Sverige har länge bedrivit ett framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete. Bilarna har blivit allt säkrare samtidigt som vi har gjort vägarna säkrare. Detta har påtagligt stärkt trafiksäkerheten och minskat antalet förolyckade i trafiken.
Trots att ingen vill möta en rattfull i trafiken beräknas ca 13 000 personer varje dag framföra motorfordon i rattfullt tillstånd i vårt land, vilket är en stor trafikfara. Vid trafikolyckor där det visar sig att föraren druckit alkohol är det inte ovanligt att föraren hävdar att han druckit alkoholen efter olyckan, en metod som brukar kallas för eftersupning.
En långtradarchaufför som för något år sedan körde av vägen söder om Örebro visade sig ha 2,79 promille alkohol i blodet. Trots den extremt höga promillehalten försökte även den föraren att hävda eftersupning. I de fall det inte går att bevisa eftersupning blir vederbörande frikänd.
Eftersupning är sedan 1959 förbjuden i vårt grannland Norge. Enligt norsk lag bryr man sig inte om huruvida föraren druckit före eller efter olyckan. Där får en förare över huvud taget inte dricka alkohol eller inta något annat berusningsmedel de första sex timmarna efter en körning när han förstår eller borde förstå att den kan föranleda en polisundersökning.
I socialutskottets betänkande 2010/11:SoU8 av den 22 mars 2011 gjorde ett enigt socialutskott ett tillkännagivande till regeringen att återkomma till riksdagen med ett förslag till kriminalisering av eftersupning. Att få fram ett konkret lagförslag har dock dragit ut på tiden. Först i maj 2013 presenterade utredaren Susanne Kvaergaard hur en lag skulle kunna se ut. Utredningen, "Straffansvar för eftersupning", har därefter varit ute på remiss.
För att undanröja möjligheten att hävda eftersupning är det viktigt att Sverige, i likhet med vårt grannland Norge, snarast i lag täpper till detta kryphål
.
|
Lars-Axel Nordell (KD) |
|