Att vårda sin tandstatus och bibehålla en god tandhälsa är kostsamt. Många har inte råd och tändernas status blir en tydlig ekonomisk och social markör. Konsekvenserna för den enskilde kan bli stora både kosmetiskt, praktiskt och socialt. Problemet är inte nytt och det har uppmärksammats på flera håll. Som långsiktigt mål är det rimligt att sträva efter ett högkostnadsskydd av samma modell som inom hälso- och sjukvården.
Ansvaret för tandvårdskostnaderna tas över i en period av livet när unga också ska klara av mycket annat. Det gäller kostnader för utbildning, flytt och eget boende eller nytt arbete. Alltför många unga lever med osäker ekonomi på grund av tillfälliga, korta och osäkra arbeten eller i alltför många fall arbetslöshet med tuffa ekonomiska villkor. Många byter stadsdel eller bostadsort och byter bostad ofta. Det är under denna tid många unga förlorar sin väl upparbetade tandvårdskontakt. Det är inte ovanligt att unga väntar med tandvårdsbesök tills det blir problem med tänderna. Då blir kostnaderna och konsekvenserna för den framtida tandhälsan större.
Ett sätt att stärka ungas tandhälsa genomförs i Västra Götalandsregionen, där den fria ungdomstandvården förlängs med ett år i taget med målet 25 år. Resultaten hittills pekar på att de unga som dragit nytta av förlängningen har bättre tandhälsa senare i livet än de unga som inte fått del av förlängningen.
Det är angeläget att se över möjligheterna att förlänga den avgiftsfria ungdomstandvården för unga upp till 25 år i hela landet. Så kan fler unga vuxna få möjlighet till en god tandhälsa också senare i livet.
.
|
Mattias Jonsson (S) |
Adnan Dibrani (S) |