I oktober 2015 släpper Riksbanken de nya sedlarna och vi får utöver de vi har en ny valör, 200-kronorssedel. Samtidigt som detta planeras går utvecklingen i en riktning som gör det allt svårare att göra bruk av kontanter som betalningsmedel. Vägen mot det kontantlösa samhället har varit lång, och sakta men säkert kommer vi närmare vägs ände.
Många privatpersoner och småföretag som ägnar sig åt tillfällig försäljning vid marknader etc. upplever svårigheter inte enbart med tillgången till kontanter utan framförallt med avsättningen, det vill säga möjligheten att sätta in pengarna på något närliggande bankkontor.
Ett särskilt stort problem har detta blivit för föreningslivet som för att finansiera sin verksamhet är beroende av försäljning, såsom lotterier, korv och dricka, loppmarknader, inträdesbiljetter till matcher, evenemang, kulturarrangemang, bingo, danser med mera. Många föreningskassörer känner sig tvingade att förvara stora mängder kontanter hemma under lång tid. Det i sin tur ger en ökad risk för inbrott och överfall eller utpressning.
Intill dess en teknisk lösning för elektroniska betalningar fungerar i hela landet, vilket torde förutsätta 100 % mobiltäckning alternativt bredband, erforderliga apparater är monterade för transaktioner och kontantmottagningsmaskiner blivit lika vanliga som uttagsautomater är, bör bankerna med Finansinspektionen åläggas att ta fortsatt ansvar för kontanthanteringen, eller erbjuda sådana tekniska lösningar som gör det möjligt för privatpersoner och föreningsliv i hela Sverige att kunna omsätta kontanter till bankmedel.
Bygdegårdarnas Riksförbund har mer än 1 400 samlingslokaler som drivs i föreningsregi. En stor del av civilsamhället har dessa lokaler som sin infrastruktur för möten och verksamhet. Tillsammans med resten av föreningslivet kommer de att agera gentemot bankerna för att säkerställa föreningslivets framtid. I dessa ansträngningar behövs också signaler från staten att man inte accepterar dagens snabba utveckling.
De små landsbygdsföretagen och föreningslivets möjligheter att vara verksam försvåras avsevärt på grund av den snabba utvecklingen med indragning av bankernas kontantservice på kontoren. Utvecklingen mot ett kontantlöst samhälle är önskad och ofrånkomlig, men intill dess fullgoda alternativa metoder finns tillgängliga i hela landet måste övergången ske på ett sådant sätt att civilsamhälle, företag och privatpersoner inte drabbas. Man kan också fråga sig vad vi ska med nya sedlar till om det inte längre går att använda dem.
Detta bör ges regeringen till känna.
.
|
Ola Johansson (C) |
|