I Sverige så väcks varje år ungefär 2 000 åtal gällande olika typer av ekobrott. Cirka 90 procent av dessa leder till fällande vilket är siffror som ligger i linje med åklagarväsendet i stort. De ungefär 200 personer som antingen frias eller där åtalen mot dem helt läggs ner kan trots att de ska betraktas som oskyldiga få problem på grund av det åtal som väckts mot dem. En företagare som är föremål för en brottsundersökning gällande ekobrott kan få svårt att locka investeringar till företag, hans eller hennes förtroende gentemot kunder och anställda kan försvagas, och på sikt kan en enskild företagares möjlighet att försörja sig hotas även om denne sedermera blir friad från alla misstankar.
Då ett åtal i ekobrott kan få så starka negativa ekonomiska konsekvenser för den enskilde och då de skadestånd som en friad person tillerkänns ofta bara är på ett lägre belopp så är det viktigt att åklagare och domstolar arbetar snabbt och effektivt i dessa mål så att en friande eller fällande dom finns på plats så snart som möjligt efter att åtal väckts. Tyvärr finns det flera exempel på ekobrottsutredningar som har tagit åratal att genomföra, där ett flertal åklagare har ärvt utredningen av varandra och där allt har slutat med att åtalet läggs ned strax före huvudförhandling. Ett sådant utdraget förfarande borde vara lika oacceptabelt vid ekobrott som vid andra typer av brottmål. Regeringen bör därför överväga att se över hur dessa rättsprocesser fungerar i syfte att underlätta och förkorta tiden som går mellan misstänkt brott, åtal och eventuell dom.
.
|
Edward Riedl (M) |
|