Medan ett heltidsarbete är en självklarhet för de flesta män, tvingas alltför många kvinnor acceptera ett deltidsarbete och en lön som det inte går att försörja sig på. Denna låga inkomst påverkar ens ekonomi livet igenom. Dessutom har deltidsanställda sämre möjlighet att påverka arbetet och dess förläggning. Även risken för sämre hälsa är högre bland deltidsarbetande. Därför är det viktigt att nu ta krafttag för att förbättra arbetsvillkoren inom kvinnodominerade sektorer, såsom vård- och omsorgssektorn, hotell- och restaurangnäringen samt inom handeln.
Heltid är en nödvändighet för att kunna garantera god välfärd i framtiden. Vår gemensamma sektor måste därför bli ett föredöme och erbjuda attraktiva arbetsvillkor eftersom tryggare anställningar ger bättre förutsättningar för kontinuitet och kvalitetsutveckling.
Ett modernt arbetsliv kräver en anpassning till människors livssituation och förutsättningar. Heltidsarbete bör vara normen på arbetsmarknaden. Det finns goda exempel inom kommuner och landsting runtom i landet, där man har föreslagit att kollektivavtal tecknas enligt principen heltid en rättighet – deltid en möjlighet. Sådana avtal kan tjäna som förebild för större delen av arbetsmarknaden. I första hand bör frågan lösas avtalsvägen mellan arbetsmarknadens parter. Om det inte lyckas måste lagstiftning övervägas.
Deltid ska vara ett undantag för den som inte kan, eller vill, arbeta heltid. Det kan till exempel gälla långtidssjukskrivna under arbetsträning. För långtidssjukskrivna kan steget tillbaka till arbete vara stort. Möjligheten att successivt öka arbetstiden är viktigt för att denna grupp inte helt slås ut från arbetsmarknaden.
.
|
Kristina Nilsson (S) |
|
|
Eva Sonidsson (S) |
Teres Lindberg (S) |