I motionerna 2013/14:T229 samt T231 föreslog jag några åtgärder för att förbättra infrastrukturen i Sverige vad gäller både fiber och mobiltäckning.
I motion T229 föreslog jag att kommuner skulle få överskrida kommungränsen med sin stadsnätsverksamhet i syfte att få fram stordriftsfördelar som gör det mer attraktivt för bredbandsoperatörerna att etablera sig och hyra fiber av stadsnäten. Bredbandsutredningen SOU 2014:21 menar också att ett undantag från lokaliseringsprincipen som införs i lagen om vissa kommunala befogenheter skulle kunna gynna bredbandsutvecklingen. Utredningen har därför uppmanat regeringen att skyndsamt utreda frågan vidare.
I motion T231 föreslogs en modell som prövas i Norge där kommuner och operatörer delar på kostnaden för mobilmaster i glesbygd. Det har i dagsläget inneburit över 100 nya master på platser där man troligen inte skulle fått mobiltäckning på rent kommersiell grund. Frågan har diskuterats i regeringens Bredbandsforum och det har nu lett till att Post- och telestyrelsen (PTS) fått i uppdrag att utreda frågan för att hitta en passande svensk modell för s.k. samhällsmaster.
Alliansregeringen beslutade att som ett viktigt komplement till övriga tillgängliga spektra från och med 1 april 2017 öppna det sk 700-bandet för trådlöst bredband i hela landet för att öka kapaciteten för datatrafik samt möjliggöra bättre yttäckning. Detta kommer att vara en tillgång för många, inte minst för företagare och för boende i glesbygden.
Det är positivt att frågorna fått fäste på nationell nivå och drivs framåt. För att inte tappa fart i utvecklingen bör riksdagen uppmana den nya regeringen att ta frågorna på stort allvar. Den nya regeringens första budget innehåller väldigt få nya idéer om hur Sverige ska uppnå målet att bli bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter. Det är i och för sig positivt att regeringen verkar vilja fortsätta på de initiativ som Alliansregeringen startat men oroväckande att inga nya satsningar görs på bredband.
Sjukvården, särskilt undersökningar, kommer att i allt större utsträckning utföras i hemmet. Därmed ökar beroendet av digitala lösningar som kräver fiber med både hög upp- och nedhastighet. Distansutbildningar, kulturutbud, äldrevård och trygghetstjänster är några andra anledningar till varför det är viktigt med fiber till bostaden. Det är viktigt att exempelvis villaägare förstår behovet av fiberanslutningar. Regeringen bör ta ett särskilt ansvar för att informera om anslutningarnas betydelse för de framtida välfärdstjänsterna, att skapa ekonomiska incitament samt se till att konkurrensen på fibermarknaden fungerar.
.
|
Lars-Axel Nordell (KD) |
|