
|
|
|
1 §5 |
|
I detta kapitel finns bestämmelser |
I detta kapitel finns bestämmelser |
|||
om skattereduktion |
för fysiska |
om skattereduktion för fysiska per- |
||
personer. |
|
|
soner i |
|
|
|
|
soner i 2 och |
|
Skattereduktion ska anges i hela krontal så att öretal faller bort. |
||||
|
|
|
2 §6 |
|
Skattereduktion |
ska |
göras för |
Skattereduktion |
ska göras för |
sjöinkomst, allmän |
pensionsavgift, |
sjöinkomst, allmän |
pensionsavgift, |
|
arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), |
arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), |
|||
underskott av kapital, hushållsarbete |
underskott av kapital, hushållsarbete, |
|||
och gåva i nu nämnd ordning. |
gåva och mikroproduktion av förny- |
|||
|
|
|
bar el i nu nämnd ordning. |
Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap., mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion enligt
Nuvarande lydelse
7 §7
För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.
5Senaste lydelse 2009:197.
6Senaste lydelse 2011:1271.
7Senaste lydelse 2013:960.
103
PROP. 2014/15:1
Arbetsinkomst som beskattas i Sverige
överstiger inte 0,91 prisbasbelopp
överstiger 0,91 men inte 2,94 pris- basbelopp
överstiger 2,94 men inte 8,08 pris- basbelopp
överstiger 8,08 prisbasbelopp
Skattereduktion
skillnaden mellan arbetsinkomsterna och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
skillnaden mellan å ena sidan summan av 0,91 prisbasbelopp och 33,2 procent av arbetsinkomsterna mellan 0,91 och 2,94 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
skillnaden mellan å ena sidan summan av 1,584 prisbasbelopp och 11,1 procent av arbetsinkomsterna mellan 2,94 och 8,08 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
skillnaden mellan 2,155 prisbas- belopp och grundavdraget, multi- plicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
Föreslagen lydelse
7 §
För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.
Arbetsinkomst som beskattas i Sverige
överstiger inte 0,91 prisbasbelopp
överstiger 0,91 men inte 2,94 pris- basbelopp
överstiger 2,94 men inte 8,08 pris- basbelopp
Skattereduktion
skillnaden mellan arbetsinkomsterna och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
skillnaden mellan å ena sidan summan av 0,91 prisbasbelopp och 33,2 procent av arbetsinkomsterna mellan 0,91 och 2,94 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
skillnaden mellan å ena sidan summan av 1,584 prisbasbelopp och
104
överstiger 8,08 men inte 13,48 prisbasbelopp
PROP. 2014/15:1
11,1 procent av arbetsinkomsterna mellan 2,94 och 8,08 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
skillnaden mellan 2,155 prisbas- belopp och grundavdraget, multi- plicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
överstiger 13,48 prisbasbelopp |
skillnaden mellan |
å |
ena |
sidan |
|
skattesatsen för kommunal inkomst- |
|||
|
skatt multiplicerad med 2,155 pris- |
|||
|
basbelopp minskat med grundavdraget |
|||
|
och å andra sidan |
3 procent av |
||
|
arbetsinkomsterna |
minskade |
med |
|
|
13,48 prisbasbelopp |
|
|
|
Om beräkningen enligt första stycket medför att skattereduktionen blir negativ, anses skattereduktionen vara noll.
Nuvarande lydelse
8 §8
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.
Arbetsinkomst som beskattas i Sverige |
Skattereduktion |
överstiger inte 100 000 kronor |
20 procent av arbetsinkomsterna |
överstiger 100 000 men inte 300 000 |
summan av 15 000 kronor och |
kronor |
5 procent av arbetsinkomsterna |
överstiger 300 000 kronor |
30 000 kronor |
Föreslagen lydelse
8 §
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.
8 Senaste lydelse 2009:197.
105
PROP. 2014/15:1
Arbetsinkomst som beskattas i Sverige |
Skattereduktion |
|
||||
överstiger inte 100 000 kronor |
|
20 procent av arbetsinkomsterna |
||||
överstiger 100 000 men inte 300 000 |
summan |
av 15 000 kronor och |
||||
kronor |
|
|
|
5 procent av arbetsinkomsterna |
||
överstiger |
300 000 |
men |
inte |
30 000 kronor |
|
|
600 000 kronor |
|
|
|
|
|
|
överstiger 600 000 kronor |
|
|
skillnaden mellan 30 000 kronor och |
|||
|
|
|
|
3 procent |
av |
arbetsinkomsterna |
|
|
|
|
minskade med 600 000 kronor |
Om beräkningen enligt första stycket medför att skattereduktionen blir negativ, anses skattereduktionen vara noll.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
13 §9
Med hushållsarbete avses vid tillämpningen av detta kapitel följande.
1.Städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden.
2.Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden.
3.Matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden.
4.Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden.
5.Häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden.
6. Barnpassning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande.
6. Barnpassning som inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämt- ning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande.
7.Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden.
8.Hjälp med läxor och annat skol-
arbete till elever i skolformer som avses i
9 Senaste lydelse 2012:829.
106
PROP. 2014/15:1
Mikroproduktion av förnybar el
Vilka som kan få skattereduktion
27 §
En fysisk eller juridisk person har efter begäran rätt till skattereduktion enligt
Det gäller den som
1.framställer förnybar el,
2.i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el,
3.har en säkring om högst 100 am- pere i anslutningspunkten, och
4.har anmält till nätkoncessions- havaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten.
Första stycket gäller även dödsbon och svenska handelsbolag.
Begäran om skattereduktion
28 §
En begäran om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el ska göras i inkomstdeklarationen som ska lämnas efter utgången av det kalender- år som underlaget för skattereduktion- en avser.
Definitioner
29 §
Med förnybar el avses elektrisk kraft som framställs från
–sol, vind, vågor, tidvatten eller jordvärme,
–vattenbaserad energi som är alstrad i vattenkraftverk,
–biomassa eller produkter som framställs från biomassa, eller
–bränsleceller.
Med nätkoncessionshavare avses den som innehar nätkoncession enligt 2 kap. ellagen (1997:857).
Med anslutningspunkt avses en och samma inmatnings- och uttagspunkt på elnätet där förnybar el matas in och el tas ut.
107
PROP. 2014/15:1
Underlag för skattereduktion
30 §
Underlag för skattereduktion består av de kilowattimmar förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så många kilowattimmar el som tagits ut i anslutningspunkten under det året.
Om flera personer har anmält till nätkoncessionshavaren att de fram- ställer och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, ska underlaget fördelas lika.
Underlaget får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt.
Skattereduktionens storlek
31 §
Skattereduktionen uppgår till underlaget enligt 30 § multiplicerat med 60 öre.
Stöd av mindre betydelse
32 §
Den som begär skattereduktion och som är ett företag får göra skatte- reduktion bara om skattereduktionen uppfyller villkoren för att anses vara stöd av mindre betydelse enligt
1. kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse,
2. kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbruks- sektorn, eller
3. kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska union- ens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vatten- brukssektorn.
108
PROP. 2014/15:1
Med företag avses vid tillämpningen av denna paragraf detsamma som vid tillämpningen av de förordningar som anges i första stycket.
33 §
Vid bedömningen av om skatte- reduktionen enligt 32 § anses vara stöd av mindre betydelse ska de villkor tillämpas som avser
1. stöd inom sektorn för primär- produktion av jordbruksprodukter, om den som begär skattereduktion be- driver verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor, och
2. stöd inom fiskeri- och vatten- brukssektorn, om den som begär skattereduktion bedriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor än sektorn för primärproduktion av jordbruks- produkter.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2.Bestämmelserna i 42 kap. 6 §, 63 kap. 3 a §, 65 kap. 5 § samt 67 kap. 7, 8 och 13 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2014.
3.Bestämmelserna i 59 kap. 5 och 14 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången för försäkringspremier som betalas och inbetalningar på pensions- sparkonton som görs efter den 31 december 2014.
4.För försäkringspremier som betalats respektive inbetalningar på pensionssparkonton som gjorts före den 1 januari 2015 gäller 59 kap. 5 och 14 §§ i den äldre lydelsen.
5.Om beskattningsåret påbörjats men inte avslutats före ikraftträdandet gäller 59 kap. 5 och 14 §§ i den äldre lydelsen för försäkringspremier som betalats och inbetalningar på pensionssparkonton som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet. I fråga om premier som betalats och inbetalningar som gjorts efter ikraftträdandet gäller att avdrag får göras för dessa bara till den del som avdragsutrymmet beräknat enligt 59 kap. 5 § i den nya lydelsen överstiger avdraget för premier som betalats respektive inbetalningar som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet.
6.Bestämmelserna i 67 kap. 2 § och
109
PROP. 2014/15:1
3.20Förslag till lag om ändring i lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer
Härigenom föreskrivs att 2 och 5 §§ lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §1
Skatt ska betalas för varje kalendermånad som tillstånd finns att inneha och driva en kärnkraftsreaktor. Om driftstillståndet har löpt ut eller återkallats före slutet på en kalendermånad, upphör skattskyldigheten vid denna
tidpunkt. |
|
|
|
|
|
|
|
Skatten |
utgör |
för |
varje |
Skatten |
utgör |
för |
varje |
kalendermånad 12 648 |
kronor |
per |
kalendermånad 14 770 |
kronor |
per |
||
megawatt av den högsta tillåtna |
megawatt av den högsta tillåtna |
||||||
termiska effekten i kärnkrafts- |
termiska effekten i kärnkrafts- |
||||||
reaktorn. Om den högsta tillåtna |
reaktorn. Om den högsta tillåtna |
||||||
termiska effekten inte har fastställts, |
termiska effekten inte har fastställts, |
||||||
får |
beskattningsmyndigheten |
får |
beskattningsmyndigheten |
||||
beräkna effekten efter |
jämförelse |
beräkna effekten efter |
jämförelse |
||||
med reaktorer för vilka sådan effekt |
med reaktorer för vilka sådan effekt |
||||||
har fastställts. |
|
|
har fastställts. |
|
|
||
|
|
|
|
5 §2 |
|
|
|
Om en kärnkraftsreaktor har varit |
Om en kärnkraftsreaktor har varit |
||||||
ur drift under en sammanhängande |
ur drift under en sammanhängande |
||||||
period av mer än 90 kalenderdygn, |
period av mer än 90 kalenderdygn, |
||||||
får avdrag med 415 kronor per |
får avdrag med 485 kronor per |
||||||
megawatt av den termiska effekten |
megawatt av den termiska effekten |
||||||
göras för det antal kalenderdygn som |
göras för det antal kalenderdygn som |
||||||
överstiger 90. |
|
|
överstiger 90. |
|
|
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
1Senaste lydelse 2007:1389.
2Senaste lydelse 2007:1389.
110
PROP. 2014/15:1
3.21Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)
Härigenom föreskrivs i fråga om socialavgiftslagen (2000:980) dels att 2 kap. 28 § och 3 kap. 15 a § ska upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 2 kap. 28 § och 3 kap. 15 a § ska utgå, dels att 2 kap. 26 och 29 §§ och 3 kap. 13 och 18 §§ ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
2 kap.
26 §1
Arbetsgivaravgifterna är 21,54 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av
1. sjukförsäkringsavgift |
4,35 % |
2. föräldraförsäkringsavgift |
2,60 % |
3. ålderspensionsavgift |
10,21 % |
4. efterlevandepensionsavgift |
1,17 % |
5. arbetsmarknadsavgift |
2,91 % |
6. arbetsskadeavgift |
0,30 % |
Föreslagen lydelse
26 §
Arbetsgivaravgifterna är 21,27 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av
1. sjukförsäkringsavgift |
4,35 % |
2. föräldraförsäkringsavgift |
2,60 % |
3. ålderspensionsavgift |
10,21 % |
4. efterlevandepensionsavgift |
1,17 % |
5. arbetsmarknadsavgift |
2,64 % |
6. arbetsskadeavgift |
0,30 % |
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
29 §2
Vid beräkning av arbetsgivaravgifterna ska avdrag göras enligt 31 §, om den avgiftsskyldige har utgett avgiftspliktig ersättning till en person som arbetar
med forskning eller utveckling. |
|
Med avgiftspliktig ersättning ska |
Med avgiftspliktig ersättning ska |
vid tillämpning av första stycket inte |
vid tillämpning av första stycket inte |
avses sådan ersättning på vilken |
avses sådan ersättning på vilken |
avgifter ska betalas enligt 27 eller |
avgifter ska betalas enligt 27 §. |
28 §. |
|
1Senaste lydelse 2012:758.
2Senaste lydelse 2013:961.
111
PROP. 2014/15:1
3 kap.
Nuvarande lydelse
13 §3
Egenavgifterna är 19,09 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av
1. sjukförsäkringsavgift |
4,44 % |
2. föräldraförsäkringsavgift |
2,60 % |
3. ålderspensionsavgift |
10,21 % |
4. efterlevandepensionsavgift |
1,17 % |
5. arbetsmarknadsavgift |
0,37 % |
6. arbetsskadeavgift |
0,30 % |
Föreslagen lydelse
13 §
Egenavgifterna är 18,82 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av
1. sjukförsäkringsavgift |
4,44 % |
2. föräldraförsäkringsavgift |
2,60 % |
3. ålderspensionsavgift |
10,21 % |
4. efterlevandepensionsavgift |
1,17 % |
5. arbetsmarknadsavgift |
0,10 % |
6. arbetsskadeavgift |
0,30 % |
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
18 §4
Vid beräkning av egenavgifter ska avdrag göras med 7,5 procent av avgifts- underlaget, dock högst med 15 000 kronor per år. Avdraget får inte medföra att avgifterna understiger ålderspensionsavgiften enligt 13 §.
Första stycket gäller bara
1.till den del avgiftsunderlaget utgörs av avgiftspliktig inkomst av närings- verksamhet,
2.om den del av avgiftsunderlaget som utgörs av avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet överstiger 40 000 kronor, och
3. om den avgiftsskyldige vid in- gången av beskattningsåret har fyllt 26 men inte 65 år och inte bara ska betala ålderspensionsavgiften enligt
3. om den avgiftsskyldige vid in- gången av beskattningsåret inte har fyllt 65 år och inte bara ska betala ålderspensionsavgiften enligt 16 §.
16§.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2.Bestämmelserna i 2 kap. 26 och 29 §§ i den äldre lydelsen och den upphävda bestämmelsen i 2 kap. 28 § tillämpas fortfarande på ersättning som betalas ut före ikraftträdandet.
3Senaste lydelse 2012:758.
4Senaste lydelse 2013:1013.
112
PROP. 2014/15:1
Den upphävda bestämmelsen i 2 kap. 28 § och bestämmelsen i 2 kap. 29 § i den äldre lydelsen tillämpas även på ersättning som betalas ut under 2015. På ersättning som betalas ut under 2015 ska dock vid tillämpningen av 2 kap. 28 §, utöver hela ålderspensionsavgiften, fem åttondelar i stället för en fjärdedel av de övriga arbetsgivaravgifterna betalas.
3. Bestämmelserna i 3 kap. 13 och 18 §§ i den äldre lydelsen och den upphävda bestämmelsen i 3 kap. 15 a § tillämpas fortfarande på inkomst som uppbärs före ikraftträdandet.
Den upphävda bestämmelsen i 3 kap. 15 a § och bestämmelsen i 3 kap. 18 § i den äldre lydelsen tillämpas även på inkomst som uppbärs under 2015. På inkomst som uppbärs under 2015 ska dock vid tillämpningen av 3 kap. 15 a §, utöver hela ålderspensionsavgiften, fem åttondelar i stället för en fjärdedel av de övriga egenavgifterna betalas.
Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av 2014 respektive såväl före som efter utgången av 2015 ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av 2014 respektive efter utgången av 2015 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under respektive tid och hela beskattningsåret.
113
PROP. 2014/15:1
3.22Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling
Härigenom föreskrivs att 1 § i lagen (2000:1225) om straff för smuggling ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §1
Denna lag innehåller bestämmelser om ansvar m.m. för gärningar som rör införsel till eller utförsel från landet av varor. Har det i lag eller annan författning föreskrivits straff för den som bryter mot ett förbud mot eller villkor för att föra in eller ut en vara, gäller i stället bestämmelserna i den författningen om inget annat är föreskrivet.
I
om straff för terroristbrott. |
|
|
|
|
|
|
|
||
De författningar som avses i andra |
De författningar som avses i andra |
||||||||
stycket är lagen (1996:701) om |
stycket är lagen (1996:701) om |
||||||||
Tullverkets |
befogenheter |
vid |
Tullverkets |
befogenheter |
vid |
||||
Sveriges gräns mot ett annat land |
Sveriges gräns mot ett annat land |
||||||||
inom Europeiska |
unionen, |
lagen |
inom |
Europeiska |
unionen, |
lagen |
|||
(1998:506) om punktskattekontroll |
(1998:506) |
om punktskattekontroll |
|||||||
av transporter m.m. av alkoholvaror, |
av transporter m.m. av alkoholvaror, |
||||||||
tobaksvaror |
och |
energiprodukter, |
tobaksvaror |
och |
energiprodukter, |
||||
lagen (2000:1064) om kontroll av |
lagen (2000:1064) om kontroll av |
||||||||
produkter med dubbla användnings- |
produkter med dubbla användnings- |
||||||||
områden och av tekniskt bistånd, |
områden och av tekniskt bistånd, |
||||||||
tullagen |
(2000:1281), |
lagen |
tullagen (2000:1281) |
samt |
lagen |
||||
(2004:228) om beskattning av viss |
(2006:1329) om handel med vissa |
||||||||
privatinförsel |
av |
tobaksvaror |
samt |
varor som kan användas till |
|||||
lagen (2006:1329) om handel med |
dödsstraff eller tortyr, m.m. |
|
|||||||
vissa varor som kan användas till |
|
|
|
|
|
|
|||
dödsstraff eller tortyr, m.m. |
|
|
|
|
|
|
|
||
Bestämmelserna |
i |
25 a och |
26 §§ |
samt |
27 § |
första |
och |
tredje |
styckena, när det gäller kroppsvisitation, och bestämmelserna i 32 § gäller också vid brott som avses i
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
1 Senaste lydelse 2011:1405.
114
PROP. 2014/15:1
3.23Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 4 §§ samt 2 kap. 2 och 3 §§ lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskatt- ningsverksamhet1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
|
|
|
Föreslagen lydelse |
|
|
||
|
|
|
|
1 kap. |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 §2 |
|
|
|
|
Denna lag tillämpas vid behandling |
Denna lag tillämpas vid behandling |
|||||||
av |
personuppgifter |
i |
Skatteverkets |
av personuppgifter |
i Skatteverkets |
|||
beskattningsverksamhet och i verkets |
beskattningsverksamhet och i verkets |
|||||||
handläggning enligt lagen (2007:324) |
handläggning enligt lagen (2007:324) |
|||||||
om Skatteverkets hantering av vissa |
om Skatteverkets hantering av vissa |
|||||||
borgenärsuppgifter |
|
och |
lagen |
borgenärsuppgifter, lagen (2013:948) |
||||
(2013:948) om stöd vid kort- |
om stöd vid korttidsarbete och lagen |
|||||||
tidsarbete, om behandlingen är helt |
(1991:1047) |
om |
sjuklön, |
om |
||||
eller delvis automatiserad eller om |
behandlingen är helt eller delvis |
|||||||
uppgifterna ingår i eller är avsedda att |
automatiserad |
eller |
om uppgifterna |
|||||
ingå i en strukturerad samling av |
ingår i eller är avsedda att ingå i en |
|||||||
personuppgifter som |
är tillgängliga |
strukturerad samling av person- |
||||||
för |
sökning eller |
sammanställning |
uppgifter som är tillgängliga för |
|||||
enligt särskilda kriterier. |
|
sökning eller sammanställning enligt |
||||||
|
|
|
|
|
särskilda kriterier. |
|
|
Bestämmelserna i
4 §3
Uppgifter får behandlas för tillhandahållande av information som behövs hos Skatteverket för
1.fastställande av underlag för samt bestämmande, redovisning, betalning och återbetalning av skatter och avgifter,
2.bestämmande av pensionsgrundande inkomst,
3.fastighetstaxering,
4.revision och annan analys- eller kontrollverksamhet,
5.tillsyn samt lämplighets- och tillståndsprövning och annan liknande prövning,
6.handläggning
a)enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter och
b)av andra frågor om ansvar för någon annans skatter och avgifter,
7. fullgörande av ett åliggande som följer av ett för Sverige bindande internationellt åtagande,
1Senaste lydelse av lagens rubrik 2003:670.
2Senaste lydelse 2013:963.
3Senaste lydelse 2013:645.
115
PROP. 2014/15:1
8. verksamheten |
med bouppteckningar och dödsboanmälningar enligt |
||||
ärvdabalken, |
|
|
|
|
|
9. hantering av underrättelser från |
9. hantering av underrättelser från |
||||
arbetsgivare om |
anställning av |
arbetsgivare |
om |
anställning |
av |
utlänningar som avses i lagen |
utlänningar som avses i lagen |
||||
(2013:644) om rätt till lön och annan |
(2013:644) om rätt till lön och annan |
||||
ersättning för arbete utfört av en |
ersättning för arbete utfört av en |
||||
utlänning som inte har rätt att vistas i |
utlänning som inte har rätt att vistas i |
||||
Sverige, och |
|
Sverige, |
|
|
|
|
|
10. hantering av |
uppgifter |
om |
|
|
|
sjuklönekostnad, och |
|
|
|
10. tillsyn, kontroll, uppföljning |
11. tillsyn, |
kontroll, uppföljning |
|||
och planering av verksamheten. |
och planering av verksamheten. |
|
Uppgifter som får behandlas enligt första stycket får även behandlas för tillhandahållande av information som behövs i Skatteverkets brotts- bekämpande verksamhet enligt lagen (1997:1024) om Skatteverkets medverkan i brottsutredningar.
2 kap.
2 §4
I databasen får uppgifter behandlas |
I databasen får uppgifter behandlas |
om personer som omfattas av |
om personer som omfattas av |
verksamhet enligt 1 kap. 4 § |
verksamhet enligt 1 kap. 4 § |
Uppgifter om andra personer får |
Uppgifter om andra personer får |
behandlas om det behövs för |
behandlas om det behövs för |
handläggningen av ett ärende. |
handläggningen av ett ärende. |
3 §5
För de ändamål som anges i 1 kap. 4 § får följande uppgifter behandlas i databasen:
1.en fysisk persons identitet, medborgarskap, bosättning och familjeförhållanden,
2.en juridisk persons identitet, säte, ägarförhållanden samt firmatecknare och andra företrädare,
3.registrering för skatter och avgifter,
4.underlag för fastställande av skatter och avgifter,
5.bestämmande av skatter och avgifter,
6.underlag för fastighetstaxering,
7.revision och annan kontroll av skatter och avgifter,
8.uppgifter som behövs för handläggning enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter,
9.avgiftsskyldighet till ett registrerat trossamfund och medlemskap i fackförening,
10.yrkanden och grunder i ett ärende,
11.beslut, betalning, redovisning och övriga åtgärder i ett ärende,
12.uppgifter som behövs i verksamheten med bouppteckningar och dödsboanmälningar enligt ärvdabalken,
4Senaste lydelse 2013:645.
5Senaste lydelse 2013:963.
116
PROP. 2014/15:1
13. uppgifter |
som |
behövs |
vid |
13. uppgifter |
som |
behövs |
vid |
||
hantering |
av |
underrättelser |
från |
hantering |
av |
underrättelser |
från |
||
arbetsgivare |
om anställning |
av |
arbetsgivare |
om anställning |
av |
||||
utlänningar som avses i lagen |
utlänningar som avses i lagen |
||||||||
(2013:644) om rätt till lön och annan |
(2013:644) om rätt till lön och annan |
||||||||
ersättning för arbete utfört av en |
ersättning för arbete utfört av en |
||||||||
utlänning som inte har rätt att vistas i |
utlänning som inte har rätt att vistas i |
||||||||
Sverige, och |
|
|
|
|
Sverige, |
|
|
|
|
14. uppgifter |
som |
behövs |
för |
14. uppgifter |
som |
behövs |
för |
||
handläggning enligt lagen (2013:948) |
handläggning enligt lagen (2013:948) |
||||||||
om stöd vid korttidsarbete. |
|
om stöd vid korttidsarbete, och |
|
||||||
|
|
|
|
|
15. uppgifter om sjuklönekostnad. |
I databasen får även andra uppgifter behandlas som behövs för fullgörande av ett åliggande som följer av ett för Sverige bindande internationellt åtagande.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas i databasen enligt första stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
117
PROP. 2014/15:1
3.24Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
|
Föreslagen lydelse |
|
|
|
|
|
5 §2 |
|
Vid beräkning av den allmänna |
Vid beräkning av den allmänna |
|||
löneavgiften |
och arbetsgivaravgif- |
löneavgiften och arbetsgivaravgif- |
||
terna ska från summan av dessa av- |
terna ska från summan av dessa av- |
|||
gifter avdrag göras med 10 procent |
gifter avdrag göras med 10 procent |
|||
av avgiftsunderlaget. För den del av |
av avgiftsunderlaget. För den del av |
|||
underlaget som arbetsgivaravgifterna |
underlaget som avdrag ska beräknas |
|||
beräknas på enligt 2 kap. 28 § social- |
på enligt 2 kap. 31 § socialavgiftsla- |
|||
avgiftslagen |
(2000:980) |
eller som |
gen (2000:980), får avdraget inte |
|
avdrag ska beräknas på enligt 2 kap. |
medföra att dessa avgifter understi- |
|||
31 § socialavgiftslagen, |
får avdraget |
ger ålderspensionsavgiften |
enligt |
|
inte medföra att dessa avgifter un- |
2 kap. 26 § samma lag. Sammanlagt |
|||
derstiger |
ålderspensionsavgiften |
får avdrag göras med högst |
7 100 |
|
enligt 2 kap. 26 § samma lag. Sam- |
kronor. Avdraget ska i första hand |
|||
manlagt får avdrag göras med högst |
göras från den allmänna löneavgif- |
|||
7 100 kronor. Avdraget ska i första |
ten. |
|
||
hand göras från den allmänna löne- |
|
|
||
avgiften. |
|
|
|
|
I avgiftsunderlaget för beräkning av avdraget enligt första stycket ska endast ingå sådan avgiftspliktig ersättning som avses i 2 § första stycket.
Vid bedömningen av avdragsrätten enligt första stycket ska flera avgifts- skyldiga som ingår i samma koncern och som uppfyller villkoren för att få göra avdrag anses som en avgiftsskyldig. Avdraget ska i ett sådant fall i första hand göras av moderföretaget. Till den del avdraget inte kan utnyttjas av moderföretaget, får det utnyttjas av dotterföretagen i den ordning som moderföretaget bestämmer.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2.Bestämmelserna i 5 § i den nya lydelsen tillämpas på ersättning som betalas ut efter den 31 december 2014.
1Senaste lydelse av lagens rubrik 2007:286.
2Senaste lydelse 2013:964.
118
PROP. 2014/15:1
3.25Förslag till lag om ändring i lagen (2004:629) om trängselskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:629) om trängselskatt dels att 4, 6, 8 och 19 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas tre nya paragrafer, 18
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
4 §
Trängselskatt betalas för bil som när skattskyldigheten inträder enligt
9§
1.är införd i vägtrafikregistret,
eller
2.brukas med stöd av saluvagnslicens.
6 §1
Skatteverket ska efter ansökan från den som beviljats parkeringstillstånd för rörelsehindrade enligt före- skrifter som har meddelats med stöd av lagen (1975:88) med be- myndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer, besluta om att till följd av parkeringstillståndet undanta en viss bil från skatteplikt. Om det finns synnerliga skäl, ska Skatteverket undanta två bilar från skatteplikt.
Befrielse från skatteplikt enligt första stycket får inte medges om bilen enligt anteckning i vägtrafik- registret används i yrkesmässig trafik enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver yrkesmässig trafik och om upphävande av rådets
Trängselskatt betalas för en bil som när skattskyldigheten inträder enligt 9 §
1. är införd i vägtrafikregistret eller motsvarande utländska register, eller
Skatteverket ska besluta om att undanta en viss bil från skatteplikt efter ansökan från
1.den som beviljats parkerings- tillstånd för rörelsehindrade enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer, eller
2.den som beviljats motsvarande tillstånd i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbets- området.
Om det finns synnerliga skäl, ska ett undantag enligt första stycket gälla två bilar.
Befrielse från skatteplikt enligt första eller andra stycket får inte medges om bilen enligt anteckning i vägtrafikregistret eller motsvarande utländska register används i yrkesmässig trafik enligt Europa- parlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver
1 Senaste lydelse 2012:221.
119
PROP. 2014/15:1
direktiv 96/26/EG eller yrkestrafiklagen (2012:210) eller i taxitrafik enligt taxitrafiklagen (2012:211).
yrkesmässig trafik och om upphävande av rådets direktiv 96/26/EG, i den ursprungliga lydelsen eller yrkestrafiklagen (2012:210) eller i taxitrafik enligt taxitrafiklagen (2012:211).
Skattskyldig är ägaren av bilen.
Som ägare av bilen anses
1.den som när skattskyldigheten inträder är eller bör vara upptagen i vägtrafikregistret som ägare, eller
2.i fråga om bil som används med stöd av saluvagnslicens, den som när skattskyldigheten inträder innehar licensen.
8 §
1.den som när skattskyldigheten inträder är eller bör vara upptagen som ägare i vägtrafikregistret,
2.i fråga om en bil som används med stöd av saluvagnslicens, den som när skattskyldigheten inträder innehar licensen, eller
3.den som när skattskyldigheten inträder är upptagen som ägare i ett utländskt register motsvarande vägtrafikregistret eller, om innehavare finns registrerad i det utländska registret, innehavaren.
Användningsförbud
18 a §
En skattepliktig bil får inte användas om trängselskatt eller tilläggsavgift inte har betalats inom den tid som anges i 12 §, 14 § tredje stycket, 15 § andra stycket eller 15 a § andra stycket. Användningsförbudet inträder dock först när
1. obetald |
trängselskatt |
och |
tilläggsavgift |
uppgår till mer |
än |
5 000 kronor, och |
|
|
2. minst sex månader har gått från |
||
den dag då |
ett belopp överstigande |
5 000 kronor senast skulle ha betalats. I den totala skulden ska inte räknas
in
1.skatt eller avgift som en tidigare ägare av bilen är skyldig att betala och som har beslutats efter ägarbytet, eller
2.skatt eller avgift för vilken anstånd med betalningen gäller.
Användningsförbudet gäller till dess den totala skuld som har lett till förbudet har betalats.
Om det finns särskilda skäl, ska Skatteverket medge att en viss bil får användas trots bestämmelserna i första
120
PROP. 2014/15:1
stycket.
18 b §
Om en bil har sålts vid en exekutiv försäljning eller av ett konkursbo, får den användas av den nya ägaren även om trängselskatt eller tilläggsavgift som en tidigare ägare är skattskyldig för inte har betalats. Detsamma gäller för en bil som tillhör ett konkursbo i fråga om trängselskatt eller tilläggsavgift som konkursgäldenären eller en tidigare ägare är skattskyldig för.
18 c §
Om en bil används i strid med 18 a §, ska en polisman eller bil- inspektör ta hand om bilens registreringsskyltar.
Den som enligt första stycket har tagit hand om registreringsskyltarna får medge att bilen förs till närmaste lämpliga avlastningsplats eller uppställningsplats.
19 §2
Beslut som avses i 15, 15 a, 17 och
18 §§ får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av den skattskyldige och av det allmänna ombudet hos Skatteverket. Beslut som avses i 6 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av den sökande eller av det allmänna ombudet hos Skatteverket. Andra beslut enligt denna lag får inte överklagas.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2.Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för passager av betalstationer som sker före ikraftträdandet.
2 Senaste lydelse 2008:185.
121
PROP. 2014/15:1
3.26Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227)
Härigenom föreskrivs |
att |
2 kap. |
9 och |
10 §§ |
och |
bilaga 2 till |
||
vägtrafikskattelagen (2006:227) ska ha följande lydelse. |
|
|
|
|||||
Nuvarande lydelse |
|
|
|
Föreslagen lydelse |
|
|
|
|
|
|
|
2 kap. |
|
|
|
|
|
|
|
|
9 §1 |
|
|
|
|
|
Koldioxidbeloppet |
är |
för |
ett |
Koldioxidbeloppet |
är för |
ett |
||
skatteår 20 kronor |
per |
|
gram |
skatteår |
22 kronor |
per |
gram |
|
koldioxid som fordonet vid blandad |
koldioxid som fordonet vid blandad |
|||||||
körning släpper ut per kilometer |
körning släpper ut per kilometer |
|||||||
utöver 117 gram. Uppgift om |
utöver 111 gram. Uppgift om |
|||||||
fordonets utsläpp av koldioxid vid |
fordonets utsläpp av koldioxid vid |
|||||||
blandad körning hämtas i vägtrafik- |
blandad körning hämtas i vägtrafik- |
|||||||
registret. |
|
|
|
registret. |
|
|
|
|
För fordon som är utrustade med |
För fordon som är utrustade med |
|||||||
teknik för drift med en bränsle- |
teknik för drift med en bränsle- |
|||||||
blandning som till övervägande del |
blandning som till övervägande del |
|||||||
består av alkohol, eller helt eller |
består av alkohol, eller helt eller |
|||||||
delvis med annan gas än gasol, är |
delvis med annan gas än gasol, är |
|||||||
koldioxidbeloppet 10 |
kronor |
per |
koldioxidbeloppet |
11 |
kronor |
per |
||
gram koldioxid som fordonet vid |
gram koldioxid som fordonet vid |
|||||||
blandad körning släpper ut per |
blandad körning släpper ut per |
|||||||
kilometer utöver 117 gram. Uppgift |
kilometer utöver 111 gram. Uppgift |
|||||||
om fordonets utsläpp av koldioxid |
om fordonets utsläpp av koldioxid |
|||||||
vid blandad körning hämtas i |
vid blandad körning hämtas i |
|||||||
vägtrafikregistret. |
|
|
|
vägtrafikregistret. |
|
|
|
Om det för fordon som avses i andra stycket finns uppgift om ett sådant fordons utsläpp av koldioxid vid drift med en bränsleblandning som till övervägande del består av alkohol, eller helt eller delvis med annan gas än
gasol, ska den uppgiften användas. |
|
|
10 §2 |
Bränslefaktorn är 2,33. |
Bränslefaktorn är 2,37. |
Miljötillägget är |
|
a)500 kronor för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före utgången av år 2007, och
b)250 kronor för fordon som blivit skattepliktiga för första gången efter utgången av år 2007.
1Senaste lydelse 2012:761.
2Senaste lydelse 2012:759.
122
PROP. 2014/15:1
Nuvarande lydelse
|
|
|
|
Bilaga 23 |
Fordonsskatt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fordonsslag |
|
Skattevikt, |
Skatt, |
|
|
kilogram |
kronor |
|
|
|
|
|
grund- |
tilläggsbelopp |
|
|
|
belopp |
för varje |
|
|
|
|
helt hundratal |
|
|
|
|
kilogram |
|
|
|
|
över den |
|
|
|
|
lägsta vikten |
|
|
|
|
i klassen |
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
B Tunga lastbilar
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
2.6utan draganordning, med tre hjulaxlar,
2.6.1inte vägavgiftspliktiga enligt lagen (1997:1137) om vägavgift
för vissa tunga fordon |
3 |
501– 11 999 |
2 232 |
– |
|
12 |
000– 12 999 |
3 041 |
– |
|
13 |
000– 13 999 |
3 811 |
– |
|
14 |
000– 14 999 |
4 581 |
– |
|
15 |
000– 15 999 |
5 351 |
– |
|
16 |
000– 16 999 |
6 711 |
– |
|
17 |
000– 17 999 |
7 571 |
– |
|
18 |
000– 18 999 |
8 943 |
– |
|
19 |
000– 19 999 |
10 451 |
– |
|
20 |
000– 20 999 |
11 024 |
– |
2.6.2vägavgiftspliktiga enligt lagen
(1997:1137) om vägavgift för
vissa tunga fordon |
12 000– 16 999 |
552 |
– |
|
|
17 |
000– 18 999 |
1 134 |
– |
|
19 |
000– 20 999 |
1 471 |
– |
|
21 |
000– 22 999 |
2 268 |
– |
|
23 |
000– |
3 525 |
– |
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
3 Senaste lydelse 2009:1468.
123
PROP. 2014/15:1
Föreslagen lydelse
|
|
|
Bilaga 2 |
Fordonsskatt |
|
|
|
|
|
|
|
Fordonsslag |
Skattevikt, |
Skatt, |
|
|
kilogram |
kronor |
|
|
|
grund- |
tilläggsbelopp |
|
|
belopp |
för varje |
|
|
|
helt hundratal |
|
|
|
kilogram |
|
|
|
över den |
|
|
|
lägsta vikten |
|
|
|
i klassen |
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
B Tunga lastbilar
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
2.6utan draganordning, med tre hjulaxlar,
2.6.1inte vägavgiftspliktiga enligt lagen (1997:1137) om vägavgift
för vissa tunga fordon |
3 501– 11 999 |
2 232 |
– |
|
|
12 |
000– 12 999 |
3 041 |
– |
|
13 |
000– 13 999 |
3 811 |
– |
|
14 |
000– 14 999 |
4 581 |
– |
|
15 |
000– 15 999 |
5 351 |
– |
|
16 |
000– 16 999 |
6 711 |
– |
|
17 |
000– 17 999 |
7 571 |
– |
|
18 |
000– 18 999 |
8 943 |
– |
|
19 |
000– 19 999 |
10 451 |
– |
|
20 |
000– |
11 024 |
– |
2.6.2vägavgiftspliktiga enligt lagen
(1997:1137) om vägavgift för
vissa tunga fordon |
12 000– 16 999 |
552 |
– |
|
|
17 |
000– 18 999 |
1 134 |
– |
|
19 |
000– 20 999 |
1 471 |
– |
|
21 |
000– 22 999 |
2 268 |
– |
|
23 |
000– |
3 525 |
– |
–– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2.I fråga om 2 kap. 9 och 10 §§ gäller äldre bestämmelser fortfarande för vägtrafikskatt som avser tid före den 1 januari 2015.
124
PROP. 2014/15:1
3.27Förslag till lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt
Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
|
|
|
|
|
|
Bilaga1 |
Fordonsskatt |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Fordonsslag |
|
Skattevikt, |
Skatt, |
|
||
|
|
|
|
kilogram |
kronor |
|
|
|
|
|
|
grund- |
tilläggsbelopp |
|
|
|
|
|
belopp |
för varje |
|
|
|
|
|
|
helt hundratal |
|
|
|
|
|
|
kilogram |
|
|
|
|
|
|
över den |
|
|
|
|
|
|
lägsta vikten |
|
|
|
|
|
|
i klassen |
A Personbilar klass I |
|
|
|
|
|
|
1.Personbilar klass I som inte kan
drivas med dieselolja |
0– |
900 |
801 |
0 |
|
901– |
|
990 |
188 |
2.Personbilar klass I som kan
drivas med dieselolja |
0– |
900 |
2 068 |
0 |
|
901– |
|
2 577 |
508 |
BLätta bussar
1.Lätta bussar som inte kan
drivas med dieselolja |
0– 1 300 |
780 |
0 |
|
1 301– 1 600 |
963 |
164 |
|
1 601– 3 000 |
1 456 |
129 |
|
3 001– 3 500 |
3 257 |
0 |
2.Lätta bussar som kan
drivas med dieselolja |
0– 1 300 |
2 247 |
0 |
|
1 301– 1 600 |
2 399 |
59 |
|
1 601– 3 000 |
2 577 |
178 |
|
3 001– 3 500 |
5 078 |
0 |
1 Senaste lydelse 2012:769.
125
PROP. 2014/15:1
CLätta lastbilar och personbilar klass II
1.Lätta lastbilar och personbilar
klass II som inte kan drivas |
|
|
|
|
med dieselolja |
|
0– 1 300 |
780 |
0 |
|
1 301– 1 600 |
963 |
164 |
|
|
1 601– 3 000 |
1 456 |
129 |
|
|
3 001– |
3 257 |
0 |
|
2. Lätta lastbilar och person bilar |
|
|
|
|
klass II som kan drivas |
|
|
|
|
med dieselolja |
|
0– 1 300 |
2 247 |
0 |
|
1 |
301– 1 600 |
2 399 |
59 |
|
1 |
601– 3 000 |
2 577 |
178 |
|
3 |
001– |
5 078 |
0 |
|
|
|
|
|
Föreslagen lydelse
|
|
|
Bilaga |
Fordonsskatt |
|
|
|
|
|
|
|
Fordonsslag |
Skattevikt, |
Skatt, |
|
|
kilogram |
kronor |
|
|
|
grund- |
tilläggsbelopp |
|
|
belopp |
för varje |
|
|
|
helt hundratal |
|
|
|
kilogram |
|
|
|
över den |
|
|
|
lägsta vikten |
|
|
|
i klassen |
A Personbilar klass I |
|
|
|
1.Personbilar klass I som inte
kan drivas med dieselolja |
0– |
900 |
913 |
0 |
|
901– |
|
1 129 |
214 |
2.Personbilar klass I som kan
drivas med dieselolja |
0– |
900 |
2 298 |
0 |
|
901– |
|
2 863 |
564 |
B Lätta bussar
1.Lätta bussar som inte kan
drivas med dieselolja |
0– 1 300 |
889 |
0 |
|
1 301– 1 600 |
1 098 |
187 |
|
1 601– 3 000 |
1 660 |
147 |
|
3 001– 3 500 |
3 713 |
0 |
126
PROP. 2014/15:1
2.Lätta bussar som kan
drivas med dieselolja |
0– 1 300 |
2 496 |
0 |
|
1 301– 1 600 |
2 665 |
66 |
|
1 601– 3 000 |
2 863 |
198 |
|
3 001– 3 500 |
5 642 |
0 |
CLätta lastbilar och personbilar klass II
1. |
Lätta lastbilar och personbilar |
|
|
|
|
klass II som inte kan drivas |
|
|
|
|
med dieselolja |
0– 1 300 |
889 |
0 |
|
1 |
301– 1 600 |
1 098 |
187 |
|
1 601– 3 000 |
1 660 |
147 |
|
|
3 001– |
3 713 |
0 |
|
2. |
Lätta lastbilar och personbilar |
|
|
|
|
klass II som kan drivas |
|
|
|
|
med dieselolja |
0– 1 300 |
2 496 |
0 |
|
1 301– 1 600 |
2 665 |
66 |
|
|
1 601– 3 000 |
2 863 |
198 |
|
|
3 001– |
5 642 |
0 |
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för fordonsskatt som avser tid före den 1 januari 2015.
127
PROP. 2014/15:1
3.28Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)
Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244)
dels att 2 kap. 1 §, 22 kap. 1 §, 23 kap. 2 och 3 §§, 31 kap. 1 och 33 §§, rubriken närmast före 31 kap. 33 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 22 kap. 25 § och 31 kap. 33 a §, och närmast före 22 kap. 25 § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
2 kap.
1 §
Lagen gäller för skatt, dock inte skatt som tas ut enligt
1.kupongskattelagen (1970:624),
2.lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter,
3.lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.,
4.tullagen (2000:1281),
5. lagen |
(2004:629) |
om |
5. lagen |
(2004:629) |
om |
trängselskatt, och |
|
trängselskatt, |
|
|
|
6. vägtrafikskattelagen (2006:227). |
6. vägtrafikskattelagen (2006:227), |
||||
|
|
|
och |
|
|
|
|
|
7. lagen (2014:000) om beskattning |
||
|
|
|
av viss privatinförsel av cigaretter. |
||
Lagen gäller även för belopp som |
avses i 1 kap. |
1 § tredje |
stycket |
||
mervärdesskattelagen (1994:200). |
|
|
|
|
22 kap.
1 §1
I detta kapitel finns bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgift om
–överlåtelse av privatbostadsrätt och andelar i vissa bostadsföretag (2 och 3 §§),
–upplåtelse av privatbostad eller bostad som innehas med hyresrätt (4 §),
–samfällighet (5 och 6 §§),
–räntebidrag (7 §),
–pensionsförsäkringar och pensionssparkonton (8 och 9 §§),
–avskattning av pensionsförsäkring (10 §),
–tjänstepensionsavtal (11 §),
–underlag för avkastningsskatt på livförsäkringar (12 §),
–skattereduktion för förmån av hushållsarbete (13 §),
–elcertifikat (14 §),
–utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläpps- minskningar (15 §),
–schablonintäkt vid innehav av ett investeringssparkonto (16 §),
–schablonintäkt vid innehav av andelar i värdepappersfonder, fondföretag, specialfonder och utländska specialfonder
– gåva (22 §), och |
– gåva (22 §), |
1 Senaste lydelse 2013:1107.
128
|
|
|
|
PROP. 2014/15:1 |
||
– investeraravdrag (23 och 24 §§). |
– investeraravdrag (23 och 24 §§), |
|||||
|
och |
|
|
|
|
|
|
– skattereduktion för mikroproduk- |
|||||
|
tion av förnybar el (25 §). |
|
||||
|
Skattereduktion |
för |
mikroproduk- |
|||
|
tion av förnybar el |
|
|
|
|
|
|
25 § |
|
|
|
|
|
|
Kontrolluppgift |
ska |
lämnas |
om |
||
|
skattereduktion |
för |
mikroproduktion |
|||
|
av förnybar el enligt 67 kap. inkomst- |
|||||
|
skattelagen (1999:1229). |
|
|
|||
|
Kontrolluppgift |
ska |
lämnas |
för |
||
|
fysiska personer och juridiska personer |
|||||
|
av nätkoncessionshavaren. |
|
||||
|
I kontrolluppgiften ska uppgift läm- |
|||||
|
nas om |
|
|
|
|
|
|
1. hur många kilowattimmar el som |
|||||
|
har matats in i anslutningspunkten |
|||||
|
under året, |
|
|
|
|
|
|
2. hur många kilowattimmar el som |
|||||
|
har tagits ut i anslutningspunkten |
|||||
|
under året, och |
|
|
|
|
|
|
3. anslutningspunktens |
identifika- |
||||
|
tionsuppgifter. |
|
|
|
|
|
|
Om flera personer har anmält till |
|||||
|
nätkoncessionshavaren att de framstäl- |
|||||
|
ler och matar in förnybar el i en och |
|||||
|
samma anslutningspunkt, ska kon- |
|||||
|
trolluppgiften också |
innehålla uppgift |
||||
|
om den procentuella andelen av |
|||||
|
underlaget för skattereduktionen. |
|
||||
23 kap. |
|
|
|
|
|
|
|
2 §2 |
|
|
|
|
|
Kontrolluppgifter enligt 15 kap., |
Kontrolluppgifter |
enligt 15 kap., |
||||
16 kap. 1 § om ersättning som avses i |
16 kap. 1 § om ersättning som avses i |
|||||
16 kap. 3 § 4 samt 4 § 1 a, 2 a och 3 a, |
16 kap. 3 § 4 samt 4 § 1 a, 2 a och 3 a, |
|||||
17, 19, 20 och 21 kap. samt 22 kap. 2, |
17, 19, 20 och 21 kap. samt 22 kap. 2, |
|||||
3, |
3, |
|||||
lämnas för fysiska personer som är |
lämnas för fysiska personer som är |
|||||
begränsat skattskyldiga. |
begränsat skattskyldiga. |
|
|
Kontrolluppgift enligt 22 kap. 10 § ska också avse omständigheter som medför eller kan medföra avskattning enligt 5 § första stycket 6, 6 a eller 7 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.
2 Senaste lydelse 2013:772.
129
PROP. 2014/15:1
|
3 § |
Kontrolluppgifter enligt 16 kap. |
Kontrolluppgifter enligt 16 kap. |
1 § om ersättning som avses i 16 kap. |
1 § om ersättning som avses i 16 kap. |
3 § 4 ska även lämnas för juridiska |
3 § 4 och 22 kap. 25 § ska även läm- |
personer som är begränsat skattskyl- |
nas för juridiska personer som är be- |
diga. |
gränsat skattskyldiga. |
31 kap.
1 §3 I detta kapitel finns bestämmelser om
–uppgifter som ska lämnas i samtliga inkomstdeklarationer (2 och 3 §§),
–uppgifter som fysiska personer och dödsbon ska underrättas om och godkänna eller lämna (4 och 5 §§),
–uppgift som ska lämnas om inkomstslaget tjänst (6 §),
– uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget näringsverksamhet
–uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget kapital
–uppgift om tillkommande belopp (20 §),
–uppgifter om vissa andelsavyttringar m.m.
–uppgifter för beräkning av egenavgifter (25 och 26 §§),
–uppgifter som fåmansföretag samt företagsledare och delägare ska lämna
–uppgift om tillskott och uttag (30 §),
–uppgift om betalning till utlandet (31 §),
–uppgift som ekonomiska föreningar ska lämna (32 §),
– uppgifter |
om |
skattereduktion |
– uppgifter |
om |
skattereduktion |
för hushållsarbete |
och gåva (33 §), |
för hushållsarbete, gåva och mikro- |
|||
och |
|
|
produktion av förnybar el (33 och |
||
|
|
|
33 a §§), och |
|
|
– uppgifter om prissättningsbesked (34 §). |
|
|
|||
Skattereduktion för hushållsarbete |
Skattereduktion för hushållsarbete, |
||||
och gåva |
|
|
gåva och mikroproduktion av förny- |
||
|
|
|
bar el |
|
|
|
|
33 §4 |
|
|
|
Den som |
begär |
skattereduktion |
Den som |
begär |
skattereduktion |
för hushållsarbete eller gåva enligt |
för hushållsarbete, gåva eller mikro- |
||||
67 kap. |
produktion av förnybar el enligt |
||||
(1999:1229) ska lämna uppgift om |
67 kap. |
||||
underlaget för skattereduktionen. |
(1999:1229) ska lämna uppgift om |
||||
|
|
|
underlaget för skattereduktionen. |
I fråga om förmån av sådant arbete som räknas som hushållsarbete enligt 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska även sådana uppgifter som avses i 9 a § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete lämnas.
3Senaste lydelse 2013:772.
4Senaste lydelse 2011:1289.
130
PROP. 2014/15:1
33 a §
Den som begär skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el och som är ett företag ska även lämna
1. uppgift om annat stöd som har beviljats företaget under beskattnings- året och de två föregående beskatt- ningsåren och som anses vara sådant stöd av mindre betydelse som avses i
– kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse,
– kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbruks- sektorn, eller
– kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska union- ens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vatten- brukssektorn, och
2. de övriga uppgifter som Skatte- verket behöver för att kunna bedöma rätten till skattereduktion.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2.Bestämmelserna i 22 kap. 25 §, 23 kap. 2 och 3 §§ samt 31 kap. 33 och 33 a §§ tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2015.
131
4
Den makroekonomiska utvecklingen
PROP. 2014/15:1
4 Den makroekonomiska utvecklingen
Sammanfattning
–Sedan 2013 har svensk ekonomi befunnit sig i en konjunkturåterhämtning. En svag internationell återhämtning, i synnerhet i euroområdet, har dock dämpat exportut- vecklingen.
–Tillväxten i svensk ekonomi bedöms bli måttlig 2014, men ökar 2015 till följd av en starkare utveckling i omvärlden och en ökad tillförsikt hos svenska företag och hushåll. Även regeringens föreslagna politik bidrar till den högre tillväxten.
–Den högre
–Löneökningarna bedöms bli återhållsamma 2015 och inflationen fortsatt låg, även om den förväntas stiga något jämfört med 2014.
–Det låga resursutnyttjandet och en inter- nationell återhämtning bedöms skapa förutsättningar för en förhållandevis hög
–Det råder stor osäkerhet om den framtida konjunkturutvecklingen. Risken för en svagare utveckling bedöms vara förhåll- andevis hög.
I detta avsnitt redovisas prognosen för den eko- nomiska utvecklingen i Sverige och omvärlden fram t.o.m. 2018.70 Information som fanns till- gänglig fram t.o.m. den 30 september 2014 har beaktats. Prognosen är baserad på nu gällande regler och av regeringen föreslagna och aviserade åtgärder i denna proposition. En eventuell utbyggnad av reformer fr.o.m. 2016 och framåt har inte beaktats.
Budgetpropositionen avser 2015. Tyngd- punkten i framställningen har därför lagts på prognosen fram t.o.m. 2015. Utvecklingen
I avsnittet finns en beskrivning av hur prog- nosen har reviderats jämfört med den bedöm- ning som gjordes i 2014 års ekonomiska vår- proposition.
I avsnittet finns också jämförelser med andra bedömares prognoser rörande
För att belysa den osäkerhet som omgärdar prognosen redovisas två alternativa scenarier för den ekonomiska utvecklingen.
70 I bilaga 2 redovisas prognosens siffermässiga innehåll i detalj.
135
PROP. 2014/15:1
4.1Internationell ekonomi
Fortsatt återhämtning, men i varierande takt
Konjunkturåterhämtningen i omvärlden dämp- ades under inledningen av 2014. I euroområdet var tillväxten svag. Den amerikanska ekonomin präglades av en extremt kall vinter, vilket ledde till ett tillfälligt fall i BNP. Aktiviteten i den kinesiska ekonomin bromsade in. Världshandeln och industriproduktionen växte till följd av detta i en dämpad takt under inledningen av 2014.
I euroområdet förväntas en viss uppgång i tillväxten, men en svag kredittillväxt och krisen i Ukraina verkar återhållande på utvecklingen. I andra delar av världen är utsikterna bättre. Det finns tydliga tecken på en förhållandevis hög aktivitet i amerikansk och brittisk ekonomi under det andra halvåret 2014. I Japan ser tillväxten ut att stiga, men en svag inhemsk efterfrågan i kölvattnet av landets mervärdes- skattehöjning i april 2014 dämpar uppgången. Efter en svag inledning på 2014 förväntas en tillväxt på drygt 7 procent i Kina. Även i många andra framväxande ekonomier ökar tillväxten av allt att döma något efter en viss nedgång i början av 2014. Konjunkturåterhämtningen i omvärlden som helhet väntas dock vara måttlig andra halvåret 2014.
Sammantaget förväntas en högre tillväxt i världsekonomin 2015 jämfört med 2014 (se tabell 4.1). En fortsatt expansiv penningpolitik och ett förbättrat arbetsmarknadsläge i många ekonomier bidrar till detta. I euroområdet, som är Sveriges viktigaste exportmarknad, blir dock återhämtningen av allt att döma långsam.
Konsumentprisernas ökningstakt har i allmän- het avtagit i de avancerade ekonomierna sedan 2012.71 Detta är till stor del ett resultat av ett lågt resursutnyttjande i många länder. I takt med att
71 Med avancerade ekonomier avses de som ingår i Internationella valutafondens (IMF:s) definition Advanced economies (se WEO April 2014, Appendix 3:1, Economy Groups). De länder som inte definieras som Advanced economies betecknas av IMF som Emerging markets and developing economies. I det följande används termen framväxande ekonomier som en översättning av detta begrepp.
euroområdet (se tabell 4.1). Detta medför att styrräntorna stiger långsamt i många länder.
Tabell 4.1 Internationell och finansiell ekonomi
Utfall fram t.o.m. 2013, prognos för 2014 och 2015 Procentuell förändring om annat ej anges
|
Genomsnitt |
|
|
|
|
2013 |
2014 |
2015 |
|
BNP |
|
|
|
|
Euroområdet |
1,4 |
0,8 |
1,5 |
|
Tyskland |
1,4 |
0,5 |
1,6 |
1,8 |
Frankrike |
1,6 |
0,4 |
0,5 |
1,2 |
Italien |
0,7 |
1,0 |
||
Spanien |
2,3 |
1,2 |
1,7 |
|
Finland |
2,5 |
1,2 |
||
USA |
2,6 |
2,2 |
2,2 |
3,2 |
Storbritannien |
2,1 |
1,7 |
3,1 |
2,6 |
Norge2 |
3,0 |
2,0 |
2,5 |
2,5 |
Danmark |
1,5 |
0,4 |
0,7 |
1,6 |
Japan |
0,9 |
1,5 |
0,8 |
1,2 |
Kina |
9,8 |
7,7 |
7,4 |
7,2 |
Världen (PPP)3 |
3,6 |
3,2 |
3,3 |
3,9 |
Världen (KIX)4 |
2,0 |
1,4 |
2,1 |
2,6 |
Svensk exportmarknad |
5,8 |
1,6 |
3,7 |
5,8 |
|
|
|
|
|
Inflation |
|
|
|
|
Euroområdet |
2,0 |
1,4 |
0,6 |
1,1 |
USA |
2,4 |
1,5 |
1,9 |
2,1 |
|
|
|
|
|
Finansiella variabler |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Refiränta5,6 |
2,4 |
0,6 |
0,2 |
0,1 |
Fed funds7 |
3,1 |
0,3 |
0,3 |
0,5 |
Brentolja8 |
51 |
109 |
105 |
100 |
1I avsnittets tabeller redovisas genomsnittliga värden för flertalet variabler från 1994. Perioden är vald med utgångspunkt i tillgänglighet på data från de svenska nationalräkenskaperna. För euroområdet och KIX
2BNP för Norges fastland.
3
4
5Europeiska centralbankens styrränta i procent, årsgenomsnitt.
6Genomsnitt för perioden
7USA:s styrränta i procent, årsgenomsnitt.
8US dollar per fat.
Källor: Nationella källor och egna beräkningar.
Geopolitiska oroligheter
Sommaren och hösten 2014 har präglats av tilltagande geopolitiska oroligheter, framförallt i Ukraina och Mellanöstern. Detta har bidragit till en ökad osäkerhet om den fortsatta ekonomiska utvecklingen i omvärlden.
Konflikten i Ukraina har medfört en upp- trappning av EU:s och USA:s sanktioner gentemot Ryssland. Ryssland har svarat med ett livsmedelsembargo mot EU och USA.
136
Sanktionerna påverkar sannolikt handelsflöden, framför allt i östra Europa. Det finns också tecken på att instabiliteten i regionen har påverkat företagen negativt i ett antal europeiska länder, då deras tillförsikt om den ekonomiska utvecklingen har minskat.
I Mellanöstern har konfliktnivån stigit under 2014. I samband med att oroligheterna eskalerade fanns en förväntan om att oljepriset skulle stiga som ett resultat av utbudsproblem i konfliktområdet. Oljepriset har dock i stället fallit under sommaren och hösten 2014. En trolig orsak till detta är inbromsningen i konjunkturen i många råvaruintensiva fram- växande ekonomier, i synnerhet i Kina. Prognosen för 2015 förutsätter att oljepriset ligger på en nivå omkring 100 dollar per fat (se tabell 4.1).
Långsam återhämtning i euroområdet
Tillväxten i euroområdet förväntas öka något 2015. Ett förbättrat läge på kreditmarknaderna bidrar till att öka genomslaget för den expansiva penningpolitiken. Detta stimulerar framför allt utvecklingen i de delar av södra Europa där en svag bankutlåning hämmat investeringarna bland små och medelstora företag. I detta sammanhang spelar den pågående översynen av banksystemet i euroområdet en viktig roll. Översynen är ett viktigt led i återuppbyggnaden av förtroendet för banksystemet och för att komma till rätta med den svaga kreditgivningen.
Den ekonomiska aktiviteten i euroområdet förväntas tillta, även om det mesta talar för att återhämtningen kommer att vara långsam. Det beror bl.a. på att en hög skuldsättning i den privata och den offentliga sektorn dämpar efterfrågan. Den djupa ekonomiska krisen i euroområdet medförde att det offentlig- finansiella läget försämrades kraftigt i många
PROP. 2014/15:1
euroländer med höga skuldnivåer som följd. Detta motiverade finanspolitiska åtstramningar. Den allt för ensidigt utformade åtstramnings- politiken, med sina stora utgiftsneddragningar, har dock också bidragit till ökad arbetslöshet och till fattigdom. Även om arbetslösheten förväntas minska gör den det långsamt och från en hög nivå i många euroländer.
Diagram 4.1 Förtroende i näringslivet |
|
|||||
Index |
|
|
|
|
|
|
70 |
|
|
|
|
|
|
65 |
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
55 |
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
45 |
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
USA |
|
|
|
|
|
Framväxande ekonomier |
|||
|
|
|
|
|||
35 |
|
|
|
Euroområdet |
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
08 |
09 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
Anm.: Ett värde över 50 indikerar expansion.
Källa: Markit Economics.
Samtidigt som resursutnyttjandet långsamt ökar i euroområdet som helhet förväntas även pris- trycket öka något. Inflationen kommer ändå att under en längre tid vara lägre än den Europeiska centralbankens (ECB) mål, som är under men nära 2 procent. I juni och september 2014 sänkte ECB styrräntorna. Banken aviserade också andra åtgärder i syfte att göra penningpolitiken mer expansiv, bl.a. åtgärder inriktade på att öka utlåningen till
Olikartad utveckling i enskilda euroländer
Tysk ekonomi förväntas växa i en relativt hög takt 2015. Med en stärkt internationell konjunktur väntas den konkurrenskraftiga tyska industrin bidra till en stark exportutveckling. Under våren och sommaren 2014 har dock tillförsikten i tysk industri fallit. Indikatorerna befinner sig i allmänhet på nivåer som antyder en måttlig tillväxt det andra halvåret 2014, men det finns en risk för att tillförsikten i framför allt
137
PROP. 2014/15:1
tillverkningsindustrin avtar ytterligare om konflikten mellan Ukraina och Ryssland förvärras (se vidare avsnitt 4.4).
Även tillväxten i Spanien förväntas bli förhållandevis hög, driven av en högre inhemsk efterfrågan allt eftersom läget på arbets- marknaden förbättras. I Frankrike och Italien ser det dock inte lika ljust ut. I dessa länder dämpas den ekonomiska utvecklingen av bristande konkurrenskraft.
Finsk ekonomi gick under första halvåret 2014 åter in i en recession. Ekonomin dras med ett antal problem kopplade till strukturen i tillverkningsindustrin. Därutöver påverkar sanktioner i handeln mellan EU och Ryssland finsk ekonomi i en relativt hög utsträckning, bl.a. till följd av att nära 20 procent av den finska livsmedelsexporten går till Ryssland.
Återhämtningen fortsätter i USA
En kall vinter medförde att tillväxttakten i amerikansk ekonomi föll det första kvartalet 2014. Ekonomin förväntas bl.a. till följd av detta växa i samma takt som under 2013 (se tabell 4.1). Effekten av det kalla vädret var dock tillfällig, vilket blev tydligt i och med att BNP ökade starkt det andra kvartalet 2014.
Tecknen på en fortsatt förhållandevis hög aktivitet i den amerikanska ekonomin är tydliga. Till exempel ligger indikatorerna på företagens tillförsikt på höga nivåer (se diagram 4.1). Tillväxten i USA ser därmed ut att bli förhåll- andevis hög andra halvåret 2014. Återhämt- ningen i den amerikanska ekonomin förväntas fortsätta även 2015. Utvecklingen drivs av en expansiv penningpolitik och ett förbättrat läge på både bostads- och arbetsmarknaden.
Inflationen i amerikansk ekonomi har stigit trendmässigt sedan mitten av 2013. En bidragande faktor till uppgången har varit högre bensinpriser, men även kärninflationen, dvs. konsumentprisindex exklusive livsmedels- och energipriser, steg. I augusti 2014 föll inflationen något. Inflationen förväntas stiga ytterligare och penningpolitiken blir successivt mindre expansiv. De första höjningarna av styrräntan bedöms ske 2015.
Omställning i kinesisk ekonomi
Den kinesiska ledningen har, mot bakgrund av en mycket snabb kreditexpansion och förhöjd risk för obalanser i ekonomin, minskat kredittillväxten med hjälp av olika åtgärder. Detta bidrog troligen till att
Stimulansåtgärderna bedöms få viss effekt 2014, men när effekterna avtagit förväntas tillväxten i kinesisk ekonomi minska något. Den fortsatt återhållna tillväxten följer av att konsumtionen successivt antas lämna ett allt större bidrag till
Relativt låg tillväxt i många framväxande ekonomier
I flera framväxande ekonomier, t.ex. Brasilien och Ryssland, har tillväxten saktat ned. Detta beror delvis på att finansiell turbulens har medfört stramare finansiella villkor sedan maj 2013. Styrräntorna i dessa ekonomier har höjts, aktiekurserna har sjunkit på många börser och kostnaden för upplåning på den internationella marknaden är i dag högre. En annan orsak är inbromsningen i den kinesiska ekonomin, som är en viktig mottagare av framväxande ekonomiers export.
Flera länder har även inhemska strukturella problem som har bidragit till den lägre tillväxttakten. I Brasilien hämmas den ekonomiska utvecklingen av stora bytesbalans- och budgetunderskott samt av en hög inflation. För Rysslands del har den politiska osäkerheten till följd av krisen i Ukraina samt sanktioner från EU och USA drastiskt försämrat investerings- klimatet. Sammantaget förväntas en måttlig tillväxttakt i flera av de framväxande ekonomierna 2015.
138
Finanspolitiska åtstramningar i Japan
I Japan höjdes mervärdesskatten från 5 till 8 procent i april 2014. Detta ledde till en hög inflation, då företag överförde en stor del av skattehöjningen till konsumenterna via högre priser. Mervärdesskattehöjningen innebar även att tillväxten föll markant. Förtroende- indikatorer tyder dock på att ekonomin åter växer under det andra halvåret 2014.
En fortsatt expansiv penningpolitik stimulerar den inhemska efterfrågan 2015. Den expansiva penningpolitiken bidrar även till att yenen fortsättningsvis blir svag, vilket bidrar till en ökad exporttillväxt. Betydande finanspolitiska åtstramningar verkar dock återhållande på den ekonomiska utvecklingen.
Hushållens konsumtion driver tillväxten i Danmark och Norge
De danska hushållens finansiella ställning försämrades då bostadspriserna föll i samband med finanskrisen 2008 och 2009. Nu ökar bostadspriserna igen och konsumenternas tillförsikt har stigit till en hög nivå. Utvecklingen i dansk ekonomi var dock svag det första halvåret 2014, då den låga tillväxten i euroområdet av allt att döma slog mot den danska exporten. Den inhemska efterfrågan utvecklades dock förhållandevis starkt och förväntas driva tillväxten då läget i bostads- sektorn förbättras ytterligare och en lägre arbetslöshet leder till högre löneökningar. BNP- tillväxten förväntas därmed stiga 2015 (se tabell 4.1).
I Norge har bostadspriserna börjat stiga igen efter ett fall på 6 procent i slutet av 2013. De stigande bostadspriserna och en god utveckling av hushållens inkomster bidrar till högre tillväxt i hushållens konsumtion. Den expansiva penning- politiken fortsätter att stödja
PROP. 2014/15:1
Hög tillväxt i Storbritannien
4.2Svensk ekonomi
4.2.1
Måttlig
Sedan 2013 har svensk ekonomi befunnit sig i en konjunkturuppgång. En svag omvärlds- utveckling har verkat dämpande på varu- exporten. Hushållens konsumtion och bostads- investeringarna har däremot vuxit i en god takt.
Osäkerheten om den ekonomiska ut- vecklingen har ökat till följd av en tilltagande geopolitisk oro. Trots detta bedöms den inter- nationella konjunkturen återhämta sig det andra halvåret 2014.
Samtidigt som den internationella konjunk- turuppgången förväntas fortsätta 2015 bedöms den inhemska konsumtionsutvecklingen bli starkare än 2014.
139
PROP. 2014/15:1 |
|
|
|
|
|
|
|
Diagram 4.2 Förtroendeindikatorer |
|
||||||
Index |
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Barometerindikatorn |
|
|
||
|
|
|
|
Inköpschefsindex, tillverkningsindustrin |
|||
|
|
|
|
Inköpscefesindex, tjänstesektorn |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
07 |
08 |
09 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
Anm.: Säsongrensade månadsvärden. Serierna är normaliserade så att |
|||||||
medelvärdet är 0 och standardavvikelsen är 1. Båda inköpschefsindex är |
|||||||
|
|
|
|
||||
Källor: Konjunkturinstitutet och Swedbank. |
|
|
|
Tabell 4.2 BNP
Utfall fram till 2013, prognos för 2014 och 2015
Procentuell förändring om annat ej anges
|
Mdkr |
Genomsnitt |
2013 |
2014 |
2015 |
|
2013 |
||||
Hushållens konsumtion |
1 764 |
2,4 |
2,1 |
2,9 |
3,2 |
Offentlig konsumtion |
990 |
0,8 |
1,6 |
1,1 |
1,5 |
Fasta bruttoinvesteringar |
836 |
3,7 |
4,5 |
5,5 |
|
Lagerinvesteringar1 |
- |
0,0 |
0,1 |
0,2 |
0,0 |
Export |
1 653 |
5,7 |
2,3 |
5,4 |
|
Import |
1 468 |
5,2 |
4,6 |
6,1 |
|
|
|
|
|
|
|
Nettoexport1 |
186 |
0,3 |
0,1 |
||
BNP |
3 776 |
2,6 |
1,5 |
2,1 |
3,0 |
BNP, kalenderkorrigerad |
3 781 |
2,6 |
1,5 |
2,2 |
2,8 |
|
|
|
|
|
|
Potentiell BNP, |
3 899 |
2,3 |
1,2 |
1,4 |
1,7 |
kalenderkorrigerad2 |
|
|
|
|
|
Anm.: Fasta priser, referensår 2013.
1Bidrag till
2Till marknadspris. Potentiell BNP är den nivå på produktionen som skulle uppnås vid normalt resursutnyttjande av de tillgängliga produktionsfaktorerna arbete och kapital.
3
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Högre hushållskonsumtion viktig för återhämtningen
Hushållens konsumtion har vuxit i en god takt de senaste åren. Jämfört med tidigare konjunkturåterhämtningar väntas hushållens konsumtion utgöra en större andel av BNP- tillväxten de närmaste åren. Regeringen bedömer att hushållens konsumtion ökar med omkring 3 procent per år 2014 och 2015 (se tabell 4.2).
Prognosen stöds av att hushållens förtroende för den ekonomiska utvecklingen ligger över historiskt genomsnitt (se diagram 4.3).
Hushållens disponibla inkomster har ut- vecklats starkt under det första halvåret 2014. Därtill har hushållens förmögenhetsutveckling varit gynnsam sedan 2013 till följd av en stark börsutveckling och stigande bostadspriser. Penningpolitiken förväntas vara fortsatt expansiv och skapar genom låga räntor ett stort konsumtionsutrymme för hushållen.
Diagram 4.3 Förtroendeindikator för hushållen |
|
|
|||||
Index |
|
|
|
|
|
|
|
2,0 |
|
|
|
|
|
|
|
1,5 |
|
|
|
|
|
|
|
1,0 |
|
|
|
|
|
|
|
0,5 |
|
|
|
|
|
|
|
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
07 |
08 |
09 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
Anm.: Säsongrensade månadsvärden. Serien är normaliserad så att |
|
||||||
medelvärdet är 0 och standardavvikelsen är 1. |
|
|
|
||||
Källa: Konjunkturinstitutet. |
|
|
|
|
|
Trots att hushållens konsumtion stiger snabbt 2014 fortsätter sparandet att ligga på en hög nivå. Det möjliggör, tillsammans med en fortsatt stigande sysselsättning, en stark konsumtions- tillväxt även 2015. Hushållens konsumtion bedöms därmed lämna ett stort bidrag till BNP- tillväxten
140
Diagram 4.4
Procentuell förändring respektive procentenheter
4 |
|
|
|
|
Offentlig konsumtion |
|
|
3 |
Hushållens konsumtion |
|
|
Lager |
|
|
|
|
|
|
|
|
Investeringar |
|
|
2 |
Nettoexport |
|
|
|
BNP |
|
|
1 |
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
13 |
14 |
15 |
Anm.: Procentuell förändring för BNP, procentenheter för övriga komponenter . Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Investeringarna växer 2014 och 2015
Efter ett svagt 2013, då företagen var försiktiga och avvaktade med sina investeringar, förväntas de totala investeringarna öka de kommande åren. Investeringarnas bidrag till
Bostadsinvesteringarna förväntas stiga kraftigt 2014. Statistik över antalet påbörjade bostäder stödjer bilden av en snabb tillväxt i bostads- investeringarna den närmaste tiden. Även andra indikatorer, såsom Konjunkturinstitutets konfidensindikator för byggsektorn, tyder på att bostadsinvesteringarna kommer att utvecklas starkt 2014 efter de senaste årens svaga utveckling. Bostadsbyggandet bedöms öka även under 2015, men i en lägre takt än 2014. Däremot förväntas investeringarna inom industrin utvecklas förhållandevis svagt 2014. När exporten successivt utvecklas starkare 2015, i takt med att omvärldsekonomin växer något snabbare, förväntas dock även industrins och andra varuproducerande branschers investerings- behov att tillta.
Fortsatt ökning av offentlig konsumtion
Den offentliga konsumtionen bidrog i relativt stor utsträckning till
PROP. 2014/15:1
insatser ökade. Den statliga konsumtionen för- väntas växa långsammare 2014 och öknings- takten i den offentliga konsumtionen som helhet minskar. Kommunsektorns konsumtion bedöms däremot fortsätta öka i en god takt. Kommunerna möter i nuläget stora demo- grafiska förändringar. Bland annat ökar antalet barn i förskole- och grundskoleålder, vilket bidrar till en högre kommunal konsumtion och ökad sysselsättning i den kommunalt finansierade verksamheten. Antalet personer i gymnasieålder blir dock färre. Kommunerna kan därför till viss del flytta resurser från gymnasie- skolan till för- och grundskolan.
Regeringens satsningar på framför allt skolan bidrar tillsammans med ökade utgifter för flyktingmottagande till en stigande kommunal konsumtion 2015. Dessutom medför konjunk- turåterhämtningen att det kommunala skatte- underlaget ökar. Kommuner och landsting kan därmed öka konsumtionen och de arbetade timmarna i verksamheterna, samtidigt som sektorn som helhet förbättrar sitt resultat.
Den statliga konsumtionen bedöms öka svagt 2015.
Långsam återhämtning i exporten
Den svenska exporten minskade 2013. Under första halvåret 2014 har tillväxten varit låg, bl.a. till följd av en svag varuexport. En starkt bidragande orsak till detta är den svaga investeringsutvecklingen i omvärlden, i synner- het i euroområdet som är mottagare av ca 40 procent av den svenska exporten.
Under det andra halvåret 2014 och under 2015 väntas stigande aktivitet i omvärlden lägga en grund för ökad tillväxt i den internationella handeln. I takt med att företagens tillförsikt stiger i omvärlden bedöms den internationella investeringscykeln ta fart, vilket bör gynna de svenska exportföretagen. Svensk exporttillväxt väntas därmed öka 2014 och 2015.
Importen ökade under inledningen av 2014 i hög takt. Den starka utvecklingen av den inhemska efterfrågan, i synnerhet den relativt höga tillväxten i hushållens konsumtion, har bidragit till importtillväxten det första halvåret 2014. Importutvecklingen förväntas bli fortsatt stark även andra halvåret 2014 som en följd av en allmän efterfrågeuppgång i svensk ekonomi.
141
PROP. 2014/15:1
En fortsatt stark utveckling av hushållens konsumtion, och en stigande varuexport som har ett högt importinnehåll, väntas bidra till att importtillväxten blir fortsatt hög även 2015 (se tabell 4.2).
Tjänsteproduktionen fortsätter växa starkare än varuproduktionen 2014
Produktionen av tjänster står för drygt två tredjedelar av näringslivets produktion och har under en längre tid drivit produktionstillväxten. Detta beror till stor del på att hushållens konsumtion av inhemska tjänster har varit hög. Varuproduktionen har däremot utvecklats svagt de senaste åren och minskade 2013 (se tabell 4.3).72
Under 2014 har förtroendeindikatorerna för de privata tjänstenäringarna gradvis fallit tillbaka. Tjänstenäringarna verkar därmed uppleva en viss avmattning i efterfrågan, men den försvagning i tjänsteproduktionen som indikatorerna pekar på bedöms vara tillfällig. Sammantaget förväntas tjänsteproduktionen växa i en förhållandevis hög takt 2014 och 2015 (se tabell 4.3).
Tabell 4.3 Näringslivets produktion
Utfall t.o.m. 2013, prognos för 2014 och 2015
Procentuell förändring om annat ej anges
|
Mdkr |
Genomsnitt |
2013 |
2014 |
2015 |
|
2013 |
||||
Varuproducenter |
911 |
3,5 |
2,0 |
3,9 |
|
Industri |
570 |
4,8 |
0,3 |
4,6 |
|
Bygg |
183 |
1,2 |
8,3 |
4,1 |
|
Tjänsteproducenter |
1 691 |
3,3 |
3,2 |
2,7 |
3,5 |
exkl. FoF1 |
1 250 |
4,0 |
2,8 |
3,3 |
4,3 |
Näringslivet totalt |
2 601 |
3,4 |
1,8 |
2,5 |
3,7 |
|
|
|
|
|
|
1 Finans- och fastighetstjänstebranscherna.
Anm.: Fasta priser, referensår 2013. Med produktion avses förädlingsvärde, dvs. bruttoproduktion minus insatsförbrukning.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Varuproduktionen har under första halvåret 2014 vuxit och utvecklats i linje med sitt genomsnitt sedan 2000. Bland de varu- producerande branscherna är det framför allt byggsektorn som har utvecklats väl, medan tillverkningsindustrin har haft en svagare
72 Se även fördjupningsrutan Sysselsättningen - ett branschperspektiv i
2014 års ekonomiska vårproposition (prop. 2013/14:100).
utveckling. Bland förtroendeindikatorerna för tillverkningsindustrin är det främst export- orderingången och produktionsplanerna som ligger på höga nivåer. Företagens bedömning av exportorderingången har stigit sedan slutet på 2013, vilket bör ge avtryck i en högre export- och produktionstillväxt under den resterande delen av 2014.
Efterfrågan på insats- och investeringsvaror bedöms öka i de länder som är stora mottagare av svensk export, i takt med att konjunktur- uppgången får fäste. Svensk industriproduktion, som traditionellt sett har ett stort inslag av dessa varor, gynnas därmed de närmaste åren. Efterfrågan från svensk exportmarknad för- väntas tillta 2015, vilket bidrar till att industriproduktionen växer i en relativt hög takt.
Konfidensindikatorerna för byggproduktion- en har sammantaget stärkts det senaste året. Detta bedöms, i kombination med ökande bostadsinvesteringar 2014 och 2015, leda till att byggproduktionen ökar i god takt (se tabell 4.3).
4.2.2Arbetsmarknad
Återhämtning på arbetsmarknaden
Den utdragna lågkonjunkturen har medfört att efterfrågan på arbetskraft varit dämpad. Även om sysselsättningen ökat sedan 2010 har även arbetskraften vuxit starkt. Sammantaget innebär det att arbetslösheten har legat kvar på en hög nivå, kring 8 procent (se tabell 4.4). Även långtidsarbetslösheten har ökat och ligger kvar på en hög nivå.
Sysselsättningen växte relativt starkt under 2013 (se diagram 4.5). Då var det främst tjänstebranscherna och de offentliga myndig- heterna som bidrog till utvecklingen. Även under det första halvåret 2014 har antalet sysselsatta ökat.
De framåtblickande indikatorerna på arbetskraftsefterfrågan tyder på att syssel- sättningen kommer att fortsätta öka det andra halvåret 2014 (se diagram 4.6). Antalet nyanmälda lediga platser ökade starkt det första halvåret 2014 och antalet varsel är på en låg nivå. Anställningsplanerna i näringslivet är enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer positiva, vilket innebär att det är fler företag som planerar att anställa än som planerar att dra ned på sin personalstyrka. Sammantaget väntas
142
PROP. 2014/15:1
sysselsättningen öka i en högre takt 2014 än 2013.
Tabell 4.4 Arbetsmarknad
Utfall fram till 2013, prognos för 2014 och 2015 Procentuell förändring om annat ej anges.
Diagram 4.5 Sysselsatta och sysselsättningsgrad 1991– |
Nivå, tusental om annat ej anges |
Genomsnitt |
2013 |
2014 |
2015 |
|||||||||||||||
2015 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2013 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Tusental |
|
|
|
|
|
|
|
|
Procent av befolkningen |
BNP1 |
3 781 |
2,6 |
1,5 |
2,2 |
2,8 |
|||||
5 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
72 |
Produktivitet2 |
443 |
2,0 |
1,1 |
0,9 |
1,5 |
|
|
|
|
Sysselsatta (vänster skala) |
|
|
|
|
Produktivitet i |
|
|
|
|
|
|||||||
4 800 |
|
|
Sysselsättningsgrad (höger skala) |
|
|
70 |
näringslivet2 |
487 |
2,4 |
1,7 |
1,3 |
1,9 |
||||||||
|
|
|
|
|
|
Arbetade timmar3 |
7 535 |
0,7 |
0,3 |
1,4 |
1,3 |
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
4 600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
68 |
Arbetade timmar i |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
näringslivet3 |
5 346 |
1,0 |
0,1 |
1,3 |
1,5 |
|
4 400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
66 |
Medelarbetstid4 |
1 601 |
0,0 |
0,0 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sysselsatta |
4 705 |
0,7 |
1,0 |
1,3 |
1,4 |
|
4 200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
64 |
Kvinnor |
2 237 |
0,6 |
1,0 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män |
2 468 |
0,9 |
1,0 |
- |
- |
|
4 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
62 |
Potentiell |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sysselsättning5 |
4 814 |
0,5 |
0,7 |
0,8 |
0,5 |
|
3 800 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
Sysselsättningsgap6 |
|
|||||
91 |
93 |
95 |
97 |
99 |
01 |
03 |
05 |
07 |
09 |
11 |
13 |
15 |
Arbetskraft |
5 116 |
0,6 |
1,1 |
1,2 |
0,7 |
||
Anm.: Avser åldersgruppen |
|
|||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||
centralbyrån |
|
Kvinnor |
2 428 |
0,6 |
1,2 |
- |
- |
|||||||||||||
Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. |
Män |
2 687 |
0,7 |
1,0 |
- |
- |
||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
Konjunkturåterhämtningen |
medför |
att |
Arbetslöshet7 |
|
8,0 |
8,0 |
7,9 |
7,3 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||
produktionen förväntas öka i en högre takt 2015 |
Kvinnor |
|
7,7 |
7,9 |
- |
- |
||||||||||||||
än 2014. Detta innebär att företagen får ett |
Män |
|
8,2 |
8,2 |
- |
- |
||||||||||||||
större |
behov |
av |
att |
|
anställa. Sysselsättningen |
Programdeltagare7,8 |
201 |
3,2 |
3,9 |
3,8 |
3,8 |
|||||||||
inom de varuproducerande branscherna bedöms |
Anm.: BNP, produktivitet, arbetade timmar och medelarbetstid avser kalender - |
|||||||||||||||||||
korrigerade data. Sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet avser åldersgruppen |
||||||||||||||||||||
åter stiga |
något |
2015 |
efter |
att |
ha |
utvecklats |
||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||
negativt sedan 2012 (se tabell 4.5). Samtidigt |
produktivitet, arbetade timmar, medelarbetstid och potentiell sysselsättning |
|
||||||||||||||||||
finns inte uppdelat på kön. Prognos fördelat på kvinnor och män görs ej. |
|
|||||||||||||||||||
bidrar |
de |
satsningar |
|
som |
föreslås |
i |
denna |
1 BNP till marknadspris, fasta priser. Nivå avser miljarder kronor. |
|
|
||||||||||
proposition, på bl.a. skolan och vården, till att |
2 Produktivitet mäts som förädlingsvärde till baspris per arbetad timme. |
|
||||||||||||||||||
3 Enligt nationalräkenskaperna. Nivå avser 10 |
|
|
|
|||||||||||||||||
sysselsättningen i offentlig sektor ökar starkt. |
4 Avser arbetade timmar per år enligt nationalräkenskaperna dividerat med |
|
||||||||||||||||||
årsmedeltal för antal sysselsatta i åldersgruppen |
|
|||||||||||||||||||
Sysselsättningsgraden, dvs. sysselsättningen i |
|
|||||||||||||||||||
5 Potentiell sysselsättning avser inte den högsta möjliga nivån utan den nivå som |
||||||||||||||||||||
relation till befolkningen, har ökat sedan 2011. |
är förenlig med stabil inflation och ekonomisk balans. |
|
|
|
||||||||||||||||
6 Sysselsättningsgapet visar skillnaden mellan faktisk och potentiell |
|
|||||||||||||||||||
Regeringen bedömer |
att |
sysselsättningsgraden |
sysselsättning i procent av potentiell sysselsättning. |
|
|
|
||||||||||||||
7 I procent av arbetskraften. |
|
|
|
|
|
|||||||||||||||
kommer att fortsätta öka framöver (se diagram |
8 Personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program. |
|
||||||||||||||||||
4.5). |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen och egna beräkningar. |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sysselsättningen ökar starkast i |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tjänstebranscherna |
|
|
|
|
Finanskrisen och den efterföljande skuldkrisen har påverkat den svenska sysselsättningen negativt. Främst gäller det de varuproducerande branscherna som drabbats av den vikande omvärldsefterfrågan. I tjänstebranscherna har utvecklingen däremot varit stark. Den minskande andelen sysselsatta i varubranscherna totalt, och den allt större andelen sysselsatta i tjänstebranscherna, följer också en strukturell trend som pågått sedan mitten av
143
PROP. 2014/15:1
Diagram 4.6 Ett urval av sysselsättningsindikatorer 2001– 2014
Tusental |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nettotal |
100 |
|
|
Nyanmälda lediga platser (vänster skala) |
|
|
100 |
|||||||
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
Varsel (vänster skala) |
|
|
|
|
|
|
80 |
|||
80 |
|
|
Anställningsplaner, näringslivet (höger skala) |
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
08 |
09 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
Anm.: Nyanmälda platser vid Arbetsförmedlingen. Anställningsplanerna är säsongrensade och avser förväntningar på antal anställda från Konjunkturbarometern. Nettotal är skillnaden mellan andelen positiva och andelen negativa svar.
Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen och Konjunkturinstitutet.
Tabell 4.5 Sysselsättning i ekonomins olika sektorer
Utfall fram till 2013, prognos för 2014 och 2015
Procentuell förändring om annat ej anges.
Nivå, tusental personer |
Genomsnitt |
|
|
|
|
|
2013 |
2013 |
2014 |
2015 |
|
Näringslivet |
3 232 |
1,1 |
0,8 |
1,5 |
1,6 |
Varusektorn |
1 076 |
0,1 |
|||
Tjänstesektorn |
2 156 |
1,8 |
2,1 |
2,4 |
2,3 |
Offentliga myndigheter |
1 328 |
1,3 |
0,8 |
1,0 |
|
Staten |
243 |
1,9 |
1,3 |
0,0 |
|
Kommunsektorn |
1 085 |
1,1 |
0,7 |
1,2 |
|
Ekonomin totalt1 |
4 671 |
0,7 |
1,0 |
1,3 |
1,4 |
1 I ekonomin totalt inkluderas även sysselsatta i hushållens icke vinstdrivande organisationer. Antalet sysselsatta avser sysselsatta enligt nationalräken - skaperna.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Diagram 4.7 Sysselsättning i näringslivet och offentlig sektor
Procent av total sysselsättning
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
Varuproducenter |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Tjänsteproducenter |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Offentliga myndigheter |
|
|
|
|
|
|||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
93 |
95 |
97 |
99 |
01 |
03 |
05 |
07 |
09 |
11 |
13 |
15 |
Anm.: Sysselsatta enligt nationalräkenskaperna.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Sysselsättningen i staten, kommunerna och landstingen ökade starkt 2013. Det finns framöver behov inom framför allt kommun- sektorn att öka sysselsättningen för att möta behoven som den demografiska utvecklingen med fler barn och äldre medför. Sysselsättningen inom både staten och kommunsektorn bedöms fortsätta öka förhållandevis starkt även 2014. Den offentliga sysselsättningen bedöms öka ytterligare 2015. Sysselsättningsökningen sker i kommunsektorn, bl.a. på grund av de planerade satsningarna i förskolan och grundskolan samt införandet av traineejobb och extratjänster (se tabell 4.5).
Arbetade timmar och produktivitet
Antalet arbetade timmar har följt syssel- sättningsutvecklingen. Utvecklingen av antalet arbetade timmar har dock varit hög i förhållande till produktionen, vilket har inneburit att produktiviteten i näringslivet utvecklats relativt svagt (se tabell 4.4). Det totala antalet arbetade timmar bedöms fortsätta öka i ungefär samma takt som sysselsättningen 2014 och 2015 (se diagram 4.8). Ökningen drivs, liksom ökningen av sysselsättningen, av en högre efterfrågan inom tjänstebranscherna och i offentliga myndigheter. Inom varubranscherna bedöms antalet arbetade timmar att fortsätta utvecklas svagt 2014, vilket beror på den svaga utvecklingen inom industrin. Industriproduktionen förväntas öka 2015, vilket medför att resursutnyttjandet inom företagen
144
stiger. Då industriföretagen bedöms ha viss ledig kapacitet i termer av antalet anställda dröjer det innan antalet arbetade timmar och sysselsatta börjar stiga.
Produktiviteten väntas därmed öka starkt 2015 och bidra till en högre tillväxt i den totala produktiviteten i näringslivet. Även den starkare efterfrågan inom handel och företagstjänster bidrar positivt till produktivitetstillväxten.
Diagram 4.8 BNP, arbetade timmar och sysselsatta 1994– 2015
Procentuell förändring
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BNP |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Arbetade timmar |
|
|
|
|
|
||
|
|
Sysselsatta |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
95 |
97 |
99 |
01 |
03 |
05 |
07 |
09 |
11 |
13 |
15 |
Anm.: Kalenderkorrigerade data för BNP och arbetade timmar.
Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.
Arbetskraften ökar långsammare 2014 och 2015
Arbetskraften har ökat starkt de senaste åren (se diagram 4.9). Det beror delvis på att befolk- ningen i arbetsför ålder har ökat, men också på att en större andel av befolkningen deltar i arbetskraften. Sedan början av
I regel sjunker arbetskraftsdeltagandet när konjunkturen försämras. Under finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen har del- tagandet dock inte minskat i samma grad som under tidigare lågkonjunkturer (se diagram 4.9). Arbetskraften väntas fortsätta öka 2014 och 2015, även om tillväxten inte blir lika stark 2015 som under de närmast föregående åren (se tabell 4.4). En anledning till detta är att personer med lågt arbetskraftsdeltagande, som äldre och nyanlända invandrare, stiger som andel av den arbetsföra befolkningen.
PROP. 2014/15:1
Diagram 4.9 Arbetskraften och arbetskraftsdeltagande
Tusental |
|
|
|
|
|
|
|
Procent av befolkningen |
||||
5 400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
75 |
|
|
|
|
Antal i arbetskraften (vänster skala) |
|
74 |
||||||
|
|
|
|
Arbetskraftsdeltagande (höger skala) |
|
|||||||
5 200 |
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
73 |
5 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
72 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 800 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
71 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
70 |
4 600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
69 |
4 400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
68 |
91 |
93 |
95 |
97 |
99 |
01 |
03 |
05 |
07 |
09 |
11 |
13 |
15 |
Anm.: Avser åldersgruppen
Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.
Arbetslösheten fortsatt hög 2014
Arbetslösheten har legat på en hög nivå sedan 2008 (se diagram 4.10). Det beror på att efterfrågan på arbetskraft har varit för svag för att det ökade arbetsutbudet fullt ut ska ha lett till minskad arbetslöshet. Samtidigt har samman- sättningen av gruppen arbetslösa ändrats sedan 2010. En större andel av de som i dag är arbetslösa har en svagare ställning på arbets- marknaden än tidigare. Även andelen långtids- arbetslösa har ökat (se diagram 4.11).
När det gäller 2014 och 2015 bedöms arbets- lösheten minska i takt med att sysselsättnings- tillväxten tar fart (se tabell 4.4). Regeringens politik, med bl.a. utbildningskontrakt,
145
PROP. 2014/15:1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Diagram 4.10 Arbetslöshet |
|
|
|
|
|
4.2.3 |
Resursutnyttjande |
|
|
|
|||||||||||
Tusental |
|
|
|
|
|
|
|
Procent av arbetskraften |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
Lågt resursutnyttjande på arbetsmarknaden |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
450 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
De senaste årens svaga efterfrågan har medfört |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
350 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
att resursutnyttjandet är lågt i svensk ekonomi. |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mängden |
lediga resurser |
bedöms |
vara |
drygt |
||||
300 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 procent |
av |
potentiell |
BNP |
2014.73 |
Åter- |
|||
250 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
hämtningen förväntas fortsätta 2015 (se diagram |
|||||||||
|
|
|
|
|
|
Antal arbetslösa (vänster skala) |
|
|
|||||||||||||
200 |
|
|
|
|
|
|
|
4.12), men det dröjer till slutet |
av prognos- |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
Arbetslöshet (höger skala) |
|
|
4 |
||||||||||||
150 |
|
|
|
|
|
|
|
perioden innan ekonomin når konjunkturell |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
balans. De lediga resurserna finns i första hand |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
på arbetsmarknaden |
och |
arbetsmarknadsgapet |
||||||
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(timgapet) bedöms |
vara |
ungefär |
||||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014. Bedömningen stöds bl.a. av att |
|||||||||
91 |
93 |
95 |
97 |
99 |
01 |
03 |
05 |
07 |
09 |
11 |
13 |
15 |
|
||||||||
Anm.: Avser åldersgruppen |
arbetslösheten |
för närvarande |
är |
hög |
ur ett |
||||||||||||||||
Konjunkturinstitutet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
historiskt perspektiv. |
|
|
|
|
|
||||||
Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
Diagram 4.11 Arbetslösa och långtidsarbetslösa 2001– |
|
Diagram 4.12 Resursutnyttjande |
|
||||||||||||||||||
2014 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Procent |
|
|
|
|
|
|
|
Procent av arbetskraften |
|
|
|
|
Procent av arbetskraften |
6 |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,4 |
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,2 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
Arbetslöshet (vänster skala) |
|
|
|
|
0,4 |
|
Produktivitetsgap |
|
|
|
|
||||||||
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Timgap |
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
Andel långtidsarbetslösa i över 2 år (höger |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
1 |
|
|
|
|
0,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
skala) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,0 |
01 |
03 |
05 |
07 |
09 |
11 |
13 |
15 |
01 |
02 03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
08 |
09 |
10 |
11 12 |
13 |
14 |
|
|
Anm.: Gapen visar skillnaden mellan faktisk och potentiell nivå, i procent av potentiell nivå. |
|||||||
Anm.: Arbetslöshet avser åldersgruppen |
|
Källa: Egna beräkningar. |
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
åldersgruppen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
hos Arbetsförmedlingen som varit inskrivna i 2 år eller mer delat på |
|
|
Bristen på arbetskraft har ökat i industrin, men |
||||||||||||||||||
arbetskraften enligt AKU |
|||||||||||||||||||||
glidande medelvärde. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
generellt |
sett |
upplever företagen i |
näringslivet |
|||||||
Källor: Statistiska centralbyrån och Arbetsförmedlingen. |
|
|
|
|
inte att det finns någon brist på arbetskraft (se |
||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
diagram 4.13). Ytterligare tecken på ett lågt |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
resursutnyttjande på arbetsmarknaden är att |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
löneökningstakten är dämpad (se avsnitt 4.2.4). |
73 Detta innebär att
146
Detta talar sammantaget för att det finns lediga resurser på arbetsmarknaden och att arbetslösheten därmed kan minska ytterligare, utan att det uppstår en generell brist på arbetskraft.
Diagram 4.13 Brist på arbetskraft
Andel företag
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
96 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
08 |
10 |
12 |
14 |
Anm.: Den streckade linjen visar seriens genomsnitt från 1996 |
|
||||||||
Källa: Konjunkturinstitutet. |
|
|
|
|
|
|
|
I takt med att företagens resursutnyttjande stiger bedöms efterfrågan på arbetskraft öka. Antalet sysselsatta och antalet arbetade timmar förväntas öka med drygt 1 procent per år 2014 och 2015. Det medför att timgapet, dvs. mängden lediga resurser på arbetsmarknaden, krymper (se diagram 4.12).
Nära balanserat resursutnyttjande i företagen
Indikatorer pekar på att resursutnyttjandet inom företagen, dvs. i vilken utsträckning som företagen utnyttjar befintliga maskiner och personal, är nära en balanserad nivå. Industrins kapacitetsutnyttjande har stigit till strax över den genomsnittliga nivån (se diagram 4.14).
Andelen företag som uppger att otillräcklig efterfrågan är det främsta hindret deras för produktion ligger på en nivå under genomsnittet och företagens anställningsplaner är på en nivå som är högre än genomsnittet, även om de senares omfattning har minskat något under 2014. Den sammantagna bilden är därmed att resursutnyttjandet inom företagen är nära balanserat 2014.
År 2015, när efterfrågan på företagens produkter stiger ytterligare, bedöms resurs– utnyttjandet inom företagen vara så ansträngt att
PROP. 2014/15:1
en stor del av dem behöver investera i en högre utsträckning och anställa fler.
Diagram 4.14 Industrins kapacitetsutnyttjande
Procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
95 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
90 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
85 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
75 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
70 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
96 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
08 |
10 |
12 |
14 |
Anm.: Den streckade linjen visar seriens genomsnitt från
Resursutnyttjandet inom företagen skiljer sig dock åt mellan olika branscher. I de tjänste- producerande branscherna bedöms företagen redan använda befintliga resurser fullt ut och en ökad efterfrågan leder därmed till fler anställningar. I de varuproducerande bransch- erna finns det dock fortfarande företag med viss överkapacitet i väntan på en kommande uppgång i efterfrågan.
4.2.4Löner och inflation
Dämpad löneökningstakt
Under avtalsrörelsen 2013 var konjunktur- utsikterna dystra. Det bidrog till att de avtalade löneökningarna för de kommande åren blev förhållandevis återhållsamma (se diagram 4.15).
Löneökningarna utöver centrala avtal har stigit under inledningen av 2014 och ökningarna bedöms därför bli högre än 2013 (se diagram 4.15). En högre efterfrågan i ekonomin bidrar till en viss ökning av lönerna även 2015. Samman- taget förväntas ändå den totala löneöknings- takten för hela ekonomin bli dämpad både 2014 och 2015, sett ur ett längre perspektiv (se tabell 4.6).
147
PROP. 2014/15:1
Diagram 4.15 Centrala avtal och löneökningar i näringslivet
Procentuell förändring
7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utöver centrala avtal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Centrala avtal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
93 |
|
|
95 |
97 |
|
|
99 |
01 |
|
|
03 |
05 |
07 |
09 |
|
11 |
|
|
13 |
15 |
|
|
||||||||||||||||||||||||||
Källor: Medlingsinstitutet och egna beräkningar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Tabell 4.6 Löner och inflation |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||
Utfall fram till 2013*, prognos för 2014 och 2015 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
Procentuell förändring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Genomsnitt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2013 |
|
|
|
|
|
2014 |
|
|
|
|
2015 |
|
|
||||||||||||||||
Timlön |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
KL, hela ekonomin1 |
|
|
3,5 |
|
|
|
|
|
|
2,5 |
|
|
|
|
|
2,8 |
|
|
|
|
2,9 |
|
|
|||||||||||||||||||||||||
KL, näringslivet1 |
|
|
3,5 |
|
|
|
|
|
|
2,3 |
|
|
|
|
|
2,9 |
|
|
|
|
3,0 |
|
|
|||||||||||||||||||||||||
NR, hela ekonomin2 |
|
|
3,5 |
|
|
|
|
|
|
1,9 |
|
|
|
|
|
2,6 |
|
|
|
|
3,0 |
|
|
|||||||||||||||||||||||||
NR, näringslivet2 |
|
|
3,6 |
|
|
|
|
|
|
1,5 |
|
|
|
|
|
2,6 |
|
|
|
|
3,0 |
|
|
|||||||||||||||||||||||||
Inflation |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
KPI3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,3 |
|
|
|
|
|
|
0,0 |
|
|
|
|
|
0,0 |
|
|
|
|
0,9 |
|
|
|||||||||||||||||
KPIF3, 4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,7 |
|
|
|
|
|
|
0,9 |
|
|
|
|
|
0,6 |
|
|
|
|
1,4 |
|
|
* Löneökningstakten enligt konjunkturlönestatistiken för 2013 avser prognos. Detta beror på att statistiken blir definitiv först efter 12 månader, bl.a. på grund av utbetalning av retroaktiva löner.
1Timlön enligt konjunkturlönestatistiken.
2Timlön enligt nationalräkenskaperna.
3Årsgenomsnitt.
4KPIF (KPI med fast bostadsränta) är ett av Riksbanken definierat mått på underliggande inflation. KPIF beräknas genom att den del av förändringen i hushållens räntekostnader för egnahem som beror på förändrade räntesatser hålls konstant.
Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.
Hittills under 2014 har utfallet för löne- ökningstakten enligt nationalräkenskaperna varit lägre än enligt konjunkturlönestatistiken, vilket motiverar en lägre prognos för helåret 2014 enligt detta mått.74 År 2015 är prognoserna för
74 Löneutvecklingen mäts med två olika sorters statistik. I Medlingsinstitutets konjunkturlönestatistik registreras löneökningen under den period som lönen intjänades medan den i Statistiska centralbyråns nationalräkenskaper registreras under den period då lönen betalades ut. Det innebär att retroaktiva löneutbetalningar bokförs vid olika tidpunkter i de olika källorna.
löneökningstakten enligt de två måtten likartade (se tabell 4.6).
Trots den något dämpade utvecklingen av de nominella lönerna innebär den låga öknings- takten i konsumentpriserna att reallönerna förväntas öka med i genomsnitt nästan 2 procent per år 2014 och 2015. Det är ungefär i linje med genomsnittet på 1,8 procent sedan industri- avtalets införande 1997.
Fortsatt låg inflation
Inflationen har varit låg de senaste åren och understigit Riksbankens mål om 2 procent. Detta gäller oavsett om inflationen mäts som den årliga procentuella förändringen i konsumentprisindex (KPI) eller i KPI med fast ränta (KPIF).
Den låga inflationstakten beror på låga importpriser och ett lågt resursutnyttjande. Varupriserna har utvecklats svagt sedan 2010. Tillväxttakten i tjänstepriserna, som främst styrs av inhemska faktorer, har uppvisat en nedåt- gående trend de senaste åren och har därmed bidragit till att hålla nere inflationen (se diagram 4.16). Under det första halvåret 2014 har dock inflationstakten för tjänster stigit något.
Diagram 4.16 Inflation i varor respektive tjänster 2007– |
|||||||
2014 |
|
|
|
|
|
|
|
Årlig procentuell förändring |
|
|
|
|
|
||
3,0 |
|
|
|
|
|
|
|
2,5 |
|
|
|
|
|
|
|
2,0 |
|
|
|
|
|
|
|
1,5 |
|
|
|
|
|
|
|
1,0 |
|
|
|
|
|
|
|
0,5 |
|
|
|
|
|
|
|
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Tjänster |
|
|
|
|
|
|
|
Varor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
07 |
08 |
09 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
Källa: Statistiska centralbyrån. |
|
|
|
|
|
Inflationsförväntningarna är de lägsta sedan slutet av 2009. Tredje kvartalet 2014 låg, enligt Prosperas enkätundersökningar, förväntningarna på 0,8 procent på ett års sikt och 1,8 procent på fem års sikt, vilket i båda fallen är lägre än Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Enhets- arbetskostnaden bedöms stiga med 0,8 procent
148
2014 (se diagram 4.17). Det är något högre än 2013, men lägre än den genomsnittliga ökning- stakten de senaste femton åren och förklaras av en låg löneökningstakt. Sammantaget bedömer regeringen att inflationen, mätt med KPIF, blir låg även 2014 (se tabell 4.6).
Diagram 4.17 Enhetsarbetskostnad, produktivitet och löner
Årlig procentuell förändring |
|
|
|
|
|
|
||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Enhetsarbetskostnad |
|
|
|
|
8 |
|
|
|
Timlön |
|
|
|
|
|
|
|
|
Produktivitet |
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
07 |
08 |
09 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
Anm.: Samtliga variabler avser näringslivet.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Ökningstakten i enhetsarbetskostnaden var relativt hög 2011 och 2012. Men det är först 2015, när en tydlig uppgång i resursutnyttjandet förväntas, som företagen bedöms ha möjlighet att låta sina kostnadsökningar slå igenom på konsumentpriserna i större utsträckning. Inflationen
4.2.5Räntor och växelkurser
Låga statsobligationsräntor
Räntor på bl.a. amerikanska, tyska och svenska statsobligationer har trendmässigt fallit sedan årsskiftet 2013/2014 (se diagram 4.18). Ut- vecklingen på de finansiella marknaderna har till viss del drivits av ökade geopolitiska oroligheter, vilket bidragit till en ökad efterfrågan bland marknadsaktörer på förhållandevis säkra placeringar. Men räntenedgången i Tyskland och Sverige har även sin grund i att inflationen har varit lägre än förväntat. Detta har föranlett nya bedömningar bland investerare om att penning- politiken i både euroområdet och i Sverige kommer att vara expansiv en längre tid än vad som tidigare antagits. Detta har i sin tur medfört
PROP. 2014/15:1
att de långa räntorna har sjunkit. En gradvis återhämtning i den globala ekonomiska aktiviteten förväntas driva obligationsräntorna långsamt uppåt under prognosperioden.
Diagram 4.18 Statsobligationsräntor |
||||||
Procent |
|
|
|
|
|
|
5,0 |
|
|
|
|
|
|
4,5 |
|
|
|
|
|
Sverige |
4,0 |
|
|
|
|
|
Tyskland |
3,5 |
|
|
|
|
|
USA |
|
|
|
|
|
|
|
3,0 |
|
|
|
|
|
|
2,5 |
|
|
|
|
|
|
2,0 |
|
|
|
|
|
|
1,5 |
|
|
|
|
|
|
1,0 |
|
|
|
|
|
|
0,5 |
|
|
|
|
|
|
0,0 |
|
|
|
|
|
|
08 |
09 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
Källor: Riksbanken och Reuters. |
|
|
|
|
|
Expansiv penningpolitik i Sverige
Riksbanken sänkte reporäntan med 0,5 procent- enheter till 0,25 procent vid sitt penningpolitiska möte i juli 2014. Riksbanken reviderade också ned prognosen för reporäntan. Vid sitt möte i september 2014 beslutade Riksbanken att låta reporäntan ligga kvar på 0,25 procent. Även prognosen för reporäntan lämnades i princip oförändrad. Reporäntan förväntas bli fortsatt låg (se tabell 4.7).
Kronan har försvagats
Kronan försvagades under våren 2014 mot många andra valutor. Försvagningen av kronan kan främst förklaras av en svagare ekonomisk statistik i Sverige än väntat, framför allt en överraskande låg inflation. Detta medförde att många investerare förutsåg en mer expansiv penningpolitik, vilket bidrog till den försvagade kronkursen. Under sommaren och hösten 2014 har ECB fört penningpolitiken i euroområdet i en mer expansiv riktning och kronans värde mot euron har varit i det närmaste oförändrad. Detta gäller också kronans utveckling i effektiva handelsviktade termer.
Kronan förväntas ligga på ett värde mot euron på 9 kronor samt en nominell effektiv nivå,
149
PROP. 2014/15:1
enligt
Tabell 4.7 Räntor och växelkurser
Utfall för 2013, prognos för 2014 och 2015 Årsgenomsnitt
|
2013 |
2014 |
2015 |
Reporänta |
1,0 |
0,5 |
0,3 |
Statsobligationsränta, 10 år |
2,1 |
1,8 |
1,9 |
Växelkurs, kronindex KIX |
103 |
106 |
106 |
EUR/SEK |
8,6 |
9,0 |
9,0 |
|
|
|
|
Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar.
75 Prognosen bygger på att den reala effektiva växelkursen förstärks något, men att förstärkningen blir marginell. I princip bedöms kronan ligga på sin reala jämviktsnivå.
150
ENS 2010 – effekter på BNP
Nationalräkenskaperna (NR) styrs av ett internationellt regelverk. Detta regelverk revideras med jämna mellanrum. I den senaste publiceringen, den 18 september 2014, av NR baserade Statistiska centralbyrån (SCB) beräkningarna på det nya regelverket Europeiska National- och regionalräkenskapssystemet (ENS 2010).76 Införandet av ENS 2010 har inneburit totalt sett 44 förändringar. Dessa berör såväl definitionen av BNP som faktorer som påverkar redovisningen av den offentliga sektorns inkomster, utgifter och finansiellt sparande samt finansiella ställning. I samband med införandet av ENS 2010 har SCB även gjort en s.k. generalrevidering av NR. I sådana general- revideringar, som genomförs ungefär vart femte år, har de definitiva årsberäkningarna reviderats bakåt i tiden. Generalrevideringen beaktar metodförändringar, statistikrevideringar, ändrade källor samt anpassningar till EU- rekommendationer och krav.
Förändringar av BNP
BNP för 2013 har till följd av omläggningen av NR höjts med 135 miljarder kronor eller med knappt 4 procent (se tabell 4.16). Den största förändringen av BNP är en följd av att investeringar i forskning och utveckling (FoU) och militära vapensystem nu redovisas som bruttoinvesteringar istället för som tidigare som förbrukning. Detta har lett till en högre nivå på de fasta bruttoinvesteringarna och till att dess andel av BNP nu är högre.
Införandet av ENS 2010 har även påverkat redovisningen av utrikeshandeln. Treparts- handeln, tidigare benämnd merchanting, redovisas nu i sin helhet som antingen varuexport eller varuimport. Tidigare var det endast handelsmarginalen som redovisades som tjänstehandel. Vidare redovisas nu de varor som sänds utomlands för att bearbetas, s.k. lönbearbetning, som nettohandel istället för som tidigare först som export och sedan import.
76 Se fördjupningsrutan ENS 2010 – ny redovisning av nationalräkenskaperna 18 september i 2014 års ekonomiska vårproposition för en mer ingående beskrivning av förändringar i och med det nya regelverket.
PROP. 2014/15:1
Dessa förändringar för utrikeshandeln har inte haft någon effekt på nivån på BNP.
Tabell 4.8 Effekter på
Miljarder kronor om annat ej anges
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
BNP1 |
3520 |
3657 |
3685 |
3776 |
Förändring av BNP, procent2 |
5,5 |
5,1 |
3,8 |
3,7 |
Förändring av BNP2 |
182 |
176 |
135 |
135 |
FoU |
134 |
136 |
134 |
135 |
Militära vapensystem |
13 |
13 |
13 |
12 |
Övrigt3 |
35 |
27 |
Anm.: Löpande priser.
1BNP enligt ENS 2010.
2Sammantagen förändring p.g.a. ENS 2010 och generalrevidering av NR
3Ändringar av metoder och källor som inte är relaterat till det nya regelverket ENS 2010.
Källa: Statistiska centralbyrån.
Utöver förändringarna som föranletts av införandet av ENS 2010 har generalrevideringen av NR inneburit att
Diagram 4.19
Årlig procentuell förändring
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tidigare regelverk |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ENS 2010 och |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
generalrevidering |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
07 09 11 13
Anm.: Avser utfall från nationalräkenskaperna 18 september 2014 enligt tidigare respektive nytt regelverk.
Källa: Statistiska centralbyrån.
151
PROP. 2014/15:1
4.3Utvecklingen
Internationell konjunkturåterhämtning
I de flesta avancerade ekonomier sker en förbättring av konjunkturen de kommande åren. Utvecklingen i USA respektive euroområdet präglas dock av stora skillnader.
I många euroländer har tillväxtförut- sättningarna försämrats i spåren av finans- och skuldkrisen samt den därpå följande djupa och utdragna lågkonjunkturen. En hög arbetslöshet har bl.a. medfört att många lämnat arbetskraften. Utöver detta förväntas fortsatta behov av anpassningar av konkurrenskraften prägla den ekonomiska utvecklingen i euroområdet även under prognosperiodens senare del. Tillväxten bedöms därmed sammantaget bli låg i euro- området
Omställningen mot en mindre investerings- driven tillväxt i Kina medför gradvis lägre tillväxt i takt med att reformerna implementeras. Även tillväxten i många andra framväxande ekonomier väntas vara lägre än vad som var fallet under inledningen av
Inhemsk efterfrågan forsätter driva BNP
Tabell 4.9 Nyckeltalstabell
Procentuell förändring om annat ej anges
|
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
Sverige |
|
|
|
|
|
BNP1 |
2,1 |
3,0 |
3,2 |
2,6 |
2,4 |
BNP, kalenderkorrigerad1 |
2,2 |
2,8 |
3,0 |
2,9 |
2,5 |
Hushållens konsumtion |
2,9 |
3,2 |
2,9 |
2,8 |
2,5 |
Offentlig konsumtion |
1,1 |
1,5 |
1,1 |
0,3 |
0,3 |
Fasta bruttoinvesteringar |
4,5 |
5,5 |
6,1 |
4,6 |
4,0 |
Lagerinvesteringar2 |
0,2 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
Export |
2,3 |
5,4 |
6,4 |
5,2 |
5,3 |
Import |
4,6 |
6,1 |
6,5 |
5,3 |
5,5 |
Nettoexport2 |
0,2 |
0,1 |
0,1 |
||
Arbetade timmar3 |
1,4 |
1,3 |
1,3 |
1,2 |
0,8 |
Produktivitet i näringslivet4 |
1,3 |
1,9 |
2,1 |
2,1 |
2,0 |
Sysselsatta5 |
1,3 |
1,4 |
1,2 |
0,9 |
0,8 |
Arbetskraft5 |
1,2 |
0,7 |
0,5 |
0,6 |
0,5 |
Arbetslöshet6 |
7,9 |
7,3 |
6,7 |
6,4 |
6,1 |
Timlön7 |
2,8 |
2,9 |
3,3 |
3,5 |
3,5 |
KPI8 |
0,0 |
0,9 |
2,2 |
3,0 |
3,2 |
KPIF8 |
0,6 |
1,4 |
1,8 |
1,9 |
2,0 |
Reporänta8 |
0,5 |
0,3 |
1,0 |
2,1 |
2,9 |
Växelkurs, kronindex KIX 8 |
106 |
106 |
104 |
104 |
103 |
0,0 |
|||||
Internationellt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BNP, euroområdet |
0,8 |
1,5 |
1,6 |
1,6 |
1,6 |
BNP, USA |
2,2 |
3,2 |
3,0 |
2,9 |
2,6 |
BNP, Kina |
7,4 |
7,2 |
7,2 |
7,1 |
7,0 |
Svensk exportmarknad |
3,7 |
5,8 |
5,7 |
5,9 |
5,9 |
1Fasta priser, referensår 2013
2Bidrag till
3Kalenderkorrigerad.
4Produktivitet mäts som förädlingsvärde till baspris per arbetad timme.
5
6I procent av arbetskraften,
7Mätt enligt konjunkturlönestatistiken.
8Årsgenomsnitt.
9Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Anm. Prognosen är baserad på nu gällande regler och av regeringen föreslagna och aviserade åtgärder i denna proposition. En eventuell utbyggnad av reformer fr.o.m. 2016 och framåt har inte beaktats.
Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Riksbanken, Bureau of Economic Analysis, Eurostat, Reuters och egna beräkningar.
Flera år av låg efterfrågan och osäkra framtidsutsikter har medfört att företagen skjutit på sina investeringar. I takt med en stigande efterfrågan i Sverige och omvärlden förväntas företagen inom industrin både ersätta förslitet kapital och genomföra produktivitets- höjande åtgärder, exempelvis genom att investera i maskiner och anläggningar. Det medför att industriinvesteringarna förväntas utvecklas starkt
152
hög takt under perioden för att möta efterfrågan på bostäder.
I takt med att efterfrågan i omvärlden stiger och den internationella investeringsviljan tar fart förväntas exporttillväxten så småningom tillta. Export- och importtillväxten bedöms nå sin kulmen 2016, för att sedan gradvis avta i takt med att det globala resursutnyttjandet närmar sig ett balanserat läge. Nettoexportens bidrag till
Diagram 4.20 Hushållens konsumtion, disponibel inkomst och sparkvot,
Procentuell förändring respektive andel av disponibel inkomst
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hushållens konsumtion |
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
Real disponibel inkomst |
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
Sparkvot |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
94 |
96 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
08 |
10 |
12 |
14 |
16 |
18 |
Anm. Prognosen är baserad på nu gällande regler och av regeringen föreslagna och aviserade åtgärder i denna proposition. En eventuell utbyggnad av reformer fr.o.m. 2016 och framåt har inte beaktats.
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Den offentliga konsumtionen förväntas öka med i genomsnitt 0,6 procent per år
PROP. 2014/15:1
satsningar inom framför allt skolområdet till den ökade offentliga konsumtionen.
Den statliga konsumtionen förväntas minska
Minskande arbetslöshet och högre sysselsättningsgrad
Resursutnyttjandet inom företagen bedöms vara ungefär balanserat 2015. Det innebär att företagen använder sina tillgängliga resurser i form av maskiner och personal i en normal utsträckning. Detta medför att efterfrågan på arbetskraft bedöms stiga i takt med åter- hämtningen i ekonomin.
Antalet sysselsatta i offentliga myndigheter väntas öka i en något lägre takt
Totalt väntas antalet sysselsatta i ekonomin öka med ca 210 000 personer
Tillväxten i arbetskraften mattas av
153
PROP. 2014/15:1
Diagram 4.21 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet 1990– 2018
Procent av arbetskraften
12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
Arbetslöshet |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
Jämviktsarbetslöshet |
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
90 |
92 |
94 |
96 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
08 |
10 |
12 |
14 |
16 |
18 |
Anm.: Avser åldersgruppen
Anm. Prognosen är baserad på nu gällande regler och av regeringen föreslagna och aviserade åtgärder i denna proposition. En eventuell utbyggnad av reformer fr.o.m. 2016 och framåt har inte beaktats.
Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.
Högre löneökningar och stigande inflation
De centrala avtalen medför förhållandevis återhållsamma löneökningar 2014 och 2015. Därefter,
Även om ökningstakten i de nominella lönerna förväntas stiga
Högre löneökningar
Diagram 4.22 Real och nominell löneutveckling 1997– 2018
Procentuell förändring
5,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,0 |
|
Reallön |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nominallön |
|
|
|
|
|
|
|
||
0,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
Genomsnitt reallön |
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|||||
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
97 |
99 |
01 |
03 |
05 |
07 |
09 |
11 |
13 |
15 |
17 |
Anm.: Reallöneökning är nominell löneökning enligt konjunkturlönestatistiken deflaterad med KPIF.
Anm. Prognosen är baserad på nu gällande regler och av regeringen föreslagna och aviserade åtgärder i denna proposition. En eventuell utbyggnad av reformer fr.o.m. 2016 och framåt har inte beaktats.
Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.
I takt med ett stigande resursutnyttjande och högre inflation antas penningpolitiken bli mindre expansiv. Reporäntan antas gradvis stiga till drygt 3 procent i slutet av prognosperioden (se tabell 4.9).
4.4Risker
Betydande risker för en svagare utveckling
En internationell konjunkturuppgång är en förutsättning för en ökad tillväxt de närmaste åren. Indikatorer på tillförsikten bland företag och hushåll antyder att det internationella konjunkturläget kommer att förbättras, framför allt i de avancerade ekonomierna. Läget är dock fortfarande osäkert och en konjunkturuppgång är långt ifrån säker.77 Sedan finanskrisen har en väntad förstärkning av konjunkturen uteblivit vid flera tillfällen. En fortsatt stark konsumtions- tillväxt hos de svenska hushållen är också en viktig förutsättning för en återhämtning i svensk ekonomi. Både den internationella utvecklingen och prognosen för hushållens konsumtion omgärdas därmed av stor osäkerhet; tillväxten
77 I fördjupningsrutan Regeringens prognoser för BNP och arbetslöshet med osäkerhetsintervall redovisas en kvantitativ uppskattning av de osäkerheter som omgärdar prognosen.
154
kan bli antingen lägre eller högre än vad som nu väntas. Den sammantagna bedömningen är dock att riskerna för en svagare konjunkturutveckling överväger.
De geopolitiska riskerna har ökat
Krisen i Ukraina har medfört en upptrappning av EU:s och USA:s sanktioner gentemot Ryssland och sanktioner har även införts från Rysslands sida. Mycket tyder på att tillförsikten bland företag i tillverkningsindustrin i många europeiska länder påverkats negativt av den geopolitiska utvecklingen. Det finns en risk att tillförsikten bland europeiska företag försämras ytterligare, främst i Tyskland som har en relativt stor handel med Ryssland. Det finns också tecken på att instabiliteten i regionen redan har fått effekter på exporten i närliggande ekonomier.
Även i Mellanöstern har konfliktnivån ökat under året. Oljepriset har sedan början av sommaren fallit från en nivå omkring 110 dollar per fat till strax över 90 dollar per fat i slutet av september 2014. Detta utgör en kontrast mot tidigare episoder av ökade spänningar i regionen, då priset på olja i allmänhet har stigit kraftigt. Om inte de geopolitiska kriserna allvarligt förvärras bedöms effekterna för svensk ekonomi, liksom för världsekonomin i stort, bli begränsade. Även klimatförändringarnas effekter och extrema väderhändelser utgör en risk då de kan medföra stora kostnader både för enskilda och samhället.
I alternativscenariot En svagare omvärlds- utveckling redovisas en analys av hur svensk ekonomi skulle kunna utvecklas om de geopolitiska oroligheterna förvärras och bl.a. medför betydande negativa effekter på den ekonomiska utvecklingen i euroområdet.
Penningpolitiska beslut är avgörande
Centralbanker i flera avancerade ekonomier har under lång tid fört en starkt expansiv penningpolitik och i många fall använt sig av okonventionella åtgärder. De avancerade ekonomierna bedöms nu ha påbörjat en återhämtningsfas, vilket innebär att penning- politiken i flera av dessa länder gradvis kommer att stramas åt. USA:s centralbank har påbörjat en nedtrappning av sina s.k. kvantitativa lättnader, dvs. minskat köpen av statsobligationer, och ska i nästa steg krympa sin balansräkning till en mer normal storlek. Det finns en risk att oväntade penningpolitiska beslut på nytt framkallar en
PROP. 2014/15:1
valutaoro, framför allt i framväxande ekonomier. En mer direkt risk för länder som Sverige är att oväntade penningpolitiska beslut leder till en ökning av de långa marknadsräntorna, och en förstärkning av valutan, vilket skulle motverka en återhämtning.
Fortsatt osäker utveckling i euroområdet
Sedan 2012 har oron på de finansiella marknaderna i euroområdet minskat. Trots att läget har stabiliserats är risken fortfarande stor för förnyad oro. Det relativa lugn som nu råder på de finansiella marknaderna beror till stor del på ECB:s utfästelser om stödköp på obligations- marknaden. Infrias inte dessa utfästelser, finns risk för förnyad finansiell turbulens.
Risk för deflation i Sverige och euroområdet
Inflationen i Sverige och euroområdet är exceptionellt låg. Det finns en risk att inflationen blir ännu lägre om efterfrågan utvecklas svagare än förväntat. Detta skulle kunna leda till en period med allmänt fallande priser (deflation). Deflation ökar den reala skulden hos stater, hushåll och företag och dämpar tillväxten. Dessutom innebär deflation stigande realräntor, och därmed minskade möjligheter att stimulera ekonomin med penningpolitik.
Bostadspriser och skuldsättning i Sverige utgör en risk
I Sverige utgör hushållens höga skuldsättnings- grad och bostadsprisernas utveckling en risk i prognosen. I prognosen förutsätts bostads- priserna öka, om än i en måttlig takt de närmaste åren. Samtidigt kan bostadspriserna stiga snabbare än vad prognosen förutsätter. Snabbt stigande bostadspriser medför att risken för stora bostadsprisfall ökar. En sådan utveckling, med en kombination av höga skulder och fallande bostadspriser, riskerar att få konse- kvenser för den makroekonomiska utvecklingen. En rad åtgärder för att minska riskerna i det finansiella systemet och med hushållens skuld- sättning har vidtagits de senaste åren. Regeringen och ansvariga myndigheter kommer att noga följa utvecklingen och överväga behovet av ytterligare åtgärder.
Starkare konjunkturuppgång möjlig
I synnerhet två faktorer skulle kunna bidra till en starkare konjunkturutveckling än i prognosen.
155
PROP. 2014/15:1
En faktor är tillförsikten bland hushåll och företag i euroområdet. Om den återvänder snabbare än förväntat kan efterfrågan på svensk export stiga i en högre takt än vad som antas i prognosen. Detta skulle få positiva effekter på
Ytterligare en faktor som kan stärka konjunkturuppgången är svenska hushålls konsumtion. Starka förtroendeindikatorer, en rekordhög sparkvot och förhållandevis höga reallöneökningar talar för en stabil och hög konsumtionstillväxt. Sparkvoten bedöms dock vara drygt 6 procent i slutet av prognosperioden, vilket är högre än genomsnittet de senaste 15 åren som ligger på 2 procent. Sparkvoten har även varit negativ vid flera tillfällen de senaste 15 åren. Givet den förhållandevis höga nivån på sparandet i slutet av prognosperioden finns det därmed ett utrymme för en högre konsumtions- tillväxt än den i prognosen utan att sparkvoten når onormalt låga nivåer.
I alternativscenariot En starkare inhemsk konsumtionsutveckling redovisas vilka effekter en snabbare fallande sparkvot skulle få på utvecklingen av svensk ekonomi.
4.5Alternativa scenarier
En svagare omvärldsutveckling
Fortsatta geopolitiska oroligheter, som t.ex. en fortsatt eskalering av konflikten i Ukraina, kan få negativa konsekvenser för möjligheterna till ekonomisk återhämtning. Ett hastigt minskat utbud av råvaror som t.ex. gas från Ryssland och Ukraina skulle kunna bli följden av ett upptrappat konfliktläge i regionen. Det finns även en risk för att krisen leder till att handelsflöden minskar och att förtroendet för den ekonomiska utvecklingen vacklar, i synnerhet i euroområdet. Den ekonomiska återhämtningen i euroområdet är känslig och ytterligare en negativ chock skulle kunna leda till en ny recession för valutaunionen. Detta ökar i sin tur risken för deflation och ekonomisk stagnation. En annan risk för den ekonomiska
utvecklingen i euroområdet är att negativa besked i samband med att ECB presenterar sin genomgång av bankernas balansräkningar hösten 2014 skulle kunna försämra förtroendet för bankerna samt medföra en minskad tillgång till och högre kostnader för kapital.
I detta första alternativscenario undersöks vilka effekter en svagare utveckling i euro- området får på tillväxt och arbetslöshet i Sverige. Den svagare återhämtningen medför en lägre efterfrågan på svenska exportprodukter. Det bidrar till en svagare
Ett lägre resursutnyttjande dämpar inflations- trycket och Riksbanken höjer inte reporäntan lika snabbt som i huvudscenariot. En lägre reporänta motverkar den negativa effekten som den minskade omvärldsefterfrågan har på svensk export via en svagare växelkurs. Men en mer expansiv penningpolitik gynnar också den inhemska efterfrågetillväxten. Sammantaget innebär dock den svagare exporttillväxten att BNP ökar långsammare
Diagram 4.23 Arbetslöshet
Procent av arbetskraften
8,5 |
|
|
|
|
|
8,0 |
|
|
|
|
|
7,5 |
|
|
|
|
|
7,0 |
|
|
|
|
|
6,5 |
|
|
|
|
|
6,0 |
Huvudscenario |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5,5 |
Svagare |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5,0 |
omvärldsutveckling |
|
|
|
|
Starkare inhemsk |
|
|
|
||
|
|
|
|
||
4,5 |
konsumtionsutveckling |
|
|
|
|
4,0 |
|
|
|
|
|
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
Anm. Prognosen är baserad på nu gällande regler och av regeringen föreslagna och aviserade åtgärder i denna proposition. En eventuell utbyggnad av reformer fr.o.m. 2016 och framåt har inte beaktats.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
156
Tabell 4.10 Alternativscenario 1: Svagare internationell utveckling
Prognos enligt huvudscenariot inom parentes Årlig procentuell förändring om annat ej anges
|
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
BNP |
2,0 |
2,4 |
3,0 |
2,7 |
2,7 |
|
(2,1) |
(3,0) |
(3,2) |
(2,6) |
(2,4) |
|
|
|
|
|
|
Export |
2,1 |
3,1 |
5,3 |
4,8 |
5,8 |
|
(2,3) |
(5,4) |
(6,4) |
(5,2) |
(5,3) |
Arbetslöshet1,2 |
7,9 |
7,5 |
7,4 |
7,0 |
6,5 |
|
(7,9) |
(7,3) |
(6,7) |
(6,4) |
(6,1) |
|
|
|
|
|
|
Timlön3 |
2,8 |
2,9 |
3,1 |
3,2 |
3,3 |
|
(2,8) |
(2,9) |
(3,3) |
(3,5) |
(3,5) |
|
|
|
|
|
|
KPIF4 |
0,6 |
1,3 |
1,7 |
1,8 |
1,9 |
|
(0,6) |
(1,4) |
(1,8) |
(1,9) |
(2,0) |
Reporänta4 |
0,5 |
0,1 |
0,3 |
1,1 |
1,8 |
|
(0,5) |
(0,3) |
(1,0) |
(2,1) |
(2,9) |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
Finansiellt |
0,4 |
||||
sparande6 |
(0,0) |
(0,5) |
|||
|
1
2Procent av arbetskraften.
3Timlön enligt konjunkturlönestatistiken.
4Årsgenomsnitt.
5Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.
6Procent av BNP.
Anm. Prognosen är baserad på nu gällande regler och av regeringen föreslagna och aviserade åtgärder i denna proposition. En eventuell utbyggnad av reformer fr.o.m. 2016 och framåt har inte beaktats.
Källa: Egna beräkningar.
Arbetslösheten faller i takt med att resursutnyttjandet på arbetsmarknaden ökar, men inte i samma utsträckning som i huvud- scenariot (se tabell 4.10 och diagram 4.23).
Den offentliga sektorns finansiella sparande som andel av BNP försämras med
En starkare inhemsk konsumtionsutveckling
Även om riskbilden domineras av en svagare utveckling så kan den inhemska efterfrågan bli starkare än i prognosen. Till exempel kan hushållens konsumtion utvecklas starkare än i huvudscenariot. Utvecklingen av hushållens disponibla inkomster blir av allt att döma förhållandevis stark de kommande åren, vilket bl.a. beror på låga räntor. Utöver inkomst- utvecklingen bidrar även en historiskt hög sparkvot, dvs. sparande som andel av disponibel inkomst, till den relativt höga konsumtions- tillväxten. I huvudscenariot faller sparkvoten
PROP. 2014/15:1
något
157
PROP. 2014/15:1 |
|
|
|
|
|
Diagram 4.24 |
|
||||
Årlig procentuell förändring |
|
|
|
|
|
4,0 |
|
|
|
|
|
3,5 |
|
|
|
|
|
3,0 |
|
|
|
|
|
2,5 |
|
|
|
|
|
2,0 |
|
|
|
Huvudscenario |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Svagare |
|
1,5 |
|
|
|
omvärldsutveckling |
|
|
|
|
Starkare inhemsk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
konsumtionsutveckling |
|
1,0 |
|
|
|
|
|
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
Anm. Prognosen är baserad på nu gällande regler och av regeringen föreslagna och aviserade åtgärder i denna proposition. En eventuell utbyggnad av reformer fr.o.m. 2016 och framåt har inte beaktats.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Tabell 4.11 Alternativscenario 2: En starkare inhemsk konsumtion
Prognos enligt huvudscenario inom parentes Årlig procentuell förändring om annat ej anges
|
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
BNP |
2,2 |
3,4 |
3,2 |
2,2 |
2,3 |
|
(2,1) |
(3,0) |
(3,2) |
(2,6) |
(2,4) |
|
|
|
|
|
|
Hushållens |
3,2 |
4,3 |
3,3 |
2,1 |
1,9 |
konsumtion |
(2,9) |
(3,2) |
(2,9) |
(2,8) |
(2,5) |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
Arbetslöshet1,2 |
7,9 |
6,8 |
6,4 |
6,2 |
6,1 |
|
(7,9) |
(7,3) |
(6,7) |
(6,4) |
(6,1) |
|
|
|
|
|
|
Timlön3 |
2,8 |
3,0 |
3,4 |
3,7 |
3,7 |
|
(2,8) |
(2,9) |
(3,3) |
(3,5) |
(3,5) |
KPIF4 |
0,6 |
1,5 |
2,0 |
2,1 |
2,0 |
|
(0,6) |
(1,4) |
(1,8) |
(1,9) |
(2,0) |
Reporänta4 |
0,5 |
0,4 |
1,4 |
2,6 |
2,9 |
|
(0,5) |
(0,3) |
(1,0) |
(2,1) |
(2,9) |
|
|
|
|
|
|
0,1 |
0,0 |
0,0 |
|||
|
|||||
|
|
|
|
|
|
Finansiellt |
0,0 |
0,2 |
0,7 |
||
sparande6 |
|||||
|
1
2Procent av arbetskraften.
3Timlön enligt nationalräkenskaperna.
4Årsgenomsnitt.
5Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.
6Procent av BNP.
Anm. Prognosen är baserad på nu gällande regler och av regeringen föreslagna och aviserade åtgärder i denna proposition. En eventuell utbyggnad av reformer fr.o.m. 2016 och framåt har inte beaktats.
Källa: Egna beräkningar.
Det finansiella sparandet i den offentliga sektorn förstärks med
högre än i huvudscenariot. Även skatte- intäkterna från mervärdesskatten blir högre som en följd av att hushållens konsumtion ökar.
4.6Huvudsakliga revideringar jämfört med 2014 års ekonomiska vårproposition
Nationalräkenskaperna reviderades i september, som en följd av ett nytt regelverk och en generalrevidering (se fördjupningsrutan ENS 2010 – effekter på BNP av omläggningen av nationalräkenskaperna). Detta har gjort att de historiska tidsserierna har reviderats.
Svensk ekonomi bedöms sammantaget utvecklas något svagare både 2014 och 2015 än vad som bedömdes i 2014 års ekonomiska vårproposition.
Även efterfrågan i delar av omvärlden har reviderats ned. Flertalet framväxande ekonomier, såsom Kina, Ryssland och Brasilien, förväntas växa långsammare 2015 än vad som bedömdes i vårpropositionen. Den svenska
Potentiell BNP har reviderats ned 2014 och 2015. Den främsta orsaken till det är omlägg- ningen av nationalräkenskaperna (se fördjup- ningsrutan Revidering av potentiella variabler för en mer ingående förklaring av de revideringar av potentiell BNP som har gjorts).
158
bedöms vara högre än vad som förväntades i vårpropositionen.
Tabell 4.12 Regeringens prognoser i budgetpropositionen för 2015 och 2014 års ekonomiska vårproposition
Prognos enligt vårpropositionen för 2014 inom parentes Procentuell förändring om annat ej anges
|
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
BNP |
2,1 |
3,0 |
3,2 |
2,6 |
2,4 |
|
(2,7) |
(3,3) |
(3,5) |
(2,5) |
(2,3) |
Potentiell BNP1,2 |
1,4 |
1,7 |
2,2 |
2,4 |
2,4 |
|
(2,3) |
(2,0) |
(2,2) |
(2,4) |
(2,2) |
|
|
|
|
|
|
0,0 |
|||||
|
(0,0) |
||||
|
|
|
|
|
|
Arbetslöshet4,5 |
7,9 |
7,3 |
6,7 |
6,4 |
6,1 |
|
(7,7) |
(7,3) |
(6,7) |
(6,3) |
(5,9) |
Sysselsättning4 |
1,3 |
1,4 |
1,2 |
0,9 |
0,8 |
|
(1,2) |
(1,2) |
(1,2) |
(1,0) |
(0,9) |
|
|
|
|
|
|
Arbetade timmar2 |
1,4 |
1,3 |
1,3 |
1,2 |
0,8 |
|
(1,4) |
(1,2) |
(1,4) |
(1,1) |
(0,8) |
|
|
|
|
|
|
Timlön6 |
2,8 |
2,9 |
3,3 |
3,5 |
3,5 |
|
(2,7) |
(2,9) |
(3,2) |
(3,4) |
(3,5) |
KPI7 |
0,0 |
0,9 |
2,2 |
3,0 |
3,2 |
|
(0,2) |
(1,6) |
(2,5) |
(2,8) |
(2,9) |
|
|
|
|
|
|
KPIF7 |
0,6 |
1,4 |
1,8 |
1,9 |
2,0 |
|
(0,8) |
(1,5) |
(1,7) |
(1,9) |
(2,0) |
|
|
|
|
|
|
Reporänta7 |
0,5 |
0,3 |
1,0 |
2,1 |
2,9 |
|
(0,8) |
(1,2) |
(2,0) |
(2,6) |
(3,1) |
1Avser marknadspris.
2Kalenderkorrigerad.
3Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.
4
5Procent av arbetskraften.
6Timlön enligt konjunkturlönestatistiken.
7Årsgenomsnitt.
Anm. Prognosen är baserad på nu gällande regler och av regeringen föreslagna och aviserade åtgärder i denna proposition. En eventuell utbyggnad av reformer fr.o.m. 2016 och framåt har inte beaktats.
Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Riksbanken och egna beräkningar.
Prognoserna för inflationen mätt med KPI och KPIF är nedreviderade 2014 och 2015 till följd av svagare utfall än väntat.
Regeringens politik bidrar till en högre tillväxt och sysselsättning samt en lägre arbetslöshet 2015. Det är dock främst fördelningen mellan
PROP. 2014/15:1
reformer har dock inte påverkat bedömningen av jämviktsarbetslösheten under prognosperioden i någon större utsträckning.
4.7Prognosjämförelser
I detta avsnitt redovisar regeringen jämförelser med andra prognosmakares prognoser för BNP- tillväxt, arbetslöshet, inflation och
Olika informationsmängd i
Regeringens prognos för
Tabell 4.13 Prognosjämförelse: BNP 2014 och 2015
Procentuell förändring
|
Publiceringsdatum |
2014 |
2015 |
Regeringen |
2,1 |
3,0 |
|
Konjunkturinstitutet |
1,8 |
3,1 |
|
Kommissionen |
2,8 |
3,0 |
|
|
|
|
|
IMF |
2,1 |
2,7 |
|
Riksbanken |
1,7 |
3,0 |
|
OECD1 |
2,8 |
3,1 |
1 Kalenderkorrigerad data.
Anm.: Av de olika bedömarna har endast regeringen nationalräkenskaperna för det andra kvartalet 2014, som publicerades den 18 september 2014.
Källor: Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen, Riksbanken, OECD, Internationella valutafonden (IMF) och egna beräkningar.
Små skillnader i arbetslöshetsprognoserna
Regeringens prognos för arbetslösheten för 2014 ligger i stort sett i linje med andra bedömares prognoser (se tabell 4.14). Europeiska komm- issionens arbetslöshetsprognos är dock lägre än regeringens. Detta beror på att kommissionen
159
PROP. 2014/15:1
utgår från en lägre tillväxt av arbetskraften än regeringen.
Tabell 4.14 Prognosjämförelse: Arbetslöshet 2014 och 2015
Procent av arbetskraften
|
Publiceringsdatum |
2014 |
2015 |
Regeringen |
7,9 |
7,3 |
|
Konjunkturinstitutet |
7,9 |
7,6 |
|
Europeiska kommissionen |
7,6 |
7,2 |
|
|
|
|
|
IMF |
8,0 |
7,8 |
|
Riksbanken |
7,9 |
7,3 |
|
Arbetsförmedlingen |
7,9 |
7,4 |
|
OECD |
7,9 |
7,4 |
Anm.: Avser åldersgruppen
Källor: Konjunkturinstitutet, Riksbanken, Internationella valutafonden (IMF), Europeiska kommissionen, OECD och Arbetsförmedlingen och egna beräkningar.
För 2015 är regeringens bedömning av arbets- lösheten lägre än Konjunkturinstitutets prognos, men är i stort sett i linje med övriga bedömares. Skillnaden beror främst på att Konjunktur- institutet bedömer att sysselsättningen 2015 utvecklas något svagare än i regeringens prognos.
Samstämmig bild av låg inflation 2014 och 2015
Regeringens prognos för den underliggande inflationens utveckling, mätt som KPIF, ligger i linje med Konjunkturinstitutets bedömning för både 2014 och 2015 (se tabell 4.15). Europeiska kommissionen gör inte prognoser på KPI eller KPIF utan på ett harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP). Regeringens prognos för HIKP är något lägre än kommissionens. Det kan t.ex. bero på olika bedömningar av resurs- utnyttjandet. Jämfört med regeringen bedömer kommissionen att
Tabell 4.15 Prognosjämförelse: Inflation 2014 och 2015
Procentuell förändring, årsgenomsnitt
|
Publicerings- |
|
|
|
datum |
2014 |
2015 |
Regeringen, KPI |
0,0 |
0,9 |
|
Regeringen, KPIF |
0,6 |
1,4 |
|
Regeringen, HIKP |
0,4 |
1,2 |
|
Konjunkturinstitutet, KPI |
0,0 |
1,1 |
|
Konjunkturinstitutet, KPIF |
0,6 |
1,5 |
|
Konjunkturinstitutet, HIKP |
0,4 |
1,2 |
|
Kommissionen, HIKP |
0,5 |
1,5 |
|
|
|
|
|
Riksbanken, KPI |
0,0 |
1,3 |
|
Riksbanken, KPIF |
0,6 |
1,7 |
|
Riksbanken, HIKP |
0,4 |
1,7 |
Källor: Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen, Riksbanken och egna beräkningar.
Bedömningarna av
Såväl regeringen som andra prognosmakare bedömer att det finns lediga resurser i svensk ekonomi 2014, men det finns stora skillnader i bedömningarna av
Tabell 4.16 Prognosjämförelse:
Procentuell avvikelse från potentiell
|
Publicerings- |
|
|
|
|
|
|
datum |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
Regeringen |
0,0 |
|||||
KI |
0,0 |
0,3 |
||||
Kommissionen |
|
|
|
|||
IMF |
|
|
|
|||
Riksbanken |
0,5 |
|
|
|||
OECD |
|
|
|
Källor: Konjunkturinstitutet (KI), Europeiska kommissionen, Riksbanken, OECD, Internationella valutafonden (IMF) och egna beräkningar.
160
PROP. 2014/15:1
Regeringens prognoser för BNP och arbetslöshet med osäkerhetsintervall
Prognoser är osäkra och osäkerheten blir i allmänhet större ju längre prognoshorisonten är. När olika prognosmakares prognoser jämförs är det viktigt att ha den osäkerhet som omgärdar prognoser i åtanke. I denna fördjupningsruta presenteras osäkerhetsintervall kring regeringens prognoser för
I jämförelse med regeringens prognoser för 2014 och 2015 ligger huvuddelen av de andra bedömarnas prognoser väl inom de områden som täcker 50 procent av regeringens historiska prognosfel. De övriga bedömarnas prognoser avviker alltså i allmänhet mindre från regeringens prognos än ett typiskt prognosfel. I det avseen- det framstår skillnaderna mellan prognoserna som små. Ett undantag är kommissionens arbetslöshetsprognos för 2014. Avvikelsen beror på att kommissionen utgår från en lägre tillväxt av arbetskraften än regeringen.
Diagram 4.25 BNP med osäkerhetsintervall,
Procentuell förändring
7 |
|
|
50% |
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
65% |
|
|
|
|
|
80% |
|
|
5 |
|
|
REG |
|
|
4 |
|
|
KI |
|
|
|
|
RB |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
KOM |
|
|
|
|
|
OECD |
|
|
2 |
|
|
IMF |
|
|
1 |
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
Anm.: Osäkerhetsintervallen är baserade på regeringens historiska prognosfel. Källor: Statistiska centralbyrån, egna beräkningar och respektive prognosinstitut.
Diagram 4.26 Arbetslöshet med osäkerhetsintervall, 2010– 2015
Procent av arbetskraften
9,0 |
|
|
|
|
|
8,5 |
|
|
|
|
|
8,0 |
|
|
|
|
|
7,5 |
|
|
50% |
|
|
|
|
65% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7,0 |
|
|
80% |
|
|
|
|
REG |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6,5 |
|
|
KI |
|
|
|
|
RB |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
KOM |
|
|
6,0 |
|
|
OECD |
|
|
|
|
|
IMF |
|
|
5,5 |
|
|
|
|
|
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
Anm.: Osäkerhetsintervallen är baserade på regeringens historiska prognosfel. Källor: Statistiska centralbyrån, egna beräkningar och respektive prognosinstitut.
Så beräknas osäkerhetsintervallen
Precisionen i regeringens prognoser bestäms av prognosfelet, dvs. avvikelsen mellan prognos och utfall. Prognosfelet är på förhand okänt, men spridningen i de historiska prognosfelen kan ge en fingervisning om osäkerheten även för den rådande prognosen. Regeringen använder medel- kvadratfelet, prognosfelens genomsnittliga kvadratiska avvikelse från noll (inget prognos- fel), som spridningsmått. Detta mått tar hänsyn till en eventuell prognosbias (systematisk över- eller underskattning).78 I den utvärdering som presenterades i Finansdepartementets pro- memoria Utvärdering av makroekonomiska prognoser hittades dock inget stöd för bias i regeringens prognoser för
Eftersom osäkerhetsintervallen är beräknade från historiska prognosfel är de tillbakablickande snarare än framåtblickande. Osäkerhetsinter- vallen speglar därför en objektiv historisk prog- nososäkerhet och bör inte förväxlas med en bedömd riskbild.
78Enligt praxis används normalfördelningen för att bestämma storleken på intervallen, se t.ex. Chatfield, Interval Forecasts, Journal of Business & Economic Statistics 11(2), 1993. Riksbanken använder i Penningpolitisk rapport liknande osäkerhetsintervall, se t.ex. Penningpolitisk rapport juli 2014, Sveriges riksbank. Metodiken förklaras i Penningpolitisk rapport 2007:1, Sveriges riksbank.
79Promemorian publicerades på regeringens hemsida i anslutning till 2014 års ekonomiska vårproposition.
161
PROP. 2014/15:1
Revideringar av potentiella variabler
Potentiell BNP definieras som den produktions- nivå som kan upprätthållas vid ett balanserat konjunkturläge och är ett mått på ekonomins långsiktiga tillväxtförutsättningar. Den beräknas utifrån potentiell produktivitet och potentiellt antal arbetade timmar, vilka i sin tur består av ett antal underkomponenter.80
Potentiell BNP är ett teoretiskt begrepp och mäts inte i den officiella statistiken. I stället görs en bedömning av nivån med hjälp av olika indikatorer och statistiska metoder. Bedöm- ningen är därför mycket osäker.
I denna fördjupningsruta redovisas de revideringar som gjorts av potentiell BNP sedan 2014 års ekonomiska vårproposition beslutades. Många olika faktorer har påverkat bedömningen av potentiell BNP, varav reviderade national- räkenskaper, en ny befolkningsprognos och en ny bedömning av utvecklingen på arbets- marknaden är de främsta.
Revideringar av potentiell produktivitet
Regeringen uppskattar den potentiella produktivitetsnivån utifrån den faktiska utveck- lingen och bedömningen av resursutnyttjandet inom företagen. Den reviderade statistiken från nationalräkenskaperna visar att produktivitets- utvecklingen har varit väsentligt svagare sedan 2010 än vad tidigare beräkningar av BNP gett vid handen (se fördjupningsrutan ENS 2010 – effekter på BNP av omläggningen av national- räkenskaperna och diagram 4.27).
80 Se Finansdepartementets promemoria Metod för beräkning av potentiella variabler på www.regeringen.se för en mer detaljerad beskrivning av hur de potentiella variablerna definieras.
Diagram 4.27 Produktivitetstillväxt i näringslivet
Årlig procentuell förändring
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Februari 2014 |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
September 2014 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
07 |
08 |
09 |
10 |
11 |
|
12 |
|
|
13 |
Anm.: Avser utfall från nationalräkenskaperna 28 februari 2014 respektive 18 september 2014.
Källa: Statistiska centralbyrån.
Samtidigt visar indikatorer att resursutnyttjandet inom företagen endast har varit svagt negativt, under samma period. Regeringen bedömer därför att den potentiella produktivitetstillväxten har varit lägre än förväntat, vilket har föranlett nedrevideringar av potentiell produktivitets- tillväxt såväl för näringslivet som för hela ekonomin
För
81 Se även fördjupningsrutan Revideringar av potentiella variabler i 2014 års ekonomiska vårproposition för en utförligare analys (prop. 2013/14:100 s. 115).
162
Tabell 4.17 Prognoser för potentiella variabler i budgetpropositionen för 2015 och 2014 års ekonomiska vårproposition
Nivå och procentuell förändring, 2014 års ekonomiska vårproposition inom parentes
Nivå1 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
3 899 |
1,2 |
1,4 |
1,7 |
2,2 |
2,4 |
2,4 |
|
(2,2) |
(2,3) |
(2,0) |
(2,2) |
(2,4) |
(2,2) |
445 |
0,8 |
0,8 |
1,3 |
1,6 |
1,8 |
1,8 |
|
(1,2) |
(1,5) |
(1,6) |
(1,7) |
(1,7) |
(1,7) |
489 |
1,2 |
1,1 |
1,6 |
2,0 |
2,1 |
2,2 |
|
(1,7) |
(1,7) |
(1,8) |
(1,9) |
(2,0) |
(2,0) |
7 748 |
0,3 |
0,6 |
0,5 |
0,7 |
0,8 |
0,7 |
|
(1,0) |
(0,8) |
(0,5) |
(0,6) |
(0,7) |
(0,6) |
|
6,2 |
6,1 |
6,1 |
6,1 |
6,0 |
6,0 |
|
(5,7) |
(5,7) |
(5,7) |
(5,7) |
(5,7) |
(5,7) |
1Nivå 2013. Potentiell BNP i miljarder kronor, potentiell produktivitet i kronor per timme, potentiella timmar i miljoner timmar.
2Till marknadspris, fasta priser.
3Avser näringslivet.
4Nivå, procent av potentiell arbetskraft.
Källa: Egna beräkningar.
Revideringar av det potentiella antalet arbetade timmar
Det potentiella antalet arbetade timmar bestäms av hur hög den potentiella sysselsättningen bedöms vara och av den potentiella medel- arbetstiden bland de sysselsatta. Den potentiella sysselsättningen bestäms i sin tur av den potentiella arbetskraften och jämviktsarbets- lösheten. Det potentiella antalet arbetade timmar är oförändrat i nivå 2018 jämfört med bedöm- ningen i 2014 års ekonomiska vårproposition. Flera av de ingående delarna har emellertid reviderats.
Ny befolkningsprognos höjer potentiell arbetskraft
I april 2014 publicerade Statistiska centralbyrån en ny befolkningsprognos. Utöver det har regeringen under hösten 2014 fått tillgång till en uppdaterad prognos som beaktar det upp- reviderade antalet asylsökande fram t.o.m. 2018 enligt Migrationsverkets prognos.82 Med hjälp av en demografisk modell, baserad på befolknings- prognoser och statistik från arbetskrafts-
82 Se Sveriges framtida befolkning
PROP. 2014/15:1
undersökningarna, kan regeringen skriva fram olika arbetsmarknadsvariabler med den demo- grafiska utvecklingen. Jämfört med bedöm- ningen i 2014 års ekonomiska vårproposition väntas såväl potentiell arbetskraft som potentiell sysselsättning, och därmed potentiellt antal arbetade timmar, växa snabbare
Flera faktorer pekar på högre jämviktsarbetslöshet
Jämviktsarbetslöshetens nivå på längre sikt bestäms genom regeringens bedömning av strukturella faktorer och av den demografiska utvecklingen.83 I nulägesanalysen är också den faktiska utvecklingen på arbetsmarknaden viktig.
En analys av utvecklingen på arbetsmarknaden de senaste åren antyder att jämviktsarbets- lösheten har varit högre de senaste åren än vad som tidigare bedömts. Den faktiska arbets- lösheten har legat på en hög nivå under lång tid och den genomsnittliga tiden i arbetslöshet har stigit. Regeringen bedömer därför att de varaktiga effekterna på arbetslösheten är något större än enligt tidigare bedömningar. En annan orsak till upprevideringen av jämvikts- arbetslösheten är att det i tidigare bedömningar antogs att de som träder in i arbetskraften har samma chans till arbete som de som redan är på arbetsmarknaden. Analyser visar emellertid att sammansättningen av arbetskraften har förändrats så att de som har kommit in på arbetsmarknaden under de senaste åren har en lägre jobbchans, än de som är etablerade på arbetsmarknaden, vilket höjer jämviktsarbets- lösheten.84 Det gäller både åren fram till 2013 och
I vilken takt och i vilken utsträckning långsiktiga effekter av de åtgärder som föreslås i denna proposition uppkommer är osäkert och svårt att bedöma. En stor del av de samlade effekterna bedöms uppkomma efter prognos- horisontens slut. Hittills aviserade reformer har inte påverkat bedömningen av jämvikts-
83Se Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt bedömas? Rapport från ekonomiska avdelningen 2011:1, Finansdepartementet.
84För ytterligare diskussion kring hur förändrad sammansättning av arbetskraften påverkar matchningen på arbetsmarknaden, se t.ex. Arbetsmarknadsrapport 2014, Arbetsförmedlingen och Lönebildningsrapporten 2013, Konjunkturinstitutet.
163
PROP. 2014/15:1
arbetslösheten under prognosperioden i någon större utsträckning. Sammantaget bedöms jämviktsarbetslösheten ligga kring 6 procent
Revideringar av potentiell BNP
Den ekonomiska utvecklingen har, i termer av
Jämförelse med andra prognosmakare
Tabell 4.18 visar olika bedömares prognoser för tillväxten i potentiell BNP. Regeringen bedömer att potentiell BNP växer i väsentligt lång- sammare takt 2014 och 2015 än vad Konjunktur- institutet och Europeiska kommissionen gör. Skillnaden kan sannolikt, åtminstone delvis, förklaras med olika informationsmängd i bedömningarna – det är hittills bara regeringen som har beaktat effekterna av omläggningen av nationalräkenskaperna.
Sammantaget växer potentiell BNP 2016– 2018 i samma takt enligt regeringens bedömning som enligt Konjunkturinstitutets (se tabell 4.18). I avsnitt 4.6 redovisas hur
Tabell 4.18 Prognosjämförelse: Potentiell
Procentuell förändring
|
Publiceringsdatum |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
Regeringen |
1,4 |
1,7 |
2,2 |
2,4 |
2,4 |
|
KI |
2,0 |
2,0 |
2,4 |
2,4 |
2,2 |
|
Kommissionen |
2,2 |
2,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
IMF1 |
2,3 |
2,0 |
|
|
|
|
Riksbanken1 |
1,6 |
2,1 |
2,5 |
|
|
|
OECD |
2,3 |
2,5 |
|
|
|
1 Potentiell
Källor: Konjunkturinstitutet (KI), Europeiska kommissionen, Riksbanken, Internationella valutafonden (IMF), OECD och egna beräkningar.
164
5
Finanspolitikens övergripande inriktning
PROP. 2014/15:1
5 Finanspolitikens övergripande inriktning
Sammanfattning
–Det överordnade målet för finanspolitiken är att skapa en så hög välfärd som möjligt genom att bidra till en hög och hållbar ekonomisk tillväxt och sysselsättning (genom strukturpolitiken), en välfärd som kommer alla till del (genom fördelnings- politiken) och ett stabilt högt resursutnyt- tjande (genom stabiliseringspolitiken).
–Det finansiella sparandet avviker tydligt från överskottsmålets nivå om ett sparande om 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel.
– |
För att det finansiella sparandet ska nå |
|
1 procent av BNP avser regeringen bedriva |
|
en politik som leder till att det strukturella |
|
sparandet stärks samtidigt som stabilise- |
|
ringspolitisk hänsyn tas. |
–Det strukturella underskottet är för när- varande så stort att överkottsmålet inte kan förväntas nås under innevarande mandat- period. Det kommer att ta ytterligare något år.
–Regeringen föreslår finanspolitiskt moti-
verade höjningar av utgiftstakets nivå för 2015 och 2016 med 33 respektive 41 miljarder kronor.
–Regeringen föreslår att utgiftstakets nivå för 2017 ska uppgå till 1 265 miljarder kronor. Det är en ökning med 58 miljarder kronor jämfört med nivån för 2016. Regeringens preliminära bedömning är att utgiftstakets nivå för 2018 bör uppgå till 1 322 miljarder kronor, vilket är en ökning med 57 miljarder kronor jämfört med nivån
för 2017. Detta innebär att utgiftstakets nivå under mandatperioden ökar i samma takt som ekonomins trendmässiga tillväxt.
–Regeringen bedömer att kommunsektorn uppfyller det kommunala balanskravet under prognosperioden
I detta avsnitt redogör regeringen för sin syn på den övergripande inriktningen på finans- politiken. Regeringens utgångspunkt är att inriktningen ska fastställas utifrån en bred ansats. Regeringen gör därför en samlad bed- ömning av en rad faktorer som presenteras i detta avsnitt.
5.1Målen för finanspolitiken
Finanspolitiken är de beslut om offentliga inkomster och utgifter som tas i syfte att påverka ekonomin. Det överordnade målet för finanspolitiken är att skapa en så hög välfärd som möjligt genom att bidra till en hög och hållbar ekonomisk tillväxt (genom strukturpolitiken), en välfärd som kommer alla till del (genom fördelningspolitiken) och ett stabilt högt resurs- utnyttjande (genom stabiliseringspolitiken).
167
PROP. 2014/15:1
5.1.1Strukturpolitiken bidrar till högre tillväxt och lägre arbetslöshet
Finanspolitiken ska utformas så att den långsiktiga tillväxten blir hög och hållbar samt så att arbetslösheten varaktigt blir låg. Det åstadkoms genom en väl utformad struktur- politik, som bl.a. förbättrar näringsklimatet, utbildningssystemet och matchningen på arbets- marknaden. Ett högt antal arbetade timmar ökar den samlade produktionen av varor och tjänster och är en förutsättning för att den offentliga sektorns åtaganden ska kunna finansieras. Politiken ska också vara utformad så att den ger kvinnor och män samma möjligheter och förutsättningar till ett aktivt deltagande på arbetsmarknaden. Strukturpolitiken ska dess- utom bidra till en hög produktivitetstillväxt i alla delar av ekonomin och till att korrigera s.k. marknadsmisslyckanden inom vissa områden, bl.a. miljö och hälsa. Ekonomisk tillväxt ska vara hållbar, dvs. inte åstadkommas till priset av oacceptabla effekter på miljö, klimat eller människors hälsa.
Sverige är en konkurrenskraftig ekonomi med en internationellt sett hög sysselsättningsgrad. Arbetslösheten är dock hög ur ett historiskt perspektiv, men också jämfört med andra jämförbara länder. Arbetslöshet är kostsamt både för den enskilde individen och för sam- hället i stort. Regeringen har målsättningen att antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så mycket att Sverige 2020 har lägst arbetslöshet i EU.
5.1.2Fördelningspolitiken bidrar till att välfärden kommer alla till del
Finanspolitiken ska utformas så att välfärden kommer alla till del. Fördelningspolitiken verkar dels genom att skatte- och transfererings- systemet gör att de disponibla inkomsterna blir mer jämnt fördelade än inkomsterna före skatt och transfereringar, dels genom att offentligt finansierade tjänster, som exempelvis skola och sjukvård, tillhandahålls efter behov. Fördelnings- politiken ska ge förutsättningar för både kvinnor och män till ekonomisk självständighet livet ut. Fördelningspolitiken omfördelar också in- komster över livscykeln, bl.a. genom ålders- pensionssystemet.
För huvuddelen av befolkningen är det egna arbetet den viktigaste inkomstkällan. Den vanligaste orsaken till låg ekonomisk standard är avsaknaden av arbete. En politik för lägre arbets- löshet och ökad sysselsättning är därför central i regeringens fördelningspolitiska strategi. När fler arbetar minskar inkomstskillnaderna i samhället.
5.1.3Stabiliseringspolitiken dämpar konjunktursvägningarna
Finanspolitiken ska vid behov bidra till att stabilisera konjunkturen. Stora konjunktur- svängningar är kostsamma, då de har en negativ effekt på investeringar, konsumtion och arbetslöshet.
Vid störningar som påverkar efterfrågan på varor och tjänster i ekonomin råder normalt sett inget motsatsförhållande mellan att stabilisera sysselsättningen och inflationen. Det innebär att penningpolitiken normalt stimulerar ekonomin i lågkonjunkturer och stramar åt i högkonjunk- turer. Finanspolitiken bidrar vid sådana störningar till att stabilisera konjunkturen, främst genom de automatiska och semi- automatiska stabilisatorerna. De automatiska stabilisatorerna, som skatteintäkter och utgifter för arbetslöshetsförsäkringen, är finanspolitikens automatiska reaktion på konjunkturför- ändringar. Utan att några beslut behöver fattas minskar skatteintäkterna och ökar utgifterna för bl.a. arbetslöshetsförsäkring vid en konjunktur- nedgång. Den budgetförsvagning som därmed uppkommer bidrar automatiskt till att motverka konjunkturnedgången. Med semiautomatiska stabilisatorer avses främst den förstärkning av volymerna i de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som det normalt beslutas om när arbetslösheten ökar av konjunkturella skäl.
5.2De budgetpolitiska målens roll för att nå målen för finanspolitiken
De budgetpolitiska målen används i den politiska beslutsprocessen för att skapa förutsättningar för att finanspolitikens överordnade mål ska kunna nås på ett sätt som säkerställer att finanspolitiken är långsiktigt hållbar. Erfaren-
168
heter av tidigare statsfinansiella kriser visar på vikten av tydliga budgetpolitiska mål och en väl utformad budgetprocess för att det överordnade finanspolitiska målet ska kunna nås.
Det svenska budgetpolitiska ramverket spelar därför en avgörande roll när storleken på budgetutrymmet fastställs. Det är dock viktigt att framhålla att regeringen vid utformningen av den övergripande inriktningen på finanspolitiken gör en bred analys, genom att utöver de budgetpolitiska målen även ta hänsyn till de övergripande målen för finanspolitiken, finans- politikens långsiktiga hållbarhet och den osäkerhet om framtiden som alltid finns.
De budgetpolitiska målen består av ett överskottsmål för den offentliga sektorns sparande, ett utgiftstak för statens primära utgifter och ålderspensionssystemets utgifter samt ett kommunalt balanskrav som innebär att enskilda kommuner och landsting ska besluta om en budget där intäkterna överstiger kostnaderna.
5.3Uppföljning av överskottsmålet
Överskottsmålet anger att det finansiella sparandet i den offentliga sektorn ska motsvara 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Att överskottsmålet är formulerat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel, i stället för som ett årligt mål på 1 procent av BNP, är motiverat av stabiliseringspolitiska skäl. Om målet skulle vara 1 procents sparande varje enskilt år skulle finanspolitiken behöva stramas åt när konjunkturen försvagas för att säkerställa att det årliga målet nås. Finanspolitiken skulle då förstärka konjunktursvängningarna i stället för att stabilisera dem. Att målet är formulerat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel gör det dock svårare att följa upp om finanspolitiken ligger i linje med målet.
Eftersom överskottsmålet främst utgör ett framåtblickande riktmärke för finanspolitiken följs målet i första hand upp i ett framåt- blickande perspektiv. En bakåtblickande analys görs dock för att se om det funnits systematiska fel i finanspolitiken som minskar sannolikheten att målet nås i framtiden.
PROP . 2014/15:1
5.3.1Analys av måluppfyllelsen
I tabell 5.1 redovisas det genomsnittliga finansiella sparandet under den senaste tioårs- perioden med utfallsdata tillsammans med de indikatorer som används för att stämma av budgetutrymmet mot överskottsmålet i ett framåtblickande perspektiv.85
Tabell 5.1 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet
Procent av BNP
Utfallsdata för 2013 och prognoser
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
Finansiellt sparande |
0,0 |
0,5 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
Bakåtblickande |
|
|
|
|
|
|
tioårssnitt |
0,7 |
|
|
|
|
|
Sjuårsindikatorn |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
Strukturellt |
|
|
|
|
|
|
sparande |
0,1 |
0,0 |
0,0 |
0,5 |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Det genomsnittliga finansiella sparandet 2004– 2013 var lägre än 1 procent av BNP. Det förklaras delvis av lågkonjunkturens effekter på de offentliga finanserna, men också av att de ofinansierade åtgärder som den förra regeringen vidtagit inte varit förenliga med överskottsmålet.
Sjuårsindikatorn
Sjuårsindikatorn är ett genomsnitt av sparandet det aktuella året och tre år framåt respektive tre år bakåt i tiden, justerat för engångseffekter under denna tidsperiod. Sjuårsindikatorn visar att det offentliga sparandet ligger väsentligt under 1 procent av BNP samtliga redovisade år (se tabell 5.1).
Strukturellt sparande
Det strukturella sparandet är en bedömning av hur stort det faktiska finansiella sparandet skulle vara om ekonomin inte påverkades av det aktuella konjunkturläget eller engångseffekter. Det strukturella sparandet kan beräknas på olika
85 Regeringen har slutat redovisa konjunkturjusterade bakåtblickande tioårssnitt och sjuårsindikatorn, eftersom dessa indikatorer redan fångar det genomsnittliga sparandet över en längre period.
169
PROP. 2014/15:1
sätt, men bygger i princip på två olika delar, utöver bedömningen av det faktiska finansiella sparandet. För det första görs en bedömning av det aktuella konjunkturläget och nivån på potentiell BNP, dvs. hur långt från ett balanserat resursutnyttjande ekonomin befinner sig.86 För det andra görs en bedömning av hur det offentliga sparandet påverkas av det aktuella konjunkturläget. Det strukturella sparandet mäts inte i den officiella statistiken. Detta gör att den strukturella nivån på sparandet kan skilja sig åt även för redan passerade år mellan olika bedömningar.
Regeringen bedömer att det strukturella sparandet har försämrats betydligt de senaste åren och att det 2014 ligger ca 2 procentenheter under den målsatta nivån på 1 procent av BNP. Även om det strukturella sparandet stärks över prognosperioden förväntas det ligga under den målsatta nivån
Prognosjämförelse av det strukturella sparandet
I tabell 5.2 presenteras ett antal aktuella bedöm- ningar av den offentliga sektorns strukturella sparande. Vid en jämförelse av de olika bedöm- ningarna är det viktigt att beakta att de har gjorts vid olika tidpunkter och bygger på olika antaganden om den framtida politiken. Även om det föreligger skillnader uppskattar samtliga bedömare att det strukturella sparandet tydligt avviker från den målsatta nivån och att över- skottsmålet vid en oförändrad finanspolitik inte förväntas nås under mandatperioden.
86 En redogörelse för utvecklingen av potentiell BNP och en jämförelse med andra aktörers bedömning av potentiell BNP finns i avsnitt 4.2.3 och i avsnitt 4.7 samt i fördjupningsrutan Revideringar av potentiella variabler i avsnitt 4.7.
Tabell 5.2 Bedömningar av strukturellt sparande
Procent av BNP eller potentiell BNP
|
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
Regeringen |
0,0 |
0,0 |
0,5 |
||
KI (aug 2014)1 |
|||||
ESV (sep 2014) |
|||||
Europeiska |
|
|
|
|
|
kommissionen |
|
|
|
|
|
(maj 2014) |
|
|
|
||
OECD (maj 2014) |
|
|
|
||
IMF (okt 2014) |
0,3 |
0,9 |
1 Konjunkturinstitutets prognos med oförändrad finanspolitik.
Källor: Konjunkturinstitutet (KI), Ekonomistyrningsverket (ESV), Europeiska kommissionen, OECD, Internationella valutafonden (IMF), Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
5.3.2Det finansiella sparandet avviker tydligt från den målsatta nivån
Regeringens bedömning: Som framgår av analysen i avsnitt 5.3.1 bedöms det finansiella sparandet
avvika tydligt |
från |
överskottsmålets |
nivå |
om |
1 procent av |
BNP |
i genomsnitt |
över |
en |
konjunkturcykel. Detta är främst en följd av en rad ofinansierade permanenta reformer som genomfördes av den förra regeringen. För att det finansiella sparandet ska nå 1 procent av BNP avser regeringen bedriva en politik som leder till att det strukturella sparandet stärks samtidigt som stabiliseringspolitisk hänsyn tas. Det strukturella sparandet ligger i utgångsläget långt under 1 procent och bör föras mot 1 procent i en väl avvägd takt som värnar samhällsekonomisk balans. I nuläget krävs att det strukturella sparandet stärks med 74 miljarder kronor för att det ska nå 1 procent under mandatperioden. Eftersom resursutnyttjandet har varit lågt under en lång tid och utsikterna om en fortsatt återhämtning är mycket osäkra är det viktigt att finanspolitiken inte försvårar återgången till fullt resursutnyttjande. Därför bedöms det inte vara lämpligt att genomföra de ytterligare åtstramningar som skulle krävas för att nå 1 procents sparande under mandatperioden. Det strukturella underskottet är för närvarande så stort att ett finansiellt sparande om 1 procent inte kan förväntas nås under innevarande mandatperiod utan det kommer att ta ytterligare något år. Eftersom den offentliga skuld- sättningen är förhållandevis låg kan sparandet återföras till 1 procent i en takt som tar stabiliseringspolitisk hänsyn utan att håll- barheten i de offentliga finanserna äventyras.
170
Om en allvarlig störning drabbar ekonomin riskerar återgången till 1 procent att förskjutas ytterligare framåt i tiden.
Skälen för regeringens bedömning: I 2 kap. 1 a § budgetlagen (2011:203) anges att regeringen vid en bedömd avvikelse från överskottsmålet ska redogöra för hur en återgång till målet ska ske. Ändringen trädde ikraft den 1 september 2014 och utformades i enlighet med förslaget från den parlamentariska Budgetprocesskommitténs slutbetänkande (SOU 2013:73), som en enig kommitté stod bakom (prop. 2013/14:173 bet. 2013/14:KU46, rskr. 2013/14:351).
I förarbetena till lagändringen framhålls att en analys tydligt bör indikera att en avvikelse föreligger för att regeringen ska ha en skyldighet att lämna en sådan redogörelse (prop. 2013/14:173 s. 28, 29 och 45). Vidare anges att den redovisade planen till riksdagen för hur en återgång ska ske bör avse ett medelfristigt perspektiv. Ett medelfristigt perspektiv i det budgetpolitiska ramverket avser normalt 3 eller 4 år. Regeringen bör därför om det bedöms föreligga en avvikelse från överskottsmålet redovisa en plan för hur en återgång till målet ska ske som inbegriper de prognosår som inkluderas i budgetpropositionen.
I regeringens skrivelse Ramverk för finans- politiken anges vidare att en avvikelse ska korrigeras efter en samlad bedömning utifrån
Regeringen anser mot denna bakgrund, och som närmare utvecklas i avsnitt 5.8, att återgången till den målsatta nivån ska ske i en takt som tar stabiliseringspolitisk hänsyn. Avvikelsen från den målsatta nivån är så stor att ett finansiellt sparande om 1 procent inte kan förväntas nås under innevarande mandatperiod utan det kommer att ta ytterligare något år.
PROP . 2014/15:1
5.4Förslag till tekniska justeringar av utgiftstakets nivå, höjning av nivåerna 2015 och 2016, förslag till nivå för 2017 samt bedömning av nivån för 2018
De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna under utgiftsområdena
De takbegränsade utgifterna rymmer därmed större delen av utgifterna i staten och ålders- pensionssystemet, och utgör tillsammans med utgifterna för kommuner och landsting i det närmaste de totala utgifterna för den offentliga sektorn. Det är denna utgiftsnivå som till- sammans med överskottsmålet i förlängningen är avgörande för hur stora de samlade skatte- intäkterna behöver vara.
Utgiftstaket är den övre gräns som de takbegränsade utgifterna maximalt får uppgå till. Enligt 2 kap. 2 § budgetlagen ska regeringen i budgetpropositionen föreslå en nivå på utgiftstaket för det tredje tillkommande året (se avsnitt 5.4.2). Utgiftstaket är en grundläggande del av principen om en beslutordning uppifrån och ned, där beslut om en övre gräns för de totala utgifterna fattas före besluten om delarna, dvs. anslagen. Det medelfristiga perspektivet i budgetprocessen ger förutsättningar för att beslutet om utgiftstakets nivå fattas i samklang med ekonomins långsiktiga produktionsförmåga och en godtagbar nivå på det samlade skatteuttaget. En medelfristig budgetprocess tydliggör effekterna av politiska beslut under åren efter det aktuella budgetåret och skapar en bindande långsiktighet i budgetbesluten.
Utgiftstaket ger regeringen och riksdagen stöd för att hantera det latenta utgiftstryck som uppstår i den politiska processen. Olika utgiftsökningar prövas tillsammans inom ett fastställt ekonomiskt utrymme vilket tvingar fram prioriteringar mellan olika önskemål. Därmed minskar t.ex. risken för att tillfälligt höga inkomster, i ett läge med högt resurs-
171
PROP. 2014/15:1
utnyttjande, används för att finansiera permanent högre utgifter. Ett flerårigt utgiftstak främjar en kontrollerad utgiftsutveckling och är ett effektivt verktyg för att uppnå överskotts- målet och långsiktigt hållbara offentliga finanser. Utgångspunkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om normalt inte ändras till följd av andra orsaker än tekniska justeringar.
Enligt 2 kap. 4 § budgetlagen är regeringen skyldig att vidta åtgärder om det finns risk att ett beslutat utgiftstak överskrids. De faktiska utgifterna varierar av olika anledningar som det är svårt att förutse i prognoserna. Därför bör det finnas en buffert av obudgeterat utrymme under utgiftstaket så att de faktiska utgifterna kan variera utan att det kräver åtgärder från regeringens sida. Detta utrymme mellan utgifts- taket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna kallas
Budgeteringsmarginalen ska i första hand fungera som en buffert om utgifterna på grund av konjunkturutvecklingen skulle utvecklas på ett annat sätt än vad som beräknades när utgiftstakets nivå fastställdes. Det är viktigt att det finns utrymme för de konjunkturberoende utgifterna (i första hand arbetsmarknadsutgifter, s.k. automatiska stabilisatorer) att öka fritt i en konjunkturnedgång. Då minskar risken för att det krävs besparingar för att klara utgiftstaket i ett skede när de offentliga finanserna kan behöva stötta den ekonomiska utvecklingen.
Riktlinjen för budgeteringsmarginalens stor- lek, den s.k. säkerhetsmarginalen, är regeringens bedömning av hur stor budgeteringsmarginalen minst behöver vara för att hantera osäkerheten till följd av konjunkturutvecklingen.87
Budgeteringsmarginalen kan även användas för att finansiera reformer eller volymökningar i de rättighetsbaserade transfereringssystemen, under förutsättning att det är förenligt med de budgetpolitiska målen och behovet av en säkerhetsmarginal.
87 Enligt riktlinjen bör budgeteringsmarginalen uppgå till minst 1 procent av de takbegränsade utgifterna för innevarande år (t), minst 1,5 procent för kommande budgetår (t+1), minst 2 procent för år två (t+2) och minst 3 procent för år tre (t+3). I förekommande fall har 3 procent gällt även för år fyra (t+4). Den stegvis ökande marginalen motiveras av att osäkerheten om utgiftsutvecklingen är större på längre sikt.
5.4.1Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå
Regeringens förslag: För 2015 och 2016 fastställs utgiftstaket för staten, inklusive ålders- pensionssystemet vid sidan av statens budget, till följd av tekniska justeringar och finanspolitiskt motiverade höjningar till 1 160 miljarder kronor för 2015 och 1 207 miljarder kronor för 2016.
Skälen för regeringens förslag: Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå syftar till att bevara takets ursprungliga begränsande effekt på de offentliga finanserna. Finanspolitiskt motiverade ändringar av nivån medför tvärtom att takets begränsade effekt på de offentliga finanserna ändras. Tekniska justeringar genomförs regelbundet, medan finanspolitiskt motiverade ändringar endast bör genomföras under särskilda omständigheter.
Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå
Varje beslut om nivån på utgiftstaket för ett nytt år innebär att utgiftstaket definieras på ett visst sätt i förhållande till de takbegränsade utgifterna. Det gäller dels vilka utgifter som omfattas av taket, dels hur dessa utgifter redovisningsmässigt är bokförda i budgeten. Från det att nivån fastställts för ett tillkommande år, normalt tre år i förväg, fram till dess att det specifika året har passerats, ska utgiftstakets begränsande effekt på de statliga utgifterna för det året vara densamma. Under en så lång period sker emellertid normalt budgetmässiga förändringar av olika slag som förändrar de takbegränsade utgifterna, men som inte motsvaras av ett i sak förändrat offentligt åtagande. Omvänt kan förändringar genomföras som påverkar det offentliga åtagandet, men som av tekniska skäl inte påverkar de takbegränsade utgifterna. För att utgiftstaket ska behålla den ursprungliga finansiella begränsningen måste beslutade taknivåer justeras så att budget- förändringar av detta slag neutraliseras. Detta sker genom s.k. tekniska justeringar.
För att föranleda en teknisk justering ska en förändring inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller
172
PROP . 2014/15:1
det offentliga finansiella sparandet som på de takbegränsade utgifterna. Tekniska justeringar har genomförts regelbundet sedan utgiftstaket infördes 1997 och justeringarna föreslås normalt i budgetpropositionen.
Tabell 5.3 Förslag till tekniska justeringar av utgiftstakets nivå för
Miljarder kronor
|
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
Utgiftstak för staten i |
|
|
|
|
|
VÅP14 |
1 107 |
1 127 |
1 167 |
1 2141 |
1 2541 |
Reglering kommunal- |
|
|
|
|
|
ekonomisk utjämning: |
|
|
|
|
|
stegvis slopat avdrag för |
|
|
|
|
|
privat pensionsspanade |
|
||||
Reglering kommunal- |
|
|
|
|
|
ekonomisk utjämning: |
|
|
|
|
|
sänkt skatt för personer |
|
|
|
|
|
över 65 |
|
1,91 |
1,91 |
1,91 |
1,91 |
|
|
|
|
|
|
Nivåhöjning statligt |
|
|
|
|
|
utjämningsbidrag för LSS- |
|
|
|
|
|
kostnader |
0,00 |
0,25 |
0,25 |
0,25 |
0,25 |
|
|
|
|
|
|
Ersättning för höga |
|
|
|
|
|
sjuklönekostnader |
|
||||
|
|
|
|
|
|
Tak för bidragsersättning |
|
|
|
|
|
till nystartsjobb |
|
0,48 |
0,69 |
0,84 |
0,97 |
|
|
|
|
|
|
Summa tekniska |
|
|
|
|
|
justeringar |
0,00 |
0,05 |
|||
|
|
|
|
|
|
Summa tekniska |
|
|
|
|
|
justeringar (avrundat) |
0 |
0 |
|||
|
|
|
|
|
|
Finanspolitiskt motiverade |
|
|
|
|
|
höjningar av utgiftstakets |
|
|
|
522 |
692 |
nivå för 2015 och 2016 |
|
33 |
41 |
||
Förslag till utgiftstak för |
|
|
|
12653 |
13224 |
staten |
1 107 |
1160 |
1207 |
1Regeringens bedömning av utgiftstakets nivå för 2017 och 2018 i 2014 års ekonomiska vårproposition.
2Avser de finanspolitiskt motiverade höjningarna av de bedömda nivåerna för 2017 och 2018 i 2014 års ekonomiska vårproposition.
3Regeringens förslag till nivå för utgiftstaket 2017.
4Regeringens bedömning av utgiftstakets nivå för 2018 i denna proposition. Källa: Egna beräkningar.
Vissa budgetförändringar som redovisas i denna proposition föranleder tekniska justeringar av utgiftstaket (se tabell 5.3). De tekniska justeringarna omfattar de redan fastställda nivåerna för utgiftstaket
Regeringen föreslår två förändringar på skatteområdet som påverkar skatteunderlaget för kommuner och landsting. Det gradvisa slopandet av skatteavdraget för privat pensions- sparande medför att skatteunderlaget för
kommuner och landsting blir större. För att neutralisera effekten på kommunsektorns intäkter reduceras anslaget 1:1 Kommunal- ekonomisk utjämning under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner med mot- svarande belopp.
Förslaget att ytterligare höja det förhöjda grundavdraget för pensionärer fr.o.m. 2015 med- för ett minskat skatteunderlag för kommuner och landsting. För att neutralisera effekten på kommunsektorns intäkter föreslår regeringen att motsvarande belopp tillförs anslaget 1:1 Kom- munalekonomisk utjämning under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner fr.o.m. 2015. Neutraliseringen av effekten på kommun- sektorns finanser av dessa förslag påverkar inte den samlade offentliga sektorns finanser och motiverar en teknisk justering av utgiftstaket för att utgiftstakets begränsande effekt på utgifterna ska bevaras. Motsvarande tekniska justeringar har gjorts tidigare år i samband med att förändringar i skattesystemet påverkat det kom- munala skatteunderlaget.
Beräkningen av omslutningen i det kommunala kostnadsutjämningssystemet för stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) bedöms bli 3 miljoner kronor högre 2014 och preliminärt 0,25 miljarder kronor högre fr.o.m. 2015 än enligt beräkningen i budgetpropositionen för 2014. Detta föranleder en ökning av anslaget 1:2 Statligt utjämnings- bidrag för
Utgiftstaket ska fungera som ett instrument för prioritering mellan alla utgifter som ingår i statens budget. Av denna anledning bör utgifter som av administrativa skäl redovisas på budgetens inkomstsida ingå i den övergripande prioriteringen på samma sätt som om de budgeterades med anslag. Sedan budget- propositionen för 2007 redovisas denna typ av utgifter under inkomsttyp 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto på inkomstsidan i statens budget. Budget- förändringar som påverkar bedömningen av nivån på dessa inkomsttitlar bör därför motsvaras av en teknisk justering av utgiftstakets nivå.
173
PROP. 2014/15:1
Förslaget om att införa en ersättning för höga sjuklönekostnader innebär att ersättningen av administrativa skäl ska hanteras som en skattekontokreditering, vilket medför att redo- visningen sker på budgetens inkomstsida. Ersättningen är dock att betrakta som ett stöd som normalt ska redovisas mot anslag på budgetens utgiftssida och därmed ta utrymme under utgiftstaket i anspråk. Valet av administrativ hantering ska inte påverka utgiftstakets begränsade funktion, vilket motiverar en teknisk justering av utgiftstaket.
Övergången till ett nytt regelverk för nationalräkenskaperna medför att de fåtal skattekontokrediteringar som sedan 2007 redo- visats som skattenedsättningar i enlighet med det dåvarande regelverket för national- räkenskaperna, hädanefter redovisas under inkomsttyp 8000 (se avsnitt 12.4). Det gäller bl.a. krediteringar för nystartsjobb. Förslaget i denna proposition att införa ett tak för den bidragsgrundande lönekostnaden i nystartsjobb beräknas medföra en minskad belastning på budgeten. Om kostnader för nystartsjobben istället skulle ha redovisats mot anslag på budgetens utgiftssida hade förslaget medfört att utrymmet under utgiftstaket blivit större. Förslaget motiverar därför att utgiftstakets nivå höjs med ett belopp motsvarande den minskade budgetbelastningen.
I enlighet med praxis avrundas de årsvisa tekniska justeringarna till hela miljarder kronor. Sammantaget motiverar de ovan nämnda förändringarna att den tidigare fastställda nivån på utgiftstaket för 2016 och de i 2014 års ekonomiska vårproposition bedömda nivåerna för 2017 och 2018 bör sänkas med en miljard kronor per år.
Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå
Av riksdagen fastställda nivåer på utgiftstaket ändras normalt inte av andra orsaker än tekniska justeringar. Det finns emellertid inga formella hinder mot att riksdagen beslutar om en ändring av ett tidigare fastställt tak. Utan en sådan ordning skulle en ny regerings möjligheter att vidta förändringar i finanspolitiken kraftigt begränsas och finanspolitiken skulle inte heller kunna anpassas till nya, helt ändrade yttre förutsättningar (se bet. 1995/96:FiU10 s. 69). I
enlighet med detta redovisade regerings- partierna, som företrädare för oppositionen under föregående mandatperiod, förslag till alternativa nivåer på utgiftstaket som översteg den förra regeringens förslagna nivåer (se t.ex. motion 2013/14:Fi308 och bet. 2013/14:FiU1).
Den förändring av finanspolitikens inriktning som regeringen föreslår i denna proposition och avser att fortsätta genomföra under mandat- perioden, förutsätter att de fastställda nivåerna på utgiftstaket för 2015 och 2016 höjs. Regeringen anser att utgiftstakets nivå för 2015 bör uppgå till 1 160 miljarder kronor. Det innebär en finanspolitiskt motiverad höjning med 33 miljarder kronor jämfört med den av riksdagen tidigare fastställda nivån för 2015 (se tabell 5.3). Nivån på utgiftstaket för 2015 motsvarar då 28,0 procent av potentiell BNP. Jämfört med 2014 är det en ökning från 27,6 procent av potentiell BNP.
Utgiftstakets nivå för 2016 bör uppgå till 1 207 miljarder kronor, vilket är den nivå som följer av att utgiftstaket behåller samma för- hållande som för 2015 till den trendmässiga tillväxten i ekonomin som helhet, dvs. 28,0 pro- cent. Det är en finanspolitiskt motiverad höjning med 41 miljarder kronor jämfört med den av riksdagen tidigare fastställda nivån för 2016 (se tabell 5.4). Jämfört med nivån för 2015 innebär det en ökning med 47 miljarder kronor.
174
PROP . 2014/15:1
Tabell 5.4 Ursprungligt och faktiskt utgiftstak
Miljarder kronor om inget annat anges. Utfall
|
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Ursprunglig årlig |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nominell förändring av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utgiftstaket1 |
33 |
38 |
37 |
42 |
33 |
32 |
30 |
30 |
20 |
10 |
10 |
53 |
47 |
Ursprungligt beslu- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tade utgiftstak |
877 |
894 |
931 |
949 |
971 |
989 |
1 018 |
1 050 |
1 074 |
1 093 |
1 103 |
1 123 |
1 167 |
Teknisk justering2 |
0 |
0 |
6 |
13 |
10 |
2 |
4 |
4 |
|||||
Finanspolitiskt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
motiverad ändring3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
33 |
41 |
|
Slutligt fastställda |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utgiftstak |
858 |
870 |
907 |
938 |
957 |
989 |
1 024 |
1 063 |
1 084 |
1 095 |
1 107 |
1 160 |
1 207 |
Takbegränsade |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utgifter |
856 |
864 |
895 |
910 |
943 |
965 |
986 |
989 |
1 022 |
1 067 |
1 094 |
1 134 |
1 174 |
Budgeteringsmarginal |
2 |
6 |
12 |
28 |
14 |
24 |
38 |
74 |
62 |
28 |
13 |
26 |
33 |
Budgeteringsmarginal, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
procent av takbegrän- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sade utgifter |
0,3 |
0,7 |
1,3 |
3,1 |
1,4 |
2,5 |
3,9 |
7,5 |
6,0 |
2,6 |
1,2 |
2,3 |
2,8 |
Anm.: För åren
1Ursprunglig nominell förändring av utgiftstaket jämfört med föregående år vid det tillfälle utgiftstaket för det aktuella åre t fastställdes för första gången. Beloppen i första raden i tabellen avviker från förändringen mellan åren för de ursprungligt beslutade nivåerna på utgiftstaket (rad 2) eftersom fastställda nivåer regelbundet justeras av tekniska skäl. Exempelvis uppgick utgiftstaket för 2006 till 931 miljarder kronor när det ursprungligen fastställdes. Efter fastställandet justerades nivån av tekniska skäl till 907 miljarder kronor, vilket var den nivå som gällde när utgiftstaket för 2007 först fastställdes till 949 miljarder kronor, dvs. en ursprun glig ökning av utgiftstaket 2007 med 42 miljarder kronor.
2Ett ursprungligt beslutat utgiftstak justeras ofta flera gånger till följd av tekniska orsaker. De tekniska justeringarna som redovisas här är de ackumulerade tekniska justeringarna för varje år.
3Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsade effekt på d e offentliga finanserna.
Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.
5.4.2Förslag till nivå på utgiftstaket för 2017 och bedömning av utgifts- takets nivå för 2018
Regeringen lämnar i enlighet med budgetlagen ett förslag till nivå för utgiftstaket 2017 i denna proposition. För 2018 redovisar regeringen en bedömning av utgiftstakets nivå. Regeringen återkommer med en bedömning av utgiftstakets nivå för 2018 i 2015 års ekonomiska vår- proposition och avser att lämna ett förslag till nivå för 2018 i budgetpropositionen för 2016 i enlighet med budgetlagen. I tabell 5.5 redovisas utgiftstakets nivåer för
Regeringens förslag: För 2017 fastställs utgiftstaket för staten, inklusive ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget, till 1 265 miljarder kronor.
Regeringens bedömning: För 2018 bör utgiftstaket för staten, inklusive ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget, uppgå till 1 322 miljarder kronor.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Utgiftstakets nivå är ett uttryck för regeringens syn på hur det offentliga åtagandet mätt i utgiftstermer ska utvecklas och är på sikt avgörande för det totala skatteuttaget. Att bestämma utgiftstakets nivå är ett politiskt beslut. Olika politiska majoriteter kommer att ha olika motiv till vilken nivå på de offentliga utgifterna som är önskvärd och skatteuttaget som ska finansiera dessa. Det går därför inte att reducera ett beslut om nivån på utgiftstaket till en beräkning enligt en i förväg bestämd formel.
I enlighet med regeringens förslag att av finanspolitiska skäl höja nivåerna på utgiftstaket för 2015 och 2016 föreslås en nivå på utgiftstaket 2017 som är högre än den bedömda nivån i 2014 års ekonomiska vårproposition. Skillnaden upp- går till 51 miljarder kronor, varav
175
PROP. 2014/15:1
Förslaget innebär att nivån på utgiftstaket för 2017 ökar med 58 miljarder kronor i förhållande till 2016, medan bedömningen för 2018 innebär en ökning med 57 miljarder kronor jämfört med 2017. Nedan följer en motivering av nivåerna för 2017 och 2018 med utgångspunkt i de bestämningsfaktorer som redovisas i skrivelsen Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79).
Utgiftstaket och de totala offentliga utgifternas förhållande till BNP
Regeringen anser att utgiftstakets nivåer under mandatperioden bör fastställas så att de storleksmässigt behåller samma förhållande till den trendmässiga tillväxten i ekonomin. Förslaget till utgiftstakets nivå för 2017 och bedömningen av nivån för 2018 uppgår därför till 28,0 procent av potentiell BNP, i likhet med 2015 och 2016 (se diagram 5.1).
Diagram 5.1 Utgiftstakets nivå
Procent av BNP
36 |
|
|
35 |
Procent av potentiell BNP |
|
34 |
||
|
||
33 |
|
|
32 |
|
|
31 |
|
|
30 |
|
|
29 |
|
|
28 |
|
|
27 |
|
|
26 |
|
|
|
97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 |
Anm.: För att uppnå jämförbarhet över tiden har utgiftstak och takbegränsade utgifter rensats från skillnader över tiden med avseende på tekniska justeringar.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Om utgiftstaket fastställs på en nivå som innebär en oförändrad andel av ekonomins trendmässiga tillväxt, medger det att de faktiska takbegränsade utgifterna kan utvecklas i ungefär samma takt. Så länge omslutningen i kommunsektorns finanser förblir ungefär oförändrad i förhållande till BNP medger utgiftstakets nivåer därmed förut- sättningar för att de offentliga utgifterna ska växa i ungefär samma takt som BNP. Över tiden är det ungefär samma utveckling som kan förväntas av de offentliga skatteinkomsterna vid oförändrade regler.
Tabell 5.5 Utgiftstak
Miljarder kronor om inget annat anges
|
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
Av riksdagen beslutade |
|
|
|
1 2141 |
1 2541 |
nivåer på utgiftstaket |
1 107 |
1 127 |
1 167 |
||
Regeringens förslag till |
|
|
|
|
|
nivåer på utgiftstaket |
|
1 160 |
1 207 |
1 265 |
1 3222 |
Skillnad mot beslutade |
|
|
|
513 |
683 |
nivåer |
|
33 |
40 |
||
Årlig förändring av |
|
|
|
|
|
utgiftstaket |
10 |
53 |
47 |
58 |
57 |
Utgiftstak, |
|
|
|
|
|
procent av BNP |
28,3 |
28,3 |
28,0 |
28,1 |
28,1 |
Utgiftstak, procent av |
|
|
|
|
|
potentiell BNP |
27,6 |
28,0 |
28,0 |
28,0 |
28,0 |
Utgiftstak, fasta priser4 |
1 093 |
1 126 |
1 148 |
1 177 |
1 201 |
Takbegränsade utgifter |
1 094 |
1 134 |
1 174 |
1 214 |
1 244 |
Takbegränsade utgifter, |
|
|
|
|
|
procent av BNP |
28,0 |
27,7 |
27,3 |
26,9 |
26,4 |
Takbegränsade utgifter, |
|
|
|
|
|
fasta priser4 |
1 080 |
1 100 |
1 116 |
1 129 |
1 130 |
Budgeteringsmarginal |
13 |
26 |
33 |
51 |
78 |
|
|
|
|
|
|
Budgeteringsmarginal, |
|
|
|
|
|
procent av |
|
|
|
|
|
takbegränsade utgifter |
1,2 |
2,3 |
2,8 |
4,2 |
6,2 |
Budgeteringsmarginal, |
|
|
|
|
|
procent av BNP |
0,3 |
0,6 |
0,8 |
1,1 |
1,6 |
|
|
|
|
|
|
Finansiellt sparande |
|
|
|
|
|
offentlig sektor, procent |
|
|
|
|
|
av BNP |
0,0 |
0,5 |
|||
|
|
|
|
|
|
Strukturellt sparande |
|
|
|
|
|
offentlig sektor, procent |
|
|
|
|
|
av BNP |
0,0 |
0,0 |
0,5 |
||
|
|
|
|
|
|
Offentliga sektorns |
|
|
|
|
|
utgifter, procent av |
|
|
|
|
|
BNP |
50,3 |
49,7 |
49,2 |
49,1 |
48,6 |
1Regeringens bedömning av utgiftstakets nivå för 2017 och 2018 i 2014 års ekonomiska vårproposition.
2Regeringens bedömning av utgiftstakets nivå 2018 i denna proposition.
3Skillnad mot de bedömda nivåerna för 2017 och 2018 i 2014 års ekonomiska vårproposition.
4Beräkningen i fasta priser är utförd med en schabloniserad metod. När det gäller de takbegränsade utgifterna är utgifter motsvarande andelen trans - fereringsanslag (känsliga för förändringar i volymer och makroekonomiska förut - sättningar) deflaterade med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter, utgifter motsvarande andelen förvaltningsanslag (pris- och löneomräknade
anslag) är deflaterade med implicitprisindex för statliga konsumtionsutgifter och utgifter motsvarande andelen anslag som inte är indexerade är deflaterade med deflatorn för BNP. Samma metod har använts för beräkningen av utgiftstaket i fasta priser (med undantag för att 1 procent av de takbegränsade utgifterna, motsvarande riktlinjen för budgeteringsmarginalens storlek för innevarande år, har behandlats som transfereringsanslag).
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Relationen till överskottsmålet
I budgetpropositionen för 2017 bör det för 2017 lämnas ett obudgeterat utrymme under utgifts- taket motsvarande minst 19 miljarder kronor. De takbegränsade utgifterna för 2017 bör
176
därmed inte uppgå till mer än ca 1 246 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2017. Utgifts- takets nivå för 2017 medger därmed drygt 30 miljarder kronor i högre takbegränsade utgifter jämfört med regeringens prognos för de takbegränsade utgifterna 2017 i denna proposition. På samma sätt medger utgiftstakets nivå att de takbegränsade utgifterna för 2018 maximalt bör bli knappt 60 miljarder kronor högre fram t.o.m. budgetpropositionen för 2018. I procent av BNP motsvarar den möjliga ökningen av de takbegränsade utgifterna ca 0,7 för 2017 och ca 1,3 för 2018.
Det finns flera möjliga anledningar till att nivån på de takbegränsade utgifterna 2017 och 2018 kan komma att bli högre (och budget- eringsmarginalen i motsvarande utsträckning mindre) än enligt den aktuella bedömningen, så som makroekonomiska förändringar (t.ex. högre inflation), oförutsedda volymökningar i transfereringssystemen eller beslut om reformer.
Om budgeteringsmarginalen tas i anspråk försämras normalt det strukturella sparandet om de högre utgifterna följer av nya reformer eller oförutsedda volymökningar i de statliga transfereringssystemen. Om budgeterings- marginalen delvis tas i anspråk för utgifts- ökningar till följd av makroekonomiska för- ändringar är detta ofta inte ett problem i förhållande till överskottsmålet. Det beror på att överskottsmålet är formulerat på ett sätt som normalt tillåter att utgiftsökningar som följer av de automatiska stabilisatorerna, främst utgifter för arbetslöshetsersättningen, normalt försvagar den offentliga sektorns finansiella sparande vid en försvagning av konjunkturen. Vidare är de takbegränsade utgifterna i hög grad beroende av pris- och löneutvecklingen i ekonomin som helhet och de kan därför bli högre om konjunkturutvecklingen blir bättre än väntat. Automatiska utgiftsökningar av detta slag kan därmed ta en del av utrymmet under utgiftstaket i anspråk. Det behöver emellertid inte leda till en konflikt med överskottsmålet eftersom även den offentliga sektorns inkomster tenderar att bli högre när den ekonomiska utvecklingen blir bättre än väntat.
Utgiftstaket bör inte betraktas som ett utgiftsmål. Att det finns utrymme under utgiftstaket betyder inte i sig att det finns ett utrymme för reformer som ökar de tak- begränsade utgifterna. Genomförandet av reformer på utgiftssidan kan ske först efter
PROP. 2014/15:1
avstämning mot överskottsmålet och den höjning av skatteuttaget som kan komma att krävas.
Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna och budgeteringsmarginalens storlek
I den aktuella prognosen ökar de takbegränsade utgifterna med i genomsnitt 3,3 procent per år
Trots att de takbegränsade utgifterna ökar relativt snabbt historiskt sett, ökar budgeterings- marginalen också relativt snabbt och uppgår för 2017 och 2018 till 4,2 respektive 6,2 procent av de takbegränsade utgifterna. Det är ett större ut- rymme än den säkerhetsmarginal som regeringen normalt vill upprätthålla till utgiftstaket. Om storleken på budgeteringsmarginalen vid fastställandet av utgiftstaket motsvarar den minsta storleken som av osäkerhetsskäl bör upprätthållas, kan detta begränsa möjligheterna att genomföra prioriterade reformer på utgifts- sidan under mandatperioden. Om det under de kommande åren successivt bedöms uppstå ett budgetutrymme är det rimligt att det kan utnyttjas för reformer på utgiftssidan. Hur stort det potentiella utrymmet för reformer på utgiftssidan slutligen blir begränsas bl.a. av hur stor del av budgeteringsmarginalen som under de kommande åren eventuellt tas i anspråk av andra typer av utgiftsökningar, t.ex. till följd av oförutsedda ökningar av volymer i de rättighets- baserade transfereringssystemen.
Om hela utrymmet som kan tas i anspråk under utgiftstaket t.o.m. budgetpropositionen för 2018, dvs. knappt 60 miljarder kronor, utnyttjas för högre utgifter, skulle det ge en genomsnittlig årlig ökningstakt för de tak- begränsade utgifterna på ca 4,8 procent per år
177
PROP. 2014/15:1
Utvecklingen av utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna i fasta priser
De takbegränsade utgifterna omräknade till fasta priser visar förändringen över tiden av storleken på volymen i staten och ålderspensionssystemet, t.ex. antalet kvadratmeter kontorsyta, antalet årsarbetskrafter och antalet personer med ersättning från olika transfereringssystem.
Uttryckt i fasta priser ökar de takbegränsade utgifterna med sammanlagt 50 miljarder kronor
Ökningen av de takbegränsade utgifterna i fasta priser på ca 50 miljarder kronor
Utgiftstakets nivå ökar med knappt 110 miljarder kronor i fasta priser under samma period. Det motsvarar ca 10 procent av nivån i fasta priser 2014, vilket betyder att utgiftstaket medger en volymmässig ökning av staten och ålderspensionssystemet med ca 10 procent under mandatperioden.
5.5Uppföljning av god ekonomisk hushållning och det kommunala balanskravet
Överskottsmålet för de offentliga finanserna inkluderar även det finansiella sparandet i kommunsektorn, dvs. i kommuner och lands- ting. Det finns dock inget uttalat mål för kommunsektorns finansiella sparande.
Överskottsmålet är uttryckt i termer av finansiellt sparande som det definieras i nationalräkenskaperna. För kommuner och landsting är emellertid det ekonomiska resultatet och inte det finansiella sparandet avgörande för
huruvida de uppfyller kommunallagens (1991:900) krav på en balanserad budget. Enligt detta krav ska kommuner och landsting upprätta en budget så att intäkterna överstiger kostnaderna. Endast om synnerliga skäl föreligger, får avvikelser göras från balanskravet. Detta krav anger den lägsta godtagbara resultatnivån på kort sikt.
Mellan den kommunala redovisningen och nationalräkenskaperna förekommer redovis- ningsmässiga skillnader som kan uppgå till flera miljarder kronor enskilda år (se diagram 5.2). Skillnaderna beror på att den kommunala redovisningen bygger på samma utgångspunkter som redovisningen inom näringslivet. Detta innebär att om t.ex. investeringsutgifterna ökar kraftigt mellan två år får det omedelbart genomslag på det finansiella sparandet, medan resultatet endast påverkas av investeringarnas avskrivningskostnader.88
Diagram 5.2 Kommunsektorns resultat och finansiella sparande
Miljarder kronor. Utfall för
25
|
Finansiellt sparande |
|
Resultat |
|
|
20
15
10
5
0
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting ha en långsiktigt god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Sedan 2005 ska kommuner och landsting bl.a. fastställa de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Sedan 2013 ska kommuner och landsting dessutom besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Ett vanligt förekommande mål i kommunerna och landstingen är ett resultat som motsvarar
88 Se vidare fördjupningsrutan Skillnaden mellan det ekonomiska resultatet och det finansiella sparandet.
178
2 procent av intäkterna från skatter och generella statsbidrag. Kommunernas och landstingens års- redovisning ska vidare innehålla en bedömning av om balanskravet har uppfyllts. Den ska också innehålla en utvärdering av om kravet på god ekonomisk hushållning har uppnåtts.
5.5.1Positivt resultat 2013
Kommunsektorns resultat före extraordinära poster uppgick till 13 miljarder kronor 2013 (se tabell 10.7). Kommunerna redovisade ett positivt resultat om 15 miljarder kronor, medan landstingen redovisade ett negativt resultat om 2 miljarder kronor.
Jämfört med 2012 blev kommunsektorns resultat före extraordinära poster för 2013 nästan 6 miljarder kronor lägre. Kommunerna redo- visade ett något högre resultat, medan lands- tingen redovisade ett resultat som var nästan 7 miljarder kronor lägre. Försämringen för landstingen berodde på tillfälliga effekter till följd av sänkt diskonteringsränta för beräkning av pensionskulden.
Årets resultat för kommunsektorn, som inkluderar extraordinära poster, uppgick 2013 till 22 miljarder kronor. Skillnaden jämfört med resultatet före extraordinära poster uppgår till 9 miljarder kronor, vilket i huvudsak beror på att en kommun har sålt ett kommunalt bolag och redovisat en extraordinär intäkt på ca 9 miljarder kronor.
Resultatet för 2013 torde för kommunsektorn som helhet motsvara de riktlinjer som kommuner och landsting har fastställt för god ekonomisk hushållning.
Sedan balanskravet infördes 2000 har andelen kommuner som redovisat ett nollresultat eller ett överskott varierat mellan som lägst 61 pro- cent 2003 och som högst 97 procent 2006. För landstingen har motsvarande andel varierat mellan som lägst 15 procent 2011 och som högst 90 procent 2006, 2007 och 2010.
5.5.2Positiva resultat framöver
Kommunsektorns finanser bedöms vara stabila under prognosperioden
PROP. 2014/15:1
inkomsterna utvecklas relativt svagt, samtidigt som kommunsektorn inte får någon åter- betalning från AFA Försäkring till skillnad från de närmast föregående åren. Även resultatet bedöms bli lägre än föregående år och uppgå till 12 miljarder kronor 2014. Från och med 2015 ökar sedan skatteinkomsterna i en snabbare takt på grund av den starkare tillväxten i ekonomin och detta ger utrymme att förbättra kommun- sektorns finanser. Även statsbidragen ökar på grund av nya satsningar i denna proposition.
Resultatet beräknas uppgå till mellan 15 och 17 miljarder kronor årligen under
5.6Sverige uppfyller stabilitets- och tillväxtpaktens krav
Utöver det nationella budgetpolitiska ramverket är Sverige som medlem i EU även bundet av reglerna inom stabilitets- och tillväxtpakten. Dessa regler utgör en övergripande ram som det svenska regelverket måste hålla sig inom.
Sverige klarar med god marginal de två över- gripande gränsvärden som anges inom stabilitets- och tillväxtpakten. Dessa gränsvärden säger att underskottet i de offentliga finanserna inte får vara större än tre procent av BNP och att den offentliga skulden inte ska överstiga 60 procent av BNP.
Den förebyggande delen av stabilitets- och tillväxtpakten ska motverka att medlemsstaterna bygger upp alltför stora underskott i sina offent- liga finanser. Varje medlemsstat har ett medel- fristigt budgetmål
till referensvärdet för |
budgetunderskott på |
3 procent av BNP. |
Sveriges medelfristiga |
179
PROP. 2014/15:1
budgetmål är i detta sammanhang
Tabell 5.6 Bedömningsfaktorer för utgiftskriteriet i stabilitets- och tillväxtpakten
Procent av BNP respektive årlig procentuell förändring
|
2013 |
2014 |
2015 |
Strukturellt sparande, |
|
|
|
procent av BNP1 |
0,1 |
||
Medelfristigt budgetmål |
|
|
|
(MTO) |
|||
|
|
|
|
Utgiftskriteriet; primära |
|
|
|
offentliga utgifter, real årlig |
3,1 |
1,6 |
0,8 |
procentuell förändring2 |
|||
Referensvärde: potentiell |
|
|
|
1,9 |
1,9 |
1,9 |
1Enligt Europeiska kommissionen, maj 2014.
2Baserat på regeringens prognos av utgifter och Europeiska kommissionens deflator, enligt nuvarande beräkningar.
Källor: Europeiska kommissionen och egna beräkningar.
Enligt Europeiska kommissionens senaste be- dömning från maj 2014 är Sveriges strukturella sparande endast marginellt högre än Sveriges MTO 2014 (se tabell 5.6). Kommissionen redovisar sin bedömning av om Sverige kommer klara sitt MTO 2015 under hösten 2014.
I bedömningen av finanspolitikens ut- formning måste hänsyn även tas till det s.k. utgiftskriteriet (expenditure benchmark) som infördes i stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del i december 2011. Utgifts- kriteriet innebär att den reala ökningen av de primära offentliga utgifterna, justerat för diskretionära skatteförändringar, ska vara lägre än ett referensvärde för den reala potentiella
utgiftskriteriet under innevarande år är en bindande restriktion eller inte.
I och med att kommissionen bedömde att Sverige överträffade sitt MTO 2013 var utgifts- kriteriet inte bindande detta år.89 Även om de reala utgifterna enligt utgiftskriteriets speci- fikation ökade snabbare än referensvärdet för potentiell BNP 2013 (se tabell 5.6), var detta således förenligt med reglerna i stabilitets- och tillväxtpakten.90
Kommissionen bedömde i november 2013 och februari 2014 att det strukturella sparandet i Sverige motsvarade
Stabilitets- och tillväxtpaktens korrigerande del, underskottsförfarandet, syftar till att rätta till alltför stora skulder och underskott i de offentliga finanserna. För närvarande befinner sig 11 av EU:s 28 medlemsländer i den korrigerande delen av stabilitets- och tillväxt- pakten. Sverige och Estland är de enda EU- länderna som aldrig varit föremål för under- skottsförfarandet.
89Utgiftskriteret kan dock vara bindande för ett medlemsland som över- träffar sitt medelfristiga budgetmål, om betydande oväntade inkomster används för utgiftsökningar och detta bedöms äventyra landets medel- fristiga budgetmål.
90Se Specifications on the implementation of the Stability and Growth Pact and guidelines on the format and content of stability and convergence programmes, 3 september 2012.
180
5.7Finanspolitiken är långsiktigt hållbar
För att företag, medborgare och de finansiella marknaderna ska ha förtroende för finans- politiken måste den vara hållbar på lång sikt. En hållbar finanspolitik är en förutsättning för att möta både framtida lågkonjunkturer och de ökade utgifter som följer av den demografiska utvecklingen eller andra kostnadsökande trender. De senaste årens utveckling i flera av euroländerna visar hur stora de samhällseko- nomiska kostnaderna kan bli när förtroendet för finanspolitiken sviktar. Ett bristande
Förtroendet för finanspolitiken kan mätas på olika sätt. Ett vanligt mått är att jämföra ett lands upplåningskostnader, den långa räntan och risk- premien, som för Sverige i dag ligger på historiskt sett låga nivåer. Den tioåriga svenska statslåneräntan låg 2013 relativt nära den tyska (se tabell 5.7). Även den konsoliderade brutto- skulden ligger på en i internationell jämförelse mycket låg nivå och förväntas fortsätta minska framöver (se tabell 5.7 och diagram 9.9). Den finansiella nettoställningen är positiv. Dessa indikatorer tyder således på att förtroendet för den svenska finanspolitiken är högt.
Tabell 5.7 Finanspolitiska nyckeltal
Procent av BNP respektive procent
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
Konsoliderad |
|
|
|
|
|
|
bruttoskuld |
38,6 |
40,2 |
39,5 |
38,0 |
36,3 |
34,1 |
|
|
|
|
|
|
|
Finansiell |
|
|
|
|
|
|
nettoställning |
25,3 |
21,7 |
19,6 |
18,4 |
17,6 |
17,4 |
Tioårig statslåneränta |
2,1 |
2,01 |
|
|
|
|
Räntedifferens mot |
|
|
|
|
|
|
Tyskland, |
|
|
|
|
|
|
statsobl. |
0,5 |
0,51 |
|
|
|
|
1 Avser utfall för månaderna
Källor: Statistiska centralbyrån, Ecowin och egna beräkningar.
Regeringen och ett antal andra granskare av svensk ekonomi gör även bedömningar av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet med hjälp av ekonomiska modeller. Syftet med dessa håll- barhetsbedömningar är att i god tid fånga upp tecken på om finanspolitiken kommer att behövas läggas om, så att åtgärder för att säker- ställa hållbarheten och upprätthålla förtroendet för finanspolitiken kan vidtas i god tid.
PROP. 2014/15:1
Finanspolitikens långsiktiga hållbarhet mäts ofta med hjälp av de s.k. S1- och S2- indikatorerna. S1 visar hur mycket budgeten behöver förstärkas eller försvagas för att den offentliga skulden ska motsvara en viss andel av BNP vid en given tidpunkt, i denna proposition vad som 2015 krävs för att den offentliga skulden ska motsvara 60 procent av BNP 2030. S2 visar hur mycket budgeten behöver förstärkas eller försvagas 2015 för att de offentliga finanserna ska gå jämnt ut över en oändlig tids- horisont. Ett negativt värde på dessa indikatorer innebär att en permanent budgetförsvagning är möjlig utan att finanspolitiken blir ohållbar, medan ett positivt indikatorvärde pekar på att en permanent budgetförstärkning är nödvändig.
I de ekonomiska vårpropositionerna presen- teras en mer utförlig analys av
Tabell 5.8 Indikatorer på finanspolitikens långsiktiga hållbarhet
Procent av BNP
|
S1 |
S2 |
2014 års ekonomiska vårproposition |
||
Budgetpropositionen för 2015 |
||
Källa: Egna beräkningar. |
|
|
De båda
181
PROP. 2014/15:1
finanspolitiken är ohållbar och måste läggas om är större.
5.8Finanspolitikens övergripande inriktning
Såväl det faktiska finansiella sparandet som det strukturella sparandet har försämrats de senaste åren. De offentliga finanserna förväntas fortsatt visa underskott 2015. Sparandet har tydligt underskridit överskottsmålet under de senaste åren.
När finanskrisen inleddes 2008 var det finansiella sparandet högt. I detta läge var en aktiv finanspolitik väl avvägd för att dämpa finanskrisens effekter på tillväxten och arbets- lösheten. Att genomföra stora permanenta skattesänkningar i stabiliseringspolitiskt syfte var emellertid inte väl avvägt. Till exempel har Finanspolitiska rådet framhållit att den förra regeringen i större utsträckning borde ha använt temporära insatser för att möta konjunktur- nedgången.91 Den förra regeringen genomförde därtill omfattande ofinansierade reformer under de senaste åren, trots att konjunkturläget hade förbättrats. Underskotten har därför vuxit och förväntas i år uppgå till ca 90 miljarder kronor.
Att många av de åtgärder som vidtogs av den förra regeringen var permanenta har inneburit att sparandet inte återvänt till den tidigare nivån, trots att konjunkturläget har förbättrats. Det strukturella sparandet har i stället försämrats med omkring 2 procentenheter mellan 2006 och 2014. Detta beror främst på att den förra regeringen sänkte skatterna med sammantaget ca 130 miljarder kronor. Trots konjunkturuppgång och försämrade statsfinanser fortsatte den förra regeringen att genomföra ofinansierade skatte- sänkningar. Även om det finansiella sparandet stärks över prognosperioden förväntas det ligga under den målsatta nivån även när resurs- utnyttjandet bedöms vara i balans 2017 och 2018.
Respekt för de budgetpolitiska målen är avgörande för de offentliga finansernas lång- siktiga hållbarhet. Att regeringen i denna
91 Finanspolitiska rådet, Svensk finanspolitik 2010, s. 45.
proposition, i enlighet med budgetlagen, redogör för riksdagen att en tydlig avvikelse från över- skottsmålet föreligger och hur denna avses hanteras är en del i att återupprätta respekten för överskottsmålet.
I vilken takt som avvikelsen från överskotts- målet ska korrigeras bör i enlighet med det finanspolitiska ramverket baseras på en samlad bedömning utifrån
Regeringens samlade bedömning är att ut- rymmet för ofinansierade reformer är obefintligt och att de reformer som föreslås i denna proposition bör vara finansierade fullt ut. Detta innebär att såväl det finansiella som det strukturella sparandet stärks mellan 2014 och 2015.
I denna proposition föreslås och aviseras reformer om ca 25 miljarder kronor 2015 som till följd av infasning uppgår till ca 35 miljarder kronor per år fr.o.m. 2016. Reformerna är fullt finansierade.
Ett av de stora problemen de senaste åren har varit att finanspolitiken styrts av osäkra prog- noser om ett högt sparande långt fram i tiden. Dessa prognoser har inte realiserats och underskotten har i stället ökat. Det är därför viktigt att fokusera på det regeringen främst styr över, budgeten för det närmaste året.
För att det finansiella sparandet ska nå 1 procent av BNP avser regeringen även fort- sättningsvis bedriva en politik som leder till att det strukturella sparandet stärks samtidigt som stabiliseringspolitisk hänsyn tas. Det strukturella sparandet ligger i utgångsläget långt under 1 procent och bör föras mot 1 procent i en väl avvägd takt som värnar samhällsekonomisk balans. I nuläget krävs att det strukturella sparandet stärks med 74 miljarder kronor för att det ska nå 1 procent under mandatperioden. Eftersom resursutnyttjandet har varit lågt under en lång tid och utsikterna om en fortsatt återhämtning är mycket osäkra är det viktigt att finanspolitiken inte försvårar återgången till fullt resursutnyttjande. Det bedöms därför inte vara lämpligt att genomföra de ytterligare åtstram-
182
PROP. 2014/15:1
ningar som skulle krävas för att nå 1 procents sparande under mandatperioden. Överskotts- målet bedöms inte nås under innevarande mandatperiod. Det bedöms ta ytterligare något år. Eftersom den offentliga skuldsättningen är förhållandevis låg kan sparandet återföras till 1 procent i en takt som tar stabiliseringspolitisk hänsyn utan att hållbarheten i de offentliga finanserna äventyras. Om en allvarlig störning drabbar ekonomin riskerar återgången till 1 procent att förskjutas ytterligare framåt i tiden.
183
6
Skattefrågor
PROP. 2014/15:1
6 Skattefrågor
Sammanfattning
–Jobbskatteavdraget trappas av för höga inkomster.
–Skatten för pensionärer sänks så att pensionärer inte beskattas högre än löntagare yngre än 65 år för inkomster upp till ca 120 000 kronor per år. Skatten sänks också för pensionärer med inkomster upp till ca 240 000 kronor per år.
–Uppräkningen av den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt begränsas för 2015.
–Avdragsrätten för privat pensionssparande begränsas till 1 800 kronor per år. Avdrags- rätten bör slopas helt fr.o.m. den 1 januari 2016.
–En skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el införs.
–
–Taket för
–Fakturamodellen för husavdraget bör förbättras.
–Skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet bör avskaffas fr.o.m. 2016.
–Nedsättningen av socialavgifterna för unga slopas. Under 2015 ska nedsättningen övergångsvis vara halverad.
–Särskild löneskatt införs för äldre.
–Avdragsrätten för förvaltningsutgifter i inkomstslaget kapital slopas.
–De s.k. lättnadsreglerna för oäkta bostads- företag förlängs inte när de löper ut vid utgången av 2015.
–Reglerna för beskattning av utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i fåmansföretag
–En utredning bör tillsättas för att under- söka hur större infrastrukturprojekt kan finansieras genom uttag av en särskild skatt eller avgift.
–En utredning bör tillsättas för att se över förutsättningarna för och utformningen av en förändrad beskattning av den finansiella sektorn.
–En utredning bör tillsättas för att se över förekomsten av paketering av fastigheter som ett verktyg för skatteplanering.
–Förekomsten av skatteplanering i välfärds- sektorn bör kartläggas och analyseras.
–Energiskatten på vissa biodrivmedel höjs och taket för skattebefrielse på HVO (hydrerade vegetabiliska och animaliska oljor och fetter) slopas.
–Fordonsskatten höjs för flertalet lätta fordon.
–Skatten på bekämpningsmedel, naturgrus och på avfall som deponeras höjs.
–Skatten på termisk effekt i kärnkrafts- reaktorer höjs.
–Beskattningen av bränsle som förbrukas i flyg eller fartyg bör
187
PROP. 2014/15:1
–Koldioxidskatten på dieselbränsle som används i skogsmaskiner för avverkning av skog som skadades av skogsbranden under
–Energiskatten på dieselbränsle bör höjas och befrielsen från energiskatt på biodrivmedel som ersätter fossilt diesel- bränsle minskas med motsvarande belopp fr.o.m. den 1 juli 2015. Åtgärden bör åtföljas av sänkningar av fordonsskatten för dieseldrivna lätta fordon.
–Koldioxidskatten för uppvärmnings- bränslen i vissa sektorer bör höjas fr.o.m. den 1 januari 2016.
–Det bör utredas hur ett s.k. bonus/malus- system för lätta fordon kan utformas. Vid ett sådant system premieras miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid vid inköpstillfället genom en bonus och fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid får högre skatt (malus).
–En utredning bör tillsättas för att utreda hur en avståndsbaserad vägslitageskatt för tunga fordon kan utformas.
–En utredning bör tillsättas för att utreda hur en skatt på flygresor kan utformas.
–En skatt på fluorerade växthusgaser bör utredas.
–En skatt på handelsgödsel bör införas den 1 januari 2016.
–Skatten på tobak höjs med 6 procent för cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak och tuggtobak och med 12 procent för snus.
–Skatten på öl, vin, andra jästa drycker samt mellanklassprodukter höjs med 9 procent och skatten på sprit höjs med 1 procent.
–Beskattning av viss privatinförsel av cigaretter införs.
–Utländska bilar ska omfattas av skatt- skyldighet för trängselskatt.
–Ett undantag från trängselskatten bör införas i Backaområdet i Göteborg.
–Möjligheten till gruppregistering till mer- värdesskatt för företag inom den finansiella sektorn och i inkomstskatterättsliga kommissionärsförhållanden behålls.
–Mervärdesskattereglerna för dentaltekniska produkter och tjänster
–Beloppsgränsen för att använda en s.k.
förenklad faktura i mervärdeskatte- sammanhang höjs från 2 000 kronor till 4 000 kronor.
–Försenings- och kontrollavgifterna i skatte- förfarandet bör höjas fr.o.m. 2016.
Regeringen redovisar i följande avsnitt ett antal åtgärder på skatte- och avgiftsområdet med effekter för budgetåret 2015 och framåt. Åtgärderna presenteras med en indelning i ett antal huvudgrupper. De olika huvudgrupperna är:
–skatt på arbetsinkomster (skatter på förvärvsinkomster och socialavgifter m.m.; avsnitt
–skatt på kapitalägande (kapital- och egen- domsskatter; avsnitt
–skatt på kapitalanvändning (företagsskatter; avsnitt
–skatt på konsumtion m.m. (energi- och miljöskatter, övriga punktskatter och mer- värdesskatt; avsnitt
Efter bedömningar och redovisningar av åtgärder mot skattefusk, åtgärder för stärkt rättssäkerhet i skatteförfarandet och det internationella arbetet för att motverka skattefusk (avsnitt 6.46– 6.48) sammanfattas de offentligfinansiella effekterna av de skatte- och avgiftsförslag som lämnas eller aviseras i denna proposition (avsnitt 6.49).
Avsnittet avslutas med en författnings- kommentar till lagförslagen (avsnitt 6.50).
Beredning av förslagen
För de ärenden där förslag lämnas finns lag- förslag i avsnitt 3. Beredningen av de olika frågorna inklusive granskning av Lagrådet redovisas i respektive delavsnitt.
188
PROP. 2014/15:1
Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattningen
år, kommer jobbskatteavdraget att motsvara inkomstskatten.
Om arbetsinkomsten överstiger 40 400 men
6.1Avtrappat jobbskatteavdrag för inte 130 500 kronor per år är underlaget för
höga inkomster
6.1.1Ärendet och dess beredning
Inom Finansdepartementet har promemorian Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen för 2015 tagits fram (dnr Fi2014/3347). En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 4, avsnitt 1. Promemorian har remitterats och innehåller bl.a. förslag om avtrappning av jobbskatteavdraget. Promemorians lagförslag i denna del finns i bilaga 4, avsnitt 2. En förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 4, avsnitt 3. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2014/3347).
I detta avsnitt behandlas denna del av promemorians förslag.
Lagrådet
Enligt regeringens mening är förslaget som behandlas i detta avsnitt av det slaget att Lagrådets synpunkter borde ha inhämtats. På grund av den korta tid som stått till förfogande för att ta fram och remissbehandla förslaget har detta inte varit möjligt. Regeringen utgår från att Lagrådets synpunkter kommer att inhämtas på lagförslaget under riksdagsbehandlingen.
6.1.2Gällande rätt
jobbskatteavdraget 40 404 kronor, med tillägg för 33,2 procent av den del av arbetsinkomsten som överstiger detta belopp, minskat med grundavdraget. Detta underlag multiplicerat med skattesatsen för kommunal inkomstskatt ger jobbskatteavdraget.
För arbetsinkomster som överstiger 130 500 men inte 358 700 kronor är underlaget för jobbskatteavdraget 70 329 kronor, med tillägg för 11,1 procent av den del av arbetsinkomsten som överstiger 130 536 kronor, minskat med grundavdraget. Detta underlag multiplicerat med skattesatsen för kommunal inkomstskatt ger jobbskatteavdraget.
För arbetsinkomster som överstiger 358 700 kronor är jobbskatteavdraget skillnaden mellan 95 682 kronor och grundavdraget, multi- plicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt.
Beräkningen av jobbskatteavdraget för dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år illustreras i tabell 6.1.
Tabell 6.1 Beräkning av jobbskatteavdraget för personer som inte har fyllt 65 år
Arbetsinkomst |
Jobbskatteavdrag |
||
|
|||
|
|
|
|
0,91 |
(0,91 |
||
|
|
|
|
2,94 |
(1,584 |
||
|
|
|
|
8,08 |
PBB– |
(2,155 |
Anm.: PBB = Prisbasbelopp, AI = Arbetsinkomst, GA = Grundavdrag, KI = Skattesatsen för kommunal inkomstskatt.
Jobbskatteavdraget infördes den 1 januari 2007 och har sedan dess förstärkts fyra gånger – senast den 1 januari 2014. Jobbskatteavdraget är en skattereduktion för arbetsinkomster. Bestämmelserna om jobbskatteavdraget finns i 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år beräknas jobbskatteavdraget på följande sätt för beskattningsåret 2014.
På arbetsinkomster – vilka även omfattar inkomster av aktiv näringsverksamhet – upp t.o.m. 40 400 kronor per år är jobbskatteavdraget skillnaden mellan arbetsinkomsterna och grund- avdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt. Detta innebär att om en persons förvärvsinkomster uteslutande består av arbetsinkomster om högst 40 500 kronor per
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är jobbskatteavdraget högre. Jobb- skatteavdraget för denna grupp beräknas på följande sätt för beskattningsåret 2014. På ar- betsinkomster upp t.o.m. 100 000 kronor är jobbskatteavdraget 20 procent av arbetsin- komsterna. För arbetsinkomster som överstiger
100 000 men |
inte 300 000 |
kronor |
är |
jobb- |
||
skatteavdraget |
15 000 |
kronor med |
tillägg av |
|||
5 procent |
av |
arbetsinkomsterna. För |
arbets- |
|||
inkomster |
därutöver |
är |
jobbskatteavdraget |
30 000 kronor. I tabell 6.2 visas hur jobbskatte- avdraget beräknas för dem som vid beskattnings- årets ingång har fyllt 65 år.
189
PROP. 2014/15:1
Tabell 6.2 Beräkning av jobbskatteavdraget för personer som har fyllt 65 år
Arbetsinkomst (kr) |
Jobbskatteavdrag |
||
|
0,2*AI |
||
|
|
|
|
100 |
15 |
000+0,05*AI |
|
|
|
|
|
300 |
000– |
30 |
000 |
Anm.: kr = kronor, AI = Arbetsinkomst.
6.1.3Jobbskatteavdraget trappas av för höga inkomster
Regeringens förslag: Jobbskatteavdraget trappas av för dem som vid årets ingång inte har fyllt 65 år och som har arbetsinkomster som överstiger 13,48 prisbasbelopp per år, vilket för 2015 motsvarar en arbetsinkomst på ca 50 000 kronor eller mer per månad. Avtrapp- ningstakten ska vara 3 procent.
För dem som vid årets ingång har fyllt 65 år trappas jobbskatteavdraget av för arbets- inkomster som överstiger 600 000 kronor per år med en avtrappningstakt på 3 procent.
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2015.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- instanser som har yttrat sig har inget att erinra mot förslaget. Företagarna, Näringslivets regel- nämnd (NNR), Sveriges akademikers central- organisation (SACO), Svensk Industriförening (Sinf) och Näringslivets skattedelegation (NSD), vars remissyttrande Svenskt Näringsliv hänvisar till, avstyrker förslaget. SACO framhåller att förslaget minskar utbildningspremien för en akademisk examen. Även Företagarna, NSD,
Arbetsgivarverket och Tjänstemännens central- organisation (TCO) anser att förslaget försämrar incitamenten för utbildning. NNR, NSD och Sinf anser att förslaget försämrar arbetsutbudet och Sveriges konkurrenskraft. Även Arbets- förmedlingen anser att förslaget riskerar att minska arbetsutbudet. Arbetsgivarverket menar att förslaget på sikt kan minska utbudet av välutbildad arbetskraft i Sverige. Det bör enligt NNR, NSD och Sinf redovisas hur förslaget påverkar det svenska skattesystemets kon- kurrenskraft och arbetsmarknadens funktions- sätt. Även Arbetsförmedlingen efterfrågar en beskrivning av konsekvenserna av förslaget för
utvecklingen på arbetsmarknaden. Konjunktur- institutet (KI) anser att förslaget kan ge upphov till lägre beskattningsbara inkomster genom minskade arbetsinsatser och inkomstomvandling från arbets- till kapitalinkomster. Det finns därför enligt KI en risk att de offentligfinansiella effekterna kan vara överskattade. Enligt KI är dock effekten på antalet arbetade timmar svårbedömd och sysselsättningseffekten är försumbar. Det är enligt KI önskvärt att effekterna på bl.a. medelarbetstid och inkomst- fördelning analyseras i högre utsträckning.
Ekonomistyrningsverket (ESV) anser att förslaget på sikt kan påverka utbudet av arbete genom att antalet arbetade timmar minskar. ESV har inget att erinra mot de statiska beräkningarna som redovisas i promemorian men anser att den långsiktiga effekten på de offentliga finanserna är lägre. Även Arbetsgivarverket och SACO anser att förslaget i slutändan kan ge mindre skatteintäkter. Effekten på inkomstfördelningen är enligt SACO marginell. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvär- dering (IFAU) anser att en marginalskatte- höjning på 3 procentenheter är en relativt liten höjning som antagligen inte, åtminstone inte på kort sikt, kommer att leda till stora reduktioner i antalet arbetade timmar. Förslaget minskar enligt Svensk Handel konsumenternas konsum- tionsutrymme vilket antas sänka tillväxttakten för handeln. Förslaget kan enligt Tillväxtverket och TCO minska skattesystemets transparens. Tillväxtverket anser att konsekvenserna beskrivs på ett övergripande och summariskt sätt och att det därför inte är möjligt att ta ställning till förslagets konsekvenser. Det hade enligt Tillväxtverket varit värdefullt om effekterna av förslaget hade redovisats mer ingående. Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlare- föreningen anser att remisstidens längd inte uppfyller regeringsformens krav på beredning av lagförslag.
Skälen för regeringens förslag
Motiven för avtrappningen
Det finns enligt regeringens bedömning såväl offentligfinansiella som fördelningspolitiska skäl för att trappa av jobbskatteavdraget för dem med höga inkomster. Vid en internationell jämförelse sticker det svenska jobbskatteavdraget ut då det inte trappas av. Regeringen anser därför, trots
190
vad flera remissinstanser – däribland TCO, NSD och Svensk Handel – anför om utbildnings- premie, konkurrenskraft, arbetsutbud, konsum- tionsutrymme och transparens, att jobbskatte- avdraget bör trappas av för dem med höga inkomster. Det bedöms enligt regeringens mening som lämpligt att trappa av jobbskatte- avdraget för dem som har arbetsinkomster som 2015 överstiger ca 600 000 kronor per år eller 50 000 kronor per månad, med en avtrappnings- takt på 3 procent.
Regeringen föreslår mot denna bakgrund att jobbskatteavdraget för dem som vid årets ingång inte har fyllt 65 år trappas av för arbetsinkomster som överstiger 13,48 prisbasbelopp per år med en avtrappningstakt på 3 procent. För dem som vid årets ingång har fyllt 65 år föreslår regeringen att jobbskatteavdraget trappas av för arbets- inkomster som överstiger 600 000 kronor per år med en avtrappningstakt på 3 procent.
Flera remissinstanser, däribland KI, ESV, SACO och NNR, har synpunkter på förslagets effekter. Dessa synpunkter behandlas i konsekvensanalysen i avsnitt 6.1.4.
När det gäller beredningskravet anser regeringen, i motsats till vad Svenska Bank- föreningen och Svenska Fondhandlareföreningen anfört, att det är uppfyllt. Tidsbrist efter ett val utgör en sådan omständighet som tillåts påverka remisstidens längd (se bet. 2008/09:KU10).
Utformningen av avtrappningen
I tabell 6.3 visas hur jobbskatteavdraget beräknas efter föreslagen avtrappning för personer som inte har fyllt 65 år.
Tabell 6.3 Beräkning av jobbskatteavdraget efter föreslagen avtrappning för personer som inte har fyllt 65 år
Arbetsinkomst |
Jobbskatteavdrag |
||
|
|||
0,91 |
(0,91 |
||
|
|
|
|
2,94 |
(1,584 |
||
|
|
|
|
8,08 |
(2,155 |
||
13,48 PBB– |
(2,155 |
Anm.: Jobbskatteavdraget kan inte understiga noll kronor. PBB = Prisbasbelopp, AI = Arbetsinkomst, GA = Grundavdrag, KI = Skattesatsen för kommunal inkomstskatt.
För dem med årsarbetsinkomster om högst 13,48 prisbasbelopp eller ca 600 000 kronor beräknas jobbskatteavdraget som tidigare och det högsta jobbskatteavdraget som kan erhållas är, vid genomsnittlig kommunalskattesats, 26 379 kronor för beskattningsåret 2015. För
PROP. 2014/15:1
årsarbetsinkomster som överstiger 13,48 prisbas- belopp trappas jobbskatteavdraget av med 3 procent av den delen av arbetsinkomsten som överstiger 13,48 prisbasbelopp. För beskatt- ningsåret 2015 ges inget jobbskatteavdrag vid en årsarbetsinkomst på 1 479 200 kronor (ca 123 300 kronor per månad), vid en genomsnittlig kommunalskattesats.
I tabell 6.4 visas hur jobbskatteavdraget beräk- nas efter föreslagen avtrappning för personer som har fyllt 65 år vid årets ingång. För dem med årsarbetsinkomster om högst 600 000 kronor per år beräknas jobbskatte- avdraget som tidigare. Därefter trappas det av med 3 procent på arbetsinkomster som över- stiger 600 000 kronor per år tills det är helt av-
trappat |
vid |
en |
årsarbetsinkomst |
på |
|
1 600 000 kronor, |
|
vilket |
motsvarar |
ca |
133 300 kronor per månad. Anledningen till att jobbskatteavdraget är helt avtrappat vid en högre inkomst för personer som har fyllt 65 år vid årets ingång än för yngre personer är att det högsta jobbskatteavdraget för äldre är högre än det för de yngre (se tabell 6.5 och tabell 6.6).
Tabell 6.4 Beräkning av jobbskatteavdraget efter föreslagen avtrappning för personer som har fyllt 65 år
Arbetsinkomst (kr) |
Jobbskatteavdrag |
||
|
0,2*AI |
||
|
|
|
|
100 |
15 |
000+0,05*AI |
|
|
|
|
|
300 |
30 |
000 |
|
|
|
|
|
600 |
000– |
30 |
Anm.: Jobbskatteavdraget kan inte understiga noll kronor. kr = kronor, AI = Arbetsinkomst.
I tabell 6.5 visas jobbskatteavdragets storlek före respektive efter avtrappningen (gällande jobb- skatteavdrag och föreslagen avtrappning). Dessutom visas jobbskatteavdraget efter avtrappningen i procent av inkomsten. Upp- gifterna i tabellen avser personer som har hela sin inkomst från arbete och är under 65 år vid årets ingång. Jobbskatteavdraget efter den föreslagna avtrappningen är oförändrat till och med en årsarbetsinkomst på ca 600 000 kronor. Av tabell 6.5 framgår att jobbskatteavdraget minskar med 3 000 kronor vid en årsarbetsinkomst på 700 000 kronor och att jobbskatteavdraget sedan minskar succesivt med inkomsten. Vid en arbetsinkomst på 1 500 000 kronor per år är avdraget helt avtrappat, dvs. individen får inget jobbskatteavdrag.
191
PROP. 2014/15:1
Tabell 6.5 Jobbskatteavdrag 2015 enligt gällande regler och enligt förslaget om avtrappning, för personer som inte har fyllt 65 år
Kronor per år
Arbets- |
Gällande |
Föreslagen |
Jobbskatte- |
Jobbskatte- |
inkomst |
jobbskatte- |
avtrappning |
avdrag efter |
avdrag efter |
kr/år |
avdrag |
av jobb- |
avtrappning |
avtrappning |
|
|
skatte- |
|
i procent av |
|
|
avdrag |
|
inkomsten |
100 000 |
9 606 |
0 |
9 606 |
9,6 |
300 000 |
22 641 |
0 |
22 641 |
7,5 |
|
|
|
|
|
500 000 |
26 379 |
0 |
26 379 |
5,3 |
|
|
|
|
|
700 000 |
26 379 |
23 375 |
3,3 |
|
900 000 |
26 379 |
17 375 |
1,9 |
|
|
|
|
|
|
1 100 000 |
26 379 |
11 375 |
1,0 |
|
|
|
|
|
|
1 300 000 |
26 379 |
5 375 |
0,4 |
|
|
|
|
|
|
1 500 000 |
26 379 |
0 |
0 |
Anm.: Beräkningarna utgår från att övriga förvärvsinkomster är 0 kronor, en kommunalskatte- sats på 31,86 procent (vägt genomsnitt för 2014) samt ett prisbasbelopp på 44 500 kronor. Källa: Egna beräkningar.
Tabell 6.6 visar samma uppgifter som tabell 6.5, men för personer som har fyllt 65 år vid årets ingång. Av tabellen framgår att det högsta jobb- skatteavdraget uppgår till 30 000 kronor per år, vilket är något högre än för personer som inte har fyllt 65 år vid årets ingång. Dessutom erhålls det högsta jobbskatteavdraget redan vid en årsarbetsinkomst på 300 000 kronor. Avtrapp- ningen sker i samma takt för personer som har fyllt 65 år vid årets ingång som för dem som inte har fyllt 65 år. Vid en årsarbetsinkomst på 700 000 kronor minskar jobbskatteavdraget med 3 000 kronor och sedan minskar det succesivt med inkomsten. Jobbskatteavdraget är helt avtrappat vid en årsarbetsinkomst på 1 600 000 kronor.
Tabell 6.6 Jobbskatteavdrag 2015 enligt gällande regler och enligt förslaget om avtrappning, för personer som har fyllt 65 år
Kronor per år
Arbets- |
Gällande |
Föreslagen |
Jobbskatte- |
Jobbskatte- |
inkomst |
jobbskatte- |
avtrappning |
avdrag efter |
avdrag efter |
kr/år |
avdrag |
av jobb- |
avtrappning |
avtrappning |
|
|
skatte- |
|
i procent av |
|
|
avdrag |
|
inkomsten |
100 000 |
12 871 |
0 |
12 871 |
12,9 |
300 000 |
30 000 |
0 |
30 000 |
10,0 |
|
|
|
|
|
500 000 |
30 000 |
0 |
30 000 |
6,0 |
|
|
|
|
|
700 000 |
30 000 |
27 000 |
3,9 |
|
900 000 |
30 000 |
21 000 |
2,3 |
|
|
|
|
|
|
1 100 000 |
30 000 |
15 000 |
1,4 |
|
1 300 000 |
30 000 |
9 000 |
0,7 |
|
|
|
|
|
|
1 500 000 |
30 000 |
3 000 |
0,2 |
|
|
|
|
|
|
1 600 000 |
30 000 |
0 |
0 |
Anm.: Beräkningarna utgår från att övriga förvärvsinkomster är 0 kronor, en kommunalskatte- sats på 31,86 procent (vägt genomsnitt för 2014) samt ett prisbasbelopp på 44 500 kronor. Den föreslagna förändringen av det förhöjda grundavdraget för äldre är inkluderad.
Källa: Egna beräkningar.
Effekter på genomsnittsskatt och marginalskatt
Förslaget medför höjd genomsnittlig skatt för personer som har arbetsinkomster som över- stiger ca 600 000 kronor per år. I diagram 6.1 illustreras skillnaden i genomsnittlig skatt mellan en situation utan jobbskatteavdrag, med jobb- skatteavdrag enligt gällande regler och enligt förslaget om avtrappat jobbskatteavdrag för personer som är under 65 år vid årets ingång och som enbart har arbetsinkomster.
Diagram 6.1 visar att genomsnittsskatten är densamma före och efter avtrappningen upp t.o.m. en årsarbetsinkomst på ca 600 000 kronor. Vid högre inkomster är genomsnittsskatten högre med det avtrappade jobbskatteavdraget.
192
Diagram 6.1 Genomsnittlig skatt 2015 för personer som är under 65 år utan jobbskatteavdrag, med jobbskatteavdrag enligt gällande regler och med avtrappat jobbskatteavdrag enligt förslaget
Genomsnittsskatt |
|
|
|
|
|
60% |
|
|
|
|
|
50% |
|
|
|
|
|
40% |
|
|
|
|
|
30% |
|
|
|
|
|
20% |
|
|
Avtrappat jobbskatteavdrag |
||
|
|
Nuvarande jobbskatteavdrag |
|||
|
|
|
|||
10% |
|
|
Utan jobbskatteavdrag |
|
|
|
|
|
|
|
|
0% |
|
|
|
|
|
0 |
300000 |
600000 |
900000 |
1200000 |
1500000 |
Anm.: Den begränsade uppskrivningen av skiktgränsen är inkluderad i beräkning av |
|||||
genomsnittsskatten. |
|
|
|
|
|
Källa: Egna beräkningar. |
|
|
|
|
PROP. 2014/15:1
Diagram 6.2 Marginalskatt 2015 för personer som är under 65 år utan jobbskatteavdrag, med jobbskatteavdrag enligt gällande regler och med avtrappat jobbskatteavdrag enligt förslaget
Marginalskatt
70%
60%
50%
40%
30% |
|
|
Avtrappat jobbskatteavdrag |
||
|
|
|
|||
20% |
|
|
Nuvarande jobbskatteavdrag |
||
|
|
Utan jobbskatteavdrag |
|||
|
|
|
|||
10% |
|
|
|
|
|
0% |
|
|
|
|
|
0 |
300000 |
600000 |
900000 |
1200000 |
1500000 |
Anm.: Den begränsade uppskrivningen av skiktgränsen är inkluderad i beräkning av marginalskatten.
Källa: Egna beräkningar.
I diagram 6.2 illustreras skillnaden i marginal- skatt mellan en situation utan jobbskatteavdrag, med jobbskatteavdrag enligt gällande regler och enligt förslaget om avtrappat jobbskatteavdrag. Beräkningarna i diagrammet avser personer som inte har fyllt 65 år vid årets ingång och som en- bart har arbetsinkomster. Diagrammet visar att
upp till en |
årsarbetsinkomst |
på ca |
600 000 kronor |
är marginalskatten |
densamma |
med nuvarande jobbskatteavdrag och med förslaget om avtrappat jobbskatteavdrag. Med förslaget om avtrappat jobbskatteavdrag ökar marginalskatten med 3 procentenheter i avtrappningsintervallet, dvs. för årsarbets- inkomster mellan ca 600 000 kronor och 1 479 200 kronor, vid genomsnittlig kommunal-
skattesats. |
Den högsta |
marginalskatten |
vid |
||
genomsnittlig |
kommunalskattesats |
ökar |
från |
||
56,86 till |
59,86 procent. |
Över avtrappnings- |
|||
intervallet |
är |
marginalskatten |
oförändrad |
||
(56,86 procent |
vid genomsnittlig |
kommunal- |
|||
skattesats). |
|
|
|
|
|
Diagram 6.3 visar genomsnittsskatten för personer som har fyllt 65 år vid årets ingång, och som endast har arbetsinkomster, utan jobb- skatteavdrag samt före och efter föreslagen avtrappning av jobbskatteavdraget. Precis som för yngre individer är genomsnittsskatten densamma med nuvarande jobbskatteavdrag och med avtrappat jobbskatteavdrag t.o.m. en årsarbetsinkomst på 600 000 kronor. För personer med högre inkomster innebär förslaget om avtrappning att genomsnittsskatten ökar.
Diagram 6.3 Genomsnittlig skatt 2015 för personer som fyllt 65 år vid årets ingång utan jobbskatteavdrag, med jobbskatteavdrag enligt gällande regler och med avtrappat jobbskatteavdrag enligt förslaget
Genomsnittsskatt
60%
50%
40%
30% |
|
20% |
Avtrappat jobbskatteavdrag |
|
|
|
Nuvarande jobbskatteavdrag |
10% |
Utan jobbskatteavdrag |
|
|
0% |
|
0 300 000 600 000 900 000 1 200 000 1 500 000
Anm.: Den begränsade uppskrivningen av skiktgränsen och förstärkningen av det förhöjda grundavdraget är inkluderade i beräkning av genomsnittsskatten.
Källa: Egna beräkningar.
Diagram 6.4 illustrerar marginalskatten utan jobbskatteavdrag samt marginalskatten före och
193
PROP. 2014/15:1
efter föreslagen avtrappning av jobbskatte- avdraget för personer som har fyllt 65 år vid årets ingång och som endast har arbets- inkomster. Enligt den föreslagna avtrappningen av jobbskatteavdraget ökar marginalskatten med 3 procentenheter för personer med arbets- inkomster i avtrappningsintervallet, dvs. för årsarbetsinkomster mellan 600 000 och 1 600 000 kronor. Den högsta marginalskatte- satsen vid genomsnittlig kommunalskattesats ökar från 56,86 till 59,86 procent. Över avtrappningsintervallet är marginalskattesatsen oförändrad (56,86 procent vid genomsnittlig kommunalskattesats).
Diagram 6.4 Marginalskatt 2015 för personer som fyllt 65 år vid årets ingång utan jobbskatteavdrag, med jobbskatteavdrag enligt gällande regler och med avtrappat jobbskatteavdrag enligt förslaget
Marginalskatt
70%
60%
50%
40%
30%
Avtrappat jobbskatteavdrag 20% Nuvarande jobbskatteavdrag
Utan jobbskatteavdrag
10%
0%
0 |
300 000 |
600 000 |
900 000 |
1 200 000 |
1 500 000 |
Anm. Den begränsade uppskrivningen av skiktgränsen och förstärkningen av det förhöjda grundavdraget är inkluderade i beräkning av marginalskatten.
Källa: Egna beräkningar.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 67 kap. 7 och 8 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), se avsnitt 3.19.
6.1.4Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter
I promemorian görs bedömningen att förslaget att trappa av jobbskatteavdraget kommer att öka skatteintäkterna med 2,36 miljarder kronor 2015.
KI, SACO och Arbetsgivarverket anser att förslaget kan minska antalet arbetade timmar och att de offentligfinansiella effekterna som redovisas i promemorian därför kan vara överskattade. Enligt KI är dock effekten på antalet arbetade timmar svårbedömd och sysselsättningseffekten är försumbar. ESV anser
att förslaget på sikt kan påverka utbudet av arbete. ESV har inget att erinra mot de statiska beräkningar som redovisas i promemorian men anser att den långsiktiga effekten på de offentliga finanserna är lägre. IFAU anser att en marginal- skattehöjning på 3 procentenheter är en relativt liten höjning som antagligen inte, åtminstone inte på kort sikt, kommer att leda till stora reduktioner i antalet arbetade timmar. KI, NNR, Arbetsförmedlingen och Tillväxtverket efterfrågar en utförligare redovisning av hur förslaget påverkar arbetsmarknadens funktionssätt, medelarbetstid och inkomstfördelning.
De offentligfinansiella effekterna som redo- visas i promemorian, och som ingår i statsbudgeten, är statiska, dvs. hänsyn tas inte till eventuella beteendeförändringar, vilket är i enlighet med beräkningskonventionerna. Anled- ningen är att det råder stor osäkerhet kring den typen av effekter och att de i regel inte slår igenom i betydande grad på ett års sikt. Regeringen anser att det saknas anledning att frångå principen om statiska beräkningar och den offentligfinansiella effekten för 2015 som redovisas i den remitterade promemorian. Enligt regeringens bedömning råder det vidare stor osäkerhet om förslagets effekter på BNP och sysselsättning. Regeringen gör, i stället för en bedömning av varje enskild reform, i avsnitt 1.9.1 en samlad bedömning av effekterna för de skatteförslag och övriga reformer som lämnas och aviseras i denna proposition.
Kommunernas och landstingens skattebas utgörs av den beskattningsbara förvärvsin- komsten för fysiska personer. Eftersom skatte- reduktioner inte påverkar den beskattningsbara förvärvsinkomsten, medför förslaget inte ökade intäkter för kommuner och landsting.
Fördelningseffekter
SACO anser att effekten på inkomst- fördelningen är marginell. I diagram 6.5 visas den genomsnittliga procentuella förändringen av justerad disponibel inkomst (hushållsnivå) per inkomstgrupp (decil) för personer över 19 år i och med den föreslagna avtrappningen av jobbskatteavdraget. Inkomstgrupp 6 och uppåt påverkas av förslaget. Den största effekten återfinns i den högsta inkomstgruppen, där den disponibla inkomsten minskar med ca 0,4 procent.
194
Diagram 6.5 Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst (hushållsnivå) 2015 till följd av förslaget om avtrappat jobbskatteavdrag
Procent
|
Låg inkomst |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hög inkomst |
||||||||
1 |
2 |
|
|
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
|
|
|||||||||
0,00 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Egna beräkningar.
Effekter för myndigheter
Skatteverket behöver göra vissa system- anpassningar samt ändra i sitt informations- material. Dessa förändringar kommer att ingå i den anpassning som årligen görs med anledning av ny eller förändrad lagstiftning. Eventuella tillkommande utgifter för Skatteverket ska hanteras inom befintliga och beräknade anslags- ramar inom utgiftsområdet.
För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslaget inte få någon budgetpåverkan.
Effekter för företag
Företagare som tar ut arbetsinkomst över ca 600 000 kronor per år får till följd av förslaget ökad genomsnitts- och marginalskatt på arbets- inkomster på samma sätt som anställda.
Förslaget bedöms inte påverka företagens konkurrensförhållanden eftersom det omfattar alla företagare som tar ut tjänsteinkomster, oavsett om de är anställda i eget fåmansföretag eller bedriver aktiv näringsverksamhet. Förslaget påverkar inte heller företagens administrativa börda och har inte några effekter på företagens villkor i övrigt.
Effekter för jämställdheten
Förslaget att trappa av jobbskatteavdraget för höga inkomster påverkar män i större utsträckning än kvinnor. Av de knappt 350 000 berörda beräknas drygt tre fjärdedelar vara män och en fjärdedel kvinnor. De män som berörs får också en högre skattehöjning med i genomsnitt ca 7 000 kronor per person och år än kvinnorna som får en genomsnittlig skattehöjning med ca 5 900 kronor per person och år. Totalt beräknas
PROP. 2014/15:1
ca 80 procent av skattehöjningen bäras av män. I diagram 6.6 redovisas den procentuella för- ändringen av individuell disponibel inkomst efter kön och åldersgrupp. Den största procentuella förändringen sker bland män mellan 45 och 55 år som får en förändring i disponibel inkomst med knappt 0,35 procent. Förslaget bidrar till att minska den ekonomiska skillnaden mellan kvinnor och män.
Diagram 6.6 Procentuell förändring av individuell disponibel inkomst 2015 till följd av förslaget om avtrappat jobbskatteavdrag efter kön och åldersgrupp
Procent
|
|
|
|
75- |
||||||||||||
0,00 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor |
|
|
|
|
|
Män |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Egna beräkningar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6.2Skatten för pensionärer
6.2.1Ärendet och dess beredning
Inom Finansdepartementet har promemorian Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen för 2015 tagits fram (dnr Fi2014/3347). En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 4, avsnitt 1. Promemorian har remitterats och innehåller bl.a. förslag om att sänka skatten för pensionärer. Promemorians lagförslag i denna del finns i bilaga 4, avsnitt 2. En förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 4, avsnitt 3. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2014/3347).
I detta avsnitt behandlas denna del av promemorians förslag.
Lagrådet
Förslaget om sänkt skatt för pensionärer är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna
195
PROP. 2014/15:1
betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.
6.2.2Överväganden och förslag
Regeringens förslag: Det förhöjda grundavdraget för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år förstärks på så sätt att pensionärer inte beskattas högre än löntagare yngre än 65 år för inkomster upp till ca 120 000 kronor per år. Det förhöjda grundavdraget förstärks även för dem med inkomster upp till ca 240 000 kronor per år. Sammanlagt minskar skatten för personer som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år med 1,98 miljarder kronor.
För beskattningsåret 2015 ska det särskilda beloppet som utgör den förhöjda delen av grundavdraget beräknas på följande sätt:
–För inkomster upp t.o.m. 0,99 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen av grundavdraget till 0,687 prisbasbelopp.
–För inkomster som överstiger 0,99 men inte 1,11 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen till 0,885 prisbasbelopp minskat med 20 procent av inkomsterna.
–För inkomster som överstiger 1,11 men inte 2,72 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen till 0,609 prisbasbelopp ökat med 4,9 procent av inkomsterna.
–För inkomster som överstiger 2,72 men inte 3,11 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen till 0,741 prisbasbelopp.
–För inkomster som överstiger 3,11 men inte 3,77 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen till 0,430 prisbasbelopp ökat med 10 procent av inkomsterna.
–För inkomster som överstiger 3,77 men inte 5,4 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen till 0,807 prisbasbelopp.
–För inkomster som överstiger 5,4 men inte 7,88 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen till 0,753 prisbasbelopp ökat med 1 procent av inkomsterna.
–För inkomster som överstiger 7,88 men inte 12,43 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen till 1,541 prisbasbelopp minskat med 9 procent av inkomsterna.
–För inkomster som överstiger 12,43 prisbas- belopp uppgår den förhöjda delen till 0,422 pris- basbelopp.
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2015.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot det. Pensionsmyndigheten anser att skatten inte bör vara lägre för pensionärer än för förvärvsaktiva med motsvarande inkomst, vilket är fallet avseende inkomster upp till ca 120 000 kronor per år. Pensionsmyndigheten anser också att skatteinslaget i arbetsgivaravgifterna bör beaktas i resonemanget om skillnaden i beskattning mellan pension och löneinkomst. Arbetsgivar- verket och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) bedömer att förslaget, tillsammans med förslaget om särskild löneskatt för äldre, kan innebära ett minskat incitament för personer över 65 år att stanna kvar på arbetsmarknaden. Även
Ekonomistyrningsverket (ESV), Arbetsförmed- lingen och Pensionsmyndigheten anser att förslaget kan minska incitamentet för äldre att arbeta. Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen anser att remisstidens längd inte uppfyller regeringsformens krav på beredning av lagförslag.
Skälen för regeringens förslag
Motiven för skattesänkning
Sedan den 1 januari 2009 finns ett s.k. förhöjt grundavdrag för pensionärer. Bestämmelserna om det förhöjda grundavdraget finns i 63 kap. 3 a § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. Regleringen innebär att grundavdraget uppgår till grundavdragsbeloppet enligt 63 kap. 3 § IL med tillägg av ett särskilt belopp som anges för vissa inkomstintervall.
Pension är uppskjuten lön men beskattas i dag hårdare än löneinkomster, eftersom pension inte omfattas av jobbskatteavdraget. Pensionärer bör inte beskattas hårdare än löntagare yngre än 65 år. Vad gäller jämförelsen av beskattning mellan löneinkomst och pension anser regeringen, till skillnad från vad Pensions- myndigheten anfört i detta avseende, att jämförelsen ska göras på individnivå. Av kostnadsskäl måste skillnaden i beskattning tas bort i flera steg. Som ett första steg föreslås att pensionärer inte ska beskattas högre än yngre löntagare för inkomster upp till ca 120 000 kronor per år samtidigt som skatten även sänks för pensionärer med inkomster upp till ca 240 000 kronor per år. En lämplig åtgärd för att
196
åstadkomma detta bedöms vara att förstärka det förhöjda grundavdraget för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år.
När det gäller beredningskravet anser regeringen, i motsats till vad Svenska
Bankföreningen och Svenska Fondhandlare- föreningen anfört, att det är uppfyllt. Tidsbrist efter ett val utgör en sådan omständighet som tillåts påverka remisstidens längd (se bet. 2008/09:KU10).
Förstärkningens utformning
När det gäller utformningen av förstärkningen bedöms det som lämpligt att så långt som möjligt bibehålla den utformning av det förhöjda grundavdraget som infördes 2011 där grund- avdraget trappas upp i ett inledande intervall. För att sänka skatten för lägre inkomstnivåer föreslås en kraftigare upptrappning av grundavdraget till 2,72 prisbasbelopp så att det förhöjda grund- avdragets högsta värde uppnås vid en lägre inkomstnivå än tidigare. Grundavdraget är där- efter konstant för ett mindre inkomstintervall, för att sedan trappas av. Avtrappningen sker initialt med en snabbare takt än tidigare för att det ska återgå till den tidigare utformningen.
Arbetsgivarverket, IFAU, ESV, Arbetsförmed- lingen och Pensionsmyndigheten anser att förslaget om sänkt skatt för pensionärer kan få negativa arbetsutbudseffekter. Enligt regeringens bedömning råder det stor osäkerhet om förslagets effekter på BNP och sysselsättning. Regeringen gör, i stället för en bedömning av varje enskild reform, i avsnitt 1.9.1 en samlad bedömning av effekterna av de skatteförslag och övriga reformer som lämnas och aviseras i denna proposition. Det bör i sammanhanget framhållas att det förhöjda grundavdraget omfattar både pensions- och arbetsinkomster för dem som vid årets ingång fyllt 65 år. Förslaget innebär därför inte att det blir relativt sett mer gynnsamt att pensionera sig jämfört med att arbeta.
I tabell 6.7 och tabell 6.8 redovisas nuvarande särskilda belopp respektive det nya särskilda beloppet i olika inkomstintervall för beskatt- ningsåret 2015. Det förhöjda grundavdraget, dvs. grundavdraget med tillägg av det särskilda beloppet, redovisas för olika inkomster dels i termer av prisbasbelopp och andel av fastställd förvärvsinkomst i tabell 6.9 och dels i kronor i tabell 6.10.
PROP. 2014/15:1
Tabell 6.7 Nuvarande särskilt belopp för personer över 65 år
Fastställd förvärvsinkomst |
Nuvarande särskilt belopp |
|||
|
– |
0,99 PBB |
0,682 |
PBB |
|
|
|
|
|
0,99 PBB |
– |
1,105 PBB |
0,880 |
PBB - 0,2 FFI |
|
|
|
|
|
1,105 PBB– |
2,72 PBB |
0,753 |
PBB - 0,085 FFI |
|
|
|
|
|
|
2,72 PBB |
– |
3,11 PBB |
0,208 |
PBB + 0,115 FFI |
|
|
|
|
|
3,11 PBB |
– |
3,69 PBB |
0,215 FFI - 0,103 PBB |
|
|
|
|
|
|
3,69 PBB |
– |
4,785 PBB |
0,322 |
PBB + 0,1 FFI |
4,785 PBB– |
7,88 PBB |
0,753 |
PBB + 0,01 FFI |
|
|
|
|
|
|
7,88 PBB |
– |
12,43 PBB |
1,541 |
PBB - 0,09 FFI |
|
|
|
|
|
12,43 PBB– |
|
0,422 |
PBB |
Anm.: PBB=Prisbasbelopp, 44 500 kronor 2015. FFI=Fastställd förvärvsinkomst.
Tabell 6.8 Nytt särskilt belopp för personer över 65 år
Fastställd förvärvsinkomst |
Nuvarande särskilt belopp |
||||
|
– |
0,99 |
PBB |
0,687 |
PBB |
|
|
|
|
||
0,99 PBB |
– 1,11 PBB |
0,885 |
PBB - 0,2 FFI |
||
1,11 PBB |
– 2,72 PBB |
0,609 |
PBB + 0,049 FFI |
||
|
|
|
|
|
|
2,72 PBB |
– 3,11 |
PBB |
0,741 |
PBB |
|
|
|
|
|
|
|
3,11 PBB |
– 3,77 |
PBB |
0,430 |
PBB + 0,1 FFI |
|
3,77 PBB |
– |
5,4 PBB |
0,807 |
PBB |
|
|
|
|
|
|
|
5,4 PBB |
– |
7,88 |
PBB |
0,753 |
PBB + 0,01 FFI |
|
|
|
|
|
|
7,88 PBB |
– |
12,43 PBB |
1,541 |
PBB - 0,09 FFI |
|
12,43 PBB– |
|
|
0,422 |
PBB |
Anm.: PBB=Prisbasbelopp, 44 500 kronor 2015. FFI=Fastställd förvärvsinkomst.
Tabell 6.9 Förhöjt grundavdrag för personer över 65 år enligt förslaget
Fastställd förvärvsinkomst |
Förhöjt grundavdrag |
||||
|
– |
1,11 |
PBB |
1,11 PBB |
|
1,11 PBB |
– 2,72 |
PBB |
0,834 |
PBB + 0,249 FFI |
|
2,72 PBB |
– 3,77 |
PBB |
1,511 |
PBB |
|
|
|
|
|
|
|
3,77 PBB |
– |
5,4 PBB |
1,888 |
PBB - 0,1 FFI |
|
5,4 PBB |
– |
12,43 PBB |
1,834 |
PBB - 0,09 FFI |
|
|
|
|
|
|
|
12,43 PBB– |
|
|
0,715 |
PBB |
Anm.: PBB=Prisbasbelopp, 44 500 kronor 2015. FFI=Fastställd förvärvsinkomst.
Tabell 6.10 Förhöjt grundavdrag för personer över 65 år enligt förslaget
Fastställd förvärvsinkomst |
Förhöjt grundavdrag |
|
|
– 49 400 |
49 400 |
49 500 |
– 121 100 |
49 500 upp till 67 300 |
|
|
|
121 200 |
– 167 800 |
67 300 |
|
|
|
167 900 |
– 240 300 |
67 300 ner till 60 000 |
240 400 |
– 553200 |
60 000 ner till 31 900 |
|
|
|
553 300 |
– |
31 900 |
Anm.: PBB=Prisbasbelopp, 44 500 kronor 2015. FFI=Fastställd förvärvsinkomst. Källa: Egna beräkningar.
Det förhöjda grundavdraget för dem som har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång kommer med förslaget att 2015 uppgå till hela den
197
PROP. 2014/15:1
fastställda förvärvsinkomsten upp till en fastställd förvärvsinkomst om 1,11 prisbasbelopp (ca 49 400 kronor), varvid ingen skatt ska betalas på inkomsten. I inkomstintervallet 1,11 till 2,72 prisbasbelopp (ca 49
Diagram 6.7 Grundavdrag i kronor för personer över 65 år enligt gällande regler, enligt förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag samt grundavdrag för personer under 65 år
Kronor per år
70000 |
|
|
|
Grundavdrag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
60000 |
|
|
|
Gällande förhöjt grundavdrag |
|||
|
|
|
Nytt förhöjt grundavdrag |
|
|||
|
|
|
|
|
|||
50000 |
|
|
|
|
|
|
|
40000 |
|
|
|
|
|
|
|
30000 |
|
|
|
|
|
|
|
20000 |
|
|
|
|
|
|
|
10000 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
100 000 |
200 000 |
300 000 |
400 000 |
500 000 |
600 000 |
700 000 |
Källa: Egna beräkningar. |
|
|
|
|
|
|
I tabell 6.11 visas skattesänkningen 2015 för olika inkomst- och kommunalskattenivåer som följer av förstärkningen av det förhöjda grundavdraget. För en garantipensionär innebär förstärkningen en skattesänkning med mellan ca 1 400 och 2 300 kronor per år beroende på civilstånd och den kommunalskattesats man betalar. För inkomster upp till drygt 120 000 kronor per år är skattesänkningen mellan ca 1 800 och 3 300 kronor per år. För inkomster upp till ca 240 000 kronor per år avtar sedan skattesänkningen ner till 0 kronor per år.
Tabell 6.11 Skattesänkning i kronor per år enligt förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag för personer över 65 år, vid olika inkomst- och kommunalskattenivåer
Kronor per år och procent
|
Kommunalskattesats |
|
Andel av |
|
Fastställd |
Lägsta |
Medel |
Högsta |
brutto- |
förvärvs- |
29,19 |
31,86 |
34,70 |
inkomsten |
inkomst |
|
|
|
(31,86%) |
Gift/sammanboende garantipensionär, |
|
|
||
född 1938 eller senare |
|
|
|
|
84 550 |
1 431 |
1 561 |
1 700 |
1,8 |
|
|
|
|
|
Ensamstående garantipensionär, |
|
|
|
|
född 1938 eller senare |
|
|
|
|
94 785 |
1 839 |
2 007 |
2 186 |
2,1 |
|
|
|
||
Gift/sammanboende garantipensionär, |
|
|
||
född 1937 eller tidigare |
|
|
|
|
86 481 |
1 518 |
1 656 |
1 805 |
1,9 |
|
|
|
|
|
Ensamstående garantipensionär, |
|
|
|
|
född 1937 eller tidigare |
|
|
|
|
97 072 |
1 927 |
2 102 |
2 291 |
2,2 |
|
|
|
|
|
120 000 |
2 802 |
3 059 |
3 332 |
2,5 |
|
|
|
|
|
150 000 |
1 897 |
2 071 |
2 256 |
1,4 |
200 000 |
467 |
510 |
555 |
0,3 |
|
|
|
|
|
240 000 |
0 |
0 |
0 |
0 |
Anm.: Beloppen är beräknade med 2015 års prisbasbelopp (44 500 kronor). Källa: Egna beräkningar.
Förstärkningen innebär att pensionärer inte beskattas högre än löntagare yngre än 65 år för inkomster upp till ca 120 000 kronor om året, vilket även inkluderar alla som har inkomst motsvarande full garantipension. Skatten för personer med inkomst motsvarande full garantipensionsnivå blir lägre än för en löntagare med samma inkomst, se tabell 6.12.
Pensionsmyndigheten anser att skatten inte bör vara lägre för pensionärer än för förvärvsaktiva med motsvarande inkomst. Regeringen bedömer det som lämpligt att så långt som möjligt bibehålla den nuvarande utformningen av det förhöjda grundavdraget så att förslaget får en god fördelningspolitisk profil där de med lägst inkomster gynnas.
198
Tabell 6.12 Skillnad i beskattning per år mellan en person äldre än 65 år med enbart pensionsinkomst och en person yngre än 65 år med enbart arbetsinkomst vid samma inkomstnivå
Kronor per år
Fastställd |
|
|
förvärvs- |
|
|
inkomst |
Enligt 2014 års regler |
Enligt föreslagna regler |
Gift/sammanboende garantipensionär, |
|
|
född 1938 eller senare |
|
|
84 550 |
575 |
|
|
|
|
Ensamstående garantipensionär, |
|
|
född 1938 eller senare |
|
|
94 785 |
1 270 |
|
Gift/sammanboende garantipensionär, |
|
|
född 1937 eller tidigare |
|
|
86 481 |
711 |
|
|
|
|
Ensamstående garantipensionär, |
|
|
född 1937 eller tidigare |
|
|
97 072 |
1 450 |
|
|
|
|
120 000 |
3 024 |
|
|
|
|
150 000 |
3 764 |
1 963 |
200 000 |
4 991 |
4 481 |
|
|
|
240 000 |
7 171 |
7 171 |
Anm. Beloppen i tabellen avser hur mycket mer personen med enbart pensionsinkomst betalar i skatt per år jämfört med en person med enbart arbetsinkomst. Ett negativt belopp innebär därmed att personen med enbart pensionsinkomst betalar mindre i skatt än personen med enbart arbetsinkomst. Beloppen är beräknade med 2015 års prisbasbelopp (44 500 kronor) och genomsnittlig kommunalskattesats 31,86 procent.
Källa: Egna beräkningar.
I diagram 6.8 visas den genomsnittliga procentuella förändringen av justerad disponibel inkomst per inkomstgrupp (decil) för de som är 65 år eller äldre vid årets ingång. Den justerade disponibla inkomsten ökar mest för de lägre inkomstnivåerna och den genomsnittliga ökningen är ca 0,6 procent.
PROP. 2014/15:1
Diagram 6.8 Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst (hushållsnivå) 2015 för personer över 65 år till följd av förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag för äldre
Procent
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
||||||||||
Låg inkomst |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hög inkomst |
Källa: Egna beräkningar.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 63 kap. 3 a § IL, se avsnitt 3.19.
6.2.3Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter
Förslaget att förstärka grundavdraget bedöms beröra ca 70 procent av dem som vid beskatt- ningsårets ingång har fyllt 65 år, dvs. ca 1,4 miljoner personer. De personer som påverkas är de som i dag betalar inkomstskatt. Av de som berörs får antalet begränsat skattskyldiga bedömas som ringa. Den offentligfinansiella effekten av förslaget uppskattas, med beaktande av antalet berörda skattskyldiga och föreslagen
nivå på höjningen |
av grundavdraget, till |
1,98 miljarder kronor |
2015. Denna effekt |
kommer till stor del att påverka skatteunderlaget för kommuner och landsting. Med en höjning av anslaget Kommunalekonomisk utjämning under utgiftsområde 25, kompenseras emellertid kommuner och landsting.
Förslaget innebär också att underlaget för det kommunala inkomstutjämningssystemet kan komma att påverkas. Genom utjämnings- systemet kommer dock eventuella förändringar av enskilda kommuners och landstings relativa skattekrafter att jämnas ut.
Effekter för myndigheter och företag
En förstärkning av det förhöjda grundavdraget för pensionärer medför endast marginella förändringar för Skatteverket och ingår i den anpassning som årligen görs på grund av ny eller
199
PROP. 2014/15:1
förändrad lagstiftning. Eventuella tillkommande utgifter för Skatteverket ska hanteras inom befintliga och beräknade anslagsramar inom utgiftsområdet.
För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslaget inte få någon budgetpåverkan.
För företagen bedöms förslaget inte få några effekter.
Jämställdhetsanalys
Grundavdrag har genom sin konstruktion en större relativ betydelse för låg- och medel- inkomsttagare än för höginkomsttagare. Grund- avdraget är generellt vid en given fastställd förvärvsinkomst och således lika stort för kvinnor som för män, oavsett om det handlar om löneinkomst eller pensionsinkomst.
Det förhöjda grundavdraget och även förslaget om ett ytterligare förhöjt grundavdrag innebär skattesänkningar för både kvinnor och män. Kvinnor har i större utsträckning än män låg pension. Kvinnor lever också längre än män. Förslaget kommer därför att gynna kvinnor i större utsträckning än män. Diagram 6.9 visar de genomsnittliga inkomstförstärkningarna till följd av det ytterligare förhöjda grundavdraget uppdelat på kön och åldersgrupper. Ökningen är störst i de äldre åldersgrupperna. I samtliga åldersgrupper ökar kvinnors disponibla inkomst mer än männens.
Diagram 6.9 Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst 2015 för personer över 65 år till följd av förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag för äldre efter kön och åldersgrupp
Procent
1,0
|
Kvinnor |
|
Män |
|
|
||
|
|
0,8
0,6
0,4
0,2
0,0
85- |
Källa: Egna beräkningar.
6.3Den statliga inkomstskatten
6.3.1Ärendet och dess beredning
Inom Finansdepartementet har promemorian Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen för 2015 tagits fram (dnr Fi2014/3347). En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 4, avsnitt 1. Promemorian har remitterats och innehåller bl.a. förslag om att begränsa uppräkningen av den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomst- skatt. Promemorians lagförslag i denna del finns i bilaga 4, avsnitt 2. En förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 4, avsnitt 3. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2014/3347).
I detta avsnitt behandlas denna del av promemorians förslag.
Lagrådet
Förslaget om begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomst- skatt är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.
6.3.2Gällande rätt
Fysiska personer som har beskattningsbara förvärvsinkomster över en viss nivå ska betala statlig inkomstskatt på dessa inkomster. Den statliga inkomstskatten tas ut efter två olika skattesatser. Skattesatsen är 20 procent för den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en nedre skiktgräns, men inte en övre skiktgräns. För den del av den beskatt- ningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en övre skiktgräns är skattesatsen fem procent- enheter högre, dvs. 25 procent.
Skiktgränserna bestäms med utgångspunkt i en nedre skiktgräns på 420 800 kronor och en övre skiktgräns på 602 600 kronor för beskatt- ningsåret 2014. Vid de därpå följande beskattningsåren uppgår skiktgränserna till det föregående beskattningsårets skiktgränser multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före beskattnings- året och prisläget i juni andra året före beskatt- ningsåret plus två procentenheter. Skikt-
200
gränserna fastställs av regeringen före utgången av året före beskattningsåret och avrundas uppåt till helt hundratal kronor.
6.3.3Uppräkningen av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2015 begränsas
Regeringens förslag: Vid bestämmandet av den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomst- skatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för beskattningsåret 2015 ska uppräkningen ske med förändringen i konsumentprisindex. Den nedre skiktgränsen uppgår därmed till 421 800 kronor för beskattningsåret 2015.
För att få samma basår, dvs. beskattningsår 2015, vid efterföljande uppräkningar av skikt- gränserna ska den övre skiktgränsen fastställas till 616 100 kronor för beskattningsåret 2015.
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2015.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- instanser som har yttrat sig har inget att erinra mot förslaget. Företagarna, Näringslivets regel- nämnd (NNR), Sveriges akademikers central- organisation (SACO), Svensk Industriförening (Sinf) och Näringslivets skattedelegation (NSD), vars remissyttrande Svenskt Näringsliv hänvisar till, avstyrker förslaget. SACO framhåller att förslaget minskar utbildningspremien för en akademisk examen. Även Företagarna, NSD,
Arbetsgivarverket och Tjänstemännens central- organisation (TCO) anser att förslaget försämrar incitamenten för utbildning. NNR, NSD och Sinf anser att förslaget försämrar arbetsutbudet och Sveriges konkurrenskraft. Även Arbetsför- medlingen anser att förslaget riskerar att minska arbetsutbudet. Arbetsgivarverket menar att för- slaget på sikt kan minska utbudet av välutbildad arbetskraft i Sverige. Det bör enligt NNR, NSD och Sinf redovisas hur förslaget påverkar det svenska skattesystemets konkurrenskraft och arbetsmarknadens funktionssätt. Även Arbets- förmedlingen efterfrågar en beskrivning av konsekvenserna av förslaget för utvecklingen på arbetsmarknaden. Konjunkturinstitutet (KI) anser att förslaget kan ge upphov till lägre beskattningsbara inkomster genom minskade
PROP. 2014/15:1
arbetsinsatser och inkomstomvandling från arbets- till kapitalinkomster. Det finns därför enligt KI en risk att de offentligfinansiella effekterna kan vara överskattade. Enligt KI är dock effekten på antalet arbetade timmar svårbedömd och sysselsättningseffekten är försumbar. Det är enligt KI önskvärt att effekterna på bl.a. medelarbetstid och inkomst- fördelning analyseras i högre utsträckning.
Ekonomistyrningsverket (ESV) anser att förslaget på sikt kan påverka utbudet av arbete genom att antalet arbetade timmar minskar. ESV har inget att erinra mot de statiska beräkningarna som redovisas i promemorian men anser att den långsiktiga effekten på de offentliga finanserna är lägre. Även Arbetsgivarverket och SACO anser att förslaget i slutändan kan ge mindre skatteintäkter. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) anser att förslaget, sedd som en enskild reform, inte kommer att föra med sig stora beteendemässiga förändringar. Förslaget minskar enligt Svensk Handel konsumenternas konsumtionsutrymme vilket antas sänka tillväxttakten för handeln. Förslaget kan enligt TCO minska skatte- systemets transparens. Tillväxtverket anser att konsekvenserna beskrivs på ett övergripande och summariskt sätt och att det därför inte är möjligt att ta ställning till förslagets konsekvenser.
Svenska Bankföreningen och Svenska Fond- handlareföreningen anser att remisstidens längd inte uppfyller regeringsformens krav på beredning av lagförslag.
Skälen för regeringens förslag: Det finns enligt regeringens bedömning såväl offentlig- finansiella som fördelningspolitiska skäl för att begränsa uppräkningen av den nedre skikt- gränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster. Regeringen anser därför, trots vad flera remissinstanser – däribland TCO, NSD och Svensk Handel – anför om utbildningspremie, konkurrenskraft, arbetsutbud, konsumtionsutrymme och trans- parens, att uppräkningen av den nedre skikt- gränsen bör begränsas.
Regeringen föreslår att den nedre skikt- gränsen för 2015 räknas upp med konsument- prisindex i stället för med konsumentprisindex plus två procentenheter.
Begränsningen innebär att den nedre skikt- gränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster uppgår till 421 800 kronor för beskattningsåret 2015. Utan
201
PROP. 2014/15:1
begränsningen av uppräkningen skulle den nedre skiktgränsen uppgå till 430 200 kronor för beskattningsåret 2015.
För att få samma basår, dvs. beskattningsår 2015, vid efterföljande uppräkningar av skikt- gränserna bör den övre skiktgränsen fastställas till 616 100 kronor för beskattningsåret 2015.
Flera remissinstanser, däribland KI, ESV, SACO och NNR, har synpunkter på förslagets effekter. Dessa synpunkter behandlas i konsekvensanalysen i avsnitt 6.3.4.
När det gäller beredningskravet anser regeringen, i motsats till vad Svenska Bank- föreningen och Svenska Fondhandlareföreningen anfört, att det är uppfyllt. Tidsbrist efter ett val utgör en sådan omständighet som tillåts påverka remisstidens längd (se bet. 2008/09:KU10).
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 65 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229), se avsnitt 3.19.
6.3.4Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter
I promemorian görs bedömningen att förslaget att begränsa uppräkningen av den nedre skikt- gränsen för statlig inkomstskatt kommer att öka skatteintäkterna med 1,91 miljarder kronor 2015.
KI, SACO och Arbetsgivarverket anser att för- slaget kan minska antalet arbetade timmar och att de offentligfinansiella effekterna som redo- visas i promemorian därför kan vara över- skattade. Enligt KI är dock effekten på antalet arbetade timmar svårbedömd och syssel- sättningseffekten är försumbar. ESV anser att förslaget på sikt kan påverka utbudet av arbete. ESV har inget att erinra mot de statiska be- räkningar som redovisas i promemorian men anser att den långsiktiga effekten på de offentliga finanserna är lägre. IFAU anser att förslaget, sedd som en enskild reform, inte kommer att föra med sig stora beteendemässiga förändringar. KI, NNR, Arbetsförmedlingen och Tillväxtverket efterfrågar en utförligare redovisning av hur förslaget påverkar arbetsmarknadens funktions- sätt, medelarbetstid och inkomstfördelning.
De offentligfinansiella effekterna som redo- visas i promemorian, och som ingår i stats- budgeten, är statiska, dvs. hänsyn tas inte till eventuella beteendeförändringar, vilket är i enlighet med beräkningskonventionerna. Anled-
ningen är att det råder stor osäkerhet kring den typen av effekter och att de i regel inte slår igenom i betydande grad på ett års sikt. Regeringen anser att det saknas anledning att frångå principen om statiska beräkningar och den offentligfinansiella effekten för 2015 som redovisas i den remitterade promemorian. Enligt regeringens bedömning råder det vidare stor osäkerhet om förslagets effekter på BNP och sysselsättning. Regeringen gör, i stället för en bedömning av varje enskild reform, i avsnitt 1.9.1 en samlad bedömning av effekterna för de skatteförslag och övriga reformer som lämnas och aviseras i denna proposition.
Effekter för individer
Statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster skulle med oförändrade regler betalas av ca 1,1 miljoner personer 2015. Antalet personer som betalar statlig inkomstskatt beräknas med förslaget öka med ca 72 000 personer. I diagram 6.10 visas den genomsnittliga procentuella förändringen av justerad disponibel inkomst (hushållsnivå) per inkomstgrupp (decil) i och med den föreslagna begränsningen av uppräkningen av den nedre skiktgränsen. Den justerade disponibla inkomsten minskar marginellt för de lägsta inkomstdecilerna. Effekten stiger sedan över inkomstfördelningen och den största minskningen med knappt 0,2 procent sker i den näst högsta inkomstdecilen.
202
Diagram 6.10 Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst (hushållsnivå) 2015 till följd av förslaget om ändrad uppräkning av den nedre skiktgränsen
Procent
Låg inkomst |
|
|
|
|
|
|
Hög inkomst |
||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
0
Källa: Egna beräkningar.
Effekter för myndigheter
Skatteverket behöver göra vissa system- anpassningar. Dessa förändringar kommer att ingå i den anpassning som årligen görs med anledning av ny eller förändrad lagstiftning. Eventuella tillkommande utgifter för Skatte- verket ska hanteras inom befintliga och beräknade anslagsramar inom utgiftsområdet.
För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslaget inte få någon budgetpåverkan.
Effekter för företag
Företagare som tar ut inkomst av tjänst över den nedre skiktgränsen får till följd av förslaget ökad genomsnitts- och marginalskatt på tjänste- inkomster på samma sätt som anställda.
Förslaget bedöms inte påverka företagens konkurrensförhållanden eftersom det omfattar alla företagare som tar ut tjänsteinkomster, oavsett om de är anställda i eget fåmansföretag eller bedriver aktiv näringsverksamhet. Förslaget påverkar inte heller företagens administrativa börda och har inte några effekter på företagens villkor i övrigt.
Effekter för jämställdheten
Förslaget påverkar män i större utsträckning än kvinnor eftersom fler män har inkomster som överstiger den nedre skiktgränsen. Av de som berörs beräknas drygt 71 procent vara män och 29 procent kvinnor. De män som berörs får också en marginellt högre skattehöjning med i genomsnitt ca 1 630 kronor per person och år än kvinnorna som får en genomsnittlig skatte- höjning med ca 1 620 kronor per person och år. I diagram 6.11 redovisas procentuell förändring i
PROP. 2014/15:1
individuell disponibel inkomst uppdelat efter kön och åldersgrupp. Den största procentuella förändringen sker bland män mellan 35 och 44 år som får en förändring i disponibelinkomst med knappt 0,17 procent. Förslaget bidrar till att minska den ekonomiska skillnaden mellan kvinnor och män.
Diagram 6.11 Procentuell förändring av individuell disponibel inkomst 2015 till följd av förslaget om ändrad uppräkning av den nedre skiktgränsen efter kön och ålder
Procent
|
|
|
|
75- |
|||||||||||||||
0,00 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor |
|
|
Män |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Egna beräkningar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6.4Avdragsrätten för privat pensionssparande
6.4.1Ärendet och dess beredning
Inom Finansdepartementet har promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2015 tagits fram (dnr Fi2014/1430). En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 5, avsnitt 1. Promemorian har remitterats under våren 2014 och innehåller bl.a. förslag om en begränsning av avdragsrätten för privat pensionssparande. Promemorians lagförslag i denna del finns i bilaga 5, avsnitt 2. En för- teckning över remissinstanserna finns i bilaga 5, avsnitt 3. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2014/1430).
Inom Finansdepartementet har därefter tagits fram ett förslag om komplettering av förslaget om begränsning av avdragsrätten för privat pensionssparande. Kompletteringsförslaget finns i promemorian Vissa inkomstskatte- och social- avgiftsfrågor inför budgetpropositionen för 2015 (dnr Fi2014/3347). Förslaget innebär att avdragsrätten begränsas till 1 800 kronor per år i
203
PROP. 2014/15:1
stället för till 2 400 kronor per år som föreslogs i den tidigare promemorian. Tilläggspromemo- rians lagförslag finns i bilaga 4, avsnitt 2. Även tilläggspromemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4, avsnitt 3. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2014/3347).
I detta avsnitt behandlas de delar av prome- morians och den kompletterande promemorians förslag som gäller begränsning av avdragsrätten för privat pensionssparande samt det kommande förslaget om slopad avdragsrätt för privat pensionssparande.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 28 maj 2014 att in- hämta Lagrådets yttrande över bl.a. de förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen som finns i bilaga 5, avsnitt 4. Lagrådet har lämnat förslaget om begränsning av avdragsrätten för privat pen- sionssparande utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5, avsnitt 5.
Förslaget i tilläggspromemorian om att be- gränsa avdragsrätten till 1 800 kronor per år är författningstekniskt detsamma som det förslag som granskats av Lagrådet. Även i övrigt är tilläggspromemorians förslag om begränsning av avdragsrätten av sådan beskaffenhet att Lagrå- dets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över tilläggspromemorians förslag om begränsning av avdragsrätten till 1 800 kronor per år.
6.4.2Gällande rätt
Sparande i egna pensionsförsäkringar och på eget pensionssparkonto beskattas i dag enligt princi- pen att premier och inbetalningar får dras av inom vissa ramar medan utfallande belopp är skattepliktiga.
Avdragsrätten för privat pensionssparande be- gränsas för närvarande genom att pensionsspar- avdraget inte får överstiga ett fast belopp om 12 000 kronor per år. För anställda som helt saknar pensionsrätt i anställningen eller för skattskyldiga som har inkomst av aktiv närings- verksamhet är taket för avdrag högre. Dessa personer kan göra avdrag dels med ett fast belopp om 12 000 kronor, dels med ett tillägg som motsvarar 35 procent av den avdragsgrun- dande inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp.
Pensionssparavdraget får inte överstiga summan av de avdragsgrundande inkomsterna. Med avdragsgrundande inkomst avses inkomst av aktiv näringsverksamhet och inkomst av tjänst. Reglerna om pensionssparavdrag finns i 59 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL.
6.4.3Begränsning av avdragsrätten för privat pensionssparande
Regeringens förslag: Rätten att göra avdrag för premier för pensionsförsäkring och inbetal- ningar på pensionssparkonton (pensionsspar- avdrag) begränsas genom att det fasta beloppet sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.
De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2015 och tillämpas första gången för försäkrings- premier som betalas och inbetalningar på pensionssparkonton som görs efter den 31 december 2014.
Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian föreslås att det fasta beloppet sänks till 2 400 kronor per år.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- instanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Svensk För- säkring, Regelrådet och Näringslivets regelnämnd
(NNR) avstyrker förslaget. Ekonomistyrnings- verket (ESV) är tveksamt till förslaget. Svensk Försäkring anser att förslaget inte är tillräckligt utrett och att det saknas en analys av behovet av ett pensionssparande och av skillnaderna mellan pensionssparande och andra sparandeformer. Även konsekvenserna för efterlevandeskydd och annat riskskydd samt möjligheterna för för- säkringsföretagen att fortsatt erbjuda produkten privat pensionsförsäkring bör enligt Svensk Försäkring analyseras.
Landsorganisationen i Sverige (LO) är positiv till att avdragsrätten för privat pensionssparande begränsas eftersom den främst gynnar hög- inkomsttagare i och med att de oftare kan utnyttja hela avdragsutrymmet och deras marginalskatt på pensionen ofta blir lägre. LO och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund
(SRF) framhåller att en låginkomsttagare till och med kan förlora på att skjuta upp beskattningen eftersom deras skatt på arbetsinkomster kan vara
204
lägre än skatten på pensionsinkomster. LO anser att hela avdragsrätten bör slopas av fördelnings- skäl. Pensionsmyndigheten och Fondbolagens förening delar bedömningen att det finns skäl att ha en mer restriktiv syn på avdragsrätten eftersom avdraget i sin nuvarande konstruktion är mer gynnsamt för vissa grupper än andra. Skatteverket är positivt till att avdragsrätten begränsas eftersom det innebär en förenkling och att skattekrediterna minskar. Pensions- myndigheten tillstyrker att personer som saknar pensionsrätt i anställningen och skattskyldiga som har aktiv näringsverksamhet fortsatt ska ha rätt att göra avdrag för privat pensionssparande.
Svensk Försäkring och Fondbolagens före- ning anför att privat pensionssparande även fortsättningsvis bör subventioneras för att ge incitament till ett sparande som kan komplettera allmän pension och tjänstepension. Fond- bolagens förening förordar att avdragsreglerna ersätts med en modell som liknar den tidigare kapitalpensionen, med de insättningsbegräns- ningar som behövs, alternativt med ett låst sparande på investeringssparkonto. Pensions- myndigheten framhåller att det kan finnas ett behov för vissa grupper att pensionsspara privat, i vissa fall även i ett bundet sparande. Hur dessa grupper bör eller kan pensionsspara privat fram- över kan enligt Pensionsmyndigheten behöva analyseras vidare. Svensk Försäkring anför att spararna måste ges möjlighet att ta väl avvägda beslut om sitt framtida pensionssparande och att ett ikraftträdande den 1 januari 2015 gör det omöjligt för försäkringsföretag och sparare att hinna anpassa sig till förändringarna.
Enligt ESV och Svensk Försäkring kan en begränsning av avdragsrätten öka intresset för s.k. löneväxling. ESV anser att den offentlig- finansiella effekten är överskattad mot bakgrund av att personer med högre inkomster har möjlig- het till ett avdragsgillt pensionssparande genom löneväxling. Svensk Försäkring, Regelrådet och NNR anser att konsekvensutredningen är brist- fällig bl.a. mot bakgrund av att det inte framgår hur många företag som berörs av förslaget samt att förändringar i tidsåtgång och administrativa kostnader inte har kvantifierats. Regelrådet bedömer att effekterna av förslaget kan bli betydande för försäkringsföretagen.
Tilläggspromemorians förslag överensstäm- mer med regeringens.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- instanser som har yttrat sig tillstyrker eller har
PROP. 2014/15:1
inget att invända mot förslaget. Aktiespararna,
Svensk Försäkring och Svenska Bankföreningen avstyrker förslaget.
Remissinstanserna framför i huvudsak samma synpunkter som framförts i samband med den tidigare promemorian. Pensionsmyndigheten framhåller dessutom att det är viktigt att det genomförs en bred informationsinsats till de sparare som har månatliga överföringar till sitt pensionssparande. Även Tjänstemännens Centralorganisation framhåller detta.
Svenska Bankföreningen och Svenska Fond- handlareföreningen anser att remisstidens längd inte uppfyller regeringsformens krav på beredning av lagförslag.
Pensionärernas Riksorganisation, Sveriges Pensionärers Riksförbund, Sveriges Pensionärs- förbund, Svenska KommunalPensionärernas Förbund och Riksförbundet Pensionärsgemenskap anser att den föreslagna summan är för låg för att ha någon praktisk effekt och att den inte ger möjlighet för en person som sparar till sin pension att få någon pension av betydelse.
Skälen för regeringens förslag: I prome- morian görs bedömningen att avdragsrätten för privat pensionssparande bör begränsas av offentligfinansiella och fördelningspolitiska skäl. Regeringen delar, i likhet med bl.a. Pensions- myndigheten, Fondbolagens förening, Skatteverket och LO, bedömningen att det finns skäl som talar för en mer restriktiv syn på avdragsrätten för privat pensionssparande.
Bestämmelserna om avdragsrätt för privat pensionssparande innebär att det lämnas en skattekredit för sparandet. Denna skattekredit återbetalas genom att utfallande belopp be- skattas. Den ökade internationaliseringen i form av sparande utanför Sverige och individer som bosätter sig utomlands innebär att det kan vara svårt att få skattekrediter återbetalda.
Som bl.a. LO och Pensionsmyndigheten framhåller gynnar avdragsrätten främst dem som har höga inkomster vid spartillfället och som kan dra nytta av skillnaderna i skattesatser vid spar- och utbetalningstidpunkterna. Jobbskatteavdra- get har vidare medfört att skatten på arbetsin- komster har sänkts för låg- och medelinkomst- tagare. Det innebär att skillnaden i skattesatser vid spar- och utbetalningstidpunkterna har minskat för stora inkomstgrupper. Personer med lägre inkomster som gör pensionsspar- avdrag i dag kan till och med, såsom LO och
205
PROP. 2014/15:1
SRF anför, möta en högre skattesats vid utbetalningen av pensionen.
Regeringen föreslår mot denna bakgrund, trots de invändningar som Svensk Försäkring, Pensionärernas Riksorganisation, Sveriges Pensio- närers Riksförbund, Sveriges Pensionärsförbund, Svenska KommunalPensionärernas Förbund och Riksförbundet Pensionärsgemenskap riktar mot förslaget, att pensionssparavdraget begränsas genom att det fasta beloppet sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Förslaget innebär att alla skattskyldiga personer får göra pensionsspar- avdrag med ett fast belopp om högst 1 800 kro- nor per år, förutsatt att de har avdragsgrundande inkomster. Detta oavsett om avdraget görs i inkomstslaget näringsverksamhet eller som allmänt avdrag.
Regeringen anser, i likhet med Pensions- myndigheten, att det särskilda tilläggsutrymmet för anställda som helt saknar pensionsrätt i anställningen och skattskyldiga som har inkomst av aktiv näringsverksamhet bör kvarstå oför- ändrat. Detta eftersom tilläggsutrymmet kan sägas motsvara den avdragsrätt för kostnader för tjänstepension som arbetsgivarna är berättigade till och som således kommer anställda till godo. Reglerna för arbetsgivarens avdragsrätt för pensionskostnader för de anställda berörs inte av förslaget.
Svensk Försäkring anför att ett ikraftträdande den 1 januari 2015 gör det omöjligt för försäk- ringsföretag och sparare att hinna anpassa sig till förändringarna. Det är enligt regeringens mening av vikt att spararna kan ta väl avvägda beslut om sitt framtida sparande. Regeringen delar dock inte Svensk Försäkrings bedömning att detta inte skulle vara möjligt med ett ikraftträdande den 1 januari 2015. Regeringen anser därför att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2015 och tillämpas första gången för försäkringspremier som betalas och inbetal- ningar på pensionssparkonton som görs efter den 31 december 2014.
När det gäller beredningskravet anser regerin- gen, i motsats till vad Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen anför, att detta är uppfyllt. Tidsbrist efter ett val utgör en sådan omständighet som tillåts påverka remiss- tidens längd (se bet. 2008/09:KU10).
Svensk Försäkring och Fondbolagens förening anför att privat pensionssparande även fortsättningsvis bör subventioneras för att ge incitament till ett sparande som kan komplettera
allmän pension och tjänstepension. Svensk Försäkring efterfrågar bl.a. en analys av behovet av ett pensionssparande. Regeringen avser att under 2015 återkomma till riksdagen med ett förslag om slopad avdragsrätt, se avsnitt 6.4.5 nedan. Frågor såsom behovet av ett privat pensionssparande och om sparandet bör vara skattesubventionerat kommer att behandlas inom ramen för det kommande lagstiftnings- arbetet.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 59 kap. 5 och 14 §§ IL, se avsnitt 3.19.
6.4.4Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter
År 2014 beräknas drygt 2 miljoner skattskyldiga yrka avdrag för privat pensionssparande, varav knappt 90 procent beräknas göra avdrag med mer än 1 800 kronor. Baserat på detta bedöms begränsningen av avdragsrätten beröra ungefär 1,8 miljoner personer, som annars skulle ha gjort avdrag med mer än 1 800 kronor år 2015.
Förslaget att sänka det fasta beloppet från 12 000 till 1 800 kronor per år beräknas öka skatteintäkterna med 3,09 miljarder kronor per år under
Avdragsrätten för privat pensionssparande innebär att det lämnas en skattekredit för sparandet. Denna skattekredit återbetalas då de utfallande beloppen beskattas. Då avdragsrätten begränsas ökar skatteintäkterna vid avsättnings- tillfället men minskar vid uttagstillfället. Förslaget ger därför främst ökade skatteintäkter på kort- och medelfristig sikt. På lång sikt är effekten betydligt lägre och beror på skillnaden i spararnas marginalskattesatser vid avsättnings- respektive uttagstillfället. Varaktig effekt består av denna skillnad i marginalskattesatser samt en ränteeffekt till följd av att skattebetalningarna tidigareläggs.
Regeringen anser, till skillnad från ESV och Svensk Försäkring, att beräkningen av den
206
offentligfinansiella effekten av regeländringen är rimlig. I den mån begränsningen av avdrags- rätten leder till att pensionssparande som inte längre är avdragsgillt omfördelas till andra spar- former, till konsumtion eller till löneavståenden inom ramen för tjänstepensionsavtal kommer det att påverka andra skattebaser såväl positivt som negativt. Den sammantagna effekten på de totala skatteintäkterna av en eventuell omalloke- ring till alternativa sparformer, löneavståenden och konsumtion är svårbedömd då effekterna tenderar att motverka varandra. Dessa effekter beaktas i regeringens prognoser över de totala skatteintäkterna. Beräkningen av den offentlig- finansiella effekten av den begränsade avdrags- rätten bedöms därför ge en rättvisande bild av regeländringens offentligfinansiella effekt.
Effekter för myndigheter och företag
Förslaget att sänka det fasta beloppet från 12 000 till 1 800 kronor per år medför endast försum- bara förändringar för Skatteverket. Dessa för- ändringar kommer att ingå i den anpassning som årligen görs med anledning av ny eller förändrad lagstiftning. Eventuella tillkommande utgifter för Skatteverket får hanteras inom befintliga och beräknade anslagsramar inom utgiftsområdet. För de allmänna förvaltningsdomstolarna be- döms förslaget inte få någon budgetpåverkan.
Svensk Försäkring, NNR och Regelrådet anser att konsekvensutredningen i promemorian är bristfällig. Regelrådet bedömer att effekterna av förslaget kan bli betydande för företagen. I promemorian görs bedömningen att förslaget kommer att påverka marknaden för pensions- produkter, vilket i sin tur kan påverka förut- sättningarna för de företag som är aktiva på marknaden. De pensionsprodukter som om- fattas av avdraget för privat pensionssparande tillhandahålls främst av försäkringsbolag och fondförvaltare samt banker och kreditinstitut. Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) företags- databas fanns 2012 ca 15 700 företag med sam- manlagt ca 90 000 anställda med verksamhet in- om dessa områden (företag med
PROP. 2014/15:1
sin verksamhet, och hur stor del av verk- samheten denna förvaltning utgör, är svårt att bedöma. Pensionsmyndighetens uppgifter visar att privat pensionskapital till ett värde av ca 410 miljarder kronor förvaltades vid utgången av 2012. SCB:s finansräkenskaper visar att hushåll och icke vinstdrivande organisationer vid utgången av det fjärde kvartalet 2012 innehade finansiella tillgångar till ett värde av ca 8 360 miljarder kronor, varav ca 2 200 miljar- der kronor i form av försäkringssparande till pension. Privat pensionssparande kan därför antas utgöra en mindre del av det kapital som förvaltas av dessa företag totalt sett. I den mån en sänkning av avdraget medför att befintligt pensionssparande omfördelas till andra sparpro- dukter som tillhandahålls av företagen i sektorn, bedöms sektorn som helhet inte påverkas i någon större omfattning av förslaget. Hur enskilda företag påverkas kommer att bero på hur stor del av verksamheten som utgörs av pensionsförvaltning och till vilka sparprodukter sparare väljer att omdisponera den del av sparandet för vilket pensionssparavdrag inte längre kan göras.
Regeringen bedömer att de företag som tillhandahåller pensionsprodukter kommer att behöva lämna information till sina kunder med anledning av förslaget. Kostnaden för detta kommer att variera mellan företag, beroende på bl.a. hur många kunder företaget har och hur kunderna kontaktas. Förutom denna engångs- insats medför förslaget inte några nya krav på företagen att upprätta, lagra eller överföra information. Förslaget bedöms därför inte påverka företagens administrativa kostnader som dessa mäts enligt standardkostnadsmodellen.
Effekter på inkomstfördelning och jämställdhet
Förslaget att sänka det fasta beloppet från 12 000 till 1 800 kronor per år medför främst en tidigareläggning av skattebetalningarna på det sparade beloppet. I den mån individer möter en lägre marginalskatt vid avsättningstillfället än vid uttagstillfället medför den tidigarelagda be- skattningen en skattehöjning. Förslaget träffar i hög utsträckning personer med relativt höga inkomster eftersom det genomsnittliga avdraget för privat pensionssparande ökar med inkomst- nivån. Personer med höga inkomster gör också avdraget i större utsträckning än personer med lägre inkomster. Förslaget har därmed en gynnsam fördelningsprofil.
207
PROP. 2014/15:1
Det totala avdragsbeloppet bland män och bland kvinnor är ungefär lika stort. Kvinnor är mer benägna än män att använda avdraget, men vid en given inkomstnivå gör kvinnor och män ungefär lika stora avdrag i genomsnitt. Män som gör avdrag för privat pensionssparande har dock överlag högre inkomster än kvinnor som gör avdraget. Det genomsnittliga avdragsbeloppet för privat pensionssparande bland de som gjorde avdraget 2012 var ca 7 400 kronor för män och ca 6 000 kronor för kvinnor. Eftersom främst höginkomsttagare kan tjäna på att göra avdrag för privat pensionssparande tjänar män som grupp mer på avdragsmöjligheten.
6.4.5Slopad avdragsrätt för privat pensionssparande
Regeringens bedömning: Rätten att göra avdrag för premier för pensionsförsäkring och inbetal- ningar på pensionssparkonton (pensionsspar- avdrag) med ett fast belopp bör slopas helt.
Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2016.
Skälen för regeringens bedömning: Som anges i avsnitt 6.4.3 finns det såväl offentlig- finansiella som fördelningspolitiska skäl att ha en mer restriktiv syn på avdragsrätten för privat pensionssparande. Enligt regeringens bedömning bör rätten att göra avdrag för premier för pensionsförsäkring och inbetal- ningar på pensionssparkonton med ett fast belopp slopas helt. Regeringen avser att under 2015 återkomma till riksdagen med ett förslag om slopad avdragsrätt. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2016.
De offentligfinansiella effekterna av att slopa avdragsrätten för privat pensionssparande beräknas till 4,45 miljarder kronor 2016 och 1,41 miljarder kronor varaktigt. Av den totala intäktsökningen står begränsningen av avdrags- rätten till 1 800 kronor per år (se avsnitt 6.4.3) för 3,09 miljarder kronor 2016 och 0,98 miljarder kronor varaktigt. Slopandet från nivån 1 800 kro-
nor 2016 står för |
en intäktsökning med |
1,36 miljarder kronor |
2016 och 0,43 miljar- |
der kronor varaktigt. |
|
6.5Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el
6.5.1Ärendet och dess beredning
Regeringen tillsatte den 26 april 2012 en utredning med uppdrag att ta fram lagförslag om införandet av ett system för nettodebitering som även omfattar kvittning av energi- och mer- värdesskatt och lämna lagförslag om vem som bör vara skattskyldig för energiskatt på el (dir. 2012:39). Utredningens betänkande Beskattning av mikroproducerad el m.m. (SOU 2013:46) överlämnades den 14 juni 2013. I betänkandet föreslås bl.a. att en skattereduktion för mikro- produktion av förnybar el införs. En samman- fattning av betänkandet finns i bilaga 6, avsnitt 1. Betänkandets lagförslag i relevanta delar finns i bilaga 6, avsnitt 2. Betänkandet har remissbe- handlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6, avsnitt 3. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftnings- ärendet (dnr Fi2013/2381).
Den 6 mars 2014 överlämnades propositionen Skattereduktion för mikroproduktion av förny- bar el (prop. 2013/14:151) till riksdagen. Innan förslaget kunde antas av riksdagen och träda i kraft var det nödvändigt att den Europeiska kommissionen (kommissionen), godkände det vid en prövning mot statsstödsreglerna i fördrag- et om Europeiska unionens funktionssätt (EUF- fördraget).
Förslaget föranmäldes till kommissionen i februari 2014. Under statsstödsprövningen framkom att skattereduktionen sannolikt inte skulle godkännas av kommissionen. För att för- slaget skulle kunna träda i kraft så fort som möjligt, togs en promemoria fram inom Finans- departementet som innehöll ett förslag om att skattereduktionen skulle lämnas som ett s.k. stöd av mindre betydelse. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 6, avsnitt 6. Prome- morians lagförslag finns i bilaga 6, avsnitt 7. Promemorian har remissbehandlats. En för- teckning över remissinstanserna finns i bilaga 6, avsnitt 8. En sammanställning av remissyttran- dena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi2014/2293).
Prop. 2013/14:151 återkallades den 19 ok- tober 2014 genom regeringens skrivelse 2014/15:3.
I detta avsnitt behandlas utredningens och promemorians förslag. Förslaget motsvarar för-
208
slaget i prop. 2013/14:151, dock att skattereduk- tionen lämnas som ett s.k. stöd av mindre be- tydelse.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 30 januari 2014 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 6, avsnitt 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6, avsnitt 5. Regeringen har följt Lagrådets förslag som behandlas i avsnitt 6.5.3. I förhållande till lagrådsremissens förslag har vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts.
Regeringen beslutade den 4 september 2014 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 6, avsnitt 9. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6, avsnitt 10. Regeringen har följt Lagrådets förslag som behandlas i avsnitt 6.5.7.2. I förhållande till lagrådsremissens förslag har vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts.
6.5.2En skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el införs
Regeringens förslag: En skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el införs.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Flera remissinstanser anser att skatteincitamentet ska ges en annor- lunda utformning. Konsumentverket, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Statens energimyndig- het, Statens jordbruksverk, Eskilstuna kommun, HSB Riksförbund, Hushållningssällskapens för- bund, Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stock- holms kommun, Svensk Vindkraftsförening, Sven- ska Naturskyddsföreningen, Sveriges energi- föreningars riksorganisation (SERO), Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Tekniska verken Linköping Nät AB anser att ett system med s.k. nettodebitering av el som omfattar kvittning av energi- och mervärdesskatt (netto- debiteringssystem) ska införas i stället för en skattereduktion. Exergetics Energisystemteknik AB, Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) anser att ett nettodebiteringssystem som omfattar kvittning av energiskatt ska införas. Statens
PROP. 2014/15:1
jordbruksverk och Svensk Vindenergi framhåller att en skattereduktion har den nackdelen att den inte träffar den som inte har någon skatt att reducera.
Konjunkturinstitutet (KI), Regelrådet, Skatte- verket, Statens energimyndighet, Bostadsrätterna Sverige och Svensk Elbrukarförening avstyrker förslaget. KI anser att skattereduktionen är sam- hällsekonomiskt olönsam. Regelrådet saknar en bedömning av om förslaget medför kostnader för ansökningsförfarandet för mikroproducenter som är företag. Skatteverket anser att skattelag- stiftningen inte ska belastas med uppgifter som kan lösas på annat sätt. Statens energimyndighet och Bostadsrätterna Sverige anser att frågan om vilket slag av incitament som bäst främjar mikro- produktion av förnybar el och utformningen av incitamentet behöver övervägas ytterligare. Svensk Elbrukarförening anser att Sverige inte behöver mer produktionsresurser för el. Kom- merskollegium saknar en bedömning i frågan om skattereduktionen behöver anmälas till kom- missionen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande före- skrifter för informationssamhällets tjänster. Statens jordbruksverk, Uppsala universitet, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningens Riksförbund, O2:s vindkraftskooperativ,
Sveriges Konsumenter, Telge Energi AB, Telge Energi Vind och Telge Kraft AB anser att s.k. andelsägd elproduktion ska få skattereduk- tionen.
Skälen för regeringens förslag: Vissa elan- vändare, s.k. mikroproducenter av förnybar el, kompletterar sitt uttag av el från elnätet med egenproduktion av förnybar el i liten skala, t.ex. genom solcellsanläggningar. El matas in och el tas ut i samma inmatnings- och uttagspunkt. Så länge den egna elproduktionen hela tiden under- stiger den egna elförbrukningen matas inte något överskott in på elnätet. När den egna elproduk- tionen överstiger den egna elförbrukningen, t.ex. under sommarmånaderna, matas dock överskot- tet in på elnätet, i regel utan att mikroproducent- erna får ersättning för överskottselen. För att underlätta för mikroproduktion av förnybar el, bedömer utredningen att mikroproducenter bör få ekonomisk kompensation för den överskotts- el som de matar in på elnätet och att den eko-
209
PROP. 2014/15:1
nomiska kompensationen bör utformas som ett skatteincitament. Det är enligt regeringen ange- läget att underlätta för det växande intresse som finns för mikroproduktion av förnybar el.
Mot denna bakgrund anser regeringen, till skillnad från KI, Skatteverket och Svensk Elbrukarförening, att mikroproducenter av för- nybar el bör få ekonomisk kompensation för den överskottsel som de i regel utan ersättning matar in på elnätet och att den ekonomiska kompensationen bör utformas som ett skatte- incitament. Samma bedömning gör också majo- riteten av remissinstanserna. Till skillnad från
Statens energimyndighet och Bostadsrätterna Sverige anser regeringen att det inte finns skäl att ytterligare utreda frågan om hur ett incitament för mikroproduktion av förnybar el bör ut- formas.
Ett skatteincitament kan utformas på olika sätt. Utredningen, som bedömer att ett netto- debiteringssystem strider mot mervärdesskatte- direktivet, föreslår att skatteincitamentet utfor- mas som en skattereduktion för mikroproduk- tion av förnybar el.
En lösning är att utforma skatteincitamentet som en kreditering av skattekontot. Lösningen ligger i linje med Statens jordbruksverks och
Svensk Vindenergis remissvar. Lösningen har den fördelen att den träffar även den som inte har någon skatt att reducera. Lösningen har dock bl.a. den nackdelen att kopplingen till skatte- systemet blir mycket liten.
En annan lösning är ett nettodebiterings- system. Lösningen förespråkas av Konsument- verket, KTH, Statens energimyndighet, Statens jordbruksverk, Eskilstuna kommun, HSB Riks- förbund, Hushållningssällskapens förbund, Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms kommun, Svensk Vindkraftsförening, Svenska Naturskydds- föreningen, SERO, SP och Tekniska verken Lin- köping Nät AB. Med ett nettodebiteringssystem avses ett system där den el som mikroprodu- center av förnybar el framställer och matar in på elnätet kvittas mot annan el som de tar ut från elnätet. Vid omsättning av el skulle beskattnings- underlaget för mervärdesskatt vara nettovärdet av elleveranserna.
Fråga är då om ett nettodebiteringssystem strider mot rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet). I Europeiska unionen är regelverket om mer- värdesskatt i stor utsträckning harmoniserat
genom mervärdesskattedirektivet. I svensk rätt finns bestämmelserna som genomför direktivet i huvudsak i mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML. Enligt bestämmelserna i ML ska mervärdesskatt bl.a. betalas vid skattepliktiga omsättningar av varor inom landet som görs av en beskattningsbar person i denna egenskap. Ett exempel på en sådan skattepliktig omsättning är leverans av el inom Sverige. Begreppet leverans av varor i mervärdesskattedirektivets mening tar sikte på samtliga överföringar av materiella till- gångar från en part till en annan som ger mot- parten rätt att faktiskt förfoga över tillgången som om han eller hon var ägare till den. EU- domstolens mål
Mot denna bakgrund anser regeringen, i likhet med utredningen, att ett nettodebiteringssystem strider mot mervärdesskattedirektivet. Samma
210
bedömning gör också majoriteten av remiss- instanserna.
Exergetics Energisystemteknik AB, SVEBIO och SKL anser att ett nettodebiteringssystem som omfattar kvittning av energiskatt ska in- föras. Regeringen anser dock, sett mot bakgrund av att mervärdesskatten utgör ca hälften av skatten på köpt el, att ett nettodebiteringssystem som endast omfattar kvittning av energiskatt inte bör införas.
En tredje lösning är att utforma skatteincita- mentet som en skattereduktion. Lösningen har den fördelen att en fysisk person som har högre marginalskatt får en skattefavör av samma storlek som en annan fysisk person som matar in lika mycket el på elnätet men som har lägre marginalskatt (givet att det finns skatt att redu- cera). Att ge skatteincitamentet i form av en skattereduktion innebär också en markering av att skatteincitamentet i princip ligger vid sidan av den vanliga beskattningen samtidigt som incita- mentet endast belastar den statliga budgeten.
Mot denna bakgrund anser regeringen, i likhet med utredningen, att skatteincitamentet bör ut- formas som en skattereduktion. Samma bedöm- ning gör också majoriteten av remissinstanserna.
Regelrådet saknar en bedömning av om för- slaget medför kostnader för ansökningsförfaran- det för mikroproducenter som är företag. En konsekvensanalys för företagen finns i avsnitt 6.5.12.
Kommerskollegium saknar en bedömning i frågan om skattereduktionen behöver anmälas till kommissionen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och be- träffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster. Regeringen anser att det föreslagna regelverket, som är allmänt utformat och inte tar sikte på de aktuella produkterna som sådana, inte kan anses vara tekniska föreskrifter i den mening som avses i direktiv 98/34/EG. Det innebär att skattereduktionen inte behöver anmälas till kommissionen på denna grund.
Statens jordbruksverk, Uppsala universitet, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningens Riks- förbund, O2:s vindkraftskooperativ,
SERO, Sveriges Konsumenter, Telge Energi AB, Telge Energi Vind och Telge Kraft AB anser att s.k. andelsägd elproduktion ska få skattereduk-
PROP. 2014/15:1
tion. Regeringen anser dock att det i detta lag- stiftningsärende saknas beredningsunderlag för att kunna ta ställning till detta förslag.
6.5.3Vilka som kan få skattereduktionen
Regeringens förslag: Rätt till skattereduktion har den som framställer förnybar el, i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, har en säkring om högst 100 ampere i anslut- ningspunkten och har anmält till nätkonces- sionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Rätten gäller fysiska och juridiska personer, dödsbon samt svenska handelsbolag.
Utredningens förslag: Överensstämmer i hu- vudsak med regeringens. Utredningen föreslår att skattereduktionen ska ges till den som har en säkring om högst 63 ampere i anslutningspunk- ten (säkringsgränsen). Utredningen föreslår inte att skattereduktionen ska ges till begränsat skatt- skyldiga fysiska personer eller svenska han- delsbolag.
Remissinstanserna: Boverket, Domstolsverket, Elsäkerhetsverket, Energimarknadsinspektionen, Förvaltningsrätten i Falun, Kammarrätten i Sund- svall, Konkurrensverket, Tillväxtverket, Umeå universitet, Affärsverket svenska kraftnät, Energi- gas Sverige, E.ON Sverige AB, Fortum Power and Heat AB, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Svensk Solenergi (SSE), Svenskt Näringsliv och
Vattenfall AB tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget att skattereduktionen ska ges till den som framställer förnybar el, i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, har en säkring om högst 63 ampere i anslut- ningspunkten och har anmält till nätkonces- sionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Bixia AB och Oberoen- de Elhandlare (OE) anser dock att rätten till skattereduktionen ska kopplas till innehavet av produktionsanläggningen. E.ON Sverige AB an- ser att rätten till skattereduktionen, förutom inmatning och uttag av el i anslutningspunkten, ska kopplas till inmatning och uttag av el i ”cen- tralbeteckningen”, dvs. en lägenhets anslutning till det i fastigheten interna s.k.
211
PROP. 2014/15:1
som den leder till att flera företag inte kommer i åtnjutande av skattereduktionen. Statens energi- myndighet anser att säkringsgränsen ska ersättas av en effektgräns. Fastighetsägarna Sverige och OE anser att det är oklart vem som kan göra anmälan till nätkoncessionshavaren. Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget att skatte- reduktionen ska ges till fysiska personer som vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år och är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret, dödsbon samt juridiska per- soner. Statens energimyndighet, LRF och Svensk Vindenergi anser att skattereduktionen inte ska ges till de som har elcertifikat enligt lagen (2011:1200) om elcertifikat. Detta eftersom skattereduktionen kan komma att störa handeln med elcertifikat. Bixia AB, OE, Svensk energi, SSE, SP och Vattenfall AB anser att elcertifikat- systemet ska ändras så att det blir lättare och billigare för mikroproducenter att få elcertifikat.
Skälen för regeringens förslag: Skattereduk- tionen tar sikte på mikroproducenter av förny- bar el. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att skattereduktionen ges till de som uppfyller fyra villkor.
För det första föreslår utredningen att skatte- reduktionen ska ges till den som framställer för- nybar el. Regeringen ansluter sig till utred- ningens förslag. Samma bedömning görs också av majoriteten av remissinstanserna.
För det andra föreslår utredningen att skattereduktionen ska ges till den som i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el. Regeringen ansluter sig till ut- redningens förslag. Samma bedömning gör också majoriteten av remissinstanserna. Bixia AB och OE anser att rätten till skattereduktionen ska kopplas till innehavet av produktionsanlägg- ningen. E.ON Sverige AB anser att rätten till skattereduktionen ska kopplas till, förutom inmatning och uttag av el i anslutningspunkten, inmatning och uttag av el i ”centralbeteckning- en”, dvs. en lägenhets anslutning till det i fastig- heten interna s.k.
För det tredje föreslår utredningen att skatte- reduktionen ska ges till den som har en säkring om högst 63 ampere i anslutningspunkten. Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig anser att säkringsgränsen är för låg. Detta
eftersom den leder till att många företag inte kommer i åtnjutande av skattereduktionen. Utgångspunkten bör vara att så många mikro- producenter som möjligt ska ha rätt till skatte- reduktionen. Samtidigt får regelverket inte möjliggöra att andra än mikroproducenter får skattereduktionen. Mot denna bakgrund anslut- er sig regeringen till utredningens bedömning att skattereduktionen bör begränsas. Utgångs- punkten för lösningen är att nätkoncessions- havaren ska lämna kontrolluppgift om skatte- reduktionen (se avsnitt 6.5.8.2). Statens energi- myndighet anser att säkringsgränsen ska ersättas av en effektgräns. Nätkoncessionshavaren, som ska lämna kontrolluppgift om skattereduk- tionen, har dock tillgång till säkringens ampere- tal enligt elabonnemanget. Mot denna bakgrund anser regeringen, till skillnad från Statens energi- myndighet, att skattereduktionen bör begränsas med en säkringsgräns. I fråga om säkringsgräns- ens storlek har flertalet hushåll säkringar om
För det fjärde föreslår utredningen att skatte- reduktionen ska ges till den som har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Detta eftersom det endast är mikroproducenten själv som känner till om framställd el är förnybar. Regeringen ansluter sig till utredningens förslag. Samma bedömning gör också majoriteten av remissinstanserna. Fastighetsägarna Sverige och OE anser att det är oklart vem som kan göra anmälan till nätkoncessionshavaren. Regeringen vill i detta avseende framhålla att det är den, eller de, som innehar elabonnemanget som kan göra anmälan till nätkoncessionshavaren. Om flera personer delar anslutningspunkt, har den rätt till skattereduktionen som har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten.
212
Utredningen bedömer att skattereduktionen ska ges till så många mikroproducenter som möjligt. Mot denna bakgrund föreslår utred- ningen att skattereduktionen ska ges till fysiska personer som vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år och är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret, dödsbon samt juridiska personer. Regeringen ansluter sig till utredningens förslag att skattereduktionen ska ges till fysiska personer, dödsbon och juridiska personer. Som Lagrådet förordat kan ålders- gränsen om 18 år slopas. Regeringen lämnar där- för inget sådant förslag. Regeringen anser vidare att skattereduktionen bör ges också till begränsat skattskyldiga fysiska personer (se t.ex.
Utredningen bedömer att eventuella föränd- ringar av elcertifikatsystemet bör avvaktas till dess att det står klart vilka effekter skattere- duktionen får. Statens energimyndighet, LRF och Svensk Vindenergi anser att skattereduk- tionen inte ska lämnas till de som har elcertifikat enligt lagen (2011:1200) om elcertifikat. Detta eftersom skattereduktionen kan komma att störa handeln med elcertifikat. Bixia AB, OE, Svensk energi, SSE, SP och Vattenfall AB anser att elcertifikatsystemet ska ändras så att det blir enklare och billigare för mikroproducenter att få elcertifikat. Sett i förhållande till utredningens förslag innebär den föreslagna höjningen av säk- ringsgränsen till 100 ampere att fler och något större produktionsanläggningar omfattas av skattereduktionen. I likhet med utredningen an- ser dock regeringen att eventuella förändringar av regelverken bör avvaktas till dess att det står klart vilka effekter skattereduktionen får. Reger- ingen avser att följa frågan och vid behov åter- komma till den.
Lagförslag
Förslaget föranleder att en ny paragraf, 67 kap. 27 § IL, införs, se avsnitt 3.19.
PROP. 2014/15:1
6.5.4Definitioner
Regeringens förslag: Med förnybar el avses elek- trisk kraft som framställs från sol, vind, vågor, tidvatten eller jordvärme, från vattenbaserad energi som är alstrad i vattenkraftverk, från biomassa eller produkter som framställs från biomassa eller från bränsleceller. Med nätkon- cessionshavare avses den som innehar nätkon- cession. Med anslutningspunkt avses en och samma inmatnings- och uttagspunkt på elnätet där förnybar el matas in och el tas ut.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Statens energimyndighet anser att el som framställs från vattenbaserad energi alstrad i vattenkraftverk inte ska omfattas av skattereduktionen. Detta eftersom detta slag av produktion skulle kunna ge skador på vatten- drag. Statens energimyndighet erinrar i detta sammanhang om arbetet med att verkställa Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gem- enskapens åtgärder på vattenpolitikens område (ramvattendirektivet). Affärsverket svenska kraft- nät anser att begreppet ”anslutningspunkt” bör ersättas av begreppet ”leveranspunkt”.
Skälen för regeringens förslag: Skattereduk- tionen tar sikte på mikroproduktion av förnybar el. Enligt artikel 15.1 b) i rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en om- strukturering av gemenskapsramen för beskatt- ning av energiprodukter och elektricitet (energi- skattedirektivet) får medlemsstaterna tillämpa fullständig eller partiell skattebefrielse i följande fall i fråga om el:
–från sol, vind, vågor, tidvatten eller jord- värme,
–från vattenbaserad energi alstrad i vatten- kraftverk,
–som framställs från biomassa och ur produkter som framställs från biomassa,
–som framställs från metan från nedlagda kolgruvor, och
–som alstras från bränsleceller.
213
PROP. 2014/15:1
Mot denna bakgrund bedömer utredningen att som utgångspunkt lämpligen bör gälla att med förnybar el ska avses el som framställs från så- dana energikällor som anges i artikel 15.1 b) i energiskattedirektivet. Utredningen bedömer dock att det inte finns skäl att el som framställs från metan från nedlagda kolgruvor ska omfattas av definitionen. Mot denna bakgrund föreslår ut- redningen att med förnybar el avses elektrisk kraft som framställs från sol, vind, vågor, tid- vatten eller jordvärme, från vattenbaserad energi alstrad i vattenkraftverk, från biomassa och ur produkter som framställs från biomassa eller från bränsleceller. Statens energimyndighet anser att el som framställs från vattenbaserad energi alstrad i vattenkraftverk inte ska omfattas av skattereduktionen. Detta eftersom detta slag av produktion skulle kunna ge betydande skador på vattendrag. Statens energimyndighet erinrar i detta sammanhang om arbetet med att verkställa ramvattendirektivet. Det är angeläget att skatte- reduktionen utformas på ett sådant sätt att den underlättar för mikroproduktion av förnybar el. I detta avseende är det av central betydelse att skattereduktionen omfattar så många förnybara energikällor som möjligt. Mot denna bakgrund anser regeringen, i likhet med utredningen, att det framstår som naturligt att som utgångspunkt bör gälla att med förnybar el avses el som framställs från sådana energikällor som anges i artikel 15.1 b) i energiskattedirektivet, dock inte el som framställs från metan från nedlagda kol- gruvor. Mot denna bakgrund ansluter sig reger- ingen till utredningens förslag. Samma bedöm- ning gör också majoriteten av remissinstanserna. Det innebär att regeringen anser att det saknas skäl att frångå utredningens bedömning att också el som framställs från vattenbaserad energi alstrad i vattenkraftverk bör omfattas av de- finitionen. Regeringen avser dock att i samband med beredningen av delbetänkandet Ny tid ny prövning – förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69) återkomma till frågan om vattenkraftsproduktionens miljöpåverkan.
Utredningen föreslår vidare att med nätkon- cessionshavare ska avses den som innehar nät- koncession enligt 2 kap. ellagen (1997:857) och att med anslutningspunkt ska avses en och sam- ma inmatnings- och uttagspunkt på elnätet där förnybar el matas in och el tas ut. Regeringen ansluter sig till utredningens förslag. Affärsverket svenska kraftnät anser att begreppet ”anslut- ningspunkt” bör ersättas av begreppet ”leverans-
punkt”. Till skillnad från Affärsverket svenska kraftnät anser dock regeringen att det saknas skäl att frångå utredningens förslag. Samma be- dömning gör också majoriteten av remissin- stanserna.
Lagförslag
Förslaget föranleder att en ny paragraf, 67 kap. 29 § IL, införs, se avsnitt 3.19.
6.5.5Underlaget för skattereduktionen
Regeringens förslag: Underlaget för skattereduk- tionen består av de kilowattimmar förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så många kilowattim- mar el som tagits ut i anslutningspunkten under det året. Om flera personer har anmält till nät- koncessionshavaren att de framställer och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, ska underlaget fördelas lika. Underlaget får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per per- son eller per anslutningspunkt.
Utredningens förslag: Överensstämmer i hu- vudsak med regeringens. Utredningen föreslår att underlaget för skattereduktionen ska bestå av den mängd förnybar el som har matats in i an- slutningspunkten under beskattningsåret (fys- iska personer och dödsbon) eller det kalenderår som upphört samtidigt med eller närmast före utgången av den skattskyldiges beskattningsår (juridiska personer), dock högst så mycket som tagits ut i punkten under året. Utredningen före- slår att gränsen för den elförbrukning som kan ge skattereduktion
Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget att underlag för skatte- reduktion består av den mängd förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under ka- lenderåret, dock högst så mycket som tagits ut i anslutningspunkten under det året. LRF anser dock att underlaget i fråga om juridiska personer ska ta sikte på beskattningsåret. Skatteverket an- ser att innebörden av begreppet ”beskattnings- året” behöver klargöras i detta avseende. Majori-
214
teten av de remissinstanser som yttrat sig till- styrker eller har inget att erinra mot förslaget att om flera personer har anmält till nätkonces- sionshavaren att de framställer och matar in för- nybar el i samma anslutningspunkt, ska under- laget för anslutningspunkten fördelas lika. Bo- verket, Domstolsverket, Elsäkerhetsverket, Energi- marknadsinspektionen, Förvaltningsrätten i Fa- lun, Kammarrätten i Sundsvall, Konkurrensverk- et, Tillväxtverket, Umeå universitet, Affärsverket svenska kraftnät, E.ON Sverige AB, Fortum Power and Heat AB, Svensk Energi, Svenskt Nä- ringsliv och Vattenfall AB tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget att underlaget för skattereduktionen inte ska få överstiga 10 000 kilowattimmar per person eller per an- slutningspunkt. Majoriteten av de remissinstans- er som har yttrat sig anser dock att
Skälen för regeringens förslag: Utredningen föreslår att underlaget för skattereduktionen ska bestå av den mängd förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så mycket el som tagits ut i anslut- ningspunkten under det året. Skattereduktionen tar sikte på personer som kompletterar sitt uttag av el från elnätet med egenproduktion av för- nybar el. Mot denna bakgrund ansluter sig re- geringen till utredningens förslag att underlaget för skattereduktionen bör vara den mängd för- nybar el som matats in i anslutningspunkten, dock högst så mycket el som tagits ut i an- slutningspunkten.
Frågan är därefter om underlaget för skatte- reduktionen (inmatning och uttag av el) bör ta sikte på beskattningsåret eller kalenderåret. Ut- gångspunkten för lösningen är att nätkonces- sionshavaren ska lämna kontrolluppgift om skattereduktionen (se avsnitt 6.5.8.2). Kontroll- uppgifter ska enligt huvudregeln i 24 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, lämnas för varje kalenderår och ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari närmast följande kalenderår. Beskattningsår i SFL har, såvitt nu är av intresse, samma innebörd som i IL (3 kap. 4 § första stycket 1 SFL; för svenska han- delsbolag avses med beskattningsåret räken- skapsåret). Om en juridisk persons beskatt- ningsår har en annan slutdag än den 31 decem- ber, den 30 april, den 30 juni eller den 31 augusti är beskattningsåret i stället den av följande perioder som går ut närmast efter det egentliga beskattningsåret: 1
PROP. 2014/15:1
30 april, 1
Fråga är då i vilken inkomstdeklaration som begäran om skattereduktionen ska göras. Utred- ningen föreslår att underlaget för skattereduk- tionen ska bestå av den mängd förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under ”be- skattningsåret” (fysiska personer och dödsbon) eller ”det kalenderår som har upphört samtidigt med eller närmast före utgången av beskatt- ningsåret” (juridiska personer), dock högst så mycket som tagits ut i anslutningspunkten un- der året. Utredningens förslag i fråga om juri- diska personer får ses i ljuset av att juridiska personer kan ha s.k. brutet räkenskapsår (1 kap. 15 § IL). Skatteverket anser att innebörden av begreppet ”beskattningsåret” behöver klargöras i detta avseende. Svenska handelsbolag är inte egna skattesubjekt i fråga om inkomstskatt men däremot beträffande bl.a. statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift (5 kap. 1 § IL samt lagen [1984:1052] om statlig fastighetsskatt och lagen [2007:1398] om kommunal fastighets- avgift). Det innebär att det är svårt att koppla kalenderåret till beskattningsåret (1 kap.
215
PROP. 2014/15:1
Mot denna bakgrund anser regeringen, till skillnad från utredningen, att bestämmelserna bör utformas så att begäran om skattereduktion- en ska göras i inkomstdeklarationen som ska lämnas efter utgången av det kalenderår som skattereduktionen avser (se avsnitt 6.5.8.1). Den nu föreslagna lösningen har den fördelen att en begäran om skattereduktion som huvudregel ska göras i inkomstdeklarationen som ska lämnas året efter utgången av kalenderåret. Sett i för- hållande till utredningens förslag innebär det att juridiska personer och svenska handelsbolag som har brutet räkenskapsår i flertalet fall inte får sin skattereduktion tidsmässigt förskjuten jämfört med fysiska personer samt juridiska personer och svenska handelsbolag som har kalenderår som räkenskapsår. För fysiska personer samt juridiska personer och svenska handelsbolag som har kalenderår som räkenskapsår innebär inte den föreslagna ändringen någon skillnad i för- hållande till utredningens förslag. Den nu före- slagna lösningen har dessutom den fördelen att mikroproducenter som har förlängt räkenskaps- år (3 kap. 3 § bokföringslagen [1999:1078]) inte går miste om skattereduktionen för viss del av räkenskapsåret. Detta eftersom kalenderåret inte är kopplat till beskattningsåret. Underlaget för skattereduktionen tas i stället upp i den inkomst- deklaration som lämnas efter utgången av kalenderåret. I likhet med utredningens förslag kommer någon skattereduktion dock inte att kunna begäras för kalenderår där bokförings- skyldigheten upphör före den 1 juli det kalender- år som skattereduktionen avser. Detta eftersom begäran om skattereduktion ska göras i in- komstdeklarationen som ska lämnas efter ut- gången av det kalenderår som skattereduktionen avser. Det gäller t.ex. om räkenskapsåret är för- kortat eller om bokföringsskyldigheten upphör.
Om flera personer delar anslutningspunkt, har den rätt till skattereduktion som anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att om flera per- soner har anmält till nätkoncessionshavaren att de framställer och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, ska underlaget för- delas lika. Regeringen ansluter sig till utred- ningens förslag.
Skattereduktionen tar sikte på mikroprodu- center av förnybar el. Mot denna bakgrund före- slår utredningen att underlaget för skattereduk- tionen inte får överstiga 10 000 kilowattimmar
per person eller per anslutningspunkt. Majoritet- en av de remissinstanser som yttrat sig anser att
Lagförslag
Förslaget föranleder att en ny paragraf, 67 kap. 30 § IL, införs, se avsnitt 3.19.
6.5.6Skattereduktionens storlek
Regeringens förslag: Skattereduktionen uppgår till underlaget för skattereduktionen multiplicerat med 60 öre.
Utredningens förslag: Överensstämmer inte med regeringens. Utredningen föreslår att skattereduktionen ska uppgå till underlaget multiplicerat med 2,5 gånger den vid ingången av beskattningsåret (fysiska personer och dödsbon) eller kalenderåret (juridiska personer) gällande energiskattesatsen enligt 11 kap. 3 § 3 lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, för anslutningspunkter i kommuner som avses i 11 kap. 4 § LSE (för närvarande 19,4 öre per kilowattimme) och 2 gånger den vid ingången av beskattningsåret (fysiska personer och dödsbon) eller kalenderåret (juridiska personer) gällande energiskattesatsen enligt 11 kap. 3 § 4 LSE för anslutningspunkter i övriga kommuner (för när- varande 29,3 öre per kilowattimme).
Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. KTH, Statens energi- myndighet, Exergetics Energisystemteknik AB, HSB Riksförbund, Hushållningssällskapens för- bund, LRF och Svensk Fjärrvärme anser att skattereduktionens storlek är för låg.
Skälen för regeringens förslag: Skattereduk- tionen är en ekonomisk kompensation för den överskottsel som mikroproducenter matar in på elnätet. Mot denna bakgrund föreslår utredning- en att skattereduktionens storlek ska kopplas till energiskattesatser för hushåll på visst sätt. KTH,
216
PROP. 2014/15:1
Statens energimyndighet, Exergetics Energisystem- teknik AB, HSB Riksförbund, Hushållnings- sällskapens förbund, LRF och Svensk Fjärrvärme anser att skattereduktionens storlek är för låg. Till skillnad från utredningen anser regeringen att det saknas anledning att koppla skattereduk- tionens storlek till energiskattesatser för hushåll. Mot denna bakgrund anser regeringen att skatte- reduktionens storlek i stället bör kopplas till ett visst belopp per kilowattimme. För att ytter- ligare stödja mikroproduktion av förnybar el och den miljönytta som den medför, anser regering- en att skattereduktionen bör uppgå till 60 öre per kilowattimme, dvs. underlaget för skatte- reduktionen multiplicerat med 60 öre. En fördel med denna lösning är även att mikroprodu- centerna inte behöver välja vilka kilowattimmar som ska utgöra underlaget för skattereduktion, om underlaget överstiger
Lagförslag
Förslaget föranleder att en ny paragraf, 67 kap. 31 § IL, införs, se avsnitt 3.19.
sektorn för primärproduktion av jordbruks- produkter (jordbrukssektorn) och fiskeri- och vattenbrukssektorn gäller särskilda regler, se kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre be- tydelse inom jordbrukssektorn och kommis- sionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn.
Kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse innebär i huvudsak följande.
För att ett stöd ska anses vara ett stöd av mindre betydelse får det totala stöd som beviljas ett enda företag som huvudregel inte överstiga 200 000 euro under en period om tre beskatt- ningsår (det s.k. individuella taket), se artikel 3.2 i förordning nr 1407/2013. För t.ex. jordbruks- och fiskerisektorerna gäller lägre individuella tak (15 000 euro för jordbrukssektorn och 30 000 euro för fiskeri- och vattenbrukssektorn), se artikel 3.2 i förordning nr 1408/2013 och ar-
6.5.7Skattereduktionen lämnas som ett tikel 3.2 i förordning nr 875/2013. Inom jord-
stöd av mindre betydelse
6.5.7.1Kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse
Artiklarna 107 och 108 i
Det finns undantag från förhandsgranskning- en. Ett undantag finns för stöd av mindre betydelse. Villkoren för att kunna lämna sådant stöd framgår i första hand av kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 dec- ember 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse. För
bruks- fiskeri- och vattenbrukssektorerna finns dessutom s.k. nationella tak som inte får över- skridas, se artikel 3.3 i förordning nr 1408/2013 och artikel 3.3 i förordning nr 717/2014.
Perioden på tre beskattningsår fastställs på grundval av de beskattningsår som används av företaget i den berörda medlemsstaten, se t.ex. artikel 3.5 i förordning nr 1407/2013.
Vid tillämpning av kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse omfattar begreppet ”företag” varje enhet som bedriver ekonomisk verksamhet, oavsett enhetens rättsliga form och oavsett hur den finansieras. Ekonomisk verk- samhet utgörs i sin tur av all verksamhet som består i att erbjuda varor eller tjänster på en viss marknad. Det gäller oavsett om verksamheten bedrivs med vinstsyfte eller inte, se t.ex. EU- domstolens avgöranden i mål
Med begreppet ”ett enda företag” avses inte endast företaget utan också andra företag som står i intressegemenskap med företaget på ett
217
PROP. 2014/15:1
sådant sätt att de bör ses som en enhet, se t.ex. artikel 2.2 i förordning nr 1407/2013. Det inne- bär att begreppet ”ett enda företag” omfattar alla enheter som har minst ett av följande förhållan- den till varandra:
a)Ett företag innehar majoriteten av aktie- ägar- eller delägarrösterna i ett annat företag.
b)Ett företag har rätt att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i ett annat företags styrelse, ledning eller tillsynsorgan.
c)Ett företag har rätt att utöva ett be- stämmande inflytande över ett annat företag enligt ett avtal som är slutet med detta företag eller enligt en bestämmelse i det företagets stiftelseurkund eller stadgar.
d)Ett företag som är aktieägare eller delägare i ett annat företag kontrollerar ensamt majoritet- en av aktieägarnas eller delägarnas röster i detta företag med stöd av ett avtal med andra aktie- ägare eller delägare i detta företag.
Företag som har någon av de förbindelser som nämns i
Huruvida sådan intressegemenskap föreligger avgörs från fall till fall.
Kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse gäller företag inom flertalet sektorer, se t.ex. artikel 1 i förordning nr 1407/2013. Av- görande för bedömningen av vilken förordning om stöd av mindre betydelse som är tillämplig, är den verksamhet som bedrivs i företaget, se t.ex. artikel 1.1 i förordning nr 1407/2013. Det innebär t.ex. att om ett företag bedriver verk- samhet inom flera sektorer (som omfattas av kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse), t.ex. inom såväl skogs- som jord- brukssektorn, kan stöd av mindre betydelse lämnas enligt förordning nr 1407/2013 för skogssektorn under förutsättning att berörd medlemsstat på lämpligt sätt, t.ex. genom åt- skillnad mellan verksamheterna eller uppdelning av kostnaderna, ser till att verksamheterna inom de sektorer som undantas från tillämpningsom- rådet för förordning nr 1407/2013 inte omfattas av stöd av mindre betydelse som beviljats i enlig- het med förordningen, se artikel 1.2 i förordning nr 1407/2013.
Stöd får kumuleras under vissa förutsätt- ningar, se t.ex. artikel 5 i förordning nr 1407/2013. Den stödgivande myndigheten får lämna ett stöd av mindre betydelse bara om villkoren i kommissionens regelverk om stöd av mindre betydelse är uppfyllda, se t.ex. artikel 6.3
i förordning nr 1407/2013. I avsaknad av ett centralt register för stöd av mindre betydelse sker kontrollen mot bakgrund av uppgifter från företagen, se t.ex. artikel 6.1 i förordning nr 1407/2013. Om stödet överskrider tillämpligt tak, omfattas det inte av regelverket, se t.ex. artikel 3.7 i förordning nr 1407/2013. Den stöd- givande myndigheten är skyldig att informera företagen om stödets karaktär av stöd av mindre betydelse genom att uttryckligen hänvisa till det regelverk som är tillämpligt, se t.ex. artikel 6.1 i förordning nr 1407/2013.
Den stödgivande myndigheten har viss under- rättelseplikt i förhållande till Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Till- växtanalys) och Statens jordbruksverk, se 1 § andra stycket och 22 § förordningen (1988:764) om statligt stöd till näringslivet och 8 § för- ordningen (2008:437) om statligt stöd av mindre betydelse inom sektorn för produktion av jord- bruksprodukter och fiskerisektorn.
6.5.7.2 Villkor för skattereduktionen
Regeringens förslag: Den som begär skatte- reduktion och som är ett företag får göra skatte- reduktion bara om skattereduktionen uppfyller villkoren för att anses vara stöd av mindre betydelse. Med företag avses detsamma som vid tillämpningen av kommissionens regelverk om stöd av mindre betydelse.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Promemorians för- slag innehåller en definition av begreppet ”före- tag”. Kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Euro- peiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn, som trädde i kraft den 1 juli 2014, har dock er- satt kommissionens förordning (EG) nr 875/2007 av den 24 juli 2007 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i
Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Statens jordbruksverk efterfrågar en redogörelse för de alternativa lös-
218
ningar till förslaget om att skattereduktionen lämnas som ett stöd av mindre betydelse som övervägts. Skatteverket och LRF avstyrker för- slaget på den grunden att det ökar den ad- ministrativa bördan för mikroproducenter som är företag. Skatteverket och LRF framhåller i detta avseende att anpassningen av skattereduk- tionen till kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse leder till att skattereduktionen blir komplex och svår att tillämpa för mikro- producenter som är företag. Skatteverket och LRF anser slutligen att innebörden av begreppen ”företag” och ”ett enda företag” behöver klar- göras. Också Svensk Energi anser att begreppet ”ett enda företag” behöver klargöras. Kommers- kollegium saknar en bedömning av om förslaget om skattereduktion för mikroproduktion av för- nybar el behöver anmälas till kommissionen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informa- tionsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster.
Skälen för regeringens förslag: I prome- morian föreslås att den som begär skattereduk- tion och som är ett företag får göra skatte- reduktion bara om skattereduktionen uppfyller villkoren för att anses vara stöd av mindre betyd- else. Med ”företag” avses den som erbjuder varor eller tjänster på en viss marknad. Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Statens jord- bruksverk saknar en redogörelse för de alterna- tiva lösningar till förslaget som övervägts. Skatte- verket och LRF avstyrker förslaget på den grunden att det ökar den administrativa bördan för mikroproducenter som är företag. Skatte- verket och LRF framhåller i detta avseende att anpassningen av skattereduktionen till kommis- sionens regelverk för stöd av mindre betydelse leder till att skattereduktionen blir komplex och svår att tillämpa för mikroproducenter som är företag.
Förslaget om skattereduktion för mikro- produktion av förnybar el är ett sådant statligt stöd som behöver anmälas till och godkännas av kommissionen för godkännande innan det kan införas. Förslaget föranmäldes till kommissionen i februari 2014. Under statsstödsprövningen har framkommit att skattereduktionen sannolikt inte kommer att kunna godkännas av kom- missionen.
PROP. 2014/15:1
Fråga är nu om förslaget om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el kan ändras så att det inte behöver anmälas till och god- kännas av kommissionen innan det kan införas.
Utgångspunkten för lösningen är att skatte- reduktionen ska lämnas till fysiska och juridiska personer, dödsbon och svenska handelsbolag. En lösning är att skattereduktionen anpassas till kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i för- draget (den allmänna gruppundantagsförord- ningen). Den allmänna gruppundantagsförord- ningen är emellertid bara tillämplig på stöd som har en stimulanseffekt (se artikel 6 i förord- ningen). Det innebär att skattereduktionen inte kan lämnas till befintliga mikroproducenter med stöd av den allmänna gruppundantagsförord- ningen. En annan lösning är att skattereduk- tionen anpassas till kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse. Den lösningen har bl.a. den nackdelen att vissa företag, i första hand jordbrukare, kan komma att slå i det individuella stödtaket och förlora rätten till skattereduktion. Lösningen har dock den fördelen att såväl be- fintliga som nya mikroproducenter kan komma i åtnjutande av skattereduktionen.
Mot denna bakgrund ansluter sig regeringen, till promemorians förslag att skattereduktionen lämnas som ett stöd av mindre betydelse. Det innebär att mikroproducenter som är företag får göra skattereduktion bara om villkoren i kom- missionens regelverk för stöd av mindre be- tydelse är uppfyllda. Begreppet företag har samma innebörd som i kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse. Det bör, som Lag- rådet förordat, komma till direkt uttryck i lag- texten. En definition av begreppet företag bör därmed, till skillnad från promemorians förslag, inte lämnas.
Regeringen har förståelse för Skatteverkets och LRF:s synpunkter om ökningen av kom- plexiteten i regelverket och den ökade admini- strativa bördan för mikroproducenter som är företag. Regeringen gör emellertid bedömningen att förslaget att skattereduktionen ges som ett stöd av mindre betydelse är den mest lämpliga lösningen och att fördelarna med förslaget över- väger de administrativa nackdelar som skulle kunna uppkomma vid tillämpningen av skatte- reduktionen.
219
PROP. 2014/15:1
Skatteverket och LRF anser att innebörden av begreppen ”företag” och ”ett enda företag” be- höver klargöras. Också Svensk Energi anser att begreppet ”företag” behöver klargöras. Kom- missionens regelverk för stöd av mindre be- tydelse behandlas närmare i avsnitt 6.5.7.1. Be- greppet företag har samma innebörd som vid tillämpningen av kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse. Det omfattar således varje enhet som bedriver ekonomisk verksamhet, oavsett enhetens rättsliga form och oavsett hur den finansieras. Ekonomisk verksamhet utgörs i sin tur av all verksamhet som består i att erbjuda varor eller tjänster på en viss marknad. Det gäller oavsett om verksamheten bedrivs med vinstsyfte eller inte. Det är
Inom begreppet företag ryms alla de företag som ingår i en och samma intressegemenskap på ett sådant sätt att de bör ses som en enhet (”ett enda företag”). Prövningen av om flera företag ingår i en och samma intressegemenskap på ett sådant sätt att de bör ses som en enhet får göras i det enskilda fallet, sett mot bakgrund av de sak- förhållanden som framgår av kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse.
En särskild fråga i detta avseende är om mikroproducenter som matar in sin överskottsel på elnätet mot ersättning från en nätkonces- sionshavare eller en elleverantör (t.ex. en inne- havare av en villafastighet) på denna grund utgör företag vid tillämpning av kommissionens regel- verk för stöd av mindre betydelse. Det kan inte uteslutas att mikroproducenter som matar in sin överskottsel på elnätet mot ersättning från nät- koncessionshavare eller elleverantörer på denna grund ska anses vara företag vid tillämpning av kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse. Detta är dock en fråga för rätts- tillämpningen. Regeringen vill i detta avseende framhålla att flertalet av dessa mikroproducenter inte har beviljats andra stöd av mindre betydelse. För dessa mikroproducenter bör det vara till- räckligt att detta anges i inkomstdeklarationen (se avsnitt 6.5.8.3).
Kommerskollegium saknar en bedömning av om förslaget om skattereduktion för mikropro- duktion av förnybar el behöver anmälas till kom- missionen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett in- formationsförfarande beträffande tekniska stan- darder och föreskrifter och beträffande före- skrifter för informationssamhällets tjänster. Re- geringen anser att förslaget om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el, som är all- mänt utformat och inte tar sikte på de aktuella produkterna som sådana, inte kan anses vara tek- niska föreskrifter i den mening som avses i direktiv 98/34/EG. Det innebär att förslaget inte behöver anmälas till kommissionen på denna grund.
Lagförslag
Förslagen föranleder att en ny paragraf, 67 kap. 32 §, införs i IL, se avsnitt 3.19.
6.5.7.3 Verksamhet inom flera sektorer
Regeringens förslag: Vid bedömningen av om skattereduktionen utgör stöd av mindre betyd- else ska de villkor tillämpas som avser stöd inom jordbrukssektorn, om den som begär skatte- reduktionen bedriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor, och stöd inom fiskeri- och vattenbrukssektorn, om den som begär skattereduktionen bedriver verk- samhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor än jordbrukssektorn.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: För mikro- producenter som är företag och som bedriver verksamhet inom flera olika sektorer, t.ex. en mikroproducent som bedriver verksamhet inom såväl jordbruks- som skogssektorn, uppkommer frågan om vilka villkor i kommissionens regel- verk för stöd av mindre betydelse som ska till- ämpas. Det gäller i första hand frågan om vilka individuella tak som ska tillämpas. För att under- lätta den bedömningen för den som begär skattereduktion, föreslås i promemorian att vid bedömningen av om skattereduktionen utgör
220
stöd av mindre betydelse ska de villkor tillämpas som avser stöd inom jordbrukssektorn, om den som begär skattereduktion bedriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor, och stöd inom fiskeri- och vattenbruks- sektorn, om den som begär skattereduktion b- edriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor än jordbrukssektorn. Regeringen ansluter sig till promemorians för- slag.
Lagförslag
Förslagen föranleder att en ny paragraf, 67 kap. 33 §, införs i IL, se avsnitt 3.19.
6.5.8Förfarandet
6.5.8.1 Begäran om skattereduktion
Regeringens förslag: Begäran om skattereduktion ska göras i inkomstdeklarationen som ska lämnas efter utgången av det kalenderår som underlaget för skattereduktionen avser.
Utredningens förslag: Överensstämmer i hu- vudsak med regeringens. Av utredningens för- slag framgår inte i vilken inkomstdeklaration som begäran om skattereduktion ska göras.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Bixia AB, HSB Riks- förbund, OE, SSE, SVEBIO, Telge Energi AB och Telge Kraft AB anser att skattereduktionen ska lämnas inom ramen för elräkningen.
Skälen för regeringens förslag: Nätkonces- sionshavaren ska lämna kontrolluppgift om skattereduktionen. Det är dock endast mikro- producenten själv som känner till om framställd el är förnybar. Mot denna bakgrund, och för att upprätthålla ett rimligt mått av kontroll av att skattereduktionen kommer endast mikroprodu- center till del, föreslår utredningen att begäran om skattereduktionen ska göras i inkomstdek- larationen. Regeringen ansluter sig till utredning- ens förslag. Samma bedömning gör också maj- oriteten av remissinstanserna. Regeringen anser dock att bestämmelserna bör utformas så att be- gäran om skattereduktionen ska göras i inkomst- deklarationen som ska lämnas efter utgången av det kalenderår som underlaget för skattereduk- tionen avser (se avsnitt 6.5.5).
PROP. 2014/15:1
Bixia AB, HSB Riksförbund, OE, SSE, SVE- BIO, Telge Energi AB och Telge Kraft AB anser att skattereduktionen ska lämnas inom ramen för elräkningen. Regeringen anser dock att det i detta lagstiftningsärende saknas berednings- underlag för att kunna ta ställning till ett sådant förslag.
Lagförslag
Förslaget föranleder att en ny paragraf, 67 kap. 28 § IL, införs, se avsnitt 3.19.
6.5.8.2 Kontrolluppgiftsskyldighet
Regeringens förslag: Kontrolluppgift ska lämnas om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el. Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och juridiska personer av nät- koncessionshavaren. I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om hur många kilowattimmar el som har matats in i anslutningspunkten under året, hur många kilowattimmar el som har tagits ut i anslutningspunkten under året och anslut- ningspunktens identifikationsuppgifter. Om flera personer har anmält till nätkoncessions- havaren att de framställer och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, ska kon- trolluppgiften också innehålla uppgift om den procentuella andelen av underlaget för skatte- reduktionen. Kontrolluppgifter om skattereduk- tion för mikroproduktion av förnybar el ska även lämnas för begränsat skattskyldiga.
Utredningens förslag: Överensstämmer i hu- vudsak med regeringens. Utredningen föreslår att kontrolluppgifter ska lämnas om kommun- koden för den kommun i vilken anslutnings- punkten finns. Utredningen föreslår inte att kontrolluppgift ska lämnas om anslutnings- punktens identifikationsuppgifter. Utredningen föreslår inte att kontrolluppgifter om skatte- reduktion för mikroproduktion av förnybar el ska lämnas för begränsat skattskyldiga.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Skatteverket vill veta om mikroproducenter har rätt till skattereduktionen om nätkoncessionshavaren inte lämnar någon kontrolluppgift.
Skälen för regeringens förslag: Utgångs- punkten för regelverket bör vara att det ska vara
221
PROP. 2014/15:1
enkelt att tillämpa för mikroproducenterna och enkelt att handlägga för Skatteverket. Härtill kommer att den administrativa bördan för nät- koncessionshavaren bör vara begränsad.
Nätkoncessionshavaren ansvarar för mätning av överförd el i inmatnings- och uttagspunkt, dvs. anslutningspunkten (3 kap. 10 § ellagen samt 4 § förordningen [1999:716] om mätning, beräkning och rapportering av överförd el). Det innebär att nätkoncessionshavaren förfogar över uppgift om den mängd el som matas in och tas ut i anslutningspunkten och att säkringens am- peretal enligt elabonnemanget inte överstiger 100 (ampere). Härtill kommer att ett villkor för skattereduktionen är att mikroproducenten har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Dessutom har nätkoncessionshavaren tillgång till uppgift om att en mikroproducent är en fysisk eller en juridisk person, ett dödsbo eller ett svenskt handelsbolag. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att nätkoncessionshavaren ska lämna kontrolluppgift om den mängd el som matas in i och tas ut i anslutningspunkten under året. Regeringen ansluter sig till utredningens förslag.
Det innebär att nätkoncessionshavarna ska lämna kontrolluppgifter om hur många kilowat- timmar el som har matats in i och tagits ut i an- slutningspunkten under året.
Om flera personer har anmält till nätkon- cessionshavaren att de framställer och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, ska underlaget för skattereduktionen fördelas lika. Mot denna bakgrund, och av förenklings- skäl, föreslår utredningen att om flera personer har anmält till nätkoncessionshavaren att de framställer och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, ska kontrolluppgiften också innehålla uppgift om den procentuella andelen av underlaget för skattereduktionen. Regeringen ansluter sig till utredningens förslag.
Skattereduktionens storlek är underlaget för skattereduktionen multiplicerat med 60 öre. Kontrolluppgift behöver därför, till skillnad från utredningens förslag, inte lämnas om kommun-
koden för den kommun i vilken anslutnings- punkten finns.
Skattereduktionen ska lämnas till begränsat skattskyldiga. Mot denna bakgrund anser re- geringen, till skillnad från utredningen, att kon- trolluppgifter om skattereduktionen bör lämnas också för denna grupp skattskyldiga.
Skatteverket vill veta om mikroproducenter har rätt till skattereduktionen om nätkonces- sionshavaren inte lämnar någon kontrolluppgift. Regeringen vill i detta avseende framhålla att rätten till skattereduktionen inte går förlorad om kontrolluppgift inte lämnas för mikroproducent- erna.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 22 kap. 1 § och 23 kap. 2 och 3 §§ SFL samt att en ny paragraf, 22 kap. 25 § SFL, införs, se avsnitt 3.28.
6.5.8.3Uppgiftsskyldighet i inkomstdeklarationen
Regeringens förslag: Den som begär skattereduk- tion för mikroproduktion av förnybar el ska lämna uppgift om underlaget för skattereduk- tionen i inkomstdeklarationen. Den som begär skattereduktion och som är företag ska i in- komstdeklarationen lämna uppgift om annat stöd av mindre betydelse som har beviljats före- taget under beskattningsåret och de två före- gående beskattningsåren samt de övriga upp- gifter som Skatteverket behöver för att kunna bedöma rätten till skattereduktion.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Skatteverket anser att mikroproducenter som är fysiska personer och dödsbon inte ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen i inkomstdeklarationen. Detta eftersom det föreligger risk för att olika uppgifter om underlaget för skattereduktionen lämnas om såväl mikroproducenterna som nät- koncessionshavarna ska lämna uppgifter till Skatteverket.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
222
Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Utredningen föreslår att den som begär skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el ska lämna upp- gift om underlaget för skattereduktionen i in- komstdeklarationen. Skatteverket anser att mikroproducenter som är fysiska personer och dödsbon inte ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen. Detta eftersom det före- ligger risk för att olika uppgifter om underlaget för skattereduktionen lämnas om såväl mikro- producenterna som nätkoncessionshavarna ska lämna uppgifter till Skatteverket. En uppgifts- skyldighet i inkomstdeklarationen är av särskild betydelse då någon kontrolluppgift om skatte- reduktionen felaktigt inte har lämnats till Skatte- verket. En uppgiftsskyldighet i inkomstdeklara- tionen finns redan i dag för t.ex. skattereduktion för hushållsarbete. Skäl saknas att hantera aktuell skattereduktion på ett annat sätt än skattereduk- tionen för hushållsarbete. Om Skatteverket har förtryckt ett underlag för skattereduktionen i inkomstdeklarationen som är felaktigt, ska den deklarationsskyldige genom ändring lämna de uppgifter som behövs (31 kap. 5 § SFL). Mot denna bakgrund anser regeringen, i likhet med utredningen, att den som begär skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen i inkomstdeklarationen.
Skattereduktionen lämnas som ett stöd av mindre betydelse. Mot denna bakgrund föreslås i promemorian att mikroproducenter som är före- tag i inkomstdeklarationen ska lämna uppgift om annat stöd av mindre betydelse som har beviljats företaget under beskattningsåret och de två föregående beskattningsåren samt de övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna bedöma rätten till skattereduktion. Re- geringen ansluter sig till promemorians förslag.
Vad som i detta avseende avses med begreppet företag framgår av avsnitt 6.5.7.1 och 6.5.7.2. Begreppet företag har samma innebörd som vid tillämpningen av kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse. Det omfattar således varje enhet som bedriver ekonomisk verksamhet, oavsett enhetens rättsliga form och oavsett hur den finansieras. Ekonomisk verksamhet utgörs i sin tur av all verksamhet som består i att erbjuda varor eller tjänster på en viss marknad. Det gäller oavsett om verksamheten bedrivs med vinstsyfte
PROP. 2014/15:1
eller inte. Inom begreppet företag ryms alla de företag som ingår i en och samma intressegem- enskap på ett sådant sätt att de bör ses som en enhet (”ett enda företag”). Det innebär att pröv- ningen av om villkoret att skattereduktionen ska rymmas inom ramen för det individuella taket som är tillämpligt på ett företag omfattar stöd av mindre betydelse som har beviljats alla dessa företag.
Vad som avses med beskattningsår framgår av 3 kap. 4 § SFL. Beskattningsår i SFL har, såvitt nu är av intresse, samma innebörd som i IL, dvs. kalenderår eller räkenskapsår, eller, för svenska handelsbolag, räkenskapsår (3 kap. 4 § första stycket 1 SFL).
För mikroproducenter som är företag och som inte har beviljats andra stöd av mindre betydelse, bör det vara tillräckligt att detta anges i inkomstdeklarationen.
Lagförslag
Förslagen föranleder ändringar i 31 kap. 1 och 33 §§ SFL samt att en ny paragraf, 31 kap. 33 a §, införs i SFL, se avsnitt 3.28.
6.5.9Mottagningsplikt
Regeringens förslag: En elleverantör som levererar el till en mikroproducent är skyldig att ta emot den el som matas in från mikroproducentens produktionsanläggning. Detta gäller dock inte om mikroproducenten har ingått avtal med någon annan om att ta emot elen.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Svensk Energi och Vat- tenfall AB anser dock att formerna för infor- mationsutbytet mellan nätkoncessionshavare, elleverantörer och mikroproducenter behöver klargöras.
Skälen för regeringens förslag: Utredningen föreslår att en elleverantör som levererar el till en mikroproducent ska vara skyldig att ta emot den el som matas in från mikroproducentens pro- duktionsanläggning, dock inte om mikroprodu- centen har träffat avtal med någon annan om att ta emot elen. Regeringen ansluter sig till ut- redningens förslag. Svensk Energi och Vattenfall
223
PROP. 2014/15:1
AB anser att formerna för informationsutbytet mellan nätkoncessionshavare, elleverantörer och mikroproducenter behöver klargöras. Regering- en bedömer dock att det inte krävs några änd- ringar i förordningen om mätning, beräkning och rapportering av överförd el med anledning av förslaget. Regeringen förutsätter dock att Energimarknadsinspektionen med anledning av förslaget gör en översyn av de föreskrifter som inspektionen har meddelat i enlighet med be- myndigandena i den angivna förordningen och de ändringar som eventuellt krävs för att tillämp- ningen av bestämmelserna i förordningen om mätning, beräkning och rapportering av överförd el ska bli enkel och tillförlitlig.
Lagförslag
Förslaget föranleder att en ny paragraf, 8 kap. 5 a § ellagen, införs, se avsnitt 3.16.
6.5.10 Uppföljning och utvärdering
Regeringens bedömning: Skattereduktionen följs upp och utvärderas när den tillämpats under minst två kalenderår.
Remissinstanserna: Konkurrensverket anser att skattereduktionen ska följas upp och utvär- deras.
Skälen för regeringens bedömning: Det finns skäl att följa upp hur väl bestämmelserna uppfyller sitt syfte. Regeringen avser därför att följa upp frågan inom ramen för en utvärdering, där även övriga effekter av bestämmelserna kan följas upp. Detta förutsätter dock att bestäm- melserna har tillämpats under en sådan tid att det finns underlag för att bedöma och utvärdera dessa. Mot denna bakgrund anser regeringen att skattereduktionen lämpligen bör följas upp och utvärderas när den tillämpats under minst två kalenderår.
Regeringen avser att undersöka om för- farandet kan förenklas och om mikroproduktion av förnybar el ytterligare kan underlättas samt om fler, såsom s.k. andelsägd produktion av för- nybar el, kan komma i åtnjutande av skatte- reduktionen.
6.5.11Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: Ändringarna i ellagen, in- komstskattelagen och skatteförfarandelagen träder i kraft den 1 januari 2015. Bestämmelserna i inkomstskattelagen ska tillämpas i fråga om el som har matats in och tagits ut i anslutnings- punkten fr.o.m. den 1 januari 2015. Bestäm- melserna i skatteförfarandelagen ska tillämpas första gången på uppgifter som avser ka- lenderåret 2015.
Utredningens förslag: Överensstämmer inte med regeringens. Utredningen föreslår att skattereduktionen ska träda i kraft den 1 januari 2014.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inte att erinra mot förslaget. Statens energimyndighet och Svenska Naturskyddsföreningen anser att skattereduktionen bör träda i kraft före den 1 januari 2015 för mikroproducenter som är inte är företag (i avvaktan på att skattereduktionen anpassas till kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse för mikroproducenter som är företag).
Skälen för regeringens förslag: I prome- morian föreslås att skattereduktionen ska träda i kraft den 1 januari 2015. Majoriteten av de re- missinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inte att erinra mot förslaget. Statens energimyn- dighet och Svenska Naturskyddsföreningen anser att skattereduktionen bör träda i kraft före den 1 januari 2015 för mikroproducenter som inte är företag (i avvaktan på att skattereduktionen an- passas till kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse för mikroproducenter som är företag). Regeringen vill i detta avseende fram- hålla att den lösningen förutsätter att det i regel- verket dras en gräns mellan mikroproducenter som är företag och mikroproducenter som inte är företag såvitt nu är i fråga. Det innebär, sett mot bakgrund av beredningskravet och Lagråd- ets granskning av lagförslag, att inte heller en sådan lösning kan träda i kraft förrän tidigast den
224
1 januari 2015. Mot denna bakgrund ansluter sig regeringen till promemorians förslag att skatte- reduktionen bör träda i kraft den 1 januari 2015. Bestämmelserna i IL bör tillämpas i fråga om el som har matats in och tagits ut i anslutnings- punkten fr.o.m. den 1 januari 2015. Bestäm- melserna i SFL bör tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2015.
6.5.12 Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter
Förslaget bedöms minska skatteintäkterna med 25 miljoner kronor 2015. I budgetpropositionen för 2014 beräknades att förslaget skulle minska skatteintäkterna med cirka 8 miljoner kronor 2015 (prop. 2013/14:1, volym 1, avsnitt 6.20). Att kostnaden ökat med 17 miljoner kronor 2015 beror på att förslaget har förändrats i förhållande till det förslag som aviserades i prop. 2013/14:1.
Effekter för Skatteverket
För Skatteverket bedöms förslaget medföra dels en engångskostnad om 16 miljoner kronor, dels en årlig kostnad om 8 miljoner kronor. Skatte- verkets kostnader ska hanteras inom befintliga och beräknade anslagsramar.
Effekter för Statens jordbruksverk
För Statens jordbruksverk bedöms förslaget medföra vissa kostnader för att föra det register som förs enligt förordningen om statligt stöd av mindre betydelse inom sektorn för primär- produktion av jordbruksprodukter och fiskeri- sektorn. Dessa kostnader ska hanteras inom be- fintliga och beräknade anslagsramar.
Effekter för Statens energimyndighet
Statens energimyndighet anser att förslaget leder till att myndighetens kostnader för utfärdande av ursprungsgarantier enligt lagen (2010:601) om ursprungsgarantier för el kommer att öka. Re- geringen bedömer dock att de merkostnader som de tillkommande ansökningarna medför ska hanteras inom befintliga och beräknade anslags- ramar.
Effekter för de allmänna förvaltningsdomstolarna
Antalet mål om skattereduktion för mikro- produktion av förnybar el kan förväntas bli för- hållandevis begränsat. De merkostnader som de
PROP. 2014/15:1
tillkommande målen medför ska hanteras inom befintliga och beräknade anslagsramar.
Effekter för nätkoncessionshavarna
Förslaget kommer främst att medföra mer- kostnader för nätkoncessionshavarna. Svensk Energi har uppskattat att merkostnaderna för- delar sig på följande poster:
–Eventuellt en engångskostnad för att an- passa/ändra i befintligt
–En administrativ engångskostnad för han- tering av mikroproducenter, t.ex. hantering av mikroproducenters anmälan till nätkoncessionshavaren om att dessa fram- ställer förnybar el.
–En årlig administrativ kostnad för varje enskild kontrolluppgift till Skatteverket.
Vid ett stort antal mikroproducenter minskar kostnaden per person. Detta eftersom rutiner som effektiviserar handläggningen utvecklas och införs. Vid ett mycket stort antal mikroprodu- center ökar incitamentet för nätkoncessions- havaren att utveckla ett anpassat
Effekter för mikroproducenter
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) saknar en bedömning av om för- slaget kommer att leda till ökade kostnader för mikroproducenternas elabonnemang. Detta sett mot bakgrund av att förslaget kan medföra att nätkoncessionshavarnas kostnader för mätut-
225
PROP. 2014/15:1
rustning ökar. Regeringen vill i detta avseende framhålla att nätkoncessionshavarnas rätt att av elproducenter ta betalt för kostnaden för en mätare med tillhörande insamlingsutrustning och för dess installation i inmatningspunkten inte gäller innehavare av en produktionsanlägg- ning som kan leverera en effekt om högst 1 500 kilowatt (3 kap. 14 § och 4 kap. 10 § el- lagen). Undantaget bör i princip träffa alla mikroproducenter. I övrigt uppvägs de ökade kostnaderna av de fördelar som mikroprodu- center får genom förslaget. Statens energimyn- dighet, Statens jordbruksverk, Uppsala universitet, E.ON Sverige AB, Eskilstuna kommun, HSB Riksförbund, Svensk Solenergi (SSE), Svensk Vindkraftsförening, Svenska Naturskyddsfören- ingen, Tekniska verken Linköping Nät AB, Telge Energi AB och Telge Kraft AB anser att skatte- reduktionen är svår att tillämpa för mikroprodu- centerna. Nätkoncessionshavarna ska lämna kontrolluppgift om skattereduktionen. Kon- trolluppgift ska lämnas för varje kalenderår och ha kommit in till Skatteverket senast den 31 jan- uari närmast följande kalenderår (24 kap. 1 § SFL). Nätkoncessionshavaren ska senast den 31 januari året närmast efter det år som kontroll- uppgiften gäller informera den som uppgiften avser, dvs. mikroproducenten, om de uppgifter som lämnas i kontrolluppgiften (34 kap. 3 § SFL). Skatteverket ska före den 15 april året efter utgången av beskattningsåret underrätta fysiska personer och dödsbon som kan antas vara deklarationsskyldiga om de kontrollupp- gifter och övriga uppgifter som har kommit in till verket som underlag för beslut om slutlig skatt och beslut om pensionsgrundande inkomst samt övriga uppgifter som verket känner till (31 kap. 4 § SFL). Av 6 kap. 6 § andra stycket skatteförfarandeförordningen (2011:1261), för- kortad SFF, framgår att underrättelse ska ske genom att uppgifterna anges i det framställda formuläret för inkomstdeklarationen. Regering- en har för avsikt att ändra bestämmelsen i 6 kap. 6 § första stycket SFF så att det framgår att en underrättelse enligt 31 kap. 4 § SFL ska innehålla uppgift om underlag för skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el. Det innebär att en fysisk person eller ett dödsbo normalt kan begära skattereduktionen genom att i inkomst- deklarationen godkänna de ”förtryckta” uppgift- erna om underlaget för skattereduktionen, eller, om uppgifterna är felaktiga eller saknas, genom ändring eller tillägg lämna de uppgifter som be-
hövs (31 kap. 5 § SFL). Juridiska personer får dock själva lämna uppgifter om underlaget för skattereduktionen i inkomstdeklarationen. Mot denna bakgrund anser regeringen att skatte- reduktionen inte är svår att tillämpa för mikro- producenter.
Regelrådet saknar en bedömning av om för- slaget medför kostnader för ansökningsförfaran- det för mikroproducenter som är företag. Nät- koncessionshavaren ska lämna kontrolluppgift om skattereduktionen. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att företagens kostnader för att begära skattereduktionen i sin inkomst- deklaration som utgångspunkt får anses vara försumbara. Den ökade administrativa bördan bedöms uppvägas av de fördelar som företagen får genom förslaget.
Skattereduktionen lämnas som ett stöd av mindre betydelse. Statens jordbruksverk för ett register över vissa stöd av mindre betydelse enligt förordningen om statligt stöd av mindre betydelse inom sektorn för primärproduktion av jordbruksprodukter och fiskerisektorn. Det finns dock inget centralt register över stöd av mindre betydelse. För att Skatteverket ska kunna uppfylla de krav på kontroll som ställs enligt kommissionens regelverk för stöd av mindre be- tydelse behöver verket således information från de företag som begär skattereduktionen. Med hänsyn till förefintliga ekonomiska bidrag som lämnas som stöd av mindre betydelse inom jordbruks- och fiskerisektorerna i Sverige och till att skattereduktionens storlek är begränsad till 18 000 kronor per år, bedöms att skattereduk- tionen ryms inom de nationella taken för jord- bruks- och fiskerisektorerna. För vissa mikro- producenter som är företag föreligger dock risk för att det individuella taket för stöd av mindre betydelse kommer att överskridas. Det gäller i första hand inom jordbrukssektorn. Inom den sektorn gäller ett lågt individuellt tak (15 000 euro under en period om tre beskatt- ningsår). Förefintliga stöd inom jordbrukssek- torn som lämnas som stöd av mindre betydelse är stöd enligt förordning (2009:1396) om stöd till företag med avlägset belägen djurhållning för vissa veterinärkostnader och stöd enligt förord- ningen (2012:540) om stöd för vissa kostnader i samband med kastrering av grisar eller för vac- cinering mot galtlukt.
Förslaget att skattereduktionen lämnas som ett stöd av mindre betydelse bedöms medföra ökad administration för mikroproducenter som
226
är företag och som har beviljats andra stöd av mindre betydelse. Det gäller i första hand uppgift om annat stöd av mindre betydelse som har beviljats under beskattningsåret och de två föregående beskattningsåren. Tidsåtgången för de moment som tillkommer vid en begäran om skattereduktion i inkomstdeklarationen för dessa företag är svår att beräkna, inte minst sett mot bakgrund av att de uppgifter som behöver lämnas i ett enskilt fall kan komma att variera mycket mellan olika företag. Den bör dock kunna uppskattas till 60 minuter per begäran om skattereduktion. Det innebär att kostnaden per begäran om skattereduktion kan beräknas till 300 kronor (givet en genomsnittlig timlön för en administratör). Dessa merkostnader uppvägs av de fördelar som företagen får genom skatte- reduktionen.
För mikroproducenter som är företag och som inte har beviljats andra stöd av mindre be- tydelse bedöms förslaget om att skattereduk- tionen lämnas som ett stöd av mindre betydelse medföra försumbara merkostnader.
Effekter för miljön
Ur ett samhällsperspektiv kan produktion av el i liten skala minska behovet av annan elproduk- tion. Mikroproduktion av förnybar el innebär att elanvändare ges en större möjlighet att ta kon- troll över sin egen elanvändning, att investera i framställning av el från förnybara energikällor och samtidigt bidra till omställningen av energi- systemet.
Förslaget kan antas leda till positiva effekter för miljön.
6.6
6.6.1Ärendet och dess beredning
Inom Finansdepartementet har promemorian Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen för 2015 tagits fram (dnr Fi2014/3347). En sammanfattning av pro- memorians förslag finns i bilaga 4, avsnitt 1. Promemorian har remitterats och innehåller bl.a. förslag om att slopa
PROP. 2014/15:1
snitt 3. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2014/3347).
I detta avsnitt behandlas denna del av prome- morians förslag samt görs vissa aviseringar om
Lagrådet
Enligt regeringens mening är förslaget som behandlas i detta avsnitt av det slaget att Lag- rådets synpunkter borde ha inhämtats. På grund av den korta tid som stått till förfogande för att ta fram och remissbehandla förslaget har detta inte varit möjligt. Regeringen utgår från att Lag- rådets synpunkter kommer att inhämtas på lag- förslaget under riksdagsbehandlingen.
6.6.2Bakgrund
Den 1 juli 2007 trädde skattereduktionen för hushållsarbete, det s.k.
Ett sådant arbete är enligt 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) barnpassning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden. När reglerna om skattereduktion för hushålls- arbete infördes anfördes i förarbetena avseende barnpassning att i de fall en barnvakt hjälper barnet med läxor eller annat skolarbete bör det omfattas av skattereduktionen, eftersom hjälp med skolarbetet har ett nära samband med själva barnpassningen (prop. 2006/07:94 s. 43). Den 1 januari 2013 infördes en särskild bestämmelse om att skattereduktionen för hushållsarbete ska omfatta hjälp med läxor och annat skolarbete till elever i skolformer som avses i
Ett annat arbete som omfattas av RUT- avdraget är matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden. Detta inbegriper t.ex.
227
PROP. 2014/15:1
sådan matlagning som sker i trädgården, |
tolkningssvårigheter, eftersom det i viss mån får |
|
exempelvis grillning. Matlagning som sker på |
anses oklart på vilka omständigheter bedöm- |
|
annan plats än i eller i nära anslutning till |
ningen ska grundas. Skatteverket anför att vissa |
|
bostaden, t.ex. i ett restaurangkök, omfattas inte. |
gränsdragnings- och kontrollproblem kan upp- |
|
Inte heller omfattas hemleverans av mat eller |
komma mot bakgrund av att företag på markna- |
|
leverans av s.k. matkassar. Kringtjänster vid |
den erbjuder både barnpassning och läxhjälp. |
|
matlagning som t.ex. dukning, servering, disk- |
För att undvika gränsdragningsproblem bör lag- |
|
ning och undanplockning omfattas inte. Om det |
texten enligt verket förtydligas, t.ex. genom att |
|
är fråga om en sådan restaurang- eller catering- |
ange att läxläsning inte alls får ingå i barnpass- |
|
tjänst som avses i 7 kap. 1 § första stycket 5 mer- |
ning. Statens skolverk (Skolverket) anser att till- |
|
värdesskattelagen (1994:200) ger arbetet enligt |
gång till läxhjälp kan vara positivt, men att ett |
|
67 kap. 13 c § 5 inkomstskattelagen inte |
ökat behov av läxhjälp kan vara ett tecken på |
|
samtidigt rätt till |
brister i skolans förmåga att leva upp till skol- |
|
Ett ytterligare arbete som ger rätt till RUT- |
lagens krav att ge elever förutsättningar att nå de |
|
avdrag är städning som utförs i bostaden. I |
kunskapskrav som minst ska uppnås. Resurser |
|
städning ingår sådant arbete som dammsugning, |
som satsas på skolan bör därför enligt Skolverket |
|
dammtorkning och skurarbete som behöver |
syfta till att alla elever får den undervisning de |
|
utföras med jämna mellanrum (prop. 2006/07:94 |
har rätt till, bättre resultat och ökad likvärdighet. |
|
s. 41). |
Arbetsförmedlingen anför att om förslaget imple- |
|
Skattereduktionen för hushållsarbete inklusive |
menteras är det sannolikt att denna tjänstemark- |
|
nad kommer att minska betydligt. Arbetsför- |
||
skattskyldig och år. |
medlingen anser att det är svårt att bedöma vilka |
|
|
sysselsättningskonsekvenser reduktionen |
med- |
|
för eftersom publicerad branschstatistik |
över |
6.6.3Slopad skattereduktion för hjälp sysselsättningen saknas men anför att uppgifter
med läxor och annat skolarbete
Regeringens förslag: Den särskilda bestämmelsen om skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete slopas. Bestämmelsen om skattereduktion för barnpassning ändras så att den endast omfattar barnpassning som inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete.
Ändringen träder i kraft den 1 januari 2015.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Ekonomistyrningsverket anser att det är skolans ansvar att se till att eleverna har tillgång till hjälp- och stödundervis- ning men att det dock finns risk att de ökade intäkter som redovisas i promemorian uteblir på grund av kontrollsvårigheter och fusk. Tjänste- männens Centralorganisation anser att läxhjälp och undervisningsstöd ska vara en integrerad del av skolans verksamhet och omfatta alla elever.
Förvaltningsrätten i Linköping anser att uttrycket ”ringa omfattning” i vart fall initialt kan medföra
tyder på att det främst är studenter från universi- tet/högskolor som har anställningar i branschen och därför kommer att drabbas om denna tjänstemarknad reduceras. Det finns därmed enligt Arbetsförmedlingen en risk för att ung- domsarbetslösheten ökar om förslaget genom- förs. Institutet för arbetsmarknads- och utbild- ningspolitisk utvärdering (IFAU) anför att det, så vitt institutet vet, saknas tillförlitlig forskning som utvärderar effektiviteten i denna typ av subventioner. Det finns enligt IFAU självklart också en viktig fördelningspolitisk aspekt av denna fråga, eftersom användandet av RUT- avdraget är större i inkomstfördelningens övre regioner. Företagarna anser att förslaget har ett tydligt negativt signalvärde. Läxhjälpsföretagen skulle enligt organisationen behöva mer än dubbla sina priser för att täcka in ökade social- avgifter för sin (unga) personal och slopat RUT- avdrag för kunderna, vilket vore att effektivt ta bort förutsättningarna för en ny bransch.
MyAcademy Sweden AB (MyAcademy) anser att förslaget inte har föregåtts av någon ordentlig utredning kring vilka effekter skattereduktionen fått på skolresultaten och att det inte heller presenteras något alternativt läxhjälpsstöd för elever som i dag har råd med läxhjälp endast tack vare
228
över 3 000 unga vuxna som jobbar som läx- hjälpare samt anför att förslaget inte föregåtts av en konsekvensanalys av de anställda i branschen och att det inte finns några uppskattningar av hur många arbetstillfällen som skulle försvinna med förslaget. De föreslagna nya definitionerna är vidare enligt företaget fortsatt otydliga och svårtolkade vilket gör att läxhjälpsaktörer sanno- likt kommer fortsätta att utmana regelverket. Det bör enligt MyAcademy definieras tydligare vad som menas med att aktörer får tillhandahålla läxhjälp i ”ringa omfattning”. Enligt företaget kommer många aktörer sannolikt inte att klara av omställningen på den korta tiden fram till den 1 januari 2015. Näringslivets Skattedelegation, vars remissyttrande Svenskt Näringsliv hänvisar till, och Svensk Industriförening anser att för- slaget kan väntas öka svartarbetet och leda till sämre effektivitet och undervisningskvalitet för dagens ungdomar, då det försämrar förutsättnin- garna för professionella företag i en framväxande bransch. Regelverkens förutsebarhet försämras också enligt organisationerna, vilket är negativt för viljan att starta och driva företag. De anför vidare att det ur ett fördelningspolitiskt perspek- tiv kan noteras att de kostnadsfördyringar för läxhjälp som förslaget innebär, kommer att med- föra att endast familjer med mycket höga inkomster har råd att fortsätta anlita läxhjälp.
Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhand- lareföreningen anser att remisstidens längd inte uppfyller regeringsformens krav på beredning av lagförslag.
Skälen för regeringens förslag: Elevers möjlighet att få hjälp med läxor bör inte vara beroende av om de har föräldrar som har möjlig- het att hjälpa dem eller betalningsförmåga för att köpa läxhjälp. Skolan ska vara sammanhållen och likvärdig. Detta kommer bl.a. till uttryck i 1 kap. 4 § skollagen (2010:800), som anger att en strä- van ska vara att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. För att förbättra likvärdigheten och öka möjlig- heterna för fler elever att utvecklas så mycket som möjligt, föreslår regeringen en satsning på hjälp med läxor och annat skolarbete för elever i grundskolan vid sidan av den ordinarie undervis- ningstiden. Vidare föreslår regeringen bl.a. en omfattande utbyggnad av sommar- och lov- skolan för elever i årskurserna
PROP. 2014/15:1
Mot denna bakgrund bör den särskilda bestämmelsen om skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete slopas. För att skatte- reduktion för mer renodlad sådan hjälp inte åter ska ges inom ramen för barnpassning bör sam- tidigt bestämmelsen om skattereduktion för barnpassning ändras. Att, som Skatteverket före- slagit, helt utesluta hjälp med läxor och annat skolarbete kan dock leda till gränsdragnings- problem när det gäller vilka moment som en barnvakt kan utföra vid ett barnpassningstillfälle. En förutsättning för rätt till skattereduktion för barnpassning bör därför vara att barnpassningen inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete. Förslaget bedöms inte påverka förekomsten av svartarbete annat än marginellt.
Förvaltningsrätten i Linköping har anfört att det i viss mån får anses oklart på vilka omstän- digheter bedömningen ska grundas medan My- Academy Sweden AB har anfört att förslaget är otydligt och svårtolkat och att det bör definieras tydligare vad som menas med att läxhjälp får tillhandahållas i ”ringa omfattning”. Med ”läxor och annat skolarbete” avses i detta sammanhang, precis som tidigare i den särskilda bestämmelsen om skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete, sådant skolarbete som hänför sig till läroplaner, kursplaner och ämnesplaner (se prop. 2012/13:14 s. 7). Ren undervisning omfattas, som framgår av avsnitt 6.6.2, inte över huvud taget av skattereduktionen för barnpass- ning. Med ”ringa” avses enligt terminologin i inkomstskattelagen (1999:1229) ca
Flera remissinstanser, däribland Företagarna,
Näringslivets Skattedelegation och MyAcademy Sweden AB, har synpunkter på förslagets effekter för läxhjälpsbranschen. Dessa syn- punkter behandlas i konsekvensanalysen i avsnitt 6.6.4.
När det gäller beredningskravet anser rege- ringen, i motsats till vad Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlarföreningen anfört, att det är uppfyllt. Tidsbrist efter ett val utgör en sådan omständighet som tillåts påverka remissti- dens längd (se bet. 2008/09:KU10).
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), se avsnitt 3.19.
229
PROP. 2014/15:1
6.6.4Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter
Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 50 miljoner kronor 2015.
Då det inte är möjligt att exakt beräkna hur stor andel av den totala skattereduktionen som avser hjälp med läxor och annat skolarbete, base- ras bedömningen av effekten på en uppskattning av läxhjälpsbranschens omsättning 2015. Slopan- det av skattereduktionen för hjälp med läxor och annat skolarbete innebär sannolikt att dessa tjänster åtminstone begränsas till grundskole- elever och att det vidare sker en begränsning av dessa tjänster till högstadieelever. Beräkningarna baseras därför även på uppskattningar av hur stor del av omsättningen som tillfaller olika ålders- grupper.
Effekter för myndigheter och företag
Förslaget innebär att de företag som i dag erbjuder tjänster som är inriktade på hjälp med läxor och annat skolarbete inte kommer att kunna utföra sådana tjänster inom ramen för systemet med skattereduktion för hushålls- arbete. Ett alternativ vore att helt exkludera hjälp med läxor och annat skolarbete från systemet genom att utesluta sådan hjälp ur skattereduk- tionen för barnpassning. En sådan ändring har emellertid bedömts vara mindre lämplig, efter- som den skulle ge upphov till gränsdragnings- problem kring vad en barnvakt kan ägna sig åt inom ramen för skattereduktionen och därmed påverka även de företag som erbjuder barnpass- ningstjänster utan särskild inriktning på hjälp med läxor och annat skolarbete.
Företagarna har anfört att förslaget bidrar till att ta bort förutsättningarna för läxhjälps- branschen. Näringslivets Skattedelegation, vars remissyttrande Svenskt Näringsliv hänvisar till, och Svensk Industriförening har också uttryckt farhågor för branschen med anledning av försla- get. MyAcademy Sweden AB har anfört att många aktörer sannolikt inte kommer att klara av omställningen på den korta tiden fram till den 1 januari 2015. Läxhjälpsbranschen fanns i viss utsträckning redan innan skattereduktion gavs för barnpassning och sedermera uttryckligen för hjälp med läxor och annat skolarbete. Köparnas kännedom om dessa tjänster får dessutom antas ha ökat sedan skattereduktionens införande. Det bör således alltjämt finnas en marknad för hjälp med läxor och annat skolarbete även utan en
skattereduktion till köparna av sådana tjänster. Det får dock förutsättas att antalet köpare och antalet köpta tjänster och därmed företagens omsättning kommer att minska i förhållande till nuvarande volymer. Branschen domineras av två större aktörer som tillsammans står för ca 70 procent av den totala omsättningen, men det finns även ett antal mindre företag som erbjuder hjälp med läxor och annat skolarbete. Det saknas dock närmare uppgifter om antalet företag som är verksamma inom läxhjälpsbranschen eller storleken på dessa. Förslaget torde särskilt påverka de mindre företagen, särskilt sådana som befinner sig i ett uppstartsskede.
Det är svårt att bedöma om, och i så fall på vilket sätt, enskilda företag kan eller har intresse av att förändra sin verksamhet eller sitt utbud av tjänster för att på så sätt möta en vikande efterfrågan till följd av förändringarna av skattereduktionen för hushållsarbete. I förhål- lande till företagens nuvarande verksamhet bedöms dock förslaget medföra en minskning av den sammanlagda omsättningen. Förslaget kan även i viss mån försämra konkurrensen för före- tag inom läxhjälpsbranschen i förhållande till företag som erbjuder barnpassningstjänster utan särskild inriktning på hjälp med läxor och annat skolarbete.
I den utsträckning som de tjänster som berörda företag tillhandahåller exkluderas ur skattereduktionen för hushållsarbete minskar samtidigt den administrativa börda som tillämp- ning av den s.k. fakturamodellen för skatte- reduktionen innebär. Tidsbesparingen för detta kan uppskattas med utgångspunkt i Tillväxt- verkets databas MALIN. I databasen anges tids- åtgången för exempelvis lämnande av uppgifter om fulla arbetsgivaravgifter till två minuter och tidsåtgången för lämnande av information om sammanlagda avgifter till i genomsnitt en minut per tillfälle. Mot bakgrund av detta uppskattas tidsbesparingen till ca två minuter per köp, under förutsättning att företagens uppgifts- hantering är anpassad till uppgiftslämnandet. Kostnadsbesparingen per köp beräknas då till ca nio kronor (vid en genomsnittlig timlön för administratören på 266 kronor enligt uppgif- terna i MALIN).
Skatteverket behöver göra vissa system- anpassningar samt ändra blanketter och informa- tionsmaterial. Dessa förändringar kommer att ingå i den anpassning som årligen görs med anledning av ny eller förändrad lagstiftning.
230
PROP. 2014/15:1
Eventuella tillkommande utgifter för Skatte- verket ska hanteras inom befintliga och beräk- nade anslagsramar inom utgiftsområdet.
Förslaget bedöms inte påverka kostnaderna eller arbetsbördan för de allmänna förvaltnings- domstolarna.
Effekter för enskilda
Förslaget innebär att de personer som i dag köper tjänster som är inriktade på hjälp med läxor och annat skolarbete inte kommer att kunna köpa sådana tjänster inom ramen för systemet med skattereduktion för hushålls- arbete. Flera av dessa kommer sannolikt att fortsatt köpa tjänster utan en skattereduktion, även om vissa av dem kan komma att minska antalet köpta timmar. Antalet köpare och antalet köpta tjänster får dock antas minska i förhål- lande till nuvarande volymer.
MyAcademy Sweden AB har efterlyst en konsekvensanalys avseende de anställda och antalet anställningar medan Arbetsförmedlingen har anfört att det finns en risk för att ungdoms- arbetslösheten ökar om förslaget genomförs. Enligt regeringens bedömning råder det stor osäkerhet om förslagets effekter på BNP och sysselsättning. Regeringen gör, i stället för en bedömning av varje enskild reform, i avsnitt 1.9.1 en samlad bedömning av effekterna för de skatteförslag och övriga reformer som lämnas och aviseras i denna proposition.
Skattelättnader för tjänster i hemmet utnyttjas främst av de med höga inkomster. Med ett lägre tak för
Skattereduktionen för matlagning är inte begränsad till enklare matlagning i vardagen. Den omfattar även avancerad sådan utförd av professionella kockar, som inte utgör ett substi- tut för de skattskyldigas eget arbete, och har i rättstillämpningen även kommit att inkludera anlitande av bartenders. Vidare är matlagning som i mervärdesskatterättsligt hänseende ingår i en cateringtjänst undantagen från skattereduk- tionen för matlagning.
Skattereduktionen för städning har i rätts- tillämpningen kommit att inkludera enkel ”veckorengöring” av inomhuspool. Rengöring av inomhuspool kan emellertid inte anses tillhöra hushållsarbetets kärnområden.
Mot den nu angivna bakgrunden bör matlag- ning samt poolrengöring inomhus, vid en samlad bedömning, inte omfattas av skattereduktionen för hushållsarbete. Det bör vidare undersökas om det finns anledning att begränsa antalet
Regeringen avser att under 2015 återkomma
6.6.5Halverat
skattereduktion för matlagning samt poolrengöring inomhus
Regeringens bedömning: Det maximala RUT- avdraget bör sänkas till 25 000 kronor per skatt- skyldig och år för personer som vid beskatt- ningsårets ingång inte har fyllt 65 år. Bestämmel- sen om skattereduktion för t.ex. kockar och bar- tenders samt poolrengöring inomhus bör slopas och det bör undersökas om det finns anledning att begränsa antalet
De kommande förslagen bör träda i kraft den 1 januari 2016.
Skälen för regeringens bedömning: Som framgår av avsnitt 6.6.2 är den maximala skatte- reduktionen för hushållsarbete inklusive ROT- avdraget 50 000 kronor per skattskyldig och år.
De kommande förslagen bör träda i kraft den 1 januari 2016.
Skatteintäkterna beräknas sammanlagt öka med 74 miljoner kronor 2016.
231
PROP. 2014/15:1
6.7Förbättringar av husavdragets privatpersoners gåvor till ideell verksamhet. En
fakturamodell
Regeringens bedömning: Fakturamodellen för husavdraget bör förbättras, bl.a. genom att Skatteverket ges ett fylligare urvalsunderlag för närmare kontroller.
De kommande förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.
Skälen för regeringens bedömning: Det har uppmärksammats att det vid vissa
Det underlag som lämnas när en utförare begär utbetalning från Skatteverket bör göras bättre i syfte att ge Skatteverket ett fylligare underlag för urval av vilka utförare som ska kontrolleras närmare. Vidare bör en begäran om utbetalning endast kunna lämnas elektroniskt. Utbetalning bör vidare bara kunna ske till utförarens konto. Därutöver bör det införas en möjlighet till betalningssäkring för att säkerställa återbetalning enligt lagen (2009:194) om förfa- randet vid skattereduktion för hushållsarbete.
Dessutom bör det göras vissa förtydliganden och anpassningar till det nya skatteförfarandet.
Regeringen har den 21 oktober i år över- lämnat en proposition med ovan nämnda förslag till riksdagen.
De kommande förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.
Förslaget har ingen påverkan på de offentliga finanserna.
6.8Slopad skattereduktion för gåvor
Regeringens bedömning: Skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet bör slopas.
Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2016.
Skälen för regeringens |
bedömning: Den |
1 januari 2012 infördes en |
skattereduktion för |
förutsättning för sådan skattereduktion är att gåvorna lämnas till på förhand godkända gåvomottagare. Skatteverket prövar frågan om godkännande som gåvomottagare efter ansökan.
Skattereduktion för gåvor är inte förenligt med inkomstskattelagens (1999:1229) förbud mot avdrag för personliga levnadskostnader och ökar komplexiteten i skattesystemet. En stark och livaktig ideell sektor har stor betydelse för samhällslivet och demokratin, men understöd- jande av ideell verksamhet är inte en uppgift för skattesystemet som sådant. Skattereduktionen för gåvor innebär också att Skatteverket belastas med de verksamhetsfrämmande uppgifterna att pröva frågor om godkännande av gåvomottagare och utöva tillsyn över godkända gåvomottagare.
Prioriteringar av stöd med skattemedel till ideell verksamhet ska avgöras av demokratiskt valda organ och deras representanter. En avdragsrätt för gåvor till ideell verksamhet mins- kar också utrymmet för det samhälleliga stödet och ökar den ideella sektorns verksamheters beroende av enskilda personers förmåga och vilja att bidra.
Mot denna bakgrund bör skattereduktionen för gåvor och det därmed sammanhängande förfarandet med godkännande av gåvomottagare slopas.
Regeringen avser att under 2015 återkomma till riksdagen med ett förslag.
Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2016.
Slopandet av skattereduktionen för gåvor beräknas öka skatteintäkterna med 0,25 miljarder kronor 2016.
232
Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.
6.9Slopad nedsättning av socialavgifterna för unga
6.9.1Ärendet och dess beredning
Inom Finansdepartementet har promemorian Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen för 2015 tagits fram (dnr Fi2014/3347). En sammanfattning av pro- memorians förslag finns i bilaga 4, avsnitt 1. Promemorian har remitterats och innehåller bl.a. förslag om slopad nedsättning av socialavgifterna för unga. Promemorians lagförslag i denna del finns i bilaga 4, avsnitt 2. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4, avsnitt 3. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2014/3347).
I detta avsnitt behandlas denna del av prome- morians förslag.
Lagrådet
Enligt regeringens mening är förslaget som be- handlas i detta avsnitt av det slaget att Lagrådets synpunkter borde ha inhämtats. På grund av den korta tid som stått till förfogande för att ta fram och remissbehandla förslaget har detta inte varit möjligt. Regeringen utgår från att Lagrådets synpunkter kommer att inhämtas på lagförslaget under riksdagsbehandlingen.
6.9.2Gällande rätt
6.9.2.1 Socialavgifter och allmän löneavgift
Socialavgifter tas ut för finansiering av de sociala trygghetssystemen och utgörs av arbetsgivarav- gifter och egenavgifter. Arbetsgivaravgifter be- talas i första hand av arbetsgivare medan egenav- gifter normalt betalas av fysiska personer som bedriver aktiv näringsverksamhet, dvs. enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delä- gare i handelsbolag. Regler om socialavgifter finns i socialavgiftslagen (2000:980).
Utöver socialavgifter ska, enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, ytterligare en avgift betalas av arbetsgivare och enskilda nä- ringsidkare. Den allmänna löneavgiften infördes ursprungligen för att finansiera
PROP. 2014/15:1
stärkande syfte. Den allmänna löneavgiften de- biteras i samband med, och på samma underlag som, socialavgifterna. Författningstekniskt ingår den allmänna löneavgiften varken i arbetsgivar- avgifterna eller i egenavgifterna men eftersom den inte särskiljs i debiteringsförfarandet brukar den i dagligt tal ingå i begreppet socialavgifter. För inkomståret 2015 föreslås avgifterna fördelas på följande sätt (se tabell 6.13).
Tabell 6.13 Socialavgifter och allmän löneavgift 2015 enligt regeringens förslag
Procent
|
Egen- |
Arbetsgivar- |
|
avgifter |
avgifter |
Sjukförsäkringsavgift |
4,44 |
4,35 |
Föräldraförsäkringsavgift |
2,60 |
2,60 |
|
|
|
Ålderspensionsavgift |
10,21 |
10,21 |
|
|
|
Efterlevandepensionsavgift |
1,17 |
1,17 |
Arbetsmarknadsavgift |
0,10 |
2,64 |
|
|
|
Arbetsskadeavgift |
0,30 |
0,30 |
|
|
|
S:a socialavgifter |
18,82 |
21,27 |
Allmän löneavgift |
10,15 |
10,15 |
|
|
|
S:a socialavgifter och allmän löneavgift |
28,97 |
31,42 |
|
|
|
6.9.2.2 Finansiering av trygghetssystemen
Socialavgifterna är i principiellt hänseende för- säkringsavgifter men det faktiska försäkringsin- slaget varierar mellan försäkringsslagen och för flertalet försäkringar saknas en direkt koppling mellan avgiften och förmånen. Den inkomst- grundade ålderspensionen intar en särställning där kopplingen är absolut.
Det inkomstgrundade ålderspensionssystemet
finansieras |
med |
en |
fast |
pensionsavgift |
på |
18,5 procent |
av |
pensionsunderlaget, |
där |
||
16 procentenheter |
går |
till |
fördelningssystemet |
för att finansiera inkomstpensionen. Resterande 2,5 procentenheter betalas in till systemet för premiepension där avgiftsintäkterna fonderas individuellt för varje försäkrad. Arbetsgivarens respektive den egenavgiftsskyldiges del av avgiftsinbetalningen sker i form av ålders- pensionsavgift om 10,21 procent av avgifts- underlaget enligt socialavgiftslagen.
Det inkomstgrundade ålderspensionssystemet är ett fristående försäkringssystem vid sidan av statsbudgeten. Utgående inkomst- och tilläggs- pensioner i fördelningssystemet ska löpande finansieras av inbetalade avgifter samt tillgång- arna i
233
PROP. 2014/15:1
ska vara finansiellt självreglerande, där eventuella anpassningar sker på förmånssidan – inte genom en förändrad avgiftssats. Premiepensionen är ett fullfonderat system. Ingen skattefinansiering ska således ske utan systemet är helt slutet i detta avseende. En grundläggande princip bakom pensionssystemet är att varje intjänad pensions- rättighet ska motsvaras av en beslutad och inbe- tald avgift av en mot rättigheten svarande stor- lek. Om detta villkor bryts kan inte systemet garantera sin långsiktiga hållbarhet finansiellt. Ålderspensionsavgiften kan således inte reduce- ras.
För vilka ändamål de olika avgifter som infly- ter som socialavgifter ska användas framgår av lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter.
6.9.2.3 Nedsättning av socialavgifter
Sänkta socialavgifter för personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år
Den 1 juli 2007 sänktes socialavgifterna, inklu- sive den allmänna löneavgiften, för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år (prop. 2006/07:84 Nedsättning av socialavgifter för personer som fyllt 18 men inte 25 år, bet. 2006/07:SfU10, rskr. 2006/07:157). Nedsätt- ningen innebar att arbetsgivar- och egenavgif- terna, med undantag för ålderspensionsavgiften, halverades. Den 1 januari 2009 utvidgades ned- sättningen till att omfatta alla som vid årets in- gång inte fyllt 26 år samtidigt som den förstärk- tes (prop. 2008/09:7 Kraftfullare nedsättning av socialavgifterna för unga, bet. 2008/09:SfU5, rskr. 2008/09:95). Nedsättningen innebär att avgifterna, med undantag för ålderspensionsav- giften, i dag uppgår till en fjärdedel av de totala avgifterna. Detta innebär att arbetsgivaravgif- terna och den allmänna löneavgiften för 2014 uppgår till 15,49 procent och att egenavgifterna och den allmänna löneavgiften för 2014 uppgår till 14,89 procent, om inte anmälan om annan karenstid än sju dagar har gjorts till Försäkrings- kassan. Sammantaget innebär nedsättningen för personer som vid årets ingång inte fyllt 26 år ungefär en halvering av de ordinarie socialavgif- terna.
Sänkta socialavgifter för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år
På ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år och som omfattas av det reforme-
rade pensionssystemet, dvs. är födda 1938 eller senare, ska bara ålderspensionsavgiften och inte övriga socialavgifter betalas. Detta gäller även för dem som betalar egenavgifter. För personer som är födda 1937 eller tidigare tas inga socialavgifter ut. Varken allmän löneavgift eller särskild lö- neskatt tas ut för dem som vid årets ingång har fyllt 65 år.
Regionalt avdrag vid avgiftsberäkningen
Arbetsgivare, enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag som är verksamma i vissa angivna kommuner i Norrland och västra Svealand (stödområde A) får göra avdrag vid beräkningen av socialavgifterna och den allmänna löneavgiften. Syftet med avdraget är att stimulera småföretagandet och att bidra till god service i de delar av landet som har de största geografiska lägesnackdelarna med bl.a. långa avstånd, liten hemmamarknad, sämre till- gång på service, låg befolkningstäthet och ogynnsamma klimatförhållanden. Reglerna finns i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialav- giftslagen (2000:980). Bestämmelserna innebär i huvudsak att företag som är verksamma i stöd- området ges ett avdrag med 10 procent av av- giftsunderlaget vid beräkningen av den allmänna löneavgiften, arbetsgivaravgifterna och egenav- gifterna. För arbetsgivare uppgår avdraget till högst 7 100 kronor per månad och för enskilda näringsidkare till högst 18 000 kronor per år. Avdraget får inte medföra att avgifterna under- stiger ålderspensionsavgiften.
Sänkta egenavgifter
Den 1 januari 2010 infördes en nedsättning av egenavgifterna för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag i syfte att göra det mer attraktivt att starta, driva och utveckla företag (prop. 2009/10:178 Ned- sättning av egenavgifter, bet. 2009/10:SfU16, rskr. 2009/10:278). Nedsättningen uppgick till 5 procentenheter och var utformad som ett avdrag vid avgiftsberäkningen. Avdrag fick göras med högst 10 000 kronor per år. Den 1 januari 2014 förstärktes nedsättningen genom att avdraget vid avgiftsberäkningen höjdes med 2,5 procenten- heter till 7,5 procent av avgiftsunderlaget och det maximala avdragsbeloppet med 5 000 kronor till 15 000 kronor per år (prop. 2013/14:14 För- stärkt nedsättning av egenavgifter, bet. 2013/14:SfU5, rskr. 2013/14:74). En förutsätt-
234
ning för avdrag är att överskottet av näringsverk- samheten överstiger 40 000 kronor och att den avgiftsskyldige vid årets ingång har fyllt 26 men inte 65 år. Avdraget får inte medföra att egenav- gifterna understiger ålderspensionsavgiften.
Sänkta arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling
Den 1 januari 2014 infördes ett skatteincitament för forskning och utveckling (prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget för 2014, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.9, bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56). Vid beräkningen av arbetsgi- varavgifter för personer som arbetar med forsk- ning och utveckling ska avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget för dessa personer. Avdraget får inte medföra att de av- gifter som ska betalas understiger ålderspens- ionsavgiften. Det sammanlagda avdraget för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige får inte överstiga 230 000 kronor per månad. Vid be- dömningen av avdragsrätten ska flera avgifts- skyldiga som ingår i samma koncern och som uppfyller villkoren för att få göra avdrag anses som en avgiftsskyldig. En förutsättning för av- draget är att personerna har arbetat med forsk- ning och utveckling i en viss utsträckning och att de vid årets ingång har fyllt 26 men inte 65 år.
6.9.3Slopad nedsättning av socialavgifterna för unga
Regeringens förslag: Nedsättningen av socialav- gifterna, inklusive den allmänna löneavgiften, för personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år slopas.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Lantbrukar- nas Riksförbund (LRF), Svensk Handel, Näringslivets Regelnämnd (NNR), Näringslivets Skattedelegation (NSD) vars remissyttrande Svensk Näringsliv hänvisar till, Visita, Almega, Bemanningsföretagen Almega, Proffice och Svenska Industriföreningen (Sinf) avstyrker för- slaget. LRF, Svensk Handel, Visita, Almega, Bemanningsföretagen Almega och Proffice
PROP. 2014/15:1
framhåller att förslaget kommer få negativa sysselsättningseffekter för unga. Företagarna anser, i likhet med NNR, Visita, Almega och Proffice, att förslaget kommer minska företa- gens incitament att satsa på unga som har mindre erfarenhet vid nyrekrytering, till förmån för mer erfarna arbetssökande. NSD och Sinf anser att arbetskraftskostnaden för unga fortfarande är för hög och Konjunkturinstitutet (KI) menar att lägre arbetskraftskostnader för unga kan väntas öka arbetsgivarnas drivkrafter att anställa ung- domar med svag förankring på arbetsmarknaden. NNR anser att det inte har redovisats något reellt alternativ till de nedsatta socialavgifterna för unga. Ekonomistyrningsverket (ESV), Arbets- förmedlingen och Akademikerförbundet SSR (SSR) anser å andra sidan att nedsättningen av socialavgifterna för unga är en ineffektiv åtgärd mot ungdomsarbetslösheten. Även Tjänstemän- nens Centralorganisation (TCO) anser att effek- tiviteten av nedsättningen kan ifrågasättas.
Institutet för arbetsmarknad- och utbildningspoli- tisk utvärdering (IFAU) menar att nedsättningen har haft modesta sysselsättningseffekter. Arbetsförmedlingen förespråkar i stället, i likhet med TCO, mer riktade åtgärder som är betydligt mer träffsäkra och effektiva att nå grupper av arbetssökande ungdomar som behöver särskilt stöd för att komma i arbete. KI anser att rege- ringen bör överväga en generell höjning av soci- alavgifterna som ett alternativ till förslaget att slopa de nedsatta socialavgifterna för unga eftersom det, enligt KI, skulle öka den totala sysselsättningen varaktigt. Enligt KI talar dock likformighetsargument, och att nedsättningar betingade på ålder kan skapa problem i skarven mellan olika åldersgrupper, för en borttagning av nedsättningen. Även Tillväxtverket framhåller att förslaget innebär ökad likformighet och menar att det även förenklar skattesystemet. Företa- garna menar att om förslaget genomförs så borde subventionen direkt växlas över till ett generellt arbetsgivaravdrag. Svenska Bankföre- ningen och Svenska Fondhandlareföreningen anser att remisstidens längd inte uppfyller rege- ringsformens krav på beredning av lagförslag.
Skälen för regeringens förslag: Den höga ungdomsarbetslösheten är en stor samhällsut- maning. Arbetslösheten bland ungdomar
235
PROP. 2014/15:1
ungdomsarbetslöshet än i många andra jämför- bara länder. För att bryta denna utveckling och komma till rätta med ungdomsarbetslösheten är det viktigt att förstå dess sammansättning och orsaker. Graden av arbetsmarknadsanknytning och orsakerna till arbetslöshet skiljer sig väsent- ligt åt inom gruppen unga arbetslösa. En viktig aspekt är att nära hälften av de unga arbetslösa är heltidsstuderande som söker arbete, varav många söker extrajobb eller feriejobb vid sidan av studi- erna. Ungdomsarbetslösheten utmärker sig även i relation till vuxna genom att unga har betydligt kortare arbetslöshetstider och att de flesta så småningom lyckas etablera sig på arbetsmark- naden. Samtidigt finns en grupp bland de unga arbetslösa som befinner sig långt från arbets- marknaden med svårigheter att hitta vägar in till arbetslivet. Den största risken för långtidsar- betslöshet och framtida arbetsmarknadsrelate- rade problem finns hos unga som saknar fullföljd gymnasieutbildning, är utrikes födda eller har nedsatt arbetsförmåga. Detta utgör det mer all- varliga arbetslöshetsproblemet. Det finns också en grupp unga som varken arbetar eller studerar och som står helt utanför arbetsmarknaden. Även i denna grupp finns det unga som är i behov av stöd. I diagram 6.12 redovisas arbets- lösheten i åldersgruppen
Diagram 6.12 Ungdomsarbetslöshet |
|
|
|
|||||||||||||||
Procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
heltidsstuderande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
76 |
78 |
80 |
82 |
84 |
86 |
88 |
90 |
92 |
94 |
96 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
08 |
10 |
12 |
Anm.: Data för
Källa: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet.
Med hänsyn till vad som redovisats ovan bedö- mer regeringen att det krävs effektivare åtgärder för att komma till rätta med ungdomsarbetslös- heten.
Nedsättningen av socialavgifterna för unga är inte en ändamålsenlig åtgärd för att komma till rätta med det mer allvarliga ungdomsarbetslös-
hetsproblemet. Nedsättningen innebär – till skillnad från de flesta andra sysselsättningssub- ventioner – att alla unga subventioneras, inte bara de som är i behov av stöd. Detta innebär en betydande dödviktsförlust eftersom man då subventionerar unga som redan har en anställ- ning och arbeten som skulle ha kommit till stånd även utan en subvention. Flera remissinstanser delar denna bedömning. ESV, Arbetsför- medlingen och SSR framhåller att nedsättningen av socialavgifterna för unga är en ineffektiv åt- gärd mot ungdomsarbetslösheten. TCO ifråga- sätter också effektiviteten av nedsättningen.
Av IFAU:s rapport 2013:26 Sänkta arbetsgi- varavgifter för unga, framgår att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga har haft små effekter på sysselsättningen i förhållande till dess kostnad, dvs. att det är en ineffektiv åtgärd för att skapa sysselsättning. Intäktsbortfallet per skapat jobb uppgår enligt rapporten till mellan 1,0 och 1,6 miljoner kronor, vilket anges mot- svara omkring fyra gånger den genomsnittliga anställningskostnaden för
Mot denna bakgrund föreslår regeringen, i likhet med promemorian, att nedsättningen av socialavgifterna, inklusive den allmänna löneav- giften, för personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år slopas och att effektivare åtgärder vidtas. För att slopandet av nedsättningen inte ska leda till alltför kännbara effekter på kort sikt, framför allt för de mindre företagen, föreslås i avsnitt 6.9.4. att nedsättningen som en över- gångslösning halveras under 2015.
LRF, Svensk Handel, Visita, Almega, Beman- ningsföretagen Almega och Proffice framhåller att förslaget kommer få negativa sysselsättningsef- fekter för unga. Frågan behandlas i avsnitt 6.9.5.
Företagarna anser, i likhet med NNR, Visita, Almega och Proffice, att förslaget kommer minska företagens incitament att satsa på unga som har mindre erfarenhet vid nyrekrytering, till förmån för mer erfarna arbetssökande. NSD och Sinf anser att arbetskraftskostnaden för unga fortfarande är för hög och KI menar att lägre arbetskraftskostnader för unga kan väntas öka arbetsgivarnas drivkrafter att anställa ungdomar med svag förankring på arbetsmarknaden. NNR anser att det inte har redovisats något reellt alternativ till de nedsatta socialavgifterna för unga. Som beskrivits ovan bedöms de nedsatta socialavgifterna för unga inte vara ändamålsen- liga för att komma till rätta med det mer allvar- liga ungdomsarbetslöshetsproblemet. Detta
236
stöds också av IFAU:s rapport i vilken anges att nedsättningen inte har haft någon sysselsätt- ningseffekt över huvud taget för unga med svag anknytning till arbetsmarknaden. En viktig orsak till ungdomsarbetslösheten är brister i utbild- ningssystemet och i anknytningen till arbets- marknaden. En mer ändamålsenlig politik måste stödja unga att fullfölja sin gymnasieutbildning. Det är även viktigt att arbetsmarknadspolitiken blir mer effektiv i att rusta och matcha till både jobb och utbildning. I likhet med Arbetsför- medlingen och TCO bedömer regeringen att det krävs mer riktade åtgärder för att nå grupper av arbetssökande ungdomar som behöver särskilt stöd för att komma i arbete. Mot bakgrund av detta föreslår regeringen i denna proposition bl.a. ökade satsningar på skolan och välfärden samt införande av traineejobb.
Konjunkturinstitutet (KI) anser att regeringen bör överväga en generell höjning av socialavgif- terna som ett alternativ till förslaget att slopa de nedsatta socialavgifterna för unga eftersom det, enligt KI, skulle öka den totala sysselsättningen varaktigt. Som KI själv påpekar talar dock bl.a. likformighetsargument mot en sådan lösning.
Företagarna menar att om förslaget genomförs så borde subventionen direkt växlas över till ett generellt arbetsgivaravdrag. Detta löser dock inte ungdomsarbetslöshetsproblemet.
När det gäller beredningskravet anser rege- ringen, i motsats till vad Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlarföreningen anfört, att det är uppfyllt. Tidsbrist efter ett val utgör en sådan omständighet som tillåts påverka remissti- dens längd (se bet. 2008/09:KU10).
Lagförslag
Förslagen föranleder att 2 kap. 28 § och 3 kap. 15 a § socialavgiftslagen (2000:980) upphävs och att 2 kap. 29 § och 3 kap. 18 § socialavgiftslagen och 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift samt 5 § lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialav- giftslagen (2000:980) ändras, se avsnitt 3.13, 3.21 och 3.24.
PROP. 2014/15:1
6.9.4Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2015.
Under 2015 ska nedsättningen av socialavgif- terna för unga övergångsvis vara halverad.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Svensk Han- del anser att ett ikraftträdande den 1 januari 2015 ger företagen mycket liten möjlighet att anpassa sin verksamhet, budgetering och bemanning med anledning av förslaget och föreslår en längre ikraftträdandeperiod. Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) är dock positiva till att höjningen av socialavgifterna delas upp över två år.
Skälen för regeringens förslag: I promemo- rian föreslås att de föreslagna lagändringarna med anledning av slopandet av nedsättningen av socialavgifterna för unga bör kunna träda i kraft den 1 januari 2015. Eftersom ett omedelbart slo- pande av de nedsatta socialavgifterna för unga riskerar att leda till alltför kännbara effekter på kort sikt, framför allt för de mindre företagen, föreslås som en övergångslösning att nedsätt- ningen halveras under 2015, för att därefter helt upphöra vid utgången av 2015. Vid beräkningen av arbetsgivaravgifter och den allmänna löneav- giften ska därför den upphävda bestämmelsen i 2 kap. 28 § socialavgiftslagen (2000:980) och bestämmelserna i 2 kap. 29 § socialavgiftslagen, 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och 5 § lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialav- giftslagen (2000:980) i den äldre lydelsen fortfa- rande tillämpas på ersättning som betalas ut före den 1 januari 2016. På ersättning som betalas ut under 2015 ska dock vid tillämpningen av 2 kap. 28 § socialavgiftslagen, utöver hela ålderspens- ionsavgiften, fem åttondelar i stället för en fjär- dedel av de övriga arbetsgivaravgifterna betalas. Motsvarande tillämpning ska gälla för 3 § lagen om allmän löneavgift. Vid beräkning av egenav- gifterna och den allmänna löneavgiften ska den upphävda bestämmelsen i 3 kap. 15 a § socialav-
237
PROP. 2014/15:1
giftslagen och bestämmelserna i 3 kap. 18 § soci- alavgiftslagen och 3 § lagen om allmän löneavgift i den äldre lydelsen fortfarande tillämpas på in- komst som uppbärs före den 1 januari 2016. På inkomst som uppbärs under 2015 ska dock vid tillämpningen av 3 kap. 15 a § socialavgiftslagen, utöver hela ålderspensionsavgiften, fem åtton- delar i stället för en fjärdedel av de övriga egen- avgifterna betalas. Motsvarande tillämpning ska gälla för 3 § lagen om allmän löneavgift. I fråga om egenavgifter sammanfaller normalt beskatt- ningsåret med kalenderåret men när så inte är fallet behövs en särskild övergångsregel. Om- fattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av 2014 respektive såväl före som efter utgången av 2015 ska därför, om den avgifts- skyldige inte visar annat, så stor del av beskatt- ningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av 2014 respektive tiden efter utgången av 2015 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under respektive tid och hela beskattningsåret.
Svensk Handel anser att ett ikraftträdande den 1 januari 2015 ger företagen mycket liten möj- lighet att anpassa sin verksamhet, budgetering och bemanning med anledning av förslaget och föreslår en längre ikraftträdandeperiod. Rege- ringen anser dock att den övergångslösning som föreslås i promemorian får anses väl avvägd. Regeringen anser därför att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2015 och att nedsätt- ningen under 2015 ska vara halverad.
I fråga om övriga övergångsbestämmelser an- sluter sig regeringen till promemorians bedöm- ning. Det ankommer på Skatteverket att infor- mera och svara på frågor om avgiftsberäkningen.
6.9.5Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter
I tabell 6.14 nedan redovisas de offentligfinansi- ella effekterna av en slopad nedsättning av social- avgifterna för unga. Bruttoeffekten inkluderar endast effekten av regeländringen (allt annat lika), medan beräkningen av nettoeffekterna även tar hänsyn till s.k. indirekta effekter. Med indirekta effekter avses här övervältring av av- giftshöjningen på löner, vinster och priser.
De indirekta effekterna för arbetsgivar- och egenavgifterna är olika. Vid beräkning av de indi- rekta effekterna av en höjning av arbetsgivarav- gifterna antas att övervältringen på lönerna det
första året är 50 procent och att övervältringen på vinster och priser är 25 procent. Efter hand ökar övervältringen på löner relativt vinster och priser, se vidare avsnittet om effekter för företa- gen. Övervältringsantagandena innebär att före- tagens vinster minskar på kort sikt, vilket mins- kar bolagsskattebasen och därmed bolagsskatte- intäkterna. Detta motverkar den positiva offent- ligfinansiella effekten av regeländringen. Högre priser ökar underlaget för mervärdesskatt, men effekten på de offentliga finanserna motverkas av att offentliga utgifter är knutna till konsument- prisindex. Den sammanlagda effekten av dessa två effekter bedöms vara nära noll.
Höjda egenavgifter leder till en minskning av inkomsten av näringsverksamhet, vilket motver- kar intäkterna från avgiftshöjningen.
Underlaget för socialavgifter (inkl. den all- männa löneavgiften) för personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år beräknas till cirka 143 miljarder kronor år 2015. Den offentligfi- nansiella bruttointäkten av ett slopande av ned- sättningen av socialavgifterna för unga beräknas uppgå till 11,4 miljarder kronor 2015 och netto- intäkten till 9,6 miljarder kronor för samma år. Den varaktiga intäkten beräknas till 19,2 miljar- der kronor. Effekterna på kommunernas och landstingens ekonomi i detta sammanhang har vägts in i den sammantagna bedömningen av behovet av förändringar av det generella statsbi- draget till kommuner och landsting som görs i denna proposition.
Tabell 6.14 Offentligfinansiell effekt av förslaget att slopa nedsättningen av socialavgifterna för unga
Miljarder kronor
Bruttoeffekt |
Periodiserad nettoeffekt |
|
|
Varaktig |
|
2015 |
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
effekt |
|
|
|
|
|
|
11,44 |
9,60 |
18,81 |
18,25 |
17,97 |
19,15 |
|
|
|
|
|
|
Källa: Egna beräkningar.
LRF, Svensk Handel, Visita, Almega, Beman- ningsföretagen Almega och Proffice anser att för- slaget kommer få negativa sysselsättningsef- fekter för unga. Företagarna, Svensk Handel och Visita efterfrågar en analys av sysselsättnings- effekterna av förslaget och Svensk Handel och Visita vill att sysselsättningseffekterna av de nedsatta socialavgifterna för unga för hela peri- oden fram till år 2014 utreds. Svensk Handel och Visita framhåller, baserat på en rapport från HUI Research AB, att de negativa effekterna på sysselsättningen av en höjd arbetsgivaravgift är betydligt större än de positiva effekter på syssel-
238
sättningen som en sänkning av arbetsgivaravgif- terna ger. IFAU påpekar dock att man inte kun- nat finna varken någon tydlig empirisk evidens eller teoretiskt stöd för idén om asymmetriska responser, dvs. att en höjning av socialavgifterna skulle ha stora negativa sysselsättningseffekter trots att nedsättningen av socialavgifterna tycks haft modesta sysselsättningseffekter. Enligt IFAU:s utvärdering har nedsättningen gett små effekter på sysselsättningen i förhållande till dess kostnad. Enligt regeringens bedömning råder det stor osäkerhet om förslagets effekter på BNP och sysselsättning. Regeringen gör, i stället för en bedömning av varje enskild reform, i avsnitt 1.9.1 en samlad bedömning av effekterna för de skatteförslag och övriga reformer som lämnas och aviseras i denna proposition.
Effekter för företagen
Tillväxtverket anser att förslaget kan komma att få negativa konsekvenser för främst företag i restaurangbranschen och övrig besöksnäring. Det är branscher i vilka unga, kvinnor och per- soner med utländsk bakgrund förhållandevis ofta är verksamma som företagare. Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) efterfrå- gar en analys av hur förslaget påverkar ideella organisationer i allmänhet och ungdomsorgani- sationer i synnerhet.
En förändring av socialavgifterna tenderar att övervältras på lönekostnader, vinster och priser. Vid en generell förändring kan hela förändringen på lång sikt antas övervältras på lönerna. Ung- domsnedsättningen av socialavgifterna är en riktad åtgärd, där slopandet kan förväntas att i lägre utsträckning övervältras till lägre löner än en generell höjning. I beräkningarna har dock antagits samma övervältringsprofil som vid en generell höjning eftersom osäkerheten kring övervältringsprofilen för en riktad åtgärd är mycket stor. På kort sikt antas en del av det ökade socialavgiftsuttaget övervältras på lönerna. Den del av förändringen som inte övervältras på löner leder till lägre vinster för företagen vilket ger ett lägre uttag av bolagsskatt. På längre sikt antas, av skäl som beskrivs ovan, hela det ökade socialavgiftsuttaget övervältras på lönekostna- derna i form av lägre löner för hela löntagarkol- lektivet (inte enbart de som påverkas av föränd- ringen).
På kort sikt kommer företagens arbetskostna- der att öka. Hur mycket den kortsiktiga arbets- kostnaden ökar för ett företag beror på ålder-
PROP. 2014/15:1
sammansättningen bland företagets anställda. Tabell 6.15 visar ökningen av arbets- givaravgifterna till följd av förslaget för en ungdom som vid årets ingång inte fyllt 26 år och som tjänar 25 000 kronor i månaden. År 2015 ökar arbetsgivaravgifterna med ca 2 000 kronor per månad och 2016 med ytterligare ca 2 000 kronor per månad jämfört med dagens regler. Givet att ingen löneövervältring skett motsvarar ökningen i arbetsgivaravgifterna ökningen i arbetskostnaden.
Tabell 6.15 Arbetsgivaravgifter för en person som vid årets ingång inte har fyllt 26 år, och med en månadslön på
25 000 kronor, vid nuvarande och föreslagna regler
Kronor per månad
År |
Nuvarande |
Föreslagna |
Skillnad |
|
regler |
regler |
|
2015 |
3 873 |
5 858 |
1 985 |
2016 |
3 873 |
7 855 |
3 982 |
|
|
|
|
Källa: Egna beräkningar.
När det gäller den administrativa bördan för små och medelstora företag medför förslaget för arbetsgivare som har arbetstagare som vid in- gången av året inte har fyllt 26 år ett oförändrat uppgiftslämnande – och därmed en oförändrad administrativ börda – under 2015. Fr.o.m. den 1 januari 2016 minskar den administrativa bördan för företagen, som ska redovisa en upp- gift mindre i arbetsgivardeklarationen. För att mäta förändringar i företagens administrativa kostnader används den s.k. standardkostnads- metoden. Baserat på denna mätmetod har Till- växtverket byggt upp databasen MALIN. Av- sikten med denna databas är, förutom att tjäna som jämförelsegrund, att den ska kunna använ- das för att hjälpa till att uppskatta den minskade eller ökade administrativa kostnaden av olika regelförslag. Enligt MALIN kostar en ekonomi- handläggare i genomsnitt 266 kronor i timmen, vilket ger en kostnad på ca 4,50 kronor per minut. Vidare anges i databasen att det tar ca 1 till 2 minuter att fylla i enskilda uppgifter om arbetsgivaravgifter. Besparingen för det mins- kade uppgiftslämnandet vid slopandet av ned- sättningen av socialavgifterna för unga uppskat- tas därför avrundat till
Företagarna och Svensk Handel anser att för- slaget framförallt kommer att drabba små före-
239
PROP. 2014/15:1
tag då de allra flesta företag i Sverige är små och dessa saknar möjlighet att kompensera ökade personalkostnader genom att höja priserna. För- visso kommer fler små företag att initialt få höjda arbetskostnader, eftersom de är fler till antalet, men de stora företagen får i genomsnitt en större initial kostnadsökning, eftersom de har fler anställda. Ungefär 70 procent av de anställda i privat sektor arbetade 2013 i företag med 50 eller fler anställda, enligt SCB:s företagsdatabas. Relativt få småföretag har anställda utöver äga- ren och det är få av dessa egenföretagare som är 26 år eller yngre. Endast 0,35 procent av ned- sättningen ges idag till egenföretagare.
En alternativ lösning till den föreslagna av- vecklingen av nedsättningen av socialavgifterna för unga – där nedsättningen i halverad form får leva kvar under 2015 för att helt upphöra vid utgången av 2015 – skulle vara att nedsättningen slopas helt redan den 1 januari 2015. En sådan lösning skulle dock kunna leda till alltför känn- bara omedelbara effekter, framför allt för de mindre företagen, och har därför bedömts vara mindre lämplig.
NNR anser att lägre skattekilar på arbete minskar incitament till svartarbete och därmed främjar en mer sund konkurrens på marknader med arbetsintensiv produktion som i många fall utmärker olika former av tjänster. Regeringen anser att det är angeläget att komma till rätta med svartarbete men detta kan i sig inte användas som ett argument för lägre skattetryck generellt sett. Enligt regeringen förväntas förslaget förbättra konkurrensförhållandena eftersom det innebär ett slopande av en nedsättning och således en ökad likformighet i beskattningen. Det finns inga starka skäl att anta att åldersstrukturen bland unga anställda skulle variera kraftigt mellan företag i samma bransch, men däremot mellan branscher.
Det är inte möjligt att beräkna hur många företag som kommer att påverkas av förslaget, till följd av att officiell statistik saknas.
I avsnitt 6.9.4 behandlas frågan om särskilda hänsyn behöver tas till tidpunkten för ikraftträ- dande eller om det finns behov av speciella in- formationsinsatser.
Effekter för Skatteverket och de allmänna förvalt- ningsdomstolarna
Skatteverket behöver göra vissa systemanpass- ningar samt ändra blanketter och informations- material. Skatteverket bedömer att förslaget,
tillsammans med förslagen om särskild löneskatt för äldre och slopad avdragsrätt för förvaltnings- utgifter, kommer att innebära ökade initiala kostnader för verket om 6,3 miljoner kronor. Kostnaderna för Skatteverket ska hanteras inom befintliga och beräknade anslagsramar inom utgiftsområdet.
För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslaget inte få någon budgetpåverkan.
Effekter för jämställdheten och fördelningsanalys
Ungdomars sysselsättningsgrad är relativt jämn mellan könen. Förslaget om slopad nedsättning av socialavgifterna för unga bedöms inte få några större konsekvenser för jämställdheten på arbetsmarknaden för ungdomar eller ha några direkta effekter på inkomstfördelningen.
6.10Särskild löneskatt för äldre
6.10.1 Ärendet och dess beredning
Inom Finansdepartementet har promemorian Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen för 2015 tagits fram (dnr Fi2014/3347). En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 4, avsnitt 1. Promemorian har remitterats och innehåller bl.a. förslag om särskild löneskatt för äldre. Promemorians lagförslag i denna del finns i bilaga 4, avsnitt 2. En förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 4, avsnitt 3. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2014/3347).
I detta avsnitt behandlas denna del av promemorians förslag.
Lagrådet
Enligt regeringens mening är förslaget som behandlas i detta avsnitt av det slaget att Lagrådets synpunkter borde ha inhämtats. På grund av den korta tid som stått till förfogande för att ta fram och remissbehandla förslaget har detta inte varit möjligt. Regeringen utgår från att Lagrådets synpunkter kommer att inhämtas på lagförslaget under riksdagsbehandlingen.
240
6.10.2 Gällande rätt
En särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster infördes i samband med 1991 års skattereform. Skatten skulle i sin ursprungliga utformning tas ut på alla inkomster som inte grundar rätt till socialförsäkringsförmåner. Skattesatsen var beräknad så att den skulle motsvara skatte- inslaget i socialavgifterna, dvs. svara mot den del av socialavgifterna som inte ger någon mot- svarande socialförsäkringsförmån. Den särskilda löneskatten är i dag 24,26 procent.
För personer som vid årets ingång har fyllt 65 år och som omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet, dvs. är födda 1938 eller senare, gäller enligt socialavgiftslagen (2000:980) att bara ålderspensionsavgiften och inte övriga socialavgifter ska betalas på lön och andra avgiftspliktiga inkomster. Av denna anledning gällde före 2007 att särskild löneskatt skulle betalas på lön och annan ersättning för arbete till dessa personer och på inkomst av aktiv närings- verksamhet som dessa personer hade. Med hänsyn till att ålderspensionsavgift betalades togs dock särskild löneskatt ut med 16,16 procent i stället för med 24,26 procent. För personer som är födda 1937 eller tidigare och som därmed inte omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet togs särskild löneskatt ut med 24,26 procent.
År 2007 slopades den särskilda löneskatten på lön och annan ersättning samt på inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång fyllt 65 år och är födda 1938 eller senare, (prop. 2006/07:1 Förslag till statsbudget för 2007, finansplan, skattefrågor och tilläggs- budget m.m., avsnitt 5.3.1, bet. 2006/07:FiU1, rskr. 2006/07:9). År 2008 slopades den särskilda löneskatten även för personer som är födda 1937 och tidigare (prop. 2007/08:24 Vissa person- beskattningsfrågor, bet. 2007/08:SkU12, rskr. 2007/08:62).
6.10.3 Särskild löneskatt införs för äldre
Regeringens förslag: Särskild löneskatt införs på löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år. Särskild löneskatt införs även på inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt för personer som inte har fyllt 65 år men under hela
PROP. 2014/15:1
året har uppburit hel allmän ålderspension enligt socialförsäkringsbalken. Den särskilda löne- skatten bestäms till 5,6 procent.
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2015.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslogs dock att skattesatsen bestäms till 8,5 procent.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- instanser som har yttrat sig har inget att erinra mot förslaget. Näringslivets regelnämnd (NNR), Almega, Riksförbundet Gode män och Förvaltare, Veteranpoolen AB och Näringslivets skatte- delegation (NSD), vars remissyttrande Svenskt Näringsliv hänvisar till, avstyrker förslaget. Tillväxtverket anser att förslaget ökar skatte- systemets likformighet och begriplighet.
Pensionärernas Riksorganisation, Sveriges Pen- sionärsförbund, Svenska Kommunalpensionär- ernas Förbund, Sveriges Pensionärers Riksförbund och Riksförbundet Pensionärsgemenskap fram- håller att argumenten för införandet av en särskild löneskatt i samband med 1991 års skattereform har bäring också på pensionärs- kollektivet. Tjänstemännens centralorganisation
(TCO) framhåller att det för den långsiktiga finansieringen av såväl pensioner som välfärds- system är viktigt att fler arbetar mer, även längre upp i åldrarna. Att återinföra en särskild löne- skatt utan att vidta andra åtgärder för att främja att äldre stannar längre i arbetslivet motverkar enligt TCO denna utveckling. Även Almega och Riksförbundet Gode män och Förvaltare anser att förslaget minskar incitamenten för äldre att stanna kvar i arbetslivet. Institutet för arbets- marknads- och utbildningspolitisk utvärdering
(IFAU) och Arbetsgivarverket anser att förslaget, tillsammans med förslaget om sänkt skatt för pensionärer, kan minska incitamenten för äldre att arbeta. Företagarna, Svensk handel, Almega, NSD, Arbetsgivarverket och Veteranpoolen AB framhåller att förslaget medför höjda kostnader för att anställa personer över 65 år vilket, enligt flera av remissinstanserna, kommer att leda till minskad efterfrågan på äldre arbetskraft. Höga arbetskraftskostnader tillhör enligt Företagarna de största tillväxthindren för små företag. Företagarna föreslår att slopandet av de riktade nedsättningarna till unga och äldre direkt växlas över till ett generellt arbetsgivaravdrag. Även
Pensionsmyndigheten anser att en effekt av
241
PROP. 2014/15:1
förslaget kan vara ett minskat intresse för företag att anställa personer över 65 år och för egenföretagare att fortsätta verksamheten efter det att de har fyllt 65 år. Tillväxtverket anser att förslaget riskerar att medföra negativa konsekvenser för äldre småföretagare. Konjunk- turinstitutet (KI) och Arbetsförmedlingen anser att förslaget kommer att påverka syssel- sättningen bland äldre personer. De offentlig- finansiella effekterna kan enligt KI därför vara överskattade. Det är enligt KI önskvärt att effekterna på sysselsättning, medelarbetstid och inkomstfördelning analyseras i högre utsträck- ning. Arbetsförmedlingen och NNR efterfrågar en beskrivning av konsekvenserna av förslaget för arbetsmarknadens funktionssätt. Ekonomi- styrningsverket (ESV) anser att förslaget, till- sammans med förslaget om sänkt skatt för pensionärer, sannolikt minskar både utbudet och efterfrågan på äldre arbetskraft. ESV menar att den offentligfinansiella effekten på sikt blir lägre än den redovisade statiska effekten. NSD, ESV och Pensionsmyndigheten har invändningar mot hur skattesatsen har bestämts. Veteranpoolen AB anser att skattesatsen bör reduceras.
Tillväxtverket anser att konsekvenserna beskrivs på ett övergripande och summariskt sätt och att det därför inte är möjligt att ta ställning till förslagets konsekvenser. Skattverket bedömer att förslaget, tillsammans med förslagen om slopad avdragsrätt för förvaltningsutgifter och slopad nedsättning av socialavgifter för unga, innebär ökade initiala kostnader för Skatteverket om ca 6,3 miljoner kronor. Svenska Bank- föreningen och Svenska Fondhandlareföreningen anser att remisstidens längd inte uppfyller regeringsformens krav på beredning av lagförslag.
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) föreslår att regelverket ändras i fråga om näringsidkare som avlidit under beskattningsåret. Den lägre skatte- satsen som föreslås i 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster bör enligt LRF gälla även för dem som avlidit under året.
Skälen för regeringens förslag: Den särskilda löneskatten på vissa förvärvsinkomster infördes i samband med 1991 års skattereform av likformighetsskäl. Utgångspunkten var att all ersättning för arbete och all inkomst av näringsverksamhet bör beläggas med någon typ av socialavgift eller motsvarande skatt. Regeringen anser, i likhet med Pensionärernas
Riksorganisation, Sveriges Pensionärsförbund, Svenska Kommunalpensionärernas Förbund, Sveriges Pensionärers Riksförbund och Riksför- bundet Pensionärsgemenskap, att dessa skäl alltjämt äger giltighet. Som Tillväxtverket framhåller innebär ett införande av särskild löneskatt på inkomst av arbete och på inkomst av näringsverksamhet för personer som har fyllt 65 år att skattesystemets likformighet ökar. Det finns enligt regeringens mening, förutom likformighetsskäl, även offentligfinansiella skäl för att återinföra särskild löneskatt på löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år. Detsamma gäller i fråga om inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt för personer som inte har fyllt 65 år men under hela året har uppburit hel allmän ålderspension enligt socialförsäkringsbalken. Regeringen anser där- för, trots vad flera remissinstanser – däribland TCO, IFAU och NSD – anför om incitament och efterfrågan på äldre arbetskraft, att särskild löneskatt ska införas för äldre personer.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att särskild löneskatt införs på löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år. Särskild löneskatt ska även införas på inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt för personer som inte har fyllt 65 år men under hela året har uppburit hel allmän ålderspension enligt socialförsäkringsbalken.
När det gäller skattesatsens storlek föreslogs i promemorian att skattesatsen ska bestämmas till 8,5 procent. NSD, ESV och Pensionsmyndig- heten har invändningar mot hur skattesatsen har bestämts i promemorian. Enligt Veteranpoolen AB bör skattesatsen reduceras. Regeringen anser att skattesatsen i nuläget bör bestämmas till 5,6 procent.
För de personer som vid årets ingång har fyllt 65 år och som omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet betalas på inkomster i form av löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete samt på inkomst av aktiv näringsverksamhet i dag en ålderspensionsavgift på 10,21 procent. Personer som är födda 1937 eller tidigare betalar ingen ålderspensionsavgift. Detta talar för att skattesatsen bör bestämmas till en högre nivå för personer som är födda 1937 eller tidigare. Av förenklingsskäl bör dock
242
skattesatsen, enligt regeringens mening, bestämmas till samma nivå för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år, dvs. oavsett om de omfattas av det reformerade ålderspensions- systemet eller inte. Samma skattesats bör även, i fråga om inkomst av aktiv näringsverksamhet, gälla för personer som är under 65 år och som under hela året har uppburit hel allmän ålderspension enligt socialförsäkringsbalken.
Flera remissinstanser, däribland KI, ESV, NNR, Skatteverket och Tillväxtverket, har synpunkter på förslagets effekter. Dessa synpunkter behandlas i konsekvensanalysen i avsnitt 6.10.4.
När det gäller beredningskravet anser regeringen, i motsats till vad Svenska Bank- föreningen och Svenska Fondhandlareföreningen anfört, att det är uppfyllt. Tidsbrist efter ett val utgör en sådan omständighet som tillåts påverka remisstidens längd (se bet. 2008/09:KU10).
Frågorna om ändrade regler om särskild löneskatt för personer som har avlidit under beskattningsåret respektive ett generellt arbets- givaravdrag faller utanför detta lagstiftnings- ärende.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 1 och 2 §§ lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, se avsnitt 3.6.
6.10.4 Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter
Flera remissinstanser, däribland KI, ESV och NSD, anser att förslaget sannolikt kommer att påverka sysselsättningen bland äldre personer. KI bedömer att de offentligfinansiella effekterna som redovisas i promemorian kan vara över- skattade. ESV har inget att erinra mot de statiska beräkningar som redovisas i promemorian men anser att den långsiktiga effekten på de offentliga finanserna är lägre. KI, NNR, Tillväxtverket och Arbetsförmedlingen efterfrågar en utförligare redovisning av hur förslaget påverkar arbets- marknadens funktionssätt, sysselsättningen, medelarbetstid och inkomstfördelning.
De offentligfinansiella effekterna som redo- visas i promemorian, och som ingår i stats- budgeten, är statiska, dvs. hänsyn tas inte till eventuella beteendeförändringar förutom övervältring på löner, priser och vinster, vilket är
PROP. 2014/15:1
i enlighet med beräkningskonventionerna. Anledningen är att det råder stor osäkerhet kring den typen av effekter och att de i regel inte slår igenom i betydande grad på ett års sikt.
Regeringen anser att det saknas anledning att frångå principen om statiska beräkningar. Med dessa utgångspunkter beräknas förslaget öka skatteintäkterna med 1,55 miljarder kronor 2015.
När det gäller förslagets effekter på BNP och sysselsättning råder det, enligt regeringens be- dömning, stor osäkerhet om effekterna. Regeringen gör, i stället för en bedömning av varje enskild reform, i avsnitt 1.9.1 en samlad bedömning av effekterna för de skatteförslag och övriga reformer som lämnas och aviseras i denna proposition.
I tabell 6.16 nedan redovisas de offentlig- finansiella effekterna av förslaget. Bruttoeffekten inkluderar endast effekten av regeländringen (allt annat lika), medan beräkningen av netto- effekterna även tar hänsyn till s.k. indirekta effekter. Med indirekta effekter avses här över- vältring av avgiftshöjningen på löner, vinster och priser.
De indirekta effekterna för särskild löneskatt på lön respektive på inkomst av aktiv närings- verksamhet är olika. Vid beräkning av de indirekta effekterna av en särskild löneskatt på lön antas att övervältringen sker på liknande sätt som vid en höjning av arbetsgivaravgifterna. Det första året beräknas övervältringen på lönerna till 50 procent och övervältringen på vinster och priser till 25 procent. Efter hand ökar över- vältringen på löner relativt vinster och priser, se vidare avsnittet om effekter för företag. Övervältringsantagandena innebär att företagens vinster minskar på kort sikt, vilket minskar deras skattebas och därmed bolagsskatteintäkterna. Detta motverkar den positiva offentligfinansiella effekten av regeländringen. Högre priser ökar underlaget för mervärdesskatt, men effekten på de offentliga finanserna motverkas av att offentliga utgifter är knutna till konsument- prisindex. Den sammanlagda effekten av dessa två effekter bedöms vara nära noll.
Särskild löneskatt på aktiv näringsverksamhet bedöms ge samma effekter som en höjd egen- avgift. Den särskilda löneskatten leder därmed till en minskning av inkomsten av närings- verksamhet, vilket motverkar intäkterna från avgiftshöjningen.
Underlaget för särskild löneskatt för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år eller, i fråga
243
PROP. 2014/15:1
om inkomst av aktiv näringsverksamhet, inte har fyllt 65 år men under hela året har uppburit hel allmän ålderspension beräknas till cirka 32,6 miljarder kronor år 2015. Den offentlig- finansiella bruttointäkten av en särskild löneskatt på 5,6 procent beräknas uppgå till 1,84 miljarder kronor 2015 och nettointäkten till 1,55 miljarder kronor för samma år. Den varaktiga intäkten beräknas till 1,52 miljarder kronor.
Tabell 6.16 Offentligfinansiell effekt av en särskild löneskatt på 5,6 procent
Miljarder kronor
Bruttoeffekt |
Periodiserad nettoeffekt |
|
|
Varaktig |
|
|
|
|
|
|
effekt |
2015 |
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
|
1,84 |
1,55 |
1,50 |
1,47 |
1,46 |
1,52 |
Källa: Egna beräkningar.
Effekter för myndigheter
Skatteverket behöver göra vissa systemanpass- ningar samt ändra blanketter och informations- material. Skatteverket bedömer att förslaget, tillsammans med förslagen om slopad nedsätt- ning av socialavgifterna för unga och slopad avdragsrätt för förvaltningsutgifter, kommer att innebära ökade initiala kostnader för verket om ca 6,3 miljoner kronor. Kostnaderna för Skatte- verket ska hanteras inom befintliga och be- räknade anslagsramar inom utgiftsområdet.
För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslaget inte få någon budgetpåverkan.
Effekter för företag
En förändring av särskild löneskatt tenderar att övervältras på lönekostnader, vinster och priser. Vid en generell förändring kan hela förändringen på lång sikt antas övervältras på lönerna. En införd särskild löneskatt för äldre är en riktad åtgärd, vilken kan förväntas att i lägre utsträckning övervältras till lägre löner än en generell höjning. I beräkningarna har dock antagits samma övervältringsprofil som vid en generell höjning eftersom osäkerheten kring övervältringsprofilen för en riktad åtgärd är mycket stor. På kort sikt antas en del av den införda löneskatten övervältras på lönerna. Den del av höjningen som inte övervältras på löner leder till lägre vinster för företagen vilket ger ett lägre uttag av bolagsskatt. På längre sikt antas, av skäl som beskrivs ovan, hela den särskilda löneskatten övervältras på lönekostnaderna i form av lägre löner för hela löntagarkollektivet (inte enbart de som påverkas av förändringen).
Tillväxtverket anser att förslaget riskerar att medföra negativa konsekvenser för äldre små- företagare. På kort sikt kommer vissa företags lönekostnader att öka. Om och hur mycket den kortsiktiga lönekostnaden ökar för ett företag beror på ålderssammansättningen bland företagets anställda. Företag utan anställda över 65 år påverkas inte av förslaget. I tabell 6.17 anges ökningen i lönekostnaden till följd av förslaget för en person som vid årets ingång fyllt 65 år och som tjänar 30 000 kronor i månaden, givet att ingen löneövervältring ännu skett. Ökningen är 1 680 kronor, oavsett födelseår.
Tabell 6.17 Förändring av kortsiktiga lönekostnader för anställda över 65 år vid en lön på 30 000 kronor, kronor per månad
Kronor
|
Person som är över |
Person född 1937 |
|
65 år men född |
eller tidigare |
|
1938 eller senare |
|
Lön |
30 000 |
30 000 |
|
|
|
Nuvarande lönekostnad |
33 063 |
30 000 |
Lönekostnad inkl. |
34 743 |
31 680 |
särskild löneskatt |
|
|
Ökning av lönekostnad |
1 680 |
1 680 |
Anm.: Siffrorna utgår från att ingen löneövervältring har skett. På sikt antas hela den ökade kostnaden för särskild löneskatt övervältras på de anställda, varför lönekostnaden är oförändrad. Även enskilda näringsidkare som påverkas av förslaget får samma ökade kostnad givet inkomstnivån.
Källa: Egna beräkningar.
När det gäller den administrativa bördan för små och medelstora företag medför förslaget ett ökat uppgiftslämnande för arbetsgivare som har arbetstagare som vid ingången av året har fyllt 65 år och därmed en ökad administrativ börda för dessa företag. Företagen ska redovisa en uppgift mer i arbetsgivardeklarationen. För att mäta förändringar i företagens administrativa kostnader används den s.k. standardkostnads- metoden. Baserat på denna mätmetod har Tillväxtverket byggt upp databasen MALIN. Avsikten med denna databas är, förutom att tjäna som jämförelsegrund, att den ska kunna användas för att hjälpa till att uppskatta den minskade eller ökade administrativa kostnaden av olika regelförslag. Enligt MALIN kostar en ekonomihandläggare i genomsnitt 266 kronor i timmen, vilket ger en kostnad på ca 4,50 kronor per minut. Vidare anges i databasen att det tar ca 1 till 2 minuter att fylla i enskilda uppgifter om arbetsgivaravgifter. Kostnadsökningen för det ökade uppgiftslämnandet vid införandet av särskild löneskatt uppskattas därför avrundat till
244
Förslaget bedöms inte påverka den administrativa bördan vid redovisningen för enskilda näringsidkare och handelsbolags- delägare.
Det är inte möjligt att beräkna hur många företag som kommer att påverkas av förslaget eftersom officiell statistik saknas.
Effekter för jämställdheten
Förslaget påverkar i högre grad män än kvinnor eftersom fler män över 65 år arbetar samt har inkomst av aktiv näringsverksamhet. Av arbets- tagare över 65 år är 57 procent män och 43 pro- cent kvinnor. Av enskilda näringsidkare över 65 år eller näringsidkare som uppbär full ålders- pension är ca 71 procent män och 29 procent kvinnor.
6.11Förändrade nivåer för socialavgifter
Regeringens förslag: Arbetsmarknadsavgiften i arbetsgivaravgifterna sänks till 2,64 procent och i egenavgifterna till 0,10 procent. Detta föranleder en höjning av den allmänna löneavgiften till 10,15 procent.
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2015.
Skälen för regeringens förslag: Socialav- gifterna tas ut för finansiering av de sociala trygghetssystemen och betalas antingen som arbetsgivaravgifter eller som egenavgifter. Arbetsgivaravgifter betalas av arbetsgivare, medan egenavgifter betalas av främst enskilda näringsidkare.
Arbetsmarknadsavgiften är en av de sex avgifter som tillsammans utgör socialavgifterna. Arbetsmarknadssavgiften bör tas ut med en av- giftssats som innebär att de beräknade intäkterna från avgiften motsvarar de förväntade utgifterna. Den ökade sysselsättningen innebär att de utgifter som arbetsmarknadsavgiften ska finansiera minskar. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att arbetsmarknadsavgiften i arbets- givaravgifterna sänks till 2,64 procent och i egen- avgifterna till 0,10 procent av avgiftsunderlaget.
Eftersom justeringen av arbetsmarknadsav- giften ska göras inom ramen för ett i princip oförändrat avgiftsuttag höjs den allmänna
PROP. 2014/15:1
löneavgiften till 10,15 procent. Lagförslagen har beretts under hand med Skatteverket.
I tabell 6.18 och tabell 6.19 redovisas arbetsgivaravgifter och egenavgifter före och efter dessa förändringar.
Tabell 6.18 Arbetsgivaravgifter 2014 och 2015 enligt regeringens förslag
Procent
|
2014 |
2015 |
Sjukförsäkringsavgift |
4,35 |
4,35 |
Föräldraförsäkringsavgift |
2,60 |
2,60 |
|
|
|
Ålderspensionsavgift |
10,21 |
10,21 |
|
|
|
Efterlevandepensionsavgift |
1,17 |
1,17 |
Arbetsmarknadsavgift |
2,91 |
2,64 |
|
|
|
Arbetsskadeavgift |
0,30 |
0,30 |
|
|
|
S:a socialavgifter |
21,54 |
21,27 |
Allmän löneavgift |
9,88 |
10,15 |
|
|
|
S:a socialavgifter och allmän |
31,42 |
31,42 |
löneavgift |
|
|
Källa: Egna beräkningar.
Tabell 6.19 Egenavgifter 2014 och 2015 enligt regeringens förslag
Procent
|
2014 |
2015 |
Sjukförsäkringsavgift |
4,44 |
4,44 |
|
|
|
Föräldraförsäkringsavgift |
2,60 |
2,60 |
|
|
|
Ålderspensionsavgift |
10,21 |
10,21 |
Efterlevandepensionsavgift |
1,17 |
1,17 |
|
|
|
Arbetsmarknadsavgift |
0,37 |
0,10 |
|
|
|
Arbetsskadeavgift |
0,30 |
0,30 |
S:a socialavgifter |
19,09 |
18,82 |
|
|
|
Allmän löneavgift |
9,88 |
10,15 |
|
|
|
S:a socialavgifter och allmän |
28,97 |
28,97 |
löneavgift |
|
|
Källa: Egna beräkningar.
Lagrådet
Förslagen om förändrade nivåer för socialavgifter är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.
Lagförslag
Förslagen föranleder ändringar i 2 kap. 26 § och 3 kap. 13 § socialavgiftslagen (2000:980) och 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, se avsnitt 3.13 och 3.21.
245
PROP. 2014/15:1
Förenklad avgiftsstruktur
I dag finns sex olika avgifter inom ramen för socialavgifterna. Denna avgiftsstruktur har ifrågasatts för att vara alltför komplicerad. Det finns därför skäl att göra en teknisk översyn i syfte att undersöka möjligheterna att förenkla avgiftsstrukturen. Översynen ska dock inte avse ålderspensionsavgiften. Det inkomstgrundande ålderspensionssystemet är ett fristående försäk- ringssystem vid sidan av statsbudgeten där ålderspensionsavgiften har till uppgift att finansiera systemet.
Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter
6.12.2 |
Gällande rätt |
|
|
Enligt |
42 kap. |
6 § |
inkomstskattelagen |
(1999:1229), förkortad IL, får fysiska personer dra av förvaltningsutgifter i inkomstslaget kapi- tal bara till den del kostnaderna under be- skattningsåret sammanlagt överstiger 1 000 kro- nor. Exempel på utgifter som i praxis har ansetts utgöra förvaltningsutgifter är arvoden till banks notariatavdelning, depåavgifter, aviserings- avgifter för lån och bankfacksavgifter.
Begränsningen avseende de första 1 000 kronorna infördes år 1985 för att under- lätta genomförandet av en förenklad löntagar- beskattning (SOU 1984:21, prop. 1984/85:180, bet. 1984/85:SkU60, rskr. 1984/85:375). I propositionen (prop. 1984/85:180 s. 71) fram- hölls å ena sidan bedömningen att ett slopande
6.12Avdrag för förvaltningsutgifter av avdragsrätten inte kunde förenas med
6.12.1 Ärendet och dess beredning
Inom Finansdepartementet har promemorian Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen för 2015 tagits fram (dnr Fi2014/3347). En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 4, avsnitt 1. Promemorian har remitterats och innehåller bl.a. förslag om slopad avdragsrätt för förvaltnings- utgifter i inkomstslaget kapital. Promemorians lagförslag i denna del finns i bilaga 4, avsnitt 2. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4, avsnitt 3. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2014/3347).
I detta avsnitt behandlas denna del av promemorians förslag.
Lagrådet
Enligt regeringens mening är förslaget som behandlas i detta avsnitt av det slaget att Lag- rådets synpunkter borde ha inhämtats. På grund av den korta tid som stått till förfogande att ta fram och remissbehandla förslaget har detta inte varit möjligt. Regeringen utgår från att Lagrådets synpunkter kommer att inhämtas på lagförslaget under riksdagsbehandlingen.
principen om att avdrag medges för intäkternas förvärvande och bibehållande. Å andra sidan anfördes att förvaltningskostnadsavdrag är en mycket frekvent avdragspost samtidigt som det i flertalet fall rör sig om små belopp. Ett slopande av avdragsrätten bedömdes därför medföra att manuella granskningsresurser skulle frigöras och den maskinella hanteringen underlättas. Det framhölls också att förvaltningskostnader delvis har karaktären av privata levnadskostnader. Mot denna bakgrund gjordes bedömningen att för- valtningskostnader borde få dras av bara till den del kostnaderna överstiger 1 000 kronor under beskattningsåret. Konsekvensen av denna begränsning bedömdes bli att avdrag för förvalt- ningskostnader i stort sett skulle komma att upphöra för fysiska personer.
Begränsningen om 1 000 kronor har behållits sedan den infördes. Vid införandet av IL byttes däremot uttrycket förvaltningskostnader ut mot förvaltningsutgifter, eftersom det inte är fråga om periodiserade utgifter (prop. 1999/2000:2, bet. 1999/2000:SkU2, rskr. 1999/2000:117). Vidare lades under beskattningsåret till för att det tydligt ska framgå att samtliga förvaltningsutgifter som ska dras av under ett år ska läggas samman och sedan dras av till den del de sammanlagt överstiger 1 000 kronor.
246
6.12.3Avdragsrätten för förvaltnings- utgifter slopas
Regeringens förslag: Förvaltningsutgifter får inte dras av i inkomstslaget kapital.
Ändringen träder i kraft den 1 januari 2015.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- instanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Ekonomistyrnings- verket (ESV), Sveriges Aktiesparares Riksförbund (Aktiespararna), Näringslivets Regelnämnd, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlare- föreningen, Svensk Industriförening och Närings- livets Skattedelegation (NSD), vars remiss- yttrande Svenskt Näringsliv hänvisar till, avstyrker förslaget. Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Svensk Industriförening och NSD anser att avdrags- rätten för förvaltningsutgifter följer av huvud- regeln att utgifter för att förvärva och bibehålla kapitalinkomster ska dras av som kostnad. Skatteverket framhåller att förslaget medför gränsdragningsproblem mot bakgrund av att det även finns andra utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster enligt 42 kap. 1 § IL, vilka även fortsättningsvis kommer att vara avdrags- gilla. Svensk Industriförening och NSD förutser ökade gränsdragningsproblem vad gäller fördelningen av förvaltningsutgifter mellan inkomstslagen kapital respektive näringsverk- samhet. Aktiespararna framhåller att juridiska personers förvaltningsutgifter även i fortsätt- ningen kommer att kunna dras av och anser att denna asymmetri torde bryta mot grund- principen att skattereglerna ska vara neutrala. ESV anser att de beräknade offentligfinansiella effekterna av förslaget är överskattade på både kort och lång sikt, eftersom de stora avdrags- beloppen yrkas av personer som anlitar professionella förvaltare. Verket menar att ett avdragsförbud i många fall kommer att kringgås genom en lägre nettoavkastning. Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareförenin- gen, Svensk Industriförening och NSD, vars remissyttrande Svenskt Näringsliv hänvisar till, anför att ett slopande av avdragsrätten torde ha negativa effekter på sparandet och att prome- morian saknar en analys avseende detta. Svenska
PROP. 2014/15:1
Bankföreningen och Svenska Fondhandlare- föreningen anser att remisstidens längd inte uppfyller regeringsformens krav på beredning av lagförslag.
Skälen för regeringens förslag: I dag gäller att fysiska personer får dra av förvaltnings- utgifter i inkomstslaget kapital bara till den del kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt överstiger 1 000 kronor. Det föreslås nu att avdragsrätten för förvaltningsutgifter i inkomst- slaget kapital slopas helt.
Exempel på utgifter som i praxis har ansetts utgöra förvaltningsutgifter är arvoden till banks notariatavdelning, depåavgifter, aviseringsavgif- ter för lån och bankfacksavgifter. Exempel på utgifter som i praxis inte har ansetts utgöra förvaltningsutgifter är utgifter för tidningarna Affärsvärlden och Veckans Affärer samt utgifter för tidningen Aktiespararen för den som är medlem i Aktiespararna.
Det finns både offentligfinansiella skäl och andra skäl som talar för ett slopande av avdragsrätten. Förvaltningsutgifter har delvis karaktären av privata levnadskostnader, vilka som huvudregel inte får dras av vid beskattnin- gen. Ett exempel på utgifter där inslaget av privata levnadskostnader är påfallande är bank- facksavgifter.
I samband med att avdragsrätten för förvalt- ningsutgifter begränsades till kostnader som överstiger 1 000 kronor uttalades dessutom att detta skulle innebära att avdrag för förvaltnings- utgifter i stort sett skulle upphöra för fysiska personer (se prop. 1984/85:180 s. 71). Eftersom begränsningen är nominellt bestämd och inte har ändrats trots att mer än 25 år har förflutit sedan regleringen trädde i kraft, har effekten av reformen reducerats i takt med att den allmänna prisnivån stigit. Ett slopande av avdragsrätten för förvaltningsutgifter är därmed i linje med syftet med den ursprungliga reformen. Ett slopande av avdragsrätten för förvaltningsutgifter innebär också administrativa lättnader för Skatteverket.
Några remissinstanser, däribland NSD och
Svensk Industriförening, anför att avdragsrätten för förvaltningsutgifter följer av huvudregeln att utgifter för att förvärva och bibehålla kapital- inkomster ska dras av som kostnad. Regeln om att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av är dock redan i dag begränsad när det gäller avdrag för förvaltnings- utgifter. Regeringen anser att de skäl som anfördes när begränsningen av avdragsrätten för
247
PROP. 2014/15:1
förvaltningsutgifter infördes även kan åberopas för ett slopande av avdragsrätten.
Vissa remissinstanser, däribland Skatteverket, anser att förslaget medför gränsdragnings- problem. Gränsdragningsfrågorna är dock aktuella redan i dag och regeringen bedömer dessutom att förslaget innebär att gränsdrag- ningen mot sådana privata levnadskostnader som inte får dras av försvinner.
Aktiespararna framhåller att förslaget innebär en asymmetri, eftersom juridiska personers för- valtningsutgifter även i fortsättningen kommer att kunna dras av. Även om ett slopande av avdragsrätten för förvaltningsutgifter i inkomst- slaget kapital innebär en asymmetri i förhållande till vad som gäller i inkomstslaget näringsverk- samhet, bedömer regeringen mot bakgrund av de skäl som nämns ovan att avdragsrätten bör slopas.
När det gäller beredningskravet anser regerin- gen, i motsats till vad Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen anför, att detta är uppfyllt. Tidsbrist efter ett val utgör en sådan omständighet som tillåts påverka remiss- tidens längd (se bet. 2008/09:KU10).
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 42 kap. 6 § IL, se avsnitt 3.19.
6.12.4 Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter
Att slopa avdragsrätten för förvaltningsutgifter i inkomstslaget kapital beräknas öka skattein- täkterna med 0,13 miljarder kronor 2015 och varaktigt. Utan ett slopande av avdragsrätten beräknas att ca 55 000 skattskyldiga skulle ha yrkat avdraget 2015.
Regeringen anser, till skillnad från ESV, att beräkningen av de offentligfinansiella effekterna av regeländringen är rimlig. I den mån slopandet av avdragsrätten leder till en omfördelning av sparande mellan olika sparformer kommer det att påverka andra skattebaser såväl positivt som negativt. Regeringen vill även påminna om att de utgifter som omfattas av avdragsrätten delvis har karaktären av privata levnadskostnader, t.ex. bankfacksavgifter, vilka inte kan omallokeras till någon annan typ av kapitalförvaltning. Beräknin- gen bedöms därför ge en rättvisande bild av regeländringens offentligfinansiella effekter.
Effekter för myndigheter
Skatteverket behöver göra vissa systemanpass- ningar samt ändra blanketter och informations- material. Skatteverket bedömer att förslaget, tillsammans med förslagen om särskild löneskatt för äldre och slopad nedsättning av social- avgifterna för unga, kommer att innebära ökade initiala kostnader för verket om 6,3 miljo- ner kronor. Kostnaderna för Skatteverket ska hanteras inom befintliga och beräknade anslags- ramar inom utgiftsområdet.
Skatteverket bedömer att förslaget bör leda till ett ökat antal processer i de allmänna förvalt- ningsdomstolarna. Eventuella tillkommande kostnader för de allmänna förvaltningsdom- stolarna ska hanteras inom befintliga och beräknade anslagsramar inom utgiftsområdet.
Effekter för privatpersoner och företag
Ca 35 procent av de som gör avdrag för förvalt- ningsutgifter är kvinnor och ca 65 procent är män. Bland de män som gör avdraget är det genomsnittliga avdragsbeloppet ca 9 900 kronor medan genomsnittet bland kvinnor som gör avdraget är ca 8 900 kronor. Såväl förekomsten av avdrag för förvaltningsutgifter som det genomsnittliga avdragsbeloppet ökar med inkomstnivån och ett slopande av avdragsrätten har därför positiva fördelningseffekter. Förslaget avser endast avdragsrätten i inkomstslaget kapital och inte avdrag i inkomstslaget närings- verksamhet. Förslaget ökar därmed investerings- kostnaderna för privatpersoner som köper förvaltningstjänster, men påverkar inte företa- gens avdragsrätt.
Eftersom kundernas kostnader ökar förväntas slopandet av avdragsrätten påverka företag som säljer förvaltningstjänster, dvs. fondförvaltare, banker, kreditinstitut och andra företag som tillhandahåller förvaltning av fysiska personers kapitaltillgångar. Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) företagsdatabas fanns 2012 ca 9 100 företag med sammanlagt ca 55 000 anställda med sådan verksamhet (företag med
Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhand- lareföreningen, Svensk Industriförening och NSD, vars remissyttrande Svenskt Näringsliv hänvisar till, anför att ett slopande av avdragsrätten torde ha negativa effekter på sparandet. Regeringen
248
noterar att ett slopande av avdragsrätten ökar kostnaden för att köpa förvaltningstjänster, vilket vid oförändrade priser förväntas minska efterfrågan på de tjänster som inte längre berättigar till avdrag. Om företagen anpassar priserna på dessa tjänster påverkas efterfrågan mindre, men i båda fallen förväntas företagens intäkter minska. Storleken på minskningen är svårbedömd, men förvaltningsutgifterna som inte längre berättigar till avdrag beräknas uppgå till ca 0,43 miljarder kronor 2015. De berörda företagens intäkter uppgick till ca 250 miljar- der kronor 2012. De aktuella intäkterna mot- svarar därmed ca 0,17 procent av 2012 års intäkter.
Eftersom förhållandevis få gör avdrag för förvaltningsutgifter kan effekterna på det totala sparandet förväntas vara små totalt sett. En viss omfördelning av sparande mellan olika sparpro- dukter kan däremot förväntas. Regeringen bedö- mer därför att ett slopande av avdragsrätten för förvaltningsutgifter varken kommer att påverka det totala sparandet eller de företag som förvaltar fysiska personers kapitaltillgångar i någon större utsträckning. Enskilda företag kommer dock att påverkas i olika hög utsträckning beroende på hur exponerade de är mot de personer som berörs av en slopad avdragsrätt.
De berörda företagen bedöms behöva lämna information till sina kunder med anledning av förslaget. Kostnaden för detta varierar mellan företagen, beroende på bl.a. hur många kunder företaget har och hur kunderna kontaktas. Förutom denna engångsinsats medför förslaget inte att några krav på företagen att upprätta, lagra eller överföra information tillkommer eller förändras. Förslaget bedöms därför inte påverka företagens administrativa kostnader som dessa mäts enligt standardkostnadsmodellen.
6.13Oäkta bostadsföretag
Regeringens bedömning: De s.k. lättnadsreglerna för oäkta bostadsföretag förlängs inte när de löper ut vid utgången av 2015.
Skälen för regeringens bedömning: I pro- positionen 2005/06:40 Reformerade beskatt- ningsregler för ägare i fåmansföretag, föreslogs
PROP. 2014/15:1
att bestämmelserna i 43 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) om utdelning och kapitalvinst på andelar i oäkta bostadsföretag inte skulle omfat- tas av de reformerade reglerna för onoterade företag (bet. 2005/06:SkU10, rskr. 2005/06:116). Lagtekniskt skedde detta genom en övergångs- bestämmelse med innebörd att lättnadsreglerna skulle tillämpas t.o.m. utgången av år 2008 för oäkta bostadsföretag (se punkt 2 i ikraft- trädande- och övergångsbestämmelserna till lagen [2005:1136] om ändring i inkomstskatte- lagen). Lättnadsreglerna innebär att delägare i oäkta bostadsföretag medges en lättnad i beskattningen. Övergångsbestämmelsen har därefter, i avvaktan på en översyn av beskattnin- gen av oäkta bostadsföretag, förlängts så att bestämmelserna ska fortsätta tillämpas t.o.m. utgången av 2015 (prop. 2011/12:1, bet 2011/12:FiU1, rskr. 2011/12:32).
En översyn av beskattningen av oäkta bostadsföretag har skett inom ramen för Bostadsbeskattningskommittén (Fi2012:04). Kommittén överlämnade den 13 januari 2014 sitt betänkande Vissa bostadsbeskattningsfrågor (SOU 2014:1). Kommittén föreslog bl.a. att lättnadsreglerna för oäkta bostadsföretag inte ska förlängas när de löper ut 2015 utan ersättas med en generell sänkning av skattesatsen för utdelningar och kapitalvinster. Regeringen delar denna bedömning. Efter att lättnadsreglerna löpt ut kommer huvudregeln för onoterade andelar att gälla även för andelar i oäkta bostadsföretag. Denna innebär ett skatteuttag på utdelning och kapitalvinst med 25 procent. Kommitténs förslag i övrigt bereds vidare.
6.14Översyn av
Regeringens bedömning: Reglerna för beskattning av utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i fåmansföretag (3:12- reglerna) bör ses över.
Skälen för regeringens bedömning: På grund av skillnaden i skattesats mellan inkomstslagen tjänst och kapital finns det regler, de s.k. 3:12- reglerna, som särskiljer arbetsinkomster från kapitalinkomster i företag med ett fåtal delägare där delägaren också arbetar i företaget, s.k.
249
PROP. 2014/15:1
fåmansföretag. Spänningarna mellan beskattning av arbetsinkomst och kapitalinkomst har ökat väsentligt sedan 1990/91 års skattereform. Rege- ringen avser därför att se över beskattningen av utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i fåmansföretag bl.a. för att upprätthålla det ursprungliga syftet med regelverket. Riksda- gen har också, i samband med de förändringar i
Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter
6.16Företagsskattekommittén
Företagsskattekommittén (dir. 2011:1) har sedan den 13 januari 2011 sett över beskattning- en av bolag. Den har bl.a. haft i uppdrag att göra villkoren mer lika vid finansiering med eget kapital och med lån. Enligt uppdraget skulle kommittén bedöma om det är lämpligt att ta fram mer generellt utformade regler som begrän- sar ränteavdragen och som om möjligt kan er- sätta de nuvarande ränteavdragsbegränsnings- reglerna, undersöka om skattelättnader för eget
6.15Utredning om finansiering av kapital bör införas och lämna förslag. I upp-
infrastrukturinvesteringar via skatter och avgifter
Regeringens bedömning: En utredning bör tillsättas för att undersöka hur större infra- strukturprojekt kan finansieras genom uttag av en särskild skatt eller avgift.
Skälen för regeringens bedömning:
Regeringen avser att ta ett samlat grepp på infrastruktur och bostadsbyggande t.o.m. 2035. Såväl staten som kommersiella fastighetsägare har ett intresse av en väl fungerande infrastruk- tur. För många fastighetsägare innebär investe- ringar i infrastruktur att fastighetens markvärde ökar där investeringar görs. Regeringen avser därför att tillsätta en utredning för att undersöka hur större infrastrukturprojekt kan finansieras genom uttag av en särskild skatt eller avgift och om det är möjligt att utforma en skatt eller avgift som fångar upp de värdeökningar som uppkommer med anledning av en infrastruktur- satsning.
draget har ingått att ta fram förslag som breddar bolagsskattebasen för att bl.a. kunna sänka bo- lagsskattesatsen.
Företagsskattekommitténs slutbetänkande Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40) överlämnades till re- geringen den 12 juni 2014. Kommittén har läm- nat två alternativa förslag för att åtgärda den skattemässiga skillnaden i behandling mellan fin- ansiering med eget kapital och lånat kapital. Som huvudförslag föreslås ett finansieringsavdrag och som alternativt förslag en s.k.
Företagsskattekommittén bedömer att de föreslagna inskränkningarna av avdragsrätten för finansiella kostnader inte har någon effekt för
250
den finansiella sektorn. Mot den bakgrunden föreslår kommittén att företag som bedriver bank- eller finansieringsrörelse ska ta upp en schablonintäkt. Schablonintäkten ska baseras på företagens skulder, med den s.k. stabilitetsav- giften som förebild vid beräknandet av under- laget. Förslaget om schablonintäkt för företag som bedriver bank- eller finansieringsrörelse bedöms av kommittén öka skatteintäkterna med
Företagsskattekommitténs betänkande har skickats ut på remiss. Remisstiden går ut den
24 oktober 2014.
6.17Utredning om beskattning av den finansiella sektorn
Regeringens bedömning: En utredning bör till- sättas för att se över förutsättningarna för och utformningen av en förändrad beskattning av den finansiella sektorn.
Skälen för regeringens bedömning: Den finansiella sektorn antas vara underbeskattad i och med mervärdesskatteundantaget för finansi- ella tjänster. En s.k. finansiell aktivitetsskatt (FAT) skulle kunna rätta till en sådan skatte- mässig obalans. En utredning bör tillsättas för att analysera om en sådan beskattning skulle vara samhällsekonomiskt effektiv.
Utredningen bör vidare undersöka om Företagsskattekommitténs förslag om en scha- blonintäkt för företag som bedriver bank- eller finansieringsrörelse i SOU 2014:40 (se avsnitt 6.16) kan ersättas av en FAT.
Inom Europeiska unionen pågår ett arbete med att ta fram en s.k. skatt på finansiella transaktioner (FTT). Utredningen bör slutligen undersöka vilka effekter en FTT får för Sverige.
I avvaktan på utredningen är det dock re- geringens ambition att införa en skatt på den finansiella sektorn som kan träda i kraft redan den 1 januari 2016. En sådan typ av skatt som Företagsskattekommittén har föreslagit bedöms av kommittén kunna ge ökade skatteintäkter med cirka 4 miljarder kronor per år.
PROP. 2014/15:1
6.18Utredning om paketeringar av fastigheter
Regeringens bedömning: En utredning bör till- sättas om förekomsten av paketering av fastig- heter som ett verktyg för skatteplanering. Även frågan om fastighetsbildningsåtgärder miss- brukas för att undgå stämpelskatt bör i detta sammanhang utredas.
Skälen för regeringens bedömning: I Sverige finns långtgående möjligheter till uppskjuten beskattning när en tillgång avyttras inom en koncern. Beskattning ska i stället ske när tillgån- gen lämnar koncernen. Genom s.k. paketering kan dock skattekrediter erhållas även då tillgån- gar säljs externt. Paketering är möjlig för alla typer av tillgångar, men får större betydelse för tillgångar med lång avskrivningstid. Fastigheter tillhör den kategori tillgångar som har längst avskrivningstid och därmed får fastighetspakete- ring större betydelse än paketering av andra typer av tillgångar. En utredning bör tillsättas för att se över förekomsten av fastighetspaketering som ett verktyg för skatteplanering. Även frågan om fastighetsbildningsåtgärder missbrukas för att undgå stämpelskatt och om en lagändring av detta skäl är motiverad bör i detta sammanhang utredas.
6.19Skatteplanering i välfärdssektorn
Regeringens bedömning: Förekomsten av skatte- planering i välfärdssektorn bör kartläggas och analyseras.
Skälen för regeringens bedömning:
Regeringspartierna och Vänsterpartiet har kommit överens om ett antal utgångspunkter som ska utgöra grund för det fortsatta arbetet med att förverkliga en välfärd utan vinstintresse. En sådan utgångspunkt är att det är rimligt att verksamheter som får offentliga medel också beskattas i Sverige. Mot denna bakgrund är det lämpligt att förekomsten av skatteplanering i välfärdssektorn kartläggs och analyseras. Om kartläggningen och analysen visar att det finns anledning att vidta åtgärder för att stävja
251
PROP. 2014/15:1
missbruk av skattereglerna avser regeringen att återkomma med förslag som motverkar sådant missbruk.
Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter
tillväxt kan Sverige påverka omvärlden. Principen om att förorenaren ska betala är central och om denna princip iakttas kan de olika målsättningarna nås på ett rättvist sätt och till lägsta möjliga kostnad för samhället.
Regeringen anser att det är angeläget att öka den styrande effekten av de nationella
6.20Fortsatt arbete med effektivare minskad förbrukning av fossila bränslen. Dessa
skatter på
Det är en av vår generations största utmaningar att stoppa miljöförstörningen och minska klimatutsläppen. Klimatförändringarna är globala och påverkar livsbetingelserna i hela världen. Det krävs ett sammanhållet globalt och nationellt politiskt arbete för att säkra en god miljö även i framtiden.
Grunden för ett framgångsrikt klimatarbete läggs i breda, internationella överenskommelser om minskade utsläpp av växthusgaser. I det internationella arbetet verkar Sverige inom EU för att det nuvarande energiskattedirektivet (rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av
Miljö- och klimatskatter är avgörande för att minska vår miljö- och klimatpåverkan. Sverige har lång och god erfarenhet av att använda skatter och andra ekonomiska styrmedel för att kostnadseffektivt bidra till att nå
skatter är av central betydelse för att Sverige ska kunna nå de klimat- och energipolitiska målen på ett kostnadseffektivt sätt.
Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Koldioxid- skatten är det primära generella styrmedlet för att i Sverige åstadkomma utsläppsminskningar i sektorerna utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter. I syfte att i högre grad iaktta principen om att förorenaren ska betala bör undantagen från den generella koldioxid- skattenivån minskas. Regeringen avser därför att som ett steg i detta arbete lägga fram ett förslag om att helt slopa de nedsättningar av koldioxid- skatten som i dag gäller för uppvärmnings- bränslen inom vissa sektorer. I syfte att öka miljöstyrningen på klimatområdet bör också en skatt på fluorerade växthusgaser utredas. Under mandatperioden ska även olika metoder för att få flyget att i högre utsträckning bära sina egna klimatkostnader undersökas. Regeringen anser att det bör utredas hur en skatt på flygresor kan utformas.
Andra prioriterade områden för miljö- politiken är att skapa en giftfri miljö och en bättre havsmiljö. För att skydda miljön och människors hälsa måste användningen av farliga kemikalier minska. Att införa en skatt på varor som innehåller farliga kemikalier kan vara ett kostnadseffektivt sätt för att minska före- komsten av eller risken för exponering och spridning av farliga kemikalier. Regeringen väntar därför med intresse på resultatet av det arbete som bedrivs av utredningen om ekonomiska styrmedel för kemikalier. För att minska övergödning och försurning av mark och vatten bör en skatt på handelsgödsel införas.
Det är vidare lämpligt att öka klimat- och miljöstyrningen av vissa andra punktskatter. Regeringen föreslår därför att skatterna på bekämpningsmedel, naturgrus och avfall som deponeras höjs för att anpassas efter för- ändringar i den allmänna prisutvecklingen i syfte att undvika att skatternas styreffekt urholkas.
252
Regeringen avser också att höja energiskatten på dieselbränsle. Dessutom ökas koldioxid- relateringen av fordonsskatten i syfte att öka incitamenten att äga fordon med låga koldioxidutsläpp. Den viktbaserade fordons- skatten höjs samtidigt för att undvika att äldre fordon, som allmänt sett är sämre ur miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt, beskattas lindrigare. För lätta fordon som drivs med dieselbränsle bör fordonsskatten sänkas något om energiskatten på dieselbränsle höjs.
Ett s.k.
Miljöpåverkan från transportsektorn ska minskas. Regeringen påbörjar omedelbart och skyndsamt ett arbete med att införa en avstånds- baserad vägslitageskatt som även omfattar utländska åkare, med ambitionen att detta ska genomföras under mandatperioden. En sådan skatt bidrar till att långväga godstransporter flyttas från lastbil till tåg och sjöfart och bidrar till schysta villkor inom åkerinäringen.
En hörnsten i arbetet med att öka den styrande effekten av skatterna på
Riksdagen beslutade under hösten 2013 att införa en ny lag om kvotplikt för biodrivmedel och relaterade energiskatteändringar (prop.
PROP. 2014/15:1
2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56). I propositionen var det planerade ikraftträdandet för den nya lagstiftningen satt till den 1 maj 2014. Vid tidpunkten för riksdagens beslut hade Europeiska kommission ännu inte fattat ett positivt statsstödsbeslut om godkännande av de energi- och koldioxidskatteregler som skulle förenas med kvotplikten. Riksdagen över- lämnade därför åt regeringen att besluta om när lagstiftningen skulle träda i kraft. Mot bakgrund av vad som framkommit inom ramen för kommissionens preliminära granskning av de anmälda åtgärderna, har det föreslagits att lagen om kvotplikt och relaterade energiskatte- ändringar ska utgå (prop. 2013/14:246).
Fram t.o.m. utgången av 2015 avses de nuvarande skattelättnaderna, med hänsyn till nödvändiga justeringar för att överkompensation inte ska uppstå, att fortsätta att gälla för biodriv- medel. För att förbättra konkurrenskraften för avancerade biodrivmedel föreslås dock att full befrielse från koldioxidskatt och energiskatt bör ges för hela den biobaserade andelen i HVO (hydrerade vegetabiliska och animaliska oljor och fetter) och biobaserade syntetiska driv- medel.
Med beaktande av kommissionens preliminära granskning utvärderar regeringen hur långsiktigt goda villkor för hållbara biodrivmedel ska kunna skapas på ett sätt som är i linje med såväl det klimatpolitiska ramverket som med en energi- politik som är en fundamental del av byggandet av ett hållbart samhälle. Regeringens ambition är att utforma de ekonomiska styrmedlen för biodrivmedel på ett sätt som ger långsiktigt goda villkor för hållbara biodrivmedel, varvid hållbar- heten gentemot EU:s regler om statligt stöd särskilt ska beaktas. Regeringen avser exempelvis att undersöka möjligheterna att införa ett kvotpliktssystem för biodrivmedel. Ett system som på ett kostnadseffektivt sätt premierar bränslets klimatnytta är av särskilt intresse. Avsikten är att ett nytt system ska vara på plats den 1 januari 2016.
253
PROP. 2014/15:1
6.21Ändrad beskattning av vissa biodrivmedel
6.21.1 Ärendet och dess beredning
Dagens skattebefrielse för biodrivmedel anses utgöra ett driftsstöd enligt EU:s regler om statligt stöd. En förutsättning för att ge statligt stöd är att stödet är nödvändigt. Över- kompensation, dvs. skattebefrielsen går utöver vad som bedöms nödvändig, föreligger för såväl hög- som låginblandad Fame (fettsyra- metylester) i dieselbränsle. I en promemoria som remitterats av Finansdepartementet den 2 juli 2014 föreslogs bl.a. att överkompensationen åtgärdas genom att befrielsen från energiskatt minskas för Fame. I promemorian föreslogs även ändrade regler för HVO (hydrerade vegetabiliska och animaliska oljor och fetter). Promemorians lagförslag finns i bilaga 7, avsnitt 2. Promemorian har remitterats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 7, avsnitt 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2014/2485). I denna proposition behandlas förslagen i promemorian.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 28 augusti 2014 att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Lagrådets yttrande finns i bilaga 7, avsnitt 5. Regeringen har i huvudsak följt Lagrådets förslag. Utöver ändringar och följdändringar med anledning av Lagrådets synpunkter har även vissa redaktionella ändringar gjorts i förhållande till lagrådsremissen.
6.21.2 Gällande rätt
Energiskattedirektivet samt lagen om skatt på energi
Lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, reglerar skatter på bränslen och el. Skattereglerna är anpassade till rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en om- strukturering av gemenskapsramen för beskatt- ning av energiprodukter och elektricitet, förkortad energiskattedirektivet. Direktivet innehåller bestämmelser om vad som ska beskattas och hur detta ska ske. Grundregeln i såväl energiskattedirektivet som i LSE är att
bränslen och el ska beskattas. Av olika skäl kan viss användning av dessa energislag undantas från beskattning, antingen genom tvingande unions- rättslig reglering eller att medlemsstaterna ges en möjlighet till detta.
Europeiska kommissionen har i april 2011 lagt fram ett förslag till ändringar av energiskatte- direktivet, (KOM) 2011 169 slutlig. Förslaget innebär bl.a. ändringar av grunderna för beräkning av skattesatser och av möjligheterna till framtida skattebefrielse för biodrivmedel. Förslaget diskuteras för närvarande i Europeiska unionens råd. Det är ännu oklart hur en slutlig kompromiss i ärendet kan utformas och när ett reviderat direktiv kan komma att beslutas av rådet.
Artikel 16.1 i energiskattedirektivet ger medlemsstaterna rätt att helt eller delvis tillämpa skattebefrielse för bl.a. produkter som fram- ställts av biomassa. Ett förbehåll för skatte- befrielsen är att den inte får medföra någon överkompensation för merkostnaderna för fram- ställning av de aktuella biobränslena i förhållande till de fossila bränslen de ersätter (se artikel 16.3 i energiskattedirektivet).
De biobränslen som definieras som energi- produkter enligt 1 kap. 3 § LSE är skattepliktiga enligt 2 kap. 1 respektive 3 § LSE. Övriga biodrivmedel är skattepliktiga genom 2 kap. 4 § första stycket 1 LSE. Skatt ska tas ut med de skattebelopp som gäller för likvärdigt fossilt bränsle enligt 2 kap. 1 § LSE.
Skattelättnader tillämpas dock för bränslen som framställts av biomassa. Av 7 kap. 3 a § LSE framgår att en skattskyldig får göra avdrag för hela energiskatten och hela koldioxidskatten för biodrivmedel, dvs. en beståndsdel som fram- ställts av biomassa, under förutsättning att motorbränslet inte utgör bensin eller diesel- bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 1, 2 eller 3. Vidare framgår av 7 kap. 3 b § LSE att en skattskyldig får göra avdrag för skatt på bränslen som har samma
254
som låginblandas i bensin. För låginblandning i dieselbränsle får enligt 7 kap. 3 d § LSE hela koldioxidskatten och 84 procent av energi- skatten dras av.
För både biodrivmedel i bensin och biodriv- medel i dieselbränsle gäller att avdragsrätten är begränsad och maximalt kan uppgå till 5 volymprocent biodrivmedel som låginblandas i bensin eller dieselbränsle.
En förutsättning för avdragsrätt är att de angivna bränslena omfattas av ett hållbarhets- besked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Kravet på hållbarhet grundar sig på krav i artikel 17.1 c i Europa- parlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG, det s.k. förnybartdirektivet, om att flytande biobränslen måste uppfylla fastlagda hållbarhetskriterier för att få dels räknas med vid mätning av hur väl kraven rörande nationella mål och kvoter för energi från förnybara källor uppfylls, dels ges finansiellt stöd.
Överkompensation och annat om EU:s statsstödsregler
Artiklarna
PROP. 2014/15:1
läggs fram i denna proposition omfattas dock inte av gruppundantagsförordningen.
Kommissionen antog under 2008 gemen- skapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd, förkortat miljöstödsriktlinjerna. Detta regelverk kan aktualiseras t.ex. vid stödåtgärder i form av befrielse från miljörelaterade skatter som koldioxidskatt och energiskatt. Miljöstödsrikt- linjerna har fr.o.m. den 1 juli 2014 ersatts av nya riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi för
Grundförutsättningarna för att statsstöd till skydd för miljön ska kunna ges är att stödet har en stimulanseffekt, att det är nödvändigt för att åtgärda ett väldefinierat marknadsmisslyckande och är proportionellt. Dessa förutsättningar behandlas närmare i kommissionens riktlinjer. Ett stöd som ges för bränslen som framställts av biomassa får kompensera endast för merkost- naderna för framställningen av bränslet i för- hållande till det fossila bränsle som ersätts. I annat fall bedöms överkompensation inträda. Vidare uppställs i punkt 104 av riktlinjerna för miljöstöd och energi
Riksdagen beslutade under hösten 2013 att införa ett kvotpliktssystem för biodrivmedel samt åtföljande ändringar av energibeskattningen (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56). Energibeskattningen utformades på ett sådant sätt att den ansågs följa skatte- systemets natur och logik och därmed inte utgöra statsstöd. För att erhålla rättslig säkerhet om denna statsstödsbedömning har regeringen lämnat in en ansökan till kommissionen (se statsstödsärende SA.36972). Eftersom kommissionen vid tidpunkten för riksdagens beslut ännu inte godkänt den svenska ansökan, överlämnade riksdagen åt regeringen att besluta om när lagarna skulle träda i kraft. Inom ramen för den preliminära granskningen av de anmälda åtgärderna har det nu framkommit att kommissionen varken kan fatta beslut om att de inte utgör stöd eller om att de utgör förenligt stöd. Mot bakgrund härav har regeringen före- slagit att såväl lagen (2013:984) om kvotplikt för
255
PROP. 2014/15:1
biodrivmedel som lagen (2013:957) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi ska utgå (prop. 2013/14:246).
Ansökan i statsstödsärendet SA.36972 är fortfarande under beredning hos kommissionen. Eftersom något statsstödsbeslut ännu inte fattats har regeringen i statsstödsärendena SA.38421 och SA.38420 begärt förlängning av statsstöds- godkännandena för de nuvarande skatte- lättnaderna för biodrivmedel. Dessa har kommissionen, genom beslut i statsstöds- ärendena SA.36973, ännu inte publicerat i EUT och SA.36974, EUT C 117, 16.4.2014, s. 13, godkänt t.o.m. utgången av april 2014. Kommissionen har i beslut den 24 juni 2014 förlängt de statsstödsgodkännandena t.o.m. utgången av 2015 (ännu inte publicerade i EUT).
Regeringen är enligt statsstödsbesluten skyldig att rapportera till kommissionen att någon överkompensation inte sker genom den skattelättnad som ges till de flytande biobränslena alternativt föreslå åtgärder för framtiden som innebär att överkompensationen undviks. En skattskyldig som gör avdrag för skatt på flytande biodrivmedel enligt 7 kap. 3 a– 3 d §§ LSE är skyldig att till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer på begäran lämna de uppgifter som regeringen behöver för sin rapportering till kommissionen när det gäller frågan om huruvida det statsstöd som genom avdraget ges för bränslet medför överkompensation i strid med
6.21.3Minskad skattebefrielse för vissa biodrivmedel
Regeringens förslag: Befrielsen från energiskatt för fettsyrametylester (Fame) som låginblandas i dieselbränsle minskas från 84 procent till 8 procent av den energiskatt som gäller för dieselbränsle. Befrielsen från energiskatt för höginblandad Fame minskas från 100 procent till 44 procent av den energiskatt som gäller för
dieselbränsle. Justeringar görs i bestämmelsen om skyldighet för de skattskyldiga att lämna de uppgifter som regeringen behöver för sin stats- stödsrapportering till kommissionen.
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2015.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. I förhållande till promemorians förslag föreslår regeringen dock en större befrielse från energiskatt för höginblandad Fame. Vidare framgår det tydligare att det är möjligt att göra avdrag för skatt på både den andel som utgörs av Fame och den andel som utgörs av annan beståndsdel som framställts av biomassa.
Remissinstanserna: AarhusKarlshamn AB (AAK) tillstyrker förslaget. Kammarrätten i Sundsvall, Naturvårdsverket, Tullverket, Skatteverket, Transportstyrelen, Konkurrensverket, Tillväxtverket, Svenska Petroleum & Biodriv- medel Institutet (SPBI), Svenskt Näringsliv, Neste Oil AB samt BIL Sweden har inga synpunkter eller inget att invända mot förslaget. Skatteverket lämnar dock vissa förslag till alternativa utformningar av författningsförslagen och SPBI påpekar vikten av att skattenivån bestäms till en sådan nivå att användandet stimuleras utan att aktörerna riskerar en retroaktiv skatteeffekt till följd av över- kompensation. Även BIL Sweden betonar vikten av att de ekonomiska kalkylerna är korrekt utförda. Skatteverket efterfrågar också ett förtydligande avseende vilken del av bestånds- delen som ska anses vara framställd av biomassa när beståndsdelen framställts genom kemisk reaktion mellan råvaror som inte alla utgör biomassa. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), fakulteten för naturresurser och lantbruks- vetenskap, Statens väg- och transport- forskningsinstitut (VTI), Tillväxtanalys, Natur- skyddsföreningen, Regelrådet och Svensk Energi avstår från att yttra sig eller har inte avhörts.
Stenungsunds kommun, Svensk kollektivtrafik Service AB (Svensk kollektivtrafik), Energifabriken i Sverige AB, Gröna bilister, Skärgårdsredarna, Ecobränsle AB, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation (SERO) samt Energikontoret östra Götaland avstyrker förslaget. Skogsstyrelsen och Skogsindustrierna tillstyrker att nödvändiga ändringar görs för att säkerställa förenlighet med EU:s regelverk. Jordbruksverket konstaterar att det finns få
256
alternativ till förslaget men att skattebefrielsen för Fame bör vara så stor som möjligt. Energimyndigheten tillstyrker delvis förslaget men med vissa reservationer mot den högt föreslagna skattesatsen för Fame. Energi- myndigheten redovisar vidare kompletterande uppgifter från vissa av stödmottagarna och förordar att ändringar i skattesatser sker efter det nya resultatet. Energimyndigheten är också bekymrad över att de ökade rapporteringskraven innebär en ökad arbetsbelastning för myndig- heten och utökad regelbörda för företagen. Energigas Sverige anför att biogas inte är i riskzonen för överkompensation och betonar graden av uppgiftslämnande inte bör ökas för exempelvis detta bränsle. Dock betonar Skogsindustrierna, Östsvenska Handels- kammaren, Buss i Väst AB, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare ekonomisk förening (Frö- och Oljeväxtodlarna), Sveriges bussföretag, Perstorp Bioproducts AB (Perstorp), FAC Flygbussarna Airport Coaches AB (Flygbussarna), Svensk kollektivtrafik, Veolia Transport Sverige AB (Veolia), Västsvenska kemiindustriklustret, Hållbar Kemi 2030, Lantbrukarnas Riksförbund Östergötland (LRF Östergötland), Biofuel Express S AB, Lantmännen Energi, Innovations- och Kemiindustrierna i Sverige (IKEM), Energifabriken, Gröna Bilister, Trafikförvalt- ningen i Stockholms Läns Landsting, Ecobränsle AB samt SERO att underlaget i den övervakningsrapport som Energimyndigheten lämnat till regeringen avseende skattebefrielse för flytande biodrivmedel år 2013 är bristfälligt och därför bör uppdateras innan regeringen fattar beslut i frågan. Skogsindustrierna, Östsvenska Handelskammaren, Buss i Väst AB, Sveriges bussföretag, Södra Skogsägarna ekonomisk förening (Skogsägarna), Flygbussarna, Veolia, LRF Östergötland, Biofuel Express S AB, Svenska Bioenergiföreningen (Svebio), Swea Energi AB, Trafikförvaltningen i Stockholms Läns Landsting samt Ecobränsle anför att hänsyn bör tas till kostnaderna i samband med användningen av drivmedlen Även Scania CV AB, Veolia och Sveriges Åkeriföretag anser att en kontroll av att beräkningarna är korrekta behövs samt att eventuella korrigeringar ska påverka den slutliga förändringen av beskattningen av Fame. Enligt Östsvenska Handelskammaren AB, Bussbolaget i Väst AB, LRF Östergötland samt Swea Energi AB bör användarkostnaden och klimataspekten vägas in tydligare. Svebio och
PROP. 2014/15:1
Energifabriken anför att den höjda beskatt- ningen av Fame inte är teknikneutral eftersom HVO och Fame produceras av samma råvaror men beskattas olika. Energikontoret östra Götaland och Perstorp föreslår en höjning av koldioxidskatten på fossila alternativ. LRF, Svebio samt SERO anser att regeringen bör hävda Sveriges rätt att utan inblandning av EU- kommissionen fatta beslut om beskattningen av biodrivmedel och enligt Energikontoret östra Götaland bör regeringen revidera över- kompensationsregeln i dialog med EU. Business Region Göteborg AB vill ha en närmare belysning av konsekvenserna vad gäller marknadsut- veckling på såväl kort som lång sikt samt av sysselsättningsaspekterna. Buss i Väst AB, Flygbussarna, Veolia, Lantmännen Energi, Energifabriken, Energikontoret östra Götaland och Sveriges Åkeriföretag bedömer att förslaget medför minskad användning av biodrivmedel och efterfrågar en konsekvensanalys av förslagets klimateffekt. Sveriges Bussföretag och Trafikförvaltningen i Stockholms Läns Landsting anser att förslagets effekter för busstrafiken bör utredas. Östsvenska Handels- kammaren, Stenungsunds kommun, Business Region Göteborg AB, Veolia samt SERO menar att förslaget riskerar att bromsa omställningen till förnybara bränslen och att detta negativt drabbar de svenska företag som investerat i sådan produktion. med risk för att svensk- producerad Fame kommer att slås ut. Perstorp, Hållbar Kemi 2030 samt Ecobränsle AB anser även att Fame diskrimineras jämfört med andra biodrivmedel eftersom det t.ex. inte görs någon kalkyl för HVO och en högre vinstmarginal accepteras för ED95. TRB Sverige AB anför att bolagets åkerier kommer att ställa om från ren Fame till fossilt dieselbränsle. Enligt Fuelpoint AB och Sveriges Åkeriföretag bör förslaget genomföras successivt under en längre period. Energifabriken förordar fortsatt skattebefrielse för höginblandad Fame. Även LRF förordar fortsatt full skattebefrielse för alla hållbara biodrivmedel. Kommerskollegium anger att någon anmälan av förslaget inte är nödvändig enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster, ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG. Enligt Kommerskollegium
257
PROP. 2014/15:1
krävs heller ingen anmälan enligt WTO:s TBT- avtal (Agreement on Technical Barriers to Trade (1995)). Ett flertal remissinstanser har också lämnat synpunkter utan direkt koppling till detta lagstiftningsärende.
Skälen för regeringens förslag: För hållbara biodrivmedel gäller i dag viss befrielse från energiskatt och hel befrielse från koldioxidskatt. Skattebefrielsen har hittills i sin helhet betraktats av Europeiska kommission som ett driftsstöd enligt de regler om statsstöd som finns i för- draget om Europeiska unionens funktionssätt.
Enligt de statsstödsbeslut som gällde fram t.o.m. den 30 april 2014 är regeringen skyldig att årligen rapportera till kommissionen att någon överkompensation inte sker genom den skattelättnad som ges till dessa biodrivmedel alternativt att agera så snart som möjligt för att åtgärda överkompensationen. Om en konstaterad överkompensation inte åtgärdas kan de företag som överkompenseras bli skyldiga att betala tillbaka den del av skattebefrielsen som motsvarar överkompensationen jämte ränta. Kommissionen har den 24 juni 2014 beslutat om en förlängning av stödperioden fram t.o.m. utgången av 2015.
Energimyndigheten har i uppdrag att årligen rapportera till regeringen om de skattebefriade biodrivmedlen överkompenserats. Kostnads- kalkylen i övervakningsrapporten avseende skattebefrielse för flytande biodrivmedel 2013 (finns tillgänglig i Näringsdepartementet, N2014/1361/E) visar att överkompensation förelåg för Fame, både i höginblandad och i låginblandad form. Enligt Energimyndighetens beräkningar i övervakningsrapporten för 2013 uppgick överkompensationen av Fame till 0,88 kronor per liter för låginblandad Fame och till 1,29 kronor per liter för höginblandad Fame. Detta kan enligt Energimyndigheten bero på att de europeiska råvarupriserna för Fame fortsatte att sjunka under 2013. I övervakningsrapporten konstaterar Energimyndigheten vidare att priset på biodiesel väntas sjunka även fortsättningsvis. Övrig användning av biodrivmedel som omfattas av statsstödsbeslutet överkompenserades inte under 2013.
Kommissionen har i sitt statsstödsbeslut om förlängt godkännande av skattebefrielsen för tid efter den 30 april 2014 angett att bedömningen att stödordningen är förenlig med den inre marknaden vilar på att de åtaganden som regeringen gjort i ärendet genomförs. Detta rör
sig om åtgärder för att förhindra över- kompensation för Fame under hela den period då åtgärden genomförs. Dessa åtgärder utgörs av:
1.En ökning av energiskatten för Fame som hindrar ett positivt stöd/kostnadsförhållande under 2015 och under åtgärden som helhet, att stödet inte överstiger kostnaderna, med beaktande av det positiva stöd/kostnadsförhållande som förutspås för 2015.
2.Ytterligare en ökning av energiskatten som skulle ge en säkerhetsmarginal.
3.En reform av övervakningssystemet, i syfte att öka prognosernas kvalitet och göra dem mer tillförlitliga och att sammanställa övervakningsrapporter oftare än en gång om året, så att man redan under den andra hälften av 2015 kan ta itu med en eventuell överkompensation till följd av en oväntad utveckling på biodrivmedel- och råvarumarknaderna.
Regeringen kan konstatera att för 2013 överkompenserades Fame som används som drivmedel. Överkompensationen gäller både höginblandad Fame och Fame som låginblandas i dieselbränsle. Den uppkomna överkompen- sationen måste utan dröjsmål åtgärdas. Om en konstaterad överkompensation inte åtgärdas kan de företag som överkompenseras bli skyldiga att betala tillbaka den del av skattebefrielsen som motsvarar överkompensationen jämte ränta. Regeringen anser att det av den anledningen inte är möjligt att genomföra förslaget successivt under en längre period, vilket Fuelpoint AB och
Sveriges Åkeriföretag förespråkar. Av samma anledning bedömer regeringen att det inte är möjligt att medge fortsatt full skattebefrielse för alla hållbara biodrivmedel, vilket LRF förordar, eller till höginblandad Fame, vilket Energi- fabriken förordar. Det är angeläget att skatte- regler och åtgärder är hållbara och försvarbara i ett
258
utgör statsstöd enligt reglerna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt måste stödordningen uppfylla kraven i miljöstöds- riktlinjerna. I annat fall kan stödet betraktas som ett otillåtet statsstöd som kan resultera i återkrav av stödbeloppet, inklusive ränta, från berörda företag. Sverige kan därför inte, som LRF, Svebio och SERO önskat, fatta beslut om en utformning av beskattningen av biodrivmedel som innefattar statsstöd utan att stödet har godkänts av kommissionen. Inte heller ligger det, som Energikontoret östra Götaland önskat, inom regeringens befogenhet att revidera överkompensationsregeln i dialog med EU. Att både befrielsen från koldioxidskatt och energiskatt utgör statsstöd enligt reglerna i fördraget innebär att en höjning av koldioxid- skatten på de fossila alternativen, som Energikontoret östra Götaland och Perstorp föreslår, ytterligare skulle öka risken för över- kompensation för de skattebefriade biodrivmedlen.
Överkompensationen åtgärdas enklast genom att energiskattebefrielsen minskas för det överkompenserade bränslet fr.o.m. den 1 januari 2015. Eftersom överkompensationen bara gäller hög- och låginblandad Fame bedöms det rimligt att endast detta biodrivmedel berörs av ändringen. Prognosen tyder på att Fame i framtiden kommer att vara ännu billigare än sin fossila motsvarighet. För att skapa möjlighet till långsiktiga villkor och undvika att över- kompensation återigen inträffar för de berörda bränslena, bör energiskatten därför höjas för hög- och låginblandad Fame så att höjningen motsvarar överkompensationen inklusive en viss säkerhetsmarginal.
Regeringen konstaterar att Energimyndigheten i sitt remissyttrande redovisat kompletterande uppgifter från vissa av stödmottagarna, vilket enligt myndigheten leder till ett annat resultat av överkompensationsberäkningen än den som lämnats i den övervakningsrapport avseende skattebefrielse för flytande biodrivmedel 2013 som flera remissinstanser ansett är bristfällig. Enligt de kompletterande uppgifterna uppgick överkompensationen av Fame till 1,13 kronor per liter för låginblandad Fame och till 0,74 kronor per liter för höginblandad Fame.
Utifrån
PROP. 2014/15:1
del av stödperioden. Prognosen tyder på att Fame i framtiden kommer att vara ännu billigare än sin fossila motsvarighet. Mot bakgrund av att överkompensationen i det nya underlaget visat sig betydligt mindre än i det underlag som legat till grund för beräkningarna av förslaget i promemorian, delar regeringen Energi- myndighetens och ett flertal andra remiss- instansers mening att det ändrade underlaget bör föranleda att det remitterade föreslaget till ändringar av skattesatserna omvärderas. Regeringen föreslår därför att befrielsen från energiskatt för Fame som låginblandas i dieselbränsle minskas från 84 procent till 8 procent av den energiskatt som gäller för dieselbränsle. Vidare föreslår regeringen att befrielsen från energiskatt för höginblandad och ren Fame minskas från 100 till 44 procent av den energiskatt som gäller för dieselbränsle. Härigenom hävs den överkompensation som uppkommit under 2013, risken för framtida överkompensation minskas och skattereglernas hållbarhet gentemot unionsrätten upprätthålls. Avseende befrielsen från energiskatt för Fame som låginblandas i dieselbränsle innebär regeringens förslag ingen ändring jämfört med förslaget i den remitterade promemorian. Där- emot innebär regeringens förslag en skillnad avseende befrielsen från energiskatt för höginblandad och ren Fame där det remitterade förslagt innebar en minskning av befrielsen från energiskatt från 100 procent till 8 procent av den energiskatt som gäller för dieselbränsle.
För låginblandad Fame bedömer regeringen att energiskatten bör läggas på en nivå mot- svarande energiskattesatsen för jämförbart fossilt drivmedel, omräknat efter energiinnehåll. Energiskatt på låginblandad Fame på nivå med likvärdigt bränsle får också anses utgöra ett steg i en långsiktigt hållbar beskattning av biodriv- medel. Regeringen bedömer vidare att säker- hetsmarginalen bör vara lika stor både för hög- och låginblandad Fame.
I en del fall innehåller biodrivmedel bränsle- beståndsdelar som inte är av biomasseursprung. Det kan exempelvis röra sig om fossila denatureringsmedel i etanol eller den andel av Fame som framställts av fossil metanol. Fame tillverkas genom att metanol används för att förestra rapsolja till Fame och glycerol. Glycerolen i rapsoljan byts ut mot metanol, vilket innebär att en av de 19 kolatomerna i Fame kommer från metanol som oftast är fossil.
259
PROP. 2014/15:1
Regeringen förtydligar, på efterfrågan av Skatteverket, att koldioxidskatt bör tas ut för den andel av Fame som inte härrör från biomassa (jfr prop. 2013/14:1 s. 422 och 511). Avdrag får inte heller göras från energiskatt för den fossila andelen av Fame.
Regeringen håller inte med de remissinstanser som menar att användarkostnaden och klimat- aspekten måste vägas in tydligare när man bedömer om det råder överkompensation eller inte. Enligt kommissionens riktlinjer får inte skattebefrielsen för ett biodrivmedel överstiga skillnaden mellan dess produktionskostnad och marknadspriset för energiformen det ersätter. Till följd av detta anser regeringen även, i motsats till Svebio och Energifabriken, att det är rimligt att Fame och HVO beskattas olika eftersom de har olika produktionskostnader.
Den föreslagna ändringen av beskattningen av Fame bedöms inte påverka förutsättningarna för Sverige att uppfylla sitt mål för andel förnybar energi till 2020.
Kommissionen har vidare villkorat sitt stats- stödsbeslut med att en reform görs av det svenska övervakningssystemet, i syfte att öka prognosernas kvalitet och göra dem mer tillförlitliga och att sammanställa övervaknings- rapporter oftare än en gång om året. Ändringar bör därför göras i bestämmelsen om skyldighet för de skattskyldiga att till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer på begäran lämna de uppgifter som regeringen behöver för sin rapportering till kommissionen, för att tydliggöra att en mer frekvent rapportering än årsvis kommer att ske. Detta kan medföra att en skattskyldig oftare än årligen kan behöva lämna de uppgifter som regeringen behöver för denna rapportering. Regeringen förstår Energimyndighetens oro över att den utökade rapporteringen kommer att innebära ännu högre arbetsbelastning för myndigheten och utökad regelbörda för företag jämfört med den redan nu tidskrävande statsstöds- rapporteringen. Eftersom reformen av övervak- ningssystemet är ett villkor i kommissionens statsstödsbeslut är den utökade rapporteringen dock nödvändig för att kunna utnyttja möjligheten till skattebefrielse för biodrivmedel. Regeringen delar Skogsindustriernas uppfattning att enkätunderlaget för Energimyndighetens övervakningsrapport kan förbättras. Detta är också en förutsättning för kommissionens statsstödsbeslut. Nya uppgifter från berörda
företag visar på behovet av skärpta rutiner för att få tillförlitliga uppgifter som grund för den nödvändiga statsstödsrapporteringen. Ett arbete med en sådan nödvändig förbättring av systemet kommer inom kort att initieras av Regeringskansliet. Branschens bidrag och sam- arbetsvilja är avgörande för om Sverige även fortsättningsvis ska kunna fortsätta med en skattebefrielse som är hållbar gentemot unions- rätten. Däremot delar regeringen Energigas Sveriges mening att möjligheten att öka graden av uppgiftslämnande inte ska utnyttjas i onödan. Regeringen delar uppfattning med de remiss- instanser som anser att framtida prisprognoser är förknippade med osäkerhet. Eftersom tidigare prognoser inte alltid varit tillförlitliga när det gäller att säkert förutsäga avsaknad av över- kompensation finns ett villkor i statsstöds- beslutet att med en extra säkerhetsmarginal ta höjd för oväntade utvecklingar.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 7 kap. 3 a, 3 d och 4 a §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi, se avsnitt 3.12. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015 och tillämpas fr.o.m. detta datum.
Bestämmelserna i 7 kap. 3 a och 3 d §§ har ändrats genom beslut av riksdagen (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56, SFS 2013:957), men dessa ändringar har inte trätt i kraft. I juni 2014 föreslog regeringen att den av riksdagen beslutade lagen (2013:957) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi ska utgå utan att ha trätt i kraft (prop. 2013/14:246). De nu föreslagna ändringarna görs därför utan beaktande av bestämmelserna i deras lydelse enligt SFS 2013:957.
6.21.4Slopad begränsning av skattebefrielsen för HVO i dieselbränsle
Regeringens förslag: Den begränsning, som innebär att skattebefrielse endast gäller upp t.o.m. 15 volymprocent HVO i dieselbränsle, slopas.
Ändringen träder i kraft den 1 januari 2015 men tillämpas för tid fr.o.m. den 1 maj 2014.
260
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. I förtydligande syfte har vissa ändringar gjorts i övergångs- bestämmelserna.
Remissinstanserna: Kammarrätten i Sundsvall, Tullverket, Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Transportstyrelsen, Konkurrensverket och Tillväxtverket har inga synpunkter eller inget att invända mot förslaget.
Energimyndigheten, BIL Sweden, Skogs- industrierna, Svenska Bioenergiföreningen (Svebio), Svenska Petroleum & Biodriv- medelsinstitutet (SPBI), Scania CV AB, Preem AB, Sveriges Bussföretag, Neste Oil AB, Södra Skogsägarna ekonomisk förening, Svensk kollektivtrafik Service AB, FAC Flygbussarna Airport Coaches AB, Veolia Transport Sverige AB, TRB Sverige AB, Lantmännen Energi AB, Föreningen Sveriges Bussresearrangörer, Gröna Bilister, Trafikförvaltningen i Stockholms Läns Landsting, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Ecopar AB, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation (SERO) samt Sveriges Åkeriföretag tillstyrker förslaget. Skatteverket har inget att invända mot förslaget i sak men har lämnat vissa förslag till alternativa utformningar av författningsförslaget. LRF, Svebio, SPBI, Lantmännen Energi, Gröna Bilister samt Värmlandsmetanol AB anför även att begräns- ningen av skattebefrielsen för etanol och Fame som låginblandas i bensin och dieselbränsle bör tas bort för att skapa teknikneutralitet. Statoil Fuel & Retail AB vill se en tidsbegränsad skattebefrielse för HVO samt en likformig beskattning av allt fossilt dieselbränsle. Arizona Chemical AB (Arizona), AarhusKarlshamn Sweden AB (AAK) och Magnus Nilsson Produktion avstyrker förslaget. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Tillväxt- analys, Naturskyddsföreningen, Regelrådet samt
Svensk Energi avstår från att yttra sig eller har inte avhörts. Skogsstyrelsen anger att föreslagna ändringar förefaller vara nödvändiga för att säkerställa att energibeskattningen i Sverige överensstämmer med EU:s regelverk. Energi- myndigheten och LRF framhåller att även drivmedel med samma
PROP. 2014/15:1
dieselbränsle och beläggas med både koldioxid- skatt och energiskatt. Arizona anser vidare att det är orimligt att förslaget ska tillämpas med retroaktivitet fr.o.m. den 1 maj 2014. Magnus Nilsson Produktion anför att förslaget är olyckligt eftersom det sänder signaler om att skattebefrielse av biodrivmedel kommer att ges även fortsättningsvis. Kommerskollegium anger att någon anmälan av förslaget inte är nödvändig enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster. Enligt Kommerskollegium krävs heller ingen anmälan enligt WTO:s
Skälen för regeringens förslag: För HVO (hydrerade vegetabiliska och animaliska oljor och fetter) gäller befrielsen från koldioxidskatt och energiskatt upp t.o.m. 15 volymprocent HVO i dieselbränsle.
Den HVO som förekommer på den svenska marknaden kan betraktas som ett avancerat biodrivmedel. Ofta förekommer även begreppet andra generationens biodrivmedel för dessa. Sådana biodrivmedel har producerats från avfall, restprodukter, cellulosa från
261
PROP. 2014/15:1
biobaserade syntetiska drivmedel anser regeringen, i motsats till Arizona Chemicals och AAK, att full befrielse från koldioxidskatt och energiskatt bör ges för hela den biobaserade andelen. Regeringen föreslår därför att dagens regler som innebär att skattebefrielsen för HVO endast gäller upp t.o.m. 15 volymprocent HVO i dieselbränsle, slopas med retroaktiv tillämpning fr.o.m. den 1 maj 2014. Då syftet med förslaget är att förbättra konkurrenskraften för HVO finner regeringen inte skäl att beakta Arizona Chemicals invändningar mot den retroaktiva tillämpningen. Genom att skattebefria HVO utan en volymmässig begränsning anser regeringen att överskådligheten av energiskatte- reglerna ökar. Omfattningen av den generella skattebefrielsen kan dock inte garanteras utan beror precis som tidigare bl.a. av hur risken för överkompensation ser ut framöver. Regeringen delar därmed inte Magnus Nilsson Produktions uppfattning att förslaget sänder signalen att skattebefrielse kommer ges oavsett utvecklingen framöver. Regeringen håller med Energi- myndigheten och LRF om att det är viktigt att samma möjlighet som ges till biosyntetiska biobränslen i dieselbränsle också ges till biobaserade syntetiska biobränslen i bensin, vilket också sker genom regeringens förslag. Detta kan skapa förutsättningar för en ökad användning av HVO och bidra till omställningen till hållbara transporter. Anledning saknas att i detta lagstiftningsärende behandla frågan om begränsning av skattebefrielsen för låginblandad etanol och Fame i bensin och dieselbränsle, som tagits upp av flera remissinstanser.
Regeringen bedömer, i likhet med Kommerskollegium, att någon anmälan av förslaget inte är nödvändig enligt Europa- parlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informations- samhällets tjänster. Regeringen delar också Kommerskollegiums mening att ingen anmälan enligt WTO:s
Lagförslag
Förslaget föranleder dels ändringar i 7 kap. 3 c och 3 d §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi, dels slopande av 7 kap. 3 b § i den lagen, se avsnitt 3.12. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015 men tillämpas för tid fr.o.m. den 1 maj 2014.
Bestämmelserna i 7 kap. 3
6.21.5 Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter
Energiskatten för dieselbränsle, miljöklass 1, uppgår enligt tidigare riksdagsbeslut för 2015 till 1 833 kronor per kubikmeter.
Befrielsen från energiskatt för Fame som låginblandas i dieselbränsle minskas från 84 procent till 8 procent av den energiskatt som gäller för dieselbränsle. Detta innebär en höjning med 1 393 kronor per kubikmeter för lågin- blandad Fame. Totalt uppgår då energiskatten till 1 686 kronor per kubikmeter vilket motsvarar energiskatt efter energiinnehåll.
Befrielsen från energiskatt för höginblandad Fame minskas från 100 procent till 44 procent av den energiskatt som gäller för dieselbränsle. Detta innebär en höjning med 1 026 kronor per kubikmeter för höginblandad Fame jämfört med 2014.
I och med den höjda energiskatten på låginblandad Fame bedöms skatteintäkterna öka med 0,33 miljarder kronor 2015. Den införda energiskatten på höginblandad Fame medför ökade skatteintäkter med 0,06 miljarder kronor 2015. Förslaget bedöms sammantaget innebära att skatteintäkterna ökar med 0,38 miljarder kronor 2015.
Den slopade begränsningen av skatte- befrielsen för HVO bedöms inte ha några offentligfinansiella effekter för 2015, eftersom volymerna av HVO för respektive större aktör då bedöms ligga under 15 procent. Detsamma bedöms gälla för perioden 1
Med tanke på att HVO är ett nytt bränsle och användningen i Sverige hittills ökat snabbt föreligger en osäkerhet kring den framtida användningen. Regeringen kommer att följa utvecklingen inom ramen för sin ordinarie
262
prognosverksamhet över de totala skatte- intäkterna, men bedömer att det vid beräkningen av den offentligfinansiella effekten inte finns tillräckliga skäl att frångå beräknings- konventionerna och dess antagande om fasta volymer för åren efter ikraftträdandet.
Effekter för företagen och hushållen
Det är angeläget att ge stabila villkor för de aktörer som producerar och handlar med bio- drivmedel. Förslaget åtgärdar den konstaterade överkompensationen och minskar även risken för framtida överkompensation.
Förslaget för Fame som låginblandas i dieselbränsle påverkar blandningens pris vid pump. Priseffekten beror på hur mycket Fame som blandas in. För dieselbränsle med fem procents inblandningsnivå av Fame bedöms priset vid pump öka med knappt 9 öre per liter inklusive moms. Det dieselbränsle som distribueras via drivmedelsbolagens tank- stationer innehåller vanligtvis
Genom att regeringens överkompensations- rapportering till Europeiska kommissionen inte begränsas till att ske årsvis, kan en viss ökning ske av den administrativa bördan för de skatt- skyldiga då de oftare än i dag kan behöva lämna de uppgifter som regeringen behöver för denna rapportering.
Sveriges Bussföretag, Trafikförvaltningen i Stockholms Läns Landsting och TRB Sverige AB har anfört att busstrafik och åkerier kommer att ställa om från att köra fordonen på ren Fame till att återigen köra dem på fossilt dieselbränsle. Det är dock en förutsättning för Sveriges möjlighet att även fortsatt ge hel eller delvis befrielse från energiskatt och koldioxidskatt för biodrivmedel att statsstödsreglerna uppfylls. I annat fall är stödet ett otillåtet statsstöd som kan resultera i återkrav av stödbeloppet, inklusive
92 Energimyndigheten (2013) Analys av marknaderna för biodrivmedel.
PROP. 2014/15:1
ränta, från berörda företag. I detta ligger att uppkommen överkompensation måste åtgärdas inklusive säkerhetsmarginal.
Förslaget kan leda till något högre priser inom bl.a. kollektivtrafiken. Ett exempel är en buss som kör med 100 procent Fame mellan Stockholm och Arlanda flygplats. Förslaget bedöms innebära att kostnaden per resa skulle öka med ca 18 kronor (4,3mil*4 l/mil*1,026 kr/l § 18 kr). Om bussen har 20 betalande resenärer och hela kostnads- ökningen övervältras på biljettpriset innebär detta en prishöjning med 0,95 kronor per enkelbiljett inklusive moms (1,06*18 kr/20 resenärer). Perstorp, Hållbar Kemi 2030, LRF Östergötland och Business Region Göteborg AB anför att förslaget kommer ha negativa syssel- sättningseffekter. Regeringen bedömer dock effekterna på sysselsättningen som begränsade, särskilt i förhållande till de effekter som är för- knippade med att inte åtgärda över- kompensationen och därmed riskera återkrav av ett otillåtet statsstöd.
Effekter för miljön
Vissa remissinstanser har anfört att förslaget kan leda till minskad användning av Fame i Sverige. Det bör dock noteras att denna jämförelse utgår från situationen där Fame är överkompenserad och billigare än fossilt dieselbränsle. Det förlängda statsstödsgodkännandet för god- kännande av skattebefrielsen för tid efter 30 april 2014, vilar på åtaganden för att förhindra överkompensation för Fame med en säkerhets- marginal under stödperioden. Om åtagandena inte uppfylls gäller inte statsstödsgodkännandet och skattebefrielsen av biodrivmedel är ett otillåtet statsstöd som kan resultera i återkrav av stödbeloppet, inklusive ränta, från berörda företag. Regeringen anser att åtgärden därför är nödvändig för att ge de aktörer som producerar och handlar med biodrivmedel stabila villkor, även om förslaget utifrån tidigare marknads- situation kan leda till minskad användning av Fame. Förslaget bedöms inte försämra biodriv- medlens konkurrensvillkor i en sådan utsträck- ning att målet om att minska klimatgaserna med 40 procent påverkas. Förslaget bedöms inte heller påverka möjligheterna för Sverige att uppfylla målet om 50 procent förnybar energi i Sverige 2020. Sverige har ett mål om 10 procent förnybart i transportsektorn 2020. Den förnybara andelen i transportsektorn beräknades
263
PROP. 2014/15:1
av Energimyndigheten uppgå till 12,6 procent 2012. Andelen förnybart i transportsektorn ökade 2013 preliminärt till 15,6 procent. Förslaget bedöms inte riskera uppfyllandet av målet om 10 procent förnybart i transport- sektorn 2020.
Den slopade begränsningen av skatte- befrielsen för HVO bedöms på sikt öka användningen av HVO. Då HVO är ett förny- bart drivmedel bedöms detta på sikt öka andelen förnybart i transportsektorn.
Effekter för myndigheter och domstolar
Förslaget bedöms medföra vissa behov av bl.a. informationsinsatser av enklare slag från Skatteverkets sida till berörda företag i anslutning till ikraftträdandet av förslaget. Skatteverket har beräknat att det kommer att uppstå en engångskostnad om 340 000 kronor. Kostnaden bedöms försumbar och kan rymmas inom befintliga och beräknade anslagsramar för utgiftsområdet.
Förslaget bedöms inte medföra några mer- kostnader eller något merarbete för de allmänna förvaltningsdomstolarna.
6.22Fordonsskatt
6.22.1 Ärendet och dess beredning
Inom Finansdepartementet har promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2015 tagits fram (dnr Fi2014/1430). En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 5, avsnitt 1. Promemorian har remitterats under våren 2014 och innehåller bl.a. förslag om höjd fordonsskatt för lätta fordon. Promemorians lagförslag i denna del finns i bilaga 5, avsnitt 2. Förslaget har remiss- behandlats. En förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 5, avsnitt 3. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet.
Genom lag (2009:1468) om ändring i väg- trafikskattelagen (2006:227) gjordes vissa ändringar i bilaga 2 till vägtrafikskattelagen. Ändringarna avsåg förslag i proposition 2009/10:41, Vissa punktskattefrågor med anledning av budgetpropositionen för 2010. I propositionen återgavs den föreslagna lydelsen av punkten 2.6.1 i bilaga 2 till vägtrafik-
skattelagen av förbiseende felaktigt i viss del. Detta genom att siffran 20 999 avslutar tabellen avseende skattevikten i punkten 2.6.1 i stället för rätteligen ett tankestreck på samma sätt som i övriga tabeller i bilaga 2. I denna proposition föreslås att felaktigheten korrigeras. Förslaget har beretts under hand med Skatteverket.
Lagrådet
Förslagen om höjd fordonsskatt för lätta fordon och korrigeringen av lydelsen i bilaga 2 till vägtrafikskattelagen är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
6.22.2 Beskattningen av lätta fordon
Fordonsskatt ska betalas för personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar bl.a. utifrån fordonets koldioxidutsläpp per kilometer. För äldre fordon ska dock fordonsskatt betalas bl.a. utifrån fordonets vikt.
De fordon som beskattas inom det koldioxid- baserade systemet för fordonsskatt är person- bilar klass I som är av fordonsår 2006 eller senare, personbilar klass I som är av tidigare fordonsår än 2006, men som uppfyller kraven för miljöklass 2005, El eller Hybrid enligt bilaga 1 till den upphävda lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen. Även personbilar klass II (husbilar), lätta bussar och lätta lastbilar som har blivit skattepliktiga för första gången efter utgången av 2010 beskattas inom det koldioxidbaserade systemet för fordonsskatt. Ovanstående framgår av 2 kap. 7 § första stycket vägtrafikskattelagen (2006:227).
De fordon som beskattas inom det viktbaserade systemet för fordonsskatt är personbilar klass I som är av fordonsår 2005 eller tidigare, och som inte uppfyller kraven för miljöklass 2005, El eller Hybrid enligt bilaga 1 till den upphävda lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen. Även personbilar klass II, lätta bussar och lätta lastbilar som har blivit skattepliktiga för första gången före utgången av 2010 beskattas inom det viktbaserade systemet för fordonsskatt. Detta framgår av 1 och 3 §§ lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt.
Vid beskattningen av lätta fordon är utgångspunkten att den sammanlagda fordons- skatten och drivmedelsskatten beloppsmässigt
264
ska vara lika för ett specifikt fordon som körs en viss genomsnittlig sträcka, oavsett om fordonet drivs med bensin eller dieselbränsle. För att kompensera för att skatten på dieselbränsle är lägre än skatten på bensin, är fordonsskatten högre för de fordon som kan drivas med dieselbränsle.
I det koldioxidbaserade systemet för fordonsskatt tas även ut ett miljötillägg för fordon som kan drivas med dieselbränsle i syfte att kompensera för att dessa fordon har högre utsläpp av kväveoxid och partiklar.
Vissa lätta fordon är befriade från fordons- skatt. Det är nya personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar som uppfyller vissa krav på bl.a. fordonets koldioxidutsläpp per kilo- meter. Skattebefrielsen infaller under de fem första åren från det att fordonet har blivit skattepliktigt för första gången (2 kap. 11 a § vägtrafikskattelagen). Veteranfordon som avses i 2 kap. 2 § första stycket 2 vägtrafikskattelagen är inte skattepliktiga (4 § lagen med särskilda bestämmelser om fordonsskatt).
Den koldioxidbaserade fordonsskatten har sedan 2006 använts som ett komplement till koldioxidskatten och stimulerar till ägande av fordon med låga koldioxidutsläpp. Fordons- skatten är även en skattebas som ger stabila skatteintäkter till staten.
Det koldioxidbaserade systemet för fordonsskatt
För fordon som beskattas inom det koldioxidbaserade systemet tas fordonsskatt ut med ett grundbelopp och i förekommande fall ett koldioxidbelopp (2 kap. 7 § första stycket vägtrafikskattelagen). Grundbeloppet är 360 kronor för ett skatteår (2 kap. 8 § vägtrafik- skattelagen). För fordon som släpper ut mer koldioxid än 117 gram per kilometer tas även ut ett koldioxidbelopp. Koldioxidbeloppet är för ett skatteår 20 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 117 gram (2 kap. 9 § första stycket vägtrafikskattelagen).
För fordon som är utrustade med teknik för drift med en bränsleblandning som till över- vägande del består av alkohol, eller helt eller delvis med annan gas än gasol, är koldioxid- beloppet 10 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 117 gram (2 kap. 9 § andra stycket vägtrafikskattelagen).
PROP. 2014/15:1
För fordon som kan drivas med dieselbränsle ska summan av grundbeloppet och koldioxid- beloppet multipliceras med en bränslefaktor och ett miljötillägg tas ut (2 kap. 7 § andra stycket vägtrafikskattelagen). Bränslefaktorn är 2,33 (2 kap. 10 § första stycket vägtrafikskattelagen). Bränslefaktorn höjer fordonsskatten för diesel- drivna lätta fordon för att kompensera för att energiskatten på dieselbränsle är lägre än energiskatten på bensin. Miljötillägget är 500 kronor för fordon som har blivit skatte- pliktiga för första gången före utgången av 2007, och 250 kronor för fordon som har blivit skattepliktiga för första gången efter utgången av 2007 (2 kap. 10 § andra stycket vägtrafik- skattelagen).
Det viktbaserade systemet för fordonsskatt
För fordon som beskattas inom det viktbaserade systemet framgår fordonsskattens storlek för ett skatteår av bilagan till lagen med särskilda bestämmelser om fordonsskatt (6 § andra stycket lagen med särskilda bestämmelser om fordonsskatt). För dessa fordon tas fordonsskatt ut med ett grundbelopp och i förekommande fall även med ett eller flera tilläggsbelopp. Grundbeloppet bestäms utifrån fordonets skattevikt i jämförelse med olika viktintervall. Med skattevikt avses tjänstevikten för personbilar klass I samt totalvikten för personbilar klass II, lätta bussar och lätta last- bilar (2 § andra stycket lagen med särskilda bestämmelser om fordonsskatt). Grundbeloppet bestäms även utifrån vad det är för typ av fordon och om fordonet kan drivas med dieselbränsle eller inte. Utöver grundbeloppet tillkommer i förekommande fall ett tilläggsbelopp för varje helt 100 kilogram som fordonets vikt överstiger den lägsta vikten inom viktintervallet. Även tilläggsbeloppet bestäms utifrån de ovan nämnda kriterierna. För att ta hänsyn till att skatten är lägre på dieselbränsle än bensin, är fordons- skatten högre för de fordon som kan drivas med dieselbränsle än för de fordon som kan drivas med bensin.
6.22.3Höjd fordonsskatt i det koldioxidbaserade systemet
Regeringens förslag: Fordonsskatten höjs för flertalet personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar i det koldioxidbaserade systemet.
265
PROP. 2014/15:1
Höjningen sker genom att utsläppsnivån för när koldioxidbeloppet börjar tas ut sänks från 117 gram till 111 gram koldioxid per kilometer samt genom att koldioxidbeloppet höjs från 20 kronor till 22 kronor. För fordon som är utrustade med teknik för drift med en bränsleblandning som till övervägande del består av alkohol, eller helt eller delvis med annan gas än gasol, höjs koldioxidbeloppet från 10 kronor till 11 kronor.
Samtidigt höjs bränslefaktorn som används vid beräkningen av fordonsskatten för dieseldrivna lätta fordon från 2,33 till 2,37.
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2015.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Folkhälsomyndigheten, Konjunkturinstitutet, Riksförbundet Mobil Fritid, Sveriges Advokatförbund och Sveriges Kommuner och Landsting tillstyrker förslaget. Folkhälsomyndigheten, Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting anser att höjd fordonsskatt är positivt för miljön.
Kammarrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Linköping, Justitiekanslern, Domstolsverket, Kommers- kollegium, Finansinspektionen, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Bokföringsnämnden, Kammarkollegiet, Statistiska centralbyrån, Transportstyrelsen och Trafikanalys har inte några invändningar mot förslaget. Trafikanalys anser att förslaget är ett litet steg i rätt riktning men att ytterligare åtgärder krävs för att de transportpolitiska målen ska uppnås.
Stockholms Handelskammare, Ekonomi- styrningsverket, Bil Sweden, Svenskt Näringsliv, Företagarna, Motorbranschens riksförbund, Näringslivets Skattedelegation, Svenska Bankföreningen och LO ifrågasätter förslaget.
Näringslivets Skattedelegation, Svenskt Näringsliv, Svenska Bankföreningen och Stockholms Handelskammare anser att fordons- skatten inte regelmässigt bör höjas som en följd av att fordonen uppfyller högre miljökrav. Vidare framhåller de att skatt på bränsle- konsumtion är ett bättre styrmedel än fordonsskatt, eftersom koldioxidutsläppen är direkt relaterade till bränsleförbrukningen.
Motormännens Riksförbund, Näringslivets Regelnämnd och Regelrådet avstyrker förslaget.
Motormännens Riksförbund, Motor- branschens Riksförbund och Bil Sweden anser att fordonsskatten inte bör höjas eftersom kostnaderna för vägunderhåll och väg- investeringar är lägre än intäkterna från fordonsskatten. Motormännens Riksförbund anser även att förslaget slår hårt mot hushållen och de som bor i glesbygd samt är kritiska till höjningen av fordonsskatt såsom en miljöåtgärd.
Transportsstyrelsen och Motormännens Riksförbund påpekar att det i en utredning, Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84), finns ett förslag om att succesivt sänka bränslefaktorn i stället för som enligt detta förslag, att höja den. LO ifrågasätter att bränslefaktorn höjs eftersom drivmedelsskatten inte har ändrats. Ekonomi- styrningsverket anser att förslaget gynnar ägare till dieseldrivna fordon som kör långa sträckor framför dem som kör korta sträckor och enligt deras beräkningar bör bränslefaktorn vara högre.
Näringslivets Regelnämnd och Regelrådet anser att förslagets konsekvensutredning är bristfällig. Företagarna anser att skattereglerna inte får leda till ökade kostnader för små företag på landsbygden och efterfrågar analys på hur dessa berörs av förslaget.
Skälen för regeringens förslag
Ökad koldioxidrelatering och höjt koldioxidbelopp
Fordonens energieffektivitet ökar successivt. För att öka den andel av fordonsskatten som beräknas utifrån fordons koldioxidutsläpp bör utsläppsnivån för när koldioxidbeloppet börjar tas ut sänkas från 117 gram till 111 gram koldioxid per kilometer. Därigenom ökar koldioxidrelateringen inom det koldioxid- baserade systemet för fordonsskatt. I Europa- parlamentets och rådets förordning (EG) nr 443/2009 av den 23 april 2009 om utsläpps- normer för nya personbilar som en del av gemenskapens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon anges att målet för de genomsnittliga koldioxidutsläppen från nya personbilar är 95 gram koldioxid per kilometer fr.o.m. år 2020. Ändringen innebär att nivån för när koldioxidbeloppet börjar tas ut närmar sig EU:s mål för de genomsnittliga koldioxidutsläppen från nya personbilar.
För att öka differentieringen inom det koldioxidbaserade systemet för fordonsskatt bör
266
även koldioxidbeloppet höjas från 20 kronor till 22 kronor. Ändringen innebär att ett koldioxid- belopp om 22 kronor tas ut vid beskattningen av lätta fordon som kan drivas med bensin eller dieselbränsle för varje gram koldioxid fordonet släpper ut per kilometer utöver 111 gram. Därmed ges ett ökat incitament till att äga fordon med låga utsläppsvärden av koldioxid.
Differentieringen inom det koldioxidbaserade systemet för fordonsskatt bör även öka för fordon som är utrustade med teknik för drift med en bränsleblandning som till övervägande del består av alkohol, eller helt eller delvis med annan gas än gasol. Det koldioxidbelopp som gäller för dessa fordon bör höjas från 10 kronor till 11 kronor. Ändringen innebär att ett koldioxidbelopp om 11 kronor tas ut vid beskattningen av lätta fordon som kan drivas med etanolbränsle eller gasbränsle, förutom gasol, för varje gram koldioxid fordonet släpper ut per kilometer utöver 111 gram. Höjningen av koldioxidbeloppet för dessa fordon är procentuellt lika hög som höjningen av det koldioxidbelopp som gäller för fordon som kan drivas med bensin eller dieselbränsle. Förhållandet mellan koldioxidbeloppen är således fortfarande detsamma.
Flera remissinstanser avstyrker eller ifrågasätter förslaget. Regeringen anser även med beaktande av dessa synpunkter att ändringen är motiverad. En höjning av fordonsskatten genom att gränsen för när koldioxidbeloppet tas ut sänks och koldioxidbeloppet höjs bedöms i högre grad än tidigare styra mot val av fordon med låga koldioxidutsläpp. Ändringen görs för att öka koldioxidrelateringen och differenti- eringen i fordonsbeskattningen.
Regeringen instämmer i att koldioxidskatten på drivmedel är det primära styrmedlet för att minska koldioxidutsläppen från fordon, eftersom den skatten har en direkt koppling till fordonets användning och därmed också till fordonets koldioxidutsläpp. Regeringen anser dock att fordonsskatten även fortsättningsvis bör användas som ett kompletterande styrmedel för att minska koldioxidutsläppen.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.
Ändring av bränslefaktorn som används vid beskattningen av dieseldrivna lätta fordon
En ändring av fordonsskatten i det koldioxidbaserade systemet medför att den
PROP. 2014/15:1
bränslefaktor som används vid beräkningen av fordonsskatten för fordon som kan drivas med dieselbränsle måste räknas om. För närvarande är bränslefaktorn 2,33. För det fall fordonsskatten ändras, bör även bränslefaktorn justeras.
Storleken på bränslefaktorn bestäms med utgångspunkt i en genomsnittlig personbil, som körs en genomsnittlig årlig körsträcka, och skillnaden i drivmedelsskatt för bensin och dieselbränsle. Bränslefaktorn bestäms vidare med beaktande av fordonsskattens storlek, utan bränslefaktorn. Utgångspunkten för beräk- ningen är att en ägare av en genomsnittlig personbil som kan drivas med dieselbränsle ska betala en högre fordonsskatt, motsvarande vad fordonsägaren skulle betalat i energiskatt på dieselbränsle om den hade varit lika hög som energiskatten på bensin.
Formeln för att kalibrera bränslefaktorn (BF) är:
BF=(Fordonsskattutan BF + energiskatte- subvention) / Fordonsskattutan BF
För att beräkna bränslefaktorn med utgångspunkt i skillnaden i energiskatt mellan bensin och dieselbränsle, kan energiskatten räknat per kWh användas som referens. Energiskatten på bensin, miljöklass 1, är beslutad till 3,25 kronor per liter för 2015 (35,6 öre per kWh). För dieselbränsle, miljöklass 1, är energiskatten beslutad till 1,833 kronor per liter (18,4 öre per kWh) för 2015. Med denna utgångspunkt ska fordonsskatten vara lika för fordon som släpper ut lika mycket koldioxid per kilometer vid blandad körning när energiskatten på dessa drivmedel är lika per kWh, oavsett om de drivs med bensin eller med dieselbränsle.
Energiskattesubventionen beräknas genom att skillnaden mellan energiskatt på bensin och dieselbränsle (inklusive mervärdesskatt) multipliceras med en genomsnittlig körsträcka och fordonets drivmedelsförbrukning. Energi- skattesubventionen beräknas till 1 966 kronor (1,747* 1,25*1 500*0,6). För beräkningen inom parentesen anger 1,747 skillnaden i kronor per liter i energiskatt för 2015 mellan bensin och dieselbränsle, om dieselbränslet skulle beskattas med samma energiskatt per kWh som bensin. Faktorn 1,25 används för att få energiskatte- skillnaden inklusive mervärdesskatt. Den genomsnittliga körsträckan är ca 1 500 mil per år och den genomsnittliga drivmedelsförbruk- ningen är ca 0,6 liter per mil. Energiskatte- subventionen har p.g.a. redan beslutade
267
PROP. 2014/15:1
indexuppräkningar av energiskatten på bensin och dieselbränsle ökat från 1 901 kronor 2014 till 1 966 kronor 2015.
Vid beräkningen av bränslefaktorn ska även fordonsskatten, utan bränslefaktor, för en genomsnittlig diseldriven personbil beaktas. Fordonsskatten, utan bränslefaktorn, för ett sådant fordon höjs från 1 220 kronor till 1 438 kronor som en följd av att gränsen för när koldioxidbeloppet tas ut sänks från 117 gram till 111 gram koldioxid per kilometer och att koldioxidbeloppet höjs från 20 kronor till 22 kronor. Höjningen av fordonsskatten för en genomsnittlig dieseldriven personbil är således 218 kronor obeaktat bränslefaktorn och miljö- tillägget. Vid beräkningen av fordonsskatten har beaktats att fordonsflottan blivit mer effektiv. Detta innebär att fordonsskatten för en genomsnittlig dieseldriven personbil, utan bränslefaktor, har blivit lägre. Miljötillägget beaktas inte i beräkningen av bränslefaktorn, eftersom detta tillägg ska kompensera för de högre kväveoxid- och partikelutsläppen från dieseldrivna lätta fordon.
Bränslefaktorn beräknas således enligt följande: BF=(1 438+1 966)/1 438 §2,37. Vid beräkningen av bränslefaktorn beaktas att mer- värdesskatt normalt ingår i drivmedels- kostnaden.
Sammantaget innebär höjningen av fordons- skatten, den något högre energiskatten och justeringen för att fordonen har blivit mer effektiva, att bränslefaktorn bör höjas från 2,33 till 2,37.
Ändringen av bränslefaktorn innebär att fordonsskatten höjs för dieseldrivna lätta fordon.
Flera remissinstanser har haft synpunkter på ändringen av bränslefaktorn. Eftersom förslaget gäller en höjning av fordonsskatten inom ramen för det nuvarande systemet för koldioxidbaserad fordonsskatt, och energiskatten på dieselbränsle är lägre än energiskatten på bensin, bör bränslefaktorn justeras. I detta fall innebär justeringen en höjning av bränslefaktorn efter- som fordonsskatten höjs, energiskatten blir något högre 2015 och fordonen dessutom i genomsnitt har blivit mer energieffektiva. Den genomsnittliga körsträckan är en schablon som ska ge en rättvisande bild över tid. Vid bedömningen av den genomsnittliga körsträckan bör inte bara statistik för de nyaste fordonen som kan drivas med dieselbränsle beaktas utan, statistik för alla de lätta fordon som omfattas av
den koldioxidbaserade fordonsskatten är relevant. Med beaktande av ovanstående bedömer regeringen att nivån på höjningen av bränslefaktorn är väl avvägd.
Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.
Lagförslag
Förslagen föranleder ändringar i 2 kap. 9 och 10 §§ vägtrafikskattelagen (2006:227), se avsnitt 3.26.
6.22.4Höjd fordonsskatt i det viktbaserade systemet
Regeringens förslag: Fordonsskatten för personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar i det viktbaserade systemet höjs med ca 11 procent för dieseldrivna fordon och ca 14 procent för övriga fordon.
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2015.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Ingen av remiss- instanserna har yttrat sig särskilt om förslaget rörande höjd fordonsskatt i det viktbaserade systemet. För remissinstansernas synpunkter i allmänhet gällande förslaget om höjd fordons- skatt, se avsnitt 6.22.3.
Skälen för regeringens förslag: Vid ändringar av fordonsskatten i det koldioxidbaserade systemet bör följdändringar göras i det viktbaserade systemet för fordonsskatt. Detta för att undvika att de äldre fordonen, som allmänt sett är sämre från miljö- och trafik- säkerhetssynpunkt, beskattas lindrigare. Eftersom fordonsskatten höjs för de fordon som beskattas inom det koldioxidbaserade systemet bör således även fordonsskatten höjas för de fordon som beskattas inom det viktbaserade systemet. Förändringen i det viktbaserade systemet för fordonsskatt bör, för ett fordon med vikt mellan 1
268
övriga lätta fordon. Ändringen innebär att grundbeloppen och flertalet tilläggsbelopp höjs i det viktbaserade systemet för fordonsskatt.
Remissinstansernas synpunkter har bemötts i avsnitt 6.22.3.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.
Lagförslag
Förslagen föranleder ändringar i bilagan till lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt, se avsnitt 3.27.
6.22.5 Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter
Förslagen om höjd fordonsskatt bedöms öka skatteintäkterna med sammanlagt 1,51 miljarder kronor 2015. Av dessa skatteintäkter bedöms 1,07 miljarder kronor vara intäkter från den koldioxidbaserade fordonsskatten och resterande 0,44 miljarder kronor bedöms vara intäkter från den viktbaserade fordonsskatten. Vid nyregistrering ökar antalet fordon i det koldioxidbaserade systemet för fordonsskatt med åtminstone samma storleksordning (ökande skattebas), som antalet fordon minskar i det viktbaserade systemet för fordonsskatt. På lång sikt kommer enbart intäkter från den koldioxidbaserade fordonsskatten.
Effekter för företagen och hushållen
För fordon i det koldioxidbaserade systemet för fordonsskatt är nivån på höjningen beroende av fordonets koldioxidutsläpp per kilometer och beroende av vilken typ av drivmedel fordonet kan drivas med. Fordonsskatten för en bensindriven personbil som släpper ut 117 gram koldioxid per kilometer höjs med 132 kronor per år. I genomsnitt höjs fordonsskatten för en bensindriven personbil med 268 kronor per år. För en personbil som kan drivas med etanolbränsle eller gasbränsle, förutom gasol, och som släpper ut 117 gram koldioxid per
kilometer |
blir |
höjningen av fordonsskatten |
66 kronor |
per |
år. Fordonsskatten blir |
oförändrad för fordon som drivs med bensin, etanolbränsle eller gasbränsle, förutom gasol, och som högst släpper ut 111 gram koldioxid per kilometer.
För dieseldrivna fordon som släpper ut minst 117 gram koldioxid per kilometer varierar fordonsskatten utifrån utsläppsnivån. I och med
PROP. 2014/15:1
att bränslefaktorn justeras upp från 2,33 till 2,37 höjs fordonsskatten för dieseldrivna lätta fordon. För de dieseldrivna fordon som släpper ut högst
111 gram |
koldioxid |
per |
kilometer innebär |
förslaget |
en höjning |
av |
fordonsskatten med |
14 kronor per år. |
|
|
För de fordon som släpper ut mellan 111 gram och 117 gram koldioxid per kilometer innebär förslaget att fordonet kommer att beskattas utifrån dess koldioxidutsläpp inom detta intervall.
Sammantaget innebär förslaget för de flesta fordonsägarna en höjning av fordonsskatten med mellan ca 100 och 800 kronor per år och fordon. Fördelningseffekterna av förslaget bedöms därför vara begränsade. I tabell 6.20 redovisas konsekvenser för ett urval av bilar som beskattas inom det koldioxidbaserade systemet för fordonsskatt.
För samtliga personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar i det viktbaserade systemet för fordonsskatt höjs fordonsskatten. Höjningen är
ca 11 procent för dieseldrivna fordon |
och |
ca |
||
14 procent för |
övriga. |
Detta innebär |
att |
|
fordonsskatten |
höjs med |
269 kronor |
för |
en |
bensindriven personbil klass I som väger mellan 1 401 och 1 500 kilogram. För en dieseldriven personbil klass I som väger mellan 1 401 och 1 500 kilogram, innebär förslaget att fordons- skatten höjs med 566 kronor per år. För en bensindriven personbil klass I i viktintervallet
Ändringarna innebär att fordonsskatten höjs för flertalet personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar.
Om fordonsskatten för ett fordon ska tas ut med ett högre belopp än tidigare på grund av att bestämmelserna har ändrats och fordonsskatt enligt de äldre bestämmelserna redan har beslutats för tiden efter ikraftträdandet, ska tillkommande skattebelopp betalas för tiden fr.o.m. dagen för ändringen till utgången av skatteåret, eller om fordonsskatt har beslutats för en skatteperiod, till utgången av skatte- perioden (5 kap. 13 § vägtrafikskattelagen).
Således kommer många fordonsägare att tilläggsdebiteras fordonsskatt. Tillkommande fordonsskatt behöver inte betalas om den understiger 200 kronor (5 kap. 14 § andra stycket vägtrafikskattelagen).
269
PROP. 2014/15:1
År 2013 var knappt en miljon personbilar registrerade på juridiska personer. Flertalet av dessa kommer enligt förslaget att få en skattehöjning. Sannolikt kommer även vissa av fordonsägarna att få tilläggsdebiteringerar vilket medför ökad administrativ börda vid ett betalningstillfälle. Förslaget förväntas inte medföra något administrativt merarbete för små företag i förhållande till större företag eller för företag på landsbygden i förhållande till företag i städerna i form av förändrade rutiner, ytterligare uppgiftslämnande eller liknande. Regeringen har i konsekvensanalysen beaktat relevanta delar av synpunkterna från Näringslivets Regelnämnd, Regelrådet och Företagarna om de effekter förslaget får för företagen.
Tabell 6.20 Exempel på fordonsskatt
Före och efter höjning (kr/år)
Fordon |
A. Nuvarande |
B. Skatt |
|
|
fordonsskatt |
enl. förslag |
Skattehöjning |
|
(kr/år) |
(kr/år) |
enl. förslag |
Bensindriven ( 111 |
360 |
360 |
0 |
g/km) |
|
|
|
|
|
|
|
Bensindriven (117 g/km) |
360 |
492 |
132 |
Bensindriven (140 g/km) |
820 |
998 |
178 |
|
|
|
|
Bensindriven (180 g/km) |
1620 |
1878 |
258 |
|
|
|
|
Bensindriven (220 g/km) |
2420 |
2758 |
338 |
Bensindriven (260 g/km) |
3220 |
3638 |
418 |
|
|
|
|
Alternativbränsledriven |
360 |
360 |
0 |
( 111 g/km) |
|
|
|
Alternativbränsledriven |
360 |
426 |
66 |
(117 g/km)) |
|
|
|
|
|
|
|
Alternativbränsledriven |
590 |
679 |
89 |
(140 g/km) |
|
|
|
|
|
|
|
Alternativbränsledriven |
990 |
1119 |
129 |
(180 g/km) |
|
|
|
|
|
|
|
Alternativbränsledriven |
1390 |
1559 |
169 |
(220 g/km) |
|
|
|
|
|
|
|
Alternativbränsledriven |
1790 |
1999 |
209 |
(260 g/km) |
|
|
|
|
|
|
|
Dieseldriven ( 111 |
1089 |
1103 |
14 |
g/km) |
|
|
|
|
|
|
|
Dieseldriven (117 g/km)) |
1089 |
1416 |
327 |
|
|
|
|
Dieseldriven (140 g/km) |
2161 |
2615 |
455 |
Dieseldriven (180 g/km) |
4025 |
4701 |
676 |
|
|
|
|
Dieseldriven (220 g/km) |
5889 |
6786 |
898 |
Dieseldriven (260 g/km) |
7753 |
8872 |
1119 |
Källa: Egna beräkningar * Förutsättningar: Utsläppsnivån för när koldioxidbeloppet börjar tas ut sänks från 117 till 111 g/km, koldioxidbeloppet höjs från 20 kronor till 22 kronor för fordon som kan drivas med bensin eller dieselbränsle och från 10 kronor till 11 kronor för fordon som kan drivas med etanolbränsle eller gasbränsle, förutom gasol, samt att bränslefaktorn höjs från 2,33 till 2,37.
Effekter för miljön
Förslaget bedöms på lång sikt minska koldioxidutsläppen med ungefär 0,1 miljoner ton koldioxid per år. Eftersom förslaget innebär en ökad koldioxiddifferentiering i det koldioxid- baserade systemet för fordonsskatt bedöms det även medföra en viss signaleffekt vid köp av lätta fordon.
Effekter för myndigheter och domstolar
Förslaget innebär merarbete och kostnader för Transportstyrelsen eftersom en ändring innebär att myndighetens datasystem måste utvecklas, omprogrammeras och testas. Vidare innebär förslaget att Transportstyrelsen i förekommande fall måste besluta om ändring av fordonsskatten och skicka ut tilläggsdebiteringar av fordons- skatten till fordonsägare, vilket också innebär
270
merarbete och kostnader för myndigheten. De kostnader som tillkommer för Transport- styrelsen och eventuellt för Skatteverket får finansieras inom myndigheternas befintliga anslagsramar.
Ändringarna förväntas inte medföra några ökade kostnader för de allmänna förvaltnings- domstolarna eller andra myndigheter.
6.23Skatt på bekämpningsmedel
6.23.1 Ärendet och dess beredning
Inom Finansdepartementet har promemorian Vissa punktskattefrågor inför budget- propositionen för 2015 tagits fram (dnr Fi2014/3332). En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 8, avsnitt 1. Promemorian har remitterats och innehåller bl.a. förslag om att höja skatten på bekämp- ningsmedel. Promemorians lagförslag i denna del finns i bilaga 8, avsnitt 2. Förslaget har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 8, avsnitt 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2014/3332).
I detta avsnitt behandlas denna del av promemorians förslag.
Lagrådet
Förslaget om höjd skatt på bekämpningsmedel är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.
6.23.2 Gällande rätt
Lagen (1984:410) om skatt på bekämpnings- medel infördes den 1 juli 1984. Syftet med skatten var att av hälso- och miljöskäl minska användningen av bekämpningsmedel (prop. 1983/84:176, SkU 1983/84:47, rskr 1983/84:383). När skatten infördes uppgick den till 8 kronor för varje helt kilogram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet och har sedan höjts vid tre tillfällen. Från och med den 1 januari 2004 tas skatt på bekämpningsmedel ut med 30 kronor för varje helt kilogram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet. Med bekämp-
PROP. 2014/15:1
ningsmedel avses ämnen eller beredningar som är avsedda att användas till skydd mot egendomsskada eller olägenhet för människors hälsa, förorsakade av växter, djur, bakterier eller virus. Från skatt på bekämpningsmedel undantas bl.a. vara som är avsedd att användas vid beredning av livsmedel och läkemedel, trä- skyddsmedel samt ättika. Skatt på bekämp- ningsmedel ska betalas vid omsättning eller ianspråktagande inom landet av bekämp- ningsmedel. Skattskyldig är dels den som tillverkar bekämpningsmedel yrkesmässigt inom landet, dels den som från ett annat land för in eller tar emot bekämpningsmedel för yrkes- mässig återförsäljning eller för egen yrkesmässig användning inom landet.
6.23.3 Höjd skatt på bekämpningsmedel
Regeringens förslag: Skatten på bekämpnings- medel höjs från 30 kronor per kilogram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet till 34 kronor per kilogram verksam beståndsdel i bekämp- ningsmedlet
Ändringen träder i kraft den 1 januari 2015.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Naturvårdsverket och
Statens geotekniska institut tillstyrker förslaget. Skatteverket, Tullverket och Förvaltningsrätten i Falun har inget att erinra mot förslaget. Sveriges Kommuner och Landsting, Energimarknads- inspektionen, Energimyndigheten, Avfall Sverige, Ekologiska Lantbrukarna, Forsmarks Kraftgrupp AB, Innovations- och Kemiindustrierna i Sverige, OKG AB, Ringhals AB, Sveriges bergmaterialindustri, Svensk Energi, Svenska Kraftnät och Återvinningsindustrierna har inte lämnat några synpunkter på förslaget. Jordbruksverket är inte emot att skatten på bekämpningsmedel höjs i enlighet med förslaget men anser att det bör utredas om allmän- kemikalier ska undantas från skatten. Jordbruksverket instämmer endast delvis i regeringens bedömning att skattehöjningen påverkar företagen i ringa omfattning. För att uppnå en effekt vid användning med allmän- kemikalier behövs stora volymer per hektar. Det medför att även en liten höjning kan ge en
271
PROP. 2014/15:1
betydande påverkan på företagens kostnader.
Kemikalieinspektionen bedömer att den föreslagna höjningen av skatten kan ge vissa oönskade effekter. Detta p.g.a. att skatten enbart baseras på mängden verksamt ämne. Kemikalieinspektionen anser vidare att det nuvarande skattesystemet för bekämpnings- medel samt undantaget för bl.a. träskyddsmedel bör utredas. Lantbrukarnas Riksförbund avvisar förslaget om ökad skatt på bekämpningsmedel utan återföring till jordbruks- och trädgårds- näringen. Sveriges geologiska undersökning anser att det krävs utförligare analyser där det redogörs för vid vilken nivå skatten kan ge eftersträvade miljöeffekter. Skogsindustrierna avstyrker förslaget och är av uppfattningen att konsekvensanalyserna i promemorian är bristfälliga. Svenskt Näringsliv anför att den beräkning som gjorts i promemorian av prisut- vecklingen från den senaste höjningen av skatten fram till 2015 inte är rimlig. Ett flertal remissinstanser har också lämnat synpunkter utan direkt koppling till detta lagstiftnings- ärende.
Skälen för regeringens förslag: Skatten på bekämpningsmedel syftar till att minska användningen av bekämpningsmedel. Detta är motiverat av hälso- och miljöskäl. Det är därför lämpligt att skatten följer den allmänna prisutvecklingen. Den nuvarande skattenivån på 30 kronor per kilogram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet har inte höjts sedan den 1 januari 2004. Om skatten på bekämpningsmedel justeras med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen, med 2004 års nivå som utgångspunkt, beräknas skatten till 34 kronor per kilogram verksam beståndsdel 2015. Det innebär att beräkningen av skattesatsen sker med utgångspunkt från konsumentprisindex juni 2003 till konsumentprisindex juni 2014. Regeringen föreslår därför att skatten på bekämpningsmedel höjs från 30 kronor till 34 kronor. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. Det som Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Lantbrukarnas Riksför- bund, Sveriges geologiska undersökningar och Skogsindustrierna anfört ändrar inte regeringens bedömning.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändring i 2 § lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, se avsnitt 3.4.
6.23.4 Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter
En höjning av skatten på bekämpningsmedel med 4 kronor, från 30 till 34 kronor per kilo- gram verksam beståndsdel, beräknas öka skatteintäkterna med 7 miljoner kronor per år fr.o.m. 2015.
Effekter för myndigheter och domstolar
Förslaget att höja skattesatsen medför endast försumbara förändringar för Skatteverket. Dessa förändringar kommer att ingå i den anpassning som årligen görs med anledning av ny eller förändrad lagstiftning. Tillkommande kostnader för Skatteverket ska hanteras inom befintliga och beräknade anslagsramar inom utgiftsområdet. Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen i förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.
Effekter för företagen
Förslaget medför sannolikt att priset på bekämpningsmedel ökar något. Det medför att företag som använder bekämpningsmedel får en högre kostnad. Effekten för berörda företag bedöms vara ringa.
6.24Skatt på naturgrus
6.24.1 Ärendet och dess beredning
Inom Finansdepartementet har promemorian Vissa punktskattefrågor inför budget- propositionen för 2015 tagits fram (dnr Fi2014/3332). En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 8, avsnitt 1. Promemorian har remitterats och innehåller bl.a. förslag om att höja skatten på naturgrus. Promemorians lagförslag i denna del finns i bilaga 8, avsnitt 2. Förslaget har remiss- behandlats. En förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 8, avsnitt 3. Remiss- yttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2014/3332).
I detta avsnitt behandlas denna del av promemorians förslag.
Lagrådet
Förslaget om höjd skatt på naturgrus är författningstekniskt och även i övrigt av sådan
272
beskaffenhet av Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.
6.24.2 Gällande rätt
Lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus infördes den i juli 1996. Syftet med lagen är att åstadkomma bättre hushållning med en icke förnybar naturresurs och påskynda utvecklingen mot användning av alternativa material (prop. 1995/96:87, bet. 1995/96:SkU18, rskr. 1995/96:122). Vid införandet uppgick skatten till 5 kronor per ton naturgrus och har sedan införandet höjts två gånger. Från och med den 1 januari 2006 uppgår skatten till 13 kronor per ton. Skatt ska betalas för brutet naturgrus om utvinningen av naturgruset sker för annat ändamål än markinnehavarens husbehov och utvinningen sker med stöd av särskilda tillstånd. Den som exploaterar en naturgrustäkt är skattskyldig. I vissa fall kan en tillståndshavare bli solidariskt skattskyldig tillsammans med exploatören.
6.24.3 Höjd skatt på naturgrus
Regeringens förslag: Skatten på naturgrus höjs från 13 kronor per ton naturgrus till 15 kronor per ton naturgrus.
Ändringen träder i kraft den 1 januari 2015.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Naturvårdsverket och Statens geotekniska institut tillstyrker förslaget. Skatteverket, Tullverket och Förvaltningsrätten i Falun har inget att erinra mot förslaget.
Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Lant- brukarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Strålsäkerhetsmyndigheten, Energi- marknadsinspektionen, Energimyndigheten, Avfall Sverige, Ekologiska Lantbrukarna, Forsmarks Kraftgrupp AB, Innovations- och Kemi- industrierna i Sverige, OKG AB, Ringhals AB, Skogsindustrierna, Svensk Energi, Svenska Kraftnät och Återvinningsindustrierna har inte lämnat några synpunkter på förslaget. Sveriges Bergmaterialindustri (SMBI) konstaterar att
PROP. 2014/15:1
användningen av naturgrus har minskat men anser att naturgrusskatten inte torde haft stor betydelse för att minska användningen. SMBI är vidare av uppfattningen att det finns andra mer effektiva medel för att få onödig naturgrus- användning att upphöra. Skatt på naturgrus kommer bara att fördyra viktigt samhälls- byggande. Sveriges geologiska undersökning anser att punktskatter kan vara ett av flera effektiva verktyg för att driva igenom de politiska satta miljökvalitetsmål som Sverige åtagit sig att uppfylla. En förändring av punktskatterna kräver dock en mer komplex konsekvensanalys än den som presenteras i den remitterade promemorian. Svenskt Näringsliv anför att den beräkning som gjorts i promemorian av prisutvecklingen från den senaste höjningen av skatten fram till 2015 inte är rimlig. Ett antal remissinstanser har också lämnat synpunkter utan direkt koppling till detta lagstiftningsärende.
Skälen för regeringens förslag: Syftet med skatten på naturgrus är att åstadkomma bättre hushållning med naturgrus och påskynda utvecklingen mot alternativa material. Naturgrus är en ändlig resurs och har sin största betydelse som vattenreningsfilter och grundvattenmagasin. Brutet naturgrus används främst som ballast för väggbyggnad, betongtillverkning och i ut- fyllnadsändamål. I många fall är det möjligt att ersätta naturgrus med andra material, t.ex. krossat berg. Det är därför lämpligt att dessa skatter anpassas efter förändringar i den allmänna prisutvecklingen i syfte att dess styreffekt inte urholkas. Nuvarande skattenivå är 13 kronor per ton naturgrus och den senast höjningen trädde ikraft den 1 januari 2006. Om skatten på naturgrus justeras med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen, med 2006 års nivå som utgångspunkt, beräknas skatten till 15 kronor per ton naturgrus 2015. Det innebär att beräkningen av skattesatsen sker med utgångspunkt från konsumentprisindex juni 2005 till konsumentprisindex juni 2014. Regeringen föreslår därför att skatten höjs till 15 kronor per ton naturgrus. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.
Det som SMBI och Sveriges geologiska undersökningar har anfört ändrar inte regeringens bedömning.
273
PROP. 2014/15:1
Lagförslag
Förslaget föranleder ändring i 3 § lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, se avsnitt 3.14.
6.24.4 Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter
En höjning av skatten på naturgrus med 2 kronor per ton, från 13 till 15 kronor per ton, beräknas öka skatteintäkterna med 20 miljoner kronor per år fr.o.m. 2015.
Effekter för myndigheter och domstolar
Förslaget att höja skattesatsen medför endast försumbara förändringar för Skatteverket. Dessa förändringar kommer att ingå i den anpassning som årligen görs med anledning av ny eller förändrad lagstiftning. Tillkommande kostnader för Skatteverket ska hanteras inom befintliga och beräknade anslagsramar inom utgiftsområdet. Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen i förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.
Effekter för företagen
Förslaget medför att företag som bryter naturgrus får en något högre kostnad. Sannolikt kommer denna kostnad att leda till ökat pris för naturgrusanvändare. Effekten för berörda företag bedöms vara ringa.
6.25Skatt på avfall
6.25.1 Ärendet och dess beredning
Inom Finansdepartementet har promemorian Vissa punktskattefrågor inför budget- propositionen för 2015 tagits fram (dnr Fi2014/3332). En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 8, avsnitt 1. Promemorian har remitterats och innehåller bl.a. förslag om att höja skatten på avfall. Promemorians lagförslag i denna del finns i bilaga 8, avsnitt 2. Förslaget har remiss- behandlats. En förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 8, avsnitt 3. Remiss- yttrandena finns tillgängliga i Finans- departementet (dnr Fi2014/3332).
I detta avsnitt behandlas denna del av promemorians förslag.
Lagrådet
Förslaget om höjd skatt på avfall är författ- ningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet av Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.
6.25.2 Gällande rätt
Lagen (1999:673) om skatt på avfall infördes den 1 januari 2000. Skatten uppgick inledningsvis till 250 kronor per ton avfall och har sedan höjts vid tre tillfällen. Från och med den 1 januari 2006 uppgår skatten till 435 kronor per ton avfall.
Avfallsskatten syftar till att bidra till att minska mängden avfall som deponeras. Skatten ska även bidra till att det blir lönsamt att återanvända, återvinna och genom andra metoder behandla eller utnyttja avfall. Ytterligare ett syfte är att skatten bör bidra till att avfallsmängderna på sikt minskar.
Skatten tas ut på avfall som förs in till en avfallsanläggning. För att en avfallsanläggning ska vara skattepliktig krävs att farligt avfall eller annat avfall till en mängd av mer än 50 ton per år deponeras, dvs. slutligt förvaras, eller förvaras där under längre tid än tre år. Vissa slag av avfallsanläggningar har dock undantagits från skatteplikt. Det är den som bedriver verk- samheten på avfallsanläggningen som är skattskyldig. Avfallsskatt tas ut för i huvudsak allt avfall som förs in till en skattepliktig avfallsanläggning. Undantag från skatteplikt gäller dock för särskilt angivna avfall, material och behandlingsmetoder, exempelvis kompostering. Vidare medges avdrag för skatt på bl.a. avfall som förs ut från anläggningen.
Regeringen gav i januari 2013 Naturvårds- verket, i samråd med Skatteverket, i uppdrag att göra en översyn och analys av den miljöstyrande effekten av avfallsskatten och vid behov föreslå förändringar av skattens utformning. I uppdraget ingick även att bedöma skatte- och miljöeffekter samt ekonomisk potential vid utvinning av material och mineraler ur nedlagda avfallsanläggningar s.k. Landfill Mining. Upp- draget redovisades i slutet av december 2013 genom Naturvårdsverkets rapport Översyn av deponikatten. Rapporten har remissbehandlats
274
och bereds nu inom Regeringskansliet och behandlas därför inte i denna promemoria. Rapporten och remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2014/198).
6.25.3 Höjd skatt på avfall
Regeringens förslag: Skatten på avfall höjs från 435 till 500 kronor per ton avfall. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2015.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Naturvårdsverket och
Statens Geotekniska Institut tillstyrker förslaget. Sveriges Kommuner och Landsting tillstyrker förslaget men anser att det ska införas först den 1 juli 2015 eftersom många kommuner redan beslutat om sina avfallstaxor för 2015. Av samma anledning anser även Avfall Sverige att ikraftträdandet ska senareläggas. Avfall Sverige anser att en höjd skatt med så snabbt ikraftträdande som den 1 januari 2015 inte är i linje med den av riksdagen godkända finansieringsprincipen som innebär att kommuner och landsting inte ska behöva höja skatter eller prioritera om annan verksamhet för att finansiera nya statliga uppgifter.
Förvaltningsrätten i Falun, Tullverket, Skatteverket, Strålsäkerhetsmyndigheten, Energi- myndigheten och Lantbrukarnas Riksförbund har inga synpunkter på förslaget. Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Energimarknads- inspektionen, Forsmarks kraftgrupp AB, OKG AB, Ringhals AB, Sveriges geologiska undersökning, Sveriges bergmaterialindustri, Svenska kraftnät och Sveriges Kärntekniska sällskap avstår från att yttra sig över förslaget.
PROP. 2014/15:1
istället kommer att ta andra vägar ut i samhället.
Skälen för regeringens förslag: Avfalls- skatten syftar till att bidra till att minskning av mängden avfall som deponeras. Skatten ska även bidra till att det blir lönsamt att återanvända, återvinna och genom andra metoder behandla eller utnyttja avfall.
Nivån på avfallsskatten har inte höjts sedan 2006. För att upprätthålla miljöstyrningen bör nivån anpassas efter förändringarna i den allmänna prisutvecklingen. Eftersom förslaget syftar till att upprätthålla miljöstyrningen, men inte till att öka eller på andra sätt förändra miljöstyrningen, håller regeringen inte med de remissinstanser som ifrågasätter avfallsskattens styrande effekt eller anför att skattehöjningen medför risk för att avfallet hanteras på ett sätt som är miljömässigt sämre än deponering.
275
PROP. 2014/15:1
Om skatten på avfall justeras med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen, med 2006 års nivå som utgångspunkt, beräknas skatten till ca 500 kronor per ton 2015. Det innebär att beräkningen av skattesatsen sker med utgångs- punkt från konsumentprisindex juni 2005 till konsumentprisindex juni 2014. Därutöver görs en avrundning uppåt, från drygt 488 kronor per ton till 500 kr per ton. Regeringen föreslår därför att avfallskatten höjs från 435 till 500 kronor per ton avfall. Vad
Jernkontoret, Återvinningsindustrierna och ett antal andra remissinstanser har lämnat syn- punkter som berör Naturvårdsverkets översyn av deponikatten som remissbehandlades under våren 2014. I den remissen behandlades bl.a. förslag till förändringar avseende avfallslag som undantas från avfallsskatt samt ekonomisk potential vid utvinning av material och mineraler ur nedlagda avfallsanläggningar. Dessa syn- punkter ligger dock inte inom ramen för detta lagstiftningsärende och får närmare behandlas i annat sammanhang.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändring i 4 § lagen (1999:673) om skatt på avfall, se avsnitt. 3.18.
6.25.4 Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter
En höjning av skatten på avfall som deponeras med 65 kronor per ton, från 435 till 500 kronor per ton, beräknas öka skatteintäkterna med 13 miljoner kronor 2015.
Effekter för myndigheter och domstolar
Förslaget att höja skattesatsen medför endast försumbara förändringar för Skatteverket. Dessa förändringar kommer att ingå i den anpassning som årligen görs med anledning av ny eller förändrad lagstiftning. Tillkommande kostnader
för Skatteverket ska hanteras inom befintliga och beräknade anslagsramar inom utgiftsområdet. Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen i förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.
Effekter för företagen
Förslaget medför att företag som deponerar avfall får en högre kostnad vilket sannolikt medför att volymerna avfall kan minska något. Effekten för berörda företag bedöms vara ringa.
6.26Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer
6.26.1 Ärendet och dess beredning
Inom Finansdepartementet har promemorian Vissa punktskattefrågor inför budget- propositionen för 2015 tagits fram (dnr Fi2014/3332). En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 8, avsnitt 1. Promemorian har remitterats och innehåller bl.a. förslag om att höja skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Promemorians lagförslag i denna del finns i bilaga 8, avsnitt 2. Förslaget har remissbehandlats. En förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 8, avsnitt 3. Remiss- yttrandena finns tillgängliga i Finans- departementet (dnr Fi2014/3332).
I detta avsnitt behandlas denna del av promemorians förslag.
Lagrådet
Förslaget om höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet av Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.
6.26.2 Gällande rätt
Lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer infördes den 1 juli 2000 och ersatte då lagen (1984:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk. Skatten på termisk effekt är en skatt som betalas av kärnkraftsproducenterna och som tas ut med ett fast belopp per megawatt och månad på den högsta tillåtna termiska effekten enligt de
276
driftstillstånd som innehavarna av kärnkrafts- reaktorer beviljats. Skatten är således oberoende av hur mycket el som produceras i en kärnkrafts- reaktor.
Vid införandet av skatten på termisk effekt på kärnkraftsreaktorer uppgick skattesatsen till 5 514 kronor per megawatt och månad. Efter införandet har skatten höjts vid två tillfällen. Från och med den 1 januari 2008 uppgår skatten på termisk effekt till 12 648 kronor per megawatt och månad.
För att undvika oskäliga effekter i samband med onormala stillestånd medges avdrag när en reaktor varit ur drift under en sammanhängande period som överstiger 90 kalenderdygn. Avdrag medges i sådana undantagssituationer enbart för överskjutande kalenderdygn.
6.26.3Höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer
Regeringens förslag: Skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer höjs från 12 648 till 14 770 kronor per megawatt och månad av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn. Det avdrag som medges när en kärnkraftsreaktor varit ur drift under en sammanhängande period av mer än 90 kalender- dygn höjs från 415 till 485 kronor per megawatt och överskjutande kalenderdygn.
Ändringen träder i kraft den 1 januari 2015.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Tullverket, Skatteverket, Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Kemikalie- inspektionen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Energi- marknadsinspektionen, Avfall Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges Geologiska undersökning, Sveriges bergmaterial industri, Statens Geologiska Institut, Sveriges Kommuner och Landsting samt Återvinningsindustrierna har inga synpunkter eller har inte lämnat några synpunkter på förslaget. Ringhals AB och
Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA) avstyrker förslaget och anför bl.a. följande. Marknads- priser på el har halverats under de senaste fem åren, förnyelseinvesteringar medför att anläggningarna inte är väl avskrivna samt att förväntade nya säkerhetskrav förväntas kräva
PROP. 2014/15:1
ytterligare stora investeringar fram till 2020. Ringhals och FKA har inte någon lönsamhet med dagens marknadspriser. Den relevanta prisutvecklingen för kärnkraften borde vara elpriset, som från år 2008 gått ner från cirka 60 öre till 30 öre per kWh. Lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt är föremål för ett förhandsavgörande av
Innovations- och kemiindustrierna (IKEM) avstyrker förslaget och anger att det föregår och begränsar den breda och långsiktiga uppgörelse på energiområdet som efterfrågas av regeringen. OKG AB avstyrker förslaget och har i huvudsak framfört följande. Förslaget står i strid med utgångspunkterna i regeringsförklaringen och baseras på ett felaktigt antagande om den allmänna prisutvecklingen. Konsekvensanalysen bygger felaktigt på att de rörliga produktions- kostnaderna är relativt låga och på att kapital- kostnaderna i kärnkraften är väl avskrivna. Det har inte heller beaktats att lagligheten av skatten på termisk effekt är föremål för
Svenska Kraftnät har i huvudsak framfört följande. Ytterligare faktorer, utöver de som behandlats i promemorian, måste beaktas vid bedömningen av det ekonomiska utrymmet för att höja skatten. Svenska Kraftnät hyser oro för att ytterligare reduktioner av kärnkraftens lönsamhet kan komma att påverka ägarnas intresse av att driva produktionsanläggningarna
277
PROP. 2014/15:1
vidare. En enkel analys grundad på Svenska kraftnäts årliga kraftbalansrapport indikerar att en stängning av Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2 markant skulle öka risken för effektbrist i södra Sverige (elområde 3 och 4). Svenska kraftnäts bedömning är att en sådan situation inte kan bemästras endast med ökad förbrukarflexibilitet och ökad vindkrafts- produktion, utan att ytterligare åtgärder måste vidtas för att säkerställa en alternativ tillförsel av kraft till området. Att få till stånd ny produktion alternativt ökad importkapacitet tar tid, sannolikt i storleksordningen 5 – 10 år. Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget samt framför i huvudsak följande. Förslaget snedvrider konkurrensen mellan olika kraftslag till kärnkraftens nackdel. Skattehöjningen mot- verkar målsättningen om en god och tillförlitlig tillgång på el till konkurrenskraftiga priser genom att den minskar tillgången på el, skapar osäkerhet om den framtida elförsörjningen och verkar långsiktigt prishöjande. Prisbildningen på elmarknaden kan på sikt påverkas genom att priset går upp till följd av att investeringsnivån och kapacitetstillväxten i elproduktionen blir lägre. Detta är allvarligt för det svenska näringslivet och då särskilt för elberoende och internationellt konkurrensutsatt verksamhet. Det är en tydlig inskränkning av möjligheterna till lönsam investering i elproduktion i kärnkraftsanläggningar redan innan blocköver- skridande samtal i en särskild energikommission påbörjats. Vidare påpekas att skatten har ifrågasatts ur ett EU perspektiv. Sveriges Kärntekniska Sällskap har i huvudsak framfört följande. Sedan 2008 har priset på el fallit med knappt 40 procent. Slutsatsen om att kärnkraftsbolagen kan bära den kostnadsökning som den höjda skatten innebär är felaktig. Det är inte uteslutet att någon eller några reaktorer kan komma att stänga till följd av en eventuell skattehöjning. Om flera reaktorer skulle stänga kan Sverige få allvarliga problem med kraftbalansen. En stängning av en eller flera svenska reaktorer påverkar kraftigt utsläppen av klimatgaser. Jernkontoret avstyrker förslaget och framför i huvudsak följande. Det är viktigt att den energikommission som ska tillsättas får starta utan alltför låsta positioner och ges en möjlighet till en ordentlig genomlysning av Sveriges energibehov och hur den ska uppfyllas. Stålindustrin är beroende av stabil eltillförsel till konkurrenskraftig kostnad. Det är viktigt att
framtidens elproduktionssystem garanterar en stabilitet både vad gäller effekt, energi och kostnader. Det finns inte några relevanta motiv till den föreslagna skattehöjningen. Att netto- intäkten för staten blir mindre än 40 procent av kostnaden för kärnkraftsägarna tyder på att det inte heller är en särskilt effektiv skatt.
Konjunkturinstitutet anför följande. Den föreslagna höjningen går långt utöver en prisutvecklingsjustering och motiveras främst av fiskala överväganden. Höjningen kommer att påverka kärnkraftbolagens lönsamhet med åtföljande effekter på produktionsbeslut, investeringsvilja, framtida elpriser och i förläng- ningen industrins konkurrenskraft. Om det bakomliggande motivet är kärnkraftens miljö- effekter saknas en analys av om riskerna har ökat. Om det bakomliggande motivet istället är att minska eventuella övervinster är det märkligt att justeringen sker när elpriset är lågt. Är motivet fiskalt är det oklart varför en särskild bransch ska drabbas. Konjunkturinstitutet saknar en analys som visar att en höjning av effektskatten på kärnkraft samhällsekonomiskt är det billigaste sättet att öka det statsfinansiella utrymmet på. SKGS avstyrker förslaget då det föregår och begränsar den breda och långsiktiga uppgörelse på energiområdet som efterfrågas av regeringen. Projekt Basindustririket avstyrker förslaget och anför i huvudsak följande. Tidigare höjda effektskatter och nu föreslagen höjning av effektskatten samt risker för framtida sådana gör att möjligheterna för elintensiva industrier att få långa elkontrakt till rimliga priser idag är minimala. Förändringar i alla former av energi- och miljöskatter borde vänta till 2016, när resultaten av Långtidsutredningen och Kontroll- station 2015 och andra kommande studier föreligger.
Skälen för regeringens förslag Nivån på skatten på termisk effekt har inte höjts sedan den 1 januari 2008. För att dels beakta förändringarna i allmänna prisutvecklingen, dels därutöver skapa ytterligare finansiellt utrymme föreslår regeringen en höjning av skatten från 12 648 till 14 770 kronor per megawatt och månad av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn. Regeringen anser, till skillnad från vad Ringhals AB, FKA och Sveriges Kärntekniska Sällskap framfört, att den allmänna prisutvecklingen är överordnad förändringen av elpriset när syftet är att dels realvärdesäkra
278
skatteintäkterna, dels att därutöver skapa finansiellt utrymme.
Skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer behandlas förvisso av
Vad Energimarknadsinspektionen, Ringhals AB, FKA, IKEM, OKG AB, Skogsindustrierna, Svensk Energi, Svenska kraftnät, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kärntekniska Sällskap,
Jernkontoret, Konjunkturinstitutet, SKGS samt Projekt Basindustririket anfört i övrigt ändrar inte regeringens bedömning av effekterna av och lämpligheten i den föreslagna åtgärden.
Den föreslagna höjningen innebär högre fasta kostnader för producenterna av el från kärnkraft. Det avdrag som medges när reaktorer är ur drift under en sammanhängande period som överstiger 90 kalenderdygn justeras för att avspegla den förändrade skattesatsen.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 2 och 5 §§ lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer, se avsnitt 3.20.
6.26.4 Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter
En höjning av skatten på termisk effekt från 12 648 till 14 770 kronor per megawatt och månad av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn bedöms ge en offentlig- finansiell bruttointäkt på 0,64 miljarder kronor per år, medan den årliga nettointäkten bedöms till 0,25 miljarder kronor. Skillnaden mellan netto- och bruttointäktsbedömningen beror på två indirekta effekter: (1) Skatten är avdragsgill mot bolagsskatten. (2) Ett ökat skatteuttag från statliga bolag stärker inte de offentliga finanserna och staten äger genom Vattenfall AB en betydande andel av beskattningsunderlaget.
Effekter för myndigheter och domstolar
Förslaget att höja skattesatsen medför endast försumbara förändringar för Skatteverket. Dessa förändringar kommer att ingå i den anpassning som årligen görs med anledning av ny eller
PROP. 2014/15:1
förändrad lagstiftning. Tillkommande kostnader för Skatteverket ska hanteras inom befintliga och beräknade anslagsramar inom utgiftsområdet. Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen i förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.
Effekter för företagen
En höjd skatt på termisk effekt medför högre fasta kostnader för producenterna av el från kärnkraft. Därmed bidrar förslaget till en omställning av energisystemet. Höjningen av skattesatsen uppgår till 2 122 kronor per megawatt och månad. För en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor, med en termisk effekt på 2 750 megawatt, innebär därmed skatte- höjningen att de fasta kostnaderna ökar med ca 5,8 miljoner kronor per månad. Samtidigt är den rörliga produktionskostnaden för kärnkraft relativt låg och de tio kvarvarande kärnkrafts- reaktorerna har i genomsnitt varit i drift i drygt 35 år, vilket innebär att de initialt höga kapital- kostnaderna bör vara väl avskrivna. Givet att anläggningarna producerar el i normal utsträckning är bedömningen därför att kärn- kraftsföretagen kan bära den kostnadsökning som den höjda skatten innebär.
Höjda fasta kostnader för kärnkraften bedöms inte påverka elpriserna på kort sikt. Vad rör bilaterala avtal, mellan exempelvis elproducerande företag och stora elförbrukare, kan det dock finnas avtalsklausuler som innebär att köparen tagit på sig att bära risken för ökade produktionskostnader till följd av ändrade skatteregler. I sådana fall sker en fullständig övervältring av en förändrad beskattning till köparen. I vilken utsträckning sådana avtal förekommer är emellertid okänt i och med att dylika avtal är hemliga. Samtidigt bedöms dessa typer av avtal innefatta elprisnivåer som är förmånliga för köparen av el, eftersom de innebär minskad risk för säljaren av el.
En ökad beskattning minskar lönsamheten för kärnkraftsanläggningarna och kan även medföra att incitamenten att investera i befintlig eller ny kärnkraft påverkas negativt. På lång sikt kan även prisbildningen på elmarknaden påverkas genom att investeringsnivån, och därmed kapacitetstillväxten, blir lägre.
279
PROP. 2014/15:1
6.27Begränsning av skattefriheten för flyg- och fartygsbränsle
Regeringens bedömning: Skattefriheten för flyg- och fartygsbränsle som används för annat än privat ändamål bör begränsas så att den stämmer överens med
Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2015.
Skälen för regeringens bedömning: Skattefrihet för flyg- och fartygsbränsle gäller enligt svensk lagstiftning när bränslet förbrukas i luftfartyg och fartyg som används för annat än privat ändamål. Reglerna har tolkats så att bl.a. yrkesmässiga transporter som ett företag gör inom den egna verksamheten har gett rätt till skattebefrielse.
Av två avgöranden från
De svenska reglerna om skattebefrielse för flyg- och fartygsbränsle bör ändras så att de stämmer överens med
Det aviserade förslaget bedöms öka skatte- intäkterna med 8 miljoner kronor (helårseffekt).
Regeringen avser att under hösten 2014 återkomma till riksdagen med ett förslag. En sådan ändring bör träda i kraft den 1 juli 2015.
6.28Nedsättning av koldioxidskatten på dieselbränsle i vissa skogsmaskiner
Regeringens bedömning: För att underlätta avverkning av den skog som skadades av skogsbranden under
Skälen för regeringens bedömning: Ett stort område i Västmanlands län skadades av en skogsbrand under
Åtgärden bedöms minska skatteintäkterna med sammanlagt 7 miljoner kronor fördelat under
Åtgärden kommer att utformas i enlighet med EU:s statsstödsregler.
Regeringen avser att efter årsskiftet återkomma till riksdagen med ett förslag. Ändringen bör träda i kraft så snart det är möjligt därefter och tillämpas retroaktivt från den 1 augusti 2014.
6.29Höjd energiskatt på dieselbränsle
Regeringens bedömning: Energiskatten på dieselbränsle bör höjas med 20 öre per liter, utöver den årliga indexomräkningen. Befrielsen
280
från energiskatt på biodrivmedel som ersätter fossilt dieselbränsle, t.ex. Fame och HVO, bör minskas med motsvarande belopp. En höjd energiskatt på dieselbränsle bör åtföljas av en sänkning av fordonsskatten för dieseldrivna lätta fordon.
Ändringen bör träda i kraft den 1 juli 2015.
Skälen för regeringens bedömning:
Energiskatten är ett viktigt styrmedel för att kostnadseffektivt uppnå målet för effektivare energianvändning. Beräknat efter energiinnehåll är skillnaden mellan skatten på dieselbränsle och skatten på bensin förhållandevis stor, även om de energiskattehöjningar som genomförts 2011 och 2013 har bidragit till att minska skillnaden. Om energiskatten på dieselbränsle skulle bestämmas utifrån dagens energiskatt på bensin skulle den behöva höjas med 1,75 kronor per liter för att dieselbränsle skulle beskattas lika som bensin per energienhet. En sådan höjning ökar incitamenten att tanka dieselbränsle i länder med lägre skatt, s.k. ekonomitankning. Regeringen anser dock att det är angeläget att i ökad utsträckning ta ut energiskatt på fossila drivmedel efter bränslets energiinnehåll. För att fortsätta omläggningen av beskattningen till en energiskatt efter energiinnehåll bör energiskatten på dieselbränsle därför höjas med 20 öre per liter. Förslaget kan tidigast träda i kraft den 1 juli 2015.
För hållbara biodrivmedel gäller i dag viss befrielse från energiskatt och hel befrielse från koldioxidskatt. Skattebefrielsen har hittills i sin helhet betraktats av Europeiska kommission som ett driftsstöd enligt de regler om statsstöd som finns i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Enligt det statsstödsbeslut som gäller fram t.o.m. den 31 december 2015 är regeringen skyldig att rapportera till kommissionen att någon överkompensation inte sker genom den skattelättnad som ges till dessa biodrivmedel alternativt att agera så snart som möjligt för att åtgärda överkompensationen. Överkompen- sation innebär att ett stöd som ges för bränslen som framställts av biomassa endast får kompensera för merkostnaderna för fram- ställningen av bränslet i förhållande till det fossila bränsle som ersätts. Om en konstaterad överkompensation inte åtgärdas kan de företag som överkompenseras bli skyldiga att betala tillbaka den del av skattebefrielsen som
PROP. 2014/15:1
motsvarar överkompensationen jämte ränta. En höjning av energiskatten på fossilt dieselbränsle medför därför att även energiskatten på de biodrivmedel som ersätter dieselbränsle, exempelvis Fame och HVO, måste höjas för att undvika överkompensation.
En utgångspunkt för uttaget av fordonsskatt för lätta fordon drivna med fossila drivmedel är att den sammanlagda skattebelastningen ska vara lika stor oavsett vilket drivmedel som används. För att kompensera att skatten på dieselbränsle är lägre än skatten på bensin finns därför ett särskilt påslag i fordonsskatten för dieseldrivna lätta fordon. Tanken är att det sammanlagda skatteuttaget vid en viss genomsnittlig årlig körsträcka ska belasta bensindrivna och dieseldrivna fordon lika. Vid förändringar av den beloppsmässiga skillnaden i energiskatt mellan bensin och dieselbränsle ska bränslefaktorn i den koldioxidbaserade fordonsskatten och mot- svarande skatteskillnad i den viktbaserade fordonsskatten justeras. Bränslefaktorn föreslås i denna proposition uppgå till 2,37 fr.o.m. den 1 januari 2015. En höjning av energiskatten på dieselbränsle föranleder att bränslefaktorn bör sänkas något.
Den höjda energiskatten på dieselbränsle och på biodrivmedel som ersätter dieselbränsle bedöms tillsammans med den sänkta fordons- skatten för dieseldrivna lätta fordon öka skatteintäkterna med 0,36 miljarder kronor 2015 (halvårseffekt). År 2016 beräknas intäkterna öka med 0,65 miljarder kronor.
281
PROP. 2014/15:1
6.30Höjd koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen inom vissa sektorer
Regeringens bedömning: Koldioxidskatten på bränslen för uppvärmning och drift av stationära motorer inom industrin och kraftvärme- anläggningar utanför handelssystemet samt
Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2016.
Skälen för regeringens bedömning: Regeringen bedriver ett omfattande arbete med att göra de nationella skatterna på klimat- och energiområdet mer träffsäkra och ändamåls- enliga. Dessa skatter är av central betydelse för att Sverige ska kunna nå de klimat- och energipolitiska målen på ett kostnadseffektivt sätt.
I det s.k. klimatskattepaketet som presen- terades i samband med klimat- och energi- propositionerna (prop. 2008/09:162, 163 och prop. 2009/10:41) ingick stegvisa höjningar av koldioxidskattenivån genom att under 2011- 2015 begränsa nedsättningarna av koldioxid- skatten på bränslen för uppvärmning och drift av stationära motorer inom industrin utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter samt
I syfte att ytterligare förstärka miljö- styrningen och förenkla skattesystemet bör även den särskilda återbetalningsmöjlighet som gäller för den som begränsat utsläpp av koldioxid i samband med förbrukningen av visst bränsle slopas. Möjligheten till återbetalning är till- gänglig för förbrukning av fossilt bränsle och reducerar koldioxidskatten vid användningen av fossilt bränsle. Fossila bränslen blir härigenom
billigare och miljöstyrningen mot ökad andel förnybara bränslen försvåras.
Åtgärden bedöms öka skatteintäkterna med 0,55 miljarder kronor 2016.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag som kan träda i kraft den 1 januari 2016.
6.31Ett
Regeringens bedömning: Det bör utredas hur ett s.k.
Skälen för regeringens bedömning: En viktig utmaning inför framtiden är att minska transportsektorns klimatpåverkan. I detta arbete spelar drivmedelsskatterna en viktig roll, där koldioxidskatten ger incitament att minska koldioxidutsläppen och energiskatten ger incitament att öka energieffektiviteten. Ibland kan det dock finnas skäl att komplettera drivmedelsskatterna med andra styrmedel. Det gäller t.ex. om incitamenten att utveckla ny teknik på fordonssidan är alltför svaga eller om nybilsköpare vid inköpstillfället inte i tillräcklig grad tar hänsyn till att miljöanpassade fordon kan ha lägre bränslekostnader. I ett sådant läge kan ett
Regeringen avser därför att låta utreda hur ett
Det bör i detta sammanhang också tas ett helhetsgrepp om fordonsbeskattningen med syfte ett skapa ett mer renodlat och transparent system vilket bedöms öka effektiviteten i styrningen.
Ett
282
6.32Vägslitageskatt
Regeringens bedömning: En utredning bör tillsättas för att utreda hur en avståndsbaserad vägslitageskatt för tunga fordon kan utformas.
Skälen för regeringens bedömning: Svenska lastbilsåkare betalar avståndsbaserade vägskatter när de kör genom vissa europeiska länder. På motsvarande sätt är det rimligt att det i Sverige införs en avståndsbaserad skatt för tung trafik som omfattar utländska och svenska lastbilsåkare som trafikerar de svenska vägarna. En avståndsbaserad skatt skulle, beroende på utformningen av denna, kunna öka möjligheterna till kontroll av tunga väg- transporter. En sådan skatt bedöms vidare kunna öka möjligheterna till styrning mot miljö- vänligare fordon på de svenska vägarna och bidra till att långväga godstransporter flyttas från lastbil till tåg och sjöfart. Det finns därför skäl att i högre grad internalisera den tunga trafikens kostnader för samhällsekonomin genom att införa en avståndsbaserad skatt för tunga fordon.
Regeringen påbörjar mot denna bakgrund omedelbart och skyndsamt ett arbete med att införa en avståndsbaserad vägslitageskatt med ambitionen att detta ska genomföras under mandatperioden. Regeringen avser således att låta utreda hur en avståndsbaserad vägslitage- skatt för den tunga trafiken kan utformas.
6.33Flygskatt
Regeringens bedömning: En utredning bör tillsättas för att utreda hur en skatt på flygresor kan utformas.
Skälen för regeringens bedömning: Under mandatperioden ska olika metoder undersökas för att få flyget att i högre utsträckning bära sina egna klimatkostnader. Regeringen anser att det bör utredas hur en skatt på flygresor ska kunna utformas. Samordning bör då ske med EU:s system för handel med utsläppsrätter. Skatten bör uppmuntra konsumenter att välja mer miljövänliga alternativ som i sin tur leder till minskade koldioxidutsläpp och mindre klimat-
PROP. 2014/15:1
påverkan. Skatt på flygresor har införts i en rad europeiska länder, bl.a. Frankrike, Storbritannien, Tyskland och Österrike.
6.34Skatt på fluorerade växthusgaser
Regeringens bedömning: En skatt på fluorerade växthusgaser bör utredas.
Skälen för regeringens bedömning: Fluorerade växthusgaser såsom fluorkolväten (HFC), perfluorkarboner (PFC) och svavel- hexafluorid (SF6) bidrar till den globala uppvärmningen när dessa släpps ut i atmosfären. Problemet med de s.k.
Regeringen tillsatte 2008 en utredning (dir. 2008:134) som skulle utreda om en skatt på fluorerade växthusgaser bör införas i Sverige. I betänkandet Skatt på fluorerade växthusgaser (SOU 2009:62) förespråkade utredningen ett införande av en skatt på fluorkolväten. Betänkandet har remissbehandlats. Remiss- yttrandena finns tillgängliga i Finans- departementet (dnr Fi2009/4918). Remiss- instansernas synpunkter är av den art att ytter- ligare analys av utredningens förslag måste ske innan sådan en skatt kan införas.
Utredningens förslag baserades på de då föreliggande omständigheterna vilket innebär att de föreslagna skattesatserna sattes till en nivå som motsvarar den koldioxidskatt som 2009 gällde för industri utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS). Utred- ningen gjorde även bedömningen att skatten borde följa ändringar av den nivån. Efter att betänkandet lämnades har koldioxidbeskatt- ningen av industri utanför EU ETS förändras och 2015 kommer beskattningen att ha tredubblats i förhållande till vad som gällde 2009. Vidare aviserar regeringen i denna proposition ytterligare höjningar.
Utredningens förslag innehåller schabloner baserade på då föreliggande omständigheter samtidigt som produktutveckling och förändrad förekomst av ämnen kan förväntas påverka grunderna för dessa schabloner.
283
PROP. 2014/15:1
Under 2014 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 av den 16 april 2014 om fluorerade växthusgaser och om upphävande av förordning (EG) nr 842/2006. Förordningen syftar till att minska utsläppen av fluorerade växthusgaser med två tredjedelar till 2030, bl.a. genom att begränsa i vilken omfattning fluorerade växthusgaser får säljas samt genom att införa förbud mot viss användning av sådana gaser. Den utveckling av unionsrätten som skett efter utredningen lämnade sitt förslag kan således förväntas påverka såväl förekomst som omfattning av utsläpp.
En skatt kan vara ett kostnadseffektivt sätt att minska utsläppen av fluorerade växthusgaser och bör i sådana fall införas. Innan en sådan skatt införs bör lämpligheten och den närmre utformningen ses över för att beakta de synpunkter som inkom vid remitteringen av det tidigare betänkandet samt överväga i vad mån den ändrade koldioxidbeskattningen för industrin utanför EU ETS bör föranleda ändringar i skattenivån för en skatt på fluorerade växthusgaser. Även utvecklingen inom unionsrätten bör beaktas vid utformningen av skatten. En generell utgångspunkt bör vidare vara att reglerna är enkla att tillämpa och kontrollera och inte medför gränshandels- problem. Inte minst är överensstämmelsen med EU:s regler om statligt stöd av stor betydelse.
Regeringen avser därför utreda en skatt på fluorerade växthusgaser.
6.35Skatt på handelsgödsel
Regeringens bedömning: För att minska övergödning av vattenområden bör en skatt på handelsgödsel införas den 1 januari 2016.
Skälen för regeringens bedömning:
Användningen av handelsgödsel bidrar till övergödning av vattenområden. Det är därför angeläget att användningen av handelsgödsel minskar. För att uppnå detta syfte bör en skatt på handelsgödsel införas den 1 januari 2016. Den skatt på handelsgödsel som avskaffades den 1 januari 2010 ska tjäna som utgångspunkt för en miljöstyrande skatt. De offentligfinansiella
effekterna av det aviserade förslaget bedöms innebära ökade skatteintäkter med 0,29 miljarder kronor per år. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under riksmötet med ett förslag. Innan det aviserade förslaget kan träda i kraft måste förslaget prövas mot bakgrund av EU:s statsstödsregler.
6.36Omräkning av koldioxid- och energiskatterna efter prisutveckling (indexering)
Energiskattesatserna på el framgår av 11 kap. 3 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. På motsvarande sätt anges koldioxid- och energiskattesatserna på bränslen i 2 kap. 1 § LSE. Sedan 1994 har en årlig indexomräkning skett av såväl energiskattesatserna på el som koldioxid- och energiskattesatserna på bränslen. Syftet är att realvärdesäkra skattesatserna. Senast i november varje år ska regeringen, med stöd av bestämmelser i LSE, i en förordning lägga fast det kommande kalenderårets koldioxid- och energiskattesatser med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen.
Riksdagen beslutade under hösten 2009 om ändringar i LSE av koldioxid- och energi- skattesatserna på bränslen för åren 2011, 2013 och 2015 (prop. 2009/10:41, bet. 2009/10:SkU21, rskr. 2009/10:122). Av praktiska skäl ansågs då inte att den årliga index- omräkningen av skattesatser, för de år då sådana förändringar genomförs, borde göras av regeringen genom en förordning. I stället togs hänsyn till prognostiserade förändringar i konsumentprisindex redan i samband med att koldioxid- och energiskattesatserna för 2011, 2013 och 2015 lades fast i LSE.
Koldioxid- och energiskattesatserna på bränslen för 2015 framgår av 2 kap. 1 § LSE i dess lydelse enligt SFS 2009:1497. De beslutade koldioxid- och energiskattesatserna på bränslen för 2015 är högre än 2014 års skattesatser.
Skattesatserna som gäller under 2014 framgår av regeringens förordning (2013:859) om fastställande av omräknade belopp för energi- skatt och koldioxidskatt för år 2014. Skatte- satserna för bränslen blir ca 4,2 procent högre för 2015 jämfört med 2014. Att skattesatserna blir så mycket högre för 2015 beror på att den inflation som prognostiserades för omräkning
284
till 2015 års skattesatser varit högre än den faktiska inflationen för samma period. Vad gäller naturgas och gasol för drivmedelsändamål innefattade riksdagens beslut 2009 även att andra höjningar än på grund av indexeringen sker 2015. Den totala punktskatten blir för naturgas för drivmedelsändamål därför 30 procent högre för 2015 jämfört med 2014.
En mervärdesskatteeffekt tillkommer om priset på bränslen i motsvarande mån förändras och om köparen är en privatperson. För företag som har rätt av dra av denna ingående mervärdesskatt tillkommer inte någon sådan effekt. För jämförelse mellan beslutade skatte- satser 2015 jämfört med 2014 för vissa bränslen, se tabell 6.21.
För energiskattesatserna på el gäller för 2011 och framåt att indexomräkning av skatte- beloppen sker genom en förordning som utfärdas av regeringen senast i november året innan respektive kalenderår. I dessa fall baseras beräkningen på faktiska förändringar i konsumentprisindex. Underlaget för omräk- ningen är de skattesatser på bränsle och el som anges i LSE. Detta innebär således, när det gäller att fastställa energiskattesatsen på el för 2015, att omräkningen avseende 2015 års skattesatser baseras på de skattesatser som enligt LSE gällt under 2010.
Energiskattesatserna på el för 2014 framgår av den ovan nämnda förordningen (2013:859). För energiskattesatserna på el sker beräkningen av 2015 års skattesatser utifrån den faktiska för- ändringen i konsumentprisindex under perioden juni 2009 och juni 2014 som alltså tillämpas på 2010 års skattesatser. Index har under perioden ökat med ca 4,8 procent. En mervärdes- skatteeffekt tillkommer om priset på el i motsvarande mån förändras och om köparen är en privatperson. För företag som har rätt av dra av denna ingående mervärdesskatt tillkommer inte någon sådan effekt.
Jämfört med 2014 års energiskattesatser på el medför indexomräkningen av skattesatserna på el för 2015 en höjning för hushåll och service- näringen med 0,1 öre per kWh (0,125 öre inklusive mervärdesskatt) i södra Sverige men energiskattesatsen på el i norra Sverige är oförändrad på grund av avrundningsregler. Den skattesats på el som tillämpas för industrin, jordbruket, skogsbruket och vattenbruket ändras inte på grund av avrundningsregler.
PROP. 2014/15:1
Skattesatsförändringarna för el redovisas i tabell 6.22.
Energiskattesatserna på el för 2015 kommer att framgå av en förordning som regeringen utfärdar senast i november 2014.
Tabell 6.21 Beslutade ändringar av skattesatser på vissa bränslen för 2015 jämfört med 2014, inklusive mervärdesskatt
Öre/liter, kr/m3 och kr/1 000 m3
Energislag |
Energi- |
Koldioxid- |
Mervärdes- |
Summa |
|
Skatt |
skatt |
skatt |
|
Bensin, |
+12,0 |
+10,0 |
+5,5 |
+27,5 |
miljöklass 1, |
|
|
|
|
öre/liter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Dieselbränsle, |
+7,4 |
+13,0 |
+5,1 |
+25,5 |
miljöklass 1, |
|
|
|
|
öre/liter |
|
|
|
|
Eldningsolja, |
+34 |
+130 |
+41 |
+205 |
kr/m3 |
|
|
|
|
Naturgas för |
0 |
+559 |
+139,75 |
+698,75 |
drivmedels- |
|
|
|
|
användning, kr/1 000m3
Källor: SFS 2009:1497 och SFS 2013:859 samt egna beräkningar.
Tabell 6.22 Ändringar av skattesatser på el för 2015 jämfört med 2014, inklusive mervärdesskatt
Öre/kWh
Energislag |
Indexomräkning |
Mervärdes- |
Summa |
|
av energiskatt |
skatt |
|
El, södra |
+0,1 |
+0,025 |
+0,125 |
Sverige |
|
|
|
|
|
|
|
El, norra |
0 |
0 |
0 |
Sverige |
|
|
|
Källor: SFS 2013:859 och Statistiska centralbyrån samt egna beräkningar.
Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter
6.37Skatt på tobak
6.37.1 Ärendet och dess beredning
Inom Finansdepartementet har promemorian Höjd skatt på tobak inför budgetpropositionen för 2015 tagits fram (dnr Fi2014/3333). En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 9, avsnitt 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 9, avsnitt 2. Promemorian har remiss- behandlats. En förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 9, avsnitt 3. Remiss- yttrandena och en sammanställning av yttrandena finns tillgänglig i Finans- departementet (dnr Fi2014/3333).
285
PROP. 2014/15:1
Tidigare har inom Finansdepartementet promemorian Vissa skattefrågor inför budget- propositionen för 2015 tagits fram (dnr Fi2014/1430). Denna promemoria remitterades under våren 2014 och omfattade bl.a. förslag om höjd skatt på tobak. Remissyttrandena och en sammanställning av yttrandena finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2014/1430).
Lagrådet
Förslaget om höjd skatt på tobak är författ- ningstekniskt och även i övrigt g av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.
6.37.2 Gällande rätt
Beskattningen av cigaretter, cigarrer, cigariller och röktobak är harmoniserad inom EU. De inom EU gemensamma bestämmelserna om tobak är reglerade i rådets direktiv 2011/64 av den 21 juni 2011 om strukturen och skatte- satserna för punktskatten på tobaksvaror.
Skatt ska enligt direktivet betalas för cigaretter, cigarrer, cigariller och röktobak. Direktivet reglerar skattestrukturer, minimi- skattesatser och definitioner av de skattepliktiga tobaksprodukterna. Snus och tuggtobak omfattas inte av direktivet.
Bestämmelserna i tobaksskattedirektivet är genomförda i svensk rätt genom lagen (1994:1563) om tobaksskatt, förkortad LTS och förordningen (2010:177) om tobaksskatt. I LTS finns även bestämmelser om beskattning av snus och tuggtobak.
Skatten på tobak är enligt 42 § LTS föremål för omräkning utifrån konsumentprisindex, förkortat KPI, fr.o.m. kalenderåret 2012. Syftet är att realvärdesäkra skattesatserna. Den årliga omräkningen motsvarar de i lagen angivna skattebeloppen multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2011. Beskattningen av cigaretter baseras på uttag av dels styckeskatt, dels värderelaterad skatt. När det gäller skatt på cigaretter avser omräkningen endast stycke- skatten. Regeringen ska före november månads utgång fastställa de omräknade belopp som ska tas ut för påföljande kalenderår.
Enligt förordningen (2013:858) om fastställande av omräknade belopp för tobaks- skatt för 2014 ska skatt på cigaretter tas ut med 1 krona och 41 öre per styck, skatt på cigarrer och cigariller tas ut med 1 krona och 25 öre per styck, skatt på röktobak tas ut med 1 732 kronor per kilogram, skatt på snus tas ut med 385 kronor per kilogram och skatt på tuggtobak tas ut med 448 kronor per kilogram för kalenderåret 2014.
6.37.3 Tobaksskatten höjs
Regeringens förslag: Punktskatten på cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak och tuggtobak höjs med 6 procent. Punktskatten på snus höjs med 12 procent. Styckeskatten på cigaretter höjs från 1,41 kronor till 1,51 kronor. Skatten på cigarrer och cigariller höjs från 1,25 kronor till 1,33 kronor per styck. Skatten på röktobak höjs från 1 732 kronor till 1 841 kronor per kilogram.
Skatten på |
snus |
höjs från 385 kronor |
till |
432 kronor |
per |
kilogram och skatten |
på |
tuggtobak höjs från 448 kronor till 476 kronor per kilogram. Den särskilda skatt som i vissa fall tas ut vid privat import av tobak från tredjeland eller med anledning av punktskattekontroll av transporter av tobak justeras på motsvarande sätt.
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2015.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Folkhälsomyndigheten, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), Tobaksfakta och Yrkesföreningar mot tobak tillstyrker förslaget. SoRAD anser att det saknas övertygande folkhälsopolitiskt baserad förklaring kring skillnaden i punktskatteökning mellan snus och övriga tobaksprodukter. SoRAD anför att allt bruk av tobak medför risk för allvarliga hälsoskador. Samtidigt är det rökning som svarar för de största och mest omfattande skadeverk- ningarna. SoRAD anför vidare att det i folkhälsohänseende är viktigt att förhållandet mellan skatteökningar på cigaretter respektive snus är väl avvägt så att inte en omfördelningseffekt till mer skadlig tobakskonsumtion sker. Tobaksfakta anför att
286
risken för ökad smuggling av cigaretter inte torde vara större än för de länder som redan har högre priser än Sverige, och torde dessutom minska genom de skärpta märkningskrav som kommer att gälla enligt EU:s nya tobaks- produktdirektiv. Höga priser på tobak är enligt Yrkesföreningar mot tobak en av de mest kostnadseffektiva åtgärder som finns för att minska prevalensen av rökning och snusning.
Förvaltningsrätten i Falun och Skatteverket har inga synpunkter på förslagen i promemorian. Skatteverket bedömer att förslagen kommer att medföra kostnader av engångskaraktär för Skatteverket som beräknas uppgå till ca 25 000 kronor. Tullverket anför att varje höjning av skatter, och som i detta fall höjning av tobaksskatten, innebär ett incitament till ökad privatinförsel och smuggling. Tullverket anför att det kan konstateras att smugglade cigaretter i år (t.o.m. september) är uppe i drygt 45 miljoner beslagtagna cigaretter vilket kan jämföras med drygt 22 miljoner cigaretter för hela 2013. Enligt Tullverket är smuggling av snus till Sverige mest koncentrerad till införsel från Ålands- och Finlandsfärjorna. Tullverket anför vidare att privatinförsel av snus sannolikt kommer att öka, men då i geografiskt begränsad form. Swedish Match AB anför att Finansdepartementet felaktigt påstår att den skattemässiga effektiviteten skulle vara högre för snus än för cigaretter. Swedish Match AB hävdar att departementet inkluderar ett elasticitetsmått för cigaretter vid beräkningen av den varaktiga nettoskatteintäkten, men att ett sådant inte inkluderas för snus. Swedish Match AB anför vidare att det är ett felaktigt påstående att snuset inte är utsatt för samma konkurrens som cigaretter vad gäller resandeinförsel och att smugglingspotentialen är begränsad. Swedish Match AB anför även att migrationen från cigaretter till snus är positivt för folkhälsan och att snus är den produkt bland svenskar som dokumenterat visat sig mest effektiv och använts i störst utsträckning för att sluta röka. Swedish Match AB anför vidare att skattehöjningarna bör vara konkurrensneutrala, dvs. fördelas lika på de båda kategorierna snus och övriga tobaks- produkter. Swedish Match vill även understryka att den viktbaserade modell som är den rådande för punktbeskattning av snus bör utvärderas och omarbetas. Phillip Morris AB, Brittish American Tobacco Sweden AB (BAT) och JTI Sweden AB
(JTI) motsätter sig förslaget om höjda
PROP. 2014/15:1
cigarettskatter och pekar på att förslaget kan leda till negativa sidoeffekter i form av ökad illegal marknad. BAT pekar också på att det kan ge ökad tillgång till tobak för minderåriga och snedvridning av konkurrensen för handeln. Philip Morris anför att man hellre ser att ökningen är jämnt fördelad under 2015, 2017 och 2018. Philip Morris anför vidare att en höjning inte bör ske 2016 eftersom tobaks- produktdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/40/EU) fr.o.m. nämnda tidpunkt ställer krav på att en styckförpackning med cigaretter ska innehålla minst 20 cigaretter.
Skälen för regeringens förslag: Ett övergripande mål för samhället och regeringen är att främja folkhälsan. Regeringens tobakspolitik syftar till att minska alla former av tobaksbruk. Konsumtionen av tobak tenderar att minska när priset på tobaksvaror ökar. Höjd skatt på tobak utgör därför ett led i arbetet för främjandet av förbättrad folkhälsa.
Punktskatten på tobak har höjts tre gånger sedan 1998. År 2007 höjdes punktskatten på cigaretter med motsvarande 2 kronor på ett paket och punktskatten på snus med mot- svarande 3 kronor för en dosa med 24 gram portionssnus. År 2008 höjdes punktskatten på cigaretter med ytterligare motsvarande knappt 1 krona per paket samtidigt som punktskatten på en snusdosa höjdes med ca 2 kronor. De senaste tobaksskattehöjningarna genomfördes 2012. Då höjdes punktskatten på cigaretter med motsvarande 2,50 kronor per paket och punktskatten på snus med motsvarande 1 krona per dosa. Från och med år 2012 omräknas skattesatserna för tobak med konsument- prisinex, KPI, i syfte att realvärdessäkra skattesatserna.
Enligt Folkhälsomyndighetens årliga nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor har andelen som röker dagligen sjunkit från 16 till 11 procent mellan åren 2004 och 2012. Under samma period har andelen som snusar dagligen knappt ändrats, från 12 till 11 procent. Samtidigt som andelen dagliga tobaksbrukare har fallit visar skatteutfallet att den registrerade konsumtionen av cigaretter minskat med ca 15 procent medan den för snus har minskat med ca 8 procent. En delförklaring till minskningen i rökningen kan vara att skattehöjningarna har medfört att priserna på de mest populära cigaretterna ökade med motsvarande 36 procent mellan 2004 och 2012.
287
7 Inkomster