Inte bara i privat sektor utvecklas e-tjänster. På många håll arbetas det idag i svenska kommuner och landsting med olika e-tjänster. En kartläggning av kommuner som Sveriges Kommuner och Landsting har genomfört visar att arbetet går framåt men att det är stor skillnad mellan kommunerna. De större kommunerna har kommit längre än de mindre.
E-hälsa och e-hemtjänst är två exempel på områden med e-tjänster som rör välfärden. De medför inte enbart samhällsekonomiska vinster utan även fördelar för den enskilda individen som högre livskvalitet, minskad oro och lägre kostnader.
På Välfärdsteknologisnurran kan man se hur införandet av e-hemtjänst redan idag kan spara resurser i den kommunala ekonomin, resurser som då kan användas till något annat. Sidan visar även motsvarande för år 2025 då andelen äldre har ökat. För en kommun som Hässleholm med ca 50 000 invånare skulle det idag innebära ca 26 Mkr i lägre kostnader under förutsättning att 50 % av brukarna har e-hemtjänst och 50 % har fortsatt traditionell hemtjänst. År 2025 beräknas kostnaderna under motsvarande förutsättningar vara ca 59 Mkr lägre med e-hemtjänst än utan. Naturligtvis måste siffrorna tas med en nypa salt men de ger ändå en indikation på en möjlig samhällsnytta.
Vad gäller e-hälsa kan man exempelvis med hjälp av telemedicin bedriva diagnosticering eller rehabilitering på distans som medför ökad trygghet för patienten som även slipper restider. Samtidigt minskar belastningen på sjukvården.
E-tjänster är, eller borde vara, en prioriterad fråga. De är definitivt ett sätt för kommunerna och landstingen att klara finansieringen av den långsiktiga välfärden. En förutsättning för e-tjänster är att bredband med hög överföringshastighet byggs ut.
Alliansregeringen tog 2011 fram it i människans tjänst – en digital agenda för Sverige med ett offensivt mål: Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. En digitaliseringskommission fick i uppdrag att verka för att den digitala agendan uppnås. Det arbetet måste fortsätta.
Med tanke på den demografiska utvecklingen med fler äldre och färre som ska bära försörjningsbördan är alla möjligheter att nyttja tekniken som kan effektivisera verksamheterna men även ersätta en del aktiviteter med välfärdsteknologi av godo. För att dra nytta av fördelarna och säkerställa Sveriges fortsatta konkurrenskraft är investeringar i bredbandsutbyggnaden i hela landet angelägna och de behöver prioriteras på alla nivåer, inklusive hos slutanvändarna.
It-infrastrukturen är en förutsättning för användning av e-tjänster i stor skala och i hela landet. Alliansen har inom ramarna för Landsbygdsprogrammet 2014–2020 gjort ambitiösa satsningar för ökat stöd till bredbandsutbyggnad. Regeringen bör säkerställa att utbyggnaden av bredband på landsbygden där inte marknadsaktörerna investerar fortlöper, så att befolkningen kan nås av de e-tjänster som inte minst kommuner och landsting bygger ut för att klara välfärdens långsiktiga finansiering. Regeringen bör även föregå med gott exempel och påskynda utvecklingen av e-tjänster i statens egna bolag och verksamheter. Samtidigt är det angeläget att staten, parallellt med att fiber byggs ut och e-tjänster utvecklas, fortsätter bevaka rättssäkerheten och skyddet för den personliga integriteten.
.
|
Anette Åkesson (M) |
|
Källor:
Sveriges Kommuner och Landstings hemsida
SOU 2014:21 Bredband för Sverige in i framtiden
Välfärdsteknologisnurran på Teknik för äldres hemsida