Regeringen bör i ett nära samarbete med berörda aktörer arbeta för att ta fram en nationell livsmedelsstrategi.
Vi ser och hör signaler om hur svensk produktion av livsmedel under senare år har minskat i såväl volym som värde. Importen ökar och utgör idag mer än hälften av den mat som konsumeras i Sverige trots att svenska konsumenter i större utsträckning efterfrågar närproducerade livsmedel.
Den svenska livsmedelsindustrin är under tydlig press vilket har medfört att alltfler jordbruksföretag tvingas lägga ner sin verksamhet. Speciellt utsatta är de yngre företagarna som nyss tagit över ett företag. Om produktionen fortsätter att minska i nuvarande takt kommer det att få negativa konsekvenser för livsmedelsindustrin och för landsbygden. De gröna näringarna skapar jobb i hela landet. Det finns cirka 240 000 företag inom dessa näringar som tillsammans står för nästan 5 procent av sysselsättningen, plus arbetstillfällen inom insats- och förädlingsleden.
Med ökad efterfrågan av förnybar energi så har landsbygden en stor potential och då är det bekymmersamt att alltfler lantbrukare lägger ner sin verksamhet. Jordbruket är förutsättningen för en ökad bioenergi.
Klimatförändringarna medför också att förutsättningarna för livsmedelsproduktion kommer att förändras. Vi måste vara beredda att kontinuerligt se över de spelregler och politiska verktyg som gäller för att skapa gynnsamma förutsättningar för det svenska jordbruket.
Genom en satsning på livsmedelsproduktionen i Sverige stärker man den svenska landsbygden. Det ger oss konsumenter goda, sunda livsmedel, öppna landskap och kollektiva nyttigheter som är till glädje för alla medborgare. Det är angeläget att säkra de arbetstillfällen som finns inom både jordbrukssektorn och livsmedelsindustrin och att stärka medborgarnas rätt till säker mat av hög kvalitet.
En satsning på landsbygden handlar också om att skydda den biologiska mångfalden och naturvården i Sverige. Utan de gröna näringarna riskerar landet att växa igen med minskad biologisk mångfald och sämre grundförutsättningar för många arter som följd.
Politiken måste ta ett helhetsansvar. Vi behöver en långsiktig nationell livsmedelsstrategi och en livsmedelsvision som handlar om hur, var och till man ska använda våra naturresurser. Vi kan dra lärdom av hur man arbetar i andra länder som t.ex. Storbritannien och Danmark. Det behövs ett helhetsgrepp och gemensamma krafttag om vi vill och anser att svensk livsmedelsproduktion är viktig.
.
|
Phia Andersson (S) |
Ann-Christin Ahlberg (S) |