Trots polisens satsningar klaras bara fyra procent av bostadsinbrotten upp i Sverige, enligt en ny kartläggning som gjorts av Stiftelsen Tryggare Sverige. Samtidigt är siffran betydligt högre i våra grannländer; bara i Finland är motsvarande siffra 25 procent medan den i Danmark och Norge är sju respektive 15 procent.
Kameraövervakning är alltid känsligt utifrån ett integritetsperspektiv. För att övervaka platser dit allmänheten har tillträde krävs tillstånd enligt lagen om allmän kameraövervakning (LAK). Har man ett hemlarm med kamera inomhus behöver man alltså inte bekymra sig om den lagen, men sätter man även upp kameror utanför hemmets fyra väggar behöver man ta med den i beräkningarna.
I definitionen “allmänheten har tillträde” tar man ingen hänsyn till om det handlar om privat eller allmän mark, utan alla platser dit allmänheten någon gång har tillträde omfattas av lagen om allmän kameraövervakning. Så fort det handlar om övervakning av personer krävs med vissa undantag tillstånd. Exempelvis är det svårt att få tillstånd för webbkameror som filmar någon pågående aktivitet och skickar ut kontinuerliga uppdateringar via nätet (oavsett om det är för privat bruk).
Bostadsinbrott är de mest integritetskränkande brotten vid sidan av sexual- och våldsbrott som får konsekvenser för hela familjen. Förutom den ekonomiska förlusten är det också grundtryggheten man förlorar.
Att låta privatpersoner fritt få montera upp övervakningskameror på sin fastighet och tomt kan hjälpa polis att klara upp fler bostadsinbrott, samt förhindra inbrott.
.
|
Jimmy Ståhl (SD) |
|