prop 2014/15 1 d1

PROP. 2014/15:1

Förslag till statsbudget för 2015

Utgifter

Tusental kronor

Utgiftsområde	1	Rikets styrelse	12 413 383
Utgiftsområde	2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	14 589 790
Utgiftsområde	3	Skatt, tull och exekution	10 580 976
Utgiftsområde	4	Rättsväsendet	40 757 864
Utgiftsområde	5	Internationell samverkan	1 899 062
Utgiftsområde	6	Försvar och samhällets krisberedskap	48 588 647
Utgiftsområde	7	Internationellt bistånd	30 009 056
Utgiftsområde	8	Migration	17 433 309
Utgiftsområde	9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	64 441 159
Utgiftsområde	10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning	101 016 487
Utgiftsområde	11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	38 166 036
Utgiftsområde	12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	83 908 698
Utgiftsområde	13	Integration och jämställdhet	16 807 043
Utgiftsområde	14	Arbetsmarknad och arbetsliv	71 846 204
Utgiftsområde	15	Studiestöd	21 177 307
Utgiftsområde	16	Utbildning och universitetsforskning	64 152 606
Utgiftsområde	17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	13 150 941
Utgiftsområde	18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt	1 508 973
		konsumentpolitik	1 508 973
Utgiftsområde	19	Regional tillväxt	2 700 801
Utgiftsområde	20	Allmän miljö- och naturvård	6 881 418
Utgiftsområde	21	Energi	2 495 609
Utgiftsområde	22	Kommunikationer	50 078 203
Utgiftsområde	23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	15 787 422
Utgiftsområde	24	Näringsliv	5 366 162
Utgiftsområde	25	Allmänna bidrag till kommuner	94 490 852
Utgiftsområde	26	Statsskuldsräntor m.m.	20 526 200
Utgiftsområde	27	Avgiften till Europeiska unionen	40 126 178
Summa utgiftsområden			890 900 386
Minskning av anslagsbehållningar			-4 592 975
Summa utgifter			886 307 411
Riksgäldskontorets nettoutlåning			321 629
Kassamässig korrigering			0
Summa			886 629 040

PROP. 2014/15:1

Innehållsförteckning

1	Finansplan	.............................................................................................................	27
	Ett Sverige ..................................................................................som håller ihop		27
	1.1 ......................................................................	Det ekonomiska läget	31
	1.1.1 .......................................................	Svag återhämtning i omvärlden	31
	1.1.2 .....................................................	Återhämtning i svensk ekonomi	31
	1.2 ...........................................................................	Offentliga finanser	33
	1.2.1 .......................................	Utvecklingen av de offentliga finanserna	33
	1.2.2 .............................................................	Finanspolitikens inriktning	34
	1.2.3 ......................................................................................	Finansiering	35
	1.2.4 .............................................................................	Utgiftstakets nivå	36
	1.3 ...............................................................	Reformer för jämställdhet	37
	1.4 .....................................................................	Reformer för fler jobb	38
	1.4.1 ....................................................................	En aktiv näringspolitik	39

1.4.2En aktiv arbetsmarknadspolitik och förbättrad

	matchning genom utbildning ..........................................................	40
1.4.3	Investeringar i infrastruktur och bostäder .....................................	42
1.5	Reformer för en bättre miljö och ett hållbart klimat.....................	44

1.5.1Begränsa klimatförändringarna och stoppa

		miljöförstöringen .............................................................................	44
	1.5.2	En energipolitik för ett hållbart samhälle.......................................	46
	1.6	Reformer för att vända resultaten i skolan.....................................	47
	1.6.1	Tidiga insatser ..................................................................................	47
	1.6.2	Ett mer attraktivt läraryrke .............................................................	48
	1.6.3	Alla skolor ska vara bra skolor ........................................................	49
	1.7	Reformer för att värna den svenska modellen................................	50
	1.7.1	Förbättrad hälso- och sjukvård .......................................................	50
	1.7.2	Höjd kvalitet i äldreomsorgen ........................................................	51
	1.7.3	Ett rättvisare Sverige........................................................................	51
	1.8	Andra reformer ................................................................................	52
	1.8.1	Ordning och reda i välfärden ..........................................................	52
	1.8.2	En effektivare offentlig sektor ........................................................	54
	1.8.3	Ökad tillgång till kultur...................................................................	55
	1.8.4	En nystart för biståndspolitiken .....................................................	55
	1.8.5	En modern svensk säkerhetspolitik ................................................	56
	1.9	Effekter av regeringens politik........................................................	56
	1.9.1	Effekter på arbetslöshet och sysselsättning ...................................	56
	1.9.2	Effekter på inkomstfördelningen....................................................	57
	1.9.3	Effekter på inkomster för kvinnor och män ..................................	58
2	Förslag till riksdagsbeslut ...................................................................................		61

PROP. 2014/15:1

3	Lagförslag	..............................................................................................................	65
	3.1	Förslag till lag om beskattning av viss privatinförsel
	.......................................................................................	av cigaretter	65
	3.2	Förslag till lag om kreditering på skattekonto av
	.....................................................	ersättning för sjuklönekostnader	69
	3.3 ..............	Förslag till lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)	70
	3.4	Förslag till lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på
	...........................................................................	bekämpningsmedel	71
	3.5	Förslag till lag om ändring i lagen (1990:313) om
		Europaråds - och OECD - konventionen om ömsesidig
	..........................................................	handräckning i skatteärenden	72
	3.6	Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om
	.................................	särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster	74
	3.7 ..........	Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön	77
	3.8 .....	Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)	81
	3.9	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om
	.....................................................	frihet från skatt vid import, m.m	83
	3.10	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om
	........................................................................................	tobaksskatt	84
	3.11	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om
	......................................................................................	alkoholskatt	87
	3.12	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
	...................................................................................	skatt på energi	89
	3.13	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om
	...............................................................................	allmän löneavgift	93
	3.14	Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1667) om
	.............................................................................	skatt på naturgrus	94

3.15Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om

Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land

	inom Europeiska unionen ................................................................	95
3.16	Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857) .............................	97

3.17Förslag till lag ändring i lagen (1998:506) om punktskatte- kontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och

energiprodukter ................................................................................

3.18Förslag till lag om ändring i lagen (1999:673) om

	skatt på avfall ....................................................................................	99
3.19	Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ....	100

3.20Förslag till lag om ändring i lagen (2000:466) om

	skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer................................	110
3.21	Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)..........	111

3.22Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1225) om

straff för smuggling........................................................................

114

3.23Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattnings-

verksamhet......................................................................................

115

3.24Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om

	särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen
	(1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen
	(2000:980).......................................................................................	118
3.25	Förslag till lag om ändring i lagen (2004:629) om
	trängselskatt....................................................................................	119

	PROP. 2014/15:1
3.26	Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227)..... 122

3.27Förslag till lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda

bestämmelser om fordonsskatt.....................................................

125

3.28Förslag till lag om ändring i skatteförfarande-

		lagen (2011:1244)...........................................................................	128
4	Den makroekonomiska utvecklingen ...............................................................		135
	4.1	Internationell ekonomi..................................................................	136
	4.2	Svensk ekonomi .............................................................................	139
	4.2.1	BNP-tillväxt ...................................................................................	139
	4.2.2	Arbetsmarknad...............................................................................	142
	4.2.3	Resursutnyttjande..........................................................................	146
	4.2.4	Löner och inflation ........................................................................	147
	4.2.5	Räntor och växelkurser..................................................................	149
	4.3	Utvecklingen 2016–2018 ...............................................................	152
	4.4	Risker..............................................................................................	154
	4.5	Alternativa scenarier ......................................................................	156

4.6Huvudsakliga revideringar jämfört med 2014 års ekonomiska

		vårproposition................................................................................	158
	4.7	Prognosjämförelser........................................................................	159
5	Finanspolitikens övergripande inriktning.........................................................		167
	5.1	Målen för finanspolitiken ..............................................................	167

5.1.1Strukturpolitiken bidrar till högre tillväxt och

lägre arbetslöshet ...........................................................................

168

5.1.2Fördelningspolitiken bidrar till att välfärden kommer

	alla till del........................................................................................	168
5.1.3	Stabiliseringspolitiken dämpar konjunktursvägningarna ............	168

5.2De budgetpolitiska målens roll för att nå målen för

	finanspolitiken................................................................................	168
5.3	Uppföljning av överskottsmålet ...................................................	169
5.3.1	Analys av måluppfyllelsen .............................................................	169

5.3.2Det finansiella sparandet avviker tydligt från den

målsatta nivån.................................................................................

170

5.4Förslag till tekniska justeringar av utgiftstakets nivå, höjning av nivåerna 2015 och 2016, förslag till nivå för 2017

samt bedömning av nivån för 2018 ...............................................

171

5.4.1Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå 2014–2018 och finanspolitiskt motiverade höjningar av tidigare beslutade

nivåer 2015 och 2016......................................................................

172

5.4.2Förslag till nivå på utgiftstaket för 2017 och bedömning av

utgiftstakets nivå för 2018.............................................................

175

5.5Uppföljning av god ekonomisk hushållning och det

	kommunala balanskravet ...............................................................	178
5.5.1	Positivt resultat 2013 .....................................................................	179
5.5.2	Positiva resultat framöver..............................................................	179
5.6	Sverige uppfyller stabilitets- och tillväxtpaktens krav.................	179
5.7	Finanspolitiken är långsiktigt hållbar ...........................................	181
5.8	Finanspolitikens övergripande inriktning ....................................	182

PROP. 2014/15:1

6	Skattefrågor .........................................................................................................		187
		Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattningen 189
	6.1	Avtrappat jobbskatteavdrag för höga inkomster..........................	189
	6.1.1	Ärendet och dess beredning ..........................................................	189
	6.1.2	Gällande rätt ...................................................................................	189
	6.1.3	Jobbskatteavdraget trappas av för höga inkomster ......................	190
	6.1.4	Konsekvensanalys...........................................................................	194
	6.2	Skatten för pensionärer..................................................................	195
	6.2.1	Ärendet och dess beredning ..........................................................	195
	6.2.2	Överväganden och förslag .............................................................	196
	6.2.3	Konsekvensanalys...........................................................................	199
	6.3	Den statliga inkomstskatten ..........................................................	200
	6.3.1	Ärendet och dess beredning ..........................................................	200
	6.3.2	Gällande rätt ...................................................................................	200
	6.3.3	Uppräkningen av den nedre skiktgränsen för statlig
		inkomstskatt för 2015 begränsas...................................................	201
	6.3.4	Konsekvensanalys...........................................................................	202
	6.4	Avdragsrätten för privat pensionssparande ..................................	203
	6.4.1	Ärendet och dess beredning ..........................................................	203
	6.4.2	Gällande rätt ...................................................................................	204
	6.4.3	Begränsning av avdragsrätten för privat pensionssparande .........	204
	6.4.4	Konsekvensanalys...........................................................................	206
	6.4.5	Slopad avdragsrätt för privat pensionssparande ...........................	208
	6.5	Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el..................	208
	6.5.1	Ärendet och dess beredning ..........................................................	208
	6.5.2	En skattereduktion för mikroproduktion av förnybar
	6.5.3	el införs............................................................................................	209
	6.5.3	Vilka som kan få skattereduktionen..............................................	211
	6.5.4	Definitioner ....................................................................................	213
	6.5.5	Underlaget för skattereduktionen.................................................	214
	6.5.6	Skattereduktionens storlek ............................................................	216
	6.5.7	Skattereduktionen lämnas som ett stöd av mindre betydelse......	217
	6.5.7.1	Kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse .............	217
	6.5.7.2	Villkor för skattereduktionen........................................................	218
	6.5.7.3	Verksamhet inom flera sektorer ....................................................	220
	6.5.8	Förfarandet .....................................................................................	221
	6.5.8.1	Begäran om skattereduktion..........................................................	221
	6.5.8.2	Kontrolluppgiftsskyldighet............................................................	221
	6.5.8.3	Uppgiftsskyldighet i inkomstdeklarationen .................................	222
	6.5.9	Mottagningsplikt ............................................................................	223
	6.5.10	Uppföljning och utvärdering .........................................................	224
	6.5.11	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser................................	224
	6.5.12	Konsekvensanalys...........................................................................	225
	6.6	RUT-avdraget.................................................................................	227
	6.6.1	Ärendet och dess beredning ..........................................................	227
	6.6.2	Bakgrund.........................................................................................	227
	6.6.3	Slopad skattereduktion för hjälp med läxor och
		annat skolarbete..............................................................................	228
	6.6.4	Konsekvensanalys...........................................................................	230
	6.6.5	Halverat RUT-avdrag och slopad skattereduktion för
		matlagning samt poolrengöring inomhus .....................................	231

	PROP. 2014/15:1
6.7	Förbättringar av husavdragets fakturamodell ..............................	232
6.8	Slopad skattereduktion för gåvor..................................................	232
	Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m. ..................	233
6.9	Slopad nedsättning av socialavgifterna för unga ..........................	233
6.9.1	Ärendet och dess beredning..........................................................	233
6.9.2	Gällande rätt...................................................................................	233
6.9.2.1	Socialavgifter och allmän löneavgift .............................................	233
6.9.2.2	Finansiering av trygghetssystemen...............................................	233
6.9.2.3	Nedsättning av socialavgifter ........................................................	234
6.9.3	Slopad nedsättning av socialavgifterna för unga ..........................	235
6.9.4	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ...............................	237
6.9.5	Konsekvensanalys ..........................................................................	238
6.10	Särskild löneskatt för äldre............................................................	240
6.10.1	Ärendet och dess beredning..........................................................	240
6.10.2	Gällande rätt...................................................................................	241
6.10.3	Särskild löneskatt införs för äldre.................................................	241
6.10.4	Konsekvensanalys ..........................................................................	243
6.11	Förändrade nivåer för socialavgifter .............................................	245
	Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter .....	246
6.12	Avdrag för förvaltningsutgifter.....................................................	246
6.12.1	Ärendet och dess beredning..........................................................	246
6.12.2	Gällande rätt...................................................................................	246
6.12.3	Avdragsrätten för förvaltningsutgifter slopas..............................	247
6.12.4	Konsekvensanalys ..........................................................................	248
6.13	Oäkta bostadsföretag.....................................................................	249
6.14	Översyn av 3:12-reglerna...............................................................	249

6.15Utredning om finansiering av infrastrukturinvesteringar via

	skatter och avgifter ........................................................................	250
	Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter.....................	250
6.16	Företagsskattekommittén .............................................................	250
6.17	Utredning om beskattning av den finansiella sektorn.................	251
6.18	Utredning om paketeringar av fastigheter ...................................	251
6.19	Skatteplanering i välfärdssektorn..................................................	251
	Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter........	252

6.20Fortsatt arbete med effektivare skatter på energi-,

	klimat- och miljöområdet..............................................................	252
6.21	Ändrad beskattning av vissa biodrivmedel ...................................	254
6.21.1	Ärendet och dess beredning..........................................................	254
6.21.2	Gällande rätt...................................................................................	254
6.21.3	Minskad skattebefrielse för vissa biodrivmedel ...........................	256

6.21.4Slopad begränsning av skattebefrielsen för HVO i

	dieselbränsle ...................................................................................	260
6.21.5	Konsekvensanalys ..........................................................................	262
6.22	Fordonsskatt ..................................................................................	264
6.22.1	Ärendet och dess beredning..........................................................	264
6.22.2	Beskattningen av lätta fordon .......................................................	264
6.22.3	Höjd fordonsskatt i det koldioxidbaserade systemet..................	265
6.22.4	Höjd fordonsskatt i det viktbaserade systemet ...........................	268
6.22.5	Konsekvensanalys ..........................................................................	269
6.23	Skatt på bekämpningsmedel..........................................................	271

PROP. 2014/15:1

6.23.1	Ärendet och dess beredning ..........................................................	271
6.23.2	Gällande rätt ...................................................................................	271
6.23.3	Höjd skatt på bekämpningsmedel .................................................	271
6.23.4	Konsekvensanalys...........................................................................	272
6.24	Skatt på naturgrus...........................................................................	272
6.24.1	Ärendet och dess beredning ..........................................................	272
6.24.2	Gällande rätt ...................................................................................	273
6.24.3	Höjd skatt på naturgrus .................................................................	273
6.24.4	Konsekvensanalys...........................................................................	274
6.25	Skatt på avfall..................................................................................	274
6.25.1	Ärendet och dess beredning ..........................................................	274
6.25.2	Gällande rätt ...................................................................................	274
6.25.3	Höjd skatt på avfall ........................................................................	275
6.25.4	Konsekvensanalys...........................................................................	276
6.26	Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer ...............................	276
6.26.1	Ärendet och dess beredning ..........................................................	276
6.26.2	Gällande rätt ...................................................................................	276
6.26.3	Höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer......................	277
6.26.4	Konsekvensanalys...........................................................................	279
6.27	Begränsning av skattefriheten för flyg- och fartygsbränsle.........	280

6.28Nedsättning av koldioxidskatten på dieselbränsle i vissa

	skogsmaskiner.................................................................................	280
6.29	Höjd energiskatt på dieselbränsle..................................................	280

6.30Höjd koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen inom vissa

	sektorer ...........................................................................................	282
6.31	Ett bonus/malus-system för lätta fordon .....................................	282
6.32	Vägslitageskatt................................................................................	283
6.33	Flygskatt .........................................................................................	283
6.34	Skatt på fluorerade växthusgaser ...................................................	283
6.35	Skatt på handelsgödsel ...................................................................	284

6.36Omräkning av koldioxid- och energiskatterna efter

	prisutveckling (indexering)............................................................	284
	Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter ..............	285
6.37	Skatt på tobak .................................................................................	285
6.37.1	Ärendet och dess beredning ..........................................................	285
6.37.2	Gällande rätt ...................................................................................	286
6.37.3	Tobaksskatten höjs.........................................................................	286
6.37.4	Konsekvensanalys...........................................................................	292
6.38	Skatt på alkohol ..............................................................................	293
6.38.1	Ärendet och dess beredning ..........................................................	293
6.38.2	Gällande rätt ...................................................................................	293
6.38.3	Alkoholskatten höjs .......................................................................	294
6.38.4	Konsekvensanalys...........................................................................	298
6.39	Beskattning av viss privatinförsel av cigaretter.............................	299
6.39.1	Ärendet och dess beredning ..........................................................	299

6.39.2Nya regler om beskattning av viss privatinförsel av

	cigaretter .........................................................................................	300
6.39.3	Skattskyldighet, skattens storlek och förfaranderegler................	301
6.39.4	Ändringar i andra regelverk ...........................................................	302
6.39.5	Konsekvensanalys...........................................................................	303

PROP. 2014/15:1

6.40Trängselskatt för utländska fordon och vissa andra

	trängselskattefrågor .......................................................................	304
6.40.1	Ärendet och dess beredning..........................................................	304
6.40.2	Gällande rätt...................................................................................	305
6.40.3	Utländska bilar ska omfattas av skattskyldighet..........................	306
6.40.4	Befrielse från trängselskatt för rörelsehindrade ...........................	307
6.40.5	Betalning av trängselskatt för utländska bilar ..............................	308
6.40.6	Behandling av personuppgifter .....................................................	310
6.40.7	Användningsförbud .......................................................................	311
6.40.8	Indrivning i utlandet ......................................................................	316
6.40.9	Behörig förvaltningsrätt vid överklagande ...................................	318
6.40.10	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ...............................	320
6.40.11	Konsekvensanalys ..........................................................................	320
6.41	Undantag från trängselskatt i Backaområdet i Göteborg............	321
6.42	Reklamskatt....................................................................................	322
	Skatt på konsumtion – mervärdesskatt...............................	322
6.43	Gruppregistrering till mervärdesskatt ..........................................	322

6.44Mervärdesskatt avseende dentaltekniska produkter och

	tjänster ............................................................................................	323
6.44.1	Ärendet och dess beredning..........................................................	323
6.44.2	Gällande rätt...................................................................................	323

6.44.3Förändrat undantag från mervärdesskatt för dentaltekniska

	produkter och tjänster...................................................................	324
6.44.4	Konsekvensanalys ..........................................................................	325
6.45	Förenklad faktura...........................................................................	326
6.45.1	Ärendet och dess beredning..........................................................	326
6.45.2	Gällande rätt...................................................................................	326
6.45.3	Höjd beloppsgräns för förenklad faktura.....................................	327
6.45.4	Konsekvensanalys ..........................................................................	327
	Övriga skattefrågor.............................................................	328
6.46	Åtgärder mot skattefusk................................................................	328

6.46.1Höjning av förseningsavgifterna och kontrollavgifterna i

	skatteförfarandet............................................................................	328
6.46.2	Övriga åtgärder mot skattefusk ....................................................	328

6.47Ytterligare åtgärder för stärkt rättssäkerhet i

skatteförfarandet............................................................................

329

6.48Det internationella arbetet för att motverka skatte-

	undandragande ...............................................................................	329
6.49	Offentligfinansiella effekter – en sammanfattning......................	331
6.50	Författningskommentar ................................................................	334
6.50.1	Förslaget till lag om viss privatinförsel av cigaretter ...................	334
6.50.2	Förslaget till lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69) ........	338

6.50.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:410) om

skatt på bekämpningsmedel ..........................................................

338

6.50.4Förslaget till lag om ändring i lag (1990:313) om

Europaråds- och OECD-konventionen om
ömsesidig handräckning i skatteärenden......................................	338

6.50.5Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:659) om

särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster ..............................

338

6.50.6Förslaget till lag om ändring i mervärdesskatte-

lagen (1994:200).............................................................................

340

PROP. 2014/15:1

6.50.7Förslaget till ändring i lagen (1994:1551) om

frihet från skatt vid import, m.m...................................................

340

6.50.8Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om

tobaksskatt......................................................................................

340

6.50.9Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) om

alkoholskatt ....................................................................................

341

6.50.10Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om

skatt på energi.................................................................................

341

6.50.11Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om

allmän löneavgift.............................................................................

343

6.50.12Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1667) om

skatt på naturgrus ...........................................................................

343

6.50.13Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett

	annat land inom Europeiska unionen............................................	343
6.50.14	Förslaget till lag om ändring i ellagen (1997:857) ........................	344

6.50.15Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om

	punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror,
	tobaksvaror och energiprodukter..................................................	344
6.50.16	Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:673) om
	skatt på avfall ..................................................................................	344

6.50.17Förslaget till lag om ändring i inkomstskatte-

lagen (1999:1229) ...........................................................................

344

6.50.18Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:466) om

	skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer................................	349
6.50.19	Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).......	349

6.50.20Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:1225) om

straff för smuggling........................................................................

350

6.50.21Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1170) om

	särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen
	(1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen
	(2000:980).......................................................................................	351
6.50.22	Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:629) om
	trängselskatt....................................................................................	351

6.50.23Förslaget till lag om ändring i vägtrafikskatte-

lagen (2006:227) .............................................................................

352

6.50.24Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda

bestämmelser om fordonsskatt......................................................

353

6.50.25Förslaget till lag om ändring i skatteförfarande-

		lagen (2011:1244) ...........................................................................	353
7	Inkomster	............................................................................................................	359
	7.1 ................................................	Offentliga sektorns skatteintäkter	359
	7.1.1 .................................................................................	Skatt på arbete	362
	7.1.2 ............................................	Skatt på konsumtion och insatsvaror	366
	7.1.3 ...................................................................................	Skattekvoten	368
	7.2 ............................................................	Inkomster i statens budget	368
	7.2.1 ..............................................................................	Skatteinkomster	368
	7.2.2 ...........................................................................	Övriga inkomster	368
	7.2.3 ............................................	Ändrad redovisning av inkomsttitlar	370

PROP. 2014/15:1

7.3Jämförelse med prognosen i 2014 års ekonomiska vårpro-

position och uppföljning av statens budget för
2013 och 2014.................................................................................	372

7.3.1Jämförelse med prognosen i 2014 års ekonomiska

	vårproposition................................................................................	372
7.3.2	Uppföljning av statens budget för 2013 och 2014.......................	375

7.4Lagstiftning som ligger till grund för beräkningen av statens

		övriga inkomster – Ersättning för höga sjuklönekostnader ........	377
	7.4.1	Ärendet och dess beredning ..........................................................	377
	7.4.2	Bakgrund ........................................................................................	377
	7.4.3	Ny ersättning för höga sjuklönekostnader ..................................	379
	7.4.4	Administration ...............................................................................	383
	7.4.5	Ikraftträdande - och övergångsbestämmelser ...............................	396
	7.4.6	Konsekvenser .................................................................................	397
	7.4.7	Författningskommentarer .............................................................	404
8	Utgifter	...............................................................................................................	409
	8.1	Utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter ...........	409
	8.1.1	Utgiftsramar för 2015 ....................................................................	410
	8.1.2	Utgifter 2014–2018 ........................................................................	412
	8.1.3 ...........	Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna 2014–2018	414
	8.1.4 ...............................................	Risker för annan utgiftsutveckling	421

8.2Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2014 års

	ekonomiska vårproposition...........................................................	422
8.2.1	Nya föreslagna och aviserade reformer för 2015–2018 ...............	425

8.2.2Övriga utgiftsförändringar jämfört med 2014 års

	ekonomiska vårproposition...........................................................	443
8.2.3	Pris- och löneomräkning ...............................................................	444

8.3Uppföljning av utgifterna på statens budget och

		takbegränsade utgifter 2014 ..........................................................	445
	8.3.1	Utgiftsprognos 2014......................................................................	445
9	Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld ...........		453
	9.1	Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik.....	454
	9.2	Den offentliga sektorns finansiella sparande ...............................	457
	9.2.1	Staten ..............................................................................................	462
	9.2.2	Ålderspensionssystemet ................................................................	466
	9.2.3	Kommuner och landsting..............................................................	467
	9.3	Den ekonomiska ställningen och skuldutvecklingen ..................	468
	9.4	Jämförelse med 2014 års ekonomiska vårproposition .................	471
	9.4.1	Den offentliga sektorns finanser...................................................	471
	9.5	Finansiellt sparande enligt olika bedömare ..................................	473

9.6Den offentliga sektorns finansiella sparande och skuld i

	EU, Japan och USA .......................................................................	473
10 Kommunsektorns finanser, sysselsättning och skuldsättning.........................		477
10.1	Kommunsektorn – en viktig del av svensk ekonomi...................	478
10.2	Kommunsektorns utgifter.............................................................	478
10.2.1	Demografiskt betingat resursbehov 2000–2018...........................	479
10.2.2	Den kommunala konsumtionen 2014–2018 ................................	480
10.2.3	Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar......	481
10.2.4	Investeringar, transfereringar och räntor 2014–2018 ..................	482

PROP. 2014/15:1

10.3	Kommunsektorns inkomster.........................................................	483
10.3.1	Skatteinkomster 2014–2018...........................................................	483
10.3.2	Statsbidrag 2014–2018....................................................................	484
10.4	Finansiellt sparande och ekonomiskt resultat ..............................	484
10.5	Kommunernas och landstingens bokslut för 2013.......................	486
10.5.1	Kommunsektorns resultat för 2013 ..............................................	486
10.5.2	Resultatutjämningsreserver............................................................	487
10.6	Kommunernas och landstingens tillgångar och skulder ..............	489
10.6.1	Kommunsektorns tillgångar 2013 .................................................	489
10.6.2	Soliditet ...........................................................................................	489
10.6.3	Kommunsektorns skulder 2013.....................................................	489

10.7Kommunsektorns finanser i jämförelse med 2014 års

		ekonomiska vårproposition ...........................................................	490
11	Lån, garantier och beställningsbemyndiganden ................................................		497
	11.1	Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital.............	497
	11.1.1	Låneramar för 2015 ........................................................................	497
	11.1.2	Räntekontokrediter för 2015.........................................................	499
	11.1.3	Statlig utlåning................................................................................	501
	11.1.4	Övriga kreditramar.........................................................................	501
	11.2	Statliga garantier .............................................................................	502
	11.3	Beställningsbemyndiganden ..........................................................	504
	11.4	Bemyndigande att överskrida anslag .............................................	507
12	Granskning och ekonomisk styrning ................................................................		511

12.1Europa 2020, den europeiska terminen och EU:s

	rekommendationer till Sverige.......................................................	511
12.2	Finanspolitiska rådets bedömningar .............................................	514

12.3Riksrevisionens granskning av årsredovisningen för

	staten 2013 ......................................................................................	517
12.4	Utvecklingen av den ekonomiska styrningen...............................	518

PROP. 2014/15:1

Fördjupningsrutor
ENS 2010 – effekter på BNP.............................................................................	151
Regeringens prognoser för BNP och arbetslöshet med
osäkerhetsintervall..............................................................................................	161
Revideringar av potentiella variabler .................................................................	162
ENS 2010 – effekter på de offentliga finanserna..............................................	461
ENS 2010 – effekter på redovisningen av kommunsektorns finanser ............	481
Skillnaden mellan det ekonomiska resultatet och det
finansiella sparandet ...........................................................................................	488
Demografiska utmaningar i storstadsområdena...............................................	492
Bilagor
Bilaga 1 Specifikation av budgetens utgifter och inkomster 2015
Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utvekling och offentliga finanser
Bilaga 3 Ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män
Bilaga 4 Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför
budgetpropositionen för 2015
Bilaga 5 Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2015
Bilaga 6 Mikroproduktion av förnybar el
Bilaga 7 Ändrad beskattning av vissa biodrivmedel
Bilaga 8 Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2015
Bilaga 9 Höjd skatt på tobak inför budgetpropositionen för 2015
Bilaga 10 Beskattning av viss privatinförsel av cigaretter
Bilaga 11 Trängselskatt för utländska fordon och vissa andra trängselskattefrågor
Bilaga 12 Mervärdesskatt avseende dentaltekniska produkter
Bilaga 13 Ersättning för höga sjuklönekostnader
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 oktober 2014

PROP. 2014/15:1

Tabellförteckning
Utgifter ..............................................................................................................................	4
Inkomster ..........................................................................................................................	5
Tabell 1.1 Reformer, finansiering och budgetförstärkningar i
budgetpropositionen för 2015..............................................................................	29
Tabell 1.1 Reformer, finansiering och budgetförstärkningar i
budgetpropositionen för 2015 (forts.) ................................................................	30
Tabell 1.2 Makroekonomiska nyckeltal..........................................................................	31
Tabell 1.3 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser...........................................	34
Tabell 1.4 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för
avstämning mot överskottsmålet .........................................................................	34
Tabell 1.5 Utgiftstakets nivåer 2015–2018.....................................................................	37
Tabell 1.6 Beräknade volymer i regeringens arbetsmarknads- och
utbildningspolitik i budgetpropositionen för 2015 ............................................	41
Tabell 1.7 Reformer för hela Sverige ..............................................................................	44
Tabell 4.1 Internationell och finansiell ekonomi .........................................................	136
Tabell 4.2 BNP...............................................................................................................	140
Tabell 4.3 Näringslivets produktion.............................................................................	142
Tabell 4.4 Arbetsmarknad .............................................................................................	143
Tabell 4.5 Sysselsättning i ekonomins olika sektorer..................................................	144
Tabell 4.6 Löner och inflation.......................................................................................	148
Tabell 4.7 Räntor och växelkurser ................................................................................	150
Tabell 4.8 Effekter på BNP-nivån av ENS 2010 och generalrevidering av NR..........	151
Tabell 4.9 Nyckeltalstabell ............................................................................................	152
Tabell 4.10 Alternativscenario 1: Svagare internationell utveckling...........................	157
Tabell 4.11 Alternativscenario 2: En starkare inhemsk konsumtion..........................	158
Tabell 4.12 Regeringens prognoser i budgetpropositionen för 2015 och
2014 års ekonomiska vårproposition .................................................................	159
Tabell 4.13 Prognosjämförelse: BNP 2014 och 2015 ..................................................	159
Tabell 4.14 Prognosjämförelse: Arbetslöshet 2014 och 2015 .....................................	160
Tabell 4.15 Prognosjämförelse: Inflation 2014 och 2015............................................	160
Tabell 4.16 Prognosjämförelse: BNP-gap 2014–2018..................................................	160
Tabell 4.17 Prognoser för potentiella variabler i budgetpropositionen för
2015 och 2014 års ekonomiska vårproposition.................................................	163
Tabell 4.18 Prognosjämförelse: Potentiell BNP-tillväxt 2014–2018..........................	164
Tabell 5.1 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för
avstämning mot överskottsmålet .......................................................................	169
Tabell 5.2 Bedömningar av strukturellt sparande ........................................................	170
Tabell 5.3 Förslag till tekniska justeringar av utgiftstakets nivå för
2014–2018 samt finanspolitiskt motiverade höjningar av redan fastställda
nivåer för 2015 och 2016.....................................................................................	173
Tabell 5.4 Ursprungligt och faktiskt utgiftstak 2004–2016 ........................................	175
Tabell 5.5 Utgiftstak 2014–2018...................................................................................	176

PROP. 2014/15:1
Tabell 5.6 Bedömningsfaktorer för utgiftskriteriet i stabilitets- och
tillväxtpakten ......................................................................................................	180
Tabell 5.7 Finanspolitiska nyckeltal .............................................................................	181
Tabell 5.8 Indikatorer på finanspolitikens långsiktiga hållbarhet ..............................	181
Tabell 6.1 Beräkning av jobbskatteavdraget för personer som inte har fyllt 65 år....	189
Tabell 6.2 Beräkning av jobbskatteavdraget för personer som har fyllt 65 år ...........	190
Tabell 6.3 Beräkning av jobbskatteavdraget efter föreslagen avtrappning för
personer som inte har fyllt 65 år........................................................................	191
Tabell 6.4 Beräkning av jobbskatteavdraget efter föreslagen avtrappning för
personer som har fyllt 65 år ...............................................................................	191
Tabell 6.5 Jobbskatteavdrag 2015 enligt gällande regler och enligt förslaget om
avtrappning, för personer som inte har fyllt 65 år............................................	192
Tabell 6.6 Jobbskatteavdrag 2015 enligt gällande regler och enligt förslaget om
avtrappning, för personer som har fyllt 65 år ...................................................	192
Tabell 6.7 Nuvarande särskilt belopp för personer över 65 år....................................	197
Tabell 6.8 Nytt särskilt belopp för personer över 65 år..............................................	197
Tabell 6.9 Förhöjt grundavdrag för personer över 65 år enligt förslaget ..................	197
Tabell 6.10 Förhöjt grundavdrag för personer över 65 år enligt förslaget.................	197
Tabell 6.11 Skattesänkning i kronor per år enligt förslaget om ytterligare
förhöjt grundavdrag för personer över 65 år, vid olika inkomst- och
kommunalskattenivåer .......................................................................................	198
Tabell 6.12 Skillnad i beskattning per år mellan en person äldre än 65 år med
enbart pensionsinkomst och en person yngre än 65 år med enbart
arbetsinkomst vid samma inkomstnivå.............................................................	199
Tabell 6.13 Socialavgifter och allmän löneavgift 2015 enligt regeringens förslag .....	233
Tabell 6.14 Offentligfinansiell effekt av förslaget att slopa nedsättningen av
socialavgifterna för unga ....................................................................................	238
Tabell 6.15 Arbetsgivaravgifter för en person som vid årets ingång inte har
fyllt 26 år, och med en månadslön på 25 000 kronor, vid nuvarande och
föreslagna regler..................................................................................................	239
Tabell 6.16 Offentligfinansiell effekt av en särskild löneskatt på 5,6 procent ..........	244
Tabell 6.17 Förändring av kortsiktiga lönekostnader för anställda över
65 år vid en lön på 30 000 kronor, kronor per månad ......................................	244
Tabell 6.18 Arbetsgivaravgifter 2014 och 2015 enligt regeringens förslag ................	245
Tabell 6.19 Egenavgifter 2014 och 2015 enligt regeringens förslag ...........................	245
Tabell 6.20 Exempel på fordonsskatt...........................................................................	270
Tabell 6.21 Beslutade ändringar av skattesatser på vissa bränslen för
2015 jämfört med 2014, inklusive mervärdesskatt ...........................................	285
Tabell 6.22 Ändringar av skattesatser på el för 2015 jämfört med 2014,
inklusive mervärdesskatt....................................................................................	285
Tabell 6.23 Skattehöjning på tobak, uppdelad på de olika tobaksslagen,
för tidigare beslutad indexering och föreslagen skattehöjning för 2015.........	292
Tabell 6.24 Offentligfinansiella effekter av ändrade skatte- och avgiftsregler.
Bruttoeffekt 2015, periodiserad nettoeffekt år 2015–2018 samt
varaktig effekt.....................................................................................................	332
Tabell 7.1 Bruttoeffekter av ändrade skatte- och avgiftsregler 2013–2018 ...............	360
Tabell 7.2 Totala skatteintäkter 2013–2018 jämfört med prognosen i 2014 års
ekonomiska vårproposition ...............................................................................	360
Tabell 7.3 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens
budget 2010–2018...............................................................................................	361
Tabell 7.4 Skatt på arbete 2012–2018...........................................................................	362

PROP. 2014/15:1
Tabell 7.5 Faktisk och underliggande utveckling av kommunernas
skatteunderlag .....................................................................................................	364
Tabell 7.6 Skattereduktioner 2012–2018......................................................................	365
Tabell 7.7 Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift 2012–2018 ......................	366
Tabell 7.8 Skatt på konsumtion och insatsvaror 2012–2018.......................................	367
Tabell 7.9 Skattekvot 2012–2018 ..................................................................................	368
Tabell 7.10 Nu föreslagna och aviserade förändringar av
övriga inkomster .................................................................................................	368
Tabell 7.11 Förändring av totala skatteintäkter till följd av
regeländringar, bruttoeffekter i förhållande till föregående år.........................	371
Tabell 7.12 Antaganden och förändringar jämfört med 2014 års ekonomiska
vårproposition .....................................................................................................	373
Tabell 7.13 Aktuell prognos jämfört med 2014 års ekonomiska
vårproposition samt statens budget för 2013 och 2014....................................	374
Tabell 7.14 Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med 2014 års
ekonomiska vårproposition................................................................................	375
Tabell 7.15 Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med statens
budget för 2013 och 2014...................................................................................	377
Tabell 7.16 Utbetalda ersättningar från högkostnadsskyddet 2012 ...........................	378
Tabell 7.17 Den nya ersättningens beräknade utfall....................................................	398
Tabell 8.1 Utgifter på budgetens utgiftsområden och takbegränsade
utgifter 2013–2018 ..............................................................................................	410
Tabell 8.2 Utgiftsramar 2015 ........................................................................................	411
Tabell 8.3 Utgifter per utgiftsområde 2013–2018 .......................................................	413
Tabell 8.4 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år ............	414
Tabell 8.5 Utgiftsförändringar 2014–2018 i förhållande till föregående år till
följd av tidigare beslutade, aviserade samt nu föreslagna och aviserade
åtgärder och finansieringar1 ................................................................................	416
Tabell 8.6 Helårsekvivalenter i vissa ersättningssystem ..............................................	418
Tabell 8.7 Volymer inom olika transfereringssystem ..................................................	420
Tabell 8.8 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med bedömningen i
2014 års ekonomiska vårproposition .................................................................	423
Tabell 8.9 Förändring av utgiftsramar 2015–2018 jämfört med
2014 års ekonomiska vårproposition .................................................................	424
Tabell 8.10 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar .....................................	437
Tabell 8.11 Volymer inom olika transfereringssystem 2015-2018..............................	443
Tabell 8.12 Pris- och löneomräkning för 2015.............................................................	445
Tabell 8.13 Takbegränsade utgifter och statsskuldsräntor m.m. 2014........................	446
Tabell 8.14 Utgifter 2014 ..............................................................................................	447
Tabell 8.15 Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2014....................................	449
Tabell 9.1 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar
2014–2018, effekt på offentliga sektorns finansiella sparande .........................	455
Tabell 9.2 Utgifts- och inkomstförändringar 2013–2018 i förhållande till
föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och
aviserade åtgärder och finansieringar, effekt på offentliga sektorns
finansiella sparande .............................................................................................	456
Tabell 9.3 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser 2013–2018......................	458
Tabell 9.4 Skatter och avgifter 2013–2018....................................................................	458
Tabell 9.5 Den offentliga sektorns utgifter 2013–2018...............................................	459
Tabell 9.6 Indikatorer för impuls till efterfrågan.........................................................	460

PROP. 2014/15:1
Tabell 9.7 Förändringar av den offentliga sektorns finansiella sparande och
konsoliderade bruttoskuld.................................................................................	461
Tabell 9.8 Statens inkomster och utgifter 2013–2018.................................................	462
Tabell 9.9 Statens finansiella sparande och budgetsaldo 2013–2018..........................	463
Tabell 9.10 Statens budgetsaldo 2013–2018 ................................................................	464
Tabell 9.11 Statens budgetsaldo samt justering för större
engångseffekter 2013–2018................................................................................	465
Tabell 9.12 Ålderspensionssystemets inkomster och utgifter 2013–2018.................	466
Tabell 9.13 Inkomstindex, balanstal och balansindex 2013–2018..............................	467
Tabell 9.14 Kommunsektorns finanser 2013–2018.....................................................	467
Tabell 9.15 Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet 2013–2018 .................	469
Tabell 9.16 Statsskuldens förändring 2013–2018 ........................................................	470
Tabell 9.17 Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld och bidrag till
förändringen 2013–2018 ....................................................................................	471
Tabell 9.18 Offentliga sektorns inkomster och utgifter. Aktuell prognos och
förändringar jämfört med 2014 års ekonomiska vårproposition.....................	471
Tabell 9.19 Offentliga sektorns inkomster och utgifter. Aktuell prognos och
jämfört med 2014 års ekonomiska vårproposition förändringar exkl.
ändrad bruttoredovisning till följd av ENS 20101 ............................................	472
Tabell 9.20 Offentliga sektorns finansiella ställning. Aktuell prognos och
förändringar jämfört med 2014 års ekonomiska vårproposition.....................	473
Tabell 9.21 Prognosjämförelse finansiellt sparande 2014–2018 .................................	473
Tabell 10.1 Utgifter för välfärdstjänster 2013 fördelade efter typ av resurs..............	479
Tabell 10.2 Kommunfinansierad sysselsättning 2013–2018 .......................................	482
Tabell 10.3 Antalet kommunfinansierade arbetade timmar 2013–2018 ....................	482
Tabell 10.4 Skatter och statsbidrag 2013–2018 ...........................................................	483
Tabell 10.5 Årlig förändring av statsbidragen 2013–2018 ..........................................	484
Tabell 10.6 Kommunsektorns finanser 2013–2018.....................................................	485
Tabell 10.7 Kommunsektorns resultaträkning 2009–2013 .........................................	487
Tabell 10.8 Skillnader mellan resultat och finansiellt sparande 2009–2013 ...............	488
Tabell 10.9 Kommunsektorns balansräkning 2009–2013 ...........................................	489
Tabell 10.10 Kommunsektorns finanser 2013–2018. Förändringar jämfört med
2014 års ekonomiska vårproposition ................................................................	490
Tabell 11.1 Låneram för 2015 .......................................................................................	498
Tabell 11.2 Investeringslån och låneramar 2002–2014................................................	499
Tabell 11.3 Räntekontokreditram för 2015 .................................................................	500
Tabell 11.4 Statlig utlåning 2015 ..................................................................................	501
Tabell 11.5 Övriga kreditramar 2015 ...........................................................................	502
Tabell 11.6 Garantiramar och utfärdade garantier ......................................................	503
Tabell 11.7 Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden
avseende 2015 .....................................................................................................	506

PROP. 2014/15:1

Diagramförteckning
Diagram 1.1 Arbetslöshet och långtidsarbetslöshet .....................................................	38
Diagram 1.2 Arbetslöshet efter utbildningsnivå ...........................................................	40
Diagram 1.3 Effekter av förslagen i denna proposition på disponibel
hushållsinkomst i olika inkomstgrupper .............................................................	57
Diagram 1.4 Effekter av förslagen i denna proposition på individuell
disponibel inkomst för vuxna kvinnor och män .................................................	58
Diagram 4.1 Förtroende i näringslivet 2008–2014 ......................................................	137
Diagram 4.2 Förtroendeindikatorer 2007–2014..........................................................	140
Diagram 4.3 Förtroendeindikator för hushållen .........................................................	140
Diagram 4.4 BNP-tillväxt och bidrag till BNP-tillväxt ...............................................	141
Diagram 4.5 Sysselsatta och sysselsättningsgrad 1991–2015......................................	143
Diagram 4.6 Ett urval av sysselsättningsindikatorer 2001–2014................................	144
Diagram 4.7 Sysselsättning i näringslivet och offentlig sektor 1994–2015 ...............	144
Diagram 4.8 BNP, arbetade timmar och sysselsatta 1994–2015 .................................	145
Diagram 4.9 Arbetskraften och arbetskraftsdeltagande 1990–2015 ..........................	145
Diagram 4.10 Arbetslöshet 1990–2015........................................................................	146
Diagram 4.11 Arbetslösa och långtidsarbetslösa 2001–2014......................................	146
Diagram 4.12 Resursutnyttjande 2001–2015...............................................................	146
Diagram 4.13 Brist på arbetskraft 1996–2014..............................................................	147
Diagram 4.14 Industrins kapacitetsutnyttjande 1996–2014 .......................................	147
Diagram 4.15 Centrala avtal och löneökningar i näringslivet 1993–2015..................	148
Diagram 4.16 Inflation i varor respektive tjänster 2007–2014 ...................................	148
Diagram 4.17 Enhetsarbetskostnad, produktivitet och löner 2007–2015 .................	149
Diagram 4.18 Statsobligationsräntor 2008–2014.........................................................	149
Diagram 4.19 BNP-tillväxten före och efter ENS 2010 och generalrevidering.........	151
Diagram 4.20 Hushållens konsumtion, disponibel inkomst och sparkvot,
1994–2018............................................................................................................	153
Diagram 4.21 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet 1990–2018 .............................	154
Diagram 4.22 Real och nominell löneutveckling 1997–2018......................................	154
Diagram 4.23 Arbetslöshet 2013–2018........................................................................	156
Diagram 4.24 BNP-tillväxt 2013–2018.........................................................................	158
Diagram 4.25 BNP med osäkerhetsintervall, 2010–2015............................................	161
Diagram 4.26 Arbetslöshet med osäkerhetsintervall, 2010–2015 ..............................	161
Diagram 4.27 Produktivitetstillväxt i näringslivet.......................................................	162
Diagram 5.1 Utgiftstakets nivå 1997–2018..................................................................	176
Diagram 5.2 Kommunsektorns resultat och finansiella sparande 2000–2018 ...........	178
Diagram 6.1 Genomsnittlig skatt 2015 för personer som är under 65 år utan
jobbskatteavdrag, med jobbskatteavdrag enligt gällande regler och med
avtrappat jobbskatteavdrag enligt förslaget.......................................................	193
Diagram 6.2 Marginalskatt 2015 för personer som är under 65 år utan
jobbskatteavdrag, med jobbskatteavdrag enligt gällande regler och med
avtrappat jobbskatteavdrag enligt förslaget.......................................................	193

PROP. 2014/15:1
Diagram 6.3 Genomsnittlig skatt 2015 för personer som fyllt 65 år vid årets
ingång utan jobbskatteavdrag, med jobbskatteavdrag enligt gällande regler
och med avtrappat jobbskatteavdrag enligt förslaget.......................................	193
Diagram 6.4 Marginalskatt 2015 för personer som fyllt 65 år vid årets
ingång utan jobbskatteavdrag, med jobbskatteavdrag enligt gällande
regler och med avtrappat jobbskatteavdrag enligt förslaget ............................	194
Diagram 6.5 Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst
(hushållsnivå) 2015 till följd av förslaget om avtrappat jobbskatteavdrag......	195
Diagram 6.6 Procentuell förändring av individuell disponibel inkomst
2015 till följd av förslaget om avtrappat jobbskatteavdrag efter
kön och åldersgrupp...........................................................................................	195
Diagram 6.7 Grundavdrag i kronor för personer över 65 år enligt gällande
regler, enligt förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag samt
grundavdrag för personer under 65 år...............................................................	198
Diagram 6.8 Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst (hushållsnivå)
2015 för personer över 65 år till följd av förslaget om ytterligare förhöjt
grundavdrag för äldre .........................................................................................	199
Diagram 6.9 Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst 2015 för
personer över 65 år till följd av förslaget om ytterligare förhöjt
grundavdrag för äldre efter kön och åldersgrupp .............................................	200
Diagram 6.10 Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst
(hushållsnivå) 2015 till följd av förslaget om ändrad uppräkning av
den nedre skiktgränsen ......................................................................................	203
Diagram 6.11 Procentuell förändring av individuell disponibel inkomst
2015 till följd av förslaget om ändrad uppräkning av den nedre
skiktgränsen efter kön och ålder .......................................................................	203
Diagram 6.12 Ungdomsarbetslöshet 1976–2013 ........................................................	236
Diagram 7.1 Totala skatteintäkter 2000–2018.............................................................	359
Diagram 7.2 Arbetade timmar, timlön och lönesumma 2000–2018 ..........................	363
Diagram 7.3 Transfereringsinkomster som andel av underlaget för skatt på
arbete 2000–2018................................................................................................	363
Diagram 7.4 Antal personer som betalar statlig inkomstskatt 2000–2018 ...............	364
Diagram 7.5 Kapitalvinster, aktieprisindex och fastighetspriser 1988–2018.............	365
Diagram 7.6 Skatt på företagsvinster 1990–2018........................................................	366
Diagram 7.7 Hushållens konsumtion och underliggande intäkter från
mervärdesskatt 2000–2018.................................................................................	367
Diagram 8.1 Fördelning av de takbegränsade utgifterna 2015...................................	411
Diagram 8.2 Utgifter för arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknads-
politiska program1 samt antalet helårsekvivalenter i arbetslöshets-
försäkringen och arbetsmarknadspolitiska program 2013–2018.....................	418
Diagram 8.3 Utgifter för sjuk- och rehabiliteringspenning och sjuk- och
aktivitetsersättning1 samt antalet helårsekvivalenter i sjuk- och
rehabiliteringspenning och sjuk- och aktivitetsersättning 2013–2018............	419
Diagram 8.4 Skillnad mellan utgiftsprognos för 2014 och ursprungligt
anvisade medel på statens budget för 20141 för vissa utgiftsområden ............	448
Diagram 9.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande 2000–2018......................	457
Diagram 9.2 Inkomster och utgifter 2000–2018.........................................................	458
Diagram 9.3 Offentliga sektorns utgifter 2000–2018.................................................	459
Diagram 9.4 Statens budgetsaldo 2000–2018..............................................................	464
Diagram 9.5 Utvecklingen av inkomstindex och balansindex 2009–2018 ................	466

PROP. 2014/15:1
Diagram 9.6 Utvecklingen av kommunsektorns inkomster och utgifter samt
finansiella sparande 2000–2018 ..........................................................................		468
Diagram 9.7 Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet 1990–2018 ...............		468
Diagram 9.8 Statsskuldens utveckling 2000–2018.......................................................		469
Diagram 9.9 Den konsoliderade bruttoskulden 1994–2018 .......................................		470
Diagram 9.10	Den offentliga sektorns finansiella sparande i EU, Japan och
USA 2007–2013...................................................................................................		474
Diagram 9.11	Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld i
EU 2007 och 2013...............................................................................................		474
Diagram 10.1	Kommunsektorns utgifter 2012 fördelade efter utgiftsområde..........	479
Diagram 10.2	Demografiskt betingat resursbehov inom olika
välfärdstjänster 2000–2018 .................................................................................		480
Diagram 10.3	Utgifter för välfärdstjänster 2000–2018 ...............................................	480
Diagram 10.4	Kommunalt finansierad sysselsättning 1993–2018 .............................	481
Diagram 10.5	Kommunalt finansierade sysselsättning och arbetade
timmar 1993–2018...............................................................................................		482
Diagram 10.6 Finansiellt sparande och resultat 1993–2018........................................		484
Diagram 10.7 Totala inkomster och utgifter 1993–2018.............................................		485
Diagram 10.8 Kommunernas investeringsutgifter 2013 .............................................		488
Diagram 10.9 Befolkning i Storstadsområden 1990–2030..........................................		492
Diagram 10.10 Investeringar i kommunsektorn som andel av BNP 1994–2012.......		492
Diagram 10.11 Investeringar i kommuner 2009 och 2013 exklusive bolag
(ovägda medelvärden).........................................................................................		492
Diagram 10.12 Långfristiga skulder 2000–2013 ..........................................................		493
Diagram 10.13 Långfristiga skulder i kommuner 2009 och 2013
(ovägda medelvärden).........................................................................................		493
Diagram 11.1 Myndigheternas kollektiva låneram december 2000–juni 2014 ..........		499

PROP. 2014/15:1

1 Finansplan

Ett Sverige som håller ihop

Sverige ska vara en global förebild, i vår utveckling, vår jämlikhet, vår jämställdhet och vårt ledarskap i klimatomställningen. Ett land som kännetecknas av alla människors lika värde, självförtroende, solidaritet och tron på att fram- tiden går att förändra. Sverige ska vara en ledande och inspirerande kraft i världen. Där vi investerar gemensamt i människor och miljö, i kunskap och konkurrenskraft, i trygghet i nuet och hopp inför framtiden. Där vi bryggar över klyftor och där alla barn har möjligheter att förverkliga sin fulla potential.

Sverige befinner sig på flera viktiga områden i ett allvarligt läge. Arbetslösheten har bitit sig fast på höga nivåer. Överskott har vänts till underskott. Skolresultaten rasar och välfärden uppvisar stora brister. Klyftorna växer och ojämställdheten mellan kvinnor och män består. De sänkta klimatambitionerna och oviljan att med kraft ställa om till miljövänlig produktion riskerar vår natur, människors hälsa och Sveriges konkurrenskraft.

För tredje gången av tre möjliga efterlämnar en borgerlig regering stora hål i statens finanser. Ofinansierade skattesänkningar har bidragit till att underskotten i de offentliga finanserna har vuxit år efter år, även när konjunkturen stärkts. Överskottsmålet nås inte. Nu ska underskotten steg för steg pressas tillbaka, så att Sverige inte längre bryter mot det finanspolitiska ramverket. Därför kommer nya reformer att finansieras fullt ut i denna budget.

Dagens skillnader i villkor mellan kvinnor och män är oacceptabla. Därför ska den ekonomiska politiken präglas av en feministisk grundsyn och verka för jämställdhet. Kvinnor och män ska ges

samma möjligheter inom skolan och utbild- ningssystemet och trygg förankring och karriär- möjligheter på arbetsmarknaden.

Arbete betyder gemenskap och tillhörighet, makt att forma sitt liv och sin framtid. Att fler kvinnor och män finner ett jobb är avgörande för att hålla ihop Sverige. Ett tydligt sysselsättnings- mål ska styra den ekonomiska politiken. Antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så mycket att Sverige når lägst arbetslöshet i EU år 2020.

Tillväxten av fler jobb i det privata näringslivet är grunden för högre sysselsättning. Därför ska samverkan mellan det offentliga och näringslivet prioriteras mycket högt. Ett innovationsråd inrättas under ledning av statsministern. Företa- gens villkor stärks genom enklare regler och minskade sjuklönekostnader, vilket särskilt gynnar små företag. Offentlig upphandling ska kunna vara innovationsdriven och den fysiska och IT-mässiga infrastrukturen vara god i hela landet. Möjligheterna till företagande i hela Sverige ska stärkas genom en politik för landsbygden som sätter jobbskapande i fokus.

Alltför många tecken tyder på att vi inte tar vara på potentialen hos alla som lever i vårt land. Det visar sig tydligt i den höga arbetslösheten, inte minst bland de unga. Ingen ung människa ska behöva gå arbetslös i mer än 90 dagar. Den som blivit långtidsarbetslös ska inte lämnas därhän utan få stöd för att komma tillbaka till arbete och egen försörjning.

Svensk ekonomi och arbetsmarknad behöver stärkas och prestera bättre. Ineffektiva åtgärder ska ersättas av effektiva insatser. Arbets- marknadsinsatsernas inriktning ska gå från passivitet till aktivitet. Traineejobb och extra- tjänster, samt en utveckling av Arbetsförmed-

PROP. 2014/15:1

lingen, är viktiga reformer för att nå sysselsätt- ningsmålet. Regeringen avser också att se över möjligheten att införa en kompletterande anställningsform liknande det danska systemet för "fleksjobb" för långtidsarbetslösa med nedsatt arbetsförmåga.

Att tillväxten skapas på ett sätt som är socialt och ekologiskt hållbart och fördelas rättvist är en av vår tids ödesfrågor, men också en fråga där Sverige har goda möjligheter att ligga i framkant. Sveriges ambitioner på klimatområdet – den yttersta förutsättningen för en långsiktigt god levnadsstandard – har de senaste åren hållits tillbaka. Regeringen föreslår att ett klimat- politiskt ramverk införs. Stödet för att värna den biologiska mångfalden ska stärkas väsentligt. Det ska bli mer lönsamt att välja klimatvänliga lösningar som producent och som konsument, samt svårare och dyrare att välja det som förstör vår gemensamma miljö. Klimatinvesteringar ska stödjas, både lokalt och globalt. De nationella miljömålen ska nås. Avgörande steg ska tas för att göra detta möjligt.

De senaste årens utveckling, med allt fler unga som inte får med sig kunskaperna från grundskolan för att gå vidare till gymnasiet, är oroväckande för våra barns framtid och ett hot mot Sveriges konkurrenskraft. Internationella studier visar att resultaten i svensk skola sjunkit snabbare än i något annat OECD-land. Sam- tidigt har likvärdigheten mellan skolor minskat kraftigt. Därför föreslår regeringen omfattande satsningar på minskade barngrupper i förskolan, fler anställda i grundskolan så att lärare kan få tid till sitt arbete och klasserna kan bli mindre, stöd till alla elever som riskerar att halka efter och tydliga insatser för att öka läraryrkets attrakt- ivitet. Svensk skola ska vara i världsklass.

Sverige har under de senaste åren tappat i jämförelse med andra länder. Arbetslösheten har stigit snabbare än i flera jämförbara länder, kunskapsresultaten i skolan har sjunkit snabbare och inkomstklyftorna har vidgats mer än i något annat OECD-land. Samtidigt har ambitions- nivån på klimatområdet sänkts. Klyftorna har vidgats och ojämlikheten ökat; ekonomiskt, socialt och geografiskt.

Med växande klyftor minskar de gemen- samma erfarenheterna och beröringspunkterna. Därmed urholkas förståelsen för andra männi- skors livssituation. Det gör det svårare för Sverige som nation att skapa insikt om, och

gemensamt ta sig an, de stora framtidsutman- ingarna.

I budgetpropositionen för 2015 lämnas förslag till reformer och finansiering, varav merparten träder i kraft den 1 januari 2015 (se tabell 1.1). I propositionen tas hänsyn till genom- förandeaspekter som innebär att några reformer som träder i kraft den 1 januari 2015 inte får fullt genomslag förrän mot slutet av 2015. Därför stiger årskostnaden för dessa reformer 2016 i förhållande till 2015. En eventuell utbyggnad av reformerna fr.o.m. 2016 och framåt beaktas däremot inte. I några andra fall aviseras, till följd av den korta beredningstid som stått till förfogande efter regeringsskiftet, reformer eller budgetförstärkningar med ikraftträdande först senare under 2015 eller den 1 januari 2016. Även i dessa fall blir budgetkonsekvenserna större 2016 än 2015.

Budgetpropositionen för 2015 bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.

En politik för fler jobb, präglad av både social och ekologisk hållbarhet, ger ökad samman- hållning och är avgörande för Sveriges utveck- ling. Sverige ska ha en välfärd att lita på. Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Sverige ska vara ett land som håller ihop.

PROP. 2014/15:1

Tabell 1.1 Reformer, finansiering och budgetförstärkningar i budgetpropositionen för 2015

Effekt på finansiellt sparande i offentlig sektor

Miljarder kronor	2015	2016	2017	2018
Reformer för jämställdhet

Mäns våld mot kvinnor	0,15	0,15	0,15	0,14

Höjt underhållsstöd	0,63	0,63	0,63	0,63
Höjd grundnivå i föräldrapenningen	0,18	0,18	0,18	0,18
Reformer för fler jobb

Traineejobb	0,45	1,46	1,65	1,68

Extratjänster	0,48	2,68	2,76	1,84
Utbildningskontrakt	0,76	0,76	0,77	0,78

Tillskott Arbetsförmedlingen	0,91	0,94	0,97	0,74

Högre utbildning, vuxenutbildning och yrkeshögskolan	1,93	2,62	2,99	3,39
Tidigareläggning av medel EU:s socialfond	0,21	0,35	0,06

Modernt arbetsliv	0,10	0,10	0,10	0,10

Infrastruktur	2,34	2,64	2,64	2,64
Aktiv näringspolitik	0,57	0,54	0,54	0,53

Reformer för en bättre miljö och ett hållbart klimat
KLOKT-stöd	0,20	0,60	0,60	0,60
Biologisk mångfald och skydd av natur	1,26	1,18	1,18	1,18

Miljömyndigheter	0,11	0,10	0,10	0,10

Övriga miljöreformer	0,54	0,22	0,22	0,22
Reformer för att vända resultaten i skolan
Tidiga insatser	1,79	3,38	3,41	3,41

Mer attraktivt läraryrke	0,55	0,64	0,64	0,63

Alla skolor ska vara bra skolor	1,03	1,57	1,66	1,68

Reformer för att värna den svenska modellen
Hälso- och sjukvård	2,10	2,31	2,31	2,31

Höjt tak och grundbelopp i a-kassan (inkl. samordning med sjukpenning)	1,64	2,39	2,31	2,26
Äldreomsorg	2,00	2,00	2,00	2,00

Sänkt skatt för pensionärer	1,98	1,98	1,98	1,98

Avskaffa den bortre gränsen i sjukförsäkringen1	0,10	0,41	0,39	0,38
Höjd sjuk- och aktivitetsersättning	0,25	0,25	0,25	0,25

Höjt bostadstillägg för pensionärer	0,20	0,40	0,40	0,40

Andra reformer
Kultur	0,23	0,24	0,24	0,24

Tillskott kommunerna	1,51	3,02	3,02	3,02

Internationell klimatfinansiering	0,50	0,50	0,50	0,50
Försvar (inkl. försvarsberedningen)	0,68	0,80	1,24	1,44

Summa reformer	25,35	35,03	35,88	35,23

PROP. 2014/15:1

Tabell 1.1 Reformer, finansiering och budgetförstärkningar i budgetpropositionen för 2015 (forts.)

Effekt på finansiellt sparande i offentlig sektor

Miljarder kronor	2015	2016	2017	2018
Finansiering och budgetförstärkningar

Inkomstökningar

Sänkt och fr.o.m. 2016 slopad nedsättning av socialavgifter för unga	9,60	18,81	18,25	17,97

Sänkt och fr.o.m. 2016 slopat avdrag för pensionssparande	3,09	4,45	4,45	4,45

Avtrappning av jobbskatteavdraget	2,36	2,36	2,36	2,36

Höjda miljöskatter	2,29	3,39	3,40	3,28
Särskild löneskatt för äldre	1,55	1,50	1,47	1,46

Uppräkningen av gränsen för statlig inkomstskatt begränsas	1,91	1,91	1,91	1,91

Slopat RUT-avdrag för hjälp med läxor och annat skolarbete	0,05	0,05	0,05	0,05
Halverat RUT-avdrag för personer under 65 år		0,07	0,07	0,07

Höjd skatt på öl, vin, sprit och tobak	1,67	1,40	1,47	1,54

Höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer	0,25	0,25	0,25	0,25

Utgiftsminskningar
Stimulansbidrag inom äldrepolitiken	0,96	1,23	1,44	1,44

Avskaffa kömiljarden		1,00	1,00	1,00

Generell neddragning PLO-anslag	0,23	0,88	0,88	0,88
Neddragning etableringslotsar	0,10	0,40	0,69	0,59

Minskning av anordnarbidraget i sysselsättningsfasen	0,30	0,09	0,08	0,14

Summa finansiering och budgetförstärkningar	24,35	37,79	37,77	37,38
Övrigt (netto)	1,12	3,65	4,49	5,11

Effekt offentliga finanser	0,12	6,41	6,39	7,26

Beräkningsteknisk överföring till hushållen2		6,84	6,81	7,68

1Beredning av reformen pågår inom Regeringskansliet. Reformen ingår inte i beräknade utgiftsförändringar i denna proposition.

2Lämnar utrymme för bl.a. avskaffad bortre gräns för sjukförsäkringen.

1.1Det ekonomiska läget

Regeringen bedömer att det sker en gradvis återhämtning i svensk ekonomi under de närmaste åren. Trots detta finns det lediga resurser i ekonomin 2014–2016 och arbets- lösheten minskar gradvis från nuvarande höga nivåer. Risken för en svagare utveckling väger över och har den senaste tiden ökat till följd av geopolitiska oroligheter.

1.1.1Svag återhämtning i omvärlden

Konjunkturåterhämtningen i omvärlden dämp- ades under inledningen av 2014. I euroområdet var tillväxten svag. Den amerikanska ekonomin präglades av en extremt kall vinter, vilket ledde till ett tillfälligt fall i BNP under första kvartalet. Under sommaren 2014 har det i många av Sveriges viktiga exportländer i euroområdet funnits indikationer på en fortsatt svag utveck- ling bl.a. till följd av ökad geopolitisk osäkerhet.

I euroområdet förväntas en viss uppgång i BNP under det andra halvåret 2014, men en svag kredittillväxt verkar fortfarande återhållande på utvecklingen. I andra delar av världen är utsik- terna bättre. Det finns tydliga tecken på en förhållandevis hög aktivitet i både amerikansk och brittisk ekonomi under det andra halvåret 2014.

Den internationella återhämtningen förväntas fortsätta 2015, främst driven av de avancerade ekonomierna med stöd av expansiv penning- politik och minskade finanspolitiska åtstram- ningar i dessa länder. I många länder förväntas tillväxten öka. Aktiviteten i euroområdet hålls dock tillbaka av att många ekonomier dras med en trög anpassning av konkurrenskraften och höga offentliga skuldnivåer. Den allt för ensidigt utformade åtstramningspolitiken har också bidragit till ökad arbetslöshet och till fattigdom.

1.1.2Återhämtning i svensk ekonomi

Svensk ekonomi befinner sig i en konjunktur- återhämtning. Det är framför allt hushållens konsumtion – som dock har varit ojämnt fördelad – som bidragit till återhämtningen. Den svaga internationella utvecklingen, i synnerhet i euroområdet, har dämpat exporttillväxten. Även

PROP. 2014/15:1

investeringarna i industrin har utvecklats svagare än förväntat.

Utvecklingen av förtroendeindikatorer tyder på en måttlig tillväxt i BNP under det andra halvåret 2014. Den politik som regeringen föreslår i denna proposition, med bl.a. högre offentlig konsumtion, bidrar till en högre till- växttakt 2015. Även en expansiv penningpolitik och ett förbättrat internationellt konjunkturläge bidrar till att tillväxten blir högre 2015 (se tabell 1.2). Ett förbättrat arbetsmarknadsläge bidrar också till en starkare utveckling av hushållens konsumtion.

Bostadsinvesteringar och ökande investeringar inom både industrin och tjänstebranscherna lämnar ett betydande bidrag till BNP-tillväxten under 2014 och 2015. Till följd av en allt högre inhemsk efterfrågan förväntas en stark utveck- ling av tjänsteproduktionen i näringslivet. I takt med att exportefterfrågan stiger bedöms varu- produktionen öka.

Tabell 1.2 Makroekonomiska nyckeltal

Utfall för 2013, prognos för 2014–2018
Procentuell förändring om annat ej anges
	2013	2014	2015	2016	2017	2018
BNP1	1,5	2,1	3,0	3,2	2,6	2,4
BNP-gap2	-3,0	-2,2	-1,2	-0,5	-0,1	0,0
Sysselsatta3	1,0	1,3	1,4	1,2	0,9	0,8
Sysselsättningsgrad3	65,7	66,2	66,5	66,6	66,6	66,8
Arbetade timmar4	0,3	1,4	1,3	1,3	1,2	0,8
Produktivitet4,5	1,7	1,3	1,9	2,1	2,1	2,0
Arbetslöshet6	8,0	7,9	7,3	6,7	6,4	6,1
Timlöner7	2,5	2,8	2,9	3,3	3,5	3,5
KPI8	0,0	0,0	0,9	2,2	3,0	3,2
KPIF8	0,9	0,6	1,4	1,8	1,9	2,0

1Fasta priser, referensår 2013.

2Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

3I åldern 15–74 år.

4Kalenderkorrigerad.

5Näringslivet.

6I procent av arbetskraften, 15–74 år.

7Mätt enligt konjunkturlönestatistiken.

8Årsgenomsnitt.

Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.

Hög arbetslöshet

Både sysselsättningen och arbetskraften har ökat i en förhållandevis hög takt de senaste måna- derna. Arbetslösheten ligger dock kvar på en hög nivå, kring 8 procent.

De framåtblickande indikatorerna tyder sam- mantaget på en fortsatt uppgång i sysselsätt- ningen 2014. I takt med att produktionen ökar snabbare får företagen ett större behov av att öka

PROP. 2014/15:1

arbetsstyrkan. Utvecklingen av sysselsättningen inom olika branscher förväntas dock skilja sig åt, då ökningarna främst är koncentrerade till tjänstebranscherna. Detta följer av stigande inhemsk efterfrågan, i synnerhet i form av en ökad konsumtion bland hushållen.

Sysselsättningen förväntas framöver öka snabbare än arbetskraften. Arbetslösheten minskar gradvis. Regeringens politik, med bl.a. ökad offentlig konsumtion och investeringar samt utbildningskontrakt, 90-dagarsgarantin och extratjänster, bidrar till minskningen av arbets- lösheten.

Lågt resursutnyttjande och låg inflation

Resursutnyttjandet i företagen bedöms vara balanserat. Det finns däremot lediga resurser på arbetsmarknaden och många skulle därför kunna ta en anställning när efterfrågan på arbetskraft stiger. Det medför att resursutnyttjandet i ekonomin i dess helhet också bedöms vara lågt (se tabell 1.2). Resursutnyttjandet förväntas dock stiga 2014–2018.

Inflationen har varit låg under en längre tid. Inflationen har pressats ned av låga importpriser och av ett lågt resursutnyttjande. Sedan mitten av 2013 har även priserna i tjänstesektorn, som främst styrs av inhemska faktorer, bidragit till att hålla nere inflationen. Inflationsutfallet har varit lågt även under inledningen av 2014 och inflationen i årstakt, mätt som konsument- prisindex med fast ränta, väntas sjunka för fjärde året i följd. På sikt väntas dock inflationen stiga i takt med att resursutnyttjandet ökar.

Förutsättningar för högre tillväxt 2016–2018

Ett högt sparande bland hushållen, en god utveckling av disponibelinkomsterna och en ökad ekonomisk trygghet ger utrymme för en förhållandevis hög tillväxt i hushållens konsum- tion de närmaste åren. Om den internationella efterfrågan dessutom växer i en relativt hög takt skapar det förutsättningar för en jämförelsevis hög BNP-tillväxt i Sverige 2016–2018 (se tabell 1.2). De lediga resurserna på arbetsmarknaden innebär att denna tillväxt kan ske utan att resursutnyttjandet blir ansträngt.

BNP-tillväxten bidrar till en fortsatt syssel- sättningsökning. Sysselsättningen utvecklas i en

fortsatt hög takt 2016–2018 och arbetslösheten minskar (se tabell 1.2). I takt med att konjunk- turen stärks under 2016 och 2017 bedöms lönerna utvecklas snabbare.

Risker för en svagare utveckling

Under sommaren och hösten 2014 har de geopolitiska spänningarna ökat på olika håll i omvärlden. Hittills har dock inga tydliga makro- ekonomiska effekter till följd av dessa spänningar kunnat observeras. Riskerna för en svagare utveckling har dock ökat. Risken för en svagare utveckling i euroområdet är betydande. Om de geopolitiska kriserna i omvärlden, t.ex. i Ukraina, allvarligt förvärras kan effekterna på världsekonomin i stort och även för svensk ekonomi bli betydande.

Tecknen på en god återhämtning i USA växer sig allt starkare. Därmed aktualiseras åter riskerna för oväntade penningpolitiska åtstram- ningar. Sådana skulle i sin tur bidra till ökade risker för hastigt reverserande globala kapital- flöden, framför allt i framväxande ekonomier med stora bytesbalansöverskott. En sådan utveckling kan destabilisera delar av det globala finansiella systemet och kan medföra att ränte- läget blir högre än vad som är förenligt med en återhämtning även i avancerade ekonomier.

Även klimatförändringarnas och extrema väderhändelsers effekter utgör en risk då de kan medföra stora kostnader både för enskilda och för samhället.

I Sverige utgör hushållens höga skuldsätt- ningsgrad och bostadsprisernas utveckling en risk i prognosen. I prognosen förutsätts bostads- priserna öka, om än i måttlig takt de närmaste åren. Samtidigt kan bostadspriserna stiga snabbare än vad prognosen förutsäger. Snabbt stigande bostadspriser medför att risken för stora bostadsprisfall ökar. En sådan utveckling, med en kombination av höga skulder och fallande bostadspriser, riskerar att få konse- kvenser för den makroekonomiska utvecklingen. En rad åtgärder för att minska riskerna i det finansiella systemet och med hushållens skuld- sättning har vidtagits de senaste åren. Regeringen och ansvariga myndigheter kommer noga följa utvecklingen för att se om ytterligare åtgärder blir nödvändiga.

Bredare mått på välfärd och samhällsutveckling

Förutom att vara en av de viktigaste indika- torerna för att mäta ekonomisk aktivitet och tillväxt, används BNP-måttet ofta som ett mått på välfärd och samhällsutveckling. Men i dessa avseenden är BNP-måttet bristfälligt. Det tar inte hänsyn till fördelningen av välstånd och innefattar inte tjänster som inte är mätbara i termer av ekonomisk aktivitet. Dessutom tar det inte hänsyn till innehållet i de varor och tjänster som produceras, eventuella negativa externa effekter som miljöförstöring och inte heller till framtida generationers välstånd.

Under mandatperioden kommer nya mått för samhällsutvecklingen att utvecklas, som utöver BNP även tar hänsyn till miljöpåverkan, livs- kvalitet och sociala faktorer. För närvarande har en utredare i uppdrag att kartlägga och föreslå mått på utvecklingen av livskvaliteten i Sverige (dir. 2014:68). Resultatet av utredningen kommer vara en viktig del i det fortsatta arbetet.

1.2Offentliga finanser

Den offentliga sektorns sparande, inkomster minus utgifter, befinner sig i ett bekymmersamt läge. Vid ingången av finanskrisen uppvisade den offentliga ekonomin ett betydande överskott. År 2007–2014 har dock Sverige varit ett av de länder inom EU som försämrat sitt finansiella sparande allra mest. De senaste sex åren har Sverige haft underskott i de offentliga finanserna. Trots att konjunkturläget har förbättrats under de senaste åren har underskotten vuxit och väntas 2014 uppgå till ca 90 miljarder kronor.

Ordning och reda i statsfinanserna är grunden för en stark välfärd, stigande sysselsättning och en långsiktigt hållbar politik. De senaste årens ofinansierade skattesänkningar behöver ersättas av en ordning där reformer genomförs på ett ansvarsfullt sätt. Utgångspunkten är att regeringens förslag finansieras fullt ut. Under- skottet i de offentliga finanserna ska steg för steg minska så att Sverige inte längre bryter mot det finanspolitiska ramverket.

PROP. 2014/15:1

1.2.1Utvecklingen av de offentliga finanserna

När finanskrisen inleddes 2008 var det finansiella sparandet högt. I detta läge var en aktiv finans- politik väl avvägd för att dämpa finanskrisens effekter på tillväxten och arbetslösheten. Att genomföra stora permanenta skattesänkningar i stabiliseringspolitiskt syfte var emellertid inte väl avvägt. Till exempel har Finanspolitiska rådet framhållit att den förra regeringen i större utsträckning borde ha använt temporära insatser för att möta konjunkturnedgången. Den förra regeringen genomförde därtill omfattande ofinansierade reformer under de senaste åren, trots att konjunkturläget hade förbättrats. Underskotten har därför vuxit och förväntas i år uppgå till ca 90 miljarder kronor.

Den offentliga sektorn redovisade 2013 ett finansiellt sparande på -1,3 procent av BNP (se tabell 1.3). Underskottet i den offentliga sektorns finanser bedöms öka 2014, bl.a. till följd av att arbetslösheten bitit sig fast, den förra regeringens stora ofinansierade skattesänkningar och att utgifterna för sjukpenningen ökat. Den starkare ekonomiska utvecklingen åren därefter medför att den offentliga sektorns finansiella sparande gradvis förstärks till 0,5 procent av BNP 2018, med den politik som regeringen föreslår och aviserar i denna proposition.

Staten och kommunsektorn bedöms uppvisa underskott under både 2014 och 2015, medan ålderspensionssystemet väntas vara i balans dessa år. Den förstärkning av det finansiella sparandet som förutses fr.o.m. 2015 sker i huvudsak inom staten. Det finansiella sparandet i ålders- pensionssystemet bedöms gradvis försvagas hela perioden fram till 2018. Den kommunala sektorn förväntas redovisa ett negativt men stabilt finansiellt sparande, medan sektorns ekonomiska resultat är positivt under hela perioden.

Till följd av underskotten i den offentliga sektorn bedöms bruttoskulden som andel av BNP öka något 2014. Bruttoskulden förväntas därefter gradvis minska till 34 procent av BNP fram till 2018.

PROP. 2014/15:1

Tabell 1.3 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor. Utfall 2013, prognos 2014–2018
	2013	2014	2015	2016	2017	2018
Inkomster	1 861	1 877	1 990	2 104	2 209	2 312
Procent av BNP	49,3	48,1	48,6	48,9	49,0	49,1
Skatter och avgifter	1 614	1 651	1 754	1 858	1 951	2 042
Procent av BNP	42,7	42,3	42,8	43,1	43,3	43,4
Övriga inkomster	247	226	236	246	259	270
Utgifter	1 912	1 964	2 036	2 118	2 211	2 289
Procent av BNP	50,6	50,3	49,7	49,2	49,1	48,6

Finansiellt sparande	-50	-87	-46	-14	-1	23
Procent av BNP	-1,3	-2,2	-1,1	-0,3	0,0	0,5
Strukturellt sparande
Procent av BNP	0,1	-0,9	-0,4	0,0	0,0	0,5

Konsoliderad
bruttoskuld	1 457	1 569	1 619	1 636	1 637	1 604
Procent av BNP	38,6	40,2	39,5	38,0	36,3	34,1

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

1.2.2Finanspolitikens inriktning

Uppföljning av överskottmålet

Överskottsmålet anger att det finansiella sparandet i den offentliga sektorn ska motsvara 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. I tabell 1.4 redovisas det genomsnittliga finansiella sparandet under den senaste tioårsperioden med utfallsdata till- sammans med de indikatorer som används för att stämma av budgetutrymmet mot överskotts- målet i ett framåtblickande perspektiv. Eftersom överskottsmålet främst utgör ett framåt- blickande riktmärke för finanspolitiken följs målet i första hand upp i ett framåtblickande perspektiv. En bakåtblickande analys görs dock för att se om det funnits systematiska fel i finanspolitiken som minskar sannolikheten att målet nås i framtiden. Under tioårsperioden 2004–2013 uppgick det finansiella sparandet i den offentliga sektorn till i genomsnitt 0,7 procent av BNP. Att det finansiella sparandet

över den	senaste 10-årsperioden avviker från
1 procent	av BNP förklaras delvis av låg-

konjunkturens effekter på de offentliga finanserna, men också av att de ofinansierade åtgärder som den förra regeringen vidtagit inte varit förenliga med överskottsmålet.

Tabell 1.4 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP respektive potentiell BNP
Utfallsdata för 2013 och prognoser 2014–2018
		2013	2014	2015	2016	2017	2018
	Finansiellt sparande	-1,3	-2,2	-1,1	-0,3	-0,0	0,5

	Bakåtblickande
	tioårssnitt	0,7

	Sjuårsindikatorn	-0,9	-0,9	-0,9

	Strukturellt sparande	0,1	-0,9	-0,4	0,0	0,0	0,5

1 Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet minskas med BNP -gapet under motsvarande period multiplicerat med elasticiteten 0,55.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

En framåtblickande analys visar att sparandet ligger långt under den målsatta nivån. Både sjuårsindikatorn och det strukturella sparandet är 2014 ca 2 procentenheter under den målsatta nivån om 1 procent av BNP.

Regeringens sammantagna bedömning är att det finansiella sparandet tydligt avviker från överskottsmålet.

Budgetutrymmet 2015

Såväl det faktiska finansiella sparandet som det strukturella sparandet har försämrats de senaste åren. De offentliga finanserna förväntas fortsatt visa underskott 2015. Sparandet har tydligt underskridit överskottsmålet under de senaste åren.

Att många av de åtgärder som vidtagits av den förra regeringen varit permanenta innebär att sparandet inte återvänt till den tidigare nivån, trots att konjunkturläget har förbättrats. Det strukturella sparandet har försämrats med omkring 2 procentenheter mellan 2006 och 2014, främst till följd av att den förra regeringen sänkte skatterna med sammantaget ca 130 miljarder kronor. Trots konjunkturuppgång och försämrade statsfinanser fortsatte den förra regeringen att genomföra ofinansierade skatte- sänkningar. Även om det finansiella sparandet stärks över prognosperioden förväntas det ligga under den målsatta nivån även när resurs- utnyttjandet bedöms vara i balans 2017 och 2018.

Att regeringen i denna proposition, i enlighet med budgetlagen, redogör för riksdagen att en tydlig avvikelse från överskottsmålet föreligger och hur denna avses hanteras är en del i att återupprätta respekten för överskottsmålet.

I vilken takt som avvikelsen från överskotts- målet ska korrigeras bör i enlighet med det

finanspolitiska ramverket baseras på en samlad bedömning utifrån stabiliserings-, fördelnings- och strukturpolitiska utgångspunkter. När det gäller vid vilken tidpunkt avvikelser ska korrigeras är den stabiliseringspolitiska utgångs- punkten särskilt viktig. Regeringen bedömer att det sker en återhämtning i svensk ekonomi under 2015, men att det fortsatt finns gott om lediga resurser i ekonomin. Samtidigt dominerar risken för en svagare utveckling.

Regeringens samlade bedömning är att utrymmet för ofinansierade reformer är obefintligt och att de reformer som föreslås i denna proposition bör vara finansierade fullt ut. Detta innebär att såväl det finansiella som det strukturella sparandet stärks mellan 2014 och 2015.

Ett av de stora problemen de senaste åren har varit att finanspolitiken styrts av osäkra prog- noser om ett högt sparande långt fram i tiden. Dessa prognoser har inte realiserats och under- skotten har i stället ökat. Det är därför viktigt att fokusera på det regeringen främst styr över, budgeten för det närmaste året.

För att det finansiella sparandet ska nå 1 procent av BNP avser regeringen även fortsätt- ningsvis bedriva en politik som leder till att det strukturella sparandet stärks samtidigt som stabiliseringspolitisk hänsyn tas. Det strukturella sparandet ligger i utgångsläget långt under 1 procent och bör föras mot 1 procent i en väl avvägd takt som värnar samhällsekonomisk balans. I nuläget krävs att det strukturella sparandet stärks med 74 miljarder kronor för att det ska nå 1 procent under mandatperioden. Eftersom resursutnyttjandet har varit lågt under en lång tid, och utsikterna om en fortsatt återhämtning är mycket osäkra, är det viktigt att finanspolitiken inte försvårar återgången till fullt resursutnyttjande. Det bedöms därför inte vara lämpligt att genomföra de ytterligare åt- stramningar som skulle krävas för att nå 1 procents sparande under mandatperioden.

Det strukturella underskottet är för när- varande så stort att ett finansiellt sparande om 1 procent inte kan förväntas nås under inne- varande mandatperiod. Detta kommer att ta ytterligare något år. Eftersom den offentliga skuldsättningen är förhållandevis låg kan sparandet återföras till 1 procent i en takt som tar stabiliseringspolitisk hänsyn utan att hållbarheten i de offentliga finanserna äventyras. Om en allvarlig störning drabbar ekonomin

PROP. 2014/15:1

riskerar återgången till 1 procent att förskjutas ytterligare framåt i tiden.

1.2.3Finansiering

Finanspolitiken måste framöver få en mer ansvarsfull inriktning där överskottsmålet respekteras. De senaste årens ofinansierade reformer behöver ersättas av en ordning där reformer genomförs på ett ansvarsfullt sätt. I denna proposition föreslås och aviseras reformer om ca 25 miljarder kronor 2015 som till följd av infasning uppgår till ca 35 miljarder kronor per år fr.o.m. 2016. Reformerna är fullt finansierade.

Nedsättningen av socialavgifterna för unga har inte varit effektiv för att motverka den höga ungdomsarbetslösheten. Regeringen föreslår därför att nedsättningen avvecklas i två steg, för att bl.a. finansiera mer effektiva insatser för unga.

Regeringen föreslår att avdragsrätten för privat pensionssparande minskas 2015 och aviserar att den slopas 2016. Regeringen föreslår vidare att en särskild löneskatt för äldre införs, vilken också ökar likformigheten i beskattningen av förvärvsinkomst.

Dessutom föreslår regeringen att upp- räkningen av skiktgränsen för statlig inkomst- skatt begränsas till KPI 2015. En avtrappning av jobbskatteavdraget genomförs för dem med höga inkomster. Förslagen bidrar till att minska inkomstskillnaderna.

Framgångar inom klimatpolitiken nås effektivast genom väl utformade och generellt verkande ekonomiska styrmedel, såsom miljö- och energiskatter. Därför har en aktiv klimatpolitik positiva effekter både för vår gemensamma framtid och för budgetutrymmet ur ett kortare perspektiv. Den grundläggande principen är att förorenaren ska betala för sin miljöpåverkan. Om denna princip iakttas kan de olika målsättningarna nås på ett rättvist sätt och till lägsta möjliga kostnad för samhället. Regeringens förslag i denna proposition medför att miljöskatternas miljöstyrande effekter ökar, bl.a. genom höjd skatt på avfall, naturgrus, bekämpningsmedel och lätta fordon.

Skattelättnader för tjänster i hemmet utnyttjas främst av dem med höga inkomster. Det maximala avdraget för s.k. RUT-tjänster bör därför halveras från 2016 för personer som inte har fyllt 65 år. Vidare föreslås att RUT-avdragets

PROP. 2014/15:1

bestämmelse om skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete slopas den 1 januari 2015. Regeringen kommer att föreslå att RUT- avdraget begränsas ytterligare fr.o.m. 2016 med avseende på vilka tjänster som ingår, t.ex. kockar och bartenders samt poolrengöring inomhus. Skattereduktionen för gåvor bör avskaffas fr.o.m. 2016. Andra intäktsförstärkningar som regeringen föreslår är höjda skatter på tobak, alkohol och termisk effekt i kärnkraftsreaktorer.

Även förstärkningar på budgetens utgiftssida bidrar till finansieringen av prioriterade satsningar. Det sker bl.a. genom en minskning av uppräkningen av samtliga anslag som pris- och löneomräknas, såväl förvaltningsanslag för myndigheter under regeringen som investerings- anslag.

Den främsta strategin för att klara välfärdens finansiering i framtiden, när andelen äldre stiger och efterfrågan på välfärdstjänster ökar, är att minska arbetslösheten och öka sysselsättningen. Skatteintäkterna behöver öka liksom produkt- iviteten i den offentliga sektorn förbättras. Ny teknik och nya arbetsformer gör det möjligt att minska kostnaderna för att utföra offentliga välfärdstjänster. Det ger också möjlighet till att skapa nya lösningar som är billigare och bättre.

Regeringen aviserar i denna proposition skattehöjningar fr.o.m. 2016 som överstiger budgeteffekten för 2016–2018 av regeringens reformer. Det är regeringens avsikt att dessa medel ska användas för finansiering av framtida reformer. Tills dess redovisas de överskridande medlen i denna proposition som en beräknings- teknisk överföring till hushållssektorn vid sidan av de 27 utgiftsområdena, men som en del av de takbegränsade utgifterna. Den offentliga sektorns utgifter antas med denna beräknings- tekniska överföring att påverkas på samma sätt som de takbegränsade utgifterna av den beräkningstekniska överföringen.

Regeringen har därutöver ambitionen att införa en skatt på den finansiella sektorn fr.o.m. 2016. En sådan typ av skatt bedöms av Företagsskattekommittén (SOU 2014:40) kunna ge ökade skatteintäkter om ca 4 miljarder kronor per år. Regeringen avser även att tillsätta en utredning för att undersöka hur större infrastrukturprojekt kan finansieras genom uttag av en särskild skatt eller avgift.

1.2.4Utgiftstakets nivå

Utgiftstaket utgör en övre gräns för stats- budgetens utgiftsnivå. Genom utgiftstaket ges riksdag och regering förbättrade möjligheter till kontroll och styrning av utgifterna. Riksdagens beslut om utgiftstaket är ett av verktygen för att ge budgetprocessen dess centrala medelfristiga perspektiv. Ett flerårigt utgiftstak skapar förutsättningar för att den faktiska utgifts- utvecklingen sammanfaller med den långsiktigt önskvärda genom att beslutet om de totala utgifterna i högre grad behöver utgå från ekonomins långsiktiga produktionsförmåga och synen på hur stort ett rimligt skatteuttag bör vara. En medelfristig budgetprocess med fleråriga utgiftstak tydliggör effekterna av politiska beslut under flera år efter det aktuella budgetåret och skapar en bindande långsiktighet i budgetbesluten.

Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen lämna förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande året. I enlighet med budgetlagen lämnas i denna proposition ett förslag till utgiftstak för 2017 och en bedömning av utgiftstaket för 2018. Efter att utgiftstakets nivå fastställts av riksdagen ändras det normalt inte. I det finanspolitiska ramverket lämnas dock utrymme för att en ny regering ska kunna föreslå nya nivåer på utgiftstaket för år som redan fastställts. Utan en sådan ordning skulle en ny regerings möjligheter att vidta förändringar i finanspolitiken kraftigt begränsas. Regeringen föreslår med stöd av denna ordning nya nivåer på utgiftstaket för 2015 och 2016 (se tabell 1.5).

Tabell 1.5 Utgiftstakets nivåer 2015–2018

Miljarder kronor om inget annat anges
	2014	2015	2016	2017	2018
Av riksdagen beslutade
utgiftstak	1 107	1127	1167
Regeringens förslag till
utgiftstak		1 160	1 207	1 265	1 322
Utgiftstak,
procent av potentiell BNP	27,6	28,0	28,0	28,0	28,0

Takbegränsade utgifter	1 094	1 134	1 174	1 214	1 244
Budgeteringsmarginal	13	26	33	51	78

Budgeteringsmarginal,
procent av takbegränsade
utgifter	1,2	2,3	2,8	4,2	6,2

Budgeteringsmarginal,
procent av BNP	0,3	0,6	0,8	1,1	1,6

Strukturellt sparande
offentlig sektor, procent av
BNP	-0,9	-0,4	0,0	0,0	0,5

1 Regeringen lämnar en bedömning av utgiftstakets nivå för 2018 i denna proposition.

Källa: Egna beräkningar.

Utgiftstakets	nivå för	2015	bör	höjas med
33 miljarder	kronor så	att	det	rymmer de

finansierade reformer som regeringen föreslår i denna proposition och en lämplig säkerhets- marginal. För 2016–2018 bör utgiftstakets nivå följa utvecklingstrenden för BNP. Utgiftstaket medger då en utgiftsökning under mandat- perioden som möjliggör regeringens prioriterade reformer i såväl denna som kommande budget- propositioner under mandatperioden. Genom- förandet av insatser på utgiftssidan kan ske efter avstämning mot överskottsmålet och den höjning av skatteuttaget som reformerna kan komma att kräva.

1.3Reformer för jämställdhet

Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. De ska också ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Varken kvinnor eller män ska begränsas av sitt kön, vare sig på arbets- marknaden eller i livet i övrigt.

Jämställdhet är i grunden en demokrati- och rättvisefråga. Jämställdhet bidrar också till ekonomisk utveckling genom att både kvinnors och mäns potential främjas och tillvaratas. Det är därför viktigt att politiken har ett jämställdhets- perspektiv som integreras i all verksamhet och i alla steg av beslutsfattandet. Jämställdhet är

PROP. 2014/15:1

emellertid inte bara ett ansvar för politiken, utan för alla i samhället, inte minst arbetsmarknadens parter och arbetslivet i stort.

Kvinnors löner och inkomster är betydligt lägre än mäns. År 2012 hade kvinnor i för- värvsaktiv ålder drygt 80 procent av mäns disponibla årsinkomst, en skillnad som mot- svarar ungefär 48 000 kronor på ett år. Inkomst- skillnaden mellan kvinnor och män kan till stor del förklaras av skillnader på arbetsmarknaden och att kvinnor tar en större del av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Under den förra regeringens mandatperioder har inkomst- skillnaderna mellan kvinnor och män ökat.

Trots ett flertal reformer och informations- insatser i syfte att få föräldrar att dela mer lika på föräldraledigheten är uttaget av föräldrapenning fortfarande mycket ojämnt fördelat mellan kvinnor och män. Kvinnors långa förvärvs- avbrott jämfört med mäns får både direkta och indirekta effekter på inkomsten, dels genom att påverka deras arbetsvillkor, möjligheter till befordringar och löneutveckling, dels genom att bidra till att det grundläggs ett huvudansvar för barn och hushållsarbete med deltidsarbete, och en deltidslön, som följd. Detta får på sikt även effekter på pensionen. Huvudansvaret för barn och hushållsarbete kan också leda till ökad risk för sjukskrivning. Mot denna bakgrund behövs reformer för att snabbare få till stånd en mer jämställd fördelning av det obetalda hemarbetet och föräldraledigheten.

Kommuner har i dag möjlighet att införa vårdnadsbidrag som gör det möjligt för föräldrar att vara hemma med barn som är mellan 1 och 3 år gamla. Majoriteten av de som utnyttjar vårdnadsbidraget är kvinnor. Vårdnadsbidraget riskerar att försvåra etableringen på arbets- marknaden, framför allt för kvinnor med en svag ställning på arbetsmarknaden. Vårdnadsbidraget kan därför leda till minskad ekonomisk jäm- ställdhet mellan kvinnor och män.

Regeringens reformer

Att förebygga och motverka våld och andra former av övergrepp mot kvinnor är högt prioriterat av regeringen. Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande samhällsproblem. Därför föreslår regeringen en rad insatser.

För att förbättra samordning och samverkan föreslår regeringen att 50 miljoner kronor avsätts

PROP. 2014/15:1

per år 2015–2018 till länsstyrelserna för insatser som syftar till att motverka mäns våld mot kvinnor, att barn bevittnar våld, hedersrelaterat våld och förtryck, samt prostitution och människohandel.

Regeringen bedömer att de ideella kvinno- jourernas arbete bör stärkas genom en förstärkning av verksamhetsstödet. Stödet ska bidra till ökad långsiktighet och bättre planer- ingsförutsättningar för de aktuella kvinno- jourerna. I syfte att ytterligare stärka de ideella kvinnojourernas arbete föreslår regeringen att 100 miljoner kronor i verksamhetsstöd avsätts årligen fr.o.m. 2015.

Av de insatser som tidigare vidtagits för att få föräldrar att dela mer lika på föräldrapenning- dagarna är det införandet av reserverade månader som haft tydligast effekt. Regeringen aviserar därför att ytterligare en månad av föräldra- penningen ska reserveras för vardera föräldern fr.o.m. 2016. Regeringen vill även se över föräldraförsäkringen med avseende på stjärn- familjer.

Jämställdhetsbonusen har inte haft någon mätbar effekt på uttaget av föräldrapenning. Därför aviserar regeringen ett avskaffande av jämställdhetsbonusen fr.o.m. 2017.

Eftersom vårdnadsbidraget kan förstärka den ekonomiska ojämställdheten mellan kvinnor och män har regeringen för avsikt att under nästa år avskaffa möjligheten för kommuner att bevilja vårdnadsbidrag.

Regeringen föreslår insatser som förbättrar ekonomin för de barnfamiljer som har de lägsta inkomsterna, inte minst ensamstående mödrar som generellt har sämre ekonomi än andra grupper. För att förbättra ensamstående föräldrars ekonomi föreslås en höjning av under- hållsstödet med 300 kronor per månad och barn. Dessutom föreslås en höjning av grundnivån i föräldrapenningen från 225 till 250 kronor per dag. Höjningen av grundnivån förstärker ekonomin, framför allt för unga föräldrar som inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden och de som av andra skäl inte uppfyller krav på att få föräldrapenning på sjukpenningnivå.

1.4Reformer för fler jobb

Regeringen vägleds av målet att antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i

ekonomin ska öka så mycket att Sverige 2020 har lägst arbetslöshet i EU. Det är avgörande för en god ekonomisk utveckling och utgör grunden för ett Sverige som håller ihop.

Sedan 2006 har betydande skattesänkningar genomförts. Men denna politik har inte fått avsett resultat i form av jobb och sysselsättning. Den svenska sysselsättningsgraden var 2014 ungefär lika hög som 2007.

Arbetslösheten är i dag hög ur ett historiskt perspektiv, men även i förhållande till många andra jämförbara länder. Sedan 2007 har antalet arbetslösa ökat med ungefär 100 000 personer och andelen arbetslösa har ökat från 6,1 procent till ca 8 procent av arbetskraften. Arbetslösheten är ungefär lika hög för kvinnor som för män. Däremot är kvinnors sysselsättningsgrad väsentligt lägre än mäns och deltidsarbets- lösheten högre.

Ungdomsarbetslösheten är i dag över 20 procent. Andelen av arbetskraften som har varit arbetslösa i mer än två år har ökat från 0,5 procent till 1,4 procent sedan 2007 (se diagram 1.1). Detta är särskilt allvarligt eftersom chanserna att få ett arbete minskar med tiden som arbetslös. Därför föreslår regeringen att insatserna för att öka sysselsättningen särskilt riktas in på unga arbetslösa och långtids- arbetslösa.

Diagram 1.1 Arbetslöshet och långtidsarbetslöshet
Procent av arbetskraften										Procent av arbetskraften
10														1,6
9														1,4
														1,4
8														1,2
7														1,2
7
6														1,0
6
5														0,8
4														0,6
														0,6
3														0,4
2														0,4
2				Arbetslöshet (vänster axel)
1				Andel långtidsarbetslösa i över 2 år (höger axel)										0,2
1				Andel långtidsarbetslösa i över 2 år (höger axel)
0														0,0
01	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12	13	14
Anm.: Arbetslöshet avser åldersgruppen 15–74 år och långtidsarbetslöshet åldersgruppen
16–64 år. Säsongsrensad data.
Källor: Statistiska centralbyrån och Arbetsförmedlingen.

För att stärka sysselsättningen, och på så sätt minska den omfattande arbetslösheten, krävs en ny politik inom flera områden. Detta innebär, förutom arbetsmarknads- och utbildnings- insatser, ökade offentliga investeringar i exempelvis infrastruktur och minskad klimat-

påverkan, samt satsningar på en aktiv näringspolitik. Därutöver krävs hög kvalitet i välfärden och fungerande socialförsäkringar som stödjer människor att komma tillbaka till hälsa och arbete, och en arbetslöshetsförsäkring som underlättar omställningen på arbetsmarknaden.

Sverige behöver ett modernt, hållbart och rättvist arbetsliv. Ordning och reda ska gälla på arbetsmarknaden. Missbruket av visstids- anställningar ska stoppas. Svenska löner och villkor ska gälla alla som jobbar i Sverige. Heltid ska vara normen med deltid som en möjlighet.

1.4.1En aktiv näringspolitik

Sverige är ett av världens mest öppna, innovativa och konkurrenskraftiga länder. För att lång- siktigt stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för nya jobb krävs en aktiv näringspolitik. Förutsättningarna för innovation, företagande och export behöver därför förbättras och insatser för stärkt samverkan genomföras.

Sverige är ett litet exportberoende land som förlitar sig på sin konkurrenskraft på globala marknader. Svenska företag ska konkurrera med kompetens, produktivitet och innovations- förmåga, inte med låga löner.

Svenska företag ska visa vägen för hållbara innovationer och Sverige ska ligga i framkant i klimatomställningen. Det innebär att Sverige kan börja ta vår beskärda del av ansvaret för det globala miljöarbetet – ett större ansvar än tidigare. Därtill ger det både bättre livskvalitet och fler arbetstillfällen.

Sverige ska ha en modern nyindustrialiserings- strategi. Hela innovationskedjan ska stärkas.

Regeringens reformer

Ett innovationsråd under statsministerns ledning inrättas för att stödja regeringens arbete med innovationsfrågor. Rådet ska bestå av ansvariga ministrar i regeringen och företrädare för branscher, akademi och fackliga organisationer. En innovationsstrategi ska tas fram och innovationspolitiken genomlysas.

Möjligheterna till sociala och miljömässiga upphandlingar ska förbättras i hela den offentliga sektorn. En ny organisation för upphandlings- stöd bildas 2015 dit nuvarande upphandlingsstöd

PROP. 2014/15:1

i Konkurrensverket flyttas. Den nya organisationen ska ha ett brett perspektiv där miljö, sociala hänsyn och innovationer ingår. Det ska säkerställas att det värdefulla arbetet, som tidigare bedrevs inom Miljöstyrningsrådet, med att utveckla och förvalta kriterier som beaktar miljö- och sociala hänsyn i offentliga upp- handlingar, ska bedrivas med samma kvalitet i det nya upphandlingsstödet.

De nya EU-direktiven om upphandling ger ett större handlingsutrymme för medlemsstaterna att uppställa krav på villkor enligt kollektivavtal samt att ta miljö- och sociala hänsyn vid offentliga kontrakt. En utredning ska enligt överenskommelsen mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet tillsättas med uppdrag att föreslå regler som säkerställer att det vid all offentlig upphandling av tjänster ställs krav på kollektivavtal, eller villkor på minst samma nivå. Regeringen har för avsikt att ratificera ILO- konvention 94.

Ett arbete ska inledas för att möjliggöra för statliga myndigheter och andra offentliga aktörer att utveckla sin kompetens och förmåga rörande innovationsupphandlingar.

Regeringen avser att se över systemet för statliga riskkapitalbolag i syfte att stötta tidiga faser i utvecklingsprojekt och har för avsikt att ändra verksamhetsinriktningen för Fourier- transform AB. Under mandatperioden har regeringen för avsikt att ta fram särskilda samverkansprogram inom t.ex. klimatteknik och life science.

Företagens exportmöjligheter ska tas tillvara och utvecklas. Fler företag ska kunna exportera och söka sig till nya marknader. En export- strategi tas därför fram. Regeringen föreslår en förstärkning av exportfrämjandet genom att Sveriges export- och investeringsråd tillförs 80 miljoner kronor per år 2015–2018. Satsningen inriktas mot stödjande insatser för små och medelstora företags export. En nationell strategi för att intensifiera marknadsföringsinsatserna av svenska destinationer på strategiska marknader utvecklas. Regeringen vill även uppmuntra inhemsk turism och ekoturism. Därtill satsar regeringen 25 miljoner kronor 2015 på främjande av svensk miljöteknik och miljö- teknikexport, bl.a. genom Sveriges export-och investeringsråd. Dessutom avser regeringen att förstärka turistfrämjandet med 20 miljoner kronor per år 2015–2018.

PROP. 2014/15:1

Företagens villkor ska också stärkas genom enklare regler och minskade sjuklönekostnader, vilket särskilt gynnar små företag. Dagens högkostnadsskydd mot höga sjuklönekostnader utgår från den genomsnittliga sjuklöne- kostnaden för samtliga arbetsgivare och tar därmed inte hänsyn till att mindre företag generellt sett har lägre sjukfrånvaro än större företag. Regeringen föreslår därför att dagens skydd ersätts av en ny ersättning för höga sjuk- lönekostnader som blir mer träffsäker i sin utformning.

I syfte att förbättra små och medelstora företags möjligheter till rådgivning, lån och risk- kapital förstärks anslaget till Almi Företags- partner AB med 130 miljoner kronor per år 2015–2018.

Vidare avser regeringen att satsa 20 miljoner kronor årligen 2015–2018 på ungas företagande, bl.a. genom en förstärkning av Ung Företag- samhet.

På grund av skillnaden i skattesats mellan inkomstslagen tjänst och kapital finns det regler, de s.k. 3:12-reglerna, som särskiljer arbets- inkomster från kapitalinkomster i företag med ett fåtal delägare där delägaren också arbetar i företaget s.k. fåmansföretag. Spänningarna mellan beskattning av arbetsinkomst och kapitalinkomst har ökat väsentligt sedan 1990/91 års skattereform. Regeringen avser därför att se över beskattningen av utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i fåmansföretag bl.a. för att upprätthålla det ursprungliga syftet med regelverket.

1.4.2En aktiv arbetsmarknadspolitik och förbättrad matchning genom utbildning

Samtidigt som 400 000 personer står till arbets- marknadens förfogande utan att ha lyckats hitta ett arbete, har svenska företag problem att hitta personal med rätt kompetens. Dessutom har många utrikes födda arbeten som inte motsvarar deras kvalifikationer. Den svenska ekonomin underpresterar i förhållande till sin potential. Det finns flera förklaringar till denna utveckling. Det handlar bl.a. om en kortsiktig och stelbent arbetsmarknadspolitik, diskriminering, passivitet i styrningen av de institutioner som ska stödja arbetslösa och arbetsgivare i mötet med varandra, underinvesteringar i utbildning, och

socialförsäkringar som i allt för liten utsträckning stödjer människor att förbättra sin hälsa och att komma tillbaka till arbete. Arbetet med att motverka och förebygga diskriminering ska ske genom en rad insatser på alla nivåer inom olika delar av samhället.

Ingen ska behöva inleda sitt vuxna liv med arbetslöshet. Människor som inleder sitt vuxenliv med en längre tid av arbetslöshet riskerar att få en lägre livsinkomst och lider större risk för ohälsa och social utsatthet. Regeringens mål är därför att ingen ung människa ska behöva gå arbetslös i mer än 90 dagar. För att möta problemet med ungdoms- arbetslösheten behövs investeringar i såväl jobb, som i praktikplatser och utbildning. Arbetslösa unga måste få ändamålsenligt stöd att söka arbete. Under den senaste tioårsperioden har de som saknar gymnasieutbildning drabbats särskilt hårt på arbetsmarknaden (se diagram 1.2). Insatser för att förbättra dessa individers chanser på arbetsmarknaden måste därför göras, inte minst genom insatser för att fler ska slutföra en gymnasieutbildning.

Diagram 1.2 Arbetslöshet efter utbildningsnivå

Andel av arbetskraften, 25–54 år

18
16		Grundskola
16		Gymnasium
		Gymnasium
14		Eftergymnasial
12
10
8
6
4
2
0
2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013

Anm.: Tidsseriebrott 2007/08.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Samhället ska inte ge upp hoppet om att någon som kan och vill arbeta ska återgå till arbete oavsett hur länge individen varit arbetslös. De insatser som långtidsarbetslösa hänvisats till har varit ineffektiva och har inte i tillräcklig ut- sträckning tagit vara på individens erfarenhet och kompetens. Mycket få deltagare i syssel- sättningsfasen i jobb- och utvecklingsgarantin, tidigare benämnd Fas 3, går vidare till arbete eller studier. Regeringen anser därför att syssel- sättningsfasen ska ersättas med en mer aktiv arbetsmarknadspolitik.

Regeringen avser att införa ett sammanhållet nationellt och permanent system för validering.

Företagshälsovården är en viktig aktör i arbetslivet. Regeringen ska ta initiativ till att, i samverkan med arbetsmarknadens parter, skapa en effektiv kvalitetssäkrad företagshälsovård som genom kollektivavtal omfattar fler arbetstagare. Det är viktigt att främja kompetensförsörjningen inom företagshälsovården.

Regeringens reformer

För att säkra kompetensförsörjningen i välfärden och samtidigt se till att unga arbetslösa inte lämnas i passivitet utan snabbt kommer i jobb, utbildning eller praktik föreslår regeringen att traineejobb i välfärden införs under 2015. Inom ramen för traineejobben ska unga arbetslösa ges möjlighet att arbeta 75 procent i välfärdssektorn och samtidigt få relevant yrkesutbildning på 25 procent av tiden. Traineejobb ska riktas till de unga som står långt från arbetsmarknaden. Se tabell 1.6 för de beräknade volymer som regeringens arbets- och utbildningspolitik i budgetpropositionen för 2015 bedöms medföra.

Sysselsättningsfasen ska avvecklas. År 2015 tas viktiga steg för att avveckla sysselsättningsfasen (Fas 3) genom att extratjänster införs i välfärden. Med en ersättning som motsvarar kollektiv- avtalsenlig lön ska de individer som erhåller en extratjänst kunna utföra välbehövda uppgifter och förstärka de verksamheter som de får arbete inom. I det fall avvecklingen av sysselsättnings- fasen skulle visa sig fortskrida allt för långsamt är regeringen beredd att återkomma med ytterligare åtgärder.

Tabell 1.6 Beräknade volymer i regeringens arbetsmarknads- och utbildningspolitik i budgetpropositionen för 2015

Årsgenomsnitt

	2015	2016
Traineejobb	3 200	9 000

Extratjänster	4 400	24 000

Utbildningskontraktet	7 275	7 135
Universitet och högskolor	5 000	7 925

Yrkeshögskolan	2 000	4 000

Komvux/yrkesvux	10 000	10 000
Folkhögskola - allmän kurs	1 500	2 000

Totalt	33 375	64 060

Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2014/15:1

Det ska vara möjligt för deltagare i syssel- sättningsfasen att studera kortare kurser (upp till 1 år), med bibehållet aktivitetsstöd vid den kommunala vuxenutbildningen, högskolan och yrkeshögskolan. Utbildningen ska dessutom bedömas medföra förbättrade förutsättningar för att få ett jobb på den reguljära arbetsmarknaden.

Många av de som i dag är långtidsarbetslösa eller står utanför arbetsmarknaden har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning eller ohälsa. Även personer som har jobb och drabbas av sådan ohälsa eller funktionsned- sättning löper risk för försvagad anknytning till arbetsmarknaden. Regeringen avser därför att se över förutsättningarna för att förstärka möjligheterna till arbete och sysselsättning utifrån bl.a. FunkA-utredningens förslag och den danska modellen med ”fleksjobb”.

De arbetslösa måste få möjlighet till kompetensutveckling för att kunna ta de jobb som växer fram och stöd att hitta rätt jobb. Arbetsförmedlingen har en central roll i sammanhanget. Regeringen avser därför att reformera myndigheten för att förbättra dess förmåga att stärka arbetsmarknadens funktions- sätt. Regeringen anser vidare att det är viktigt att Arbetsförmedlingen har goda förutsättningar att genomföra de föreslagna reformerna inom arbetsmarknadspolitiken, t.ex. extratjänsterna, traineejobben och utbildningskontraktet samt upprätthålla kvaliteten i arbetet med nyanländas etablering. Regeringen föreslår därför att anslaget till myndigheten ökas.

Regeringen föreslår också att yrkeshögskolan byggs ut med motsvarande 2 000 utbildnings- platser 2015. För 2016 och framåt aviseras ytterligare 2 000 utbildningsplatser. Regeringen föreslår samtidigt att medel avsätts för en ökning av såväl yrkesutbildningar som studie- förberedande utbildningar inom den kommunala vuxenutbildningen med 10 000 utbildnings- platser fr.o.m. 2015.

Gymnasieskolans nationella program ska förbereda eleverna för ett långt yrkesliv, oavsett om eleverna vill söka arbete direkt efter gymnasieexamen, gå en eftergymnasial yrkes- utbildning, eller läsa på högskola och universitet. För att säkerställa att arbetsgivare inom varje bransch kan nyrekrytera och att unga människor kan få ett arbete, behöver varje nationellt gymnasieprogram ge en bred kunskapsbas som är nödvändig såväl i arbetslivet som för vidare studier.

PROP. 2014/15:1

På dessa punkter misslyckas svensk gymnasie- skola i dag i allt för stor utsträckning. Resultatet av att minska de gemensamma ämnenas omfattning och ta bort högskolebehörigheten för gymnasieskolans yrkesprogram har varit nedslående. Yrkesprogrammen har minskat i attraktivitet, inte ökat, som avsikten var. För att säkerställa rekryteringsbasen inom varje bransch och yrkesgrupp, inte minst inom vården och inom industrin, behöver tydliga insatser för dessa programs attraktivitet göras. Dessutom behöver yrkesprogrammens samverkan med arbetsmarknaden stärkas.

För unga arbetslösa i åldrarna 20–24 år utan avslutad gymnasieutbildning föreslår regeringen ett utbildningskontrakt. Dessa ungdomar ska få en handlingsplan där en väg stakas ut för att få godkända gymnasiebetyg. Möjlighet ges att studera med förhöjt studiebidrag. Medel avsätts även för att inom ramen för utbildnings- kontraktet kombinera studier med arbete. Regeringen föreslår också att medel avsätts för 1 600 årsplatser för studiemotiverande folkhög- skolekurser.

Regeringen prioriterar programmet för den Europeiska socialfonden 2014–2020 och framför allt sysselsättningsinitiativet för unga som syftar till att stärka ungas etablering på arbets- marknaden. Socialfondsprogrammet kommer att komplettera övriga insatser inom regeringens arbetsmarknadspolitik. Därför föreslås att totalt 616 miljoner kronor av medlen för den Europeiska socialfonden 2014–2020 tidigareläggs till 2015–2017.

Tillgången till högre utbildning behöver öka. Allt fler söker sig till högskolor och universitet och en tydlig arbetskraftsbrist håller på att uppstå för ett antal akademiskt utbildade yrkes- grupper. Utbildningskvaliteten ska stärkas, särskilt för de utbildningar som präglas av begränsad kontakt mellan studenter och deras lärare. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att högskolan byggs ut med fokus på bristutbildningar. För 2015 föreslås en utökning om 5 000 helårsplatser vid högskolor och universitet. Platserna ökar successivt för att 2018 uppgå till drygt 14 000.

För att stärka kvaliteten i högskolan föreslår regeringen att 125 miljoner kronor tillförs 2015 för en kvalitetssatsning på lärarutbildningen och utbildningsområdena humaniora och samhälls- vetenskap. För 2016–2018 beräknas 250 miljoner kronor årligen avsättas för satsningen.

För att förbättra studenternas möjligheter att fokusera på sina studier föreslår regeringen även en höjning av studielånet så att studiemedlet blir ca 1 000 kronor högre per studiemånad.

Etableringslotsarna infördes i samband med att etableringsreformen trädde i kraft i december 2010. Riksrevisionen har i sin granskning av etableringslotsarna (RiR 2014:14) funnit att lotsarnas uppdrag är alltför brett formulerat i förhållande till det övergripande målet om en snabbare etablering på arbetsmarknaden. Riksrevisionen rekommenderar att tjänsten ska renodlas utifrån syftet att den framför allt ska vara en arbetsförberedande insats. Regeringen vill avskaffa systemet med etableringslotsar. Regeringen avser därför att göra en översyn av rätten till etableringslots med syfte att tjänsten fr.o.m. 1 januari 2016 görs till en behovsprövad insats. Detta beräknas medföra minskade utgifter för etableringslotsar. Därutöver ska översynen resultera i förslag för att avskaffa etableringslotsarna. Arbetet med nyanländas etablering utvecklas. Arbetet med att skapa bättre förutsättningar för de som utsatts för diskriminering att ta tillvara sina rättigheter behöver fortsätta.

Regeringen föreslår utöver dessa insatser utökade resurser till Arbetsmiljöverket och att uppdraget att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet som myndigheten har haft sedan 2011 förlängs t.o.m. 2016. Ytterligare medel föreslås för regional skyddsombudsverksamhet. En förstärkning av arbetslivsforskningen föreslås också. Regeringen avser genomföra en satsning för att förstärka kompetensförsörjningen i företagshälsovården.

Regeringen avser därutöver lämna förslag som förhindrar att visstidsanställningar staplas på varandra under lång tid. Dessutom ska Skatteverket ges i uppdrag att se över om personalliggare kan användas i fler branscher och att motverka svartarbete och social dumpning.

1.4.3Investeringar i infrastruktur och bostäder

Investeringarna ska öka i sektorer som är grundläggande för att nya företag och arbets- tillfällen ska skapas. En fungerande och miljö- mässigt hållbar infrastruktur ska finnas i hela landet. Den samhällsservice som är ett måste för

boende och företagande i varje del av landet ska erhålla stöd.

Regeringens reformer

För att öka robustheten i den svenska infra- strukturen utökas fr.o.m. 2015 resurserna till drift, underhåll och rekonstruktion av den svenska järnvägsinfrastrukturen. Satsningen ökar förutsättningarna för att komma tillrätta med trafikstörningar och andra problem som förorsakar samhället och näringslivet kostnader. En bättre fungerande järnväg förstärker möjligheterna till arbetspendling och bidrar därmed till utvidgade arbetsmarknadsregioner. Tillskottet till järnvägen inverkar också positivt på sysselsättningen genom det direkta arbete som utförs. I denna proposition föreslår regeringen att medlen till drift och underhåll i järnvägsinfrastrukturen ökas med 1,24 miljarder kronor per år 2015–2018. Resenärer ska kunna lita på att tågen går i tid.

Såväl det nationella järnvägsnätet som den regionala spårtrafiken ska förbättras och byggas ut. Regeringen avser att inom ramen för nästkommande tolvåriga infrastrukturplan tillföra medel för att bygga ut järnvägen både avseende gods och persontrafik. Dessutom ska byggandet av banor för höghastighetståg påbörjas. Infrastrukturutbyggnaden ska stödja arbetet med att uppnå klimatmålen. Staten ska ta det samlade ansvaret för kontroll och utförande vid underhållet av de svenska järnvägarna.

Regeringen avser att ta ett samlat grepp på infrastruktur och bostadsbyggande t.o.m. 2035. Såväl staten som kommersiella fastighetsägare har ett intresse av en väl fungerande infra- struktur. Regeringen avser därför att tillsätta en utredning för att undersöka hur större infra- strukturprojekt kan finansieras genom uttag av en särskild skatt eller avgift.

En statlig förhandlingsperson kommer att utses för att samordna kontakter med kommuner som kan bygga fler bostäder på citynära flygplatsmark.

Miljonprogrammets flerbostadshus ska moderniseras på ett socialt och miljömässigt hållbart sätt. Ett investeringsbidrag för reno- veringar av flerbostadshus i miljonprograms- områdena som bl.a. bidrar till energi- effektivisering föreslås. Möjligheten till ökat inflytande för hyresgästerna i renoverings-

PROP. 2014/15:1

processen ska ses över i en utredning och förslag lämnas under 2015. Ett klimatomställningsstöd inrättas för att öka lokala gröna investeringar som både stärker sysselsättningen samtidigt som det leder in den svenska ekonomin på en mer hållbar väg.

Fler svenska städer behöver förbättra sin kollektivtrafik bl.a. i syfte att minska klimat- utsläppen. Det är viktigt för en god stads- utveckling att binda samman staden. Regeringen föreslår i denna proposition att 500 miljoner kronor per år avsätts till insatser för förbättrade stadsmiljöer 2015–2018 i form av statlig med- finansiering till lokala och regionala investeringar i kollektivtrafik i tätort.

Möjligheterna att bo och verka i hela landet ska förbättras. Landsbygdens näringsliv ska utvecklas genom bl.a. förbättrad lokal infra- struktur och lokal service. Den statliga servicen och närvaron på landsbygden bör säkras och förbättras. Regeringen avser att inom ramen för nästkommande infrastrukturplan genomföra byggstart av Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå.

Regeringen avser att tillsätta en parlamentarisk utredning om landsbygdens förutsättningar. Utredningen ska lämna förslag på hur en långsiktigt hållbar och sammanhållen landsbygdspolitik bör se ut, bl.a. utifrån en analys av vilka insatser som är mest effektiva för att främja tillväxt, sysselsättning och boende på landsbygd. Landsbygdsprogrammets nationella medfinansiering ökas med 400 miljoner kronor 2015, och beräknas ökas med 2 miljarder kronor för perioden 2016–2020. Medelförstärkningen utgör en fortsättning på de 400 miljoner kronor som föreslogs tillföras programmet i samband med vårändringsbudgeten 2014. Medlen ska användas till att stärka tillgången till bl.a. bredband, drivmedelsstationer och lanthandlare. Landsbygdsprogrammets stöd till ekologiskt jordbruk ska förstärkas. Regeringen avser att återkomma avseende programmets framtida inriktning. Regeringens insatser för hela Sverige sammanfattas i tabell 1.7.

PROP. 2014/15:1

Tabell 1.7 Reformer för hela Sverige

Miljarder kronor

	2015	2016	2017	2018
Infrastruktur (underhåll)	1,24	1,24	1,24	1,24

KLOKT-stöd	0,20	0,60	0,60	0,60

Biologisk mångfald och	1,26	1,18	1,18	1,18
skydd av natur

Förebyggande insatser	0,15
mot jordskred och andra
olyckor

Landsbygd (service och	0,40	0,40	0,40	0,40
bredband)

Totalt	3,25	3,42	3,42	3,42

1.5Reformer för en bättre miljö och ett hållbart klimat

Låga klimatambitioner och en ovilja att med kraft ställa om till miljövänlig produktion riskerar vår natur, människors hälsa och Sveriges framtida konkurrenskraft. Under mandat- perioden ska användningen av fossila bränslen tydligt minska. Stimulanser och ekonomiska styrmedel ska användas för att ställa om Sverige. Miljöskatternas styrande effekt ska öka.

1.5.1Begränsa klimatförändringarna och stoppa miljöförstöringen

Att stoppa miljöförstöringen och minska klimatutsläppen är en av vår generations största utmaningar. En framåtsyftande miljöpolitik som löser miljöproblem skapar nya möjligheter för jobb och utveckling. Med ny grön teknik är det inte bara möjligt att minska miljöpåverkan utan också att skapa nya resurser för att utveckla välfärdssamhället. Genom att minska förbrukningen av resurser, eller genom att återanvända och återvinna produkter, kan belastningen på jordens gem- ensamma resurser minskas. Både globalt och i Sverige går utvecklingen dock åt fel håll. I dagsläget är prognosen att enbart 2 av de 16 nationella miljökvalitetsmålen nås. Arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen stärks så att avgörande steg tas för att dessa mål uppfylls.

Arbetet med minskade klimatutsläpp, för en giftfri miljö, biologisk mångfald och bättre havsmiljö är prioriterat.

Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen fortsätter att stiga i den takt som förutspås kommer det att leda till mycket allvarliga konsekvenser för livet på jorden. Temperaturökningen har redan fått katastrofala följder för den biologiska mångfalden och lett till en av de största artutrotningarna i planetens historia. Mångfalden av arter som bygger eko- systemen är en förutsättning för människans existens eftersom de producerar föda, rent vatten och det livsviktiga syret. Det krävs ett samman- hållet globalt och nationellt politiskt arbete för att säkra en god miljö även i framtiden.

En ny global och rättsligt bindande överens- kommelse om markant minskade utsläpp av växthusgaser efter 2020 är helt avgörande för att nå framgångar i det globala klimatarbetet. Regeringen vill fortsätta att bygga allianser, skapa förtroende och driva på inför klimat- toppmötet i Paris 2015 och därefter. Regeringen anser att EU ska befästa sin roll som internationellt ledande och Sverige ska driva på för detta. EU ska agera kraftfullt, ha ambitiösa egna åtaganden och konstruktivt bidra för att åstadkomma ett globalt klimatavtal. Det krävs att enskilda medlemsländer är beredda att gå före och visa ledarskap för att möjliggöra en tillräckligt ambitiös EU-politik. Regeringen kommer verka för att EU:s ambition i de internationella klimatförhandlingarna höjs.

Regeringens reformer

Regeringen avser att införa ett klimatpolitiskt ramverk. Ramverket ska säkerställa att Sverige minskar utsläppen i den takt som behövs för att nå våra internationella åtaganden. Delmål för år 2030 och 2040 ska sättas, såväl som sektorsvisa mål för bl.a. trafik, boende och jordbruk. En årlig avstämning av måluppfyllelsen ska göras.

Genom ett nytt klimatinvesteringsstöd till kommuner och regioner (KLOKT-stöd) stärks kommunernas arbete för minskade klimat- utsläpp. Regeringen föreslår att 200 miljoner kronor avsätts 2015 för KLOKT-stödet. För 2016 och framåt beräknas 600 miljoner kronor per år avsättas.

Regeringen avser att införa ett s.k. bonus/malus-system, där miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpstillfället med en bonus och fordon

med relativt höga utsläpp av koldioxid får högre skatt (malus).

Regeringens ambition är att utforma de ekonomiska styrmedlen för biodrivmedel på ett sätt som ger långsiktigt goda villkor för hållbara biodrivmedel. Exempelvis avser regeringen att undersöka möjligheterna att införa ett kvot- pliktssystem för biodrivmedel. Ett system som på ett kostnadseffektivt sätt premierar bränslets klimatnytta är av särskilt intresse. Hållbarheten gentemot EU:s regler om statligt stöd ska särskilt beaktas. Avsikten är att ett nytt system ska vara på plats den 1 januari 2016.

Under mandatperioden ska även olika metoder för att få flyget att i högre utsträckning bära sina egna klimatkostnader undersökas.

Miljöpåverkan från transportsektorn ska minskas. Regeringen påbörjar omedelbart och skyndsamt ett arbete med att införa en avstånds- baserad vägslitageskatt som även omfattar utländska åkare, med ambitionen att detta ska genomföras under mandatperioden. En sådan skatt bidrar till att långväga godstransporter flyttas från lastbil till tåg och sjöfart och bidrar till schysta villkor inom åkerinäringen.

Regeringen anser att företag och industri ska ges långsiktiga spelregler för att delta i klimatarbetet. Tillsammans med branscherna avser regeringen utveckla system för energieffektivisering, teknikutveckling och nya affärsmodeller baserade på större inslag av miljöhänsyn. Genom en längre produktiv användning av material, återanvändning och större effektivitet kan konkurrenskraften för svenska företag förbättras.

Avfallet ska minska och återvinningen öka. Det ska vara lönsamt att återvinna och enkelt för hushållen att källsortera avfall. Det ska ske genom att samla ansvaret för insamlingen hos kommunerna. Avfallshierarkin ska föras in i miljöbalken.

För att ytterligare stärka de statliga insatserna för klimatanpassning föreslås en ökning av anslagna medel med 50 miljoner kronor 2015. Därutöver föreslås en höjning av anslaget för förebyggande insatser mot jordskred och andra naturolyckor med 150 miljoner kronor 2015.

För att skydda miljön och människors hälsa måste användningen av farliga kemikalier minska. Särskilt viktigt är det att minska barns exponering för farliga kemikalier. Platser där barn vistas dagligen, t.ex. förskolor och skolor, ska vara giftfria. Arbetet för en giftfri miljö sker

PROP. 2014/15:1

på flera nivåer, både globalt, inom EU och på nationell nivå. Regleringen inom kemikalie- området är i hög grad harmoniserad inom EU och där har Sverige en viktig roll i att vara pådrivande i kemikaliearbetet. När EU:s regelverk kring farliga kemikalier inte räcker till ska Sverige ha ambitionen att gå före med nationell lagstiftning. Det finns också ett visst utrymme för nationella insatser och ett sådant område rör möjligheten att införa ekonomiska styrmedel, som t.ex. en kemikalieskatt. Att införa en skatt på varor som innehåller farliga kemikalier kan vara ett kostnadseffektivt sätt att minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av farliga kemikalier. Regeringen inväntar därför med intresse resultatet av den utredning om ekonomiska styrmedel för kemikalier (dir. 2013:127) som tillsattes 2013 och som ska lämna sitt slut- betänkande senast den 31 januari 2015.

Skyddet för biologisk mångfald ska utökas. Fler naturskogar ska skyddas och naturvårds- hänsynen ska öka i den brukade skogen. För att nå de miljökvalitetsmål som berör biologisk mångfald föreslår regeringen därför kraftigt ökade resurser för skydd och skötsel av värdefull natur. Anslagen för värdefull natur föreslås ökas med 990 miljoner kronor 2015. Dessutom föreslås 100 miljoner kronor avsättas för insatser för att främja hållbart skogsbruk. Som en del av satsningen för att nå miljömålen föreslår regeringen att totalt 105 miljoner kronor tillförs de viktigaste myndigheterna inom miljömåls-


systemet	2015.	Medlen	fördelas		till
Naturvårdsverket,		Havs-	och	vatten-
myndigheten, Jordbruksverket,			Skogsstyrelsen

samt till länsstyrelserna. Dessutom ska ett miljömålsråd inrättas.

Fisket och haven ska skyddas genom fler marina reservat. Fler områden ska vara fria från bottentrålning och kraftfulla insatser mot övergödning ska vidtas. Ett livskraftigt kustfiske ska värnas. För att förbättra tillståndet i våra hav och sjöar avser regeringen avsätta ytterligare 75 miljoner kronor 2015 för insatser för bättre havs- och vattenmiljö. Dessutom avsätts 75 miljoner kronor för miljöövervakning, främst för att förbättra mätningen och uppföljningen av tillståndet i hav, sjöar och vattendrag. Rent vatten är en livsförutsättning, därför behövs ett stärkt skydd och fler förebyggande insatser för att skydda dricksvattnet. Även näringar med

PROP. 2014/15:1

positiva effekter på miljön såsom musselodling är viktiga.

Regeringen avser stärka djurskyddets tillsyn genom ökade resurser till länsstyrelserna som finansieras genom att återinföra ett avgifts- system för kontrollerna. Djurhållningen ska utvecklas på ett sådant sätt att djuren får möjlighet att utföra sitt naturliga beteende och så att beteendestörningar förebyggs.

Sverige ska vara en föregångare för en hållbar utveckling inom gruvindustrin, som är viktig för Sverige. Regeringen avser medverka till att nya modeller skapas för att utveckla samhällets och gruvnäringens ansvar för att finansiera de investeringar som krävs för en miljömässigt hållbar gruvnäring och samhällsutveckling. Regeringen avser i detta sammanhang att göra en översyn av mineralavgiften och återkomma till riksdagen med förslag.

Miljökraven vid prospektering och prov- borrning ska skärpas. Vid tillståndsprövning ska turistnäringens och andra lokala näringars intresse beaktas. En analys av framkomliga vägar för att uppnå detta ska göras inom Regeringskansliet. Sverige ska inte öppna upp för utvinning av uran, olja eller gas.

Miljö- och klimatskatter är avgörande för att minska vår miljö- och klimatpåverkan. Skatten på bekämpningsmedel har varit oförändrad sedan den 1 januari 2004. Skatterna på naturgrus och avfall som deponeras har varit oförändrade sedan den 1 januari 2006. Det är därför lämpligt att dessa skatter anpassas efter förändringar i den allmänna prisutvecklingen i syfte att undvika att skatternas styreffekt urholkas. Regeringen avser också att av miljöskäl åter införa en skatt på handelsgödsel. Dessutom ökas koldioxid- relateringen av fordonsskatten i syfte att öka incitamenten att äga fordon med låga koldioxid- utsläpp. Den viktbaserade fordonsskatten höjs samtidigt för att undvika att äldre fordon, som allmänt sett är sämre ur miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt, beskattas lindrigare. Regeringen aviserar även förslag om att höja energiskatten på diesel. För lätta fordon som drivs med diesel bör fordonsskatten sänkas något om energiskatten på diesel höjs.

1.5.2En energipolitik för ett hållbart samhälle

Energipolitiken är en fundamental del av byggandet av ett hållbart samhälle. Samtidigt är sysselsättningen i Sverige beroende av att det finns en god och tillförlitlig tillgång till el till konkurrenskraftiga priser. Sverige har särskilt bra förutsättningar att bygga ut den förnybara energin genom vår goda tillgång till vatten, vind och skog. På sikt ska Sverige ha ett energisystem med 100 procent förnybar energi. Säkerhets- kraven för kärnkraften skärps.

Regeringens reformer

Regeringen avser tillsätta en energikommission för blocköverskridande samtal om energi- politiken i syfte att skapa en långsiktigt hållbar energiöverenskommelse. Regeringens ingång i dessa samtal är att kärnkraften ska ersättas med förnybar energi och energieffektivisering.

Den förnybara elproduktionen bör byggas ut ytterligare. Regeringen anser att målet ska vara minst 30 TWh ny el från förnybara källor år 2020, vilket ska ersätta nuvarande målsättning, och ett mål till år 2030 ska tas fram. Det teknikneutrala elcertifikatsystemet för förnybar elproduktion ska användas för att uppnå detta mål. Regeringen avser att inleda diskussioner med Norge för att kunna möjliggöra detta. Ytterligare stöd till solkraft och till havsbaserad vindkraft behövs därutöver.

Regeringens mål är att det ska vara enkelt och lönsamt att producera sin egen el. För att underlätta för privatpersoner och företag att investera i framställning av el från förnybara energikällor för egen förbrukning, föreslår regeringen därför att en skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el införs den 1 januari 2015. Regeringen kommer att följa upp och utvärdera skattereduktionen samt undersöka möjligheterna att förenkla förfarandet, ytterligare underlätta för privatpersoners egen- produktion av el, och att låta fler, såsom andelsägare av förnybar el, komma i åtnjutande av skattereduktionen.

För att ytterligare stärka utvecklingen och etableringen av solceller föreslår regeringen att 100 miljoner kronor per år avsätts 2015–2018.

Regeringen anser att kärnkraften ska bära en större andel av sina samhällsekonomiska

kostnader. Regeringen avser att höja kärnavfalls- avgiften.

Regeringen avser ta ett helhetsgrepp om det statliga bolaget Vattenfall och av styrningen av bolaget i syfte att göra det ledande i om- ställningen av energisystemet mot en högre andel förnybar energi. Vattenfalls planer på att förbereda för byggandet av ny kärnkraft avbryts.

1.6Reformer för att vända resultaten i skolan

Den svenska grundskolan är en av grundpelarna för ett välfungerade samhälle. Grundskolan står dock inför betydande utmaningar. Resultaten i de internationella kunskapsmätningarna har försämrats tydligt både över tid och i jämförelse med vår omvärld. Utvecklingen har pågått under lång tid men har accelererat under de senaste åren. Den senaste PISA-undersökningen visade att de svenska eleverna haft den sämsta resultatutvecklingen av samtliga deltagande länder i ämnesområdena läsförståelse, natur- vetenskap och matematik och resultaten ligger numera under genomsnittet bland OECD- länderna. Även elevernas förmåga till problem- lösning har försämrats.

Den svaga resultatutvecklingen har också visat sig i att allt fler elever lämnar grundskolan utan att vara behöriga till något av gymnasieskolans nationella program. Andelen elever som saknar denna behörighet har ökat successivt sedan slutet av 1990-talet och uppgick 2014 till över 13 procent. En av anledningarna till att gymnasiebehörigheten sjunkit är att andelen elever som inte uppnått godkänt betyg i matematik har ökat.

Inte bara resultaten har blivit sämre, det finns även oroande tecken på att likvärdigheten i skolan har försämrats. Med likvärdighet avses att alla elever oavsett bakgrund ges en likvärdig utbildning. Skillnaderna i studieresultat mellan skolor och mellan kommuner har ökat. Satsningar på grundskolan är därför en av de främsta prioriteringarna för regeringen i denna budgetproposition.

För att vända de fallande skolresultaten krävs skolreformer med fyra huvudsakliga inrikt- ningar. Investeringar behöver göras i de yngre åldrarna för att tidigt möta elevernas utmaningar och säkerställa att små utmaningar inte utvecklas

PROP. 2014/15:1

till att bli stora problem. Den lärarkris som råder måste mötas, bl.a. genom att läraryrkets attraktivitet höjs och kompetensförsörjningen till skolan säkras. En större del av resurserna måste fördelas efter elevernas behov, så att alla skolor blir bra skolor och att alla elever får goda förutsättningar. En förutsättning för att nå framgång är att skattemedel som avsätts för skolan inte ska gå till ägarna. Skolan är ingen marknad. Med dessa insatser ges förut- sättningarna att förbättra resultaten och lik- värdigheten, och därigenom återföra svensk skola till internationell toppklass.

1.6.1Tidiga insatser

Den svenska förskolan är ett internationellt föredöme och ska så förbli. Successivt har förskolans främsta roll gått från att möjliggöra för föräldrarnas deltagande i arbetslivet, till att allt mer utgå från barnets behov av utveckling, trygghet och lärande. Regeringen ser positivt på denna utveckling, men det ställer också krav. Särskilt viktig är förskolan för de barn vars föräldrar har svagare ekonomisk ställning eller som saknar högre utbildning. För att säkerställa att varje barn får en så god start i livet som möjligt är det viktigt med väl utbildad personal på förskolorna, att barngrupperna inte är för stora och att det finns olika inriktningar på verksamheter. De elever på lågstadiet som inte har tillräckliga baskunskaper i att läsa, skriva och räkna riskerar att komma efter och få större problem senare under skoltiden. Inget barn ska halka efter och alla barn ska ges möjlighet att springa före.

Lärarna för barn i de lägre åldrarna ska ges utökade möjligheter att möta elevernas individuella behov. Därför behöver utvecklingen mot allt större klasser och att allt mer lärartid tas i anspråk av annat än att skapa kvalitet i undervisningen vändas. Fler ska anställas i svensk skola så att lärare får mer tid för sitt arbete och klasserna kan bli mindre i lågstadiet. En viktig utmaning för skolan är att så tidigt som möjligt identifiera och möta elevernas utmaningar och utifrån det sätta in det stöd som behövs, av den egna läraren eller av speciallärare. I dag finns för lite personal med special- pedagogisk utbildning i den svenska skolan. I Finland, där betydligt fler elever ges extra eller

PROP. 2014/15:1

särskilt stöd tidigt, är resultatspridningen mellan elever mindre än i Sverige.

Regeringens reformer

För att fler elever ska klara grundskolan behöver stödjande insatser vidtas tidigt. Regeringen föreslår därför flera insatser i syfte att möta detta behov.

I förskolan är det viktigt att barngrupperna, särskilt för de yngsta barnen, har en lämplig storlek och en tillräcklig personaltäthet. För att stödja huvudmännen i detta arbete föreslår regeringen att riktade resurser om 415 miljoner kronor tillförs 2015. För 2016–2018 beräknar regeringen att 830 miljoner kronor avsätts per år.

Det är även viktigt att barnsomsorg finns tillgänglig då den behövs. Regeringen föreslår därför att 80 miljoner kronor avsätts per år för att stimulera tillgängligheten av barnomsorg på obekväm arbetstid.

Regeringen föreslår att antalet nybörjarplatser på förskollärarutbildningen utökas med 800 platser 2015–2018 för att skapa förut- sättningar för minskade barngrupper och ökad personaltäthet.

För att förbättra elevers förutsättningar till lärande i förskoleklass t.o.m. årskurs 3 (F–3) föreslår regeringen ett riktat statsbidrag på ca 1 110 miljoner kronor 2015. För 2016–2018 avsätts 2 miljarder kronor per år. Det skapar förutsättningar för bättre studieresultat senare under skolgången. Syftet med statsbidraget är att möjliggöra fler lärare och annan personal i lågstadiet och därmed stödja skolhuvudmännen i deras arbete med att se till att lärare får mer tid för sitt arbete och minska undervisnings- grupperna.

För att öka förutsättningarna för att anställa fler lärare i lågstadiet föreslår regeringen att antalet nybörjarplatser på grundskollärar- utbildningen med inriktning mot årskurserna F-3 byggs ut med 700 platser årligen 2015–2018.

För att så tidigt som möjligt identifiera och stödja elever med behov av stöd behövs fler speciallärare och specialpedagoger. Regeringen föreslår därför att antalet helårsplatser på speciallärar- och specialpedagogutbildningen utökas med 300 nybörjarplatser 2015–2018 inom ramen för den utbyggda högskolan.

Vidare lämnar regeringen förslag som medför att fler speciallärare och specialpedagoger anställs

i grundskolan. Därutöver avser regeringen att införa en läsa-, skriva-, och räknagaranti, samt ett läsmål i årskurs 1. För 2015 föreslår regeringen riktade resurser på 200 miljoner kronor. För 2016–2018 avsätts 500 miljoner kronor per år.

1.6.2Ett mer attraktivt läraryrke

Lärarna är nyckeln till att höja kunskaps- resultaten i skolan. Det är därför allvarligt att läraryrket under en lång tid har tappat i status och attraktionskraft. För att göra läraryrket mer attraktivt behövs högre löner, minskat administrativt arbete och bättre möjligheter att göra karriär och utvecklas i yrket.

Bristen på utbildade och behöriga lärare och förskollärare är stor. Varannan lärare i gymnasie- skolan och var tredje lärare i grundskolan saknar behörighet i de ämnen de undervisar i. Lärarbristen förväntas öka framöver på grund av stora pensionsavgångar och växande elevkullar. Inom vissa områden, som matematik, kemi, fysik och teknik samt specialpedagogik, är rekryteringsläget särskilt bekymmersamt. Det är därför av stor vikt att få fler unga att välja läraryrket och söka till lärarutbildningarna. För att stärka yrkets attraktivitet kommer regeringen ta initiativ till en nationell samling för läraryrket. Det krävs att alla aktörer sluter upp kring en strategi för kompetensförsörjningen.

Regeringen anser att det är angeläget att stärka rektorernas ledarskap i arbetet med att förbättra skolans resultat. Det utreds för närvarande (dir. 2014:58) hur rektorernas arbetssituation konkret kan förbättras, bl.a. hur deras administrativa arbete kan minskas. Det är dock viktigt att fortsätta stödja insatser för att tillgodose rektorernas fortbildningsbehov.

Regeringens reformer

Regeringen föreslår fortbildningsinsatser för lärare och förskolans personal, med bl.a. kollegialt lärande för att förbättra studie- resultaten samt för att öka andelen behöriga lärare. För detta avsätts 200 miljoner kronor per år 2015–2018.

För att förbättra möjligheterna för akademiker med relevant examen att läsa in en pedagogisk utbildning föreslår regeringen en utbyggnad om 500 ytterligare nybörjarplatser på

kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) 2015–2018.

Bristen på utbildade lärare inom vissa områden som matematik, naturvetenskap och teknik är bekymmersam och regeringen bedömer därför att det kan krävas extraordinära insatser för att stärka rekryteringsläget. Regeringen avser mot denna bakgrund att införa en möjlighet till studiemedel med den högre bidragsnivån för studenter som läser in kompletterande pedagogisk utbildning inom dessa områden från hösten 2015. För detta avsätts 100 miljoner kronor 2015. För 2016– 2018 beräknas 200 miljoner kronor per år avsättas.

För att stärka rektorers och förskolechefers pedagogiska ledarskap föreslår regeringen en fortbildningsinsats på 20 miljoner kronor 2015. För 2016–2018 avsätts 20 miljoner kronor för detta ändamål per år.

Regeringen avser att inrätta nationella skolutvecklingsprogram för att stödja huvud- männen i arbetet med att bl.a. ge ett effektivare stöd i undervisningsämnen, minska lärarnas administrativa arbete och öka kvaliteten med IT i undervisningen. Regeringen föreslår därför att 136 miljoner kronor avsätts för sådana program 2015. Även för tiden därefter beräknas 140 miljoner kronor avsättas per år.

Lärarnas administration måste minskas och effektiviseras så att mer tid frigörs för planerande och genomförande av undervisning. Detta bör ske genom att den statligt reglerade rapporteringen minskar, men också genom nya utvecklingsprogram för skolhuvudmännen som ska möjliggöra minskad lokal administration på skolnivå. Vidare föreslås att extratjänster införs i skolan för att minska lärarnas administrativa belastning. Dessa tjänster innebär att skolorna får ett tillskott av personal för att hantera olika arbetsuppgifter som inte är undervisnings- relaterade. I den svenska modellen sätts löner av arbetsmarknadens parter. Som en del i den nationella samlingen för läraryrket avser regeringen i samband med avtalsrörelsen 2016 att föra en dialog med parterna som möjliggör att lärarnas löner höjs. Under förutsättning att parterna tar ansvar för att påtagligt prioritera höjda lärarlöner avser regeringen att tillföra resurser motsvarande 3 miljarder kronor på årsbasis.

PROP. 2014/15:1

1.6.3Alla skolor ska vara bra skolor

En större del av resurserna måste fördelas efter elevernas behov. I dag har skolor med stora utmaningar svårare att attrahera lärare med yrkeserfarenhet. Ett sätt att förbättra skolorna i de mest utsatta områdena är att få de bästa lärarna att söka sig dit.

Ett annat sätt att hjälpa utsatta grupper är att se till att det erbjuds läxhjälp på skolan. Därutöver kan sommar- och lovskola vara en möjlighet för elever som riskerar att inte klara målen. Elevhälsan fyller en viktig funktion och bör förstärkas i form av fler skolläkare, skol- sköterskor, skolkuratorer och skolpsykologer.

Elever som kommit till Sverige efter sju års ålder klarar i betydligt lägre utsträckning än övriga elever de uppsatta kunskapskraven i grundskolan. Andelen underkända elever i svenska som andraspråk är mycket hög, drygt 25 procent. Det finns därför behov av riktade insatser för att de nyanlända elevernas förut- sättningar att nå bättre skolresultat ska förbättras.

Många av de svenska skollokalerna är i stort behov av renovering. Det finns därför ett behov av stöd till lokalunderhåll och energi- effektiviseringsåtgärder. Ett sådant stöd bidrar till att göra skolan till en mer attraktiv arbets- plats för såväl lärare som elever och till att skapa moderniserade studiemiljöer.

Regeringens reformer

Statens stöd till skolor med stora utmaningar och svaga studieresultat behöver öka. Skolverket kommer att få i uppdrag att sluta särskilda utvecklingsavtal med dessa skolor. I avtalen ska statens och skolhuvudmannens insatser klar- göras. För 2015 föreslår regeringen ett riktat statsbidrag på 150 miljoner kronor.

Det är betydelsefullt att de skickligaste lärarna finns på de skolor som har störst utmaningar. För att attrahera de bästa lärarna till skolor med stora utmaningar föreslår regeringen att särskilda medel avsätts för högre lärarlöner och rekrytering. För 2015 föreslås 125 miljoner kronor tillföras fr.o.m. höstterminen 2015. För åren 2016–2018 avsätts 250 miljoner kronor årligen. Från 2016 kommer dessa medel hanteras inom ramen för myndighetsuppdraget med utvecklingsavtal för bästa skolan.

PROP. 2014/15:1

Vidare behöver nyanlända elevers studie- resultat i grund- och gymnasieskolan höjas. Därför föreslås 200 miljoner kronor avsättas för ändamålet under 2015. Syftet med satsningen är att förbättra undervisningens kvalitet. Det kan t.ex. handla om insatser för förbättrad kart- läggning av kunskaper vid mottagandet och undervisning på modersmålet.

För att förbättra likvärdigheten och öka möjligheterna för fler elever att utvecklas så mycket som möjligt föreslår regeringen en satsning på hjälp med läxor och skolarbete för elever i grundskolan, vid sidan av den ordinarie undervisningstiden på totalt 300 miljoner kronor 2015 och för 2016–2018 om totalt 400 miljoner kronor per år.

Elevers möjlighet att få hjälp med läxorna bör inte vara beroende av om de har föräldrar som har möjlighet att hjälpa dem eller betalnings- förmåga för att köpa läxhjälp. Regeringen föreslår därför att RUT-avdragets bestämmelse om skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete slopas den 1 januari 2015.

Regeringen föreslår en omfattande utbyggnad av sommar- och lovskolan för elever i års- kurserna 6–9 och i gymnasieskolan som riskerar att inte klara kunskapskraven. För 2015–2018 föreslås statsbidraget för sommar- och lovskolan uppgå till 150 miljoner kronor per år.

En särskild satsning på elevhälsa med inriktning mot bl.a. barn och ungas psykiska hälsa genomförs. Regeringen föreslår därför ett riktat statsbidrag på 214 miljoner kronor för 2015 och därefter 200 miljoner kronor per år 2016–2018.

Regeringen föreslår även att 100 miljoner kronor avsätts 2015 och att 300 miljoner kronor avsätts per år 2016–2018 för ett stöd till lokalunderhåll och energieffektiviseringsåtgärder

iskolor.

1.7Reformer för att värna den svenska modellen

Sverige står starkt när vi håller ihop. För ett mer rättvist och mer hållbart samhälle krävs minskade inkomst- och hälsoklyftor, jämställd- het samt åtgärder mot rasism och diskrim- inering. När människor är trygga vågar de mer och när de ekonomiska villkoren mellan olika grupper i samhället jämnas ut ges nästa

generation mer jämlika förutsättningar för att utvecklas. När varje persons potential tas tillvara står Sverige starkt. Avgörande för detta är att de offentligt finansierade välfärdstjänsterna barn- omsorg, utbildning, hälso- och sjukvård samt äldreomsorg, kommer alla till del oavsett bakgrund och betalningsförmåga. Genom dessa tjänster utjämnas livschanser och förutsätt- ningarna på arbetsmarknaden.

1.7.1Förbättrad hälso- och sjukvård

Den svenska befolkningen har en god hälsa. Medellivslängden fortsätter att utvecklas positivt och den sjukdomsrelaterade dödligheten inom flera viktiga sjukdomsgrupper minskar. Hälso- och sjukvården är en bidragande orsak till denna utveckling. Svensk hälso- och sjukvård är både effektiv och presterar goda resultat, vilket flera internationella jämförelser visat.

Men det finns också problem som behöver åtgärdas för att svensk hälso- och sjukvård fortsatt ska vara i världsklass. Det handlar bl.a. om ojämlikheter i vården, personalbrist och lång väntan på behandling.

Den vinstjakt som pågår inom hälso- och sjukvården måste stoppas. Detta både för att resurserna ska användas till det de är avsedda för, och för att kommersialiseringen får negativa följder vad gäller likvärdighet, kvalitet, effektivitet, behovsstyrning och öppenhet.

Regeringens reformer

Som en del i arbetet med att säkerställa en hälso- och sjukvård i världsklass föreslår regeringen att hälso- och sjukvården tillförs 1 miljard kronor per år fr.o.m. med 2015. Vidare föreslår regeringen en ökning av antalet nybörjarplatser på sjuksköterske- respektive barnmorske- utbildningen, vilket bidrar till en god komp- etensförsörjning. För att öka tillgängligheten i cancervården kommer regeringen att avsätta 500 miljoner kronor per år 2015–2018.

Den svenska förlossningsvården fungerar i huvudsak mycket bra, men de senaste åren har allt fler rapporter kommit som pekat på tuffa arbetsvillkor och risker för patientsäkerheten. För att förbättra förlossningsvården och för att stärka insatserna för kvinnors hälsa föreslår

därför regeringen en riktad satsning på 400 miljoner kronor per år 2015–2018.

För att alla barn och ungdomar ska få tillgång till läkemedel avser regeringen lämna förslag som innebär att personer under 18 år inte ska betala egenavgift när de får läkemedel som ingår i förmånen fr.o.m. den 1 juli 2015. Regeringen tillför därför 200 miljoner kronor 2015. För 2016–2018 beräknas för samma ändamål ca 400 miljoner kronor per år.

En annan stor utmaning är den psykiska ohälsan. Det behövs förstärkt stöd och insatser så att det blir lättare att få hjälp vid psykisk sjukdom. Regeringen avser även tillsätta en kommission för jämlik hälsa.

Den prestationsbaserade vårdgarantin, den s.k. kömiljarden, har funnits sedan 2009. Regeringen anser att god tillgänglighet till hälso- och sjukvården är viktig och en dimension av god vård. Det finns dock indikationer på att kömiljarden har gett upphov till undanträng- ningseffekter genom att patienter med lägre prioriterade behov ges vård före patienter som har högre prioritet, dvs. ett större medicinskt behov. Prestationsbaserade åtgärder är därmed förenade med vissa risker. God tillgänglighet och vårdgaranti är garanterade i lag, vilket är en vägledning för vården och ett mer långsiktigt sätt att förbättra vården. Mot denna bakgrund avser regeringen att avskaffa kömiljarden och medel för kömiljarden kommer inte att betalas ut fr.o.m. 2016.

Sammantaget innebär regeringens förslag att resurserna till hälso- och sjukvård ökar med ca 2 miljarder kronor 2015 och med ca 1,3 miljarder kronor per år fr.o.m. 2016.

1.7.2Höjd kvalitet i äldreomsorgen

Ett aktivt och gott liv efter arbetslivet ska stimuleras. Det är grundläggande att äldre personer ska ha tillgång till en likvärdig och jämlik äldreomsorg oavsett var i landet de bor. Äldre människor och deras anhöriga ska kunna lita på att vården och omsorgen är av god kvalitet samt att det finns tillräckligt med personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Regeringen bedömer att det vid sidan av ett kommunalt självstyre som möjliggör lokala anpassningar fortsatt krävs en aktiv nationell politik för att utveckla vården och omsorgen om äldre i Sverige.

PROP. 2014/15:1

Regeringens reformer

En långsiktig kvalitetsplan för den svenska äldreomsorgen ska tas fram i bred samverkan. Regeringen föreslår också att 2 miljarder kronor per år avsätts för nationella satsningar inom äldreomsorgen 2015–2018. Satsningarna kommer att inriktas på att öka bemanningen.

1.7.3Ett rättvisare Sverige

I Sverige ska vi gemensamt ta ett solidariskt ansvar för varandra. Det handlar bl.a. om att ge alla människor goda förutsättningar oavsett bak- grund. Det handlar också om att kompensera för att utfallen ändå kan bli väldigt olika och för att människor befinner sig i olika skeenden i livet.

De allmänna socialförsäkringarna är en central del i den svenska välfärdsmodellen och har under lång tid framgångsrikt bidragit till att bekämpa ekonomisk utsatthet och bidragit till en rättvis fördelning av de ekonomiska resurserna. Dess- utom har de medverkat till både social samman- hållning och en god ekonomiskt tillväxt.

Inkomstskillnaderna mellan de som arbetar och de som, på grund av sjukdom, arbetslöshet eller ålderdom, inte arbetar har ökat de senaste åren. I ett fungerande välfärdssamhälle ska sjuk- dom eller arbetslöshet inte medföra en eko- nomisk utsatthet.

Regeringens reformer

Sjukpenningen är i dag tidsbegränsad genom att sjukpenning i normalfallet endast kan betalas ut i maximalt två och ett halvt år i en följd. Vid ett sjukdomsbesked uppkommer därför inte bara en betydande oro över den egna hälsan utan också för hur ekonomin ska klaras och om till- frisknandet sker tillräckligt snabbt. För att öka tryggheten för sjuka avser regeringen att avskaffa denna tidsgräns.

Regeringen föreslår en höjning av sjuk- och aktivitetsersättningen från 64 till 64,7 procent av antagandeinkomsten, motsvarande ca 300 mil- joner per år.

Arbetslöshetsförsäkringen ska vara en fungerande omställningsförsäkring som ger människor ekonomisk trygghet vid perioder av arbetslöshet samtidigt som det finns tydliga

PROP. 2014/15:1

incitament att bryta arbetslöshetsperioden genom att hitta och ta ett nytt arbete.

Regeringen föreslår därför att taket i arbets- löshetsförsäkringen höjs till 910 kronor per dag under de första hundra dagarna fr.o.m. den 1 maj 2015. För tiden därefter uppgår taket till 760 kronor per dag. Vidare föreslås att grund- beloppet i försäkringen höjs den 1 maj 2015 från 320 till 350 kronor per dag. Regeringen avser i ett andra steg höja grundbeloppet till 365 kronor per dag den 1 januari 2016. Därmed höjs grund- beloppet med totalt 45 kronor.

Förändringarna i sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen bedöms minska kommunernas kostnader för försörjningsstöd.

Den orättvisa skatteskillnaden mellan arbets- inkomster och pension ska avskaffas. I ett första steg föreslår regeringen att det förhöjda grundavdraget för äldre förstärks så att pensionärer inte beskattas högre än löntagare

yngre än 65 år vid	inkomster upp	till ca
120 000 kronor per år.	Det förhöjda	grund-

avdraget förstärks även för dem med pension upp till 240 000 kronor per år. Under kommande år avser regeringen ta ytterligare steg för att minska skatteskillnaderna.

För de pensionärer som har de lägsta inkomsterna, av vilka en stor majoritet är kvinnor, är bostadstillägget mycket viktigt för att förstärka den disponibla inkomsten. Regeringen föreslår en höjning av ersättnings- nivån i bostadstillägget till pensionärer från 93 till 95 procent av bostadskostnaden.

Regeringen föreslår också att den fritidspeng som den förra regeringen införde avskaffas och att de medel som avsatts för detta ändamål i stället används för att höja riksnormen i försörjningsstödet. Tillsammans med t.ex. satsningen på kultur- och musikskolan ger detta förbättrade möjligheter för barn i ekonomiskt utsatta familjer att delta i fritidsaktiviteter.

1.8Andra reformer

1.8.1Ordning och reda i välfärden

Vinstjakten som incitament ska bort från välfärdssektorn. Skattemedel ska användas till just den verksamhet som de är avsedda för. Medlen ska användas för att utveckla välfärden – inte berika enskilda företag eller enskilda

individer. Behoven i skola, vård och omsorg gör att det inte finns utrymme för vinstutdelning av skattemedel till aktieägarna om verksamheten utförs av ett bolag.

Den vinstjakt som pågår i välfärden måste stoppas. Kommersialiseringen får negativa följder vad gäller likvärdighet, kvalitet, effektivitet, behovsstyrning och öppenhet inom den samlade välfärden. Dagens kommersiali- sering av välfärden har vidare lett till ett ökat behov av kontroll och granskning i efterhand, något som skapar resursslöseri och ineffektivitet. Det behöver mot denna bakgrund skapas ett gemensamt regelverk som på förhand reglerar att aktörer som verkar i välfärden har verksamheten som främsta syfte, inte vinstintresset. Frågan om vinst i välfärden behöver adresseras från en rad olika perspektiv för att politiken ska vara verkligt verkningsfull. Detta är en omfattande process, som måste ske i flera steg.

Regeringspartierna och Vänsterpartiet är överens om att skattemedel ska användas enbart till den verksamhet de är avsedda för. Förut- sättningen för att privata aktörer ska få verka inom välfärdssektorn ska vara att syftet med verksamheten är att tillhandahålla utbildning, vård eller omsorg av god kvalitet, inte att dela ut vinst till ägarna eller på annat sätt föra ut överskott ur verksamheten. Bolag som är verksamma i välfärden ska kunna påvisa att de inte drivs med vinstintresse för att kunna få ta del av offentliga medel. Eventuella överskott ska som huvudregel1 investeras i den verksamhet där de uppstått. Nya regler kring hur offentliga anslag får användas inom välfärden ska starkt begränsa möjligheterna att göra vinst, även vid försäljning. Det ska utredas om bolag ska tillståndsprövas utifrån ett regelverk med ovan beskrivna innebörd innan de får vara verksamma i välfärden. Uppföljning skall ske av att skatte- medlen enbart används för avsedd verksamhet och att reglerna inte kringgås i syfte att tillgodose ägarnas ekonomiska intressen. Det nya regelverket ska gälla såväl befintliga som nya utförare.

1 Privat insatt kapital och låg ränta på detsamma behöver inte återinvesteras. Om ägare till verksamheter fortsätter att av skattemedlen ta ut stora vinster, trots de insatser som presenteras i denna överenskommelse, är regeringspartierna och Vänsterpartiet beredda att gå vidare med ytterligare åtgärder.

xEn utredning tillsätts utifrån ovanstående utgångspunkter.

–Förslag ska lämnas om hur regleringen av användning av offentliga medel för driften av skattefinansierad välfärd bör utformas, så att medlen kommer brukarna till godo och överskotten som huvudregel återförs till verksamheten. Det ska också beskrivas vilken påverkan en sådan reglering får för brukare, anställda och existerande aktörer samt hur de senare kan ges stöd och an- passa sin verksamhet till de nya för- hållandena. Regleringarna ska omfatta verk- samhet inom skola och förskola, äldre- omsorgen, sluten- och öppenvård samt hem för vård eller boende (HVB). Inom flyktingmottagandet krävs också åtgärder som minskar utrymmet för kommersiella aktörer att göra orimliga vinster och att urholka kvaliteten.

–I samband med framtagandet av förslagen ska vidare införandet av en syftesparagraf i bolagsordning eller andra styrande ur- kunder, med innebörden att verksamheten är syftet inte att dela ut vinst till ägarna, övervägas. Det ska också utredas hur en extern instans eller ytterligare lagändringar kan säkerställa att syftet efterlevs. Det ska vidare undersökas hur SVB, eller andra nya bolagsformer, bör användas i välfärden. Bemanningskrav som reglerar möjligheten att dra ned på personaltäthet eller personal- kostnader ska övervägas.

–En särskild utredning bör undersöka en ny styrning i välfärden efter New Public Management samt utforma en nationell strategi för idéburen välfärd. Välfärds- professionernas kunnande och yrkesetik ska bli vägledande.

–Icke-kommersiella aktörer ska få möjlighet att växa och utvecklas. Deras självständig- het ska värnas. Vidare ska tillstånds- prövning av alla aktörer inom välfärden utredas, liksom på vilket sätt krav på bemanning kan som kopplas till denna tillståndsprövning. En sådan prövning ska ske på ett rättssäkert sätt. Vidare ska konsekvensändringar gällande LOV före- slås utifrån det ändrade regelverket.

–Kommunallagen (1991:900) anger i dag att en kommun inte får gynna enskild person eller företag. Det finns dock flera exempel

PROP. 2014/15:1

på att konsekvenserna för kommuner som ändå genomfört en försäljning till underpris eller på annat felaktigt sätt inte är tillräckliga. En översyn av regleringen på området pågår för närvarande. Förut- sättningarna för att kommunen i sådana fall ska få tillbaka förlorade skattemedel ska ses över och förslag till författningsändringar eller andra åtgärder för att uppnå detta syfte ska tas fram.

–Partierna är överens om att gemensamt utse utredare och att de förslag som tas fram med anledning av utredningen/utredningarna ska lämnas gemensamt.

xDen svenska skolan är i kris och därmed i stort behov av krafttag. I ett nationellt och sammanhållet skolsystem har kommunerna ansvaret för att garantera alla barn och unga rätt till god utbildning med hög kvalitet. Regeringspartierna och Vänsterpartiet vill därför ge kommunerna avgörandet över nyetableringen av skolor med vinstsyfte. En utredning bör därför tillsättas så snart som möjligt och förslag till lagstiftning avses lämnas under 2015.

xDet är i dag obligatoriskt för landstingen att använda lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) i primärvården. Som en konsekvens av detta har det inom primärvården uppstått en systematisk sned- fördelning av skattemedel där lönsamma områden har prioriterats på bekostnad av andra. Detta är något som regerings- partierna och Vänsterpartiet vill motverka. Under hösten 2014 lämnas därför förslag till författningsändringar som medför att kommunerna inte längre kommer att vara skyldiga att tillhandahålla vårdvalssystem i enlighet med LOV inom primärvården.

xDen grundläggande principen att vård ska fördelas efter behov ska säkerställas. Lagstiftningen ska ändras så att privata försäkringspatienter inte kan gå förbi i kön i den offentligfinansierade vården. En proposition med ett sådant förslag avses lämnas under 2015.

xEn utgångspunkt är att den som får offentliga medel för att bedriva verksamhet inom skola, vård och omsorg beskattas för denna del av sin verksamhet i Sverige. Mot denna bakgrund är det

PROP. 2014/15:1

lämpligt att förekomsten av skatte- planering i välfärdssektorn kartläggs och analyseras. Om kartläggningen och analysen visar att det finns anledning att vidta åtgärder för att stävja missbruk av skattereglerna, avser regeringen att återkomma med förslag som motverkar sådant missbruk.

xLagstiftningen ändras så att möjligheterna att sälja eller privatisera universitets- eller regionsjukhus förhindras. Det ska inte vara möjligt att gå runt lagstiftningen genom att stycka upp verksamheten. Förslag till ändrad reglering lämnas under 2015.

xEn av hörnstenarna i ett demokratiskt samhälle är offentlighetsprincipen som ger medborgarna insyn i all offentlig verksamhet. Den urholkning av offentlig- hetsprincipen som skett genom att allt mer offentligt finansierad verksamhet bedrivs i privat regi är inte acceptabel. Det ska därför utredas hur offentlighets- principen kan införas eller insynen på annat sätt kan öka i privata verksamheter som utför offentligt finansierade välfärdstjänster på områdena för vård, skola omsorg. Utredningen om meddelar- skydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet har i sitt betänkande Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentlig finansierad verksamhet (SOU 2013:79) föreslagit att de som är verksamma i offentligt finansierad skola, vård och omsorg ska omfattas av meddelarskydd. Regeringen kommer att ge en ny utredning i uppdrag att ta fram förslag om hur meddelarskydd kan införas även i annan verksamhet som till övervägande delen är offentligt finansierad, t.ex. kollektivtrafik och färd- tjänst. Det är angeläget att meddelarskydd börjar gälla så snart som möjligt där det kan ske. Under 2015 kommer regeringen därför att lämna en proposition baserad på de förslag som finns i SOU 2013:79.

Dessa utgångspunkter kommer att ligga till grund för regeringens fortsatta arbete. Om utgångspunkterna skulle visa sig vara otillräckliga för att uppnå de bakomliggande syftena kommer ytterligare åtgärder att över- vägas.

1.8.2En effektivare offentlig sektor

Förvaltningspolitiken och myndighetsstyr- ningen behöver prioriteras upp. Styrmodeller inom staten, landstingen och kommunerna som skapar större frihet för medarbetarna i offentlig sektor måste utvecklas och professionerna i den offentliga sektorn stärkas. Därför kommer regeringen att utveckla den statliga styrningen i en riktning som innebär att professionernas kunskap, kompetens, erfarenhet och yrkesetik blir mer vägledande. Inriktningen är att kombinera olika styrformer i syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar för statsförvalt- ningen att förverkliga regeringens politik, utföra sina uppgifter i övrigt samt upprätthålla grund- läggande värden som rättssäkerhet och medborgarperspektivet.

Skolan, vården och omsorgen ska vara likvärdig i hela landet. Alla kommuner och landsting ska med det kommunala självstyret som grund ha möjlighet att säkra en välfärd av god kvalitet för sina invånare. Samtidigt ser vi hur den pågående urbaniseringen och de växande klyftorna mellan rika och fattiga kommuner medför nya utmaningar för att säkra en likvärdig välfärd över hela landet. Regeringen avser därför att inleda ett samlat arbete i nära dialog med landets kommuner för att hitta organisatoriska, ekonomiska och verksamhetsmässiga lösningar som tryggar en god välfärd i hela landet, och låta de landsting som vill få möjlighet att bli regioner.

Vidare ska verksamhetsöversyner genomföras i syfte att effektivisera och minska kostnaderna i förvaltningen.

Regeringen har valt att kompensera kommun- sektorn för ökade kostnader till följd av den slopade nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga i två steg. Det generella statsbidraget ökas därför med 1,5 miljarder kronor 2015 och beräknas ökas med 3,0 miljarder kronor fr.o.m. 2016.

För att effektivisera statens administrativa stödverksamhet avser regeringen att förord- ningsreglera anslutningen till de lönerelaterade bastjänsterna hos Statens servicecenter. Regeringen bedömer att det långsiktigt är effektivare för staten som helhet om myndig- heterna är anslutna och delar på gemensamma IT-investeringar, resurser och kompetens på området. Ett arbete med fri programvara i offentlig sektor genomförs.

I syfte att sänka kostnaderna för statlig administration ges Ekonomistyrningsverket (ESV) i uppdrag att utveckla nyckeltal för myndigheternas lokalförsörjning. Därtill inför regeringen krav på konsekvensbeskrivning till ESV för det obligatoriska yttrandet i de fall där en myndighet vill teckna hyresavtal med längre hyrestid än normalfallet. Myndigheter som behöver vara lokaliserade i Stockholm bör pröva om delar av verksamheten kan lokaliseras på annan plats. Utgångspunkten är att nya myndigheter i första hand bör lokaliseras utanför Stockholms län.

Migrationsverkets strategiska boende- planering bör säkerställa största möjliga kost- nadseffektivitet, och samtidigt präglas av förutsägbarhet och långsiktighet. Regeringen avser därför att se över hur boendeplaneringen inom asylmottagandet kan förbättras och särskilt se över möjligheten för Migrationsverket att anordna boende i egen regi, i syfte att säkerställa tillräcklig kapacitet.

Förändringen av klimatet medför att vi i ökad utsträckning kan drabbas av extrema väder- händelser. Det kräver både klimatanpassning och stärkt krishanteringsförmåga. Samordningen av samhällets krisberedskap behöver stärkas. Regeringen har därför beslutat att samla styrningen av samhällets krisberedskap under Justitiedepartementet. Dit förs också ansvaret för utveckling, samordning och uppföljning av krishanteringen i Regeringskansliet.

1.8.3Ökad tillgång till kultur

Tillgången till kultur är inte jämnt fördelad i samhället i dag. Höga avgifter, lokaler i storstädernas centrum och snäva kulturutbud begränsar många gruppers möjlighet att ta del av kulturen och låta sig utvecklas med dess kraft.

När fri entré till statliga muséer infördes 2005 ökade besöksvolymerna med 159 procent. För att tillgängliggöra kunskap och kulturupplevelser för alla avser regeringen införa fri entré till statliga museer. Anslaget till museerna höjs därför med 80 miljoner kronor per år fr.o.m. 2015.

Vidare genomförs en satsning på kultur- verksamhet i miljonprogramsområdena. Stor- städernas miljonprogramsområden präglas av hög arbetslöshet, bristande boendekvalitet och mindre tillgång till lokal samhällsservice. För att

PROP. 2014/15:1

levandegöra miljonprogrammen avsätts 50 mil- joner kronor 2015 och 60 miljoner kronor beräknas per år 2016–2018 för att stimulera lokala kulturverksamheter.

En nationell strategi för kultur- och musik- skolan tas fram. Regeringens ambition är att barn och ungdomar ska få bättre möjligheter att delta i idrott, friluftsverksamhet och kulturskola. Regeringen föreslår därför även att ett bidrag införs för att möjliggöra sänkta taxor i kultur- och musikskolan.

Regeringen föreslår att en nationell biblioteks- strategi tas fram för att främja samverkan och kvalitetsutveckling inom hela biblioteksväsendet.

1.8.4En nystart för biståndspolitiken

I den nya globala utvecklingsdagordning som nu formuleras inom FN och andra organisationer tydliggörs behovet och kravet på en samstämmig politik för global utveckling. För att uppnå en rättvis och hållbar global utveckling anser regeringen därför att en nystart för Sveriges politik för global utveckling krävs, som inkluderar alla politikområden. Regeringen avser att se över den biståndspolitiska plattformen som antogs 2014. Översynen ska ske genom en öppen och inkluderande process i samverkan med alla aktörer på biståndsområdet.

FN:s klimatkonvention och Kyotoprotokollet innebär dubbla åtaganden för Sverige och andra industriländer: att minska sina egna utsläpp samt att finansiera utsläppsminskningar och anpass- ning till ett förändrat klimat i fattiga länder. För 2015 avsätts 1 procent av BNI enligt den tidigare definitionen, därutöver avsätts 500 miljoner kronor additionellt till internationell klimat- finansiering. Sverige ska driva en feministisk utvecklingspolitik. Regeringen har för avsikt att särskilt driva frågor rörande kvinnors rättigheter, samt frågor rörande sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).

Vidare avser regeringen att avbryta den utfasning av det bilaterala biståndet till Burkina Faso och Bolivia som påbörjades 2013 respektive 2014. Det bilaterala biståndet med de två länderna ska återupptas.

Biståndsramen motsvarar fortsatt 1 procent av Sveriges bruttonationalinkomst (BNI) så som BNI hittills har beräknats. I september 2014 infördes en ny EU-förordning som medförde redovisningstekniska förändringar i beräknings-

PROP. 2014/15:1

metoden för BNI. Enligt den nya beräknings- metoden motsvarar biståndsramen 0,96 procent av beräknad BNI. Regeringens målsättning är att 1 procent av Sveriges BNI enligt den nya beräkningsmetoden längre fram under mandat- perioden ska avsättas för bistånd.

1.8.5En modern svensk säkerhetspolitik

En modern svensk säkerhetspolitik byggs på ett ökat nordiskt samarbete, en aktiv Östersjö- politik, ett samarbete i EU och ett starkare Förenta Nationerna. Sverige ska inte vara medlem i Nato.

Försvarsberedningen konstaterar i sin rapport från maj 2014 att de globala utmaningarna och hoten, inklusive situationen i vårt närområde, teknikutvecklingen och den allmänna säkerhets- politiska utvecklingen, understryker behovet att fullfölja den inriktning för försvaret som lades fast av riksdagen 2009 (prop. 2008/09:140, bet. 2008/09:FöU10, rskr. 2008/09:292). Den ryska aggressionen mot Ukraina och den illegala annekteringen av Krim är en stor utmaning mot den europeiska säker-hetsordningen. Norden och Östersjöområdet präglas emellertid av stabilitet, dialog och samarbete. Den av Ryssland förda politiken är dock oberäknelig och destabiliserande. Det går inte att föreställa sig att en militär konflikt i vårt närområde enbart skulle påverka ett land. Ett enskilt väpnat angrepp direkt mot Sverige är emellertid fortsatt osannolikt.

Regeringen vill stärka försvarsförmågan genom att Försvarsberedningens förslag genom- förs. Försvarsanslagen höjs stegvis fr.o.m. 2014 i enlighet med Försvarsberedningens förslag. Försvarsmakten ska fortsätta att bygga tillgängliga och användbara förband som kan användas där behov uppstår. Arbetet med att förverkliga den nya inriktningen, att trygga personalförsörjningen och att effektivisera verksamheten har fortsatt hög prioritet.

Genom den anslagsökning som riktas till förbandsverksamheten skapas förutsättningar för att underlätta personalförsörjningen och närvaron i och vid Östersjön stärks. Förstärk- ningen av materielanslagen säkerställer nöd- vändig anskaffning och modernisering inom strategiskt viktiga områden.

Vapenexportkontrollen gentemot icke- demokratier ska skärpas, även gällande följd-

leveranser och konsulttjänster. En nedläggning av Försvarsexportmyndigheten inleds under 2015.

Krisberedskapen ska stärkas.

1.9Effekter av regeringens politik

I detta avsnitt diskuteras regeringens bedömning av BNP- och sysselsättningseffekterna av de reformer som föreslås i denna proposition. Vidare redovisas de statiska fördelnings- effekterna som de reformer regeringen föreslår väntas ge upphov till.

1.9.1Effekter på arbetslöshet och sysselsättning

Trots att reformerna i budgetpropositionen för 2015 är finansierade fullt ut kommer reformerna påverka den makroekonomiska utvecklingen. De ökade satsningarna på skolan, välfärden, investeringar, inklusive klimatinvesteringar, samt införandet av traineejobb och extratjänster bidrar till att sysselsättningen ökar 2015. Samtidigt dämpas hushållens konsumtion endast marginellt under 2015 av de reformer som föreslås eller aviseras i denna proposition. Välfärdssatsningarna och den högre syssel- sättningen i offentlig sektor ökar hushållens disponibla inkomster samtidigt som skatte- höjningarna endast delvis slår igenom i lägre konsumtion på kort sikt. Sammantaget bedöms BNP-tillväxten och sysselsättningen bli något högre samtidigt som arbetslösheten blir omkring 0,2 procentenheter lägre 2015 till följd av de insatser som föreslås eller aviseras i denna proposition.

Reformerna i denna proposition kommer även att påverka den makroekonomiska utvecklingen på längre sikt. De som går från att ha varit arbetslösa till att få ett traineejobb eller en extratjänst får ett meningsfullt och samhälls- ekonomiskt viktigt arbete, med positiva effekter på BNP och sysselsättningen som följd. Samtidigt kommer de ungdomar som deltar i utbildningskontraktet efter avslutade studier få bättre förutsättningar att hitta ett arbete, vilket bidrar till att den varaktiga sysselsättningen ökar något. När fler läser på universitet och högskola, samt när möjligheter att fortbilda sig senare i

livet förbättras, stärks humankapitalet, vilket i förlängningen har positiva effekter på produkt- iviteten och reallönerna. Vidare förbättras förut- sättningar att få ett arbete när humankapitalet stärks. Därtill väntas satsningar på en aktiv näringslivspolitik och utbyggd infrastruktur på lång sikt bidra till att Sveriges konkurrenskraft förbättras och att matchningen på arbets- marknaden förbättras. Sammantaget bedöms satsningarna på 90-dagarsgarantin, extratjänst- erna, kunskapslyftet, en aktiv näringspolitik och ökade infrastrukturinvesteringar på lång sikt bidra till en lägre arbetslöshet och en varaktigt högre sysselsättning och BNP.

Den höjda ersättningsnivån vid arbetslöshet möjliggör för den arbetssökande att upprätthålla en skälig levnadsstandard under tiden individen matchar sin kompetens mot lediga arbeten på arbetsmarknaden. Det bidrar till att arbets- tagarnas otrygghet minskar, vilket bl.a. kan ha positiva effekter för rörligheten på arbets- marknaden. Den höjda ersättningsnivån kan också innebära att individens löneanspråk höjs något för att acceptera ett jobberbjudande. De skatteförslag som lämnas och aviseras i denna proposition kommer att bidra till att sysselsättningen och BNP dämpas något. I vilken takt och i vilken utsträckning dessa långsiktiga effekter kommer att realiseras är osäkert och svårt att bedöma.

1.9.2Effekter på inkomstfördelningen

Det finns flera förslag i denna proposition som påverkar hushållens disponibla inkomster 2015. I diagram 1.3 redovisas reformernas sammantagna effekt i olika delar av inkomstfördelningen. Beräkningarna visar de direkta effekter som väntas uppkomma till följd av förändringar i skatte- och transfereringssystemen. Förslagen väntas företrädesvis gynna personer i den nedre delen av fördelningen och stärker de ekonomiska marginalerna för utsatta hushåll med svag ekonomi. Förslagen bidrar därmed till att minska inkomstskillnaderna i det svenska samhället, inte minst mellan könen.

PROP. 2014/15:1

Diagram 1.3 Effekter av förslagen i denna proposition på disponibel hushållsinkomst i olika inkomstgrupper

Förändring av disponibel inkomst per konsumtionsenhet, procent

2,0

1,5
1,0
0,5
0,0
0,0
1		2	3	4	5		6	7	8	9	10
-0,5
-1,0
-1,0	Låg inkomst									Hög inkomst
	Låg inkomst									Hög inkomst
						Inkomstgrupp

Anm.: Disponibel inkomst per konsumtionsenhet är hushållets totala disponibla inkomst justerad för försörjningsbörda. Genom att justera den disponibla inkomsten för försörj- ningsbörda skapas ett mått som är jämförbart mellan hushåll av olika storlek. Befolkningen delas in i inkomstgrupper efter stigande inkomst. I inkomstgrupp 1 finns tiondelen med lägst inkomst och i inkomstgrupp 10 finns tiondelen med högst inkomst.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen gynnar huvudsakligen personer i den nedre delen av inkomstfördelningen. Det gäller även förstärkningen av det förhöjda grundavdraget för pensionärer och höjningen av sjuk- och aktivitetsersättningen. Den föreslagna höjningen av studiemedlen bidrar till att stärka den ekonomiska situationen för studenter som ofta har svag ekonomi. Höjt underhållsstöd, höjd grundnivå i föräldrapenningen och höjd norm för försörjningsstödet förbättrar ekonomin för barnfamiljer med låga inkomster i den nedre delen av inkomstfördelningen.

Även de budgetförstärkande reformer som föreslås i denna proposition har en god fördel- ningspolitisk träffsäkerhet. Det avtrappade jobb- skatteavdraget vid höga arbetsinkomster, den begränsade uppräkningen av den nedre skikt- gränsen vid uttag av statlig inkomstskatt och begränsningen av avdraget för privat pensions- sparande påverkar i huvudsak personer i den övre delen av inkomstfördelningen.

Utöver omfördelning via ekonomiska ersätt- ningar är även utbildningssatsningar en central komponent i att utjämna människors livsvillkor och välfärd. Regeringens reformarbete för att höja kvaliteten och öka likvärdigheten i den svenska skolan förväntas på sikt bidra till en jämnare fördelning av disponibla inkomster och välfärd.

PROP. 2014/15:1

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

vad gäller den ekonomiska politiken och förslag till statens budget för 2015

1.godkänner riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 1),

2.fastställer utgiftstaket för staten inklusive

ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till följd av tekniska justeringar och finanspolitiskt motiverade höjningar till 1 160 miljarder kronor för 2015 och 1 207 miljarder kronor för 2016 (avsnitt 5.4.1),

3.fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 265 miljarder kronor för 2017 (avsnitt 5.4.2),

4.godkänner beräkningen av budgetens inkomster för 2015 (avsnitt 7.1 och bilaga 1 avsnitt 2),

5.godkänner den preliminära beräkningen av inkomster på statens budget för 2016–2018 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 7.1 och tabell 7.3),

6.beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2015 (avsnitt 8.1.1 och tabell 8.2),

7.godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2015 (avsnitt 8.1.1 och tabell 8.2),

8.godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2015 (avsnitt 8.1.1 och tabell 8.2),

9.godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2016–2018 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 8.1.2 och tabell 8.3),

10.bemyndigar regeringen att under 2015 ta

upp lån enligt	5 kap. budgetlagen
(2011:203) (avsnitt	9.2.1),

11.godkänner beräkningen av Riksgälds- kontorets nettoutlåning för 2015 (avsnitt

9.2.1och tabell 9.10),

12.godkänner beräkningen av den kassa- mässiga korrigeringen för 2015 (avsnitt

9.2.1och tabell 9.10),

13.bemyndigar regeringen att för 2015 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 37 900 000 000 kronor (avsnitt 11.1.1),

14.bemyndigar regeringen att för 2015 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 14 500 000 000 kronor (avsnitt 11.1.2),

15.bemyndigar regeringen att under 2015, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta om överskridande av vissa anslag (avsnitt 11.4),

PROP. 2014/15:1

vad gäller skattefrågor och annan lagstiftning som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster

16.antar förslaget till lag om beskattning av viss privatinförsel av cigaretter (avsnitt 3.1 och 6.39),

17.antar förslaget till lag om kreditering på skattekonto av ersättning för sjuklönekostnader (avsnitt 3.2 och 7.4),

18.antar förslaget till lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69) (avsnitt 3.3 och 6.39),

19.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel (avsnitt 3.4 och avsnitt 6.23),

20.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1990:313) om Europaråds- och OECD- konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden (avsnitt 3.5 och 6.40),

21.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster (avsnitt 3.6 och 6.10),

22.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön (avsnitt 3.7 och 7.4),

23.antar förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) (avsnitt 3.8, 6.44 och 6.45),

24.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. (avsnitt 3.9, 6.37 och 6.38),

25.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt (avsnitt 3.10,

6.37och 6.39),

26.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt (avsnitt 3.11 och 6.38),

27.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt

3.12och 6.21),

28.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt 3.13, 6.9 och 6.11),

29.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus (avsnitt

3.14och 6.24),

30.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter

vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen (avsnitt 3.15 och 6.39),

31.antar förslaget till lag om ändring i ellagen (1997:857) (avsnitt 3.16 och 6.5),

32.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter (avsnitt 3.17, 6.37 och 6.38),

33.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på avfall (avsnitt 3.18 och 6.25),

34.antar förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 3.19, 6.1–6.6 och 6.12),

35.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer (avsnitt 3.20 och 6.26),

36.antar förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.21,

6.9och 6.11),

37.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling (avsnitt 3.22 och 6.39),

38.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (avsnitt 3.23 och 7.4),

39.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.24 och 6.9 ),

40.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2004:629) om trängselskatt (avsnitt 3.25 och 6.40),

41.antar förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227) (avsnitt

3.26och 6.22),

42.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt (avsnitt 3.27 och 6.22),

43.antar förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) (avsnitt 3.28, 6.5 och 6.39).

PROP. 2014/15:1

Om en enskild person har fört in en vara för vilken skatt ska betalas enligt denna lag utan att deklarera detta, ska den skattskyldige betala en särskild avgift. Avgiften är 40 procent av den skatt som ska betalas.

11 § Skatteverket ska ta ut en särskild avgift enligt 10 §. Om den oriktiga uppgiften lämnats i en deklaration till Tullverket eller det vid en kontroll har visat sig att deklaration inte lämnats, ska Tullverket för Skatteverkets räkning påföra särskild avgift.

Särskild avgift enligt denna lag ska betalas in till beskattningsmyndigheten genom insättning på ett särskilt konto. Särskild avgift som ska redovisas enligt denna lag ska vara betald senast två veckor efter det att beslut om särskild avgift meddelades. Skatten anses betald den dag då betalningen har bokförts på det särskilda kontot.

12 § Den särskilda avgiften får inte tas ut om den skattsskyldige på eget initiativ har rättat den oriktiga uppgiften.

Beskattningsmyndigheten ska besluta om hel eller delvis befrielse från särskild avgift om det är oskäligt att ta ut avgiften med fullt belopp. Vid bedömningen ska bestämmelserna i 51 kap. 1 § andra stycket skatte- förfarandelagen (2011:1244) tillämpas.

Bestämmelserna om befrielse från den särskilda avgiften ska beaktas även om yrkande om detta inte framställts.

Omhändertagande och förverkande

13 § Om cigaretter förs in för vilka skatt ska betalas enligt denna lag, får Tullverket omhänderta cigaretterna om det finns en påtaglig risk att den skattskyldige inte kommer att betala skatten. Omhändertagna cigaretter får inte lämnas ut förrän skatt och särskild avgift som beslutats enligt denna lag har betalats. Omhändertagandet ska upphävas om skatten och avgiften betalas eller beslutet att ta ut skatt upphävs.

14 § Tullverket får besluta att cigaretter som är omhändertagna enligt 13 § ska förverkas om beslut om skatt och särskild avgift enligt denna lag har vunnit laga kraft och skatten och avgiften inte har betalats inom en månad räknat från den dag då beslutet vann laga kraft.

Om cigaretter har omhändertagits enligt 13 § och Tullverket därefter har beslutat att förverka dem enligt första stycket, ska beskattningsmyndigheten efterge skatten och avgiften på cigaretterna.

15 § När beslut om förverkande enligt denna lag har vunnit laga kraft, ska varan förstöras genom Tullverkets försorg.

Omprövning och överklagande

16 § Skatteverket får på eget initiativ ompröva ett beslut enligt denna lag såväl till fördel som till nackdel för den som beslutet gäller.

Skatteverket ska ompröva beslut enligt denna lag om den som beslutet gäller begär omprövning. En begäran om omprövning ska vara skriftlig. Om begäran om omprövning inte är undertecknad, får Skatteverket förelägga den som begärt omprövningen att underteckna begäran. Föreläggandet ska innehålla en upplysning om att omprövning annars inte kommer att ske.

PROP. 2014/15:1

E. Lagen (1976:339) om saluvagnsskatt, fordonsskattelagen (1988:327), lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon.

G. Lagen (1972:435) om överlastavgift samt lagen (2014:52) om infrastrukturavgifter på väg, i fråga om avgifter på allmän väg.

Föreslagen lydelse

Bilaga 2

Förteckning över de svenska skatter och avgifter som konventionen tillämpas på

Konventionen tillämpas på de skatter och avgifter som utgår enligt följande lagar.

Artikel 2 punkt 1 a:

i)Kupongskattelagen (1970:624), lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, inkomstskattelagen (1999:1229).

ii)Lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.

iii)Lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.

Artikel 2 punkt 1 b:

i)Begravningslagen (1990:1144), lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund.

ii)Lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, socialavgiftslagen (2000:980).

iii)A. Lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.

B.Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.

C.Mervärdesskattelagen (1994:200).

D.Lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel, lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion, lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m., lagen (1991:1482) om lotteriskatt, lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m., lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt, lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter, lagen (1999:673) om skatt på avfall, lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer.

E.Lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon, vägtrafikskattelagen (2006:227), lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt.

G.Lagen (1972:435) om överlastavgift, lagen (2014:52) om infrastrukturavgifter på väg, i fråga om avgifter på allmän väg, samt

lagen (2004:629) om trängselskatt.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

PROP. 2014/15:1

3.6Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster ska ha följande lydelse.

1 §1

Särskild löneskatt ska för varje år betalas till staten med 24,26 procent på

Särskild löneskatt ska för varje år betalas till staten med 5,6 procent på sådan ersättning som avses i 2 kap. 10 och 11 §§ socialavgiftslagen (2000:980) till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år och i övrigt med 24,26 procent på

1.ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbidrags- försäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare,

2.avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivavtalsgrundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller kommunal- förbund som arbetsgivare eller av Sveriges Kommuner och Landsting eller det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för administration av personalpension, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan arbetsgivare, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal och att borgen eller liknande garanti tecknats av kommun, kommunalförbund eller Sveriges Kommuner och Landsting,

3.avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,

4.ersättning som utges enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvud- organisationer till den del ersättningen utgör komplement till sjukersättning eller till aktivitetsersättning,

5.ersättning som utges på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utges i form av engångsbelopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst,

6.bidrag som en arbetsgivare lämnar till

– en sådan vinstandelsstiftelse som		– en sådan vinstandelsstiftelse som
avses i 25 kap. 21 § socialförsäkrings-		avses i 25 kap. 21 § socialförsäkrings-
balken	om ersättningar från stiftel-	balken om ersättningar från stiftel-
sen är	avgiftsfria enligt 2 kap. 18 §	sen är avgiftsfria enligt 2 kap. 18 §
socialavgiftslagen (2000:980), eller		socialavgiftslagen, eller

– en annan juridisk person med motsvarande ändamål med undantag för bidrag som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Skattskyldig är den som utgett	Skattskyldig är den som utgett
sådan ersättning eller sådant bidrag	sådan	ersättning eller sådant bidrag
som avses i första stycket.	som avses i första stycket. I fråga om
	sådan	för mottagaren skattepliktig
	intäkt som utgörs av rabatt, bonus eller

1 Senaste lydelse 2010:1244.

PROP. 2014/15:1

3.7Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1047) om sjuklön dels att 17, 17 a, 26 och 28 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 17 b–17 e §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

17 §1

En arbetsgivare vars kostnader för

sjuklön

enligt

6 §,

inklusive

därpå

sjuklön

enligt

6 §,

inklusive

därpå

belöpande avgifter och skatt, under

ett kalenderår överstiger två och en

ett kalenderår överstiger en viss del

halv gånger den beräknade genom-

av arbetsgivarens totala lönekostnader,

snittliga

årliga

sjuklönekostnaden för

inklusive därpå belöpande avgifter och

samtliga

arbetsgivare

erhåller

efter

skatt får, med den begränsning som

ansökan ersättning från Försäkrings-

följer av 17 a §, ersättning med högst

kassan för överskjutande del av sjuk-

250 000 kronor för överskjutande del

lönekostnaden,

dock

med

den

av sjuklönekostnaden enligt följande.

begränsning som

följer av

17 a §

Ersättning

för

sjuklönekostnaden

första stycket.

lämnas till den del kostnaden över-

stiger

– 0,5 procent av den totala löne-

kostnaden om arbetsgivarens löne-

kostnad

uppgår

till

högst

3 miljoner

kronor årligen,

– 0,9 procent av den totala löne-

kostnaden om arbetsgivarens löne-

kostnad

överstiger

men

inte

6 miljoner kronor årligen,

– 1,2 procent av den totala löne-

kostnaden om arbetsgivarens löne-

kostnad

överstiger

men

inte

12 miljoner kronor årligen,

– 1,3 procent av den totala löne-

kostnaden om arbetsgivarens löne-

kostnad

överstiger

men

inte

20 miljoner kronor årligen, och

– 1,5 procent av den totala löne-

kostnaden

arbetsgivarens

löne-

kostnad överstiger 20 miljoner kronor årligen.

Med avgifter och skatt enligt första stycket avses avgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift samt skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.

1 Senaste lydelse 2010:422.

I fråga om Försäkringskassans handläggning av ärenden enligt 10, 11, 13, 14, 16, 17, 17 d och 20 §§ samt 24 § andra stycket och 27 § andra stycket tillämpas följande föreskrifter i socialförsäkringsbalken:

PROP. 2014/15:1

ersättning för sjuklönekostnader.

17 d §

Försäkringskassan beslutar om förskott på ersättning enligt 17 § efter ansökan av en arbetsgivare. Bestäm- melserna i 17 c § ska tillämpas på mot- svarande sätt på förskott.

17 e §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om villkor för rätten till ersättning för sjuklöne- kostnader enligt 17 §.

26 §4

I fråga om Försäkringskassans handläggning av ärenden enligt 10, 11, 13, 14, 16, 17 och 20 §§ samt 24 § andra stycket och 27 § andra stycket tillämpas följande föreskrifter i socialförsäkringsbalken:

–107 kap. 9 och 10 §§ om förbud mot utmätning och överlåtelse,

–107 kap. 12 § om preskription,

–108 kap. 2, 11 och 22 §§ om återbetalningsskyldighet,

–108 kap. 15, 16, 19 och 21 §§ om ränta,

–110 kap. 13 § och 31 § första stycket samt 115 kap. 4 § om skyldighet att lämna uppgifter,

–110 kap. 14 § 1 och 2 om utredningsåtgärder,

–110 kap. 39 och 42 §§ om undantag från sekretess,

–110 kap. 52 § första stycket 2 och andra stycket samt 53 § om indragning eller nedsättning av ersättning,

–112 kap. 2 och 3 §§ samt 108 kap. 10 § om interimistiska beslut.

28 §5

De föreskrifter om omprövning och ändring av Försäkringskassans beslut

som finns

i 113 kap.

3–9 §§

socialförsäkringsbalken

ska tillämpas

på

motsvarande sätt i fråga om

– beslut

enligt 10

eller

13 §,

14 §

– beslut

enligt

eller

13 §,

14 §

andra meningen, 16, 17 eller 20 § eller

andra meningen,

16,

17,

17 d

eller

24 § andra stycket, samt

20 § eller 24 § andra stycket, samt

– beslut

att

inte

avge

yttrande

– beslut

att

inte

avge

yttrande

enligt 27 § andra stycket.

Vidare

ska

föreskrifterna

Vidare

ska

föreskrifterna

113 kap. 10–17,

19,

och

21 §§

113 kap. 10–17,

19,

och

21 §§

socialförsäkringsbalken

över-

socialförsäkringsbalken

över-

4Senaste lydelse 2010:1248.

5Senaste lydelse 2013:93.

PROP. 2014/15:1

3.8Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)

Härigenom föreskrivs i fråga	om mervärdesskattelagen (1994:200)1 att
3 kap. 4 § och 11 kap. 9 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

3 kap.

4 §

Från skatteplikt undantas omsättning av tjänster som utgör sjukvård, tandvård eller social omsorg samt tjänster av annat slag och varor som den som tillhandahåller vården eller omsorgen omsätter som ett led i denna.

Undantaget omfattar även

– kontroller och analyser av prov som tagits som ett led i sjukvården eller

tandvården, och
– omsättning av	dentaltekniska	– omsättning		av	dentaltekniska
produkter och av tjänster som avser		produkter och av tjänster som avser
sådana produkter,	när produkten	sådana	produkter,		när produkten
eller tjänsten tillhandahålls tand-		eller	tjänsten	tillhandahålls av
läkare, dentaltekniker eller den för		tandläkare eller tandtekniker.
vars bruk produkten är avsedd.

Undantaget gäller inte omsättning av glasögon eller andra synhjälpmedel även om varorna omsätts som ett led i tillhandahållandet av sjukvård.

Undantaget gäller inte omsättning av varor när de omsätts av apotekare eller receptarier. Beträffande omsättning av läkemedel som lämnas ut enligt recept eller säljs till sjukhus finns särskilda bestämmelser i 23 § 2.

Undantaget gäller inte vid vård av djur.

11 kap.

9 §2

Bestämmelserna i 8 § om fakturors innehåll får frångås och en förenklad

faktura utfärdas, om
1. fakturans	totalbelopp	inte	1. fakturans	totalbelopp	inte
överstiger 2 000	kronor inklusive		överstiger 4 000	kronor inklusive
mervärdesskatt,			mervärdesskatt,

2.handelsbruket inom den berörda verksamhetssektorn, administrativ praxis eller de tekniska förutsättningarna för utfärdandet av fakturan gör det svårt att följa alla de krav som anges i 8 §, eller

3.fakturan är en kreditnota som likställs med en faktura enligt 10 § tredje stycket.

Första stycket gäller inte omsättningar som avses i 3 kap. 30 a § eller 5 kap. 2 § första stycket 4. Det gäller inte heller

1.om

a) den som omsätter varan eller tjänsten är en utländsk beskattningsbar person, eller en sådan beskattningsbar person som enligt 1 kap. 2 § fjärde stycket likställs med en utländsk beskattningsbar person, och

1Lagen omtryckt 2000:500.

2Senaste lydelse 2013:368.

PROP. 2014/15:1

3.9Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 § lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

4 kap.

3 §1

Tull och skatt enligt 1 § ska tas ut med följande belopp.

	tull	skatt
Spritdryck	4 kr/liter	256 kr/liter
Starkvin	2 kr/liter	72 kr/liter
Vin	1 kr/liter	32 kr/liter
Starköl	3 kr/liter	17 kr/liter
Cigaretter	34 öre/styck	185 öre/styck
Cigarrer	86 öre/styck	207 öre/styck
Röktobak	428 kr/kg	2 285 kr/kg
Snus	104 kr/kg	680 kr/kg

Föreslagen lydelse

4kap.

3 §

Tull och skatt enligt 1 § ska tas ut med följande belopp.

	tull	skatt
spritdryck	4 kr/liter	259 kr/liter
Starkvin	2 kr/liter	78 kr/liter
Vin	1 kr/liter	35 kr/liter
Starköl	3 kr/liter	19 kr/liter
cigaretter	34 öre/styck	196 öre/styck
Cigarrer	86 öre/styck	219 öre/styck
röktobak	428 kr/kg	2 422 kr/kg
Snus	104 kr/kg	762 kr/kg

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden för ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 2013:955.

PROP. 2014/15:1

3.10Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt

Härigenom föreskrivs att 2, 8, 9 a, 35 och 42 §§ lagen (1994:1563) tobaks- skatt ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse						Föreslagen lydelse
						2 §1
Skatt	på	cigaretter		tas ut	med	Skatt	på	cigaretter		tas ut	med
1 krona och 40 öre per styck					och	1 krona och 51 öre per styck					och
1 procent		av detaljhandelspriset.				1 procent		av detaljhandelspriset.
Tillverkaren		eller	hans	representant		Tillverkaren		eller	hans	representant
eller, i fråga om cigaretter som						eller, i fråga om cigaretter som
importeras		från	tredje		land,	importeras		från	tredje		land,
importören ska senast den 31 januari						importören ska senast den 31 januari
varje år till Skatteverket lämna						varje år till Skatteverket lämna
uppgifter		om	försäljningen		av	uppgifter		om	försäljningen		av
cigaretter i de olika priskategorierna						cigaretter i de olika priskategorierna
för det	föregående			kalenderåret.		för det	föregående			kalenderåret.
Senast den 15 februari samma år som						Senast den 15 februari samma år som
Skatteverket mottagit				uppgifterna		Skatteverket mottagit				uppgifterna
ska verket lämna dessa till Regerings-						ska verket lämna dessa till Regerings-
kansliet (Finansdepartementet).						kansliet (Finansdepartementet).

Cigaretter med en längd, exklusive filter eller munstycke, som överstiger 8 centimeter men inte 11 centimeter anses som två cigaretter. Är cigaretten längre anses varje påbörjad ytterligare längd av 3 centimeter som en cigarett.

För kalenderåret 2013 och	För kalenderåret 2016 och
efterföljande kalenderår ska den i	efterföljande kalenderår ska den i
första stycket angivna styckeskatten	första stycket angivna styckeskatten
räknas om enligt 42 §.	räknas om enligt 42 §.

8 §2

Skatt på cigarrer och cigariller tas ut med 1 krona och 24 öre per styck. Skatt på röktobak tas ut med 1 718 kronor per kilogram.

För kalenderåret 2013 och efterföljande kalenderår ska de i första stycket angivna skatte- beloppen räknas om enligt 42 §.

Skatt på cigarrer och cigariller tas ut med 1 krona och 33 öre per styck. Skatt på röktobak tas ut med 1 841 kronor per kilogram.

För kalenderåret 2016 och efterföljande kalenderår ska de i första stycket angivna skatte- beloppen räknas om enligt 42 §.

1Senaste lydelse 2011:1290.

2Senaste lydelse 2011:1290.

PROP. 2014/15:1

9 a §3

Från skattskyldighet enligt 9 § första stycket 5 och 8 undantas varor som förs in till Sverige

1.under sådana omständigheter att förutsättningar skulle finnas att medge återbetalning av skatten enligt 31 d §,

2.av en enskild person som har förvärvat varorna i ett annat EU-land och som själv transporterar dem till Sverige, om varorna är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk,

3.som flyttgods av en enskild person eller i yrkesmässig befordran för en enskild person som flyttar till Sverige, om varorna är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk,

4.av en enskild person eller i yrkesmässig befordran för en enskild person som har förvärvat varorna genom arv eller testamente, om varorna är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk,

5.som enstaka gåvoförsändelse under yrkesmässig befordran från en enskild person i ett annat EU-land till en enskild person i Sverige, om varorna är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk.

Regler om beskattning i vissa fall av införsel enligt första stycket 2 finns i lagen (2004:228) om beskattning av viss privatinförsel av tobaksvaror.

Regler om beskattning i vissa fall av införsel enligt första stycket 2 finns i lagen (2014:000) om beskattning av viss privatinförsel av cigaretter.

35 §4

Skatt

på

snus

tas

med

Skatt

på

snus

tas

med

382 kronor

per

kilogram

och på

432 kronor

per

kilogram

och på

tuggtobak

med

444 kronor

per

tuggtobak

med

476 kronor

per

kilogram.

För

kalenderåret

2013

och

För

kalenderåret

2016

och

efterföljande kalenderår ska de i

första stycket angivna skatte-

beloppen räknas om enligt 42 §.

42 §5

För

kalenderåret

2013

och

För

kalenderåret

2016

och

efterföljande kalenderår ska skatten

för de tobaksvaror som anges i 2, 8

och 35 §§ tas ut med belopp som

efter en årlig omräkning motsvarar

de i paragraferna angivna skatte-

beloppen

multiplicerade

med

det

beloppen

multiplicerade

med

det

jämförelsetal, uttryckt i

procent,

jämförelsetal, uttryckt i

procent,

som anger förhållandet mellan det

allmänna prisläget i juni månad året

närmast före det år beräkningen

avser och prisläget i juni 2011. När

avser och prisläget i juni 2014. När

3Senaste lydelse 2012:676.

4Senaste lydelse 2011:1290.

5Senaste lydelse 2011:1290.

PROP. 2014/15:1

3.11Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt

Härigenom föreskrivs att 2–6 §§ lagen (1994:1564) om alkoholskatt ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §1

Skatt ska betalas för öl som hänförs till KN-nr 2203 om alkoholhalten överstiger 0,5 volymprocent.

Skatt ska även betalas för produkter innehållande en blandning av öl och icke-alkoholhaltig dryck hänförlig till KN-nr 2206 om alkoholhalten i blandningen överstiger 0,5 volymprocent.

Skatt tas ut per liter med 1,78	Skatt tas ut per liter med 1,94 kronor
kronor för varje volymprocent	för varje volymprocent alkohol.
alkohol.

För öl med en alkoholhalt om högst 2,8 volymprocent tas skatt ut med 0 kronor.

3 §2

Skatt ska betalas för vin som hänförs till KN-nr 2204 och 2205 om

alkoholhalten uppkommit enbart genom jäsning och
1. alkoholhalten överstiger	1,2	volymprocent		men	uppgår	till	högst
15 volymprocent, eller
2. alkoholhalten överstiger	15	volymprocent		men	uppgår	till	högst
18 volymprocent och vinet producerats utan tillsatser.
Skatt tas ut per liter för			Skatt tas ut per liter för
drycker med en alkoholhalt över			drycker med en alkoholhalt över
2,25 men inte över 4,5 volym-			2,25 men inte över 4,5 volymprocent
procent med 8,11 kronor,			med 8,84 kronor,
drycker med en alkoholhalt över			drycker med en alkoholhalt över
4,5 men inte över 7 volymprocent			4,5 men inte över 7 volymprocent
med 11,98 kronor,			med 13,06 kronor,
drycker med en alkoholhalt över 7			drycker med en alkoholhalt över 7
men inte över 8,5 volymprocent med			men inte över 8,5 volymprocent med
16,49 kronor,			17,97 kronor,
drycker med en alkoholhalt över			drycker med en alkoholhalt över
8,5 men inte över 15 volymprocent			8,5 men inte över 15 volymprocent
med 23,09 kronor, och för			med 25,17 kronor, och för
drycker med en alkoholhalt över			drycker med en alkoholhalt över
15 men inte över 18 volymprocent			15 men inte över 18 volymprocent
med 48,33 kronor.			med 52,68 kronor.

För vin med en alkoholhalt om högst 2,25 volymprocent tas skatt ut med 0 kronor.

1Senaste lydelse 2013:956.

2Senaste lydelse 2013:956.

PROP. 2014/15:1

4 §3

Skatt ska betalas för andra jästa drycker än vin eller öl som hänförs till KN- nr 2206 samt sådana drycker som hänförs till KN-nr 2204 och 2205 men som inte omfattas av skatteplikt enligt 3 §, om alkoholhalten överstiger 1,2 men inte 10 volymprocent eller om alkoholhalten överstiger 10 men inte 15 volymprocent under förutsättning att alkoholhalten uteslutande har

uppkommit genom jäsning.
Skatt tas ut per liter för
drycker med en alkoholhalt över	drycker med en alkoholhalt över
2,25 men inte över 4,5 volym-	2,25 men inte över 4,5 volym-
procent med 8,11 kronor,	procent med 8,84 kronor,
drycker med en alkoholhalt över	drycker med en alkoholhalt över
4,5 men inte över 7 volymprocent	4,5 men inte över 7 volymprocent
med 11,98 kronor,	med 13,06 kronor,
drycker med en alkoholhalt över 7	drycker med en alkoholhalt över 7
men inte över 8,5 volymprocent med	men inte över 8,5 volymprocent med
16,49 kronor, och för	17,97 kronor, och för
drycker med en alkoholhalt över	drycker med en alkoholhalt över
8,5 men inte över 15 volymprocent	8,5 men inte över 15 volymprocent
med 23,09 kronor.	med 25,17 kronor.

För andra jästa drycker med en alkoholhalt om högst 2,25 volymprocent tas skatt ut med 0 kronor.

5 §4

Skatt ska betalas för mellanklassprodukter med en alkoholhalt över 1,2 men inte över 22 volymprocent som hänförs till KN-nr 2204, 2205 och 2206 men

som inte beskattas enligt 2–4 §§.
Skatt tas ut per liter för	Skatt tas ut per liter för
drycker med en alkoholhalt om	drycker med en alkoholhalt om
högst 15 volymprocent med	högst 15 volymprocent med
29,10 kronor, och för	31,72 kronor, och för
drycker med en alkoholhalt över	drycker med en alkoholhalt över
15 volymprocent med 48,33 kronor.	15 volymprocent med 52,68 kronor.

6 §5

Skatt ska betalas för varor hänförliga till KN-nr 2207 och 2208 med en alkoholhalt överstigande 1,2 volymprocent även om dessa ingår i en vara som hänförs till ett annat KN-kapitel. Skatt ska även betalas för drycker som hänförs till KN-nr 2204, 2205 och 2206 om alkoholhalten överstiger 22

volymprocent.
Skatt tas ut med 506,42 kronor	Skatt tas ut med 511,48 kronor
per liter ren alkohol.	per liter ren alkohol.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

3Senaste lydelse 2013:956.

4Senaste lydelse 2013:956.

5Senaste lydelse 2013:956.

PROP. 2014/15:1

3.12Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi1 dels att 7 kap. 3 b § ska upphöra att gälla,

dels att 7 kap. 3 a, 3 c, 3 d och 4 a §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
7 kap.
3 a §2
Om inte annat följer av 3 b–3 d §§	För andra bränslen än de som anges
får en skattskyldig göra avdrag för	i 2 kap. 1 § första stycket 1, 2 eller 3 får
energiskatt med 100 procent och för	en skattskyldig som har förbrukat
koldioxidskatt med 100 procent på	eller sålt bränslet som motorbränsle,
bränsle som den skattskyldige har	göra avdrag för
förbrukat eller sålt som motor-	1. energiskatt med 44 procent och
bränsle, upp till belopp som motsvarar	koldioxidskatt med 100 procent på den
skatten på den andel av motorbränslet	andel av motorbränslet som framställts
som utgörs av beståndsdel som	av biomassa och som utgör
framställts av biomassa.	fettsyrametylester (Fame) enligt KN-
	nr 3824 90 99, och
	2. energiskatt med 100 procent och
	koldioxidskatt med 100 procent på den
	andel av motorbränslet som utgörs av
	någon annan beståndsdel än som
	anges i 1 och som framställts av
	biomassa.
	Avdrag får göras upp till ett belopp
	som motsvarar skatten på den andel
	av motorbränslet som utgörs av en
	eller	flera	beståndsdelar	som
	framställts av biomassa.

Första stycket gäller endast om motorbränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.

Första stycket gäller dock inte för biogas eller för den beståndsdel av motorbränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 som utgörs av etanol.

1Senaste lydelse av 7 kap. 3 b § 2012:798 (jfr 2013:19).

2Senaste lydelse 2012:798 (jfr 2013:19).

PROP. 2014/15:1

3 c §3

För bränsle som avses i 2 kap. 1 §

första stycket 1 eller 2 och som den

skattskyldige förbrukat eller sålt som

motorbränsle

får

den

skattskyldige

motorbränsle

får

den

skattskyldige

göra

avdrag

för

energiskatt

med

göra avdrag

för

energiskatt

med

89 procent och

för

koldioxidskatt

89 procent

och

för

koldioxidskatt

med 100 procent på den andel av

bränslet som utgörs av annan

motorbränslet som utgörs av en eller

beståndsdel

som

framställts

flera beståndsdelar som framställts av

biomassa än sådan som avses i 3 b §.

biomassa. Avdrag får dock under

Avdrag får dock under respektive

respektive redovisningsperiod endast

redovisningsperiod endast göras för

göras för skatt motsvarande skatten

skatt

motsvarande

skatten

på

på beståndsdelarnas andel av motor-

beståndsdelens andel av motor-

bränslet till den del som uppgår till

högst 5 volymprocent av den totala

mängd

motorbränsle

som

avses i

mängd

motorbränsle

som

avses i

2 kap. 1 § första stycket 1 och 2 och

för vilket den skattskyldige ska

redovisa skatt under redovisnings-

perioden.

Om ett bränsle som framställts av

biomassa utgör ett bränsle som avses i

2 kap. 1 § första stycket 1 eller 2, får i

stället avdrag göras för energiskatt med

100 procent

och

för

koldioxidskatt

med 100 procent för den andel av

motorbränslet som bränslet utgör.

Med

redovisningsperiod

förstås

Med

redovisningsperiod

förstås

här period enligt 26 kap. 10 eller 17 §

här en period enligt 26 kap. 10 eller

eller

händelse

enligt 26 kap. 8 §

17 § eller en händelse enligt 26 kap.

skatteförfarandelagen (2011:1244).

8 §

skatteförfarandelagen

(2011:1244).

Första stycket gäller endast om

Första och andra styckena gäller

motorbränslet

eller

beståndsdelen

endast

motorbränslet

eller

omfattas av

ett

hållbarhetsbesked

beståndsdelen

omfattas

ett

enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598)

hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b §

om hållbarhetskriterier för bio-

lagen (2010:598) om hållbarhets-

drivmedel och flytande biobränslen.

kriterier

för

biodrivmedel

och

flytande biobränslen.

Om beståndsdelen utgörs av etanol medges skattebefrielse enligt denna paragraf endast om den skattskyldige har framställt eller anskaffat denna etanol eller motsvarande mängd etanol, vilken vid import eller framställning inom EU har hänförts till KN-nr 2207 10 00 (odenaturerad etanol).

3 Senaste lydelse 2012:798 (jfr 2013:19).

PROP. 2014/15:1

3 d §4

För bränsle som avses i 2 kap. 1 §

första stycket 3 och som den

skattskyldige förbrukat eller sålt som

motorbränsle

får

den

skattskyldige

motorbränsle får den skattskyldige,

göra

avdrag

för

energiskatt

med

på den andel av motorbränslet som

84 procent och för koldioxidskatt med

utgörs av en eller flera beståndsdelar

100 procent på den andel av bränslet

som framställts av biomassa, göra

som utgörs av annan beståndsdel som

avdrag för

framställts av biomassa än sådan som

1. energiskatt

med

8 procent

och

avses i 3 b §. Avdrag får dock under

koldioxidskatt med 100 procent om

respektive redovisningsperiod

endast

beståndsdelen

utgörs

göras för skatt motsvarande skatten på

fettsyrametylester (Fame) enligt KN-

beståndsdelens andel av motorbränslet

nr 3824 90 99, och

till

den

del

som

uppgår till

högst

2. energiskatt med 84 procent och

5 volymprocent av den totala mängd

koldioxidskatt med 100 procent om

motorbränsle

som

avses i 2 kap. 1 §

beståndsdelen utgörs av någon annan

första stycket 3 och för vilket den

beståndsdel än som anges i 1 och som

skattskyldige ska redovisa skatt under

framställts av biomassa.

redovisningsperioden.

Avdrag enligt första stycket får

under respektive

redovisningsperiod

endast göras för skatt motsvarande

skatten på beståndsdelarnas andel av

motorbränslet till den del som uppgår

till högst 5 volymprocent av den totala

mängd

motorbränsle

som

avses i

2 kap. 1 § första stycket 3 och för vilket

den skattskyldige ska redovisa skatt

under redovisningsperioden.

Om ett bränsle som framställts av

biomassa utgör ett bränsle som avses i

2 kap. 1 § första stycket 3, får i stället

avdrag

göras

för

energiskatt

med

100 procent och

för

koldioxidskatt

med 100 procent för den andel av

motorbränslet som bränslet utgör.

Med

redovisningsperiod förstås

Med

redovisningsperiod

förstås

här period enligt 26 kap. 10 eller 17 §

här en period enligt 26 kap. 10 eller

eller

händelse

enligt 26 kap. 8 §

17 § eller en händelse enligt 26 kap.

skatteförfarandelagen (2011:1244).

8 §

skatteförfarandelagen

(2011:1244).

Första stycket gäller endast om

Första och tredje styckena gäller

motorbränslet eller

beståndsdelen

endast

motorbränslet

eller

omfattas

ett

hållbarhetsbesked

beståndsdelen

omfattas

ett

enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598)

hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b §

om hållbarhetskriterier för biodriv-

lagen (2010:598) om hållbarhets-

medel och flytande biobränslen.

kriterier

för

biodrivmedel

och

4 Senaste lydelse 2012:798 (jfr 2013:19).

PROP. 2014/15:1

			flytande biobränslen.
		4 a §5
En skattskyldig som gör avdrag			En skattskyldig som gör avdrag
för skatt på bränsle enligt 3–4 §§ är			för skatt på bränsle enligt 3–4 §§ är
skyldig att till regeringen eller den			skyldig att till regeringen eller den
myndighet	som	regeringen	myndighet		som	regeringen
bestämmer på begäran lämna de			bestämmer på begäran lämna de
uppgifter som	regeringen behöver		uppgifter	som	regeringen		behöver
för sin årliga rapportering till			för sin rapportering till Europeiska
Europeiska kommissionen när det			kommissionen när det gäller frågan
gäller frågan om huruvida det statliga			om huruvida det statliga stöd som
stöd som genom avdraget ges för			genom avdraget ges för bränslet
bränslet medför överkompensation i			medför	överkompensation			i strid
strid med reglerna om statligt stöd i			med reglerna om statligt stöd i
fördraget om	Europeiska unionens		fördraget om		Europeiska unionens
funktionssätt.			funktionssätt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

2.Bestämmelserna i 7 kap. 3 d § tredje stycket i den nya lydelsen tillämpas dock för tid från och med den 1 maj 2014.

3.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Den upphävda paragrafen gäller dock inte för förhållanden som avses i 7 kap. 3 d § tredje stycket och som hänför sig till tiden från och med den 1 maj 2014.

5 Senaste lydelse 2012:798 (jfr 2013:19).

PROP. 2014/15:1

3.13Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift ska ha

följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	3 §1
Allmän löneavgift tas ut med 9,88	Allmän löneavgift tas ut med
procent av underlaget och tillfaller	10,15 procent av underlaget och
staten.	tillfaller staten.
För dem som vid årets ingång inte
har fyllt 26 år tas löneavgiften ut med
en fjärdedel av procenttalet och anges
med två decimaler så att övriga
decimaler faller bort.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

2.Bestämmelserna i 3 § i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut före ikraftträdandet.

Bestämmelsen i 3 § andra stycket i den äldre lydelsen tillämpas även på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut under 2015. På lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut under 2015 ska dock vid tillämpningen av bestämmelsen i 3 § andra stycket löneavgiften tas ut med fem åttondelar i stället för en fjärdedel av procenttalet.

3.Bestämmelserna i 3 § i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på inkomst enligt 2 § som uppbärs före ikraftträdandet.

Bestämmelsen i 3 § andra stycket i den äldre lydelsen tillämpas även på inkomst enligt 2 § som uppbärs under 2015. På inkomst enligt 2 § som uppbärs under 2015 ska dock vid tillämpningen av bestämmelsen i 3 § andra stycket löneavgiften tas ut med fem åttondelar i stället för en fjärdedel av procenttalet.

Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av 2014 respektive såväl före som efter utgången av 2015 ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av 2014 respektive tiden efter utgången av 2015 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under respektive tid och hela beskattningsåret.

1 Senaste lydelse 2012:756.

Inkomsttyp 1000	Statens skatteinkomster	876 172 891
Inkomsttyp 2000	Inkomster av statens verksamhet	33 649 944
Inkomsttyp 3000	Inkomster av försåld egendom	15 000 000
Inkomsttyp 4000	Återbetalning av lån	875 900
Inkomsttyp 5000	Kalkylmässiga inkomster	9 998 000
Inkomsttyp 6000	Bidrag m.m. från EU	10 332 700
Inkomsttyp 7000	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	-83 523 685
Inkomsttyp 8000	Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto	-8 431 911
Summa inkomster		854 073 839

Lagen tillämpas inte i fråga om	Lagen tillämpas inte i fråga om
1. gärningar som är belagda med	1. gärningar som är belagda med
straff i lagen (2000:1225) om straff	straff i lagen (2000:1225) om straff
för smuggling eller lagen (2004:228)	för smuggling,
om beskattning av viss privatinförsel
av tobaksvaror, och	2. skatt enligt lagen (2014:000) om
	2. skatt enligt lagen (2014:000) om
	beskattning av viss privatinförsel av
	cigaretter, och
2. skattetillägg, ränta, dröjsmåls-	3. skattetillägg, ränta, dröjsmåls-
avgift, förseningsavgift eller liknande	avgift, förseningsavgift eller liknande
avgift.	avgift.

Härigenom föreskrivs att	2 § lagen (1984:410) om skatt på
bekämpningsmedel1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

avses i 3 kap. 3–8 §§ socialavgifts-	allmän ålderspension enligt social-
lagen (2000:980).	försäkringsbalken, ska särskild löne-
	skatt betalas med 5,6 procent eller om
	en skattskyldig avlidit under året med
	24,26 procent på inkomst som avses
	i 3 kap. 3–8 §§ socialavgiftslagen
	(2000:980).

det gäller skatt på cigaretter enligt	det gäller skatt på cigaretter enligt
2 § ska omräkningen endast avse	2 § ska omräkningen endast avse
styckeskatten. Beloppen avrundas till	styckeskatten. Beloppen avrundas till
hela kronor och ören.	hela kronor och ören.