Hiv/aids blev anmälningspliktigt enligt smittskyddslagen 1983. Sedan dess har det fram till slutet av år 2011 rapporterats totalt 9 891 fall av hiv-infektion, varav 2 428 har fått aidsdiagnos och 2 131 har rapporterats avlidna. I slutet av 2011 fanns det cirka 5 800 personer med känd hiv-diagnos och med behandlingskontakt inom svensk sjukvård (Smittskyddsinstitutet).
Enligt olika studier är hiv-positiva, och i synnerhet hiv-positiva inom de olika riskgrupperna (så som män som har sex med män, migranter, injektionsmissbrukare etc.) extra sårbara i möte med hälso- och sjukvården. Flera har upplevelser av dåligt bemötande och att kompetensen inom vården är låg.
Olika organisationer som jobbar med hiv-prevention och för hiv-positivas rättigheter har påpekat behovet av en kartläggning av hur vården för hiv-positiva ser ut runt om i landet då man upplever att det finns skillnader mellan vad som erbjuds av medicinsk behandling och hur bemötande av hiv-positiva patienter, i synnerhet patienter som går in under de olika kategorierna för riskgrupperna, bemöts inom hälso- och sjukvården.
Organisationerna har föreslagit att det genomförs en utredning om vården för hiv-positiva i syfte att kartlägga eventuella kunskapsbrister, skillnader mellan landsting och eventuella behov av åtgärder (som kompetensutveckling bland anställda inom vården). Det är viktigt att säkerställa medicinsk behandling för biverkningar av bromsmediciner, som idag inte erbjuds över hela landet. Tillgång till mediciner, uppföljning av den hiv-positiva samt det psykosociala stödet, som enligt smittskyddslagen skall finnas, är andra saker som behöver ses över. En översyn borde särskilt koncentrera sig på följande aspekter:
.
|
Hillevi Larsson (S) |
Börje Vestlund (S) |