Europakonventionen och rätten att välja politisk åskådning
Rätten för den enskilda medborgaren att frivilligt välja politisk åskådning och facklig organisation är skyddad av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Det är grundläggande för demokratiska stater och det kan anses som självklart att varje medborgare har rätt att tillhöra en förening och likaså rätt att avstå från att ansluta sig till en förening.
Artikel 5 i den europeiska stadgan slår fast rätten för arbetstagare och arbetsgivare att bilda och tillhöra en organisation som tillvaratar deras ekonomiska och sociala intressen. Statens uppgift är att skydda medborgarnas möjlighet att utöva denna rätt. I artikel 11 slås det fast att varje medborgare har rätt att ”ansluta sig till fackföreningar för att skydda sina intressen”. I artikel 14 fastslås ett förbud mot diskriminering ”såsom på grund av kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åskådning”.
Trots detta förekommer det i Europa och till och med i Sverige diskriminering på grund av politisk åskådning. I Vitryssland är läget så allvarligt att politiker sitter fängslade på grund av politisk hemvist. I Sverige är inte läget så allvarligt, men politiker har blivit uteslutna ur fackförbund, utsatta för våld och blivit av med sina arbeten på grund av politisk hemvist.
Regeringen bör tydligare ta avstånd från denna typ av diskriminering, och Sverige bör lyfta frågan i Europarådet i syfte att stärka rätten för den enskilda medborgaren att frivilligt välja politisk åskådning och facklig organisation och motverka diskriminering på grund av politisk åskådning. Diskriminering på grund av politisk åsikt är lika förkastligt som övrig diskriminering.
Partnerskap för demokrati i Europarådet
Under 2011 har Marocko och den palestinska myndigheten beviljats status som partner för demokrati i Europarådet. Som vi tidigare nämnt vill vi se en tydlig konditionalitet med genomförda reformer och uppfyllda villkor innan olika former av partnerskapsavtal ingås, och denna linje vill vi vidhålla även i detta sammanhang. För att främja de värden som ligger till grund för Europarådet hade vi hellre sett att Europarådets krav på fria rättvisa val, på att avskaffa dödsstraff, upphöra med våldshandlingar, ta avstånd från terrorism och erkänna Israels rätt att existera hade varit uppfyllda innan den palestinska myndigheten beviljades status som partner för demokrati i Europarådet. De som beviljas partnerskap i Europarådet bör också vara erkända fungerande stater med ett styre som har kontroll över sitt territorium, vilket inte är fallet med den palestinska myndigheten.
När det gäller Marocko så har de bl.a. åtagit sig att genomföra reformer i dödsstraffsfrågan. Europarådet har i resolution 1880 föreslagit en rad specifika åtgärder för att stärka demokratin, rättsstaten och respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna i Marocko. Förslagen handlar bl.a. om att stärka kvinnors rättigheter, hålla fria och rättvisa val enligt internationell standard och motverka korruption. I detta sammanhang bör vi även ha i åtanke att Vitryssland inte är aktuellt som medlem i Europarådet på grund av brister i demokrati och mänskliga rättigheter, där en stor kritik mot landet har varit dess dödsstraff. Europarådet bör då vara konsekvent i sina krav även när det gäller partner utanför Europa.
När det nationella rådet i Palestina och Marocko ändå beviljats partnerskap i Europarådet är vår starka förhoppning att det ska leda till en demokratisk utveckling och respekt för mänskliga rättigheter. Utifrån det menar vi att det är av stor vikt att de åtaganden som länderna gjort och de krav som ställts på länderna verkligen följs upp och att resultatet av denna granskning tas med i bedömningen av ett fortsatt beviljande av partnerskap.
Motarbeta terrorism
Sverigedemokraterna välkomnar att Europarådet antagit en resolution 2016 om hotet mot mänskligheten som orsakats av terroristgruppen IS. Särskilt då tidigare efterfrågat en resolution som uppmärksammar de utsatta kristnas situation i Mellanöstern. Vi välkomnar även att Europarådet under den första sessionen 2015 har antagit en resolution 2031 tillsammans för ett demokratiskt svar med anledning av terroristattackerna i Paris.
I resolution 2016 uttrycks en oro över att omkring 3 000 unga Européer kämpar för IS i Irak och Syrien, och Europarådets medlemsstater uppmanas att öka ansträngningarna för att identifiera dessa personer samt identifiera och avveckla rekryteringskanalerna. Europarådet har också antagit en viktig konvention för att förebygga terrorism.
Som generalsekreterare Thorbjørn Jagland mycket riktigt uttyckte i sitt tal under januarisessionen 2015, ”taking into account the current circumstances and the developing phenomenon of ʼForeign Fightersʼ, we should do more – and we should do it without delay,” behöver mer göras på detta område.
Detta är ett allvarligt fenomen som dels förvärrar konflikten på plats, dels utgör ett allvarligt säkerhetshot för Europa. Med anledning av det menar vi att Sverige inom Europarådet aktivt bör verka för att medlems-länderna samverkar för att införa kraftfulla nödvändiga åtgärder för att förebygga, förhindra och kriminalisera att människor deltar i terrorverksamhet såsom IS.
Motverka antisemitism
Tyvärr har det på senare tid skett en ökning av antisemitism i Europa. Hatbrott mot judar har ökat, och på flera håll i Europa är judars säkerhet allvarligt hotad. Detta är en oacceptabel utveckling där det måste ske en förändring. Låt oss aldrig glömma Förintelsens offer och vad som hänt judarna i Europa i historien. Europarådet som ska försvara medborgares mänskliga rättigheter i medlemsstaterna har ett stort ansvar att samarbete för att motverka antisemitism och sprida bättre kunskap om judarna och deras historia för att motverka fördomar och hat. Vi anser att Sverige inom Europarådet aktivt ska verka för kraftfullare åtgärder och samarbete för att motverka antisemitism.
.
|
Julia Kronlid (SD) |
Johan Nissinen (SD) |