All internationell forskning talar för att en bred tillgänglig förskola med god kvalitet och höga pedagogiska ambitioner är en mycket bra grund för fortsatt lärande. En sådan förskola är också en stark kraft för social rörlighet. Barn som har en tuffare start i livet kan få stöttning i sitt lärande av en välutvecklad förskola och därmed minska risken att ärva sina föräldrars sociala utsatthet. Detta talar starkt för att förskolan, utöver sitt breda uppdrag att finnas till för alla, är extra viktig för barn som lever i en socialt svagare hemmiljö. Det kan handla om barn till föräldrar med socialmedicinska problem eller långvarigt socialbidragsberoende. Men även barn till arbetslösa eller barn till nyanlända utan egna kunskaper i svenska kan få nödvändig stöttning i sitt lärande genom en välfungerande förskola. Det finns alltså starka skäl för att öka ansträngningarna för att just dessa barn ska få ännu bättre chanser att ta del av svensk förskola.
Rätten till förskola om minst 15 timmar i veckan gäller för barn till arbetslösa, studerande och föräldralediga. Det är helt rimligt att barn vars föräldrar är föräldralediga och hemma med ett yngre syskon, inte behöver garanteras mer än 15 timmars förskola i veckan. Men barn som växer upp i utsatthet eller risk för utanförskap kan ha större behov av förskola än dagens 15 timmar i veckan. Det kan handla om barn vars föräldrar har sociala problem och får stöd av socialtjänsten, det kan handla om barn vars föräldrar är arbetslösa och på heltid åter försöker bli självförsörjande, eller det kan handla om barn med föräldrar som har långvarigt socialbidragsberoende. För barn i dessa familjer kan förskolan betyda helt andra förutsättningar för deras framtida lärande. Av den anledningen anser jag att regeringen bör garantera dessa barn 30 timmar i veckan istället för dagens 15 timmar i förskolan.
.
|
Helena Bouveng (M) |
|