Under folkmordet i det Osmanska riket, som av assyrier kallas Seyfo (svärd) mördades omkring en miljon armenier och hundratusentals assyrier (även kallade syrianer/kaldéer) och pontinska greker. Massmorden utfördes genom tvångsdeportationer, avrättningar, massakrer och framkallad hungersnöd. De flesta offren dödades under åren 1915–1916, men förföljelserna fortsatte fram till 1923. Osmanska riket tömdes i stort sett på sin kristna befolkning.
Närmare 150 000 svenskar är direkt berörda av vad som skedde under folkmordet Seyfo enligt en uppskattning av Assyriska riksförbundet. Seyfo är en stor anledning till att svenskassyrier i dag är en av Sveriges allra största minoritetsgrupper. För svensk-assyrier, svensk-armenier och svensk-pontinska greker är folkmorden på deras folk symbolen för det förtryck och den förföljelse som man genom historien utsatts för i sina ursprungsområden, ett förtryck som ledde till folkmord, men också till den just nu pågående etniska rensningen av bland annat assyrier och yezidier i Mellanöstern eftersom man aldrig har gjort upp med de brott som historiskt sett har begåtts mot Mellanösterns religiösa minoriteter.
Hela det svenska folket påverkas gemensamt indirekt av Seyfo. Det är en angelägenhet för hela Sverige att uppmärksamma varför det till exempel bor 120 000 svenskar i Sverige med assyrisk bakgrund. Svenskassyrierna är fler än invånarna i Örebro, Västerås eller Linköping. Seyfo är numera en viktig del av den svenska historien. Det finns till exempel långt fler släktingar till överlevande från folkmordet Seyfo i Sverige än från Förintelsen.
Turkiet har hela tiden förnekat att det var ett folkmord och har, bland annat genom diplomatiska hot, försökt förmå andra länder att göra detsamma, inkluderat Sverige. I Turkiet är det förbjudet och straffbelagt att hävda att folkmordet har ägt rum. Därför kommer inga minnescermonier eller minnesutställningar för folkmordets offer kunna hållas på turkisk mark. Riksdagen beslutade i mars 2010 att Sverige ska se händelsen som ett folkmord. Det är därför av yttersta vikt att demokratiska länder som Sverige står upp mot Turkiets förnekelse av detta brott mot mänskligheten genom att dels hålla en ceremoni i Sveriges riksdag, dels genom att ge plats för en minnesutställning i riksdagen under ett års tid som båda syftar till att hedra folkmordets offer.
Den 24 april, som är den dag som de armeniska, assyriska och grekisk-pontinska folken har valt som minnesdag för Seyfos offer, borde även riksdagen hålla sin ceremoni.
.
|
Robert Hannah (FP) |
Birgitta Ohlsson (FP) |