Den rödgrönrosa majoriteten i Stockholms stad är överens om att de vill stänga Bromma flygplats för att bygga bostäder. En nedläggning av Bromma flygplats är dock inte i huvudsak en fråga som berör Stockholm. Innan konsekvenserna är tillräckligt utredda och fullgoda alternativ har presenterats för hur flygförbindelserna med huvudstaden ska garanteras är det ansvarslöst att diskutera en nedläggning.
En förutsättning för en växande ekonomi i hela landet är goda förbindelser mellan olika landsändar och huvudstaden. Sverige är till ytan Europas tredje största land och basindustrin är relativt spridd runt om i landet. Detta gör att goda flygförbindelser är en grundförutsättning för näringslivet och för de företag som står för en övervägande del av jobben i Sverige.
Vi har sedan avregleringen av inrikesflyget 1992 sett hur flygbolag vuxit fram och lyckats erbjuda möjligheten att till en rimlig kostnad flyga även till och från mindre orter i Sverige. Många regionala flygplatser har utökat flygtrafiken och öppnat fler linjer. Det lokala näringslivet och arbetsmarknaden har på flera orter kunnat växa och utvecklas när förbindelserna blivit bättre. Snabba transporter till och från huvudstaden ökar ortens konkurrenskraft och har gjort det möjligt för många att bo kvar på hemorten och pendla till jobb i Stockholm. Flera studier, bland annat från Stockholms Handelskammare har undersökt hur en regional flygplats påverkar näringsliv, arbetsmarknad och tillväxt. En generell slutsats är att närheten till en flygplats har en positiv inverkan på bland annat antal arbetstillfällen och bruttoregionalprodukten.
I Stockholm finns två flygplatser som tillsammans har avgörande betydelse för hela Sveriges utveckling. Arlanda kopplar samman Sverige med världen medan Bromma knyter ihop Sveriges olika landsändar. Bromma är Sveriges tredje största flygplats och 80 procent av resorna är inrikesresor.
Bromma är en utpräglad peakflygplats, det vill säga de flesta flygrörelser sker morgon och kväll. Arlanda flygplats har redan slagit i kapacitetstaket i högtrafiktid och kan alltså inte ta emot Brommaflygen och de två miljoner passagerare som varje år flyger till och från Bromma. Arlanda är fullt och de få tider som finns kostar för mycket för att de mindre flygbolagen skulle kunna göra anspråk på dessa tider. Från 2018 får Arlanda dessutom ytterligare kapacitetsbegränsningar när de så kallade kurvade inflygningarna även måste ske under högtrafik.
Många regionala flygplatser trafikeras idag även av konkurrerande mindre flygbolag, till exempel Blekingeflyg som flyger från Ronneby Airport och vars enda landningsalternativ i Stockholm är Bromma. Försvinner möjligheten att landa på Bromma kommer dessa flygbolag med all sannolikhet relativt snart att gå i konkurs, vilket försämrar både avgångsutbudet och kostnadsbilden i dessa regioner. Ännu värre är det dock för de regionala flygplatser som uteslutande trafikeras av bolag vars enda alternativ är Bromma. Ett exempel är Trollhättan-Vänersborgs flygplats, från vilken idag 95 procent av passagerarna reser till Bromma. Ledningen på Trollhättan-Vänersborgs flygplats har slagit fast att det blir omöjligt att fortsätta driva flygplatsen om Bromma stängs och möjligheten att landa i Stockholm upphör. Andra regionala flygplatser runt om i landet skulle hamna i liknande situation, såsom Ängelholm/Helsingborg Airport, flygplatserna i Halmstad och Visby. Läggs Bromma ner har flygplanen från dessa regionala flygplatser ingenstans att landa, flyglinjerna dras in och flygplatsen läggs ner.
En nedläggning av de regionala flygplatserna skulle slå hårt mot näringsliv och jobb i flygplatsernas upptagningsområden. En rapport från Handelskammaren visar att om Bromma läggs ner och flygtillgängligheten försämras till Stockholm hotas tillväxten i Sverige och 24 000 jobb riskerar att gå förlorade.
Sverige är fortsatt en av Europas mest stabila ekonomier och Stockholm förväntas framåt vara Västeuropas snabbast växande huvudstad. Samtidigt blir det allt tydligare att brister i flygförbindelserna kan bli ett hinder för den positiva utvecklingen. Även om förbättringar åstadkommits det senaste året krävs mer för att vända utvecklingen – framförallt eftersom kapaciteten i rusningstid på Arlanda och Bromma ligger nära taket redan idag. Flygplatschefen på Arlanda har slagit fast att flygplatsen redan nu är nära sitt kapacitetstak i högtrafiktid och kan alltså inte svälja trafiken till/från Bromma.
En nedläggning av Bromma och den avveckling av flera regionala flygplatser som skulle följa på ett sådant beslut får även konsekvenser för Sveriges beredskap. Försvarsmakten förfogar i dag över ett begränsat antal militära flygplatser och planeringen utgår från att man kan behöva komplettera med civila flygplatser när så behövs. Konsekvenserna av en nedläggning av Bromma och hur det påverkar beredskapen och möjligheten att använda civila flygplatser är inte klarlagda. Utredningen ”Försvarsmaktens behov av flygtrafiktjänst” (SOU 2014:65) har tittat på den nationella beredskapsplaneringen. Granskningen visar på att det finns stora brister och att det saknas ett verkligt underlag.
Regeringen måste garantera att flygförbindelserna till och från de regionala flygplatserna även i framtiden upprätthålls. Regeringen måste även presentera ett genomförbart förslag på hur tillgängligheten till en flygplats i Stockholm garanteras. Regeringen måste vidare utreda vilka konsekvenser en nedläggning av Bromma skulle få för landets beredskap. Regeringen måste ta fram en långsiktig plan för hur hela landets infrastruktur påverkas innan diskussioner om en eventuell nedläggning av Bromma kan realiseras.
.
|
Mikael Cederbratt (M) |
|
|
Thomas Finnborg (M) |
Annicka Engblom (M) |
|
Michael Svensson (M) |
Camilla Waltersson Grönvall (M) |
|
Gustaf Hoffstedt (M) |
Maria Plass (M) |
|
Saila Quicklund (M) |
|