Enligt statistik från SCB saknas det drygt 40 000 lärare år 2020. Skolverkets bedömning är att 10 000 nya lärare behöver examineras årligen mellan 2011 och 2015. Samtidigt är söktrycket till lärarutbildningen lågt. Frånvaro av konkurrens om utbildningsplatserna leder till att de studenter som inte är motiverade eller lämpade för läraryrket kan komma in på utbildningen. Läraryrkets status riskerar därmed att sjunka ytterligare och kvaliteten i undervisningen att bli undermålig. Det skapar en ond cirkel som är svår att bryta.
Skickliga lärare är det viktigaste för elevernas resultat och för skolans framtid. För att åstadkomma förändring krävs en ökad konkurrens om utbildningsplatserna så att endast ett urval av de sökande antas. Förutom grundläggande behörighet krävs det i dag minst betyget E i vissa ämnen för att vara behörig till lärarutbildningen. Jag menar att det inte är tillräckligt. För att kunna antas till lärarutbildningen bör det krävas minst betyget B i vissa ämnen. Exempelvis bör en grundskolelärare ha ett högre betyg i svenska och engelska och likaså en ämneslärare i sina undervisningsämnen.
Behovet av skickliga lärare är stort. För att ytterligare stärka urvalsprocessen och finna rätt lärarkandidater bör någon form av antagningsprov eller lämplighetsprov införas. I exempelvis Finland testas kandidaternas lämplighet vid ansökningen till lärarutbildningen och även till andra högre utbildningar. Alliansregeringen tillsatte en utredning för att se över möjligheten att införa lämplighetsprov till lärarutbildningen. Utredningens förslag bör analyseras och regeringen föreslå hur sådana prov snarast kan införas.
Lärarna är den enskilt viktigaste faktorn för att höja skolresultaten och öka kvaliteten i skolan. För att snabbt öka tillgången på kvalificerade lärare är fler flexibla kompletteringsutbildningar viktigt. Alliansregeringen avsatte medel för vidareutbildning av obehöriga lärare (VAL) – de som har varit yrkesverksamma som obehöriga lärare kan numera läsa en kompletterande pedagogisk utbildning för att nå lärarexamen. Det är även glädjande att regeringen i budgetpropositionen för 2015 framlagt Kristdemokraternas förslag om en kompletterande pedagogisk utbildning som omfattar 60 istället för 90 högskolepoäng
.
|
Annika Eclund (KD) |
|