Vi har i Sverige skapat ett regelverk kring hur vi avser att skapa ett miljömässigt hållbart samhälle. Tanken är ett kretsloppsanpassat samhälle där avfall tas om hand för att så smångingom kunna komma till nytta som någon form av ny resurs. Regelverket bygger på ett producentansvar. Miljöansvaret har alltså lagts på den som producerar en vara, även efter konsumentens slutanvändning. Producentansvaret bygger på en princip som kallas ”polluter pays” principle (PPP), en princip som innebär att den som belastar miljön också måste betala tillbaka för den belastningen.
I dagsläget är det FTI som ansvarar för insamling och återvinning av exempelvis förpackningar och tidningar för producenternas räkning. Insamlingen sker huvudsakligen genom uppställande av återvinningsstationer runt om i landet där medborgarna kan sortera och lämna sina olika förpackningar. Det är givetvis mycket bra att dessa stationer finns, och FTI utför sitt uppdrag väl och bör i min mening ha kvar uppdraget att tillse att återvinningen fungerar i våra kommuner. Det finns dock potential att utveckla systemet för att ytterligare underlätta medborgarnas sortering och återvinning av förpackningar och på så sätt förhoppningsvis öka mängden sorterat och återvunnet avfall.
På sina håll är det långt mellan dessa återvinningsstationer vilket komplicerar och försvårar för medborgarnas sortering och återvinning av avfall. Tar det för lång tid att ta sig till stationen? Måste man ta bilen? Ligger stationen inte i mina naturliga färdvägar? Blir svaret ja på dessa frågor riskerar vi att göra återvinning oattraktivt för medborgarna med en minskad mängd avfall som tas om hand genom sortering och återvinning. Det blir en ansträngning för medborgarna. På många håll har utvecklingen gått framåt med sortering på plats i soprummen i flerfamiljshus, bostadsrättsföreningar och samfälligheter. Nu är det dags att ta nästa steg och göra återvinningen hushållsnära även för villor.
Med anledning av att vi strävar efter ett kretsloppsanpassat samhälle måste vi utvärdera metoderna och hela tiden öka incitamenten för medborgarna att vilja bidra och sortera sitt avfall för återvinning. Ansvaret kan enligt min mening kvarstå hos FTI men FTI bör ges i uppdrag att i samarbete med kommunerna utvärdera arbetet för att se hur man kan göra insamlingen mer hushållsnära.
Mot bakgrund av detta anser jag att regeringen ska göra en översyn av möjligheten att underlätta för FTI att införa en mer hushållsnära insamling av förpackningar och tidningar.
.
|
Erik Andersson (M) |
|