Den svenska industrins förmåga att hävda sig på en globaliserad marknad hänger nära samman med tillgången på billig energi och en elmarknad där priserna präglas av stabilitet och förutsägbarhet. Grunden för det svenska välståndet är basindustrin och dess bidrag till sysselsättning och exportinkomster. Det var förmågan att i slutet av artonhundratalet omvandla järnmalmen till stål, skogen till papper och trävaror och sedan skapa industriprodukterna från snilleindustrierna som beredde vägen för dagens industri och framstående näringsliv. Värt att notera är att det var energikrävande processer då och är det fortfarande. Även om det gått många år sedan industrialiseringen tog fart och vi har fått en stark tjänstesektor så är Sverige fortfarande beroende av tillverkningsindustrin för tillväxt, utveckling och välfärd.
Regeringens politik på energiområdet måste skapa säkerhet och förtroende angående framtida produktion, tillgången och nivåerna på de svenska elpriserna i framtiden för basindustrin. Det är särskilt viktigt när näringslivet är starkt beroende av tydliga besked om hur de svenska elpriserna kan tänkas utvecklas i framtiden för deras fortsatta investeringar och framtiden för nuvarande anläggningar som kämpar med lönsamheten.
En framtida utveckling för basindustrin kräver fortsatt tillgång på miljövänlig och kostnadseffektiv energi och då behöver kärnkraft vara en fortsatt del i energimixen. Vi konkurrerar inte med låga löner och vi har därför inte råd att avhända oss tillgång på billig energi.
Regeringen måste därför ge besked till de kärnkraftsintressenter som verkar i Sverige vad som ska gälla för svensk kärnkraft för överskådlig tid.
.
|
Katarina Brännström (M) |
|