Enligt FN finns det lägen, särskilt i konflikt- och postkonfliktområden i Afrika, när det är nödvändigt med säkerhetsfrämjande insatser för att samtidigt också kunna bedriva ett effektivt biståndsarbete som främjar en positiv och hållbar utveckling i det aktuella landet. Även den svenska biståndsmyndigheten Sida vittnar om att utmaningarna för att bedriva det svenska biståndsarbetet kan vara större där det inte finns en fredsbevarande styrka på plats. Samtidigt ska påpekas att det också finns tillfällen då det är väldigt viktigt att på marken särskilja de militära insatserna och de rent civila insatserna för att de civila och humanitära insatserna inte ska uppfattas vara inblandade i en militär konflikt.
Mot bakgrund av detta anser vi det vara beklagligt att Sverige nedprioriterat FN-insatser framför insatser ledda av Nato och EU, och det är därför glädjande att Sveriges regering är positiv till att delta i en FN-ledd insats. I den aktuella situationen i Mali menar vi att en fungerande FN-ledd fredsfrämjande insats i dagsläget är en förutsättning för att kunna bedriva ett effektivt bistånd och nå en hållbar utveckling i landet.
Den aktuella insatsen i Mali har både ett FN-mandat och är ledd av FN. Insatsen har vidare ett mandat att utföra sju huvudsakliga uppgifter:
I en situation där Sverige inte har ett svenskt existensförsvar att tala om, samtidigt som det säkerhetspolitiska läget i Europa ser mycket osäkert ut, anser vi det inte vara läge för ytterligare påfrestningar i försvarsbudgeten. Vi anser därför att regeringen redan i kommande vårändringsbudget bör ge besked om ökade resurser till försvaret, åtminstone additionella medel i syfte att kompensera för de ekonomiska påfrestningar som det innebär för Försvarsmakten att genomföra insatsen.
Enligt regeringens proposition är de humanitära behoven i Mali och regionen omfattande. En humanitär kris pågår i hela Sahelområdet, vilken i huvudsak beror på torka, höga spannmålspriser och ekologisk degradering. Kronisk fattigdom, samhällets allmänna sårbarhet och låg motståndskraft mot torka förvärrar den humanitära situationen. Enligt FN är i dag över fyra miljoner människor i Mali, dvs. omkring en fjärdedel av befolkningen, i behov av humanitärt stöd, varav drygt tre miljoner riskerar att drabbas av matosäkerhet. Vid sidan av livsmedel är behoven av bl.a. skydd, sanitet och vatten stora. Utöver dessa orsaker har konflikten i Mali bidragit till stora flyktingströmmar inom och mellan länder och har skapat ytterligare humanitära behov. Till följd av det förbättrade säkerhetsläget har flyktingar långsamt börjat återvända, men det beräknas fortfarande finnas över 500 000 flyktingar, varav 300 000 inom landet. Mot bakgrund av detta anser vi att Sverige också bör förstärka de humanitära insatserna till flyktingar samt bistånd som går till vatten, sanitet och jordbruksutveckling.
Vi vill på sikt att de regionala styrkorna ska överta det fulla säkerhetsansvaret i regionen. Sveriges medverkan ska enbart ses som ett högst tillfälligt bidrag för att skapa förutsättningar för Malis regering och omkringliggande länder, med intressen i regionen, att kunna överta och säkerställa civilbefolkningens möjlighet att ta del av bistånd och för densamma att leva utan fruktan för liv och fysiska hälsa.
.
Björn Söder (SD) |
Julia Kronlid (SD) |