Till och från Ystad hamn kommer cirka 200 000 lastfordon och knappt 500 000 personbilar årligen. Sett till antal passagerare som varje år passerar via Ystad hamn är hamnen den tredje största i Sverige, efter endast Stockholm och Helsingborg.
Med den ökade trafik som väntas kommer belastningen på genomfarten bli ännu större. En hållbar lösning utifrån miljö- och säkerhetsperspektiv behövs.
Ystad hamn är den största hamnen i Sverige avseende daglig färjetrafik till Bornholm och Polen och därmed södra Sveriges länk till Polen och södra Europa. Som handelslänk för Skandinavien gentemot EU spelar hamnen även en viktig roll för näringslivet i regionen som spänner ifrån södra Sverige till Tyskland, Baltikum och Centraleuropa. För trafiken till och från Bornholm är hamnen navet i den nödvändiga livsnerv som möjliggör en snabb och miljövänlig kontakt mellan ön och huvudstadsområdet Köpenhamn. För att fortsätta utvecklas krävs det därför att nya investeringar möjliggörs och att en samverkan mellan privata aktörer, region och stat påbörjas. Det kräver också att trafiksituationen för hamnen förbättras.
Det mest prioriterade avseende E65:an (Dragongatan) är sträckan från hamnen norrut förbi regementsområdet. Den riktiga störningen är Simrishamnsbanan som alla ankommande fordon måste passera. I samma korsning finns även en ljusreglering för fordonstrafik. Trafiken från hamnen ska alltså passera ett ”nålsöga” som ofta visar ”stopp” – antingen för korsande fordonstrafik eller för korsande tågtrafik.
Simrishamnsbanan är dessutom en av Sveriges sista ”manuellt” styrda järnvägssträckor vilket gör att bommarna ofta ligger nere flera minuter innan ett tåg passerar. Väl ute ur korsningen hamnar man i en cirkulationsplats där den avgjort största delen av trafiken till Österlen passerar, inkl. många arbetspendlare. Sommartid är det ofta trafikstockning i cirkulationsplatsen på grund av det stora turistflödet till Ystad såväl som till Österlen. Efter cirkulationsplatsen övergår vägen till en snäv sirlig väg och hastighetsgränsen sätts ned under dagtid till 30 km/t. På detta vägavsnitt finns ett obevakat övergångsställe som används av barn och ungdomar för passage till en skola på regementsområdet.
En tunnel under järnvägen och förbi regementet behövs för att trafiken ska passera smidigare samt inte utgöra ett hot mot fotgängarna. Detta kommer att utgöra en miljöförbättring med avsevärt mindre tomgångskörning och mycket lägre bullerstörningar.
.
|
Boriana Åberg (M) |
|