Enligt en studie från Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet kommer temperaturen att vara högre och salthalten att vara lägre i Östersjön i slutet av 2000-talet än någon gång tidigare. Temperaturökningen kommer att leda till att syrehalten i vattnet minskar, vilket gör effekterna av övergödningen än mer påtagliga. Ett tydligt tecken på övergödning är de återkommande algblomningarna i Östersjön, vilket i sin tur visar på vikten av att få ett kraftfullt stopp på jordbrukets näringsläckage.
En lägre salthalt kan medföra att vissa arter försvinner, exempelvis blåmusslan som inte klarar av en lägre salthalt än den som finns i Östersjön idag. Även torskbeståndet kan minska till följd av temperaturförändringar och rubbningar i syrehalt och salthalt. Forskarna varnar i studien för att följderna för den marina miljön kan bli stora om det inte sätts in åtgärder.
En ren och levande havsmiljö är ett betydelsefullt mål i sig men tillståndet i Östersjön påverkar även flera viktiga näringsverksamheter, exempelvis turist- och fiskerinäringen. Om vi vill ha en levande kust och skärgård och en lönsam fiskerinäring måste miljöarbetet i Östersjön intensifieras. Östersjön är en unik miljö som det är vårt ansvar inför kommande generationer att bevara. Samarbete är nyckeln till framgång i miljöarbetet.
Sveriges arbete med att bygga reningsverk i de baltiska länderna har exempelvis givit positiva resultat. Vi måste agera tillsammans med våra grannländer runt Östersjön för att klara miljömålen, och kontakterna samt dialogen med EU och grannländerna måste kontinuerligt utökas och förstärkas. Det går att motverka effekterna av de globala klimatförändringarna på miljön i Östersjön, men åtgärderna måste sättas in snabbt och vara långsiktiga. Mot bakgrund av det anförda anser vi att regeringen bör prioritera en fortsatt utveckling av miljöarbete i Östersjön.
.
|
Peter Jeppsson (S) |
|
|
Christer Engelhardt (S) |
Magnus Manhammar (S) |
|
Sanne Eriksson (S) |
Suzanne Svensson (S) |