Det finns i Sverige cirka 200 jägare med funktionsnedsättning som har behov av ett motorfordon för att kunna jaga. Fordonet behöver under jakten framföras i terräng och för detta krävs dispens. Dessa dispenser innebär en omfattande och krånglig byråkrati som försvårar dessa jägares möjligheter att jaga och vara delaktiga i den sociala jaktgemenskapen.
Idag beviljas dispenser av länsstyrelserna tyvärr ofta på olika sätt. Ofta är de tidsbegränsade till 3–5 år. Ibland avser de en viss jaktmark men ibland omfattar de hela län där personen ifråga får ansvaret själv att inte köra i känslig terräng. Någon ingående prövning görs alltså långtifrån alltid av de olika myndigheterna.
Denna olikhet inför lagen kan inte accepteras. Den som får dispens för ett helt län kan åka och jaga med sina grannar eller andra jakträttshavare i sitt eget län i varje fall. Den som får dispens endast för den egna jaktmarken tvingas söka dispens så fort man vill jaga på grannmarken. Detta innebär en oerhörd frustration och förhindrar jaktlig samverkan och social samvaro. Detta är inte rimligt. En jägare med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att jaga på annan mark precis som alla andra.
Sverige är skyldigt att göra en avreglering för att uppfylla FN-konventionen från den 15 mars 2007 om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (SÖ 2008:26). Enligt denna konvention ska Sverige bl.a. avskaffa lagar som diskriminerar mot personer med funktionsnedsättningar. Eftersom personer med funktionsnedsättningar inte har samma möjligheter som andra människor att röra sig i skog och mark måste därför dessa dispenskrav ändras. Det är dags att se över en ändring 1§ terrängkörningsförordningen så att jägare med funktionsnedsättning får framföra motorfordon i terrängen i samband med jakt.
.
|
Helén Pettersson i Umeå (S) |
|