Varje år upphandlas varor, tjänster inom offentlig sektor för belopp på 600 miljarder kronor eller mer. För att komma åt kvalitet och hållbarhet går det att ställa såväl miljökrav som andra krav, men det gäller då att ställa krav som ger önskad effekt. Därför är det oerhört viktigt att inte bara ställa krav utan att ställa rätt krav.
Utvärderingskriteriernas utformning är därför en oerhört viktig del i detta arbete. Frågorna vid inköp ska därför ställa krav på vad som ska uppnås istället för odlingsform.
I dag är frågan om ekologiska livsmedel högt upp på agendan för att ge svar på frågan om kvalitet i våra skolkök och livsmedelsinköp inom äldreomsorgen. Det innebär att inköp för mat inom offentlig sektor lämnar praxis om billigaste produkt och anammar bästa pris på produkt. Det är ett stort steg i rätt riktning, samtidigt som begreppet ekologiskt inte ger alla svaren.
Vi vet alla att såväl tillagning som kökskunskap, färdigheter, smak och preferenser spelar roll. Även den så viktiga miljön kring måltiden spelar roll för de som ska äta och hur den serveras. Detta kan vi aldrig komma ifrån och den frågan är det upp till Sveriges kommuner och landsting att lösa när de riggar sina verksamheter.
Däremot är det intressant att från statens sida titta brett på hur forskning och tillämpning ger en bredare bild än ekologisk odling. Vi kan konstatera att det i dag finns intressanta lösningar där det går att få ner co2 – evk/kg lägre än vid ekologisk odling genom att man får ut högre skördar per hektar enligt Institutet för Livsmedel och bioteknik AB. Biologisk behandling av utsäde i stället för kemisk är en annan aspekt tillsammans med att mätbara resthalter av växtskyddsmedel är mindre än 10 ppb, som är nivån för barnmatsprodukter enligt nuvarande EU-krav. Nivån innebär att det inte längre kan påvisas eller mätas upp halter av kemikalier.
Krav som ger svar på såväl synlig som osynlig kvalité, och som är relevanta för produkten och dess användning, blir därför viktiga faktorer för inköp i offentlig sektor. Det är krav som är förenliga med öppenhet och ett objektivt upphandlingsförfarande och därmed gör Sverige till en spelare internationellt. Därmed är också nya intressanta angreppssätt viktiga för Sverige som matland i konkurrens med andra länder. Ny teknik och innovation utvecklar bra metoder för att behålla avkastning och ändå minimera resthalter och växtsjukdomar utan att minska skördar, och svarar därmed upp till grön kvalitet.
.
|
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) |
|