Färjetrafiken till och från Gotland är avgörande för Gotlands utveckling och tillväxt. Färjetrafiken är i sin förlängning Gotlands huvudtrafikled, bil- och godsväg till fastlandet, vilket innebär att det är det enda alternativet för våra godstransporter och för större delen av de resande till och från Gotland. Grundläggande för en positiv utveckling av Gotland är tillgång till en bastrafik som finns idag med resa på två fastlandshamnar och konkurrenskraftig överfartshastighet.
Nuvarande trafiksystem har lett till en positiv regional utveckling på många områden. Trafiksystemet har också inneburit en kraftig ökning av både transporterat gods och antal passagerare. Gotlänningarna har fördubblat sitt resande sedan det i början av 2000-talet blev möjligt med snabba förbindelser med moderna färjor och bekväma avgångs- och ankomsttider. För näringsliv och invånare är fortsatt god tillgänglighet till Gotland avgörande. Det är även i fortsättningen nödvändigt med snabba överfarter varje dag året runt och att det finns tillräcklig kapacitet i tonnaget. Ska besöksnäringen kunna utvecklas, måste fler resenärer rymmas under sommarmånaderna.
Snabba färjor och en anpassad tidtabell är en förutsättning för en stor del av produktionen på Gotland, som behöver en så lång produktionsdag som möjligt och snabba överfarter som är anpassade till fastlandets infrastruktur och logistik. Snabba överfarter är också en förutsättning för en turtäthet med rimliga avgångs- och ankomsttider.
Gotland ska bindas samman med övriga Sverige i ett transportsystem som gör det enkelt att leva och bo på Gotland. Trafiksystemen ska inrymma utvecklingsmöjligheter, möta de säsongsrelaterade resandeökningar som präglar trafiken och ha långsiktigt stabila förutsättningar.
Trafiken till och från Gotland ska vara snabb, säker och kostnadseffektiv. Resor över dagen till Stockholm respektive Gotland, med en rimlig vistelsetid i land, måste vara möjliga. Trafiken måste bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt, som innebär att biljett- och fraktpriset hålls på en rimlig nivå. Det är viktigt att hitta en lösning som minskar miljöbelastningen över tid och främjar kontinuerlig energieffektivisering. En fungerande färjetrafik är avgörande för Gotlands utveckling.
Staten har ett ansvar för att det bedrivs en väl fungerande färjetrafik till och från Gotland. Under våren i år, 2014, blev det klart med ett nytt trafikavtal som skall gälla från år 2017 till 2027. Det är viktig att staten genom den upphandlande parten – Trafikverket – noga följer hur den kommande avtalsperioden tar sin början och hur den utvecklas under avtalsperioden. För Gotlands fortsatta positiva utveckling är det viktigt att trafiken till och från Gotland fortsättningsvis ligger i linje med nuvarande trafiklösning som lägsta nivå.
Det är också viktigt att färjetrafiken till och från Gotland ses som en del av den nationella infrastrukturen då färjetrafiken inte är ett komplement till andra färdmedel till och från Gotland utan en del av det nationella trafiksystemet.
Synsättet har ett starkt stöd genom Trafikanalys rapport ”Användning och styrning av anslaget till trafikavtal, Rapport 2012:5”. Trafikanalys föreslår att Gotlandstrafiken ”bör ses som en ersättning för en fast förbindelse och metodmässigt hanteras som andra infrastrukturfrågor”. Man menar att färjetrafiken ger möjlighet att resa med bil och är en förutsättning för effektiva godstransporter. Trafikanalys anser att Gotlandstrafiken bör ”behandlas i linje med övriga insatser för att stärka Sveriges infrastruktur, i den meningen att Gotlandstrafiken fungerar som en ersättning för en broförbindelse”.
.
|
Christer Engelhardt (S) |
|