Vi har i vårt land en ökande andel äldre medborgare och den genomsnittliga livslängden förväntas öka också framöver. Fram till 2050 uppskattas andelen människor över 65 år öka till upp emot 25 procent av befolkningen och andelen över 85 år fördubblas. Det här är naturligtvis en mycket positiv utveckling som vi kan vara stolta över, men det ställer stora krav på hälso- och sjukvårdens framtida organisation. De största behoven av hälso- och sjukvård och omsorg finns bland de äldre. Att det är viktigt att våra äldre får tillgång till en ändamålsenlig vård och omsorg, men även förebyggande verksamheter, torde de flesta vara överens om.
I Sverige har vi sedan länge en mycket väl fungerande förebyggande mödra- och barnhälsovård, som har gett oss världens lägsta mödra- och spädbarnsdödlighet. När det gäller de äldre ser vi ofta exempel på problem som skulle ha kunnat förhindras om det förebyggande arbetet varit effektivare. Exempel kan vara äldre som fått fel, för mycket eller för lite läkemedel, fallolyckor och problem orsakade av felaktig kost och livsstil eller livsvillkor. Att effektivt förebygga dessa problem skulle avsevärt öka de äldres livskvalitet men också ge en stor vinst rent samhällsekonomiskt.
För att uppnå en jämlik hälsovård finns nationella program. Vi saknar dock en nationell reglering när det gäller hälsovård för våra medborgare över 65 år. Det är därför dags att se över möjligheten att införa en nationell äldrehälsovård i Sverige.
Det förebyggande arbetet skulle många gånger kunna utföras av sjuksköterskor med särskild kompetens i geriatrik och folkhälsa, på samma sätt som sker inom mödra- och barnhälsovård. Detta skulle sannolikt även minska behovet av läkarbesök inom primär- och akutvården. Med fler specialistutbildade sjuksköterskor skulle vi kunna inrätta äldrevårdscentraler med speciellt ansvar för hälsofrämjande och förebyggande verksamhet.
För att nyttjandet av resurser ska bli så effektivt som möjligt bör yrkesgrupper ges möjligheter att samverka, oavsett huvudman eller arbetsgivare. Etableringsansvaret för äldrevårdscentraler bör ligga på kommunerna eftersom det skulle ge de bästa förutsättningarna för att också ta hänsyn till äldres behov i ett bredare perspektiv.
Ett system liknande MVC och BVC för seniorer skulle leda till en effektivisering av vården och ge stora hälsovinster för en ansenlig del av befolkningen. Detta skulle stärka välfärden.
Det är också viktigt att all offentligt finansierad vård ska vara skyldig att följa de nationella riktlinjerna. Att följa nationella riktlinjer är att säkerställa att de modernaste och effektivaste metoderna används och att inte bostadsort, kön eller socioekonomisk tillhörighet avgör vilken vård man får.
.
|
Susanne Eberstein (S) |
Eva Sonidsson (S) |