Den 6 september 2012 presenterade en expertgrupp i en EU-rapport att var femte europé läser så dåligt att han eller hon inte klarar sig i det moderna samhället och uppskattningsvis var sjätte svensk ligger på en nivå där de bara klarar de allra enklaste texter. I Sverige har läskunnigheten försämrats mellan 2006 och 2009.
Detta är skrämmande fakta och siffror som politiken måste ta på allvar och göra något åt. Språket, och tillgången till språket, är en grundbult i demokratin. Att kunna läsa och förstå det man läser höjer självförtroendet och stärker identiteten och inlevelseförmågan i andra människors vardag och tankar. Att själv kunna läsa och analysera en text, oavsett om det är i en dagstidning, bok eller tidskrift är avgörande för den omvärldsbild man skapar sig, och den omvärldsbilden i sig avgör sedan hur du agerar och vilken roll du tar i samhället och i samhällsdebatten. Det är viktigt att regeringen agerar i frågan om läsande och läsfrämjande åtgärder. De neddragningar som staten har gjort sedan 2006 gällande läsfrämjande åtgärder genom att ta bort stödet för En bok för alla och Kultur i arbetslivet får självklart konsekvenser för läskunnigheten. Om läsandet ska öka måste också böcker finnas närvarande i människors liv där de finns – på arbetsplatser och i bostadsområden.
Om vi ska kunna förbättra läskunnigheten i Sverige måste satsningar på läsfrämjande och uppsökande åtgärder göras, och frågan måste politiskt prioriteras.
.
|
Helén Pettersson i Umeå (S) |
|