Vindkraft är i dag den förnybara elproduktionen som växer snabbast och som har potential att utgöra en även större del av energimixen i Sverige.
Detta är glädjande men det finns ett stort behov av kunskap om hur vindkraft påverkar människor, landskap och djur, och i mångt och mycket saknas det fortfarande en helhetsbild av de samlade effekterna och neutral forskning. Det finns dock otaliga rapporter från kritiska vindkraftsmotståndare och diverse intresseföreningar som hävdar att vindkraft är skadlig för människors hälsa. Däribland återfinns som exempel Föreningen Svenskt Landskapsskydd-FSL som belyser det så kallade ”vindkraftssyndromet”. Med detta hänvisar de till en studie av Nina Pierpont (2009). Kort sammanfattat har studien kritiserats för att vara bristfällig i sina hypoteser om hur infraljud utsätter människor i närheten av vindkraftverk för symptom som leder till utmattning, ångest och epilepsianfall. Vi ska inte bagatellisera de problem som finns med vindkraft som energikälla men farorna får inte heller överdrivas eller förstoras upp. Därför måste vetenskapliga underlag över vindkraftens påverkan på människor, natur och djurliv tas fram.
Det finns både stora möjligheter för vindkraft såväl som det givetvis också finns utmaningar beträffande exempelvis boendemiljön och avveckling av uttjänta vindkraftverk. Det är därför angeläget att se över hur vetenskaplig forskning på området kan främjas för att säkerställa att vi har en så objektiv forskning som möjligt utan inblandning från sakägare och intressenter. Rapporterna som finns idag gynnar tyvärr alldeles för ofta intressenternas egen slutsats.
För att vi ska kunna fatta rationella politiska beslut behövs bra underlag grundat i opåverkad och objektiv forskning. Därmed bör regeringen se över möjligheten att ge uppdrag till en lämplig aktör att ta fram eller sammanställa opåverkad forskning om vindkraftens påverkan på individer och miljön för att säkerställa en hållbar miljöpolitisk utveckling i framtiden.
Det är viktigt för vindkraftens framtid att den inte bara uppfattas som klimatmässig hållbar, utan även ses som hållbar ur ett socialt perspektiv.
.
|
Cecilie Tenfjord-Toftby (M) |
|