De senaste åren har en rad läkare polisanmälts, åtalats och i vissa fall också dömts för misstag de begått i sin yrkesutövning. Inte sällan beror misstagen på läkarnas långa arbetspass.
Enligt arbetstidslagen ska man inte arbeta mer än 200 timmar övertid per år. Men olika utredningar har visat att många läkare jobbar nästan 1 000 timmar övertid. Utöver att läkarna arbetar övertid och jour för att få en extra ersättning, förekommer det arbete i en annan verksamhet, till exempel för att arbeta i öppen vård i egen regi eller som anställda.
I offentlig sektor kan arbetsgivare neka arbete vid sidan om ens huvudsakliga arbete med motiveringen att det är en konkurrerande verksamhet. Som arbetstagare har man även en skyldighet att tala om att man har ett extrajobb vid sidan om. Detta gäller dock inte läkare som genom att låta sig hyras ut av ett bemanningsföretag ofta kan dubbla sin lön under de veckor eller den tid de tar kompledigt för att arbeta någon annanstans. Anmälningsplikten för extraarbete bör gälla oavsett bransch och sektor.
Systemet med jour och beredskap är ett kostnadseffektivt sätt att garantera medborgarna tillgång till kvalificerad sjukvård dygnet runt, men kräver att det finns möjligheter till återhämtning mellan arbetspassen.
Vi tillåter inte lastbilschaufförer att köra i mer än fyra timmar i sträck utan vila och därför bör vi se till att överansträngda, sönderstressade läkare som dessutom lider av sömnbrist inte utgör en fara för sig själva eller för sin omgivning och sina patienter.
Jag föreslår att regeringen ser över regleringen där läkarnas arbetstider och arbetssituation blir föremål för översyn med syfte att bättre reglera deras arbetsförhållanden så att vården blir säkrare och bättre för patienterna.
.
|
Lisbeth Sundén Andersson (M) |
|