Samhällets stöd till barn och unga som lider av psykisk ohälsa måste stärkas. Det är vår slutsats när vi läser Barnombudsmannens rapport ”Bryt tystnaden” (2014) som beskriver vården för barn och unga med psykisk ohälsa.
Vart femte barn och ungdom i Sverige mår dåligt. Det är en tydlig indikation på att samhället har misslyckats, och att vården måste bli bättre på att möta barn och unga som lider av psykisk ohälsa. Unga och anhöriga upplever ofta att de lämnas ensamma och själva måste bli experter på vårdkedjan för att få den vård de har rätt till.
För att stärka vården för barn och unga med psykisk ohälsa behövs mer personal med rätt kompetens samt lägre personalomsättning. Bristen på kontinuitet bland personalen är i dag en stor utmaning. Tillgängligheten för barn och unga måste öka. Det ska vara enkelt att komma i kontakt med vården och fler och tidigare insatser är centralt.
Det vilar ett tungt ansvar på kommun och landsting för att stärka arbetet mot psykisk ohälsa, men staten har ett övergripande ansvar. En nationell nollvision för självmord skulle ge arbetet med psykisk ohälsa högre prioritet och ökad tyngd.
.
|
Agneta Gille (S) |
|
|
Pyry Niemi (S) |
Sanne Eriksson (S) |