För att Sverige ska kunna ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020 krävs att all politik inriktas på detta mål. Förutom viktiga komponenter som en aktiv arbetsmarknadspolitik och en modern utbildningspolitik, behövs också ett gott företagsklimat.
Att förbättra företagsklimatet kan göras på många sätt. Många företagare upplever att regler och regleringar i Sverige är krångliga och minskar möjligheten att växa. De två regeringarna Reinfeldt hade som mål med regelförenklingsarbetet att åstadkomma en märkbar skillnad i företagens vardag.[1] Dock förefaller inte de flesta företagare tycka att reglerna blivit enklare. Enligt rapporten Effektivare regelverk med fokus på tillväxthinder i Sverige 2014 från Näringslivets regelnämnd upplever de flesta företag att situationen inte förändrats sedan förra året och överraskande tycker fler företag än färre att reglerna blivit krångligare.[2]
För att kunna minska företagens regelbörda är det viktigt att alltid granska nya förslags effekter för de berörda företagen. Enligt Riksrevisionens granskning följs inte ”grundläggande krav i konsekvensförordningen, och motsvarande regler för Regeringskansliet och kommittéerna, när det gäller att redovisa förslagens effekter för företag”.[3]
Det är nödvändigt att dessa konsekvensutredningar genomförs, samt att företagens kostnader är en vital del av de samma. Det är därför av vikt att regeringen tillser att myndigheter genomför de stipulerade utredningarna, samt att detsamma görs av regering och riksdag.
För att kunna minska regelbördan måste behovet av konsekvensutredningar beaktas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Dagens företag är skyldiga att lämna uppgifter till olika myndigheter. Även om uppgifterna inte i sig är betungande är mängden och de olika formerna just betungande. Ett sätt att åtgärda detta som kan övervägas och som har föreslagits av Näringslivets regelnämnd är att ”inrätta ett gemensamt register för företagsdata så att samma eller liknande uppgifter inte behöver lämnas in flera gånger till olika myndigheter”.[4]
Att upprätta ett register för företagsdata skulle i mångt och mycket vara ett paradigmskifte, där företagen får en kontakt för olika former av datainsamling och sedan får de olika myndigheterna kommunicera sinsemellan. Detta skulle innebära en lättnad för företag i Sverige.
Vad som ovan anförs om att överväga möjligheterna till att införa ett gemensamt register för företagsdata bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
En annan princip som skulle kunna minska regelkostnaderna för företagen är den av Näringslivets regelnämnd föreslagna, att vid varje regelgivning av riksdag, regering eller myndighet ska det regeringsalternativ som medför lägst kostnader, men ändock uppfyller syftet med regleringen, väljas.[5]
Vidare skulle en prismodell för insamlande av uppgifter kunna övervägas. Idén bygger på att kostnaden för företagen att lämna in erforderliga uppgifter värderas vid beslutsfattande. Detta skulle innebära att beslutsunderlagen blir mer fullständiga och kostnaden för att svara upp mot ställda krav vägs mot nyttan av att samla in densamma. I korthet skulle detta innebära att en myndighet som överväger att införa krav på datainsamling i ovan nämnda konsekvensutredning är ålagda att beräkna den totala kostnaden hos de berörda företagen för insamlandet.
Denna modell skulle kunna testas hos Statistiska centralbyrån (SCB), en myndighet var företag i olika mängd lämnar information. Uppgifterna är av varierande karaktär och används till olika typer av statistik. Således skulle SCB kunna åläggas att bedöma företagens kostnad av att introducera en undersökning och därmed göra en bättre bedömning om undersökningen medför samhällsnytta.
Vad som ovan anförs om att överväga möjligheterna till att införa en prismodell för datainsamling och den lägsta kostnadens princip bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.
.
|
Mathias Tegnér (S) |
|
|
Ingela Nylund Watz (S) |
Serkan Köse (S) |
[1] Riksrevisionen granskar: Offentliga finanser. Regelförenkling för företag – regeringen är fortfarande långt från målet. RIR 2012:6. S. 9.
[2] Femrell, Andrea, Effektivare regelverk med fokus på tillväxthinder i Sverige. Näringslivets regelnämnd (2014), s. 9.
[3]Riksrevisionen, Regelförenkling för företag. – regeringen är fortfarande långt från målet, s. 95.
[4] Femrell, Effektivare regelverk med fokus på tillväxthinder i Sverige, s. 27.
[5] Femrell, Effektivare regelverk med fokus på tillväxthinder i Sverige, s. 26.