För oss är målet för näringspolitiken att stärka konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb och växande företag. Där är energifrågorna en avgörande del. Företag och människor ska kunna räkna med ett få el och annan energi tillförlitligt, till rimliga priser och med en liten miljöpåverkan.
De saker vi gör politiskt sänder signaler för viljan att investera. Det är i ljuset av det man ska se våra energipolitiska ställningstaganden. Vi vill ha ett robust energisystem på tre ben där vi värnar vattenkraft, välkomnar förnybar energi och öppnar för att kunna ersätta befintlig kärnkraft. Vi vill ha långsiktiga, breda och gärna internationella överenskomna styrmedel. Det sänder sammantaget en signal om att vi värnar företag och jobb.
Riksdagen beslutade 2009 om en samlad klimat- och energipolitik. I juni 2011 slöts ett avtal med Norge om att skapa en gemensam marknad för elcertifikat för att stötta ny, förnybar energi. Det senare av dessa beslut innebär att det åren fram till 2020 läggs en grund 26,4 TWh ny, förnybar energi. De senaste åren har den förnybara energin vuxit rejält i Sverige. Framför oss ligger stora möjligheter med den förnybara energin. Vi anser att Sverige ska fullfölja de av riksdagen fattade besluten och satta målnivåerna om 25 TWh ny, förnybar energi och fortsatt 26,4 TWh ny, förnybar energi i avtal med Norge mellan 2012 och 2020. Samt till följdändringar i kvotkurva för att leva upp till avtalet med Norge. Det är mycket ambitiös inriktning på politiken. I linje med det anser vi att regeringens proposition ska avslås och att regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen om nödvändiga förändringar av certifikatsystemet för att fullfölja fattade beslut och ingångna avtal. I praktiken torde regeringen kunna återkomma till riksdagen skyndsamt då Energimyndigheten redan utrett frågan samt lämnat nödvändiga förslag till ändringar i enlighet med detta till regeringen.
Regeringen beslutade tidigare i våras att tillsätta en energikommission med uppdraget att arbeta fram olika framtida scenarier för den svenska energipolitiken under de kommande decennierna. Vi tycker det är bra att kommissionen fått ett öppet och brett uppdrag. Vi kommer att agera konstruktivt i kommissionens arbete, inte minst då energi är helt avgörande för både företag och hushåll. Samtidigt ser vi med oro på att regeringen å ena sidan talar om samtal, energikommission och långsiktighet, och å andra sidan ensidigt väljer att göra ändringar i energipolitiken i närtid som får långsiktiga effekter. Den höjda kärnavfallsavgiften, förslag om höjd skatt på termisk energi och höjd ambitionsnivå i elcertifikatssystemet är exempel på sådana frågor, och är frågor som bättre hanteras i Energikommissionen än genom ensidiga förändringar från regeringens sida. Regeringen har föreslagit en höjning skatten på termisk effekt i kärnkraftsanläggningar. Vi vänder oss emot en sådan skattehöjning och föreslår därför att skatten på termisk effekt i kärnkraftsanläggningar inte nu ensidigt höjs i förhållande till 2014 års nivå.
I propositionen beskriver regeringen arbetet med ett slopande av det så kallade skatteundantaget för vindkraft, som Norge krävt för att jämställa konkurrenssituationen. Vi välkomnar en sådan skatteförändring och ser det som en naturlig ändring för att leva upp till det redan ingångna avtalet mellan Sverige och Norge.
I propositionen anger regeringen ett antal bedömningar av den framtida inriktningen på delar av den svenska energipolitiken. En sådan fråga handlar om eventuella framtida justeringar av elcertifikatssystemet och huruvida sådana förändringar ska underställas beslut i riksdagen eller kunna fattas ensidigt av regeringen. Riksdagen har beslutat om inriktningen på den nu gällande svenska energipolitiken, däribland innehållande stöd till ny, förnybar el. Regeringen förelägger nu också riksdagen förslag om ändringar av elcertifikatssystemet. Vi anser att eventuella framtida förändringar av elcertifikatssystemet ska underställas beslut i riksdagen och inte fattas av regeringen ensidigt. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Regeringen ger antydningar i propositionen om framtida styrmedel inom energipolitiken efter 2020. Det gäller alltså tiden efter att dagens styrmedel löpt ut. Man talar bland annat om ensidiga svenska styrmedel. Vi anser att frågor om framtida styrmedel inom energipolitiken för åren efter 2020 ska hanteras i den nyligen tillsatta Energikommissionen. Ska Energikommissionen ha det öppna, breda och långsiktiga mandatet är det rimligt att frågorna hanteras där och inte genom enskilda förslag eller beslut av regeringen under den tid energikommissionen arbetar.
.
|
Lars Hjälmered (M) |
|
|
Maria Weimer (FP) |
Penilla Gunther (KD) |