Laglottssystemet infördes redan 1857 och innebär att bröstarvingarna har rätt till hälften av sin arvslott även om arvlåtarens vilja säger något annat. Rätten till laglott regleras i dag i 7 kap. ärvdabalken (1958:637) och innebär en fortsatt lagstadgad rätt för bröstarvinge att ärva hälften av sin arvslott. Detta innebär att en bröstarvinge som inte har någon kontakt med sin förälder eller ännu värre plågar, trakasserar och till och med misshandlar föräldern ändå har rätt till sin laglott.
En översyn av laglottssystemet inträffade 1987 då den dåvarande regeringen i proposition 1986/87:1 Äktenskapsbalk m.m. bland annat föreslog att nuvarande regler om rätt till laglott skulle behållas. Samtidigt menade lagutskottet att laglotten ännu inte kunde anses ha spelat ut sin roll för bröstarvingarna. Detta är nu över 25 år sedan och en ny översyn av laglotten torde därför inte vara orimlig.
Rätten till laglott bör i dag anses vara otidsenlig, orättfärdig och bör därför ses över.
I grunden strider laglotten mot egendomsrätten. Det bör vara fritt för var och en att besluta om sin kvarlåtenskap efter sin död.
.
|
Boriana Åberg (M) |
|