Arbetsmiljöverket förelägger mot vite väghållare att vidta åtgärder för att insamling av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, grovavfall och återvinningsmaterial ska kunna ske med renhållningsfordon, i enlighet med ett antal punkter, tio till antalet, som stipulerar krav på allt ifrån sopkärlens till vägarnas beskaffenhet.
Många av kraven får anses rimliga avseende arbetsmiljön för den personal som bemannar fordonen och sköter insamlingen. Däremot är kraven på vägar i flera fall av sådan karaktär att det innebär betydande kostnader för en fastighetsägare eller väghållare att åtgärda dessa. Inför hot om vite står valet mellan att åtgärda, alternativt själv transportera kärlet till en uppsamlingsplats. Det handlar om vändplatsers storlek, synfält vid vändplatser och vägbanans bärighet i förhållande till fordonets totalvikt med mera. Gäller det en rak sträcka på väg där renhållningsfordon framförs, är kravet 0,5 meter bredare än fordonet, backspeglar inräknade, således i praktiken upp emot en meter på varje sida om ett mycket brett lastfordon. I kurvor ska körbanan vara så bred att fordonet kan komma fram utan backningsmanöver, samt utan att hjulen är utanför vägbanan.
En fråga man kan ställa sig är: Var någonstans på landsbygden finner man sådana vägar?
Det här är exempel på regler som på ett avgörande sätt försvårar boende på landsbygden och belastar enskilda och privata väghållare med mycket höga kostnader för att rusta vägarna till en standard som vida överskrider vad som får anses rimligt, med hänsyn tagen till fastighetsägarens behov. Problem liknande dessa kan även uppstå i tätorter och äldre stadskärnor och medföra liknande olägenheter för fastighetsägare, något som kommuner har att beakta i sina avfallsplaner och entreprenadupphandlingar.
Det finns anledning för regeringen att i sin styrning av verk och myndigheter medvetandegöra dessa om de konsekvenser landsbygden av regler liknande vad som redogörs för ovan leder till. Samtliga beslut som fattas av regeringen prövas gentemot vilka konsekvenser de får för landsbygden. På samma sätt borde de regler som beslutas av verk och myndigheter utvärderas och förändras.
Detta bör ges regeringen till känna.
.
|
Ola Johansson (C) |
|